politiken.se

19 november 2015

 

Massövervakning löser inte terrorhotet

Underrättelsetjänster är de enda organisationer som kan lobba offentligt i egen sak utan att behöva lägga fram konkreta bevis på att deras påståenden stämmer, konstaterar Spiegel online. Efter Paris kräver de större befogenheter men tiger om sina egna misslyckanden.

Av de förövare som mördade 129 människor i Paris och som därefter identifierats, kände den amerikanska underrättelsetjänsten till alla utom en. Deras namn ska ha funnits på en så kallad ”no fly list”. Även de franska myndigheterna kände till flera av terroristerna; inklusive Abdelhamid Abaaoud, som förmodas ha varit hjärnan bakom attentaten, skriver den tyska nyhetssajten. Bland de här unga männen, som kommer från Frankrike och Belgien, har flera rest till Syrien och sedan återvänt till Europa. Abaaoud figurerade till och med i brutala propagandavideo på nätet. Även den belgiska underrättelsetjänsten har haft kännedom om honom.
    När fransk polis och militär till slut stormade en lägenhet i stadsdelen Saint-Denis skedde det utifrån en misstanke om att människor som varit involverade i attackerna i Paris befann sig där. En misstanke som visade sig vara välgrundad: vid det här laget står det klart att den man som sköts ihjäl under onsdag morgon verkligen var Abaaoud. Uppenbarligen har franska myndigheter hittat lägenheten i fråga efter att ha utvärderat telefonsamtal. Och på en av brottsplatserna i Paris ska man hittat en mobiltelefon, som förmodas tillhöra en av gärningsmännen. Polisen har inte haft några svårigheter att utvärdera dess innehåll; ett sms har nämligen blivit offentligt som antas styrka att telefonen tillhörde gärningsmännen.
    Av detta följer att inte bara den franska, men även den amerikanska och belgiska, underrättelsetjänsten haft gärningsmännen på kornet. Och att man har kunnat utvärdera telekomdata för att lokalisera dem. Det väcker frågor om varför man inte kunnat agera tidigare? Och varför man inte samarbetat? Redan 2002 initierade EU gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster, framhåller Spiegel online. Men istället för att bemöta dessa kritiska frågor, lobbar underrättelsetjänsterna för ytterligare befogenheter.
    I USA har CIA-chefen till och med gått ut och sagt att om det inte vore för Edward Snowdens avslöjanden, hade det senaste terrordådet i Paris kunnat undvikas. Argumentationen gick ut på att Snowdens avslöjanden om NSA:s massövervakning lett till att terrorister numera krypterar sin kommunikation. Det har uppenbarligen cirkulerat ett rykte i amerikansk media om att gärningsmännen från Paris gjort just detta. Men det finns inga bevis - och insatsen i Saint-Denis tyder snarare på motsatsen, menar Spiegel online.
    Frågan om kryptering var het i USA redan innan attackerna i Paris. Underrättelsetjänsterna har velat se en ny lag som förbjuder krypteringsverktyg. Men civilsamhället har hållit emot, och Obamas stab har inte velat ta till lagstiftning. Nu ser man uppenbarligen chansen att förläna ett gammalt krav tyngd, menar Spiegel online.
    Men det är inte bara på andra sidan Atlanten som säkerhets- och underrättelseväsendet tar tillfället i akt. I Tyskland har representanter för polisen gått ut och krävt att den kritiska diskussionen om datalagring måste få ett slut. Det är självklart att polis och underrättelsetjänst måste ha tillgång till sparad telekom-data, menar de. Men för att till exempel avgöra var en mobiltelefon befinner sig i ett visst ögonblick behövs inte det, poängterar nyhetssajten.
    Till och med Snowden pläderar för en ”traditionell, effektiv övervakning” för att komma åt terrorister, citerar Spiegel online. En sådan fokuserar dock på själva subjektet som ska övervakas – inte på ett helt teknikområde, eller på ett helt folk, tillägger man syrligt.
    

Unn Gustafsson

 
Källa:  Spiegel online 19/11-15