Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
62 artiklar
 
Läroplaner för de yngre barnen Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag
Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan.
1 dec 01 – Ann-Christine Vallberg Roth

Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen - Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik
Min utgångspunkt är insikten om att all utläggning om valet mellan så kallade kvantitativa och kvalitativa metoder i forskningssammanhang, som man ofta möter både i metodiska handböcker och i vetenskapliga arbeten, visar till en pseudofråga.
1 dec 01 – Rodney Åsberg

Från patient till medborgare – Personer med funktionshinder möter ett nytt paradigm
Denna artikel är en introduktion till några basala teman inom handikappforskningen. Här redogörs för utvecklingen av handikappbegreppet och hur det återspeglats inom särskilt den svenska handikappolitiken. Vidare diskuteras frågan om hur stort antalet personer med funktionsnedsättningar är med utgångspunkt från skilda definitioner. Det inklusiva perspektivet, där personer med funktionshinder betraktas som medborgare i gemen, börjar bli en etablerad del av den politiska retoriken men sätter ännu i ringa grad spår i de vetenskapliga ansatserna på handikappområdet.
25 okt 01 – Stig Larsson

Kulturmöten mellan döva och hörande på arbetslivets arena
Många kulturmöten äger rum i arbetslivet. Ett exempel på ett sådant möte är mötet mellan den döve och den hörande arbetskollegan. Vilken betydelse har vår kulturella förankring för mötet på arbetsplatsen? På vilket sätt kan ett kulturpsykologiskt synsätt medverka till att förstå dövas integrering på arbetsplatsen? Detta är några av de frågor som artikeln belyser.
25 okt 01 – Gunnel Backenroth-Ohsako

Medborgarskapsteorier i välfärdsfrågor – dimensioner och begrepp
I denna artikel behandlas problemet med att analysera välfärdsfrågor med fokus speciellt på personer med funktionshinder. Utgångspunkten tas i medborgarskapsbegreppet – dess teori och innehåll. En modell med fem olika dimensioner av begreppet presenteras och ett resonemang förs om tillämpbarheten av dessa dimensioner. Som ett komplement till det sociala medborgarskapsbegreppet ger dimensionerna ett analysredskap med möjlighet att mer specificerat beskriva och analysera välfärdsläget på olika nivåer och i olika kontext nationellt såväl som internationellt.
25 okt 01 – Kerstin Gynnerstedt

Tid, tillhörighet och anpassning - Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv
Under de senaste decennierna har livsloppsforskningen expanderat. Som regel fokuseras »det typiska livsloppet«. Vad det innebär att leva med funktionshinder under lång tid och vilken betydelse det har för att forma individens liv – det är frågor som hittills knappast studerats. I den här artikeln diskuteras några frågor med anknytning till kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv.
25 okt 01 – Eva Jeppsson Grassman

Tvärvetenskapens förutsättningar och dynamik – exemplet handikappforskning
I denna artikel diskuteras tvärvetenskap som en forskningsmodell där forskare utifrån sina kunskapsområdens utvecklade teorier och metoder studerar ett gemensamt »problem« på de olika nivåerna som svarar mot respektive kunskapsområde, och relaterar resultaten till varandra samt integrerar den kunskap som framkommer till en helhetssyn på fenomenet.
25 okt 01 – Berth Danermark

European Media, Cultural Integration and Globalisation Reflections on the ESF-programme Changing Media - Changing Europe
European integration and European cooperation are already very high on the political agenda in most European countries. No matter what we think and feel about the EU, the European question is already deeply imbedded in our public life, in our media culture and in our everyday life. The strong emotional reactions for and against questions of European integration and culture and to the processes of globalisation as such, are, however, an indication of one of the problems facing cultural and social globalisation and European integration. We do witness an overall process of homogenisation on different levels, but there is also an underlying differentiation and regionalisation within the national cultures which are undergoing globalisation and European integration.
1 okt 01 – Ib Bondebjerg

