Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
220 artiklar
 
Utbildning & Demokrati 2014/3
Redaktionellt U&D 23:3
Välkomna återigen till ett ’professorsnummer’ med nytillträdda professorers installationsföreläsningar vid Örebro, Uppsala och Göteborgs universitet samt Linnéuniversitetet.
13 nov 14 – Utbildning & Demokrati nr 3 2014

Utbildning & Demokrati 2014/3
Kunskap in/om pedagogik Produktion, visualisering och effekter av skolresultat
Pedagogik som utbildningsvetenskap
13 nov 14 – Christian Lundahl

Utbildning & Demokrati 2014/3
Om didaktikens möjligheter - ett pragmatiskt perspektiv
Jag är förstås väldigt glad och stolt över att fått en professur i pedagogik vid Örebro universitet. Jag tycker att det är särskilt roligt att min professur har tillägget ”med inriktning mot didaktik”. Didaktiken har varit central i hela mitt läraroch forskarliv - jag är en didaktiker. Men jag är också övertygad om att didaktiken kan spela en stor roll i den fortsatta utvecklingen av svensk förskola, skola och lärarutbildning. Denna presentation kommer att kretsa kring didaktik, didaktisk forskning, hur jag ser på didaktikens utveckling i dagens utbildningspolitiska klimat och den roll som pedagogikämnet kan spela i denna utveckling.
13 nov 14 – Johan Öhman

Utbildning & Demokrati 2014/3
Utbildningens bedömningskulturer i granskningens tidevarv
Titeln Utbildningens bedömningskulturer i granskningens tidevarv är liksom den tematik den aktualiserar hämtad från min installationsföreläsning vid Uppsala universitet i november 2013. Rubriken har även direkta beröringspunkter med flera projekt som jag har varit och är involverad i. Vid sidan av temat som binder ihop texten inleds den med några noteringar om mitt kunskapsintresse och forskningsmiljöer som utgjort bas för min verksamhet.
13 nov 14 – Eva Forsberg

Utbildning & Demokrati 2014/3
Utbildningens villkor II en denationaliserad utbildningskonception
I denna installationsföreläsning vid Linnéuniversitetet (i maj 2014) tecknar jag en fördjupad bild av det tema som jag introducerade i min installationsföreläsning vid Örebro universitet 2011 och som har stått i centrum för min forskning sedan dess (Wahlström 2011). Temat, en denationell-instrumentell förståelse av skola och utbildning, berör relationen mellan samhälleliga förändringar och föreställningar om samhälleliga behov å ena sidan samt implikationer för vad som räknas som kunskap och god utbildning å andra sidan.
13 nov 14 – Ninni Wahlström

Utbildning & Demokrati 2014/3
Om varför begreppet undervisning behöver återerövras
I vår tid pågår en fragmentisering inom pedagogikämnet. En mängd ämnen såsom Pedagogiskt arbete och Utbildningsvetenskap har införts för att forskningsmässigt ringa in undervisning och skolans verksamhet (Claesson & Hultberg 2006). Dessa ämnen är nya och söker därför fortfarande till stor del efter sina former och sitt mer exakta innehåll. Det anmärkningsvärda med dessa nya universitetsämnen är att de i huvudsak överlappar ett ämne som redan fanns när de skapades.
13 nov 14 – Silwa Claesson

Utbildning & Demokrati 2014/2
Redaktionellt U&D 23:2
Välkomna till årets andra nummer av Utbildning & Demokrati - tidskrift för didaktik och utbildningspolitik av årgång 23. I de tre första artiklarna ställs och analyseras utbildningspolitiska frågor, närmare bestämt om skolans medborgarskapande och styrning. Med den fjärde och femte artikeln flyttar vi in i klassrummet och här analyseras på olika sätt de relationer som där tar form. Den sjätte och sista artikeln följer upp tidskriftens återkommande analyser av prov i skolan (nyligen ägnade vi ju ett nummer åt PISA, nr 3 2013).
13 jun 14 – Utbildning & Demokrati nr 2 2014

Utbildning & Demokrati 2014/2
Medborgarskapande för ett nytt millennium - Utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige
Citizenship in the making for a new millenium - education and citizen formation in 21st century Sweden. The aim of this article is to analyse citizenship formation in Swedish education. In highlighting trends regarding the assignment of the educational system to provide for democratic citizenship there are certain depictions of citizenship prevail- ing. The first stresses an inward-looking and inward-feeling citizenship, characterizing the citizen as deliberative and emotional. The second stresses an inward-looking and outward-making citizenship, characterizing the citizen as entrepreneurial and willing. Here, democracy is portrayed as already achieved. This, we argue, is hazardous as society risk being pictured as apolitical and democratically ‘saturated’. This situation does not open up for democratic change to come into question as desirable or even possible. Put differently, it leaves us with the notion that things have to be as they are, as we are living in the best of worlds.
13 jun 14 – Magnus Dahlstedt & Maria Olson

Utbildning & Demokrati 2014/2
Centralisering i en tid av decentralisering - Om den motsägelsefulla styrningen av skolan
Centralisation in an era of decentralisation - on the contradictory governing of school. The movement towards greater decentralisation is not seldom the obvious starting point for the study of school governance. In this article this assumption is analysed and problematised based on a reading of central education policy texts related to the last two curriculum reforms for the Swedish compulsory school ( Lpo 94, Lgr 11) and the EU’s overall growth policy from 2000 onwards. The result shows that although the school’s governance rightly can be described in terms of decentralisation, there are several parallel movements that point in the opposite direction. An increased influence from the EU over Swedish education policy, an increased central interest for school content issues, concentration of free schools to a few large corporations, and that teachers’ professional judgments are replaced by standardised and centrally-designed material are discussed as four such processes. The assumption of school decentralisation thus requires qualification and clarification in order to serve as a basis for the study of school governance.
13 jun 14 – Andreas Nordin

Utbildning & Demokrati 2014/2
Lärarlegitimationen som organisationsfråga - Strategisk respons och professionella konsekvenser
The Swedish teacher certification reform as an organizational issue - strategic responses and professional consequences. The Swedish teacher certification reform can be seen as a professional reform introduced to enhance the status and knowledge level of the teaching profession. However, a high degree of autonomy is granted to local schools when it comes to organizing and preparing for the reform. The article identifies different strategic responses of schools and discusses their professional consequences. Strategic responses include, for example, organizational selection and prioritization between certified and noncertified teachers, unwanted re-organization of schools and emergency solutions. It is argued that such responses imply a stronger division between certified and non-certified teachers as well as a clash between formalized competence and ideals relating to professional practice.
13 jun 14 – Magnus Frostenson

Utbildning & Demokrati 2014/2
Synlig pedagogik och subtila interaktionsmönster - Fallstudier av framgångsrik undervisning vid IV och IM
Visible pedagogy and subtle interactions. Successful teaching in upper secondary education for students not eligible for regular programmes. In this article, two examples of teaching for students not eligible for regular programmes in Swedish upper secondary education are analysed. These were selected as they are representative of teaching that the students have spoken highly of. A theoretical point of departure are theories of organizing which focus on connections of actions and institutionalized patterns. Institutionalized patterns of visible pedagogy with strong classification and strong framing (cf. Bernstein 1975) are identified. However, the two examples also show other more subtle interactions. These are analysed and shown to be of importance with the help of concepts from John Dewey (1916) and his emphasis on the role of communication and interaction in the educational process.
13 jun 14 – Ingrid Henning Loeb & Karin Lumsden Wass

Utbildning & Demokrati 2014/2
Etik och jämlikhet - En diskussion om den pedagogiska relationens villkor utifrån Emmanuel Levinas filosofi
Ethics and Equality. A Discussion on the Conditions for Educational Relations Using the Philosophy of Emmanuel Levinas. This article discusses ethics and equality using the philosophy of Emmanuel Levinas within the field of educational relations. Levinas usually focuses on ethics, but in this article I also discuss his parallel political dimension which makes equality possible. Levinas’ argument of infinite asymmetrical positions is used in an expanded sense to also include infinite individuals. This leads to a view of the educational relation as consisting of un-categorisable, infinite individuals independent of limiting and predetermined categories or roles. This argument also sets the stage for a view of equality in educational relations based on difference instead of sameness. Finally, the article argues for the possibility to use the theoretical considerations of Levinas’ ethical and political dimension to suggest a broader view on educational relations.
13 jun 14 – Simon Ceder

Utbildning & Demokrati 2014/2
Att pröva elevers läsförmåga i årskurs nio - En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska, delprov A Att läsa och förstå
Assessing reading comprehension in 9th grade. An analysis of test items in the National tests of Swedish, part A To read and To comprehend. Over the last decade, national tests have become increasingly important to define educational quality. Testing procedures are more time consuming and take a prominent role as instruments for control and governance. This development necessitates critical analyses of prevalent test constructions and of test validity. The article reports from an analysis of test items and scoring guidelines in the national test of Swedish in 9th grade, focusing specifically on the measurement of literary comprehension. The analysis is based on tests used 2005-2012. Drawing on test theory and reading process theory, findings indicate that the construct definition of reading comprehension in these tests is deeply problematic and that alternative test constructions should be considered.
13 jun 14 – Michael Tengberg

Utbildning & Demokrati 2014/1
Redaktionellt U&D 23:1
Den numera starkt centraliserade resultatstyrningen av det svenska skolväsendet har många ansikten och ett av de mest framträdande styrmedlen är Skolinspektionen, som i detta nummer underkastas en ingående inspektion av forskarsamhället. Som bekant kan skol- väsendet styras på olika sätt och vanligt är att uppfatta det svenska utbildningsväsendet som starkt centralstyrt under några decennier efter grundskolans genomförande på 1960-talet med normerande läroplaner, regelstyrning och en sammanhållen skola för att under 1990-talet decentraliseras med deltagande målstyrning och tillåta nya huvudmän för skola. Flera bedömare menar att decentraliseringen av skolväsendet fortgått alltsedan dess och sett till frågan om fristående skolor och olika former av beslutsfattande så har decentraliseringen fort- gått. I ett annat avgörande avseende har emellertid en recentralisering skett med en allt starkare mål- och framför allt resultatstyrning. En resultatstyrning som successivt utvecklat en allt starkare betoning på vad som kommit att benämnas måluppfyllelse; ett begrepp som kommit att etableras i den svenska utbildningspolitiken och även i den svenska skolans vardagsarbete.
13 jan 14 – Utbildning & Demokrati nr 1 2014

Utbildning & Demokrati 2014/1
Skolinspektion som styrning
Governing by school inspection. In this article we argue that school inspection is an important and potentially influential way of governing education that deserves additional scholarly attention. This introductory article aims to situate and describe the origin, theoretical foundations and methods and materials gathered in the three research projects included in this special issue. We also briefly describe some important characteristics of the Swedish school inspection and finish off with short introductions to the six articles.
13 jan 14 – Sara Carlbaum, Agneta Hult, Joakim Lindgren, Judit Novak, Linda Rönnberg och Christina Segerholm

