Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
732 artiklar
 
Bygg Citybanan!
Citybanan, pendeltågstunneln under Stockholms city, bör byggas trots att den kommer att kosta 15,9 miljarder kronor. Regeringens alternativ, ett tredje spår vid Riddarholmen, har för liten kapacitet och potential, anser regeringens utredare Hans Rode.
29 dec 06 – Ytspårsutredningen

Mobbare ska tvångsflyttas
Skolorna ska ha möjlighet att flytta mobbare till andra skolor. Även mot föräldrarnas vilja. Det anser skolminister Jan Björklund.
29 dec 06

Beatrice Ask har förtroende för JK
Justitieminister Beatrice Ask (m) säger sig ha fullt förtroende för justitiekanslern (JK) Göran Lambertz. Men företrädaren Thomas Bodström (s) kräver att hon agerar för att lösa en "hopplös" och "fullkomligt unik" situation där JK är i konflikt med stora delar av rättsväsendet.
29 dec 06

Bildt varnar för storkrig i Afrika
Sveriges utrikesminister Carl Bildt (m) oroas av de upptrappade konflikterna i Afrika. Han varnar bland annat för att det kan bryta ut ett regionalt krig på Afrikas horn.
29 dec 06

Troedsson lämnar moderaterna
Politiska veteranen Ingegerd Troedsson har lämnat moderaterna. Hon känner inte längre igen sig i partiet och är missnöjd med skattepolitiken. Troedsson betonar att det inte finns någon dramatik kring hennes beslut.
29 dec 06

Effektivare statlig förvaltning
Dagens förvaltningsstruktur är "ineffektiv och sårbar samt medför onödigt höga administrativa kostnader", anser regeringen. Nu ska de statliga myndigheternas uppgifter och organisation ses över.
29 dec 06 – Regeringen: En effektivare statlig förvaltning

Minister vill stänga ute snattare
Affärer bör få rätt att portförbjuda personer som begått stölder där, anser justitieminister Beatrice Ask (m). Beskedet välkomnas av Svensk Handel som länge jobbat för den möjligheten.
29 dec 06

Schlingmanns nota över 21 000
Fjorton års licensskolk och en tv-nota på drygt 21 000 kronor. Så lyder facit för moderaternas partisekreterare Per Schlingmann som nu betalat för sig.
29 dec 06

Reinfeldt ska leda klimatkommission
Regeringens nya klimatsatsning går vidare. På torsdagen meddelade Fredrik Reinfeldt att han kommer att tillsätta en ny klimatkommission. Ordförande blir statsministern själv.
21 dec 06 – Regeringen: Kommission för hållbar utveckling

Mer pengar till humaniora
Regeringen höjer anslagen med 120 miljoner kronor till högskolornas grundutbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Det innebär att ersättningen per helårsstudent ökar med 5,1 procent.
21 dec 06 – Regeringen: 120 miljoner till högskolan

Billigare städhjälp nästa år
Från och med den 1 juli nästa år införs den utlovade skatterabatten på hushållstjänster. Det föreslår regeringen, som på torsdagen skickade ut förslaget på remiss. Förhoppningen är att svarta jobb ska bli vita när det blir billigare att köpa städhjälp i hemmet.
21 dec 06 – Promemoria: Skattelättnader för hushållsnära tjänster

Svenskarna blir allt friskare
För första gången på länge minskar både antalet sjukskrivna och antalet förtidspensionerade. Det visar Försäkringskassans statistik. Men ohälsan är fortfarande omfattande och det är långt kvar till målet.
20 dec 06 – Försäkringskassan: Ohälsotalet november

EU håller dörren öppen
Förhandlingarna med Turkiet går vidare. Men landet måste öppna sina flygplatser och hamnar för Cypern. Det meddelade EU:s ledare i samband med helgens toppmöte i Bryssel. Även Serbien välkomnas in i unionen.
20 dec 06 – EU: Toppmötets slutsatser

Utredare vill lägga ned PPM
Lägg ned Premiepensionsmyndigheten, PPM, och slå samman administrationen av ålderspensionen i en ny sammanhållen myndighet. Det förslår regeringens utredare Hans-Eric Holmqvist.
20 dec 06 – SOU 2006:111

Näringslivet sågar nya miljömål
Naturskyddsföreningen jublar men Svenskt Näringsliv gör tummen ned. Regeringens beslut att kraftigt minska koldioxidutsläppen rör om i grytan.
19 dec 06 – Regeringen: Minskade utsläpp inom EU

Euron lockar allt färre svenskar
Stödet för Sveriges EU-medlemskap ökar. Samtidigt växer misstron mot euron. En klar majoritet vill behålla kronan, visar SCB:s undersökning.
19 dec 06 – EU: EU-sympatier november 2006

Löfte om minskade utsläpp
Regeringen uppgraderar miljömålen och ställer sig nu bakom Tysklands krav på att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 procent till 2020. Det skriver statsminister Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren i ett gemensamt utspel.
18 dec 06 – Regeringen: Minskade utsläpp inom EU

Anna Sjödin kastar in handduken
Trycket blev till slut för stort. På lördagen meddelade Anna Sjödin att hon lämnar sin post som SSU-ordförande. Men hon vägrar att erkänna några misstag. Jag är felaktigt dömd, skriver hon i sitt avskedsbrev.
18 dec 06 – SSU: Anna Sjödin avgår

Usel start för den nya regeringen
Sällan har en ny regering fått så dålig start. Vänsterblocket skulle gå mot en säker seger om det vore val i dag. De borgerliga backar på bred front, visar SCB:s undersökning.
14 dec 06 – SCB: Partisympatiundersökningen (PSU) november 2006

Staten säljer Vin & Sprit
Nu är det definitivt klart vilka statliga bolag som ska säljas ut. Med på försäljningslistan finns bland andra Nordea, Vasakronan och Vin & Sprit. Intäkterna ska användas till att betala av på statsskulden.
14 dec 06 – Regeringen: Försäljning av företag med statligt ägande

Europa måste välja sida
USA skyr inga medel för att tvinga Iran på knä. Inte ens kärnvapen. Nu måste Europas Natoländer välja sida. Antingen tyst acceptera det FN kallar "det grövsta brottet mot mänskligheten" eller klargöra att alla europeiska länder lämnar Nato om USA gör verklighet av sina hot. Det sa Daniel Ellsberg när han tog emot det alternativa Nobelpriset, The Right Livelihood Award, i riksdagen på fredagen.
14 dec 06

Apotekets monopol skrotas
Regeringen vill skrota Apotekets monopol på läkemedelsförsäljning. Det meddelade socialminister Göran Hägglund på onsdagen. Därmed blir det fritt fram för privata företag med farmaceutisk kompetens att konkurrera med Apoteket.
14 dec 06 – Kristdemokraterna: Apoteksmonopolet avskaffas

Omstridd kemikalielag klubbad av EU
På onsdagen antog EU-parlamentet det kompromissförslag till ny kemikalielag som förhandlats fram efter år av strider mellan miljöintressen och kemiindustrin.
14 dec 06 – EU: REACH

Folkpartiet lovar bättring
Partistyrelsen har fortsatt förtroende för Lars Leijonborg men tar samtidigt till sig av etikkommissionens kritik. Nu kommer en rad åtgärder att vidtas, meddelar folkpartiets styrelse.
13 dec 06 – Folkpartiet: Åtgärder för att något som dataintrånget inte ska ske igen

Nytt bakslag för Turkiet
Turkiets väg till EU blir allt längre. På måndagen enades EU:s utrikesministrar om att frysa delar av förhandlingarna med Turkiet, eftersom landet vägrar att öppna sina hamnar och flygplatser för EU-landet Cypern.
13 dec 06 – EU: Rådets slutsatser

Domen mot Anna Sjödin står fast
Domen mot SSU-basen Anna Sjödin står fast. Det meddelade Svea hovrätt på tisdagen. Frågan är nu om Sjödin kan sitta kvar som SSU-ordförande.
12 dec 06 – SSU: Anna Sjödin

Fryst presstöd KU-anmält
Regeringens beslut att frysa höjningen av presstödet har fått oppositionen att ilskna till. Två socialdemokrater har nu anmält ärendet till konstitutionsutskottet.
12 dec 06 – Riksdagen: Begäran om granskning av regeringens handläggning av presstödet

Leijonborg ville dölja sanningen
Folkpartiet är ett toppstyrt parti med bristande interndemokrati. Och partiledaren Lars Leijonborg var "oaktsam med sanningen" när dataintrångsaffären briserade i höstas. Det fastslår partiets egen etikkommission.
11 dec 06 – Folkpartiet: Slutrapport från folkpartiet liberalernas etikkommission

"Akutsjukhusen ska inte säljas ut”
Det finns inga planer på att sälja ut de stora akutsjukhusen, meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt på torsdagen. Däremot kan det bli aktuellt med fler privata inslag inom den offentliga vården.
7 dec 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:35

Ungdomar i Attac
Inom den utomparlamentariska vänstern är det engagemanget och aktiviteten som räknas. Det räcker inte med intresse och snack, berättar den norska etnologen Maria Zackariasson, som har intervjuat unga aktivister i Attac.
7 dec 06 – Zackariasson, Maria: Viljan att förändra världen

Folkpartiet vill ta över arbetslinjen
Folkpartiet spinner vidare på Fredrik Reinfeldts vinnande koncept och kräver att det ska bli mer lönsamt att arbeta. Men det kommer att ta tid. Fyra år räcker inte för att göra upp med det långa socialdemokratiska maktinnehavet.
7 dec 06 – Folkpartiet: Vision Sverige 2014

Var fjärde elev underkänd
Var fjärde elev lämnar grundskolan med underkänt betyg i ett eller flera ämnen. Var tionde är inte behörig att läsa vidare på gymnasiet, visar Skolverkets granskning.
6 dec 06 – Skolverket: Slutbetygen i grundskolan 2006

Hårdare krav på rehabilitering
Arbetsgivare som inte upprättar särskilda åtgärdsplaner för sjukskrivna medarbetare bör straffas med böter, anser den statlige utredaren Kurt Eriksson. Samtidigt vill han mjuka upp dagens krav på rehabiliteringsutredningar.
6 dec 06 – SOU 2006:107

Fler kvinnor ska starta eget
Det finns för få kvinnor som driver företag i Sverige, anser Maud Olofsson. Men nu ska det bli ändring, lovar näringsministern. Generösare regler och hundra friska miljoner ska bana väg för fler kvinnliga entreprenörer.
5 dec 06 – Regeringen: Kvinnors företagande

Persson får skulden för valförlust
Flera ledande socialdemokrater pekar ut Göran Persson som ansvarig för höstens valförlust. Han drev inte jobbfrågan tillräckligt hårt anser de, enligt en enkätundersökning som Aktuellt har gjort.
5 dec 06 – SVT: Enketundersökning

Kraftigt ökad sysselsättning
Sysselsättningen ökar med drygt 80 000 personer i år och över 90 000 nästa år, enligt Ams prognoser. Många arbetsgivare har svårt att rekrytera ny arbetskraft.
5 dec 06 – Ams: Arbetsmarknadsutsikterna för 2007

Stopplagen rivs upp
Regeringen river upp stopplagen som förbjuder en utförsäljning av landets regionsjukhus. Nu blir det fritt fram för privata vårdföretag, meddelar socialminister Göran Hägglund.
4 dec 06 – Regeringen: Driftformer för sjukhus

Enklare regler för småföretagen
Det ska bli lättare att vara företagare i Sverige, lovar näringsminister Maud Olofsson. Regeringens mål är att minska regelkrånglet med 25 procent under mandatperioden.
4 dec 06 – Regeringen: Regelförenklingar ska ge företagen mer tid för jobb

Förändringar i pedagogikundervisningens innehåll under 1900-talets slut
Syftet med denna artikel är att utifrån pedagogisk kurslitteratur ge ett bidrag till förståelse av innehållsliga förändringar inom disciplinen pedagogik. .
1 dec 06 – Stefan Sellbjer

Nätbaserade utvecklingsdialoger
I fem regioner i Sverige samlas elever med hörselnedsättning i hörselskolor där en kommun står som värd för elever från flera kommuner. .
1 dec 06 – Ann-Christine Wennergren

2006 års ekonomipris till Edmund Phelps: Intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik
Två av de viktigaste problemställningarna i makroekonomisk forskning gäller sambanden mellan inflation och arbetslöshet och mellan konsumtion och kapitalbildning. Edmund Phelps har gett centrala bidrag till förståelsen av båda dessa avvägningsproblem. En central insikt var att inte bara frågan om önskvärd nivå på kapitalbildningen, utan också frågan om balansen mellan inflation och arbetslöshet, gäller fördelningen av välfärd över tiden. För dessa bidrag har Phelps tilldelats Sveriges Riksbankspris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2006. Edmund Phelps är född 1933 och fick sin doktorsexamen från Yale University år 1959. Han är sedan 1971 verksam vid Columbiauniversitetet i New York.
1 dec 06 – Lars Calmfors, Bertil Holm-Lund, Per Krusell och Karl-Gustaf Löfgren

Svenska toppinkomsters utveckling 1903-2004
Andelen av alla personliga inkomster (före skatt) som går till den översta decilen i inkomstfördelningen halverades från 1900-talets början fram till runt 1980. Därefter har deras andel ökat. Denna utveckling drivs nästan enbart av förändringar i den översta procenten av fördelningen medan toppdecilens nedre halva (P90-95) varit nästan konstant under perioden. Det mesta av fallet inträffar före 1950, alltså före välfärdsstatens expansion. Den huvudsakliga förklaringsfaktorn är fall i toppinkomsttagarnas förmögenhetsandelar som resulterar i minskade kapitalinkomster. Sedan 1980 har toppinkomsternas andel ökat. Internationellt är den svenska trenden över större delen av 1900-talet påtagligt lik andra västländers. Efter 1980 finns dock tydliga skillnader mellan anglosaxiska och kontinentaleuropeiska länder med kraftigt ökad inkomstkoncentration i de förra. Beroende på hur kapitalvinster behandlas är den svenska utvecklingen mer eller mindre lik den anglosaxiska.
1 dec 06 – Jesper Roine och Daniel Waldenström

Toppinkomster i Sverige under trekvarts sekel
Sedan 1980-talets första hälft har inkomstutvecklingen för dem med höga inkomster varit mer gynnsam än för andra i befolkningen. Detta står i stark kontrast till utvecklingen under stora delar av 1900-talet då toppinkomsttagarna, till skillnad från andra, inte upplevde realinkomstökningar. Flera länder upplevde liksom Sverige många år av utjämning under början och mitten av förra seklet, men för de senaste gångna decennierna divergerar erfarenheterna. Under senare år har börsutvecklingen haft stort genomslag på den inkomstandel den bäst beställda hundradelen mottagit och fördelningsnormerna i Sverige har ändrats. Inom den politiska sfären märks detta på att inkomstskatten förlorat egenskapen att vara progressiv bland dem med höga inkomster och att riksdagsmannaarvodet har ökat snabbare än den genomsnittliga reallönen. På arbetsmarknaden har topplönerna ökat snabbare än lönerna för andra anställda.
1 dec 06 – Björn Gustafsson och Birgitta Jansson

Återvinning och samhällsekonomi
För inte så länge sedan utgjordes renhållningen i Sverige av sophämtning och slamsugning, men i takt med ökad miljömedvetenhet har i stället avfallshanteringen bytt fokus från gårdagens sophämtning till dagens återvinning. Utbyggnaden av återvinningen i samhället har i sin tur genererat en debatt om dess för-och nack-delar, med många skiftande värderingar från myndigheter, forskare, marknaden och den allmänna opinionen. I artikeln pekar jag på brister i rådande avfallspolitik och beskriver principerna kring hur en stringent avfallspolitik bör utformas. Som förslag till förbättringar föreslår jag att harmoniserande lagar bör undvikas och att framtida återvinningspolicyer föregås av korrekt utförda samhällsekonomiska analyser.
1 dec 06 – Christer Berglund

Den amerikanska bidragsreformen efter tio år
Den amerikanska bidragsreformen 1996 var den mest omvälvande socialpolitiska händelsen i USA sedan 1930-talet. Ändå har det talats ganska tyst om den - i Sverige. I denna artikel diskuteras utfallet av reformen med hjälp av några nyutkomna böcker, dels Howard Kargers och David Stoesz' stora lärobok om amerikansk socialpolitik, dels Jeffrey Groggers och Lynn Karolys ambitiösa utvärdering av utvärderingar av reformen. De senare är ute efter att bedöma huruvida resultaten av utvärderingarna överensstämmer med prediktionerna från en ekonomisk modell och huruvida reformen lyckats uppnå de traditionella målen att minska bidragsberoende, stimulera till arbete och öka levnadsstandarden. Författarna pekar på besvärliga målkonflikter men det finns kanske ändå hopp om att det går att finna vägar framåt, åtminstone om man lyssnar till Stoesz' appell om att använda lite mer fantasi i socialpolitiken.
1 dec 06 – Benny Carlson

LEDARE: Att inte ha råd
"Jag hade inte råd", sa Maria Borelius. Den meningen kommer att gå till historien som en av de dummaste bortförklaringarna. Det är inte trovärdigt att hushåll med en årsinkomst på flera miljoner inte kan betala ett par tusenlappar i skatt. Dessutom kan brottsligt beteende inte legitimeras med penningbrist. Åtminstone så länge som det inte handlar om en fattig som stjäl för överlevnad, vilket uppenbarligen inte varit fallet här.
1 dec 06 – Laura Larsson

Fula tjyvar
En växande forskningslitteratur visar att utseendet påverkar framgången på arbetsmarknaden. Vackra människor tjänar helt enkelt bättre än mindre vackra (Hamermesh och Biddle 1994, Biddle och Hamermesh 1998, Harper 2000, Hamermesh m fl 2002). De som ser bra ut väljer också i högre utsträckning yrken och branscher där det finns en "skönhetspremie" (Hamermesh och Biddle 1994, Biddle och Hamermesh 1998).
1 dec 06 – Pernilla Andersson

Arbetsmarknadspolitik på fel spår
Nästa år är det femtio år sedan den aktiva svenska arbetsmarknadspolitiken fick sin praktiska utformning i samband med att Bertil Olsson blev generaldirektör för AMS. Arbetsmarknadspolitiken hade sedan sina guldår på 1960-talet. Under senare tid har dock arbetsmarknadspolitiken i praktiken avlägsnat sig från sin roll som ett långsiktigt instrument i den ekonomiska politiken och bedrivs i stället som ett tjänsteproducerande företag med kortsiktigt produktivitetsfokus. Denna nya inriktning är mer ett resultat av omprioriteringar inom AMS än en följd av nya utvecklingstendenser i omvärlden eller av att statsmakterna omformulerat överordnade arbetsmarknadspolitiska mål.
1 dec 06 – Björn Von Heland

Det kommunala utjämningssystemet och invandrarrelaterade kostnader - exemplet Malmö
Det finns en inbyggd motsättning mellan stat och kommun i en samhällsorganisation som bygger på statlig finansiering och lokalt utförande (Ds 2002:7). Under de senaste åren har den kommit till uttryck i debatten om staten i full utsträckning kompenserar kommuner för flyktingmottagande.
1 dec 06 – Mats R Persson

Lättläst om hur ekonomijournalisten arbetar och bör arbeta
Ekonomijournalistik är - just som det låter - en egen otydligt avgränsad del av journalistiken. En högst relevant fråga är därför vilken del av journalistiken och vilka medier som åsyftas.
1 dec 06 – Erik Lidén

Att reformera välfärdsstaten
Att flera av världens bästa forskare intresserar sig för välfärdsstatens funktionssätt i ett land av Georgias storlek är smickrande för svenska ekonomer. Den svenska modellen och dess förmåga att generera högkvalitativa data bidrar säkert, men SNS ska ha beröm för att två gånger om ha lyckats mobilisera en respektingivande samling amerikanska och svenska forskare att studera policyrelevanta frågor i Sverige.
1 dec 06 – Per Sonnerby

Internationell ekonomi
Att gå igenom olika alternativa läroböcker för grundkurser i mikro eller internationell ekonomi är ofta en frustrerande upplevelse. Läroboksförfattare verkar minst sagt snegla på varandra: produktdifferentieringen är ofta minimal och man upplever att man ofta följer gamla mallar. Inte minst inom internationell ekonomi så känns fokus i böckerna alltför ofta mycket långt från de diskussioner och de frågor som är viktiga i dag - både i den allmänna debatten och inom forskningen. Dessutom är böckerna med få undantag skrivna i huvudsak för en amerikansk publik. Det var därför med stort intresse som jag började läsa Hans Hanssons lärobok i internationell ekonomi. Hanssons bok är avsedd att användas som lärobok i ämnet internationell ekonomi vid universitet och högskolor samt vid folkhögskolor och studieförbund.
1 dec 06 – Richard Friberg ,

Ledare: "Är sensmoralen att vi kan acceptera en hel del om det bara finns en påtaglig nytta?"
Det här numret av Framtider har kontroll-och övervakningssamhället som huvudtema. Ämnet rymmer i sig åtminstone två dystopier. Den ena handlar om en framtid präglad av hot mot enskilda människors säkerhet - och via terrorismen ytterst mot vår samhällsmodell. Den andra dystopin handlar om konsekvenserna av våra reaktioner på dessa hot; att vi håller på att etablera ett kränkande storebrorssamhälle till synes utan återvändo.
1 dec 06 – Joakim Palme

Ett lyckligt liv i guldfiskskålen
I sin novell The dead past (1956) skildrar Isaac Asimov en framtid där all information kontrolleras av staten - inte så mycket genom hårdför terror, som i George Orwells 1984, som genom en enorm och trög byråkrati. Framförallt gäller det den fantastiska uppfinningen "kronoskopet" - som kan se tillbaka i det förflutna. Centrala frågor om integriteten och informationskontrollen fångas upp i novellen, menar Ola Larsmo.
1 dec 06 – Ola Larsmo

Det hotande övervakningssamhället
För snart femton år sedan frågade sig den norske kriminologen Nils Christie om västerlandet inte var på väg att bygga upp en motsvarighet till det forna Sovjetimperiets ökända Gulagsystem. Enligt Christie hade väst tagit över östblockets hårt kritiserade massinlåsning av fångar. Hans tankar presenterades i boken Crime Control As Industry. Towards Gulags, Western Style? I dag är frågan om inte väst även är på väg att ta över de kontroll- och övervakningsmetoder som var utmärkande för den totalitära kommunismen.
1 dec 06 – Janne Flyghed

Det övervakande ögat - kontrollsamhällets paradoxer
I spåren av Bushregeringens globala kamp mot terrorismen har underrättelse- och säkerhetstjänstens inhämtning och bearbetning av information både expanderat och politiserats. Dessa hårda fakta kommer utan tvekan att påverka samhällets utveckling under lång tid framöver, och innebär sannolikt också att historien själv blir mer brutal.
1 dec 06 – James W.E. Sheptycki

Global migration - från hot till möjlighet
Global migration är ett hett ämne att bedriva framtidsstudier kring. Det handlar om processer med mycket stora konsekvenser för samhällen och enskilda människor. Migration kan uppfattas som ett hot, men samtidigt finns här stora möjligheter. Hur vi agerar kan göra stor skillnad.
1 dec 06 – Joakim Palme

Finansmarknaden och den "synliga handen" efter kommunismens fall
Kommunismens fall i Öst- och Centraleuropa innebar startskottet för en samhällsekonomisk omvälvning. Omfattande privatiseringar, liberalisering och fritt spelrum för prismekanismen skulle skapa marknadsekonomier och välfärdssamhällen av västeuropeiskt snitt. Det blev inte riktigt som många väntat sig.
1 dec 06 – Mikael Lönnborg och Mikael Olsson

Från redaktionen
Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution är frågor som väcker starka känslor. Ofta är våra föreställningar och övertygelser djupt ideologiskt förankrade. Det politiska partiet Feministiskt initiativ identifierade till exempel våld mot kvinnor som den fråga som tydligast förenar kvinnor med en feministisk övertygelse. Och de har säkerligen rätt - ingen är för våld mot kvinnor - men hur ska man bekämpa det? Även frågan om prostitution är mycket komplex och man kan, som feminist eller icke-feminist, närma sig den från olika håll. Är prostitution alltid och nödvändigtvis likställt med kvinnoförtryck? Hur ska prostitution motarbetas?
1 dec 06 – Katarina Leppänen

"Heja Uffe!" - Så legitimeras mäns överordning
Vad kan man visa och säga i en kampanj om mäns våld mot kvinnor, frågar Maria Wendt och Maria Jansson. Reaktionerna på fyra Kvinnofridskampanjer visar hur svårt det är att ifrågasätta mäns position som goda beskyddare, och hur ett massivt försvar uppbådas när svenska pappors heder står på spel.
1 dec 06 – Maria Jansson och Maria Wendt

Professorn och kärleken - Sexuella trakasserier i fiktion och verklighet
Verkligheten möter litteraturen och ger nya infallsvinklar på de anklagelse- och bekännelsediskurser som kringgärdar frågan om sexuella trakasserier på universitetet. Cristine Sarrimo visar på de möjligheter som forskningsfältet rätt och litteratur erbjuder.
1 dec 06 – Cristine Sarrimo

Från manlig rättighet till lagbrott: Prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år
Den svenska prostitutionslagstiftningen är ett resultat av närmare trettio års kamp. Hanna Olsson belyser i denna artikel utvecklingslinjen och kartlägger samverkan mellan aktivister, parlamentariker och media.
1 dec 06 – Hanna Olsson

Ideologiska förutsättningar för den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen
"Jag har mycket svårt att förstå dem, och de har mycket svårt att förstå oss", konstaterar Margareta Winberg i riksdagen 2001 angående det europeiska samarbetet kring prostitution.1 Susanne Dodillet undersöker de ideologiska förutsättningarna för prostitutionsdebatterna i Tyskland och Sverige.
1 dec 06 – Susanne Dodillet

Recension: Eva Erson "Skärp dig!" Språk och kön i utbildningsmiljö
Hur ser kvinnors studiemiljö ut i högskolornas datautbildningar? En rad jämställdhetssatsningar under 1990-talet resulterade i en ökning av antalet kvinnor som sökte sig till högskolornas teknikutbildningar för att 2004-2005 ha stabiliserats på en något högre nivå än tidigare. Men, som Eva Erson påpekar i "Skärp dig!" Språk och kön i utbildningsmiljö, innebär den numerära ökningen inte en procentuell ökning, då det totala antalet studerande inom området samtidigt har ökat. De åtgärder som vidtagits hittills tycks alltså inte ha minskat den faktiska mansdominansen inom området.
1 dec 06 – Karin Wiklund

Ulrika Holgersson Populärkulturen och klassamhället Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet
Historikern Ulrika Holgersson disputerade 2005 på avhandlingen Populärkulturen och klassamhället. Avhandlingen är en studie av Svensk Damtidning under 1900-talets första decennium; en studie av tidningen såtillvida att Holgersson läser arbete, klass och genus i den tidningens diskurs. Det blir tydligt hur diskursanalysen liksom förvandlar en veckotidnings många texter, bilder och olika genrer till ett brus, som hade hon avlyssnat högläsning av allt på sidorna. Svensk Damtidning blir, som en av damtidningarna kring det förra sekelskiftet, ett exempel på en populärkulturell företeelse och samtidigt ett slags språkrör för Damens röst i tiden. På sitt sätt fångar en sådan läsning hur kvinnor tog till orda i offentligheten i en tid när Husbondens röst började förlora i, om inte majestät så i alla fall ensamrätt, när kvinnorna blev allt tydligare i sina krav på medborgarrätt strax efter sekelskiftet.
1 dec 06 – Birgitta Ney

Maria Österlund - Förklädda flickor Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman
Maria Österlunds Förklädda flickor. Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman är en riktigt spännande litteraturvetenskaplig avhandling, som utifrån ett genusperspektiv närläser några centrala ungdomsromaner där flickor förklätts till pojkar för att slutligen avslöjas. I fokus står de 11 svenska ungdomsromaner under 1980-talet som innehöll den här typen av förklädnadsmotiv. Här möter vi bland annat karaktärerna Janne (från Peter Pohls debutroman Janne, min vän, 1985), Simone (i Ulf Starks Dårfinkar och dönickar, 1984) och Saga/Caroline/Carl (i Maria Gripes Skugg-tetralogi som börjar med Skuggan över stenbänken 1982 och avslutas med Skugg-gömman 1988). I materialet ingår också Inger Edelfeldts Missne och Robin (1980), Hans-Eric Hellbergs Love love love (1977), Harry Kullmans Stridshästen (1977), Cannie Möller Stortjuvens pojke (1985) och Mats Wahls Anna-Carolinas krig (1986).
1 dec 06 – Anna Nordenstam

Sista ordet - Brev från ett katolskt land
Som italiensk forskare började jag arbeta med prostitutionsfrågan för 7 år sedan, samtidigt som kriminaliseringen av sexköp infördes i Sverige. Jag var positiv, för att inte säga entusiastisk, till denna åtgärd. Som feminist är jag fientligt inställd till män som behandlar kvinnor som objekt, det vill säga: fientlig till en manlig kultur som är fientlig mot mig. Men min inblick i prostitutionsdebatten och mötet med människor med erfarenhet av att sälja eller köpa sexuella tjänster har förändrat min syn på sexköpslagen från 1999 och i denna artikel ska jag förklara varför.
1 dec 06 – Daniela Danna

Hvilken strategisk rolle har nettavisene?
Topplederne i norske aviser er bare middels fornøyd med avisens nettaktiviteter, viser denne undersøkelsen. For å forstå deres manglende tilfredshet ned egne nysatsinger er det viktig å forstå deres rasjonale for nettpublisering: Er det markedsføring av papirproduktet, forretningsutvikling, eller utforsker avisene fortsatt mulighetene i nye medier? Disse spørsmålene er hovedfokus i denne artikkelen, som beskriver de viktigste utviklingstrekkene som utordrer denne industrien som følge av digitalisering av nyhetsdistribusjon, og ser nærmere på norske avislederes egen oppfatning av nettavisenes strategiske rolle. Ti år etter fenomenet nettaviser oppstod, drøftes situasjonen med strategisk ledelse som teoretisk rammeverk, ved hjelp av Miles og Snows klassiske modell for analyse av organisasjoners strategi, struktur og prosesser1.
1 dec 06 – Arne H. Krumsvik

Civilisationernes sammenstød Religionens renæssance i danske dagblade
Hvis man accepterer diskursanalysens præmis, at sproghandlinger er socialt formede, men også socialt formende, så bliver studier af tekster i massemedier også til et studie af det sociale. "Media texts are sensitive barometers of cultural change", som det formuleres af Norman Fairclough (1995: 60).
1 dec 06 – Simon Kruse Rasmussen

Tættere på læserne Fem casestudier af dansk miljøjournalistik fra 1997 til 2005
Inden for de sidste ti til femten år er medierne i stadig højere grad blevet placeret i centrum, når det gælder kampen om at sætte den politiske dagsorden (Hjarvard 1995 & 1999, Pedersen m.fl. 2000, Lund 2002, Togeby m.fl. 2003, Ørsten 2004). Det gælder også inden for miljøpolitikken.
1 dec 06 – Mark Ørsten

Mot en mer oberoende kommunal journalistik?
Den moderna journalistikens ställning och oberoende i relation till det omgivande samhället har uppmärksammats av många forskare.1 Journalistiken som institution har successivt också ökat sin självständighet i förhållande till de politiska institutionerna, men också till andra samhällsinstitutioner. Enligt Djerf-Pierre och Weibull (2001) tar detta sedan mitten av 1960-talet sig i uttryck i ideal om att vilja påverka andra samhällsinstitutioner snarare än att anpassa sig till dem.
1 dec 06 – Mats Ekström, Bengt Johansson & Larsåke Larsson

Politiker i bild Visualisering av politikers yttranden i nyhetsinslag
När politiker figurerar i nyhetsprogrammen på TV är det nästan uteslutande inom ramen för journalistiska intervjuer. Den sannolikt vanligaste formen för nyhetsjournalistiken att presentera politikerintervjuer är i redigerade nyhetsinslag. I ett sådant inslag är den ursprungliga intervjun nästan alltid hårt klippt. I regel förekommer bara en liten del av den ursprungliga intervjun (se t.ex. Hallin 1992). Politikernas intervjusvar rekontextualiseras; de inordnas i journalistiska berättelser där svarets innebörd delvis förändras (Ekström 2001a; Nylund 2003).
1 dec 06 – Göran Eriksson

Politik som underhållning Utbudet av politisk underhållning i finländsk teve
Har skådespel som ett politiskt medel kommit att bli ett mål i sig? Patricier i det gamla Romarriket erbjöd gratis skådespel till dem som röstade till deras fördel. Idag ser vi hur politik har blivit en underhållning i sig själv: Politiker leker och tävlar på tevearenan samtidigt som politik blivit ett clowneri i tevesatirer. I ett rollperspektiv ska politiker ha intagit rollen som estradörer. Denna utveckling har flera forskare uttryckt sin oro för: Enligt dem har kommersialiseringen av etermedia betytt infotainment och underhållning på bekostnad av politisk information och där med i förlängningen ett mindre intresse för politik bland väljarna (se t.ex. Blumler & Gurevitch 1995).
1 dec 06 – Axel Rappe

Internetoffentligheten som politiskt alternativ Hemsidor som forum för politisk diskussion och aktivism
Sedan internet började etableras som allmänhetens kommunikationsmedel i mitten av 1990-talet har debattörer och forskare undrat hur det nya mediet påverkat offentligheterna. Samtidigt har diskussionen om demokratins problem i Nordamerika och Västeuropa intensifierats. De två ämnena har sammankopplats och det har funnits ett hopp om att nätet på något sätt ska ha en positiv effekt på demokratin och lindra dess åkommor. Hittills har resultaten huvudsakligen varit negativa eller tvetydiga. Slutsatserna är knutna till vilka antagande de frågande har om demokrati.1
1 dec 06 – Fredrik Holmquist

Recensioner Karin Becker, Erling Bjurström, Johan Fornäs, Hillevi Ganetz (red.): Medier och människor i konsumtionsrummet Nora: Nya Doxa, 2002, 425 s., ISBN 91-578-0410-9
Det medialiserede forbrugersamfund kan forekomme så mange-facetteret, kaleidoskopisk - for ikke at sige uoverskueligt - at det er en umulig opgave at foretage en systematisk kortlægning af samspillet mellem medier og forbrug. Det er ikke desto mindre hvad forskergruppen bag denne bog (og en række beslægtede udgivelser) har sat sig for at gøre: "(…) det är otilfredsställande att ständigt bara dra slutsatsen att allt är väldigt komplext och blandat i största allmänhet. Det behövs sätt att visa mer precist vilka sorters samspel som finns, så att kompleksiteten inte bliver till något helt ohanterligt kaos" (298). Sætningen forekommer i Johan Fornäs's perspektiverende efterskrift, men kan ses som en beskrivelse af den intention der ligger bag hele det ambitiøse såkaldte 'Passage-projekt', som forskergruppen i en årrække har arbejdet med.
1 dec 06 – Kim Schrøder

