Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
667 artiklar
 
Hemlig avlyssning ökar kraftigt
Antalet personer som i hemlighet övervakas av polisen ökar. Förra året teleavlyssnades över 700 personer runt om i landet, de flesta misstänkta för narkotikabrott.
30 dec 05 – Skriv 2005/2006:53

Kommunisten CH Hermansson
CH Hermansson var dubbel. Å ena sidan höll han hyllningstalet till Stalin när denne avlidit 1953, å andra sidan var han en intellektuell person, en förnyare, som ifrågasatte dogmerna från Moskva.
30 dec 05 – Schmidt, Werner: C-H Hermanson - en politisk biografi

Moderna klassiker ges ut på nytt
Bokserien Alla tiders klassiker ska ges ut på nytt. Det beslutade regeringen på torsdagen. Satsningen riktar sig främst till grund- och gymnasieskolor och målet är att ge ut 50 nya titlar under de kommande fem åren.
30 dec 05 – Regeringen: Satsning på skolbiblioteken

Svensk älgjakt under lupp
Det är inte bara vargen och björnen som retar de svenska skogsägarna. Även älgen ställer till med stora skador på skog och mark, menar de. Reglerna för älgjakten ska därför utredas.
30 dec 05 – Dir 2005:142

Ny förvaltningspolitisk myndighet
Den utredare som sedan i juni förra året arbetat med att inrätta en ny förvaltningspolitisk myndighet ska slutföra sitt uppdrag före den 31 december 2005.
30 dec 05 – Dir 2005:143

Två pensionsmyndigheter blir en
Antingen tar Försäkringskassan ensam över ansvaret för att administrera ålderspensionen, eller så skapas en helt ny pensionsmyndighet. Det är regeringens två huvudalternativ när frågan nu ska utredas.
30 dec 05 – Dir 2005:151

Borgerligt löfte om 3000 nya poliser
Det finns för få poliser i Sverige, anser den borgerliga alliansen. Vid ett regeringsskifte kommer 3 000 nya poliser att tillsättas före 2010, lovar nu de borgerliga.
22 dec 05 – Allians för Sverige: Framtidens polis

Ökad mångfald inom sjukvården
Den borgerliga alliansen har tidigare lovat att genomföra en valfrihetsreform inom välfärdssektorn i händelse av en valseger nästa år. Hemtjänstens fritt-val-reform kompletteras nu med en mångfaldsreform inom sjukvården.
21 dec 05 – Allians för Sverige: Framtidsprogram för kvinnors företagande och välfärdsjobb

Stor välfärdssektor bra för BNP
Det svenska välfärdssystemet är väl utbyggt och fungerar bra, vilket gynnar produktivitet och BNP-tillväxt. Berömmet kommer från oväntat håll, från en marknadsliberal professor i nationalekonomi verksam i Californien.
21 dec 05 – Peter H. Lindert: Välfärdsstatens expansion

Jordbruksstöd slopas före 2013
Exportsubventionerna inom jordbruket ska fasas ut före 2013. Det beslutades vid förra veckans världshandelsmöte i Hongkong. Uppgörelsen räddade WTO-mötet från ett totalt fiasko.
20 dec 05 – WTO : Hongkong 13-18 december 2005

EU:s ledare överens om budget
Sent på lördagskvällen enades EU:s ledare om en ny långtidsbudget. Tyskland blir unionens största nettobetalare, Storbritannien går med på att minska sin rabatt och Frankrike öppnar för en reformering av jordbruksstödet.
19 dec 05 – EU, Toppmöte 15-16 december 2005

Makedonien ett steg närmare EU
EU:s utvidgning fortsätter. Vid förra veckans toppmöte i Bryssel godkändes Makedonien som kandidatland. Makedonien är det tredje landet från forna Jugoslavien som ansöker om EU-medlemskap.
19 dec 05 – EU, Toppmöte 15-16 december 2005

Arbetsgivarnas sjuknota utreds
Sedan den första januari i år måste arbetsgivarna vara med och betala för långtidssjuka. Kraven på medfinansiering har kritiserats hårt, framför allt inom den privata sektorn. Nu ska reformen utredas.
16 dec 05 – Regeringen: Medfinansieringen utvärderas

Sjunkande stöd för de borgerliga
Moderaterna backar och socialdemokraterna går framåt. Det borgerliga blocket stöds av 47,6 procent, vänsterblocket av 46,9 procent. Försprånget ligger inom felmarginalen, enligt SCB:s undersökning.
15 dec 05 – SCB: Partisympatiundersökningen november 2005

Invandrare oftare brottsmisstänkta
De flesta brott begås av infödda svenskar, men utlandsfödda är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Klass, ålder och kön är dock mer avgörande än ursprung, enligt rapporten.
14 dec 05 – Brottsförebyggande rådet: Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet

Gamla könsroller inom politiken
De traditionella könsrollerna lever kvar inom politiken. Medan männen arbetar med ekonomi, skatter och näringslivsfrågor jobbar kvinnorna med jämställdhet, socialpolitik och utbildningsfrågor, visar en ny rapport.
13 dec 05 – Fjaestad, Björn och Wolvén, Lars-Erik (red): Arbetsliv och samhällsförändringar

Tekniska färdigheter ger unga jobb
Satsa på teknik och skippa samhällsämnena. Det är ett tips till unga som vill försäkra sig om ett jobb i framtiden. Även vården och skolan kommer att behöva anställa, visar SCB:s kartläggning.
12 dec 05 – SCB: Arbetskraftsbarometern ´05

Skärpta kontroller av a-kassan
Bättre informationsutbyte mellan a-kassorna ska ge snabbare handläggning och minskat bidragsfusk. Det är regeringens förhoppning när man lättar på sekretessen.
9 dec 05 – Prop 2005/2006:52

Tyska socialdemokrater svek 1918
Efter första världskriget svepte en revolutionsvåg över Tyskland. Den slogs brutalt ner av den socialdemokratiske ledaren Friedrich Ebert, som samtidigt banade vägen för nazismen, skriver Sebastian Haffner.
9 dec 05 – Haffner, Sebastian: Den tyska revolutionen 1918/19

Konst, sanning & politik
Pinter höll sin Nobelföreläsning hemma i England, gå grund av sjukdom, men den direktsändes över länk till börshuset i Stockholm. Föreläsningen tar sin början i konsten och sanningssökandet. Sedan utvecklas den till ett mycket hårt angrepp på USA:s utrikespolitik. Nobelföreläsningen publiceras i sin helhet här:
8 dec 05 – Nobelföreläsning

Borgerlig satsning på folkhälsan
Den svenska folkhälsan har försämrats på flera punkter. Nu kräver den borgerliga alliansen krafttag för att vända utvecklingen. Framför allt vill man förbättra det förebyggande arbetet.
8 dec 05 – Allians för Sverige: Investera i hälsa

Biståndet höjs åter till en procent
Det svenska biståndet höjs till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) från och med nästa år. Det beslutade riksdagen på onsdagen. Moderaterna motsätter sig höjningen.
8 dec 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:44, Snabbprotokoll 2005/2006:46

Regeringen lovar billigare tandvård
Tandvården ska bli billigare från och med 2007, lovar regeringen. Ett besök hos tandläkaren ska inte kosta mer än ett vanligt läkarbesök. Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg ska dra upp riktlinjerna för den nya försäkringen.
7 dec 05 – Dir 2005:136

Jobbristen slår hårt mot de unga
Nittiotalets stålbad slog hårt mot landets ungdomar. Inkomsterna har sjunkit och skulderna ökat. Färre har fått jobb och fler tvingas leva på socialbidrag, visar Ungdomsstyrelsens rapport.
6 dec 05 – Ungdomsstyrelsen: En analys av ungas etablering och egen försörjning

Sjukvårdsparti satsar på riksdagen
Ännu ett parti ger sig nu in i kampen om riksdagsmandaten nästa år. Det nya sjukvårdspartiets främsta krav är 35 miljarder kronor mer till hälso- och sjukvården.
5 dec 05 – Sjukvårdspartiet: Nytt parti siktar på riksdagen

Utredare ratar egen lag
Utforma en ny lag som ger heltidsanställda rätt att gå ned till deltid. Så löd regeringens direktiv till utredare Claes Stråth. Hans slutsats blev dock en annan: en ny ledighetsdag skulle göra mer skada än nytta.
2 dec 05 – SOU 2005:106

Lågt förtroende för Göran Persson
Svenskarna har större förtroende för storföretagen och Ingvar Kamprad än för regeringen och statsminister Göran Persson. Åtminstone enligt Medieakademins förtroendebarometer för 2005.
2 dec 05 – Medieakademin: Förtroendebarometer 2005

Ledare: "Den som gör en resa skall också ha något att berätta."
Några veckors eget resande i Kina lämnade många intryck av en kontinent i stark omvandling. Landets ekonomiska framgångar är ovedersägliga. Den stora obesvarade frågan är om omvandlingen kommer att visa sig miljömässigt och socialt hållbar.
1 dec 05 – Joakim Palme

Utbildning och barnafödande - en onödig konflikt?
När utbildningsexpansionen börjar inkräkta på unga vuxnas familjebildande uppstår en konflikt som i grunden är onödig. Ekonomi är en anledning till att barnafödandet skjuts allt längre upp i åldrarna. Många har helt enkelt inte råd att bilda familj så tidigt. De som trots allt gör det får problem med slutförandet av sin utbildning, med bostäder och annat. Andra riskerar att inte hinna förverkliga ambitioner om familj och barn. För samhället uppstår då ett hållbarhetsproblem. När befolkningen inte reproduceras, krymper skattebasen för att vidmakthålla välfärden.
1 dec 05 – Thomas Lindh

Ohälsans landskap och regional utveckling
Är det ohälsan som är boven i dramat för svenska regioner med sämre ekonomisk utveckling än andra? Vad visar jämförelser av hälsa och ekonomi, och hur ser mönstren ut? Eva Anderssons forskning pekar på en tydlig polarisering mellan norra och södra Sverige, med större ohälsa i norr och bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling i söder.
1 dec 05 – Eva Andersson

Vad händer i alkoholfrågan? - Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige
Vi svenskar dricker i dag mer alkohol än vi gjort på hundra år, men den alkoholrelaterade dödligheten har ännu inte ökat som befarats på många håll. Det är inte alldeles enkelt att förklara denna uteblivna skadeökning. Samtidigt är dagens svenska alkoholpolitik otydligare än på mycket länge. Finns förutsättningar att EU här ska driva en mer aktiv linje i framtiden?
1 dec 05 – Thor Norström och Mats Ramstedt

Norge i verden - en utenrikspolitisk tradisjon under press?
Det var under den kalde krigen bred enighet om hovedtrekkene i Norges utenrikspolitikk. De geopolitiske endringene som har fulgt av Sovjet-imperiets sammenbrudd og utvidelsen av EU har satt enigheten under press. Er det mulig å se konturene av en norsk utenrikspolitisk nyorientering, og hvilken retning vil den eventuelt kunne ta?
1 dec 05 – Helge Pharo

Sverige och Norge under 200 år
Svenskar har nog ett lidelsefritt förhållande till unionsupplösningen 1905. Kanske ligger det i sakens natur. Unionen går på tvärs med alla värden som samhället av i dag säger sig representera. Den tycks höra hemma i en tid när monarken var en reell politisk kraft med mer eller mindre uttalade imperiedrömmar, och när staten administrerades av en begränsad samling aristokrater.
1 dec 05 – Urban Lundberg

Kommer arbetskraften när den behövs? - Om migration i det nya Europa
Det nya Europa, som domineras av ett utvidgat EU, behöver se med andra ögon på migrationsfrågorna. På kort sikt bedrivs en dörrstängarpolitik mot arbetskraftsmigranter från de nya medlemsländerna. På längre sikt kommer det åldrande Europa att behöva ett tillskott av miljontals människor i arbetsför ålder. Förutsättningarna för integration i invandringsländerna blir då lika viktigt som hållbar utveckling i utvandringsländerna. Det är dags för ett globalt samarbete kring framtida arbetskraftsmigration.
1 dec 05 – Kristof Tamas

Hundra år med familjen
Göran Therborn: Between sex and power. Family in the world, 1900-2000. London och New York: Routledge, 2004. (379 s.)
1 dec 05 – Ingrid Söderlind

Nya perspektiv på sjukfrånvaron
Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar. Red.: Staffan Marklund, Mats Bjurvald, Christer Hogstedt, Edward Palmer och Töres Theorell. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2005. (348 s.)
1 dec 05 – Olof Bäckman

Väckelserörelser och jämlikhet
Robert W. Fogel: Den fjärde väckelsen och jämlikhetens framtidsutsikter. Stockholm: SNS, 2003. (391 s.)
1 dec 05 – Torbjörn Lundqvist

Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare?
I denna artikel presenteras resultaten av en experimentell studie om etnisk diskriminering. Undersökningen visar att det främst är infödda män som tenderar att ha ett diskriminerande beteende. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder etnisk diskriminering. Vi har också en särskild myndighet - diskrimineringsombudsmannen - som skall motverka etnisk diskriminering. Den presenterade undersökningen kan ge en ny infallsvinkel. Ett sätt att motverka diskriminering av invandrare kan vara att se till att andelen kvinnor som är personalchefer i företag och myndigheter ökar. Frågan om etnisk diskriminering är kanske också en jämställdhetsfråga.
1 dec 05 – Ali Ahmed och Jan Ekberg

En könssegregerad arbetsmarknad - hinder för fria val och effektiv matchning?
De flesta länder har en mer eller mindre könsuppdelad arbetsmarknad och Sverige uppvisar en internationellt sett hög grad av könssegregation - till stor del beroende på den höga kvinnliga förvärvsfrekvensen. I denna artikel ges en historisk tillbakablick på den könssegregerade arbetsmarknaden varefter även dagens situation analyseras. Många av de hinder på arbetsmarknaden som en gång restes för kvinnor motiverades med effektivitetsargument. Idag är ett könsbundet tänkande både hos arbetsgivare och arbetstagare ett hinder för en effektiv arbetsmarknad.
1 dec 05 – Åsa Löfström

Arbetslösheten behöver inte omdefinieras
I min artikel i Ekonomisk Debatt (Holmlund 2005) kritiserade jag den under senare tid allt vanligare benägenheten att bedriva politisk debatt genom missbruk av arbetslöshetsstatistik. Jag exemplifierade med att peka på inlägg av debattörer, (bank)ekonomer och politiker, däribland Carl B Hamilton. Hamilton tycks mena att man inte ska ta vad han sagt eller skrivit på riktigt allvar. Istället bör man gå till partimotioner och partiledaruttalanden för att få reda på partiernas ståndpunkter. Okej, jag inser att partiernas officiella ståndpunkter kanske bäst kommer till uttryck via dessa kanaler. Men min kritik gällde inte officiella partiståndpunkter utan en tendens i debatten. Denna tendens kunde ha beskrivits mer utförligt, men jag tror nog att den som följer samhällsdebatten känner igen sig i min korta karaktäristik.
1 dec 05 – Bertil Holmlund

Statistisk städnit leder fel
Bertil Holmlund sparar inte på krutet när han ingriper mot dem som inte följer "internationellt vedertagna kriterier för att beräkna arbetslöshet". Efter att ha exemplifierat med "axplock från debatten" kritiserar Holmlund debattörer och politiker för "att med hemsnickrade definitioner skapa de arbetslöshetstal man önskar" och hävdar att sådan verksamhet bidrar till "förvirring". Slutklämmen är att de traditionella beräkningsmetoderna måste "skyddas från klåfingriga politiker" och deras försök till "statistiskt nyspråk" (Holmlund 2005, s 6, 7, 19).
1 dec 05 – Carl B Hamilton

LEDARE: Försäkringar och bidrag är inte samma sak
"Insurance is the coolest invention since the wheel" lär den kände amerikanske ekonomen Mark Pauly ha inlett en av sina föreläsningar med. Och jag kan bara hålla med. Försäkringar är coolt. De gör det möjligt att dela risker med en stor och heterogen grupp andra människor, vilket är ett mycket billigare och effektivare sätt att gardera sig än att bygga upp egna sparbuffertar.
1 dec 05 – Laura Larsson

Angående KIs syn på resursutnyttjandet och arbetsmarknadsgapet
I Svenska Dagbladet (2005) säger Ingemar Hansson att "när vi har bra på fötterna väljer jag tonläge och betoning så att jag når ut". I svaret på mitt inlägg (Flodén 2005) antyder Dillén, Nilsson och Zettergren (2005, DNZ) att Konjunkturinstitutet (KI) inte vet vad de har på fötterna och att de inte kan ta reda på det. Jag inser att det är svårt att mäta osäkerheten i arbetsmarknadsgapet. Det är delvis därför jag ställer mig frågande till om policyrekommendationer ska baseras på Konjunkturinstitutets skattningar av denna storhet. Men jag tror också att det går att bättre belysa osäkerheten i skattningarna.
1 dec 05 – Martin Flodén

Konjunkturinstitutets syn på resursutnyttjandet
Konjunkturinstitutet (KI) har under senare tid vid flera tillfällen argumenterat för att Riksbanken bör sänka reporäntan med utgångspunkt från ett skattat s k arbetsmarknadsgap. I vårt inlägg "Mer om Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsgap" (Jansson och Palmqvist 2005) visar vi att detta skattade gap har ett mycket svagt samband med inflationstrycket i svensk ekonomi. Vi drar därför slutsatsen att det inte är särskilt klokt att ensidigt fokusera på arbetsmarknadsgapet i diskussionen av penningpolitiken.
1 dec 05 – Per Jansson och Stefan Palmqvist

Passivitet eller aktiv stabiliseringspolitik?
I artikeln ifrågasätter Per Lundborg den nuvarande ekonomisk-politiska ordningen där den fulla sysselsättningen har satts på undantag till förmån för inflationsbekämpning. Målet för penningpolitiken behöver förtydligas med avseende på kortsiktig stabilisering av sysselsättningen och stabiliseringspolitiska instrument för finanspolitiken måste utformas. Sverige bör överge den rådande nyklassiska synen att all diskretionär politik är ineffektiv, till förmån för en modern nykeynesiansk syn som erkänner att kortsiktiga åtgärder kan påverka sysselsättningen. Finanspolitiken bör bli mer aktiv samtidigt som budgetramarna fortfarande hålls strikta över konjunkturcykeln och penningpolitiken bör, liksom i USA, fokusera såväl på sysselsättning som på inflation. Samtidigt varnas för en övertro på vad finanspolitiken kan åstadkomma.
1 dec 05 – Per Lundborg

Den svenska konjunkturcykeln 1700-2000
Syftet med denna artikel är att presentera en konjunkturkronologi för Sverige och identifiera de djupaste kriserna under 1700-, 1800-och 1900-talen. För perioden 1850-2000 urskiljs 26 recessioner och 26 expansioner i Sverige. 12 av dessa 26 recessioner var så pass allvarliga att de kan betecknas som depressioner. Över tiden har recessionerna och expansionerna blivit färre, men mer varaktiga.
1 dec 05 – Rodney Edvinsson

Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete - ett jämförande perspektiv
I ljuset av internationella erfarenheter diskuteras i denna artikel hur den svenska föräldraförsäkringen påverkar kvinnors arbetsmarknad. Det verkar tydligt att en modell där ersättningsnivån bestäms av tidigare inkomst sammanhänger med ett högre kvinnligt arbetskraftsdeltagande än en modell baserad på vårdnadsbidrag. Även om det är svårt att helt bena upp orsakssambanden verkar det troligt att föräldraförsäkringens utformning kan förklara en betydande del av detta fenomen. En ökad individualisering av föräldraförsäkringen skulle sannolikt stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
1 dec 05 – Tommy Ferrarini

1990-talskrisen - hur svår var den?
I början av 1990-talet drabbades Sverige av en osedvanligt djup ekonomisk kris. Denna artikel jämför 1990-talskrisen med övriga stora kriser i Sverige sedan 1870-talets början genom att beräkna kostnaderna för de största kriserna i form av förlusten i realinkomst, industriproduktion och sysselsättning. Vi beskriver kortfattat det ekonomiska förloppet under varje kris och relaterar detta till dess kostnad. Slutsatsen vi drar är att 1990-talskrisen var exceptionellt kostsam. Sysselsättningsförlusten var större än under någon annan kris, t o m större än under 1930-talskrisen. 1990-talskrisen varade dessutom längre än någon annan fredstida kris.
1 dec 05 – Thomas Hagberg och Lars Jonung

Sjukskrivna får studera på halvtid
Den som är sjukskriven på deltid ska få möjlighet att studera och få studiemedel på övrig tid. Det föreslår Försäkringskassan och CSN i en gemensam rapport till regeringen.
1 dec 05 – Försäkringskassan: Sjukpenning och studiestöd

Svidande kritik mot regeringen
Domen blev hård när katastrofkommissionen på torsdagen överlämnade sin slutrapport om regeringens flodvågsinsatser. Statsminister Göran Persson pekas ut som huvudansvarig för bristerna.
1 dec 05 – SOU 2005:104

Skolsatsning mot segregation
Hundra skolor i 32 kommuner får dela på 225 miljoner kronor de kommande två åren. Pengarna ska användas till att minska segregationen inom skolan. Det föreslår Myndigheten för skolutveckling i en ny rapport.
1 dec 05 – Myndigheten för skolutveckling: Bättre resultat och minsakde skillnader

Deltidsanställda får rätt till heltid
Inför en ny lag som ger deltidsanställda rätt till heltid. Det föreslår regeringens utredare Gudmund Toijer i ett nytt betänkande. Men förslaget stöter på kritik.
30 nov 05 – SOU 2005:105

Partiernas medlemsras fortsätter
Antalet medlemmar i de politiska partierna har nära nog halverats sedan 1991. Störst är medlemsflykten från socialdemokraterna, centerpartiet och moderaterna. Småpartierna har klarat sig bäst.
30 nov 05 – SNS: De politiska partiernas medlemsutveckling

Allt fler låter pensionen vänta
Svenskar i åldern 60-64 år blir friskare och jobbar allt mer. Det gör att den genomsnittliga pensionsåldern successivt har skjutits fram, enligt en ny undersökning från Socialförsäkringsutredningen.
29 nov 05 – Socialförsäkringsutredningen: Äldre i arbete - prima liv!

Sjukförsäkringen fungerar illa
Sjukförsäkringen fungerar allt sämre. Bristande kontroller och ökade finansieringskrav på arbetsgivarna riskerar att skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport från SNS.
28 nov 05 – SNS: En hållbar sjukpenningförsäkring

Sydamerikas vänster på marsch
Åttitalet var militärjuntornas årtionde i Sydamerika. Nittiotalet blev ett nyliberalt decennium. Tvåtusentalet ser ut att forma sig till en period med framgångar för vänstern. Magnus Linton bjuder på en resa från söder till norr.
25 nov 05 – Linton, Magnus: Americanos

Välfärden behöver civilsamhället
Det civila samhället behövs. Både för att täppa till luckorna i den inhemska svenska välfärdsstaten och för att stärka den globala demokratin. Det är huvudbudskapet i en ny forskarantologi.
25 nov 05 – Amnå, Erik (red): Civilsamhället

USA:s terroristjakt är gränslös
Efter den 11/9 är hela världen ett amerikanskt hemland i jakten på terrorister. Det är en av 11 septemberrapportens slutsatser.
24 nov 05 – Nationella kommissionen: 11 septemberrapporten

Borgerligt krav på ett vassare EU
Smalare men vassare är den ledande principen för de borgerligas gemensamma EU-politik. Frågor som faller utanför unionens kärnområden borde rensas bort från EU:s bord, menar de fyra allianspartierna.
24 nov 05 – Allians för Sverige: Möjligheternas Europa

Delat barnbidrag till skilda föräldrar
Låt skilda föräldrar som har gemensam vårdnad dela på barnbidraget. Det föreslår regeringen i en ny proposition. Delningen ska gälla även om bara den ena parten kräver det.
23 nov 05 – Prop 2005/2006:20

Svenska folkrörelser i förändring
Mer än hälften av alla svenskar jobbar ideellt och de flesta ser det som en moralisk skyldighet att någon gång i livet utföra oavlönat arbete, visar en ny forskningsstudie. Samtidigt håller de traditionella folkrörelserna raskt på att förändras.
22 nov 05 – Sköndalsinstitutet: Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället

Sänkta skatter för småföretagen
Kampen mot arbetslösheten är den viktigaste frågan för regeringen inför valet nästa år. Genom att sänka arbetsgivaravgiften för enmansföretag som anställer hoppas man få fart på sysselsättningen.
21 nov 05 – Ds 2005:52

Sjukskrivna ska få bättre stöd
Sjukskrivningsprocessen måste bli bättre, fastslår regeringen. Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska därför gemensamt se över läkarnas rutiner och det stöd som utgår till de sjukskrivna.
21 nov 05 – Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska utveckla sjukskrivningsprocessen

Ny nämnd ska granska avlyssning
Inrätta en ny nämnd med uppgift att granska polisens användning av hemlig avlyssning och övervakning. Det föreslår regeringens utredare Carl-Anton Spak i en ny utredning.
18 nov 05 – Ds 2005:53

Felaktig matmärkning granskas
Svenska konsumenter luras att köpa utländskt kött genom att producenterna förser förpackningarna med svenska flaggor och stämplar. Nu ska Livsmedelsverket granska märkningen.
18 nov 05 – Stopp för missvisande märkning av livsmedel

Putins Ryssland är nysovjetiskt
Är Ryssland ett normalt land? På väg mot rättsäkerhet och demokrati? En som svarar definitivt nej är Anna Politikovskaja som i sin senaste bok - Putins Ryssland - levererar en ursinnig, sluggande uppgörelse med det postsovjetiska Ryssland.
17 nov 05 – Politkovskaja, Anna: Putins Ryssland

Så gestaltas genusrummet
Ingen plats som människor har skapat är neutral - tvärtom. Våra gemensamma rum avslöjar vilka grupper som har makten i samhället. En ny kulturgeografisk antologi tittar närmare på det offentliga rummets genusanpassning
17 nov 05 – Friberg, Tora och Listerborn, Carina (red): Speglingar av rum. Om könskodade platser och sammanhang

Myndigheterna statens idéfabriker
Myndigheterna ägnar sig allt mer åt opinionsbildning. Partierna och intresseorganisationerna tvingas lämna plats för generaldirektörerna, skriver professor Bo Rothstein.
16 nov 05 – Rothstein, Bo och Vahlne Westerhäll, Lotta (red): Bortom den starka statens politik?

Inflationen blev viktigare än jobben
Trots de stora förändringar som ägde rum på 70- och 80-talet låg målet om full sysselsättning fast i den ekonomiska politiken. Men på 90-talet förändrades allt. Kampen mot inflationen blev viktigare än kampen mot arbetslösheten.
15 nov 05 – Rothstein, Bo och Vahlne Westerhäll, Lotta (red): Bortom den starka statens politik?

Alkoholpolitikens uppgång och fall
Den svenska alkoholpolitiken stod på topp under 1970-talet. Sedan dess har statens inflytande successivt minskat. Kvar finns endast Systembolaget och nykterhetskampanjerna.
14 nov 05 – Rothstein, Bo och Vahlne Westerhäll, Lotta (red): Bortom den starka statens politik?

Universell grundinkomst och den svenska välfärdsstaten: Mot en ny generation av inkomsträttigheter?
I januari 2004 undertecknade president Lula da Silva en lag som innebär klartecknet för det successiva införandet av en universell och villkorslös grundinkomst (”renda básica”) för alla invånare i Brasilien. Målsättningen är att på sikt garantera varje fast bosatt person i landet ett regelbundet grundbelopp (lika till alla) som, utan krav på motprestation, täcker grundläggande materiella behov, utbildning och hälsa (van Parijs, 2004).3
11 nov 05 – Simon Birnbaum

Social rättvisa per medborgarlön? Den egalitära liberalismen i miljöpartiets distributiva ideal
En av de samtidigt mest intressanta och mest ouppmärksammade förändringarna i den svenska fördelningspolitiska debatten under senare år har varit miljöpartiets utträde ur garderoben vad gäller partiets rättviseteoretiska läggning. Partiet kommer ut, hävdar jag i denna artikel, genom sitt krav på en villkorslös medborgarlön. Visserligen har närbesläktade idéer ingått i partiets ideologiska arsenal från första början när partiet bildades för snart tjugofem år sedan. Kravet att införa medborgarlön är dock relativt nytt. Det infördes i partiprogrammet för första gången på partikongressen 2001 och antogs återigen på partikongressen i maj 2005, den här gången med en överväldigande majoritet.
11 nov 05 – Jouni Reinikainen

Översikter och meddelanden
Utlåtande ang. sökande till anställning som professor i statsvetenskap med inriktning mot förvaltning vid Lunds Universitet
11 nov 05 – Statsvetenskaplig tidskrift nr 4 2005

Statsvetenskapliga förbundet
FÖRBUNDSREDAKTÖR: HELENA WOCKELBERG
11 nov 05 – Katarina Eckerberg

Mjuka medel i statsvetarnas kamp för jämställdheten
Statsvetenskapliga förbundet har sedan drygt tio år tillbaka ambitionen att regelbundet följa hur jämställdheten inom vår disciplin utvecklas. Vid några tillfällen har ambitiösa datainsamlingar genomförts.
11 nov 05 – Helena Wockelberg

Bennich-Björkman belönad
SULF:s pris för akademisk frihet gick i år till Li Bennich-Björkman, statsvetenskapliga institutionen i Uppsala. Priset delades ut i samband med SULF:s universitetslärarstämma. I sitt tacktal konstaterade pristagaren att forskare och andra måste verka för att akademisk frihet ska gälla som organisatorisk princip för högskolevärldens olika verksamheter. I praktiken innebär akademisk frihet en långtgående självförvaltning, vilken i sin tur kräver att politikerna har förtroende för forskare, lärare och studenter. (Källa: Universitetsläraren 17/2005)
11 nov 05 – Statsvetenskaplig tidskrift nr 4 2005

Litteraturgranskning
Nilsson, Tom (2005) Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär, komplexitet och konsekvenser. Lund: Lund University, Lund Political Studies 139.
11 nov 05 – Erik Amnå

Litteraturgranskning:
Anette Gröjer: Den utvärdera(n)de staten: Utvärderingens institutionalisering på den högre utbildningens område. Stockholm Studies in Politics 102, 2004.
11 nov 05 – Evert Vedung

Litteraturgranskning:
Maria Strömvik: To Act as a Union: Explaining the development of the EU’s Collective Foreign Policy. Lund: Lund Political Studies, 2005.
11 nov 05 – Kjell Goldmann

Frän moderat kritik mot ny asyllag
Miljöpartiet firade stora triumfer när förslaget till ny asyllag klubbades igenom av riksdagen på onsdagen. Moderaterna däremot är mycket skeptiska till den nya lagen och regeringens kovändning.
11 nov 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:26

EU 2004-kommittén får fortsätta
EU 2004-kommittén skulle egentligen ha avvecklats förra året. Men för fjärde gången i ordningen förlänger nu regeringen uppdraget. Det statliga EU-kampanjandet ska fortgå hela nästa år, enligt regeringens direktiv.
10 nov 05 – Dir 2005:113

Är nationell bostadspolitik tillåten?
De allmännyttiga bostadsföretagen är under attack från flera håll, anser regeringen som därför har tillsatt en utredning, som ska undersöka hur resterna av den sociala bostadspolitiken ska kunna räddas.
10 nov 05 – Dir 2005:116

Lättare för facket kontrollera avtal
Ge facket möjlighet att kontrollera löner och anställningsvillkor även på arbetsplatser där man inte har några egna medlemmar. Det föreslår regeringens utredare Birgitta Nyström i en ny utredning.
9 nov 05 – SOU 2005:89

Jämo vill få fler att anmäla sexbrott
Sexuella övergrepp hör till de mest kränkande brott en människa kan utsättas för. Ändå är det få drabbade som anmäler brotten. Många är för rädda och har skuld- och skamkänslor, menar Jämo Claes Borgström.
9 nov 05 – Justitiedepartementet: Anmälan och utredning av sexualbrott

Folkrörelsepolitiken under lupp
Den statliga folkrörelsepolitiken ska utredas. En särskild utredare ska undersöka hur den nuvarande inriktningen av politiken fungerar och vad som krävs för att göra den bättre.
8 nov 05 – Dir 2005:117