Bingolotto Produkter, varor, värden i kommersiell TV
Det nordiska medielandskapets omvandling sedan det sena 1980-talet har inneburit starkt förändrade förutsättningar för mediernas organiserande, utbudsstrukturer och produktionspraktiker. De förändrade produktionsbetingelser som följt på avregleringen av de tidigare monopolen av etermedierna, de därpå följande omvandlingarna i de organisatoriska strukturerna i medieföretagen (och i medielandskapet generellt), följt av ett successivt ökande utbud, och de kulturella och samhälleliga effekter som kan kopplas till detta, framstår som viktiga områden för medieforskningen att ta sig an.
1 okt 01 – Göran Bolin

Från "högkyrka" till "egojournalistik" Rockkritiken i Sverige
I dag, då rockeran med sin kanon av 'white self-destructive boys' (Nick Kent) mer eller mindre tillhör det förflutna, kan man fråga sig hur de grandiosa estetiska, sociala och politiska förväntningar som omgav rocken kunde väckas av en form för populärkultur. De möjliga svaren är många, och denna artikel vill bara uppehålla sig vid ett av dem. Den baserar sig på en forskningsrapport (Lindberg & al 2000), som granskar hur rockkritiken har bidragit till att konstruera rock som en form av "seriös" musik och på köpet själv blivit en "legitim" kulturyttring i Bourdieus mening.1
1 okt 01 – Ulf Lindberg

Reality and Finnish TV Criticism
This article examines realism conceptions in Finnish TV criticism. The analysis concentrates on journalistic evaluations of long and middle-length serial dramas in TV2 (YLE) between 1961-1996. The intention is to analyze in detail in what ways journalistic television criticism has seen as important or less important the fact that series in one way or another participate in reality. The article starts with conceptualization of 'realisms' and continues by considering the substance of journalistic television critique, and its special characteristics.
1 okt 01 – Iiris Ruoho

In the Beginning Was the Experience
The Experimental Reception Studies The tradition of media reception studies is primarily based on qualitative methods in which the informants are interviewed about their experiences and interpretations of the media or program investigated (Schrøder 2001). Their words are seen as the track to the conscious and unconscious experience from viewing, seeing or reading a media product in a naturalistic setting open for subjective interpretations.
1 okt 01 – Lisa Gjedde och Bruno Ingemann

Discursive Discrimination and Its Expressions1
The preservation and improvement of the human race is of course an important state interest. The existence of a large number of physically and psychologically inferior individuals is a burden to society in more than one respect.
1 okt 01 – Kristina Boréus

Piger i det nye medielandskab
Hvad enten børn bor i Danmark, Spanien, USA eller et andet sted på kloden, går de til den nye me-die- og kommunikationskultur med samme nysgerrighed og evne til at håndtere den. Børne- og ungdomskulturen er i dag global hvad angår medieområdet, og stort set de samme mønstre gør sig gældende for børn og unge overalt i verden under forudsætning af, at de har adgang til teknologien.
1 okt 01 – Birgitte Tufte

Barn och TV-reklam Forskningen 1994-2000
I Sverige, liksom i Norge, är det förbjudet att rikta TV-reklam direkt till barn. Det svenska förbudet innebär i korthet att TV-reklam inte får utformas med syfte att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år. Vidare får reklam överhuvudtaget inte sändas i direkt anslutning till barnprogram, dvs. varken före, efter eller under pauser i programmen. Detta förbud gäller emellertid idag enbart TV-kanaler som sänder från Sverige och för kanaler som sänder från andra länder gäller, enligt en dom i EGdomstolen, sändarlandets regler.
1 okt 01 – Gunilla Jarlbro

PR-industrin, lobbyisterna och demokratin
Allt fler organisationer försöker att påverka olika aktörer, intressenter och publiker genom att ta hjälp av PR- och lobbykonsulter. Den svenska PRindustrin utvidgar sin verksamhet på alla fronter, en utveckling som inte endast är giltig för svenska förhållanden. Den brittiske forskaren Davis (2000:41) pekar exempelvis på samma utveckling för PR-industrin i England, som är dominerande i Europa, bland annat då det gäller "(...) the involvement of professional public relations in the political sphere".
1 okt 01 – Sara Dalfelt & Jesper Falkheimer

