Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
281 artiklar
 
Svensk lag stiftas mot krigsförbrytelser
Personer bosatta i Sverige kan från och med den 1 juli i år ställas inför domstol i ett annat land åtalade för krigsförbrytelser. I en utredning föreslås nu att Sverige stiftar en lag om internationella brott, för att effektivare kunna hantera brott mot "krigets lagar".
19 dec 02 – SOU 2002:98

Moderat identitetskris är hundra år gammal
Moderaternas katastrofval i höstas väcker frågan: Vad för sorts parti är moderaterna och vad vill partiet? Är det mer konservativt än liberalt, tvärtom eller kanske både och?
19 dec 02 – Nilsson, Torbjörn (red): Anfall eller försvar

Vardagslivet i Kabul
Den norska journalisten Åsne Seierstad bevakade Afghanistan för bland annat DN:s räkning under tiden för USA:s bombningar efter 11 september. Men till skillnad från de flesta andra utrikeskorrespondenter stannade hon kvar efter talibanernas fall, hos bokhandlare Sultan Shah och hans stora familj i Kabul.
19 dec 02 – Seierstad, Åsne: Bokhandlaren i Kabul

Dyster konjunkturprognos
Det statliga konjunkturinstitutet räknar med en i alla avseenden dålig ekonomisk utveckling nästa år. Samhällsekonomin växer långsamt, sysselsättningen faller, arbetslösheten stiger och överskottet i de offentliga finanserna krymper.
18 dec 02 – Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget December 2002

Ja eller nej till euron
”Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?” Så ska det stå på valsedlarna i folkomröstningen om Sveriges deltagande i EMU, meddelade statsminister Göran Persson efter överläggningar med de andra partiledarna.
17 dec 02

Tio nya EU-länder 2004
Vid toppmötet i Köpenhamn beslutade EU:s stats- och regeringschefer att unionen ska utvidgas med 10 stater. Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern är välkomna som medlemmar den 1 maj 2004.
16 dec 02 – EU: Ordförandeskapets slutsatser från toppmötet den 12 -13 december 2002

EMU-opinionen: Ja-sidans försprång krymper
40 procent av den vuxna befolkningen är positivt inställd till ett EMU-medlemskap och 35 procent är negativa. 25 procent vet ej. Detta enligt SCB:s opinionsmätning som genomfördes i november 2002.
13 dec 02 – SCB: EMU-sympatier i november 2002

Hiphop - gemenskap i utanförskapet
De ser sig som förortens krigare med mikrofonen som vapen. Ove Sernhede har studerat hiphopgängen i Angered och ser både en romantiskt rebellisk identifikation med en outlawkultur och en uttalad kritik av samhällsutvecklingen.
10 dec 02 – Sernhede, Ove: Alienation is my nation

”Ökad trivsel - ökad lönsamhet”
I boken Arbetets musik berättas vardagsmusikens historia. Om musiken hos fäbodkullor och rallare, i arbetarrörelsen och på fabriken. Men också om musiken som används för att styra våra beteenden - bakgrundsmusiken.
10 dec 02 – Ljunggren, Petter, Bohman, Stefan & Karlsson, Henrik: Arbetets musik

"Det är ju ett annat jobb" - Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring
I denna artikel diskuteras läraruppdragets fokus och avgränsningar i förhållande till familjen utifrån ett historiskt och nutida perspektiv.
1 dec 02 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 4 2002

"Det är ju ett annat jobb" - Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring
I denna artikel diskuteras läraruppdragets fokus och avgränsningar i förhållande till familjen utifrån ett historiskt och nutida perspektiv.
1 dec 02 – Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman

EMU-omröstning 14 september 2003
Riksdagens partiledare har enats om att folkomröstningen om svenskt deltagande i den Europeiska Monetära Unionen ska äga rum den 14 september 2003.
29 nov 02

Hur farlig är Saddam?
President Bush hävdar att Saddam Hussein är rustad till tänderna med massförstörelsevapen och beredd att angripa USA. För att försvara sig måste USA slå till först.
26 nov 02 – Rivers Pitt, William och Scott Ritter: Krig mot Irak, FN: Security Council resolution 1441 (2002) The situation between Iraq and Kuwait

Mul- och klövsjuka djur måste stämplas ut
Vid ett utbrott av mul- och klövsjukan är avlivning av smittade djur mest lönsamt. Staten bör inte subventionera bönderna vid en epidemi. Det skriver Ewa Rabinowicz, Eva Kaspersson och Bo Norell i en analys från ESO.
26 nov 02 – Ds 2002:31

Ändrad grundlag stärker EU:s makt
När riksdagen godkände två ändringar i regeringsformen, som stärker EU:s makt, framfördes kritik från såväl moderaterna som vänsterpartiet och miljöpartiet.
25 nov 02 – KU 2002/2003:6

Retroaktiv skattelättnad vid försäljning av aktier
När ett litet företag har blivit uppköpt av ett stort, och småföretagaren har fått betalt i storbolaget i aktier han råka ut för en brakförlust och samtidigt tvingas betala reavinstskatt. Ologiskt.
19 nov 02 – Prop 2002/2003:15

Ny möjlighet att klaga på könsdiskriminering
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett tilläggsprotokoll till den FN-konvention som förbjuder all slags diskriminering av kvinnor. Protokollet öppnar nya möjligheter för enskilda eller grupper som vill klaga på hur konventionen efterlevs. Klagomål behandlas av en FN-kommitté.
19 nov 02 – Prop 2002/2003:19

Momsregler EU-anpassas
I samband med att Sverige blev medlem i Europeiska unionen anpassades de svenska momsreglerna till EU-reglerna. Nu föreslår regeringen att 18 olika regler görs ännu mer EU-anpassade.
18 nov 02 – Prop 2002/2003:5

Tak för ersättning vid flygolyckor slopas
I samband med flygolyckor ska passagerarna ges större möjligheter att få ersättning från flygbolagen. De beloppsgränser som gäller idag ska slopas och flygbolagen måste alltid vara ordentligt försäkrade.
18 nov 02 – Prop 2002/2003:18

Efterlevandeskydd skjuts på framtiden
När pensionsreformen genomfördes beslutades att pensionssparare ska ha möjlighet att teckna ett skydd för efterlevande familjemedlemmar. Men denna del av reformen har aldrig genomförts.
18 nov 02 – Prop 2002/2003:14

Svårare bilda falska bostadsrätter
Under krisen på nittiotalet gick åtskilliga bostadsrättsföreningar i konkurs. De senaste åren har bostadsrättsomvandlingen i storstäderna varit en lukrativ verksamhet för de inblandade. Bägge fenomenen blottlägger svagheter i bostadsrättslagen.
18 nov 02 – Prop 2002/2003:12

Konflikterna är inbyggda i EMU
Det är lågkonjunktur i EU. Den allra sämsta utvecklingen hittar vi i Tyskland, som befinner sig i en djup ekonomisk svacka med låg eller obefintlig tillväxt av allt utom arbetslöshet.
15 nov 02 – Economic Forecasts, Autumn 2002 , EU: EU-release: BNP-tillväxt inom EU under andra kvartalet 2002

Sametinget fungerar illa
Den senaste mandatperioden har Sametinget paralyserats av stridigheter och motsättningar. I regeringens sametingsutredning föreslås mindre formella ändringar för sametinget samtidigt som de grundläggande problemen förbigås med tystnad.
15 nov 02 – SOU 2002:77

Postpaket ska öppnas
För några år sedan var det vanligt att privatpersoner köpte tobak och sprit via Internet och fick varorna skickade per post.
15 nov 02 – Skriv 2002/2003:13

Fortsatt stopp för privata akutsjukhus
Regeringen föreslår att det även fortsättningsvis ska vara förbjudet för landstingen att överlämna driften av akutsjukhus till vinstdrivna företag. Den stopplag som infördes år 2000 och som gäller fram till 31 december i år föreslås bli förlängd så att den gäller till den 31 juli 2004.
15 nov 02 – Prop 2002/2003:9

Svensk-norskt skatteavtal
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett avtal så att dubbelbeskattning undviks i samband med byggandet av Svinesundsbron.
15 nov 02 – Prop 2002/2003:16

Dagbok från barrikaderna
Under det Panamerikanska toppmötet i Quebec City 2001 byggde några av aktivisterna en medeltida träkatapult och slungade teddybjörnar över det stängsel som omgärdade hela statskärnan. En av dem fängslades senare för olaga vapeninnehav. Iakttagelsen är Naomi Kleins.
15 nov 02 – Klein, Naomi: Stängsel och öppningar

Ja - med lögner och manipulationer
Med lögner och manipulationer förmåddes svenska folket rösta att ja till EU. Konsekvenserna förtegs. Bland annat mörkade man om att Sverige förband sig att gå med i EMU.
6 nov 02 – Kokk, Enn och Gustavsson, Klas och Ljunggren, Stig-Björn (alla red): Var blev ni av, ljuva drömmar?

Europas rasistiska ansikte
Rasdiskriminering eller mångkultur är bokens undertitel. Den tar med läsaren på en resa genom ett Europa, där det idag går omkring ett stort problem - spöke för att tala med Marx - invandrarna, flyktingarna, de mörkhyade.
6 nov 02 – Wirtén, Per: Europas ansikte

Smuggling inom EU är inte möjlig
Den som smugglar sprit, tobak och olja inom EU ska straffas men brottsrubriken blir inte smuggling, brottet blir istället olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor.
1 nov 02 – Prop 2002/2003:10

Flera domstolar kan dela chef
Länsrätter och tingsrätter som ligger på samma ort ska kunna samverka i administrativa frågor. Bland annat ska de kunna ha en gemensam chef. För denna samverkan som är tänkt att spara pengar ska kunna bli verklighet krävs en lagändring, och den föreslås träda ikraft den 1 januari 2003.
1 nov 02 – Prop 2002/2003:4

Rapport om småföretagens krångel
De senaste åren har regeringen haft ambitionen göra livet enklare för de små företagen. Inom regeringskansliet har en arbetsgrupp - SimpLex - ägnat sig åt att analysera vilka regler som kan göras enklare. Hur detta förenklingsarbete fortskrider beskrivs i en skrivelse till riksdagen.
1 nov 02 – Skriv 2002/2003:8

Bokpriserna sjönk med 13 procent
Vid årsskiftet sänktes bokmomsen från 25 procent till 6 procent. Därmed borde bokpriserna ha minskat med 15,2 procent. Men fullt så mycket föll inte priserna på böcker och tidskrifter.
1 nov 02 – SOU 2002:66

Sparkassor får fortsätta
Sparkassor som fungerade som banker den 1 januari 1996 ska få fortsätta sin verksamhet till och med 31 december 2003. Även vissa andra finansieringsföretag som är i otakt med lagens definitioner får förlängda övergångsbestämmelser.
1 nov 02 – Prop 2002/2003:7

Folkomröstning om EMU nästa höst
Den socialdemokratiska partistyrelsen vill lotsa in Sverige i EMU och anser att folkomröstningen bör hållas nästa höst. Nu ska Göran Persson diskutera formerna och tidpunkten för omröstningen med övriga riksdagspartier.
29 okt 02

Globaliseringen driver fram ny facklig strategi
Globaliseringen innebär oändliga möjligheter, inte bara för företagen, utan även för löntagarna. Fast då vill det till att de fackliga organisationerna klarar av att anpassa sig. Det är budskapet i boken "Världens utmaning. Fackets lokala och globala ansvar".
23 okt 02 – Bengtsson, Håkan A och Berge, Ursula (red): Världens utmaning

Demokratin våldtas av byråkratin
Den politiska makten ligger idag hos tjänstemännen och inte hos de folkvalda politikerna. Demokratin håller på att urholkas och Sverige styrs i realiteten åter som en ämbetsmannastat. Den hävdar före detta riksdagsledamoten Hans Lindblad (fp) i boken "Ämbetsmannaväldet".
23 okt 02 – Lindblad, Hans: Ämbetsmannaväldet

18 olika sociala förmåner ändras
Inte mindre än 18 olika socialförsäkringsregler ska ändras vid årsskiftet. I flera fall har ändringarna inte några effekter på statens budget, men de kan vara av stor betydelse för den enskilde.
23 okt 02 – Prop 2002/2003:2

Två terroristutpekade utvisades
Den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terroristlagen underlättas knappast av att regeringens årliga redogörelse är ett intetsägande dokument.
23 okt 02 – Skriv 2002/2003:3

Alla arbetsgivare ska redovisa sjukfrånvaron
Alla arbetsgivare blir skyldiga att redovisa sjukfrånvaron för de anställda. Endast företag med mindre än 10 anställda undantas. Statistiken ska redovisa sjukfrånvarons totala omfattning och hur den fördelas på kön och ålder.
23 okt 02 – Prop 2002/2003:6

Den nya regeringen
De nya statsråden i regeringen heter Pär Nuder, Leni Björklund, Berit Andnor, Morgan Johansson, Hans Karlsson, Ann-Christin Nykvist, Gunnar Lund och Lena Hallengren.
21 okt 02 – Statsrådsberedningen: Regeringskansliets presentation av statsråden med foto och biografiska upplysningar

Stor regeringsombildning på måndag
Sex statsråd lämnar regeringen: Björn Rosengren, Lena Hjelm-Wallen, Britta Lejon och Kjell Larsson. Nyligen har Björn von Sydow och Ingela Thalen slutat. En ny regering presenteras på måndag.
16 okt 02

Alla svenska bolag är snart utlandsägda
Om de svenska storföretagen fortsätter att säljas ut i samma takt som idag kommer hela den privata tillverkningsindustrin att vara utlandsägd 2015. Det hävdar Lars Jonung i en debattbok som redan i titeln ställer frågan "Vem skall äga Sverige?".
15 okt 02 – Jonung, Lars (red): Vem skall äga Sverige?