Scenkonsten ska berika kulturarvet
Dokumentationen av landets teater- och dansföreställningar är bristfällig. Många verk riskerar att falla i glömska. Regeringen har därför tillsatt en utredare som ska undersöka vilka insatser som behövs för att ytterligare berika framtidens kulturarv.
8 nov 05 – Dir 2005:111

Ekonomiskt stöd till stormdrabbade
De skogsägare som drabbades av stormen Gudrun i vintras får ekonomisk hjälp med att omhänderta och forsla ut det stormfällda virket. Stödet ska uppgå till 50 kronor per kubikmeter, enligt regeringens lagförslag.
7 nov 05 – Prop 2005/2006:44

Utländska kvinnor får abort i Sverige
Ändra abortlagen så att även utländska kvinnor kan komma till Sverige och göra abort. Det föreslår regeringens utredare Eva Eriksson i ett nytt betänkande.
7 nov 05 – SOU 2005:90

Fler svenska soldater i Afghanistan
Säkerhetsläget i Afghanistan blir allt bräckligare. Över tusen människor har mist livet i strider bara i år. Den svenska regeringen vill därför intensifiera fredsarbetet och fördubbla den svenska truppnärvaron i landet.
7 nov 05 – Prop 2005/2006:34

Sjunkande intresse för dyrköpt friår
Intresset för friåret har blivit så lågt att nästan inga län klarar av att fylla upp platserna. Enligt Ams beräkningar kommer cirka 6 000 friårsplatser stå tomma vid årsskiftet. Samtidigt ägnar sig 800-1000 handläggare åt att administrera friåret.
4 nov 05 – Ams: Återrapportering friåret

Persson stoppade föräldrakvotering
Socialdemokraternas partikongress i Malmö slutade med att statsminister Göran Persson satt ned foten och avvisade kravet på kvoterad föräldraförsäkring. Beskedet kom innan kongressen hann rösta om saken.
4 nov 05 – Socialdemokraterna: Partikongress 2005

Flyktingbarn får ökad kommunhjälp
Låt kommunerna ta över ansvaret för att flyktingbarn som kommer hit utan sina föräldrar får ett lämpligt boende och tillgång till vård, skola och omsorg. Det föreslår regeringen i ett nytt lagförslag.
3 nov 05 – Prop 2005/2006:46

Allvarliga problem i grundskolan
Svenska grundskolan brottas med allvarliga problem. Eleverna både räknar och skriver sämre i dag än för tio år sedan. Därtill halkar de svaga eleverna allt längre efter. Skolverket kräver uppryckning.
3 nov 05 – Skolverkets lägesbedömning 2005

Nya besparingar inom försvaret
Minst 1 000 försvarsanställda tvingas gå när försvarets förvaltningskostnader ska bantas med 2,1 miljarder kronor. Det är främst civilanställda i Stockholm som drabbas, enligt regeringens utredare Peter Lagerblad.
2 nov 05 – SOU 2005:96

Ekonomernas välfärdsrecept: Höga löner och trygga truster
Frågan om hur välfärdsarrangemangen i ett modernt samhälle kan eller bör se ut förefaller mera öppen än på länge. I vissa avseenden påminner dagens diskussioner om hur välfärden ska organiseras om förra sekelskiftets diskussioner om hur "den sociala frågan" skulle lösas. Inte minst när det gäller frågan om hur företagen ska kunna förena effektivitet och konkurrensförmåga med socialt ansvar finns det intressanta meningsyttringar att lyfta fram ur det förflutna. I denna artikel görs några nedslag bland ledande svenska nationalekonomer i början av 1900-talet för att se hur de resonerade kring frågor som kan förknippas med så kallad välfärdskapitalism och social ingenjörskonst. En skillnad mellan då och nu, som framträder med särskild tydlighet, gäller synen på stordrift och monopol.
1 nov 05 – Benny Carlson

Nederst vid borden i Danmark och Sverige - Relativ fattigdom bland invandrare
Klyftan mellan invandrare och infödda vad gäller fattigdom har ökat i både Danmark och Sverige. Den är dock större i Danmark och en huvudorsak härtill är väsentliga skillnader i invandringens karaktär mellan länderna. Danmarks invandrarbefolkning består till större del av personer från mindre utvecklade länder, vilka har höga fattigdomsrisker även i Sverige. Även om invandrare från utvecklade länder har höga fattigdomsrisker de första åren sjunker dessa tydligt med antalet år i det nya landet.
1 nov 05 – Björn Gustafsson och Peder J Pedersen

Samhällsekonomiskt underlag till miljöpolitiken: brister och förbättringar
Sveriges riksdag och regering kräver att miljöpolitiska åtgärder ska vara kostnadseffektiva och föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Trots kraven råder ofta stora brister i beslutsunderlagen vilket troligtvis leder till resursslöseri och "mindre miljö för pengarna". I artikeln beskriver vi hur arbetet med samhällsekonomiska konsekvensanalyser fungerar i teori och praktik. Vi belyser potentiella orsaker till bristen på analyser och till deras bristande kvalitet. Som förslag till förbättringar föreslår vi större fokus på kostnadseffektanalyser, att åtgärder som syftar till att rädda liv och hälsa utvärderas med samma metod hos alla miljömålsansvariga myndigheter, och att det sker en rekrytering av nationalekonomisk kompetens till dessa myndigheter.
1 nov 05 – Eva Samakovlis och Maria Vredin Johansson

Vi behöver politiskt ansvarstagande för pensionerna!
I Ekonomisk Debatt Nr 4/2005 har Lars Söderström recenserat min bok APfonden, 'bromsen' och din pension. Det är trevligt att kunna konstatera att Söderström på ett konstruktivt sätt behandlar vad jag vill ha sagt med boken. Här skall jag nu ta tillfället i akt att beröra och fördjupa några av de frågeställningar kring vårt nya pensionssystem och den politiska styrningen, som recensionen aktualiserar.
1 nov 05 – KG Scherman

LEDARE: Om bruk och missbruk av experiment
Experimentera mera! uppmanar Anders Björklund i en ledare i Ekonomisk Debatt för ett par år sedan (nr 1, 2003). I allt väsentligt håller jag med honom. Det finns en uppsjö av områden där väldesignade och policyrelevanta experiment skulle generera ovärderlig kunskap.
1 nov 05 – Peter Fredriksson

Konjunkturinstitutets syn på resursutnyttjandet
Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet och dess inflationsprognoser har varit föremål för två kommentarer i Ekonomisk debatt. Martin Flodén (2005) menar att osäkerheten i skattningar av jämviktsarbetslösheten generellt är mycket stor och att KI inte varit tillräckligt tydlig med detta. Denna kritik är det svårt att invända emot. Men Flodén anser dessutom att KI borde publicera konfidensintervall för jämviktsarbetslösheten. Problemet är att KI inte använder sig av en skattad ekvation utan gör en samlad bedömning baserad på löne-och inflationsutvecklingen, den reala ekonomiska utvecklingen, olika indikatorer på resursutnyttjandet samt resultaten från ekonometriska skattningar. Eftersom jämviktsarbetslösheten är en icke-observerbar storhet finns det heller inget "utfall" att jämföra med. Ett konfidensintervall i statistisk mening kan därför knappast beräknas.
1 nov 05 – Mats Dillén, Kristian Nilsson och Göran Zettergren

Intervju med Assar Lindbeck
Att Assar Lindbeck har haft ett starkt inflytande på såväl nationalekonomisk forskning som nationalekonomisk debatt i Sverige är det få som betvivlar. Som chef för Institutet för internationell ekonomi (IIES) i Stockholm 1971-1995 har han byggt upp ett mycket framgångsrikt forskningsinstitut och som debattör mot löntagarfonderna och ledare för den s k Lindbeckkommissionen har hans namn blivit känt även för en bredare allmänhet. I denna artikel presenteras en intervju med Assar Lindbeck genomförd av Thorvaldur Gylfason, en av Islands främsta nationalekonomer och tidigare medarbetare på Institutet för internationell ekonomi.
1 nov 05 – Thorvaldur Gylfason

En tillbakablick på EMU-valet: Professorernas åsikter och mediedeltagande, då och nu
En enkätundersökning som genomförts i två steg, inför folkomröstningen om EMU och 1,5 år senare, visar att endast 8 procent av alla nationalekonomiprofessorer i Sverige med EMU-relaterad forskning var mot ett införande av euron veckorna före folkomröstningen. 1,5 år senare har 31 procent av dessa professorer en förändrad inställning. Även om färre än hälften av dessa bytt sida - de övriga är antingen mer positiv eller mer negativa -så är dessa siffror ändå förvånande då de flesta forskare lyft fram långsiktiga effekter i sina argument. En genomgång av professorernas mediedeltagande visar att nej-sidans professorer deltog flitigare i media, relativt sett, före omröstningen.
1 nov 05 – Tobias Lindqvist

Redaktionellt
Detta nummer av Utbildning & Demokrati består av ett antal fristående artiklar. Det är artiklar som inte är relaterade till någon redaktionell tematisering. Det som förenar dem och gör att de är föremål för en samlad publicering är emellertid att de var och en på olika sättanalyserar och diskuterar frågan om på vilka grunder skola och undervisning, skolpolitik och utbildningssystemet vilar.
1 nov 05 – Redaktionen

Folkvilja, etikett eller jordbruksteknik?
En historiedidaktisk analys av synen på demokrati i historieläroböcker 1960–2003
1 nov 05 – Niklas Ammert

Voter education
The political education of Norwegianlower secondary schools
1 nov 05 – Kjetil Børhaug

Valfrihet och anti-segregerandeåtgärder
När skolpolitik och integrationspolitik möts i det socialt, etniskt och symboliskt polariserade urbana rummet
1 nov 05 – Nihad Bunar

Læring og objektivitet i postmoderne uddannelsesteori
I denne artikel vil jeg diskutere følgende spørgsmål: Hvad bør vi forstå ved uddannelse, når der ikke findes et fast epistemologisk fundament men kun myriader af lokale sprogspil i diverse interrelateredeudvekslinger?
1 nov 05 – Thomas Aastrup Rømer

Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv
Skolans roll i byggandet av ett demokratiskt samhälle har länge ansetts central i Sverige. I det betänkande som 1946 års skolkommittépresenterade (SOU 1948:27) poängterades det att skolans främsta uppgift i framtiden ”blir att fostra demokratiska människor” (s 3). Sedan dess har läroplan efter läroplan fortsatt att betona vikten av demokratisk skolning.
1 nov 05 – Michael Tholander

Tempot och kraven gör oss sjuka
Allt fler svenskar är långtidssjukskrivna allt längre perioder. Risken är stor att just dessa individer sorteras bort från arbetsmarknaden, skriver tre sociologer i boken Sjuk-Sverige.
1 nov 05 – Hetzler, Antoinette m.fl.: Sjuk-Sverige, Försäkringskassan, rehabilitering och utslagning från arbetsmarknaden

Allt färre ungdomar får riktiga jobb
Över 70 000 ungdomar saknar jobb. Allt fler hänvisas till Ams-åtgärder eller tillfälliga inhopp på arbetsmarknaden. Utvecklingen går stick i stäv med de ungas önskemål, visar LO:s kartläggning.
31 okt 05 – LO: Anställningsformer och arbetstider 2005

Hemlig avlyssning vid grova brott
Ge polisen möjlighet att använda sig av buggning för att komma åt grova brottslingar. Det föreslår regeringen i en ny promemoria. Den hemliga avlyssningen ska tillåtas på försök under flera år.
31 okt 05 – Promemoria: Hemlig rumsavlyssning

Över 1 000 barn vräktes förra året
Över 1 000 barn kastades ut från sina bostäder förra året. Vräkningarna skedde i alla typer av kommuner över hela landet. Regeringens utredare Göran Johansson riktar skarp kritik mot socialtjänsten och kommunernas bostadspolitik.
28 okt 05 – SOU 2005:88

Krav på enklare premiepension
Många pensionssparare vet inte hur det nya premiepensionssystemet fungerar. De måste därför få bättre vägledning när de ska välja bland de över 700 fonderna som finns inom systemet, kräver regeringens utredare Karl-Olof Hammarkvist.
28 okt 05 – SOU 2005:87

Kritiserade skatteregler ändras
De så kallade 3:12-reglerna för småföretagen har kritiserats hårt av såväl näringslivet som den borgerliga oppositionen. Nu går regeringen med på att ändra reglerna.
28 okt 05 – Prop 2005/2006:40

Förbud mot diskriminering i skolan
Förskolor och skolor som tillåter diskriminering eller mobbning ska tvingas att betala skadestånd till de drabbade eleverna. Det föreslår regeringen i ett nytt lagförslag.
26 okt 05 – Prop 2005/2006:38

Allt färre asylsökande får stanna
Trots att rörligheten i världen ökat dramatiskt de senaste decennierna letar sig allt färre asylsökande till Sverige. Och de flesta som väl kommer hit skickas tillbaka hem igen, visar regeringens skrivelse.
26 okt 05 – Skriv 2005/2006:18

Fler brottsdömda i DNA-registret
Polisen ska från och med den 1 januari nästa år kunna tvinga alla brottsmisstänkta som riskerar ett fängelsestraff att ta ett DNA-prov. Vid fällande dom ska uppgifterna lagras i polisens DNA-register, enligt regeringens förslag.
26 okt 05 – Prop 2005/2006:29

Andrahandsuthyrning underlättas
Från och med årsskiftet ska det bli enklare att hyra ut bostadsrättslägenheter i andra hand. I vart fall ska det bli mindre byråkratiskt.
25 okt 05 – Prop 2005/2006:13

Enklare rutiner i hyresnämnderna
Vid årsskiftet läggs de mindre hyresnämnderna i Växjö, Örebro, Gävle och Luleå ned. Vid de åtta hyresnämnder som då finns kvar ska rutinerna förenklas, föreslår regeringen.
25 okt 05 – Prop 2005/2006:10

En samlad inspektion för all trafik
En särskild utredare ska undersöka möjligheten att slå samman inspektionen för väg- och järnvägstrafiken med sjö- och luftfartstrafiken till en gemensam kontrollorganisation.
24 okt 05 – Dir 2005:108

Politisk islam en progressiv kraft
bin Ladin och al-Qaida är snarare två varumärken än en mäktig ledare och en världsomspännande terrororganisation, skriver religionshistorikern Mattias Gardell.
24 okt 05 – Gardell, Mattias: Bin Ladin i våra hjärtan

Ökat stöd till kvinnlig kamp
Landets kvinnoorganisationer kan se fram emot kraftigt höjda bidrag de närmsta åren. Regeringen vill införa ett nytt statsbidrag som ger kvinnorna 25 miljoner kronor extra enbart för nästa år.
21 okt 05 – Prop 2005/2006:4

Flera nyanser av svenskt
Hur är en typisk svensk? Finns en renodlad svensk kultur? Hur är det med de svenska stereotyperna? Hur har man historiskt sett på det svenska folklynnet? Åke Daun har i decennier vridit och vänt på frågorna.
21 okt 05 – Daun, Åke: En stuga på sjätte våningen

Tidsbestämda livstidsstraff nästa år
Fångar som är dömda till livstids fängelse ska från och med den första november nästa år kunna få sina straff tidsbestämda. Men brottsoffren ska inte kunna påverka straffens längd, enligt regeringens proposition.
20 okt 05 – Prop 2005/2006:35

Mindre olja ska ge grönare värme
Det svenska oljeberoendet ska brytas till 2020. Så lyder regeringens mål för energipolitiken. En del i satsningen är att ge ekonomiskt stöd till dem som vill byta uppvärmningssystem i sina bostäder, från olja till biobränsle eller fjärrvärme.
20 okt 05 – Prop 2005/2006:32

Bristande stöd till svaga elever
Skolverket har nu sammanställt förra årets utbildningsinspektioner. På flera punkter riktas svidande kritik mot skolorna. Framför allt brister det i stödet till de allra svagaste eleverna.
19 okt 05 – Skolverket: Utbildningsinspektionen 2004

Felaktig bild av sjukfrånvaron
Debatten om den svenska sjukfrånvaron bygger på delvis felaktiga antaganden. Det är framför allt sjukskrivningarnas längd - och inte antalet sjukskrivna - som ökat, visar Arbetslivsinstitutets kartläggning.
19 okt 05 – Arbetslivsinstitutet: Den galloperande sjukfrånvaron

Våldsamma kampsporter förbjuds
Alla kampsporter som tillåter slag och sparkar mot huvudet förbjuds från och med den första oktober nästa år. Det föreslår regeringen i en ny departementsskrivelse.
18 okt 05 – Ds 2005:46

Förnybart bränsle vid större mackar
Från och med den första februari nästa år måste alla större bensinstationer sälja minst ett förnybart drivmedel. Det föreslår regeringen i en ny proposition som tagits fram tillsammans med miljöpartiet.
18 okt 05 – Prop 2005/2006:16

Imperiet skapar sina fiender
Den amerikanska imperialismen trädde fram utan förklädnad när George W Bush tog Vita Huset i besittning 2001. Den tesen driver Chalmers Johnson i ”Imperiedrömmar”, en faktaspäckad bok skriven av en både upprörd och mycket pessimistisk författare.
17 okt 05 – Johnson, Chalmers: Imperiedrömmar

Unga på glid behöver bättre hjälp
Samhället måste bli bättre på att hjälpa barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Fler förebyggande insatser bör kombineras med skärpta verksamhetskontroller, enligt en ny utredning.
17 okt 05 – SOU 2005:81

Regeringen kräver ökad frihandel
Kinas och Indiens expansion på världsmarknaden har förskjutit tyngdpunkten i den globala ekonomin. Regeringen fruktar nu att de rika länderna i EU och USA ska sluta sig, och lovar att driva på för ökad frihandel i WTO-förhandlingarna.
14 okt 05 – Skriv 2005/2006:9

"Islam en efterbliven religion"
När en ung muslimsk kvinna från Nordafrika riktar kritik mot islam tar det skruv. Ayaan Hirsi Ali, bosatt i Holland, har väckt debatt med en film och nu också en bok.
14 okt 05 – Hirsi Ali, Ayaan: Kräv er rätt! Om kvinnor, islam och en bättre värld

Varannan damernas i nytt filmavtal
Svensk film ska bli mer jämställd. I det nya filmavtalet för 2006-2010 har en särskild genusparagraf skrivits in. Paragrafen anger att det statliga stödet för svensk filmproduktion ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor.
13 okt 05 – Prop 2005/2006:3

Moderaterna fortsätter mot mitten
Moderaterna har sedan tidigare lanserat sig själva som Sveriges nya arbetarparti. Nu fortsätter inbrytningen mot mitten. Arbete, trygghet och välfärd åt alla, lyder det reinfeldtska budskapet.
13 okt 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:13

Dubbla mål för språkpolitiken
Regeringen formulerar en dubbel målsättning för den svenska språkpolitiken. Dels ska det svenska språkets ställning stärkas, framför allt gentemot engelskan, dels ska framtidens svenskar tala fler främmande språk.
11 okt 05 – Prop 2005/2006:2

Ny lag ska förhindra elavbrott
Den som drabbas av elavbrott i mer än 12 timmar ska ha rätt till ersättning av det ansvariga elbolaget. Inget avbrott får vara längre än 24 timmar, enligt regeringens nya lagförslag.
10 okt 05 – Prop 2005/2006:27

Socialstyrelsen utreder hedersvåld
Enligt länsstyrelsernas beräkningar utsätts mellan 1500-2000 flickor och unga kvinnor för så kallat hedersrelaterat våld i Sverige. Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur våldet slår mot olika grupper.
10 okt 05 – Socialstyrelsen utreder hedersvåld

Nikotinläkemedel kan säljas i butik
I syfte att minska rökandet öppnar nu regeringen för att låta vanliga butiker sälja nikotinläkemedel. Men först ska en särskild utredare analysera förutsättningarna att häva Apotekets ensamrätt på försäljningen.
10 okt 05 – Dir 2005:107

Ökad rättsmedicinsk samverkan
En sammanslagning av Rättsmedicinalverket och Statens kriminaltekniska laboratorium skulle kunna ge betydande samordningsvinster, menar regeringen, som nu tillsatt en utredning.
10 okt 05 – Dir 2005:104

Ny avgift för bättre fiskevård
Den svenska fiskevården är eftersatt. Genom att införa en avgift för kustfisket och fisket i de fem största sjöarna skulle kvaliteten i fiskevården höjas rejält, hävdar regeringens utredare Gösta Gunnarsson.
10 okt 05 – SOU 2005:76

Regeringen accepterar länsbyte
Regeringen ställer sig positiv till Heby kommuns önskan att få byta länstillhörighet från Västmanlands län till Uppsala län. Därmed sätter man punkt för en lång och segdragen process.
10 okt 05 – Prop 2005/2006:24

Mer tid för gymnasieutredning
Den utredning som undersöker bestämmelserna om entreprenad inom gymnasieskolan har beviljats mer tid. Nytt slutdatum är satt till den 1 december 2005.
10 okt 05 – Dir 2005:97

Behandlingsgaranti för missbrukare
De kommuner som vill införa en lokal behandlingsgaranti för missbrukare borde tilldelas extra pengar av staten. Det föreslår regeringens utredare Kerstin Wigzell i ett nytt betänkande.
7 okt 05 – SOU 2005:82

Maskerade demonstranter förbjuds
Personer som försöker dölja sin identitet i samband med demonstrationer ska kunna straffas med sex månaders fängelse. Det föreslår regeringen i en proposition om maskeringsförbud, som nu överlämnats till riksdagen.
7 okt 05 – Prop 2005/2006:11

Arg och respektlös granskning av makten
Lena Sundström betraktar sin omvärld och samtid. Det hon ser är inte värt mycket respekt. Hon skriver om elmarknadens avreglering, flyktingpolitiken, utförsäljningen av Teliaaktier, den nedmonterade alkoholpolitiken och om spel och dobbel. Hennes anslag påminner om Michael Moores.
7 okt 05 – Sundström, Lena: Saker jag inte förstår – och personer jag inte gillar

Publiken är med och skapar dum-tv
Medieforskaren Anna Edin har publicerat en resonerande undersökning av så kallad reality-tv, med fokus på hur kvinnliga tittare förhåller sig till programmen. Publiken är inte bara konsument av vår tids fördumnings-tv, den är också medproducent.
7 okt 05 – Edin, Anna: Verklig underhållning

Tullens spritbeslag nästan upphört
Den som beställer sprit eller cigaretter via postorder löper mycket liten risk att åka fast. Under hela förra året öppnade Tullverket endast tre postförsändelser. Det totala beslaget för hela landet uppgick till 18 liter sprit.
6 okt 05 – Skriv 2005/2006:8

Förföljda kvinnor får flyktingstatus
Ge kvinnor och homosexuella som tvingats fly sina hemländer på grund av kön eller sexuell läggning rätt att få skydd i Sverige som flyktingar. Det föreslår regeringen i en ny proposition.
6 okt 05 – Prop 2005/2006:6

Intern kamp om borgerliga väljare
De borgerliga partierna börjar nu positionera sig inom alliansen. Moderaterna lovar nya skattesänkningar, folkpartiet vill skapa ett superuniversitet, kristdemokraterna lockar med sänkt bensinskatt och centerpartiet talar om miljödriven tillväxt.
5 okt 05 – Fyra borgerliga budgetalternativ

Nya jobblöften i alternativ budget
Den borgerliga oppositionen presenterade på måndagen ett gemensamt alternativ till regeringens ekonomiska politik. Kraftiga skattesänkningar och nystartsjobb kombineras med höjda egenavgifter och sänkt a-kassa.
4 okt 05 – Allians för Sverige: En budget för fler i arbete

Turkiet får börja förhandla med EU
Efter segdragna förhandlingar och ett hotande fiasko lyckades EU:s utrikesministrar slutligen nå en överenskommelse sent på måndagskvällen. Turkiet och Kroatien bjuds nu in till förhandlingar om framtida medlemskap i unionen.
4 okt 05 – EU: Rådsmöte den 2-3 oktober 2006

Junilistan tar sikte mot riksdagen
Junilistan ställer upp i riksdagsvalet nästa år. I den politiska plattformen formuleras tre huvudkrav: mindre makt till EU, större självbestämmande för kommunerna och kraftigt ökad sysselsättning. Partiet vägrar dock att placera sig på höger-vänsterskalan.
3 okt 05 – Junilistan: Politisk plattfrom

Från redaktionen: Om ord, olikheter och ojämlikhet
Intersektionalitet är ett nytt akademiskt ord, som har börjat dyka upp lite varstans under senare år. Begreppet diskuteras på konferenser och seminarier och nu börjar också artiklar och böcker komma - till exempel Diana Mulinari & Paulina de los Reyes Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap och Paulina de los Reyes & Lena Martinsson Olikhetens paradigm - intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande.
1 okt 05 – Eva Borgström

Nya perspektiv på intersektionalitet: Problem och möjligheter
Nina Lykke argumenterar i denna artikel för en fortsatt öppendefinition av intersektionalitetsbegreppet och pekar på denlånga historia intersektionella ansatser har inom feministiskteori. Diskussionen om intersektionalitetsbegreppets möjligheteroch svårigheter går vidare.
1 okt 05 – Nina Lykke

Gender mainstreaming och intersektionalitet
Mainstreaming och intersektionalitet är två populära termer i den internationella diskursen om förtryck, rättigheter och fördelningspolitik. Nira Yuval-Davis utreder i denna artikel hur begreppen används i feministiska politiska projekt.
1 okt 05 – Nira Yuval-Davis

Intersektionalitetens komplexitet
Har intersektionell forskning en metod, eller kanske flera? Leslie McCall identifierar i denna artikel minst tre olika förhållningssätt och påpekar att den misstänksamhet som feminister uttrycker mot traditionella metoder är förhastad. Utifrån sin egen forskning visar hon hur ett interkategoriskt förhållningssätt förenar det goda från det gamla med kravet på komplexitet.
1 okt 05 – Leslie McCall

Röster som gjorde skillnad: Korsande identifikationer i folkhemmets populärkultur
Jazzens inträde, med dess svarta och kvinnliga, "primitiva" och "sexualiserade" artister, ledde till ett ifrågasättande av sociala relationer som hotade folkhemmets ordning. Johan Fornäs undersöker i denna artikel en mångfald korsningar av identitetsordningar, intersektioner, och visar på nödvändigheten av att inte på förhand fastslå identitetsordningars inbördes hierarki. Fornäs efterlyser också fler konkreta empiriska studier med ett tydligt intersektionalitetsperspektiv.
1 okt 05 – Johan Fornäs

Religion och intersektionalitet
På vilket sätt kan religion fungera som en variabel i intersektionell analys, frågar Erica Appelros i denna artikel. Hon lanserar begreppet religiös proximitet för att fånga individens placering i förhållande till religiös auktoritet och visar hur köns- och religionsbundna förväntningar begränsar kvinnors valmöjligheter.
1 okt 05 – Erica Appelros

Ålder i intersektionell analys
Ålder visar sig vara en central men besvärlig variabel för intersektionell analys eftersom den befinner sig i ständig, ja naturlig, förändring. Vilken betydelse har det för vår livssituation att vi genomgår åldrandeprocesser från barndom till ålderdom? Och vad innebär egentligen ålderism?
1 okt 05 – Clary Krekula, Anna-Liisa Närvänen och Elisabet Näsman

Maktrelationer och normaliseringsprocesser i välfärdsstaten
Forskningen inom socialt arbete behöver modeller som klarar att ta hänsyn till hur flera analytiska begrepp samvarierar och ömsesidigt konstituerar varandra, skriver Siv Fahlgren och Lena Sawyer i denna artikel. De argumenterat för mer nyanserade analyser av hur makt reproduceras som kan synliggöra "klienternas" komplexa livssituation.
1 okt 05 – Siv Fahlgren och Lena Sawyer

Nödvändigheten av att integrera olika maktförståelser
Hur skapar kvinnor ett handlingsutrymme genom olika maktstrategier? Och hur kan en samtida användning av strukturella och diskursiva maktförståelser berika analysen? Detta diskuterar Frida Nilsson i förhållande till sitt forskningsmaterial från Sydafrika.
1 okt 05 – Frida Nilsson

Recension: Paulina de los Reyes & Diana Mulinari Intersektionalitet - kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap
Intersektionalitet har etablerats som ett nytt begrepp i svenska feministiska sammanhang. Det är kanske framförallt Paulina de los Reyes, Irene Molinas och Diana Mulinaris antologi Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige (2002) som bidragit till att lyfta fram intersektionalitetsbegreppet.
1 okt 05 – Maria Carbin & Sofie Tornhill

Recension: Lisbeth Lewander, Polariseringens politik.
"Unga män far under stora svårigheter iväg till avlägsna länder; de råkar ut för svåra strapatser och äventyr under sitt arbete för vetenskapen och nationen; de räddas som genom ett under och de återvänder till Sverige" (s. 20). Det kunde alltså ha blivit en berättelse om hjältedåd och nationell ära, men så blev det inte.
1 okt 05 – Marja Keränen

Recension: Johanna Overud : I beredskap med fru Lojal, Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget
Kvinnors uppgift i samhället i händelse av krig är det övergripande temat i Johanna Overuds avhandling i historia. Syftet med avhandlingen är att studera hur kvinnors arbetskraft organiserades under andra världskriget och hur krigshotet och beredskapstiden påverkade kvinnors situation på arbetsmarknaden.
1 okt 05 – Charlotte Tornbjer

Recension: Patricia Fara : Pandora's Breeches Women, Science and Power in the Enlightenment
Vetenskapshistoria kan skrivas på olika sätt och med flera olika syften. Äldre översiktsverk över naturvetenskapens utveckling byggdes ofta upp kring berättelser om enskilda personer och deras strävsamma väg mot sanningen. Dessa personer, vars väg kantades av de framgångsrika upptäckternas milstolpar och som i sin upphöjda ensamhet framstod närmast som genier, var med något enstaka undantag män.
1 okt 05 – Christer Nordlund

Valkaruseller och vårt korta minne - En personlig reflektion från Afghanistan
I september 2004 anlände jag till Afghanistan för att arbeta som rådgivare i människorätts- och genusfrågor vid Europeiska Unionens representation i Kabul. Då förbereddes presidentvalen som hölls i oktober 2004. Nu, ett år senare, förbereds septembermånads riksdags- och provinsrådsval. Denna personliga reflektion handlar om de kvinnliga kandidaternas delaktighet i dessa "valkaruseller". Det är verkligen karuseller, för de snurrar fortare och fortare och det är omöjligt att hoppa av för att tänka: Var detta det bästa för Afghanistan? Är detta verkligen representation för de "afghanska kvinnorna"?
1 okt 05 – Sari Kouvo

Pedagogik i arbetslivet - Ett historiskt perspektiv
I denna artikel ges en bild av hur forskningen om pedagogik i arbetslivet utvecklats i Sverige och vilka områden den har rört.
1 okt 05 – Per-Erik Ellström, Arvid Löfberg och Lennart Svensson

Arbetsplatslärandets janusansikte
Utgångspunkten för denna artikel är att synen på arbetsplats-lärande utmärks av en dubbelhet.
1 okt 05 – Per-Erik Ellström

Arbetstagares lärandemiljöer i kunskapsintensiv innovativ verksamhet
Samtidigt som den organiserade utbildningen har expanderat har också lärande blivit en allt viktigare del av samhällsliv och arbetsliv utanför den organiserade utbildningen.
1 okt 05 – Lennart Svensson

Kollektivt lärande - Om betydelsen av interaktion i handling och gemensam handlingsarena
På såväl teoretisk som empirisk grund undersöks här det kollektiva lärandets tillkomstprocess.
1 okt 05 – Marianne Döös och Lena Wilhelmson

Kollektivt lärande i team - Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet
I denna artikel diskuteras kollektivt lärande i team från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv.
1 okt 05 – Otto Granberg och Jon Ohlsson

Potentialer för lärande i processoperatörsarbete - Ett kontextuellt perspektiv
I denna artikel är syftet att diskutera vilka potentialer för lärande som finns i processoperatörers arbete.
1 okt 05 – Maria Gustavsson

Kompetensutveckling för yrkesverksamma - Att organisera projekt för förändring
Denna artikel handlar om ett samverkansprojekt för kompetensutveckling inom verkstadsindustrin och om svårigheten att få sådana projekt att fortgå.
1 okt 05 – Per-Olof Thång och Gun-Britt Wärvik