Utbildning & Demokrati 2014/1
Europa i Sverige och Sverige i Europa? Policyförmedling och lärande genom skolinspektion1
Europe in sweden and sweden in europe? Policy brokering and learning through school inspection. The interplay between European inspection ideas and the Swedish school inspection is analysed using policy documents and an extensive number of interviews with key actors to trace what European ideas and practices influence, and to what extent they shape, two major current Swedish inspection models (regular supervision and quality audits), or whether they are shaped by Swedish notions of inspection. Swedish school inspection has been influenced particularly by England, Scotland, and the Netherlands, where civil servants at the inspectorate are important policy brokers. Sweden acts as an inspiration to nations that recently installed school inspection; its inspection models, design, and methods are of interest. The Standing International Conference of Inspectorates (SICI) is a dominant arena for policy brokering for Sweden. Inspection policy and practice akin to Swedish conditions travels, but is indigenised. A European community of practice and policy space through which education can be governed is promoted through SICI.
13 jan 14 – Christina Segerholm

Utbildning & Demokrati 2014/1
Marknadens misslyckande? Om behovet av utökad kontroll av fristående skolor
Market failure? The need for increased control of independent schools. This article critically analyses the introduction of an establishment control of independent schools in Sweden. I discuss how we can understand this change in the current governing regime of both marketization in terms of school choice and competition and increased central state control through national school inspections. This is done by analysing documents such as project plans and reports and interviews with employees at the Swedish Schools Inspectorate. By drawing on Bacchi’s (2009) “What’s the problem represented to be?” approach, I ask: What is the purpose of the establishment control? What problem is the new control represented to solve? For whom is the control necessary? Establishment control is represented as a problem of market risks that is justified by everyone’s gain. I argue that this is not only constructing legitimacy for school inspections but is also contributing to upholding market principles in education as such.
13 jan 14 – Sara Carlbaum

Utbildning & Demokrati 2014/1
Grund grund för bedömning? Dilemman i ”inspektionsträsket”
Shallow ground for judgement? Dilemmas in the “inspection swamp”. This article seeks to analyse school inspectors’ work in the Swedish school inspectorate’s regular supervision. The research problem revolves around tensions between, on the one hand, juridical and standardised scripts for action and tacit and embodied professional knowledge on the other. The inspectorate’s prevalent search for ‘equivalent judgements’ and the high stakes nature of inspectors’ judgement making give rise to complicated professional dilemmas and what Peter Dahler-Larsen labels constitutive effects. Inspectors struggle with their judgements and seek to merge programmatic and technical elements within the current model of regular supervision with their accumulated professional experience. The article draws particular attention to the inspectorate’s urge to make the implicit explicit. Inspectors’ oblige inspectees to provide detailed descriptions of their work; i e to be inspectable. Their stress on transparency and accountability is supposed to produce democratic accountability and improvement. The constitutive effects might, however, be counterproductive and enforce less responsible and knowledgeable school actors.
13 jan 14 – Joakim Lindgren

Utbildning & Demokrati 2014/1
Att ta inspektionen i egna händer - Hur lokala aktörer använder skolinspektionen
Taking inspection into one’s own hands: local enactments of swedish national school inspection. Inspectees are the focus of this paper, which reports findings on the local functions of Swedish national inspection - how head teachers, teachers, students and officers from responsible authorities utilise inspection as a resource. The paper draws on a particular perspective of implementation to analyse data from qualitative case study data from twelve Swedish compulsory schools by drawing on the concept of policy enactment (Ball et al. 2012). Even if inspection is a political tool that is largely intended to govern from the top down, this paper highlights the power of local agency and some of the ways in which the enactments of inspection are simultaneously in line with and extend beyond the politically anticipated functions, all pointing to the importance of inspection as a mobilising resource. It shows the multiplicity of activities that take place in schools and responsible authorities in the course of inspection.
13 jan 14 – Linda Rönnberg

Utbildning & Demokrati 2014/1
Granskningens verkningar - inspektörer om inspektionen
Inspection effects according to the inspectors. The main motives when Swedish school inspection was reinstalled in 2003 and reinforced in 2008 were the need for raising academic performance and for improving educational equivalence (Rönnberg 2012a, b). Annually, a cadre of school inspectors visit more than a thousand schools in Sweden. Do they believe that they ‘make a difference’? This paper analyses the ‘assumptive worlds’ (Marshall et al. 1985) of inspectors and inspection managers at the Swedish Schools Inspectorate as expressed in interviews. Their notions about what is affected and in what ways are brought forward, illuminating possible relationships between the inspection process and the national, municipal and school arena. The effects of school inspection through the eyes of the inspectors and managers are discussed in relation to joint assumptive worlds among them, and to constitutive effects (Dahler-Larsen 2012).
13 jan 14 – Agneta Hult

Utbildning & Demokrati 2014/1
Anpassningarnas för(e)ställning - Om Skolinspektionens tillsyn som en scen för förändring
Shaping a reality that is put on stage: head teachers performing adjustments to school inspection. Scholars have studied various aspects of school inspection, examining its activities from different perspectives, but there is a lack of studies focusing on the perceptions and experiences of the inspectees. In Sweden, the Swedish Schools’ Inspectorate (SSI) has become a central tool for governing the education sector. On July 1, 2011, the new Education Act came into force and granted the SSI additional resources and powers to monitor and control schools. Drawing on social interaction theory, this article analyses interviews with head teachers, focusing on adjustments in rules and practices undertaken to meet the SSI’s compelling demands. The results show that head teachers mainly strived to adjust to formal requirements in the steering documents. In the case of complex deviations from the steering documents, teachers adjusted by changing the representation of the practice, not the practice itself, to fit the rule. A discussion is put forward about school inspections as a means of shaping a reality that is put on stage so that it can be acted upon, and how such inspections define a strategic landscape that practitioners must navigate.
13 jan 14 – Judit Novak

Utbildning & Demokrati 2013/3
Redaktionellt U&D 22:3 - Kan vi lita på PISA?
Komparativa studier, dvs jämförelser mellan olika länders skolsystem och rankningar av dessa på basis av dessa komparativa studier, har haft ett stort genomslag under senare år och starkt påverkat utbildningspolitiker att göra förändringar i styrningen av skolan. Den s.k. PISA-chocken har drabbat flera länder och i Sverige har resultat från såväl PISA som TIMMS och PIRLS etc. haft ett betydande inflytande på den inhemska utbildningsdebatten. Men kan vi lita på PISA?
10 okt 13 – Utbildning & Demokrati nr 3 2013

Utbildning & Demokrati 2013/3
Tema: Storskaliga studier - Kunskapsmätningar som paradox och möjlighet
Ett övergripande fokus i detta temanummer är att analysera, granska och diskutera de storskaliga studierna och deras påverkan på utbildningssystemen i Sverige och internationellt. I flera av artiklarna argumenterar författarna för att resultaten från PISA och TIMSS såväl som de nationella proven tenderar att få ett allt större inflytande på utbildningspolitik och undervisning i Sverige och i övriga världen under 2000-talet.
10 okt 13 – Anders Jakobsson

Utbildning & Demokrati 2013/3
Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA - Likvärdighet, förståelse och kunskapssyn
Huvudsyftet med denna artikel är att bidra till att fördjupa förståelsen av hur man kan använda data från storskaliga studier för att undersöka trender när det gäller svenska elevers kunskaper i och om naturvetenskap under 2000-talet. De internationella resultatbeskrivningarna från PISA och TIMSS-studierna indikerar en relativt kraftig och generell nedgång av svenska elevers kunskaper inom ämnesområdet under de det senaste decenniet (se t.ex. OECD 2004, OECD 2007, OECD 2010, Skolverket 2010).
10 okt 13 – Anders Jakobsson

Utbildning & Demokrati 2013/3
Trender och likvärdighet - Svenska elevers resultat på PISA naturvetenskap i en internationell jämförelse
Sedan år 2000 genomför organisationen Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) vart tredje år en stor internationell studie, Programme for International Student Assessment (PISA) med målsättningen att kartlägga elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Antalet länder som deltar har ökat under senare år och 2009 genomfördes kunskapsmätningen i 65 länder. Ett vanligt sätt att redovisa resultaten från studierna är att presentera medelvärden från de deltagande länderna. När det gäller svenska elevers resultat i naturvetenskap har resultaten visat på en nedåtgående trend mellan de fyra mättillfällena, från ett medelvärde på 512 poäng år 2000 till 495 poäng år 2009 (OECD 2010a).
10 okt 13 – Eva Davidsson, Karl-Göran Karlsson & Magnus Oskarsson

Utbildning & Demokrati 2013/3
Högstadieelevers användning av naturvetenskapligt språkbruk i kemiämnet i TIMSS
Det finns flera anledningar till att språkets betydelse för lärande i de naturvetenskapliga ämnena har rönt ökad uppmärksamhet de senaste åren. Det specialiserade språk som används inom det naturvetenskapliga fältet har länge setts som svårtillgängligt, och det har också visats att språket i läroböcker i de naturvetenskapliga ämnena har högre informationstäthet, abstraktion och teknikalitet (ämnesspecifika termer) än texter i andra ämnen (Agnes Edling 2006, Pia Nygård Larsson 2011).
10 okt 13 – Sofie Johansson Kokkinakis & Birgitta Frändberg

Utbildning & Demokrati 2013/3
School effectiveness in science in Sweden and Norway viewed from a TIMSS perspective
Declining achievement levels among students in Sweden in several core subjects has brought about a debate concerning strategies for improving student achievement. A significant amount of research has been conducted in Sweden regarding student achievement, and these studies have reviewed factors that influence student success at different levels of the educational system and from different perspectives.
10 okt 13 – Marie Wiberg & Ewa Rolfsman

Utbildning & Demokrati 2013/3
Nationella prov i NO och lärares val av undervisningsinnehåll
Från och med läsåret 2009/10 skriver alla elever i skolår 9 i Sverige nationellt prov i ett av de naturorienterande ämnena (NO-ämnena) fysik, kemi eller biologi. De huvudsakliga syftena med det nationella provsystemet i Sverige är att stödja lärarnas arbete med likvärdig, rättvis bedömning och betygsättning av elever och att ge underlag för att analysera i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på olika nivåer. Vidare nämns att syften som nationella prov ska kunna uppfylla är att vara ett stöd i lärarnas arbete genom att konkretisera kursplanerna och att öka elevernas måluppfyllelse.
10 okt 13 – Eva Lundqvist & Malena Lidar

Utbildning & Demokrati 2013/3
Att förstå naturvetenskapliga kunskapsmätningar utifrån en sociokulturell teoriram
Här redovisas exempel på texter och frågor som förekommer i PISA-undersökningarna. De sociokulturella aspekterna diskuteras.
10 okt 13 – Margareta Serder

Utbildning & Demokrati 2013/3
Open access
Utbildning & Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik är en vetenskaplig tidskrift med open access som publicerar artiklar på de nordiska språken och på engelska. Samtliga artiklar genomgår peer review. Utbildning & Demokrati ingår nu i Directory of Open Access Journals www.doaj.org. Artiklarna är därmed sökbara i vetenskapliga databaser, vilket ökat tidskriftens tillgänglighet och spridning.
10 okt 13 – Utbildning & Demokrati nr 3 2013

Utbildning & Demokrati 2013/2
Redaktionellt 22:2
Välkommen till årets andra nummer av Utbildning & Demokrati. Detta nummer består liksom det föregående av artiklar på olika teman - vi tackar och bugar för den goda tillgången på artiklar som gör att vi kan bibehålla en hög kvalitet.
5 maj 13 – Utbildning & Demokrati nr 2 2013