Norsk barn-tv-forskning i frontlinjen
Barns förhållande till TV har alltid varit ett känsligt och omdebatterat ämne som inspirerat till att ett omfattande forskningsområde utvecklats. Denna bild bekräftas exempelvis av historiska analyser av den amerikanska barnmedieforskningen. Forskningsfrågorna har styrts av den debatt om mediets verkningar som förts och den dominerande forskningsparadigmen har därför blivit att tonvikten lagts på att studera påverkan och effekter (Wartella & Reeves, 1985).
1 okt 01 – Ingegerd Rydin & Christa Lykke Christensen

Recension: Bengt Larsson - Bankkrisen, medierna och politiken: offentliga tolkningar och reaktioner på 90-talets bankkris.
Ämnet för avhandlingen, skriver Bengt Larsson, är relationen mellan det ekonomiska systemet och samhället i övrigt och den kan därför sägas placera in sig i den klassiska sociologiska traditionen. Den är samtidigt kultursociologisk och diskursanalytisk, med en inriktning som vuxit sig stark vid göteborgssociologen under det senaste decenniet. I fokus står 1990-talets bankkris och hur den verkade i samhället och i politiken. För det första ställs frågor om hur "krisen" definierades. Hur uttolkades den i offentligheten? Hur inramades problembilder, orsaker, åtgärder utifrån skilda teoretiska och politiska perspektiv? För det andra gäller det reaktioner och styrningsförsök. Vilka var reaktionerna inom olika offentligheter och institutioner och hur försökte samhället och olika grupperingar styra ekonomin och kreditmarknaden med opinionsmässiga, politiskt-administrativa och rättsliga medel? Dessa övergripande frågor svarar mot avhandlingens två huvuddelar. Bland inspirationskällorna återfinns några av vår tids mest uppburna samhällsteoretiker. Materialet består av en stor mängd tidningstexter, mest ledare och debattmaterial, men också av utredningsmaterial, riksdagstryck, enkäter och sekundärdata.
1 okt 01 – Jan Ekecrantz

Risk för lågkonjunktur 2002
Den svenska ekonomin nu är på väg in i en lågkonjunktur. Men detta har inte fått regeringen att lägga om sin ekonomiska politik. Utlovade "reformer" och skattesänkningar ska genomföras och de övergripande målen för politiken ligger fast.
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Maxtaxan – regeringens största reform
Under vinjetten ”reformer för tillväxt och rättvisa” presenterar regeringen utgifter för 21 miljarder kronor. Men i paketet ingår endast en större reform – maxtaxan, vallöftet från 1998.
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Skatten sänks på inkomster och fastigheter
Nästa år sänker regeringen skatterna med 24 miljarder kronor. Den största enskilda sänkningen gäller inkomstskatten.
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Ska lågkonjunkturen spränga utgiftstaket?
Att utgiftstaket ska hållas är ett mantra för regeringen. Det upprepas gång på gång i budgetpropositionen. Men vad händer om lågkonjunkturen blir djup eller långvarig?
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998
Undersökningen visar att det fortfarande existerar starka samband mellan elevernas sociala bakgrund och deras val av gymnasieprogram.
1 sep 01 – Allan Svensson

Hantering av bortfall i longitudinella studier - Ett exempel
Bortfall är ett stort problem i praktisk taget all empirisk pedagogisk forskning.
1 sep 01 – Sven-Eric Reuterberg

Pedagogikforskarens uppgift i statliga utredningar
Under hela efterkrigstiden har svenska pedagogikforskare medverkat i och gjort betydelsefulla insatser i statliga utredningar inom utbildningsområdet.
1 sep 01 – Erik Wallin

Möjligheter med förhinder - Den nya lärarutbildningen och förskollärarna
Den svenska lärarutbildningen har fått en ny struktur och en stärkt forskningsanknytning.
1 sep 01 – Paula Berntsson

Arbetslöshet och familjerelationer
Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta finns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?
1 aug 01 – Leif R. Jönsson

