Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
155 artiklar
 
Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga - och deras lösning!
Det klassiska problemet då man skall bestämma ett urvalstests prognostiska validitet är att kriterieresultat finns tillgängliga enbart för dem som blivit antagna och dessa utgör givetvis ett positivt gallrat urval av samtliga sökande.
1 dec 00 – Jan-Eric Gustafsson och Sven-Eric Reuterberg

Barns olikheter - En pedagogisk utmaning
I pedagogiska sammanhang ser man idag kommunikation både som ett mål och som medel för lärande.
1 dec 00 – Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson

Avkolonisering och utbildning i Östafrika
I denna artikel behandlas skolväsendets utveckling i Afrika närmaste tiden efter självständighet från kolonialmakterna och fram till den senaste reformvågen efter strukturanpassningsprogrammen.
1 okt 00 – Göran Linde

Skolinspektion i England och Sverige - Hjälp till självhjälp eller självstyrning med betslet i munnen?
Skolinspektion kan vara ett redskap för styrning, det vill säga maktutövning i något syfte.
1 okt 00 – Rolf Lander och Kell Granström

Svar till Gunnar Alsmark angående chefsintervjuer
Med anledning av Gunnar Alsmarks kritik av mina reflektioner kring kvalitativa chefsintervjuer i förra numret av denna tidskrift vill jag förtydliga några saker och om möjligt reda ut några missförstånd.
9 sep 00 – David Wästerfors

Debatt eller bedömning?
Replik till Alsmark
9 sep 00 – Håkan Jönson

Nogle tanker om forskning i eller evaluering af socialt arbejdes metoder
I forskning og evalueringer af socialt arbejdes praksis indgår begrebet socialt arbejdes metoder ofte som et centralt analysefelt. Samtidig synes det at være tilfældet, at der på et begrebsligt, overordnet plan savnes bidrag til analyse af socialt arbejdes metoder. Med udgangspunkt i Sune Sunessons definition af begrebet socialt arbejdes metoder forsøges det i artiklen at give et foreløbigt bud på, hvilke analyseelementer- eller dimensioner, der kunne være frugtbare og relevante ved forskning i og evaluering af det sociale arbejdes metoder.
9 sep 00 – Jens Guldager

Från FSMKs symposium 2000 Towards the Really Useful Media Researcher?
In this article1 I want to raise some questions about the 'useful' media researcher and about 'useful' media research. Perhaps it is difficult to talk about the 'useful' in respect of academic work without a touch of irony entering in and, indeed, part of what I say will have an ironic edge to it. However, I think that there are some really quite serious questions of 'use' now being asked about media research and I believe it is important that media researchers themselves become more active in raising them and exploring them, partly to be better prepared to defend their current practice and partly to be able to improve on this practice. I am inevitably basing my comments here on my experiences in Britain, but I suggest that they have wider implications.
1 sep 00 – John Corner

Radio som ritual Et approach til radiobrug i hverdagen
Radioen er det største medium! I hvert fald i Danmark og ud fra en kvantitativ betragtning. 85% af alle danskere over 12 år bruger radioen hver dag, og hver dansker har gennemsnitlig tændt for radioen i over 3 timer1. Men selv om radioen bruges af mange og i lang tid, så fylder radioen paradoksalt nok ikke særlig meget i radiobrugernes bevidsthed. Radioen er et såkaldt "sekundært" medium. Radioen kører i baggrunden mens man laver alt muligt andet (arbejder, spiser, vasker op, kører bil o.s.v.). Radioen "er der bare", et ligeså regelmæssig og naturlig fænomen i hverdagen som elektrisk lys, vand i vandhanen, telefoner, trafiksignaler o.s.v. Noget man nor-malt hverken snakker om eller skænker særlig mange tanker i hverdagen. Kun når det til stor irritation går i stykker eller ikke er der.
1 sep 00 – Bent Steeg Larsen

Konflikt eller kuriosa? Om representasjon av den samiske minoriteten i majoritetsmediene i Norge
Spørsmålet om hvordan nyhetsmediene representerer minoriteter og sosiale grupper som ikke hører til blant samfunnets eliter, har lenge vært sentralt i medievitenskapen. Det er finnes flere studier av representasjon av etniske og kulturelle minoriteter i majoritetsmedier (se f.eks. Husband 1994, Brune 1998, Mo 1999), og det er et generelt funn at minoriteter underrepresenteres, men også marginaliseres på flere andre måter. Disse funnene danner utgangspunkt for spørsmålene som blir stilt i denne artikkelen.
1 sep 00 – Eli Skogerbø

Tron kan förflytta berg Tredjepersons-effekter och politisk kommunikation
Frågan om mediernas effekter brukar bli aktuell när samhällsfrågor tas upp till debatt. Vare sig det rör sig om effekter av videovåld eller politikers uppgång och fall riktas blickarna - oftast kritiskt - mot medierna. Mediernas makt att påverka människor verkar närmast ses som självklar i den allmänna debatten. Kanske till viss del beroende på att medierna och framförallt mediernas innehåll är konkret och därför lätt att kritisera, till skillnad från andra processer och strukturer i samhället.
1 sep 00 – Bengt Johansson

Økonomiske egenskaper ved sport som programvare
"Good afternoon, ladies and gentlemen. Welcome to the first telecast of a sporting event. I'm not sure what it is we're doing here, but I certainly hope it turns out well for you people who are watching." - Bill Stern, da han annonserte en baseball kamp mellom Columbia og Princeton universitetene i USA i 1939.1
1 sep 00 – Terje Gaustad

Hypernyheter og koherens
Denne artikkelen tar for seg en massemedial tekstsjanger som i dag knapt finnes, men som innen få år kan være av vesentlig betydning. Den handler om hypernyheter, det vil si nyheter skrevet, strukturert og distribuert som hypertekster. Det internettbaserte hypertekstsystemet World Wide Web har gjennom de siste åra utviklet seg til å bli en betydningsfull nyhetskanal, i Norge som i store deler av verden for øvrig1. Når hypernyhetene likevel stort sett er uteblitt, er en vesentlig årsak knyttet til spørsmålet om koherens, den indre logiske sammenhengen man forventer å finne i en teksbasert fremstilling av et saksforhold. Tekstuell koherens blir vanligvis forbundet med en lineær sekvensialisering av tekstens elementer. Om man skal redefinere nyheten for et medium som inviterer til en ikkelineær tekststruktur, hvordan kan man da ivareta leserens behov for en logisk linje gjennom stoffet?
1 sep 00 – Martin Engebretsen

Europæiske visioner Eurofiction: et forskningssamarbejde
I 1999 udsendte en fransk mediesociolog en efterlysning i forbindelse med et større europæisk forskningsprojekt. Den efterlyste var "TV-fiktion med europæisk identitet". Medieforskere i Danmark, Grækenland, Holland, Italien, Storbritannien lagde hovederne i blød, men måtte svare, at man savnede et signalement af den efterlyste, og at vedkommende formodentlig flakkede om på et ukendt sted, måske endda i utilregnelig sindstilstand. Den mest fælleseuropæiske leverandør af brændstof til identitetsfremstilling og dialog, man kunne komme i tanker om, var det europæiske Melodi Grand Prix. Her gælder den særlige lov, at man skal iscenesætte sin nationale egenart på en måde, der vinder genklang i så store dele af Europa som muligt.
1 sep 00 – Gunhild Agger

Recension: Karl Erik Rosengren - Communication: An Introduction
At a time when several of the founders of European media and communication research are retiring, at least from their formal academic positions, it is encouraging to still encounter them as active contributors to the field at conferences and through publications. Their original conceptions of where the field should move, and their current perceptions of where it is, in fact, moving, are of evident interest to its second generation of researchers.
1 sep 00 – Klaus Bruhn Jensen