Lena Ewertsson: Dansen kring Guldkalven? En historia om uppbyggandet av TV4 1984-1991 Stockholm, SNS Förlag, 2005, 478 p., ISBN 91-85355-21-6
I et generelt mediehistorisk perspektiv har nordisk TV-utvikling vært eksepsjonelt hurtig og turbulent i de om lag femti årene som er gått siden dette genuint nye mediet ble introdusert. Perioden har ikke bare brakt en radikal teknologisk utvikling - fra et nærmest komisk teknologisk steinaldernivå til dagens avanserte løsninger. Også innhold og bruk har hele tiden vokst i omfang og fått en stadig større betydning for den enkelte, for familien og for samfunnet. Fra absolutt intet - til ganske så mye.
1 dec 06 – Rolf Høyer

Nytt råd ska vässa Sverige
Utbildningsminister Lars Leijonborg har handplockat några av de tyngsta företrädarna inom facket, näringslivet och den svenska universitetsvärlden till sitt nya globaliseringsråd. Tanken är att rådet ska vässa Sveriges internationella konkurrenskraft.
30 nov 06 – Regeringen: Ett nytt globaliseringsråd

Strålande tider för kommunerna
Det går lysande för Sveriges kommuner och landsting. I år redovisas ett överskott på 19 miljarder kronor. Även nästa år ser det ljust ut, enligt en ny rapport.
30 nov 06 – Sveriges kommuner och landsting: Ekonomirapporten

Ris och ros till Riksbanken
Systemet med en självständig riksbank har fungerat bra. Den svenska Riksbanken håller hög internationell klass, men inflationen har legat under målen de senaste åren, enligt en ny utvärdering.
30 nov 06 – Riksdagen: En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995-2005

Storebror ser dig - allt oftare
Allt fler svenskar övervakas av polisen. På tio år har antalet hemliga telefonavlyssningar mer än fördubblats, visar färska siffror från regeringen.
30 nov 06 – Skriv 2006/2007:28

Temperaturen stiger på planeten
För seriösa forskare har det länge stått klart att jordens temperatur stiger och att koldioxidutsläppen – växthuseffekten – utgör orsaken. Det handlar inte om naturliga temperaturvariationer. Nu har detta också gått upp för medierna.
29 nov 06 – Bernes, Claes och Holmgren, Pär: Meteorologernas väderbok

Nationella prov redan i trean
Regeringen vill sätta upp nya mål för lågstadieskolan och införa nationella prov redan i årskurs tre. Det meddelade skolminister Jan Björklund vid en pressträff på onsdagen.
29 nov 06 – Regeringen: Nationella prov i årskurs tre

EU bromsar samtal med Turkiet
Medlemskapsförhandlingarna mellan EU och Turkiet hotar nu att kollapsa. Detta sedan EU-kommissionen dragit i nödbromsen och förordat en hårdare linje mot Ankara. Oacceptabelt, anser den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan.
29 nov 06 – EU-kommissionen: Medlemskapsförhandlingar med Turkiet

Moderaternas lyft sänkte folkpartiet
Dataintrångsaffären skadade folkpartiet. Men den kanske viktigaste förklaringen till partiets tillbakagång stavas moderaterna. Den slutsatsen drar partiets valanalysgrupp.
28 nov 06 – Folkpartiet: Valanalys 2006

Allvarliga brister inom psykiatrin
Ge alla psykiskt sjuka rätt till bostad, sysselsättning och professionellt stöd i vardagen, kräver psykiatrisamordnaren Anders Milton. Kommunerna och landstingen behöver 800 miljoner extra varje år för att klara uppdraget.
27 nov 06 – SOU 2006:100

Guldregn över statens företag
Statens företag går lysande. Vinsterna ökade med 29 procent under årets första nio månader. Men några av de mest lönsamma bolagen finns med på regeringens säljlista.
27 nov 06 – Regeringen: Företag med statligt ägande januari-september 2006

Vapenamnesti nästa år
Regeringens förslag om att införa en vapenamnesti nästa år har nu överlämnats till riksdagen. Förhoppningen är att kriminella och andra ska överlämna sina vapen till polisen.
27 nov 06 – Prop 2006/2007:20

Ask försvarar hemliga bidrag
Justitieminister Beatrice Ask säger nej till införa en ny lag som skulle tvinga partierna att redovisa sina gåvor och donationer. Det strider mot åsiktsfriheten, menar hon.
23 nov 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:26

Riksgälden spår ljusa tider
Riksgälden skriver upp sina prognoser för statsfinanserna och räknar med ett överskott på 11 miljarder kronor i år. Nästa år beräknas överskottet till 82 miljarder.
23 nov 06 – Riksgälden: Prognos och analys

Dubbla budskap om klimathotet
Regeringen säger en sak och gör en annan, hävdar miljöpartiet. Samtidigt som Andreas Carlgren pratar om hållbar utveckling vill regeringen lägga ned Citybanan i Stockholm och bygga en ny motorväg runt huvudstaden. Miljöministern slår tillbaka.
22 nov 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:25

Toppchefer sitter osäkert
Landets myndighetschefer går en oviss framtid till mötes. Som ett led i regeringens ambitioner att ändra utnämningsmakten kan flera chefer komma att omplaceras.
22 nov 06 – Moderaterna: Nu ändrar vi utnämningsmakten

Presstödsreform försenas, men stoppas inte
Regeringen har bekänt färg i presstödsfrågan. I tisdagens riksdagsdebatt klargjorde kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) att det är centerns och kristdemokraternas presstödsvänliga politik som gäller, inte folkpartiets och moderaternas mer marknadsorienterade.
22 nov 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:24

Folkpartiet får ny utrikesröst
Birgitta Ohlsson får utökat förtroende och ska från och med nu föra folkpartiets talan i utrikesfrågor, meddelade partiet på onsdagen.
22 nov 06 – Folkpartiet: Birgitta Ohlsson

Kommersiella medier är förljugna
Som medborgare behöver vi tidningar, radio- och teveprogram som ger oss en sann och relevant bild av världen. Men hur ser medierna ut? De är fulla med halvsanningar och lögner, skriver mediekritikern Anders R. Olsson.
21 nov 06 – Olsson, Anders R: Lögn, förbannad lögn och journalistik

Svagt förtroende för partierna
Svenska folkets förtroende för de politiska partierna är lågt. Även Skandia och Aftonbladet hamnar långt ner på förtroendelistan. Mest litar svenskarna på Ikea och Sveriges Radio, enligt en ny undersökning.
21 nov 06 – Medieakademin: Förtroendebarometer 2006

Sverigedemokraterna får partistöd
Sverigedemokraterna får 333 300 kronor i statligt partistöd de kommande tolv månaderna. Det beslutade Partibidragsnämnden på måndagen.
21 nov 06 – Riksdagen: Partibidragsnämndens beslut om partistöd till Sverigedemokraterna

Centern ska bli dubbelt så stort
Centerpartiet siktar på att fördubbla sina riksdagsmandat inför nästa val. Bilden av ett modernt, öppet, grönt socialliberalt parti ska stärka varumärket centern, är det tänkt.
20 nov 06 – Centerpartiet: Uppdrag 2010

Opinionsras för regeringen
Regeringen har fått en motig start och faller nu kraftigt i opinionen. Socialdemokraterna går framåt och skulle gå mot en säker seger om det vore val i dag.
20 nov 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Dyrare a-kassa trots protester
De fackliga protesterna har varit högljudda. Men regeringen viker sig inte. Det ska bli dyrare att vara med i a-kassan och ersättningen till de arbetslösa ska sänkas. På torsdagen överlämnades förslaget till riksdagen.
16 nov 06 – Prop 2006/2007:15

Brist på hyresbostäder i Stockholm
Bostadsbristen i Stockholm är ett stort problem för unga, inflyttade och människor med låga inkomster. Därför borde fler hyresbostäder byggas, skriver Staffan Holmberg till den borgerliga regeringen.
16 nov 06 – PM Uppdrag statlig marksamordnare

Borgerlig enighet om buggning
Centerpartiet och kristdemokraterna var med och stoppade den förra regeringens förslag om att tillåta buggning. Men nu har partierna svängt och ger klartecken för ett nytt buggningsförslag.
16 nov 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:20

Fritt fram för tjänster inom EU
EU:s omstridda tjänstedirektiv klubbades igenom av EU-parlamentet på onsdagen. Flera år av politiskt käbbel är därmed över. EU:s ledare väntas ge sitt godkännande före årsskiftet.
15 nov 06 – EU: Parlamentet godkände tjänstedirektivet

Svalt studieintresse på landsbygden
Regeringen har stoppat planerna på att bygga ut högskolan. Kvalitet ska gå före kvantitet. Beslutet kan få konsekvenser för ungdomar med lågutbildade föräldrar på glesbygden. Dessa studerar sällan vidare efter gymnasiet, visar en ny rapport.
15 nov 06 – Högskoleverket: Stor skillnad mellan kommuner

Toppchefer byter färg
Den nya regeringen kör på i gamla fotspår. Perssons kompi(s)ar har blivit Fredrik Reinfeldts ka(m)rater. Men utnämningspolitiken ska ändras, lovar kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.
14 nov 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:20

Tjetjenienkriget tystas ner
Rysslands president Vladimir Putin behöver nog inte oroa sig för att det tjetjenska kriget ska förmörka hans sista år vid makten. Detta trots att antalet offer väl kan mäta sig med siffrorna från Irak.
14 nov 06 – Prochazkova, Petra: Aluminiumdrottningen: sex kvinnor om Tjetjenienkriget

Statsskulden ska betalas snabbare
Den som är satt i skuld är icke fri, skrev den förre statsministern Göran Persson. Den nya regeringen är inne på samma linje och ökar nu takten i amorteringen av den svenska utlandsskulden.
13 nov 06 – Regeringen: Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2007

Lärlingsjobb till de unga
Allt fler ungdomar väljer att hoppa av gymnasiet och riskerar därmed att hamna utanför arbetsmarknaden. Med en bättre samverkan mellan skola och arbetsliv skulle fler unga kunna få jobb, enligt en ny rapport.
13 nov 06 – Expertgruppen för studier i samhällsekonomi (ESS): Lärlingsutbildning

Demokraterna tar över kongressen
Den republikanske senatorn George Allen från Virginia erkände sent på kvällen sig besegrad. Därmed får demokraterna majoritet även i senaten. För båda sidor väntar en knepig balansgång inför presidentvalet 2008.
10 nov 06

Rumsfeld sårbar för rättsprocesser
Donald Rumsfelds avgång gör det lättare för dem som vill ställa honom inför rätta för att ha tillåtit brutala förhörsmetoder mot Guantanamofångarna. Flera grupper förbereder en stämning mot honom i en tysk domstol.
10 nov 06

Orent vatten skördar många liv
Drygt en miljard människor lever i djup fattigdom. Lika många saknar tillgång till rent vatten. Ännu fler saknar ordentliga toaletter. Siffrorna är hämtade från FN-organet UNDP:s årliga rapport.
10 nov 06 – Human Development Report 2006

Trängselskatten återinförs nästa år
Trängselskatten återinförs i Stockholm redan nästa år, meddelade infrastrukturminister Åsa Torstensson på fredagen. Intäkterna ska enbart gå till vägbyggen.
10 nov 06 – Regeringen: Trafiklösning Stockholm

Ny partisekreterare i centern
Anders Flanking tar över som ny partisekreterare i centerpartiet. Flanking sitter i riksbanksfullmäktige och valdes in i kommunfullmäktige i valet i höstas.
10 nov 06 – Centerpartiet: Anders Flanking ny partisekreterare

Strid om ny sjukförsäkring
Sjukförsäkringen fungerar illa och måste göras om, fastslår socialförsäkringsutredare Anna Hedborg. Regeringen välkomnar förslaget, men socialdemokraterna, som tog initiativ till översynen, hotar att lämna det fortsatta utredningsarbetet.
9 nov 06 – SOU 2006:86

Allt färre öppet arbetslösa
Den öppna arbetslösheten har minskat kraftigt det senaste året och är nu nere på fyra procent, enligt färska siffror från Ams. Men det finns stora regionala skillnader.
9 nov 06 – AMS: Arbetsmarknaden oktober 2006

Irakkriget fällde Rumsfeld
Det första offret för republikanernas bakslag i USA:s mellanårsval blev försvarsminister Donald Rumsfeld. Han tvingades avgå när det stod klart att missnöjet med Irakkriget hade vänt väljarna emot regeringen.
8 nov 06

Nu går flyttlassen
Storstadsregionerna ångar på och drar ifrån övriga Sverige. Nu kommer flyttlassen att rulla, bedömer Nordea i en ny lägesrapport. Regeringens arbetsmarknadspolitik skyndar på utvecklingen.
8 nov 06 – Nordea: Regionala utsikter 2006

EU riktar skarp kritik mot Turkiet
Det återstår mycket att göra i Turkiet innan ett EU-medlemskap kan bli aktuellt. Det fastslår EU-kommissionen i en ny rapport. Yttrandefriheten och kurdernas rättigheter måste stärkas.
8 nov 06 – EU-kommissionen: Utvidgningsrapport 2006

Riksdagen möblerar om i utskotten
Moderaten Göran Lennmarker tar över som ordförande i riksdagens utrikesutskott efter handelsminister Sten Tolgfors. Anna Kinberg Batra blir ny ordförande i riksdagens EU-nämnd.
8 nov 06 – Moderaterna: Nya förstanamn i riksdagens utskott

Sportbarer ska betala till SVT
SVT ska få rätt att ta betalt av krögare som vill visa sportsändningar på krogen. Det föreslår regeringen i en ny proposition. Det räcker inte med att krögaren och restaurangbesökarna redan betalat tv-licensen.
7 nov 06 – Prop 2006/2007:16

Filippa Reinfeldt blir landstingsråd
Täbys starka kvinna Filippa Reinfeldt lämnar sin post som kommunalråd och blir sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting. Finanslandstingsråd blir Chris Heister.
7 nov 06 – Stockholms läns landsting: Ny ledning

Varmare klimat kan stå Sverige dyrt
Det har blivit varmare i Sverige, bekräftar SMHI. Medeltemperaturen ökat med nästan en grad de senaste 15 åren. Konsekvenserna kan bli allvarliga, varnar en ny utredning.
6 nov 06 – SOU 2006:94

LO kräver rejäla löneökningar
LO kräver löneökningar med minst 825 kronor i månaden och en särskild jämställdhetspott på 200 kronor. Men Landsorganisationen är splittrad och arbetsgivarna är skeptiska.
6 nov 06 – LO: Styrelsen sätter siffror på kraven inför avtalsrörelsen 2007

Snart kan det vara slutdeklarerat
Det bör bli lättare att deklarera i framtiden, anser regeringens utredare Carl Gustav Fernlund. Korrekta uppgifter från Skatteverket ska inte behöva returneras.
6 nov 06 – SOU 2006:89

Littorin vägrar backa om a-kassan
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vägrar ge efter för den fackliga kritiken. På torsdagen överlämnades ett förslag om höjda a-kasseavgifter till lagrådet.
3 nov 06 – Lagrådsremiss: Finansiering av arbetslöshetsförsäkringen

Nystartsjobb med skattesubvention
Regeringen har nu överlämnat sitt förslag om nystartsjobb till riksdagen. Skattesubventioner ska stimulera arbetsgivare att anställa långtidsarbetslösa, långtidssjuka och förtidspensionärer. Arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgifterna.
3 nov 06 – Prop 2006/2007:7

Afrikas uppdelning
Före kolonialismen fanns 20 000 små kungadömen i Afrika. Denna struktur krossades av engelsmän, fransmän och andra som delade upp kontinenten mellan sig årtiondena kring 1900. Det var diplomater och militärer som ritade om kartan.
3 nov 06 – Wesseling, Henk: Söndra och härska

Mp hoppas på gröna jobb
Varken den nya regeringen eller socialdemokraterna tar klimathotet på tillräckligt stort allvar, anser miljöpartiet. I de grönas budgetalternativ aviseras stora satsningar i syfte att hejda växthuseffekten. En nyckel är fler gröna jobb.
2 nov 06 – Miljöpartiet: Budgetmotion 2006

Dyrare matkassar med höjd moms
Momssatserna bör bli mer enhetliga, anser regeringens utredare Lennart Hamberg. I ett första steg föreslår han att den reducerade matmomsen slopas i utbyte mot en lägre generell momssats på 22,9 procent. Finansminister Anders Borg sågar förslaget.
2 nov 06 – SOU 2006:90

Regeringen utlyser vapenamnesti
Justitieminister Beatrice Ask utlyser en tre månader lång vapenamnesti nästa år. Förhoppningen är att kriminella och andra ska lämna in sina illegala vapen till polisen.
2 nov 06 – Lagrådsremiss: En ny vapenamnesti

Friställd eller anställd? Strukturomvandling från individens perspektiv
De senaste åren har orter som Enköping, Västervik, Mariestad och Nynäshamn kommit att förknippas med nedläggning, neddragning och flyttning utomlands av industriell verksamhet. Problemet är dock inte strukturomvandlingen i sig, de flesta vinner på den. Problemet är att det finns ett fåtal direkt berörda som blir förlorare i denna omvandlingsprocess. I stället för att söka bromsa utvecklingen bör den ekonomiska politiken inriktas mot att, tillsammans med företagens egna åtgärder och omställningsavtal, förebygga och mildra effekterna för de individer som drabbas. Utbildning och kompetensutveckling är av många olika skäl oerhört väsentligt. Ett är att de negativa effekterna av strukturomvandling kan mildras. Geografisk rörlighet är också viktigt. Arbetsförmedlingsverksamheten bör inriktas mot dem som är eller riskerar bli friställda snarare än de som redan har arbete, t ex genom friår.
1 nov 06 – Henry Ohlsson och Donald Storrie

Regional integration i Stillahavsasien: retorik och substans
Det verkar finnas ett motsatsförhållande mellan fackekonomernas skeptiska inställning till regionala frihandelsområden och den entusiasm som dessa på sista tiden har omfattats med i den allmänna debatten i Asien. Denna artikel argumenterar för att de produktionsnätverk som är välutvecklade i Asien har en benägenhet att prioritera regional integration snarare än global integration. De motstridiga krav som olika intressen ställer gör dock att det är svårt att få ihop stora, heltäckande frihandelsområden. Bilaterala avtal är lättare att sluta, men är problematiska om det gäller att fusionera dem till större frihandelsområden.
1 nov 06 – Hans C Blomqvist

Dubbla mål i miljöpolitiken: risk för resursslöseri
Regeringens satsning på Lokala Investeringsprogram (LIP) hade två mål: att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle och att skapa arbetstillfällen. Under programperioden, 1998-2002, beviljades närmare 400 miljoner kr till åtgärder för att minska miljö-och hälsorisker från förorenade områden. Artikeln visar att riksdagens mål för förorenade områden hade kunnat nås bättre om områden med högst risk i större utsträckning prioriterats. Vidare framgår att medan antalet arbetstillfällen påverkade bidragets storlek positivt, var samhällets kostnad för varje arbetstillfälle betydligt högre än kostnaden för ett subventionerat arbetstillfälle i arbetsmarknadspolitiken. Dubbla mål i miljöpolitiken riskerar följaktligen att leda till resursslöseri.
1 nov 06 – Johanna Forslund, Eva Samakovlis och Maria Vredin Johansson

Effekterna av fria skolval: en vetenskaplig kontrovers
En hett omdebatterad fråga inom såväl samhällsvetenskaperna som politiken är effekterna av att låta föräldrar välja skola åt sina barn. Att denna debatt är långt ifrån avgjord visar en nyligen uppblossad akademisk strid i USA kring en studie av Harvardprofessorn Caroline Hoxby (2000). I sin artikel studerar Hoxby hur möjligheten att välja mellan olika skoldistrikt i USA påverkar skolornas produktivitet. I vissa städer finns många skoldistrikt och föräldrarnas val av bostadsområde har därmed en stor inverkan på vilket skoldistrikt deras barn kommer att tillhöra.
1 nov 06 – Erik Lindqvist

Monetära förhållanden i ett längre perspektiv
I mitten av 1990-talet togs ett initiativ på Norges Bank till ett projekt med syfte att uppdatera den historiska serien för konsumentprisindex (KPI) för Norge. Projektet utvidgades gradvis till en allmän historisk monetär statistik för Norge från 1819 fram till i dag. Detta har mynnat ut i en volym som presenterar olika monetära nyckelvariabler, främst över priser, bruttonationalprodukten (BNP), penningmängd, obligationer, växelkurser, börsindex, huspriser samt privata banker. Sammanlagt är det sju författare som bidragit till boken.
1 nov 06 – Rodney Edvinsson

En hållbar sjukpenning?
Rapportens titel kan läsas som en fråga, men bör läsas som ett påstående. SNS välfärdsråd, som denna gång utgörs av Laura Larsson (ordf), Agneta Kruse, Mårten Palme och Mats Persson, menar sig ha hittat en modell som Sverige kan leva med. Att deras förslag inte väckt någon större debatt tyder på att tiden ännu inte är mogen att på allvar ta itu med det paradoxala förhållandet att Sverige med en relativt frisk befolkning har en internationellt sett mycket stor sjukfrånvaro.
1 nov 06 – Lars Söderström

Hur högt kan oljepriset bli?
Jag hälsar alla varmt välkomna till kvällens möte i Nationalekonomiska Föreningen som har rubriken "Hur högt kan oljepriset bli?" Vi får höra ett föredrag av professor Marian Radetzki från Luleå Tekniska Högskola och kommentarer av Auke Lont, vd i ECON och tidigare senior vice president i Statoil.
1 nov 06 – Ulf Jakobsson

Hilton, Gates, Buffett och andra jag inte känner
LEDARE: Paris Hilton - känd för att vara känd. Tydligen är det inte längre tillräckligt att vara rik, man ska vara berömd också. Inbillar mig att en gång i tiden var berömmelse medaljens baksida. Pengar skulle vara diskreta och helst gamla. De stackars nyrika hittade på anförvanter och byggde slott i utgången arkitektonisk stil. Fröken Hilton å andra sidan försöker sig på det omvända. Gamla pengar ska bli som nya. Ena dagen popstjärna, andra dagen filmstjärna. Så mycket pengar, så lite talang. Vad andra strävar efter under en livstid har hon fötts till. Arvet finansierar hennes karriär. Bakvänt. Varför denna iver att åstadkomma något? Kanske är hon bara uttråkad. Kanske är hon ett tidsfenomen. Hellre ökänd än okänd. Berömmelse har förväxlats med prestation. Och prestation är idealet. Sysslolöshet, en gång de rigueur, duger inte längre.
1 nov 06 – Lena Edlund

Konstitutionell ekonomi - lärdomar för Grundlagsutredningen
Konstitutionens utformning påverkar vilken typ av politiska beslut som fattas och därmed hur ekonomin fungerar. Trots det har hittills ingen tonvikt lagts vid konstitutioners ekonomiska konsekvenser i den pågående Grundlagsutredning ens arbete. I denna artikel presenteras aktuell empirisk forskning som indikerar att utformningen av grundlagen har tydliga ekonomiska effekter. Dessutom presenteras förslag på konstitutionella reformer som har potential att förbättra förutsättningarna för budgetdisciplin och ekonomisk tillväxt i Sverige, nämligen förstärkt äganderätt, ökat oberoende för domstolarna samt minskad proportionalitet i valsystemet.
1 nov 06 – Niclas Berg Gren och Nils Karlson

Redaktionellt
Innehållet i detta nummer av Utbildning & Demokrati hålls delvis samman av en fokusering på verksamheter och praktiker som på ett eller annat sätt kan sägas handla om kunskapsbedömning. Det är inget temanummer i gängse mening eftersom det författarna vill ”kunskapa” om skiljer sig åt. Därtill publiceras en artikel om skiftet i den svenska inrikespolitiska debatten kring integrations-, storstads - och utbildningspolitik samt ett antal recensioner, varav några relaterar till kunskapsbedömning och några till föregående nummers tema, Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden, som därmed ges en uppföljning.
1 nov 06 – Utbildning & Demokrati nr 3 2006

Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan
Individuella utvecklingsplaner (IUP) representerar ett starkt växande fenomen som fler och fler stöter på i förskolan, skolan, på arbetet, under fritiden och kanske rent av i äldreomsorgen. Vad är detta ett uttryck för i vår tid och hur kan man förstå framväxten av dessa individuella utvecklingsplaner i olika sociala rum – förskola, skola, hem och fritid? Vilka föreställningar kan utläsas om barndom och lärande? Syftet med artikeln är att genom problematisering, tentativ begreppsutveckling och kritisk granskning bidra till förståelsen av det framväxande fenomenet med individuella utvecklingsplaner.
1 nov 06 – Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson

Viljan att aktivera
Mobilisering av förorten som politisk teknologi*
1 nov 06 – Magnus Dahlstedt

Kunskapsbedömningar som styrmedia
Bedömningar av olika slag har i svensk pedagogisk forskning ofta betraktats som åtskilda fenomen. Diagnoser, läxor, prov, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, uppföljningar, utvärderingar, kvalitetsredovisningar, inspektioner, internationella kunskapsmätningar etcetera har därför sällan studerats och analyserats inom ramen för ett sammanhållet perspektiv. I denna artikel ansluter vi oss till internationell forskning där det är mer vanligt att betrakta dessa fenomen som aspekter av en och samma sak: assessment in education – fortsättningsvis benämnt kunskapsbedömningar.1
1 nov 06 – Eva Forsberg & Christian Lundahl

”Noa har inga fel”: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal
Behandla en människa som hon syns vara och du gör henne sämre. Men behandla en människa som om hon var vad hon har möjlighet att bli och du gör henne till det hon skulle kunna bli. – Johann Wolfgang Goethe
1 nov 06 – Johan Hofvendahl

Recension
Julie Thompson Klein: Humanities, Culture, and Interdisciplinarity – The Changing American Academy
1 nov 06 – Per-Anders Forstorp

Recension
Emma Eldelin: ”De två kulturerna” flyttar hemifrån: C.P. Snows begrepp i svensk idédebatt 1959–2005
1 nov 06 – Bernt Gustavsson

Recension
Joe Moran: Interdisciplinarity
1 nov 06 – Francis Lee

Recension
Tony Becher & Paul R Trowler: Academic Tribes and Territories – Intellectual Enquiry and the Culture of Disciplines
1 nov 06 – Jörgen Nissen

Recension
Mats Alvesson: Tomhetens triumf – Om grandiositet, illusionsnummer och nollsummespel
1 nov 06 – Lennart Sturesson

Recension
Jörgen Tholin: Att kunna klara sig i ökänd natur En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system
1 nov 06 – Ulrika Tornberg

Recensionsessä
Demokratifostran som forskningsobjekt ur statsvetar- och sociologperspektiv
1 nov 06 – Tomas Englund

Vänstern satsar på offentlig sektor
Vänsterpartiet distanserar sig från såväl den borgerliga regeringen som sina forna samarbetspartier och kräver höjda skatter och kraftfulla satsningar på den offentliga sektorn. I partiets skuggbudget föreslås en omfattande kursändring av hela den ekonomiska politiken.
1 nov 06 – Vänsterpartiet: Budgetmotion 2006

Tuffa tider väntar Ams
Smalare men vassare. Det är ledorden när Ams ska göras om i grunden. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vill se en kraftigt bantad myndighet och fler privata arbetsförmedlingar.
27 okt 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:15

Nuder lovar färre arbetslösa
Det blir färre öppet arbetslösa med socialdemokraternas budget än med regeringens nästa år. - Regeringens politik innebär att 60 000 tvingas ut i öppen arbetslöshet, säger den förre finansministern Pär Nuder.
27 okt 06 – Socialdemokraterna: Alla ska med - inte bara några

Krigets ambassadör
Sveriges nye utrikesminister har varit synbarligen aktiv för att främja den amerikanska invasionen av Irak. Innan krigsföretaget startade var Carl Bildt engagerad av en amerikansk kommitté för att skapa opinion till förmån för kriget. Vad betyder Carl Bildts engagemang för den nya svenska regeringens utrikespolitik?
27 okt 06

Den farliga tryggheten
När psykiatrikern David Eberhard sammanfattar läget i Sverige bäddar han inte in sina sanningar. Vi har fått en omogen generation som inte tål motgångar, uppfostrad av en generation som inte vågar ställa krav.
27 okt 06 – Eberhard, David: I trygghetsnarkomanernas land - Sverige och det nationella paniksyndromet

Svenskarna blir allt rikare
Svenska folket får det allt bättre, visar färska siffror från SCB. För tionde året i rad ökar hushållens ekonomiska standard. Samtidigt har klyftorna ökat.
27 okt 06 – SCB: Tio år i rad med ökad standard

M-kvinnor slår tillbaka mot Jämo
Utnämningen av Sten Tolgfors som ny handelsminister kritiserades av Jämo. Nu slår moderatkvinnornas ordförande Magdalena Andersson tillbaka. Claes Borgström ger en förenklad bild av jämställdheten, anser hon.
27 okt 06 – Moderatkvinnorna: M-kvinnor delar inte JämO:s åsikter

EU-kommissionen vill spola kröken
Det sups för mycket i Europa, anser EU-kommissionen. Nu har en ny strategi tagits fram som ska få fler européer att spola kröken.
25 okt 06 – EU-kommissionen: Strategi för att minska alkoholens skadeverkningar

Nya ministrar ger Reinfeldt arbetsro
Statsminister Fredrik Reinfeldt satsar på två säkra kort. Lena Adelsohn Liljeroth och Sten Tolgfors har en gedigen politisk erfarenhet och ett näst intill fläckfritt förflutet. De nya statsråden ger regeringen arbetsro.
24 okt 06 – Regeringen: Presentation av de nya ministrarna

Propositionslistan
Regeringen har nu sammanställt en lista med de propositioner och skrivelser som ska överlämnas till riksdagen under hösten.
24 okt 06

S-veteran ska ta fram ny ledare
Ta fram en ny ledare efter Göran Persson som kan hålla ihop partiet och ta över regeringsmakten om fyra år. Det uppdraget tilldelades i helgen s-veteranen Lena Hjelm-Wallén.
23 okt 06 – Socialdemokraterna: Förtroenderådet utsåg valberedning

Värnpliktiga ska drogtestas
Låt försvaret drogtesta värnpliktiga, föreslår regeringens utredare Maj Johansson. Enligt utredaren bör det bli tillåtet med både stickprovskontroller och riktade tester.
23 okt 06 – SOU 2006:85

Öppnare svensk arbetsmarknad
Gör det lättare för människor utanför EU att komma till Sverige och jobba. Det föreslår en ny utredning. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är med på noterna.
23 okt 06 – SOU 2006:87

Urstark ekonomi medger reformer
Den borgerliga regeringens första finansplan, signerad Anders Borg, påminner i allt väsentligt om en socialdemokratisk finansplan, och är också till stora delar förberedd under en socialdemokratisk regering.
20 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Mer pengar till forskningen
Sverige ska konkurrera med kunskap och inte med låga löner. Det kanske viktigaste verktyget är enligt regeringen en forskning i världsklass. Utbildningsminister Lars Leijonborg lovar 900 friska miljoner till forskningen.
20 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Fler bostäder till de äldre
Socialminister Göran Hägglund har utrymme för flera större reformer de närmsta åren. I budgeten utlovas bland annat en storsatsning på de äldre, en rejäl upprustning av psykiatrin samt en förstärkt vårdgaranti.
20 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Sänkta utgifter trots ökade intäkter
Högkonjunkturen och tillväxten gör att statens inkomster ökar automatiskt. Momsinkomsterna ökar till exempel med 46 miljarder och inkomsterna av sociala avgifter ökar med 123 miljarder kronor. Det skapar utrymme för både skattesänkningar och avbetalningar på statsskulden.
20 okt 06 – Prop 2006/2007:1

"Fyra förlorade år för miljön"
Miljöpartiet gör ingenting för att dölja sin besvikelse över Anders Borgs höstbudget. Nu väntar fyra förlorade år för miljön, hävdar de gröna. Knappast, kontrar regeringen.
19 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Fler poliser ska ge färre brott
Rättsväsendet tillförs 1,5 miljarder kronor nästa år. Polisen lägger beslag på merparten av pengarna. Målet är att det ska finnas 20 000 poliser i landet innan mandatperioden är slut.
19 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Revolten som skakade imperiet
För femtio år sedan – tisdagen den 23 oktober 1956 – inleddes ”Ungernrevolten”. Den varade i knappt två veckor, men hann skaka Sovjetledningen och gav ungrarna en liten strimma hopp och frihet innan den sovjetiska krigsmakten brutalt slog ner den.
19 okt 06 – Victor Sebestyen: Ungernrevolten 1956

Snabb sorti för fuskande ministrar
Maria Borelius höll ut i åtta dagar. Cecilia Stegö Chilò i tio. Aldrig tidigare har två ministrar tvingats kasta in handduken så snabbt.
19 okt 06 – Regeringen: Uttalande av Cecilia Stegö Chilò, Regeringen: Uttalande av Maria Borelius

Vänstern varnar för klyftor
Socialdemokraterna och vänsterpartiet går till samlat angrepp mot regeringens budget. Finansministern tar från de fattiga och ger till de rika, hävdar Pär Nuder. Anders Borg slår tillbaka.
18 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Borg satsar allt krut på jobben
Göran Persson tog hand om krisen. Nu ska Anders Borg fixa jobben. Den nye finansministern spänner bågen och tror på kraftigt ökad sysselsättning de närmsta åren.
17 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Jämställdheten ska öka
Jämställdhetsarbetet har stått och stampat under Göran Perssons tid vid makten. Löneklyftorna har inte minskat på tio år. Nu lovar den borgerliga regeringen bättring.
17 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Biståndet kvar på en procent
Moderaterna gick till val på att sänka biståndet. Men samarbetspartierna stretade emot. På måndagen kom belöningen. Biståndet ligger kvar på en procent.
17 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Cecilia Stegö Chilò avgår
Kulturminister Cecilia Stegö Chilò avgår. Det går inte med ett "engagerat och kompetent arbete att reparera den skada jag har orsakat regeringen", skriver hon i ett pressmeddelande.
16 okt 06 – Regeringen: Cecilia Stegö Chilò

Anna Sjödin tar time out
SSU:s ordförande Anna Sjödin, dömd i Stockholms tingsrätt, tar paus från politiken fram till dess prövningstillstånd för hennes överklagan till hovrätten behandlats. Marita Ulvskog, socialdemokraternas partisekreterare, stödjer beslutet.
16 okt 06 – SSU: Anna Sjödin

Maria Borelius avgår
I åtta dagar hann Maria Borelius vara handelsminister. Den massiva kritiken mot turerna i hennes privatekonomi fick henne att ge upp den åtråvärda posten.
14 okt 06 – Regeringen: Maria Borelius

