Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
december
november
oktober
september
augusti
juli
juni
maj
april
mars
februari
januari
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
295 artiklar
 
Anslag till arbetsmarknad och arbetsliv klubbade
Riksdagen godkände huvuddragen i regeringens budget för kontantstöd vid arbetslöshet och regeringens budget för arbetsmarknadspolitik och arbetsliv.
31 dec 99 – AU 1999/2000:1

Färre napp i EU-vatten
Fångstkvoterna för EU:s fiskare minskar nästa år, enligt ett beslut i ministerrådet. För de svenska yrkesfiskarna innebär beslutet bland annat att kvoten för räkor i Skagerack och Kattegatt minskar.
31 dec 99 – EU:s ministerråd

Stärkt skydd på finansmarknaden
Riksdagen sade ja till ett system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden. Med avveckling av förpliktelser menas att en affär avslutas; exempelvis att en aktiepost har överförts till ny ägare och betalningen fullgjorts. Systemet ska förhindra de dominoeffekter på andra aktörer som kan uppstå då en aktör inte fullgör sina förpliktelser.
31 dec 99 – FiU 1999/2000:12

Mer resurser till Finansinspektionen
Finansinspektionen får ökade resurser för att kunna förstärka tillsynen inom den expanderande finanssektorn.
31 dec 99 – FiU 1999/2000:2

Kommunerna är statens största utgift
Riksdagen har godkänt att kommunsektorn får 98 miljarder kronor i statsbidrag nästa år.
31 dec 99 – FiU 1999/2000:3

Enklare liv för småföretag
Reglerna kring småföretag ska bli enklare. Det är ett av regeringens mål för näringslivet som riksdagsmajoriteten nu godkänt.
31 dec 99 – NU 1999/2000:1

Anslag för Barsebäck får överskridas
Riksdagen har gett regeringen möjlighet att under nästa år överskrida det tidigare beslutade anslaget för ersättning till Sydkraft AB i samband med avveckling av en reaktor i Barsebäck. Det blev klart då riksdagen sade ja till regeringens budget för energiområdet.
31 dec 99 – NU 1999/2000:3

Inget syfte med statliga företag
Den borgerliga oppositionen vill att regeringens årliga redogörelse för företag med statligt ägande även ska innehålla en redovisning av syftet med det statliga ägandet. Då skulle riksdagen med jämna mellanrum kunna pröva de skäl som ligger till grund för bildande eller övertagande av enskilda bolag.
31 dec 99 – NU 1999/2000:7

Trettiofem lagar samlas i en
Riksdagen sade ja till en ny inkomstskattelag. Den träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
31 dec 99 – SkU 1999/2000:2

Anslag till invandring
Riksdagen har beslutat om anslagen nästa år till invandring, integration och nationella minoriteter, helt i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen.
31 dec 99 – SfU 1999/2000:2

Nya lagar samordnade
Riksdagen har godkänt en lagteknisk samordning av fyra regeringsförslag. Samordningen gäller de nya reglerna för vem som ska ha rätt till sociala förmåner, den nya inkomstskattelagen, förslaget om vilande förtidspension och förslaget om höjt studiebidrag, höjt fribelopp och pensionsgrundande studiemedel.
31 dec 99 – SfU 1999/2000:7

Hälsobudget klubbad utan invändningar
Riksdagen godkände regeringens förslag till budget för hälsovård, sjukvård och social omsorg för nästa år. Regeringens budgetförslag omfattar utgifter på totalt 25,4 miljarder kronor. Riksdagen godkände även regeringens förslag till principer för ett nytt avgiftssystem för den statliga läkemedelskontrollen samt struktur för det nationella stödet till utvecklingsarbete inom vården och omsorgen.
31 dec 99 – SoU 1999/2000:1

Penningstinna aktörer dömer i politik
I samband med ränte- och valutakrisen hösten 1992 visade marknaden sina muskler. Efter det har såväl politiker som medier accepterat marknaden som domare och betygsättare av svensk politik.
31 dec 99 – SOU 1999:131

Det unga folkstyret
I forskarantologin Det unga folkstyret ger ett antal forskare sin syn på hur unga medborgares delaktighet, deltagande och inflytande i samhället kan fördjupas.
31 dec 99 – SOU 1999:93

Starkare forskningsmakt
Svensk forskning är kraftlös och stelbent vilket förklaras med att makten över forskningsanslagen är uppsplittrad på för många instanser.
17 dec 99 – Ds 1999:68

Ändringar om examensregler
En rad förenkling ska göra det lättare för vårdpersonal att utöva sitt yrke i ett annat EU-land.
17 dec 99 – EU:s ministerråd

Uppgörelse om e-handel
EU-länderna är nu överens om de regler som ska underlätta den elektroniska handeln inom unionen.
17 dec 99 – EU:s ministerråd

Sverige vill stoppa bromerade flamskyddsmedel
Miljöminister Kjell Larsson kräver tillsammans med sin danska kollega Svend Auken att EU ska förbjuda flera bromerade flamskyddsmedel.
17 dec 99 – EU:s ministerråd

EU kritiserar Ryssland
EU skärper tonen mot Ryssland för kriget i Tjetjenien. På toppmötet i Helsingfors antog stats- och regeringscheferna en deklaration som fördömer kriget. EU:s ledare ifrågasätter i och för sig inte Rysslands rätt att försvara sig mot terrorism. Men det är att gå för långt att kalla ett helt folk för terrorister och den ryska offensiven står inte i kontrast till hotet, enligt deklarationen.
17 dec 99 – EU, Deklaration om Tjetjenien

Proffs på konflikter sökes
Konflikthärdarna i världen finns allt oftare inom stater och mer sällan längs gränser eller andra frontlinjer.
17 dec 99 – Dir 1999:68

Utländska utbildningar godkänns på prov
Utbildning och yrkeserfarenhet från andra länder ska kunna "översättas", valideras, så att de blir giltiga i Sverige. Det kräver EU och det är en förutsättning för att invandrare ska kunna släppas in på den svenska arbetsmarknaden.
17 dec 99 – Dir 1999:86

Långa elavtal ger förluster
Det finns förlorare på den avreglerade elmarknaden. En sådan grupp är de företag som blev leveranskoncessionärer när staten öppnade för konkurrens i handeln med el.
17 dec 99 – Dir 1999:89

Ny myndighet för EU-pengar
Sverige får under de kommande sju åren 6,1 miljarder kronor ur Europeiska socialfonden, en av EU:s strukturfonder. Pengarna ska användas till åtgärder mot arbetslöshet, programmet kallas Mål 3.
17 dec 99 – Dir 1999:92

Mer pengar till kalkning
Nästa år höjs anslagen till kalkning, miljöforskning och sanering av förorenad mark.
17 dec 99 – MJU 1999/2000:1

Bolag får köpa egna aktier
Bolag på börsen ska få rätt att köpa upp till 10 procent av aktierna i det egna bolaget, föreslår regeringen.
17 dec 99 – Prop 1999/2000:34

Nytt sätt att slippa dubbelbeskattning
När börsnoterade företag får rätt att köpa och sälja egna aktier måste skattereglerna ändras. Regeringen föreslår att kupongskattelagen och inkomstskattelagen ändras från och med den 10 mars år 2000.
17 dec 99 – Prop 1999/2000:38

Dennispaketet och Öresundsbron på skatten
Staten har ställt ut garantier för 275 miljarder kronor till banker, bostadsföretag, exportföretag och olika väg- och brobyggen. Av detta belopp beräknas 23 miljarder kronor, brutto, gå förlorat.
17 dec 99 – Statliga kreditgarantier – kontrollen över risktagandet: Rapport från riksdagens revisorer 1999/2000:1

Index ska beräknas på nytt sätt
Konsumentprisindex, KPI, tar inte tillräcklig hänsyn till kapitalkostnaderna i boendet och avgifterna i barn- och äldreomsorgen.
17 dec 99 – SOU 1999:124

25,5 miljarder fördelade till kommunikationer
Riksdagen har godkänt regeringens förslag till hur anslagen till utgiftsområdet kommunikationer nästa år ska fördelas. Största delen av anslagen går till investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar.
17 dec 99 – TU 1999/2000:1

Utbildningsbudget godkänd
Riksdagen har godkänt regeringens budgetförslag för utbildning och universitetsforskning. Anslaget blir 32,5 miljarder kronor nästa år.
17 dec 99 – UbU 1999/2000:1

Studiehjälpen höjs med 100 kronor
Riksdagen har beslutat att studiehjälpen till gymnasiestuderande höjs med 100 kronor i månaden och att 21 miljarder kronor anslås till studiemedelssystemet nästa år.
17 dec 99 – UbU 1999/2000:2

Högre bidrag till studenter
Den 1 juli år 2001 införs ett nytt studiemedelssystem. De nya reglerna innebär att studiebidraget höjs med cirka 500 kronor och att lånedelen minskar i motsvarande grad.
17 dec 99 – UbU 1999/2000:7

UD får 3 miljarder
Riksdagen har godkänt anslagen till utrikesförvaltningen, som uppgår till 3 miljarder kronor nästa år.
10 dec 99 – UU 1999/2000:1

Biståndet höjs marginellt
Riksdagen höjer anslaget till det svenska u-landsbiståndet från 0,705 procent till 0,72 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
10 dec 99 – UU 1999/2000:2

Minskat stöd till Estland och Polen
Riksdagen har godkänt regeringens skrivelse om samarbetet med länderna på andra sidan Östersjön.
10 dec 99 – UU 1999/2000:6

Företagsråd även i England
Riksdagen har godkänt att lagen om europeiska företagsråd ändras så att även Storbritannien omfattas av EU:s regler.
3 dec 99 – AU 1999/2000:4

Försvaret har omodern personal
Försvaret krymper och får nya uppgifter. Samtidigt konstaterar regeringen att den militära och civilanställda personalen är rekryterad och utbildad för det gamla försvaret.
3 dec 99 – Dir 1999:84

Ska värnplikten bli mer frivillig?
Regeringen håller fast vid att totalförsvarets pensonalförsörjning även i fortsättningen ska vila på ett pliktsystem. Men pliktsystemet behöver förändras, och den så kallade pliktutredningen funderar på hur det ska gå till.
3 dec 99 – Dir 1999:85

Ändring i personuppgiftslagen
Riksdagen har godkänt en ändring i personuppgiftslagen som innebär att det blir tillåtet att publicera harmlösa personuppgifter på internet trots att uppgifterna blir tillgängliga i tredje land.
3 dec 99 – KU 1999/2000:7

Abonnent har rätt att vara anonym
Den som ringer till en myndighet för att ställa frågor eller för att göra en anmälan har rätt att vara anonym. Men man ska inte tro att man är anonym bara för att man inte uppger sitt namn. Många myndigheter har numera så kallade nummerpresentatörer där det framgår varifrån samtalet kommer.
3 dec 99 – KU 1999/2000:7

Idrottsrörelsen ska bli självständigare
Idrottsrörelsen kan räkna med bättre ekonomiska villkor de närmaste åren. Statsbidragen ska visserligen inte öka men inkomsterna från spel och lotterier beräknas öka kraftigt.
3 dec 99 – KrU 1999/2000:3

Ungdomspolitiken får nya mål
Riksdagen anser liksom regeringen att ungdomspolitiken behöver definierade mål. De tre ungdomspolitiska målen, som riksdagen har godkänt, lyder så här: 1) Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. 2) Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. 3) Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tillvaratas som en resurs.
3 dec 99 – KrU 1999/2000:4

Ny bokföringslag godkänd
Riksdagen har med några mindre justeringar godkänt regeringens förslag till ny bokföringslag.
3 dec 99 – LU 1999/2000:2

Nya regler för arbetslösa
Det blir nya regler för de arbetslösa. Den arbetslöse får en något bättre ställning i början av arbetslöshetsperioden, men ju längre arbetslösheten varar ju hårdare blir kraven.
26 nov 99 – Ds 1999:58