Recension: Ib Bondebjerg & Helle Kannik Haastrup (eds.) - Intertextuality and Visual Media Sekvens. Årbok for Film- og Medievidenskab
Lokale skriftserier når sjelden ut til særlig mange lesere. Både distribusjon, varierende kvalitet og språk medvirker til det. I mange tilfeller er det synd. I løpet av det siste tiåret har Sekvens, den årlige skriftserier fra Institut for Film & Medievidenskab i København, etablert seg som en av de skriftserier man ser fram til med forventning. Tematisk kretser utgivelsene rimelig nok rundt audiovisuelle medier, men med atskillig bredde i perspektiver og materiale både innenfor den enkelte utgivelse og mellom dem. De siste årene har instituttet åpenbart tilstrebet å konsentrere hver utgivelse rundt et avgrenset tema - fortelleteori og nor-disk fjernsynshistorie i 1994, filmhistorie i 1995/ 96, billedestetikk i 1997, og audiovisuell medier i forandring i 1998. Fjorårets utgivelse føyer seg inn i dette mønsteret.
1 sep 00 – Leif Ove Larsen

Recension: Jette Forchhammer - Børn med tv
TV introducerades på Färöarna så sent som 1979 men sändes då av privata föreningar - offentlig TV introducerades inte förrän 1984. Boken Børn med tv är en rapport som redovisar resultaten av två komparativa tvärsnittsundersökningar genomförda med 8-14-åringar på Färöarna före den nationella TVns införande 1981 respektive elva år senare, 1992. Stöd till undersökningarna har givits av Statens Samfundsvidenskabelige Forskningsråd, Nordiska Ministerrådet, Dansk-Fœrøsk Kulturfond och Statens Humanistiske Forskningsråd.
1 sep 00 – Cecilia von Feilitzen

Borgerlig front
De fyra borgerliga partierna samlade sig till en gemensam attack på regeringen i samband med att vårriksdagen godkände regeringens ekonomiska politik.
23 jun 00 – FiU 1999/2000:20

Statsskulden krymper
Statsskulden uppgick år 1999 till 1 374 miljarder kronor, eller 70 procent av BNP. Regeringen räknar med att skulden ska utgöra cirka 60 procent av BNP i år och 50 procent året därpå. Den positiva utvecklingen sammanhänger med stigande BNP och stora amorteringar som möjliggörs av utförsäljning av statliga företag och överföringar av medel från AP-fonderna.
23 jun 00 – FiU 1999/2000:30

Misslyckad avgiftsfinansiering
De senaste sex årens avgiftsfinansiering av försvarshögskolan har varit misslyckad. Enligt en granskning som riksdagens revisorer har genomfört fungerar systemet med avgiftsfinansiering inte alls som det var tänkt.
23 jun 00 – Förslag 1999/2000:RR10

Akuten ska vara Non-Profit
Svenska akutsjukhus ska inte drivas i vinstsyfte. Denna princip ska skrivas in i hälso- och sjukvårdslagen föreslår regeringen.
23 jun 00 – Lagrådsremiss: Sjukhus med vinstsyfte m.m.

Sexövergrepp ska stoppas med kontroll
Den som blivit dömd för sexualbrott, mord, dråp, grov misshandel, grovt rån eller barnpornografibrott bör inte anställas inom skolan eller barnomsorgen.
23 jun 00 – Prop 1999/2000:123

Primärvården ska prioriteras
För några veckor sedan presenterade regeringen tillsammans med kommun- respektive landstingsförbunden en politik som är inriktad på att stärka primärvården. Regeringen lovar att öka statsbidragen i höstens budgetproposition och kommunerna och landstingen lovar å sin sida att satsa de nya resurserna på primärvård, vård av gamla och på psykvården. Den nationella handlingsplanen (propositionen) ska behandlas av riksdagen i höst.
23 jun 00 – Prop 1999/2000:149

Föräldrar får dela på bidrag
Reglerna för underhållsstödet till barn som bor växelvis hos sina frånskilda föräldrar upplevs ologiska. Reglerna leder till konflikter mellan föräldrarna och även till bidragsmaximering.
16 jun 00 – Prop 1999/2000:118

Riksdagen förbrukade en miljard
Av riksdagsförvaltningens årsredovisning framgår att riksdagen förbrukade 942 miljoner kronor exklusive partistödet förra året. Ersättningar till de 349 ledamöterna uppgick till 245 miljoner kronor. Ersättningar till före detta ledamöter uppgick till 60 miljoner kronor. Partistödet uppgick till 140 miljoner och stödet till partigrupperna till 82 miljoner kronor. Lönekostnaden för de 600 anställda var 216 miljoner kronor. Årsredovisningen ska godkännas av riksdagen i höst.
16 jun 00 – Redogörelse :

Djurparker får lägre skatt
Djurparkerna som i dag betalar 25 procents moms bör slippa undan med 6 procents, anser riksdagen. Skattesänkningen som tidigast kan träda ikraft årsskiftet 2000/2001 skulle kosta staten cirka 21 miljoner kronor om året.
16 jun 00 – SkU 1999/2000:21

Punktskatter
Riksdagen har godkänt att 27 olika punktskattelagar ändras.
16 jun 00 – SkU 1999/2000:22

SimpLex
Krångliga regler anses vara ett stort bekymmer för små företag och regeringen har därför inlett ett så kallat regelförenklingsarbete.
16 jun 00 – Skriv 1999/2000:148

Ekonomi–skam modellen och reaktioner på arbetslöshet
Det är känt att människor reagerar olika på arbetslösheten, men det är mindre känt vad det är som gör att en del förblir opåverkade av arbetslösheten, medan den blir till en plåga för andra. I artikeln analyseras och diskuteras – i ljuset av ekonomi-skam modellen – olika reaktioner på arbetslöshet uttryckt som fyra olika typbeskrivningar – Opåverkade, Besvärade, Omskakade, Plågade.
6 jun 00 – Leif R. Jönsson & Bengt Starrin

En chef vid mikrofonen - Reflektioner kring hur chefer bör intervjuas.
Hur bör en chef intervjuas? Frågan kan tyckas banal. Varför skulle en intervju med en chef kräva en särskild metod eller en särskild medvetenhet? Jag tror dock att det under vissa omständigheter förhåller sig på det viset. I denna text skisserar jag två kvalitativa intervjumetoder. Metoderna förespråkar olika roller för intervjuaren: passiv eller aktiv. Sedan värderar jag dessa förhållningssätt utifrån den speciella situation som en chefsintervju kan utgöra. Ett exempel lyfts fram från ett forskningsprojekt där några chefer intervjuas.
6 jun 00 – David Wästerfors

Konjunkturernas offer eller godissamhällets verktyg?
En studie av den politiska kulturen i sättet att diskutera välfärdsservice i svensk och finländsk tidningspress 1987–1997
6 jun 00 – Christian Kroll, Helena Blomberg & Stefan Svallfors

Replik på Wästerfors debattartikel
David Wästerfors artikel om konsten att intervjua chefer väcker många tankar – och ett och annat höjt ögonbryn. Min första reaktion var: usch så naivt och elementärt. Även efter en andra genomläsning kvarstod min kritik, om än i något mildare form. Jag finner det därför angeläget att diskutera det ämne Wästerfors tar upp, att intervjua chefer, dels på ett mer principiellt plan, dels mer knutet till intervjuobjektet i sig, cheferna.
6 jun 00 – Gunnar Alsmark

Förord
Den 14:e Nordiska Konferensen för Medie- och Kommunikationsforskning ägde rum i Kungälv, Sverige, den 14-17 augusti 1999, i ett strålande sommarväder. Värd för konferensen var Föreningen för svensk medie- och kommunikationsforskning (FSMK). Drygt 350 forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samlades vid Nordiska Folkhögskolan i Kungälv för att diskutera pågående forskning och forskningsresultat. I konferensen deltog också ett tiotal forskare från de baltiska staterna - Estland, Lettland och Litauen. Även en mindre rysk forskningsgrupp från St Petersburg fanns med under konferensdagarna.
1 jun 00 – Ulla Carlsson