Anna Sjödin vägrar avgå
Anna Sjödin fälldes på samtliga åtalspunkter och döms att betala 5 500 kronor i skadestånd till den vakt som hon enligt tingsrätten kallade för "svartskalle". Men SSU-basen har inga planer på att avgå.
13 okt 06 – SSU: Anna Sjödin

Gymnasieskolan görs om i grunden
Skolminister Jan Björklund går ut hårt och lovar att göra om gymnasieskolan i grunden. Men i avvaktan på en ny utredning blåser han av den gymnasiereform som skulle träda i kraft nästa höst.
13 okt 06 – Regeringen: Gymnasiereformen Gy-07 stoppas

Carin Jämtin ersätter Annika Billström
Efter socialdemokraternas valfiasko i Stockholms kommun, tvingades Annika Billström bort från makten. Först förlorade hon finansborgarrådsposten till Kristina Axén Olin (m), och i onsdags fick hon också lämna sin roll som oppositionsledare. Carin Jämtin tar över.
13 okt 06 – Valresultat, Stockholms stad , Borgerglig plattform i stadshuset 2006-10

Fuskande ministrar gäckar Reinfeldt
Två ministrar har anlitat svart hemhjälp. En av dem har inte betalat tv-licens på 16 år. Hon är nu ytterst ansvarig för landets kulturpolitik. Fredrik Reinfeldts första partiledardebatt som statsminister blev inte som han tänkt sig.
12 okt 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:8

"Det finns inga ursäkter"
- Jag har varit omdömeslös och det finns inga ursäkter, säger handelsminister Maria Borelius om sitt tidigare skattefusk. Jag önskar att jag hade en tidsmaskin.
12 okt 06 – Regeringen: Maria Borelius

”Jag betalar tillbaka allt”
– Det finns ingen bra förklaring till mitt agerande, säger kulturminister Cecilia Stegö Chilò om den uteblivna tv-avgiften. Men allt ska betalas tillbaka, lovar hon.
12 okt 06 – Regeringen: Cecilia Stegö Chilò

Nobelpriset till Orhan Pamuk
Nobelpriset i litteratur går i år till den turkiske författaren Orhan Pamuk. Pamuk, ”som på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning”.
12 okt 06 – Svenska akademien: Nobelpriset i litteratur 2006

Gamla ministrar leder nya utskott
Flera av de gamla ministrarna ska leda den nya riksdagens utskott. Förra socialministern Berit Andnor blir ordförande för konstitutionsutskottet, Thomas Bodström ska leda justitieutskottet och Ulrica Messing lägger beslag på försvarsutskottet. Pär Nuder får nöja sig med posten som vice ordförande i finansutskottet.
12 okt 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:7

Livlina räddade Rojas till riksdagen
På tisdagen meddelades vilka ersättare som får träda in i riksdagen i stället för de nya ministrarna. Folkpartisten Mauricio Rojas, som förlorade sin riksdagsplats för drygt två veckor sedan, är en av de femton nykomlingarna.
12 okt 06 – Snabbprotokoll 2006/2007:7

Irakierna har rätt att göra motstånd
Irakierna har rätt att göra motstånd mot USA:s ockupation. Och motståndmännen är inte terrorister, skriver Åsa Linderborg och Erik Wijk. De tar avstånd från det irakiska våld som drabbar civilbefolkningen, samtidigt som de beskriver ockupationsmaktens våld som värst.
11 okt 06 – Linderborg, Åsa och Wijk, Erik: Det är rätt att göra motstånd

Dyrt med billig mat
Den frysta laxen som säljs på Ica har odlats i Norge, därefter skickas den till Findus fabrik i Bangkok för att fileas, för att sedan transporteras tillbaka till de svenska butikernas kyldiskar. Detta är ett av många exempel på den enorma centralisering och globalisering som skett av matvaruproduktionen.
11 okt 06 – Brulin, Gunnar: Billig mat - en dyr affär

Boende och stöd – En nationell inventering av kommunernas boendeinsatser för utsatta grupper
Artikeln redovisar en nationell inventering av boendeinsatser för människor som av olika orsaker saknar stabilitet i sitt boende. Med boendeinsatser avses både personella stödinsatser i hemmet och erbjudanden om olika fysiska boendemiljöer. Insatserna studeras utifrån olika karaktäristika och utifrån de övergripande dimensionerna normalitet och omsorg.
10 okt 06 – Mats Blid

Organisationsförändring, omsorgsklimat och kvalitet i hemtjänsten
Emotionellt klimat är en betydelsefull kvalitetsaspekt på människobehandlande arbete. I artikeln analyseras hur äldre personers upplevelse av klimatet i mötet med vårdbiträdet förändras när deras hemtjänst organiseras om.
10 okt 06 – Bengt Ingvad, Eric Olsson, Karin Bondesson & Charlotte Arndt

Åter i stöpsleven: Personlig assistans mellan marknad och reglering
1994 års assistansreform innebar ett tydligt brott med tidigare etablerade välfärdslösningar. Inte minst innebar den att marknadsbeslut gavs ett betydande utrymme över tjänstens organisering. Dels gavs privata företag, kooperativ och andra producenter rätt att etablera sig på assistansmarknaden. Dels gavs personer med funktionshinder rätt att på egen hand upphandla personlig assistans bland existerande producenter. Idag syns på nytt tecken på en politisk omorientering i det statliga utredningsväsendet. Tilltron till marknaden förefaller ha minskat och byråkratiska och professionella lösningar efterfrågas åter.
10 okt 06 – Agneta Hugemark

Ullenhag ny partisekreterare i fp
Erik Ullenhag tar över som partisekreterare i folkpartiet. Den 34-årige juristen från Uppsala har tidigare suttit i riksdagen och varit folkpartiets talesman i vårdfrågor. I årets val förlorade han dock sin plats i riksdagen.
10 okt 06 – Folkpartiet: Erik Ullenhag

Politkovskaja dog för sanningen
Den kända ryska journalisten Anna Politkovskaja, vars kritiska rapportering från Tjetjenienkriget länge retat myndigheterna, hittades mördad på lördagen i sitt hyreshus i Moskva. Trots flera dödshot och ett tidigare mordförsök vägrade hon att kompromissa med sanningen.
9 okt 06 – Novaja Gazeta: Anna Politkovskaja

Här är Sveriges nya regering
Moderaterna besätter de tyngsta ministerposterna. Carl Bildt blir utrikesminister, Anders Borg finansminister, och Beatrice Ask tar hand om justitieministerposten i Fredrik Reinfeldts regering.
6 okt 06 – Statsministern och statsråden

Alla ska med lovar Fredrik Reinfeldt
Sverige ska vara ett land som håller ihop. Ett land med minskade sociala och regionala klyftor. Ett land där de som vill och kan ska få arbeta. Fredrik Reinfeldt låter som sin företrädare: Alla ska med.
6 okt 06 – Regeringen: Regeringsförklaringen 2006

Jobben avgör Reinfeldts öde
Arbetslösheten fällde Göran Persson. Nu är det upp till bevis för Fredrik Reinfeldt. Väljarna förväntar sig att den nye statsministern infriar sina löften och ordnar fler nya jobb. Lyckas han inte kan domen bli hård.
6 okt 06 – Regeringen: Regeringsförklaringen 2006

Trängselskatten ska finansiera motorvägar
Två veckor efter att den borgerliga alliansen vann valet och stockholmarna röstade ja till trängselskatt kom den tillträdande regeringens besked: Det blir trängselskatt i Stockholm, men pengarna ska finansiera kringfartsleder, inte kollektivtrafik.
6 okt 06 – Alliansartikel om infrastrukturen i Stockholm

Välfärd i globaliseringens tid
Det svenska välfärdsbygget står inför en rad svåra utmaningar. Befolkningen blir äldre, konkurrensen från andra länder ökar och över en miljon står utanför arbetsmarkanden. Nu krävs åtgärder.
5 okt 06 – Global utmaning: Den digitala välfärden

Vänsterväljare ratar städhjälp
Var fjärde svensk kan tänka sig att köpa städhjälp i hemmet om priset sänks till 155 kronor i timmen, visar en ny undersökning. Men bland vänsterväljarna är motståndet kompakt.
4 okt 06 – Svenska Dagbladet (Sifo): Städhjälp i hemmet

Sjögren kd:s nya partisekreterare
Kristdemokraterna gör som moderaterna och möblerar om i partitoppen. Ut går partisekreterare Urban Svensson och in kommer Lennart Sjögren. Bytet uppskattas av partiledaren.
4 okt 06 – Kristdemokraterna: Urban Svensson avgår som partisekreterare

Klimatfrågan oroar kungen
På tisdagen öppnades riksdagen med sedvanlig pompa och ståt. Blåsorkester och kungatal hälsade ledamöterna välkomna till den nyrenoverade kammaren. I talet uttryckte kungen stor oro över den globala uppvärmningen.
3 okt 06 – Riksdagen: Kungens tal vid riksmötets öppnande

Åström ny gruppledare för vänstern
Alice Åström valdes på måndagen till ny gruppledare för vänsterpartiets riksdagsgrupp. Till vice gruppledare valdes Elina Linna.
3 okt 06 – Vänsterpartiet: Alice Åström ny ledare för riksdagsgruppen

Per Westerberg vald till ny talman
Riksdagen valde på måndagen moderaten Per Westerberg till ny talman. Första vice talman blir Jan Björkman (s), andra vice talman Birgitta Sellén (c) och till tredje vice talman valdes Liselott Hagberg (fp).
2 okt 06 – Riksdagen: Per Westerberg ny talman

Rekordmånga kvinnor riksdagen
På måndagen var det upprop i riksdagen. Och det var rekordmånga kvinnor på plats i kammaren. Av de totalt 349 ledamöterna är 47,3 procent kvinnor.
2 okt 06 – Riksdagen: 349 ledamöter

LEDARE: Institutioner och ekonomisk utveckling
Institutioner står i fokus för det nyvaknade intresset för ekonomisk utveckling inom nationalekonomin. Detta avspeglas både i den akademiska litteraturen och i policydebatten bland internationella finansiella organisationer och bilaterala biståndsgivare. Frågan är dock vad politiska beslutsfattare och biståndsbyråkrater kan lära sig av den akademiska litteraturen. Trots det livliga intresset för frågan så är det inte alltid lätt att bli klok på vad litteraturen verkligen visar. Detta är förstås på intet sätt unikt för denna frågeställning, det hävdas ofta att ekonomer har för vana att självsäkert peka med hela handen i helt olika riktningar. I det här fallet finns det dock några extra komplicerande faktorer.
1 okt 06 – Anders Olofsgård

Smarta försäkringar ger färre trafikolyckor
För att uppnå högt ställda trafiksäkerhetsmål måste trafikanterna förmås att sänka hastigheten. Artikeln argumenterar för att smarta försäkringspremier som belönar dem som kör trafiksäkert kan bli ett viktigt instrument för detta ändamål. Försäkringsbolagen blir därmed samhällets agenter i kampen för att successivt minska antalet olyckor.
1 okt 06 – Sara Arvidsson och Jan-Eric Nilsson

Skapar oberoende centralbanker verkligen lägre inflation?
2004 års nobelpristagare i ekonomi har utvecklat en teori som implicerar att det inte är tillräckligt för de politiska beslutsfattarna att etablera ett låginflationsmål, målet måste också uppfattas som trovärdigt av allmänheten för att kunna förverkligas. En vanligt föreslagen lösning på detta problem är att delegera makten över penningpolitiken till en oberoende centralbank. Detta förslag stöds av ett stort antal empiriska studier som visar att länder med mer oberoende centralbanker generellt har en lägre genomsnittlig inflationstakt. I denna artikel granskas uppfattningen att prisstabilitet bäst uppnås med oberoende centralbanker kritiskt.
1 okt 06 – Sven-Olov Daunfeldt

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?
Denna artikel undersöker om tillgången på jobb i närområdet påverkar individers sysselsättning och förvärvsinkomst. Analysen bygger på mycket detaljerade geografiska uppgifter om bostäder och arbetsplatser för hela Sveriges befolkning. Studien visar att en stor mängd jobb i förhållande till antalet boende inom en cirkel med fem kilometers radie runt individens bostad har en tydlig positiv inverkan på chansen att vara i arbete. Resultaten pekar också på att man riskerar att underskatta denna effekt om man inte tar hänsyn till det faktum att personer kan anpassa valet av bostadsort efter jobbtillgången.
1 okt 06 – Yves Zenou, Olof Åslund och John Östh

Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985-2002
I denna artikel studeras etnisk arbetsplatssegregation i Sverige under perioden 1985-2002. Invandrare i Sverige arbetar med andra invandrare i betydligt högre grad än vad som kan motiveras utifrån andra karakteristika som kön, ålder, utbildning, kommun och industri. Sådan "överexponering" är speciellt tydlig gentemot personer som är födda i samma region som personen själv. Segregationen på arbetsmarknaden har ökat kraftigt under den studerade perioden. Till största delen förklaras detta av att en allt mindre andel av invandrarbefolkningen tillhör grupper med låg överexponering av invandrare, som t ex finlandsfödda. Överexponeringen är i allmänhet högre i grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, men återfinns bland alla grupper av personer och även på stora arbetsställen. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan ekonomisk status och anställning på invandrartäta arbetsställen.
1 okt 06 – Oskar Nordström Skans och Olof Åslund

Modersmål och arbetsmarknads- utfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige
Tidigare studier av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden har inte kunnat separera finskspråkiga och svenskspråkiga finländare. Denna artikel visar att finlandssvenska män har en betydligt bättre position än finskspråkiga män både vad gäller sysselsättnings- och inkomstnivåer. För kvinnor är skillnaden mellan språkgrupperna avsevärt mindre, vilket kan tänkas bero på att finskspråkiga kvinnor har bättre kunskaper i det svenska språket än finskspråkiga män.
1 okt 06 – Dan-Olof Rooth och Jan Saarela

Fattigdom och utveckling i Östtimor
Östtimor är ett av världens fattigaste länder. Artikeln redovisar hur denna fattigdom yttrar sig och vilka ekonomiska förutsättningar som existerar för att bekämpa den. På senare år har landets intäkter från olje- och gasfyndigheter i Timorsjön ökat så drastiskt att ekonomin inte klarar av att absorbera dem. Därför har en oljefond, efter norsk modell, konstruerats, som gör det möjligt att uppnå balans mellan utgifter och absorptionskapacitet. Artikeln betonar vikten av utbildning och kapacitetsutveckling inom såväl den statliga som den privata sektorn som ett medel att öka absorptionskapaciteten.
1 okt 06 – Mats Lundahl och Fredrik Sjöholm

Ekonomisk imperialism- ett tvärvetenskapligt framsteg eller en villoväg?
Ekonomers synpunkter på frågor som primärt hör till ett annat forskningsområde och ekonomiskt in?uerade idéer har resulterat i en del kritiska kommentarer. Dessa förslag ses som ett uttryck för ekonomernas hybris som manifesteras i något som kan kallas ekonomisk imperialism. Men kanske borde det ses som ett tvärvetenskapligt initiativ med en positiv potential, inte minst genom det kritiska ifrågasättandet av andra antaganden. På ?era plan finns motsättningar med det dominerande sociologiska perspektivet. I denna artikel penetreras skillnader mellan perspektiven samt hur dessa skillnader ska bedömas och hanteras.
1 okt 06 – Jan Tullberg

Abort och selektion
Nationalekonomins roll i samhällsdebatten är inte att moralisera, sådant görs redan från så många andra håll. Det finns trots det väldigt få områden som nationalekonomin inte kan analysera och diskutera. Svårigheten kan i stället vara att avgöra vilka antaganden som är rimliga och att hitta en empirisk strategi som trovärdigt kan identifiera de effekter man undersöker.
1 okt 06 – Anna Dreber

Golfen belyser hur arbetsmarknader fungerar
Sedan länge har nationalekonomer ägnat en inte obetydlig uppmärksamhet åt sportens värld. Inte minst märks detta genom tillkomsten av tidskriften Journal of Sports Economics. Förklaringen till nationalekonomernas sportintresse kan sökas i flera faktorer. För det första möjliggör den rika tillgången på data att annars svårtestade teorier inom t ex arbetsmarknadsekonomi eller Industrial Organization kan bli föremål för noggrann undersökning. För det andra är naturligtvis idrotten i sig ett på många sätt fascinerande samhällsfenomen som det kan vara motiverat att försöka belysa med ekonomiska förklaringsmodeller.
1 okt 06 – Tobias Lindqvist

Rumänien och Bulgarien in i EU
EU fortsätter att växa. Den 1 januari nästa år ansluter sig Rumänien och Bulgarien till unionen, som växer med 30 miljoner invånare.
29 sep 06 – EU-kommissionen: Översynsrapport Rumänien och Bulgarien

Moderaterna byter partisekreterare
En av huvudarkitekterna bakom de nya moderaterna, Per Schlingmann, tar över som ny partisekreterare efter Sven Otto Littorin. Vad som händer med Littorin är oklart. Eventuellt väntar en plats i regeringen.
28 sep 06 – Moderaterna: Per Schlingmann

Persson sågar alliansen
Göran Persson flaggar för ett socialdemokratiskt maktövertagande redan före nästa val 2010. Alliansen är illa förberedd och får svårt att hålla ihop mandatperioden ut, säger den avgående statsministern.
28 sep 06 – Socialdemokraterna: Riksdagsledamöter 2006-2010

Tabu att tala om klass
Femton kvinnor skriver om sina erfarenheter som klassresenärer. Man kan sammanfatta det som att alla avrest från arbetarklass, men inte kommit ända fram till medelklassen. De befinner sig någonstans på väg, kanske pendlar de fram och tillbaka, utan att vara hemma någonstans.
28 sep 06 – Alakoski, Susanna och Nielsen, Karin (red): Tala om klass

Nu ska han granska makten
Så sent som för två veckor sedan lanserade miljöpartiet Gustav Fridolin som tänkbar minister i en rödgrön regering. Men efter valförlusten meddelar nu Fridolin att han lämnar politiken och istället börjar jobba som grävande reporter på TV4:s Kalla Fakta.
28 sep 06 – TV4: Gustav Fridolin ny reporter i Kalla Fakta

Centerpartister kräver biltullar
Tre tillträdande riksdagsledamöter i centerpartiet lovar att rösta emot sin egen regering om den inte går med på att införa trängselskatter i Stockholm. Vi kan inte köra över det kommunala självstyret, menar de.
28 sep 06 – DN Debatt: “Vi röstar ja till att införa trängselskatt i Stockholm”

Självkritisk Ulvskog ångrar uttalande
Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog tar på sig ett stort ansvar för partiets misslyckande i valet. Hon säger sig också ångra att hon liknat Lars Leijonborg vid en våldtäktsman som skyller på offret.
28 sep 06 – Ekots lördagsintervju: Marita Ulvskog

Alliansen river upp las-regler
Det blir ingen skärpning av lagen om anställningsskydd, las, som riksdagen klubbade igenom i våras. Den borgerliga alliansen är överens om att riva upp beslutet.
28 sep 06 – Allians för Sverige: En rivstart för Sverige

Fridolin river barriärer
Det byggs murar mellan stater, mellan folk och mellan människor. Det sker i Mellanöstern, i Europa och här hemma. Gustav Fridolin (mp) har skrivit en bok om behovet av att riva barriärer.
26 sep 06 – Fridolin, Gustav: Från Vittsjö till världen

53 procent av stockholmarna röstade ja
Stockholmarnas ja till trängselskatter har försatt den borgerliga riksdagsmajoriteten i ett delikat dilemma. Moderaterna har lovat att respektera folkviljan både i Stockholm och i grannkommunerna. Det går inte ihop.
22 sep 06 – Trängselskatt, Folkomröstningar 2006-09-17

Den politiska kartan är blå
Alliansen vann stora framgångar i Stockholmsområdet, på västkusten och i Skåne. Visuellt är Sverigekartan fortfarande röd. Men det beror mest på att de rödgröna partierna är starka i glest befolkade områden.
22 sep 06 – Valresultat 2006, riksdagen, slutligt

Sex ledamöter blev inkryssade
När personrösterna var räknade på torsdagen stod det klart att endast sex ledamöter hade blivit inkryssade, vilket bara är hälften så många som i förra riksdagsvalet.
22 sep 06 – Valresultat 2006, riksdagen, slutligt

Tvärstopp för Schyman
Valet blev som väntat en motgång för Gudrun Schyman och feministiskt initiativ. Partiet får 0,7 procent av rösterna och hamnar därmed långt utanför riksdagen. Ännu sämre gick det för Nils Lundgrens junilista.
22 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Reinfeldt bildar regering
Alla röster är räknade och valets segrare Fredrik Reinfeldt har fått i uppdrag att bilda en ny regering. Kampen om ministerposterna har redan inletts och Maud Olofsson kräver varannan damernas.
21 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Väljarna gav rött kort till Lars Ohly
Trots löften om 200 000 nya jobb, kortare arbetstid och höjda kvinnolöner blev vänsterpartiet en av valets stora förlorare. Partiet landar på 5,9 procent och får tillbringa fyra år på avbytarbänken.
21 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Skolungdom ger piratpartiet 4 procent
Sveriges skolungdom är varken höger- eller vänstervriden. Resultatet i skolvalet är förbluffande likt riksdagsvalet. Den borgerliga alliansen är något större än det rödgröna blocket. Differensen är cirka 2 procent.
21 sep 06 – Skolvalet 2006

Arbetslösheten avgjorde valet
I samma ögonblick som det stod klart att de nya moderaterna och alliansen hade vunnit valet, drog alla politiska bedömare samma slutsats: Göran Persson har nonchalerat och bagatelliserat sysselsättningsfrågan. Därför vann Reinfeldt.
20 sep 06 – Valu 2006

Kd backar men Hägglund är nöjd
Den som tidigare beskrivits som Sveriges mest anonyma partiledare presenterade sig på allvar under valrörelsen. Göran Hägglund lyckades vända förra årets låga opinionssiffror och lyfta kristdemokraterna till 6,6 procent. Men partiet backar jämfört med förra valet.
20 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Gröna regeringsdrömmar upp i rök
Efter åtta år som samarbetsparti krävde de gröna en plats i politikens finrum. Men satsningen slutade med ett magplask. Miljöpartiet får 5,2 procent av rösterna och blir därmed riksdagens minsta parti.
20 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Persson förlorade sista striden
Göran Persson hade chansen att gå till historien som en vinnare. Istället avslutas nu karriären med ett präktigt fiasko. Socialdemokraterna gör sitt sämsta val sedan 1914.
19 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Stark framryckning av centern
Centerpartiets kursändring under Maud Olofsson gav utdelning. Partiet ökar till 7,9 procent och blir därmed riksdagens tredje största parti.
19 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Fp vinnare trots storförlust
Folkpartiet tappar nästan hälften av rösterna från förra valet. Men partiet landar mjukt. I princip alla förlorade väljare har fångats upp av alliansen och Lars Leijonborg kan se fram emot en plats i regeringen.
19 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Vild moderat segeryra
Sällan är kontrasterna mellan glädje och sorg, lycka och vemod så stora. En vandring på några hundra meter. På socialdemokraternas valvaka gråter man öppet. Under kristallkronorna på Nalen skålar moderaterna i champagne.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Fredrik Reinfeldt tog hem segern
Moderatledaren Fredrik Reinfeldt har utropat sig som segrare i valet. - Jag vill regera som representant för hela folket, sade han till jublande partikamrater.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Slagen Persson ger upp
Göran Persson lämnar in sin regerings avskedsansökan under måndagen. Han avgår vid en extra partikongress i mars även som partiledare för socialdemokraterna, meddelade han vid socialdemokraternas valvaka i Stockholm när det stod klart att den borgerliga alliansen vunnit riksdagsvalet.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Nöjd Hägglund trots sämre kd-val
- Vi älskar Göran och Göran älskar oss. Ramsan, jublet och applådåskorna ville inte ta slut när partiledaren Göran Hägglund anlände till kristdemokraternas valvaka strax efter beskedet att Sverige får en ny borgerlig regering.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Maud Olofsson jublade i konfetti
Centern, alliansen och svenska folket är vinnare, sade en jublande Maud Olofsson när det stod klart att alliansen vunnit. - Jag känner mig bara jättelycklig, sade centerpartiets ledare till TT direkt efter sitt segertal.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Segervittring hos folkpartiet
Valresultatet är riktigt dåligt jämfört mot vid riksdagsvalet 2002. Ändå var stämningen på topp på folkpartiets valvaka och många hade vittring på segern för alliansen - trots det minimala glappet mellan blocken i SVT:s första prognos.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Miljöpartister nöjda med uppgång
Miljöpartiet nådde inte fram till målet att nå över 5,5 procent och därmed partiets bästa valresultat hittills. Men språkröret Peter Eriksson var ändå nöjd. - Det är ganska starkt att ändå gå fram när många vill byta till en borgerlig regering.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Ovationer för Lars Ohly
Det blev stående ovationer på vänsterpartiets valvaka när partiledaren Lars Ohly vid en kvart över tio ställde sig upp på scenen. - Vi har varit uträknade och det finns de som varit glada om de fått räkna ut oss i kväll, men det får de inte. Vi är ett parti med självförtroende, sade Ohly och lovade att vänstern skulle spela en stor roll i politiken i framtiden också.
18 sep 06 – Valmyndigheten: Röstfördelning

Stenhård kamp mellan blocken
Årets val ser ut att bli en kamp ända in på mållinjen. Av veckans tre mätningar leder det borgerliga blocket i två. Den tredje ger segern till regeringssidan.
15 sep 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Centern vill ha sjuka i arbete
Ersättningsnivåerna till arbetslösa och sjuka har länge varit en öm punkt för den borgerliga alliansen. Men med tre dagar kvar till valet går centerpartiet till motangrepp och presenterar ett nytt program för att få fler sjuka i arbete.
15 sep 06 – Centerpartiet: 100 procent är bätre än 64

Mp vill rivstarta klimatpolitiken
Miljöpartiet har listan klar. Vid en rödgrön valvinst kommer partiet att kräva en rivstart för klimatpolitiken. I 25 punkter radar mp upp de förslag som ska göra Sverige till ett grönt föregångsland.
15 sep 06 – Rivstart för en ny klimatpolitik

Över 900 000 förtidsröster
Ungefär var åttonde röstberättigad svensk har redan avlagt sin röst. På onsdagen hade över 900 000 röster inkommit till röstningslokaler runt om i landet. Valmyndigheten spår ett ökat förtidsröstande.
14 sep 06 – Valmyndigheten: Mottagna förtidsröster

Sockerskatt och godisförbud
Godis, glass och läsk. Svenska barn vräker i sig socker som aldrig förr. Miljöpartiet vill utreda möjligheten att införa en särskild sockerskatt och utbildningsminister Ibrahim Baylan vill göra skolan till en sockerfri zon.
14 sep 06 – Livsmedelsverket: Riksmaten 2003

USA:s nya kvinnoproletärer
Utbildning ger arbete och ekonomisk trygghet. Så var det förr, men hur ser det ut idag? I boken Körd beskriver Barbara Ehrenreich en ny amerikansk verklighet – de arbetslösa högutbildades värld.
14 sep 06 – Ehrenreich, Barbara: Körd

Statsvetare tippar borgerlig seger
Två av tre professorer i statsvetenskap tror på en borgerlig valseger. Det visar en enkät som Ekot presenterade på onsdagen. Men vice statsminister Bosse Ringholm är optimistisk.
13 sep 06 – SR: Statsvetare tippar valet 2006

Nya krav på kortare arbetstid
Mer än varannan heltidsarbetande kvinna tycker att det är svårt att få tiden att räcka till, visar en ny undersökning. Arbetstiden måste kortas, anser vänsterpartiet.
13 sep 06 – Vänsterpartiet: Ekonomiska förutsättningar för sex timmars arbetsdag

Kd vill ge mer till pensionärerna
Kristdemokraterna lovar mer pengar till de sämst ställda pensionärerna. Sänkta skatter, höjd garantipension och höjda bostadstillägg ska ge drygt 700 kronor mer i plånboken varje månad. Men partiet ger inget löfte om när satsningarna ska genomföras.
13 sep 06 – Kristdemokraterna: Ett lyft för våra äldre

Fri fildelning och pengar till kulturen
Med fem dagar kvar till valet återupprepar miljöpartiet sitt krav om att legalisera fildelning på nätet och sänka straffen för upphovsrättsbrott. Samtidigt utlovar de gröna fyra friska miljarder till landets kulturarbetare.
12 sep 06 – Miljöpartiet: Släpp filerna fria!

Folkpartiet lovar hemlösa bostad
Antalet hemlösa har ökat de senaste åren. Ett nationellt hemlöshetsråd, en extra miljard till psykiatrin och fler anpassade boendeformer ska enligt folkpartiet ge de hemlösa tak över huvudet.
12 sep 06 – Folkpartiet: Växande hemlösheten är ovärdig Sverige

”Samma gamla moderater”
Ordfront har i valrörelsens slutspurt gett ut en liten bok – en valpamflett – som driver tesen att det är djupgående skillnader mellan blocken.
11 sep 06 – Christer Persson, Stefan Carlén, Daniel Suhonen: Åtta år med Reinfeldt

Majoritet vill ha vårdnadsbidrag
De borgerligas förslag om ett nytt vårdnadsbidrag går hem hos de unga. Drygt tre fjärdedelar av 15-29-åringarna anser att bidraget vore mycket eller ganska bra, enligt en färsk undersökning. Kritikerna varnar för en ny kvinnofälla.
11 sep 06 – GP/Sifo: Attityder till vårdnadsbidraget

Ökat stöd för båda blocken
Allt fler tycker att regeringen gör ett bra jobb, visar en ny mätning från Skop. Samtidigt växer förtroendet för den borgerliga alliansen.
11 sep 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Olofsson tog hjälp av Fälldin
Förra veckan kastade folkpartiet in Marit Paulsen i valrörelsen. På måndagen gav sig även den gamla centerledaren Thorbjörn Fälldin in i den politiska hetluften.
11 sep 06 – Centerpartiet: Sänk energikostnaderna

Gröna krav på ministerposter
Miljöpartiet ökar nu trycket på socialdemsokraterna och lyfter fram Gustav Fridolin som en tänkbar minister i en rödgrön regering. På den andra kanten lanserar centerpartiet ett nytt program för "Näringsministerns första 100 dagar".
11 sep 06 – Miljöpartiet: Utveckla demokratin, Centerpartiet: Näringsministerns 100 första dagar

Röd ledning i opinionen
Vänsterblocket har nu tagit sig förbi alliansen och leder med två procentenheter i Sifos senaste mätning. Stödet för folkpartiet har sjunkit under veckan men fallet ser nu ut att ha bromsats upp.
8 sep 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Spionskandalen i högsta fp-toppen
Med mindre än två veckor kvar till valet har folkpartiet dragits in i en av vår tids största politiska skandaler. Dataspioneriet mot socialdemokraterna går rakt upp i partiets toppskikt. Tre personer har delgivits misstanke om brott. Partisekreteraren har sparkats.
7 sep 06 – Folkpartiet: Uttalande av Johan Jakobsson

Självmål kan fälla alliansen
Över hälften av folkpartiets sympatisörer beskrivs som lättrörliga. Många har sitt andrahandsval till vänster. En stor väljarflykt från folkpartiet kan innebära spiken i kistan för den borgerliga alliansen.
7 sep 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Var står kampen om islam?
Den framstående islamologen Gilles Kepel vid Institutet för politiska studier i Paris är en äkta vetenskapsman, men en vetenskapsman som är förbannad. Han skriver om Europas stora svek.
7 sep 06 – Kepel, Gilles: Kampen om islam

Terrorns europeiska rötter
SNS har gett ut en bok som likställer Bushs krig mot terrorismen med Churchills krig mot nazismen. Islamister och terrorister beskrivs i boken som barn av nazismen och kommunismen.
7 sep 06 – Berman, Paul: Terror och liberalism

30 000 lärare i skolbänken
Alla matematiklärare på grundskolan och gymnasiet ska fortbildas. Likaså de lärare som undervisar yngre elever i svenska. Skolminister Ibrahim Baylan presenterade på onsdagen skolsatsningar för flera miljarder kronor under nästa mandatperiod.
7 sep 06 – Socialdemokraterna: En kunskapsskola för alla

Mp vill nödstoppa torskfisket
Miljöpartiet sätter press på jordbruksminister Ann-Christin Nykvist och kräver ett omedelbart stopp för torskfiske i östra Östersjön.
7 sep 06 – Miljöpartiet: Nödstoppa fisket i Östersjön

Centern önskar billigare el
Centerpartiet lägger fram ett niopunktersprogram med förslag som både vill strypa och stimulera elförbrukningen. Syftet är att sänka energikostnaderna.
7 sep 06 – Centerpartiet: Sänk energikostnaderna för hushållen

Krisen skakar folkpartiet
Flera ledande folkpartister som Politiken.se talat med är märkbart skakade över den senaste tidens händelser. Samtidigt riktas skarp kritik mot socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog. Det måste finnas någon hejd på krokodiltårarna, säger Birgitta Ohlsson.
6 sep 06 – Folkpartiet: Uttalande av Johan Jakobsson

Löfte om fler jobb åt de unga
Centerpartiet går till val på att skapa fler jobb åt de unga. Bland annat utlovas generösare studiemedel, personliga "jobbcoacher" och en ny jobbgaranti. Men förslaget om att försämra anställningstryggheten har inte vunnit gehör inom den borgerliga alliansen.
5 sep 06 – Centerpartiet: Jobb åt unga

Vänstern vill riva upp privatiseringar
De borgerliga lovar fler privata alternativ inom vården, skolan och omsorgen. Vänsterpartiet gör det motsatta. Välfärdstjänster ska inte bedrivas i privat regi och infrastrukturen behöver statliga regleringar, fastslår partiet.
4 sep 06 – Vänsterpartiet: Folk vill ha en riktig post

Effektivitetsförluster av skatter
Det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder till effektivitetsförluster i ekonomin, och att dessa blir stora när skattenivåerna, som i Sverige, är relativt höga. En person kan ha denna uppfattning utan att vara motståndare till en modern välfärdsstat med betydande skattefinansiering av sådant som sjukvård, utbildning och omsorg.
1 sep 06 – Roland Granqvist

Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 sep 06 – Redaktionen

Generationskrig eller uthållig socialpolitik i åldrande samhällen?
Det var en gång, berättar en folklig legend, en pojke som följde sin far och farfar på en rituell resa som skulle sluta med att farfadern frivilligt gick i döden eftersom han inte längre kunde klara sig på egen hand. Pojken tyckte synd om farfadern och övertalade sin far att lova att ta hand om den gamle till hans naturliga död i utbyte mot att pojken lovade att göra detsamma för fadern när den tiden kom.
1 sep 06 – Thomas Lindh, Bo Malmberg Och Joakim Palme

Att forska om lärande i konst
Syftet med den här artikeln är att ur ett pedagogiskt perspektiv diskutera några möjliga ingångar till forskning om dagens lärande i konst. .
1 sep 06 – Ann-Mari Edström