Korruptionen vanligare på lokal nivå
Så vitt man vet är det ovanligt att svenska tjänstemän eller politiker är korrumperade. Men i massmedierna ges en annan bild. Där har korruptionen, i synnerhet bland politikerna, blivit vanlig.
26 nov 99 – Ds 1999:62

Lördagsöppet på systemet
Riksdagen har godkänt att systembolaget har lördagsöppet och kvällsöppet nästa år, men bara på försök och på vissa orter.
26 nov 99 – SoU 1999/2000:4

En ny yrkesutbildning bör skapas
Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning har varit lyckad. En statlig kommitté föreslår därför att utbildningen permanentas.
26 nov 99 – SOU 1999:119, SOU 1999:122

Miljöprojekt går inte i mål
Regeringen fördelar nästan 7 miljarder kronor i bidrag till kommunala miljöinvesteringar under perioden 1998-2002.
19 nov 99 – Förslag 1999/2000:RR3

Larmrapport präglade skoldebatt
Problemet med underkända elever och dålig disciplin är skrämmande sa de borgerliga debattörerna i riksdagens skoldebatt. Skolministern tonade ner problemen och miljöpartisten Gunnar Goude menade att trivseln i skolan är det viktigaste.
19 nov 99 – Riksdagsdebatt

Ett gränslöst Norden
- Demokrati och internationellt samarbete hör samman. De är varandras förutsättningar och möjlighet till utveckling.
12 nov 99

Färre klagomål till JO
Klagomålen till JO var 90 färre under det gångna året än under året dessförinnan. I gengäld tog ämbetet några fler egna initiativ till utredningar och inspektioner.
12 nov 99

Ny ventil för arbetsgivarna
Riksdagen har godkänt att den så kallade inskränkningslagen ändras. Riksdagen har godkänt att offentligt anställda inte kan överklaga frågor som i avtal har överlämnats till arbetsgivaren. Populärt kallas detta arbetsgivarventiler. Regeringens lagförslag träder i kraft den 1 januari år 2000.
12 nov 99 – AU 1999/2000:3

Bilar ska bränslemärkas
Bättre och tydligare information ska förmå konsumenterna att köpa bränslesnålare bilar. På sikt ska detta skapa ett tryck på bilindustrin att utveckla mer miljövänliga fordon.
12 nov 99 – EU-parlamentet

Parlamentet godkänner inte avtal med Ryssland
Europaparlamentet vill i nuläget inte godkänna ett samarbetsavtal med Ryssland på grund av kriget i Tjetjenien. Den 4 november beslutade parlamentet att skjuta upp sitt godkännande av ett tekniskt och vetenskapligt samarbete mellan EU och Ryssland. Med den markeringen hoppas parlamentet på en snabb och fredlig lösning av kriget.
12 nov 99 – EU-parlamentet

Sjömäns arbetstid kontrolleras
Arbetstiderna och säkerheten ska kunna inspekteras ombord på fartyg som anlöper hamnar inom EU, enligt ett direktiv som godkänts av EU-parlamentet.
12 nov 99 – EU-parlamentet

Fritidsfastigheter får säljas fritt
Från och med årsskiftet har utländska medborgare rätt att köpa vilka fastigheter de vill i Sverige, även fritidsfastigheter.
12 nov 99 – LU 1999/2000:1

Två miljökonventioner godkända
Riksdagen har godkänt två internationella miljökonventioner, som syftar till att begränsa spridningen av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i naturen. Regeringens förslag godkändes av riksdagen utan att något parti kom med invändningar.
12 nov 99 – MJU 1999/2000:3

Sverige mest jämställt
Sverige har kommit långt i en internationell jämförelse, ja faktiskt längst i världen. Men denna vår förstaplats ska inte förleda oss att tro att vi är färdiga. Så formulerar sig regeringen när den beskriver den svenska jämställdhetspolitiken.
12 nov 99 – Skriv 1999/2000:24

Sverige mest jämställt
Sverige har kommit långt i en internationell jämförelse, ja faktiskt längst i världen. Men denna vår förstaplats ska inte förleda oss att tro att vi är färdiga. Så formulerar sig regeringen när den beskriver den svenska jämställdhetspolitiken.
12 nov 99 – Skriv 1999/2000:24

Kosovoflyktingar
När hundratusentals kosovoalbaner i våras fördrevs ut ur Kosovo av den jugoslaviska armén lovade den svenska regeringen att ta emot 5 000 flyktingar. Till Sverige kom emellertid aldrig mer än 3 800 flyktingar inom ramen för det flyktingprogram som gjordes upp.
12 nov 99 – SfU 1999/2000:4

Gasmonopol ska avskaffas
De svenska naturgasmonopolen ska brytas. Konkurrens ska införas enligt samma principer som på el- och telemarknaden. Den som äger nätet är tvungen att ge plats för konkurrenterna.
12 nov 99 – SOU 1999:115

Sveriges beredskap är god
Sverige är väl förberett för de dataproblem som kan uppstå vid millennieskiftet. Det konstaterade riksdagen när regeringens lägesrapport om år 2000-anpassningen behandlades.
12 nov 99 – TU 1999/2000:3

Sänkta krav på lärare
Riksdagen har ändrat en formulering i skollagen som gäller lärarnas kunskaper i svensk språket. Lärare med utländsk utbildning ska nu ha "de kunskaper i svenska som behövs". Tidigare har kravet varit att de skulle "behärska svenska språket". Lärare med utländsk utbildning ska få sin behörighet prövad centralt av Högskoleverket.
12 nov 99 – UbU 1999/2000:5

Rapporter om Nordiska rådet
Riksdagen har godkänt två rapporter från regeringen som handlar om samarbetet inom nordiska rådet under 1998 (skrivelse 1997/98:67 och redogörelse 1998/99:NR1).
12 nov 99 – UU 1999/2000:5

Medier och Den tredje kulturen Nya kontexter för Medie- och kommunikationsvetenskap
Diskussionerna om Medie- och kommunikationsvetenskaps status är livaktiga. Är Medie- och kommunikationsvetenskap (om nu det är den 'rätta' beteckningen) ett forskningsfält eller en egen disciplin? Och om det är en egen disciplin, var går då gränsen? Vad ingår och vad ingår inte? Hur ska man se på relationerna mellan humaniora och samhällsvetenskap, mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, mellan medierad och mellanmänsklig kommunikation, mellan vetenskap och kultur, mellan information och underhållning, mellan teori och praktik?
10 nov 99 – Inger Lindstedt & Bo Reimer

Utökade kontroller av kärnvapen
IAEA, det internationella atomenergiorganet, ska få större rätt att utföra inspektioner för att hindra spridning av kärnvapen.
5 nov 99 – Ds 1999:52

Gemensam vårdnad efter 3 månader
Föräldrar som inte är gifta med varandra när barnet föds ska få gemensam vårdnad tre månader efter att faderskapet har blivit godkänt. Det ska ske automatiskt om ingen av föräldrarna protesterar.
5 nov 99 – Ds 1999:57

Fiskebeslut väntas i november
EU:s fiskeministrar har ännu inte enats om ett nytt regelverk för fiskemarknaden. Frågan har lämnats över till EU-ambassadörerna i Coreper som till mötet den 22 november ska hitta en lösning som kan falla alla länder på läppen.
5 nov 99 – EU:s ministerråd

En fet fråga på väg att lösas
Det ska vara tillåtet att kalla choklad för choklad även om den innehåller annat fett än rent kakaosmör.
5 nov 99 – EU:s ministerråd

Säkrare fönsterhissar i bilar
Ökade krav ska ställas på fönsterhissar och annan elektrisk utrustning i bilar. Det har ministerrådet enats om.
5 nov 99 – EU:s ministerråd

Kreosot
Sverige får behålla sina stränga regler för användningen av kreosot. Det slår EU-kommissionen fast.
5 nov 99 – EU-kommissionen

Svenska fåglar flyger farligt
EU-kommissionen är inte nöjd med hur Sverige skyddar sina vilda fåglar. Sverige riskerar nu att ställas inför skranket i EG-domstolen.
5 nov 99 – EU-kommissionen

AP-fondernas avkastning blev 8,8 procent
Riksdagen har godkänt regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet under 1998.
5 nov 99 – FiU 1999/2000:6

Ny svensk filmpolitik
Riksdagen godkände i förra veckan regeringens förslag om ett samlat svenskt filmavtal.
5 nov 99 – KrU 1999/2000:5

Lägre skatt för Japanbolag
Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Japan ska ändras. Det har riksdagen beslutat.
5 nov 99 – SkU 1999/2000:4

Sociala förmåner ska följa arbete och boende
Reglerna för vem som ska ha rätt till sociala förmåner i Sverige ändras. Bland annat avskaffas krav på svenskt medborgarskap och inskrivning hos försäkringskassan. Det har riksdagen beslutat.
5 nov 99 – SfU 1999/2000:3

En dörr till utlandsstudier
Allt fler ungdomar väljer att studera utomlands och studierna sker ofta inom ramen för olika samarbetsprojekt.
5 nov 99 – SOU 1999:102

Allmän förskola år 2001
Riksdagen har godkänt regeringens plan för hur förskolan ska utvecklas de närmaste åren.
5 nov 99 – UbU 1999/2000:6

KJELL NOWAK IN MEMORIAM I stor saknad
Kjell Nowak avled oväntat den 2 september 1999. Sedan några månader tillbaka var han professor emeritus vid JMK, Stockholms universitet. Kjell Nowak var en av pionjärerna i svensk och nordisk medieforskning. Han kännetecknades av en, för den akademiska världen ovanlig öppenhet och mångsidighet, som förde honom framåt i forskningen mot nya problemställningar och vetenskapliga angreppssätt. Grunden för detta var en omfattande tvärvetenskaplig orientering och goda kontakter med det internationella forskarsamhället. Vi kan idag konstatera att forskningen om medier präglas av teoretisk pluralism och metodologisk mångfald. Kjell Nowak är kanske den forskare i Sverige som har haft störst betydelse för denna utveckling - både genom sin egen forskning, sin förmåga att samla forskare från olika discipliner i forskningsprojekt och inte minst sin personlighet. Kjell Nowak var också sedan flera år ordförande i Nordicoms styrelse. Vi känner alla stor saknad. Ulla Carlsson Nordicom
1 nov 99 – Ulla Carlsson, Karl Erik Rosengren och Lennart Weibull

Journalistene og "de der nede" (Vesten og Resten)
Overfor det fremmede kjenner den bestående orden bare to reaksjonsmåter, som begge er like lemlestende: enten anerkjenne det fremmede som dukketeater, eller uskadeliggjøre det ved å fremstille det som et rent speilbilde av Vesten. I alle tilfelle er hovedsaken å berøve det fremmede dets historie. (Barthes: 1991: 141)
1 nov 99 – Elisabeth Eide

Om forskning på medier og makt i Norge og Norden1
I Norge er det en klar tendens til at man med ca. 20 års mellomrom får en folkeavstemning som ender med flertall mot EU-medlemskap, en borgerlig koalisjonsregjering og en forskergruppe som skal studere maktforholdene i landet. Den nye maktutredningen i Norge, eller som den formelt sett heter; Makt- og demokratutredningen (heretter forkortet MDU), ble oppnevnt av Stortinget høsten 1997, og politikernes bekymringer omkring partipolitikkens rolle og det parlamentariske systemets makt og posisjon i samfunnet er en viktig bakgrunn for forskningsinitiativet. Politikere og byråkrater har lenge fornemmet at økende globalisering og informasjonsteknologisk endring skaper nye betingelser for demokrati og styring innenfor den Tidligere Så Stabile og Urokkelige, Norske og Nasjonale Stat. Og enda mer enn for 20 år siden snakkes det i politiske kretser om Medienes og Kommunikasjonens Økte Makt. Dette essay forteller litt om hvordan det er tenkt å forske på medienes makt innenfor den nye maktutredningens forskningsprogram. Linjer trekkes til den forrige norske og den svenske maktutredningen. Mot slutten gis også et lite glimt av den nylig igangsatte maktutredning i Danmark.
1 nov 99 – Tore Slaatta