PLENUM I Var ligger forskningsfronten? Ett internationellt perspektiv On the Cutting Edge, or Otherwise, of Media and Communication Research
Research at the forefront, new fields for research, the cutting edge? Given this rather ambitious and possibly grandiose brief, I began by asking around among my colleagues for their views, I kept my ears open at the recent ICA in San Francisco, so as to listen out for the new ideas in the air before they reached the always-delayed publication stage, and I scanned recent issues of the media and communication journals. But while the ICA was full of interesting ideas and people, I did not detect any major new orientations. Similarly, my colleagues looked rather blank when asked for the cutting edge in media research. And the journals are, by and large, publishing the same kinds of articles on the same kinds of subjects as they always do.
1 jun 00 – Sonia Livingstone

PLENUM I Var ligger forskningsfronten? Ett internationellt perspektiv Searching for Landmarks at the Forefront of Media Research
Identifying innovative and commanding work that directs or redirects research and scholarship in communication studies is more difficult than for many other areas. This is so, I maintain, precisely because ours is not a discipline. Those of us who prefer the concept of a "field" to describe the broad focus of our efforts use the term in two ways. One is the common usage, the conventional sense of an area of study. The other, the one I prefer, is more metaphorical. Used in this sense our activity can be described as attempts to make our way across broad expanses.
1 jun 00 – Horace Newcomb

PLENUM I Var ligger forskningsfronten? Ett internationellt perspektiv On the Edge A Meta-Analysis of the State of Media and Communication Research
In 1983, the Journal of Communication published its now famous theme issue, entitled 'Ferment in the Field,' which took stock of approximately three decades of media and communication studies, and outlined an agenda for further research. One of the contributions summed up a skeptical position in its title: "What Ferment?" (de Sola Pool, 1983). The author, Ithiel de Sola Pool, went further:
1 jun 00 – Klaus Bruhn Jensen

PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning Media Research Cutting Edges All Quiet on the Nordic Front?
Massmediaforskaren forskade fram att av massmedia tyckte högertidningar mest om högern medan vänstersynpunkter framfördes oftast av vänstertidningar, vilket blev klarlagt med siffror och ståtliga kurvor i tabell på tabell. Allas vår tanke om saken, som endast var grundad på lös förmodan, har därmed förvandlats till vetenskapligt vetande.1 (H, Dagsvers i DN)
1 jun 00 – Anker Brink Lund

PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning The Future of Nordic Media and Communication Studies The End of Splendid Isolation?
My first reaction, after accepting the invitation to attend the panel on the future of Nordic media and communication studies in Kungälv, was sheer panic: how could I possibly present Finland there? Although I am a Finn and have been a member of the Finnish community of media and communication researchers for two decades, I have done little research on Finnish national media, but on foreign media instead, including post-communist countries. Even further, I am about to become an expatriot who has voluntarily decided to become the Other by not living in her home country, but in the UK instead.
1 jun 00 – Terhi Rantanen

PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning Kulturkognitiva perspektiv - den tänkande människan
"I believe that cognitive psychology provides one of the main sources of insight for explaining culture" skriver antropologen Dan Sperber (1996:3). "A culture is best conceived as a very large and heterogeneous collection of models or what psychologists sometimes call schemas", skriver en annan antropolog, Bradd Shore (1996:44). Och det finns flera antropologer än de här som anammat kognitiva perspektiv i sina analyser av och teorier om människor och kulturer, som har tagit kognitiv teori till hjälp i sitt intresse för mänskliga idéer, tankar och föreställningar som kulturella grundstenar. Det kan röra sig om allmänna föreställningar om vardagslivet och samhällen, religiösa föreställningar, normer, myter och symboler.
1 jun 00 – Birgitta Höijer

PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning Tekstproduksjonsstudier som medievitenskapelig forskningsområde
"Tekstproduksjon" kan man kalle området for medievitenskapelig forskning som kombinerer et studium av produksjons- og tekstleddet teoretisk, metodisk og/eller empirisk. Innenfor medie- og massekommunikasjonsforskningen har tekstproduksjonsforskning en nokså tvetydig status. På den ene siden er antallet medievitenskapelige arbeider som kan kalles tekstproduksjonsstudier beskjedent, iallfall dersom man sammenligner dem med den betydelige aktiviteten som resepsjonsstudiene har utvist i å kombinere et studium av teksten med et studium av resepsjonsprosesser. Men samtidig er det å kombinere produksjons- og tekstleddet en sentral del av medievitenskapens større enhetsprosjekt. Når er det riktignok meget problematisk å overhodet snakke om noen "enhet". Det er vel så vanlig blant forskere å beskrive medievitenskapen som en løs ansamling av fagområder rundt felles forskningsobjekter. Det er imidlertid et faktum at medievitenskapens fagutvikling er nert bundet sammen med tanken om et integrert perspektiv på massekommunikasjonsprosesser. I den grad medievitenskapen kan gjøre krav på noe felles grunnlag, står forestillingen om en kontinuerlig prosess som binder sammen produksjon, tekst og resepsjon helt sentralt. Her ligger samtidig mye av grunnlaget for medievitenskapen som et tverrfaglig prosjekt. I likhet med resepsjonsstudiene setter tekstproduksjonsstudiene i scene et møte mellom humanistiske tekststudier og samfunnsvitenskapelige studier av kontekster og institusjoner. Integreringsprosjektet er institusjonelt sementert gjennom dannelsen av en rekke forskningssentere og -institutter med en tverrfaglig tilnerming til medier og massekommunikasjon, ikke minst i Norden.
1 jun 00 – Espen Ytreberg

Försvarspengar till öppenvården
Alla ska ha rätt till en familjeläkare. Fler allmänläkare ska utbildas och anställas. Primärvården ska vara tillgänglig dygnet runt. De kommunala sjukhemmen ska alltid ha tillgång till utbildad personal. Barn- och ungdomspsykiatrin ska få ökade resurser.
26 maj 00

Högskolans exkluderar unga
Mindre än hälften av dem som söker till högskolan kommer in och betygen och högskoleprovet skapar ingen rättvisa. Det är till och med så illa att antagningsreglerna motverkar de utbildningspolitiska målen.
26 maj 00 – Ds 2000:24

Kapitaltäckning EU-anpassas
Sverige har skyldighet att införliva tre nya EG-direktiv som handlar om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Enligt regeringen är direktiven detaljrika och tekniskt komplexa och därför olämpliga att i sin helhet införa i svensk lag.
26 maj 00 – FiU 1999/2000:26

Lägeshyror på frammarsch
I Göteborg har man infört lägeshyror fullt ut. I Stockholm, Malmö och flera andra stora städer är lägeshyressättning markant men inte lika konsekvent.
26 maj 00 – SOU 2000:33

Läget en faktor att räkna med
Det är inget större fel på bruksvärdesprincipen och hur den så kallade lägesfaktorn värderas. I vart fall anser hyresgästerna att den faktiska hyressättningen är rimlig.
26 maj 00 – SOU 2000:33

fiasko@for.se
När svenska företag skapar hemsidor på Internet väljer en majoritet att inte använda sig av den svenska toppdomänen .se. Företagen väljer oftare adresser som slutar på till exempel .com eller .nu.
19 maj 00 – SOU 2000:30

Inget bidrag till ökad jämlikhet
Studiebidraget på högskolan omfördelar resurser från lågutbildade till högutbildade, från fattiga till rika och från män till kvinnor.
12 maj 00 – Ds 2000:19