Att skilja »agnar från vetet« - – telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar
Många av de klienter som söker ekonomisk hjälp på landets socialbyråer kommer aldrig längre än till telefonmottagningarna. Artikel handlar om hur man sorterat och kategoriserat de personer som kontaktat telefonmottagningen för att få ekonomiskt bistånd men som avvisats. I fokus står alltså hjälpsökande som inte blev klienter.
1 aug 01 – Renate Minas

Omhändertagande med barnets perspektiv
Förenta Nationernas barnkonvention har fått en genomgripande betydelse för lagstiftarnas politiska ambitioner inom svensk socialvård. Det innebär att barn har rätt att få sitt perspektiv i fokus när socialtjänsten behandlar ärenden som berör honom eller henne. Vid alla åtgärder som rör barn som misstänks fara illa ska hans eller hennes bästa komma i främsta rummet. Genom en studie i en svensk medelstor kommun belyses hur det förhåller sig med barnkonventionen i praktiken.
1 aug 01 – Ann-Christin Cederborg & Yvonne Karlsson

Supervisionens organisering
Artiklen beskriver og analyserer anvendelsen af supervision i Individ- og familieomsorgen på baggrund af en statistisk undersøgelse af 70 svenske kommuner, der er repræsentative for landet som helhed. Der fokuseres på supervisionens omfang, kriterier for valg af supervisorer, mål med supervisionen, supervisionens kvalifikationsudviklende virkninger og supervisionspolicy i IFO. Denne artikel bygger på spørgeskemaer til arbejdslederne for børn og unge-, socialbidrags- og misbrugsarbejde i de 70 kommuner. Der lægges specielt vægt på at diskutere i hvilken grad socialforvaltningsorganisationen anvender supervision målrettet som en integreret del af organisationens kvalifikationsudviklingstrategier.
1 aug 01 – Tine Egelund & Anita Kvilhaug

Ingvar Carlsson granskar Göteborgskravallerna
Dagarna efter Göteborgskravallerna tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att granska och analysera vad som hände under de dramatiska dagarna i juni.
1 jul 01 – Dir 2001:60

Reflections on Public Discussion in the Mass Media
Normative reflections upon democracy and the media have emphasized again and again that, in order to function properly, modern democracies require the media to provide "the means whereby the public debate" underpinning these societies "can take place" (Oreja et al. 1998: 9). Beetham and Boyle (1995: 13) think, for example, that the main task of the media, in addition to their 'watchdog' role, is their role as a forum for public debate whereby they also serve "the expression of public opinion to the government". According to Nordenstreng (1997: 18), in Scandinavian countries the "current 'functions' of the media" have been condensed into information function, critique function and forum function, the last one involving the media "to provide the representatives of different views the opportunity for publicity".
1 jun 01 – Veikko Pietilä

The Genealogy of News Researching Journalistic Food-Chains
The number of original journalism studies is growing slowly in spite of the fact that this field of research may indeed offer valuable insights into matters neglected by traditional mass media researchers. The limited amount of studies closely related to practical journalism is primarily due to scepticism among practitioners of the trade. Journalists resent being researched, and the understandable resentment makes data collection difficult for researchers
1 jun 01 – Anker Brink Lund

Popularisers, Interpreters, Advocates, Managers and Critics Framing Science and Scientists in the Media
Science journalism and - more broadly - science in the media has often been defined in terms of popularisation and diffusion of scientific knowledge. Science journalism is about translating scientific knowledge to lay audiences and about the public role of scientists as popularisers, educators or experts. According to this view media coverage of science is often defined and studied in terms of 'inaccuracy', 'distortion', 'miscommunication' or 'bias'.
1 jun 01 – Esa Väliverronen

Media och socialt arbete En explorativ studie av mediarapporteringen som påverkansfaktor inom socialtjänsten i Sverige och England
Publiciteten i media tycks spela en central roll i skandaliseringen av offentliga verksamheter. När barn skadas eller dödas trots att socialtjänsten har kontakt med familjen blir publiciteten i media omfattande. Rapporteringen och skandaliseringen kan utlösa en krisreaktion inom den verksamhet som berörs och sprida sig som ringar på vattnet till andra liknande verksamheter. Den byråkratiska krisen kan leda till förändringar av rutiner och arbetsmetoder. Media är även en arena klienter eller intressegrupper missnöjda med socialtjänstens verksamhet ibland väljer att agera på för att åstadkomma en förändring av socialtjänstens verksamhetsutövning. I England har socialt arbete varit mer skandalomsusat än i Sverige.
1 jun 01 – Elinor Brunnberg