Den medialiserade politikens paradoxer Exempel från den svenska valrörelsen 1998
A new form of political communication has appeard, one that depends on high technology and big dollars and that may be turning campaigns and elections into a kind of spectator sport, a television entertainment, someting to watch and enjoy but not necessarily to participate in by voting (Diamond och Bates 1992, s. xii).
1 nov 99 – Mats Ekström & Göran Eriksson

Mediatised Politics: Political Discourses and the Media in Contemporary Danish Democracy A Project Outline1,2
We (...) look for the political in the wrong place, on the wrong floors and on the wrong pages of the newspapers. Those decision-making areas which had been protected by the political in industrial capitalism - the private sector, business, science, towns, everyday life and so on - are caught in the storms of political conflicts in reflexive modernity. (Beck 1994:18)
1 nov 99 – Kim Schrøder & Louise Phillips

"Här sträcker folk upp sig när kameran går" Riksdagsledamöternas syn på televisonens betydelse i deras arbete
Vart fjärde år väljs tvåhundra ledamöter till riksdagen i Finland. Under valet tränger sig riksdagskandidaterna in i vardagsrummen via televisionen nästan varje kväll. Men behöver alla riksdagsledamöter televisionen för att få publicitet och kunna påverka sina väljare även till vardags, under valperioden? Det är ofta andra än politikerna själva som uttrycker åsikter om televisionens betydelse i den politiska kommunikationen. I medierna noteras det eventuellt om en riksdagsman snäst eller ilsknat till mot medier och journalister, men i allmänhet varken vill eller får de någon möjlighet att närmare förklara sina synpunkter.
1 nov 99 – Susanna Harmanen

Ibland behövs demokratiska forskningsperspektiv En presentation av Demokratiinstitutet i Sundsvall
Kommunikation är ett begrepp i tiden, och idédebatten om demokratin har tagit ny fart, men frågor kring kommunikation och demokrati är av någon anledning inte lika populära i Sverige just nu. Mediesektorn i samhället blir allt mer omfattande, arbete i mediebranschen hör till de mest eftertraktade och den tid vi ägnar åt mediekonsumtion ligger stadigt runt sex timmar per dygn. Ändå är det inte särskilt ofta denna utveckling studeras med avseende på konsekvenserna för den svenska demokratins kvalitet.
1 nov 99 – Lars Nord

Finland Online Some Reflections on Constructing National Identity in a Talk Show
The constraints of Finnishness and national identity have been widely discussed during the last couple of years. It has been asked, how have the conceptions of what is Finnish changed and why. A global line of development, under which the roles of nation states and nationalities become more and more problematic, has been suggested alongside explanations that draw from internal developments.
1 nov 99 – Sanna Valtonen

Nordic Interactive Nordisk samarbeid i forskning om interaktive multimedier
1. januar 2000 blir Nordic Interactive etter planen etablert. Nordic Interactive har som visjon "å gjøre Norden til et verdenssentrum for tverrfaglig forskning og utvikling innen interaktive medier. Dette målet skal nås gjennom nordisk samarbeid og integrering av kunst, design, teknologi, næringsvirksomhet og vitenskap.2"
1 nov 99 – Anders Fagerfjord & Anders Kluge1

Om demokrati, reproduktion och förnyelse i dagens gymnasieskola
Den här artikeln ger exempel på hur den sociala reproduktionen kommer till uttryck i dagens gymnasieskola och bygger på etnografiskt material från en undersökning av denna nya gymnasieskola1. Deltagande observationer, kontakter, samtal och intervjuer med elever och lärare i framförallt en skola, utgör det huvudsakliga materialet. Drygt 80 timmars deltagande observation har gjorts, främst i en Nv-klass (Naturvetenskapliga programmet åk1) men även i en Hp-klass (Handelsprogrammet åk 1; 6 timmar). Nv och Hp utgjorde vid det aktuella tillfället två av 16 nationella program i gymnasieskolan. Ett mindre antal observationer (10 timmar) har också gjorts i Nv- och Hp-klasser i två andra skolor. I studien ingår intervjuer med 30 elever och 10 lärare från de aktuella skolorna.
1 nov 99 – Dennis Beach

Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande
I debatten om skolan har läromedlen länge varit föremål för kritik. De färdigproducerade läromedlen eller läroböckerna har ansetts vara alltför styrande, och närmast ett hinder i en undervisning där elevernas egen aktivitet, egna vägar till kunskap och egna kunskapande är det centrala. Den här artikeln ger en översikt över forskning inom området, drar sammanfattande slutsatser om lärobokens funktioner, försöker bedöma om läroboksstyrning är något bra eller dåligt och resonerar om de konsekvenser denna styrning får för elevers möjligheter att påverka undervisningen. Ytterst är syftet att belysa hur läromedel »styr elevinflytandet».
1 nov 99 – Boel Englund

Kristendomsundervisningen i 1900-talets svenska skola Några teologiska ansatser
På torget, några meter öster om koret i Stockholms storkyrka, står en staty av Olaus Petri. Framför honom reser sig den svarta obelisken, till vänster ser han kungliga slottets södra fasad och nedanför slottsbacken skymtar Strömmen. Statyn som sattes upp under det nationalromantiska 1890-talet är en hyllning till den svenske reformatorn men påminner även om en annan teolog, i dag glömd av de flesta. Modell för skulptören var enligt uppgift Fredrik Fehr, pastor primarius i Stockholm fram till sin alltför tidiga död 1895.
1 nov 99 – Björn Skogar

Nytt jämställdhetsprogram till våren
Det finns ett brett stöd bland EU-länderna för ett nytt handlingsprogram för jämställdhet. När EU:s arbetsmarknads- och socialministrar träffades i Luxemburg i förra veckan betonades att EU ska öka insatserna för att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i all sysselsättningspolitik. Det nuvarande programmet löper ut vid årsskiftet, och under mötet lovade EU-kommissionären Anna Diamantopoulo att ett förslag till nytt jämställdhetsprogram ska läggas fram under första halvåret 2000.
29 okt 99 – EU:s ministerråd

Kommissionen granskar villkor för spelaragenter
EU-kommissionen ska granska om Internationella fotbollsförbundets, Fifa, regler om spelaragenter verkligen är i linje med EU:s regler.
29 okt 99 – EU-kommissionen

Kreditgarantier till bostäder utreds
De statliga kreditgarantierna till bostäder ska utredas. Dels har systemet för garantier kritiserats för att inte underlätta kreditgivningen till bostäder så som det var tänkt, dels har det gått mer än sju år sedan systemet infördes.
29 okt 99 – Dir 1999:78

Punktliga myndigheter inget för riksdagen
Om myndigheterna är långsamma med sin handläggning är det en fråga för justitieombudsmannen eller justitiekanslern. Något särskilt mål för punktlighet behövs inte i lagen, anser riksdagen. Moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna hävdade att företag många gånger får vänta länge när en fråga ska avgöras, och därför borde ett punktlighetsmål gälla för de statliga myndigheterna. Men riksdagen avslog det förslaget, liksom ett tjugotal andra motioner om statlig förvaltning.
29 okt 99 – KU 1999/2000:3

Medbestämmande även i Storbritannien
För två år sedan beslutade EU:s ministerråd att även Storbritannien ska omfattas av EU:s regler om företagsråd. Och nu ska den svenska lagen justeras, föreslår regeringen.
29 okt 99 – Prop 1999/2000:16

Nej tack till skatteavtal
Regeringen har förgäves försökt få de andra nordiska länderna med på en överenskommelse om preliminärskatt. Tanken var att en arbetsgivare skulle kunna hålla inne preliminärskatt för personer med bostad och jobb i ett annat land i Norden.
29 okt 99 – Prop 1999/2000:17

Sambeskattning över Öresund
Danmark och Sverige har enats om att anställda på tåg och färjor över Öresund ska betala skatt i det land där arbetsgivaren finns.
29 okt 99 – Prop 1999/2000:17

Kontroll stoppar tobak per post
Under andra halvåret 1998 öppnade tullen sammanlagt 1 720 postförsändelser från andra EU-länder som misstänktes innehålla alkohol eller tobak. I 1 554 fall bekräftades misstankarna.
29 okt 99 – Skriv 1999/2000:19

Löfte om mer pengar till forskning
Riksdagen har godkänt regeringens forskningspolitiska proposition från i våras. Riksdagsbeslutet får inte några direkta och omedelbara effekter för forskningen, eftersom riksdagen bara har ställt sig bakom några allmänt formulerade principer.
29 okt 99 – UbU 1999/2000:3

Varför minskar valdeltagandet?
Att valdeltagandet har fallit med cirka 10 procent mellan 1982 och 1998 bekymrar de politiskt förtroendevalda och valforskarna.
22 okt 99

Myndigheter vill växa inte krympa
Statliga myndigheter är tröga, sega och svåra att förändra. De vill gärna expandera men är dåliga på att lägga ner verksamheter.
22 okt 99 – Ds 1999:49

EU-advokater får verka i Sverige
Det blir vid nyår fritt fram för advokater från andra EU-länder att etablera sig i Sverige. Efter tre års verksamhet här kan de bli medlemmar i Sveriges advokatsamfund.
22 okt 99 – JuU 1998/1999:24

Konsumentskydd på Internet
Handeln via Internet ökar, och frågan är vilken information kunden kan få om de varor som köps via nätet.
22 okt 99 – Dir 1999:77

Nu får alla välja elföretag
Alla ska ha rätt att köpa el av vilket företag som helst. Valfriheten ska inte bara gälla storförbrukare och konsumenter som har speciella elmätare.
22 okt 99 – NU 1999/2000:4

Regionalpolitik som gynnar män
Våren 1998 beslutade riksdagen att regionalpolitiken skulle utformas i samarbete mellan centrala, regionala och lokala aktörer (myndigheter och företag). Förslag till regionala tillväxtavtal har sedan dess utarbetats på länsnivå och i våras presenterade regeringen en lägesrapport som beskriver avtalens innehåll och olika förslag som ska göra det enklare för företagen starta och att expandera.
22 okt 99 – NU 1999/2000:5

Nio karat guld ska räcka i smycken
Riksdagen har godkänt en ny lag om handel med ädelmetaller. Den nya lagen som träder i kraft den 1 januari år 2000 är en anpassning till EU:s regler om fri rörlighet för varor.
22 okt 99 – NU 1999/2000:6

Skärpta miljökrav för räls och väg
Riksdagens revisorer vill att regeringen ger Banverket och Vägverket tydligare riktlinjer för hur de ska hantera miljöfrågor. En rapport från revisorerna tidigare i år visar att verken inte har ordentliga rutiner för att följa upp miljöeffekterna efter att en investering har tagits i drift. Inte heller håller deras miljökonsekvensbeskrivningar tillräckligt hög klass.
22 okt 99 – Förslag 1999/2000:RR2

EU närmar sig avreglerad järnväg
Processen att avreglera EU:s järnvägsmarknad hålls vid liv. Transportministrarna har enats om hur arbetet med det så kallade järnvägspaketet ska fortsätta. Syfte är att öppna EU-ländernas järnvägsnät för godtransporter från andra EU-staters företag, och därför ska ett nätverk av järnvägslinjer skapas. I paket ligger också bestämmelser om vilka avgifter som får tas ut av dem som utnyttjar rälsen. Något avgörande beslut fattade inte ministrarna denna gång. Men i slutsatserna från den 6 oktober är man överens om att EU-ländernas ambassadörer i Coreper liksom kommissionen ska bena ut detaljerna så att dessa kan antas på ett ministerrådsmöte i december.
15 okt 99 – EU:s ministerråd

Hälsoförsäkring ersätter skatt till sjukvård
Moderaterna vill införa en obligatorisk hälsoförsäkring, i stället för den nuvarande skattefinansierade sjukvården.
15 okt 99 – Motion

Vårdnadsbidrag
Moderaterna och kristdemokraterna vill återinföra vårdnadsbidraget. Folkpartiet och centern vill ha ett barnkonto.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