Chomsky en enträgen kritiker av USA:s politik och propaganda
När Noam Chomsky nu under hösten gästat Sverige har mer uppmärksamhet riktats mot fenomenet Chomsky än vad denne framträdande kritiker av USA:s utrikespolitik har att säga. Intervjuboken Propagandans makt, där David Barsamian ställer frågorna och Chomsky svarar fyller tomrummet.
15 okt 02 – Chomsky, Noam & Barsamian, David: Propagandans makt

Queer utmanar heterosexualitetens status
Ordet queer har slagit igenom massmedialt, det förekommer flitigt framförallt i tidningar och härom året deklarerade miljöpartiets ungdomsförbund att det minsann "behövdes mer queer i politiken".
15 okt 02 – Rosenberg, Tiina: Queerfeministisk agenda

Regeringen tror på ökad tillväxt och lägre sjuktal
Finansministern tror att svensk ekonomi ska växa med 2,5 procent nästa år. Den tillväxten och en minskad sjuktfrånvaro ska bekosta vallöftena. Men osäkerheten är stor. Det stora börsfallet och en svag konjunktur i Europa, Amerika och Japan oroar.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Gröna skatter betalar höjt grundavdrag
Koldioxidskatten, energiskatten, avfallsskatten och skatten på naturgrus höjs för att finansiera en skattelättnad på cirka 1000 kronor per år för låg- och medelinkomsttagare.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Listan med utgiftsreformer
Trots underskott i statsbudgeten och trots att det inte finns några marginaler i budgeten föreslår regeringen att anslagen höjs på ett antal områden.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Utgiftskvoten och skattekvoten minskar
De offentliga utgifternas andel av samhällsekonomin fortsätter att minska. Budgetprincipen med utgiftstak som ska hållas har resulterat i minskad utgiftskvot och skattekvot.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Gratis allmän förskola åt fyra- och femåringar
Vid årsskiftet införs den allmänna förskolan. Barn som är fyra eller fem år får rätt att gratis gå i förskolan tre timmar om dagen, oavsett var i landet de bor och oavsett vad föräldrarna tjänar.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Nyrekryteringar inom vården att vänta
Det tillfälliga sysselsättningsstödet som ska användas till nyrekryteringar inom vård, skola och omsorg, kommer att finnas kvar under 2003 och 2004. Ekonomiskt sett är stödet den största posten bland budgetens reformförslag.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Offentliga sektorn ska bli en förebild
När sjukskrivningarna ska halveras på fem år är det framför allt kvinnors ohälsa som står i fokus. Arbetsplatser inom den offentliga sektorn ska fungera som en förebild vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Invandrarna får en halv procent
Trots att Bosse Ringholm säger att integrationen av invandrade svenskar är politiskt prioriterad hör integrationen till reformpaketets mindre poster.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Full sysselsättning målet för arbetsmarknaden
Full sysselsättning är målet beträffande den svenska arbetsmarknaden. Under 2003 satsas ytterligare 1,7 miljarder mot arbetslösheten.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Regeringen sitter kvar med miljöpartiets och vänsterns stöd
Sent på tisdagskvällen blev det klart att miljöpartiet stödjer regeringen Persson. Miljöpartiet lovar också att stödja den statsbudget som läggs fram om en vecka.
2 okt 02 – Regeringen: 121 punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige

Så styr klass och kön hur människor röstar
Klassröstningen är stabil och stark, sektorsröstningen minskade något, män och kvinnor röstar ganska lika, unga och utomeuropeiska invandrare röstar oftare på vänsterblocket.
2 okt 02

Så styr klass och kön hur människor röstar
Klassröstningen är stabil och stark, sektorsröstningen minskade något, män och kvinnor röstar ganska lika, unga och utomeuropeiska invandrare röstar oftare på vänsterblocket.
1 okt 02 – SVT: SVT:s vallokallundersökning 2002

Därför bytte moderata väljare parti
Det är inte självklart hur folkpartiets framgång och moderaternas bakslag ska förklaras. Berodde det på en liberal vind, valstugorna, skattepolitiken, språktester, Leijonborg- eller Lundgreneffekter, eller?
1 okt 02 – SVT: SVT:s vallokallundersökning 2002

Miljöpartiets väljare har en vänsteridentitet
Miljöpartiets väljare placerar själva in sig på den politiska vänsterkanten. På en direkt fråga säger sig 64 procent stå till vänster.
1 okt 02 – SVT: SVT:s vallokallundersökning 2002

11 september var en väckarklocka för USA
Efter attacken den 11 september tog det bara några dagar innan USA insåg det lämpliga i att betala åtminstone en fjärdedel av de 2 330 miljoner dollar man var skyldig FN. Enligt många bedömare en cynisk realpolitik för att få världssamfundets stöd när det behövs.
1 okt 02 – Hermele, Kenneth: Vad kostar framtiden?

Lågavlönade kvinnor nere för räkning USA
Den amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich har stigit ned till den lågavlönade klassen i USA och gjort ett mycket uppmärksammat reportage, Barskrapad.
1 okt 02 – Ehrenreich, Barbara: Barskrapad

Nya rörelser kritiserar de globala orättvisorna
De som kritiserar den globala bristen på demokrati och att de rika länderna skor sig på de fattigas bekostnad stämplas som globaliseringsmotståndare i medierna. Epitetet är inte rättvisande.
1 okt 02 – Thörn, Håkan: Globaliseringens dimensioner

Göransson – glad, förbannad och frispråkig
För demokratins skull måste politiken fortsätta att vara en folkrörelse. Partierna ska vara diskussionsplatser och inte kampanjorganisationer. Åsikter bildas nämligen – de finns inte klara från början. Detta är centrala tankegångar hos Bengt Göransson.
1 okt 02 – Augustsson, LÅ och Hansén, Stig: Glad och förbannad. En bok om Bengt Göransson

1968:ornas revolution
Kanske var 1968 den enda revolution Sverige haft, står det i baksidestexten till Kjell Östbergs bok. Vad som ofta brukar sammanfattas med ett enda årtal var inget isolerat ungdomsuppror, utan en radikal rörelse med breda förgreningar som bidrog till att förändra det svenska samhället i grunden.
1 okt 02 – Östberg, Kjell: 1968 när allting var i rörelse

Björn von Sydow ny talman
Vid sitt första sammanträde valde den nya riksdagen Björn von Sydow (s) till talman. Anders Björck (m) valdes till förste vice talman, Kerstin Heinemann (fp) blev andre vice och Helena Höij (kd) valdes till tredje vice talman.
1 okt 02

Misstroendeomröstning är begärd
Moderaterna har begärt att riksdagen ska hålla en misstroendeomröstning riktad mot regeringen Persson. Yrkandet ska bordläggas två gånger innan omröstningen kan äga rum. Det betyder att det kan bli en omröstning på onsdag eller torsdag.
1 okt 02

Propositionslistan
I samband med riksdagens högtidliga öppnande offentliggjordes regeringens lista med propositioner som ska läggas fram under hösten. Här återges listan:
1 okt 02

Tio valdes in med personröster
När rösterna till riksdagsvalet var färdigräknade stod det klart att 10 riksdagsledmöter kom in på personröst, att andelen kvinnor i riksdagen ökar till 45 procent, att valnattens mandatfördelning för riksdagspartierna står sig och att valdeltagandet blev 80,1 procent.
19 sep 02 – Valmyndigheten: Valresultat, sluträknat 18/9-02: Riksdagen, kommunerna och landstingen. , SVT: Riksdagens 349 ledamöter, 19/9-02, namn, parti, ålder, kön och om ledamoten invalts med personröster (SVT) , KommunAktuellt: Sveriges kommunpolitiska karta 2002-2006 (tidningen KommunAktuellt, 19/9-02).

Moderaterna förlorar hundratusentals väljare
Inte sedan 1973 har moderaterna gjort ett sämre val. Jämfört med 1998 förlorar partiet över 400 000 väljare.
16 sep 02

Maktskifte i Stockholm
I Stockholms stad gick socialdemokraterna starkt fram och tillsammans med vänstern och miljöpartiet tar de nu makten i stadshuset. Även i Stockholms landsting blir det maktskifte.
16 sep 02 – Valmyndigheten: Valresultat, Stockholms kommun:, Valmyndigheten: Valresultat, Stockholms landsting:, Valmyndigheten: Valresultat, Skånes landsting:, Valmyndigheten: Valresultat i landets alla kommuner, Valmyndigheten: Valresultat i landets alla landsting:

Invandrare är rödare
Invandrare röstar inte på samma sätt som infödda svenskar. Den viktigaste skillnaden är att valdeltagandet är lägre bland invandrarna. En annan skillnad är att invandrare är rödare.
16 sep 02

Stark vänstervind bland förstagångsväljarna
Bland förstagångsväljarna blåste en stark vänstervind. SVT:s vallokalsundersökning visar att socialdemokraterna ökade med 8 procent jämfört med valet 1998 och fick 30 procent.
16 sep 02

Socialdemokraterna vann skolvalet
Socialdemokraterna är Sveriges populäraste parti även bland gymnasieeleverna, men partiets resultat i skolvalet blev inte fullt så bra som i riksdagsvalet. Folkpartiet är ett fortsatt litet parti bland skolungdomarna.
16 sep 02

Få valde att personrösta
Ungefär 30 procent utnyttjade möjligheten att personrösta vid årets val. Centerpartisterna kryssade mest, vänsterpartisterna minst.
16 sep 02

Sverigedemokraterna tog mandat i 18 kommuner
Sverigedemokraterna har gått starkt framåt i många kommunalval. Med nästan samtliga röster räknade ser partiet ut att få totalt 39 mandat fördelat på 18 kommuner.
16 sep 02

Klassröstningen lever än
Partierna hämtar stöd från sina traditionella väljargrupper och det är tydligt att klassröstningen fortfarande är stark.
16 sep 02

Nio kommunala folkomröstningar
I nio kommuner hölls rådgivande folkomröstning i samband med de allmänna valen. De handlade om byte av kommunnamn, vårdnadsbidrag, en stadsplan tvärs över riksgränsen, lokalisering av vindkraftverk, ett brobygge respektive köp av bostäder.
16 sep 02

Valdeltagandet fortsätter att minska
I riksdagsvalet röstade 79,0 procent av de röstberättigade. Det betyder att trenden med minskat valdeltagande, som inledes 1979 håller i sig. Valdeltagandet i riksdagsvalet ligger nu på samma nivå som 1958.
16 sep 02