Utbildning & Demokrati 2013/2
Att förstå barndom - Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being)
Barn är riktiga barn endast om deras livserfarenheter är i samklang med en specifik uppsättning idéer om barndom. -Hugh Cunningham
5 maj 13 – Mats Trondman

Utbildning & Demokrati 2013/2
Barns motstand som demokratisk deltaking i basebarnehagen
I dei siste åra har det vore ei eksplosiv utbygging av norske barnehagar. Ein del av desse nye barnehagane er bygde som såkalla basebarnehagar der dei ulike romma representerer forskjellige aktivitetar, som tilbod på ein marknad (Kjørholt & Seland 2012, Kjørholt & Tingstad 2007, Seland 2009). I basebarnehagar er fleire rom innreia slik at dei viser tydeleg kva dei skal brukast til, til dømes drama, bygging, forming, familieleik, data, lesing eller musikk.
5 maj 13 – Liv Torunn Grindheim

Utbildning & Demokrati 2013/2
Praksisfellesskap innvandrerungdom erfarer i møte med videregående skole
I takt med en stadig økende innvandring viser det internasjonale bildet at flere land i Europa har utfordringer i henhold til å tilby en skole basert på likeverdighet. I Frankrike og Tyskland snakkes det om en dysfunksjonell skole for innvandrere (Auernheimer 2006, Beauzamy & Féron 2012). I Danmark presterer innvandrere og danskfødte med innvandrerforeldre dårligere enn danskfødte elever blant annet på grunn av assimilering (Beauzamy & Féron 2012). I Sverige er bildet et annet, hvor svenskfødte med innvandrerforeldre presterer på nivå med svenskfødte (Nusche 2009, OECD 2012). Situasjonen i Norge er på mange måter sammenfallende med store deler av Europa, hvor innvandrere og norskfødte med innvandrerforeldre presterer dårligere i skolen enn etnisk norske (Steffesen & Ziade 2009).
5 maj 13 – Vibeke Solbue

Utbildning & Demokrati 2013/2
”En trygg och framgångsrik skola” Pedagogiska övertygelser i fyra landsortsskolor
Utgångspunkten för den här artikeln är övertygelser som lärare och rektorer gett uttryck för i samband med ett skolutvecklingsprojekt. Att vara lärare och rektor innebär att man i vardagen måste hantera komplexa situationer och ta många beslut som gäller undervisning och bedömning. Vårt antagande är att dessa beslut tas med elevers bästa för ögonen, men att besluten kan vara mer eller mindre medvetna och utgå från övertygelser och ideal som varierar med tid och rum. Vi kommer i den här artikeln i första hand att låta några skolors lokala, pedagogiska identiteter (se Bernstein 2000) komma i förgrunden.
5 maj 13 – Anita Norlund, Jörgen Dimenäs, Kerstin Kolback & Christer Wede

Utbildning & Demokrati 2013/2
Swedish environmental and sustainability education research in the era of post-politics?
The special issue New Swedish environmental and sustainability education research, published in Education & Democracy 20(1), offers an interesting collection of articles from a new generation of researchers affiliated to the Graduate School in Education and Sustainable Development (GRESD).
5 maj 13 – Beniamin Knutsson

Utbildning & Demokrati 2013/2
En respons till Swedish environmental and sustainability education research in the era of post-politics?
Beniamin Knutsson utvecklar i artikeln Swedish environmental and sustainability education research in the era of post-politics? en kritik mot bidragen i ett temanummer av Utbildning & Demokrati 20(1), New Swedish environmental and sustainability education research, som samlar sex bidrag från forskarskolan GRESD och där jag varit gästredaktör. Utifrån ett post-marxistiskt perspektiv, främst med referenser till Chantal Mouffe, menar Knutsson att alla dessa bidrag förfäktar en post-politisk logik. Det innebär att de inte framhåller den politiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling.
5 maj 13 – Johan Öhman

Utbildning & Demokrati 2013/2
Recension
Einar Sundsdal, Naturalistisk humanisme: Bidrag til et pedagogisk standpunkt
5 maj 13 – Anders Burman

Utbildning & Demokrati 2013/2
Et større fellesskap av sjeler
Replikk til Anders Burman
5 maj 13 – Einar Sundsdal

Utbildning & Demokrati 2013/1
Redaktionellt U&D 22:1
Välkommen till årgång 22 av tidskriften Utbildning & Demokrati. I detta nummer samsas sex artiklar på teman som lärarprofessionalitet, spänningen mellan ett enhetligt kulturarv och mångkulturalitet, förverkligandet av demokrati i skola och klassrum, arbetet med livskunskap, estetiska lärprocesser samt en recension som anknyter till den tidigare behandlade inkluderingsfrågan och den aktuella evidensproblematiken.
28 jan 13 – Utbildning & Demokrati nr 1 2013

Utbildning & Demokrati 2013/1
Från definierat förflutet till utstakad framtid
En begreppshistorisk analys av kulturbegreppet i läroplaner, 1962-2011
28 jan 13 – Lotta Johansson

Utbildning & Demokrati 2013/1
Etisk aktör eller solitär reaktör?
Om etisk otydlighet i manualbaserat värdegrundsarbete
28 jan 13 – Kirsten GrØnlien Zetterqvist & Sara Irisdotter Aldenmyr

Utbildning & Demokrati 2013/1
Elevinflytande i en skola i förändring
Elever har rätt till inflytande i skolan. De ska hållas informerade i frågor som rör dem och ha inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Samtidigt som inflytande är en rättighet för alla elever och något som ska gälla här och nu, är det också en del av skolans demokratifostran. Förmåga att utöva inflytande och påverka beslutsfattare är en del av en medborgerlig demokratisk kompetens som skolan ska utveckla hos eleverna. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen antas eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. De förväntas därigenom som vuxna bli aktiva ansvarstagande samhällsmedborgare som deltar i gemensamma beslutsprocesser (Lgr 11, kap 1, 2:3).
28 jan 13 – Maria Rönnlund

Utbildning & Demokrati 2013/1
Deliberativ demokrati i den norska skolan
Ger lärare uttryck för deliberativa uppfattningar när det kommer till demokrati och demokratiutbildning?
28 jan 13 – Martin Samuelsson

Utbildning & Demokrati 2013/1
Bild och pedagogikens estetiska språk
- en analys av nationella styrdokument
28 jan 13 – Elisabet Malmström

Utbildning & Demokrati 2013/1
Att hantera läraryrkets komplexitet(er) - en grund för professionalitet?
Att lärares arbete är komplext är de flesta överens om. Men långt färre ställer sig frågorna om på vilka sätt det är komplext, och av vilka anledningar. I denna artikel belyses inledningsvis några dimensioner av komplexitet i lärares arbete, samt vilka konsekvenser de kan få för hur lärares arbete utförs och uppfattas. Läraryrkets komplexitet(er) har i sin tur bäring på lärarprofessionalitet, ett begrepp vars betydelse varken är oomstritt eller självklart. Jag behandlar betydelser av lärarprofessionalism och lärarprofessionalitet, och i den avslutande delen introduceras frågan om hur lärarprofessionalitet står i relation till komplexitet. Syftet är att bidra till en fördjupad diskussion av lärares arbete och professionalitet. Inledningsvis belyser ett empiriskt exempel hur en lärares tänkande kring det komplexa uppdraget kan se ut i vardagen.
28 jan 13 – Anneli Frelin

Utbildning & Demokrati 2012/1
Editorial
This volume of the journal is a theme number on Citizenship under Liberal Democracy. Here we are offered a deeper insight into the ways in which citizenship education is theorized, structured and measured in the internationally encompassing IEA/ICCS study. By providing qualitative empirical cases in their respective articles, the authors hint at feasible openings for ways of approaching the study.
28 jan 12 – Utbildning & Demokrati nr 1 2012

Utbildning & Demokrati 2012/1
Citizenship education in discussions concerning political issues
The International Civic and Citizenship Education Study (ICCS, 2009)1 aims to capture young people’s readiness to participate as active citizens in society. One distinct theme concerns their participation in discussions on social and political issues. This is not surprising because discussion on such issues is an aspect often connected to active democratic participation.
28 jan 12 – Johan Liljestrand

Utbildning & Demokrati 2012/1
Theme: Citizenship education under liberal democracy
To be or not to be a (properly educated) citizen – comments on the ICCS 2009 study
28 jan 12 – Maria Olson

Utbildning & Demokrati 2012/1
Theme Context: Citizenship education under liberal democracy
A contextualization of the comments on the IEA/ ICCS 2009 study
28 jan 12 – Carsten Ljunggren

Utbildning & Demokrati 2012/1
The (embodied) citizen
Exploring young people’s possibilities to engage in the wellbeing of others
28 jan 12 – Silvia Edling

Utbildning & Demokrati 2012/1
The political voice of young citizens
Educational conditions for political conversation – school and social media
28 jan 12 – Erik Andersson

Utbildning & Demokrati 2012/1
What counts as young people’s civic engagement in times of accountability?
On the importance of maintaining openness about young people’s civic engagement in education
28 jan 12 – Maria Olson

Utbildning & Demokrati 2011/3
Redaktionellt
Välkomna till det tredje numret av jubileumsårgången nummer 20, det vill säga det sextionde exemplaret av tidskriften Utbildning & Demokrati som fylls med bidrag från sex professorer som samtliga starkt bidragit till tidskriftens framgångar under de gångna åren.
10 okt 11 – Utbildning & Demokrati nr 3 2011

Utbildning & Demokrati 2011/3
Utbildning – mellan individ, nation och samhälle
I dagens föreläsning ska jag uppehålla mig vid ett av utbildningens påtagliga samtidsproblem – ett problem som på intet sätt är nytt i utbildningshistorien, men som kommit att bli allt tydligare under 2000-talet och där fått sin speciella relief, nämligen frågan om hur olika former av nationell identitet är en del av politik och samhälle och hur den inverkar på utbildningen av unga medborgare.
10 okt 11 – Carsten Ljunggren

Utbildning & Demokrati 2011/3
Utbildningens villkor
– globalisering och lokal mångfald
10 okt 11 – Ninni Wahlström

Utbildning & Demokrati 2011/3
Politisk danning etter 22. juli
Politisk danning begynner ofte med personlige opplevelser av krenkelse, urettferdighet eller manglende respekt for en selv og andre, med å bli trukket med i politiske bevegelser og organisasjoner, eller med dramatiske politiske hendinger. Den kan også skyldes den mer dagligdagse påvirkningen fra en god venn, en inspirerende lærer, eller en engasjerende bok. I alle fall synes den å begynne i det vi kaller in media res – midt i tingene, stedfestet og tidfestet: mordet på Kennedy i Dallas 1963, angrepet på World Trade Center i 2001, og nå Oslo og Utøya 22. juli 2011. Den som opplever seg som politisk menneske, blir det likevel ikke plutselig som ved et under, men over tid: vi blir allerede fra barnsben av oppdratt og formet i et samfunn med lokale politiske institusjoner. Fortiden risses fra barnsben av inn i kropp og sinn som holdninger, vaner og begreper. Men det er hendingen som tenner opplevelsen av det historiske, som gjør en forskjell og tilmed kan bli skjellsettende. Utøya var en av dem.
10 okt 11 – Lars Løvlie