Monokulturella studier av multikulturella elever - Att mäta och förklara skolresultat
I denna artikel diskuteras den teoretiska grunden för utvärdering av undervisningen av elever med utländsk bakgrund. .
1 sep 06 – Elisabeth Elmeroth

LEDARE: Hushållsekonomi - en ny nisch för nationalekonomer?
Tidskriften Economist tog nyligen upp en ny företeelse i vårt ämne: nationalekonomer ska lära konsumenter att bli mer rationella. Under en längre tid har rön från experiment och stora individdatabaser pekat på systematiska fel i beslutsfattandet, vilka också lett till att Daniel Kahneman fick 2002 års nobelpris. Nobelpristagaren Daniel McFadden pläderade i sin presidential address vid AEA-mötet i januari i år för att nationalekonomer bör fungera som tandläkare och hjälpa konsumenterna i deras val. Tanken är inte helt ny och finns till exempel uttryckt i Robert Franks lärobok i mikroekonomi för grundnivån.
1 sep 06 – Klas Fregert

Nationalekonomer som kriminologer
Inom nationalekonomi förekommer en inte obetydlig forskning om brott och straff. Artikeln ställer frågan hur kriminologer förhåller sig till denna forskning. Svaret förefaller vara att nationalekonomers inflytande på kriminologin är mycket begränsat. Som skäl anges bl a att disciplinerna har olika teori och förförståelse, särskilt vad gäller straffets avskräckande effekt, och att ekonomisk metod framstår som främmande för de flesta kriminologer.
1 sep 06 – Henrik Tham

A-mot B-laget: En match för den svenska ägarmodellen
En uppdelning av aktier i ett A-och ett B-lag, med olika röstvärden, har länge ansetts som nödvändigt för att få till stånd en "adekvat finansiering". Röstdifferentieringen skapar även förutsättningar för en över tiden stabil ägarstruktur, vilket påstås vara önskvärt. Detta stämmer dock dåligt överens med internationell forskning som pekar på att en dynamisk ägarstruktur är positiv för strukturomvandling och ekonomisk förnyelsekraft. Denna artikel presenterar empiriska resultat som visar att företag som använder röstdifferentiering systematiskt gör sämre investeringar jämfört med företag där principen en aktie -en röst gäller. Vi anser därför att en nödvändig reform på sikt är avskaffandet av röstdifferentieringen.
1 sep 06 – Johan Eklund och Daniel Wiberg

Hur internationell är svensk ekonomisk historia?
Artikeln kartlägger och diskuterar internationaliseringen inom svensk ekonomisk-historisk forskning baserat på de senaste 35 årens internationella vetenskapliga publikationer. Resultaten visar på en betydligt lägre internationaliseringsgrad än vad utländska ämneskolleger, och även andra svenska samhällsvetare, uppvisar. En viktig förklaring är att ämnets interna incitamentsstruktur premierat inhemskt orienterad forskning framför internationell meritering.
1 sep 06 – Daniel Waldenström

Beskattningen i EU och Sverige
Det påstås alltför mycket om beskattningen inom EU och om relationen mellan svensk beskattning och beskattningen i andra EU-länder utan särskild god grund eller genom att enskildheter rycks ur sitt sammanhang. En bredare bild är nödvändig för att en meningsfull diskussion ska vara möjlig. I denna artikel presenteras därför en sammanställning av ett antal strategiska skattesatser gällande under 2005 i flertalet EU-länder och några intressanta närstående länder. En teknisk kommentar till sammanställningen ges också för att materialet rätt ska förstås.
1 sep 06 – Sven-Olof Lodin

AP-fonderna och tillgångsklassen råvaror
APfonderna får enligt lagen som styr dem inte investera i tillgångsklassen råvaror. Detta är ett problem eftersom råvaror har egenskaper som ger önskvärda effekter i en portfölj. APfonderna placerar huvudsakligen i aktier och räntebärande värdepapper, men även lite i fastigheter och andra alternativa investeringar. I princip kan man säga att man har 55-60 procent aktier och resten räntebärande. Historiskt skulle en sådan portfölj kunnat få 0,3 procentenheter högre avkastning till 1 procentenhet lägre risk genom att placera 20 procent i råvaror. Annorlunda uttryckt finns nästan en procentenhet i avkastning att tjäna till oförändrad risk. Det motsvarar ca sex miljarder kronor per år.
1 sep 06 – Torbjörn Iwarson

Homo Economicus
Det är inte särskilt ofta det kommer en avhandling på svenska om nationalekonomi från en teologisk institution. Därför var det med stor nyfikenhet jag läste Malin Löfstedts avhandling Modell, människa eller människosyn? En analys av kritiska perspektiv på bilden av människan i neoklassisk ekonomisk teori. I avhandlingen ges den ekonomiska människan, eller homo economicus, en blixtbelysning ur ett institutionellt, feministiskt, afrikanskt och kommunitaristiskt perspektiv. Det är således med breda penseldrag som Löfstedt beskriver och analyserar en del av kritiken av nationalekonomin.
1 sep 06 – Robert Östling

Utmaning av marknadsliberalismen - men inget sammanhållet alternativ
Den radikala tankesmedjan Agora har under sex års tid givit ut årsböcker i form av antologier där man vill ge ett bidrag i relevanta samhällsfrågor. Årsboken för 2005 har temat full sysselsättning och som titeln antyder är ambitionen att ge ett alternativ till såväl marknadsliberalismen som den traditionella svenska modellen. Författarna argumenterar i boken för att Sverige står inför ett välfärdspolitiskt vägval, liksom under 1930- eller 1940-talen, och att det finns ett lockande alternativ i form av en tredje väg som för oss tillbaka till full sysselsättning och som därigenom räddar den svenska välfärdsmodellen.
1 sep 06 – Henrik Lindberg

Var avregleringen av elmarknaden lyckad?
I boken Den nya elmarknaden - Framgång eller misslyckande? undersöker Niclas Damsgaard och Richard Green effekterna av avregleringen av den svenska elmarknaden (eller omregleringen - antalet explicita regler har inte minskat), och ställer frågan om förändringarna inneburit en förbättring ur ett välfärdsperspektiv. Boken går igenom elmarknaden och dess utveckling under åren efter införandet av den nordiska elbörsen Nord Pool år 1996. Vad som hänt med elpriserna, investeringar i elproduktionsanläggningar, reglering av distributionsnät, samt förekomsten av marknadsmakt behandlas i separata kapitel.
1 sep 06 – Astri Muren

Patologisk exportboom i en basarekonomi?
Författaren till denna bok är den färgstarke chefen för Ifo-institutet i München och han har en lång rad av böcker bakom sig. Sinn har lyckats med konststycket att på några år bygga om det ärorika gamla Ifo till en fullfjädrad forskningsbyrå som har nära samarbete med universitetsvärlden. Detta ger honom ett utmärkt utgångsläge att framgångsrikt delta i den offentliga debatten om Tysklands och Europas ekonomiska framtid. Föreliggande bok är ett svar på den polemik hans föregående skrift, Sinn (2005), rörde upp. Inför den ekonomiskt engagerade läsekretsen i Tyskland har han både elokvent och med stor emfas målat upp en kritisk bild av den tyska ekonomin, med udden riktad mot gammaldags keynesianskt tänkande. Mest känd är han för att ha präglat uttrycket "basarekonomi", som alltså fått stå som titel till denna bok. Med "basar" menas att ingen egen tillverkning sker där, utan allt som exporteras och konsumeras är tillverkat utanför landet.
1 sep 06 – Lars-Erik Öller

Räcker inflationsmålet för att styra penningpolitiken?
Mötesreferat, nationalekonomiska föreningen:
1 sep 06 – Marianne Ahrén

Ledare: "Vi är dock i skriande behov av djupgående analyser av val och väljare."
Den här ledaren skrivs några veckor innan det svenska folket går till allmänt val. Det sägs att det är svårt att förutspå saker, särskilt om framtiden. Och det gäller inte minst utgången av årets val.
1 sep 06 – Joakim Palme

Sveriges nya geografi
I det här numret av Framtider använder vi geografi ska perspektiv för att ge en bild av samhällets förändring.
1 sep 06 – Erik Westholm

Statlig service på reträtt? - En studie av statens nya geografi
Under de senaste decennierna har det skett en tydlig geografisk koncentration av statens service till medborgarna. I stora delar av landet blir det glesare mellan poliskontoren och längre till försäkringskassan. Samtidigt har det skett en snabb utbyggnad av myndighetssverige på internet. Hur ser framtidens kontakter mellan medborgare och myndighet ut? Behöver inte staten finnas där människor bor? Kommer statliga myndigheter att ligga i Strömsund, Stockholm eller Indien?
1 sep 06 – Daniel Brandt och Erik Westholm

Hur kan trenden brytas? - Ett regionalt perspektiv på befolkningsutvecklingen till 2025
Om den regionala befolkningsomfördelningen i Sverige fortsätter på samma vis som i dag, finns regioner - i främst norra Sverige - som på tjugo års sikt förlorar en tredjedel av sina invånare. Samtidigt ändras dramatiskt balansen mellan andelarna barn, vuxna och gamla. Denna utmanande framtid måste hanteras på något vis.
1 sep 06 – Jan Amcoff

Regionbildning i Mälardalen
Mälardalen växer fram med anspråk på att vara en ny storregion i Sverige. Området har landets högsta tillväxt och 2,5 miljoner invånare. Under 1980-talet inledde ett antal kommuner runt Mälaren ett samarbete om vattenfrågor. I dag omfattar samarbetet 53 kommuner och 5 landsting organiserade i den ideella intresseföreningen Mälardalsrådet.
1 sep 06 – Niklas Stenlås

Nätverksstyrning - statens sätt att reformera kommunsverige
Kartan över kommunsverige befinner sig i snabb förändring. Samarbeten, förhandlingar och nätverksbyggande över kommungränserna har blivit en vardaglig praktik i samtliga kommuner. Ser vi en ny kommunreform växa fram? Och, i så fall, hur styrs den och vad innebär detta?
1 sep 06 – Markus Gossas

Rörlighetens omvandling
Svenska ungdomar reser och kommunicerar på andra sätt än deras föräldrar gjorde när de var unga. Inom loppet av en generation har datorer och mobiltelefoner blivit självklara vardagsting och flyget utvecklats till ett masstransportmedel. Rörligheten har internationaliserats och virtualiserats, blivit mer geografiskt vidsträckt men paradoxalt nog samtidigt mer hemmabunden.
1 sep 06 – Lotta Frändberg, Eva Thulin och Bertil Vilhelmson

Ett kreativt samhälle
Enligt en vanlig definition uppstår kreativitet när man bryter med vanetänkande och får idéer till något nytt. Om idéerna får praktisk betydelse talar man om innovation. Kreativiteten utgör innovationens förutsättning. I några aktuella böcker diskuteras kreativitetens roll i samhället.
1 sep 06 – Torbjörn Lundqvist

Registernummer
Detta nummer av Nordicom information innehåller inte artiklar. Däremot innehåller det förteckningar som kan vara relevanta för medie- och kommunikationsforskare.
1 sep 06 – Nordicom Information nr 3 2006

Fortsatt borgerlig ledning
Med drygt två veckor kvar till valet har alliansen kopplat greppet om opinionen. Socialdemokraterna går kraftigt bakåt i Ruabs senaste mätning som presenterades på fredagen. Även i Synovate Temos mätning tidigare i veckan tappar regeringspartiet mark.
1 sep 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

"Bryt samarbetet med v och mp"
Jan Nygren, en gång utpekad som Ingvar Carlssons efterträdare, kräver att regeringen bryter samarbetet med vänstern och miljöpartiet. Socialdemokraterna måste gå mot mitten, skriver han i en ny bok.
1 sep 06 – Ögren, Mats (red): Sanningen om Sverige

S lovar barnmiljard
Höjt barnbidrag, sänt maxtaxa i förskolan och en vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin. Socialdemokraterna lovar en miljardsatsning på de mest utsatta barnen.
31 aug 06 – Socialdemokraterna: Barnen främst

Fru J en kvinnlig klassresenär
Fattigsverige, folkhem och förändring. När Anneli Jordahl skriver en biografi över författaren Elsie Johansson är det lika mycket Sveriges historia under 1900-talet som berättas.
31 aug 06 – Jordahl, Anneli: Att besegra fru J.

Alva Myrdal i karriären
Lottas Grönings biografi över Alva Myrdal är vinklad på att hon stoppades i karriären. Är denna vinkel väl vald? Knappast.
31 aug 06 – Gröning, Lotta: Kvinnans plats

Alva växte om Gunnar
Alva och Gunnar Myrdal hade en hög uppfattning om sig själva - de ansåg sig vara moderna, rationella och förnuftiga. Och de ville prägla samhällsutvecklingen. Yvonne Hirdman har skrivit biografin.
31 aug 06 – Hirdman, Yvonne: Det tänkande hjärtat

Alliansen enig om familjepolitiken
Kommunala vårdnadsbidrag, gratis förskola från tre år, jämställdhetsbonus till arbetande småbarnsmammor och en ny barnomsorgspeng. Det är huvuddragen i de borgerligas uppgörelse om familjepolitiken.
30 aug 06 – Allians för Sverige: Familjepolitiken

Fp kräver fotboja på män som slår
Folkpartiet kräver krafttag mot kvinnovåldet. Dömda våldsmän som bryter mot besöksförbudet ska förses med fotboja. Utsatta kvinnor ska erbjudas livvaktsskydd och få licens för pepparsprej.
30 aug 06 – Folkpartiet: Abu Ghraib i folkhemmet

Mp hoppas på småföretagen
Det går en avgrundsdjup spricka i synen på det privata företagandet mellan regeringens två samarbetspartier. Medan vänsterpartiet vill förstatliga flera verksamheter och satsa på 200 000 nya offentliga jobb lanserar miljöpartiet ett nytt program för fler småföretagare.
29 aug 06 – Miljöpartiet: 21 åtgärder för småföretagande

Vänstern kräver höjda pensioner
Sex av tio svenskar tror inte att pensionen kommer att räcka när de blir gamla, visar en ny undersökning. Och oron är befogad, anser vänsterpartiet, som vill göra om systemet från grunden.
29 aug 06 – Vänsterpartiet: Pensionerna måste göras om från grunden

Centern vill ha ett fjärde gymnasieår
Centern vill införa ett frivilligt fjärde år i gymnasieskolan. Skräddarsydda kursplaner och arbetsplatsförlagd praktik ska fungera som en brygga för ungdomarna.
28 aug 06 – Centerpartiet: Inför möjlighet till ett fjärde gymnasieår

Falska löften om jobben
Såväl socialdemokraterna som den borgerliga alliansen spelar med falska kort. Resultatet av den oheliga alliansen stavas - arbetslöshet. Det hävdar Göran Greider i en ny bok.
25 aug 06 – Ögren, Mats (red): Sanningen om Sverige

Höjd boskatt med alliansen
Många av landets villaägare kommer att få betala mer i fastighetsskatt med en borgerlig regering än med en socialdemokratisk. Alliansen ger inget klart besked om när skatten ska avvecklas.
24 aug 06 – Allians för Sverige: Valmanifest 2006

Blå kvartett satsar grönt
I alliansens valmanifest utlovas miljösatsningar för 3,5 miljarder kronor. Skatterabatter för miljöbilar, en miljard till klimatforskningen och en ny Östersjöstrategi är några av ingredienserna.
24 aug 06 – Allians för Sverige: Valmanifest 2006

Svenska myter avslöjas
Maja Hagerman röjer förtjänstfullt upp i ett storsvenskt träsk av historielögner, usel vetenskap och rasistisk forskning.
24 aug 06 – Hagerman, Maja: Det rena landet

Borgerligt löfte att skapa fler nya jobb
De borgerliga går till val på att skapa fler nya jobb. I alliansens valmanifest som presenterades på onsdagen utlovas satsningar för 27 miljarder kronor. Flera av förslagen är hämtade direkt från socialdemokraterna.
23 aug 06 – Allians för Sverige: Valmanifest 2006

Fp kräver omsorgsgaranti för äldre
Alla gamlingar bör ha rätt att vara ute i friska luften varje dag. En egen doktor, rätt till eget rum på äldreboendet och en väl fungerande hemtjänst borde också vara självklara inslag i en framtida omsorgsgaranti för äldreomsorgen, anser folkpartiet.
23 aug 06 – Folkpartiet: Omsorgsgaranti

Vänsterkritik mot regeringen
Vänsterpartiet sågar regeringens valmanifest. Det saknas ett program för att bryta arbetslösheten, anser partiledaren Lars Ohly. Samtidigt noterar vänsterpartiet sina sämsta opinionssiffror på över tio år.
22 aug 06 – Vänsterpartiet: Kraftfulla jobbsatsningar saknas

Miljöpartiet satsar på ungdomarna
Tusen kronor mer till studenterna, grönt ljus för fildelning på nätet och gratis kollektivtrafik ska få fler unga att rösta på miljöpartiet. De gröna ger sig också in i debatten om fastighetsskatten och kräver sänkt skatt under nästa mandatperiod.
22 aug 06 – Miljöpartiet: Sänkt fastighetsskatt

Fortsatt rött i Göteborg
Den borgerliga alliansen går framåt i opinionen, men i Malmö och Göteborg är det fortfarande rött i topp, enligt två nya opinionsundersökningar.
22 aug 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Socialdemokratiska manifestet
Det socialdemokratiska valmanifestet påminner om den senaste regeringsförklaringen. Inledningsvis de allmänna målen: arbete åt alla, rättvisa och trygghet. Sedan några konkreta förslag som definieras i kronor, till exempel fri tandvård upp till 24 års ålder, att dagistaxan ska sänkas med 300 kronor och att taket i a-kassan ska höjas med 200 kronor.
21 aug 06 – Socialdemokraternas valmanifest 2006

Fp storsatsar på äldreforskningen
Folkpartiet vill satsa tio miljarder de kommande tio åren på äldreforskningen. Bakom initiativet finns en oro för en framtida "äldrechock".
17 aug 06 – Folkpartiet: En storsatsning på forskning för att klara “äldrechocken”

Jämställdhet på tomgång
Regeringen har misslyckats med jämställdhetsmålen, skriver centerpartiet i en ny rapport. Lönegapet mellan kvinnor och män har ökat under socialdemokraternas tolvåriga regeringsinnehav. Samtidigt har sjukskrivningarna skjutit i höjden.
17 aug 06 – Centerpartiet: Bokslut över jämställdhetsarbetet

Slopa integrationspolitiken
Regeringens diskrimineringsutredare Masoud Kamali kritiserar i sitt slutbetänkande det dominerande vi-och-dom-tänkandet och hela den politik som går ut på att invandrarna ska anpassas. Kamali vill till exempel lägga ner integrationsverket.
17 aug 06 – SOU 2006:79

Störst förtroende för Reinfeldt
Det är uppåt värre för moderaterna just nu. Opinionsmätningarna visar entydigt på ett borgerligt försprång inför valspurten. I en ny Sifo-mätning pekar dessutom varannan svensk ut Fredrik Reinfeldt som sin favoritkandidat till statsministerposten.
17 aug 06 – Sifo: Persson eller Reinfeldt?

Sjunkande stöd för socialdemokraterna
Det går trögt för Göran Persson och socialdemokraterna. De två senaste opinionsmätningarna visar att stödet för regeringspartiet sjunker. I Demoskops mätning noterar socialdemokraterna sin lägsta siffra för i år.
11 aug 06 – Synovate Temo: Det samlade opinionsläget

Valårscykler gynnar vänsterpartier
Opinionsinstituten förutspår ett jämnt valresultat den 17 september. Just nu har de borgerliga partierna ett litet övertag i mätningarna. Men samtidigt brukar vänstersympatierna öka i valspurten.
11 aug 06 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart: Du stora nya värld

Nuder lovar fryst fastighetsskatt
Fastighetsskatten ska behållas men frysas på nuvarande nivåer till 2008, då en större översyn av hela skattesystemet ska genomföras. Det beskedet lämnade finansminister Pär Nuder på tisdagen. De borgerliga är sedan tidigare överens om att avskaffa fastighetsskatten.
10 aug 06 – Socialdemokraterna: Fastighetsskatten

Fp satsar en miljard på psykiatrin
2 000 nya vårdplatser inom psykiatrin, mer tvång i öppenvården och personliga ombud i alla kommuner. Folkpartiet vill satsa en miljard kronor extra på psykiatrin varje år.
9 aug 06 – Folkpartiet: En ny start för svensk psykiatri

Moderaterna vill införa vårdguider
Ge alla sjuka med stora vårdbehov en egen vårdguide som sköter kontakterna mellan sjukvården och patienten. Det föreslår moderaterna, som vill satsa 1,5 miljard kronor på reformen.
9 aug 06 – Moderaterna: Vårdguide till multisjuka

Centern tror på flexibel trygghet
Flexibilitet är ett av ledorden i centerpartiets valmanifest. Generösa försäkringar ska kombineras med ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Individuella val ska prägla vården och omsorgen.
8 aug 06 – Centerpartiet: Valmanifest 2006

Kd hoppas på familjerna och de äldre
När alliansen gjorde upp om fastighetsskatten förlorade kristdemokraterna en viktig dragkrok i valrörelsen. Ett nytt vårdnadsbidrag till barnfamiljerna, en värdighetsgaranti för de äldre samt löften om billigare bensin ska hålla partiet kvar i riksdagen.
7 aug 06 – Valmanifest 2006

Asylpolitik blev utvisningspolitik
Man kan inte längre tala om svensk asylpolitik, skriver Sanna Vestin i sin nya bok, Flyktingfällan. Det handlar om utvisningspolitik.
17 jul 06 – Vestin, Sanna: Flyktingfällan

Oljeberoendet ska brytas
Sveriges oljeberoende ska brytas. Men att helt bli kvitt oljan före 2020 kommer inte att gå. Den slutsatsen drar statsminister Göran Perssons oljekommission i sin slutrapport.
15 jul 06 – Kommissionen mot oljeberoende: På väg mot ett oljefritt Sverige

Fi är illa omtyckt
Feministiskt initiativ, fi, har inte haft några framgångar i opinionen. Tvärtom är partiet direkt illa omtyckt. Och det är inte bara konservativa medelålders män som tycker illa om fi, även kvinnorna ogillar partiet.
15 jul 06 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart: Du stora nya värld

Bra gymnasiebetyg ska löna sig
Höga betyg på gymnasiet ska löna sig bättre. Det anser regeringen, som vill göra det lättare för flitiga elever att gå direkt från gymnasiet till högskolan. Målet är att färre ska gå omvägen via komvux.
15 jul 06 – Regeringen: Antagningen till högskolan

Centern vill ha ökad invandring
Centerpartiet vill att Sverige ska ta emot fler invandrare. Asyl ska kunna sökas direkt från ursprungsländerna och 20 000 ”green card” ska locka fler arbetskraftsinvandrare.
10 jul 06

Uppstickare med problem
Glesa bänkrader och skrikande SSU-are gör livet surt för feministiskt initiativ och junilistan. Färglösa torgmöten gör det knappast lättare för uppstickarna att nå fram i mediabruset.
10 jul 06

Fp kräver bättre ordning i skolan
Folkpartiet kräver mer ordning och reda i skolan. Det ska bli längre skoldagar, mer hemarbete och nationella prov i trean. Vänsterpartiets förslag om att förbjuda läxor beskrivs som ”rena stolleriet”.
10 jul 06

Vänstern kräver minskad vapenhandel
Stoppa vapenexporten till USA och andra krigförande länder och avbryt allt militärt samarbete med Israel. Dessa krav framförde Lars Ohly i sitt tal i Almedalen på torsdagen. Vänsterledaren lovar också att stoppa miljöpartiets förslag om ett extra barnbidrag till deltidsarbetande småbarnsföräldrar.
10 jul 06

Alliansen slopar fastighetsskatten
Fastighetsskatten ska sänkas nästa år och avskaffas helt året därpå. Det enades den borgerliga alliansen om under natten mot tisdagen. Men förslaget får kritik av flera ledande ekonomer.
6 jul 06 – Överenskommelse om fastighetsskatt

Jobben i fokus för Reinfeldt
Fredrik Reinfeldt gör allt för att framställa moderaterna som Sveriges nya arbetarparti. "Jag är garanten för att jobbfrågan finns med i valrörelsen", sa moderatledaren under partiets dag i Almedalen.
6 jul 06

Miljöpartiet lovar familjerna tusenlapp
Ge småbarnsföräldrar som jobbar deltid ett extra barnbidrag på tusen kronor i månaden. Det föreslår miljöpartiet, som går till val på att bygga ut föräldraförsäkringen.
5 jul 06

Hägglund kräver moralisk resning
Ungdomskulturen håller på att förfalla i en moralisk kollaps. Vuxenvärlden måste ta ett större ansvar, kräver Göran Hägglund. Kristdemokraternas dag i Almedalen utvecklades till en lektion i dygd och moral.
5 jul 06

Borgerlig enighet om fastighetsskatten
De borgerliga partierna kom natten till tisdagen överens om att skatten på fastigheter ska avvecklas vid en eventuell valseger.
4 jul 06 – Överenskommelse om fastighetsskatt

Deltidsjobb beskrivs som kvinnofälla
Kommunal har över en halv miljon medlemmar. De flesta är kvinnor och nästan hälften jobbar deltid. Regeringen har gjort för lite för att ta tag i problemet, anser Kommunals ordförande Ylva Thörn.
4 jul 06

Persson lovar miljoner till hemtjänsten
Höjt bostadtillägg till de sämst ställda förtidspensionärerna och mer pengar till hemtjänsten. Med dessa två vallöften inledde Göran Persson årets politikervecka i Almedalen. Statsministern lovar också att arbetslösheten ska ned under fyra procent före årsskiftet.
3 jul 06

Förord
Du stora nya värld är den 39:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. Den tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från senhösten 2005.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

Du stora nya värld
Utopier har alltid utgjort en stark lockelse på människor. De är tankefigurer som skapar debatt och kontrovers. Paradiset finns inbäddat både i religiösa framtidsbilder och i de stora politiska ideologierna.
1 jul 06 – Sören Holmberg o Lennart Weibull

Servicedemokratins återuppståndelse
Perioden från mitten av sextiotalet till det nya millenniets första år kan med utgångspunkt från medborgarnas bedömningar av välfärdsstaten delas in i fyra skeden: De stora förväntningarnas missnöje, kritiken mot den offentliga sektorn, uppslutningen bakom välfärdsstaten, och välfärd i obalans.
1 jul 06 – Lennart Nilsson

Flagnande förtroende
Det övergripande resultatet i 2005 års mätning är att förtroendet för samhällsinstitutionerna flagnar. Av de tjugo institutioner som undersökts både 2004 och 2005 minskar allmänhetens förtroende för inte mindre än fjorton och i vissa fall relativt kraftigt.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

Mot republik
I samband med kung Carl XVI Gustafs 60 årsdag har medierna fyllts av reportage om kungen, den kungliga familjen och monarkin. I den stora mängden artiklar har det också funnits en och annan ledare och kulturartikel som på principiella grunder förespråkat införandet av republik. Idag är emellertid frågan om monarki eller republik en icke-fråga i det offentliga Sverige.
1 jul 06 – Lennart Nilsson

Sjunkande förtroende för forskning
Förtroendet för universitet och forskning är högt i Sverige, men är på väg ned. Det är en tendens som kan utläsas SOM-mätningen 2005 i jämförelse med tidigare års mätningar.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

Biblioteken, barnen och framtiden
Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt, men sedan några år tillbaka är det ännu fler som använder Internet.
1 jul 06 – Lars Höglund och Eva Wahlström

Partipopularitet
Problemet med små partier i undersökningssammanhang är att de är små. Även i relativt omfattande surveystudier med 2000-3000 svarande i är det idag inte fler än cirka tio till trettio personer som röstar på eller sympatiserar med något enskilt parti utanför riksdagen.
1 jul 06 – Sören Holmberg

Valens mobiliserande kraft
De allmänna valen brukar ofta kallas för demokratins högtidsstund. Det finns det också goda skäl att göra. Både demokratiteoretiskt och praktiskt är de allmänna valen nämligen centrala för förverkligandet av folkviljan.
1 jul 06 – Jesper Strömbäck och Bengt Johansson

Partisympatierna inför valet 2006
Det heter att historien går igen, men likväl kan ingen två gånger stiga ner i samma flod. Det är alltså ovisst vad vi har att lära om historien. Men det är definitivt svårare att sia om framtiden. Ändå har människor ett behov av att kunna planera inför framtiden och då är det lärdomar av historien som finns att tillgå. Den politiska människan är inget undantag. i detta kapitel analyseras vad den nutida historien säger om vad vi kan vänta oss i höstens riksdagsval.
1 jul 06 – Magnus Hagevi

Finns det fortfarande en partipress?
Sverige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan politik och dagstidningar. Med framväxten av de moderna politiska partierna under 1800-talets andra del stärktes banden.
1 jul 06 – Lennart Weibull

Stora regionala skillnader i attityden till flyktingar
I Sverige har den politiska sociologin sällan ägnat sig åt att undersöka regionala och geografiska förklaringar till skilda attityder. Genomgående har den s k socioekonomiska modellen dominerat.
1 jul 06 – Maria Demker

Sociala nätverk och mellanmänsklig tillit
En av de stora samhällsvetarna i vår tid, den amerikanske sociologen James Coleman, publicerade 1990 sitt monumentala arbete Foundations of Social Theory, en rar tegelsten om sådär 800 sidor.
1 jul 06 – Bo Rothstein

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare
Hälsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering. På senare tid har även försäkringsekonomiska frågor kopplats till hälso- och sjukvårdsområdet.
1 jul 06 – José Ferraz Nunes

Besök på Calle Grenz shop
I ett industriområde i utkanten av staden burg på den tyska ön Fehmarn ligger Calle Grenz Shop. Det är en stormarknad helt inriktad på alkohol med skandinaver som viktigaste målgrupp.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

På jakt efter den ekologiska medborgaren
Egentligen så fort ordet "miljö" för första gången uttalades lades samtidigt grunden för en akademisk debatt som sedan fortgått med en, som det tycks, aldrig sinande kraft (Barry 1999).
1 jul 06 – Sverker C. Jagers

Förtroendet För riksdagen i slutet av mandatperioden
Andelen väljare som instämmer i Valundersökningens påståendefråga om att "de som sitter i riksdagen och beslutar [inte tar] mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker" har ökat från 46 procent 1968 till 68 procent efter 2002 års val. Under en 30-årsperiod har alltså politikerförtroendet minskat påtagligt i Sverige.
1 jul 06 – Martin Brothén

Andrahandsopinionen
Inför 2006 års riksdagsval bombarderas väljarna med information om partiernas aktuella opinionsläge. Men opinionsinstitutens partisympatiundersökningar ger endast besked om ytligt liggande opinionsströmmar på folkopinionens hav.
1 jul 06 – Henrik Oscarsson

Ökad ledning för kärnkraftsförespråkarna
Energi-och kärnkraftsfrågor toppar inte svenska folkets lista över viktiga problem. Frågorna ligger inte ens på tio-i-topplistan. Annat var det på 1970-talet. Då var kärnkraften väljarnas viktigaste fråga i flera val (Holmberg, Westerståhl och Branzén 1977, Holmberg 1981). Och så sent som i början av 1990-talet - i efterbörden av Tjernobylolyckan - var kärnkraftsproblematiken en av folkets tio viktiga frågor i SOM-undersökningarna.
1 jul 06 – Sören Holmberg

Hot och oro - att stämma i "Becken"
"I det framskridna moderna skapar samhället parallellt med rikedomar systematiskt också risker. Följaktligen motsvaras de fördelningsproblem och konflikter som råder i bristsamhället också av problem och konflikter som uppstår ur produktion, definiering och fördelning av tekniska och vetenskapliga risker." (Beck 1986: 29)
1 jul 06 – Sverker C. Jagers och Johan Martinsson

Nya vanor påverkar dagspressens spridning
Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre och äldre gruppers läsvanor har ökat de senaste åren, likaså skillnaden mellan grupper med låg respektive hög resursnivå. Utvecklingen beror till viss del på förändringar i samhället, där livssituationen för vissa grupper har påverkats mer än för andra. Men det beror också på att mediesituationen som helhet har förändrats, genom introduktionen av ny teknik och nya medier.
1 jul 06 – Ulrika Andersson

Metro goes national
Den första dagliga gratisdistribuerade tidningen som startade i Sverige var Metro, och året var 1995. dagliga gratisdistribuerade tidningar kan sägas vara en svensk originalidé, för även om det funnits sådana tidningar på andra platser tidigare så har ingen av dem lyckats expandera och bli betydelsefulla på det sätt som Metro och dess efterföljare blivit.
1 jul 06 – Ingela Wadbring

Svenska läsvanor
De senaste årens utveckling på bok-och tidskriftsmarknaden har åtminstone hittills besvarat frågan om internet kommer att innebära slutet för den era som i Europa inleddes av Gutenberg på 1400-talet - tryck på papper. Även om de elektroniska medierna hopar sig kring oss och vår livsstil kräver en allt snabbare konsumtion av både nöjen och information finner både böcker och tidskrifter sin plats i dagens samhälle. Bara under de senaste decennierna har i tur och ordning televisionen, videon, dataspelet och internet beskrivits som bokläsningens dödgrävare.
1 jul 06 – Rudolf Antoni

Från radioprat till musikskval
Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. tiden som vi ägnar åt radion, ca 2 timmar och 21 minuter, och antalet kanaler som vi växlar mellan, 2 till 3 stycken, är också tämligen stabilt (Mediebarometern 2005, Strid 2004). de som väljer talkanaler växlar mellan dessa och de som vill lyssna på musik väljer mellan musikkanalerna.
1 jul 06 – Jan Strid

Regelbundna tv-vanor
En genomsnittlig dag under 2005 ägnade en genomsnittlig svensk knappt 1 timma och 40 minuter åt att titta på tv; de flesta människor tittar åtminstone på något (Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2005, 2006). Men det innebär inte att alla tittar på samma program - eller för den delen samma kanaler (se t.ex. Bjur 2005; Hill m.fl. 2005; Höijer 1998, s. 265ff.). Annat var det i televisionens barndom; under 1960-talet fick tv-tittaren hålla till godo med programmen i Sveriges Televisions enda kanal. i december 1969 startade sändningarna i TV2. Men det verkliga startskottet för flerkanalssystemet av i dag avfyrades 1989 i och med beslutet om att släppa in en reklamfinansierad kanal på den markbundna banan: TV4. Därefter har svenskt tv-utbud kontinuerligt förändrats i kommersiell riktning, med alltfler privatägda och reklambärande kanaler.
1 jul 06 – Åsa Nilsson