Färre poströstade
Enligt postens beräkningar har man i år tagit emot cirka 3,5 procent färre poströster jämfört med valet 1998. Enligt preliminära beräkningar valde i år 1 592 050 personer att poströsta.
16 sep 02

Socialdemokraterna sitter kvar
Socialdemokraterna fick 40 procent i riksdagsvalet och Göran Persson sitter kvar som statsminister, med vänsterns och miljöpartiets stöd. Samtidigt gjorde folkpartiet ett mycket bra val på moderaternas bekostnad.
16 sep 02 – Valmyndigheten: Valresultat, Riksdagsvalet:

Folkpartiet tredubblar nästan sina mandat
Folkpartiets valresultat motsvarade de tendenser som opinionsmätningarna före valet visade på. När samtliga valdistrikt och poströster var räknade hade folkpartiet fått 13,4 procent av rösterna. Resultatet innebär att partiet nästan tredubblar sina mandat i riksdagen, 48 mot tidigare 17.
16 sep 02

Hårdare sjukskrivningsregler kommer efter valet
De otrevliga beskeden om hur sjukfrånvaron ska minskas kommer efter valet. Vad de politiska förslagen kommer att innehålla bestäms av hur man förklarar de stigande sjuktalen, och nu har det kommit ytterligare en rapport om orsakerna. Den antyder vad som är att vänta.
12 sep 02 – Ds 2002:49

USA:s terroristlista vägde tyngre än grundlagen
När svensk-somaliern Abdirisak Aden i november 2001 plötsligt fann sig själv vara med på USA:s terroristlista, stod han samtidigt med på listan över socialdemokratiska riksdagskandidater. Förutom sin politiska karriär hade han ett företag, hustru och två små barn.
12 sep 02 – Lindstedt, Gunnar: Glömskans tid

Bilden av den farliga ryssen frodas i medierna
Ryssen och östeuropén skildras i våra medier som gåtfull och obegriplig, till och med farlig. Synen på öst är också en viktig del i den västeuropeiska identiteten. Utan ett " dom där" att kontrastera sig emot finns inte heller något "vi här".
12 sep 02 – Olsson, Tom och Ekecrantz, Jan och Åker, Patrik och Westlund, Peter: Jag har sett framtiden och den fungerar inte

Poliser och jurister förblindas av könsfördomar
Det finns alldeles för många poliser och jurister som inte gjort upp med sin kvinnosyn, skriver Katarina Wennstam i sin bok "Flickan och skulden" där hon granskat våldtäkter som blivit rättsfall.
12 sep 02 – Wennstam, Katarina: Flickan och skulden

En diplomat föredrar uppgörelser i det tysta framför öppna toppmöten
Yrkesdiplomaterna behövs även i framtidens internationella umgänge, trots ny informationsteknologi och en allt mer internationaliserad statsförvaltning. Face to face är bättre än fax to fax.
12 sep 02 – Örn Torsten: Varför diplomati?

Att invandra till Sverige på äldre da’r: integrationsmöjligheter för ’sent-i-livet’ invandrarna
Artikel syftar till att utifrån svenska forskningsrapporter från senare år och på grundval av etnogerontologisk litteratur från andra länder belysa en särskild invandrargrupp som invandrat till Sverige sent i livet. Det är en grupp som har fått mycket liten uppmärksamhet i debatten. Hur ser egentligen situationen ut för denna relativt nya invandrargrupp och vilka möjligheter har dessa invandrare att bli integrerade i samhället?
8 sep 02 – Sandra Torres

Är det ingenting speciellt med välfärdstjänstearbetet? - En essä om klassanalys för nästa samhälle.
Offentliga organisationer med uppfostrande och hjälpande verksamhet utgör en anomali i modern klassteori. Sett i ljuset av teorin om kommunikativ handling framträder nya aspekter på välfärdstjänstearbetet. En samhällsvetenskap för »nästa« samhälle kräver mer analys av offentligt arbetsgivarskap och studier av det pågående systemskiftets följder för de förtroendevaldas interna relationer till olika klasser av anställda.
8 sep 02 – Rolf Å Gustafsson

I arbetsmarknadens utkant – om långtidsarbetslösa ungdomars förhållningssätt till sin situation
I artikeln belyses hur långtidsarbetslösa ungdomar för håller sig till sin arbetslöshetssituation och framtiden. Fyra idealtypiska mönster kan urskiljas. Dessa förhållningssätt avspeglar dels hur de värderar arbete samt dels vilken typ av resurser som mobiliseras. Differentieringen i olika förhållningssätt visar att situationen är särskilt problematisk för vissa medan den för andra inneburit betydligt mindre problem.
8 sep 02 – Ulla Rantakeisu

Det utsatta livsloppet i skuggan av de gynnade generationerna1 - Om medelålders och äldre kvinnors försörjning
Det utsatta livsloppet innebär ett liv i fattigdom eller nästan fattigdom. Medelålders och äldre kvinnor har intervjuats om sina livsvillkor utifrån att de sökt social- bidrag och i artikeln analyseras hur kvinnornas utsatta livslopp har formats i den svenska välfärdsstaten.
8 sep 02 – Evy Gunnarsson

Konjunkturen långsamt på väg upp
Världskonjunkturen och den svenska konjunkturen förbättras men uppgången är långsam, konstaterar konjunkturinstitutets i sin augustirapport. Utrymmet för skattesänkningar eller nya statliga utgifter bedöms som obefintligt.
6 sep 02 – Konjunkturinstitutet: Konjunkturrapport, augusti 2002, Ekonomistyrningsverket: ESV:s budgetprognos 2002:3

Sverige erkänner få flyktingar som ”riktiga” flyktingar
I fjol beviljades 307 personer status som flyktingar i Sverige. Det placerar Sverige i botten i Europa. Bara Finland och Island är sämre. Sammanlagt cirka 30 000 människor begärde asyl i Sverige 2001, bara en procent ansågs vara flyktingar enligt Genevekonventionen.
6 sep 02 – Vestin, Sanna: Flyktingboken

Den svenska landsbygden blir allt mörkare
Landsbygden håller på att dö. Jobben försvinner, folk flyttar och husen står tomma. Samtidigt ökar trycket på storstäderna. Där finns pengar och jobb - men bostadsbrist. Alla vill att hela Sverige ska leva, men dagens politik leder till att tystnaden och mörkret sprider sig.
6 sep 02 – Edman, Sefan och Lindvall, Jan: Siste man släcker ljuset

Slopade monopol gav ökad effektivitet
Nedmonteringen av de naturliga monopolen började på åttiotalet men tog fart på nittiotalet med tele- och elverken, posten och SJ. Avregleringarna ledde förmodligen till högre effektivitet, lägre kostnader och lägre priser - men helt säker kan man inte vara.
6 sep 02 – Ds 2002:21

Begåvningsreserven då och nu
Jag har nyligen tillsammans med Kjell Härnqvist utgivit en skrift om forskningen och debatten om begåvningsreserven (Husén & Härnqvist 2000), vilken utgjorde en återblick på ett halvsekels historia.
1 sep 02 – Torsten Husén

Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat
Pojkars begåvningsprofil mätt vid 18 års ålder i samband med mönstringen relateras till deras betyg från grundskolans Årskurs 9 och till deras val av linje i gymnasiet.
1 sep 02 – Berit Carlstedt

Det talade språket i ett longitudinellt perspektiv
Inom projektet Långtidseffekter av utbildning (LING) gjordes under 1982 en serie personliga intervjuer med cirka 500 personer födda 1948 som 1961 hade deltagit i det så kallade individualstatistik-projektets insamling av basdata i Årskurs 6.
1 sep 02 – Kjell Härnqvist

Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet - En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter
Den här studien har genomförts på ett riksrepresentativt urval av cirka 8 000 elever ur årskullen 1982.
1 sep 02 – Ingemar Emanuelsson och Bengt Persson

Jämlikhet, likvärdighet och individer i undervisning
Artikeln grundar sig på erfarenheter från kommunal skolutveckling i en svensk kommun, där fullmäktige 1996 fattade ett beslut om att skapa förutsättningar för att driva en radikalt annorlunda skolverksamhet.
1 sep 02 – Erik Wallin

Varför består den sociala snedrekryteringen?
Social snedrekrytering sammanhänger med att elever från skilda socialgrupper presterar olika bra i skolan och att de, även vid samma skolprestationer, i skilda utsträckningar väljer att fortsätta till högre teoretiska studier.
1 sep 02 – Robert Erikson och Jan O. Jonsson

Nålsögon, styrgrupper eller individanpassat ramsystem? - Om ofullbordade reformtankar och läroplansalternativ i gymnasieskolan
Ett problem i den nuvarande gymnasieskolan är målet om allmän högskolebehörighet för alla och särskilt kravet att denna skall uppnås inom enhetliga tidsramar.
1 sep 02 – Urban Dahllöf

Utbildningsforskning och utbildningsreformer
I artikeln försöker jag kortfattat beskriva min uppfattning om hur pedagogik har utvecklats som vetenskap under nittonhundratalet.
1 sep 02 – Ulf P. Lundgren

Idag forskas det på kön istället för ras
I rasforskningen studerades hjärnbalken, corpus callosum, noga efter den tidens metoder. Den mättes, vägdes och ritades upp och forskarna försökte särskilja raser och deras egenskaper. Idag är det mäns och kvinnors skillnader man letar efter.
29 aug 02 – Ekman, Karin och Hermele, Vanja och Westerlund, Ulrika (red): Hjärnsläpp

Nämndemännen är för gamla
Man eller kvinna i 25 - 40 årsåldern. Yrkesarbetande och gärna med utländsk härkomst. Helst partipolitiskt obunden. Lämpligt förflutet är ett krav. Så skall framtidens nämndemän se ut. Det önskar sig åtminstone nämndemannakommittén.
29 aug 02 – SOU 2002:61

Dyr digitalradio saknar lyssnare
300 miljoner kronor och endast 2 000 lyssnare. Så kan de sju år som Sveriges Radio sänt digital radio sammanfattas.
29 aug 02 – SOU 2002:38

Snabbfil för småbrott
I juli nästa år öppnas med stor sannolikhet en snabbfil för vissa mindre brott. Tanken är att det inte skall ta mer än åtta till tio veckor från att brottet begås till att dom faller.
29 aug 02 – SOU 2002:45

Brevväxling med patriarkatet som tema
Makten tillhör männen och kvinnor är underlägsna människor. Det gäller över hela världen i alla samhällen, säger Maria Pia Boethius och Maria Lindhgren som vill verka för förändring i boken APM, Antipatriarkaliskt manifest.
29 aug 02 – Boéthius, Maria-Pia & Maria Lindhgren: APM

Pensionsfonderna har förlorat halva värdet
Under åttio- och nittiotalen var det mycket lönsamt att spara i aktier och aktiefonder. År 2000 nåddes en topp. Och just då uppmanades svenskarna att välja premiepensionsfond. Sedan vände utvecklingen.
29 aug 02 – SOU 2002:56

Småpartierna profilerar sig åt höger
På valdagen är det väljarna som väljer partier. Men i valrörelsen är det partierna som väljer väljare, hävdar Henrik Oscarsson i en analys som bygger på att partierna agerar på en "väljarmarknad".
13 aug 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Ökade sjukskrivningar beror på åldersfaktor
Sjukskrivningarna ökar men det beror inte på sämre folkhälsa. En rad andra faktorer - främst demografi och arbetmiljö - väger mycket tyngre när de höga sjuktalen ska förklaras.
13 aug 02 – SOU 2002:62

Deltagardemokratin har svagt folkligt stöd
Regeringens positiva tal om "deltagardemokrati" ifrågasätts av Mikael Gilliam och Ola Jodal i en kritisk artikel. De hävdar dels att deltagardemokratin inte har folkets stöd, dels att den strider mot principen om politisk jämlikhet.
13 aug 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Höjd skatt för lätta lastbilar och bussar
Tunga lastbilar som uppfyller de senaste miljökraven bör få sänkt fordonskatt. Skattesänkningen kan finansieras med höjd skatt för lätta lastbilar och bussar. Det föreslår trafikskatteutredningen.
13 aug 02 – SOU 2002:64