Utbildning & Demokrati 2011/3
Kontext och mänskliga samspel
Ett sociokulturellt perspektiv på lärande
10 okt 11 – Roger Säljö

Utbildning & Demokrati 2011/3
Ett manifest för pedagogik
I november 2010 avslutade vi skrivandet av ett manifest för pedagogik. Manifestet var ett försök att besvara frågor om utbildning och pedagogik, både inom det pedagogiska forskningsfältet, men också i dagens politiska samhällsklimat i stort. I det följande publicerar vi detta manifest, samt två kommentarer i vilka vi försöker belysa några av de orsaker som har lett fram till skrivandet av detta manifest. I dessa kommentarer försöker vi även placera in manifestet i olika diskussioner och debatter.
10 okt 11 – Gert Biesta & Carl Anders Säfström

Utbildning & Demokrati 2011/2
Redaktionellt
Jubileumsårets – tidskriftens tjugonde årgång – andra nummer samlar artiklar från olika aktuella utbildningsvetenskapliga forskningsfält som bland annat analyserar den nu rådande utbildningspolitikens kunskapssyn och dess konsekvenser i skola och lärarutbildning, mötet mellan familjerätt, barn och skola, unga danska muslimers politiska identitetsutveckling och hur skolan förhåller sig till denna samt slutligen en analys av tidsbegreppet i pedagogisk forskning.
5 maj 11 – Utbildning & Demokrati nr 2 2011

Utbildning & Demokrati 2011/2
Den mätbara litteraturläsaren
En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen
5 maj 11 – Stefan Lundström, Lena Manderstedt & Annbritt Palo

Utbildning & Demokrati 2011/2
Läraren som konkurrensmedel
Kunskapskälla, stödperson eller icke-person?
5 maj 11 – Magnus Frostenson

Utbildning & Demokrati 2011/2
Vygotskij goes neoliberal
Den ideala eleven och läraren i lärarutbildningens examinationspraktik
5 maj 11 – Lena Sjöberg

Utbildning & Demokrati 2011/2
Skolan, familjerätten och barnen
När skola och förskola berörs av familjerättsliga processer och beslut griper olika professioners verksamheter in i varandra och olika sätt att tänka från skilda delar av välfärdssystemet möts. Forskning om vad det innebär för skola och förskola att beröras av familjerättsliga processer och beslut är nästintill obeintlig.1 Barns utsatthet och inslagen av våld i samband med familjerättsliga processer har under senare år kommit att uppmärksammas och lett till vissa förändringar i lag och praktik. (Socialstyrelsen 2006; Eriksson & Näsman 2009).
5 maj 11 – Linnéa Bruno

Utbildning & Demokrati 2011/2
Uncovering the political in non-political young muslim immigrant identities
The theme of this paper is political identity and participation among Muslim migrant young people in Denmark. Political identity is analysed by examining students’ political interests and perception of themselves as participants in politics, as well as their rationalities for politics. In order to address the research question ‘What characterizes political identities among Muslim immigrant young people in schools?’ we interviewed eight Muslim students from a Danish upper secondary school and from different national origins.
5 maj 11 – Niels Nørgaard Kristensen & Trond Solhaug

Utbildning & Demokrati 2011/2
Pedagogikk, tid og individualisering
En stor del av dagens pedagogiske virksomhet kjennetegnes av tydelige undervisningsmål, blant annet for å sikre at det er en trygg og sikker forbindelse mellom pedagogisk formidling og pedagogisk utbytte (Biesta 2001, 2004, 2006a, 2009a). Slik er vi innenfor den delen av pedagogikk som dreier seg om kvalifisering. Det vil si at elevene skal kvalifisere seg for noe, det være seg et fag, et yrke eller lignende.
5 maj 11 – Herner Sæverot

Utbildning & Demokrati 2011/1
Worry becomes hope in education for sustainable development
An action research study at a secondary school
28 jan 11 – Lena Persson, Iann Lundegård & Per-Olof Wickman

Utbildning & Demokrati 2011/1
Theme: New Swedish environmental and sustainability education research
This special issue of Education & Democracy presents examples from a new generation of Swedish research on environmental and sustainability education and thereby complement the picture of the current Swedish environmental and sustainability education research outlined in the recent Danish-Swedish special issue of Environmental Education Research (Vol 16, No 1) and the anthology Democracy and Values in Education for Sustainable Development – Contributions from Swedish Research (Öhman 2008).All the contributors to this issue are associated with the Graduate School in Education and Sustainable Development (GRESD), either as PhD students or as supervisors.1
28 jan 11 – Johan Öhman

Utbildning & Demokrati 2011/1
Measuring attitudes towards three values that underlie sustainable development
Values linked to sustainable development have been formulated by the Earth Charter (2000), the World Summit on Sustainable Development (WSSD 2002) and the Global Scenario Group (Raskin et al. 2002). According to Antony Leiserowitz (2006), the fundamental values necessary to achieve sustainable development are presented only in the Millennium Declaration (UN 2000). These key values are freedom, equality, solidarity, tolerance, respect for nature and shared responsibility.
28 jan 11 – Tomas Torbjörnsson, Lena Molin & Martin Karlberg

Utbildning & Demokrati 2011/1
Knowledge capabilities for sustainable development in global classrooms – local challenges
Various recent reports (Tilbury 2010, Wals & Kieft 2010) have recognised the urgency of developing appropriate tools for learning among pupils within the complex and transdisciplinary field of Education for Sustainable Development (ESD), also emphasizing the significance of global learning. Global learning (GL) is understood in different ways; in this article it will be seen as a process, as well as one of the outcomes of educational programmes which take sustainability seriously (Anderberg, Nordén & Hansson 2009, Scott 2010).To be meaningful, global learning” needs to be regarded from the individual learner’s point of view, according to William Scott (2010). In other words, we have to consider what the learners really leave the activity with (Rauch & Steiner 2006, Brunold 2005, Hartmeyer 2001).
28 jan 11 – Birgitta Nordén & Elsie Anderberg

Utbildning & Demokrati 2011/1
How student teachers form their educational practice in relation to sustainable development
Education for change needs change in education
28 jan 11 – Ingela Bursjöö

Utbildning & Demokrati 2011/1
Cosmopolitan perspectives on education and sustainable development
Between universal ideals and particular values
28 jan 11 – Louise Sund & Johan Öhman

Utbildning & Demokrati 2011/1
A business to change the world
Moral responsibility in textbooks for International Economics
28 jan 11 – Pernilla Andersson, Johan Öhman & Leif Östman

Utbildning & Demokrati 2010/3
Redaktionellt
Om det föregående numret av Utbildning & Demokrati, nr 2 2010, gav olika exempel på analyser av skola och utbildning förankrade i moderniteten och vägar att gå vidare som kosmopolitanism och deliberation, så är ansatsen i föreliggande nummer mer postmodernt orienterad.
10 okt 10 – Redaktionen

Utbildning & Demokrati 2010/3
Tema: Ordningens pris
Detta nummer av Utbildning & Demokrati handlar om ordningens pris. Det vardagliga talet om skola och utbildning utgår från en skola i kris, en skola som saknar ordning och en skola vars utbildningspolitik vilar på otydlighet och flum. Den enda räddningen är att återvända till kunskapsskolan, en skola där det råder ordning, reda och arbetsro, vars utbildningspolitik vilar på en solid och tydlig epistemologisk grund. Skolans ordning och resultat ska återupprättas och reproduceras genom att läraren intar rollen som den starke ledaren och kunskapsöverföraren som formar eleven till en god och faktaberikad människa som i konkurrens med andra är redo för arbetslivet.
10 okt 10 – Niclas Månsson & Carl Anders Säfström

Utbildning & Demokrati 2010/3
Vad kan utbildning åstadkomma?
En kritik av idealiserade föreställningar om utbildning
10 okt 10 – Carl Anders Säfström

Utbildning & Demokrati 2010/3
Kan vi räkna med läraren?
… Nedgången i lärarnas kognitiva förmågor är negativ för elever med hög studiekapacitet. Däremot förefaller elever med låg studiekapacitet faktiskt missgynnas av att ha en lärare med hög kognitiv förmåga. Det verkar även som om nedgången i kognitiva förmågor gynnat flickor relativt pojkar. […] Detta betyder att en och samma lärarkår kan användas mer eller mindre produktivt beroende på hur matchningen mellan elever och lärare fungerar (Grönqvist & Vlachos 2008, s 14).
10 okt 10 – Jonas Nordmark

Utbildning & Demokrati 2010/3
Låt skillnaden vara
I juni 2009 lämnade Diskrimineringsombudsmannen (DO 2009) in en stämningsansökan vid Eksjö tingsrätt. Ärendet gällde två romska syskon, en pojke och en flicka, som utsatts för återkommande trakasserier av skolans elever utan att skolan vidtagit några direkta åtgärder för att stoppa detta. De har heller inte fått den modersmålsundervisning de har rätt till.
10 okt 10 – Niclas Månsson

Utbildning & Demokrati 2010/3
Välkomna (nästan) allihopa!
Mellan kategoriserade olikheter och radikal skillnad
10 okt 10 – Elisabet Langmann

Utbildning & Demokrati 2010/3
Levande Ordning
Lärarkandidaten skulle undervisa i engelska de kommande dagarna. Klassen bestod av ca 25 pratsamma men intresserade 9:e klassare. Lärarkandidaten kände sig nervös men förberedd. Han hade fått en lista från klassens ordinarie lärare där elevernas namn stod i sittplatsordning. Han stod bredvid OH-maskinen med listan. Han harklade sig, eleverna tystnade och vände uppmärksamheten mot honom. Efter att ha introducerat sig själv sa han att han skulle börja med upprop för att lära känna vilka alla var. Han gick runt i ordning, upp en rad, ned nästa, nervositeten gjorde att han kanske gick snäppet för snabbt för att få alla namn att riktigt fastna i minnet. Det gick bra i alla fall. Eleverna svarade ”ja” eller vinkade med handen. Han kom till näst sista bänkraden, ropade en flickas namn och plötsligt:
10 okt 10 – Cathrine Ryther

Utbildning & Demokrati 2010/3
”Jag var ju aldrig riktigt elak”
Amandas berättelse
10 okt 10 – Silvia Edling

Utbildning & Demokrati 2010/2
Redaktionellt
Tidskriften Utbildning & Demokrati innehåller i sitt andra nummer för år 2010 (volym 19) ett antal artiklar på synnerligen aktuella teman som kosmopolitanism, livskunskap, olika perspektiv på skoldemokrati, medborgar- och hälsofostran där framför allt lärarrollen fokuseras.
5 maj 10 – Utbildning & Demokrati nr 2 2010

Utbildning & Demokrati 2010/2
Läroplanen och föreställningen om ett kosmopolitiskt arv1
I denna essä försöker jag redogöra för läroplanen som kosmopolitiskt arv. Jag kommer att visa hur en sådan läroplan kan bidra till att utveckla en kosmopolitisk medvetenhet, med vilket jag menar en varaktig beredvillighet att lära sig av det nya och annorlunda, samtidigt som man tar hänsyn till det kända och välbekanta.
5 maj 10 – David T. Hansen