En pedagogisk situation i förändring - Arbetet och den nya ohälsan
Den ständigt ökande förändringstakten i det framväxande informations- och kommunikationspräglade så kallade kunskapssamhället, har medfört stora förändringar i villkoren för såväl arbete som arbetslivsrelaterat lärande.
1 okt 05 – Lars Karlsson

Sänkta ersättningar, löner och sysselsättning
I denna artikel argumenterar moderaternas chefekonom, Anders Borg, för sänkta skatter och transfereringar utifrån ekonomisk forskning. Han menar att Sveriges kanske största ekonomiska utmaning är kombinationen av en utbredd frånvaro från arbetsmarknaden, den demografiska utvecklingen och ett ökat konkurrenstryck från omvärlden. För att möta den utmaningen är det nödvändigt att göra det mer lönsamt att arbeta i relation till att få sin försörjning från olika transfereringssystem. Det mest naturliga är att sänka beskattningen på förvärvsarbete och att strama åt de olika transfereringssystemen. Regeringspartiet socialdemokraterna hävdar dock att en sådan politik skulle leda till sänkta löner (Nuder 2005) och att sysselsättningen inte skulle öka (Persson 2005).
1 okt 05 – Anders Borg

Hur bemöter vi kritiken av nationalekonomin?
Nationalekonomi är förmodligen ett av de mest kritiserade samhällsvetenskapliga ämnena. I denna artikel återges kritik som ofta riktas mot ämnet både från studenter, från företrädare för andra discipliner och från ekonomer själva. Medan delar av kritiken är berättigad, finns det också mycket som beror på missförstånd. Därför är det bra om grundkursen i ämnet innehåller en djupare metoddiskussion kring bland annat rationalitet, neoklassisk teori och spänningen mellan vetenskaplighet och politiska värderingar. Artikeln är tänkt att kunna användas som diskussionsunderlag för en sådan metoddiskussion.
1 okt 05 – Andreas Bergh

Ulikhet og omfordeling - behovet for nye perspektiver
I denna artikel tar den norske ekonomen Agnar Sandmo upp fenomenet med ökad inkomstojämlikhet i de industrialiserade länderna. Han diskuterar tänkbara förklaringar till denna utveckling och vilka konsekvenser den får för möjligheten att omfördela inkomster via skattesystemet. Han argumenterar för införandet av en utgiftsskatt - en personlig skatt på skillnaden mellan inkomster och sparande - som ett sätt att beskatta kapitalinkomster utan betydande snedvridningar i länder som Norge och Sverige.
1 okt 05 – Agnar Sandmo

Hur hög är egentligen arbetslösheten i Sverige?
Senare tids debatt om hur hög den "verkliga" arbetslösheten är bidrar mer till förvirring än till klarhet. Sverige följer i huvudsak internationellt vedertagna kriterier för att beräkna arbetslöshet. Dessa kriterier är teoretiskt och empiriskt välgrundade och bör inte överges. Politiker bör avstå från att försöka understödja sin agenda genom godtyckliga och oprecisa nydefinitioner av centrala begrepp i den ekonomiska statistiken.
1 okt 05 – Bertil Holmlund

Om sexuella övergrepp mot barn
"Economics is not widely considered to be one of the sexier sciences." Så LEDARE inleds Amazon.coms recension av Freakonomics av Steve Levitt. Tja, 17 veckor på New York Times bestsellerlista talar sitt tydliga språk - ekonomi är sexigare än, hm, ekonomer. Huruvida bokens udda titeln har ett udda budskap eller ej kan diskuteras, men det kan sammanfattas som: nationalekonomi kan med fördel tillämpas på allt. Med denna insikt ger jag mig på dagens ämne, sexuella övergrepp på barn.
1 okt 05 – Lena Edlund

Mer om Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsgap
Konjunkturinstitutet (KI) har under senare år tydligt höjt sin profil i debatten om penningpolitiken. Numera ges regelbundet explicita rekommendationer om vad Riksbanken bör göra med reporäntan under de närmaste åren (se t ex Konjunkturläget mars 2005, s 9). I dessa penningpolitiska rekommendationer är utgångspunkten att det finns ett enkelt och stabilt samband mellan ett s k arbetsmarknadsgap (skillnaden mellan faktisk arbetslöshet och arbetslösheten när ekonomin är i jämvikt) och inflationen (se t ex fördjupningsrutan "Låg inflation beror på svag arbetsmarknad"). Ett positivt arbetsmarknadsgap (den faktiska arbetslösheten är högre än arbetslösheten i jämvikt) innebär här att inflationstrycket dämpas och att reporäntan därför bör sänkas. Omvänt gäller att ett negativt gap leder till högre inflation, vilket penningpolitiken bör motverka med räntehöjningar. Ett citat från KI-chefen Ingemar Hansson fångar tänkesättet väl: "Arbetslösheten är 50 000 fler personer än vad som behövs för att hålla inflationen i schack."1
1 okt 05 – Per Jansson och Stefan Palmqvist

SLUTREPLIK: Teorier spelar roll!
I en replik till min artikel i en tidigare utgåva av Ekonomisk Debatt (Östling 2005) kritiserar Hans Lind mig för att studera fel objekt när jag fokuserar på huruvida nationalekonomisk teori är ideologisk (Lind 2005). Lind väljer att definiera begreppet ideologisk på ett sådant sätt att en vetenskaplig teori per definition inte kan vara ideologisk. Det finns många tänkbara definitioner av "ideologisk" och viktigare än att diskutera den rätta betydelsen är att vara tydlig med vilken aspekt som avses. Lind fokuserar på en betydelse av ideologisk som innebär att det bara är nationalekonomer som kan vara ideologiska, inte teorierna de använder sig av. Låt mig därför nämna ett konkret exempel som illustrerar varför vi inte bara bör oroa oss över huruvida forskare är ideologiska, utan också över huruvida deras teorier är det.
1 okt 05 – Robert Östling

Kulturer som rubbar ekosystemet straffas
Den amerikanske miljöhistoriken Donald Hughes har besökt ett trettiotal platser - storstäder, nationalparker och turistmål - på olika kontinenter. Genom att berätta om miljöerna och kulturerna i ett historiskt perspektiv menar han sig ha skrivit en "världens miljöhistoria". Men det är en ytlig och fragmentariskt berättad historia.
30 sep 05 – Hughes, Donald J: Världens miljöhistoria

Kommunerna sviker de äldre
Fyrtio procent av all vård och omsorg som beviljas våra åldringar på äldreboenden och inom hemtjänsten utförs aldrig. Personalen ägnar ofta mer tid åt pappersarbete än att ta hand om de gamla. Det visar Socialstyrelsens granskning.
30 sep 05 – Socialstyrelsen: Tid för vård och omsorg

Välfärden offer för egen framgång
Dagens medelklass har glömt sin egen historia. Avståndet blir allt längre till de människor som en gång byggde den svenska välfärden. Välfärdsstaten har blivit offer för sin egen framgång, skriver författaren Göran Hägg.
30 sep 05 – Hägg, Göran: Välfärdsåren

Bättre samverkan mot bidragsfusk
Informationsutbytet mellan Försäkringskassan, Skatteverket och socialtjänsten är allt för knapphändigt. Det konstaterade regeringen i en promemoria tidigare i år. Nu ska en utredare se över hur kommunikationen kan förbättras.
29 sep 05 – Dir 2005:91

Många kvar efter myndighetsflytt
Långt ifrån alla anställda väljer att lämna Stockholm när statlig verksamhet flyttas ut på grund av nedläggningarna inom försvaret. En särskild utredare ska nu se över vilket stöd som den överblivna personalen behöver.
29 sep 05 – Dir 2005:106

Unga grabbar ratar bokläsandet
Var fjärde pojke på högstadiet läser aldrig några böcker, varken hemma eller i skolan. Även bland flickorna är läsandet klent. Det visar en ny rapport från Lärarnas riksförbund.
29 sep 05 – Lärarnas riksförbund: Läsa för att lära

Större friggebodar med ny bygglag
Alla husägare ska ha rätt att bygga en friggebod om 15 kvadratmeter på tomten utan att behöva ansöka om bygglov. Det föreslår den så kallade PBL-kommittén i ett nytt betänkande.
28 sep 05 – SOU 2005:77

Nytt bolag för bättre rehabilitering
Nästa år slås Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster, ALT, samman till ett gemensamt statligt aktiebolag inom området rehabilitering och hälsa. Regeringen har tillsatt en kommitté som ska förbereda sammanslagningen.
28 sep 05 – Dir 2005:101

Friåret riskerar bli en kvinnofälla
Den som tar ledigt med friår halkar efter i löneligan och riskerar dessutom att sorteras bort när arbetsgivarna ska nyanställa. Friåret kan bli en kvinnofälla, varnar TCO i en ny rapport.
28 sep 05 – TCO: Jakten på superarbetskraften

Företag får utfärda betyg åt vuxna
Ge de privata utbildningsföretagen samma rätt som kommunerna och landstingen att sätta och utfärda betyg inom vuxenutbildningen. Det föreslår regeringens utredare i en ny skrivelse från utbildningsdepartementet.
27 sep 05 – Ds 2005:35

Allt fler nekas sjukersättning
Antalet personer som nekas sjukersättning av Försäkringskassan har ökat det senaste året. Framför allt män och unga är överrepresenterade i statistiken, visar en ny rapport från Försäkringskassan.
27 sep 05 – Försäkringskassan: Uppföljning av nej till sjukpenning

Makten central i Perssons värld
Ingen svensk statsminister har tidigare samlat så mycket makt under sig. Kommunerna, departementen och myndigheterna blir allt mer toppstyrda. Men vad vill egentligen Göran Persson med sin politiska gärning, frågar sig Olle Svenning i sin nya porträttbok.
26 sep 05 – Svenning, Olle: Göran Persson och hans värld

Feldt en av Strängs pojkar
Kjell-Olof Feldts väg till politiken var inte spikrak. Han såg snarare en akademikerkarriär framför sig än en politisk. Men när han fick smak på makten växte aptiten.
23 sep 05 – Feldt, Kjell-Olof: Min väg till politiken

EU behövs när USA sviker
USA har visat sig vara en svag garant för global stabilitet och säkerhet. Ett starkare EU behövs som motvikt till den amerikanska dominansen, anser kd-ledaren Göran Hägglund och EU-parlamentarikern Anders Wijkman.
23 sep 05 – Hägglund, Göran och Wijkman, Anders: Framtid i Europa

Tillväxt men få nya jobb
Den svenska ekonomin är inne i en högkonjunktur med god tillväxt, högt kapacitetsutnyttjande och rejäla vinster i industrin – men på arbetsmarknaden är det lågkonjunktur. Många går arbetslösa.
21 sep 05 – Prop 2005/2006:1

Statens utgifter och inkomster
Till slut, efter nattliga förhandlingar om flyktingpolitiken, ställde sig både vänsterpartiet och miljöpartiet bakom regeringens budget för nästa år. Här redovisas förslaget till statsbudget.
21 sep 05 – Prop 2005/2006:1

Regeringen missar målen
Regeringen har missat flera av sina viktigaste politiska mål. Arbetslösheten är på tok för hög. Detsamma gäller sjukfrånvaron och antalet personer med socialbidrag. Regeringen har också svårt att klara överskottsmålet för de offentliga finanserna.
21 sep 05 – Prop 2005/2006:1

Traditionell satsning på nya jobb
Jobben har uteblivit, trots att tillväxten är god. I mandatperiodens sista budget väljer regeringen att satsa 10 miljarder kronor för att vaska fram 55 000 nya praktik-, utbildningsplatser och arbetstillfällen.
20 sep 05 – Prop 2005/2006:1

”Låtsasjobb med lånade pengar”
Regeringen klarar inte av att skapa några riktiga jobb. Istället försöker man köpa väljarnas gunst med lånade pengar. Det hävdade en samstämmig borgerlig opposition när budgeten diskuterades i riksdagen.
20 sep 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:5,

Nytt hopp för gömda flyktingar
Alla gömda flyktingar ska få en ny prövning och polisen ska få klara order om att inte verkställa tidigare avvisningsbeslut. Med dessa löften valde miljöpartiet till slut att ställa sig bakom budgetuppgörelsen med regeringen och vänsterpartiet.
20 sep 05 – Uppgörelse om flyktingpolitiken, Prop 2005/2006:1

Papporna får mer tid för barnen
Föräldraförsäkringen förlängs med två månader samtidigt som den kvoterade delen ökar till fem månader per förälder. Karl-Petter Thorwaldsson vill förmå svenska pappor att bättre ta hand om sina barn.
19 sep 05 – SOU 2005:73

Minnesförlust med modern teknik
Allt mer information kan lagras och göras åtkomlig med modern informationsteknik. Samtidigt hindrar tekniska begränsningar och politisk ovilja en rejäl satsning på detta, menar Ola Larsmo och Lars Ilshammar.
16 sep 05 – Ilshammar, Lars och Larsmo, Ola: 404

Ökade klyftor på arbetsmarknaden
Löneklyftorna mellan olika yrkesgrupper har ökat kraftigt de senaste tio åren. Vinnarna är de privatanställda tjänstemännen. Förlorarna är de kvinnliga arbetarna inom offentlig sektor, visar LO:s kartläggning.
16 sep 05 – LO: Lönerapport 2005

EU en historisk parentes
EU kommer att växa geografiskt, men samtidigt krymper unionens politiska och ekonomiska betydelse. Det förutspår debattören, journalisten och författaren Mats Johansson, som räknar med att den globala marknaden ska ta över.
16 sep 05 – Johansson, Mats: Nästa Europa. Bortom ja och nej

Nytt lagförslag för färre djurförsök
Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag som syftar till att begränsa antalet djurförsök. Bland annat vill man införa ett tillägg i djurskyddslagen som anger att så få djur som möjligt ska utsättas för djurförsök.
15 sep 05 – Prop 2004/2005:177

Riksdagen sa nej till flyktingamnesti
Det blir ingen amnesti för asylsökande flyktingar som gömmer sig i Sverige. Det beslutade riksdagen på onsdagen. Moderaterna och socialdemokraterna står fast vid att alla asylärenden ska behandlas individuellt.
15 sep 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:3

Höstens propositioner
Regeringen har avlämnat en propositionslista, som visar vilka propositioner och skrivelser som ska läggas till riksdagen under hösten. Här är listan:
13 sep 05

Persson lovar max 4% arbetslöshet
Den öppna arbetslösheten kommer att pressas ned under fyra procent nästa år. Det lovade statsminister Göran Persson när han läste upp regeringsförklaringen i riksdagen.
13 sep 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:2

Effektivare jakt på ekobrottslingar
Antalet ärenden som hamnar hos Ekobrottsmyndigheten har stadigt ökat de senaste åren. Allt fler ekobrott kan dessutom kopplas till den organiserade, gränsöverskridande brottsligheten. Nu ska myndighetsarbetet effektiviseras.
12 sep 05 – Dir 2005:92

Skärpt lagstiftning mot barnporr
Barnpornografiska bilder sprids i dag i en rasande takt över internet. I polisens referensbibliotek finns beslagtagna bilder och filmer på över 10 000 barn. Drygt 100 har identifierats som svenska. Nu vill regeringen skärpa lagstiftningen.
12 sep 05 – Dir 2005:89

Fi bildar parti – siktar på riksdagen
Feministiskt initiativ bildar parti och ställer nu in siktet på riksdagsvalet 2006. Lägg ned kungahuset, avskaffa äktenskapet och kvotera in fler kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser, kräver det nya partiet.
12 sep 05 – Feministiskt initiativ: Årsmöte 9-11 september 2005

Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård
Sedan början av 1980-talet har kontaktfamilj/kontaktperson för varje år blivit en allt vanligare barnavårdsinsats. Men kunskapsluckorna är många. I denna studie används nationella register för att undersöka insatsens omfattning i olika åldersgrupper samt samband med placering – och med risk för placering – i dygnsvård.
9 sep 05 – Bo Vinnerljung & Eva Franzén

Socialsekreterares bedömningar – finns någon form av konsensus?
Artikeln presenterar huvudresultaten från en vinjettstudie av socialsekreterares bemötande och bedömning av socialbidragstagare med begynnande alkoholproblem.
9 sep 05 – Lisa Skogens

Teknologi och pornografi – om porr på nätet
Mer än 800 000 svenskar porrsurfar på nätet. Idag använder sig pornografins aktörer av de nya mediernas tekniska förutsättningar för att marknadsföra och sälja sina tjänster och produkter. Stora summor är i omlopp, men hur ser verksamheten ut bakom kulisserna? Författarna analyserar innehållet i pornografi n på nätet. De visar också hur nya grupper – inte minst ungdomar – involveras i de pornografiska nätverken. Avslutningsvis diskuteras hur man kan tolka och förstå analysens resultat i ett större samhälleligt perspektiv.
9 sep 05 – Sven-Axel Månsson & Peder Söderlind

Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd
Denna studie behandlar hur äldre personer i behov av hjälp och stöd i sitt vardagliga liv framställer sin livssituation. Fyra olika förhållningssätt har identifierats utifrån vad de intervjuade berättar om sina funktionsnedsättningar, rumsliga och sociala begränsningar, sociala relationer och socialt stöd samt välbefinnande.
9 sep 05 – Gunhild Hammarström & Sandra Torres

Yrkesutbildning och socialpolitik
Vilken betydelse har den gymnasiala utbildningen för ungdomars försörjning? Och hur har förändringarna inom gymnasieskolan påverkat ungdomars villkor på arbetsmarknaden? Det är några av de frågor som behandlas i denna artikel. I artikeln jämförs också den svenska gymnasieutbildningen med utbildningsmodeller i andra länder. En slutsats är att gymnasieutbildningens inriktning och organisation har stor betydelse för såväl etablerings- som marginaliseringsmönster bland unga.
9 sep 05 – Jonas Olofsson & John Östh

Miljoner fattiga fast i skuldfällan
De fattigaste länderna i Afrika betalar i dag mer pengar i räntor och amorteringar än vad de kan satsa på skola och sjukvård. Samtidigt dör miljontals människor i brist på mat och rent vatten. Skriv av skulderna, kräver Noreena Hertz i boken Skuldfällan.
9 sep 05 – Hertz, Noreena: Skuldfällan

Kommunerna sviker de psyksjuka
Många psykiskt sjuka får inte den hjälp de behöver. Bristfälliga handlingsplaner, usel samverkan och låg personalkompetens präglar kommunernas arbete, enligt Socialstyrelsens kartläggning.
9 sep 05 – Socialstyrelsen: Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder

Kärnavfallets svåra farligheter
Kanske kommer man aldrig att riva Barsebäcks reaktorer – det framstår som billigare att bara spärra av området och sedan vänta, skriver Tomas Kåberger som läst en forskarantologi om kärnkraftsavfallets politiska utmaningar.
9 sep 05 – Andrén, Mats och Strandberg, Urban (red.): Kärnavfallets politiska utmaningar

Krav på fler tjänstehundar
Det råder stor brist på tjänstehundar i Sverige just nu. Staten kommer att behöva 200 nya hundar om året för att täcka framtida behov. Det skriver regeringens utredare Bertil Norbelie en ny utredning.
8 sep 05 – SOU 2005:75

Manlig norm härskar i politiken
Den medelålders svenskfödde mannen utgör normen i det politiska arbetet. Kvinnor, invandrare och ungdomar ses ofta som representanter för olika särintressen, visar en ny forskarrapport.
8 sep 05 – Uppsala universitet: Diskriminering i politiken?

Falskt larm om ”social turism”
I veckan publicerades en första rapport om européernas flyttvanor inom EU efter östutvidgningen. Kartläggningen visar att statsminister Göran Perssons farhågor var kraftigt överdrivna. Det blev ingen ”social turism”.
8 sep 05 – Ecas: Report of the free movement of workers in EU-25

Fattigdomen minskar för långsamt
År 2000 lovade världens regeringar att fattigdomen i världen ska halveras till år 2015. Nu fem år senare ser det ut som om löftet inte kommer att infrias. Fattigdomen minskar, men inte snabbt nog, visar årets UNDP-rapport.
8 sep 05 – Human Development Report 2005

Svensk intolerans mot islam
Två av tre svenskar anser inte att värderingar inom islam är förenliga med grundläggande svenska värderingar. En majoritet motsätter sig muslimska kvinnors rätt att bära slöja på jobbet, enligt en ny rapport från Integrationsverket.
7 sep 05 – Integrationsverket: Integrationsbarometer 2004

Pojkarna halkar efter i skolan
Flickorna lyckas betydligt bättre än pojkarna i skolan. Det gäller i såväl grundskolan och gymnasiet som på högskolan. Utvecklingen är både glädjande och oroande, skriver utredaren Mats Björnsson i sin rapport.
6 sep 05 – Myndigheten för skolutveckling: Kön och skolframgång - tolkningar och perspektiv

Mer bioenergi från jordbruket
All svensk energitillförsel ska baseras på förnybar energi. Det är regeringens långsiktiga mål. Närmst vill man undersöka jordbrukets potential som producent av bioenergi.
6 sep 05 – Dir 2005:85

EU:s flyktingnormer utreds
En särskild utredare ska på regeringens uppdrag undersöka hur den svenska utlänningslagstiftningen förhåller sig till EU:s direktiv om miniminormer för flyktingar.
6 sep 05 – Dir 2005:88

Polisen får försvarshjälp mot terror
Inför en ny lag som ger polisen rätt att ta hjälp av Försvarsmakten i händelse av ett terroristangrepp mot Sverige. Det föreslår regeringens utredare Olof Egerstedt i ett nytt betänkande.
2 sep 05 – SOU 2005:70

Fler alkolås ska stoppa rattfylleriet
Ökad användning av alkolås ska tillsammans med fler utandningskontroller och en förnyad trafikförsäkring stoppa rattfylleriet på våra väger. Det skriver regeringens utredare Karin Svensson Smith i ett nytt betänkande.
2 sep 05 – SOU 2005:72

Integrationspolitiken utreds – igen
På tre månader har lika många utredningar om makt, integration och diskriminering överlämnats till regeringen. Den senaste lämnade tryckeriet så sent som i onsdags. Ändå ska frågan utredas på nytt.
2 sep 05 – Dir 2005:94

Tjetjenska flickor luras in i döden
De tjetjenska kamikazekvinnorna är offer för en hänsysnlös och cynisk terrorindustri. Unga flickor drogas, våldtas och hjärntvättas för att spränga sig själva i luften. De har inget med jihad eller heligt krig att göra, hävdar den ryska journalisten Julia Juzik.
2 sep 05 – Juzik, Julia: Allahs svarta änkor

Så skapades börsbubblan
Egentligen räcker det med att citera den amerikanske ekonomen John Kenneth Galbraiths ord "Nu flyter det in mer pengar på aktiemarknaden än det finns intelligens att ta hand om dem" för att beskriva sekelskiftets börsbubbla.
ÖPPEN2 sep 05 – Elmbrant, Björn: Dansen kring guldkalven. Så förändrades Sverige av börsbubblan

Universalism i arbetslinjens tid: inställningen till grundinkomst i Sverige och Finland
De nordiska länderna är brett respekterade för sin universella socialpolitik. "Universalism" betyder i detta sammanhang att rätten till social trygghet grundas på antingen medborgarskap eller fast bosättning i landet. Social trygghet i centrala Europa - t.ex. Tyskland - är närmare knutet till personens position på arbetsmarknaden, medan bidragen i de anglosaxiska länderna - särskilt Australien och Nya Zeeland - är villkorliga och behovsbaserade (Esping-Andersen 1990; Korpi & Palme 1998).
1 sep 05 – Peter Strandbrink

Likhetens löften (och svek) för demokratisk medborgarskapsteori
Hur upprätthålls och rättfärdigas medborgarens relation till det demokratiska samhället? På vilket sätt tänker vi och formulerar oss kring hennes egenskaper som bärare av olika slags rättigheter och skyldigheter? Vilken kategori tillhör man när man är "medborgare"? Frågan tillhör den demokratiska teorins viktigaste; medborgarskapet är en brännpunkt för att förstå det demokratiska samhällets organisation.
1 sep 05 – Peter Strandbrink

Diskussion: Politik, öppenhet och folkets mojahedin
Öppenhet uppfattas av många som ett omistligt värde i ett demokratiskt samhälle. Nu finns det ju tillfällen då viss diskretion är befogad, så något absolut värde är väl öppenhet inte.
1 sep 05 – Gösta Grönroos

Recension: Michael Ignatieff, The Lesser Evil
Den globala terrorismen utgör ett såväl fysiskt som moraliskt hot mot demokratier. Det fysiska hotet handlar om människor som dödas eller lemlästas i attentat liknande de som under de senaste åren drabbat New York, Bali, Istanbul, och Madrid.
1 sep 05 – Per Bauhn

Recension: Olle Törnquists, Popular Development and Democracy
Olle Törnquists bok Popular Development and Democracy - Case Studies with Rural Dimensions in the Philippines, Indonesia and Kerala (2002) är en svidande kritik mot västvärldens demokratibistånd.
1 sep 05 – Mats Wingborg, frilansjournalist

Recension: Serena Olsaretti, Desert and Justice
Antologin Desert and Justice är en sammanställning av elva artiklar av inflytelserika engelskspråkiga filosofer på temat förtjänst och rättvisa inom den politiska filosofin.
1 sep 05 – Joakim Molander

Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 sep 05 – Redaktionen

Ledare: "… Einstein, som dock utmanar oss med påståendet att framtiden bara är en illusion."
Institutet för framtidsstudier bedriver ett stort antal forskningsprojekt. Jag vill här uppmärksamma hur vi samtidigt för ut våra resultat i den allmänna debatten.
1 sep 05 – Joakim Palme

Flickorna drar ifrån - Skolframgångar i ett könsperspektiv
I flera sammanhang talar man om "utsatta" och "osynliga" flickor. Flickor mår inte bra, de har skyhöga prestationskrav och är överrepresenterade bland dem som söker sig till elevvården. De skär sig med rakblad och har ätstörningar. Det paradoxala är att flickor som grupp ändå presterar relativt bra i skolan, trots tecken på ökad ohälsa.
1 sep 05 – Christina Florin

Brott som välfärdsproblem - mot en ökad polarisering 2023?
Det är ett välkänt faktum att brottsligheten ökat kraftigt efter andra världskriget - både i Sverige och i övriga Västeuropa. Mer oklart är dock hur denna ökning sett ut. Är det frågan om en kontinuerlig och linjär ökning eller har det skett en avmattning och stabilisering under senare år? Hur fördelas brottsligheten? Vi vet att brott inte drabbar alla grupper lika mycket - men hur har den ojämlika utsattheten utvecklats? Detta är frågor av stor betydelse för såväl dagens kriminalpolitik som för våra bedömningar framåt i tiden.
1 sep 05 – Felipe Estrada

Boendet som framtidsfråga
Om unga människor inte har råd med en bostad som behövs för ett fungerande familjeliv, bör vi inte bli förvånade om de "skjuter på" projektet att bilda familj. Dagens unga har marginaliserats kraftigt jämfört med för femton år sedan - i yrkeslivet, på bostadsmarknaden och inkomstmässigt. Många har därför valt att satsa på utbildning i första hand. Det är kanske dags för samhället att välja: antingen ge särskilt stöd till ungas boende eller acceptera låg fertilitet.
1 sep 05 – Bo Malmberg

Flytta till jobb med familj och barn - går det?
Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga människor mer benägna att flytta, och då främst till högskoleorter och storstadsområden. En allt större andel av de långväga flyttningarna sker innan man bildat familj och etablerat sig på arbetsmarknaden. När människor väl skaffat familj, och i synnerhet när de fått barn, minskar viljan att flytta.
1 sep 05 – Ann-Christin Jans

Finns framtiden?
Tid är ett komplicerat begrepp. Albert Einstein såg ingen skillnad på framtid och dåtid, och inte heller i elementarpartiklarnas värld verkar tiden ha någon riktning. Astronomen Jesper Sollerman funderar över vad tid är.
1 sep 05 – Jesper Sollerman

Internationella framtidstidskrifter - Journal of Futures Studies
Journal of Futures Studies är en engelskspråkig tidskrift, publicerad av Tamkang University på Taiwan, som riktar sig till en internationell läsekrets. Artiklarna är utformade enligt akademiskt snitt med abstract, formulerade syften, slutsatser, bibliografi och notsystem.
1 sep 05 – Markus Gossas

Futures research quarterly
Futures Research Quarterly ges ut av World Future Society och utkommer en gång i kvartalet. Tidskriften ser som sin främsta uppgift att bistå beslutsfattare att förstå möjliga konsekvenser av sina beslut genom att beskriva tänkbara framtider.
1 sep 05 – Mats Johansson

Futurist
World Future Society (www.wfs.org), med bas i USA, ger ut ett brett spektrum av pub-likationer. Förutom det populär-vetenskapliga magasinet Futurist, produceras Future Survey, där aktuell litteratur presenteras i en överskådlig guide varje månad, samt den vetenskapliga Futures Research Quarterly. "Framtiden är inget som bara händer: människor skapar den genom vad de gör - eller inte gör - i dag." Detta förhållningssätt löper som en röd tråd gen-om WFS publikationer. Man vill tillhandahålla material som gör det lättare att förutse tänkbara konsekvenser av beslut samt stimulera diskussion om framtidsrelaterade frågor.
1 sep 05 – Ingrid Rydell

Futures
Futures behandlar långsiktiga framtidsstudier inom ett flertal områden. Redaktionen nämner själv teknik, ekonomi och politik men också frågor på samhälls- och individnivå. Ett så brett anslag förutsätter att artikelförfattarna kommer från många discipliner. I de senaste numren finns bland annat geografer, statsvetare, framtidsforskare, jurister och ekonomer representerade.
1 sep 05 – Kristina Engwall

Technological Forecasting & Social Change
Technological Forecasting and Social Change är en mångfacetterad vetenskaplig tidskrift. Här kan man läsa om allt från den grekiska gerillan, klädbranschens framtid, relationen mellan biomedicin och ekonomin i framtidens Tyskland, innovationsstrategier och teknologiska styrsystem i Asien, genmanipulerade grödor, till utsläpp av svaveldioxid från elkraftverk i USA.
1 sep 05 – Max Halvarsson

Slut på hyperfuturismen?
Intresset för framsyn och framtidsstudier ökar snabbt i Europa. Inom många storföretag och politiska institutioner finns närmast en irritation över att inte veta tillräckligt om framtiden för att kunna styra sin verksamhet. Man söker solid kunskap och det allmänna trendspanande som präglat "framtidsbranschen" är inte längre tillräckligt.
1 sep 05 – Erik Westholm

Längtan att hitta en partner
Lotta Löfgren-Mårtenson: Kärlek.nu. Om Internet och unga med utvecklingsstörning.
1 sep 05 – Kristina Engwall

Brott och straff
Nils Christie: Lagom mycket kriminalitet. Stockholm: Natur och Kultur, 2005 (215 s.).
1 sep 05 – Felipe Estrada

Konsten att göra en framtidsstudie
Kent Ehliasson: Framtidsstudier i stora organisationers långsiktiga planering: analysmodell och fallstudier. Linköping: Linköpings universitet, Tema Teknik och social förändring, 2005 (281 s.).
1 sep 05 – Torbjörn Lundqvist

USA:s tillväxt alltmer snedfördelad
Thomas Piketty och Emmanuel Saez: Income Inequality in the United States, 1913-1998. Quarterly Journal of Economics, 2003:1.
1 sep 05 – Martin Korpi

När maktdelning inte räcker
Artikeln presenterar aktuell nationalekonomisk forskning om faktorer bakom statsbildningars sönderfall och hur separatiströrelser kan påverka maktdelning och regionala transfereringar inom statsbildningar. Utgångspunkten för denna forskning är att det finns samhällekonomiska fördelar med befolkningsmässigt stora länder, men att det kan finns politiska nackdelar för delar av befolkningen. Valet av separatistiskt inriktade ledare på regional nivå kan leda till mer regionalt självbestämmande och mer gynnsamma transfereringar genom att göra hotet om en separation mer trovärdigt.
1 sep 05 – Anders Olofsgård

Den kommunala självstyrelsen
Det svenska kommunala självstyret är ett internationellt sett udda djur, både vad gäller kommunernas ansvar och finansieringsform. I denna artikel diskuteras självstyrets framväxt och dess styrkor i form av lokalt förankrade beslut och en mångfald av problemlösningar, men även de problem självstyret för med sig. Vidare behandlas hur ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och medborgare bör se ut i framtiden och hur stora regionala skillnader som statsmakten kan acceptera.
1 sep 05 – Gunnar Wetterberg