Inget fel på vattendomarna
De senaste årens kraftiga översvämningar i Norrland vållade en intensiv debatt och vem som bar ansvaret. Nu har miljöbalkskommittén sagt sitt.
13 aug 02 – SOU 2002:50

Kommunerna ska tyglas
Om kommunerna har full frihet att sköta sin ekonomi uppstår gärna underskott. Om staten tvingar kommunerna att hålla balansen - vad har kommunerna då för frihet?
13 aug 02 – Ds 2002:18

Departementet ger Sverige bra ranking
Näringsdepartementet försöker, i en outtalad polemik med den borgerliga oppositionen, visa att det svenska näringsklimatet är bra och blir allt bättre. Det gör man genom att publicera så kallade benchmarking-rapporter.
13 aug 02 – Ds 2002:20

Polisen vann folkets sympati
Trots att polisen sköt skarpt mot demonstranterna i samband med Göteborgskravallerna har allmänheten en mycket positiv inställning till polisens agerande, enligt SOM-institutets undersökning.
13 aug 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Fem nya lediga dagar
För drygt tio år sedan beslutades att alla skulle få en sjätte semestervecka. Men den ekonomiska krisen gjorde att reformen stoppades. Nu föreslår en kommitté att ledigheten förlängs med 5 dagar.
8 aug 02 – SOU 2002:58

Förtroende för de politiska institutionerna ökar
Allmänhetens förtroende de politiska institutionerna - regeringen, FN, EU-kommissionen, Riksdagen och EU-parlamentet - ökar. Samtidigt minskar förtroendet för storföretagen, bankerna, radio/tv, dagspressen och sjukvården.
26 jul 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Svårt att utkräva politiskt ansvar
Dagens svenska väljare motsvarar de demokratiska idealen väl. Men politikerna visar inte den lyhördhet för opinionen som den representativa demokratin förutsätter.
26 jul 02 – Petersson, Olof och Holmberg, Sören och Lewin, Leif och Narud, Hanne Marthe: Demokrati utan ansvar. Demokratirådets rapport 2002

Män och kvinnor använder sin tid mer likartat
Vad gör vi på dygnets timmar idag jämfört med för tio år sen? Statistiska centralbyråns tidsanvändarundersökning har frågat män och kvinnor i yrkesverksam ålder, 20-64 år.
26 jul 02 – SCB: Tidsanvändningsundersökningen 2000/01

Partiledarnas retoriska figurer analyseras
Vad är det som gör att vi tror på vad politikerna säger? Eller att vi inte gör det? Retoriken, naturligtvis, menar Göran Hägg.
26 jul 02 – Hägg, Göran: Retorik i dag

Idag är kommunen stolt över Hultfredfestivalen
Ung kreativitet och oförstående vuxna i kommunen. Stefan Malmqvist har skrivit boken om Hultsfredsfestivalens historia.
26 jul 02 – Malmqvist, Stefan: Rockparty!

Polisen är inte lämpad att ta hand berusade
Någon annan än polisen bör ansvara för berusade omhändertagna. Någon som kan ge bättre social och medicinsk vård. Samtidigt får då polisen resurser över till annat.
26 jul 02 – Dir 2002:23

Välfärdskonto en väg till sänkt skatt
Ett system med välfärdskonton skulle väsentligt kunna sänka skatterna utan att ge avkall på samhällets omfördelningspolitik.
26 jul 02 – Molander, Per och Andersen, Torben M (red.): Alternativ i välfärdspolitiken

Det finns ingen perfekt skatte- och avgiftsmix
Vissa Oecd-länder finansierar den offentliga välfärden nästan uteslutande med skatter - andra huvudsakligen med avgifter. Men det är omöjligt att avgöra vad som fungerar bäst.
26 jul 02 – Molander, Per och Andersen, Torben M (red.): Alternativ i välfärdspolitiken

Frihet och effektivitet motiverar privatvård
Många böcker som utkommit på senare tid försöker vidga debatten om privat eller offentligt ägande inom vården. Tesen att det inte är ägar- eller driftsformer i sig som avgör om en verksamhet är bra eller dålig återkommer i flera.
26 jul 02 – Andersson, Widar: Skrik, suckar och sidointriger , Erixon, Dick och Öberg, Sara: Välfärd i stället för ättestupa

För Berlusconi är affärerna och politiken ett projekt
Silvio Berlusconi är mannen som i sin iver efter makt och rikedom slog upp dörrarna för den italienska högerpopulismen.
26 jul 02 – Malm, Åke: Berlusconi – ett porträtt

Statsvetarkritik mot regeringens EU-linje
Statsvetarprofessorn Olof Petersson är kritiskt till att regeringen talar med kluven tunga och intar flera helt motstridiga ståndpunkter i EU:s framtidsfrågor.
26 jul 02 – Petersson Olof (red.): Från Fischer till Giscard. 24 röster om Europas framtid

EU-demokratin har legitimitetsproblem
Europeiska unionen kritiseras ofta för att vara odemokratisk. Ett sätt för EU att möta kritiken har varit att grunda det så kallade konventet, som inledde sitt arbete i februari 2002.
26 jul 02 – Skriv 2001/2002:115

Buffeln blev statsman och opinionen vände
Under 2001 lyckades regeringen Person både skapa en positiv EU/EMU-opinion och att förbättra sina egna popularitetssiffror. Enligt statsvetarprofessorn Olof Ruin var det Göran Persson personligen som stod för bravurnumret.
26 jul 02 – Ruin, Olof: Sveriges statsminister och EU - Ett halvår i centrum , SCB: SCB:s partisympatiundersökning maj 2002 (ME 61 SM 0201), pressmedelande 2002:152 och 154

Ensamma flyktingbarn bör få ett bättre mottagande
Ett institut för att tillvarata de ensamkommande flyktingbarnens rättigheter bör skapas. Och endast ett fåtal, men kompetenta, kommuner ska ta hand om barnen.
26 jul 02 – Socialstyrelsen: Förbättringar i mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn)

EU-regler ska gälla vid massflykt
Reglerna om tillfälligt uppehållstillstånd ändras så att det blir EU:s ministerråd - och inte den svenska regeringen - som avgör om det råder massflyktssituation och om personer ska ges tillfälligt skydd i Sverige. Det är ännu ett steg mot EU:s gemensamma asylpolitik.
26 jul 02 – Prop 2001/2002:185

Svensk styrka till Afghanistan
Regeringen föreslår att Sverige skall ställa en militär styrka på 45 personer till förfogande för den internationella styrkan i Afghanistan. Förslaget lades fram i en proposition i början av maj. Den internationella styrkan International Security Force (ISAF) opererar under ett FN-mandat.
26 jul 02 – Prop 2001/2002:179

Barnkonventionen höjer åldersgränsen för soldater
FN:s barnkonvention från 1989 har godkänts av nästan alla världens länder. Konventionen bygger bl.a. på principen att barnets bästa alltid skall beaktas. Ett nytt protokoll föreslås nu ersätta en av konventionens bestämmelser. Det nya protokollet höjer åldersgränsen för barns deltagande i väpnade konflikter. Åldersgränsen höjs från 15 till 18 år.
26 jul 02 – Prop 2001/2002:178

Svårare att ta sig in i Europa
Det blir svårare att få uppehållstillstånd i Sverige och övriga EU-länder när reglerna för avvisning och utvisning anpassas till en gemensam EU-norm.
26 jul 02 – Prop 2001/2002:182

Det svenska skattefusket är stabilt
Det svenska skattefusket är inte mer omfattande än i andra länder och det tycks inte öka, snarare minska. Men när den svenska ekonomin blir mer integrerad med omvärlden ökar såväl de legala som illegala möjligheterna att undandra skatt.
26 jul 02 – SOU 2002:47

Även stockholmarna gillar den offentliga sektorn
För tio år sedan, när den borgerliga regeringen tillträdde fanns det ett starkt stöd för privatiseringar och minskning av den offentliga sektorn. Men efter något år vände opinionen. Allt sedan dess har motståndet mot privatiseringar och nedskärningar varit kompakt.
26 jul 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Socialdemokraterna surfar inte på någon vänstervåg
De stora väljargrupperna finns i mitten. Det parti som kan lägga beslag på mitten har också en god chans att bli störst. Idag är socialdemokraterna det största mittenpartiet.
26 jul 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Köns- och åldersgapet är tydligt i politiken
De senaste åren har ett "köns- och generationsgap" blivit tydligt i politiken. Mönstret ser ut så här: Unga kvinnor är vänster, unga män är höger; äldre kvinnor är höger och äldre män är vänster.
26 jul 02 – Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Det våras för politiken

Rättighetskampen har blivit en kamp om kvoter
Sedan Martin Luther King mördades har kampen för lika rättigheter i USA förvandlats till en kamp för lika utfall. Denna kursändring har varit kontraproduktiv, åtminstone om man får tro Gunnar Strömmer, författare till boken "Den nya rättighetsrevolutionen".
26 jul 02 – Strömmer, Gunnar: Den nya rättighetsrevolutionen

Sverige, det bäst globaliserade landet?!
Samtidigt som politiska aktivister och akademiker diskuterar globaliseringens orsaker, konsekvenser och problem sätter den svenska regeringen upp målet att göra Sverige till världens bäst globaliserade land.
1 jul 02 – Utrikesdepartementet: En samlad globaliseringspolitik

Socialdemokraterna ligger bra till inför höstens val
Om det hade varit riksdagval i maj 2002 skulle socialdemokratern ha vunnit.
15 jun 02 – SCB: Partisympatiundersökningen (PSU) maj 2002, SCB rapport ME 60 SM 0201

Starka fack stabiliserar kapitalismen
I Makten över arbetsmarknaden gör Svante Nycander, tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter, en nytolkning av 1900-talets svenska samhällsutveckling. Boken kretsar kring förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och den statliga, politiska sfären.
10 jun 02 – Nycander, Svante: Makten över arbetsmarknaden

Peronismen bär hela skulden - inte IMF
Den i det närmaste nationella konkurs som drabbade Argentina i slutet av förra året förvånade många nyhetskonsumenter och skribenter. Hur kunde det gå så illa i detta tidigare rika land? frågade sig reportrar och ledarskribenter.
10 jun 02 – Rojas, Mauricio: Carmencitas sorg

Pensionärerna fick det bättre på 1990-talet
Pensionärerna som grupp ökade sina inkomster på 1990-talet. Men skillnaderna inom gruppen är stora.
10 jun 02 – Ds 2002:14

Vi ägnar massmedierna sex timmar om dagen
Vi fotograferar inte så mycket som förr. Och färre går på studiecirklar. Men till bibliotek, teater och konserter tar vi oss oftare. För att inte tala om restauranger, kaféer och barer, där har våra besök ökat starkt.
10 jun 02 – Kulturrådet: Rapport från Statens kulturråd Den kulturella välfärden. Elitens privilegium eller möjlighet för alla? Svenska folkets kulturvanor 1976-1999

Rådgivare ska inte vara ansvarsbefriade
Den som tar råd av en finansiell rådgivare, och köper aktier, och sedan förlorar sina besparingar får skylla sig själv. Så är det idag - men så bör det inte vara i framtiden.
10 jun 02 – SOU 2002:41

Unga ger sin syn på filmvåldet
Det finns inget enkelt facit. När unga på gymnasiet skriver om våld på film och hur det påverkar tittaren handlar det om mediekonsumtion i en tid som inte längre är svartvit.
10 jun 02 – Våldsskildningsrådet: Popcorn. Unga tankar om film och filmvåld, rapport nr 28, 2002, från Våldsskildningsrådet

Svensken konsumerar mer kultur
Kulturen når allt fler och har en omfattning som aldrig tidigare, säger regeringen i en skrivelse till riksdagen. Konstaterandet baseras på statistik rörande svenska folkets kulturvanor från 1976 och framåt.
10 jun 02 – Skriv 2001/2002:176

Receptregister fungerar dåligt
Läkemedelsreformen från 1997 införde bl a en lag om receptregister. Den har dock inte fungerat tillräckligt bra, anser socialdepartementet som gett en utredare uppgiften att undersöka möjligheten till förbättringar av den medicinska och ekonomiska uppföljningen av förskrivning och användning av läkemedel.
10 jun 02 – Dir 2002:38