Funktionshindrade barn får extra stöd
Barn som är döva eller blinda, eller som har andra funktionshinder, behöver extra stöd. Principen är att alla barn ska erbjudas utbildning i sin hemkommun och att alla ska ha rätt att bo hemma med sina föräldrar.
12 maj 00 – Dir 2000:9

Välfärdsbokslut i riksdagen
Joakim Palme och hans forskarkollegor som för några månader sedan presenterade ett dystert välfärdsbokslut fick i veckan tillfälle att inför socialförsäkringsutskottet ge sin syn på arbetslösheten, fattigdomen, bidragsberoendet, klassklyftorna och den ökade ofärden inför socialförsäkringsutskottet.
12 maj 00 – Offentlig utfrågning

Statsskulden krymper
Ekonomisk tillväxt, försäljning av Teliaaktier och överföring av pengar från AP-fonderna till staten leder till att statsskulden minskar.
12 maj 00 – Prop 1999/2000:100

Årsredovisning får klartecken
Riksdagen har godkänt riksdagens revisorers årsredovisning.
5 maj 00 – FiU 1999/2000:22

Kulturskatt värd skydd
Kyrkstäder bör ges ett skydd som är lika starkt som skyddt för de kyrkliga kulturminnena. Riksdagen anser att kyrkstäderna är en omistlig del av den kyrkliga kulturmiljön och att det därför är konsekvent att ändra kulturmiljölagen.
5 maj 00 – KrU 1999/2000:7

Sänkt fastighetsskatt viktigast
För centern är sänkt fastighetsskatt allra viktigast. Att sänka den statliga inkomstskatten är inte lika viktigt.
5 maj 00 – Centerns ekonomiska vårmotion

Asylpolitik godkänd
Riksdagen har godkänt regeringens skrivelse om den svenska migrations- och asylpolitiken.
5 maj 00 – SfU 1999/2000:11

Nu får fler rätt att skriva recept
Riksdagen har beslutat att vanliga sjuksköterskor ska få skriva ut recept. Men förskrivningsrätten gäller enbart för läkemedel som är förtecknade på en särskild lista och under förutsättning att sjuksköterskorna har läst 20 poäng i farmakologi och sjukdomslära. Tidigare var det bara distriktssjuksköterskorna som hade denna rätt.
5 maj 00 – SoU 1999/2000:11

Utrymmet för reformer växer
Högkonjunkturen och den goda tillväxten gör att statens budget blir starkare än vad regeringen tidigare räknade med. Därmed skapas ett utrymme som räcker till såväl amorteringar som reformer.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Utgiftstaket höjs
Vårpropositionen innehöll inte några större reformer. Men till hösten lovar regeringen ett förslag om inkomstskatten. Hösten därpå är det dags för en fastighetstaxeringsreform.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Offentliga sektorn - 25 procent av BNP
Det är god tillväxt i samhällsekonomin, men inte i den offentliga sektorn. Den statliga och kommunala verksamhetens andel av samhällsekonomin kommer att minska.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Statens utgifter
Regeringens viktigaste formella förslag i vårpropositionen handlar om storleken på det statliga utgiftstaket år 2003. Utgifterna föreslås öka med 30 miljarder kronor mellan år 2002 och år 2003, vilket är något mer än åren dessförinnan.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Avlyssning på utländsk begäran
Samarbetet mellan svenska åklagare och domstolar och deras utländska kolleger ska underlättas.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:61

Riksbanken granskad
Riksdagens revisorer har granskat Riksbankens och Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 1999 och har inte några anmärkningar.
14 apr 00 – Förslag 1999/2000:RR5/6

Förmögenhetsexplosion på börsen
Den förmögenhetsexplosionen som nu äger rum på börsen har ingen historisk motsvarighet. Resurser omfördelas och makt förskjuts.
7 apr 00

Fängelse i hemlandet
Regeringens förslag om att utländska fångar ska kunna utvisas mot sin vilja fick kritik av vänsterpartiet och beröm av moderaterna när det godkändes av riksdagen.
7 apr 00 – JuU 1999/2000:3

Regeringen får fixa jobb
Försvarspolitiken är inne i en "oordnad process" och beslutsunderlaget är så osäkert att det inte är meningsfullt att framföra detaljerad kritik av regeringens politik, anser tre av de borgerliga partierna (m, kd och fp).
7 apr 00 – NU 1999/2000:10

Ny kraftsamling kring forskning
Makten över forskningsanslagen är i dag delad mellan många olika forskningsråd. I framtiden ska makten koncentreras till ett mäktigt forskningsråd - vetenskapsrådet.
7 apr 00 – Prop 1999/2000:81

Ämnesutveckling och intressentbehov som bas för stöd åt pedagogisk forskning
Ett långtidsperspektiv anläggs på pedagogikämnets utveckling i anslutning till den uppdragsforskning för statliga kommittéer som kulminerade på 1960-talet.
1 apr 00 – Urban Dahllöf

Vart är pedagogikforskningen på väg? - Ämnesområden och forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under en femårsperiod
Artikeln har som utgångspunkt en studie av svenska avhandlingar i pedagogik och omfattat samtliga de 165 avhandlingar i ämnet som framlagts under åren 1993-97.
1 apr 00 – Harald Eklund

Politiken har drivit upp aktiepriserna
Aktiepriserna på Stockholms fondbörs har stigit på ett häpnadsväckande sätt de senaste åren. Orsakerna står bara delvis att finna i företagsvärlden och på börsen. Politiken är minst lika viktig.
31 mar 00

Inget inflationshot
Inflationen är låg, tillväxten är hög, produktiviteten ökar, fler kommer i jobb, de offentliga finanserna och bytesbalansen visar överskott. Allt är bra.
31 mar 00 – Offentlig utfrågning

Medlare får skjuta upp konflikter
De borgerliga partierna vill ha en radikal omläggning av reglerna på arbetsmarknaden. Det räcker inte med att inrätta ett medlings-institut som kan skjuta upp varslade arbetsmarknadskonflikter.
24 mar 00 – AU 1999/2000:5

Facklig blockad mot enmansföretag stoppas
De borgerliga partierna och miljöpartiet har satt stopp för fackets möjlighet att sätta enmans- och familjeföretag i blockad.
24 mar 00 – AU 1999/2000:5

Årsredogörelse
Riksdagens Europarådsdelegation har överlämnat en årsredogörelse till riksdagen.
24 mar 00 – Redogörelse :

"Förbättra finanssektorns villkor"
Bankerna, fondkommissionärerna, börsen, försäkringsbolagen och andra delar av finanssektorn behöver bättre vilkor, anser Bengt Dennis.
24 mar 00 – SOU 2000:11

Bostadsbyggande behöver bättre garantier
När de statliga lånen avskaffades i början av nittiotalet infördes ett system med statliga kreditgarantier till bostadsbyggandet. Nu har kreditgarantierna utvärderats av en statlig utredning.
24 mar 00 – SOU 2000:13

Ja till EMU - men först folkomröstning
Den socialdemokratiska kongressen beslutade i förra veckan att partiets linje är att Sverige ska gå med i valutaunionen, men att det svenska beslutet ska föregås av en folkomröstning.
17 mar 00

Dyrare att bo lägenhet
Under nittiotalet har det blivit mycket dyrare att bo i hyresrätt och bostadsrätt. Villaboendet har däremot inte blivit dyrare.
17 mar 00

Ingen kris i befolkningsfrågan
I framtiden blir det färre som arbetar och fler som är pensionärer. Man kan säga att den svenska ålderspyramiden inte ser snygg ut.
17 mar 00 – Kommer det att finnas en hjälpande hand?: Rapport. Bilaga 8 till LU 1999/2000

Informera bättre om de stora riskprojekten
Staten har ställt ut garantier för 275 miljarder kronor till banker, bostadsföretag, exportföretag och olika väg- och brobyggen. Av detta belopp beräknas 23 miljarder kronor, brutto, gå förlorat.
10 mar 00 – Förslag 1999/2000:RR8