Statens stabilisering av kommunernas inkomster
Kommuner drabbas ibland av chocker med långtgående konsekvenser, som t ex när ett dominerande företag i en liten kommun lägger ner verksamheten. Olika typer av arrangemang för riskdelning mellan kommuner kan i sådana situationer bidra till att stabilisera inkomsten på kommunnivå. I denna uppsats diskuteras i vilken utsträckning staten kan agera försäkringsgivare för kommunerna med hjälp av skatte-och transfereringssystemen samt vilka fördelar som kan finnas med ett sådant arrangemang jämfört med att ansvaret för att stabilisera inkomsterna läggs på kommunerna själva. Författaren visar att den svenska staten tillhandahåller relativt mycket riskdelning i en internationell jämförelse, men att de statliga skatte-och transfereringssystemen överlag fyller en större omfördelande än stabiliserande funktion.
1 sep 05 – Linda Andersson

LEDARE: Makt på rätt nivå - väljarna, kommunerna och ansvaret
Det finns få andra länder där centralmakten delegerat så mycket ansvar till en lägre regional beslutsnivå som i Sverige. Genom att ansvara för en stor del av välfärdsstatens praktiska uppgifter och genom rätten att beskatta invånarnas löneinkomster intar kommunerna en mycket central roll i det svenska samhällsbygget. Samtidigt kan maktdelningen mellan stat och kommun på olika sätt begränsa båda parters ambitioner, vilket leder till ständiga spänningar mellan de olika beslutsnivåerna. Under senare år har nationalekonomer börjat analysera de problem och möjligheter som en s k vertikal maktdelning med nödvändighet ger upphov till. I detta temanummer kommer ett antal frågor kopplade till detta problemområde att behandlas utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv.
1 sep 05 – Karolina Ekholm och Jonas Vlachos

Har kommunens storlek någon betydelse för den lokala demokratin?
Denna artikel visar att kommunstorleken spelar roll för graden av överensstämmelse mellan väljares och politikers preferenser samt politikernas kännedom om vilken politik deras väljare efterfrågar. Skillnaden mellan politikers och väljares uppfattning om huruvida kommunala skatter och utgifter bör öka eller minska är mindre i små kommuner än i stora kommuner. Vidare har politikerna en mer korrekt uppfattning om väljarnas preferenser i mindre kommuner. Dessa resultat ger stöd åt hypotesen att bildandet av större kommuner sker på bekostnad av den lokala demokratin.
1 sep 05 – Matz Dahlberg, Eva Mörk Och Hanna Ågren

Har svenska kommuner mjuka budgetrestriktioner?
I artikeln undersöker författarna om en kommuns finansiella problem orsakas av alltför stort risktagande från kommunens sida eller av att kommunerna avsiktligt spenderat alltför mycket med en förväntan om att regeringen skall stå för notan (ge bailouts). En analys av det finansiella hjälpprogram som existerade 1974-1992 visar att ju högre en kommuns förväntan att få en bailout är, desto större är dess skuld. Detta tyder på att kommunerna strategiskt anpassar sin skuldsättning efter de bidragssystem som finns. Författarna studerar även det finansiella hjälpprogram som existerade under andra halvan av 1990-talet. En enkel analys visar att de faktorer (främst inkomst-och befolkningsförändringar) som de centrala beslutsfattarna huvudsakligen skulle fördela pengar efter inte kan förklara kommunernas skuldsättning.
1 sep 05 – Matz Dahlberg och Per Pettersson-Lidbom

Decentralisering eller statsstyrning? - den danska kommunreformens innehåll och utmaningar
I Danmark håller en radikal kommunreform som ska minska antalet kommer från 275 till färre än 100 på att genomföras. Dessutom ska landstingen skrotas och ersättas med fem sjukvårdsregioner samtidigt som kommunerna övertar flera av landstingens uppgifter. I denna artikel presenteras den danska kommunreformen, de bevekelsegrunder som ligger bakom den och de problem och möjligheter den för med sig. Mycket tyder på att de stordriftsfördelar reformen förväntats ge upphov till är mycket små. I stället är incitamentsstrukturen som kommunerna möter avgörande för hur framgångsrik reformen kommer att bli. En slutsats är att det finns långt större rationaliseringsvinster att hämta genom ett ändrat beteende inom den givna strukturen än genom att ändra strukturen utan att ändra beteendet.
1 sep 05 – Nils Groes

Förortsbor kan få förtur till jobben
Ge de boende i Rinkeby, Rosengård och Hammarkullen förtur till jobben om de har likvärdiga meriter. Det föreslår regeringens diskrimineringsutredare Masoud Kamali i ett nytt betänkande.
1 sep 05 – SOU 2005:69

Borgarna överens om skattereform
De borgerliga partierna är nu överens om en gemensam skattereform. Inkomstskatten ska sänkas med 37 miljarder kronor, 14 miljarder ska satsas på ett nytt företagspaket. Kalaset ska betalas med sänkt a-kassa, slopat friår och höjda trafikförsäkringar.
31 aug 05 – Allians för Sverige: Program för arbete

Stor uppslutning bakom Reinfeldt
De ”nya moderaterna” försvarar de svenska kollektivavtalen och slår vakt om den skattefinansierade välfärden. Det försäkrade Fredrik Reinfeldt vid stämman i Örebro förra veckan. Samtidigt varnade han för lättvindliga skattesänkningar.
29 aug 05 – Moderaterna: Partistämma 25-28 augusti 2005

USA:s terrorism i Irak
Motståndet mot USA:s ockupation av Irak växer och är av stor politisk betydelse. I stort sett ensam hindrar de väpnade aktionerna USA från att gå vidare in i Iran och Syrien, skriver den pakistanfödde författaren Tariq Ali, som delar uppfattningen att Bush och Blair är de verkliga terroristerna.
26 aug 05 – Ali, Tariq: Bush i Babylon

Bra arbetskamrater men dålig lön
En majoritet av svenskarna är nöjda med sina arbetsförhållanden. Bra arbetskamrater och en god relation till chefen anges som viktiga skäl. Men många är missnöjda med lönen och upplever sig inlåsta på arbetsmarknaden, visar en ny undersökning.
25 aug 05 – TCO: Låg rörlighet ökar sjukskrivningarna

Framgångsrik moderat kursändring
Moderaternas kursändring tycks gå hem hos väljarna. Partiet bedöms som tryggare, pålitligare och mer ansvarstagande under Fredrik Reinfeldts ledning. Men rikemansstämpeln lever kvar, visar en ny Temoundersökning.
24 aug 05 – Temo: Bilden av moderaterna

Majoritet sa nej till flyktingamnesti
Socialdemokraterna och moderaterna röstade på måndagen nej till en generell flyktingamnesti inför nedläggningen av Utlänningsnämnden. Samtliga ärenden ska prövas individuellt, menar de två största riksdagspartierna.
23 aug 05 – SfU 2004/2005:17

Tuffa krav på minkuppfödarna
Alla minkar ska ha rätt att leva ett naturligt liv. Det betyder att de ska kunna klättra, jaga och simma. För de uppfödare som inte tillgodoser kraven är det bara att lägga ned, skriver regeringen i en ny utredning.
23 aug 05 – Ds 2005:32

EU-miljoner i stormstöd till Sverige
EU-kommissionen vill ge Sverige 768 miljoner kronor i stöd för de skador som uppstod i samband med att stormen Gudrun drog fram i vintras. Pengarna ska tas ur EU:s solidaritetsfond.
23 aug 05 – EU-stöd efter stormen Gudrun

Öppen dragkamp splittrar fyrklövern
Folkpartiet motsätter sig hårdnackat moderaternas krav på sänkta sjukersättningar. Istället utlovas hårdare tag mot bidragsfuskarna och en ny antifuskminister. Dragkampen mellan Lars Leijonborg och Fredrik Reinfeldt förs nu inför öppen ridå.
22 aug 05 – Folkpartiets landsmöte i Göteborg 2005

Nya jobb och höjda barnbidrag
Höjt barnbidrag och jobb, utbildning eller praktik åt 50 000 personer som i dag är arbetslösa. Det är några av finansminister Pär Nuders löften inför budgetförhandlingarna. Men samarbetspartierna drar åt olika håll.
18 aug 05 – Prioriteringar inför höstbudgeten

Jämställdheten har ökat
Sverige har blivit ett mer jämställt land de senaste tio åren, anser regeringens jämställdhetsutredare, Gertrud Åström. Kvinnorna har stärkt sin ställning på arbetsmarknaden och inom politiken. Men många problem är olösta: dåliga kvinnolöner, dubbelarbete, etcetera.
16 aug 05 – SOU 2005:66

Hårdare tag mot unga brottslingar
Under 2003 dömdes över 23 000 ungdomar mellan 15 och 20 år för någon typ av brott. Men makthavarna står handfallna, hävdar de borgerliga, som nu efterlyser hårdare tag mot de unga lagöverträdarna.
16 aug 05 – Allians för Sverige: Tidigare, tydligare, tuffare

"Sänkta bidrag ger inga nya jobb"
Sänkta ersättningsnivåer för arbetslösa och sjuka ger inga eller få nya jobb. Det hävdar en majoritet av svenska folket i en Sifo-undersökning. Däremot efterlyser många skattesänkningar och enklare regler för företagen.
16 aug 05 – Sifo: Svenska folket om arbetslösheten

TCO kräver storsatsning på jobben
Arbetslösheten har bitit sig fast på historiskt sett mycket höga nivåer. Samtidigt skjuter förtidspensionerna i höjden. Nu måste handlingsförlamningen brytas och kraftfulla åtgärder sättas in, kräver TCO.
16 aug 05 – TCO: 10 förslag för 100 000 nya jobb

"Ge illegala arbetare skadestånd"
Tvinga arbetsgivare som utnyttjar illegal arbetskraft att betala skadestånd till de anställda. Och låt samtidigt de illegala arbetarna slippa undan straff. Det kräver LO, som vill se förändringar i utlänningslagen.
12 aug 05 – LO: Avskaffa straffet för illegala arbetare och utkräv skadestånd av arbetsgivaren

Ny myndighet för utvecklingsarbete
Den första januari 2006 inrättas en ny myndighet för analys och utvärdering av det internationella utvecklingssamarbetet. En särskild utredare ska på regeringens uppdrag staka ut riktlinjerna för verksamheten.
12 aug 05 – Dir 2005:84

Sittande utredningar
Den politiska dagordningen sätts delvis av utredningsväsendet, som under hösten förväntas publicera ett hundratal del- och slutbetänkanden. Det blir fyra i veckan. Här redovisas de sittande utredningarna, sorterade efter departement.
12 aug 05

Den nya underklassen lever illegalt
En ny underklass av underbetalda och värnlösa arbetare växer fram i Europa. De kallas illegala migranter, papperslösa eller flyktingar. Tusentals personer varje år tar sig in i EU i jakten på ett bättre liv.
12 aug 05 – Solomin, Nina: Gränsen

Nya lagar
Den första juli ändrades innehållet i ett femtiotal lagar. Innehållet i de nya eller ändrade lagarna har som vanligt sammanfattats av Justitiedepartement.
5 aug 05

Folkbildning bryter maktens hegemoni
Anders Ehnmark har läst Antonio Gramscis politiska anteckningar från fängelset och finner att Gramsci, och i synnerhet hans hegemonibegrepp, har bäring i våra dagar. Ehnmark slår både åt höger och vänster med stöd av Gramsci.
5 aug 05 – Ehnmark, Anders: En stad i ljus. Antonio Gramscis slutsatser

Höstens böcker
De svenska förlagen planerar att ge ut ungefär 120 samhällsvetenskapliga böcker under hösten. Det blir en bok om dagen. Här redovisas böckerna, sorterade efter förlag.
29 jul 05

Blå väljare trivs i rött Sverige
Svenskarna är bland de lyckligaste på jorden. Nästan 95 procent uppger sig vara ganska eller mycket lyckliga. Bäst mår de som är friska, rika, religiösa och - borgerliga. Det visar SOM-institutets nya rapport Lyckan kommer, lyckan går.
8 jul 05 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red): Lyckan kommer, lyckan går

Vårens EU-förslag
Politiken på europeisk nivå utformas i en byråkratisk-politisk process där EU-kommissionens förslag utgör den formella startpunkten. EU-kommissionens förslag under våren 2005 sammanfattas här i en rubriklista, sorterad på ämnesområden (departementsvis).
8 jul 05

Storföretagens svarta affärer
Flera svenska koncerner finns bland de multinationella storföretag som framställs i mindre smickrande sammanhang i "Storföretagens svarta bok". ABB, AstraZeneca, H&M, Ikea, Sandvik och Sony Ericsson deltar direkt och indirekt i olika övergrepp i de fattiga länderna.
8 jul 05 – Weiss, Hans och Werner, Klaus: Storföretagens svarta bok

Kolonialismen har fått sin svartbok
Sjukdomar, krig, massakrer, deportationer utgjorde kolonisationens själva väsen. Kolonialismen födde den moderna rasismen och delade upp världen i fattiga och rika. Ännu långt efter kolonialismens epok styr den utvecklingen i världen.
1 jul 05 – Ferro, Marc (red.): Kolonialismens svarta bok

Terroristerna som skakade Sverige
Under 1970-talet skakades Västeuropa av en rad terrordåd med vänsterradikala förtecken. Även Sverige drabbades. I boken "Kommando Holger Meins" tecknar Dan Hansén och Jens Nordqvist en bild av denna våldsamma tid och Sveriges plats mitt i skottelden.
1 jul 05 – Hansén, Dan och Nordqvist, Jens: Kommando Holger Meins

Moderat medgång lyfter borgarna
Fredrik Reinfeldts och moderaternas framgångar har gett de borgerliga vind i seglen. Fler betecknar sig i dag som höger än som vänster. Men frågan är om försprånget räcker. Socialdemokraterna är alltid som bäst när det verkligen gäller.
30 jun 05 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red): Lyckan kommer, lyckan går

Uselt förtroende för kvällspressen
Förtroendet för kvällspressen sjunker och är nu nere på en bottennivå. Inte ens de egna läsarna litar till fullo på vad som skrivs i kvällstidningarna. Ändå ökar upplagorna, visar SOM-institutets undersökning.
30 jun 05 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red): Lyckan kommer, lyckan går

Akademikerna bakom nazi-propagandan
Soldaterna ska ockupera länder ”de tyska lektorerna ska ockupera språket” och människors tankar. ”Det vi förlorar i den ideologiska kampen måste den tyske soldaten betala med sitt blod”. Så löd ett par motton för den tyska nazistiska propagandan mot Sverige.
23 jun 05 – Almgren, Birgitta: Drömmen om Norden. Nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945

Massmord i Australien
De brittiska kolonisatörerna var mycket brutala, rasistiska och okunniga när de erövrade Australien. Ursprungsbefolkningen, aboriginerna, fördrevs, mördades och utsattes för ett hemskt förtryck. Detta har pågått ända in i våra dagar, berättar Sven Lindqvist.
23 jun 05 – Lindqvist, Sven: Terra nullius

Fortsatt förvirring om EU-grundlag
Förvirringen om EU:s nya grundlag kvarstår även efter förra veckans toppmöte. Medan flera länder, däribland Sverige, begär "time out", kommer andra att gå vidare med ratificeringsprocessen. Tvisterna om unionens långtidsbudget kvarstår.
20 jun 05 – EU, Toppmöte 16-17 juni 2005

Högskolan anpassas till Bolognadeklarationen
Den svenska högskolan ska anpassas till vad som gäller i övriga Europa. Det kallas Bolognaprocessen. Kärnan är en gemensam struktur med tre nivåer: grund, master- respektive doktorsexamen. Regeringen säger nej till att införa en sjugradig betygskala.
18 jun 05 – Prop 2004/2005:162

Studentpengen krymper
Anslagen till universitet och högskolor styrs sedan 1993 av antalet studenter och hur de klarar sina studier. Nu föreslår en statlig utredning att studenternas efterfrågan och prestationer får mindre genomslag. Arbetsmarknads behov ska också styra.
18 jun 05 – SOU 2005:48

Kasinospelens effekter utreds
Sveriges första kasino slog upp dörrarna i Sundsvall 2001. Sedan dess har kasinon etablerats även i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nu ska spelens skadliga verkan utredas.
18 jun 05 – Dir 2005:69

Ständiga strider om välfärden
Sociala rättigheter är aldrig självklara, skriver Klas Åmark i sin jämförande studie av svensk och norsk välfärdspolitik. Under 1900-talet har vi sett många strider om välfärdspolitikens inriktning Det gäller inte bara dagens aktuella frågor om nivån i ersättningssystemen.
17 jun 05 – Åmark, Klas: Hundra år av välfärdspolitik

Mehdi Ghezali berättar om Guantánamo
Om demokratin ska försvaras med tortyr vad finns då kvar att försvara? Gösta Hulténs bok om svenske Mehdi Ghezali som satt fängslad i 900 dagar på Guantánamobasen, USA:s fångläger på Kuba, väcker sådana frågor.
17 jun 05 – Hultén, Gösta: Fånge på Guantanamo

Klar majoritet för borgerlig allians
Om det vore val i dag skulle den borgerliga alliansen vinna klart med 50,4 procent av rösterna. Socialdemokraterna och samarbetspartierna skulle landa på 46,1 procent. Det visar SCB:s partisympatiundersökning för maj 2005.
16 jun 05 – SCB: Partisympatiundersökningen maj 2005

Förord
Lyckan kommer, lyckan går, är den 35:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. De första skrifterna bestod av kortfattade projektredovisningar av medverkande forskare, där svaren på enskilda frågor avrapporterades. De senaste årens volymer har i ökande utsträckning kunnat presentera långa mätserier om svenska folkets vanor och attityder inom politik och medier författade av ledande forskare från olika discipliner.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

Lyckan kommer, lyckan går
De flesta svenskar känner säkert igen orden Lyckan kommer, lyckan går, men är möjligen osäkra på varifrån de kommer. Ändå har flertalet, särskilt i den äldre generationen, med stor säkerhet hört den många gånger - troligen redan innan de var riktigt medvetna om sin omvärld.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

Långsiktiga värdetrender
Du finner dem långt under den stormiga ytan på folkopinionernas hav, väl skyddade från nyckfulla opinionskast, oberäknelig mediebevakning och dagspolitiska vardagshändelser. De klarar sig oförändrade genom kortsiktiga politiska och ekonomiska konjunkturer. De överbryggar generations- och nationsgränser. De utgör den hårda kärna kring vilka vi människor bygger våra ideologier, attityder och preferenser. De är de primära motiven och drivkrafterna bakom våra beteenden: Våra grundläggande värden.
15 jun 05 – Henrik Oscarsson

Svenska folket, den offentliga sektorn och välfärdsstaten
De första byggstenarna till välfärdsstaten lades under slutet av 1800-talet. Under mellankrigstiden utvidgades de sociala trygghetssystemen och staten och kommunerna engagerades i serviceproduktion. Under senare delen av 1930-talet kom begreppet välfärdsstat i bruk (Kuhnle och Solheim 1985). Det var emellertid först efter andra världskriget och framför allt under 1960- och 1970-talen som en snabb utbyggnad av välfärdsstaten i Sverige genomfördes med en kraftig expansion av både transfereringarna på nationell nivå och de offentligt finansierade tjänsterna på lokal nivå.
15 jun 05 – Lennart Nilsson

Rimligt förtroende?
En av SOM-institutets längsta tidsserier är mätningen av svenskarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner. Vi har följt förändringarna i de samlade bedömningarna och analyserat skillnader i samhällsförtroende mellan olika grupper. Den långa tidsserien har även givit oss möjligheter att belysa hur olika politiska och sociala opinionsvindar påverkar allmänhetens förtroende, liksom vi har kunnat följa hur opinionsklimatet har betydelse för hur människor med olika bakgrund värderar samhällets institutioner.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen
Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån statsvetenskapliga teorier om legitimitet och stöd för demokratin och tidigare genomförda empiriska studier i USA finns det anledning att förvänta sig att medborgare i sina förtroendebedömningar skiljer mellan institutionen och dess enskilda ledamöter.
15 jun 05 – Martin Brothén

Skatter och skattefusk
Välfärdsstaten är uppbyggd av många komponenter. Bland annat förutsätts ett relativt högt skatteuttag och ett stort mått av förtroende för medmänniskor och samhällets institutioner (Rothstein, 2003). Skatteuttag och förtroende hänger också i hög grad samman. Vissa skatter är mer (im) populära än andra, vilket bl.a. visar sig genom att attityden till skattenivåer skiljer sig åt mellan skatter.
15 jun 05 – Henrik Hammar, Sverker C. Jagers och Katarina Nordblom

Enelergisparande
Etablerade politiker säger det, myndigheter säger det, och inte minst miljörörelsen säger det - vi måste minska energianvändandet. Skälen kan skifta: Oljekällorna sinar. Energiförbränning spär på växthuseffekten. Energiförbränning smutsar ned och riskerar människors hälsa. Pengar kan användas bättre än till dyr energi. Men oavsett skäl, uppmaningen blir densamma - spar på energin. Och omfattande energisparkampanjer dras igång.
15 jun 05 – Per Hedberg och Sören Holmberg

Hemmahörande på flera nivåer
Det är spännande att iaktta den mängd av åtgärder som vidtas på olika politiska nivåer för att stärka människors känsla av samhörighet med en viss nivå eller ett visst territoriellt område. Olika försök att motverka dåligt rykte eller stärka gemenskapen förekommer i allt från stadsdelar i våra storstäder och ända upp till EU-nivå.
15 jun 05 – Linda Berg

Vilka är det som litar på sina medmänniskor?
Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det svenska samhället. Svarspersonerna har fått frågan: "Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?". Svarsalternativet har utformats som en 0-10 skala där 0 markerats med "Det går inte att lita på människor i allmänhet" och 10 med "Det går att lita på människor i allmänhet". I tolkningen av svaren på denna fråga har de som fyllt i 0-3 på skalan klassificerats som "låglitare", de som fyllt i 4-6 som "mellanlitare" och de kryssat i någon av rutorna 7-10 som "höglitare".
15 jun 05 – Bo Rothstein

Kultursverige
Begreppet kultur är mångfacetterat men ändå förledande enkelt att använda sig av i vardagligt tal. Man hör det ofta nämnt i helt olika samanhang och med vitt skilda betydelser som till exempel företagskultur eller matkultur. En annan vanlig betydelse av kultur är den geografiska som binder samman människor inom ett land - exempelvis danskar - eller ett område - stockholmare. Denna betydelse av kultur kan vara användbar i vissa sammanhang, men samtidigt går många nyanser förlorade när människor grupperas efter rumsliga principer (Eisenman 1999).
15 jun 05 – Rudolf Antoni

Varför minskar biblioteksbesöken?
Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat samman med att läskunnigheten redan tidigt var god i Sverige. Folkbiblioteken har också en ideologisk bas med tidiga kopplingar till folkrörelserna. Mer än hälften av befolkningen uppger idag att de besöker bibliotek och antalet biblioteksbesök uppgår enligt SCB till ca 45 miljoner år 2003.
15 jun 05 – Lars Höglund och Eva Wahlström

Viktigt med forskning på världsbästanivå
Svenska folket tycker det är viktigt att vi i Sverige satsar på forskning på världsbästanivå. Vi har under åren 2002-2004 ställt frågan för sammanlagt fjorton olika forskningsområden och fått klara majoriteter som svarat mycket eller ganska viktigt för tio av områdena. Medicinsk forskning toppar med över 90 procent som vill se spetsforskning när det gäller cancer och reumatiska sjukdomar.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

Svensk opinion om EU-medlemskapet
Det är i år tio år sedan Sverige inträdde som medlem i Europeiska unionen (EU). Beslutet föregicks av en folkomröstning som gav till resultat "ett knappt ja" till medlemskap. (Gilljam, Holmberg, m.fl., 1996) Ganska snart visade undersökningar att opinionsläget svängt. År 1996 uppgav fler än hälften (52 procent) av de tillfrågade att de i huvudsak var emot Sveriges medlemskap i EU.
15 jun 05 – Rutger Lindahl

Svensk Nato-debatt på sparlåga
Luften har - åtminstone tillfälligt - gått ur den svenska Nato-debatten. Visserligen kräver folkpartiet fortfarande att Sverige skall överge den militära alliansfriheten och i stället söka medlemskap i Nato. Moderaterna har formellt intagit samma ståndpunkt som folkpartiet, eftersom den moderata partistämman hösten 2003 röstade igenom ett sådant beslut mot den moderata partiledningens vilja.
15 jun 05 – Ulf Bjereld

Kärnkraftsanhängarna behåller ledningen
Det som hände 2003 var inte en tillfällighet. Kärnkraftsanhängarna blev då för första gången fler än kärnkraftsmotståndarna i Sverige. I den senaste SOMmätningen 2004 behåller kärnkraftsanhängarna sin ledning, om än med ett något mindre försprång än året innan; 45 procent vill använda kärnkraften på lång sikt mot 36 procent som vill avveckla den. I undersökningen 2003 var andelen kärnkraftsanhängare 46 procent mot 34 procent motståndare (se tabell 1 och figur 1).
15 jun 05 – Sören Holmberg

Svenska folket tycker om sol och vind
Energifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av vård, sysselsättning och utbildning. Endast en procent nämner energifrågorna som viktiga. Men det innebär inte att svenska folket saknar åsikter när det gäller energifrågor.
15 jun 05 – Per Hedberg

Både tolerans och kritik i attityderna till invandrare
Hedersmord, arbetslösa invandrarakademiker, kriminella ungdomsgäng och apatiska flyktingbarn är några av de medieberättelser som varit vanliga under året som gått. Och visst ser vi en ökad kritik av flyktinginvandringen i opinionen under de senaste fyra åren - samtidigt ser vi inte motsvarande kritiska hållning mot dem som redan är här. Tvärtom.
15 jun 05 – Marie Demker

Israel och PLO - 35 år i svensk opinion
På fredagskvällen den 16 januari 2004 gick Israels ambassadör i Sverige, Zvi Mazel, till attack mot ett konstverk, installationen "Snövit och sanningens vansinne", vid en vernissage på Historiska Museet i Stockholm. Konstverket bestod av en fontän och en bassäng med rött vatten. I bassängen flöt en segelbåt med en bild på den kvinnliga palestinska självmordsbomberskan Hanadi Jaradat, som i oktober 2003 sprängde sig själv och 19 andra personer till döds på en restaurang i Haifa i Israel.
15 jun 05 – Ulf Bjereld

Åsikter om våld och pornografi i medierna
I debatten om våldsutvecklingen i samhället förekommer ofta påståenden om att våldet har ökat under de senaste decennierna och att våldet blivit allt grövre. Om det verkligen förhåller sig så är dock inte säkerställt. Forskares analyser av våldsutvecklingen ger en något splittrad bild inte minst beroende på svårigheter att mäta omfattningen av våldsbrott (Estrada 2005). Dessutom sker förändringar i vad som uppfattas som våld över tid. Men den allmänna föreställningen är att våldet i samhället har ökat (Estrada 2005, Pollack 2001).
15 jun 05 – Ulla Carlsson

Synen på aktualitetsjornalistiken i TV
Den 1 januari 1925 inledde Radiotjänst de första nationella radiosändningarna i Sverige. Radiotjänst var ett privat bolag, vars tillstånd att sända var omgärdat av en rad regler. En av dessa gällde att det skulle finnas ett programråd (Hadenius, 1998:50f). Programrådet skulle vara ett 'vid sidan av Aktiebolaget Radiotjänsts styrelse fristående organ för samtliga svenska radioprograms granskning och bedömande från allmänna synpunkter'.
15 jun 05 – Lennart Weibull

Svenskarnas inställning till reklam
Reklam, reklam och åter reklam. I dag möter vi reklam nästan överallt. I morgontidningen läser vi annonser, på kommersiell TV ser vi på reklam och via radio lyssnar vi på reklam. Med posten får vi direktreklam och när vi kopplar upp oss på Internet möter vi reklam även där. Reklam är på liknande sätt också en del av de offentliga miljöerna. I busskurer förändras reklambudskapen veckovis, och i stadsmiljö kan vi varje dag se nya banderoller och affischer.
15 jun 05 – Marie Elfving

Mot nya läsvanor?
Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör har kanske legat vaken både en och två nätter och funderat över möjliga lösningar på problemet med det svikande prenumerantunderlaget. Inte heller 2004 blev året då den negativa trenden vände. För första gången på åtskilliga decennier understeg branschens samlade upplaga 4 miljoner exemplar.
15 jun 05 – Ulrika Andersson

Tablodiseringen - en kompakt tidningstrend
"Från Ystad till Haparanda, gammal som ung, röd som blå alla tycker att tabloid är det bästa dagstidningsformatet." (Jonsson, 2005) Dagstidningsläsarna gillar tabloidformatet (cirka 28 cm bred och 39 cm hög). Det har både tidningsföretagen och andra branschorganisationer slagit fast gång efter annan. "Läsarna kräver ett mindre tidningsformat", har det hetat och bakgrunden till formatövergången sägs främst vara läsarbaserad: "Vi gör det för läsarnas skull".
15 jun 05 – Josefine Sternvik

Medier eller innehåll?
Medieutbudet i början av 2000-talet är större än någonsin. Typiskt för beskrivningar av medieområdets expansion är betoningen av mängden av medier, antalet mediekanaler och de senaste tekniska nyheterna. Mindre ofta har det handlat om själva innehållet - vilken typ av innehåll har expanderat i och med mediesystemets förändring?
15 jun 05 – Åsa Nilsson och Lennart Weibull

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Tryckta publikationer som ges ut gratis kan se ut på väldigt olikartade sätt. Det som är gemensamt för dem är att de helt och hållet är finansierade av annonser. I övrigt är det skillnader som dominerar; en del av dem gränsar i sin utformning till direktreklam, andra till dagstidningar.
15 jun 05 – Ingela Wadbring

De unga och radion
När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de nya medierna hämta sina användare och då blir frågan naturlig, vad händer med de gamla medierna samtidigt som vi önskar oss mycket nytt så finns det oro för att det gamla skall försvinna.
15 jun 05 – Jan Strid

Den fjärde vågen
Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta tvskärmar, hembiopaket, dvd-spelare, mp3-spelare och spelkonsoler. Vissa tekniker försvinner på bekostnad av nya, kassettbandspelare är ett sådant exempel. Det betyder inte att vi har slutat lyssna, bara att vi ersatt kassettband med andra förmedlingsformer - cd, dvd, mp3 - som låter oss lyssna på musik eller bokuppläsning.
15 jun 05 – Annika Bergström

Stabila mobila trender
I ett globalt perspektiv ökar antalet mobiltelefoner för varje år som går. År 2004 såldes det i hela världen hela 643 miljoner mobiler, trots att det redan året dessförinnan såldes 471 miljoner exemplar (Augustsson 2005). Sammanlagt lär det finnas i runda tal ett mobilabonnemang per var femte invånare i världen, och antalet överstiger numera antalet fasta abonnemang.
15 jun 05 – Göran Bolin

Medieförtroende - en framgångsfaktor?
På sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i den egna tidningen. Artikeln handlade om de nya upplagetalen som kommit för sommarmånaderna, och det var länge sedan det gått så bra för Aftonbladet; inte sedan 1971 hade försäljningsframgångarna varit så stora. På Aftonbladet var glädjen naturligtvis stor, och man konstaterade att den nya bilagan Klick! varit en gedigen framgång. Sedan skriver reportern (2004-09-28):
15 jun 05 – Ingela Wadbring och Lennart Weibull

Den nationella SOM-undersökningen 2004
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 varje år en nationell frågeundersökning - Riks-SOM - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Massmedia). Riks-SOM-undersökningen 2004 är således nummer nitton i ordningen. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultat från de olika åren ska vara jämförbara.
15 jun 05 – Åsa Nilsson

Rör inte vår välfärd!
Medborgare som protesterar mot nedskärningar i välfärden är en ganska vanlig syn runt om i Sverige idag. När verksamheten vid akuten Lidköping skulle bantas demonstrerade över 10000 personer och 40000 personer skrev under protestlistor (GT/Expressen 2004-04-06). Nedläggningen av fem vårdcentraler runt om i Göteborg skapade kraftiga protester som resulterade i både demonstrationer och ockupationer av vårdcentraler (GP 2004-02-01; 2003-12-21).
15 jun 05 – Maria Pettersson