Ja till reklam - men bara när Jag själv får välja!
Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt obefogad för under de senaste decennierna har utbudet av reklam i svenska medier i stort sett fördubblats (Gustafsson 2005; Grusell 2005). Det cirkulerar olika siffror, men fullt rimligt är att vi varje dag nås av cirka 3000 olika reklambudskap.1 Slår man ut denna siffra över ett dygn nås vi av närmare 200 reklambudskap per timma. Ökning kan främst tillskrivas nya reklambärande medier, det vill säga medier som förmedlar reklam med kommersiell avsikt. I slutet av 1980-talet fanns ingen radioreklam och knappt någon tv-reklam och internet var något som de flesta inte kände till. Nuförtiden är dessa medier självklara reklambärare och når en stor publik varje dag (Grusell 2005). Med en daglig medieanvändning på närmare 6 timmar (Mediebarometern, 2004) kan vi utan överdrift säga att reklamen tar en allt större plats i vardagslivet.
1 jul 06 – Marie Grusell

Svenska folket vill ha mer vindkraft
I jämförelse med t ex Tyskland och Danmark är utnyttjandet av vindkraft i Sverige förhållandevis blygsamt. Men Sverige står i startgroparna för en omfattande vindkraftsutbyggnad. Målet är att vindkraften 2015 skall producera el motsvarande 10 terrawatt timmar. Idag bidrar vindkraften med knappt 1 TWh.1 Som ett led i regeringens satsning på vindkraften lade man under våren 2006 fram Sveriges första vindkraftsproposition. I propositionen föreslås bland annat förenklingar i lagar och regelverk och utlovas stöd för att myndigheter, länsstyrelser och kommuner skall kunna prioritera en vindkraftsutbyggnad.2 regeringen planerar alltså en omfattande utbyggnad av vindkraften, frågan är hur väl denna ambition går i hand med folkopinionen? Är svenska folkets syn på vindkraftens framtid i Sverige lika positiv som regeringens?
1 jul 06 – Per Hedberg

Biografen i den digitala medieåldern
Biograffilmen kom till i en tid av stora samhälleliga förändringar. Den blomstrande industrialismen innebar en geografisk koncentration av befolkningen och i förlängningen att helt nya samhällsklasser växte fram i städerna. Med detta följde nya levnadsvanor, ändrade ekonomiska förutsättningar och ett allt större behov av fritidsnöjen. I denna kontext fann den förhållandevis billiga massproducerade biofilmen snabbt sin publik i den växande industriarbetarklassen. Under det senaste seklet har dock denna klass såväl som samhället i stort genomgått många omvälvande förändringar och det finns mycket som tyder på att vi idag befinner oss mitt inne i en förändring vars magnitud på många sätt motsvarar övergången från bondesamhälle till industrisamhälle. (florida 2005)
1 jul 06 – Annika Bergström

Nyheter, bloggar och offentliga sajter
Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar. Det har de senaste tio åren diskuterats kring internets roll i olika sammanhang. Vi vet vid det här laget att nätet inte betytt några omvälvande förändringar vare sig inom det ena eller det andra området. Vi ser däremot att betydelsen inom vissa användningsområden och i vissa grupper ökar successivt.
1 jul 06 – Annika Bergström

Makten över tekniken eller teknikens Makt? Mönster i Mobilanvändning 2005
En dominerande fråga i den fortlöpande diskussionen om effekten av nya medieteknologier, och förvisso även andra teknologiska innovationer, är huruvida den historiska utvecklingen styrs av tekniken eller om det är andra kulturella eller samhälleliga faktorer som befrämjar viss teknikutveckling. Diskussionen brukar ofta spaltas upp i dikotomin kulturdeterminism kontra teknikdeterminism. Ett teknikdeterministiskt perspektiv framhåller samhällets beroende av teknologiska landvinningar som uppkommer genom innovationer av enskilda män (mer sällan kvinnor). Samhället blir i detta perspektiv en effekt av tekniken (Williams 1974/1979, s. 9ff).
1 jul 06 – Göran Bolin

Medieförtroendets betydelse
Människors känsla av förtroende har undersökts i flera forskningssammanhang. En sökning på förtroende i biblioteksdatabasen Libris ger omkring trehundra sökträffar, och söker man på trust tiofaldigas sökresultatet. Förtroende kan ses som en demokratisk fråga, det är en nödvändig förutsättning för samhället att människor överlag känner ett visst förtroende. (Putnam, 2000, Rothstein, 2003)
1 jul 06 – Oscar Westlund

Nato-opinionen och den svenska valrörelsen
De borgerliga partierna vill under namnet "Allians för Sverige" samordna sin politik och inför den svenska väljarkåren framstå som mer eniga och mer handlingskraftiga än någonsin tidigare. De utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna är ett av de fält där det går att iaktta sprickor i den borgerliga alliansen. Inom biståndspolitiken vill t ex moderaterna avsätta betydligt mindre pengar än kristdemokraterna. Inom säkerhetspolitiken vill folkpartiet att Sverige med omedelbar verkan söker medlemskap i Nato, moderaterna och kristdemokraterna vill avvakta medan centerpartiet vill bibehålla den militära alliansfriheten och därför säger bestämt nej till ett svenskt Nato-medlemskap.
1 jul 06 – Ulf Bjereld

En kluven EU-opinion
Intresset för internationella frågor är stort bland svenskar. Två tredjedelar av dem som tillfrågades i 2005 års SOM-undersökning uppgav att deras internationella intresse är stort. När det gäller EU-frågor är intressenivån lägre. De ointresserade är ungefär lika många som de intresserade. Det är knappast förvånande att andelen förespråkare för EU-medlemskap i högre grad än EU-motståndare uppger att de är intresserade av EU-frågor (74 procent jämfört med 39 procent). När det gäller intresse för internationella frågor i allmänhet är intresset höger både bland EU-motståndare (62 procent) och bland EU-förespråkare (82 procent).
1 jul 06 – Rutger Lindahl

Myndigheters handlingsberedskap
Uppmärksamheten i det svenska samhället för naturkatastrofer, kriser och krig är hög. En rad händelser, t.ex. Terrorattackerna i USA, Spanien, Indonesien och Storbritannien, liksom flodvågskatastrofen i Sydostasien och årets omfattande översvämningar i Centraleuropa har ökat svenska folkets medvetenhet om hot och risker i samhället. Frågan om hur väl förberedda myndigheterna är för att hantera dessa risker och hot har, bl.a. Genom debatten kring flodvågskatastrofen 2004 fått ökad aktualitet.
1 jul 06 – Marcia Grimes och Rutger Lindahl

Den nationella SOM-undersökningen 2005
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning - Riks-SOM - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för samhälle opinion Massmedia).1 Riks-SOM-undersökningen 2005 innebär således undersökningens 20-årsjubileum. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
1 jul 06 – Åsa Nilsson

Fp dammar av gammalt språkkrav
Den som inte behärskar svenska språket ska inte kunna bli svensk medborgare. Det föreslår folkpartiet, som hoppas på en repris från förra valet då partiet ökade med nästan tio procentenheter på bara några månader efter att ha lanserat språkkravet.
30 jun 06 – Folkpartiet: Språklyftet

Växande stöd för Göran Persson
Svenska folkets förtroende för statsminister Göran Persson ökar. 40 procent vill ge Persson förnyat förtroende efter valet i höst. 39 procent hoppas på utmanaren Fredrik Reinfeldt.
26 jun 06 – Demoskop: Persson eller Reinfeldt?

Ny regel ger lägre fastighetsskatt
I samband med vårens budgetförhandlingar mellan regeringen och samarbetspartierna vann landets villaägare en liten delseger. I en ny promemoria redogör finansdepartementet för hur den omstridda fastighetsskatten ska stöpas om.
26 jun 06 – Promemoria: En utvidgad begränsningsregel för fastighetsskatt

Mer stödpengar till försvarsorter
De orter som drabbades hårdast av 2004 års försvarsnedläggningar beviljades förra året 120 miljoner kronor i syfte att främja det lokala utvecklingsarbetet. Nu har regeringen beslutat om ett nytt tillskott på 80 miljoner kronor.
26 jun 06 – Regering: Lokalisering av statlig verksamhet

Centern vill in i storstan
Centerns kräftgång i storstäderna ska brytas. I ett nytt program försöker partiet tvätta bort sin landsbygdsprofil. Vi måste överge tanken på att tillväxten alltid kan smetas ut jämnt över landet, skriver det gamla bondepartiet.
22 jun 06 – Centerpartiet: C hjärtar storstan

Rätt partibok ger förtur till jobben
Fem av sexton generaldirektörer som regeringen utnämnt det senaste året är socialdemokrater. De har inte behövt utstå någon omfattande granskning och dessutom erbjudits högre lön än sina opolitiska kollegor, visar en kartläggning som den borgerliga alliansen har gjort.
21 jun 06 – Allians för Sverige: Perssons kompi(s)ar

Junilistan hoppas på vågmästarroll
Missnöjda väljare från både höger och vänster ska ta junilistan över fyraprocentsspärren. Det block som sedan bjuder bäst kan räkna med EU-kritikernas stöd. Men bakom den neutrala fasaden finns en tydlig högerprofil.
20 jun 06 – Junilistan: Kongress 2006

Ny EU-grundlag kvar i frysboxen
Förslaget till nytt EU-fördrag blir kvar i frysboxen minst ett år till. Det beslutade EU:s ledare vid helgens toppmöte i Bryssel. Tysklands förbundskansler Angela Merkel får en nyckelroll när förhandlingarna återupptas.
19 jun 06 – EU, Toppmöte 15-16 juni 2006

Konflikt med gamla rötter
En tvåstatslösning som bygger på 1967 års gränser löser inte de grundläggande problemen, skriver Susan Nathan i boken ”Ett annat Israel”.
16 jun 06 – Nathan, Susan: Ett annat Israel

Borgerlig enighet om kärnkraften
De borgerliga partierna är nu överens om energipolitiken. Det ska varken bli fler eller färre kärnkraftverk under nästa mandatperiod. En av alliansens största knäckfrågor är därmed ur världen.
16 jun 06 – Allians för Sverige: Energipolitik för jobb, välfärd och miljö

Reinfeldt kräver jobb - Persson lovar trygghet
Socialdemokraterna har svikit arbetarna och förmår inte skapa några nya jobb, sa moderatledaren Fredrik Reinfeldt vid torsdagens riksdagsdebatt. Helt fel, dundrade statsminister Göran Persson och anklagade moderaterna för att vilja försämra välfärden.
16 jun 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:142

Jämnt mellan blocken
Det är absolut jämnt mellan de två blocken i SCB:s stora majmätning. Vänsterblocket skulle ha fått 48 procent, och högerblocket 48,8 procent av rösterna om det hade varit riksdagsval i maj, enligt SCB:s skattning. En så liten skillnad ligger inom den statistiska felmarginalen.
16 jun 06 – SCB: SCB, Partisympatiundersökning maj 2006

Miljön allt viktigare inför höstens val
Allt fler svenskar pekar ut miljön som en av de viktigaste frågorna inför höstens riksdagsval. Klimatförändringen oroar, enligt en ny undersökning.
13 jun 06 – Sifo: Klimat- och miljöundersökning

En extra miljard till landsbygden
Regeringen och samarbetspartierna är överens om att satsa en miljard kronor extra på landsbygden mellan 2007-2013. Förhoppningen är att pengarna ska ge fler gröna jobb.
13 jun 06 – Regeringen: Nationell strategi för landsbygdsutveckling

Fortsatt färre bilar i Stockholm
Sedan i vintras har trafiken blivit allt tätare i Stockholm. Men det är betydligt färre bilar på gatorna nu jämfört med i maj förra året, visar en ny undersökning.
13 jun 06 – Miljöavgiftskansliet: Analysgruppens sammanfattning

Marknadsföring istället för undervisning
Kritiker trodde att friskolorna skulle ta alla duktiga lärare och de högpresterande eleverna. Så blev det inte. Men skolreformen fick ändå en segregerande effekt, de bästa sökte sig till högstatusskolorna.
9 jun 06 – Ågerup, Karl: Barnens marknad

Telefonförsäljning kan förbjudas
Många är missnöjda med de senaste årens kraftigt ökade telefonförsäljning. En utredning ska därför fundera på om all försäljning per telefon – som inte uttryckligen har godkänts av konsumenten – ska förbjudas.
9 jun 06 – Dir 2006:69

Fusk med föräldrapenning utreds
Allt för många småbarnsföräldrar fuskar med föräldrapenningen. Nu överväger regeringen att ta hjälp av arbetsgivarna, i hopp om att få stopp på fusket.
9 jun 06

Hälften kvinnor i bolagens styrelser
Bolag som inte släpper fram kvinnor i styrelserna bör straffas med böter. Det anser regeringens utredare Catarina af Sandeberg, som tror att kravet på jämställdhet kommer att höja nivån i styrelsearbetet.
8 jun 06 – Ds 2006:11

Högre lön till männen
Kvinnornas löner uppgår i snitt till 92 procent av männens. I nio av de tio största yrkesgrupperna får männen mer betalt än sina kvinnliga kollegor. Skillnaden har varit konstant sedan mitten av nittiotalet.
8 jun 06 – Skriv 2005/2006:213

"Tvångsvårda våldsmän efter frigång"
Folkpartiet kräver hårdare tag mot våldtäktsmän. De bör kunna dömas till vård i upp till tio år - efter avtjänat straff, föreslår partiet i ett nytt program.
8 jun 06 – Folkpartiet: Handlingsplan mot våldtäkter och andra sexualbrott

Centern tror på svensk miljöexport
I takt med att oljan sinar hårdnar kampen om världens energiresurser. Satsningar på miljöteknik kan göra Sverige till en global vinnare, skriver centerpartiet i en ny rapport.
7 jun 06 – Centerpartiet: En värld av möjligheter

Globaliseringen ger nya jobb
Många svenskar tror att globaliseringen ger fler jobb i Sverige och att den ökade internationella handeln gör det lättare att upprätthålla en god välfärd, visar en färsk undersökning.
7 jun 06 – Centerpartiet: En värld av möjligheter

Barnavårdsinsatser – en studie av kommunala skillnader
Omfattningen av barnavårdsinsatser skiljer sig påtagligt mellan olika kommuner. I den här artikeln eftersöks förklaringar till dessa skillnader hos kommunernas strukturella villkor, anmälningsfrekvenser samt bland faktorer inom den organisatoriska kontext vari insatserna förmedlas. Studien baseras till stora delar på data från det så kallade individ- och familjeomsorgsprojektet, där företrädare för barnavården har intervjuats i 100 svenska kommuner.
6 jun 06 – Stefan Wiklund

Omvårdnadsutbildning som mål eller medel? Om legitimitetsproblem och kunskapssyn.
Utbildning och kompetens för omsorgspersonal är aktuella frågor som diskuteras på olika samhällsnivåer. Artikeln behandlar hur enhetschefer och personal på några äldre- och handikappomsorgsenheter förhåller sig till dagens formella utbildningskrav och vad man anser är relevant kompetens för att arbeta inom omsorgens verksamheter.
6 jun 06 – Petra Ahnlund & Stina Johansson

Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? Exemplet mässlingsvaccination.
Artikelns syfte är att uppmärksamma problem som beslutsfattare och praktiker kan ställas inför när nya forskningsrön sprids. Problemen diskuteras utifrån de händelser som följde på publiceringen av en vetenskaplig studie som ifrågasatte de väletablerade rutinerna med mässlingsvaccinationer.
6 jun 06 – Fredrik Bragesjö & Margareta Hallberg

Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet - Om en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen
Kraven på ett evidensbaserat socialt arbete har ofta hänvisat till det medicinska fältet, något som gör det intressant att undersöka hur Socialstyrelsen och svensk psykiatri tillämpar de egna kraven på evidens. En granskning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt av »schizofrenin« visar att dessa krav används på ett subjektivt sätt, vilket förstärker en ensidig biomedicinsk syn på schizofreni.
6 jun 06 – Alain Topor

Agent 1-6-0 och hennes systrar
Moa Matthis skildrar fyra frihetslängtande kvinnors liv ur feministiska, rasistiska och koloniala perspektiv. Hon diskuterar vilka gränser som var möjliga att spränga för en kvinna som inte accepterade den traditionella kvinnorollen på 16- och 1800-talen.
2 jun 06 – Moa Matthis: Pionjärer och feminister

Redaktionellt
Detta nummer av Utbildning & Demokrati knyter an till ett intresse för kulturstudier och kretsar kring ett specifikt sätt att bedriva kulturstudier med fokus på högskole- och universitetsvärldens verksamheter, nämligen att fokusera gränser och ”gränsarbete”.
1 jun 06 – Utbildning & Demokrati nr 2 2006

TEMA: Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden
Viljan till gränslöshet
1 jun 06 – Per-Anders Forstorp & Jörgen Nissen

Teoretiska perspektiv på kön, klass och gränsöverskridanden i akademin
Margit Abenius som forskare och litteraturkritiker
1 jun 06 – Marta Ronne

Liminala metaforer och gränsarbete i den högre skolan
Kulturstudier och gränsernas mening
1 jun 06 – Per-Anders Forstorp

Den kvalitetsmärkta högskolan
Upp till kamp för kvaliteten!
1 jun 06 – Fredrik Schoug

Kulturstudier av vetenskap
I den engelsktalande akademiska världen är vetenskapsstudier1 sedan några decennier ett etablerat forskningsfält, med tydliga teoretiska perspektiv och välutvecklade metoder. Denna artikel presenterar kultur-studier2 inom detta fält och diskuterar hur dessa inneburit att vedertagna teoretiska och empiriska gränser blivit synliga. Kulturstudier av vetenskap har genererat gränsarbete inom vetenskapsstudier, konflikter har uppstått och nya kontakter skapats.
1 jun 06 – Catharina Landström

Gränsöverskridandets praktik och ömsesidighetens mandat
Exempel från etnografiska fältarbeten
1 jun 06 – Ulf Mellström

Gränsöverskridande eller gränsbevarande?
Mentorsprojekt och ledarskapssatsningar i universitetsvärlden
1 jun 06 – Birgitta Meurling

Tvärvetenskap och/eller gränsöverskridanden?
Under 1970-talet lades grunden till en rad, med den tidens terminologi tvärvetenskapliga, verksamheter inom högre utbildning: forskningsprogram, institutioner och utbildningar. På svensk botten startade exempelvis det då nybildade universitetet i Linköping några tematiska forskningsprogram och forskarutbildningar som sin huvudsakliga forskningsöverbyggnad för humaniora och samhällsvetenskap.1 Utvecklingen var kontroversiell både internationellt och nationellt.
1 jun 06 – Jörgen Nissen

Vänstern kräver förbud mot läxor
Gratis frukost, feministiskt självförsvar på schemat och förbud mot läxor. Så vill vänsterpartiet förändra den svenska grundskolan.
1 jun 06 – Vänsterpartiet: 14 punkter för en likvärdig skola

Färre unga klarar skolan
Var tredje elev från lågutbildade familjer har så dåliga betyg att de inte kommer in på gymnasiet. Och resultaten är sämre idag än för sex år sedan, visar en färsk sammanställning.
1 jun 06 – Folkpartiet: Skolpolitiken hotar jobb och löner

Kd vill behålla fler äldre i arbete
Skatteavdrag, slopade arbetsgivaravgifter och rätt till jobb på deltid ska få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Det hoppas kristdemokraterna, som oroas över den demografiska utvecklingen.
1 jun 06 – Kristdemokraterna: Fler äldre i arbet för fler jobb åt unga

Fler invandrare på högskolan
Allt fler ungdomar med utländsk bakgrund väljer att studera vidare på högskolan, visar siffror från SCB. Men det är stor skillnad mellan olika invandrargrupper och lärosäten.
1 jun 06 – SCB: Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Färre kvinnliga chefer i näringslivet
Andelen kvinnliga chefer i näringslivet har minskat med sju procentenheter sedan 2004, enligt en undersökning från SNS. Nedgången gäller i alla typer av bolag, i alla branscher, över hela landet.
1 jun 06 – SNS: 2006 års uppföljning av SNS projekt för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet 2001-2004

Storsatsning på gröna jobb
Satsningar på vindkraft, återvinning och energisnålt byggande kan ge 185 000 nya jobb till 2020, bedömer miljöpartiet i en ny rapport.
29 maj 06 – Miljöpartiet: Miljö ger jobb

Svårsmälta krav från miljöpartiet
Miljöpartiet ökar trycket på Göran Persson och utesluter inte ett samarbete med huvudfienden moderaterna. Samtidigt lanserar de gröna en rad nya förslag som kraftigt försvårar ett framtida regeringssamarbete. Inte minst kravet att lämna EU.
29 maj 06 – Miljöpartiet: Kongress 2006

Centerpartiet satsar grönt
Regeringens miljöpolitik innehåller för mycket piska och för få morötter. Det anser centerpartiet, som vill göra det mer lönsamt för företagen att satsa grönt. Partiet ställer sig också bakom försöket med trängselavgifter i Stockholm.
26 maj 06 – Centerpartiet: 100-punktsprogram för en grön politik

En tusenlapp mer till studenterna
Miljöpartiet tycks ha hämtat sig efter nederlaget i vårbudgeten och kräver återigen en tusenlapp mer i månaden till landets studenter. Dessutom vill partiet förlänga studiemedelstiden från 12 till 14 terminer.
26 maj 06 – Miljöpartiet: Studenter - fullvärdiga medborgare?

Mp vill skrota Migrationsverket
Skrota Migrationsverket, gör FN:s barnkonvention till svensk lag och ge asylsökande som väntat längre än ett år automatiskt uppehållstillstånd. Det föreslår miljöpartiet i sitt nya program för flyktingpolitiken.
26 maj 06 – Miljöpartiet: Nystart för svensk flyktingpolitik

Palme - mediedomptören
Olof Palme strävade efter att kontrollera media. Han visste att han och media hade ett gemensamt intresse. Han gav nyheter och fick publicitet.
25 maj 06 – Björk, Gunnela: Olof Palme och medierna

Alliansen kräver besked av mp
Miljöpartiet vill ha ministerposter. Men vilka är kraven för att ingå i en regering efter höstens val: Fler friår? Biltullar i Göteborg och Malmö? Utträde ur EU? Alliansen kräver besked.
25 maj 06 – Allians för Sverige: Miljöpartiet måste ge besked

LO räds inte konkurrens från öst
Kinas intåg på den globala marknaden oroar inte LO. Skeptikerna sprider skrämselpropaganda i syfte att försämra för de svenska löntagarna, anser Landsorganisationen.
25 maj 06 – LO: Internationalisering och teknik

Borgerligt löfte avskaffa monopol
Det svenska apoteksmonopolet kommer att skrotas vid en borgerlig valseger. Det lovar alliansen som vill se mer konkurrens på läkemedelsområdet.
25 maj 06 – Allians för Sverige: Alliansen avskaffar apoteksmonopolet

Vänstern kräver höjda kvinnolöner
Vänsterpartiet kräver högre kvinnolöner, kortare arbetsdagar och rätt till heltid. Samtidigt erkänner partiet att man inte kommit “så långt som man velat” när det gäller kvinnornas villkor på arbetsmarknaden.
23 maj 06 – Vänsterpartiet: Sänt skatt eller högre lön för kvinnor?

Fortsatt minskad ohälsa
Färre sjukskrivningar gör att ohälsotalet minskar. Antalet förtidspensionärer är dock fortsatt högt, enligt Försäkringskassans aprilmätning.
23 maj 06 – Försäkringskassan: Utvecklingen i sjukförsäkringen

Alliansen demonstrerar enighet
De borgerliga partierna är mer enade än någonsin, sa moderatledaren Fredrik Reinfeldt när alliansen samlades till framtidskonferens på fredagen. Men några nyheter bjöd alliansen inte på.
19 maj 06 – Allians för Sverige: Nytt hopp för Sverige

Tusentals lärare utbildas i onödan
Det utbildas tusentals fler lärare i Sverige än vad som behövs, bedömer Högskoleverket, som efterlyser ökad regional planering. Däremot spås brist på förskollärare och fritidspedagoger.
18 maj 06 – Högskoleverket: Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2006

Svenska invandrare räknar illa
Svenska invandrarelever räknar sämre än invandrare i andra europeiska länder, visar en ny studie. Av 17 undersökta OECD-länder hamnar Sverige i botten.
18 maj 06 – OECD: Uppföljning av PISA 2003

Kraftig majoritet för trängselskatt
En stor majoritet - 62 procent - av stockholmarna säger nu ja till den omstridda trängselskatten. Det visar en ny Sifo-mätning. Moderaternas väljare står ensamma på nejsidan.
17 maj 06 – Sifo: Vad tycker stockholmarna om trängelskatten?

Oljan vitalt intresse för USA
Att kontrollera världens oljetillgångar är ett "vitalt intresse" för USA. Med minskande oljetillgångar och ökad efterfrågan utgör kampen om oljan en allvarlig krigsrisk menar Vladislav Savic.
17 maj 06 – Savic, Vladislav: Det tysta kriget

Stor vinst med liten fastighetsskatt
Kravet på slopad fastighetsskatt kan bli ett trumfkort för kristdemokraterna. En vanlig villaägare skulle tjäna tusentals kronor varje år om partiet fick igenom sina krav, visar en ny sammanställning.
17 maj 06 – Villaägarnas riksförbund: Fastighetsskatten efter valet

Aktionsplan för mer ekomat
Före 2010 ska 20 procent av den svenska jordbruksmarken ha ekologiskt certifierad odling. Den offentliga ekokonsumtionen ska öka till minst 25 procent, enligt regeringens målsättning. Nu ska en aktionsplan tas fram för att nå de djärvt satta målen.
17 maj 06 – Dir

Kd kräver grönare allians
Miljöproblemen går inte längre att blunda för. Det är dags för alliansen att lämna skyttegraven och erkänna marknadens begränsningar, anser kristdemokraterna.
16 maj 06 – Kristdemokraterna: Skärp miljöpolitiken!

"En halv miljon nya jobb är möjligt"
Med rätt politik kan en halv miljon nya jobb skapas i Sverige. Det hävdar Svenskt Näringsliv, som kräver sänkta skatter och minskat regelkrångel för företagen.
16 maj 06 – Svenskt Näringsliv: 500 000 nya jobb är möjliga

Vänstern hade sin egen rasism och nationalism
Den unga arbetarrörelsen var påverkad av rasistiska och nationalistiska tankegångar, men huvudlinjen var dock att ta avstånd från antisemitism och borgarnas punschpatriotism, skriver Håkan Blomqvist i sin nutidshistoriska avhandling.
12 maj 06 – Blomqvist, Håkan: Nation, ras och civilisation i svensk arbetarrörelse före nazismen

Invandrare diskrimineras i valtider
Valtider är lika med hårda tider för många invandrare. Förra valrörelsen var det folkpartiet och moderaterna som stod för de tuffaste utspelen. Diskrimineringen har ökat, enligt en ny rapport.
12 maj 06 – SOU 2006:52, SOU 2006:53

LO angriper borgerligt sjukförslag
En halv miljon långtidssjuka svenskar kan räkna med sänkta pensioner om de borgerliga vinner valet i höst, varnar LO. För en del handlar det om flera tusenlappar varje månad. Alliansen slår tillbaka kritiken.
11 maj 06 – LO: Vem ska arbeta mer? Hur tänker alliansen? Kap. 6

Krögare ska ange biffens ursprung
Nötkött som serveras på restauranger och i skolbespisningar ska ursprungsmärkas. Det fastslår regeringen i ett nytt utredningsdirektiv.
11 maj 06 – Dir

Fritt fram för privata dagis
Miljöpartiet gjorde på onsdagen gemensam sak med de borgerliga och tvingade igenom en lagändring som slår upp dörrarna för fler fristående förskolor och fritidshem.
10 maj 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:120

Krav på bättre konsumentskydd
Konsumentskyddet brister i var tredje kommun. Nu kräver konsumentminister Ann-Christin Nykvist en uppryckning. Annars väntar ny lagstiftning.
10 maj 06 – Dir

Bättre svenska utanför Sverige
Svenska språkets ställning ska stärkas utomlands. Det fastslår regeringen som nu tillsatt en utredning i syfte att analysera svenskans ställning utanför landets gränser. Som utredare har regeringen utsett generaldirektör Erland Ringborg.
10 maj 06 – Dir

Hellre pengar än tid för Kommunal
Högre löner är viktigare än kortare arbetstid. Det anser Kommunal, som nu överger det gamla kravet på sex timmars arbetsdag.
9 maj 06 – Kommunal: Hela tiden

Svalt svenskt EU-engagemang
Svenskarnas EU-engagemang är fortsatt svalt. Färre än hälften tycker att medlemskapet är bra. Nästan var tredje anser att utvecklingen går åt fel håll, visar den senaste EU-barometern.
9 maj 06 – EU: Europabarometern maj 2006

Grönt ljus till fortsatt EU-utvidgning
En enig riksdag gav på tisdagen grönt ljus till Rumäniens och Bulgariens EU-anslutning. Enligt tidsplanen ska de två länderna träda in i unionen vid årsskiftet.
9 maj 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:119

Näringslivet ska lära unga räkna
Svenska elevers matematikkunskaper duger inte, anser regeringen. En utredning ska undersöka möjligheterna för skolan att ta hjälp av näringslivet.
8 maj 06 – Dir 2006:34

Stopp för snokande chefer
I dag kan arbetsgivarna utan vidare läsa de anställdas e-post, kräva drogtester och begära utdrag ur belastningsregistret. Nu ska de anställdas integritetsskydd stärkas.
8 maj 06 – Dir

Allt färre apatiska flyktingbarn
Antalet apatiska flyktingbarn har minskat kraftigt. Snart kan siffran vara nere på noll, bedömer regeringens utredare. De flesta blir friska när de får besked om uppehållstillstånd.
5 maj 06 – SOU 2006:49

Nytt presstöd beslutas före valet
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet vill ändra presstödet så att ett femtontal andratidningar i landsorten gynnas på Svenska Dagbladets (m) och Skånska dagbladets (c) bekostnad. I strid med sin egen praxis fattar riksdagen beslut före sommaren – det vill säga före valet.
5 maj 06 – Prop 2005/2006:201

Återtågets framsteg
Fredrik Reinfeldts omstöpning av den moderata politiken är en mindre revolution gentemot partiets tidigare värderingar. Samtidigt innebär kursändringen en återgång till konservativa positioner innan den nyliberala eran.
5 maj 06 – Wiklund, Mats: En av oss?