Vuxenmedverkan på bio kompletterar åldersgräns
Vem ska ansvara för vilka filmer barn får se på bio? Och vem är bäst att bedöma vad barnen klarar av? Är det myndigheter, filmexperter, jurister eller föräldrar? Nya frågor väcks efter en uppföljning av regeln om vuxenmedverkan.
10 jun 02 – Våldsskildningsrådet: Tillsammans. Erfarenheter av regeln om vuxenmedverkan på biograf. Rapport nr 27 från Våldsskildningsrådet

Kassan är dålig på att bedöma arbetsskador
Bättre och mer enhetlig bedömning av arbetsskador behövs. Idag är de regionala skillnaderna stora, och kompetensen för liten. Inte minst underlagen som lämnas av försäkringskassans försäkringsläkare är av skiftande kvalitet, anser regeringen. Därför vill man istället ha särskilda arbetsskadeenheter som handlägger den här sortens ärenden.
10 jun 02 – Dir 2002:45

Tänj på reglerna i personuppgiftslagen
Personuppgiftslagen är på många sätt omodern, anser regeringen. Den ökade datoriseringen har medfört att mycket av personuppgiftshanteringen idag är harmlös. Vad som behövs nu är en reglering som framför allt motverkar missbruk av personuppgifterna.
10 jun 02 – Dir 2002:31

Varför så få kvinnliga chefer?
Vad har hänt på tio år när det gäller kvinnor på ledande poster i näringslivet? Har det hänt något över huvud taget?
10 jun 02 – Dir 2002:19

Döv- och blindskolor granskas
Hur ska visstidsplacering på speciella skolor utformas för elever som har både synskada och funktionshinder samt elever med grava tal- och språkstörningar? En utredare ska se över hur placeringar vid Resurscenter syn i Örebro och Resurscenter tal och språk i Sigtuna bäst ska motsvara behoven som eleverna, vårdnadshavarna och hemkommunerna har. Behovet av en rättslig reglering ska också ses över.
10 jun 02 – Dir 2002:36

Directions in Qualitative Evaluation
It is regarded by many as not far short of bad taste to advance passionate claims based on the superiority of this or that methodology. The argument of most mainstream evaluation theorists is for a ‘horses for courses’ approach that aims to identify the strengths of different methods and discourage evaluators from over-claiming the relevance and application of any one approach to evaluation. I use this article to develop a few outline arguments in support of turning on their heads some conventional arguments about methodological choices for evaluation. I touch on four areas where qualitative methodology enables evaluators to re-cast central aspects of evaluation practice, viz causal understanding, methodological choice, the evaluation of professional practice, and the uses of evaluation.
2 jun 02 – Ian Shaw

Den nya utvärderingsvetenskapen
Är utvärderingsforskningen en egen disciplin eller närmare bestämt en »transdisciplin« som statistik och matematik? Kan man tala om att utvärderingen är en modern konst grundad på vetenskap snarare än en renodlad tilllämpad vetenskap? I artikeln reflekterar författaren över den nya utvärderingsvetenskapen och dess roll.
2 jun 02 – Michael Scriven

Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst – en deja-vu upplevelse.
Går det att utvärdera en sådan verksamhet som psykoterapi och hur skall man kunna göra det? I artikeln reflekterar författaren över hur psykoterapin successivt kommit att baseras på empiriskt prövande kunskaper.
2 jun 02 – Bengt-Åke Armelius

En investering i socialt arbete
Är insatser som leder till förbättringar för klienterna också samhällsekonomiskt lönsamma? Det är en av de frågor som behandlas i denna artikel där resultatet av en klienteffektstudie jämförs med resultatet av en samhällsekonomiska utvärdering av samma insatser och samma klientgrupper.
2 jun 02 – Kari Jess & Siv Nyström

Estimating the Effects of Interventions in Multiple Sites and Settings: Place-based Randomized Trials1
1.Introduction
2 jun 02 – Robert Boruch, Ellen Foley & Jeremy Grimshaw

Meta-Analysis and Program Outcome Evaluation
Meta-analysis is a technique for statistically representing and analyzing the findings from a set of empirical research studies. In application to program evaluation research, it provides a means for systematically synthesizing knowledge about the characteristic and outcomes of effective programs. Six lessons learned from meta-analysis of evaluation research illustrate the application and findings of this approach: (1) many social programs are more effective than generally realized; (2) individual evaluations can easily produce erroneous results; (3) the methods used in an evaluation play a large role in the program effects found in the evaluation; (4) program effectiveness is a function of identifiable program characteristics; (5) there is much room for program improvement; and (6) the most credible evidence about program effects comes through integration of multiple evaluation studies.
2 jun 02 – Mark W. Lipsey

Multi-site Evaluation and Research
This article examines multi-site evaluation and research. Differing from single-site research, multi-site research is appropriate for reasons that distinguish it from single-site research. This article examines forms and types of multi-site research to illustrate a variety of applications. The article presents examples of multi-site research conducted in the United States, at the national level with reference to mental health services and alcoholism treatment research applications. Additional mental health, child welfare, and social work practice examples are provided from research conducted at the Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Advantages and disadvantages of multi-site research are described with suggestions for the conduct of multi-site research.
2 jun 02 – Edward Mullen

Några problem i utvärdering av sociala interventioner och utfallsstudier
Med ökat intresse i studier av interventioners effekter har i större utsträckning frågor kring utfall blivit tydliga. Denna artikel beskriver några av de problem som författarna mött i utvärderingsverksamhet. Metodproblem i utfallsstudier kan vara mycket allvarliga och påverka analys och slutsatser på ett oberäkneligt sätt.
2 jun 02 – Haluk Soydan & Bo Vinnerljung

Om och varför? Den potentiella nyttan av att inkludera programteoriutvärderingar i metaanalys.
Två envisa utmaningar för att förstå effekterna av socialpolitiken är ansamlingen av rön från tidigare utvärderingsstudier och att förstå varför ett program lyckas eller misslyckas. Under de senaste trettio åren har metaanalys och programteoriutvärdering lanserats som metoder för att svara på denna utmaning. Författaren visar hur till och med enkla programteoriutvärderingar kan komma till nytta om de används vid metaanalys.
2 jun 02 – Anthony Petrosino

Socialt arbete och utvärdering
Ungefär samtidigt som jag planerade detta temanummer av Socialvetenskaplig tidskrift läste jag om dramatiska förhållanden, framkallade av ett hormonbaserat preparat, diethylstilboestrol (DES) som använts för att motverka missfall hos kvinnor. Under 1940--60-talen har uppskattningsvis tre till sex miljoner kvinnor ordinerats detta preparat. I vissa länder användes det fram till 1980-talets första år. I de fem första av åtta studier som genomfördes för att studera preparatets effektivitet användes en retrospektiv och matchad forskningsmetod där kvinnor som använt DES jämfördes med kvinnor som inte använt preparatet.
2 jun 02 – Haluk Soydan

Utvärderingsmodeller
Vilka frågor kan man egentligen besvara genom en utvärdering och hur skall man gå tillväga för att utvärdera? I artikeln presenteras en översiktlig bild av olika utvärderingsmodeller. Med en historisk överblick typologiseras utvärderingsmodellerna efter grundläggande värdekriterier.
2 jun 02 – Evert Vedung

Förord
Den 15:e Nordiska Konferensen för Medie- och Kommunikationsforskning ägde rum i Reykjavik, Island, den 11-13 augusti 2001. Värd för konferensen var de isländska medieoch kommunikationsforskarna. Drygt 330 forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samlades på Islands universitet i Reykjavik för att diskutera pågående forskning och forskningsresultat. I konferensen deltog också ett tiotal forskare från Estland, Lettland, Litauen och Ryssland.
1 jun 02 – Ulla Carlsson

Öppningsanförande Islands president Ólafur Ragnar Grímsson Kjære konferansegjester, forskere og mediafolk
Da islendingene begynte sin selvstendighetskamp for et hundre og femti år siden, fantes ingen aviser i landet, ingen regelmessige publikasjoner som brakte nyheter eller myndighetenes budskap til folket, kun en enkel fattigslig årbok fra de islandske studentene i København, som så den demokratiske utviklingen i Europa som en liten øynasjons mulighet for å oppnå sin rett til selvstyre.
1 jun 02 – Ólafur Ragnar Grímsson

PLENUM I Nya medier, nya möjligheter, nya samhällen? New Media, New Options, New Communities? Towards A Convergent Media and ICT Research
It is both pertinent and precise to have Iceland host a conference with the theme "new media, new options, new communities" which is also the daunting rubric under which I speak. For, as is well known Icelandic culture in many ways condenses processes of tradition and innovation. In terms of tradition, the sagas, of course, are the foundation of Norse mythology. And like Hollywood genre films and popular tv series, the sagas demonstrate a perfection of basic narrative conflicts and themes. So, the sagas also tackle essential aspects of the media, believe it or not. In saga times, runes, of course, were the primary media.
1 jun 02 – Kirsten Drotner

PLENUM II Nya generationer - nya medier New Generations - New Media
Why another study? Indeed, why a study about studies? Any why now?
1 jun 02 – Ellen Wartella

PLENUM II Nya generationer - nya medier A Swedish Perspective on Media Access and Use
During the last two decades of the 20th century, we have witnessed radical changes in the media world. While in the 70s traditional print and audio-visual media were still dominating, several new screen media entered the scene in the beginning of the 80s and became increasingly prevalent in people's lives. The 90s bear above all the impression of the new information and communication technologies (ICT). This development has opened the doors towards greater individual freedom and facilitated the prospects of adopting specific styles of media use to suit one's preferences and circumstances.
1 jun 02 – Ulla Johnsson-Smaragdi

PLENUM II Nya generationer - nya medier 'More Research Needs To Be Done' Problems and Perspectives in Research on Children's Use of Interactive Media
"Does using a computer or playing video games help or hurt?" In a number of studies on children's and young people's uses of computer media, this simple dichotomy serves as a point of departure for the thesis guiding the research process, for the formulation of research questions as well as for the design of research projects1. But is it useful or actually possible - even for analytical purposes - to narrow down a complex problem to either-or questions with a built-in expectation of conclusive answers? The critical answers to these questions are obvious to me, but they are followed by other questions, the primary one being: How can we study the complex relations between a specific group of users, computer media and society and what are our purposes in doing so? In order to approximate any answers, we should consider our efforts as constituting an ongoing process and critically evaluate our epistemological as well as methodological approach as well as what we aim to reveal, explore, explain, and describe. We could commence by discussing whether there are hidden - perhaps unrealised - agendas behind our framing and design of research projects and aims for our studies, such as normative conservation of cultural, social and ideological standards or perhaps promotion of biased utopian optimistic expectations for potential benefits from using computer media. Second, we should ask ourselves how we can innovate theory and research development in a new area of media research - trying out new views, new methods, crossing borders between paradigms, traditions and methods, combining innovation with experience. * * *
1 jun 02 – Gitte Stald

PLENUM II Nya generationer - nya medier New Generations - New Media Some Thoughts and Reflections
Thanks to Ellen Wartella for a most informative and interesting presentation. The purpose of her project is said to be "to increase our knowledge about what the new media mean to the social, intellectual and physical development of children today". Indeed an overwhelming wide and complex problem area, but I think her presentation has given all of us a lot of inspiration.
1 jun 02 – Anita Werner

PLENUM III Mediehistoria Scandinavian Media Histories A Comparative Study Institutions, Genres and Culture in a National and Global Perspective1
It seems that Scandinavian media research over the past 10 years has finally reached a stage at which the construction of media histories has become important. There has, of course, always been a historical dimension in media studies, and some of the early studies were in fact very historic, dealing with the rise of the press and democracy. And in every Scandinavian country we have also seen a number of historical monographs on both print media and audiovisual media and film. But what we are talking about here is not just the work of individual scholars or research on single media, but the nearly simultaneous projects in all countries to construct a more coherent national media history2 with a broader coverage of all or at least important aspects of several media. The construction of a separate, national media history is a convincing sign of a mature media discipline.
1 jun 02 – Ib Bondebjerg