Kampen om arbetslinjen
Onsdagens partiledardebatt blev som väntat främst en kamp mellan statsminister Göran Persson och moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Medan Persson viftar med högerspöket säger sig Reinfeldt värna om arbetslinjen.
15 jun 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:140

Högre lön till forskande lärare
Dela in lärarna i tre nivåer - behöriga, kvalificerade och högt kvalificerade - och sätt lönen därefter. Det föreslår regeringens utredare Mats Ekholm, som hoppas att fler lärare engagera sig i forskningen.
15 jun 05 – Ds 2005:16

Sverige falsk moralisk supermakt
Sverige präglas av samma rasism och samma diskriminerande normer som övriga Europa. Makthavarnas försök att framställa Sverige som en moralisk supermakt klingar falskt. Trappan måste städas uppifrån, fastslår regeringens utredare Paul Lappalainen.
13 jun 05 – SOU 2005:56

68-generationens svek
68-generationen svek politiken. Ideologiskt oförmögen till kompromisser drog den sig tillbaka till yrkeskarriären. Anders Björnsson saknar den. Det politiska förfallet tilltar när de bästa krafterna drar sig undan.
10 jun 05 – Björnsson, Anders: Generationen utan uppdrag, politiska journaler 2004-2005

Skötsamma fångar snabbare fria
Ge varje fånge en individuell verkställighetsplan och låt sedan de som sköter sig slippa ut ur fängelset efter halva tiden. Det föreslår kriminalvårdskommittén i sitt förslag till ny kriminalvårdslag.
10 jun 05 – SOU 2005:54

Kända debattörer angriper Persson
Det blåser hårt kring socialdemokraterna just nu. Till tidigare lägenhetsskandaler och kritiken efter flodvågskatastrofen läggs nu SSU-mygel och sjunkande opinionssiffror. I en ny bok går dessutom 17 kända forskare och journalister till fränt angrepp på statsminister Göran Persson.
10 jun 05 – Ögren, Mats (red): Makten framför allt

"Stoppa knarket på anstalterna"
Fyra av tio fängelsedömda faller tillbaka i kriminalitet efter frigivningen. Ännu fler brottas med drogmissbruk. Den borgerliga alliansen kräver nu att kriminalvården slår in på en ny kurs samt att knarket sopas bort från anstalterna.
9 jun 05 – Allians för Sverige: Kriminalvården - vändpunkt inte ändpunkt

Kritik mot svensk flodvågshjälp
De svenska hjälpinsatserna i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien var för små, för sena och dessutom för dåligt koordinerade. Ett snabbare svenskt ingripande hade kunnat spara mycket lidande, fastslår regeringens utredare i en ny rapport.
8 jun 05 – Katastrofkommissionen: Den svenska sjukvårdens ledning och funktion i samband med tsunamikatastrofen i Sydostasion 26 december 2004

Unga arbetslösa oroar regeringen
Arbetslösheten är dubbelt så hög bland landets unga som hos befolkningen i övrigt. Inträdet på arbetsmarknaden sker dessutom allt senare. Nu ska en utredare se över hur övergången från skola till arbete kan göras mjukare.
7 jun 05 – Dir 2005:21

Brittisk EU-omröstning ställs in
Krisen efter Frankrikes och Hollands nej till EU:s nya grundlag tilltar nu i styrka. På måndagen tillkännagav utrikesminister Jack Straw att den brittiska folkomröstningen ställs in. Det finns ingen konstitution att rösta om, förklarade han.
7 jun 05 – Storbritanniens utrikesminister Jack Straw om EU:s nya fördrag

Privatisering av Socialtjänstlagen – rättsliga villkor för att överlämna utredningar inom individ och familjeomsorgen på entreprenad
Flera kommuner konkurrensutsätter idag verksamheter inom socialtjänsten. I Socialtjänstlagen (SoL) regleras förutsättningar för att överlämna uppgifter på entreprenad. I artikeln tecknas en bakgrund till de ökade kraven på privatisering av offentliga verksamheter. Lagregelns innehåll analyseras. Genom ett konkret exempel redovisas några av de tolknings -och tillämpningsproblem som aktualiseras i fallet.1
6 jun 05 – Anna Hollander

Mellan offentligt och privat, politik och profession – en introduktion
Vissa socialpolitiska utvecklingstendenser får av olika skäl stor massmedial och politisk uppmärksamhet medan andra sker mer i det fördolda. De senaste decenniernas mest iögonfallande förändringar av den offentliga tjänsteproduktionen brukar antingen sorteras in under rubriken »resursproblem, nedskärningar och prioriteringar« och/eller förstås inom ramen för den socialpolitiska begreppsfamilj som inrymmer marknadsorientering, decentralisering och privatisering. Med tanke på det faktiska händelseförloppet ter sig inte detta särskilt märkligt men det innebär också en viss risk att vi därigenom fokuserar alltför mycket på vissa fenomen eller binder upp oss till vissa förklaringsmodeller och perspektiv på omvandlingen av den offentliga sektorn.
6 jun 05 – Peter Dellgran & Staffan Höjer

En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ-och familjeomsorg
Hur det sociala arbetet i kommunerna skall organiseras tycks ständigt vara föremål för omvärderingar – omorganisering verkar vara mer regel än undantag. Med data från hundra svenska kommuner och med utgångspunkt från begreppet specialisering diskuteras i denna artikel organisationsförändringarnas inriktning och omfattning.
6 jun 05 – Åke Bergmark & Tommy Lundström

Privatisering av sjukvård: politisk lösning eller komplikation?
Privatiseringar har i debatten ofta framställts som en lösning på sjukvårdens problem, både i Sverige och många andra länder. I artikeln visas att privatiseringens praktik – eleganta teoretiska modeller till trots – ofta är svår och politiskt motsägelsefull. Paradoxalt nog verkar privatisering inom vårdens område också kräva en utvecklad statsmakt.
6 jun 05 – Paula Blomqvist

Privatization of Child Welfare Services in the U.S.A. Current Policy in Historical Context
This article analyses historical trends in privatization of child welfare services in the United States, including children’s homes, foster family care, and adoption. It also considers how professionalization and deprofessionalization of child welfare services have varied with shifts in the dominant auspices for the provision of social services.
6 jun 05 – Rebecca L. Hegar

Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete
Vidareutbildningar, handledning och ackumulerade yrkeserfarenheter kan alla ses som inslag i socionomers individuella professionalisering. I denna artikel visas hur socionomernas karriärvägar kännetecknas av förflyttningar från områden med lägre status och autonomi till områden med högre sådan. Även privatisering kan utifrån ett individuellt perspektiv tolkas som en professionaliseringsstrategi.
6 jun 05 – Peter Dellgran & Staffan Höjer

Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet
Vad händer när man försöker marknadsanpassa social barnavård? Den här artikeln diskuterar effekterna av införandet av en beställar-/utförarmodell och andra marknadsorienterade inslag i arbetet med utsatta barn inom socialtjänsten.
6 jun 05 – Stefan Wiklund

Socialtjänstens organisation som forskningsobjekt
Artikeln baseras på en översikt av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en del annan uppmärksammad forskning som är publicerad mellan 1990 och 2000 och vill ge en överblick över forskningen om den svenska socialtjänsten som organisation. Den visar på forskningsresultat om organisationens och regiformens betydelse för utförandet av socialtjänstverksamhet samt identifierar områden för fortsatt forskning.
6 jun 05 – Staffan Johansson

Vårdmarknad med svårigheter – om privata aktörer inom institutionsvården för barn och ungdomar
Allt större andel av institutionsvården för barn och ungdomar drivs i privat regi. I artikeln behandlas hur den privata vården etablerats samt hur företrädare för institutionerna beskriver sin position och sitt agerande på den vårdmarknad som uppstått.
6 jun 05 – Marie Sallnäs

EU dålig ekonomisk måttstock
Många EU-länder har så pass dålig ekonomi att unionen inte längre duger som ekonomisk måttstock. Sverige måste ha större ambitioner än att bara ligga över EU-snittet, skriver ekonomiprofessor Lars Calmfors i en ny bok.
3 jun 05 – Bystedt, Fredrik och Nilsson, Ylva (red): Tio år i EU

Patientjournaler ska inte lämnas ut
Försäkringsbolag ska inte få tillgång till hela patientjournaler på det sätt som sker idag. Bolagens behov av information ska istället tillgodoses genom utdrag ur journaler eller som svar på preciserade frågor. Förslaget presenteras i en statlig utredning.
2 jun 05 – Ds 2005:13

Rungande EU-nej även i Holland
Frankrikes "non" följdes på onsdagen upp av ett holländskt "nee" till den nya EU-grundlagen. Segermarginalen var liksom valdeltagandet större än väntat. Om drygt två veckor samlas EU:s ledare till krismöte i Bryssel.
2 jun 05 – EU, Nederländernas folkomröstning om EU:s fördrag

Sveriges integrationspolitik sågas
Den svenska integrationspolitiken bygger på gamla koloniala föreställningar och bidrar till att upprätthålla ett hierarkiskt system som noggrant skiljer mellan "vi" och "dom", "svenskar" och "invandrare". Det skriver regeringens utredare Masoud Kamali i ett nytt betänkande.
2 jun 05 – SOU 2005:41

Utredning om tjänstehundar förlängs
Den utredning som på regeringens uppdrag ser över uppfödningen av tjänstehundar har beviljats mer tid för sitt uppdrag. Nytt slutdatum är satt till den 1 september 2005.
1 jun 05 – Dir 2005:60

Ohly hotar bryta med regeringen
Frankrikes nej till EU:s nya grundlag har skruvat upp tonläget även i den svenska inrikesdebatten. Nu hotar vänsterpartiet att lämna samarbetet med regeringen om inte fördraget slängs i papperskorgen.
31 maj 05 – Svenska kommentarer till Frankrikes folkomröstning

Klart franskt nej till EU:s fördrag
Med röstsiffrorna 55 procent emot och 45 procent för avvisade fransmännen EU:s nya fördrag på söndagskvällen. Frankrikes "non" skakar om EU-bygget rejält, och många undrar nu vart unionen är på väg.
30 maj 05 – EU, Frankrikes folkomröstning om EU:s fördrag

Krav på samhällsjobb åt arbetslösa
Arbetslösheten har bitit sig fast på historiskt höga nivåer. Samtidigt skriker skolan och omsorgen efter arbetskraft. Detta går inte ihop, menar Sacos Gunnar Wetterberg. Nu kräver han att regeringen ska inrätta 100 000 nya samhällsjobb.
27 maj 05 – Saco: Arbetslös måste arbeta för att få ersättning

Supermaktsskugga över Sverige
Hur var det med Sveriges neutralitet under kalla kriget? Undfallande gentemot Sovjet? Eller var Sverige "neutralt på USA:s sida"?
27 maj 05 – Kronvall, O och Petersson, M: Svensk säkerhetspolitik i supermakternas skugga 1945-1991

1900-talet – rasismens århundrade
Den västerländska rasismen har sina rötter i kyrkan och religionen, som började förfölja judarna redan på medeltiden. 1900-talets öppet rasistiska regimer har haft sin maktbas i statsapparaterna, skriver Stanford-professorn George M. Fredrickson
26 maj 05 – Fredrickson, George M. : Rasism

Alternativt Nobelpris kvar i Sverige
Det alternativa Nobelpriset som delas ut i Stockholm varje år stannar i Sverige. Det står klart sedan regeringen bestämt att stiftelsen Right Lilvelihood Award ska slippa betala skatt på sina tillgångar.
26 maj 05 – Prop 2004/2005:139

Skolans betyg en fråga om klass
Ju högre upp på samhällstrappan föräldrarna står, desto bättre betyg får deras barn. I botten hamnar ofta ungdomar med invandrarbakgrund. Men om faktorer som klass och inkomst räknas bort seglar de nya svenskarna upp i topp, visar en ny studie.
26 maj 05 – LO: Bakgrund och Betyg

"LO stoppade inte Edlings rapport"
LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin tillbakavisade på onsdagen anklagelserna om att den avhoppade utredaren Jan Edlings nya rapport skulle ha stoppats. Arbetet med rapporten går vidare även utan Edling, försäkrade hon.
26 maj 05 – Edling, Jan: Alla behövs

Enighet om svenskledd EU-styrka
Sverige, Norge, Finland och Estland är nu eniga om att Sverige ska leda en framtida nordisk snabbinsatsstyrka inom ramen för EU:s utrikes- och säkerhetssamarbete. Styrkan ska med snabbt varsel kunna sättas in vid kriser runt om i världen.
25 maj 05 – EU, EU:s nordiska snabbinsatsstyrka

Nya lag för bättrre kollektivtrafik
Försöksverksamheten som ger kommunala buss- och spårvagnsföretag rätt att bedriva uppdragsverksamhet även utanför den egna kommunen bör permanentas. Det föreslår regeringen i en ny proposition.
25 maj 05 – Prop 2004/2005:159

Finska språkets ställning stärks
Låt alla sverigefinnar i Stockholm och Mälardalsregionen sköta sina myndighetskontakter på finska. Ge dem också rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Det föreslår regeringens utredare Paavo Vallius i ett nytt betänkande.
25 maj 05 – SOU 2005:40

Utredning om barnskydd förlängs
Den pågående utredningen om Sveriges anslutning till 1996 års Haagkonvention om föräldraansvar och skydd för barn har beviljats mer tid. Enligt regeringens nya direktiv ska uppdraget redovisas senast den 12 december 2005.
24 maj 05 – Dir 2005:55

Friska blir sjuka när jobben saknas
Bristen på jobb gör att tusentals svenskar förtidspensioneras i onödan. Kostnaderna för olika ersättningar har blivit så stora att det inte längre finns utrymme för nödvändiga reformer. Det hävdar LO:s avhoppade utredare Jan Edling i sin kontroversiella rapport.
23 maj 05 – Edling, Jan: Alla behövs

Hur ska det rättfärdiga kriget definieras?
Kriget mot terrorismen är både nödvändigt och rättfärdigt, men risken är att det paradoxalt nog kan öka otryggheten, skriver den norske fredsforskaren Henrik Syse.
20 maj 05 – Syse, Henrik: Rättfärdigt krig

"Låt alla flyktingar stanna i Sverige"
Fem riksdagspartier, v, mp, c, kd och fp, sluter nu upp bakom det så kallade påskuppropet och kräver i en riksdagsmotion att alla asylsökande som kom hit före årsskiftet ska få stanna i landet. Totalt berörs drygt 30 000 personer av förslaget.
20 maj 05 – Förslag på amnesti för flyktingar i Sverige

Arbetskraftsinvandring åter aktuellt
Sverige kan återigen komma att införa ett system med arbetskraftsinvandring, meddelade finansminister Pär Nuder på onsdagen. Men bara under förutsättning att det bidrar till att stärka integrationen i landet.
20 maj 05 – Pär Nuders anförande vid SCB:s demografidag 18 maj 2005

Arbetarklassens mörka sida
Arbetarklassen är moralkonservativ i USA, England, Tyskland och Sverige. Detta utnyttjas av den politiska högern. Samtidigt har den politiska vänstern gjort en "kulturell vändning" och sätter fokus på feminism och minoriteters rättigheter istället för fördelningspolitiska frågor. Vänstern är i otakt med sin bas, menar Stefan Svallfors.
20 maj 05 – Svallfors, Stefan: Klassamhällets kollektiva medvetande 

Hög omsättning men få nya jobb
Tvärt emot den gängse uppfattningen är rörligheten på den svenska arbetsmarknaden stor. Problemet är det skapas få jobb inom nya verksamheter. Sedan slutet av 80-talet har antalet helt nya jobb nästan halverats, skriver TCO i en ny rapport.
19 maj 05 – TCO: Fler och bättre jobb?

Stöd till stormdrabbade skogsägare
De skogsägare som drabbades av stormen Gudrun i södra Sverige i januari ska få göra avdrag för omhändertaget stormfällt virke. Skattereduktionen ska uppgå till 50 kronor per kubikmeter, föreslår regeringen i en ny lagrådsremiss.
17 maj 05 – Lagrådsremiss: Skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar

Ny handikappolitisk myndighet
En ny myndighet för handikappolitisk samordning, Handisam, bildas den 1 januari nästa år. En utredare ska på regeringens uppdrag dra upp riktlinjerna för verksamheten. Anslaget kommer enligt preliminära beräkningar att uppgå till 19 miljoner kronor.
17 maj 05 – Dir 2005:58

Kraftsamling mot bidragsfusket
Bidragsfusket är större än många tidigare trott, skriver regeringen, och tillsätter nu flera utredningar och arbetsgrupper i syfte att skärpa lagstiftningen. Den som fifflar med bidrag kan räkna med hårdare straff och skärpta återbetalningskrav i framtiden.
16 maj 05 – Dir 2005:51

"Sex av tio sjukskrivna kan jobba"
Sex av tio sjukskrivna skulle kunna arbeta hel- eller deltid om de fick större inflytande över det egna jobbet. Det uppger de sjukskrivna själva i en stor undersökning genomförd av Försäkringskassan.
16 maj 05 – Försäkringskassan: Sjukskriven i onödan?

Upphovsmännens ställning stärks
Regeringen och vänsterpartiet vill förbjuda nedladdning av musik för privat bruk från internet utan upphovsmannens tillstånd. Men på förslag från oppositionen ska det bli svårt att döma ut straff för denna typ av brott.
16 maj 05 – Prop 2004/2005:110

Trafikutredning får mer tid
Den pågående utredningen om ägaransvar vid automatiskt övervakade trafikbrott har beviljats mer tid. Nytt slutdatum är satt till den 30 november 2005.
16 maj 05 – Dir 2005:56

Nya jobb ska sökas anonymt
Regeringen gör nu gemensam sak med de borgerliga och öppnar för ett anonymt ansökningsförfarande vid rekrytering inom offentlig sektor. En utredare ska se över hur systemet kan utformas.
13 maj 05 – Dir 2005:59

Den ogästvänliga arbetsmarknaden
Den danska asylpolitiken präglas allt mer av rasistiska och islamofobiska undertoner. Men även i Sverige stängs många invandrare ute från arbetsmarknaden eller hänvisas till jobb långt under deras kvalifikationer, skriver forskaren Wuokko Knocke i en ny antologi.
13 maj 05 – Knocke, Wuokko: Rasismer i Europa

Global och indisk maktelit får mothugg
Den växande klyftan mellan makt och maktlöshet, och terroristerna som "krigets fria marknadsnasare", är två teser som den indiska författarinnan Arundhati Roy diskuterar i intervjuboken Författare räknar inte röster.
13 maj 05 – Roy, Arundhati och Barsamian, David: Författare räknar inte röster

Borgerligt löfte om ökad valfrihet
När de borgerliga partiledarna ger sig ut på gemensam pr-turné passar de på att lansera en ny valfrihetsreform. Vård, skola och omsorg ska vid en borgerlig valseger präglas av mångfald och valfrihet, lovar alliansen. Först på tur står hemtjänsten.
12 maj 05 – Allians för Sverige: Fritt val för äldre

Nytt borgerligt integrationspaket
När fyrklövern åker tåg duggar utspelen tätt. Nu senast i form av ett gemensamt integrationsprogram. Nya lärlingsjobb och anonyma anställningsförfaranden är några av ingredienserna. Flera av förslagen är hämtade direkt ur moderaternas vårmotion.
12 maj 05 – Allians för Sverige: Förslag mot utanförskapet

Färre unga har testat narkotika
Det är i dag lättare än någonsin att få tag i narkotika i Sverige. Dessutom blir knarket allt billigare. Samtidigt sker nu för första gången sedan 1980-talet en minskning bland unga som provat narkotika, enligt en ny regeringsskrivelse.
11 maj 05 – Skriv 2004/2005:152

Inga bidrag till jobbsökande balter
Inför en begränsningsregel som hindrar jobbsökande polacker och balter att ta del av svenska socialbidrag. Det föreslår regeringens utredare Lars Lundgren. Förslaget kan ses som en plan B sedan regeringen förlorat slaget om övergångsreglerna.
10 maj 05 – SOU 2005:34

”Portförbjud snattare från butikerna”
Regeringen har tidigare presenterat ett lagförslag som syftar till att kasta ut huliganerna från fotbollsarenorna. På samma sätt vill nu den borgerliga alliansen portförbjuda dömda snattare att vistas i särskilda butiker.
9 maj 05 – Allians för Sverige: Portförbjud snattare genom ny lag

Omodernt kårobligatorium granskas
Trots att det skett stora förändringar inom högskolan det senaste decenniet har regleringen av studentkårernas verksamhet i princip varit oförändrad sedan 1983. Nu är det hög tid att modernisera regelverket, anser regeringen.
9 maj 05 – Dir 2005:36

Borgerlig satsning på fler volontärer
Landets frivilligorganisationer är en viktig, men delvis outnyttjad, resurs, anser den borgerliga alliansen. En bättre upphandlingslag, avdragsrätt för gåvor samt extra betygspoäng för volontärer skulle kunna locka fler svenskar att delta i det ideella arbetet.
9 maj 05 – Allians för Sverige: Ideella sektorn stärker välfärden

Utredning om teckenspråk förlängs
I december 2003 tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över teckenspråkets ställning och de dövas och hörselskadades tillgång till kultur och medier. Utredaren har beviljats mer tid och ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 2005.
9 maj 05 – Dir 2005:40

Utredning om vägavgifter förlängs
Utredningen av vägavgifter på planerade och nya vägsträckor av E6 i Västra Götalands län har beviljats mer tid. Uppdraget ska enligt regeringens nya direktiv redovisas senast den 1 april 2006.
9 maj 05 – Dir 2005:49

I Stalins rike gick ingen säker
Mördare, sadist, paranoiker och fanatisk marxist, men också en charmör, kär familjefar och en påverkbar ledare. Bilden av Stalin är mångsidig i Simon Montefiores biografi Stalin den röde tsaren och hans hov.
4 maj 05 – Montefiore, Sebag: Stalin

Oenig fyrklöver överens om jobben
Löften om sänkta skatter och ett nytt gemensamt jobbpaket dominerar de borgerliga partiernas alternativa budgetförslag. Men fortfarande är partierna oense om hur kalaset ska betalas.
4 maj 05 – Borgerliga alliansens vårbudgetmotioner 2005

Piska och morot moderat arbetslinje
Löntagare ställs mot bidragstagare och friska ställs mot sjukskrivna i moderaternas alternativa vårbudget. Med en kryddstark blandning av piska och morot ska fler gå från bidrag till arbete.
4 maj 05 – Moderaternas vårbudgetmotion 2005

Mer tid för säkerhetsutredning
Den utredare som ser över det nationella signalskyddet och informationssäkerheten har beviljats mer tid för sitt uppdrag. En delrapport ska lämnas senast den 6 maj. Slutdatum är satt till den 9 september 2005.
4 maj 05 – Dir 2005:53

Lyckomaximeringsfilosof gillar världsläget
Tillståndet i världen är bättre än någonsin. Detta trots pågående krig och förtryck och utbredd fattigdom, det hävdar filosofen Torbjörn Tännsjö i en bok som avhandlar läget i världen.
4 maj 05 – Tännsjö, Torbjörn: Läget. Om krig, moral och världens framtid

Rehabilitering av sjuka utreds
Ökade krav på både arbetsgivare och sjukskrivna samt en tydligare rollfördelning mellan arbetsgivarna och Försäkringskassan. Det är några av huvudpunkterna i regeringens nytillsatta rehabiliteringsutredning.
2 maj 05 – Dir 2005:48

Mot ett internationellt lagstyre att skilja internationella lagbrytare från potentiella lagstiftare
För en moralisk universalist finns det förmodligen ingen ambition lika djärv som idén att förverkliga ett världsstyre, av federalt slag, och med en suverän lagstiftande församling rättvist indelad i förhållande till befolkningsmängd. Men hur nobel denna ambition än må vara har den inte den ringaste möjlighet att realiseras, varken i denna värld eller någon närliggande, möjlig värld. För att vara av någon som helst praktisk nytta måste drömmar kunna vägleda handling. Det kan inte omöjliga drömmar.
1 maj 05 – Robert E. Goodin

Ett alternativt synsätt på demokrati
Vad utmärker demokrati? Hur skiljer man ett demokratiskt styrelseskick från ett icke-demokratiskt?(1) Svaret på denna fråga har skiftat över tid. Ett svar som ofta återkommer är dock föreställningen om demokrati som ett symmetriskt förhållande mellan politiska beslutsfattare å ena sidan, och folket å den andra. Demokrati syftar på ett system där medborgarna lever under lagar som de själva har varit med om att stifta.
1 maj 05 – Sofia Näsström

Vem bör ha rösträtt? Avgränsningsproblemet i demokratisk teori
Vem har rätt att delta i vilka beslut? Det torde vara uppenbart att svaret på denna fråga är en viktig del av en teori om demokrati; ty är det något som alla uppfattningar om demokrati har gemensamt så är det en referens till en mängd individer, ett samhälle eller ett "folk" som är, i någon mening, självstyrande.
1 maj 05 – Gustaf Arrhenius

Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 maj 05 – Redaktionen

Kan anställningsstöd minska arbetslösheten?
Regeringens satsning på fler anställningar med anställningsstöd kan bidra till färre långtidsarbetslösa, men kommer sannolikt att ha en liten effekt på den totala arbetslösheten. Detta framgår i en studie av effekterna av tidigare anställningsstödsprogram i kombination med resultaten i tidigare studier av undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska program.
1 maj 05 – Anders Forslund, Per Johansson och Linus Lindqvist

Entreprenören i läroboken: Förekomst, innebörd, konsekvens
I artikeln undersöker författaren förekomsten och innebörden av begreppen "entrepreneur", "innovation" och "invention" i läroböcker på den svenska forskarutbildningen i nationalekonomi. Syftet är att studera om teorier som förklarar ekonomisk tillväxt som en dynamisk process driven av entreprenörskap är representerade i utbildningen. Författaren menar att begreppen knappast förekommer och att de, när de gör det, har en urvattnad innebörd. Han drar därmed slutsatsen att det entreprenöriella perspektivet inte är representerat och diskuterar konsekvenserna av detta.
1 maj 05 – Dan Johansson

Kan vi lita på tidningarnas aktierekommendationer?
De senaste årens ökade intresse för sparande i aktier har inneburit att tryckta medier i allt större utsträckning publicerar aktierekommendationer. Eftersom denna typ av allmänt tillgänglig information på en effektiv marknad inte kan ge högre avkastning än index, kan man ifrågasätta varför så stora resurser läggs på denna verksamhet. Det visar sig till och med att den som följt köprekommendationerna i allmänhet har förlorat pengar jämfört med index. Artikeln presenterar även positiva exempel på tryckta medier som ger lyckade rekommendationer. Avslutningsvis diskuteras de brister som finns i tidningar och tidskrifters presentation och uppföljning av de egna rekommendationerna.
1 maj 05 – Erik R Lidén

Hur kan föräldraförsäkringen reformeras?
För inte så länge sedan sågs föräldraförsäkringen som kronan på det svenska jämställdhetsverket. Ingen välfärdsreform hade påverkat kvinnans situation mer positivt. Kvinnor i andra länder avundades, eller borde i varje fall avundas, föräldrapengen som gjorde det möjligt att kombinera barn med yrkesliv. Nu låter det annorlunda.
1 maj 05 – Jonas Vlachos

Vad vet vi om hyresregleringens effekter?
Hyresreglering framställs ibland som ett säkert sätt att förstöra en bostadsmarknad och ibland som det som räddar oss från att centrala delar av storstäderna helt tas över av rika hushåll. I denna artikel sammanställs resultaten från ett antal empiriska studier om effekterna av den svenska hyresregleringen på t ex bostadsbyggande och segregation. Slutsatsen är att många föreställningar om hyresregleringens negativa såväl som positiva effekter är överdrivna. Det största problemet är att regleringen skapar en svart marknad som blir en grogrund för kriminell verksamhet och som medför att illegala transaktioner uppfattas som mer legitima när de framstår som enda sättet att få tag i bostäder i vissa områden.
1 maj 05 – Kimmo Eriksson och Hans Lind

LEDARE: Nationalekonomer på tv
Lindbeckkommissionens sista punkt i sitt 113-punktsprogram var: "Stärk massmediernas självständighet genom bl a en mer kvalificerad journalistutbildning". Motiveringen var att opinionsbildningen sker på journalisternas villkor, vilka ofta blir offer för särintressen. Högre krav på ämneskunskaper skulle stärka journalisternas integritet och skifta fokus i rapporteringen från personifiering genom "berörda och drabbade" till "större samband och generella principer". Jag tror att många nationalekonomer instämde i denna problembeskrivning 1993, men jag minns också att förslaget blev betraktat som ett förslag von oben och förlöjligat.
1 maj 05 – Klas Fregert

Utlokaliserad utvärdering är sämre än ingen utvärdering
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete kallas en myndighet som ännu inte finns men som redan är utlokaliserad till Karlstad. Institutet ingår bland förslagen på utlokalisering av svenska myndigheter till orter som drabbats av försvarets nedskärningar som regeringen i dagarna kommit överens med samarbetspartierna om.
1 maj 05 – Lisa Román

Är arbetsmarknadsgapet ett mått på penningpolitikens framgång?
Sedan i hö örts om Riksbankens penningpolitik. Riksbanken har med rätta kritiserats för att inflationen under en längre tid har varit lägre än målet på två procent, och dessutom utanför det tillåtna intervallet mellan en och tre procent. Men debatten har inte huvudsakligen rört den låga inflationen, utan har främst fokuserat på arbetslösheten. Konjunkturinstitutet beräknar att jämviktsarbetslösheten är fyra procent och dess generaldirektör Ingemar Hansson (2004) antyder att denna jämviktsnivå hade uppnåtts om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet. Utifrån sådana resonemang har Riksbanken beskyllts för att ha orsakat skillnaden mellan den faktiska arbetslösheten (5,5 procent) och jämviktsarbetslösheten, dvs ett arbetsmarknadsgap om ca 70 000 onödigt arbetslösa.1
1 maj 05 – Martin Flodén

Nationalekonomi: ideologisk vetenskap eller vetenskaplig ideologi?
På senare tid har det blossat upp en diskussion om nationalekonomins metodologi. Detta är inget nytt. Det har förekommit metodologiska diskussioner inom ämnet från och till under historiens lopp. Det tycks inte finnas någon annan samhällsvetenskap än just nationalekonomi som leder till så mycket debatt och diskussion. Det skrivs artiklar, ja t o m avhandlingar, om den nationalekonomiska metoden, inte sällan skrivna av andra samhällsvetare, t ex sociologer. Som lärare har jag också märkt ett ökat intresse bland studenterna för metodologiska spörsmål. En ofta återkommande kritik har varit inriktad på nationalekonomin som ideologi. Vissa menar att nationalekonomin i undervisning, forskning och debatt mer är att betrakta som en ideologi än som en vetenskap. Denna diskussion måste tas på allvar.
1 maj 05 – Mikael Stenkula

Stabilitetspaktens sammanbrott ökar risken för skuldkriser i EMU
Ett land som missköter sin finanspolitik kan råka ut för problem av två slag. Det ena problemet är konjunkturpolitiskt. En alltför expansiv finanspolitik i högkonjunktur leder till överhettning och en period med hög inflation, tills konkurrenskraften försämrats och konjunkturen vänder ner. Utan möjlighet att devalvera kan man fastna i recession under lång tid. Det andra är statsfinansiellt och innebär att man kommer till en punkt då långivarna tvekar att finansiera statens upplåning. Räntorna stiger och man tvingas till drastiska nedskärningar av den offentliga sektorn. I värsta fall råkar man ut för båda problemen samtidigt - som Sverige i början av 1990-talet.
1 maj 05 – Nils Gottfries

Kritisk massa: Hur det ena leder till det andra
Med fysiken som grund har Philip Ball skrivit ett tegelstensverk för de sociologiska hyllorna. Critical Mass skingrar myten om naturvetenskapen som hänsynslöst oförstående inför människors önskningar, rädslor och intentioner.
1 maj 05 – Susanne Brandheim

Platser för diaspora: Kurdisk identitet, erfarenhet av utanförskap och politisk tillhörighet
Diaspora är ett begrepp som nyligen introducerats inom samhällsvetenskap för att beskriva transnationella relationer och identiteter. Diasporabegreppet beskriver hur man kan upprätthålla relationer och identifiera sig med ett "hemland" som konkret eller imaginärt finns någon annanstans än där man själv är.
1 maj 05 – Östen Wahlbeck (Sociologiska institutionen, Åbo Akademi)

Vinsterna sipprar aldrig ner till folket
Det är dags att sluta tro på nedsippringseffekten, att företagens vinster i förlängningen kommer alla människor tillgodo, säger globaliseringskritikern Noreena Hertz.
29 apr 05 – Hertz, Noreena: Det tysta övertagandet

Bestämt nej till ny folkomröstning
Frågan om EU:s nya konstitution ska avgöras i riksdagen och ingen annan stans. Det fastslog återigen statsminister Göran Persson och de borgerliga partiledarna, vid fredagens riksdagsdebatt.
29 apr 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:115

EU:s tillväxtpolitik hämmar miljön
Den ekonomiska tillväxten går före satsningar på miljön och sociala reformer när EU ska bli världsbäst. Detta hämmar miljöarbetet och är dessutom ett slöseri med unionens samlade resurser, skriver den förre finansministern Allan Larsson i en ny forskningsantologi.
29 apr 05 – Gustavsson, Sverker; Oxelheim, Lars och Wahl, Nils (red): Lissabonstrategin i halvtid

Kraftig ökning av apatiska barn
Antalet apatiska flyktingbarn i Sverige har ökat från i princip noll till över 400 de senaste två åren. Många lever med hot om avvisning, 53 barn har redan fått besked om att de måste lämna landet, visar en ny kartläggning.
29 apr 05 – Asylsökande barn med uppgivenhetssyndrom

Högskoleverkets granskningar klara
Den nya lärarutbildningen kännetecknas av flera allvarliga brister. Stora problem finns också för språken. Här redovisas Högskoleverkets granskning för 2004 ämne för ämne.
29 apr 05 – Hur har det gått?