Utbildning & Demokrati 2010/2
Lärarprofessionen och arbetet med livskunskap i grundskolan
Nya formuleringar av skolans och lärarens uppdrag, centralt eller lokalt påbjudna, påverkar lärarens vardag och upplevelsen av och synen på lärarprofessionen. Internationellt pågår omfattande forskning kring hur lärarpersonen och lärarprofessionen påverkas av olika typer av förändringar dels av uppdraget som sådant, dels villkoren under vilka man förväntas genomföra uppdraget
5 maj 10 – Sara Irisdotter Aldenmyr

Utbildning & Demokrati 2010/2
Den formella skoldemokratins roll för medborgarfostran och elevinflytande
Ungdomsskolans dubbla uppdrag
5 maj 10 – Åsa Brumark

Utbildning & Demokrati 2010/2
From teaching young people to be healthy to learning health
During the last twenty years there has been a worldwide reappearance of interest in questions about the health of young people from politicians as well as from educators. In the light of an expanding population of aged people in the western world and growing concern about obesity, adolescent sexual health and drug abuse (Barton & Whitehead 2008, Flodmark, Marcus & Britton 2006, Hanson & Chen 2007), education has understandably been foregrounded as a tool for creating healthy citizens, affording ready-made lifestyles and a menu of healthy behaviours from which young people can choose (Simovska 2007).
5 maj 10 – Mikael Quennerstedt, Lisette Burrows & Ninitha Maivorsdotter

Utbildning & Demokrati 2010/2
Recensionsessä: Ett nytt språk om skola?
Rose, Mike (2009): Why School? Reclaiming Education for All of Us. New York: The New Press.
5 maj 10 – Ninni Wahlström

Utbildning & Demokrati 2010/1
Tema: Förorten och skolan
Runt om i Västeuropa pågår en utveckling som segregerar och avskiljer de stora städernas ”invandrartäta” bostadsområden från det övriga samhället. Dessa områden är inbegripna i vad urbansociologin beskriver som ’territoriell stigmatisering’ (Wacquant 2006). Nya mönster av arbetslöshet, segregation, marginalisering och diskriminering har direkt inverkan på ungas gemenskaper såväl som på skolans verksamhet. Många av ungdomarna i dessa områden lever i en värld präglad av en känsla av utanförskap. Den parlamentariskt tillsatta Storstadskommittén har levererat ett flertal rapporter om villkoren i vad man kallar ”utsatta” områden.
28 jan 10 – Ove Sernhede

Utbildning & Demokrati 2010/1
Två förorter
Strandholmen är en segregerad kommun. Det betyder i korthet att grupper som intar skilda positioner i det sociala rummet även bor och lever åtskilda i det fysiska rummet. Denna åtskillnad och uppdelningen av det fysiska rummet i hög- respektive lågstatusområden är i själva verket en sorts inkarnation av det sociala rummet (jämför Bourdieu 1999, 1992).1 De penningstarka och välutbildade nära det sociala rummets topp tenderar att bo i vissa områden medan de ekonomiskt mindre bemedlade och lågutbildade nära det sociala rummets botten tenderar att bo i andra. De välbärgade högstatusområdena har en mycket låg andel utlandsfödda medan den omvända situationen råder i de fattigare områdena med låg status. Segregationen i Strandholmen har således såväl en socio-ekonomisk och utbildningsmässig som en etnisk dimension.
28 jan 10 – Ulf Borelius

Utbildning & Demokrati 2010/1
Skolidentitet och managementkultur som mytologisk diskurs
Avsikten med denna artikel är att belysa hur en förortsskola i ett socialt utsatt område hanterar en utveckling där bilden av skolan blivit allt viktigare och hur detta påverkar skolans relationer till elever och omvärlden. Friskolereformen, skolval och konkurrens mellan skolor har öppnat upp för en marknad där pedagogiska identiteter och koncept blivit produkter som säljs på en nationell och internationell marknad (Bunar 2009, jfr också Ball 2008). En följd av denna utveckling är att många av storstädernas förortsskolor kämpar med sviktande elevunderlag och rykten om att utbildningen skulle hålla en låg pedagogisk kvalité (Bunar 2009). En strategi som skolor valt för att hantera denna situation är att försöka tydliggöra skolans identitet för att på så sätt få elever och föräldrar att söka sig till skolan.
28 jan 10 – Johannes Lunneblad

Utbildning & Demokrati 2010/1
Att ”nollställa bakgrunder” för en effektiv skola
Förortens ungdomar beskrivs ofta i media som problemtyngda och lågpresterande (Alinia 2006, Sernhede 2009, Bäckman 2009). Skolverkets undersökningar (2001, 2003) bekräftar denna bild. Den svenske utbildningssociologen Nihad Bunar betonar att detta inte beror på att lärarna är sämre eller att eleverna är mindre begåvade. Det handlar snarare om att de unga i utsatta förorter ”drabbas av det socialt, etniskt och symboliskt polariserade urbana rummets effekter” (2005, s 76).
28 jan 10 – Anneli Schwartz

Utbildning & Demokrati 2010/1
Partnerskap, skolprestationer och ekonomiska realiteter i en territoriellt stigmatiserad förort
Sambandet mellan skolprestationer och ekonomi är en ständigt återkommande fråga i skoldebatten (Skolverket 2001, 2009). Svaga skolprestationer och dålig ekonomi är samtidigt en vardagsrealitet för många av Sveriges förortsskolor (Bunar 2009, 2010). I tider av omstrukturering och decentralisering måste denna verklighet hanteras och lösas lokalt. Många förortsskolor försöker att lösa detta problem genom partnerskap. Utgångspunkten för artikeln är därför partnerskap som skolutvecklingsstrategi. Syftet är att belysa hur en skola i förorten genom partnerskap med staten försöker hantera en komplex situation bestående av svaga skolprestationer och dålig ekonomi.
28 jan 10 – Jan Gustafsson

Utbildning & Demokrati 2010/1
Den ”goda” mångfalden
Fabrikation av mångfald i skolans policy och praktik
28 jan 10 – Åsa Möller

Utbildning & Demokrati 2010/1
Avslutande kommentarer kring projektet ”Omvärlden och skolan”
Vår studie handlar om skolan och ungas lärande i den territoriellt stigmatiserade förorten. En av utgångspunkterna är att unga från storstädernas förortsskolor är att betrakta som det nuvarande skolsystemets förlorare. Mellan 40 och 60 procent av alla unga pojkar och flickor som lämnar nionde klass i de skolor som ingår i vår studie har år 2009 inte nått målen i två eller fler ämnen.
28 jan 10 – Ove Sernhede

Utbildning & Demokrati 2010/1
Det ”integrerade” gymnasiet och den segregerade staden
Elevers berättelser om det urbana rummet och platsens betydelse
28 jan 10 – Jonas Lindbäck & Ove Sernhede

Utbildning & Demokrati 2009/3
Tema: Flerspråkighet
Föreliggande nummer av Utbildning & Demokrati behandlar temat Flerspråkighet. Det visar sig att talet om ”flerspråkighet” kan få de mest skiftande innehåll beroende på vem som yttrar sig, på vilken arena, med vilken utgångspunkt och i vilket syfte. Flerspråkighet kan till exempel ses som en mänsklig rättighet och blir därmed en demokratifråga med implikationer också för skola och utbildning.
10 okt 09 – Ulrika Tornberg & Marie Carlson

Utbildning & Demokrati 2009/3
Samordningsproblem i studiecirkelsamtal
Studiecirkeln är en pedagogisk praktik som tillskrivs en roll i den svenska demokratin. Olof Palme beskrev Sverige som en studiecirkeldemokrati (Gougoulakis 2006). I det kommunikativa ideal som tillskrivs studiecirkeln framhålls att kunskapsbildning sker genom ett engagerat resonemang mellan jämlika deltagare. Genom att pröva sina åsikter förväntas de kunna utveckla sina ståndpunkter och nå slutsatser (Säljö 2001).
10 okt 09 – Martin Lundberg

Utbildning & Demokrati 2009/3
Folkbildning i (av)koloniseringens skugga
Demokrati, nationella mytologier och solidaritetens paradoxer
10 okt 09 – Henrik Nordvall & Magnus Dahlstedt

Utbildning & Demokrati 2009/3
Bygdedrömmar möter byråkrati - Kamp för lokala perspektiv och värden
”Hela Sverige ska leva”-kampanjen var en nationell kampanj som vid 1980-talets slut (1987–1989) mobiliserade engagemang och kollektiv handling framförallt på landsbygder. Med start i landsbygdskampanjen har det i Sverige växt fram ett mångskiftande bygdeutvecklingsarbete med lokala grupper och eldsjälar som aktörer. Arbetet bygger i huvudsak på frivilligt engagemang och ideellt arbete.
10 okt 09 – Anette Forsberg

Utbildning & Demokrati 2009/3
Kunskap och lärande i facket
Svensk fackföreningsrörelse möter i dag nya utmaningar som en följd av samtidens förändringar i arbetslivet. Dagens fackliga frågor kräver utveckling av facklig kunskap och verksamhet ute på arbetsplatserna. Lokalt fackligt lärande har betydelse för fackklubbarnas möjligheter att aktivt företräda arbetarnas intressen på arbetsplatserna. Lärande och kunskapsutveckling inom lokala fackklubbar är därmed en väsentlig aspekt rörande förutsättningar för praktisk arbetsplatsdemokrati.
10 okt 09 – Susanne Köpsén

Utbildning & Demokrati 2009/3
Mångkulturalitet och kulturmöten i högskoleutbildning – möjligheter och svårigheter
Några av vår tids stora samhällsfrågor gäller förhållandet mellan olika traditioner, eller beteendemönster och föreställnings- och värderingssystem. Detta förhållande blir särskilt problematiskt när värden som för många förefaller omistliga, som demokrati och frihet, förnekas av företrädare för andra grupper. Aktuella exempel är hedersmord och reaktionerna på karikatyrer i svenska och danska tidningar av profeten Mohammed.
10 okt 09 – Henrik Bohlin

Utbildning & Demokrati 2009/3
Den ’rättfärdige’ mobbaren
Elevers föreställningar om mobbning i skolbioaktiviteter
10 okt 09 – Katarina Eriksson Barajas & Anne-Li Lindgren

Utbildning & Demokrati 2009/2
Tema: Flerspråkighet
Föreliggande nummer av Utbildning & Demokrati behandlar temat Flerspråkighet. Det visar sig att talet om ”flerspråkighet” kan få de mest skiftande innehåll beroende på vem som yttrar sig, på vilken arena, med vilken utgångspunkt och i vilket syfte. Flerspråkighet kan till exempel ses som en mänsklig rättighet och blir därmed en demokratifråga med implikationer också för skola och utbildning.
5 maj 09 – Ulrika Tornberg & Marie Carlson

Utbildning & Demokrati 2009/2
I det nya mångspråkiga Sverige
I december 2005 antog riksdagen en ny språkpolitik för ett mångspråkigt Sverige. Här fastslås bland annat att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk och fungera som huvudspråk i Sverige. I det betänkande som låg till grund för propositionen (SOU 2002:27) fanns också ett förslag om att lagfästa svenskans ställning som huvudspråk i Sverige vilket dock tillbakavisades av riksdagen.
5 maj 09 – Inger Lindberg