"Högern slår mot de svaga"
Moderaterna vill göra livet surt för de sjuka och svaga, centerpartiet riktar udden mot de unga, folkpartiet “velar” och kristdemokraterna agerar som populister. Den socialdemokratiska kritiken mot alliansens budgetförslag är omfattande.
4 maj 06 – Socialdemokraterna: Kommentarer till de borgerliga partiernas ekonomiska motioner

Miljöpartiet vill snåla med energin
Förnybara drivmedel och effektivare energiframställning räcker inte för att helt bli av med oljeberoendet. Vi måste hushålla bättre med våra resurser, skriver miljöpartiet i ett nytt program för oljeavveckling.
4 maj 06 – Miljöpartiet: 30 punkter för oljeavveckling

LO-medlemmar vill ha sänkt skatt
LO är regeringens kanske viktigaste bundsförvant inför den kommande valrörelsen. Men Landsorganisationens medlemmar anser att skatterna är för höga. Något moderaterna försöker slå mynt av.
4 maj 06 – Temo: LO-medlemmarnas stöd för moderaternas politik

Persson lovar grönt folkhem - igen
Sverige ska bli ett mönsterland för ekologiskt hållbar utveckling. Så sa statsminister Göran Persson vid sitt installationstal för tio år sedan. Samma budskap upprepades vid årets första maj-tal.
4 maj 06 – Socialdemokraterna: Göran Perssons majtal (webb-tv)

Borgerlig allians satsar på jobben
Jobben är inte längre huvudfrågan i valrörelsen, sa statsminister Göran Persson vid sitt 1 maj-tal. Helt fel, menar de borgerliga, som nu satsar allt på ett kort. Jobbavdrag, skatterabatter och minskat regelkrångel ska få fart på sysselsättningen.
3 maj 06 – Motion med anledning av 2006 års ekonomiska vårproposition

Agamben och det verkliga undantagstillståndet
I föreliggande text vill jag fortsätta att diskutera den problematik jag började undersöka i "Indifferensens maktlöshet - Om Agamben och hans lösningshorisont för problemet med den inneslutande uteslutningen",(1) dock utifrån ett annat perspektiv, nämligen med fokus på problemet med undantagstillståndet.
1 maj 06 – Anders Bartonek

Lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? - en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet
1. Inledning Är det möjligt att genomföra en värderande jämförelse av två olika typer av befattningar såsom en medicintekniker och en intensivvårdsjuksköterska? Frågan är av central betydelse för tillämpningen av jämställdhetslagen gällande åtgärder mot förekomsten av könsdiskriminerande lönesättning på arbetsplatser.(1)
1 maj 06 – Stig Blomskog

Svar till Folke Tersman om artikeln “Äger vi oss själva”
Debatt: I artikeln svarar Magnus Jedenheim-Edling på Folke Tersman artikel “Äger vi oss själva” publicerad i Tidskrift för politisk filosofi, nummer 2, 2003.
1 maj 06 – Magnus Jedenheim-Edling

Debatt: Svar till Magnus Jedenheim angående artikeln Äger vi oss själva
Det är glädjande att Magnus Jedenheim nu är villig att revidera huvudtesen i sin avhandling The Compatibility of Effective Self-Ownership and Joint World Ownership (Stockholm Studies in Politics 91, 2003). Men dessvärre uppstår därigenom andra och kanske svårare problem. Jag skall börja med att diskutera huvudtesen och argumentationen kring den. Därefter skall jag bemöta några av hans kommentarer till mina invändningar i "Äger vi oss själva?" som berör mindre centrala frågor, såsom resonemangen kring Rawls och Nozick.
1 maj 06 – Folke Tersman

Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 maj 06 – Redaktionen

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas?
Syftet med artikeln är att diskutera om det är möjligt att göra sådana förändringar i antagningsreglerna, att den starka sociala snedrekryteringen till läkare-, psykolog-, arkitekt-, jurist- och andra mycket attraktiva utbildningar minskar. .
1 maj 06 – Allan Svensson

En yrkesidentitet i förändring?
Syftet med den här studien var att försöka få en bild av hur en grupp arbetslösa invandrade akademiker som genomgått en tvåårig kompletteringsutbildning. .
1 maj 06 – Annelis Jönsson och Lena Rubinstein Reich

Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan
Denna artikel diskuterar svårigheterna med att definiera och bedöma begreppet elevers motivation att lära i skolan och bristen på samstämmighet mellan hur eleverna bedömer sin motivation men också kompetens att lära inom olika kunskapsområden och lärarna bedömningar. .
1 maj 06 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 2 2006

LEDARE: Globaliseringen och arbetsmarknaden
I årets första nummer av Ekonomisk Debatt hävdade Mats Persson och Marian Radetzki att den samlade ekonomkåren tenderar att underskatta de konsekvenser globaliseringen kan förväntas få för arbetsmarknaden. Deras argument var att Kinas, Indiens och Östeuropas inträde på världsmarknaden i praktiken innebär en massiv utbudschock av arbetskraft. Denna utbudschock kommer antingen att sänka våra reallöner, eller - om våra arbetsmarknadsinstitutioner inte tillåter att så sker - att resultera i ökad arbetslöshet. I detta temanummer tar vi tag i den brandfackla Persson och Radetzki kastat och belyser frågan om hur globaliseringen påverkar den svenska arbetsmarknaden ur ett flertal perspektiv.
1 maj 06 – Per Skedinger och Jonas Vlachos

Hur påverkar handel och utflyttning av produktion den svenska arbetsmarknaden?
Den ökade integrationen i världsekonomin anses utgöra ett hot mot jobben och vår ekonomi. Enligt flera bedömare kan konkurrensen från låglöneländer som Kina och Indien förväntas leda till förlorade arbetstillfällen och fallande reallöner i Sverige. I denna uppsats redogörs för hur globaliseringens effekter på arbetsmarknaden analyseras av forskare inom fältet internationell ekonomi. Genom detta belyses också varför dessa forskare vanligtvis är mindre oroade över globaliseringens arbetsmarknadseffekter än allmänheten i stort.
1 maj 06 – Karolina Ekholm och Katariina Hakkala

Utlandsägande och löner i Sverige
Inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige har ökat betydligt under de senaste femton åren. Det finns anledning att tro att detta kan påverka lönenivåer och företagens lönestruktur. Denna uppsats undersöker sambandet mellan utländska företag, nationalitet och löner i Sverige. Vi finner att utlandsägda företag i Sverige betalar relativt höga löner men att detta snarare beror på multinationalitet än nationalitet. Vidare leder uppköp av svenska företag till en ökad lönespridning med en löneökning till chefer i allmänhet och till VD i synnerhet och en oförändrad eller sänkt lön till övrig personal. Denna effekt tycks emellertid bero på uppköpen i sig och inte på internationaliseringen, då en liknande effekt uppkommer också då svenska ägare köper upp utlandsägda företag verksamma i Sverige.
1 maj 06 – Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall

Globalisering, löner och arbetslöshet
Det finns en teoretisk presumtion för att globaliseringen kan komma att kräva lägre relativlöner för lågutbildade och en generellt långsammare reallöneutveckling i västvärlden om inte arbetslösheten ska öka. Men osäkerheten är mycket stor. Det går inte att nu veta hur stora anpassningskraven blir. Det är emellertid viktigt att i tid tänka igenom olika handlingsalternativ. Vi bör i första hand anpassa oss genom omstruktureringar och produktivitetshöjningar. Men löneflexibiliteten kan också behöva öka. Möjliga förändringar i syfte att åstadkomma det senare är mer decentraliserad lönebildning, arbetstidsförlängning, lägre arbetslöshetsersättning, skatterabatter på arbetsinkomster för lågavlönade och en förskjutning av styrkebalansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Sådana förändringar skulle bidra till lägre arbetslöshet också i frånvaro av starka globaliseringseffekter.
1 maj 06 – Lars Calmfors

Företag, arbetstagare och utländskt konkurrenstryck
De omfattande omställningsprocesser i form av ökad globalisering och teknologiska förändringar som våra ekonomier nu genomgår kommer att ställa stora krav på den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadens organisationer. Det är också klart att detta ämne inte varit föremål för tillräcklig debatt bland nordiska ekonomer. Men vad vet vi egentligen om hur anpassningsbara våra nordiska ekonomier är? Hur anpassar sig företag och arbetstagare till sådana förändringar i förutsättningarna som ökad globalisering och teknologisk förändring? I vilken utsträckning har omställning redan skett och vilka har kostnaderna varit? I denna artikel presenteras resultat från ett antal studier rörande omfattningen av och strukturen på de anpassningar som redan skett i förhållande till den ökade globaliseringen i norsk ekonomi. Resultaten utgör underlag för en något större optimism vad gäller omställningsförmågan i våra ekonomier än vad en del kommentatorer i globaliseringsdebatten hävdat.
1 maj 06 – Kjell G Salvanes

Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin
De svenska, kollektivavtalsreglerade minimilönerna är höga jämfört med andra länder. Sysselsättnings effekterna av ökade minimilöner tycks också vara mer negativa i länder med höga minimilöner. Den ökande konkurrensen från låglöneländer och EG-domstolens kommande utslag i den s k Vaxholmskonflikten aktualiserar frågan om vilka alternativ som finns beträffande formerna för minimilönernas reglering. Huvudalternativen verkar vara allmängiltigförklaring respektive lagstiftning. En allmängiltig förklaring innebär att de förhandlade minimilönerna utsträcks till sektorer som inte täcks av kollektivavtal, t ex utländska företag tillfälligt verksamma i Sverige. En lagstadgad minimilön kommer sannolikt att sättas lägre än de nivåer som blir aktuella vid en allmängiltigförklaring.
1 maj 06 – Per Skedinger

Globalisering och fri rörlighet för arbetskraft och tjänster
EUs fria rörlighet för arbetskraft och tjänster diskuteras som en del av globaliseringen. För arbetskraften är rörligheten begränsad genom våra kollektivavtal och trygghetslagar. En omfattande arbetskraftsinvandring uppkommer enbart vid överhettning av arbetsmarknaden varvid konjunktursvängningarna dämpas. Om tjänstehandeln släpps fri gynnas konsumenterna genom prissänkningar på tjänster. Omställningskostnaderna för inhemska arbetare i tjänstesektorn är dock höga. Inhemska företagare som betalar kollektivavtalsenliga löner och konkurrerar med utländska entreprenörer med halva lönekostnaden kommer att slås ut. Att en estnisk arbetare i ett estniskt byggföretag i Sverige betalas en estnisk lön medan en estnisk arbetare i ett svenskt företag betalas en svensk lön innebär också en ineffektivitet.
1 maj 06 – Per Lundborg

Kina, Sverige och globaliseringen - några invändningar
I ett tidigare nummer av denna tidskrift diskuterar Mats Persson och Marian Radetzki (2006) (PR) effekterna av en expansion av kunskapsintensiv export i låginkomstländer, främst Kina och Indien. Artikeln baseras på en allmän jämviktsmodell där författarna gör läsaren uppmärksam på globaliseringens konsekvenser av ett kraftigt ökat utbud av kvalificerad arbetskraft i de ovan nämnda länderna. Det ökade utbudet kommer, enligt författarna, att innebära sänkta löner eller en kraftig ökning av den strukturella arbetslösheten i världens rikare länder.
1 maj 06 – Ronny Norén

Globaliseringen och välfärdsstaten
Vid Jönköpings International Business School har Bo Södersten drivit projektet "Globalization and the Welfare State" som bland annat resulterade i tio uppsatser som samlats i en volym med samma namn. Globaliseringen behandlas här både som ekonomiskt och politiskt fenomen, och författarna diskuterar även hur, i ambitiösa välfärdsstater, den ekonomiska utvecklingen också påverkas av autonoma interna krafter oberoende av globaliseringen.
1 maj 06 – Bjørn Thalberg och Anders Danielson

Ledare: "Fördomarna måste bekämpas och samarbetet mellan olika aktörer och länder måste förbättras. "
Framtiden överraskar oss ständigt. För två år sedan ökade EU:s befolkning med 74 miljoner när unionen vidgades österut. Många trodde på en massiv omflyttning av människor. Det blev dock inte blivit någon anstormning av vare sig arbetskraft eller sociala turister till Sverige. Trots att vi som enda land inte införde några som helst "övergångsregler".
1 maj 06 – Joakim Palme

Historia - med sikte mot framtiden
Det historiska perspektivet får oss i bästa fall att ifrågasätta den ram inom vilken diskussionen om heta samhällsfrågor pågår. Och det gör oss förhoppningsvis lite klokare än våra döda samtalspartner. Tekniken gör sina framsteg genom att bygga på det förflutna, gå vidare från en grund som lagts. Det är också det bästa sättet att förfina vår förmåga till samtidsanalys, vår politiska och etiska reflektion, menar Martin Kylhammar.
1 maj 06 – Martin Kylhammar

Arbetets stormiga 1990-tal - kris, återhämtning och sjukfrånvaro
1990-talet var de stora konjunktursvängningarnas decennium. Under årtiondets första del drabbades ett mycket stort antal svenskar på ett eller annat sätt av arbetslöshet. Den andra halvan kännetecknades i stället av snabb återhämtning på arbetsmarknaden samtidigt som sjukskrivningarna ökade närmast explosionsartat.
1 maj 06 – Olof Bäckman

Staten och den privata försäkringen
Begreppet "den svenska modellen" har främst fått karaktärisera relationen mellan arbetsmarknadens parter. Men termen kan också användas för att beskriva situationen på andra områden där stat och marknad samverkat för att nå kompromisser och samförståndslösningar. I mitten på 1900-talet växte en specifik svensk försäkringsmodell fram, där marknaden delades mellan privat och offentlig verksamhet och där privata bolag blev en del av den ekonomiska politik som fördes av den socialdemokratiska regeringen. Under 1980- och 1990-talen upplöstes modellen. Vilka blev konsekvenserna för privat försäkring?
1 maj 06 – Mats Larsson och Mikael Lönnborg

Finns det bara en väg framåt? - Tillväxt och välfärd i en globaliserad värld
De flesta är eniga om att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att skapa social välfärd i samhället. Mer omtvistad är frågan hur produktion och välfärd ska organiseras för att på bästa sätt gynna både ekonomisk tillväxt och välfärd. Vad har vi för val i en allt mer konkurrensutsatt och globaliserad värld?
1 maj 06 – Ingrid Esser

Sociologin om framtiden
Framtidsstudier är ett tvärvetenskapligt område där olika specialvetenskaper bidrar med sina perspektiv på tillvaron. Vad kan sociologin tillföra och vilka framtidsperspektiv har funnits inbyggda i den samhällsteori som sociologin i Sverige tillämpat under ämnets relativt korta historia? Susanne Alm har undersökt arvet från den unga svenska sociologin och vägen till dagens dominerande perspektiv som sätter den handlande människan i centrum.
1 maj 06 – Susanne Alm

Att förstå samhällsförändring genom att analysera stabilitet
Aldrig tidigare har världen förändrats så snabbt. Vi måste ständigt anpassa oss, annars blir vi ohjälpligt efter. Så ser en av vår tids mest omhuldande sanningar ut. Ändå finns mycket som verkar förunderligt stabilt. Skatte- och försäkringssystemen, bilsamhället och storstädernas ungdomsbostadsbrist förändras visserligen, men det handlar mer om små justeringar än om genomgripande omvälvningar.
1 maj 06 – Thomas Kaiserfeld

Den som råder över ungdomen
Idéhistoriker tycks ofta intressera sig för det förflutnas framtider. I sin avhandling Att inteckna framtiden behandlar Daniel Lövheim läroplansdebatter angående de svenska läroverken för perioden 1900-1965. Avhandlingens titel syftar i sammanhanget på att undervisningens inriktning påverkar ett lands utveckling långt in i framtiden.
1 maj 06 – Torbjörn Lundqvist

Från redaktionen
Gensvaret var enormt när redaktionen för Kvinnovetenskaplig tidskrift förra året gick ut med ett call for papers inför ett planerat temanummer om teori och metod. Ett trettiotal forskare kände sig manade att skicka in abstracts och artiklar, de allra flesta av hög vetenskaplig kvalitet. Något förvånande visade det sig dock att få förslag tog upp det vi hade väntat oss, det vill säga artiklar som explicit utvecklade och reflekterade kring feministiska teorier och metoder. Däremot framträdde snart ett annat minst lika intressant tema, om genusforskningens betydelse och inflytande inom olika forskningsområden.
1 maj 06 – Katarina Leppänen

Enade vi falla, söndrade vi stå! Reflektioner om kontinuitet, kronologi, myter och stringens
"Om de tre idéernas tidsåldrar är encyklopedin, pedagogiken och den kommersiella, professionella skolningen, kan endast den andra av dessa rädda oss från att falla från den förstnämndas höjder ner till den sistnämndas förödelse; en absolut förödelse för tänkandet oavsett vilka vinsterna än må vara utifrån en universell kapitalistisk synvinkel." Deleuze & Guattari: What is Philosophy, 1994, s. 12
1 maj 06 – Sara Edenheim och Cecilia Persson

Om queer femininitet och iscensättandet av kön
Finns det en queer potentialitet i att kvinnor iscensätter en överdriven femininitet, eller är det bara kvinnlig maskulinitet som är subversiv, undrar Catrine Andersson.
1 maj 06 – Catrine Andersson

Makten över rummet: Om genusperspektiv i samhällsplaneringen
Hur planerar man för ett framtida jämställt samhälle utan att varken befästa dagens ojämliketer eller negligera dem? Anita Larsson diskuterar dilemmat och föreslår metoder för att undvika denna paradox.
1 maj 06 – Anita Larsson

Genusforskning inom teknisk fakultet: en kunskapspolitisk utmaning
När förhållandet mellan vetenskap, samhälle och politik förändras ställs nya krav på vetenskapens öppenhet och ansvar. Författarna till denna artikel visar att feministisk teknovetenskap erbjuder svar på flera brännande utmaningar inom teknikområdet.
1 maj 06 – Elisabeth Gulbrandsen, Lena Trojer, Christina Björkman och Pirjo Elovaara

Hur görs djur? Könsstereotyper och androcentrism i studier av andra arter än Homo sapiens
Djurs beteende tolkas ofta utifrån andro- och antropocentriska könsstereotyper. Måns Andersson och Miriam Eliasson visar hur genusforskningen kan bidra med perspektiv på kön som förbättrar förståelsen av djur och deras beteenden.
1 maj 06 – Måns S. Andersson och Miriam A. Eliasson

Finns det feministiska metoder inom samhällsvetenskaplig forskning?
Den litteratur som finns om feministiska metoder och metodologier avspeglar inte mångfalden av feministisk kunskapsproduktion, utan hävdar snarare att det finns en enda feministisk metodologi. Mona Lena Krook finner ett mångfald innovativa metoder och metodologier som bättre beskriver tillståndet inom den feministiska forskningen.
1 maj 06 – Mona Lena Krook

Minnesord - Karen Davies, pionjär inom genusforskning och sociologi
Karen Davies, docent vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, och forskningsledare vid Arbetslivsinstitutet i Malmö, född 1949 i London, har efter en längre tids sjukdom avlidit. Hennes närmaste är maken David Ehrenstråle, sonen Daniel Persson i ett tidigare äktenskap och brodern Ian Davies, Malaysia.
1 maj 06 – Christina Carlsson-Wetterberg, Johanna Esseveld, Sara Goodman Och Anna Lena Lindberg

Recension:
Marie Nordberg - Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet Per Folkesson - Katastrofer och män Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande
1 maj 06 – Bo Nilsson

Recension:
Feminist Theory, April 2006, vol. 7, no. 1 Red. Gabriele Griffin, Sasha Roseneil, Rita Felski och Jackie Stacey, European Journal of Women's Studies Februari 2006, vol. 13, no. 1. Red. Mary Evans, Kathy Davis, Hazel Johnstone och Ann Phoenix
1 maj 06 – Mia Liinason

Recension: Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg (red) Kvinnor och våld En mångtydig kulturhistoria
Våld är en aktivitet som är starkt förknippad med män och manlighet. Soldater, poliser, gängslagskämpar, actionhjältar - i dessa kategorier tycks det inte finnas mycket utrymme varken för faktiska kvinnor eller kvinnligheter. Som Arnold Schwarzenegger så pregnant uttrycker det: "In most action movies, women are in the way" (Citerad i C Byerly & K Ross, Women and Media. A Critical Introduction, 2006, 17).
1 maj 06 – Maria Wendt Höjer

Sista ordet Forskningsetik och hederslogik
På väg hem från skolavslutning den 10 juni 2005 möter mig Expressens löpsedel: "PASTORN i hemliga möten om SEX MED KVINNLIG PROFESSOR på Kumla". På löpsedeln finns också två små bilder föreställande Helge Fossmo och Eva Lundgren, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Lundgren, som hade anklagats för det mesta sedan TV-programmet Könskriget sändes den 15 och den 22 maj, blev nu också älskarinna till en av Sveriges mest hatade män.
1 maj 06 – Åsa Eldén

Rosenbergs facit
Göran Rosenberg är vän av USA, men mycket kritisk mot dess politik. Han är också EU-vän, men irriterad på EU:s inskränkta fixering vid ekonomin. Att Israel ockuperar och förtrycker smärtar honom djupt. Rosenberg är en kylig analytiker som är öppen med sina sympatier och antipatier.
28 apr 06 – Rosenberg, Göran: Utan facit

Persson vill regera helt på egen hand
Göran Persson vill inte släppa in vänsterpartiet eller miljöpartiet i en framtida regering. Jag ger mig inte ut på några äventyrligheter, sa han vid riksdagens frågestund på torsdagen.
28 apr 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:112

Kinesisk drake skrämmer inte ekonom
De kinesiska arbetarnas löner är bara en bråkdel av de svenska. Men produktiviteten är högre i Sverige. Företagens avkastning blir ungefär lika stor här som där, hävdar nationalekonomen Karolina Ekholm. Någon gigantisk utflyttning av svenska jobb är det inte tal om.
28 apr 06 – Ekholm, Karolina: Ordning och reda om outsourcing

Högskolan är en dålig arbetsgivare
På universitet och högskolor har många lärare och forskare korta och osäkra anställningar, systemet sätter krokben för kvinnor som vill göra karriär. Äldre män vid de stora universiteten står i vägen, de rör sällan på sig.
28 apr 06

Hårdare tag mot bidragsfusket
Personer som genom slarv tillskansar sig bidrag ska kunna dömas för vårdslöst bidragsbrott. Grova brott ska ge fängelse i upp till sex år. Det föreslår överåklagare Nils Rekke i en ny utredning.
28 apr 06 – SOU 2006:48

Skärpt straff för hot mot politiker
Varannan politiker har utsatts för hot. Nu kräver regeringens utredare Berit Högman att straffen skärps. Om ingenting görs är demokratin i fara, anser hon.
26 apr 06 – SOU 2006:46

Jan Eliasson oroad över Iran
Utrikesminister Jan Eliasson är bekymrad över utvecklingen i Iran. Det inhemska förtrycket blir allt hårdare. Samtidigt hotar USA med en väpnad attack mot landet.
26 apr 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:110

Högre tillväxt under valår
Såväl BNP som den privata konsumtionen ökar snabbare under valår än andra år. Det är politikernas valfläsk som eldar på ekonomin. Men nästa år kommer baksmällan, visar Skandiabankens beräkningar.
25 apr 06 – Skandiabanken: Konjunkturutsikter 2006-2007

Nils Lundgren toppar junilistan
I helgen presenterade junilistan sina riksdagskandidater. Partiledaren Nils Lundgren toppar 26 av de 29 listorna inför valet. De flesta av de totalt 130 kandidaterna är politiska nykomlingar.
25 apr 06 – Junilistan: Riksdagskandidater

Gröna krav i nytt valmanifest
Sänkt moms på ekologisk mat, höjda studiebidrag, 35 timmars arbetsvecka, 40 000 nya jobb inom offentlig sektor, halverat försvar och storsatsningar på sol- och vindkraft. Det är några av ingredienserna i miljöpartiets nya valmanifest.
21 apr 06 – Miljöpartiet: Valmanifest

Högkonjunktur utan jobb
I regeringens vårbudget är den svenska ekonomin urstark: tillväxten är god, reallönerna stiger, de offentliga finanserna är starka och inflationen är liksom räntan låg. Men arbetslösheten är fortsatt hög - och det är regeringens stora problem.
19 apr 06 – Prop 2005/2006:100

Stark tillväxt i privat sektor
Näringslivet och hushållssektorn expanderar när tillväxten ökar. Samtidigt hålls den offentliga sektor i strama tyglar.
19 apr 06 – Prop 2005/2006:100

Kvinnolöner fortsatt låga
Regeringen skriver i finansplanen att "Arbetsgivare i kommuner och landsting har ett särskilt ansvar för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken". Formuleringen har funnits med i 121-punktsprogrammet sedan hösten 2002, men har i praktiken inte haft någon som helst betydelse. Kvinnolönerna har inte höjts.
19 apr 06 – Prop 2005/2006:100

Kraftig prognosmiss
Regeringens saldoprognos för budgetåret 2005 blev en gigantisk prognosmiss på hela 52 miljarder kronor. Som tur var blev statens ekonomi bättre, inte sämre.
19 apr 06 – Prop 2005/2006:100

Alliansen sågar vårbudgeten
Regeringens vårbudget löser inte landets grundläggande problem. Nämligen att en och en halv miljon svenskar står utanför arbetsmarknaden. Socialdemokraterna har inte längre en politik för jobben, hävdar moderaternas Mikael Odenberg.
18 apr 06 – Prop 2005/2006:100, Snabbprotokoll 2005/2006:105

Stort uppsving för kommunerna
De torftiga åren från nittiotalet är som bortblåsta. Nu uppvisar kommunerna ett samlat överskott på nästan 13 miljarder kronor. Och framtiden ser ljus ut.
18 apr 06 – Prop 2005/2006:100

Farlig fågelinfluensa kommer
Sedan 1997 har det kommit regelbundna larm om fågelinfluensan. Hittills har utbrotten varit begränsade. Forskarvärlden tycks övertygad om att det kommer en pandemi, en svår influensaepidemi som sprider sig över jorden och skördar många offer.
12 apr 06 – Davis, Mike: Ett monster vid vår dörr

Flygplatser förlorar driftstöd
Slopat driftstöd för flygplatser som ligger inom två timmars resväg från Stockholm och krav på körkort för fritidsbåtar. Det är några av förslagen i regeringens transportpolitiska proposition.
12 apr 06 – Prop 2005/2006:160

Dyrare resor med ny flygskatt
Svenska passagerare som reser inom Europa ska beskattas med 94 kronor per flygresa. Långresenärerna ska beskattas med 188 kronor, föreslår regeringen efter påtryckningar från miljöpartiet.
12 apr 06 – Prop 2005/2006:190

Ny plan ska stoppa kriminella ligor
De grovt kriminella ligorna ska knäckas. Regeringen lovar nu obegränsade resurser till kampen mot den organiserade brottsligheten. Bättre samordning ska göra arbetet effektivare.
12 apr 06 – Regeringen: Webbutsänd presskonferens

Fel storlek på moderaterna
Moderaterna är upp till 4-5 procentenheter större än vad opinionsmätningarna visar, hävdar statsvetarprofessorn Sören Holmberg. Mätinstituten är inte att lita på.
11 apr 06 – SNS: Svenska partibarometrar

TCO kräver 300 000 jobb
Svenskarna jobbar mer än nästan alla andra européer. Ändå räcker det inte, anser TCO. Ska välfärden klaras på sikt måste 300 000 nya jobb skapas inom en tioårsperiod.
10 apr 06 – TCO: Hur många jobbar?

Gammelsocialismen omprövas
Vägval Vänster, en lös sammanslutning av människor på vänsterkanten som vill förnya vänstern, har låtit ett antal debattörer medverka i en liten bok som är i stället för en programförklaring.
7 apr 06 – Rosén, Anders: Vägval vänster

Unga och invandrare i Fattigsverige
Fattigdom, ohälsa och arbetslöshet. Så ser vardagen ut för många ungdomar och invandrare i dagens Sverige. Stora grupper tycks ha hamnat i ett permanent utanförskap.
6 apr 06 – Socialstyrelsen: Social rapport 2006

Studenterna sågar vårbudgeten
Trehundra kronor mer i månaden räcker inte. Det anser Sveriges förenade studentkårer, SFS, som protesterade utanför finansdepartementet när vårbudgeten presenterades.
6 apr 06 – Uppgörelse om vårbudgeten: Webbutsänd presskonferens

Billigare tandvård och mer integration
Regeringen och samarbetspartierna är överens om vårbudgeten. Minskade sjukkostnader ger utrymme för nya satsningar, enligt finansminister Pär Nuder, som lovar miljarder till billigare tandvård och ökad integration.
5 apr 06 – Uppgörelse om vårbudgeten: Webbutsänd presskonferens

Institutionen som arena för skapandet av sexuell identitet. Samtal från ett särskilt ungdomshem
Syftet med denna samtalsanalytiska studie är att studera hur institutionen kan vara en arena för skapandet av sexuell identitet, genom att analysera tal om sexualitet vid ett särskilt ungdomshem för unga kvinnor, 14 -20 år. Studien visar hur frågan om sexualitet genomsyrar arbetet i vardagen på institutionen och fungerar som en organisatorisk princip. Studien visar vidare hur personalen talar om de omhändertagna unga kvinnorna som asexuella och som offer för sexuella övergrepp.
4 apr 06 – Carolina Överlien

Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem – ADAD som verktyg för bedömning och behandling
Avsikten med studien är att jämföra olika bedömningar av förekomst och omfattning av missbruk bland ungdomar som placeras på särskilt ungdomshem. Studiens material är hämtat ur data från ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) åren 1997-2001. Resultaten, som visar på stora skillnader mellan olika bedömningar av missbruk, diskuteras med utgångspunkt i problembeskrivningar, förutsättningar för behandling och könsaspekter.
4 apr 06 – Ninive von Greiff

Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete
Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik kommit att diskuteras flitigt inom socialt arbete. I den här artikeln analyseras bakgrunden till denna diskussion och de konkreta uttryck den hittills tagit sig i Sverige,
4 apr 06 – Anders Bergmark & Tommy Lundström

Nytt faderskap i skärningspunkten mellan produktion och reproduktion?
I denna artikel diskuteras hur nya former av maskuliniteter skapas mellan en stark jämställdhetsdiskurs och arbetslivets krav. Det avspeglas i det moderna faderskapets praktik och relationen arbete/familj där produktionens krav överordnas reproduktionens. Artikeln argumenterar för att familje- och arbetslivsforskning i högre grad behöver uppmärksamma mäns respektive kvinnors rörelse mellan familj och produktion och hur genusidentitet förhandlas mellan dessa olika sfärer.
4 apr 06 – Ulf Mellström

När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen
Socialtjänstens kontaktfamiljsinsats är ofta nära länkad till frånvarande fäder och umgängesvägran. I diskurserna om den omsorgsgivande fadern och barncentrering kan ensamstående mödrar drabbas av ett litet makt-och handlingsutrymme. Kontaktfamiljsinsatsen kan bidra till emancipation och öka mödrarnas handlingsutrymme.
4 apr 06 – Margareta Regnér

Vänsterkvinnorna avgör valet för fi
För att komma in i riskdagen är feministiskt initiativ bereonde av ett massivt stöd av landets vänsterkvinnor. Drygt 270 000 röster behövs för att klara fyraprocentsspärren. Det motsvarar 16 procent av vänsterkvinnorna.
4 apr 06 – Feminsitiskt initiativ: Riksdagslista 2006

Tunt feministiskt manifest
Feministiskt initiativ kräver kortare arbetsdagar och högre kvinnolöner. Men partiets valmanifest innehåller få nya idéer om hur jämställdheten ska öka.
4 apr 06 – Feministiskt initiativ: Valmanifest 2006

Egen myndighet för jämställdheten
Jämställdhetsarbetet kräver en egen myndighet. Det är slutsatsen i regeringens nya proposition. Här ges också förslag till nya mål för jämställdhetspolitiken.
3 apr 06 – Prop 2005/2006:155

Enklare att byta el-bolag
Det ska bli lättare att byta ellevererantör. Och det ska gå snabbare. Dessutom ska information om elpriser och leveransvillkor till konsumenterna förbättras, föreslår regeringen.
3 apr 06 – Prop 2005/2006:158

LEDARE: Gräshoppor, ansiktslöst kapital och långsiktiga ägare
Ägarstrukturen hos europeiska aktiebolag har förändrats dramatiskt de senaste åren. Direktägandet hos individuella investerare har stadigt gått ned på bekostnad av ett ökat indirekt ägande av aktiefonder, försäkrings bolag, pensionsfonder och andra institutionella ägare. I Sverige stod år 2004 individuella investerare endast för 14 procent av ägandet hos de 30 största börsbolagen, där ägandet i stället domineras av aktiefonder (12 procent), andra svenska institutionella ägare (40 procent) samt utländska ägare (34 procent). Det utländska ägandet, som har ökat från endast 8 procent 1991, utgörs till största delen av utländska institutioner. Under de senaste åren har dessutom s k hedgefonder och riskkapitalfonder seglat upp som en viktig ägargrupp, inte minst i Sverige, med rekordstort kapital till sitt förfogande.
1 apr 06 – Per Strömberg

Hål i plånboken: Hur kan man försäkra sig mot höga tandvårdskostnader?
Hur ska ett effektivt försäkringsskydd för tandvård utformas? Svaret beror i stor uträckning på om det finns asymmetrisk information om hälsorisker och olika slag av beteenden. Går folk oftare till tandläkaren och borstar de tänderna sämre om tandvård är gratis? Vet patienten mer om sin tandhälsa än tandläkaren? Väljer tandläkare de behandlingsalternativ som är lönsammast för dem själva bland de alternativ som är medicinskt motiverade? I artikeln visas empiriskt att flera av dessa farhågor måste tas på allvar då efterfrågan på tandvård stiger kraftigt när kostnaderna kan vältras över på andra än patienten. Slutsatsen är att tandvårdsförsäkringen inte ska subventionera låga fasta kostnader. I stället bör subventionsgraden vara ökande i behandlingskostnaden, men patienten bör hela tiden bära en egen andel av kostnaderna.
1 apr 06 – Erik Grönqvist

Vad bör staten göra som fastighetsägare?
Svenska staten har ett avkastningskrav på sina fastighetsägande verk och bolag som tillämpas både på generella avkastningsfastigheter och på s k ändamålsfastigheter. För den senare gruppen finns det normalt inte något värde i alternativt utnyttjande. Därmed blir beräknad avkastning, liksom bokfört värde som avkastningen beräknas på, en artificiell konstruktion som inte återspeglar lönsamheten i fastighetsförvaltningen och inte heller ger incitament för en effektiv användning av fastighetsresurserna. För ändamålsfastigheter bör i stället samma teori för prissättning tillämpas som för offentlig infrastruktur. För generella avkastningsfastigheter däremot bör marknadshyror tillämpas. Det innebär också att det mest naturliga vore att staten avyttrade samtliga sådana tillgångar.
1 apr 06 – Roland Andersson och Bo Söderberg

Är staten en lämplig aktör på riskkapitalmarknaden?
I denna artikel undersöks, med hjälp av en patentdatabas, utfallet av statlig såddfinansiering som ges till företag och uppfinnare innan tillverkning har startat. Denna finansiering har sådana mjuka villkor att den ger låntagarna få incitament att fortsätta med kommersialisering. Patent med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras eller förnyas och dessutom ett dåligt vinstutfall. Staten bör därför ändra villkoren på sina lån och underlätta för privata lösningar. I Sverige är det speciellt ont om små privata riskkapitalister, affärsänglar, som kan investera såddkapital tidigt i små projekt.
1 apr 06 – Roger Svensson

Tillitens ekonomi
På senare år har tillit - dess förekomst, orsaker och verkningar - kommit att studeras alltmer inom nationalekonomin. I denna artikel presenteras empiriska resultat, baserade på data från enkäter och experiment, inom detta forskningsområde. Resultaten visar att tilliten stärks av en hög homogenitet i befolkningen, en hög utbildningsnivå och en högkvalitativ rättsstat. Tillit ger i sin tur lägre transaktionskostnader och verkar leda till högre ekonomisk tillväxt. Dessutom finns det indikationer på att tillit gör oss människor lyckligare.
1 apr 06 – Niclas Berggren och Henrik Jordahl

Fotboll och tärningskast. En spelteoretisk analys av straffläggning i fotboll
Straffläggning i fotboll är ett dramatiskt skådespel där kommentatorer, sportjournalister, professionella och åskådare alla tycks ha en idé om vad som är bäst att göra, sett ur antingen målvaktens eller straffskyttens perspektiv. Problemet är lämpligt att ställa upp som ett statiskt två-personersspel varefter man relativt lätt kan ta fram Nashjämvikten. Givet modellen finns bara ett sätt att agera på för bägge spelarna - att låta en tärning bestämma deras agerande.
1 apr 06 – Pär Torstensson

Hur bör forskningsprestationer mätas?
I takt med hårdnande konkurrens om forskningsmedel har behovet av att mäta och utvärdera forskningsprestationer ökat, liksom vikten av att de mått som används verkligen fångar det vi vill mäta. I denna artikel studeras och jämförs utfallet för fem olika mått på en avidentifierad population bestående av samtliga svenska professorer i nationalekonomi födda 1940 eller senare. Undersökningen visar att det mått (KMS) som användes i Tobias Lindqvists (2003) uppmärksammade undersökning och citeringar via Google Scholar ger upphov till snedast fördelningar. Antalet publicerade arbeten ger upphov till de jämnaste. Likaså är det betydande omkastningar i vilka personer som hamnar i toppen mellan de olika måtten. Rangordningens resultat beror alltså i hög grad på vilket mått man använder.
1 apr 06 – Magnus Henrekson, Kristin Magnusson och Daniel Waldenström

Valspecial
I detta nummer fortsätter Ekonomisk Debatts Valspecial där forskare får identifiera viktiga samhällsproblem och resonera kring hur dessa bör hanteras på bästa möjliga sätt. Christer Lundh skriver att en politik för tillväxt är bästa sättet att förbättra flyktinginvandrares integration på arbetsmarknaden. Eftersom nästan alla flyktinginvandrare bor i storstadsområden är det dessutom nödvändigt att det tas hänsyn till dessa regioners speciella karaktär när politiken utformas. Mårten Palme spår att socialförsäkringarna inte kommer att spela en framträdande roll i årets valrörelse och diskuterar för- och nackdelar med detta. Tore Ellingsen belyser vikten av - och risken med - att akademiker blandar sig i den ekonomiskpolitiska debatten. Baserat på sina erfarenheter som rådgivare åt Finansdepartementet ger han exempel på beslutsfattande som saknar vetenskaplig förankring.
1 apr 06 – Christer Lundh

Valspecial
I detta nummer fortsätter Ekonomisk Debatts Valspecial där forskare får identifiera viktiga samhällsproblem och resonera kring hur dessa bör hanteras på bästa möjliga sätt. Christer Lundh skriver att en politik för tillväxt är bästa sättet att förbättra flyktinginvandrares integration på arbetsmarknaden. Eftersom nästan alla flyktinginvandrare bor i storstadsområden är det dessutom nödvändigt att det tas hänsyn till dessa regioners speciella karaktär när politiken utformas. Mårten Palme spår att socialförsäkringarna inte kommer att spela en framträdande roll i årets valrörelse och diskuterar för- och nackdelar med detta. Tore Ellingsen belyser vikten av - och risken med - att akademiker blandar sig i den ekonomiskpolitiska debatten. Baserat på sina erfarenheter som rådgivare åt Finansdepartementet ger han exempel på beslutsfattande som saknar vetenskaplig förankring.
1 apr 06