Fler ska flytta dit jobben finns
De kommande årens stora pensionsavgångar väntas leda till arbetskraftsbrist på flera håll i landet. Men få svenskar är beredda att flytta. En lösning är att förbättra stödet för dubbel bosättning, menar regeringens utredare.
28 apr 05 – SOU 2005:28

Nytt råd för utbildningsforskning
Låt utbildningsvetenskapliga kommittén fortleva i ytterligare tre år och inrätta därefter kommittén som ett eget ämnesråd inom Vetenskapsrådet. Det föreslår regeringens utredare Lars Haikola. Förslaget går tvärt emot regeringens intentioner.
26 apr 05 – SOU 2005:31

Bulgarien rycker allt närmare EU
Rumänien och Bulgarien rycker allt närmare ett medlemskap i EU. På måndagen undertecknade de båda länderna ett anslutningsfördrag som tilldelar dem observatörsstatus inom unionen. Målet är ett fullvärdigt medlemskap 2007.
26 apr 05 – EU, Rumäniens och Bulgariens anslutning till Europeiska unionen

Internationellt anpassad sanktionslag
En särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att se över sanktionslagen om internationella sanktioner. Huvudsyftet är att bättre anpassa lagen till det internationella regelverket på området. Utredaren ska också föreslå föenklingar av det svenska regelverket.
25 apr 05 – Dir 2005:34

Mer tid för upphandlingsutredning
Den pågående utredningen om hur två stycken EG-direktiv om offentlig upphandling ska kunna införas i svensk rätt har beviljats mer tid. Utredningen ska utöver tidigare anvisningar bland annat se över möjligheten att ställa miljökrav och sociala krav vid olika upphandlingar.
25 apr 05 – Dir 2005:39

Internationella organisationers status i Sverige utreds
Den rättsliga statusen kring internationella mellanstatliga organisationer med säte i Sverige omgärdas av en rad frågetecken. En utredare ska nu se över organisationernas ställning.
25 apr 05 – Dir 2005:43

Förlängd utredning om värdepapper
Den utredning som tillsatts av regeringen förra året i syfte att se över frågor rörande lagstiftningen för värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser har tilldelats mer tid för sitt uppdrag.
25 apr 05 – Dir 2005:46

Utvidgat uppdrag för fjärrvärmeutredning
Den pågående fjärrvärmeutredningen har fått sitt uppdrag utvidgat. Utredning ska utöver tidigare uppgifter även se över hur skyddet för fjärrvärmekunder ska kunna stärkas i händelse av konkurser.
25 apr 05 – Dir 2005:41

Mer tid för kontokortsutredning
Den utredning som arbetar med att se över konsumentkreditlagen när det gäller kontohavares betalningsansvar för obehörig användning av kontokort har fått mer tid. Ett delbetänkande om så kallad modemkapning har tidigare överlämnats till regeringen.
25 apr 05 – Dir 2005:45

Fondkommissionsutredning förlängs
Den utredning som sedan 2001 ser över behovet av ny lagstiftning angående kommissionshandeln på värdepappersmarknaden har fått mer tid. Uppdraget har förlängts i omgångar. Nytt slutdatum är satt till den 31 december 2005.
25 apr 05 – Dir 2005:44

Mer tid för timplanedelegation
Sedan 1999 har ett antal kommuner på försök tillåtits organisera undervisningen i grundskolan utan timplan. Försöket har löpande utvärderats av en särskild delegation, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 oktober 2005.
25 apr 05 – Dir 2005:38

Mer tid för utredning om arbetskraftsinvandring
Den parlamentariska kommitté som sedan förra året arbetar med att se över regelverket för arbetskraftsinvandring har fått mer tid för sitt uppdrag. Slutdatum för delbetänkandet har skjutits fram till senast den 15 juni 2005.
25 apr 05 – Dir 2005:22

Svensk lönebildning ska utvärderas
Hög inflation och uteblivna reallöneökningar kännetecknade svensk lönebildning under flera decennier fram till och med mitten av nittiotalet. År 2000 inrättades Medlingsinstitutet i syfte att få en mer balanserad lönebildning. Nu ska institutet utvärderas.
25 apr 05 – Dir 2005:29

Fler ska studera utomlands
Fler svenskar ska delta i EU:s olika utbildningsprogram i framtiden. Det är ett av målen med regeringens nya utredning som ska se över verksamheten vid det Internationella programkontoret.
25 apr 05 – Dir 2005:42

Makthavarna fjärmar sig från folket
Glappet mellan den politiska eliten och folket blir allt större. Men problemet ska inte skyllas på medborgarnas bristande engagemang. Tvärtom är det istället politikerna som fjärmar sig från folket, menar statsvetaren Erik Amnå.
22 apr 05 – Sörbom, Adrienne (red): Den tömda demokratin

Fler jobb till unga och invandrare
Sist in först ut. Under den devisen har många unga och invandrare knuffats ut från den svenska arbetsmarknaden. En ny arbetsgrupp ska nu se över hur fler jobb ska kunna skapas. Frågan är var.
22 apr 05 – Promemoria: Direktiv till arbetsgruppen för ökad sysselsättning

Samma rasism här som där
Ett mörkt kapitel i svensk historia blottläggs av TV-journalisten Christian Catomeris. I Sverige har rasism och främlingsfientlighet frodats precis som i andra länder.
22 apr 05 – Catomeris, Christian: Det ohyggliga arvet

”Landstingen kan spara miljarder”
Skenande utgifter och usla bokslut har tyngt landstingen de senaste tio åren. Men med en effektivare organisation skulle landstingen kunna spara minst 30 miljarder kronor över en tioårsperiod, hävdar regeringens utredare.
22 apr 05 – Ds 2005:7

Toppbetyg för svensk sjukvård
Svensk sjukvård står sig väl i jämförelse med USA och övriga EU-länder. Vården kännetecknas av effektivitet, tillgänglighet och goda resultat, enligt en ny rapport. Det finns dock flera frågetecken.
21 apr 05 – Svensk sjukvård i internationell belysning

Dold arbetslöshet bakom sjuktalen
Tempot har skruvats upp på arbetsmarknaden och allt fler tvingas lämna sina jobb på grund av stress och oro. Men bakom sjuktalen döljer sig också arbetslöshet och administrativa brister, enligt en ny forskningsrapport.
20 apr 05 – Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar

Svenska löntagare sjukast i Europa
Inget annat EU-land har så höga sjuktal som Sverige. Men någon ljusning finns inte i sikte. Tvärt om riskerar vissa grupper att helt stängas ute från arbetsmarknaden i framtiden, varnar forskaren Edward Palmer i en ny rapport.
20 apr 05 – Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar

Varför är amerikanerna som de är?
Staffan Ekendahl som arbetat flera år som korrespondent i USA för bland annat Dagens Eko har skrivit en förbluffande ytlig bok om USA. Han försöker skildra hur amerikanarna är och varför de är så annorlunda oss européer.
15 apr 05 – Ekendahl, Staffan: Amerikanarna

7 av 10 friårsplatser redan tillsatta
Trots att det bara gått tre månader sedan friåret infördes är 70 procent av de 12 000 friårsplatserna redan tillsatta. Framför allt är det kvinnor och personer över 45 år som nappat på friåret, visar AMS kartläggning.
15 apr 05 – Återrapportering friåret

Borgerligt krav på fler utlandssoldater
Sveriges deltagande i internationella krisinsatser har minskat de senaste tio åren, trots att hjälpbehovet på många håll är stort. Nu kräver den borgerliga alliansen att antalet utlandssoldater tredubblas.
15 apr 05 – Allians för Sverige: Tredubbla svenskt deltagande i internationella operationer

Högkonjunktur med problem
Svensk samhällsekonomi växer med drygt tre procent och de offentliga finanserna visar överskott. Men hög arbetslöshet – mitt i högkonjunkturen – är ett stort bekymmer.
15 apr 05 – Prop 2004/2005:100

Arbetslösheten stora stridsfrågan
Sveriges ekonomi är urstark och arbetslösheten kommer att pressas ned till fyra procent nästa år, sa finansminister Pär Nuder när vårbudgeten debatterades i riksdagen. Vilseledande, sa de borgerliga, och anklagade regeringen för att trixa med statistiken.
15 apr 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:105

Ams-åtgärder går före riktiga jobb
Dagens högkonjunktur skapar inga nya jobb. Industrin nyanställer nämligen inte och kommuner och landsting har inte råd att anställa. Men staten skulle kunna använda ”bidragspengarna” till att anställa.
15 apr 05 – Prop 2004/2005:100

Svenska nazister starka på 30-talet
Sverige hade betydligt fler organiserade nazister än Norge och Danmark under 1930-talet. Men deras stöd sjönk kraftigt när Hitler visade sitt rätta ansikte, skriver Helene Lööw i boken Nazismen i Sverige 1924-1979.
15 apr 05 – Lööw, Heléne: Nazismen i Sverige 1924-1979

Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer
Bostadsbidraget för barnfamiljer ska höjas från och med den 1 januari 2006. För en familj med två barn ger höjningen 100 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt satsar regeringen 200 miljoner på reformen.
13 apr 05 – Prop 2004/2005:112

En hundralapp mer i underhållsstöd
Underhållsstödet för ensamstående föräldrar höjs med 100 kronor i månaden från och med den 31 januari nästa år. Samtidigt höjs grundavdraget för den underhållsskyldiga föräldern från 72 000 kronor till 100 000 kronor, enligt regeringens förslag.
13 apr 05 – Prop 2004/2005:116

God man till ensamma flyktingbarn
Alla barn som kommer ensamma till Sverige och söker uppehållstillstånd här ska tilldelas en god man. Denne ska företräda barnen i kontakterna med bland annat skolan, vården och omsorgen, enligt ett nytt förslag från regeringen.
12 apr 05 – Prop 2004/2005:136

Ungdomarna ratar industrijobben
Många av dagens ungdomar vill bli tv-kockar och stjärnreportrar, trots att framtidsutsikterna bedöms som usla. Inom industrin däremot väntas arbetskraftsbrist. Dessa jobb är det dock få som vill ha, visar LO:s kartläggning.
12 apr 05 – Hur står det till med yrkesutbildningarna i gymnasieskolan?

Utländska giftermål kontrolleras
Svenskar som vill gifta sig med utländska kvinnor ska kontrolleras mot polisens belastningsregister innan kvinnorna tilldelas uppehållstillstånd, föreslår regeringens utredare Per Lilja. Syftet är att skydda utsatta kvinnor från Thailand och Filippinerna.
8 apr 05 – SOU 2005:14

Den amerikanska myten används av Bush
Den amerikanska drömmen var inspirerad av franska revolutionens frihetsidéer, gudstro och nationalism. Göran Rosenberg berättar om drömmarna och myterna och om hur Bushs nu omsätter retoriken i politisk och militär handling.
8 apr 05 – Rosenberg, Göran: Friare kan ingen vara

Vårdnadsutredning får mer tid
År 2002 tillsatte regeringen en vårdnadsutredning i syfte att ta fram förslag på hur hanteringen av problem som uppstår i samband med beslut om gemensam vårdnad ska kunna hanteras på ett bättre sätt. Utredningen har nu beviljats mer tid för sitt uppdrag.
8 apr 05 – Dir 2005:35

”Självgoda svenskar ratar Bryssel”
Trots att flera svenska hjärtefrågor lyfts fram i EU de senaste tio åren framstår Bryssel fortfarande som ett rött skynke i den svenska debatten. Det är dags att göra upp med självgodheten, menar författaren och journalisten Emily von Sydow.
8 apr 05 – von Sydow, Emily: Från ordförandeskap till utanförskap

Ge forskarna frihet och pengar
Den borgerliga alliansen går nu till samlat angrepp mot regeringens forskningspolitik. Forskarna måste få mer pengar och större frihet, kräver fyrklövern. Samtidigt vill man stärka banden mellan forskarvärlden och näringslivet, bland annat genom att införa ett nytt royaltiesystem.
7 apr 05 – Allians för Sverige: Större frihet åt forskningen

Jobbpaket ska ge 20 000 nya jobb
Fler anställningsstöd, fler utbildningsplatser inom särskilda bristyrken och nya satsningar på unga och invandrare. Det är några av ingredienserna i årets budgetuppgörelse, som regeringen och samarbetspartierna presenterade på tisdagen.
7 apr 05 – Uppgörelse om vårbudgeten

Ingen asyl för apatiska flyktingbarn
Det blir ingen generell asyl för de apatiska flyktingbarnen. Det står klart sedan socialdemokraterna och moderaterna på onsdagen gick samman i riksdagen och röstade ned förslaget om att ge barnen permanent uppehållstillstånd i Sverige.
6 apr 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:99

Varannan politiker utsatt för hot
Nio av tio riksdagsledamöter har övervägt att lämna sina uppdrag på grund av att de utsatts för hot, våld eller trakasserier, enligt en ny undersökning. Siffrorna är alarmerande och utgör ett hot mot demokratin, säger demokratiminister Jens Orback.
6 apr 05 – Kartläggning av trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Mer tid för utredning om uppdragsarkeologi
Förra året tillsatte regeringen en ny utredning i syfte att se över vissa frågor inom det uppdragsarkeologiska området. Utredaren har beviljats mer tid och ska slutredovisa sitt arbete senast den 31 augusti 2005.
5 apr 05 – Dir 2005:33

Feminister siktar på riksdagen
Nu är det slut på hemlighetsmakeriet kring Gudrun Schyman. På måndagen presenterade den förra vänsterledaren den nya sammanslutningen Feministiskt initiativ. Siktet är inställt på valet 2006 och målet är att ta sig in i riksdagen.
4 apr 05 – Feministiskt initiativ

Radikalfeministisk kamp mot patriarkatet
Det nya feministiska parti som är på väg att bildas har formulerat sina ståndpunkter i en radikalfeministisk "plattform", där kampen mot patriarkatet sätts högst upp på dagordningen.
4 apr 05 – Plattform för Feministiskt Initiativ

Håller metodkvaliteten på att utarmas?
Det finns ett nyväckt intresse för metodfrågor inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Det märks i bokutgivning, konferensteman och forskarutbildningskurser. Om vi ser tillbaka har det dock länge funnits en spänning kring metodbegreppet inom vårt ämne som ju har utvecklats som ett slags hybridämne av samhällsvetenskapliga och humanistiska influenser.
1 apr 05 – Birgitta Höijer

Diskussion - Två metodböcker i fokus
Författarnas presentation Dette er en lærebok på innføringsnivå i medievitenskap, journalistikk, kulturfag, markedsføring og andre relaterte områder. Hovedmålet er å gi en innføring i de mest sentrale forskningsmetodene i det medievitenskapelige fagfeltet. Intensjonen er at boka skal gi studenter på universitets- og høyskolenivå grunnlag for å forstå og kritisere analytiske bidrag i faget, og at den skal gi studentene grunnlag for å gjennomføre egne studier.
1 apr 05 – Helge Østbye, Knut Helland, Karl Knapskog & Leif Ove Larsen

KOMMENTAR till Mark Brady Ökat intresse för fiskeriekonomi
Mark Bradys (2005) artikel är en välkommen introduktion till de centrala argumenten i den fiskeriekonomiska debatten. Den knyter an till aktuella frågeställningar som är av stort intresse bland näringens utövare och även bland tjänstemän i en förvaltning, som under de senaste åren kritiserats för ineffektivitet och svag måluppfyllelse.
1 apr 05 – Anders Carlberg

Skall aktier dominera långsiktiga portföljer?
I Sverige liksom i många andra högindustrialiserade länder sparar individerna själva till pensionen. Detta är ett långsiktigt sparande där valet mellan räntebärande tillgångar och aktier är centralt. De flesta rådgivare påstår att det är klokt att placera en större del i aktier ju längre tid som sparandet binds. Har dessa råd någon vetenskaplig grund? Kan man visa att det finns systematiska skillnader i aktiens portföljvikt mellan olika investeringshorisonter? Vi undersöker denna fråga för den svenska marknaden. Våra resultat tyder på att aktiernas vikt ökar med investeringshorisonten, medan motsatsen gäller för en räntebärande tillgång.
1 apr 05 – Björn Hansson och Mattias Persson

Bör inriktningen på makropolitiken ändras? Och var den ekonomisk-politiska debatten i Sverige bättre förr?
Dagens svenska makropolitik karakteriseras av en oberoende Riksbank och prisstabilitet som det dominerande målet. I denna artikel ifrågasätts denna inriktning på politiken. Enligt författaren har behovet av att ha en självständig Riksbank som en garant för en trovärdig antiinflationspolitik blivit mindre aktuellt. Författaren kritiserar också den nuvarande debatten kring den ekonomiska politiken.
1 apr 05 – Björn Thalberg

Vad är det egentligen som är ideologiskt?
Låt mig först säga att jag inte har några invändningar mot de flesta av de påståenden som görs i Robert Östlings artikel i (Östling 2005). De allmänna rekommendationer som finns på slutet är det också svårt att inte hålla med om.
1 apr 05 – Hans Lind

Det kan löna sig vem du är!
Social kompetens, pålitlighet och självförtroende betraktas allmänt som värdefulla personlighetsdrag för individens karriärmöjligheter och löneutveckling. De förekommer dock sällan som förklaringsfaktorer i empirisk lönebildningsforskning mycket beroende på att det i regel saknas tillräckligt detaljerade individdatamaterial. Vid sidan av intelligens är sådana personlighetsdrag viktiga för att förklara löneskillnader mellan individer med till synes likartad utbildning. I denna artikel redovisas empiriska resultat från en framväxande lönebildningslitteratur om individens personlighetsdrag som lönebestämmande faktor. I detta sammanhang redovisas också preliminära resultat från en ny svensk studie som bl a visar att personlighetsdrag i termer av individens självuppfattning är lönsamt särskild i höga lönelägen i inkomstfördelningen.
1 apr 05 – Jesper Antelius och Johnny Zetterberg

Invandring till Sverige ger lägre yrkesstatus
I denna artikel presenteras en undersökning av hur invandrares yrkesstatus utvecklas över tiden i Sverige. Vi finner att invandrarens yrkesstatus går ned strax efter invandringstillfället för att sedan stiga. Detta U-formade samband är tydligast för välutbildade flyktingar. Trots att deras yrkesstatus stiger över tiden uppnår de emellertid inte den yrkesstatus de hade i hemlandet ens efter mer än fjorton års vistelse i Sverige. Detta tyder på att svensk arbetsmarknad har en dålig förmåga att ta hand om den resurs som utrikes födda akademiker utgör.
1 apr 05 – Jan Ekberg och Dan-Olof Rooth

SLUTREPLIK Svar till Stig Tegle
Tegle anser att Sverige genom sitt engagemang för östutvidgningen visat tillräcklig solidaritet med de nya medlemstaterna. Att även tillåta konkurrens på plats i Sverige vore enligt honom att låta solidariteten gå ett steg för långt. Under lång tid har delar av det svenska näringslivet utsatts för hård konkurrens både från hög- och låglöneländer - något som utan tvekan drabbat många enskilda hårt. Handeln har emellertid gynnat svenska konsumenter genom lägre priser och ett ökat produktutbud. Det har även möjliggjort specialisering som i sin tur lett till en effektivare användning av landets produktionsresurser. Handelsutbytet har dessutom gynnat producenter och konsumenter i de länder vi handlar med. Att öppna upp fler branscher för handel skulle öka dessa vinster ytterligare.
1 apr 05 – Karolina Ekholm och Jonas Vlachos

LEDARE: Hur står det till med den svenska venture capital-marknaden?
De flesta ekonomer är ense om att tillgång till riskkapital för nystartade bolag, så kallat venture capital, är centralt för tillväxten i ekonomin. För drygt fem år sedan var den svenska venture capital-branschen föremål för en het akademisk debatt, som bland annat fördes i Ekonomisk Debatt. Flera debattörer hävdade att den svenska venture capital-marknaden var för liten och outvecklad och efterfrågade åtgärder som skattelättnader och statligt finansierade innovationsfonder för att stimulera denna.
1 apr 05 – Per Strömberg

Ekonomporträtt: Staffan Burenstam Linder - en fritänkare
Staffan Burenstam Linder (SBL) (1931-2000) var en "idémänniska". De flesta akademiker får vara glada om de har haft en bra vetenskaplig idé under sin livstid. SBL hade åtminstone två, kanske fler; det beror lite på hur man räknar. Ännu färre kan räkna med att de av andra skall identifieras med sina idéer. Vad "The Linder Thesis" är, vet alla utrikeshandelsekonomer. Den andra idé man främst förknippar med SBL, den om tidens knapphet, var han inte ensam om, men hans tillämpning av den var klart originell.
1 apr 05 – Mats Lundahl

Osolidariskt om svenska byggarbetarlöner
Redaktörerna Karolina Ekholm och Jonas Vlachos (EV) verkar missförstått både den internationella handelsteorins effekter och kollektivavtalens funktion på en punkt. I en ledare (ED nr 1 2005) klagar de på den svenska solidariteten med hänvisning till Byggnads blockad av det lettiska byggföretaget i Vaxholm: "Den centrala politiska frågan är huruvida sympatierna är starkast med de relativt rika svenska byggnadsarbetarna eller med relativt fattiga lettiska."
1 apr 05 – Stig Tegle

USA har lämnat sina ideal
Världspolis på den internationella scenen och polisstat på hemmaplan? USA befinner sig idag långt från den republik som konstitutionen talar om. Gore Vidals giftiga penna finner få försonande drag i dagens USA.
1 apr 05 – Vidal, Gore: Evigt krig för evig fred

Färre brott anmäls – fler klaras upp
Antalet anmälda brott minskade förra året jämfört med 2003 och fler brott klaras upp nu än tidigare. Men de anmälda våldsbrotten ökar, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
1 apr 05 – Brottsförebyggande rådet: Anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer

Grova våldsbrott ökar inte
Tvärt emot den bild som ofta förmedlas i medierna har antalet grova våldsbrott i Sverige inte ökat de senaste 30 åren. Det hävdar forskaren Felipe Estrada, som istället för att titta på brottsanmälningar har undersökt sjukhusens patientregister.
1 apr 05 – Institutet för framtidsstudier: Våldsutvecklingen i Sverige

Mer pengar till studenter med barn
Från och med den första januari nästa år kommer alla studenter som har barn att få ett extra studiebidrag. För en studerande med två barn kommer det nya bidraget att ge ett tillskott på 871 kronor varje månad, enligt regeringens förslag.
31 mar 05 – Prop 2004/2005:111

Hårdare tag mot spritsmugglarna
Spriten flödar in över våra gränser och svenskarna super som aldrig förr. Genom att skärpa straffen för smuggling hoppas regeringen kunna vända utvecklingen. Men smuggelspriten utgör endast en liten del av all alkohol. Det mesta förs in helt lagligt.
30 mar 05 – Prop 2004/2005:126

JO riktar skarp kritik mot Säpo
Avvisningen av två asylsökande egyptier från Bromma flygplats utanför Stockholm 2001 var behäftad med allvarliga brister. Säpo förtjänar "synnerligen allvarlig kritik", skriver justitieombudsmannen (JO) Mats Melin i sitt granskningsbeslut.
30 mar 05 – JO:s granskning av Säpos Egyptenavvisning, UD:s rapport om mänskliga rättigheter

Kritiserad nämnd skrotas nästa år
Den segdragna processen med att skrota Utlänningsnämnden går mot sitt slut. Vid årsskiftet ersätts den kritiserade nämnden med särskilda migrationsdomstolar, enligt en överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna. I samma veva upprättas en ny utlänningslag.
30 mar 05 – Lagrådsremiss: Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden

Skatteutjämningen analyseras löpande
Varje gång skatteutjämningen mellan kommuner och landsting ska reformeras blir det politisk strid - mellan höger och vänster, och mellan Stockholm och Norrland. Och tidningarna publicerar listor med vinnare och förlorare. Detta vill regeringen undvika.
23 mar 05 – Dir 2005:26

Rätten att använda sydsamiska språket
Det sydsamiska språket som talas i delar av Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna är hotat. Om samerna får rätt att tala sydsamiska i sina kontakter med myndigheterna skulle språket kunna räddas, resonerar regeringen som vill ha frågan utredd.
23 mar 05 – Dir 2005:23

Ny avgift för bönder
Kontrollen av djurfoder ska i framtiden ske ute på bondgårdarna och inte bara hos stora företag som producerar och distribuerar foder.
23 mar 05 – Dir 2005:25

Vem ska avgöra veterinärens kompetens?
Veterinärer kan liksom läkare kalla sig specialister när de har den kompetens som krävs. En enskild veterinär har dock klagat på hur det går till när veterinärernas specialistkompetens delas ut - det är en privat organisation inte en myndighet som gör det.
23 mar 05 – Dir 2005:17

Fiskeutredningen får mer tid
Den utredning som ser över hur fiskevården ska finansieras får sin utredningstid förlängd till den 1 oktober 2005.
23 mar 05 – Dir 2005:27

Högskoleutredning får extra tid
Den utredning som ser över principerna för hur mycket pengar högskolorna ska tilldelas får förlängd utredningstid. Uppdraget ska vara klart den 27 maj 2005.
23 mar 05 – Dir 2005:24

Tolkutredare får extra tid
Den utredning som undersöker hur rättväsendets behov av kvalificerade tolkar ska kunna tillgodoses skulle ha varit klar den 3 januari. Utredaren har fått mer på tid på sig. Uppdraget ska vara klart den 30 april 2005.
23 mar 05 – Dir 2005:18

Miljardsatsning på svensk forskning
Regeringen satsar 2,3 miljarder kronor på att stärka forskningen de kommande tre åren. De prioriterade områdena - teknik, medicin och hållbar utveckling - tilldelas 960 nya miljoner. De direkta anslagen till universiteten och högskolorna höjs med 521 miljoner kronor.
22 mar 05 – Prop 2004/2005:80

Nya pass blir säkrare - och dyrare
Alla nya pass ska från och med den 1 oktober i år förses med så kallad biometrisk information, i from av en digital ansiktsbild. Syftet är att göra passen säkrare. Men det blir dyrt. Tillfälliga pass kommer att kosta nästan tusen kronor.
21 mar 05 – Prop 2004/2005:119

Estonias förlisning granskas på nytt
Estonias förlisning ska utredas på nytt. Det meddelade regeringen på torsdagen. Den nya granskningen ska undersöka själva sjunkförloppet och syftar till att förbättra sjösäkerheten.
21 mar 05 – Regeringsbeslut 2005-03-17

Ny vakthund för ökad jämställdhet
Genom att tillsätta en ny utredare som ska övervaka jämställdhetsintegreringen inom regeringskansliet och de statliga myndigheterna hoppas regeringen få fart på jämställdhetsarbetet. Utredaren ska svara för utbildning och metodutveckling.
18 mar 05 – Dir 2005:7

Sjukdomen slog till mitt i samhället
Botswana i södra Afrika är det land som drabbats hårdast av hiv och aids. Nära 40 procent av de vuxna är smittade. Men det finns hopp. Ett ambitiöst program hjälper de sjuka.
18 mar 05 – Anna Koblanck: Några dagar till

Borgerligt löfte riva upp stopplag
Regeringens och samarbetspartiernas stopplag mot privatiseringar av akutsjukhus har fått oppositionen att rasa. I ett gemensamt utspel lovar nu de borgerliga att riva upp förslaget och istället införa en så kallad startlag, vid en valseger.
18 mar 05 – Allians för Sverige: Startlag istället för stopplag

EU stoppar samtal med Kroatien
EU beslutade på onsdagen att stoppa de planerade medlemskapsförhandlingarna med Kroatien. Orsaken är att landet inte fullt ut samarbetar med krigsförbrytartribunalen i Haag, uppger EU:s utrikesministrar.
17 mar 05 – EU, Rådets slutsatser om Kroatien

Krav på sänkt skatt på öl och vin
Sänk skatten på öl och vin, höj åldersgränsen på krogen och inför en extra skatt på alkoläsk. Med dessa förslag hoppas regeringens alkoholpolitiske utredare Kent Härstedt kunna begränsa utlandsinförseln och hejda supandet.
17 mar 05 – SOU 2005:25

Bättre stöd till våldsutsatta kvinnor
Samhällets stöd till kvinnor som riskerar att utsättas för våld brister på flera punkter. Många kvinnor får inte den hjälp de behöver och enligt lag har rätt till. En utredare ska nu se över kommunernas och socialtjänstens insatser.
17 mar 05 – Dir 2005:32

Fyrklövern lovar satsa på turism
Med hjälp av den forne slalomstjärnan Stig Strand som dragplåster presenterade den borgerliga fyrklövern riktlinjerna för en alternativ svensk turistpolitik. Tio nya miljoner till marknadsföring av Sverige och ytterligare satsningar på infrastruktur och kommunikationer är några av löftena.
16 mar 05 – Allians för Sverige: Turist - Javisst

Invandrare stoppas i karriären
Många invandrare har svårt att slå sig in på arbetsmarknaden och är ofta hänvisade till jobb långt under sina kvalifikationer. Chefsposterna tycks fortfarande vara reserverade för vita, svenskfödda män, enligt en ny rapport från TCO.
16 mar 05 – Sist i kön Farida - invandrare på svensk arbetsmarknad

LO kräver kraftsamling för fler jobb
Ett reformerat utgiftstak, en ny sysselsättningsmarginal i statsbudgeten, hårdare tag mot diskriminering och kraftfullare åtgärder för en bättre arbetsmiljö. Det är några av ingredienserna i LO:s strategi för full sysselsättning.
15 mar 05 – Ett arbetsliv för alla

Kinesiska löner bråkdel av svenska
För att stärka den svenska exportindustrin har lönerna successivt justerats ned till Europanivå. Men samtidigt ökar konkurrensen om jobben på andra håll. I Kina finns till exempel 100 miljoner industriarbetare, som i snitt tjänar fyra kronor i timmen.
15 mar 05 – I takt med Europa 2004

Mer tid för heltidsutredningen
För ett drygt år gav regeringen i uppdrag åt en utredare att undersöka hur rätten till heltidsanställningar ska kunna stärkas. Utredaren har beviljats extra tid för arbetet och ett nytt slutdatum är satt till den 30 november 2005.
15 mar 05 – Dir 2005:31

Nya Sida-jobb skapas på Gotland
Ett nytt vänortscentrum inom ramen för Östersjösamarbetet ska tillsammans med en ny stipendieverksamhet och ett institut för hållbar utveckling skapa 50 nya jobb på Gotland. Satsningarna är en kompensation för de kommande försvarsnedläggningarna.
14 mar 05 – Omlokalisering av statlig verksamhet

Regionsjukhus får inte privatiseras
De stora sjukhusen ska inte kunna privatiseras och sjukhusvården ska fördelas efter behov, inte betalningsförmåga. Det är grundbultar som ska skrivas in i hälso- och sjukvårdslagen, föreslår regeringen och stödpartierna.
11 mar 05 – Lagrådsremiss: Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus

Iraks vapen fanns inte där
Tidigare än de flesta insåg Hans Blix att USA:s uppgifter om Iraks massförstörelsevapen var felaktiga. Nu berättar Blix om det politiska spelet som föregick kriget.
11 mar 05 – Hans Blix: Avväpna Irak

Ingen arvsskatt efter den 17 december
Efterlevande till personer som omkom i flodvågskatastrofen ska inte behöva betala arvsskatt, anser regeringen och samarbetspartierna, som du lägger ett formellt förslag till riksdagen.
8 mar 05 – Prop 2004/2005:97

Lesbiska par får inseminera
Lagom till den internationella kvinnodagen, den 8 mars, föreslår regeringen att lesbiska par ska kunna bli föräldrar genom att en av kvinnorna görs gravid genom insemination. Båda kvinnorna blir i social och juridisk mening föräldrar.
8 mar 05 – Lagrådsremiss: Assisterad befruktning och föräldraskap

"Regeringen sviker apatiska barn"
Regeringen och moderaterna fick ta emot hård kritik av de övriga riskdagspartierna för beslutet att inte låta de apatiska flyktingbarnen stanna i Sverige. Regeringens politik är skamlig, sa miljöpartiets Gustav Fridolin när frågan diskuterades i riksdagen.
7 mar 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:84

Mer tid för SPAR-utredning
Förra året tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över Statens personadressregister, SPAR. Utredaren har beviljats mer tid och ska redovisa uppdraget senast den 1 juli 2005.
7 mar 05 – Dir 2005:28

Brasiliens jordlösa hoppas på Lula
En tredjedel av Brasiliens 170 miljoner innevånare hungrar. Organiserade av MST, De jordlösas rörelse, har 350 000 familjer tagit över oanvänd jordbruksmark och kommit en bit bort från svälten.
4 mar 05 – Lennart Kjörling: Så länge det finns hunger

Klyftorna ökar inom offentlig sektor
Lönegapet mellan kommunalarbetare och tjänstemän inom kommuner och landsting har stadigt ökat de senaste tio åren. Tjänstemännen tjänar i snitt 6 600 kronor mer än arbetarna. Nu är smärtgränsen nådd, skriver LO i en ny rapport.
3 mar 05 – Löner i kommun och landsting

Dyrt med målsägandebiträden
Den som drabbas av brott, till exempel sexualbrott, har rätt till juridiskt stöd i form av målsägandebiträde. Allt fler har kommit att använda sig av denna hjälp. Men det har blivit för dyrt, antyder regeringen som nu tillsätter en utredning.
2 mar 05 – Dir 2005:19

Samlokalisering av mobilmaster
Att telefonbolagen nu bygger upp varsina nät med master och antenner har blivit ett problem. Därför vill regeringen att bolagen samarbetar. En utredare ska ta ställning till hur samlokalisering av master kan underlättas.
2 mar 05 – Dir 2005:16

Sänkt bokmoms gav billigare böcker
Priset på böcker och tidskrifter har sjunkit till följd av 2002 års bokmomssänkning. Men inte i den omfattning som reformen avsåg. Framför allt har studenterna anledning att vara besvikna, konstaterar Bokpriskommissionen i sin slutrapport.
2 mar 05 – SOU 2005:12

Etniskt register i kollision med grundlagen
I dag ska alla större arbetsplatser ha en jämställdhetsplan. I framtiden ska liknande planer finnas även när det gäller de anställdas trosuppfattning och deras etniska och religiösa tillhörighet. Detta enligt regeringen.
2 mar 05 – Dir 2005:8

Mer utredningstid
Sociala barn- och ungdomskommittén som ska ta fram en nationell handlingsplan för barn- och ungdomsvården får sin utredningstid förlängd till den 1 oktober 2005.
2 mar 05 – Dir 2005:20

Högskolestudenters strategier för att antas till högre utbildning
Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. .
1 mar 05 – Ewa Andersson

Moralisk fostran - ett samtalsanalytiskt perspektiv
Föreliggande artikel introducerar ett samtalsanalytiskt perspektiv på moral i skolan. .
1 mar 05 – Michael Tholander

Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?
Forskningen om specialpedagogik väljer mellan det individualistiska perspektiv med rötter i medicin och psykologi eller ett perspektiv med betoning på sociala faktorers betydelse för skolproblem. .
1 mar 05 – Claes Nilholm

För EU i tiden. En betraktelse över svensk kommunal vuxenutbildning
Denna artikel är ett försök att förstå de omvandlingar som pågår inom dagens svenska kommunala vuxenutbildning. .
1 mar 05 – Jörgen From och Carina Holmgren

Recension: Kvinnor, män och sjukfrånvaron
Riksförsäkringsverket, RFV, har årligen sedan 1999 gett ut Socialförsäkringsboken. 2004 års tema, Kvinnor, män och sjukfrånvaro, är väl valt med tanke på de höga sjuktal vi har och den närmast explosionsartade ökningen sedan 1997.
1 mar 05 – Agneta Kruse,

Recension: Hälsa, vård och tillväxt
År 1900 var förväntad livslängd i Sverige 51 år för män och 53 år för kvinnor. Författarna betonar att det är hög tid att börja betrakta hälsa som en ekonomisk nyttighet och svensk sjukvård som en möjlig tillväxtmotor.
1 mar 05 – Ola Granström,

Är nationalekonomin ideologisk?
Ämnet nationalekonomi kritiseras ofta för att vara ideologiskt. Den här artikeln tar den kritiken på allvar och undersöker i vilket avseende nationalekonomin kan sägas vara ideologisk. Dessutom diskuteras hur nationalekonomiska forskare bör förhålla sig till kritiken.
1 mar 05 – Robert Östling

Lyckans ekonomi: ett framväxande forskningsområde
Under senare år har allt fler ekonomer intresserat sig för individens välbefinnande (lycka). Med fokus på sambandet mellan inkomst och lycka diskuterar och analyserar den här artikeln detta framväxande forskningsområde. Perspektivet är både teoretiskt och empiriskt. Den teoretiska delen syftar till att förklara de regelbundenheter den empiriska forskningen identifierat. Artikeln avslutas med en diskussion om hur lyckoforskningen kan komma att utmana såväl nationalekonomins teoretiska fundament som den ekonomiska politikens utformning.
1 mar 05 – Daniel Lind

Svar till Eriksson
Erikssons kritiska not innehåller ett antal missuppfattningar, som i sin tur leder till flera missuppfattningar, motstridigheter och till och med rena felaktigheter. Kritiken är baserad dels på en översikt av forskningsresultat i en debattartikel i DN (10 januari 2004), dels på en uppsats med titeln Distributive Justice and CEO Compensation (Jasso och Meyersson Milgrom 2004). Vi fokuserar vårt svar på de mest allvarliga missuppfattningarna av teoribildningen kring vår uppsats och av den empiriska metod vi använt och hoppas därigenom kunna bringa reda i diskussionen.
1 mar 05 – Guillermina Jasso och Eva M Meyersson Milgrom

Vad anser MBA-studenter om lön och kön?
På DN Debatt den 10 januari 2004 skrev forskaren Eva Meyersson Milgrom att MBA-studenter anser att rättvis lön för en kvinnlig VD är 15 procent lägre än för en manlig VD med samma bakgrund i ett motsvarande företag. Artikeln grundade sig på en opublicerad studie som hon gjort tillsammans Guillermina Jasso, professor vid New York University. Jag har granskat denna studie och kommit fram till att slutsatserna är helt oberättigade, eftersom forskningsmetoden är behäftad med allvarliga brister.
1 mar 05 – Kimmo Eriksson

LEDARE: Staten och sanningen
"There is nothing a government hates more than to be well informed; for it makes the process of arriving at decisions much more complicated and difficult." J M Keynes
1 mar 05 – Lars Hultkrantz

Överfiske och låga inkomster för fiskare - ett fall av otillräckliga äganderätter 1
Överfiskningen av haven beror på att fisket är en gemensam resurs. Även om det ligger i fiskets gemensamma intresse att bevara och vårda fiskeresurserna, finns det inga företagsekonomiska skäl för en enskild fiskare att väga in beståndens framtida utveckling i sitt agerande. Situationen är ett skolexempel på det s k allmänningsproblemet. EUs gemensamma fiskeripolitik har bl a genom bidrag och illa valda regleringar under lång tid förstärkt problemen - överfiskning, höga kostnader och låga inkomster för fiskarna. För att åtgärda problemen bör havsfisket grundas på äganderätter för enskilda fiskare.
1 mar 05 – Mark Brady

Det är höglönejobben som ökat på den svenska arbetsmarknaden
Utgångspunkten i min artikel i Ekono (7/2004) var Pontus Braunerhjelm sensationella upptäckt att "95 procent av de nya jobb som tillkommit sedan 1994 är låglönejobb och deltidsjobb". Den har han torgfört i såväl Dagens Industri som vid ett frukostseminarium för journalister som okritiskt förde ut de nya rönen till allmänheten. Min, liksom andras forskning har pekat i rakt motsatt riktning. Frågan är vem som har rätt. Hur har Braunerhjelm kommit fram till sin slutsats och hur jag kommit fram till min?
1 mar 05 – Rune Åberg

Vad tänker Mona Sahlin göra åt den orättvisa hyresregleringen?
Ständigt visar det sig att pampar skor sig på andras bekostnad genom att fixa attraktiva underprissatta hyreslägenheter åt sig själva och sina barn. Än är det direktörer i Skandias ledning som är i blickpunkten, än höga ledare inom LO. "Pinsamt" säger den nya bostadsministern Mona Sahlin i radio (P1, 12/11 2004). "Men det är inte systemet det är fel på utan på individernas moral." I samma andetag garderar hon sig. Är det fel på bostadspolitiken så får den väl ändras. Men det tror hon inte. Folk som inte har någon bostad får väl ställa sig i kö som alla andra säger hon. Nästan ordagrant vad Tage Erlander sa i den numera klassiska TV-utfrågningen med de tre O:na i valrörelsen 1966.
1 mar 05 – Roland Andersson och Bo Söderberg

Unga tjejer i lönlös jakt på det normala
Hur ”blir” man tjej idag – och vad bygger man sin självuppfattning på som tjej? Det är tydligt att klassbakgrund och etnicitet fortfarande är avgörande för hur du uppfattas av andra - och därmed vad du tänker om dig själv. Men också att ”den normala tjejen” är ett ouppnåeligt ideal.
25 feb 05 – Ambjörnsson, Fanny : I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer

Otillräckliga insatser mot ohälsan
Regeringens insatser för att minska sjukfrånvaron inom statsförvaltningen är otillräckliga. Om inte arbetet effektiviseras kommer målet om halverad sjukfrånvaro före 2008 inte att nås, enligt en ny rapport.
23 feb 05 – Slutrapport från Arbetsgruppen för Hälsa i staten

Fler ska arbeta — men var finns jobben?
En halv miljon människor förlorade jobben under nittiotalskrisen. Många sitter fortfarande fast i bidragsfällan. Nu vill regeringen se över samhällets förmåga att hjälpa jobbsökande med socialbidrag in på arbetsmarknaden. Men var finns jobben?
22 feb 05 – Dir 2005:10

Fördraget måste godkännas av alla
Det räcker med att ett land säger nej till EU:s nya fördrag för att konstitutionen ska falla. Att börja trixa med uteslutningar eller undantag för enskilda länder strider mot unionens rättsakter, menar Bruno de Witte, professor i europarätt.
21 feb 05 – Sieps: Ratificeringen av EU:s nya fördrag - vad händer om den misslyckas?

Klart spanskt ja till EU:s nya fördrag
Spanjorerna var på söndagen först ut att direkt i en folkomröstning ta ställning till EU:s nya grundlag. Resultatet blev ett rungande ja, vilket väcker hopp hos EU:s ledare över hela kontinenten. Men röstdeltagandet var lågt.
21 feb 05 – EU, Kommissionens ordförande José Manuel Barroso om den spanska omröstningen

Svensk gemenskap - en illusion
Den historiskt unika gemenskap som var förutsättningen för det svenska folkhemmet, välfärdspolitiken och jämlikheten existerar inte längre, hävdar Maurico Rojas.
18 feb 05 – Rojas, Mauricio : Farväl till gemenskapen

Ska tvångsvård av äldre tillåtas?
Vårdpersonal som arbetar med senildementa befinner sig i en juridisk gråzon. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) får inte tillämpas inom äldrevården. Samtidigt måste ibland vissa tvångsinsatser sättas in om den enskildes liv är i fara. Regeringen vill nu förtydliga lagstiftningen.
18 feb 05 – Dir 2005:11

”Stoppa s-styret på universiteten”
Den borgerliga alliansen går nu till angrepp mot regeringens utnämningspolitik. Vid en borgerlig valseger ska socialdemokraternas representanter sopas bort från landets högskole- och universitetsstyrelser, skriver fyrklövern i en gemensam promemoria.
17 feb 05 – Allians för Sverige: Avpolitisera universitet och högskolor

Stora risker med tjänstedirektivet
Enligt EU-kommissionen utgör tjänstedirektivet den viktigaste byggstenen i EU:s Lissabonstrategi. Men direktivet innehåller flera kontroversiella förslag, som riskerar att leda till en kapplöpning mot botten, menar juristen Ida Otken Eriksson.
16 feb 05 – Gustavsson, Sverker; Oxelheim, Lars och Wahl, Nils (red): Lissabonstrategin i halvtid

Kyrkan riskerar förlora vigselrätten
Kyrkan kan komma att förlora sin juridiska vigselrätt samtidigt som homosexuella ges möjlighet att ingå äktenskap. Alternativt kan vigselrätten komma att villkoras så att endast samfund som tillåter homoäktenskap får vigseltillstånd, enligt ett nytt direktiv.
15 feb 05 – Dir 2005:6

Pensionärernas matkostnader utreds
År 2002 infördes ett särskilt högkostnadsskydd för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Trots detta har många äldre svårt att få pengarna att räcka till. Nu ska matkostnaderna utredas.
15 feb 05 – Dir 2005:15

Borgarna sågar regeringens utrikespolitik
Utrikesminister Laila Freivalds fick utstå tuff kritik från de borgerliga partierna när hon presenterade årets utrikesdeklaration i riksdagen på onsdagen. Irak, Kuba och USA:s roll i världspolitiken var några av punkterna på dagordningen.
14 feb 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:72

Tjallarna öppnade maffians värld
Det är relativt tyst om den sicilianska maffian – Cosa Nostre – nu. Det är ett tecken på att den arbetar i lugn och ro. Så menar Maud Webster som skrivit en faktaspäckad bok Maffians värld. Maffian vill verka i tysthet och inte väcka uppmärksamhet.
11 feb 05 – Maud Webster: Maffians värld

Jobbsatsningar ska få fart på EU
Jobben och tillväxten stod i fokus när José Manuel Barroso presenterade EU-kommissionens halvtidsöversyn av de så kallade Lissabonmålen förra veckan. Däremot tycks arbetet för ett mer socialt och långsiktigt hållbart Europa vara satt på undantag.
11 feb 05 – EU-kommissionens handlingsplan för Lissabonstrategin

Ökade klyftor slår mot invandrarbarn
Samtidigt som de välbärgade barnfamiljernas inkomster växer halkar invandrarbarnen i storstädernas kranskommuner allt längre ner i inkomsttrappan. Nästan hälften av alla utlandsfödda barn definieras som fattiga, enligt en ny rapport från Rädda barnen.
11 feb 05 – Barnfattigdomen i Sverige

Mer tid för patentutredning
I april förra året tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över de ekonomiska aspekterna av patenteringen för företagens tillväxt i Sverige och Europa. Utredningen skulle enligt ursprungsdirektivet redovisas den 31 januari 2005. Nytt slutdatum är satt till den 31 augusti 2005.
11 feb 05 – Dir 2005:9

Nytt samarbete mot bidragsfusket
Kommunikationen mellan Försäkringskassan, Skatteverket och socialtjänsten fungerar illa. Nu vill regeringen undersöka möjligheten att förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna, i syfte att få bukt med bidragsfusket.
10 feb 05 – Promemoria Fi2005/701, Behov av utökat informationsutbyte mellan myndigheter

Mer tid för diskrimineringsutredning
År 2003 tillsatte regeringen en utredning i syfte att redovisa den kunskap som finns om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Ursprungligt slutdatum var satt till den 31 mars 2005. Regeringen har nu beviljat utredningen mer tid. Nytt slutdatum är satt till den 13 juni 2005.
10 feb 05 – Dir 2005:12

Allvarliga brister bakom rymningar
Den svenska kriminalvården lider av flera allvarliga brister. Ledarskapet är svagt, personalpolitiken försummad och insatserna mot korruption alldeles för lama. Det anser Björn Eriksson, som utrett förra årets uppmärksammade rymningar.
9 feb 05 – SOU 2005:6

Låt folket förvalta sina besparingar
Svenska folket är i god för närmare 1 300 miljarder kronor i form av besparingar i olika försäkringar. Som ett led i att öka det ekonomiska folkstyret borde medborgarna ta kontroll över hur dessa pengar används, menar debattören Gunvall Grip.
8 feb 05 – Sörbom, Adrienne (red): Den tömda demokratin

Vad vill globaliseringsrörelsen?
Många av de sociala reformer som genomfördes under det förra seklet kan tillskrivas arbetarrörelsen och de radikala rörelserna på 1960-talet. Men hur ska man egentligen se på dagens globaliseringsrörelse, frågar sig historikern Kjell Östberg.
7 feb 05 – Sörbom, Adrienne (red): Den tömda demokratin

Forskningsutredning ska ge delrapport
Förra året tillsatte regeringen en ny forskningutredning i syfte att undersöka hur Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det aktuella forskningsområdet. Enligt ett tilläggsdirektiv ska ett delbetänkande överlämnas till regeringen den 1 februari. Utredningen i sin helhet ska vara klar den 1 april 2005.
5 feb 05 – Dir 2005:14

Huliganer slängs ut från arenorna
Kända huliganer som misstänks begå brott ska kunna portas från landets idrottsarenor. Det föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Förhoppningen är att få slut på de uppmärksammade bråken, främst i samband med olika fotbollsmatcher.
3 feb 05 – Prop 2004/2005:77

Bättre patentskydd för forskningen
I takt med de tekniska framstegen har antalet patentansökningar på det biotekniska området ökat drastiskt de senaste åren. En kommitté ska nu granska utvecklingen på området för att se över hur goda innovationer bäst kan tas tillvara för såväl industrin som forskningen.
2 feb 05 – Dir 2005:2

Sverige skriver på miljökonvention
Regeringen vill att Sverige ska skriva under den så kallade Århuskonventionen, som bland annat syftar till att underlätta för vanliga medborgare att delta i beslut som rör olika miljöfrågor.
2 feb 05 – Prop 2004/2005:65

Producerar statsvetenskapen tekniskt kompetenta barbarer?
Ibland när man läser saker kommer man till ett argument som träffar ens tankar alldeles direkt. Det är en typ av formuleringar som får en att tänka i helt nya banor. Vid detta tillfälle var det något som fick mig att tänka kring vad det är jag gör i mitt dagliga värv som lärare och forskare i statsvetenskap.
1 feb 05 – Bo Rothstein

Närvar(nde) i sin frånvaro - reflektioner kring Hanna Pitkins representationsbegrepp
Representation innebär, generellt, att i något avseende göra något frånvarande närvarande, bokstavligt eller faktiskt. Påståendet att något samtidigt är närvarande och frånvarande är paradoxalt, en fundamental dualism är följaktligen inbyggd i själva innebörden av begreppet representation. Hanna Pitkin, 1967: 8f(1)
1 feb 05 – Magnus Dahlstedt

Diskussion: Notis om välvillig eglitarism
Jag blir inte klok på vad Wlodek Rabinowicz i sin diskussion (Tidskrift för politisk filosofi, 1/04) av en detalj i min jämlikhetssyn vänder sig emot, men det kan vara befogat att förtydliga vad jag var ute efter i den av mig diskuterade uppsatsen, "The Badness of Unjust Inequality" (Theoria, 69 (2003), s. 109-124). Rabinowicz skärskådar min karakteristik av utsagan "Det är (moraliskt) dåligt att vissa individer (orättvist) har det sämre än andra" som en "välvillig" formulering av jämlikhetsidealet. .
1 feb 05 – Ingmar Persson

Bättre och bättre dag för dag?
Inge-Bert Täljedal kommenterar Torbjörn Tännsjös artikel "Bättre och bättre dag för dag", Tidskrift för politisk filosofi, nr 1, 2003.
1 feb 05 – Inge-Bert Täljedal

Om den personliga egalitarismen - replik till Rabinowicz
I sin kommentar till vår artikel framför Wlodek Rabinowicz många intressanta synpunkter kring egalitarism. (Rabinowicz 2004; Francén, Gren, Juth 2003). Framförallt gällande två frågor går Rabinowicz i polemik med oss. Han hävdar dels att egalitarismen i dess personliga variant inte kan undkomma "utjämning nedåt"-invändningen och dels att denna version av egalitarism inte drabbas av det regressproblem vi tar upp. Vi vill här peka på några problem i hans argumentation.
1 feb 05 – Ragnar Francén, Jonas Gren och Niklas Juth

Recension: Edward W. Said, Humanism and Democratic Criticism
Var Edward Said en palestinsk intellektuell och aktivist som på grund av sin härkomst, sina radikala idéer och sin analytiska begåvning kom att politisera litteraturhistorieämnet? Eller var han en briljant samhällsfilosof och postkolonialismens förnyare som fick nöja sig med en tjänst vid Columbiauniversitets litteraturvetenskapliga institution?
1 feb 05 – Kjell Engelbrekt

Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 feb 05 – Redaktionen

Vilka kommer in på juristutbildningen och hur klarar man studierna?
I undersökningen ingår drygt 4 000 individer som påbörjat studier i juridik mellan 1993 och 2001.
1 feb 05 – Allan Svensson och Bo Nielsen

ECTS-skalan - Att mäta eller mota lärande?
Den s k Bolognaprocessen fokuserar på att harmonisera den högre utbildningen i Europa.
1 feb 05 – Lars Owe Dahlgren och Andreas Fejes

Institutionel konkurrenceevne på mediemarkedet. Medier mellem politik og marked.
Jeg har valgt at benytte denne anledning til at introducere et nyt forskningsfelt, som CBS International Center for Business and Politics har prioriteret som et af sine fem indsatsområder.
1 feb 05 – Anker Brink Lund

Den norske maktutredningen og medienes makt
Den norske Makt- og demokratiutredningen konkluderte i sin sluttbok Makten og demokratiet (Østerud, Engelstad og Selle 2003) at "folkestyret er svekket", og argumenterte for at også mediene var med på denne svekkelsen. Men i det store overbyggende resonnementet om folkestyret gikk mange viktige nyanser om de ulike medienes makt og avmakt tapt. Og faktisk er det slik, at Maktutredningens egen medieforskning gir grunnlag for andre konklusjoner. Artikkelen går først gjennom sluttbokens hovedargumentasjon og ser på hvordan medienes makt innskrives i det overordnete resonnementet om "folkestyrets svekkelse".
1 feb 05 – Tore Slaatta

Medieutveckling: Ett forskningsområde med många ingångar
De senaste 10-15 åren har medielandskapet förändrats i grunden. Ny teknologi, internationalisering och förändrade ekonomiska drivkrafter har både gett oss nya medieformer och förändrat villkoren för de gamla och väl igenkännbara medierna. Utvecklingen fortsätter också även efter att IT-bubblan sjunkit ihop och de mer luftiga framtidsvisionerna spruckit.
1 feb 05 – Lowe Hedman, Börje Alström, Nils Enlund, Håkan Hvitfelt och Gunnar Nygren

Media Use in Estonia: Trends and Patterns
The article gives an overview of general trends in media use in Estonia over the last 15 years, making some comparisons with Nordic countries.
1 feb 05 – Peeter Vihalemm

Ryssar och estländare i finlandssvensk dagspress: De berövar oss, tjänar oss och behöver vår hjälp
I historiskt perspektiv har den finländska mediediskursen präglats av en fiendebild där Ryssland, och senare Sovjetunionen, framstod som ett hot mot oss, vår nation och vår välfärd. (Immonen 1987, Luostarinen1986.) Under det senaste årtiondet har det kallakrigets slut och olika globaliseringsprocesser, såsom EU:s utvidgning österut, skapat en förändrad världsordning och en ny kontext för identitets konstruktion och mediepresentationer att verka inom. Ändå hävdarforskning (t.ex. Raittila 2004, Vehmas 2005) att den finländska mediebilden av ryssar och estländare fortfarande är övervägande negativ.
1 feb 05 – Camilla Haavisto

En kunskap om den andres kultur är inte rätt väg!
Vad betyder interkulturell kommunikation och vad innebär det att ha en interkulturell kompetens och är en sådan kompetens överhuvudtaget möjlig att tillägna sig?
1 feb 05 – Bo Norlund

Maskulint blik i kvindelige øjne
En analyse af repræsentationen af kvindelig seksualitet i det erotiske magasin for kvinder, "Tidens Kvinder"
1 feb 05 – Bolette Benedictsen Blaagaard

Ny studie om minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik
Etniska minoritetsmedier utgör ett område inom det svenska medielandskapet som är föga utforskat. I den nypublicerade studien Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - En kartläggning har Leonor Camauër kartlagt de minoritetsmedier som produceras i Sverige samt deras produktions och institutionella villkor.
1 feb 05 – Leonor Camauër

Ledare: "Allt detta handlar om hur vi försöker förbereda oss för en väntad framtid."
I det här numret presenteras Institutets nya forskningsprogram Framtidens samhälle som gäller åren 2005-2008. På mittuppslaget finns samtidigt en historisk tillbakablick över Institutets verksamhet. Här finns också artiklar av våra forskare i anslutning till pågående och avslutade projekt om barns synlighet, hållbar utveckling och demokrati.
1 feb 05 – Joakim Palme

Framtidens samhälle - program för framtidsstudier 2005-2008
Medborgare, opinionsbildare och politiker har sina värderingsgrundade uppfattningar om hur det goda samhället bör gestalta sig i framtiden. Här är alla lika goda experter, varje individ har sin självklara rätt att vara visionär. Men verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.
1 feb 05 – Joakim Palme

Undrar om barna nå'nsin får det som vi?
När man ser på hur barna växer opp och står i Kan man undra om barna nå'nsin får det som vi, Om det finns jobb, om det finns mat, om det är drägligt där dom bor. Finns det får och kor och vatten och luft? Får dom sola sig gratis? Finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis? Kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl, Men man hoppas att barna ändå får ett glas öl Hans Alfredsson
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Att välja framtid
Framtiden har alltid fascinerat. Genom historien har människor konsulterat allt från orakel till kristallkulor och fåglars flykt.
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Prioriterad forskning i en global värld
Sverige har ett högt teknikkunnande och ett forskningsintensivt näringsliv. Samtidigt är vi i dag ett av världens mest globaliserade länder där inte bara produktion utan också utveckling flyttas till andra länder. Hur kan staten, näringslivet och forskningen koncentrera resurserna för att säkerställa fortsatt teknikdriven tillväxt?
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Är rättvisan viktigare än demokratin?
Valdeltagandet sjunker och partiernas medlemsantal går ner. Är den politiska demokratin, med bråkig offentlig debatt, på väg att träda tillbaka till förmån för en expertstyrd rättvisesyn som betonar att politiken inte ska styras av vad människor vill utan av vad rättvisan kräver?
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Ett hållbart samhälle i svensk politik
Hållbar utveckling är en global vision och en del i politikens globalisering. Men det händer något väsentligt när visionen ska implementeras i Sverige. Den försvenskas och smälter in i ideologi och praktik hos partier, myndigheter och intressen.
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Barns plats i samhället
Barn och framtid kopplas ofta samman. Barnen sägs representera framtiden - de är framtiden. Det gäller inte minst i politiska sammanhang. Men vilken plats har barn i offentligheten? Och vad säger det om barns medborgarskap?
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Från redaktionen
I en tankeväckande artikel,"Fra likestilling - til nytte og nytelse? Kjønnskonstruksjoner og markedsstyring i idretten", i senaste numret av Sociologisk Forskning (2005:1), visar Jorid Hovden hur idrottens kommersialisering omkullkastat tidigare jämställdhetssträvanden inom norsk idrott.
1 feb 05 – Åsa Arping - redaktör

I (o)kunskapens frånvaro. Kön och självmordsbeteenden inom suicidologi
Kvinnors självmordstal har ökat mer än mäns under 1900-talet. Ändå vet vi alltför lite om kvinnors självmordsbeteenden. Varför? Inom suicidologin finner Elisabeth Lindberg teorier som främst bygger på könsdikotoma klichéer: den prestationsinriktade, aktive mannen som är ute efter att lyckas, kontra den relationsberoende, passiva kvinnan som "ropar på hjälp".
1 feb 05 – Elisabeth Lindberg

Idrottens genus. En forskningsgenomgång
Från könsblind forskning om manligt sportande till studier som pekar på frånvaron av kvinnoperspektiv och problematiserar maskulinitet och genus. Så har forskningen kring kön och idrott utvecklats sedan 1960-talet, menar Håkan Larsson i en översikt. Bland kommande utmaningar ser han granskningar av idrottens heteronormativitet och sexuella trakasserier.
1 feb 05 – Håkan Larsson

Brassebönor, stålmän och svarta spöken. idrottande kroppar i Ses bevakning av sommar-OS 1948-1980
En vit, västerländsk, heterosexuell man, som krigar för sitt land men också för sin ras. Sådan framträder den ideale idrottaren i bildtidningen Ses OS-bevakning åren 1948-1980. I en analys ser Helena Tolvhed en förändrad manlighet men också ett statiskt skillnadstänkande grundat på genus, etnicitet, nationalitet och en tro på "naturliga" biologiska olikheter.
1 feb 05 – Helena Tolvhed

Den handlande kroppen. Flickor, pojkar, idrott och subjektivitet
Kvinnliga idrottare är framgångsrikare än någonsin. Samtidigt förknippar barn redan i 7-årsåldern kvinnokroppen med svaghet, feghet och rädsla. Hur ska idrotten utformas för att både pojkar och flickor ska uppleva sin kropp som en tillgång? Alla med jämställdhet på agendan måste begrunda den levande handlande kroppen och dess könskodning, menar Birgitta Fagrell.
1 feb 05 – Birgitta Fagrell

Recension
Jonny Hjelm, Amasoner på planen Svensk damfotboll 1965-1980 Historikern Jonny Hjelm har producerat en bok om damfotbollens första decennier, en bok som mycket noggrant redogör för de första dokumenterade damlagen, de första matcherna, de första serierna och de första spelarna. Studien tar sin början i en historik om svensk fotboll, dess första organisering och dess ledande ideologier. Där omnämns alltifrån de farsartade skämtmatcher som organiserades mellan kvinnor och äldre män redan vid 1900-talets början till damfotbollens framväxt på den internationella scenen.
1 feb 05 – Sara Edenheim

Recension
Boel Berner (red.), Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld Boel Berner, Ifrågasättanden Forskning om genus, teknik och naturvetenskap
1 feb 05 – Birgitta Rydhagen

Recension
Josefin Rönnbäck Politikens genusgränser Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921
1 feb 05 – Lena Wängnerud

Recension - Anna Jansdotter, Ansikte mot ansikte Räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920
I dag är det få som känner till den prostitutionshistoria som skrevs i flera av vårt lands större städer under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet. Gamla polisarkiv och diverse handlingar från besiktningsbyråer och kurhus ger inblickar i en för många okänd tillvaro av tvångsbesiktningar och stränga förhållningsregler för de kvinnor som myndigheterna registrerade. Parallellt med att prostitutionen och denna redan utsatta grupp kvinnor institutionaliserades som ett "nödvändigt ont", uppstod också ett motstånd mot reglementeringen och en rörelse som verkade för att rädda och återupprätta "fallna" kvinnor.
1 feb 05 – Rebecka Lennartsson