PLENUM III Mediehistoria The Challenges of Media History
The Nordic peoples, creators of ancient sagas, are fond of history - and also of media history. A number of recently completed research projects have appeared in the shape of multi-volume studies of media history, projects which in other countries probably would have ended up being published as monographs. It is not easy to explain this particular Nordic love for large-scale series. Maybe it has something to do with the size of these countries - maybe small nations harbour favourable conditions for overview and transparency, leading them to prefer grand, national syntheties rather than single-volumed studies.
1 jun 02 – Hans Fredrik Dahl

PLENUM III Mediehistoria The Logic and Practice of Writing Journalism History Some Thoughts on the Future of Research on Media History
"Does Media History have a future?" Two Norwegian media researchers posed the question in a monograph from the Norwegian Association of Media Researchers over a decade ago (Myrstad & Rasmussen 1990:1). In the ensuing years it turned out that historical research on the media most definitely did have a future, not least in the Nordic countries. Major programmes of historical research have since been launched and completed in Norway, Denmark, Sweden and Finland, and Media History workshops continue to draw large numbers of participants at Nordic media research conferences.
1 jun 02 – Monika Djerf-Pierre

PLENUM III Mediehistoria From Media History to Communication History Three Comparative Perspectives on the Study of Culture
Looking Back Most of the Nordic countries today can boast national histories about most media (for overview, see Bondebjerg, this issue). The available histories allow the authors and the field as such to look back as well as ahead, asking not only 'how well did we do?', but also 'how should we write the second editions?', and even 'will there be such a thing as "media histories," say, 20 years from now'? My presentation focuses on questions concerning such future perspectives (for a review of past research and a research agenda, see Jensen, 1998, 1999a). My argument suggests that if media and communication studies, as a field, do really well, we will not have to write second editions of our media histories, but can turn to the writing of communication histories. In doing so, we may also advance the interdisciplinary and inclusive study of culture.
1 jun 02 – Klaus Bruhn Jensen

PLENUM III Mediehistoria Media History Becomes Communication History - Or Cultural History?
During the Nordic Conference on Media and Communication Research in 1995 in Helsingør, Denmark, a group of researchers sat together to discuss what they should do collectively to continue the work started by various national press history and broadcasting history projects. In 1995, some project results, most notably the Finnish press history project, were already available in book form, quite a few were in progress, while some were just being planned. The most notable project in the last-mentioned category was the Swedish press history project, which, at the time of completion of this piece, had published its four-volume final product. The most recent of the national projects, the Norwegian press history, was probably no more than vague ideas at that time, but is now in progress.
1 jun 02 – Raimo Salokangas

Svågervälde inom politiken sätter käppar i hjulet för demokratin
En politisk klass, mer intresserad av att rättfärdiga sitt eget mandat än av folkets bästa. Det är den cyniska kontentan i Anders Isakssons nya bok "Den politiska adeln".
27 maj 02 – Isaksson, Anders: Den politiska adeln

Högt valdeltagande är alla viktigast
Författningsutredningen som har suttit i två och har nu kommit fram till att ingenting ska ändras: Vi ska behålla den gemensamma valdagen, höstval och de stora valkretsarna i storstäderna.
27 maj 02

Pensionärskollektivet blir dyrare för det offentliga
Sverige behöver 10 miljoner invandrare och Europa 700 miljoner invandrare om försörjningskvoten ska hållas konstant de närmaste 50 åren.
27 maj 02 – Molander, Per och Andersen, Torben M (red.): Alternativ i välfärdspolitiken

Små skolklasser är bra
En ny rapport från ESO visar det självklara, nämligen att mindre skolklasser är bra både för pedagogiken och skolresultaten.
27 maj 02 – Ds 2002:11

Nej till reformer som sänker valdeltagandet
Författningsutredningen - som har suttit i två år - har nu kommit fram till att ingenting ska ändras: Vi ska behålla den gemensamma valdagen, höstval och de stora valkretsarna i storstäderna.
27 maj 02 – SOU 2002:42

Fördröjd analys av Göteborgskravallerna
Göteborgskommittén som har regeringens uppdrag att granska och analysera Göteborgskravallerna skulle ha redovisas sitt arbete den 31 maj 2002. Men kommittén har begärt och fått förlängd utredningstid till den 31 december 2002.
27 maj 02 – Dir 2002:56

Enklare att flytta kommungränser
Efter de stora kommunsammanslagningsreformerna på 1950-, 60- och 70-talen har en svag, men motsatt, trend gjort sig gällande på 1990-talet. Kommundelar bryter sig loss och bildar egna kommuner.
27 maj 02 – SOU 2002:33

Nya lagar mot etnisk diskriminering
Utökade förbud mot diskriminering i arbetslivet. Det är förslagen i en utredning som sett över hur skyddet i vår lagstiftning stämmer överens med EG-direktiven.
27 maj 02 – SOU 2002:43

Ska minkuppfödningen förbjudas?
Opinionen mot pälsdjursuppfödningen har nu nått ända in i regeringen, som kan tänka sig ett förbud mot pälsfarmar, alternativt att djurskyddet stärks.
27 maj 02 – Dir 2002:61

Sandöskolan ska utbilda katastrofpersonal
Sandöskolan som tidigare utbildade biståndsarbetare ska i framtiden utbilda personal som kan delta i internationella katastrof- och fredsinsatser.
27 maj 02 – Dir 2002:62

Ny statlig myndighet kan äga bostäder
Regering och riksdag har tidigare beslutat att stödet till de krisdrabbade kommunala bostadsföretagen ska ske i nya former.
27 maj 02 – Dir 2002:59

Analys av arkivfrågor får vänta
Arkivutredningen som skulle vara klar med sitt betänkande den 31 maj har begärt och fått förlängd utredningstid till den 30 september 2002.
27 maj 02 – Dir 2002:65

Mer tid för utredning om gränskommuner
Gränskommunutredningen som undersöker de rättsliga förutsättningarna för samarbete mellan svenska och finska kommuner vill ha förlängd utredningstid. Utredningen som skulle varit klar den 31 maj ska istället vara klar den 31 oktober 2002.
27 maj 02 – Dir 2002:63

Peter och Maria miljöpartiets nya språkrör
Peter Eriksson och Maria Wetterstrand valdes till nya språkrör för miljöpartiet på partiets kongress den 9-12 maj.
16 maj 02

Avkommunalisera vård, skola och omsorg
Den svenska kommunsektorn är störst i världen och framöver blir det allt svårare för kommuner och landsting att finansiera vård, skola och omsorg. Därför är det dags att ompröva den kommunala sektorns storlek och finansiering?
16 maj 02 – Ds 2002:7

Ny lag ska skydda de anställda mot nyfikna arbetsgivare
En ny lag som ökar skyddet för den personliga integriteten i arbetslivet - det är Integritetsutredningens lösning på hur problemen med att arbetsgivarna fått allt större insyn i sina anställdas privata angelägenheter ska lösas.
16 maj 02 – SOU 2002:18

Bra om snurror och gräsklippare går på miljöbensin
Skatten på alkylatbensin ska sänkas med 1 krona och 50 öre per liter. Denna typ av bensin blir därmed något billigare än den bensin som idag används i tvåtaktsmotorer, till exempel i utombordsmotorer, snöskotrar, gräsklippare.
16 maj 02 – Prop 2001/2002:177

Flyktingars ID måste kunna styrkas
Hur fungerar i praktiken dagens regler för avvisning och utvisning i utlänningslagen? En utredare ska se över nuvarande praxis och rutiner för att se om de uppfyller kraven på effektivitet och rättsäkerhet.
16 maj 02 – Dir 2002:43

Invandrare har svårt att komma in i samhället
Regeringen är nöjd med sin egen integrationspolitik. Den ska inte ändras, bara förtydligas. Budskapet till myndigheter och kommuner är därför att politiken bör bli effektivare.
16 maj 02 – Skriv 2001/2002:129

Mer forskning om amalgam behövs
35 miljoner kronor under de närmsta två åren avser regeringen att avsätta för att förbättra kunskapen om problem med amalgam och andra material i tandvården. Dessutom vill man se över hur personer med de här symtomen bemöts i vården.
16 maj 02 – Dir 2002:60

Förbud mot kloning
För ett år sedan gav Socialstyrelsen en kommitté i uppdrag att utreda vissa frågor rörande genetisk diagnostik, genterapi och kloning.
16 maj 02 – Dir 2002:58

Europas fegaste borgerlighet
Den svenska borgerligheten är fegast i Europa och har alltför lättvindligt accepterat vänsterns värderingar. Det säger moderaten, och riksdagens förste vice talman, Anders Björck och föreslår att de borgerliga partierna slås samman till ett parti.
16 maj 02 – Bergstrand, Mats och Björck, Anders: Framför lyckta dörrar

Bostadsförlusterna uppgick till 100 miljarder
I början av nittiotalet slog bank- och fastighetskrisen till med full kraft. Sedan följde krisen i bostadssektorn. Nu tio år senare är det möjligt att summera.
16 maj 02 – Ds 2002:9

Närförorten en kopia av innerstan
I år fyller Stockholm 750 år. I senaste numret av tidskriften .doc har man lämnat de första 650 därhän, och tar fasta uppbyggandet av det moderna Stockholm och utvecklingen av framför allt innerstan det senaste decenniet.
16 maj 02 – Farran-Lee, Stephen (red): .doc nummer 14 , Det nya Stockholm

Vinstdrivna sjukhus ovanliga utomlands
Vård och omsorg i Sverige har sedan lång tid både finansierats och producerats av samhället. Men under 1990-talet har privata företag i allt större utsträckning börjat anlitas som vårdproducenter.
16 maj 02 – SOU 2002:31

Sverige godtar FN:s finansieringskonvention
Efter den 11 september har den internationella terrorismbekämpningen tagit fart på olika sätt. USA och Storbritannien har varit pådrivande.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:149

Sverige ställer upp på EU:s anti-terrorismlag
Dagarna efter den 11 september presenterade EU-kommissionen ett förslag till rambeslut för att bekämpa terrorismen. Rambeslutet ska framtvinga en likartad terroristlagstiftning i alla EU-länder.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:135

Sverige accepterar den europeiska arresteringsordern
Den 19 september, dagarna efter terrorattacken i USA föreslog EU-kommissionen att en europeisk arresteringsorder skulle införas.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:118

Grön el kvoteras och avvecklingen avregleras
I Energipropositionen, som utarbetats i samråd med Centerpartiet och Vänsterpartiet, går vägen till ett hållbart energisystem via förhandlingar med industrin och via styrmedel som anpassas till marknadens mekanismer. Barsebäcks andra reaktor planeras stängas 2003, men slutgiltigt beslut ska föregås av ännu en prövning.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:143

Även institutionsboende har rätt till förmåner
Rättvisan kräver nya regler för sociala förmåner som sjukersättning, bostadsbidrag, pension med mera för den som dömts till fängelse eller institutionsvård.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:164

Demografin skapar försörjningsproblem
Den svenska ålderspyramiden har blivit ett problem för välfärdssystemet. Allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler pensionärer de kommande 40 åren. Ännu en utredning har nu analyserat problemet.
3 maj 02 – Ds 2002:10

Ny lag ska försvåra import av prostituerade
Att handla med människor är naturligtvis förbjudet och straffbart, men likväl ökar den så kallade människohandeln. Den svenska rikskriminalen uppger att mellan 200 och 500 kvinnor per år kommer till Sverige genom människohandel. Många smugglas hit och hamnar sedan på bordeller.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:99, Prop 2001/2002:124

Brottmålsdomstolen
Under nittiotalet har FN skapat två tillfälliga krigsförbrytartribunaler - en för Jugoslavien och en för Rwanda. En permanent domstol är nu på väg att inrättas.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:88

Möteslokaler får allt mindre statligt stöd
Hur många allmänna samlingslokaler finns det i landet, och i vilket skick? Vilka grupper använder lokalerna och till vilka ändamål? Har deras betydelse för närsamhället förändrats, och vilken betydelse har det statliga stödet?
3 maj 02 – Dir 2002:40