Remisskritik mot Schengenregler
Regeringen stoppar det förslag om inre utlänningskontroll (polisens kontroll av utlänningars passhandlingar), som lagrådet ansåg vara diskriminerande och grundlagsstridigt.
10 mar 00 – Prop 1999/2000:64

Medelålders män dominerar
Det statliga kommittéväsendet skapade 151 betänkanden förra året och kostnaderna uppgick till drygt 300 miljoner kronor. Kommittéväsendet sysselsätter ungefär 5000 personer när man räknar alla ordföranden, ledamöter, sakkunniga och sekreterare. Det framgår av den årliga kommittéberättelsen som har avlämnats till riksdagen
10 mar 00 – Skriv 1999/2000:103

Sjukvård ska upphandlas offentligt
Det har varit lite oklart vilka regler som ska användas när kommuner och landsting upphandlar privat sjukvård. En statlig utredning har nu preciserat vilka regler som ska gälla.
10 mar 00 – SOU 1999:149

Taxering av fastigheter justeras
För det mesta fungerar fastighetstaxeringen mycket bra - taxeringsvärdena är korrekta. Men för åtskilliga fastigheter är taxeringsvärdena antingen för låga eller för höga.
10 mar 00 – SOU 2000:10

Årsredogörelse
Riksdagens Europarådsdelegation har överlämnat en årsredogörelse till riksdagen.
3 mar 00 – Redogörelse :

Terroristlagen användes inte
Terroristlagen (lagen om särskild utlänningskontroll) användes inte vid något tillfälle under perioden den 1 juli 1998 - 30 juni 1999, framgick det av regeringens årliga redogörelse (skrivelse 1999/2000:37). Riksdagen har nu lagt skrivelsen till handlingarna.
25 feb 00 – JuU 1999/2000:12

Miljöskrivelse godkänd
Riksdagen har godkänt regeringens miljöskivelse som handlar om vilka åtgärder som är genomförda och vilka aktiviteter som pågår för att uppfylla miljömålen.
25 feb 00 – MJU 1999/2000:6

Företagskoncentration får EU-definition
Den svenska konkurrenslagens regler om företagsförvärv ändras så att den står i harmoni med de regler som gäller inom Europeiska unionen. Detta enligt ett riksdagsbeslut om att godkänna regeringens förslag.
25 feb 00 – NU 1999/2000:8

Celsiusaktierna säljs ut
Staten avser att sälja alla sina aktier i Celsius. I dag äger staten 14 procent av bolagets A-aktier och 11 procent av B-aktierna. Staten kontrollerar 62 procent av rösterna i bolaget.
25 feb 00 – NU 1999/2000:9

Riksbanken ska inte sätta diskontot
Förr i tiden var Riksbankens diskonto avgörande för alla räntor i landet. Så är det inte längre. I dag är diskontot bara en referensränta utan penningpolitisk betydelse. Regeringen tycker därför att det är lämpligare att riksgäldskontoret bestämmer och offentliggör diskontot.
25 feb 00 – Prop 1999/2000:50

Kinaavtal förlängs
Det dubbelbeskattningsavtal som gäller mellan Kina och Sverige bör förlängas och modifieras anser regeringen.
25 feb 00 – Prop 1999/2000:62

Landsting i norr får extra bidrag
De landsting som har stor befolkningsutflyttning ska få ett extra bidrag av staten. Förslaget syftar till att garantera en rimlig nivå på landstingsservicen i utflyttningslänen.
25 feb 00 – Rapport från delegationen för fortsatt utveckling av utjämningssystemet för kommuner och landsting

Rika Lidingö slipper pomperipossaeffekten
Marginaleffekterna i den kommunala skatteutjämningen mildras för de kommuner som har växande skattekraft och låg skattesats. Förslaget gynnar i första hand tre kommuner: Danderyd, Lidingö och Stockholm.
25 feb 00 – Rapport från delegationen för fortsatt utveckling av utjämningssystemet för kommuner och landsting

Politikens medialisering
Politikens medialisering är ett kärt ämne för medieforskarna och ett bekymmer för politikerna.
18 feb 00 – SOU 1999:126

Låga reallöner skapade Sveriges problem
Den ekonomiska politiken har under de senaste 30 åren varit inriktad på att begränsa svenskarnas privata och offentliga konsumtion. Politiken har gynnat exportindustrin men inte BNP-tillväxten.
18 feb 00 – SOU 1999:150

Det ska straffa sig att kränka poliser
Poliser ska inte ostraffat bli bespottade i tjänsten. Den som först kränker en person och sedan mördar denne ska inte slippa undan skadestånd. Den som är helt oskyldig och grips av polisen ska ha rätt till ersättning.
11 feb 00 – LU 1999/2000:6

Mediemakten på allt färre händer
Makten över medierna koncentreras och publiken splittras upp i mindre och mindre fragment. Så ser två av medietrenderna ut.
11 feb 00 – SOU 1999:126

Kooperativ hyresrätt
Den försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt som har pågått under flera år bör permanentas. Men först måste en ny lag stiftas. En utredare har nu fått i uppdrag att utforma ett regelverk. Utredningsupdraget ska vara klart den 1 november år 2000.
4 feb 00 – Dir 1999:88

Inget förbud mot e-postreklam
Regeringen förslår att det ska bli förbjudet med obeställd faxreklam. Obeställd e-postreklam stoppas dock inte men man ska kunna säga nej tack.
4 feb 00 – Prop 1999/2000:40

Var tredje har permission från rättspsyk
Var tredje brottsling som är dömd till rättspsykiatrisk vård har ettåriga permissioner. Orimligt, tycker regeringen och föreslår ändrade permissionsregler för psykiskt störda.
4 feb 00 – Prop 1999/2000:44

Bekämpningsmedel får ny definition
EU har antagit två direktiv på miljöområdet som ska gälla i Sverige från och med maj månad. De svenska miljöreglerna är i praktiken redan EU-anpassade men några lagändringar behöver ändå göras. Lagändringarna berör definitionerna av kemiska bekämpningsmedel och begreppet innesluten användning samt kriteriet för när en produkt är att anse som utsläppt på marknaden.
4 feb 00 – Prop 1999/2000:53

Starkare kontroll av kärnämnen
Sverige är anslutet till icke-spridningsavtalet av kärnvapen. För två år sedan undertecknade Sverige ett tilläggsprotokoll som syftar till att stärka kontrollen av kärnämnen. Regeringen föreslår nu att riksdagen godkänner protokollet och de lagändringar som är nödvändiga. Frågan har tidigare behandlats i departementspromemoria.
4 feb 00 – Prop 1999/2000:54

Fler sjuksköterskor får skriva ut recept
Högkostnadsskyddet ska även gälla för läkemedel som ordineras av sjuksköterskor, föreslår regeringen. Dessutom vill regeringen att fler kategorier av sjuksköterskor ska få skriva ut recept. Tidigare var det bara distriktssjuksköterskorna som hade denna rätt.
4 feb 00 – Prop 1999/2000:56

Examensarbetet - Ett bidrag till vetenskaplighet i lärarutbildningen?
I artikeln belyses frågor som rör lärarutbildningens traditioner och examensarbetets betydelse som bidrag till ett vetenskapligt sammanhang i lärarutbildningen.
1 feb 00 – Kerstin Bergqvist

Koncentrationssvårigheter Strukturaspekter och åtgärdsperspektiv
Föreliggande artikel redovisar resultaten från en studie av 193 elever med koncentrationssvårigheter från förskoleklass till grundskolans årskurs 6.
1 feb 00 – Lars Berglund

Skrivandets lust och olust
Skrivande är en viktig del i forskarens arbete.
1 feb 00 – Staffan Larsson