Utbildning & Demokrati 2009/2
Flerspråkighet inom lärarutbildningen - Ett perspektiv som saknas
Sedan mitten av 1990-talet beskrivs Sverige på politisk nivå som ”mångkulturellt” och som ”annorlunda” än tidigare. Genom invandring, ökad internationalisering och globalisering är Sverige inte sig likt. Detta är ett ”faktum” som skall vara en viktig utgångspunkt i de diskussioner som förs. I slutbetänkandet från invandrarpolitiska kommittén Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55) skriver man:
5 maj 09 – Marie Carlson

Utbildning & Demokrati 2009/2
Här är alla lika! - Jämlikhetsideologi och konstruktionen av den ”Andre” i media och skola
Under de senaste tre decennierna har Sverige genomgått en genomgripande förändring av befolkningens språkliga sammansättning. Det råder i dag knappast något tvivel om att språklig mångfald är en påtaglig del av det samtida svenska samhället, men det finns centrala frågor om det flerspråkiga Sverige som kan vara relevanta att reflektera över.
5 maj 09 – Rickard Jonsson & Tommaso M. Milani

Utbildning & Demokrati 2009/2
De kommer från nordost - Om skolkonkurrens och elevidentitet i ämnet svenska som andraspråk
Många av de elever som byter skolor från storstädernas utsatta områden till skolor närmare innerstaden har ett annat modersmål än svenska. I skolans värld benämns de ofta som elever med svenska som andraspråk. Vi syftar i den här artikeln till att problematisera den kategorisering som sker när skolor – lärare och skolledare – urskiljer elever som elever med svenska som andraspråk.
5 maj 09 – Johannes Lunneblad & Maj Asplund Carlsson

Utbildning & Demokrati 2009/2
Modersmålssvenskar och vi andra - Ungas språk och identifikationer i ljuset av nynationalism
Värdet av att individer är flerspråkiga framhålls ofta i olika sammanhang – inte sällan med hänvisning till globalisering och människors ökade rörlighet över nationella och språkliga gränser. Trots detta hamnar flerspråkighetsambitionerna ibland i skuggan av en fokusering på svenska språket – till exempel på svenska institutioner som förskolor och grundskolor (se till exempel Runfors 1993, Ronström, Runfors & Wahlström 1998, Haglund 2005).
5 maj 09 – Ann Runfors

Utbildning & Demokrati 2009/2
Sprogkulturer i de sproglige verdensnetværk
Ofte taler man om ’sprog og kultur’ som en sammenhængende enhed. Den forestilling at der til ethvert sprog hører en kultur, er ganske gennemgående i populære og videnskabelige diskurser om sproget, hvad enten det drejer sig om menneskets sprog i almindelighed eller om de forskellige sprog i verden. Samtidig ser vi opkomsten af mere og mere tydelige diskurser der vender sig mod det nationale paradigme og kritiserer den nationalromantiske ide om identitet mellem nationalsprog, nationalkultur og nationalhistorie. Disse diskurser ser jeg som en væsentlig forudsætning for at forstå globaliseringsprocesserne i verden.
5 maj 09 – Karen Risager

Utbildning & Demokrati 2009/2
Didaktikens behov av ett ”experimentum linguae”
Om språkets klassificerande, manipulerande, inneslutande och uteslutande funktioner
5 maj 09 – Niclas Månsson

Utbildning & Demokrati 2009/1
Redaktionellt
Artiklarna i detta nummer av Utbildning & Demokrati förenas av att de på olika sätt berör utbildningspolitik och hur relationen mellan utbildning och demokrati kan förstås. Innehållet utgör inget sammanhållet tema utan varierar aktuella frågor om utbildning såväl på nationella som på den internationella arenan. Detta nummer följs under utgivningsåret 2009 av två temanummer, det första behandlar flerspråkighet och det andra vuxnas lärande i olika kontexter.
1 feb 09 – Utbildning & Demokrati nr 1 2009

Utbildning & Demokrati 2009/1
Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella samhället
Denna artikel skriver in sig i en diskussion om skolan i den territoriellt stigmatiserade förorten.1 Utgångspunkten är att unga från storstädernas förortsskolor är att betrakta som det nuvarande skolsystemets förlorare, strax över 45 % av alla unga pojkar och flickor som lämnar nionde klass i de skolor som ingår i vår studie, har år 2007 inte nått målen i två eller fler ämnen.2
1 feb 09 – Ove Sernhede

Utbildning & Demokrati 2009/1
Skolan och den ’goda’ utbildningen - för ett konkurrenskraftigt Europa
Inledning Under de senaste åren har Sveriges utbildningspolicy blivit allt mer påverkad av Europas gemensamma utbildningspolitik. Ett resultat av denna gemensamma utbildningspolitik är den så kallade Lissabonstrategin, vilken medlemsländerna inom EU enades om i mars 2000.
1 feb 09 – Lena Sjöberg

Utbildning & Demokrati 2009/1
Qualifications of future teachers
Ideas and ideals in the liberal discourse about teachers and teacher education in Sweden1
1 feb 09 – Jan Bengtsson

Utbildning & Demokrati 2009/1
Samhällskunskapen och disciplinfrågan
Om utbildning av lärare i samhällskunskap
1 feb 09 – Niklas Eklund & Anna Larsson

Utbildning & Demokrati 2009/1
Högre utbildning som politiskt instrument
De svenska högskolorna och universiteten har ett komplext uppdrag. Bland annat ska segregeringen i utbildningsväsendet, och därmed på arbetsmarknaden, brytas. Enligt högskolelagen skall högskolan verka för såväl hållbar utveckling som demokratisering av högskolan.
1 feb 09 – Katarina Larsson

Utbildning & Demokrati 2009/1
Klistrende og forrevne ord
Dette essay vedrører vores sprogspil. Altså den måde hvorpå ord bruges og bringes i brug. Tænk på dette som noget, der vedrører situationer, hvor folk siger noget, eller hvor de handler på en måde, som træder i stedet for ord. Det er hyppigt - ikke sandt? Det er uafbrudt. Men hvordan kan det være, at de samme ord nogle gange bruges til at forklare, begrunde og bekræfte tingenes tilstand, mens de andre gange bruges til at lave radikale ændringer? Tag for eksempel et ord som ’demokrati’.
1 feb 09 – Thomas Aastrup Rømer

Utbildning & Demokrati 2008/3
Tema: Didaktiska undersökningar
Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den svenska didaktiken hade ursprungligen två inriktningar, dels den lärandeteoretiskt inriktade didaktiken som har sina rötter i psykologin och fokuserar elevers tänkande och uppfattning av undervisningens innehåll, exempelvis hur elever utvecklar förståelse för vetenskapliga begrepp. Dels den läroplansteoretiska didaktiken som fokuserar undervisningens politiska och moraliska innehåll.
10 okt 08 – Jonas Almqvist, David Kronlid, Mikael Quennerstedt, Johan Öhman, Marie Öhman & Leif Östman

Utbildning & Demokrati 2008/3
Pragmatiska studier av meningsskapande1
Syftet med föreliggande artikel är att översiktligt presentera det didaktiska angreppssätt som ligger till grund för studierna i detta temanummer. Ambitionen med detta angreppssätt är att möjliggöra studier där innehåll och process i utbildning analyseras samtidigt.
10 okt 08 – Jonas Almqvist, David Kronlid, Mikael Quennerstedt, Johan Öhman, Marie Öhman & Leif Östman

Utbildning & Demokrati 2008/3
Erfarenhet och meningsskapande
De flesta människor skulle nog hålla med om att de förändrar både sitt sätt att förstå sin omvärld och sina värderingar under livet. Å andra sidan verkar de meningar vi skapar om vår tillvaro inte vara helt slumpmässiga och disparata, utan förefaller på något sätt att hänga ihop.
10 okt 08 – Johan Öhman

Utbildning & Demokrati 2008/3
Artefaktanvändning i undervisningssammanhang – en privilegieringsanalys1
Inledning I undervisningssammanhang använder lärare och elever dagligen olika typer av artefakter, det vill säga fysiska objekt som skapats av människan. Genom historien har vissa av dessa, som till exempel svarta tavlor, bänkar och kritor, använts på i stort sett samma sätt, medan andra, som till exempel griffeltavlan, rottingen och skolplanschen, mer eller mindre har försvunnit och ersatts med andra hjälpmedel. Vidare har nya artefakter utvecklats och använts.
10 okt 08 – Jonas Almqvist

Utbildning & Demokrati 2008/3
Att analysera socialisationens riktning ur ett maktperspektiv
Inledning När vi lär oss olika saker, lär vi oss inte bara specifika kunskaper och fakta om olika fenomen, utan vi lär oss också värderingar och synsätt som gör att vi kan förstå oss själva i relation till världen och andra människor (Popkewitz 1987).
10 okt 08 – Marie Öhman

Utbildning & Demokrati 2008/3
Pragmatisk diskursanalys av praktiknära texter
En analys av meningsskapandets institutionella innehåll och villkor
10 okt 08 – Mikael Quennerstedt

Utbildning & Demokrati 2008/3
Analys av utbildningens diskursivitet
Normer och följemeningar i text och handling
10 okt 08 – Leif Östman

Utbildning & Demokrati 2008/3
Etikens bidrag till pragmatiska studier av moraliskt meningsskapande
Syftet med denna artikel är att diskutera relationen mellan etisk forskning och pragmatisk didaktisk moralforskning.1 Huvudfrågan är: Vilket är etikens bidrag till pragmatiska studier av moraliskt meningsskapande?2
10 okt 08 – David Kronlid

Utbildning & Demokrati 2008/2
Theme: Educating towards civic and professional responsibility
The future of higher education?
1 jun 08 – Tomas Englund, Berit Karseth, Carsten Ljunggren, Tone Dyrdal-Solbrekke & Ingrid Unemar-Öst

Utbildning & Demokrati 2008/2
Qualifications frameworks for the European higher education area
A new instrumentalism or “much ado about nothing”?1
1 jun 08 – Berit Karseth

Utbildning & Demokrati 2008/2
Educating for professional responsibility
A normative dimension of higher education1
1 jun 08 – Tone Dyrdal Solbrekke

Utbildning & Demokrati 2008/2
The university as an encounter for deliberative communication
Towards responsible citizenship and professional responsibility
1 jun 08 – Tomas Englund

Utbildning & Demokrati 2008/2
Educating towards civic and professional responsibility
Comments on the future of higher education
1 jun 08 – Per Gerrevall

Utbildning & Demokrati 2008/2
Civic and professional responsibility in new landscapes of knowledge
Both higher education and professional work are currently exposed to extensive change processes. The current trends of globalization, massification and market-orientation produce challenges related to integration and cohesion in academic as well as professional life (Becher & Trowler 2001, Chisholm 2000, Olsen & Maassen 2007, Jensen & Lahn 2005, Sullivan 2005).
1 jun 08 – Monika Nerland

Utbildning & Demokrati 2008/2
Professional responsibility in higher education: a response from the “swamp”
Introduction I am most grateful to this particular community of scholars (Tomas Englund in particular) for inviting me to be discussant; I regard it as an honour. My initial knowledge of higher education, which began more than 30 years ago, was as consumer, as student, rather than provider, and though I was an active citizen, in the sense of being involved in student politics, since then I have served a rather lengthy “apprenticeship of observation” (Lortie 1975), completing graduate studies in four different institutions, in three different countries.
1 jun 08 – Ciaran Sugrue