överingress - sociala motioner
De borgerliga partierna har inte samordnat sin politik på det sociala området. Moderaterna går sin egen väg med radikalt minskade anslag nästa år. Kristdemokraterna är försiktigare. Centern och folkpartiet vill anslå mer pengar på de sociala utgiftsområdena.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Maxtaxan
De borgerliga partierna är alla motståndare till maxtaxa i barnomsorgen. Men skälen varierar.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Kristdemokraterna
Nästa år vill kristdemokraterna sänka skatterna med 8 miljarder kronor mer än regeringen. Samtidigt vill partiet minska statens kostnader för sjuka och arbetslösa.
15 okt 99 – Kristdemokraternas ekonomiska motion, okt 1999

Barn och familj
Treklövern (m, kd och fp) säger nej till regeringens höjning av barnbidraget. Istället lanserar partierna egna familjestöd.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Slopa socialbidragsnormen
Moderaterna föreslår att riksnormen för socialbidrag avskaffas. Man menar att bidragen i vissa fall är orimligt höga. För familjer med många barn kan bidragen bli så höga att det inte lönar sig att övergå från bidragsförsörjning till arbete. Riksnormen är 2 320 kr/mån plus hyran för ensamstående. Moderaterna föreslår att kommunerna själva ska bestämma storleken på bidraget och att kommunerna ska kunna ge lån istället för bidrag.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Liberalisera alkopolitiken
Moderaterna anser att alkoholpolitiken måste liberaliseras. Den nuvarande politiken som syftar till att begränsa totalkonsumtionen av alkohol är misslyckad. Ungefär 10 procent av befolkningen konsumerar 50 procent av alkoholen. Enligt moderaterna måste man skilja på vanligt bruk av alkohol och missbruk. Moderaterna kräver bland annat att detaljhandelsmonopolet upphävs och att utlandsresenärer ska få ta med sig mer alkohol hem.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Minska underhållsstödet
Moderaterna anser att underhållsstödet innehåller allt för stora statliga subventioner. Grundprincip är att föräldrar aldrig ska kunna smita från sitt försörjningsansvar. Kostnaderna för underhållsstödet bör minska med 400 miljoner kronor årligen från och år 2001.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Stödpartierna motionerar inte
Miljöpartiet och vänsterpartiet står bakom regeringens budgetproposition. De två partierna har därför inte skrivit några motioner som berör nästa års statsbudget.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Höj grundbeloppet
Folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet vill höja grundbeloppet i sjuk- och föräldraförsäkringen från 60 kronor per dag till 120 - 150 kronor.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Ålderdom
De borgerliga partierna vill anslå mer statliga pengar till vissa pensionärsgrupper nästa år, till exempel änkor och fattigpensionärer.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Sjukdom och handikapp
De borgerliga partierna vill i varierande grad skära ner på de statliga anslag som berör sjukdom och handikapp. Moderaterna är radikala. Centern är modest.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Det går bra... men inte för alla
Det går bra för Sverige. Men inte för alla svenskar, inte för alla delar av landet, inte för nyföretagandet, sa de borgerliga partiledarna i riksdagens partiledardebatt.
15 okt 99 – Riksdagsdebatt

Röstklyftan växer
Det sjunkande valdeltagandet i 1998 års riksdagsval (-5,4%) beror framförallt på att personer med kort utbildning och låg lön minskade sitt redan låga valdeltagande.
8 okt 99 – Valdeltagande vid valet 1998: Rapport från Statistiska centralbyrån, Me 13 SM och Välfärdsbulletinen 3/99

Bidrag till friskolor har ökat
Bidragsreglerna till de fristående skolorna har ändrats tre gånger under nittiotalet. Den senaste förändringen ledde till att bidraget per friskoleelev höjdes med i genomsnitt 9 procent.
8 okt 99 – SOU 1999:98

UD:s handlingsprogram: Världssamfundet ska förebygga konflikter
Samtidigt som kriget mellan Nato och Jugoslavien pågick publicerade utrikesdepartementet ett svenskt handlingsprogram för hur väpnade konflikter ska förebyggas.
1 okt 99 – Ds 1999:24

Fattigdom föder krig
Ett nytt konfliktmönster har vuxit fram under nittiotalet. Borta är de antikoloniala, de öst-västorienterade, de ideologiska och de mellanstatliga krigen. Istället ser vi att nästan alla väpnade konflikter äger rum inom statsbildningarnas ram. Vi ser också att krigen utspelar sig i de allra fattigaste länderna och i de länder där ekonomin är i kris.
1 okt 99

Kunskapslyftet håller på att krympa
Studiestödet är oförändrat nästa år och anslagen anpassas bara till antalet studenter. Den studiemedelsreform som ska träda i kraft år 2001 blir inte mycket dyrare än dagens system.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Fördelning av budgetöverskottet
Regeringens förslår att de som har goda inkomster får en, i kronor räknat, större skattesänkning än de med låga inkomster år 2000.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Fler lärare ger bättre skolresultat
Förskolan, grundskolan och gymnasiet är kommunalt finansierade och statens kostnader berör därför endast skolverket och vissa speciella satsningar, till exempel satsningen på vuxenutbildning.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Räntorna på statsskulden minskar
År 2000 beräknas räntorna på statsskulden uppgå till 82 miljarder kronor. Jämfört med 1990 är det en minskning med cirka 10 miljarder kronor. De kommande åren kommer ränteutgifterna att minska ytterligare.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Aktieförsäljning ökar överskottet
Regeringen redovisar stora budgetöverskott och amorteringar på statsskulden de närmaste åren. Överskotten beror delvis på två orsaker: En är att staten tagit över AP-fondens kapital och den andra är att regeringen ska sälja ut aktier.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

20 000 nya högskoleplatser
Högskolorna har vuxit de senaste åren, och i dag går ungefär 40 procent av gymnasieeleverna vidare till högskolan. Anslagen till högskolan ökar i takt med antagningen.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Offentliga sektorn krymper
Sveriges utlandsberoende ökar. Samtidigt krymper den offentliga sektorns andel av BNP. I dag står den för ungefär 27 procent av samhällsekonomin.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Budgetförhandlingarna är klara
Regeringen har nu gjort upp med vänsterpartiet och miljöpartiet om budgeten för nästa år. Enligt Bosse Ringholm innehåller uppgörelsen bland annat detta:
10 sep 99

(S)kattesänkningar
Socialdemokraterna vill sänka inkomstskatten och bolagskatten och samtidigt öka statsbidragen till kommuner och landsting.
10 sep 99 – Skatter för jobb och rättvisa: Rapport från socialdemokratiska partiets skattegrupp

"Håll politikerna kort och ge experterna makt"
Redovisa alla kampanjbidrag, sänk löner och ersättningar till heltidspolitiker, tidsbegränsa politikernas mandatperioder och överlåt viktiga beslut till experter.
10 sep 99 – SOU 1999:80

Ungmoderat vill marknadsanpassa politiken
Att partierna och partisystemet befinner sig i kris är en konventionell uppfattning som bara ung vänster och ungmoderaterna opponerar sig mot.
3 sep 99

Fyra faktorer för jämställdhetsanalys
Socialdepartementet har publicerat fyra uppsatser som handlar om genderanalys. Departementet hoppas att analyserna ska vara inspirerande för dem som gör nya analyser av förhållandet mellan kvinnor och män.
3 sep 99 – Ds 1999:33

Irland, Danmark, Holland och Storbritannien: Inga föredömen trots halverad arbetslöshet
Vad kan vi lära av det danska miraklet, den irländska tigern, britternas New Deal eller holländarnas förmåga att samarbeta?
3 sep 99 – Ds 1999:37

Missnöjet med politiker saknar förklaring
Trots att ungefär 65 procent av svenskarna är ganska nöjda med hur den svenska demokratin fungerar finns det en utbredd misstro mot politiker och partier. Vad kan det bero på?
3 sep 99 – Den svala demokratin: Rapport från demokratiinstitutet

Åsiktsklyftan är tydlig
Det finns djupa attitydklyftor mellan medborgare, politiker och journalister. Och medborgarnas attityder har svårt att komma fram i den offentliga debatten. Detta leder till att medborgarna har svårt att känna igen sig i den mediala debatten. Det hävdar Börje Ahlström, lärare och journalistforskare i Sundsvall.
3 sep 99 – Den svala demokratin: Rapport från demokratiinstitutet

Profillösa partier ger tråkig politik
Det sägs ofta att demokratin, politiken och partierna befinner sig i kris. Krisstämpeln har blivit allmänt accepterad men den kan nyanseras.
3 sep 99 – Den svala demokratin: Rapport från demokratiinstitutet

Missnöje med partilojala ledarsidor
Lars Nord, som är massmedieforskare, har undersökt hur politiker, journalister och medborgare läser ledarsidorna och vad de vill ha. Undersökningen visar att det finns ett massivt missnöje med den typ av ledarkommentarer som är utpräglat partilojala. Missnöjet är störst bland medborgare och journalister men även politikerna ogillar partilojala ledarstick.
3 sep 99 – Den svala demokratin: Rapport från demokratiinstitutet

Sverige styr mot en ljusare framtid
Tillväxten blir hög i år och nästa år. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Överskottet i de offentliga finanserna stiger och det finns utrymme att sänka skatten med 23 miljarder kronor.
3 sep 99 – Konjunkturläget augusti 1999: Rapport från konjunkturinstitutet

Partierna riskerar befolkas av postgiromedlemmar
Partierna förlorar medlemmar. Aktiviteten inom partierna sjunker och samtidigt minskar allmänhetens förtroende för partierna. Detta brukar gå under benämningen partiernas kris.
3 sep 99 – Gullan och Möller: Rapport om aktivitet i lokala partiorganisationer

Statlig löneglidning ska redovisas
Under nittiotalet har lönesättningen på de statliga myndigheterna decentraliserats. Regering och finansutskott ska inte längre godkänna de centrala avtalen och arbetsgivarverket har rätt att teckna kollektivavtal. Även på myndigheterna har lönesättningen förändrats; individuell lönesättning har ersatt fasta lönetrappor.
3 sep 99 – Förslag 1998/1999:RR10

Nytt vagnbolag bör äga alla tåg
Staten och de regionela trafikhuvudmännen bör bilda ett vagnbolag. Bolaget ska ha som enda uppgift att köpa in, äga och sedan hyra ut tåg och järnvägsvagnar till de företag som driver trafiken.
3 sep 99 – SOU 1999:87

Skattelättnad för miljöbilar
Det ska inte straffa sig att köpa miljövänliga bilar. I en promemoria från finansdepartementet föreslås att förmånsvärdet för miljöbilar ska sänkas så att det motsvarar förmånsvärdet för jämförbara bilar som drivs med bensin eller diesel.
27 aug 99 – Ds 1999:34

Sänkt pension om färre föds
I en utredning från näringsdepartementet föreslås att alla som vill ska ha rätt att arbeta fram till 67 års ålder.
27 aug 99 – Ds 1999:39

Elektricitet ska prismärkas
Lagen om prisinformation ska utvidgas till att gälla inte bara varor och tjänster utan alla former av produkter, som exempelvis elektricitet, föreslås i en promemoria från finansdepartementet. Det innebär bland annat att de som säljer el till konsumenter måste ange pris och jämförpris tydligt.
27 aug 99 – Ds 1999:40

Mutor får inte behållas
Förverkandeutredningen har fått i extra uppdrag att föreslå lagändringar som ökar möjligheterna att förverka vinster från mutbrott och bestickning, så att Sverige kan uppfylla OECD:s konvention om bekämpande av korruption i internationella affärsförbindelser. Samtidigt ska utredningen komma med förslag som anpassar svensk lag till Europarådets förverkandekonvention.
27 aug 99 – Dir 1999:48

Stress får fler att sjukskriva sig
Hösten 1997 började antalet sjukskrivningar öka men ökningen var måttlig. Våren 1998 steg antalet sjukskrivningar mycket kraftigt. Sjukskrivningarna bland de anställda ökade med hela 70 procent mellan andra kvartalet 1997 och motsvarande tid 1998. För de arbetslösa och egenföretagarna skedde inte någon ökning alls.
27 aug 99 – Dir 1999:54