Konvergens som strategi
Den framvoksende konvergens mellom kringkasting, telekommunikasjon og informasjonsteknologi er den viktigste grunnen til å føre mediekonsentrasjon opp på den politiske dagsorden i dag. Sentrale bøker på området har derfor titler som Media Ownership and Control in the age of convergence (MacLeod 1996), og Media Policy: Convergence, Concentration & Commerce (McQuail and Siune 1998). Muliggjort av teknologiske gjennombrudd og politisk deregulering på slutten av det 20. århundre, utfordrer denne utviklingen nå de sentrale verdier som vi ønsker at våre mediesystemer skal realisere, som ytrings- og informasjonsfriheten.
1 jun 01 – Asle Rolland

Development of Media Research in Estonia
Regular empirical media research began in Estonia in 1965. The mid-1960s was the period of the birth of empirical social sciences in general in Estonia. Although some successful and influential attempts of empirical social research were made in the late 1920s and 1930s, the tradition of regular research was not established before World War II.
1 jun 01 – Peeter Vihalemm

Organisationskommunikation Ett forskningsfält på framväxt
Var finns de svenska medie- och kommunikationsforskarna som forskar i organisationskommunikation? Ja, anmärkningsvärt nog verkar dessa personer fortfarande lysa med sin frånvaro. Detta tycker vi är märkligt av en rad anledningar.
1 jun 01 – Sara Dalfelt, Mats Heide & Charlotte Simonsson

Aktuellt forskningsprojekt Relations among Media Economics, Content, and Diversity
The relationships among economics, content, and diversity are being explored in a large-scale Finnish project conducted by researchers at a consortium of universities and research centres. The three-year project is exploring how changes in Finnish media structure during the second half of the twentieth century affected strategic and operational choices of media firms and how the choices altered the content provided.
1 jun 01 – Robert G. Picard

Aktuellt forskningsprojekt Moraliska utspel i medier En presentation av ett forskningsprojekt
Nyhetsjournalistiken är helt beroende av sina källor och deras utsagor. Men hur används dessa utsagor av journalisterna? Hur förvandlas ett "svar" i en intervju till ett "ställningstagande" i en nyhet? Och hur blir utsagorna inramade? Ett budskap flyttas från en kontext till en annan. Är det fortfarande samma budskap?
1 jun 01 – Mats Nylund

Recension: Mats Ekström & Larsåke Larsson (red.) - Metoder i kommunikationsvetenskap
Boken Metoder i kommunikationsvetenskap utgör något så ovanligt som en sammanhållen och ämnesspecifik metodbok för medie-och kommunikationsvetenskapen. Liksom andra internationella föregångare tar boken upp ett flertal metoder som används för att studera medierad och mellanmänsklig kommunikation, fast här på svenska och med tillämningar och erfarenheter som inte finns beskrivna i den internationella litteraturen. Men bo-ken är kanske framförallt ovanlig så till vida att den är ett försök till en allmän orientering i inte mindre än tolv forskningsmetoder genom att utgå från den forskningspraktik och undervisning som bedrivs inom det svenska ämnesområdet. I det följande ska jag kort referera boken och kommentera innehållet med betoning på den pedagogiska ansatsen. Men först ska jag tolka boken som ett (sam-) tidsdokument.
1 jun 01 – Daniel Persson Thunqvist

Omsorg - en central aspekt av förskolepedagogiken Exemplet måltiden
Svensk förskola utmärks av en ambition att förena omsorg och pedagogik.
1 maj 01 – Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson,

Utvecklingsprojekt möter motstånd
I artikeln redovisas resultaten från två fallstudier av kollektivt inriktade lokala skolutvecklingsprojekt, där lärare tog initiativ till och medverkade i utvecklingsarbetet.
1 maj 01 – Jon Ohlsson