Parlamentet och partierna är viktigast för Lejon
Parlamentet, partierna och valdeltagande är allra viktigast. Folklig aktivitet vid sidan av de traditionella kanalerna har inte alls samma dignitet i regeringens demokratiproposition.
3 maj 02 – Prop 2001/2002:80

Vattenutredare får förlängd tid
EU har antagit ett ramdirektiv för vattenvård. Miljöbalkskommittén, som ska föreslå hur direktivet ska genomföras, får förlängd tid för detta uppdrag till den 30 november 2002.
3 maj 02 – Dir 2002:37

Skogsägarnas slarv hotar återväxten
Samtidigt som miljöhänsynen i svenskt skogsbruk skärpts, har skötseln av skogen försämrats avsevärt. Tillväxten försämras, med ekonomiska konsekvenser i framtiden.
3 maj 02 – Skogsstyrelsen: Rapport från skogsstyrelsen och naturvårdsverket (Sus 2001)

Den tunga vetenskapen - Aspekter av blivande NA-lärares föreställningar om naturvetenskap
Förståelse för naturvetenskapens karaktär har länge varit en viktig del av NA-undervisningens strävan efter "science literacy".
1 maj 02 – Bo Dahlin

Att utveckla skolan - En fråga om att lyfta sig själv i håret - eller vad?
I artikeln prövas inte ovanliga påståendet att ingen förändring avskolan är möjlig om inte initiativet kommer från skolan själv.
1 maj 02 – Erik Wallin

Styrräntan höjd till 4,25 procent
Fredagen den 26 april höjde Riksbanken styrräntan från 4,00 till 4,25 procent. Syftet med räntehöjningen är att förhindra att inflationen ökar.
28 apr 02

A-kassan höjs 1 juli
Den 1 juli 2002 höjs taket och golvet i a-kassan med 50 kronor. Den högsta dagersättningen blir 730 kronor per dag och den lägsta ersättningen blir 320 kronor per dag. Dessa belopp gäller under de första 100 ersättningsdagarna. Därefter sänks beloppet med en femtiolapp.
25 apr 02 – Regeringsbeslut 2002-04-25

Tillfälligt reformstopp
Fler sjukskrivna, fler arbetslösa. Dyrare flyktingmottagande. Höjda statsbidrag till kommunerna. Ökade myndighetsanslag. Men inget förslag om höjd ersättning i a-kassan.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Reavinster förklarar ökade inkomstklyftor
Löneklyftorna i samhället ökade under nittiotalet. Men när man tar hänsyn till skatter och bidrag och hur konsumtionen av vård, skola och omsorg ser ut framstår klyftorna som måttliga.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Kostnader för flyktingar ökar
Anslaget till mottagande av asylsökande höjs med 560 miljoner kronor i budgeten för år 2002. Sveriges inträde i Schengensamarbetet har resulterat i fler asylsökande. Många kommer från Irak.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Läkemedel dyrare för staten
Trots att reglerna har ändrats för att få stopp på de kraftigt ökade läkemedels-subventionerna fortsätter kostnaderna att stiga. I budgeten för i år höjs anslaget med 219 miljarder kronor jämfört med vad som beslutades i höstas. Statens bidrag för läkemedelsförmånen uppgår till knappt 18 miljarder kronor i år.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Kostnaderna för konkurser ökar
Konkurserna blev fler än beräknat förra året och därmed stiger statens kostnader för lönegarantin. Regeringen räknar med att anslaget till lönegarantin behöver höjas med 970 miljoner i budgeten för i år.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Anslag omfördelas mellan högskolorna
Det totala anslaget till högkolorna ändras inte för innevarande budgetår. Däremot föreslår regeringen att pengar omfördelas mellan skolorna så att anslagen bättre svarar mot skolornas kapacitet och efterfrågan på utbildning.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Den kommunala utjämningen ökar
Det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting uppgår till 20,8 miljarder kronor. Ett lika stortbelopp inbetalas av kommuner och landsting i form av avgifter. I år kommer anslaget till utjämning av inkomster och kostnader att öka med 2,9 miljarder kronor, vilket dock inte påverkar det statliga budgetsaldot.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Biståndet sänks
Årets anslag till u-landsbiståndet minskas med 200 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslog i höstas. Pengarna ska användas för andra ändamål.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Jämställdheten får ett eget märke
Om läkemedel, möbler, maskiner och andra varor kan ges jämställdhetsmärken kommer jämställdheten i samhället att öka, tror regeringens utredare Eva Eriksson.
22 apr 02 – SOU 2002:30

Anhöriga är välkomna om släkten betalar
Möjligheten för anhöriga att återförenas ska underlättas, men bara om släktingarna i Sverige här åtar sig försörjningsansvaret.
22 apr 02 – SOU 2002:13

Finansplanen: USA står för stimulanspolitiken
Den ekonomiska tillväxten är dålig i USA, Japan och Europa i år. Men ränte- och skattesänkningar i USA ska få konjunkturen att vända i USA, och sedan i hela världen, hoppas regeringen.
16 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Bokpriserna ska kontrolleras
Momsen på böcker och tidskrifter sänktes från 25 procent till 6 procent den 1 januari 2002. Syftet med skattesänkningen är att den ska leda till lägre bok- och tidskriftspriser och ett ökat läsande.
15 apr 02 – Dir 2002:2

Hur stabil blir svensk ekonomi i EMU?
Regeringens EMU-utredning analyserar i sitt slutbetänkande de problem som kan drabba svensk ekonomi vid ett medlemskap. Utredningen lägger fram en rad förslag till hur svensk stabiliseringspolitik bör utformas, men skriver ingenting om alternativet - att stå utanför EMU.
15 apr 02 – SOU 2002:16

EMU kräver starkare finanspolitik
Regeringens EMU-utredning har en positiv inställning till valutaunionen och tror på en stabil svensk ekonomi inom unionen, vilket kräver starka statsfinanser. Men inom utredningen finns även starkt kritiska röster.
15 apr 02 – SOU 2002:16

Risk för djupa kriser i EMU
Lars Calmfors tror att Sverige kommer att drabbas av djupare ekonomiska kriser inom EMU än utanför EMU. Orsaken är att EMU-medlemskapet gör det svårt att parera ekonomiska hot när Sverige inte längre har tillgång till en egen penningpolitik.
15 apr 02 – SOU 2002:16

EMU är bara näst bästa
Trots att Nils Lundgren står bakom EMU-utredningens alla förslag riktar han kritik mot utredningen. Kritiken gäller dock inte de förslag som läggs fram, utan det som inte står i utredningen - att det är bättre att stå utanför valutaunionen.
15 apr 02 – SOU 2002:16

EMU-medlemskap hotar jobben
För LO-ekonomen Dan Andersson är EMU-medlemskapet oacceptabelt om priset är ökad arbetslöshet.
15 apr 02 – SOU 2002:16

Demokrati bättre än expertstyre
TCO-ekonomen Roland Spånt riktar kritik mot EMU-utredningen på fyra punkter.
15 apr 02 – SOU 2002:16

U-landsbiståndet koncentreras till färre länder
Det svenska biståndet bör tydligare inriktas på att minska fattigdomen. Det är en övergripande slutsats i den så kallade Globkom-utredningen.
15 apr 02 – SOU 2001:96

Unga vill ut i vida världen
Först kom en tågluffargeneration. Sen en period med backpackersvenskar med siktet mod fjärran världsdelar, framför allt Asien och Australien.
15 apr 02 – Irenius, Lisa och Levy, Madelaine: Sedan gymnasiet har alla våra kompisar flytt utomlands

En enda diskrimineringslag
Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning är i förbjuden i svensk lag, men pågår hela tiden. Nu vill regeringen att de fyra diskrimineringslagarna görs om till en enda i hopp om att den ska bli effektivare.
15 apr 02 – Dir 2002:11

Non-profit-bolag skapas för vård-skola-omsorg
Sjukhus, skolor och även äldrevård drivs av tradition i offentlig regi, men på senare år har privata företagsformer blivit vanligare. Regeringen anser dock att vård-skola-omsorg bör drivas utan vinstsyfte.
15 apr 02 – Dir 2002:30

Farliga hundar ett växande problem
Det har blivit vanligare med farliga hundar. Kamphundarna har blivit fler och angreppen på människor och djur har ökat. Vad kan göras åt problemet?
15 apr 02 – Dir 2002:18

Underhållsstöd endast till behövande
Vid skilsmässa ska bägge föräldrarna efter bästa förmåga försörja de gemensamma barnen. Denna huvudregel i föräldrabalken tillämpas inte fullt ut, och istället träder staten ofta in med bidrag.
15 apr 02 – Dir 2002:39

Arbetslösas rättsäkerhet behöver stärkas
Arbetsförmedlarna har börjat ställa hårda krav på de arbetslösa, vilket kan hota den enskildes rättsäkerhet.
15 apr 02 – Prop 2001/2002:151

Medborgarkontor får fortsätta
I ett sjuttiotal kommuner finns så kallade medborgarkontor som har till uppgift att hjälpa medborgarna.
15 apr 02 – Prop 2001/2002:109

SverigeDirekt permanentas
SverigeDirekt är en Internetportal som de senaste fyra åren drivits av staten i samarbete med kommun- och landstingförbunden.
15 apr 02 – SOU 2002:20

Vad göra mot byggarnas fusk, karteller och svartjobb?
Mögel i Moderna Museet, sprickor i tvärbanebroarna, en erkänd asfaltskartell och en rad misstänkta byggkarteller under utredning. Därtill ett så omfattande svartjobberi att RSV uppskattar statens förluster till mellan 2 till 2,5 miljarder varje år. Byggbranschen måste saneras, och en kommission ska föreslå hur.
15 apr 02 – Dir 2002:24

Nya tider kräver ny syn på reaktorsäkerhet
Säkerheten kring kärnkraften måste i framtiden klaras trots att högskolorna satsar allt mindre på utbildning och forskning i ämnet och trots att avregleringen pressar kärnkraftsindustrin till rationaliseringar, som kan påverka tillsynsmyndigheternas insyn.
15 apr 02 – Dir 2002:33

Var går gränsen för renbetesland?
Striden om renbeteslandet har pågått i många år. Sju domstolsprocesser som berör 12 samebyar och mångdubbelt fler fastighetsägare har inletts. Nu tillsätter staten en kommission som ska försöka klarlägga inom vilka områden vinterbetesmarkerna ligger. Kommission ska ta hänsyn till reglerna i rennäringslagen och den ILO-konvention, som handlar om ursprungsfolk och stamfolk. En central fråga gäller vilka områden som samerna traditionellt "innehar" och vilka områden de traditionellt "nyttjar".
15 apr 02 – Dir 2002:7

Varför fungerar missbrukarvården så dåligt?
Under nittiotalet har missbruket ökat. Det gäller såväl alkohol som narkotika. Samtidigt har antalet behandlingshemsplatser minskat drastiskt. Många missbrukare får inte någon vård alls.
15 apr 02 – Dir 2002:10

Kooperativ hyresrätt ska få förköpsrätt
Under nittiotalet har det blivit allt vanligare att allmännyttiga hyresbostäder ombildas till bostadsrätter.
15 apr 02 – Dir 2002:21

Var ska Stockholmsflyget landa?
Den kommitté, som utreder system för trängselavgifter i trafiken, ska dessutom lämna förslag till hur flyget till och från Stockholmsregionen ska kunna klaras med de befintliga flygplatserna. Men den behöver mer tid på sig för att bli klar med sina analyser, och utredningstiden förlängs till den 31 december 2002.
15 apr 02 – Dir 2002:3

Små kommuner bör samordna sina gymnasier
Skolverket har i några rapporter riktat kritik mot hur de mindre kommunernas gymnasieprogram är utformade och hur betygssättningen sker. Gymnasiekommittén som utreder utbudet av utbildningsprogram får i uppgift att även utreda hur mindre kommuner kan samverka. Kommittén får sin utredningstid förlängd till den 16 december 2002.
15 apr 02 – Dir 2002:8

Ohälsan ska analyseras
Antalet sjukskrivna har ökat dramatiskt under de senaste fem åren.
15 apr 02 – Dir 2002:4