Biståndet nere i 0,6 procent av BNP
Trots att det svenska biståndet har skurits ned på senare år får Sida pengar över. Det så kallade anslagssparandet uppgår till hela 30 procent.
27 aug 99 – Förslag 1998/1999:RR9

Sjukvården behöver mer pengar
Skattefinansierad och offentligt driven sjukvård ska även fortsättningsvis utgöra grunden i den svenska sjukvården.
27 aug 99 – SOU 1999:66

Villaägare drabbas hårt vid exekutiv auktion
Villaägare vars hus går på exekutiv auktion drabbas i allmänhet hårdare än de som bor i en bostadsrättsförening som går i konkurs. Det visar en undersökning som Boendesociala beredningen har gjort.
27 aug 99 – SOU 1999:72

Avgift till hyresgästföreningen dras på hyran
Hyresgästföreningarna föreslås få en lagstadgad rätt till ersättning när de hyresförhandlar.
27 aug 99 – SOU 1999:81

Medborgarkontoren blir fler
Inom regeringskansliet knyts stora förhoppningar till de nya medborgarkontoren, som ska vara myndigheternas ansikte utåt mot allmänheten.
20 aug 99 – Ds 1999:26

Nya bidragsregler vid skilsmässa
Barn som bor växelvis hos sin mamma och pappa efter en skilsmässa föreslås få underhållsstöd enligt nya regler. De nya reglerna är tänkta att bli rättvisare än de nuvarande.
20 aug 99 – Ds 1999:30

AP-fonderna ska köpa på börsen
De allmänna pensionsfonderna ska spela på börsen och bara i begränsad omfattning låna ut pengar till staten och byggsektorn. Avkastningen på pensionspengarna ska på detta sätt bli bättre.
20 aug 99 – Ds 1999:38

Dyra lärpengar för statlig IT
De statliga myndigheterna satsar årligen ett par miljarder kronor på olika IT-projekt. Det vanligaste syftet med IT-projekten är att uppnå rationaliseringar i verksamheten. Enligt en enkätundersökning som riksrevisionsverket har genomfört drabbades mer än hälften av de 231 undersökta projekten av allvarliga problem med tidplan eller budget.
20 aug 99 – IT-utvecklingen inom Staten 1998: Rapport från RRV 1999:16

Världens bästa skola har blivit sämre
Vi ska skapa världens bästa skola! Så formulerades målet när grundskolan reformerades i början av nittiotalet. Nu har vi facit: den svenska skolan har blivit sämre.
20 aug 99 – Förslag 1998/1999:RR8

Skolan har blivit sämre
Vi ska skapa världens bästa skola! Så formulerades målet när grundskolan reformerades i början av nittiotalet. Nu har vi facit: den svenska skolan har blivit sämre.
20 aug 99 – Förslag 1998/1999:RR8

Tillfälligt skydd för Kosovoflyktingar
Drygt 6 000 Kosovoflyktingar har fått tillfälligt skydd i Sverige. Större delen av dem har hämtats hit inom ramen för evakuering av flyktingar, medan cirka 2 500 rest hit på egen hand. Det framgår av regeringens skrivelse till riksdagen om tidsbegränsade uppehållstillstånd för flyktingar från Kosovo.
20 aug 99 – Skriv 1998/1999:146

Delrapport om kunskapslyftet
Före sommaren avlämnades kunskapslyftskommitténs andra delrapport till regeringen. I rapporten redovisas hur kvalitet och kvantitet har utvecklats i kunskapslyftet under det gångna året. Dessutom behandlas problem och behov av utbildning för de funktionshindrade.
20 aug 99 – SOU 1999:39

Stress och frihet präglar dagens arbetsliv
Nittiotalets arbete präglas av arbetslösheten, nedskärningar och stress men också av ökad frihet i jobbet.
20 aug 99 – SOU 1999:69

Recension Heikki Hellman: From Companions to Competitors. The Changing Broadcasting Markets and Television Programming in Finland. Department of Journalism and Mass Communication, University of Tampere 1999, (doctoral dissertation)
This is a very interesting and readable book written by a journalist active at the Culture Section of the Helsinging Sanomat, a leading Finnish newspaper. It is a doctoral dissertation in the somewhat old-fashioned Nordic tradition: learned and knowledgeable, bulky and detailed, leaving no tone unturned: close to 500 pages, some 450 footnotes, 21 pages of references, three appendices.
14 aug 99 – Karl Erik Rosengren

Regler för köp av fastighet utvärderas
I jordförvärvslagen och fastighetsbildningslagen har det tidigare funnits paragrafer som innebär att endast den som avser att driva jord- eller skogsbruk och/eller bor på orten har rätt att bilda och köpa fastighet.
13 aug 99 – Dir 1999:40

Ny utredning om Göteborgsbranden
Natten till den 30 oktober 1998 innebrändes 63 unga människor i en festlokal i Göteborg. Branden var den allvarligaste i Sverige i modern tid.
13 aug 99 – Dir 1999:46

Utbytesstudier ska underlättas
På senare år har det blivit mycket populärt att plugga utomlands. EU har flera utbildningsprogram för studenter som vill studera i andra EU-länder. De bär namn som Sokrates, Erasmus, Tempus, Leonardo da Vinci och Ungdom.
13 aug 99 – Dir 1999:47

Sjösäkerheten kräver nya lagar
De lagar och föreskrifter som reglerar säkerheten på svenska fartyg är från 1988. Sedan dess har ett antal ändringar gjorts för att uppfylla olika EG-direktiv. De svenska reglerna har därmed blivit tillkrånglade samtidigt som de i vissa avseenden har blivit omoderna. Bland annat är arbetsmiljöavsnittet otidsenligt. Regeringen anser nu att det är dags att modernisera fartygssäkethetsslagstiftningen och har tillsatt en utredning som ska vara klar senast den 30 september år 2000.
13 aug 99 – Dir 1999:50

Slut på dubbla förmåner
Den som är sitter i fängelse eller är intagen på sjukhus får inte behålla alla sina sociala förmåner. Reglerna är utformade så att det allmänna inte ska stå för dubbel försörjning -- dels via bidrag, dels via institutionsvistelse.
13 aug 99 – Dir 1999:51

Mer tid till forum för världskultur
Försöksverksamheten med Forum för världskultur ska pågå även år 2000. Regeringen har därför gett kommittén mer tid på sig - en delrapport ska avlämnas senast den 1 mars och en slutrapport senast den 31 december år 2000.
13 aug 99 – Dir 1999:55

Folkhälsoinstitutet ska sluta propagera
Regeringen vill göra om Folkhälsoinstitutet till en myndighet som koncentrerar sig på att ge goda råd till regeringen. Institutet ska ha stabskaraktär och överta vissa uppgifter från alkoholinspektionen och läkemedelsverket.
13 aug 99 – Dir 1999:56

Kompensationen dålig vid utflytt
När flyttlassen går från glesbygden till storstäderna uppstår ekonomiska problem för kommunerna. I utflyttningskommunerna blir det dyrare att upprätthålla vård och service. I glesbygden liksom i storstäderna är hälsoproblemen större än på andra orter.
13 aug 99 – Dir 1999:57

Skatteutjämningen är för krånglig
Dagens kommunala skatteutjämningssystem är för krångligt, anser regeringen. Systemet som infördes 1996 ska jämna ut kostnader och inkomster mellan kommuner och landsting.
13 aug 99 – Dir 1999:58

Kampanj om kulturarvet
Under åren 1999-2000 ska industrisamhällets kulturarv uppmärksammas på olika sätt. Regeringen har nu tillsatt en delegation som ska bidra till att intresset för industrins kulturarv växer. Delegationen ska samarbeta med berörda svenska myndigheter och institutioner och med Europarådet som genomför en kampanj. Dessutom ska delegationen ansvara för aktiviteter och manifestationer i samband med millennieskiftet.
13 aug 99 – Dir 1999:60

Valdeltagande analyseras
Få svenskar gick till valurnorna i årets EU-val och nu ska orsakerna till det analyseras.
13 aug 99 – Dir 1999:61

Försvaret till nytta i fred
Försvaret ska bli mer användbart i fred. Regeringen tillsätter en utredare som ska undersöka om det går att bättre samordna totalförsvaret och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fredstid.
13 aug 99 – Dir 1999:63

Vägar och bilar kan produktsäkras
Bestämmelser om produkters och tjänsters säkerhet kan komma att gälla också inom vägtrafiken. Regeringen vill ha utrett vilket ansvar bland andra bilindustri och väghållare bör ha för trafiksäkerheten.
13 aug 99 – Dir 1999:64

Nya lagar och förordningar från den 1 juli 1999
Regering och riksdag har inför halvårsskiftet fattat beslut om 35 nya lagar och 45 nya författningar. I övrigt har 600 författningsändringar publicerats i SFS (Svensk författningssamling).
13 aug 99

Skatteavtal inom EU
Riksdagen ska godkänna en ny skattekonvention mellan EU-länderna, föreslår regeringen. Konventionen berör dubbelbeskattning vid intern prissättning mellan företag i koncerner.
13 aug 99 – Prop 1998/1999:118

Fler blir bokföringsskyldiga
Regeringen har lagt fram ett förslag till ny bokföringslag. Enligt den nya lagen utvidgas kretsen av bokföringsskyldiga till i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver verksamhet eller ej.
13 aug 99 – Prop 1998/1999:130

Lägre skatt för Japanbolag
Sveriges dubbelbeskattningsavtal med Japan ska ändras, föreslår regeringen. En förändring gäller beskattningen av utdelning mellan moderbolag och dotterbolag. Med det nya avtalet sänks skattesatserna i vissa fall och slopas helt i andra fall. Huvudregeln blir att ingen källskatt ska tas ut på utdelningen.
13 aug 99 – Prop 1998/1999:135

Femprocentsregel förslås tas bort
Regeringen föreslår att försäkringsbolag och understödsföreningar ska tillåtas äga mer än 5 procent av aktierna i ett enskilt bolag. Att den så kallade femprocentsregeln slopas är en anpassning till EG-rätten.
13 aug 99 – Prop 1998/1999:142

Nya regler mot företagskoncentration
Regeringen föreslår att den svenska konkurrenslagens regler om företagsförvärv ändras så att den står i harmoni med de regler som gäller inom Europeiska unionen.
13 aug 99 – Prop 1998/1999:144

Mer pedagogik för blivande lärare
Lärarutbildningen ska reformeras och den gemensamma pedagogiska kärnan ska bli gemensam för alla kategorier av lärare. Utbildningen förlängs för vissa kategorier. För andra minskas kraven på ämneskompetens.
13 aug 99 – SOU 1999:63

The Internet in Norway Dissemination and Use
Media-Technological Dramas: The Internet Meets the Public1 In our day and age the general public usually meets new communication media through the old and well known mass media. There the new media are interpreted, dramatised and given content. It is therefore instructive to follow a new medium in its embryonic stage, because in this stage of its development there arise many understandings or also misunderstandings, as McLuhan chose to say. Of the new media the Internet is perhaps the one that most clearly illustrates this situation. Thus the presentation given by the mass media will perhaps over time be experienced as a dramatisation of possibilities and problems. Selected aspects of the new media are problematised. Others are under-communicated or are not registered at all. The success of the Internet might therefore just as well stem from the fact that the actors around the Internet have been good at communicating certain attractive or challenging visions of the possibilities of the Internet rather than from the "superior" technological properties of the Internet. At the same time news of the Internet might just as well be representations of what the "media society" believes people like to read, rather than an adequate description of the Internet. Exotic events may be emphasised. More trivial and perhaps more important properties may remain unknown to the public. The established mass media in this way include the public in the processes of interpreting, inscribing and transcribing when it comes to understanding the new communication media.
1 aug 99 – Per Hetland