Dansk tv-sport i konkurrence og forandring
Da det danske TV 2 i 1988 brød DRs tv-monopol, var sporten ét af de få programområder, hvor den nye opkomling nærmest øjeblikkeligt viste sig i stand til at udkonkurrere den gamle monopolinstitution. TV 2s status som både reklame- og licensfinansieret public service-institution medførte en publikumsorientering, som på sportens område medførte en æstetisk og indholdsmæssig reformulering af tv-sporten, som i første omgang faldt i publikums smag.
1 feb 00 – Kirsten Frandsen

The Secrets of Sports Heroes The Drama Created by Journalism is One Part of the Making of the Sports Heroes
The main objects of this study include sports journalism, the way the stories of sporting heroes are told, and the drama of journalism that brings these heroes to the headlines.
1 feb 00 – Kalle Virtapohja

Sporten i spalterna 1895-1995
Inget specialområde får tillnärmelsevis lika stort utrymme i dagspressen som sporten. Den har brett ut sig mer och mer under hela efterkrigstiden (Strid & Weibull 1985 och Östberg 1992) och dagligen fylls numera flera sidor av sportnyheter. Det betyder att tidningsledningarna medvetet satsar stora resurser på detta område. Samtidigt visar Dagspresskollegiets undersökningar att en allt mindre andel av läsarna anser det viktigt med sport i tidningarna. Vad ligger bakom denna motsägelsefulla utveckling?
1 feb 00 – Ulf Wallin

Mediesportens strukturer och betydelser Ett forskningsfält under framväxt
Någonting har hänt med medieklimatet under de senaste c:a 15 åren. Vare sig vi vill det eller inte så finns den runt omkring oss. Sporten. Den kommersiella tävlingsidrotten. I press och radio, på tv och Internet, på kioskernas tidningshyllor och i videobutikerna, bland dataspelen. Överallt och i de mest mångskiftande former. Sport och massmedia har blivit ett och införlivats i underhållningsindustrin.
1 feb 00 – Peter Dahlén

Att skriva mediehistoria Den svenska radiosporten ur ett periodiseringsperspektiv
Vad kom först - hönan eller ägget, samhället eller tekniker för kommunikation? Skall man som mediehistoriker utgå från att samhällsutvecklingen betingar medieutvecklingen eller tvärtom? Förmodligen gäller det att hitta den gyllene medelvägen, att se det hela som en ömsesidig (dialektisk) och ständigt fortgående påverkansprocess. När allt kommer omkring - medierna och samhället är ändå ett, organiseringen av olika samhällsformer och med detta skapandet av kulturmönster och gemensamma föreställningsvärldar är oupplösligt förbunden med utvecklingen och användningen av olika kommunikationsteknologier.
1 feb 00 – Peter Dahlén

Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn - man blir det
I snitt vartannat år har Disney de senast 60 åren kommit med en ny tecknad långfilm, vilket utgjort mindre än en fjärdedel av det tecknade barnfilmutbudet. Få kan namnge mer än en handfull av de övriga 100 filmerna, medan de flesta kan räkna upp merparten av de 30 Disneyfilmerna. Därför har kritikerna talat om total dominans, farlig likriktning och monopolisering. Man har samtidigt avfärdat framgångarna som enbart resultatet av enorma reklamkampanjer och prylförsäljning. Är det inte att göra det väl lätt för sig? Filmerna har snarare varit så framgångsrika, därför att de är så bra. Vad innebär då "kvalitet" i barnfilmsammanhang?
1 feb 00 – Margareta Rönnberg

Uden saks og klister - ingen journalister En kildekritisk analyse af en baggrundsinformation med særligt henblik på afhængighed mellem kilderne
De sidste 10-15 års udvikling på IT-området har betydet, at det såvel for historikeren som for journalisten er blevet langt lettere hurtigt at skaffe sig store mængder information i elektronisk form. Desuden er mulighederne for elektronisk "klippe-klistren" praktisk taget ubegrænsede. Dette har naturligvis lettet journalistens daglige arbejde med at skaffe sig baggrundsinformation, men er samtidig dybt problematisk: Et af de mest populære informationssøgeværktøjer for journalister i Danmark er Polinfo (Wien, 1999). Polinfo er en databasevært, der udbyder en selektion af den fulde tekst af fem danske dagblade, to nyhedsbureauers telegrammer og et an-tal andre servicer. Praktisk taget alle større danske dagblade anvender Polinfo til informationssøgning. Det betyder, at de samme journalister, som bruger Polinfo til at søge informationer i også bliver leverandører af informationer til databasen. I sin yderste konsekvens kan det betyde, at upræcise eller direkte fejlagtige oplysninger i en længere årrække cirkulerer ind og ud af aviser og dagblade i et lukket kredsløb.
1 feb 00 – Charlotte Wien

Information Society Strategy - Seeking New Solutions for Post-Modern Societies The Case of Finland
The information society provides a future-oriented strategy for post-industrial economies. It is essential to remember that the information society was originally an economic strategy, not a societal strategy for future development of post-industrial economies. The key issues in European information society strategies have been: 1. Identifying a future-oriented model for economy and society, 2. meeting the challenges of globalization of the economy through extensive use of information and communication technology, 3. trying to plan the society and (national) economy so as to overcome unpredictable societal changes, 4. reallocating responsibilities among citizens and the state (the private and the public sector), 5. using IT as a means to overcome economic and societal changes, and 6. allocating societal resources exclusively for use in IT education and R & D.
1 feb 00 – Helena Tapper

Forskningsprojekt Populära passager Medierna i det moderna konsumtionsrummet
De moderna konsumtionstemplens kommersiella köpkultur har mötts med både förakt, fruktan och fascination. Från olika positioner längs de politiska, kulturella och sociala skalorna kritiseras konsumtionskulturen för att förblinda, förföra och fördumma människorna. Men hur fungerar egentligen denna värld, och vilken är mediernas roll i konsumtionsprocesserna? Går det att underbygga kritiken bättre? Eller ska man tvärtom uppvärdera de sociala samspel som döljs bakom kommersialismens fasader? Vilken mening har de aktiviteter som tycks vara antingen kalkylerat vinstbringande eller planlöst oekonomiska, målmedvetna eller irrationella? Vilka spänningar mellan olika typer av kommunikation och möten döljs bakom vardagens skenbart självklara handlande?
1 feb 00 – Karin Becker, Erling Bjurström, Göran Bolin, Johan Fornäs, Hillevi Ganetz

Recension Stig Hadenius: Kampen om monopolet Sveriges radio och TV under 1900-talet Stiftelsen Etermedierna i Sverige (Prisma), 1998, 343 p.
Svensk radio og TV - for oss i Sveriges naboland har disse alltid vært viktige. Det er neppe noen overdrivelse å si at Sverige er det land i Norden som har hatt størst innflytelse hos sine naboer gjennom radio- og TV-sendinger. Sverige har vært en skandinavisk stormakt også på etermedienes felt med sin sentrale beliggenhet midt mellom Danmark, Finland og Norge - med radiobølger som har gått ut i alle tre retninger. Derfor er det av betydelig interesse å få en samlet fremstilling av radioens og TV-mediets historie nettopp i Sverige. Og nå foreligger for første gang et verk som tar sikte på å gi leseren en oversikt over historien om Sveriges radio og televisjon fra 1920-årene og frem til 1990årene.
1 feb 00 – Henrik G. Bastiansen