Utbildning & Demokrati 2008/1
Tema: En reformerad gymnasieskola – med vilka ambitioner?
Gymnasiet utgör en central del i samhället och inte minst i unga människors liv. För individen innebär övergången till gymnasiet en första förväntan om att ta ställning till fortsatt väg in i högre utbildning och/ eller arbetsliv och gymnasiekarriären kan spela stor roll för den unga människans framtida livschanser.
1 feb 08 – Ylva Bergström & Ninni Wahlström

Utbildning & Demokrati 2008/1
Den livslånge lärlingen
I den nya gymnasieutredning, som Anita Ferm presenterade under våren 2008, får vi veta att dagens barn- och fritidsprogram ”inte leder till några yrkesutgångar direkt efter gymnasieutbildningen”. Inte så få fortsätter istället till högskolan, något som sägs bero bland annat på att ”eleverna inte kommer tillräckligt långt i sin utbildning så att de kan börja arbeta efter avslutade studier” (SOU 2008:27, s 446).
1 feb 08 – Mathilda Hjorth Liedman & Sven-Eric Liedman

Utbildning & Demokrati 2008/1
Skilda framtidsvägar
Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform
1 feb 08 – Lisbeth Lundahl

Utbildning & Demokrati 2008/1
Formaliserade möten, tidigarelagda val
Reflektioner kring gymnasieutredningens syn på övergång från skola till arbetsmarknad
1 feb 08 – Fredrik Hertzberg

Utbildning & Demokrati 2008/1
Framtidsvägen – en huvudled eller en skiljeväg?
Sekundärutbildningarna har varit föremål för utredning lera gånger och ibland också reformerats. Under 1990-talets inledning kom propositionen Växa med kunskaper (Prop. 1990/91:85) som innebar att alla gymnasieprogram blev treåriga, fick en gemensam kärna av ämnen och som gav allmän behörighet för högre utbildning. Därpå följde riksdagens beslut med anledning av propositionen En ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (Prop. 1992/93:250).
1 feb 08 – Eva Forsberg

Utbildning & Demokrati 2008/1
Gymnasiereformen och svenskämnets traditioner
Så var det dags för att reformera gymnasieskolan igen. De flesta kommer väl ihåg hur det lät i början av 1990-talet inför att den nuvarande läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 94) skulle sjösättas.
1 feb 08 – Eva Hultin

Utbildning & Demokrati 2008/1
Gör politiken skillnad?
Exemplet elever ”i behov av särskilt stöd”
1 feb 08 – Claes Nilholm

Utbildning & Demokrati 2008/1
Konsten att tänka kritiskt
John Deweys How We Think
1 feb 08 – Anders Burman

Utbildning & Demokrati 2007/3
Biesta och ”utbildningens brännpunkt”
Recensionsessä: Biesta, Gert (2006): Bortom lärandet. Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Lund: Studentlitteratur.
1 nov 07 – Jonas Aspelin

Utbildning & Demokrati 2007/3
The education-socialisation conundrum or ‘Who is afraid of education?’1
In this article I would like to make a case for a particular use of the word ‘education.’ This endeavour might be understood as an attempt to give an answer to the question as to what education ‘is.’ But instead of looking for some kind of essence of education – which, in my view, is a rather futile thing to do – I wish to explore how we might best understand and approach education and, more importantly, I wish to explore what kind of understanding of the notion of education might be relevant and maybe even necessary for our world today.
1 nov 07 – Gert Biesta

Utbildning & Demokrati 2007/3
Det privata livet och den gemensamma skolan
Diskursetisk diskussion kring skolans hantering av privatlivsfrågor i ett pluralistiskt, marknadiserat samhälle
1 nov 07 – Sara Irisdotter Aldenmyr

Utbildning & Demokrati 2007/3
Elevcentrerade undervisningsfilosofier som pedagogisk paradox
Inledning
1 nov 07 – Johan Liljestrand

Utbildning & Demokrati 2007/3
Does paradox count in education?
I would like to broach the so-called pedagogical paradox, an issue discussed in the German and Nordic tradition (Von Oettingen 2006),1 but often seen as having slight implications for educational practice. The paradox contains two premises at loggerheads, as when a teacher invites the students to a free dialogue but insists on setting the rules for the dialogue herself. Or in more general terms, if we go Kantian and celebrate the fact that young people are capable of autonomous moral judgment, but take it for granted that the teacher is the one who determines how they should practice that autonomy. Is this paradox relevant for education, and is it worth taken seriously at all by educationists?
1 nov 07 – Lars Løvlie

Utbildning & Demokrati 2007/3
Redaktionellt
Detta nummer av Utbildning & Demokrati består av ett antal fristående artiklar som inte är relaterade till något redaktionellt tema.
1 nov 07 – Utbildning & Demokrati nr 3 2007

Utbildning & Demokrati 2007/3
Att erövra sin frihet: vilja, uppmärksamhet och arbete En läsning av Jaques Rancieres The Ignorant Schoolmaster
Recensionsessä: Ranciere, Jaques (1991/1999): The Ignorant Schoolmaster. Five Lessons in Intellectual Emancipation. Stanford: Stanford University Press.
1 nov 07 – Carl Anders Säfström

Utbildning & Demokrati 2007/3
Inkonsekvenser i vardagsmönstret av skolregler
En pedagogisk och demokratisk utmaning
1 nov 07 – Robert Thornberg

Utbildning & Demokrati 2007/3
Kan vi tala med främlingar? Om Danielle S. Allens bok Talking to Strangers och om att känna tillit
Recension
1 nov 07 – Ninni Wahlström

Utbildning & Demokrati 2007/2
Idræt, krop og bevægelse mellem sundhed og dannelse
Idrætsfagets sundhedsperspektiv
1 jun 07 – Mia Herskind & Helle Rønholt

Utbildning & Demokrati 2007/2
Obesity discourse and the crisis of faith in disciplinary technology
In his book Schooling Bodies, Kirk (1998) drew on the work of Michel Foucault to argue that a shift in corporeal power has been underway since the late 18th century in many ‘western’ countries, from an external form of power and locus of control to an internal form of power and locus of control.
1 jun 07 – Michael Gard & David Kirk

Utbildning & Demokrati 2007/2
”Jag känner inte för att bli en … kille”
Om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa
1 jun 07 – Håkan Larsson, Karin Redelius & Birgitta Fagrell

Utbildning & Demokrati 2007/2
Hälsa eller inte hälsa – är det frågan?
I en pågående internationell vetenskaplig debatt kopplad till skolan i allmänhet, och till skolämnet idrott och hälsa i synnerhet, diskuteras hur skolans uppgift att främja folkhälsan ska förstås. I diskussionen behandlas huruvida ämnet idrott och hälsa ska ges ett utökat eller minskat åtagande gentemot övergripande hälsomål, och om det därigenom främst ska finnas en folkhälsoagenda i ämnet (O’Sullivan 2004, Quennerstedt 2006). Mary O’Sullivan anför att det är:
1 jun 07 – Mikael Quennerstedt

Utbildning & Demokrati 2007/2
Redaktionellt
Temat för detta nummer av Utbildning & Demokrati är kropp, hälsa och genus som olika perspektiv på skolämnet idrott och hälsa. Detta didaktiska tema och fokuseringen på idrott och hälsa innebär emellertid inte några avgränsade analyser av ett skolämne utan har en avsevärt bredare träffyta. Artiklarna har generell relevans för de olika sätt som kropp, hälsa och genus uppfattas på i dagens samhälle. Sätten att se på kropp, hälsa och genus är också möjliga att relatera till olika uppfattningar av samhälle och människors villkor att vara och verka i samhället.
1 jun 07 – Utbildning & Demokrati nr 2 2007

Utbildning & Demokrati 2007/2
Tema: Kropp, hälsa och genus – kritiska perspektiv på idrott och hälsa?
I föreliggande temanummer av Utbildning & Demokrati behandlas utifrån olika didaktiska ansatser kropp, hälsa och genus som olika perspektiv på innehållet i skolämnet idrott och hälsa. Skolans idrottsämne har dominerats av olika traditioner såsom Linggymnastik, fysiologi och idrottsrörelsens idrotter. Dessa traditioner utgör en kontext där frågor om kropp, hälsa och genus blivit särskilt intressanta att uppmärksamma. Artiklarna i temanumret problematiserar något eller några av de skisserade perspektiven, och erbjuder även fördjupade diskussioner om utbildning i allmänhet i anslutning till dessa frågor. Temanumret vänder sig till dem som är intresserade av innehållsfrågor relaterat till skolämnet idrott och hälsa, samt de som har ett övergripande samhällsteoretiskt intresse kring frågor som rör kropp, hälsa och genus.
1 jun 07 – Mikael Quennerstedt & Marie Öhman

Utbildning & Demokrati 2007/2
A balancing act
Problematising prescriptions about food and weight in school health texts
1 jun 07 – Jan Wright & Rebecca Dean

Utbildning & Demokrati 2007/2
Den rätta viljan – idrott och hälsa i ett styrningsperspektiv
Idrottsämnets fostrande uppdrag har under det senaste århundradet diskuterats av ett flertal författare. Flera av dessa framhåller att ämnet under historiens gång inte endast haft betydelse för individers fysiska fostran, utan även för deras karaktärsdaning.1 Eva Palmblad och Bengt-Erik Eriksson (1995, s 76) poängterar att den personlighets- och karaktärsdanande andan i många avseenden varit primär i förhållande till den kunskapsförmedlande funktionen.
1 jun 07 – Marie Öhman

Utbildning & Demokrati 2007/2
Den rätta viljan – idrott och hälsa i ett styrningsperspektiv
Idrottsämnets fostrande uppdrag har under det senaste århundradet diskuterats av ett flertal författare. Flera av dessa framhåller att ämnet under historiens gång inte endast haft betydelse för individers fysiska fostran, utan även för deras karaktärsdaning.1 Eva Palmblad och Bengt-Erik Eriksson (1995, s 76) poängterar att den personlighets- och karaktärsdanande andan i många avseenden varit primär i förhållande till den kunskapsförmedlande funktionen.
1 jun 07 – Marie Öhman

Utbildning & Demokrati 2007/1
Erfarenhet som uppfostran, konst som erfarenhet
Om John Deweys pedagogik och estetik
1 feb 07 – Anders Burman

Utbildning & Demokrati 2007/1
Fristående skolor och segregation
”Give a dog a bad name and hang him?”
1 feb 07 – Bo Dahlin

Utbildning & Demokrati 2007/1
Bilder av bildning – och dess frånvaro i det politiska talet om ett livslångt lärande
För en allt större del av befolkningen återkommer utbildningstid och lärande i perioder under hela livet. Att utvecklas och lära är inte längre något som uteslutande utspelar sig under en begränsad period i livet inom ramen för det ordinarie skolväsendet. Begrepp som kunskap och lärande har parallellt med nämnda förändring kommit att bli honnörsord i alltfler sammanhang, vilket inte minst syns i näringslivets annonsering efter arbetskraft. Också i styrdokument för undervisning och utbildning på olika nivåer poängteras det livslånga lärandet. Den kunskap som till exempel gymnasieeleverna enligt Lpf 94 skall bära med sig ut i livet skall ha rustat dem för att på bästa sätt möta samhällsutvecklingen:
1 feb 07 – Britten Ekstrand & Andreas Nordin