A Discourse of Legitimacy Critiquing the Culture Agenda in Finnish Public Broadcasting
A zealous and time-honoured commitment to cultural concerns is a cornerstone of public broadcasting in the comparatively small Nordic countries (Hujanen and Jauert, 1998). The preservation and nourishment of Finnish culture has long been a central plank and supporting beam in the legitimacy platform that justifies Yleisradio's [YLE] position in and demands on their society (Enden, 1996). Compelling contemporary evidence is found in the 1993 Act on YLE which legislatively reaffirms the company's mandate to frame the services of public broadcasting here in culture-centred terms. This Act complements and extends a cherished historic devotion to such concerns, and has been suggested as the clearest unbroken thread of continuity in YLE's institutional history (Lowe and Alm, 1997). Culture services in Finland and elsewhere in northern Europe are tightly linked with the legitimating logic of the Nordic welfare state wherein democratisation of broadcast programming is rooted in the ethic of providing "universality" in access to signals and content (Hujanen, 1995).
1 aug 99 – Gregory Ferrell Lowe

Practice of Soviet Censorship in the Press The Case of Estonia
Censorship has rightly been called "the knot that binds power and knowledge" (Jansen 1991). Throughout the history of mankind, powerholders have been keen on having control over the content and distribution of public information in a society. Authoritarian and totalitarian regimes of the 20th century have created the most complicated and all-embracing machineries of manipulation information and public opinion by using the mass media and censorship.
1 aug 99 – Epp Lauk

Film is Art
"Look Back in Anger" The notion of film as art became widespread in Finland only after the Second World War, later than in most other European countries. Earlier the film was understood primarily as an industry. Even if the "Finnish Hollywood" disappeared already at the beginning of the 60s, the position of film as an art form was finally acknowledged not until in the 1970s.1
1 aug 99 – Martti Soramäki

The Beijing Controversies Finnish News Coverage of the Fourth World Conference on Women, Beijing 1995
The reality of Women's World Conference hits you in the face at the counter of a Huairou department store. Among thick and clumsy Chinese sanitary pads one can find a few packages of Western tampons. (...) A couple of blocks away, the gathering of the world's women is finally starting for real. After weeks of arguing, the essential issue of women's rights can be brought forward. (Anu Nousiainen: Anarchy and Tampons, Helsingin Sanomat 1.9.1995)
1 aug 99 – Minna Aslama & Ullamaija Kivikuru

Radioforskning - en översikt1
Da medieforskningen for alvor kom i gang i løbet af 60'erne, blev den et langt stykke af vejen synonym med forskning i medieinstitutioner og i det dengang nye og fascinerende medie: tv. Der blev naturligvis også forsket i det andet store elektroniske medie, radio, men langt fra så massivt og systematisk. At kaste sig ud i et forsøg på at give en oversigt over radioforskningen rejser således en række problemer. Først og fremmest naturligvis at finde den forskning frem der faktisk eksisterer. Dernæst at afgrænse den - udadtil i forhold til institutions- og tv-forskning og indadtil i forhold til mere essayistiske beskrivelser foretaget af radiojournalister og til den mere og især mindre tilgængelige forskning der er foretaget af studerende i talrige opgaver og specialer.
1 aug 99 – Carin Åberg, Wenche Vagle & Ib Poulsen

A general description of a research program Global Media Cultures A Research Programme on the Role of Media in Cultural Globalization
The objective of the research programme is to undertake an extensive and focused analysis of the ways in which media cultures take part in processes of globalization, including how they challenge existing cultures and create new and alternative symbolic and cultural communities. The research programme will address these questions through a theoretical discussion and reexamination of existing international research and through a series of individual empirical studies. The programme is cross-disciplinary in nature, and involves a series of media. Thus, theories and methodologies draw upon both humanistic and social science disciplines and a multiplicity of media cultures is examined: television, Internet, advertising, news, sports etc.
1 aug 99 – Stig Hjarvard

A general description of a research program Media Societies Around the Baltic Sea Cultures and Communications in Transition
The roles of the mass media in times of social and cultural change is a moot issue in contemporary communications research. Not least the transitions of East Europe and the Baltic have triggered off a lot of critical reflection concerning the received models and concepts within the fields of media research and social transition theory. Thus, the transformation of Eastern Europe has hastened reassessments in international media research. Culture has come into focus generally in social theory for instance as a constitutive force in the modern world system, and in the last decade or so various constructionist perspectives have come to the foreground, implying that the media do more than reflect the world around them.
1 aug 99 – Jan Ekecrantz, Tom Olsson (research directors), Staffan Ericson & Patrik Åker

Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Ny journalistuddannelse i Danmark
Den 1. september 1998 begyndte 72 håbefulde studerende deres uddannelse ved det nyoprettede Institut for Journalistik på Syddansk Universitet, Odense. Samme dag kunne 25 andre kalde sig journaliststuderende ved Institut for Kommunikation på Roskilde Universitetscenter. Derved blev en mindre revolution fuldbyrdet: Et af de sidste monopoler i den danske medieverden var blevet brudt.
1 aug 99 – Anker Brink Lund & Jørn Henrik Petersen

Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Tverrfaglig informatikk Nye horisonter for medie- og kommunikasjonsfaget
For ti år siden var jeg med å telle opp antall disipliner ved nordiske universiteter som bidro til det nye medie- og kommunikasjonsfaget. Vi talte 21 disipliner, hvis jeg ikke husker feil. Medier og kommunikasjon er et tverrfaglig område. Men videre tverrfaglige horisonter venter - med de utfordringer det innebærer.
1 aug 99 – Knut Lundby

Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program InterMedia@Universitetet i Oslo Tverrfaglighet om nye medier og kommunikasjonsteknologi
InterMedia@Universitetet i Oslo er et nytt senter for tverrfaglige studier i nye medier og kommunikasjonsteknologi. Senteret er del av en tendens man kan se ved flere universiteter i Norden, der medievitenskap viser seg som egnet springbrett inn i nye enheter, som opprettes for å møte de sammensatte utfordringer fra nye medier, informasjons- og kommunikasjonsteknologi. Ved Universitetet i Oslo ble både faglig og administrativ leder av det nye senteret hentet fra Institutt for medier og kommunikasjon.
1 aug 99 – Knut Lundby

Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Argonaut Study Program at the University of Helsinki
Finland has always been a forerunner in applying new communications technologies. Some examples: Finland is one of the first countries where a state-level information society policy has not only been stated but also put into effect. The government and various ministries have established policy programs, where concrete actions are emphasized and taken. In the fields of telecommunications and electronic mass media, Finland has undergone a broad liberalization of communications policies. Finland is among the very first countries in usage rates of various new communications technologies such as use of mobile phone (a world-record of mobile phone penetration, approx. 50 percent), corporate computer networks, and Internet services. Several Finnish telecommunications companies are among the global R&D pioneers.
1 aug 99 – Leif Åberg

Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Electronic Photojournalism Masters' Programme Trains Skillful Professionals of Visual Communication in Cooperation with Three Finnish Universities
Electronic Photojournalism Masters' programme (EKJ) is a MA programme which trains practical and theoretical skills for photojournalists in both traditional printed media and new media. Writers, photographers and graphic designers study together for two years (60 credits). The next programme will start in autumn 1999.
1 aug 99 – Hannu Vanhanen

Recension Karin Nordberg: Folkhemmets röst? Radion som folkbildare 1925-1950 Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet/ Symposion, Stockholm 1998 (doktorsavhandling)
För en tid sedan använde jag en del av ett radioprogram från slutet av 1930-talet som upptakt till ett seminarium om medieutveckling. Den som framträdde i programmet var radiochefen Carl-Anders Dymling i en av sina s k dialoger med radiopubliken. Efter inslaget frågade jag seminariedeltagarna - till övervägande delen opinions- och medieintresserade män i femtioårsåldern - om de visste vem som talade. Ingen hade något namn att föreslå. Och när jag nämnde namnet verkade inte heller detta ge auditoriet några tydliga associationer.
1 aug 99 – Lennart Weibull

Särskild taxering av elproduktion
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om ändrade bestämmelser inför fastighetstaxeringen år 2000. Bland annat ska elproduktionsanläggningar brytas ut från industrienheterna och taxeras särskilt. Vattenkraftverk kommer dessutom att värderas utifrån produktionen under ett normalår i stället för att som nu baseras på den installerade effekten.
25 jun 99 – SkU 1998/1999:22

Information till pensionssparare
Fondbolagen blir från den 1 juli skyldiga att informera individuella pensionssparare som placerat sina pengar i värdepappersfonder om hur stora avgifter de betalar.
18 jun 99 – FiU 1998/1999:21

Ungdomar ska hjälpa regeringen
För att få bättre kunskap om ungdomar och ungdomars levnadsvillkor inrättar regeringen en särskild ungdomsdelegation. Den ska bestå av ungdomar och personer som verkar i ungdomsmiljöer, till exempel programledaren Alice Bah.
18 jun 99 – Dir 1999:38

Riksdagen kritiserar inflationspolitiken
Riksdagen kritiserar riksbankens inflationsbekämpning. Under de senaste åren banken pressat ner inflationen för mycket.
11 jun 99 – FiU 1998/1999:23

"Miljöhänsyn är dold protektionism"
Moderaterna och folkpartiet är kritiska mot att ställa miljökrav i handelspolitiska avtal - det är ofta dold protektionism.
11 jun 99 – NU 1998/1999:13

Sociala förmåner följer arbete och boende
Att vara svensk medborgare eller inskriven i försäkringskassan ska inte längre betyda att man har rätt till sociala förmåner i Sverige.
11 jun 99 – Prop 1998/1999:119

Statlig löneglidning bör kartläggas
Det finns en viss löneglidning på de statliga myndigheterna. Den uppstår genom att de lokala lönerevisionerna som sker årligen resulterar i högre löner än vad som anges i de centrala avtalen och genom att det dessutom förekommer löneökningar mellan dessa tillfällen.
11 jun 99 – Myndigheternas lönekostnader: Rapport från riksdagens revisorer 1998/99:5

Högre avgift för frånskilda
Den frånskilde förälder som har en normal inkomst och flera barn ska betala högre underhållsbidrag. Samtidigt får den som bara har ett barn eller mycket låg inkomst oförändrad eller sänkt avgift.
11 jun 99 – SfU 1998/1999:9

Nytt krångligt bostadstillägg
Bostadstillägget till pensionärer (BTP) ska beräknas på ett nytt sätt när det nya pensionssystemet träder i kraft år 2001. Vissa förlorar andra vinner på de nya, men alls inte enkla, reglerna.
11 jun 99 – SOU 1999:52

Samma innehåll men i olika förpackning
Gränsdragningen mellan IT-, tele- och massmediesektorerna blir allt otydligare. Konvergensen mellan de olika medierna leder till att det ibland är oklart vilken lagstiftning som ska tillämpas.
11 jun 99 – SOU 1999:55

Postnummer
Riksdagen har godkänt ett regeringsförslag som ska göra postväsendet effektivare och tillförlitligare än i dag.
11 jun 99 – TU 1998/1999:11

Regeringen undgår skarp KU-kritik
Konstitutionsutskottets årliga granskning av regeringen har inte resulterat i någon kritik. Men i ett fall, som rör undantag från tandvårdstaxan, anser riksdagen att regeringen har handlat på ett tvivelaktigt sätt.
4 jun 99 – KU 1998/1999:25

Försäkringskassorna har problem
De senaste åren har försäkringskassornas problem vuxit. Ibland är handläggningstider extremt långa. Effektiviteten har sjunkit. Kostnaderna per handlagt ärende har stigit. De regionala skillnaderna är stora.
4 jun 99 – SfU 1998/1999:7

The Man in Black
Sprit- och tobakssmugglare utnyttjar att den svenska skattelagstiftningen. gör skillnad på varor som importeras i kommersiellt syfte och varor som förs in i landet för personligt bruk.
21 maj 99 – SOU 1999:26

Ekonomiska kriser leder till politikbyte
De senaste 25 åren har den ekonomiska politiken förändrats radikalt. Drivkraften bakom politikbytena är att de återkommande ekonomiska kriserna hela tiden ändrar karaktär.
21 maj 99 – SOU 1999:9