Samordnare mot narkotika
Regeringen har lagt fram en nationell handlingsplan mot narkotika. I regeringens förslag ingår att det ska finnas en person som samordnar, genomför och följer upp insatserna mot narkotikamissbruk. Samordnaren ska årligen redovisa sin verksamhet till regeringen och senast den 31 december 2005 ska en slutrapport avlämnas.
15 apr 02 – Dir 2002:6

Ambassadbarn ska erbjudas dagisplats
Skollagskommittén får i uppgift att även utreda och föreslå hur barn till ambassadpersonal kan ges rätt till dagis och fritids på samma villkor som andra barn. Kommittén ska också beräkna vad en reform kan kosta och hur den kan finansieras. Kommitténs utredningstid förlängs till den 16 december 2002.
15 apr 02 – Dir 2002:9

Åldersdiskriminering utreds av annan kommitté
Diskrimineringsutredningens uppgifter begränsas på så sätt att den inte ska lägga fram några förslag om åldersdiskriminering eller diskriminering av juridiska personer. Frågorna ska istället utredas av en nytillsatt parlamentarisk kommitté. Utredningen får ett nytt stoppdatum, som blir den 30 april 2002.
15 apr 02 – Dir 2002:12

Svarta sektorn ska granskas
Vilken betydelse har internationaliseringen för den svarta sektorn, och hur påverkas skattebaserna? Den frågan ska skattebaskommittén fundera på. Kommittén har sedan tidigare ett omfattande uppdrag; den ska analysera hur den svenska skattestrukturen bör se ut i en värld med internationella marknader. Utredningstiden förlängs nu till den 15 november 2002.
15 apr 02 – Dir 2002:14

Norrlands inland får sin egen delegation
Norrlands inland har problem med arbetslöshet, utflyttning, åldrande befolkning och svag ekonomisk utveckling. En delegation med uppgift att stärka utvecklingen i inlandet tillsätts nu av regeringen.
15 apr 02 – Dir 2002:15

Läkemedel får egen myndighet
Konsumtionen av läkemedel har ökat kraftigt på senare år och därmed statens subventionskostnader. En ny myndighet - läkemedelsförmånsnämnden - ska inrättas i höst.
15 apr 02 – Dir 2002:35

Rättspsykiatrisk vård avskaffas
Vanliga straff ska användas även för psykiskt sjuka som döms för brott. Rättspsykiatrisk vård avskaffas som brottspåföljd och det blir möjligt att sätta psykiskt sjuka i fängelse. Men kriminalvårdens psykvård måste då vara bättre än idag.
15 apr 02 – SOU 2002:3

Håll ett öga på elmarknaden
När elmarknaden avreglerades 1996, fanns sammantaget 270 olika elleverantörer i landet. Men efter sammanslagningar och försäljningar är antalet nu nere i 130, och många är dessutom så hårt knutna till varandra att hela 70 procent av marknaden domineras av tre stora grupperingar – Vattenfallsfären, Birka/Fortumsfären och Sydkraftsfären.
20 feb 02 – SOU 2002:7

Inriktningar i kvalitativ utvärdering
Directions in Qualitative Evaluation. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Ian Shaw

Skattning av insatsers effekter i platsbaserade randomiserade försök
Estimating the Effects of Interventions in Multiple Sites and Settings Place-based Randomized Trials. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Robert Boruch, Ellen Foley, och Jeremy Grimshaw

Meta-analytisk utvärdering av programresultat
Meta-Analysis and Program Outcome Evaluation. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Mark W. Lipsey

Multi-site Utvärdering och Forskning
Multi-site Evaluation and Research. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Edward Mullen

Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola
Den här studien utforskar hur etnisk och språklig mångfald organiseras i vardaglig interaktion bland mellanstadieelever på en skola. Cirka 2/3 av eleverna är födda utomlands (30% i Libanon och Irak; 30% i Chile; 4% i Bosnien och Finland).
1 feb 02 – Ann-Carita Evaldsson

Muslimska skolledare har profeten Muhammed som en viktig förebild i pedagogiskt ledarskap
De muslimskt profilerade skolorna har utvecklats till pluralistiska, kulturella mötesplatser med personal från skilda religiösa-, kulturella-, politiskaoch språkliga bakgrunder.
1 feb 02 – Åsa Brattlund

Journalistiske og kommersielle nyhetsverdier Nyhetsbedrifter som institusjonsforvaltere og markedsaktører
Hvorfor blir enkelte begivenheter gitt stor plass i aviser og andre nyhetsmedier, mens andre hendelser ignoreres? Hvorfor blir enkelte artikler slått opp som en "sidetopp", mens andre saker blir omtalt i notiser? Hvilke faktorer forklarer hva som blir bedømt som nyhetsverdig av en redaksjon? Slike spørsmål blir ofte, både blant medieforskere og journalister, besvart med en henvisning til journalistiske nyhetsverdier eller nyhetskriterier, noen av disse er normativt fundert, andre mer pragmatiske og beskrivende. Jeg vil i denne artikkelen argumentere for at redaksjonelle prioriteringer ikke kan analyseres som "rent journalistiske", de må i stedet vurderes som forsøk på å forene journalistiske nor-mer og publisistiske mål, med forretningsnormer og markedsmål.
1 feb 02 – Sigurd Allern

Den redigerende makt Redaktørrollen i historisk perspektiv
Redaktørrollen er en demokratisk nøkkelrolle. Redaktøren er en ytringsfrihetens forvalter i den offentlige meningsdannelse. Redaktøren står i et spenningsfelt mellom demokrati og marked. Redaktørrollen gir makt og rollen er under press.
1 feb 02 – Martin Eide

Evaluation of Public Spokespersons
…but when I was speaking in America, they told me that there were 105 million TV sets in America ... It is a strange feeling to speak to millions of people. I think one feels it. There is something strange about television, very odd, also in another way. They told me over there that television is dangerous, it gives you away, you can't hide your true nature, appearing on television. They said that McCarthy, then a very popular person, was ruined in one or two days, after appearing on television. People did not believe him, or they did not trust him any more…. In general, people who appeared on television over there were kind of "waterproof". (Quotation from radio interview with Karen Blixen, 1955)
1 feb 02 – Flemming Hansen & Christian Kock

Journalister - allmänhetens företrädare?
Det finns bland journalister en grundläggande självuppfattning att man är allmänhetens företrädare. Det är i allmänhetens tjänst som man granskar makthavare och sprider information. Det är på medborgarnas uppdrag man rapporterar om EUtoppmöten eller gräver i offentliga arkiv efter missbruk av offentliga medel. Även om journalisterna själva är fullt medvetna om att idealen att granska och informera inte alltid går att uppfylla finns en grundmurad uppfattning att allmänhetens intressen är grunden för det journalistiska uppdraget.
1 feb 02 – Bengt Johansson

Kvinnokamp på nyhetsplats år 1906 Om offentlighetens spaltformade dimensioner
En läkarskandal med följande kvinnoaktion och en namninsamling i kampen för kvinnors rösträtt - det är exempel på inslag i kvinnokampen som bevakades av dagspressen i Stockholm år 1906.1 Händelserna och nyhetsbevakningen som diskuteras i denna artikel uppfyller i traditionell mening ett grundkrav för att anses vara offentliga: de utspelade sig i offentligheten och de bevakades av dagspressen.2 Kan en omläsning av bevakningen av dessa händelser säga oss något nytt om kvinnor och offentlighet?
1 feb 02 – Birgitta Ney

Links with the Past Reading News from PDA and Comparing It to Other Media
All types of mobile technologies are fast becoming ubiquitous. Furthermore, new forms of these are being continuously developed worldwide. Cellular phones are already an established technology everywhere in the developed world. The number of WAP (wireless application protocol) phones is also increasing. In addition, a small-sized portable computer has been developed. So-called handheld computers or PDA (personal digital assistant) devices can be seen in regular use nowadays. Moreover, PDAs are becoming more multifunctional and acquiring new properties due to new developments. The number of handheld computers has been predicted to increase fast. In the next few years, handheld computers have been forecast to be as general as conventional computers (Albers, 2000).
1 feb 02 – Pekka Isotalus, Anni Palosaari & Hanni Muukkonen

Computerspil i børneperspektiv Børn og medievold i ny belysning
I løbet af relativ få år er computerspil blevet en af de mest populære fritidsaktiviteter blandt børn, og det har naturligt ført til, at der stilles en række spørgsmål til deres indflydelse på børn. Som hovedregel stilles disse spørgsmål ud fra en bekymring for spillenes negative påvirkning af børns adfærd, herunder påvirkningen af deres sociale samvær og legekultur. Bekymringen retter sig ikke mindst mod det faktum, at computerspil, der indeholder voldelige elementer, hører til de mest populære.
1 feb 02 – Carsten Jessen & Birgitte Holm Sørensen

Recension: Den svenska pressens historia
Sannsynligvis er mange trekk i pressens utvikling temmelig like fra land til land i den industrialiserte og demokratiske verden. Og det som særlig er likt i utviklingen - om vi sammenlikner kryssnasjonalt - er de teknologiske og økonomiske sidene ved utviklingen. Det som gjør pressen nasjonalt interessant er hvordan teknologien og dens potensial for å skape en utvidet offentlighet utnyttes innen de historisk gitte kulturmønstre. I dette møtet oppstår etter hvert en journalistisk tradisjon som er vel verd å analysere. Pressehistorien gir også en rekke eksempler på kampen om markedsdominans og politisk innflytelse med tekniske, økonomiske og journalistiske virkemidler.
1 feb 02 – Svennik Høyer

Recension: Monica Djerf-Pierre & Lennart Weibull - Spegla, granska tolka. Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet
Ett forskningsprojekt om etermediernas svenska historia, har fullbordats genom tre sammanfattande volymer: Kampen om monopolet av Stig Hadenius, Finrummet och lekstugan av Dag Nordmark samt Spegla, granska och tolka av Monica Djerf-Pierre och Lennart Weibull.
1 feb 02 – Madeleine Kleberg

Recension: André Jansson - Image Culture: Media, Consumption and Everyday Life in Reflexive Modernity
Under sommaren 2001 presenterade Malmö konstmuseum utställningen Shifte: postmodernismens genombrott i Sverige. Yuppieerans och det ekonomiska krismedvetandets konst letades upp i och hämtades ut ur de vrår och skrymslen, som hyser 80-talets konstskatter. Postmodernistiska drag som dekonstruktion, representation och hybridisering fanns väl att känna igen, och hade man glömt hur passé de blivit, blev man snabbt påmind igen.
1 feb 02 – Tobias Olsson

Recension: Anders Åberg - TABU. Filmaren Vilgot Sjöman
Tre begrepp återkommer i Anders Åbergs doktorsavhandling om filmaren Vilgot Sjöman: Tabu, auteur och konst. Tabu kan definieras på två sätt: helig och okränkbar, men även som förbud. Auteur är som begrepp inte lika lätt att förklara, då ordet har flera relationsberoende innebörder. Dels innehåller det en intrapsykologisk komponent, vilken omfattar en filmskapares sätt att uttrycka sin egenart som regissör, dels en innehållsstrukturell komponent, som avser upprepning av ämnen och berättarstil och dels en socialpolitisk komponent, som beror på tidsavstånd, rumsgeografi och existentiell samhällsetik. Substantivet filmkonst är inte heller detta kristallklart som begrepp. Också här spelar kultur- och tidsolikheter en betydande roll vid begreppets terminologiska avgränsning och vid dess implementering i samhället. Om vi definierar begreppet filmkonst innehåller ordet tre ovillkorliga estetiska krav; komplexitet, intensitet och enhetlighet.1
1 feb 02 – Kaj Wickbom

Regeringen ombildad
Statsminister Göran Person ombildade sin regering den 16 januari.
16 jan 02

4-procentsmål för minskade utsläpp
Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska med 4 procent mellan 1990 och 2010. Minskningen ska ske enbart genom inhemska åtgärder. Sverige ska ratificera Kyotoprotokollet. Det är huvudpunkterna i regeringens klimatproposition.
15 jan 02 – Prop 2001/2002:55

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se