Larsåke Larsson: Nyheter i samspel. Studier i kommunjournalistik Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet, 1998, 253 p. (doktorsavhandling)
Et av de mest sentrale områdene innenfor journalistikkforskning er forholdet mellom journalister og kilder. For snart ti år siden publiserte den britiske medieforskeren Philip Schlesinger artikkelen Rethinking the Sociology of Journalism - Source Strategies and the Limits of Media Centrism (1990). Schlesingers hovedpoeng var følgende: "Despite two decades of productive work within media sociology, the relations between media and sources have remained under-conceptualised". Schlesinger argumenterte for at forskningen på kilderelasjoner var mediesentrert, og etterlyste et uavhengig fokus på kildenes virksomhet og mediestrategier.
1 feb 00 – Knut Helland

Ellagen belyses på nytt
När elmarknaden avreglerades 1995 var tanken att elpriserna skulle bli lägre genom ökad konkurrens. Regeringen har nu gett en utredare i uppgift att analysera ellagens konkurrensregler. Utredaren ska undersöka om det behövs hårdare regler för att undvika korssubventionering på elmarknaden - det vill säga att avgiften för överföring av el används för att dumpa priserna på elproduktion - vilket snedvrider konkurrensen på marknaden.
28 jan 00 – Dir 1999:81

Slopad timplan på försök
Från och med i höst slopas timplanen i grundskolan på försök i ett antal kommuner.
28 jan 00 – Dir 1999:90

Räddningstjänsten reformeras
I framtiden kan sjö- och flygräddningen hamna under gemensamt tak. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att undersöka om räddningstjänstlagen kan ändras så att det på sikt går att integrera sjö- och flygräddningen. Utredaren ska lämna sina slutsatser senast den 1 maj i år.
28 jan 00 – Dir 1999:94

Statlig ordination till krasslig kommunal demokrati
En parlamentarisk utredning har tillsatts för att analysera hur den kommunala demokratin fungerar i praktiken och komma med förslag som stärker demokratin. Bland annat ska kommittén föreslå åtgärder som ökar medborgarnas möjlighet till insyn och deltagande i den kommunala demokratin.
28 jan 00 – Dir 1999:98

Flygplatser öppnas för konkurrens
Marktjänsterna på landets flygplatser ska öppnas för konkurrens. Fler företag ska kunna etablera sig för att sköta exempelvis lastning av bagage, incheckning eller matleveranser till flygplanen.
28 jan 00 – Prop 1999/2000:41

Form och design på turné
En ny institution för form och design ska skapas. Enligt utredningsförslaget ska den nya institution dock inte ha några egna samlingar eller något eget museum. I stället ska den nya institutionen samverka med redan befintliga museer, arkiv, institutioner och organisationer.
28 jan 00 – SOU 1999:123

Det ska bli svårare att sälja ut allmännyttan
Förbjud plundring av kommunala bostadsföretag, ge hyresgästerna ett större inflytande och gör det svårare att sälja ut allmännyttan.
28 jan 00 – SOU 1999:148

Att bo i Europa
I en bilaga till betänkandet om den svenska allmännyttan redovisas vilka regler som gäller för allmännyttan i Danmark, England och Holland.
28 jan 00 – SOU 1999:148

Axplock ur den svenska sexualvanestudien
För drygt 30 år sedan genomfördes världens första befolkningsbaserade sexualvanestudie i Sverige. En ny och mer omfattande nationell studie har nu genomförts. Den ger kunskap om när, var, hur och hur ofta vi uttrycker vår sexualitet. Axplock ur denna studie kommer här att presenteras.
25 jan 00 – Ann Lalos

Att lyssna till en kör av röster: Den berättarfokuserade intervjun
Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod som har vuxit fram ur ett behov av finna svar på dessa frågor. Den är särskilt utformad med tanke på studier om känsliga ämnen.
25 jan 00 – Margareta Hydén

Den »demokratiska familjen« – det postmoderna samhällets grundbult?
Hösten 1998 publicerade Anthony Gidden idédokumentet The Third Way, där han lyfter fram »den demokratiska familjen« som en möjlig färdriktning för den tredje vägens politik. Samtidigt lanserade labourpartiet sin syn på familjen och framtiden i ett s.k. »consultation paper«. Ett janushövdat dokument som erbjuder olika former av stöd till utsatta familjer och äktenskapet utnämns till symbolen för stabilitet. Glappet mellan ideologi och realpolitik i brittisk familjepolitik är stort och får sin speciella belysning mot bakgrund av att 35 procent av brittiska barn växer upp i fattigdom. I artikeln diskuteras dessa frågor både utifrån brittisk och svensk horisont.
25 jan 00 – Margareta Bäck-Wiklund

Enlige mødre i Danmark og Sverige - Mellem offentlig og privat velfærd
Enlige mødre med behov for social bistand har fået deres levekår stærkt forringede i det sidste årti. I såvel Danmark som Sverige er enlige mødre blandt de grupper, der i øget omfang søger støtte hos de frivillige sociale organisationer. I hvilke situationer tager mødrene kontakt til organisationerne, hvorledes kan organisationerne dække behovene, hvordan samarbejdes der med det offentlige? I artiklen trækkes ligheder og forskelle i Danmark og Sverige op både på det organisatoriske og på det socialpolitiske niveau.
25 jan 00 – Therese Halskov

Kvinnoidentitet och missbruksbehandling
Sedan början av 1900-talet har det i Sverige funnits institutionsbehandling för missbrukande kvinnor. Denna har haft olika skepnader. Alkoholistanstalten för tvångsvård av kvinnor ersattes under slutet av 1960-talet av främst frivillig behandling tillsammans med män i terapeutiska samhällen. En återgång till ren kvinnobehandling både i i frivilligvård och tvångsvård skedde under 1980-talet, efter att forskare funnit hur kvinnorna var osynliga och kom i skymundan av männen i vården. I artikeln berörs möjligheter att synliggöra och möta kvinnors behov av missbruksbehandling i ett terapeutiskt samhälle, som utvecklats utifrån ett genusperspektiv.
25 jan 00 – Karin Trulsson

Kvinnokroppen som text
Tillämpningen av 3 § LVU sker på ett sätt för flickor och på ett annat för pojkar. I fråga om missbruksrekvisitet sker den könsmässiga differentieringen i och med att annat än själva drogkonsumtionen och dess omfattning tillmäts betydelse för flickors del. Även rekvisitet »ett annat socialt nedbrytande beteende« har en könsmässig innebörd med diskriminering av flickor som följd.
25 jan 00 – Astrid Schlytter

Kvinnors fattigdom – könsperspektivet i forskningen om socialbidrag och fattigdom
I denna artikel avhandlas hur kvinnors fattigdom beskrivits och analyserats, framförallt i USA och England. Ett resonemang förs även om begreppet feminiseringen av fattigdomen och hur det använts efter introduktionen i USA på sjuttiotalet. Artikeln avslutas med en diskussion kring kvinnors fattigdom och socialbidragstagande ur ett livsloppsperspektiv.
25 jan 00 – Evy Gunnarsson

Kön och socialt arbete – en introduktion
Det råder oenighet om på vilket sätt den sociala könsordningen har förändrats under de gångna decennierna. Å ena sidan finns det inget tvivel om att kvinnorna har flyttat fram sina positioner på den offentliga arenan. Kvinnor deltar mer i politik, utbildning och förvärvsarbete än tidigare. Å andra sidan hävdar många, inte minst kvinnoforskare, att den jämställdhet vi fått är en jämställdhet på männens villkor. Mansdominansen har egentligen inte försvagats, bara förändrats till form och innehåll.
25 jan 00 – Ulla-Carin Hedin & Sven-Axel Månsson

Makten, härligheten och kärleken
Under senare år har man diskuterat hur män på olika sätt lyckats vidmakthålla och försvara sina maktpositioner, trots ett långtgående och delvis mycket framgångsrikt arbete för jämställdhet mellan könen. I denna diskussion har begreppet manlig hegemoni figurerat flitigt. I den här artikeln kommer detta begrepp att diskuteras och utvecklas. En delvis reviderad modell kommer att presenteras. Med denna som utgångspunkt diskuteras vilka möjligheter det finns att involvera män i en aktiv kamp för jämställdhet.
25 jan 00 – Thomas Johansson