Dyrare att slarva med trafikförsäkringen
Den som efter den 1 juli inte betalar sin trafikförsäkring i tid ska få högre straffavgift än i dag.
7 maj 99 – LU 1998/1999:19

Folkpartiet: Det måste löna sig att arbeta
Folkpartiet vill sänka skatterna med 18 miljarder kronor nästa år och föreslår därför att statens utgifter minskas med lika mycket.
7 maj 99 – Folkpartiets ekonomiska partimotion med anledning av 1999 års ekonomiska vårproposition

En miljon sitter i fällan
Mellan en halv och en miljon människor befinner sig i en position där deras ekonomiska standard inte påverkas av om de är arbetslösa, arbetar lite eller arbetar mycket. De sitter i en skatte-, avgifts- och bidragsfälla.
30 apr 99

70 procent har höga marginaleffekter
Under hela sjuttio- och åttiotalen diskuterades marginalskatterna för höginkomsttagarna. Sedan kom den stora skattereformen, krisen och budgetsaneringen. I dag är marginaleffekterna allra högst för barnfamiljer med låga inkomster. Många sitter i en fattigdomsfälla.
30 apr 99

Hypotetiska byggstenar
Om regeringen vill minska marginaleffekterna för barnfamiljer med låga inkomster måste kombinationen av skatter, bostadsbidrag och daghemsavgifter göras mindre progressiv.
30 apr 99

Miljöpartiet vill ha undantag i LAS
Miljöpartiet har tillsammans med de borgerliga partierna beslutat att små företag ska få göra undantag från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd.
30 apr 99 – AU 1998/1999:8

Sänkt skatt minskar inte arbetslösheten
Att påstå att sänkta skatter i huvudsak leder till att människor arbetar mer eller att det minskar arbetslösheten är nonsens, hävdar Joachim Vogel, välfärdsforskare på SCB.
30 apr 99 – Intervju med Joachim Vogel

TV-lista bara en formalitet
Rätten att upprätta en TV-lista, som ger allmänheten tillgång till stora sportsliga evenemang på teve blir bara en formalitet.
30 apr 99 – KU 1998/1999:23

Statens budget
Göran Perssons maxim att "den som är satt i skuld är icke fri" kan sägas genomsyra hela vårbudgeten. Spara och amortera är viktigast. Målet att halvera arbetslösheten tycks komma i andra hand.
23 apr 99 – Prop 1998/1999:100

Biståndet minskar
Biståndet får mindre pengar än vad regeringen räknade med i höstas trots att biståndsmålet räknas upp.
23 apr 99 – Prop 1998/1999:100

Offentliga sektorn krymper
Sverige blir än mer utlandsberoende. Samtidigt fortsätter den offentliga sektorn att krympa. Den offentliga sektorns andel av BNP minskar från 26 till 24 procent.
23 apr 99 – Prop 1998/1999:100

Tuff men realistisk skattekontroll efterlyses
Skattekontrollen bör skärpas. Men politiken måste vara långsiktig och realistisk. Överbud av den typ som förekom för några år sedan ska undvikas.
23 apr 99 – SkU 1998/1999:14

Bosse Ringholm ny finansminister
Bosse Ringholm blir ny finansminister. Omedelbart efter att det Åsbrink hade meddelat sin avgång ringde Göran Persson upp Bosse Ringholm och erbjöd honom jobbet som finansminister. Några timmar senare satt de sida vid sida och mötte massmedierna.
16 apr 99

Persson: Våldsam reaktion att avgå
Göran Persson öppnade sin presskonferens med att säga att regeringens ekonomiska politik ligger fast och att Åsbrinks plötsliga avgång var en våldsam reaktion vars sakskäl han inte kunde förstå.
16 apr 99

Åsbrink avgår: Saknar stöd och förtroende
Erik Åsbrink avgår som finansminister. Beskedet kom mycket överraskande två dagar innan vårbudgeten skulle presenteras.
16 apr 99

Sparbanken ska ha vanlig revisor
Sparbanker och medlemsbanker måste ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor från och med 1 januari år 2000. Idag är detta inte något tvång. Förslaget presenteras i en departementspromemoria och syftet är att utjämna vissa skillnader mellan å ena sidan bankaktiebolag och å andra sidan medlemsbanker och sparbanker.
16 apr 99 – Ds 1999:8

Cyberdemokrati en utopi
Demokratiutredningen har publicerat en skrift, av Anders R Olsson, som handlar om den nya informationsteknikens (Internets) betydelse för demokratin.
16 apr 99 – SOU 1999:2

Oklar ledning vid stora olyckor
Samhället måste ha en särskild god beredskap för att förhindra att stora olyckor och sabotage slår ut elförsörjning och telekommunikationer.
26 mar 99 – FöU 1998/1999:3

Mediekoncentration
Sverige behöver en starkare lagstiftning mot ägarkoncentration i massmedierna. Det anser mediekoncentrationsutredningen som lägger ett förslag som kräver grundlagsändring.
26 mar 99 – SOU 1997:30

Frågor utan svar
Regering och riksdag har anslagit 24,5 miljoner kronor för en särskild satsning på det industrihistoriska kulturarvet under åren 1999-2001. Professor Erik Hoffrén fick i uppdrag att föreslå hur satsningen skulle utformas. Av direktiven till utredningen framgår att regeringen bland annat ville ha förslag på aktiviteter och manifestationer i samband med millennieskiftet. En fanfar.
26 mar 99 – SOU 1999:18

Acceptabel information om IT-strategin
Regeringen har tidigare presenterat tre skrivelser som handlar om den nya informationstekniken och dess tillämpningar. Riksdagen är nöjd med redovisningen och ställer inte några speciella krav på regeringen med anledning av skrivelserna.
26 mar 99 – TU 1998/1999:4

Viktigare förordningar, direktiv och beslut antagna av EU:s ministerråd under 1998
I nedanstående förteckning redovisas viktigare förordningar, direktiv och beslut som är antagna under 1998. Urvalet av vilka beslut som räknas som viktigare har gjorts av respektive departement. Uppgifterna är hämtade ur regeringens skrivelse 1998/99:55, som handlar om verksamheten inom EU under det gångna året.
19 mar 99 – EU:s ministerråd

Europol drar ut på tiden
EU:s justitieministrar siktar på att Europol, det europeiska polissamarbetet, kan komma i gång med sin verksamhet till halvårsskiftet.
19 mar 99 – EU:s ministerråd

Nytt patentskydd
EU-parlamentet har givit sitt första godkännande av gemensamma EU-regler om så kallat bruksmodellskydd för uppfinningar. Detta är en form av patent som kan erhållas snabbare och billigare än vanliga patentskydd. Skyddet kan i första hand användas av enskilda uppfinnare och småföretagare som vill få ett rättsligt skydd för sina innovationer.
19 mar 99 – EU-parlamentet

Bedrägeridelegation avslutas
Senast den 1 juli i år ska en rapport lämnas om hur Sverige ska samordna sina insatser för att bekämpa bedrägerier med EU-bidrag.
19 mar 99 – Dir 1998:111

Missnöje med personuppgiftslagen
Riksdagen är motståndare till personuppgiftslagen, men kan på grund av EU-medlemskapet inte ändra lagen.
19 mar 99 – KU 1998/1999:15

Nej till insatser mot dålig ventilation
Regeringen vill inte skärpa den lagstiftning som riktar sig mot dålig ventilation, trots att dålig inomhusluft anses vara den viktigaste orsaken till att svenska folkets allergier ökar.
19 mar 99 – Prop 1998/1999:62

Nya regler för underhållsbidrag - Medelinkomsttagare ska betala mer
Den frånskilde förälder som har en normal inkomst och flera barn ska betala högre underhållsbidrag. Men den som bara har ett barn eller mycket låg inkomst kan räkna med oförändrad eller sänkt avgift.
19 mar 99 – Prop 1998/1999:78

P-vakter får styra trafiken
Regeringen anser att de kommunanställda parkeringsvakterna bör kunna hjälpa polisen med vissa uppgifter. Trafikövervakningen sköts i dag bara av polisen, men i framtiden ska även parkeringsvakter kunna delta, till exempel vid långa, tunga eller breda vägtransporter. Om kommunal personal deltar vid trafikövervakning ska kommunen också kunna ta ut avgift för utfört arbete. Avgiften är i dag 225 kronor per påbörjad timme och 3 kronor per kilometer.
19 mar 99 – Prop 1998/1999:91

Klagomål mot Sverige
Förra året avkunnade Europadomstolen för mänskliga rättigheter fem domar mot Sverige. Det framgår av regeringens redovisning av verksamheten inom Europarådet 1998.
19 mar 99 – Skriv 1998/1999:55

Sverige i Asien
Regeringen har utkommit med en lägesbeskrivning av hur en svensk Asienstrategi kan formuleras. Rapporten bygger i allt väsentligt på tre tidigare utredningar som gjorts av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.
19 mar 99 – Skriv 1998/1999:61

Hyresnämnderna avskaffas
Hyreslagstiftningsutredningen föreslår att hyresnämnderna avskaffas. Tvister enligt hyres- och arrendelagen bör istället avgöras i allmän domstol.
19 mar 99 – SOU 1999:15

Dispositionen av riksbankens vinst
Riksbankens resultat för år 1998 före bokslutsdispositioner uppgick till cirka 21,9 miljarder kronor. Riksdagens fullmäktige föreslår att 7,6 miljarder inlevereras till staten, 10,6 miljarder placeras i riksbankens dispositionsfondsförsäkring och 3,6 miljarder placeras i riksbankens resultatutjämningsfondsförsäkring. Riksbankens vinstresultat beror på kronans försvagning gentemot valutor i vilka riksbanken placerat kapital.
12 mar 99 – Förslag 1998/1999:RB2

Finska riksdagen - bäst i EU-klassen?
- Jag tycker att vårt system för kontroll av regeringens EU-politik är, om inte det bästa i Europa, så i alla fall nästan. Vi tar upp frågorna i ett tidigt skede och har tid att gå in i detaljerna och påverka besluten. Vi är ganska stolta över det här.
5 mar 99 – EU,

Minskat stöd för EU
Bara 36 procent av finländarna tycker att EU är i huvudsak bra, enligt den senaste Eurobarometern från hösten 1998.
5 mar 99 – EU,

Riksbankens årsberättelse
Riksbanken har avlämnat sin årsberättelse för år 1998. Den redovisar uppgifter om penning- och valutapolitiken, betalningsväsendet och det internationella samarbetet. Redogörelsen innehåller också förvaltningsberättelse och balans och resultaträkning.
5 mar 99 – Redogörelse :

Skattebaser blir rörligare
Vilka konsekvenser IT-utvecklingen kan tänkas få för det svenska välfärdssamhället diskuterades vid ett seminarium den 2 juni 1998. Ett referat från seminariet finns nu publicerat i en rapport, utgiven i SOU-serien. Som arrangörer stod Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och IT-kommissionen.
5 mar 99 – SOU 1998:153

Arbetslösheten slår hårt i betongförorterna
Nittiotalets flyktingar och invandrare är chanslösa på den svenska arbetsmarknaden, bara 10 procent försörjer sig genom arbete. Den ekonomiska krisen har slagit hårt, och värst är det i storstädernas betongförorter.
5 mar 99 – SOU 1999:8

Kosherslakt och Halalslakt i Sverige
Hur långt sträcker sig religionsfriheten i det svenska samhället? Varför är det kriminellt att slakta ett djur i enlighet med judisk eller muslimsk tradition i Sverige? Hur ska judar eller muslimer uppfatta den svenska grundlagens stadganden om religionsfrihet?
5 mar 99 – SOU 1999:9