Recension - Sara Stenholm och Cecilia Strömberg Homofamiljer - guide i praktiska, juridiska och ibland absurda frågor för homosexuella som vill ha barn
En vanlig dag på det röda dagiset där jag gick, skulle alla vi barn rita vår familj. Jag målade en lång smal figur, ett kortare streck, en rund boll och en gulspretig cirkel. "Vem är det där", frågade en av fröknarna och pekade på det sprakande nystandet. "Det är Rasmus, min katt" svarade jag stolt. "Men vännen, du ska bara rita din familj", klargjorde fröken, varpå jag gråtande rev sönder bilden av min familj. När jag många år senare läste socialpsykologi fick vi rita oss själva i mitten på ett pappersark och utifrån oss sätta in de människor som betydde mycket för oss - ju närmare desto mer betydelsefulla. Min familj då var mina vänner. I hallen på det dagis där Lisa och Annas barn går har alla barn en liten bild vid sin plats där det står barnets namn och vad mamma och pappa heter. På Lisa och Annas barns skylt stod det länge ingenting.
1 feb 05 – Lisa Berthelson

Är det idrottens fel? Om män, patriarkala strukturer och idrott
I en intressant artikel om föreningsidrott och alkohol bland ungdomar, av Mats Trondman, utmanas idrottens självbild. Ungdomar som föreningsidrottar konsumerar mer alkohol än andra ungdomar. Det är till och med så att ju mer ungdomar idrottar, desto mer dricker de. För idrottsrörelsen borde detta slå ner som en bomb. För andra är det kanske ett väntat resultat. Trondman för ett resonemang om sambanden och orsakerna till detta tydliga mönster. För ändamålet använder han Putnams begrepp socialt kapital som här, något förenklat, betyder att människor är välintegrerade, har stort och tillitsfullt nätverk, känner mening med och respekt i sitt sociala umgänge. Detta är med andra ord ungdomar som trivs bra i sina liv. Och det är alltså dessa ungdomar som både idrottar mest och konsumerar mest alkohol. Det är inte säkert att idrottandet gör att de dricker och ändå hänger idrottandet och supandet ihop, skriver Trondman, som menar att det finns både fysiologiska och idrottspolitiska skäl att göra idrottsrörelsen medansvarig.
1 feb 05 – Jesper Fundberg

Æstetikkens rolle i webdesign
Siden websitenes udbredelse i første halvdel af 90'erne har der været ført diskussioner om vægtningen mellem funktion og æstetik, og nogle mener sikkert, at spørgsmålet om funktion og æstetik på websites da for længst må være uddebatteret. Diskussionerne handler dog stadigvæk om, i hvilket omfang de æstetiske virkemidler skal underordne sig de funktionelle aspekter, uden at det tages med i betragtning, at vi lever i en tid, hvor de visuelle symboler på flere områder spiller en mere og mere dominerende rolle i vores hverdag.
1 feb 05 – Lisbeth Thorlacius

Skapar nätet ojämlikhet?
Det har skett betydande förändringar i vårt samhälle. Nätet och Internet har haft en del i dessa - men hur stor roll har de spelat? Är nätet eller Internet bara ett nytt medium bland andra eller har det en mer genomgripande strukturell betydelse? För tillfället handlar den samhälleligt mest betydande debatten om nätets institutionella effekter och i synnerhet dess betydelse vid uppkomsten av olikvärdighet och marginalisering. Denna debatt har i internationella sammanhang gått under namnet "digital divide". I den här artikeln är avsikten att beskriva de olika områdena inom diskussionen. Som fenomen är digital divide inte entydigt och beroende på hur man definierar begreppet har det olika följder.
1 feb 05 – Sinikka Sassi

The Norwegian Media Image of the War in Afghanistan Peacekeeping or Aggression?
The attack on Afghanistan began on October 7 2001, and was an expected response to the attacks of hijackers on several targets in the US on September 11 of the same year. The attack was expected because US President George W. Bush had warned in several speeches that such an attack would come. "Either you are with us or with the terrorists" he said in his television speech of September 20. This was the warning of a dicitomized global conflict, divided into two groups, "friends" and "enemies". The attack was also the beginning of "the war on terror", with the declared aim of chasing potential al-Qaida members from their bases in the Afghanistan mountains and removing the Taliban regime1 (Ottosen 2002b).
1 feb 05 – Rune Ottosen

Du og jeg og husarbeidet En diskusjon av Husmorfilmens konferansier
Mediehistorien gjennom kan vi peke på en rekke genre som vokser fram med bakgrunn i vareindustriens ønske om å komme i kontakt med kvinner som forbrukere. Såpeoperaen og 'woman's film' er av de mest distinkte og omtalte i så måte. Innenfor de nordiske "public service" nasjoner finner vi fra 1950-tallet og i noen tiår framover en særlig type langfilm som i Norge og Sverige fikk betegnelsen Husmorfilm. Filmene bestod av en serie lange reklameinnslag (mellom 5 og 10 minutter) som ga informasjon om og opplæring i bruk av - nye matvarer og ny husholdningsteknologi. Dertil kom mellomstikk hvor nasjonens fremste komikere underholdt og bandt sammen de informative reklameinnslagene. Som ledd i en genrebestemmelse og som del av en feministisk orientert studie av denne sammensatte filmformens retorikk, skal vi her se nærmere på hvordan verten i den første norske Husmorfilmen henvender seg til sitt publikum.
1 feb 05 – Anne Marit Myrstad

Om etno-grafisk film Kunskapsteoretiska utgångspunkter och representationen av den Andra
Att familjer kan ha svarta får är en mångbottnad kliché, dessvärre är den fullgott applicerbar på fenomenet etnografisk film - ett forskningsområde som man inte riktigt vill kännas vid, vare sig inom antropologi, filmvetenskap eller medie- och kommunikationsvetenskap: etnografiskt filmforskande framträder som en gråzon, något som finns "emellan" ovan nämnda vetenskaper.
1 feb 05 – Veronica Stoehrel

Den sensationella löpsedeln Del 1: historia och implicit etik
Även en kritiskt inriktad tidningsläsare skall inte inbilla sig, att han är immun mot inverkan av den modernt uppställda pressens feta typer ...[H]ur skeptisk han än är ... är han i alla fall beroende av dem, inte minst vid den dagliga glidflykten över morgonavisans numera liksom sönderbombade spalter. Detta beträffande de tidningar man läser. Av och om dem, som man inte läser, får man ... sitt vetande enbart genom deras löpsedlar. Redan som kunskapsspridare och opinionsbildare äro dessa plakat alltså ej att bagatellisera. Icke alla gatuvandrare äro skeptiker, och den enkla regeln att aldrig fästa något avseende vid en sensationsrubrik, om den bara förekommer i en kvällstidnings löpsedel, tillämpas säkerligen inte som den förtjänar. (Brulin, 1949)
1 feb 05 – Ulrik Volgsten

Young Citizens, ICTs and Learning A Design for a Study of the Media and Political Activity1
It is a well-known line of thought that the western democracies are in a state of crisis. The idea of a crisis of democracy can be found in public as well as in scholarly debate. Often varying with political ideology, the perceptions can include various dimensions. Anything from increasing social gaps via problems of integration and xenophobia to decreasing participation in general elections, are therefore - from time to time - subsumed under the idea of a crisis.
1 feb 05 – Tobias Olsson

The Advanced Cultural Studies Institute of Sweden/ACSIS A National Centre for Transnational and Interdisciplinary Cultural Research
Since 2002, Sweden has a national centre for interdisciplinary cultural studies. This Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) is located at Campus Norrköping of Linköping University. Its goal is to advance cultural research by critical and communicative engagement in order to forge interdisciplinary and transregional links, to develop and improve the quality of such research, and to strengthen the position of such studies in the academic community.
1 feb 05 – Johan Fornäs

Är kvinnor och män olika?
Det finns en mängd forskning som visar att kvinnor och män behandlas olika (och beter sig olika) i samhället. Däremot finns det inte särskilt mycket forskning som syftar till att reda ut om kvinnor och män verkligen är olika, dvs har olika preferenser. I denna artikel går författarna igenom forskningsresultaten om skillnader mellan kvinnor och män vad gäller fem s k "djupa parametrar": riska version, otålighet, altruism, tidskonsistens och rationalitet. Det visar sig att kvinnor förmodligen har större riskaversion än män. Beträffande de övriga parametrarna finns det ännu inte tillräckligt omfattande resultat för att man ska kunna dra några bestämda slutsatser.
1 feb 05 – Anne D Boschini och Mats Persson

Korpi vilseleder igen
Det är väl känt att Sverige under flera decennier har haft en betydligt svagare ekonomisk tillväxt än genomsnittet av utvecklade OECD-länder.1 Det illustreras i figur 1, som anger utvecklingen av real BNP (dvs. den totala produktionsvolymen) sedan 1970 i Sverige, OECD och europeiska OECD. Som vanligt i studier av detta slag "översätts" olika länders BNP till gemensam valuta med hjälp av (OECDs) statistik över inkomsternas köpkraft i olika länder, s k PPP (Purchasing Power Parity) istället för med valutakurser, som inte särskilt väl återspeglar prisnivån i olika länder. Att 1970 i regel väljs som basår i sådana här studier beror delvis på att OECDs statistik är mest pålitlig sedan dess, men 1970 är också ett lämpligt basår ur konjunktursynpunkt eftersom hela OECD-området då hade en gemensam högkonjunktur. En jämförelse med en annan välkänd statistikkälla (Penn World Tables) visar att samma resultat skulle ha erhållits om man i stället studerar utvecklingen från 1965 (Henrekson 2001).
1 feb 05 – Christina Håkanson och Assar Lindbeck

Orsakar främlingsfientlighet diskriminering på arbetsmarknaden? Erfarenheter efter 11 september1
Flera tidigare studier har funnit att terrorattackerna i USA den 11 september 2001 orsakade en tydlig förändring i attityderna till vissa invandrargrupper i Sverige. Kopplingen mellan attityder hos allmänheten och minoriteters ställning på arbetsmarknaden är central i många diskrimineringsteorier. Enligt dessa borde man därför också kunna se en ökad diskriminering på arbetsmarknaden efter 11 september. Vår empiriska undersökning av utflödet från arbetslöshet till arbete runt tiden för attentaten ger inget stöd för att diskrimineringen skulle ha ökat. Vi ifrågasätter därför att preferenser och attityder är en orsak till diskriminering på arbetsmarknaden.
1 feb 05 – Dan-Olof Rooth och Olof Åslund

Effekter av IT i svensk industri
Vi visar i denna artikel att informationsteknologi (IT) har haft en betydande effekt på produktivitetstillväxten i svensk tillverkningsindustri - inte bara i de IT-producerande industrierna utan också i IT-användande industrier som textilindustrin och den kemiska industrin. IT stod för ca en fjärdedel av den totala tillväxten i totalfaktorproduktivitet (TFP) i mitten av 1990-talet. De anställdas utbildningsprofil hade stor betydelse för i vilken utsträckning IT påverkade TFP-tillväxten. Till skillnad från vad man skulle kunna tro var det inte andelen anställda med eftergymnasial utbildning som hade störst betydelse, utan hur många de gymnasieutbildade var i förhållande till de med 9-årig grundskola.
1 feb 05 – Erik Mellander, Eleni Savvidou och Gudmundur Gunnarsson

Konflikter att vänta i globaliseringens spår
År 2004 hamnade begreppet "outsourcing" på allas läppar. Tidningar och TV fylldes med rapporter om verksamhetsflytt till länder med både högre och lägre lönenivåer än Sverige. Det handlade dels om verksamheter som lades ut på utomstående företag - dvs "outsourcing" - dels om utflyttning av företagens egen verksamhet. Utvecklingen har till och med fått traditionellt frihandelsvänliga ekonomer att oroa sig för globaliseringens konsekvenser. Men även om vissa grupper av anställda har anledning att känna sig hotade, talar det mesta för att internationaliseringen är av godo för samhällsekonomin.
1 feb 05 – Karolina Ekholm och Jonas Vlachos

Sanning och konsekvens av Stiglitz-metoden
En lättnadens suck gick genom delar av svensk arbetsmarknadsforskning och det politiska etablissemanget när professor Rune Åberg i en tidigare artikel (Åberg 2004) hävdade att 1990-talet inneburit en förskjutning i sysselsättningen mot mer kunskapsintensiva och högavlönade sektorer. Ordningen var återställd och samstämmigheten med den politiska retoriken god! I förlängningen kunde man ana att Sverige med betydande fart var på väg in en kunskapsdriven tillväxtekonomi. Innan den slutsatsen cementeras vill jag peka på ett antal metodmässiga brister i den Åbergska artikeln som har avgörande betydelse för tolkningen av resultaten.
1 feb 05 – Pontus Braunerhjelm

Regionalpolitiken bör reformeras
Målen i regeringens två senaste regionalpolitiska propositioner anges vara regional tillväxt, likvärdig service och välfärd för alla regioner i landet samt samhällsekonomisk effektivitet. Medlen är många men diskutabla. Stöd till företag i utvalda regioner har osäkra eller negativa effekter. De bör avvecklas liksom stöd till kommunala bostadsbolag för att riva lägenheter. Det kommunala systemet för skatteutjämning bör ersättas med ett utvidgat generellt statligt stöd. Den regionalpolitiskt betingade finansieringen av stora samhällsekonomiskt olönsamma transportprojekt bör upphöra. Kommunerna bör få rätt att ta ut fastighets-och företagsskatter för att finansiera regional infrastruktur på bekostnad av motsvarande statliga skatter. Regionalpolitiken har medfört ett slöseri med resurser. Ett undantag utgör utbyggnaden av vissa regionala högskolor som haft positiva effekter på regionernas innovativa förmåga och produktivitet.
1 feb 05 – Roland Andersson

SLUTREPLIK: Lindbecks blinda fläck?
Min kritik mot Lindbecks och andras slutsatser om den svenska modellens negativa tillväxteffekter gäller två centrala punkter.1 En är att deras tolkning ofta grundats på rangordningar av länder avseende nivån av BNP per invånare (mätta i s k köpkraftspariteter, PPP). Dessa mått är tyvärr mycket osäkra och kan liknas vid mätningar med gummiband, timglas eller ögonmått. Sverige finns med i en klunga av länder med ungefär lika höga nivåer. Den stora osäkerheten i mätningarna gör därför, att man inte kan dra välgrundade slutsatser om orsaker till förändringar i rangordningarna.
1 feb 05 – Walter Korpi

Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbruksvård och kriminalvård
Artikeln redovisar resultatet från en nationell enkät om implementeringen av Addiction Severity Index (ASI) till 555 anställda i socialtjänsten, kriminalvården och i missbrukarvården som deltagit i en ASI-utbildning mellan år 1996 -2000. Resultatet visar att det är arbetsledare och chefer som alltmer tar initiativet till ASI-utbildningar och att implementeringens villkor skiljer sig åt beroende på var man arbetar. ASI har främst använts i det direkta klientarbetet och i liten utsträckning för uppföljning och utvärdering.1
1 feb 05 – Christer Engström & Bengt-Åke Armelius

Forskning om konsumtionsvillkor för hushåll med knapp ekonomi – ett svagt utvecklat fält
I denna artikel diskuteras och problematiseras nordisk forskning med inriktning mot konsumtion och fattigdom. Då forskningen inom detta fält förekommer inom flera vetenskapliga discipliner beskrivs några centrala perspektiv. Härefter problematiseras befintlig forskning, såväl i förhållande till dess innehåll som till dess hitintills svaga etablering. Vidare ges förslag på utvecklingsmöjligheter.
1 feb 05 – Torbjörn Hjort

Socialt kapital och hälsa – en forskningsöversikt
Tyngdpunkten i denna artikel ligger på mätningen av socialt kapital och på aktuella frågor i samband med socialt kapital och hälsostudier. Forskningen om socialt kapital och hälsa har kritiserats och i artikeln diskuteras den kritik som riktats mot att forskningen inte bidrar med nya insikter till hälsovetenskapen. Det finns två infallsvinklar i texten: dels utgås från ett individperspektiv där betydelsen av individens sociala nätverk lyfts fram, dels diskuteras hur begreppet socialt kapital har teoretiserats och operationaliserats på en övergripande nivå.
1 feb 05 – Fredrica Nyqvist

Ungdomsvård som dokusåpa
I artikeln behandlas en framställning av ungdomsvård i televisionen. Författaren analyserar hur samhällsprogrammet Kalla faktas skildring av en så kallad värstingseglats har påverkats av att den influerats av en underhållningsgenre.
1 feb 05 – Torbjörn Forkby

Den estetiska erfarenheten som erfarandets fulländning
En kritisk läsning av John Deweys estetiska erfarenhetsbegrepp i Art as Experience
1 feb 05 – Eva Hultin

Is there any body in cyberspace?
or the idea of a cyberbildung
1 feb 05 – Lars Løvlie

Den kulturella vändningen i skolans styrdokument
Motsägelser och motsättningar i talet om estetik, medier, mångkulturalism och kulturarv
1 feb 05 – Magnus Persson

Redaktionellt
Utbildning & Demokrati har med detta nummer givits en ny dräkt som bland annat markerar vår ambition att publicera bidrag förutom på de nordiska språken, också på engelska. Däremot är huvudprincipen fortfarande att manus ska författas på svenska, norska eller danska (se tidskriftens författarvägledning). Vi hoppas som redaktion och utgivare att det nya omslaget och den förändrade redigeringen ska uppfattas som positiv av Dig som läsare.
1 feb 05 – Utbildning & Demokrati nr 1 2005

Tema: Estetik och utbildning
Estetik och utbildning – ord som påminner om det moderna samhället och innebörden av modernitet. Att vara modern handlar om en vilja till förändring och tron på en framtid som kan bli annorlunda än nuet. Själva ordet modern med rötter i franskans moderne och latinets modernus ger just denna betydelse av närvaron av nuets inneboende nya som människan och samhällets hållning, dess modus.
1 feb 05 – Carsten Ljunggren & Eva Hultin

Om den radikala estetiken
Kultur, estetik och lärande
1 feb 05 – Jan Thavenius

One word to rule them?
The word aesthetics in curricula for the Swedishcompulsory school of today
1 feb 05 – Ketil A Thorgersen & Eva Alerby

Den naturvetenskapliga undervisningens estetik
En studie av praktiska epistemologier
1 feb 05 – Per-Olof Wickman & Britt Jakobson

Samtal mellan föräldrar och skolledning på en dövskola
Någonstans i södra Sverige ligger det en dövskola. Där har Filippa Säwe varit för att studera samarbete mellan föräldrar och skolföreträdare. Från skolans sida fanns det en grundläggande idé om att "låta det sociala och det pedagogiska vävas samman".
1 feb 05 – Mats Börjesson (Mälardalens högskola)

Organisationer, samhälle och globalisering
Ahrne och Papakostas har skrivit en mycket märklig och märkvärdig bok som jag anser vara omöjlig att göra rättvisa i en kortare recension. Jag försöker därför först att sammanfatta bokens viktigaste teser. Därefter avslutar jag med de traditionella omdömena.
1 feb 05 – Sociologisk forskning nr 1 2005

En teori om det emotionella jaget
Emma Engdahl har skrivit en teoretisk avhandling. Den riktar å ena sidan in sig på G.H. Meads texter och å andra sidan på vissa sociologiska/socialpsykologiska emotionsteorier.
1 feb 05 – Lars-Erik Berg (Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet)

En historiesociologisk studie av cancerforskningens samhälleliga villkor i Sverige och USA under 1900-talet
Det har sagts att varje tid har sin karaktärssjukdom. En sjukdom som inte bara fyller befolkningsstatistikens dödsorsakskolumner, utan som även kan sägas utgöra något av en symbolisk representation för tidsandan och som indirekt påverkar såväl den medicinska vetenskapens som den offentliga vårdens inriktning.
1 feb 05 – Roger Qvarsell (Linköpings universitet)

Forskares socialisation: kunskapssociologisk visit i doktoranders livsvärldar
Hur blir man forskare? Och vad händer när man blir det? Dessa frågor vill Umeåsociologen Peder Karlsson besvara i sin doktorsavhandling. Han gör det genom att fånga in enskilda individers föreställningar, förhållningssätt och erfarenheter.
1 feb 05 – Mats Benner(Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet)

Aspekter på kön: Analys av familjen och arbetsmarknaden
Denna utmärkta avhandling består av fyra vetenskapliga artiklar som täcker olika aspekter av ojämlikhet mellan könen i gränslandet mellan familj och marknad.
1 feb 05 – Paula England (Professor of Sociology, Stanford University)

Kvinnans plats(er). Bilder av hemlöshet
Catharina Thörns avhandling handlar om kvinnans platser, det vill säga hennes förhållande till det privata hemmet och offentligheten, men också till mer tvetydiga rum som trappuppgångar, tvättstugor, träningslägenheter och andra utrymmen eftersom den särskilt behandlar kvinnor och hemlöshet. Men den handlar också om kvinnans plats i samhället mer allmänt, liksom om bildernas makt.
1 feb 05 – Mats Franzén (Uppsala universitet)

Högskoleavgift för utländska studenter
Låt universiteten och högskolorna ta ut avgifter för utomeuropeiska studenter som vill studera i Sverige. Det skriver regeringen i ett nytt utredningsdirektiv.
1 feb 05 – Dir 2004:183

Svenska häkten granskas efter kritik
Förhållandena på landets häkten ska ses över sedan Europarådets tortyrkommitté kritiserat Sverige för en rad brister. Därtill menar Rättsmedicinalverket att lagstiftningen är både snårig och svårtolkad.
1 feb 05 – Dir 2005:5

Krångliga regler drabbar företagen
Det svenska näringslivet präglas av krångliga regler och onödig byråkrati. Om regelbördan minskade med 25 procent skulle staten tjäna 30 miljarder kronor varje år samtidigt som företagen kunde anställa fler, hävdar den borgerliga oppositionen i en ny rapport.
28 jan 05 – Allians för Sverige: Ta bort regelkrånglet

Skarp kritik mot Egyptenavvisningar
Regeringen kritiseras nu från både höger och vänster för den uppmärksammade avvisningen av två egyptier 2001. Men migrationsminister Barbro Holmberg vägrade att erkänna några misstag vid onsdagens riksdagsdebatt.
27 jan 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:64, UD:s rapport om mänskliga rättigheter

Mer tid för utredning om kollektivavtal
Förra året tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över hur bevakningen av kollektivavtalen ska kunna stärkas. Slutdatumet var från början satt till den 29 april. Utredningstiden förlängs nu till och med den 31 oktober 2005.
27 jan 05 – Dir 2005:13

Svensk trupp kvar i Liberia
Regeringen vill förlänga den svenska truppnärvaron i Liberia och ställer max 300 man till FN:s förfogande i ytterligare tolv månader. Svenskarna ingår i en irländsk bataljon om cirka 450 man.
26 jan 05 – Prop 2004/2005:61

Mer tid för utredning om alkoholinförsel
I januari förra året gav regeringen utredaren Kent Härstedt i uppdrag att analysera utvecklingen när det gäller införsel och illegal försäljning av alkohol. En viktig del i uppdraget är att föreslå lämpliga åtgärder för att komma till rätta med problemen.
26 jan 05 – Dir 2005:4

Över 1 000 nya jobb till Östersund
Totalt kommer 2 687 myndighetsjobb att utlokaliseras till följd av försvarsnedläggningarna. 1 166 av dem hamnar i Östersund, 690 på Gotland. Karlstad/Kristinehamn får 641 och Arvidsjaur 190 nya jobb. De flesta tas från Stockholm.
25 jan 05 – Näringsdepartementet: Omlokalisering av statlig verksamhet

Vårens propositioner 2005
Regeringen planerar att lägga fram 167 propositioner och skrivelser under våren 2005. Här redovisas hela listan, departement för departement. Tidpunkten för avlämnandet anges inom parentes.
25 jan 05

De rika länderna sviker de fattiga
Över en miljard människor lever i dag i extrem fattigdom. Om fattigdomen ska kunna halveras till 2015 måste de rika länderna hålla vad de lovat och omedelbart höja biståndet, fastslår en ny FN-rapport.
24 jan 05 – Investing in development

Försvarstransporter på ”Estonia”
De tidigare uppgifterna om att "Estonia" transporterade försvarsmateriel bekräftas nu av regeringens utredare Johan Hirschfeldt. Transporterna ägde rum två gånger i september 1994 - samma månad som "Estonia" förliste.
24 jan 05 – Promemoria: Utredning om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia

Asylsökande förlorar rättigheter
Ge asylsökande utan pass tillfälliga uppehållstillstånd och neka dem möjligheten att arbeta och folkbokföra sig i Sverige. Det föreslår regeringens utredare Hans Emanuelsson i en ny utredning.
21 jan 05 – SOU 2004:132

Färre asylsökande – få fick stanna
Bara 15 procent av dem som sökte asyl i Sverige förra året fick stanna – 85 procent skickades ut. De asylsökande kom främst från Serbien, Irak, Azerbajdzjan, Somalia, Afghanistan, Bosnien, Iran och Vitryssland.
21 jan 05 – Skriv 2004/2005:47

Moderaterna är Sveriges nya arbetarparti
Fredrik Reinfeldt utmanar nu regeringen på dess egen planhalva. Vi söker väljarnas mandat för att bli Sveriges nya arbetarparti, sa moderatledaren vid torsdagens partiledardebatt. Göran Persson varnar för högerspöket.
21 jan 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:61

Diffus svensk biståndspolitik
Regeringens politik för humanitärt bistånd syftar till att rädda liv och hjälpa människor i nöd. Så formuleras regeringens mål i en ny skrivelse. Men det sägs ingenting om vart biståndspengarna tar vägen eller hur de används.
19 jan 05 – Skriv 2004/2005:52

Nytt centrum för Östersjösatsningar
Med omkring 80 miljoner kronor och 15 anställda i ett nytt Östersjöcentrum vill statens utredare Ulf Dinkelspiel stärka banden till Polen, Ryssland, Vitryssland, Ukraina och de baltiska staterna.
19 jan 05 – SOU 2004:124

Glesbygdsskyddet ska stärkas
Kraven på den som vill köpa lantegendom i glesbygd kommer att skärpas från och med den första juli i år, enligt ett nytt lagförslag från regeringen. Syftet med förslaget är att förhindra så kallat skogsklipperi.
18 jan 05 – Prop 2004/2005:53

Skärpt tillsyn av svenska stiftelser
Svenska stiftelser som inte har någon behörig företrädare i landet måste från och med den första juli i år bemyndiga en person som är bosatt i Sverige att ta emot delgivning, enligt ett nytt förslag från regeringen.
18 jan 05 – Prop 2004/2005:50

Snabbare hantering av stämpelskatten
Från och med den första maj i år effektiviseras hanteringen av stämpelskatten, bland annat genom att den berörda inskrivningsmyndigheten får möjlighet att ompröva vissa skattebeslut.
18 jan 05 – Prop 2004/2005:51

Avregleringar gjorde elen dyrare
Avregleringarna av post-, el-, och telemarknaderna har lett till ökad effektivitet och minskade statliga utgifter. Men för konsumenterna blir det allt dyrare, visar en ny utredning.
17 jan 05 – SOU 2005:4

Regeringens krisinsatser granskas
Göran Persson och Laila Freivalds har fått utstå hård kritik för deras agerande i samband med flodvågskatastrofen i Asien. Nu ska en oberoende kommission under ledning av hovrättspresident Johan Hirschfeldt granska regeringens krisinsatser.
14 jan 05 – Dir 2005:3

Flickor och invandrare mår sämst
Det finns stora skillnader i psykisk hälsa mellan olika barngrupper. Flickorna mår generellt sett sämre än pojkarna och de utlandsfödda besväras mer av ohälsa än de svenskfödda. Det visar en pilotundersökning från Socialstyrelsen.
13 jan 05 – Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa

Råd ska hjälpa katastrofdrabbade
Ett nytt nationellt råd med experter från en rad myndigheter ska inrättas för att hjälpa de som drabbats av katastrofen i Sydostasien. Det beslutade regeringen på måndagen.
11 jan 05 – Dir 2005:1

Utökat uppdrag för byggnadsmiljöutredning
I februari förra året tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över miljökvalitetsmålen för fukt, mögel och buller i byggnader. Uppdraget har utökats till att även innefatta en analys av hur Fonden för fukt- och mögelskador ska kunna utvecklas.
11 jan 05 – Dir 2004:161

Mer tid för byggutredning
I maj 2002 tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över byggnadsdeklarationer och byggnadsregister samt byggfelsförsäkringar. Utredarna har beviljats mer tid för sitt uppdrag. Nytt slutdatum är satt till den 31 mars 2005.
11 jan 05 – Dir 2004:175

Utökat uppdrag för värdepappersutredning
I juni förra året tillsatte regeringen en utredning i syfte att se över lagstiftningen för värdepappersinstitut, börser och auktoriserade marknadsplatser. Uppdraget utökas till att även innefatta en analys av Förtroendekommissionens förslag om börsens roll beträffande förtroendet för aktiemarknaden.
11 jan 05 – Dir 2004:172

Mer tid för utredning om uppehållstillstånd
I december 2003 gav regeringen i uppdrag åt en utredare att se över hur de svenska bestämmelserna gällande uppehållstillstånd stämmer överens med bestämmelserna inom den europeiska unionen. Utredningen förlängs till den 30 juni 2005.
11 jan 05 – Dir 2004:171

Mer tid för vårdutredning
I juni 2002 tillsatte regeringen en utredning i syfte att utvärdera 1998 års vårdreform. Utredarna har beviljats mer tid och ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2005.
11 jan 05 – Dir 2004:167

Bättre hjälp till unga brottsoffer
Barn som tvingas bevittna våld i hemmet borde betraktas som brottsoffer och därmed berättigas ekonomiskt stöd från samhällets sida. Det föreslår en ny utredning från justitiedepartementet.
10 jan 05 – Ds 2004:56

Fritt fram använda PKU-register
Vid ett extrainsatt möte på lördagen beslutade en enhällig riksdag att PKU-registret ska få användas för att identifiera offren efter naturkatastrofen i Sydostasien.
10 jan 05 – SoU 2004/2005:14

Bostadsbidraget höjs med en hundring
Den 1 januari 2006 höjs bostadsbidraget med i genomsnitt 100 kronor. Som mest kan höjningen uppgå till 550 kronor i månaden. Föräldrar som bara tidvis har barn boende hos sig ska kunna få ett så kallat umgängesstöd. Förslaget presenteras i en promemoria från socialdepartementet.
10 jan 05 – Promemoria om reformerat bostadsbidrag

Studerande med barn ska få bidrag
Studerande med barn har länge varit en missgynnad grupp. Istället för att koncentrera sig på studierna har många varit fullt upptagna med att räkna kronor och ören. Men nu är en ändring på gång.
7 jan 05 – Ds 2004:53

Luxemburg ny ordförande i EU
Vid nyårsskiftet tog Luxemburg över EU:s ordförandeklubba från Holland. På dagordningen står bland annat EU:s långtidsbudget och halvtidsöversynen av de så kallade Lissabonmålen. Dessutom inleds medlemskapsförhandlingar med Kroatien.
5 jan 05 – EU, Ordförandeskapets prioriteringar

Oberoende granskning av polisbrott
Den nuvarande ordningen där polisen utreder sig själv vid misstanke om brott har fått allmänhetens förtroende för myndigheten att svikta. Regeringen vill därför se över möjligheten att inrätta ett nytt oberoende organ som ska utreda brottsmisstankar mot polis och åklagare.
5 jan 05 – Dir 2004:180

2006 ska bli mångkulturens år
Det svenska kulturlivet avspeglar endast en bråkdel av den kulturella mångfald som finns i landet i dag. Genom att utnämna 2006 till ett mångkulturår hoppas regeringen locka fler invandrare till landets kulturscener.
5 jan 05 – Dir 2004:169

Försvarsledningen ska bantas
Det redan hårt bantade svenska försvaret står inför stora besparingar de närmaste åren. Det gör att ledningsorganisationen måste minskas. En utredare ska nu se över hur nedskärningarna ska organiseras.
5 jan 05 – Dir 2004:181

Nya verktyg för stärkt miljöskydd
EU:s miljödirektiv syftar till att garantera att bland annat luft och vatten håller en acceptabel kvalité. Eventuella brister som uppstår måste rättas till omgående. Men frågan är om dagens så kallade åtgärdsprogram är tillräckliga.
5 jan 05 – Dir 2004:170

Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete
Handledning av yrkesverksamma med inriktning mot ett ökat professionellt yrkeskunnande är idag ett allt vanligare inslag i arbetslivet.
1 jan 05 – Birgit Lendahls Rosendahl & Karin Rönnerman

Edukation: ett möjligt studieobjekt i pedagogik?
Med den här artikeln vill vi bidra till diskussion om det svenska pedagogikämnet - och ansatsen är filosofisk och hermeneutisk. .
1 jan 05 – J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se