Att värdera urvalsinstrument Några reflektioner över begränsningar och möjligheter
Urvalsinstrument har traditionellt blivit värderade utifrån sin förmåga att förutsäga studieframgång, det som med andra ord kallas för prognostisk validitet.
1 maj 01 – Simon Wolming

Fortsatt devalvering av det offentliga
Regeringens vårproposition innehåller två viktiga förslag som leder till en krympande offentliga sektor.
27 apr 01 – Prop 2000/2001:100

Reformer i nästa års budget
I vårbudgeten presenterar regeringen en lista med reformer och förslag till höjda anslag som kostar statskassan drygt 8 miljarder kronor för år 2002.
27 apr 01 – Prop 2000/2001:100

Teveavgiften höjs till 1740 kronor
Regeringen anser att den statliga teven ska behålla sina två självständiga nyhetsredaktioner - Aktuellt och Rapport. Åsikten motiveras med att allmänheten värdesätter den mångfald i nyhetsurval och perspektiv som två nyhetsredaktioner ger.
6 apr 01 – Prop 2000/2001:94

Att fostra dugliga tjänarinnor - Flickbarnhem i Stockholm 1870-1920
Under andra hälften av 1800-talet fanns en stark tro på institutioner som lösning på fattigdom och sociala problem. Detta ledde bl.a. till att en rad barnhem grundades. Särskilt vanligt var att institutioner inrättades för fattiga, värnlösa flickor och nästan alla dessa flickbarnhem hade som syfte att fostra tjänarinnor. Med Stockholms stads uppfostringsanstalt för flickor som exempel diskuteras i artikeln hur flickornas liv formades i och av institutionsmiljön.
2 apr 01 – Ingrid Söderlind

Frihet under ansvar - En jämförelse av anmälningsplikten för veneriskt sjuka och tuberkulösa, 1900–1920
Artikeln redogör för en undersökning om anmälningsplikten av könssjuka och lungsjuka. Det klargörs att den allmänna, inte alltid medicinska uppfattningen om sjukdomar påverkade åtgärder som vidtogs för att stoppa smitta. Lungsjuka behandlades inte lika strängt som könssjuka. Dessutom uppfattades hotet från dessa sjukdomar olika.1
2 apr 01 – Jenny Björkman

Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsperspektiv på ätstörningar, exemplet anorexi1
Anorexia nervosa och andra ätstörningar diskuteras ständigt i media som ett vanligt och allvarligt problem hos ungdomar och kvinnor. Ätstörningar är ett medicinskt problem, men också ett socialt och kulturellt sådant. Ändå har i Sverige mycket litet forskning bedrivits kring detta ämne ur sociala och kulturella perspektiv. I det följande analyseras det förefintliga forskningsläget inom området samt ges exempel på möjliga problemställningar för fortsatt forskning.2
2 apr 01 – Anna Prestjan

Medicinen och människovärdet
Det finns ett uppenbart behov av att resonera om vardagsetiskt förhållningssätt i sjukvården. Filosofisk begreppsanalys och idéhistoria är i sammanhanget viktiga redskap för att fördjupa resonemangen. Denna artikel är ett försök till en analys av de vanligaste och viktigaste vardagsetiska begreppen. Vidare relateras dessa till en modell för medicinen som kunskapssystem. Slutligen fokuseras runt humanism som en ideologi för medicin och sjukvård.
2 apr 01 – Carl-Magnus Stolt

Porträtterad nöd – berättelser om hemlösa
Vilka bilder förekommer i samhället av de allra fattigaste och vilken betydelse har de för inställningen till fattigdom och utanförskap på ett mer generellt plan?1 Hur formas, vidmakthålls och förändras bilderna? Syftet med artikeln är att problematisera frågan om hur vi formar bilder av en grupp fattiga – nämligen de hemlösa.
2 apr 01 – Hans Swärd