Medierna och Politiken
Medierna och demokratin diskuterades på ett seminarium i Karlstad i förra veckan. Håkan Hvitfeldt inledde med att varna för kommersialiseringens negativa effekter för den politiska journalistiken. Staffan Sundin redovisade hur ägarkoncentrationen fortskrider på mediemarknaden. Christina Jutterström framförde hypotesen att det folkliga missnöje som idag riktas mot medierna sammanhänger med att medierna har blivit en maktfaktor. Kent Asp höll en kort akademisk föreläsning om mediemaktens osynliga ansikte och om begreppet medielogik. Maria Carlshamre analyserade ”Estoniaolyckans” efterspel i medierna och politiken. Petter Beckman berättade om det amerikanska begreppet public journalism. Björn Elmbrant slog ett slag för en journalistik som understödjer folkstyret. Här följer ett referat.
26 feb 99

Tre års planering i sluttampen
Under sitt halvår som unionens ordförande arrangerar Finland mellan 1 500 och 2 000 möten. Budgeten ligger på drygt en halv miljard kronor - men bilarna står Volvo och Renault för.
26 feb 99 – EU,

Bankerna klarade inte avregleringen
I september 1990 ställde finansbolaget Nyckeln in betalningarna. Det var första tecknet på den omfattande kris som startade i den övervärderade fastighetsmarknaden och sedan stegvis fortplantade sig till det övriga näringslivet och hela samhällsekonomin.
19 feb 99 – SOU 1998:169

Nya regler ska förebygga bankkris
Regelverket för bankerna har blivit överspelat av utvecklingen på finansmarknaden. För att gardera sig mot nya bankkriser måste lagarna inriktas tydligare på de intressen som samhället vill skydda, anser banklagskommittén.
19 feb 99 – SOU 1998:169

Inga fler radio-auktioner
Dagens kommersiella lokalradiostationer får behålla sina sändningstillstånd till år 2008 men sändningarna bör i framtiden ges en viss lokal karaktär.
19 feb 99 – SOU 1999:14

Teorier om arbetslösheten
Nationalekonomen Paul Samuelson myntade begreppet phillipskurvan, efter en australisk ekonom som hette just Phillips. Syftet med phillipskurvan var att visa att hög arbetslöshet hör ihop med låg inflation, och vice versa. Sambandet kunde ritas upp som en graf. Enligt phillipskurveteorin var det möjligt för en regering att till exempel välja låg arbetslöshet genom att stimulera ekonomin, och att betala priset i form av hög inflation.
12 feb 99

Stöd till allmän-TV ifrågasätts
EG-kommissionen kräver att få detaljerad information av regeringarna i Frankrike, Spanien och Italien om det statliga stödet till ländernas public service-TV. Enligt klagomål från kommersiella kanaler strider stödet mot EU:s konkurrensregler.
12 feb 99 – EU-kommissionen

Svårt att komma under 8 procent
Det är omöjligt att pressa ner den totala arbetslösheten under 8 procent utan reformer. Vi har att välja mellan en reformerad lönebildning och avreglering, säger LO:s chefsekonom Per-Olof Edin i den här intervjun.
12 feb 99 – Intervju med Per-Olof Edin

Inga stora strukturproblem
Ragnar Nymoen som är professor i nationalekonomi vid universitetet i Oslo hävdar i den här intervju att svensk ekonomi varken lider av för höga löner eller strukturproblem på arbetsmarknaden.
12 feb 99 – Intervju med Ragnar Nymoen

Arbetslösheten är politisk
Den höga arbetslösheten i Sverige låter sig inte förklaras av ekonomiska naturlagar eller stelheter på arbetsmarknad. Arbetslösheten beror på politiska misstag förklarar sociologiprofessorn Sten Johansson i den här intervjun.
12 feb 99 – Intervju med Sten Johansson

OECD har fel om jobben
De två norska ekonomerna Steinar Holden och Ragnar Nymoen är mycket kritiska till OECD:s teorier om den strukturella arbetslösheten.
12 feb 99 – Rapport av Holden och Nymoen

Europas arbetslöshet
Bara med låga generella löneökningar, större löneskillnader, sämre anställningskydd, lägre a-kassa och sänkta skatter kan arbetslösheten minskas. Så ser OECD-ekonomerna på saken.
12 feb 99 – Rapport från OECD

Seg debatt om tillväxt
I förra veckans riksdagsdebatt om tillväxten markerade partierna sina positioner, men någon debatt med överraskande eller rappa replikskiften blev det inte.
12 feb 99 – Riksdagsdebatt

Varför har vi arbetslöshet?
Varför är arbetslösheten så hög? Vad kan göras för att minska den? Det torde vara två av politikens viktigaste och allra svåraste frågor.
12 feb 99

Ingela Thalén tillbaka i regeringen
Vid riksdagens öppnande offentliggjorde Göran Persson en mindre regeringsombildning. Ingela Thalén blir biträdande socialminister och Maj-Inger Klingvall blir biträdande utrikesminister.
12 feb 99

Bolag kan ta över fordringar
Det ska bli lättare att bilda företag som tjänar pengar på att förvalta fordringar, enligt en promemoria från finansdepartementet.
5 feb 99 – Ds 1998:71

Timplan avskaffas på försök
Regering och riksdag har tidigare beslutat att ett antal grundskolor ska arbeta utan timplan. Timplanen ska bara avskaffas på försök, men om försöket faller väl ut är det tänkt att timplanen ska avskaffas helt och hållet i hela grundskolan. Vilka grundskolor som ska delta i försöket och hur det ska vara utformat är dock inte bestämt.
5 feb 99 – Ds 1999:1

Fel utvisa på livstid
En grekisk domstols beslut att utvisa en italiensk narkotikabrottsling på livstid strider mot EU:s regler om de grundläggande friheterna, anser EG-domstolen.
5 feb 99 – EG-domstolen

Ett steg mot gemensam försvarspolitik
EU ska utarbeta en handlingsplan för den europeiska försvarsindustrin och en gemensam politik för försvarsmateriel.
5 feb 99 – EU-parlamentet

Kritik mot klimatförstörande vapen
Amerikansk militär forskning om högfrekvent strålning som kan påverka jordens klimat möter kritik i Europaparlamentet. Forskningen strider mot flera internationella lagar, anser parlamentarikerna.
5 feb 99 – EU-parlamentet

Alarmerande siffror om barnmisshandel
Under senare år har flera rapporter varnat för att misshandeln av barn tycks öka. Nu tillsätter regeringen en parlamentarisk utredning som ska söka förklaringar till utvecklingen och hitta strategier för att förebygga och förhindra barnmisshandel.
5 feb 99 – Dir 1998:105

Fusk och oetisk forskning
Fusk och oetisk forskning ska motverkas med större öppenhet, stärkt utbildning och strängare kontroll. De forskningsetiska kommittéerna ska ha en nyckelroll.
5 feb 99 – SOU 1999:4

Elektronisk telefonkatalog i Telias regi
Telia blir skyldigt att inrätta en elektronisk telefonkatalog med nummer för fasta telefoner, mobiltelefoner, personsökare och fax från alla teleoperatörer i Sverige, enligt ett lagförslag från kommunikationsdepartementet.
29 jan 99 – Ds 1998:63

Gröna boken i ny upplaga
Den så kallade Gröna boken har kommit ut i ny upplaga. Boken innehåller statsrådsberedningens riktlinjer för författningsskrivning. Riktlinjerna är främst av tekniskt slag, men behandlar också frågor om hur man ska skriva till exempel ansvars- överklagande- och övergångsbestämmelser.
29 jan 99 – Ds 1998:66

Tempot höjs för en lösning på Agenda 2000
Det har gått ett och ett halvt år sedan EG-kommissionen lade fram sitt första förslag om reformer i jordbruks- och strukturpolitiken och EU:s nästa långtidsbudget, Agenda 2000. Tillsammans med senare framlagda lagförslag utgörs paketet av cirka 1 200 dokumentsidor som för närvarande granskas intensivt av regeringarna i EU:s medlemsländer. Beslutet ska fattas i mars.
29 jan 99 – EU,

Hårdare tag mot smällare
Regeringen vill att reglerna för smällare och raketer ses över. De skador och problem som dessa produkter vållar för människor och djur ska kartläggas.
29 jan 99 – Dir 1998:88

Strategi för nya Östersjömiljarden
Regeringen tillsätter en beredning som ska föreslå riktlinjer för det statliga stödet till näringslivsutveckling i Östersjöområdet.
29 jan 99 – Dir 1998:97

Misslyckad skattekontroll
Effektivare skattekontroll kan öka skatteintäkterna med 20 miljarder kronor. Det påstod regeringen för fem år sedan. Men så blev det inte.
29 jan 99 – Förslag 1998/1999:RR3

Svårt att spara på domstolarna
Det går inte att genomföra några stora besparingar inom domstolarna om inte antalet tingsrätter skärs ned radikalt.
29 jan 99 – SOU 1998:135

Momskrångel ska motverkas
Reglerna om moms vid uthyrning av fastighet ger bekymmer för såväl hyresvärdar som skattemyndigheter och ska därför bli något enklare.
29 jan 99 – SOU 1999:47

Lantbruksuniversitetet byter departement
Regeringen förbereder en överflyttning av ansvaret för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, från jordbruksdepartementet till utbildningsdepartementet.
22 jan 99 – Ds 1998:62

EU måste öppna dörren för insyn
Alla EU-institutioner bör inrätta diarier, register över både offentliga och hemliga handlingar, anser Europaparlamentet. EU får inte heller ta till hemligstämpeln i tid och otid.
22 jan 99 – EU-parlamentet

- EMU kräver politisk union
- Den gemensamma valutan är inte bara en möjlighet, utan i minst lika hög grad en risk för EU. Från och med nu måste en politisk union vara ledstjärnan.
22 jan 99 – EU,

Åtgärda bristen på engagemang
Det minskade valdeltagandet bör analyseras av demokratiutredningen, som dock inte ska nöja sig med att förklara den negativa utvecklingen. Utredningen bör också föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet. Utredningen ska samråda med rådet för utvärdering av 1998 års val, som har fått ett likartat utredningsuppdrag.
22 jan 99 – Dir 1998:100

Statens musiksamlingar tar över Svenskt visarkiv
En särskild utredare ska förbereda och genomföra flytten av Svenskt visarkiv till Statens musiksamlingar. Förutsättningen är att riksdagen godkänner regeringens förslag. Senast den 15 februari 1999 ska utredaren lämna förslag till hur pengarna ska fördelas mellan de två myndigheterna. Senast den 15 april ska utredaren lämna förslag till riktlinjer för visarkivets ställning inom Statens musiksamlingar och senast den 30 juni ska hela uppdraget redovisas.
22 jan 99 – Dir 1998:102

Djur kan skadas av alternativ medicin
Det finns risker med homeopati, kiropraktik, massagebehandling och andra alternativmedicinska behandlingar av djur, anser regeringen.
22 jan 99 – Dir 1998:104

Oro för sjunkande valdeltagande
Regeringen skriver att det finns tendenser som tyder på ett vikande förtroende för det politiska systemet och att det har uppstått en klyfta mellan väljare och valda. Regeringen anser att utvecklingen är oroande.
22 jan 99 – Dir 1998:99

Nya lagar och förordningar 1998
Nya lagar och förordningar som började gälla vid årsskiftet;Sluten ungdomsvård införs som alternativ till fängelse för ungdomar under 18 år som begått brott.
22 jan 99

Straffbart missbruka EU-subventioner
- Ett nytt brott, subventionsmissbruk, införs i brottsbalken för att bestraffa fusk med EU:s bidrag och avgifter. ;- Det blir straffbart att muta EP-ledamöter och höga tjänstemän i EU.;- Skatteavdrag för mutor förbjuds.
22 jan 99 – Prop 1998/1999:32

Sjukvårdens kris
Landstingens försämrade ekonomi har inneburit stora besparingar inom sjukvården. Det har inneburit att många sjukhus, kliniker och avdelningar har slagits samman, lagts ned, eller tvingats klara sig med minskade resurser.
22 jan 99 – Förslag 1998/1999:RR2

Vår fredsberedskap är god
Risken för allvarliga katastrofer, tekniska fel och sabotage är liten. Men om olyckan ändå är framme är beredskapen hög.
22 jan 99 – Skriv 1998/1999:33

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se