politiken.se

11 juni 2015

 

Rapport från Cyperns smärtsamma återfödsel

För två år sedan trodde bedömare att Cypern skulle sjunka ännu djupare ner i ekonomisk kris än Grekland. Men första kvartalet 2015 har landet åter tillväxt. En försiktig optimism råder enligt Le Monde.

Butikerna börjar åter öppna på Nicosias paradgata, Aveny Makarios-III, konstaterar Le Mondes utsända. Efter den cypriotiska bankkrisen 2013 låg avenyn nästan öde med neddragna jalusier och tomma skyltfönster. Men nu verkar ekonomin så sakta resa sig igen ur ruinerna. Första kvartalet 2015 ökade bruttonationalprodukten med 1,6 procent enligt EU:s statistikkontors siffror, som publicerade i onsdags.
    Kontrollen av kapitalrörelser har avskaffats och cypriotiska statsobligationer går åter att sälja på marknaden. Landet skulle kunna avveckla stödprogrammet från EU, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden före årsskiftet. ”Vi är fortfarande mycket försiktiga, men man skulle kunna säga att det är en success story” säger finansminister Harris Georgiades till Le Monde.
    För bara två år sedan trodde många ekonomiska bedömare att Cypern skulle gå ett värre öde till mötes än Grekland. Man spådde att BNP skulle sjunka med 20 procent och att landet skulle behöva tio år för att komma tillbaka. Men med hjälp av ett lån på 10 miljarder euro har det fallfärdiga banksystemet bantats till hälften och omstrukturerats. En förklaring till den nyfödda optimismen är att den cypriotiska tjänstesektorn klarat sig relativt oskadd. Landet har en utvecklad tjänstesektor av hög kvalitet, till en del ett arv efter 82 år av brittiskt styre.
    Dessutom drar Cypern till sig kapital och entreprenörer från regionens krishärdar, Syrien, Israel, Irak, Egypten och Ukraina. Cypern kan fungera som ingång till EU. Däremot förnekar de bankrepresentanter som Le Monde talat med att landet skulle vara ett centrum för att tvätta ryska pengar. Europeiska centralbanken övervakar numera banksystemet.
    Också turisterna har återvänt. I Cyperns andra stad, Limassol, hör man ryska överallt. Vissa butiker skyltar med kyrilliska bokstäver. De 50 000 rysstalande i staden har till och med sin egen tidning. Förutsägelsen att de skulle lämna efter bankkrisen var falsk. En faktor som håller ryssarna kvar är enligt en hotelldirektör i staden de kulturella banden via den ortodoxa kyrkan. Även om turistströmmen från Ryssland minskar på grund av rubelns fall så kompenseras det av fler brittiska och franska turister.
    Om de cypriotiska ledarna klarat sig bättre efter krisen än sina grekiska kollegor så beror det också på att de haft en helt annan attityd, konstaterar Le Monde. För det första erkände de sina misstag, framför allt misstaget att låta banksektorn växa utan kontroll. För det andra accepterade de långivarnas åtstramningskrav. Men många problem återstår. Arbetslösheten ligger på 16 procent och statsskulden har ökat från 49 procent 2008 till 123 procent idag. Fastighetsbubblan har gjort att många hushåll hamnat i lånefälla.
    Gasfyndigheter på cypriotiskt territorialvatten ger hopp om nya inkomster för landet. Men det kommer att ta tid. En återförening med turkcyprioterna i Norr skulle enligt ett forskningsinstitut i Nicosia nästan fördubbla landets BNP på tjugo år. Efter regimskifte i Norr i april har samtalen om återförening återupptagits. Hoppet finns enligt Le Monde.

Christian Andersson