Debattdöden
Med stor tvekan har jag accepterat att skriva några rader för Ekonomisk Debatts specialtema inför riksdagsvalet. Akademiker som deltar i den politiska debatten har ofta svårt att skilja sina fördomar från sina forskningsresultat. Att skriva informativa debattartiklar i värdeladdade frågor är en ädel konst, och jag avundas de akademiska talanger som behärskar den.
1 apr 06 – Tore Ellingsen

Konjunkturinstitutet skriver fel lönebildningsrapporter
En s k lönebetalningsförmåga räknas ibland ut som grund för lönebildningen. Det mest uppmärksammade exemplet finns i Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport (Konjunkturinstitutet 2005). I denna artikel granskar vi den teoretiska och empiriska grunden för denna typ av beräkningar. Vår slutsats är att Konjunkturinstitutet saknar en analys av hur förutsättningarna för lönebildningen förändras över tiden. I stället baseras den s k lönebetalningsförmågan på antagandet att ekonomin utan några strukturella förändringar långsamt rör sig mot jämvikt. Vi föreslår en alternativ ansats som skulle kunna ge mer meningsfulla och intressanta svar om hur förutsättningarna för lönebildningen förändras över tiden. Vårt förslag skulle kunna bidra till en lönebildning för en långsiktig och stabil sysselsättningsutveckling.
1 apr 06 – Owe Danemar, Stefan Fölster, Jan Herin, Anders Rune och Robert Tenselius

Varför gör lyckoforskningen Johan Norberg olycklig?
Med en indignerad pennas fulla kraft ger sig Johan Norberg (JN) på lyckoforskningen (Norberg 2006). Mycket av det han säger är genomtänkt och klokt, men problemet är att han går i samma fälla som han anser att lyckoforskningen fastnat i, nämligen dess höga grad av politisering.
1 apr 06 – Daniel Lind

Vadå, jag dyster?
I min artikel (Norberg 2006) framförde jag två argument mot de populära tolkningarna av lyckoforskningen, som jag kallar politiserade eftersom de nästan undantagslöst lanseras tillsammans med ett batteri politiska slutsatser:
1 apr 06 – Johan Norberg

Socialförsäkringar i valrörelsen
Socialförsäkringarna har under senare år reformerats kraftigt och spelat en ganska framträdande roll i den politiska debatten. Pensionssystemet har varit föremål för en genomgripande reform; bakgrunden till den stigande sjukfrånvaron har debatterats intensivt; att förtidspensionering - det som nu kallas övergång till sjukersättning - blivit allt vanligare i yngre åldrar har också uppmärksammats.
1 apr 06 – Mårten Palme

Challenges of the New Symbolic Order
Inledningsanförande till The 17th Nordic Conference on Media and Communication Research
1 apr 06 – Gunhild Agger

Socio-Digital Formations: Constructing an Object of Study
One of the distinctive capabilities of computer-centered technologies is the rescaling of social relations and domains. What has tended to operate or be nested at local scales can now move to global scales, and global relations and domains can now, in turn, become directly articulated with local settings. As a result of the growing presence and use of these technologies, an increasing range of social relations and domains have become, de facto, transboundary.
1 apr 06 – Saskia Sassen

Designing Sound and Silence
Designing sound for various aesthetic or experiential purposes is not a new idea in architecture, acoustics, or various forms of mediated art. Since Walter Murch coined the term 'sound designer' to describe his work on Apocalypse Now (Coppola, 1979), it has also become more common to think of sound as designed in fiction film as well as in television drama.
1 apr 06 – Arnt Maasø

Two Solitudes: Design as an Approach to Media Research
In this speech, my aim is to explore how design and media research relate and to point out ways in which these disciplines could benefit from closer contact than what they seem to have today. The paper is primarily written for researchers in communication by a sociologist who has grown increasingly familiar with design over the past decade through his work at a design school.
1 apr 06 – Ilpo Koskinen

Nya förhållanden: Om den svenska public service-televisionens relation till publik och allmänhet
En gång i tiden gav frekvensknappheten public service-medierna ett slags naturligt monopol inom nationsstatens gränser, även om det inte skedde utan politiska maktkamper. Så är det inte längre.
1 apr 06 – Anna Edin

The Reality of Media Research
Of course, the title of my speech is ambiguous: On the one hand the reality of media research that is the reality of academic and non-academic institutions which engage in this field of research...
1 apr 06 – Guido Zurstiege

Public service-medierne i politisk modvind
I de seneste år har diskussionen om public service-medierne i Danmark ændret karakter, og meget tyder på, at nye måder at forstå public service-mediernes opgave på er under udvikling. Hvor det i 1990'erne blev set som en hovedopgave at bevare og styrke public service-medierne, dvs. DR og TV 2, i konkurrencen med kommercielt fjernsyn, sigter mediepolitikken i dag på at begrænse deres virksomhed.
1 apr 06 – Henrik Søndergaard

NORDICOM 30 ÅR
Förra året blev jag uppringd av ett av världens största bokförlag som frågade om jag var intresserad av en diskussion rörande en försäljning av bokförlaget Nordicom. Vid en genomgång av den nordiska marknaden för vetenskapliga tidskrifter på engelska hade man funnit en tidskrift som avvek från övriga både vad gällde spridning och utgivning.
1 apr 06 – Ulla Carlsson

Hvis ryggraden brakk
Jeg gjør meg til talsmann for folket som bruker Nordicom. Dere, medieforskerne i Norden, er folket.
1 apr 06 – Knut Lundby

Myrdal såg ingenting
Idag känner vi till röda khmerernas massmord i Kambodja. Men varför såg Jan Myrdal och hans reskamrater, som gjorde en resa i landet 1978, inte vad som pågick? Frågan ställs i en ny bok.
31 mar 06 – Fröberg Idling, Peter: Pol Pots leende

Enigt KU kritiserar regeringen
På torsdagen satte konstitutionsutskottet punkt för sitt arbete med granskningen av regeringens insatser i samband med flodvågskatastrofen. Ett enat utskott riktade som väntat hård kritik mot regeringen.
31 mar 06 – KU 2005/2006:8

Nya miljarder till de äldre
Sverige ska bli världens bästa land att åldras i skriver regeringen och lovar nya satsningar på sjukvård och omsorg för de äldre. Under en tioårsperiod ska de nuvarande anslagen höjas med 6 procent. Men antalet åldringar ökar med 20 procent.
31 mar 06 – Prop 2005/2006:115

Mp kräver höjda studiebidrag
Höjt studiebidrag med en tusenlapp och mer pengar till småföretagen. Det är några av miljöpartiets krav inför budgetförhandlingarna med regeringen och vänsterpartiet.
30 mar 06 – Miljöpartiet: Gröna krav i budgeten

Miljardsatsning på ökad integration
Den största integrationspolitiska satsningen någonsin. Så beskriver regeringen den kommande miljardsatsningen på fler jobb och bättre utbildning för invandrare. Pengarna behövs.
28 mar 06 – Regeringen: Webbutsänd presskonferens

Ryskt gasberoende bekymrar EU
Fler jobb, ökad jämställdhet och en gemensam europeisk energipolitik. Det var några av huvudpunkterna vid förra veckans EU-toppmöte. Beroendet av rysk gas oroar EU:s ledare.
28 mar 06 – EU: Toppmöte 23-24 mars 2006

Eliasson ersätter Freivalds
Toppdiplomaten Jan Eliasson tar över som utrikesminister från och med den 24 april. Det tillkännagav statsminister Göran Persson på måndagen. Biståndsminister Carin Jämtin håller ställningarna under tiden.
27 mar 06 – Regeringen: Webbutsänd presskonferens

Jan Eliassons dubbla roll oroar kd
Utrikespolitiken kräver ett heltidsengagemang, anser kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Risken är att vi nu får en utrikesminister på halvtid, säger han angående Jan Eliassons dubbla uppdrag.
27 mar 06 – Regeringen: Webbutsänd presskonferens

Nej till våldsamma kampsporter
Kampsporter som tillåter slag och sparkar mot huvudet förbjuds för arrangörer som inte beviljats särskilda tillstånd. Förbudet ska ersätta den nuvarande lagen om förbud mot proffsboxning, enligt regeringens proposition.
27 mar 06 – Prop 2005/2006:147

Svensk trupp kvar i Bosnien
Regeringen vill förlänga den svenska truppnärvaron i Bosnien och Hercegovina med ytterligare ett år. För närvarande finns cirka 70 svenska soldater på plats i landet. Styrkan ska snabbt kunna utökas till 250 personer om säkerhetsläget försämras.
27 mar 06 – Prop 2005/2006:146

Tillfällig skatterabatt för nyanställda
Enmansföretagare som nyanställer ska endast behöva betala tio procent i arbetsgivaravgift. Men rabatten blir tillfällig och ska inte beviljas i mer än ett år, enligt regeringens proposition.
27 mar 06 – Prop 2005/2006:164

Restriktiva sponsringsregler i SVT
Restriktiva regler för sponsring, höjd tv-avgift och fler textade program. Det är några av riktlinjerna för public service-företagen de närmaste sex åren.
27 mar 06 – Prop 2005/2006:112

Justitiekanslern friar Freivalds
Sveriges förre utrikesminister Laila Freivalds gjorde sig inte skyldig till något grundlagsbrott när utrikesdepartementet kontaktade det webbhotell som senare stängde ner Sverigedemokraternas hemsida, konstaterar justitiekansler Göran Lambertz.
24 mar 06 – Fråga om säkerhetspolisen eller utrikesdepartementet agerat i strid med yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud

Löfte om mer pengar till folkbildning
Folkhögskolor och studieförbund har de senaste femton åren fått sin ekonomi rejält urholkad. Regeringen utlovar höjda statliga anslag till folkbildningen. Besked kommer inom en månad.
24 mar 06 – Prop 2005/2006:192

Mer pengar till småbarnsföräldrarna
De som får barn efter den första juli kan räkna med ett extra tillskott på nästan 11 000 kronor i plånboken. Regeringen vill höja både sjuk- och föräldraförsäkringen.
24 mar 06 – Prop 2005/2006:142

V-kritik mot regeringens jobbpolitik
Regeringen för medvetet en politik som inte leder till full sysselsättning. Unga, invandrare och deltidsarbetande kvinnor används som en buffert på arbetsmarknaden, hävdar vänsterpartiets Camilla Sköld Jansson.
23 mar 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:93

Terroristernas självbild bekräftas av USA
Den amerikanska politiken i Irak är kontraproduktiv. Den bekräftar bara jihadisternas världsbild, skriver Loretta Napoleoni i boken Uppror i Irak.
22 mar 06 – Napoleoni, Loretta : Uppror i Irak

Stängning av hemsida Freivalds fall
Stängningen av Sverigedemokraternas hemsida blev droppen som fick bägaren att rinna över. Sveriges mest kritiserade minister tvingades till slut att lämna in sin avskedsansökan. Frågan är om Laila Freivalds har brutit mot grundlagen.
21 mar 06 – Regeringen: Webbutsänd presskonferens

Freivalds: ”Omöjligt bedriva seriöst arbete”
Laila Freivalds har avgått som utrikesminister. "Det har blivit omöjligt att bedriva ett seriöst arbete", sa hon på tisdagsmorgonen. Bosse Ringholm träder in som tillfällig efterträdare.
21 mar 06 – Regeringen: Webbutsänd presskonferens

Bättre konsumentskydd för tjänster
I regeringens konsumentpolitiska proposition aviseras tre nya utredningar på konsumentområdet. En av dem syftar till att stärka konsumentskyddet vid köp av tjänster.
20 mar 06 – Prop 2005/2006:105

Utlandsfödda döms hårt
Invandrarna är överrepresenterade i brottstatistiken. Högt meriterade jurister, kriminologer och psykologer förklarar detta med systematisk diskriminering inom rättsväsendet. Men det kan inte uteslutas att det beror på hög de factobrottslighet bland invandrare.
17 mar 06 – SOU 2006:30

Löfte om självständiga myndigheter
Socialdemokraternas inflytande sträcker sig långt utanför det egna partihögkvarteret. Myndigheter, universitetsstyrelser och kulturinstitutioner styrs i hög grad från regeringskansliet. Myndighetsstyret måste stoppas, kräver de borgerliga.
17 mar 06 – Allians för Sverige: Att bryta socialdemokraternas makthegemoni

Kinas dynamik imponerar
Lars Leijonborg är imponerad, men också skrämd, av Kinas dynamiska ekonomi, som konkurrerar ut allt som kommer i dess väg. Svenska industrijobb är hotade.
16 mar 06 – Leijonborg, Lars: Global utmaning

Statens företag ger miljardvinster
Den svenska ekonomin går på högvarv. Riksgäldskontoret har skrivit upp prognoserna och räknar numera med ett rejält överskott i statsfinanserna. På tisdagen kom ännu ett guldregn, när de statliga företagen redovisade sitt bokslut för 2005.
15 mar 06 – Regeringen: Rapport för företag med statligt ägande januari-december 2005

Ny plan för mänskliga rättigheter
Diskriminering är det största människorättsproblemet vi har i dag, anser demokratiminister Jens Orback. I en ny handlingsplan lovar regeringen att på allvar ta itu med problemet. En särskild delegation ska övervaka arbetet.
15 mar 06 – Dir 2006:27, Skriv 2005/2006:95

Högskoleverket spår läkarbrist
Det kommer att bli brist på läkare och förskollärare men överskott på journalister och gymnasielärare. Det spår Högskoleverket i sin kartläggning av arbetsmarknadsläget.
14 mar 06 – Högskoleverket: Högskolans dimensionering

Fp-krav skrota Migrationsverket
Avvisningsbeslut som firas med champagne och handläggare som festar med prostituerade. Skandalerna duggar tätt på Migrationsverket. Nu kräver folkpartiet att verket läggs ned.
14 mar 06 – Folkpartiet: Sverige behöver en mer human asylmottagning

Unga bilägare ska slippa skulder
Barn ska inte längre behöva dra på sig skulder på grund av att föräldrarna registrerar dem som bilägare. Det skriver regeringen i en ny proposition, som lägger över betalningsansvaret på förmyndarna.
13 mar 06 – Prop 2005/2006:117

Gömda flyktingbarn får rätt till skola
Flyktingbarn som gömmer sig i Sverige ska ha rätt att gå i skolan. Det fastslår regeringen, som nu tillsatt en utredning i syfte att ändra lagstiftningen.
13 mar 06 – Dir

Fortsatt mindre trafik i Stockholm
Färre bilar och kortare köer. Så såg det ut när trängselskatten infördes i Stockholm i januari. Nya mätningar visar att trenden håller i sig och att stockholmarna blir allt mer positiva till den nya vägskatten.
13 mar 06 – Miljöavgiftskansliet: Stockholmsförsöket februari

Tufft för svenska låginkomsttagare
Klyftan mellan fattiga och rika ökade under nittiotalet och svenska låginkomsttagare har förlorat mark gentemot låginkomsttagare i andra länder. Det visar en rapport som analysföretaget Inregia gjort på uppdrag av Svenskt näringsliv.
9 mar 06 – Inregia: Tillväxt och inkomstutveckling för olika inkomstgrupper

Fängelse en skola i brott
Ingen blir bättre av att sitta i fängelse, menar Mattias Hagberg och knyter an till 60- och 70-talens slagord om att riva fängelserna.
9 mar 06 – Hagberg, Mattias : Släpp fångarna loss

Lång väg kvar för feminismen
Lagom till den internationella kvinnodagen presenterade LO sin fjärde upplaga av rapporten Klass och kön. Feminismen har tagit flera viktiga kliv framåt de senaste decennierna men mycket återstår att göra, fastslår Landsorganisationen.
8 mar 06 – LO: Klass och kön 2006

Nej till regeringens nya barnbidrag
Föräldrar som separerat ska endast kunna dela på barnbidraget om båda är överens. Det beslutade riksdagen på onsdagen, som därmed stoppade regeringens förslag.
8 mar 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:82

Kortare straff för skötsamma fångar
De interner som sköter sig bra på anstalterna kan räkna med snabbare frigivning. De som bryter mot reglerna får däremot stanna bakom lås och bom, enligt regeringens förslag till ny kriminalvårdslag.
7 mar 06 – Prop 2005/2006:123

Borgerligt löfte sälja statliga bolag
Den borgerliga alliansen har nu preciserat vilka statliga bolag man vill sälja ut. Med på listan finns bland annat Telia Sonera och Vin & Sprit. Vattenfall och LKAB ska stanna i statlig ägo.
7 mar 06 – Allians för Sverige: Förnyelsepolitik för hela Sverige

Hårdare tag mot svarttaxi
Regeringen trappar upp kampen mot svarttaxin. Svartåkare som grips på bar gärning ska åtalas och straffas med böter, föreslår regeringen i en ny proposition.
6 mar 06 – Prop 2005/2006:109,

Alla ska ha råd med tandvård
Det ska inte kosta mer än 200 kronor att gå till tandläkaren och få sina tänder undersökta. Det anser regeringens utredare Curt Malmborg, som vill att staten ska skjuta till mer pengar till tandvården.
6 mar 06 – SOU 2006:27

Skolan sviker invandrarbarnen
Invandrarelever och arbetarklassbarn har betydligt sämre förutsättningar att lyckas i den svenska skolan än andra elever. Det fastslår OECD i en kritisk rapport.
3 mar 06 – OECD: Likvärdighet i utbildningen

Invandrare beskrivs som "dom"
Människor som har invandrat till Sverige diskrimineras på olika sätt: på arbetsmarknaden, på bostadsmarknaden och inom rättsväsendet. Diskrimineringen är systematisk och strukturell, och den förstärks av massmedierna som delar in befolkningen i "vi" och "dom".
3 mar 06 – SOU 2006:21

Kraftigt förbättrade statsfinanser
Det statsfinansiella läget ser betydligt ljusare ut än vad experterna tidigare trott. Nu skriver Riksgäldskontoret upp sin prognos med 42 miljarder kronor och pekar på ett överskott i statsfinanserna med 16 miljarder kronor 2006.
2 mar 06 – Riksgäldskontoret: Statsupplåning 2006:1

Proffsidrottare får skjuta på skatt
Slopad reklamskatt för ideella idrottsföreningar och en ny möjlighet för professionella utövare att skjuta upp sin inkomstbeskattning. Så ska skattereglerna göras enklare för landets idrottare, enligt en ny utredning.
2 mar 06 – SOU 2006:23

Lättare bli av med gamla skulder
Det ska gå både enklare och snabbare att ansöka om skuldsanering i framtiden, fastslår regeringen i en ny proposition. Bland annat ska Kronofogden kunna besluta om skuldsanering mot fordringsägarens vilja.
2 mar 06 – Prop 2005/2006:124

LEDARE: De oälskade avgifterna
Trängselskatteförsöket i Stockholm ser ut att bli en triumf för svensk ingenjörs-och organisationskonst. Ett synnerligen komplicerat tekniskt och administrativt system har sjösatts på kort tid och under politiskt komplicerade förutsättningar. Det har även trafiktekniskt varit en stor framgång. Trafiktrycket på innerstaden har lättat betydligt. På flera stora infarts- och genomfartsleder har köerna så gott som helt försvunnit under rusningstid. Även om trafiken kommer att tätna något längre fram i vår står det redan klart att ekonomiska incitament kan leverera på just det sätt som trafikmodellerna länge lovat.
1 mar 06 – Lars Hultkrantz

Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment
Artikeln redovisar resultat från ett unikt experiment, som genomfördes 1988 i Jämtland och Göteborg för att studera hur individers sjukfrånvaro påverkas av kravet på läkarintyg. I båda regionerna fick en slumpvist utvald grupp längre tid på sig innan de måste uppvisa läkarintyg för att få sjukskrivningen förlängd. Resultaten visar att antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt ökade med 6,6 procent när kravet på läkarintyg senarelades. Män reagerade starkare på minskad kontroll än kvinnor. Hur ofta individerna blev sjukskrivna påverkades däremot inte.
1 mar 06 – Patrik Hesselius, Per Johansson och Laura Larsson

Avtalsförsäkringarna och socialförsäkringen - hur förhåller de sig till varandra?
Det finns inte bara socialförsäkringar utan även avtalsförsäkringar. Dessa är viktiga för den enskildes ekonomi vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom, men kunskapen om dem är begränsad. Avtalsförsäkringarna kan även ha stor betydelse för vilka effekter en reform av socialförsäkringssystemet har, både på individers beteende och på inkomstfördelningen. Artikeln presenterar översiktligt de viktigaste delarna i de olika avtalsförsäkringarna.
1 mar 06 – Ann-Charlotte Ståhlberg

Platt skatt - ett realistiskt alternativ?
Medan skattesystemen i de etablerade industriländerna tenderar att bli allt mer komplexa så har flera länder i det gamla kommunistblocket valt att gå över till ett system med en "platt skatt". I denna artikel förklaras grundtankarna kring den platta skatten och de troliga konsekvenserna inom ett antal områden analyseras. Även om ett platt skattesystem är tilltalande i sin enkelhet, visas här att ett antal effektivitetsskäl faktiskt talar mot ett sådant skattesystem.
1 mar 06 – Tomas Sjögren

Platt skatt - effektivare skatter kan bli dyrbara
Ett system med "platta" skatter kan minska många snedvridningar i ekonomin. Sänkta marginalskatter kan exempelvis få dem som redan arbetar att arbeta något mer. När skattetrycket bestäms i en politisk jämvikt kan dock effektivare skatter leda till en expanderad stat. I denna artikel hävdas att det finns en risk att ett platt skattesystem kommer att sänka marginalskatterna men höja genomsnittsskatterna. Detta kan i värsta fall minska det totala arbetskraftsutbudet.
1 mar 06 – Tino Sanandaji

En populärare nationalekonomi
I debatten kring nationalekonomins eventuella brister bortses ofta från att nationalekonomins tillskyndare i många fall har betydligt bättre insikt i vad nationalekonomi är än vad dess kritiker har. Mot bakgrund av detta nästintill triviala faktum kan man se kritiken som ett kommunikationsproblem; den bottnar kort och gott i missförstånd och bristande kunskapsförmedling. En självkritisk nationalekonom borde alltså fråga sig om inte en bättre förmedling av kunskapen kring vad nationalekonomi är kunde stävja kritiken. Denna artikel tar sin utgångspunkt i ett sådant forum för kunskapsförmedling, nämligen populärvetenskapliga skildringar. I en första del konstateras en rad brister i de populära texterna. Sedan diskuteras huruvida dessa svagheter kan förstås utifrån egenskaper i det nationalekonomiska ämnet och vad vi i sådana fall kan lära för att öka förståelsen av och för nationalekonomisk teori.
1 mar 06 – Robin Douhan

VALSPECIAL
I höst går Sverige till val. För att uppmärksamma detta har Ekonomisk Debatt låtit ett antal skribenter identifiera ett viktigt samhällsproblem och resonera om hur detta bör hanteras. Ambitionen är att bredda den politiska diskussionen inför valet genom att belysa frågor som kanske annars hamnar i skymundan och att ge nya perspektiv på de frågor som tas upp.
1 mar 06 – Roland Andersson

Vem ska ansvara för skolan?
"Vård, skola, omsorg", så har ropen skallat i åtskilliga valkampanjer, och inget tyder väl på att årets valkampanj kommer att glömma bort dessa klassiska slagord. Och vård, skola och omsorg är förvisso viktiga välfärdstjänster; tjänster som tillsammans med socialförsäkringssystemet i stor utsträckning bygger upp vår välfärdsstat. Dessutom är det tjänster som berör. Därför är det väl inte så konstigt att politikerna frestas att ta till dessa slagord i kampen om väljaren.
1 mar 06 – Eva Mörk

Ett åtgärdspaket för stärkt entreprenörskap i högskattestaten
I slutet av 1980-talet var Sverige världsmästare i sysselsättning - över 80 procent av befolkningen i arbetsför ålder hade ett jobb att gå till. Visserligen var tillväxten lägre än i andra jämförbara länder, men många menade att detta var ett lågt pris för att slippa välja mellan två onda ting: Europas massarbetslöshet (jobless growt) eller USAs klyftor (working poor).
1 mar 06 – Magnus Henrekson

Överdrivna farhågor om hotet från Kina
Mats Perssons och Marian Radetzkis diskussion om globalisering och reallöner i Ekonomisk Debatt är inte så lite alarmistisk i tonläget (Persson och Radezki 2006). Enligt Persson och Radetzki (PR) innebär Kinas (och Indiens) integration i världsekonomin att reallönerna i västvärlden måste falla och det ganska kraftigt. Detta beskrivs av PR som en ofrånkomlig konsekvens av den "utbudschock på den globala arbetsmarknaden" som den kinesiska utvecklingen medför. Och enligt "lagen om utbud och efterfrågan" måste reallönen falla om utbudet ökar. De flesta ekonomer har dock, till skillnad från PR, inte förstått - eller velat inse - vilka dramatiska förändringar vi står inför.
1 mar 06 – Arne Bigsten och Bertil Holmlund

Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 15 december 2005: Bistånd och korruption
Ulf Jakobsson
1 mar 06 – Marianne Ahrén

Ledare: "Om vi inte förmår utnyttja de bäst utbildade påverkar det negativt vår förmåga att utveckla och använda kunskap"
Kvinnor och vetenskap är temat för det här numret av Framtider. Jämställdhet i samhället handlar självklart om mycket mer än hur det går för kvinnorna i vetenskapssamhället. Samtidigt kan vi se att en granskning av kvinnors ställning i akademin också väcker vidare frågeställningar om hur vi organiserar samhället och skapar identiteter.
1 mar 06 – Joakim Palme

Här behövs nytänkande!
I ett utbildningshistoriskt perspektiv är flickornas kunskapsövertag i grundskolan och gymnasiet i dag ett intressant fenomen. Motståndet mot att flickor skulle få tillträde till högre utbildning var nämligen länge mycket starkt. Men att de nu drar ifrån visar att strukturer kan brytas. Med kunskap och utbildning har flickor till en del kunnat lyfta sig ur sin underordning.
1 mar 06 – Kristina Engwall, Christina Florin och Ingrid Söderlind

Kalla fakta om högskolan
Vi har en könssegregerad högskola, ämnesmässigt och hierarkiskt. Diskriminering kan vara svår att upptäcka, ofta sitter outtalade kulturer "i väggarna". Men för att akademin ska tjäna som en inrättning för demokrati krävs medvetenhet och ansträngningar över hela fältet och på alla nivåer - från rekrytering till grundutbildning till tillsättning av de högsta akademiska tjänsterna.
1 mar 06 – Therese Ahlqvist

Ett myrsteg och ett myrsteg till
Kravet på rättvisa är inte det främsta skälet att verka för jämställdhet i akademin. Professorerna Margareta Norell Bergendahl och Gunnel Gustafsson samt statssekreterare Kerstin Eliasson anser att en jämn fördelning av kvinnor och män är en förutsättning för hög forskningskvalitet. Men de tror inte på könskvotering.
1 mar 06 – Carin Mannberg-Zackari

Europa behöver fler kvinnliga forskare
I de nordiska länderna startade diskussionen om jämställdhet inom forskningen mycket tidigare än i många andra länder i Europa. Men fallet Sverige är tankeväckande. Den svenska regeringen har Europas kanske förnämsta jämställdhetsretorik, och man har lanserat talrika åtgärder och mål sedan 1980-talet för att förbättra könsbalansen i akademin. Ändå ligger andelen kvinnliga professorer bara på europeisk mellannivå, och ökningen har varit anspråkslös och långsam. Även om Sverige har utsetts som världens mest jämställda land, förblir akademin och forskningen ett mansdominerat fält.
1 mar 06 – Liisa Husu

Excellens och genusforskning
Forskningsrådens anslag ska fördelas på ett växande antal ansökningar, varav endast några få procent beviljas. I kölvattnet av den hårdnande konkurrensen har sprungit en vilja att kvalitetsbedöma forskning, och begreppet excellent forskning används ofta. Men hur ska man sätta en kvalitetsstämpel på forskning?
1 mar 06 – Ingrid Rydell

Alma Maters döttrar - en motståndshistoria
Det är 135 år sedan kvinnor fick tillträde till universiteten och fortfarande finns det glastak och svårigheter som möter kvinnor i den akademiska karriären. Hur skall det förklaras?
1 mar 06 – Christina Florin

Integration och etnisk mångfald - vart är Sverige på väg?
Är det någon som minns den 21 februari 1992? Det var den dag lokföraren Amir Deghani stannade sitt tåg mellan två av Roslagsbanans stationer. Stående framför motorvagnen, i svart uniform mot den vita snön, deltog han i en landsomfattande manifestation mot den tilltagande rasismen.
1 mar 06 – Mattias Tydén

Varför så långsamt? - Eliters syn på kvinnor och vetenskap
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning har stått på den forskningspolitiska dagordningen i Norge i trettio år. Ändå har andelen kvinnor på vetenskapliga toppositioner bara ökat långsamt. Har den akademiska elitens inställning till jämställdhet inom akademin haft betydelse for männens fortsatta dominans? Ger nya åtgärder signaler om radikala förändringar i framtiden?
1 mar 06 – Elisabet Rogg

Valet av högskola - hur påverkas inkomsterna?
Kan valet av högskola påverka den framtida inkomsten? Har valet samma betydelse för män och kvinnor? Resultaten från en ny forskningsrapport visar att valet är viktigare för mäns inkomster än för kvinnors.
1 mar 06 – Marie Gartell

Varför så långsamt? - Eliters syn på kvinnor och vetenskap
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning har stått på den forskningspolitiska dagordningen i Norge i trettio år. Ändå har andelen kvinnor på vetenskapliga toppositioner bara ökat långsamt. Har den akademiska elitens inställning till jämställdhet inom akademin haft betydelse for männens fortsatta dominans? Ger nya åtgärder signaler om radikala förändringar i framtiden?
1 mar 06 – Elisabet Rogg

Svar till Bigsten och Holmlund - Mats Persson och Marian Radetzki
REPLIK: Innan vi går in på sakinnehållet i Arne Bigstens och Bertil Holmlunds (2006) kommentar till vår artikel om globaliseringen (Persson och Radetzki 2006) vill vi peka på ett retoriskt knep som de använder. De skriver att vi skulle påstå att "reallönerna i västvärlden måste falla", och att vi skulle hävda att detta är "en ofrånkomlig konsekvens" av utbudschocken. Det är helt enkelt inte sant. Vi skriver klart och tydligt i vår artikel att "utbudschocken kan förväntas leda till fallande reallön". örv ä ntas är någonting helt annat än måste och frånkomlig konsekvens. Bigsten och Holmlund (BH) använder sig här av den välkända metoden att medvetet göra subtila felciteringar i syfte att få meningsmotståndaren att framstå som mer extremistisk, och mindre reflekterande, än han verkligen är.
1 mar 06 – Mats Persson och Marian Radetzki

Oenighet om positiv särbehandling
Positiv etnisk särbehandling och höjda skadeståndskrav. Det är några av ingredienserna i förslaget till ny diskrimineringslag. Men Diskrimineringskommittén är splittrad.
1 mar 06 – SOU 2006:22

Försvaret tillåts jaga terrorister
Polisen måste kunna ta hjälp av Försvarsmakten om Sverige angrips av terrorister. Det skriver regeringen i en ny proposition. Men flera remissinstanser är kritiska.
1 mar 06 – Prop 2005/2006:111

Tydligare mål för skolan
Luddiga utbildningsmål och bristande utvärderingar gör det svårt för eleverna att nå tillräckliga kunskaper. Regeringen tillsätter nu en utredning för att förtydliga målen och förbättra uppföljningssystemet.
28 feb 06 – Dir 2006:19

Allt fler unga akut omhändertagna
Efter flera års nedgång ökar nu antalet socialbidragstagare. Även antalet akut omhändertagna barn och ungdomar ökar. Särskilt alarmerande är situationen för landets tonårsflickor, enligt Socialstyrelsens rapport.
28 feb 06 – Socialstyrelsen: Individ- och familjeomsorg

Tuff kamp om riksdagsmandaten
Tisdagen var sista chansen för nykomlingarna att registrera sina namn hos Valmyndigheten. När dörrarna slogs igen fanns 38 partier med på myndighetens lista.
28 feb 06 – Valmyndigheten: Val 2006

Hotat minoritetsspråk ska räddas
Det samiska språket är hotat och vissa lokala variationer riskerar att helt dö ut. Regeringens utredare Paavo Vallius lanserar därför ett åtgärdsprogram i syfte att rädda samiskan.
27 feb 06 – SOU 2006:19

Friskolor riskerar bli utan bidrag
Bör vinstdrivande friskolor ha rätt till offentliga bidrag? Det är huvudfrågan som regeringens nytillsatte utredare Lennart Svensäter ska ta ställning till. Regeringens direktiv antyder ett nja.
27 feb 06 – Dir 2006:3

Nikotinläkemedel i vanliga butiker
Slopa Apotekets monopol på nikotinläkemedel och gör produkterna tillgängliga i vanliga butiker. Det föreslår regeringens utredare Anders Lönnberg i ett nytt betänkande.
27 feb 06 – SOU 2006:15,

Alliansen lovar fler poliser
3 000 nya poliser före 2010, hårdare tag mot kriminella ungdomar och stärkta rättigheter för brottsoffer. Det är några av förslagen som den borgerliga alliansens rättspolitiska arbetsgrupp för fram i sin slutrapport.
24 feb 06 – Allians för Sverige: Ett tryggare Sverige

Farligt med ”rena kulturer”
Edward Said varnar i sin på svenska nyligen utkomna essäsamling för strävan efter ”rena kulturer”. Han går till angrepp mot den konst som vill klippa alla band med samhället och den ”råa politiken”.
24 feb 06 – Said, Edward W.: Från exilen

Sänkt skatt ska få äldre jobba mer
Kraftigt sänkta skatter och arbetsgivaravgifter ska få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden efter pensionsdagen. Den borgerliga alliansen hoppas på 120 000 nya jobb under nästa mandatperiod.
24 feb 06 – Allians för Sverige: Ekonomisk politik för tillväxt

Ams dömer ut regeringens jobbmål
Regeringen kommer inte att klara av det fyraprocentiga jobbmålet i år heller, enligt Ams-chefen Bo Bylund. Däremot finns det klara tecken på att sysselsättningen är på väg uppåt.
22 feb 06 – Ams: Var finns jobben 2006?