Räddning genom tvång och kontroll
– inledning
2 apr 01 – Ann-Sofie Ohlander

Sjuksköterskors berättelser om rädsla inom psykiatrisk vård före moderna psykofarmaka
Rädsla är ett återkommande tema vid intervjuer med sjuksköterskor som arbetat inom sinnessjukvård under 1940-talet. Föreställningar och erfarenheter förmedlas i berättelserna om rädslans uttryck och konsekvenser, liksom sätten att hantera den egna rädslan.
2 apr 01 – Gunnel Svedberg

Uppfostran till självsvält? - Om yttre och inre kontroll av den unga flickans kropp och karaktär kring sekelskiftet 1900.
Yttre och inre kontroll av kropp och karaktär hos unga flickor tycks vara gemensamma levnadsvillkor för både de medeltida ”heliga anorektikerna” och dagens självsvältande tonårsflickor. I uppfostringslitteratur från sekelskiftet 1900 framgår tydligt kravet på självkontroll hos unga flickor i samband med ätande, uppförande och kroppsideal. Men även den unga flickan tycks ha använt matvägran som ett sätt att uttrycka ett behov av inre kontroll och protest mot den begränsade kvinnorollen.
2 apr 01 – Anna-Karin Larsson

Högskolans kvalitet tunnas ut
Antalet studenter på högskolan har fördubblats sedan 1990. Men anslagen och antalet lärare har inte ökat i samma takt. Förmodligen betyder det en lägre kvalitet på utbildningen.
23 mar 01 – SOU 2001:1

Behövs fler korta yrkesutbildningar
Bör högskolan arrangera fler korta yrkesutbildningar? Vilken typ av utbildningar behövs? Hur långa bör de vara? Vad ska de heta? Frågor av denna typ ska besvaras av en nyligen tillsatt utredare.
23 feb 01 – Dir 2001:9

"Nya" studerande eller "gamla"? - krytering till studiecentra i Hälsingland
Högskolor och universitet har sedan slutet av 1950-talet, åtminstone på det retoriska planet, uttryckt en ambition att öppna sig för nya studerandegrupper.
1 feb 01 – Gunilla Roos

Harmoni, hierarki och perfektion - Om kinesiska utgångspunkter för förhållningssätt till edukation
Artikeln syftar till att belysa den historiskt bestämda norm som utgör grund för kinesiska förhållningssätt till bildning, utbildning och undervisning.
1 feb 01 – Jörgen From och Carina Holmgren

Beyond the Pioneer Days! - Where is Reception Research Going?1 Cross-Fertilization of Paradigms: A Synthesizing Approach to Qualitative Audience Research
In the fall of 1997 a poster campaign was launched in all commuter train stations in the Greater Copenhagen area to inform people that it was possible to take a bicycle on the trains. The dominant element of the poster is a big photograph of a young man, tonsured and wearing a leather jacket, and with a pleased smile on his face. He is sitting in a train next to a bicycle and with a basket on his lap.
1 feb 01 – Kim Christian Schrøder

Nærhedens nyheder
Nærhedsbegrebet, som senere er blevet vældig moderne i al nyhedsformidling, fik vi i dåbsgave. Jens Gaardbo, TV2's nyhedschef.1
1 feb 01 – Stig Hjarvard

Recension: Jørgen Poulsen - Kultur og betydning. Kommunikation som kulturel og social praksis
Idag verkar vi alla vara mer eller mindre konstruktionister - detta perspektiv tycks inte vara särskilt kontroversiellt längre. Vi pratar mycket om hur människan producerar sin sociala verklighet i stor utsträckning genom att tillföra betydelse till det hon erfar. Att 'skapa betydelse' har alltså blivit en helt vanlig fras inom den akademiska forskningen, inte minst inom medie- och kommunikationsvetenskap. Vi använder begrepp som 'betydelse', 'mening', 'konstruktion' ofta, och vi (tror att vi) vet ungefär vad vi syftar till. Men när vi verkligen börjar att titta noggrant på vad det innebär, vilka processer de inbegriper, vilka svåra empiriska dimensioner de syftar till, konfronteras vi snabbt med en utmanande komplexitet.
1 feb 01 – Peter Dahlgren

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se