Mäns föräldraskap - Om faderskap och manlighet i Sverige och England
Förväntningarna på mäns föräldraskap har förändrats under de senaste decennierna. Dagens fäder skall inte bara vara aktiva i omsorgen om barnen utan också agera på ett nytt och jämställt sätt på alla områden i hemmet. Hur har dessa kulturella förändringar påverkat mäns föräldraskap och vad innebär det moderna faderskapet för mäns syn på sig själva som män? I artikeln granskas hur fäder från två olika länder, Sverige och England, utformar sitt föräldraskap i ett intimt samspel med olika omgivande strukturer och relationer.
25 jan 00 – Lars Plantin, Sven-Axel Månsson & Jeremy Kearney

Om en utsatt kategori kvinnor - Välfärdsdilemma, risk och emancipation
Det ensamstående moderskapet är ett politiskt moderskap, väl etablerat både som begrepp och kategori i en välfärdspolitisk kontext. Men det etablerade är något som skapats i tid och rum – en social konstruktion som hela tiden förändras. Hur kan kategoriseringen utmanas och inbjuda tillreflektion? Denna studie av svensk välfärdspolitisk forskning och statliga utredningar visar hur ambitionen att få kunskap om ›en utsatt kategori‹ delvis kan få andra konsekvenser än de avsedda.
25 jan 00 – Mona Scheffer Kumpula

DEBATT: Ska kön synas? - Könsperspektiv i och på social högskoleutbildning
I inlägget, som empiriskt fokuserar socialpedagogutbildningen, beskrivs hur kön tydliggörs i kursplaner och litteraturlistor. Vidare diskuteras hur de situationer som både den teoretiska och praktiska undervisningssituationen erbjuder kan tas tillvara för att höja medvetenheten om könsstrukturer.
25 jan 00 – Gunbritt Sandström

Inte så lätt att mäta universitetens kvalitet
I våras publicerade Moderna Tider en artikel som rangordnade de svenska universiteten efter kvalitet.
21 jan 00 – Ds 1999:65

Rymdutbildning i Kiruna
En rymdhögskola bör inrättas i Kiruna för att kompensera staden för det regemente som försvinner när försvaret skärs ned. En utredare har fått regeringens uppdrag att undersöka hur högskolan kan etableras och anpassas till den rymdverksamhet som redan i dag finns i Kiruna.
21 jan 00 – Dir 1999:101

Djurförsök på etisk grund
De nämnder som avgör om djurförsök är etiskt acceptabla behöver fastare grund för sina bedömningar. Därför ska en utredare granska de nuvarande bedömningsgrunderna. Utredaren ska särskilt belysa de etiska frågor som kan uppstå när man använder genetiskt modifierade djur, och som en jämförelse kartlägga hur man etiskt hanterar sådana frågor i andra länder.
21 jan 00 – Dir 1999:103

Bostadspolitik utreds igen
Regeringen har beslutat att tillsätta ännu en bostadspolitisk utredning. Den här gången blir det en parlamentarisk kommitté som ska knyta samman förslagen från andra utredningar om bostadsfrågor.
21 jan 00 – Dir 1999:110

Utredning om vägs ände
Statens politik om landets enskilda vägar ska analyseras från grunden. Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka syftet med statsbidragen till de enskilda vägarna och vilka mål som anslagen förväntas uppfylla. För 1999 uppgår anslagen till de enskilda vägarna till 566 miljoner kronor.
21 jan 00 – Dir 1999:93

Nya lagar från den 1 januari år 2000
Regeringen har gjort en sammanställning av 62 viktigare lagar och förordningar i kraft som träder i kraft vid årskiftet. Här följer ett summariskt referat:
21 jan 00

Nytt fastighetsregister
Uppgifter om landets fastigheter ska samlas i ett nytt register, föreslår regeringen.
21 jan 00 – Prop 1999/2000:39

Riktar blicken mot Sydafrikaresan
Regeringens Sydafrikasatsning förra året ska granskas av riksdagens revisorer. Revisorerna kommer att undersöka hur upphandlingen gick till och om satsningen överensstämmer med riksdagens mål för biståndet till Afrika.
21 jan 00 – Riksdagens revisorer: Promemoria angående regeringens Sydafrikasatsning

Förtidspension av psykiskt sjuka
Riksdagens revisorer har beslutat att granska förtidspensioneringen av psykiskt sjuka. Varje år förtidspensioneras 8 000 personer med psykisk diagnos. Antalet minskar inte, till skillnad mot förtidspensioneringar på grund av somatisk sjukdom.
21 jan 00 – Riksdagens revisorer: Förtidspensionering av personer med psykisk diagnos (Förstudie)

För lång väntan på skuldsanering
Trots att allt färre ansöker om skuldsanering får de sökande vänta länge på beslut. Det minskade antalet ansökningar har inte heller lett till att högen med oavgjorda ärenden minskat hos kronofogden.
21 jan 00 – Riksdagens revisorer: Tillämpningen av skuldsaneringslagen (Förstudie)

Risk för våldsdåd om kurdledare avrättas
Terroristlagen användes inte vid något tillfälle under 1998/99. Det framgår av regeringens årliga redovisning.
21 jan 00 – Skriv 1999/2000:37

En flopp i valkampen
1998 års riksdagsval blev inte något genombrott för Internet som politiskt medieum, vilket många förutspådde före valet.
21 jan 00 – SOU 1999:117

IT botar inte tunn demokrati
Vilken nytta vi tror att den nya informationstekniken kan göra för demokratin beror helt och hållet på vilken demokratisyn vi har, menar professor Benjamin Barber i en kritisk uppsats.
21 jan 00 – SOU 1999:117

Inte den stora problemlösaren
Det offentliga Sverige försöker få oss att tro att det finns ett positivt samband mellan demokrati och den nya informationstekniken. Varför?
21 jan 00 – SOU 1999:117

Kommunal debatt gjorde ingen succé
Försök med kommunala debattsidor på Internet har inte slagit särskilt väl ut, konsterar Agneta Ranerup i en granskning av två exempel.
21 jan 00 – SOU 1999:117

Bredband för samma pris som ett busskort
Inom fem år ska alla i Sverige kunna nå den digitala världen, och staten ska ta en ledande roll i den utvecklingen. Detta är visionen efter en utfrågning som IT-kommissionen anordnade i augusti förra året. En rapport från utfrågningen finns nu utgiven i det offentliga trycket.
21 jan 00 – SOU 1999:134

Remisser bättre än lobbyism
Remissväsendet ska vara en del av det offentliga och demokratiska samtalet. Remissvaren ska spegla opinionen, komma med saklig kritik och påverka de politiska besluten. Så ser idealbilden ut.
21 jan 00 – SOU 1999:144

Många fick det sämre under 90-talet
Under nittiotalet har stora grupper fått vidkännas minskad välfärd. Med den ekonomiska krisen följde arbetslöshet, lägre löner och budgetkris. När de offentliga finanserna sanerades urholkades de sociala trygghetssystemen och servicen. Trots att den ekonomiska utvecklingen efter 1998 har varit positiv är den svenska välfärdsnivån fortfarande lägre än 1990.
21 jan 00 – SOU 2000:3

En kritisk röst mot rapporten
När kommittérapporten presenterades fick nordiska forskare tillfälle att komma med kritik. Annemette Sörensen berömde rapporten och sa sedan:
21 jan 00 – SOU 2000:3

Välfärdsstaten, sociala rättigheter och invandrares maktresurser
Welat Songurs avhandling handlar om invandrares maktresurser och sociala rättigheter och han jämför situationen för äldre invandrare från Mellanöstern i Stockholm, London och Berlin.
1 jan 00

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se