Hårdare tag i borgerlig skola
Hårdare tag mot stökiga elever, tydligare kunskapskontroller, höjd kompetens inom lärarkåren och större valfrihet för eleverna. Så vill den borgerliga alliansen förändra den svenska skolan.
21 feb 06 – Allians för Sverige: Mer kunskap - en modern utbildningspolitik

Drogtest av värnpliktiga utreds
Allt fler värnpliktiga har testat narkotika. Försvarsmakten vill därför göra fler drogtest än vad som är möjligt enligt dagens regelverk. Nu ska frågan utredas.
20 feb 06 – Dir 2006:14

"Regeringen gjorde ett bra jobb"
Såväl statsminister Göran Persson som utrikesminister Laila Freivalds gjorde ett självsäkert intryck under veckans KU-förhör. Regeringen gjorde ett bra jobb, sa statsministern. Men båda erkände misstag.
17 feb 06 – Riksdagen: KU-utfrågningarna (webb-tv)

Omstridd LO-rapport i ny tappning
Nu har LO dammat av den omstridda rapport som fick utredaren Jan Edling att lämna sitt uppdrag förra året. Kravet på ökad regionalisering upprepas liksom sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa.
17 feb 06 – LO: Vägar till nya jobb

LO:s medlemmar röstar rött
Hälften av LO:s medlemmar har bestämt sig för att rösta på socialdemokraterna i höstens riksdagsval. De borgerliga får tillsammans under fyra procent. Men 43 procent har ännu inte bestämt sig.
16 feb 06 – LO: Valets viktigaste frågor

Tuff debatt om Natofrågan
Alliansfriheten och Muhammedkarikatyrerna dominerade onsdagens utrikesdebatt i riksdagen. Stämningen blev stundtals irriterad. Inte minst när Natofrågan diskuterades.
15 feb 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:73

Alliansen överens om jobbsatsning
Kampen om väljarna liknar allt mer en kamp om arbetslinjen. De borgerliga går till val med löftet att sätta Sverige i arbete. I ett nytt program presenteras riktlinjerna för den gemensamma sysselsättningspolitiken.
14 feb 06 – Allians för Sverige: En rivstart för Sverige

Färre företagare i Sverige
De senaste tio åren har antalet företagare ökat med nio procent i de gamla EU-länderna. Men i Sverige går utvecklingen i rakt motsatt riktning. Allt färre vill driva eget, visar Företagarnas sammanställning.
14 feb 06 – Företagarna: Företag utan företagare

Allt fler arbetslösa får sänkt a-kassa
Skärpta kontroller har lett till att allt fler arbetslösa fått sänkt a-kassa. Men det finns stora skillnader mellan länen, visar en ny rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, IAF.
13 feb 06 – Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt

Jobben är väljarnas viktigaste fråga
Arbetslösheten är inte bara den mest omdebatterade frågan inför höstens riksdagsval. Den är också den fråga som flest svenskar anser mest avgörande för hur de slutligen ska lägga sin röst, enligt en ny opinionsundersökning.
13 feb 06 – Skop (Företagarna): Väljarnas val

Sjukreform gynnade småföretagen
Småföretagarna blev vinnare när höjda sjukavgifter kompenserades med sänkta arbetsgivaravgifter. Det visar Försäkringskassans genomgång. Ändå tycker många företagare illa om reformen.
13 feb 06 – Försäkringskassan: Medfinansieringen - mest vinnare

Tuffa förhör om tsunamin
På torsdagen tog regeringskansliets toppchefer plats på de anklagades bänk i riksdagens konstitutionsutskott. Statssekreterare Lars Danielsson har svårt att minnas och UD:s kabinettssekreterare Hans Dahlgren slår tillbaka kritiken.
10 feb 06 – Riksdagen: KU-utfrågningarna (webb-tv)

Tunt om internationalisten Palme
Olof Palmes största passion stod kanske att finna i utrikespolitiken. Statsvetaren Ann-Marie Ekengrens bok om Palme är dock en ganska tunn historia. Tesen att Palme var en idédriven politiker är knappast någon överraskning.
10 feb 06 – Ekengren, Ann-Marie: Olof Palme och utrikespolitiken

Den ”polske rörmokaren” kvar i öst
De ”polska rörmokarna” har liksom nästan alla andra nya EU-medborgare valt att stanna kvar i sin hemländer, visar en ny rapport från EU-kommissionen. Den ”sociala turismen” har helt uteblivit.
9 feb 06 – EU-kommissionen: Arbetskraftsinvandring från nya EU-länder

Nytt vänsterparti utmanar Ohly
Ett nytt vänsterparti bestående av avhoppade vänsterpartister och socialdemokrater ger sig nu in i den politiska hetluften. Analysen ligger till vänster, flera av förslagen till höger. Siktet är inställt på riksdagen.
8 feb 06 – Vänsterdemokraterna: Ideologiska utgångspunkter

Många positiva till globaliseringen
Åtta av tio svenskar är positiva till globaliseringen. Men nästan lika många anser att politikerna står för dåligt rustade inför den tilltagande internationella konkurrensen. Det visar en ny undersökning från Temo.
8 feb 06 – Temo: Allmänheten om globaliseringen

Ökat söktryck på högskolorna
I takt med att antalet ungdomar mellan 19-25 år ökar växer också trycket på landets högskolor. Om inte fler platser skapas kommer regeringen misslyckas rejält med det så kallade 50-procentsmålet.
7 feb 06 – Regeringen: Den demografiska utvecklingen och övergången till högskolan

Snabbare vård för cancerpatienter
Kötiden för cancerpatienter är oacceptabelt lång, anser de borgerliga. De vill därför tillsätta en kommitté, med uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för en bättre och effektivare cancervård.
6 feb 06 – Allians för Sverige: Nationell handlingsplan för cancervården

Få invandrare inom polisen
Det finns för få kvinnor och invandrare inom den svenska poliskåren. Genom att göra om polisutbildningen hoppas regeringen få bukt med snedrekryteringen.
3 feb 06 – Dir 2006:10

18 000 hemlösa i dagens Sverige
Nästan 18 000 personer saknar egen bostad i dagens Sverige. Drygt 3 500 är hänvisade till parkbänkar, trappuppgångar eller härbärgen, visar Socialstyrelsens kartläggning.
3 feb 06 – Socialstyrelsen: Hemlöshet i Sverige 2005

Geografi kvar som gymnasieämne
Regeringen säger definitivt nej till Skolverkets förslag om att avskaffa geografiämnet i gymnasieskolan. Det klargjorde skolminister Ibrahim Baylan vid en presskonferens på torsdagen.
2 feb 06 – Regeringen: En ny gymnasieskola

Om Andersons kritik av turjämlikhet
Under 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet har huvudfåran av liberala jämlikhetsförespråkare hävdat att jämlikhet innebär att oturliga omständigheter i människors liv ska kompenseras. Vissa människor föds fattiga, andra rika; vissa besitter efterfrågade talanger och förmågor, andra gör det inte; en del är friska, åter andra sjukliga. Sådana skillnader människor emellan betraktas som ett utslag av ren tur och alla människors moraliska jämlikhet innebär därför att skillnaderna ska utjämnas.
1 feb 06 – Johan Bahlenberg

Om självbestämmande, prostitution och lagstiftning
I svd 18/2 2005 replikerar Jens Orback på en artikel av ordföranden i Norges utredning om sexköpskriminalisering. Orback klargör att man har olika uppfattning om hur prostitution bör definieras. Man kan inte uppfatta prostitution som ett frivilligt och jämlikt sexuellt utbyte mellan vuxna. Istället innebär kriminalisering "ett erkännande av att prostitution är en form av exploatering av människor och ett allvarligt samhällsproblem …".
1 feb 06 – Anders Hansson

Demokratins transformationer - det institutionella perspektivet
I. Inledning(1) A. sedan åtminstone ett drygt decennium har det blivit ett vedertaget faktum i den allmänna politiska debatten, liksom i de konstitutionella, statsvetenskapliga och politisk/teoretiska doktrinerna, att andra institutioner, på andra nivåer än enbart den nationella, torde vara nödvändiga för att få demokratin att fungera på ett effektivt sätt i framtiden.
1 feb 06 – Joakim Nergelius

Diskussion: Replik till "kollektiv skuld"
Torbjörn Tännsjös artikel om kollektiv skuld i nr 3 2003 av denna tidskrift har mött en del starka reaktioner, främst för hans påstående att terrorism mot civila israeler kan rättfärdigas eftersom israelerna som folk är kollektivt skyldiga till förtryck av palestinierna. I detta inlägg avser jag dock främst diskutera Tännsjös påstående att det "logiskt sett" finns en kollektiv skuld.
1 feb 06 – Erik Lindqvist

Recension: Skönheter och odjur
Det Gålmark vill uppnå i boken är att visa hur olika sorters förtryck göder och stödjer varandra, hur samma föreställningar och kulturella myter upprätthåller både kvinnoförtryck och rättfärdigar utnyttjandet av djur. Perspektivet kan beskrivas som till hundra procent icke mainstream. Själv pendlade jag mellan att tycka att boken var väldigt uppfriskande, och att fråga mig om någon annan än de redan frälsta kommer att kunna ta till sig den.
1 feb 06 – Sofia Jeppsson

Recension: The Stag Hunt
I sin traktat "Om ojämlikheten mellan människorna" berättar Jean-Jacques Rousseau en kort historia om en grupp jägare som står inför ett val; de kan antingen tillsammans försöka fälla en hjort eller också, var och en för sig, ge sig av för att försöka fånga en hare:
1 feb 06 – Magnus Jiborn

Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 feb 06 – Redaktionen

Teknikretorik i utbildningspolitik. En historisk fallstudie
Under hela grundskolans historia har olika aktörer uttalat förväntningar på tekniska lösningar på pedagogiska problem. .
1 feb 06 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2006

Hemmets resurser - Om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång
I denna artikel presenteras en kvantitativ studie av hur ungdomar uppfattar sina föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång samt hur det i sin tur påverkar de ungas eget engagemang för sitt skolarbete. .
1 feb 06 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2006

Behövs det någon Oljekommission?
Stigande oljepriser och oro för framtida försörjning har lett till olika politiska initiativ, där förslagen från Kommissionen mot oljeberoende rönt stor uppmärksamhet. För industrin och bostadsuppvärmningen är oljan redan på väg ut. Vägtrafiken däremot visar en ökande trend och står i fokus för kommissionens förslag: "statligt stödd storskalig produktion av nya inhemska biodrivmedel". Denna artikel visar att åtgärder som minskar oljeanvändningen är ekonomiskt och ekologiskt berättigade, men ifrågasätter de föreslagna medlen. Generella styrmedel baserade på 1980-talets erfarenheter av bilindustrins anpassning vid förändrade relativkostnader torde vara väsentligt mer effektiva.
1 feb 06 – Christian Bergren

LEDARE: Om invandrare, statistik och brottslighet
I december förra året publicerade Brottsförebyggande rådet, Brå, rapporten "Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet". Syftet med rapporten, som är en uppföljning av en studie från 1996, sägs vara att "få en bild av hur invandrare och svenskar skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten idag".
1 feb 06 – Per Skedinger och Jonas Vlachos

Kina, Sverige och globaliseringen
Kinas, Indiens och Östeuropas inträde på världsmarknaden kan ses som en kraftig ökning av det globala arbetsutbudet. En sådan utbudsökning leder troligen till ett fall i reallönen för västvärlden. I den mån lönenivåerna hålls uppe med konstlade medel blir det också en ökad och bestående arbetslöshet, vilket vi idag kan observera på flera håll i Europa.
1 feb 06 – Mats Persson och Marian Radetzki

Flexicurity - den danska arbetsmarknadsmodellen
Den danska arbetsmarknadsmodellen - flexicurity-modellen - har blivit mycket populär då den tycks förena flexibilitet på arbetsmarknaden med säkerhet för den enskilde. Modellen består av olika delar - flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem samt en aktiv arbetsmarknadspolitik. Huvuddragen i detta system har varit desamma, både under den höga arbetslösheten på 1970-och 1980-talen och under den lägre arbetslösheten sedan 1990-talets mitt. De väsentligaste förändringarna under denna period har varit åtstramningar i såväl arbetslöshetsförsäkringssystemet som ersättningskrav och prövning av dessa i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Artikeln diskuterar de danska erfarenheterna och i vilken omfattning flexicurity-modellen kan övertas av andra länder.
1 feb 06 – Torben M Andersen och Michael Svarer

Spelteori - analys av konflikt och samarbete
Ekonomipriset för 2005 tilldelades Robert J Aumann och Thomas C Schelling för att genom spelteoretisk analys ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete. I denna artikel beskrivs deras prisbelönta bidrag.
1 feb 06 – Tore Ellingsen och Jörgen W Weibull

Politiserad lyckoforskning gör ingen glad
Med hänvisning till den alltmer uppmärksammade lyckoforskningen hävdas ofta att människan inte blir lyckligare av ökat ekonomiskt välstånd. Förutom att det inte finns empiriskt stöd för denna slutsats, tyder mycket på att flera av de policyrekommendationer som lyckoforskarna lägger fram faktiskt skulle göra människor mindre lyckliga. Denna artikel pekar på ett alternativt synsätt: det kanske inte är pengar i sig som gör folk lyckligare, men processen som skapar tillväxt kan göra det.
1 feb 06 – Johan Norberg

Mått som speglar utanförskapet på arbetsmarknaden behövs i debatten
Det var intressant att ta del av Bertil Holmlunds diskussion om arbetslöshetsstatistiken och hur denna ska användas för att mäta arbetslöshet (Holmlund, 2005a, 2005b). Det är en snårig statistik och det krävs djupgående kunskaper om ett lands institutionella uppbyggnad för att kunna ta ställning till vad de enskilda siffrorna visar. Det kan vara nog så problematiskt att följa utvecklingen över tiden i ett enskilt land och internationella jämförelser är än mer problematiska. Jag håller med Bertil Holmlund om att det är en illusion att det skulle finnas ett enda mått på hur hög arbetslösheten är. Det är därför förvånande att han argumenterar mot de olika sätt som används i debatten för att beskriva läget på arbetsmarknaden. Varken det officiella måttet "öppen arbetslöshet" eller regeringens "sysselsättningsmål" får godkänt i Holmlunds analys. Inte heller måttet "bred arbetslöshet" som publiceras på moderaternas hemsida varje månad får godkänt.1 (Jag återkommer längre fram i repliken med en närmare definition av detta begrepp.)
1 feb 06 – Eva Uddén Sonnegård

Svar till Eva Uddén Sonnegård
Den arbetslöshetsstatistik som (i huvudsak) används i Sverige och andra länder baseras på föreställningen att arbetslöshet är ett distinkt tillstånd på arbetsmarknaden. Att sakna jobb är inte detsamma som att vara arbetslös; för att räknas som arbetslös krävs också att man genom att söka efter arbete visat att man står till arbetsmarknadens förfogande. Som jag diskuterade i min artikel i Ekonomisk Debatt (Holmlund 2005) finns det goda teoretiska och empiriska skäl för att betrakta arbetslösheten som ett distinkt tillstånd. Man kan ha synpunkter på de exakta definitionerna, men man bör ha klart för sig att arbetslöshetsstatistiken har vuxit fram genom internationella överenskommelser och att den möjliggör jämförelser över tid och mellan länder. Den bör inte överges till förmån för allsköns godtyckliga mått på "verklig" arbetslöshet som inkluderar diverse grupper utan arbete som inte söker efter arbete.
1 feb 06 – Bertil Holmlund

Läsvärt om välfärdsstaten - men många fel om Sverige
Den amerikanske ekonomen Peter H Linderts bok Growing Public har nu släppts på svenska, översatt av Gunnar Sandin och försedd med en introduktion av Jonas Olofsson. Lindert tar sig an en ambitiös uppgift. Han vill exempelvis förklara varför välfärdsstaten växte fram, varför tidpunkten för framväxten varierar mellan olika länder, varför storlek och utformning skiljer sig åt mellan länder och varför expansionen avstannade omkring 1980. Dessutom gör han anspråk på att beskriva vilka konsekvenser välfärdsstaten haft.
1 feb 06 – Andreas Bergh

Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 21 september 2005: Budgetpropositionen 2005
Leder regeringens politik till högre sysselsättning och lägre arbetslöshet?
1 feb 06 – Sammanfattade av Marianne Ahrén

Om ny och gammal mediehistoria
Femtio år efter storstrejken 1909 lät den svenska arbetarrörelsen producera en film om detta sitt första stora misslyckande. Filmen Storstrejken 1909 producerades av bolaget Nordisk Tonefilm som arbetarrörelsen förvärvat under slutet av 1940-talet, och för manus och regi stod Olle Hellbom - en regissör sedermera mest bekant för sina lysande Pippi Långstrump- filmatiseringar.
1 feb 06 – Pelle Snickars

Från teknikfascination till programkritik: TV-förevisningar i Stockholm under 1930-talet samt 1954
Första gången allmänheten kunde ta del av television i Sverige var i december 1930. Då förevisades skotten John Logie Bairds "televisor" på Svensk Filmindustris (SF) biograf Röda Kvarn i centrala Stockholm. Televisor var Bairds egen benämning på sändar- och mottagarapparaturen (Moseley et al 1935:9).(1)
1 feb 06 – Madeleine Kleberg

Hverdagens snak og soapens samtalemønstre: En analytisk indkredsning af talegenrer i en dansk soap
Soapen er blevet belyst fra mange varierende vinkler. I denne artikel undersøges forholdet mellem et af genrens overordnede karakteristika, nemlig at der tales langt mere end der handles, og de måder der rent faktisk tales på. Artiklen introducerer Bakhtins talegenrebegreb som inspirationskilde og som et analytisk redskab, der potentielt kan anvendes i forhold til mange andre genrer, som på forskellig vis er konstitueret i snak.
1 feb 06 – Unni From

The Accumulation Effect: The Print Media's Impact on Estonian Elections Between 1999-2003
To speak of the importance of the media is to speak of its influence on people. However, measuring and evaluating that influence is still a very inexact science. Even today, researchers are moving within the field of assumptions, although for years studies of influence have been held to be the engine of research in mass communication (see Katz & Lazarsfeld 1955: 18).
1 feb 06 – Raivo Palmaru

Tv-program och filmer i strålkastarljuset i publikundersökningar
Med de mycket insiktsfulla orden "Life was like a box of chocolates. You never know what you're gonna get." sammanfattade Forrest Gumps mor livets små och stora begivenheter i filmen Forrest Gump (1994). Devisen håller säkerligen sträck då avsikten är att förutspå vilka vägar du eller jag kommer att vandra i framtiden. Men beträffande tv- och filmproduktion behöver den inte göra det.
1 feb 06 – Susanne Sperring och Tommy Strandvall

Från redaktionen
I detta nummer av Kvt har vi samlat texter som på olika sätt handlar om kropp och kroppslighet. Det är snart två decennier sedan Elizabeth Spelman - i Inessential Woman: Problems of Exclusion in Feminist Thought (1988) - provokativt proklamerade att stora delar av den feministiska rörelsen led av somatophobia (ordagrant: kroppsskräck). Hon efterlyste feministiska forskare som tog kroppens betydelse på allvar.
1 feb 06 – Erika Alm och Katarina Leppänen

Marginaliserade manskroppar: Bilder av feta arbetarklassmän
Den traditionella bilden av arbetarklassmannens kropp är hård och muskulös, präglad av fysiskt arbete. Anna Johansson analyserar här en annan bilden av en mjuk och fet manskropp som blivit allt vanligare på TV och i filmer.
1 feb 06 – Anna Johansson

Kristna kroppar? Om kristologi, kroppslighet och kön
Förhållandet mellan kropp, kött och ande har alltid varit ämne för debatt inom kristendomen. Ola Sigurdson visar hur förhållandet sett ut och pekar på potentiella feministiska nytolkningar.
1 feb 06 – Ola Sigurdson

Aristoteles. Kroppen som form
Kan begreppet form, som bland andra Judith Butler använder, hjälpa oss att teoretiskt hantera den könade kroppen, frågar Erika Alm. Hon finner tentativa svar genom att återvända till Aristoteles Kroppen som form.
1 feb 06 – Erika Alm

En nationell njutning: Kropp och kön i kungliga årsböcker
Begäret av bilder på kungafamiljen tillgodoses av både skvallerpressen och kungliga årsböcker. Cecilia Åse undersöker hur den officiella bilden förmedlas och frågar sig vilken roll kvinnokroppen spelar i skapandet av ett nationellt vi.
1 feb 06 – Cecilia Åse

Recension:
Pia Laskar, Ett bidrag till heterosexualitetens historia Kön, sexualitet och njutningsnormer i sexhandböcker 1800-1920
1 feb 06 – Hanna Markusson Winkvist

Recension:Kerstin Munck, Att föda text En studie i Hélène Cixous författarskap
Det ska omedelbart sägas att Kerstin Muncks bok om Hélène Cixous gör det viktigaste: den visar på storheten i hennes vittfamnande och nydanande författarskap.
1 feb 06 – Cecilia Sjöholm

Sista ordet, Det transversala språket: Att förnimma världen
Utsagan är varken lateral eller vertikal, den är transversal och dess regler finns på samma nivå som den själv. Gilles Deleuze I En dag i det mjuka morgonljuset har utsagan utspärrat kroppen och utsträckt den; höger fot och vänster arm, läpparna, ögonläppar; den nakna kroppens historia. Omedierad, under ögonlocken. Omedierad - blod/Språk-värld (word-world)
1 feb 06 – Hanna Hallgren

Att vara pappa i homofamiljer – berättelser om barn, mammor och familjeliv
Den här artikeln handlar om faderskapets betydelse och utformning i planerade homosexuella familjer, s.k. regnbågsfamiljer. Två skilda sätt att tala om rollen som pappa har kunnat urskiljas. I båda sätten bryter man mot den heteronormativitet som genomsyrar familje-och föräldradiskurser, där föräldraskap ses som en konsekvens av heterosexuell tvåsamhet. Vad som skiljer dem åt är i vad mån man utmanar den genusordning som reglerar synen på kvinnligt och manligt i relation till föräldraskap.
1 feb 06 – Karin Zetterqvist Nelson

En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda adopterade
Utlandsfödda adopterade får inte sin självupplevda svenskhet bekräftad av andra. Den biologiska familjen finns i deras tankar genom livet. Steget från en skyddande adoptivfamilj till ett självständigt vuxet liv kan bli svårare om man haft en traumatisk start i livet och en sen adoption.
1 feb 06 – Malin Irhammar & Marianne Cederblad

Fra omsorg til service – nyorientering i hjemmeplejen via frit valg?
Hvordan vil frit valg af leverandør på hjemmehjælpsområdet påvirke hjælpens indhold og orientering? Med udgangspunkt i begreberne omsorg og service sætter artiklen fokus på disse begrebers gennemslag i praksis, brugernes og de professionelles rolle i den nye organisering samt de forventede konsekvenser for hjælpens udformning.
1 feb 06 – Leena Eskelinen, Eigil Boll Hansen & Morten Frederiksen

Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg
Ställer socialtjänsten olika krav på mödrars och fäders föräldraskap i barnavårdsutredningar? Den här artikeln analyserar skillnaderna vid bedömningar av mödrars och fäders omsorg samtidigt som den söker förstå bakgrunden till de skilda bedömningsgrunderna.1
1 feb 06 – Gunilla Petersson

ULF’s sociala sida. Om socialt stöd och sociala nätverk i levnadsnivå- undersökningarna
De svenska levnadsnivåundersökningarna har fortlöpande använts för att studera förändringar i sociala relationsmönster. I denna artikel granskas de teoretiska grundvalarna för – och begränsningarna i – dessa studier och hur betydelsen av sociala relationer tolkats och diskuterats under de decennier som dessa välfärdsmätningar ägt rum.
1 feb 06 – Majen Espvall & Peter Dellgran

Redaktionellt
Utbildning & Demokrati 15 år!
1 feb 06 – Utbildning & Demokrati nr 1 2006

TEMA: Pedagogisk filosofi, etik och politik
Pedagogisk filosofi är ett av de områden som tidskriften Utbildning & Demokrati är angelägen att bevaka även om det inte är noterat i tidskriftens undertitel, tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, och det kan därför vara lämpligt att påminna om tidskriftens måtto vad gäller filosofi:
1 feb 06 – Tomas Englund

Dialog, olikhet och globalisering
En intervju med Nicholas Burbules1
1 feb 06 – Klas Roth

Drawing parts together
The philosophy of education of Nel Noddings
1 feb 06 – Lynda Stone

Recensionsessä
“Like travellers navigating an unknown terrain”:Seyla Benhabib on rights and the borders of belonging
1 feb 06 – Sharon Todd

Nel Noddings och omsorgsetiken
Omsorgsetiken – the ethics of care – lanserades av psykologen Carol Gilligan och vidareutvecklades av filosofen Nel Noddings i polemik mot Lawrence Kohlbergs kognitionspsykologiska teori om moralutveckling. När Kohlberg (1978) formulerade de kriterier som behövdes för att bedöma moralisk utvecklingsnivå utgick han från en deontologisk etik baserad på rättviseprinciper. I sina studier fann han att kvinnliga deltagare tenderade att hamna på lägre stadier i den konstruerade moralutvecklingsstegen än manliga deltagare. Gilligan gick vidare i detta fynd och fann att de kvinnliga deltagarna baserade sina etiska ställningstaganden på andra bevekelsegrunder än de manliga. De kvinnliga utgick från ett omsorgstänkande snarare än ett rättvisetänkande.
1 feb 06 – Gunnel Colnerud

Att lära sig bry sig om de nära –och de långt borta
Stefan Edman har på uppdrag av regeringen utrett en handlingsplan för hållbar konsumtion. Han fokuserar i sin utredning på tre områden: resor, livsmedel och boende, tre områden, vilka han betonar verkligen handlar om allas vår vardag. ”Här spenderar svenska hushåll ca 90 procent av sina disponibla inkomster efter skatt” (Edman 2005, s 26). De förslag han presenterar för att utvecklingen ska bli mer hållbargäller ett flertal aktörer, bland annat skolan.
1 feb 06 – Karin Hjälmeskog

RECENSION
Gert J J Biesta & Nicholas Burbules:Pragmatism and Educational Research
1 feb 06 – Tomas Englund

Recension
Nigel Blake m fl: The Blackwell Guideto the Philosophy of Education
1 feb 06 – Sven-Eric Liedman

Recension
Alain Touraine: Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika
1 feb 06 – Carsten Ljunggren

Recensionsessä
Demokratins antagonistiska pluralism: Chantal Mouffe om det politiska
1 feb 06 – Carl Anders Säfström

Till den starka välfärdens försvar
Idén om att avregleringar, sänkta löner och en uppluckrad arbetsrätt skulle leda till fler jobb stämmer inte. Den starka välfärdsstaten utgör en bra grund för full sysselsättning, skriver tankesmedjan Agora i sin nya årsbok.
1 feb 06 – Olofsson, Jonas (red): Den tredje arbetslinjen

Studieavgift för utländska studenter
Inför en ny högskoleavgift som tvingar utländska studenter att själva betala sina studier i Sverige. Det föreslår regeringens utredare Erland Ringborg.
31 jan 06 – SOU 2006:7

Ny promillegräns för sjöfylleri
Sänkt gräns för sjöfylleri till 0,2 promille och rutinmässiga poliskontroller utanför populära sjökrogar. Så vill regeringens utredare Göran Persson få stopp på supandet i våra svenska skärgårdar.
30 jan 06 – SOU 2006:12

Ökade klyftor mellan olika skolor
Betygsskillnaderna mellan olika skolor ökar. De mest motiverade och högpresterande eleverna söker sig allt oftare bort från skolor som inte håller måttet. Högskoleverket ser allvarligt på utvecklingen.
27 jan 06 – Skolverket: Likvärdigheten mellan skolor

Rovdjur får skjutas inom eget hägn
Från och med den 1 mars är det fritt fram att skjuta rovdjur som tagit sig in i ett hägn, enligt regeringens beslut. Samtidigt ska en utredare se över den svenska rovdjurspolitiken.
26 jan 06 – Dir 2006:7

Utökat presstöd till fler tidningar
Öka presstödet med 50 miljoner kronor och gör det lättare för mindre tidningar ta del av det attraktiva stödet. Det föreslår den statliga Presskommittén i sitt slutbetänkande.
25 jan 06 – SOU 2006:8

Falskt medborgarskap dras in
Medborgarskap som beviljats på felaktiga grunder bör kunna återkallas. Det föreslår regeringens utredare Marianne Eliason. Antalet felaktiga beslut bedöms dock som mycket litet.
25 jan 06 – SOU 2006:2

Alliansen lovar utbyggd vårdgaranti
Psykiskt sjuka som söker hjälp ska få en läkardiagnos inom tre månader. Barn och unga ska inte behöva vänta längre än en månad på en utredning. Det föreslår den borgerliga alliansen, som vill att vårdgarantin byggs ut.
24 jan 06 – Allians för Sverige: 10 punkter för en förnyad psykiatri

Ny jaktutredning ratar jägarna
Samebyarna och markägarna ska gemensamt bestämma över jakt och fiske i fjällvärlden. Jägarna bör lämnas utanför de beslutande organen, anser regeringens utredare Sören Ekström.
24 jan 06 – SOU 2005:116

Fler svenska soldater till Liberia
Regeringen vill förlänga de svenska truppinsatserna i Liberia. I en proposition till riksdagen föreslås att den svenska styrkan utökas till högst 500 personer till och med november.
23 jan 06 – Prop 2005/2006:67

Diffus borgerlig utrikespolitik
I veckan presenterade den borgerliga alliansen sina riktlinjer för en gemensam framtida utrikespolitik. Bland annat utlovas en aktivare EU-politik. Men alliansen duckar för de känsligaste frågorna om biståndsnivåer och en eventuell svensk Nato-anslutning.
20 jan 06 – Allians för Sverige: Sveriges nordiska, europeiska och globala engagemang i en föränderlig värld

Försvaret ska bekämpa terrorism
Låt polisen ta hjälp av försvaret i kampen mot terrorism, och undersök möjligheten att skapa en bättre och mer sammanhållen svensk underrättelsetjänst. Det förslår Försvarsberedningen i ett nytt betänkande.
20 jan 06 – Ds 2006:1

Snabb succé för trängselskatten
Stockholms nya trängselskatt har än så länge blivit en succé. Bilköerna har minskat och trafiken flyter på betydligt snabbare än tidigare. En huvudstad utan köer skulle ge miljardsvinster, enligt Stockholms Handelskammare.
19 jan 06 – Miljöavgiftskansliet: Utvärdering av trängselskatten

Höjda bidrag ställs mot lägre skatt
Sociala reformer går före skattesänkningar, sa statsminister Göran Persson vid onsdagens partiledardebatt och lovade mer pengar till ungdomar och pensionärer. Den borgerliga alliansen lockar istället med sänkta skatter och fler riktiga jobb.
18 jan 06 – Snabbprotokoll 2005/2006:57

Alla sjukskrivna lovas rehabilitering
Alla långtidssjukskrivna ska ha en lagstadgad rätt till rehabilitering. Men den som vägrar att delta i rehabiliteringen ska få sänkt sjukersättning. Det föreslår de borgerliga partierna i ett gemensamt utspel.
16 jan 06 – Allians för Sverige: Arbetslivsinriktad rehabilitering

Gymnasieskola på entreprenad
Ge kommunerna rätt att lägga ut hela gymnasieutbildningar på entreprenad. Det föreslår regeringens utredare Fredrik Forssman, som tror att ökad mångfald kan leda till bättre undervisning.
13 jan 06 – SOU 2006:1

Muren som dödar
Medan Ariel Sharon kämpar för sitt liv sammanfattas hans politiska liv i media med termer som att höken Sharon på gamla dagar blev en duva.
13 jan 06 – Albons, Birgitta och Boström, Donald: Muren

Förortens tysta motstånd
Valdeltagandet ligger under 50 procent i vissa storstadsförorter. Men röstskolket ska inte ses som ett tecken på bristande engagemang. Det är snarare ett tyst motstånd mot ett system som man vägrar att stödja, enligt statsvetaren Magnus Dahlstedt.
12 jan 06 – SOU 2005:112

Statliga jobb ska sökas anonymt
För att minska risken för diskriminering och göra det lättare för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden bör statliga jobb sökas anonymt, föreslår regeringens utredare Tanja Linderborg. Men hon vill inte tvinga arbetsgivarna att ändra sina rutiner.
11 jan 06 – SOU 2005:115

Typisk svensk individualism
Den svenska modellen betonar individen. Familj och släkt sätts på undantag. Svensken är därför beroende av en stark stat. Hur detta påverkar vår kultur, våra vanor och beteende och hur det skiljer oss från andra diskuteras i boken Typiskt svenskt.
11 jan 06 – Arnstberg, Karl-Olov: Typiskt svenskt

Krisen skapade vänskap över blockgränsen
1995 inleddes ett nära samarbete mellan den socialdemokratiska regeringen och centern. De enades om den sista och största etappen i budgetsaneringen, som skulle sopa undan resterna av skuldkrisen, räntekrisen, kronkrisen och bankkrisen.
11 jan 06 – Lagercrantz, Arvid: Över blockgränsen. Samarbetet Centerpartiet – Socialdemokraterna 1995-98

Hårdför Lars Ohly drar åt vänster
Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, 200 000 nya jobb inom offentlig sektor och 20 000 nya hyresrätter varje år. Det är ett axpock av vänsterpartiets vallöften som antogs vid partikongressen i helgen. Notan lämnas till skattebetalarna.
10 jan 06 – Vänsterpartiet: Partikongress 2006

Lärlingsprogram på gymnasiet
Avskaffa det individuella programmet och dela in gymnasieskolan i tre inriktningar: en studieförberedande, en yrkesförberedande och en lärlingsinriktning. Det föreslår de borgerliga partierna i ett gemensamt utspel.
10 jan 06 – Allians för Sverige: Program för bättre gymnasieskola

Ökad valfrihet för funktionshindrade
Generösare bilstöd, fler alternativa boendeformer och en utbyggd aktivitetsgaranti. Så vill den borgerliga alliansen förändra handikappolitiken.
5 jan 06 – Allians för Sverige: Makt över tillvaron

Nya jobb efter myndighetsflytt
De myndighetsanställda som valde att stanna i Stockholm när verksamheten flyttades ut på grund av nedskärningarna inom försvaret ska få hjälp med att hitta nya jobb. Det skriver regeringen i ett nytt tillägsdirektiv.
4 jan 06 – Dir 2005:148

Fler rapporter om Hallandsåsen
Den så kallade Hallandsåskommittén, som har i uppdrag att följa tunnelbygget genom Hallandsåsen, ska rapportera sina iakttagelser till regeringen i mars varje år fram till och med 2008, då en slutrapport ska vara klar.
4 jan 06 – Dir 2005:144

Värdepappersutredning förlängs
Den utredning som sedan i juni 2004 arbetar med att se över frågor rörande lagstiftningen för värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser förlängs.
4 jan 06 – Dir 2005:149

Österrike ny EU-ordförande
Vid årsskiftet lämnade Storbritannien över EU:s ordförandeklubba till Österrike. På dagordningen står bland annat den nya grundlagen, som lades på is efter folkomröstningarna i Frankrike och Holland förra året.
3 jan 06 – EU, Rådets verksamhetsprogram för 2006

Polisbrottsutredning förlängs
Den utredare som på regeringens uppdrag arbetar med att se över regleringen, organisationen och handläggningsrutinerna för brottsanmälningar mot anställda inom polisen och mot åklagare har fått mer tid för sitt uppdrag.
3 jan 06 – Dir 2005:146

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se