Utbildning & Demokrati 2007/1
John Locke och familjens makt över uppfostran
John Locke är känd som en politiskt liberal filosof och förkämpe för mänskliga rättigheter. Han var också mycket intresserad av uppfostran och undervisning. Hans tankar berör relationen mellan makt och utbildning. Ingen annan än familjen och föräldrarna skall enligt hans uppfattning bestämma över barnens fostran och utbildning.
1 feb 07 – Christer Hedin

Utbildning & Demokrati 2007/1
Skolplikten och dess befrielsegrunder*
Om praktisk tillämpning och lagstiftning
1 feb 07 – Sara Högdin

Utbildning & Demokrati 2007/1
RECENSIONSESSÄ
Om villkor för pedagogisk kommunikation och kommunikativt handlande i skolan
1 feb 07 – Tomas Englund

Utbildning & Demokrati 2007/1
Redaktionellt
Välkomna till årgång 16 av tidskriften Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Ett stort tack till alla skribenter som med sitt inflöde av artiklar ger oss i redaktionen det ansvarsfulla arbetet att ställa samman respektive tidskriftsnummer. Ett stort tack också till alla ”peer reviewers” såväl inom som utanför redaktionsrådet som lägger ner ett omfattande arbete på att sakkunniggranska inkomna artiklar. Slutligen vill vi avtacka Johan Öhman och Eva Hagström som i och med årsskiftet på egen begäran avslutade sina uppdrag inom redaktionen samt hälsa Matilda Wiklund välkommen som ny redaktionsmedlem.
1 feb 07 – Utbildning & Demokrati nr 1 2007

Utbildning & Demokrati 2007/1
Politisk liberalism och skolans religionsundervisning
Länge antogs det inom samhällsvetenskaperna att religionen var ett fenomen som tillhörde det förflutna och som snabbt skulle tappa i betydelse allt eftersom moderniseringsprocesserna drog fram över världen.1 Moderna människor var inte intresserade av att ägna sina liv åt att tänka på en värld bortom denna, menade man – antingen för att samhället snart kunde erbjuda de njutningar som man tidigare förlagt till paradisets sfär, eller för att vetenskapen med tiden skulle motbevisa religionernas påståenden och föreställningar om verkligheten. Idag framstår sådana antaganden som överdrivna, och inom samhällsvetenskapen finns en växande tendens att kritiskt granska föreställningar om en enkelriktad sekulariseringsprocess (Norris m fl 2004).
1 feb 07 – Joachim Rosenquist

Utbildning & Demokrati 2007/1
TEMA: Om skolplikt, föräldrars rätt och segregation
Vad som ofta diskuterats under senare tid i den alltmer mångkulturella svenska skolvärlden, är frågan om obligatoriskt eller frivilligt deltagande i kyrkorummet (som ofta erbjuder tillräckligt stora lokaler) i samband med skolavslutningar och liknande. Problemen som ställts är om elever som inte är troende eller tillhör annan religion än det aktuella kyrkorummet representerar skall behöva delta eller vara befriade från denna aktivitet, en fråga som bland annat aktualiserar beslutsrätten över aktiviteter som exempelvis de just nämnda. Är det upp till skolan att bestämma vilka som skall delta? Är det barnen själva eller deras föräldrar som skall bestämma? Och vad skall betraktas som en religiös aktivitet?
1 feb 07 – Tomas Englund

Utbildning & Demokrati 2006/3
Redaktionellt
Innehållet i detta nummer av Utbildning & Demokrati hålls delvis samman av en fokusering på verksamheter och praktiker som på ett eller annat sätt kan sägas handla om kunskapsbedömning. Det är inget temanummer i gängse mening eftersom det författarna vill ”kunskapa” om skiljer sig åt. Därtill publiceras en artikel om skiftet i den svenska inrikespolitiska debatten kring integrations-, storstads - och utbildningspolitik samt ett antal recensioner, varav några relaterar till kunskapsbedömning och några till föregående nummers tema, Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden, som därmed ges en uppföljning.
1 nov 06 – Utbildning & Demokrati nr 3 2006

Utbildning & Demokrati 2006/3
Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan
Individuella utvecklingsplaner (IUP) representerar ett starkt växande fenomen som fler och fler stöter på i förskolan, skolan, på arbetet, under fritiden och kanske rent av i äldreomsorgen. Vad är detta ett uttryck för i vår tid och hur kan man förstå framväxten av dessa individuella utvecklingsplaner i olika sociala rum – förskola, skola, hem och fritid? Vilka föreställningar kan utläsas om barndom och lärande? Syftet med artikeln är att genom problematisering, tentativ begreppsutveckling och kritisk granskning bidra till förståelsen av det framväxande fenomenet med individuella utvecklingsplaner.
1 nov 06 – Ann-Christine Vallberg Roth & Annika Månsson

Utbildning & Demokrati 2006/3
Viljan att aktivera
Mobilisering av förorten som politisk teknologi*
1 nov 06 – Magnus Dahlstedt

Utbildning & Demokrati 2006/3
Kunskapsbedömningar som styrmedia
Bedömningar av olika slag har i svensk pedagogisk forskning ofta betraktats som åtskilda fenomen. Diagnoser, läxor, prov, individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, uppföljningar, utvärderingar, kvalitetsredovisningar, inspektioner, internationella kunskapsmätningar etcetera har därför sällan studerats och analyserats inom ramen för ett sammanhållet perspektiv. I denna artikel ansluter vi oss till internationell forskning där det är mer vanligt att betrakta dessa fenomen som aspekter av en och samma sak: assessment in education – fortsättningsvis benämnt kunskapsbedömningar.1
1 nov 06 – Eva Forsberg & Christian Lundahl

Utbildning & Demokrati 2006/3
”Noa har inga fel”: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal
Behandla en människa som hon syns vara och du gör henne sämre. Men behandla en människa som om hon var vad hon har möjlighet att bli och du gör henne till det hon skulle kunna bli. – Johann Wolfgang Goethe
1 nov 06 – Johan Hofvendahl

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recension
Julie Thompson Klein: Humanities, Culture, and Interdisciplinarity – The Changing American Academy
1 nov 06 – Per-Anders Forstorp

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recension
Emma Eldelin: ”De två kulturerna” flyttar hemifrån: C.P. Snows begrepp i svensk idédebatt 1959–2005
1 nov 06 – Bernt Gustavsson

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recension
Joe Moran: Interdisciplinarity
1 nov 06 – Francis Lee

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recension
Tony Becher & Paul R Trowler: Academic Tribes and Territories – Intellectual Enquiry and the Culture of Disciplines
1 nov 06 – Jörgen Nissen

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recension
Mats Alvesson: Tomhetens triumf – Om grandiositet, illusionsnummer och nollsummespel
1 nov 06 – Lennart Sturesson

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recension
Jörgen Tholin: Att kunna klara sig i ökänd natur En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system
1 nov 06 – Ulrika Tornberg

Utbildning & Demokrati 2006/3
Recensionsessä
Demokratifostran som forskningsobjekt ur statsvetar- och sociologperspektiv
1 nov 06 – Tomas Englund

Utbildning & Demokrati 2006/2
Redaktionellt
Detta nummer av Utbildning & Demokrati knyter an till ett intresse för kulturstudier och kretsar kring ett specifikt sätt att bedriva kulturstudier med fokus på högskole- och universitetsvärldens verksamheter, nämligen att fokusera gränser och ”gränsarbete”.
1 jun 06 – Utbildning & Demokrati nr 2 2006

Utbildning & Demokrati 2006/2
TEMA: Gränsdragningar och gränsöverskridanden i högskolevärlden
Viljan till gränslöshet
1 jun 06 – Per-Anders Forstorp & Jörgen Nissen

Utbildning & Demokrati 2006/2
Teoretiska perspektiv på kön, klass och gränsöverskridanden i akademin
Margit Abenius som forskare och litteraturkritiker
1 jun 06 – Marta Ronne

Utbildning & Demokrati 2006/2
Liminala metaforer och gränsarbete i den högre skolan
Kulturstudier och gränsernas mening
1 jun 06 – Per-Anders Forstorp

Utbildning & Demokrati 2006/2
Den kvalitetsmärkta högskolan
Upp till kamp för kvaliteten!
1 jun 06 – Fredrik Schoug

Utbildning & Demokrati 2006/2
Kulturstudier av vetenskap
I den engelsktalande akademiska världen är vetenskapsstudier1 sedan några decennier ett etablerat forskningsfält, med tydliga teoretiska perspektiv och välutvecklade metoder. Denna artikel presenterar kultur-studier2 inom detta fält och diskuterar hur dessa inneburit att vedertagna teoretiska och empiriska gränser blivit synliga. Kulturstudier av vetenskap har genererat gränsarbete inom vetenskapsstudier, konflikter har uppstått och nya kontakter skapats.
1 jun 06 – Catharina Landström

Utbildning & Demokrati 2006/2
Gränsöverskridandets praktik och ömsesidighetens mandat
Exempel från etnografiska fältarbeten
1 jun 06 – Ulf Mellström

Utbildning & Demokrati 2006/2
Gränsöverskridande eller gränsbevarande?
Mentorsprojekt och ledarskapssatsningar i universitetsvärlden
1 jun 06 – Birgitta Meurling

Utbildning & Demokrati 2006/2
Tvärvetenskap och/eller gränsöverskridanden?
Under 1970-talet lades grunden till en rad, med den tidens terminologi tvärvetenskapliga, verksamheter inom högre utbildning: forskningsprogram, institutioner och utbildningar. På svensk botten startade exempelvis det då nybildade universitetet i Linköping några tematiska forskningsprogram och forskarutbildningar som sin huvudsakliga forskningsöverbyggnad för humaniora och samhällsvetenskap.1 Utvecklingen var kontroversiell både internationellt och nationellt.
1 jun 06 – Jörgen Nissen

Utbildning & Demokrati 2006/1
Redaktionellt
Utbildning & Demokrati 15 år!
1 feb 06 – Utbildning & Demokrati nr 1 2006

Utbildning & Demokrati 2006/1
TEMA: Pedagogisk filosofi, etik och politik
Pedagogisk filosofi är ett av de områden som tidskriften Utbildning & Demokrati är angelägen att bevaka även om det inte är noterat i tidskriftens undertitel, tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, och det kan därför vara lämpligt att påminna om tidskriftens måtto vad gäller filosofi:
1 feb 06 – Tomas Englund

Utbildning & Demokrati 2006/1
Dialog, olikhet och globalisering
En intervju med Nicholas Burbules1
1 feb 06 – Klas Roth

Utbildning & Demokrati 2006/1
Drawing parts together
The philosophy of education of Nel Noddings
1 feb 06 – Lynda Stone

Utbildning & Demokrati 2006/1
Recensionsessä
“Like travellers navigating an unknown terrain”:Seyla Benhabib on rights and the borders of belonging
1 feb 06 – Sharon Todd

Utbildning & Demokrati 2006/1
Nel Noddings och omsorgsetiken
Omsorgsetiken – the ethics of care – lanserades av psykologen Carol Gilligan och vidareutvecklades av filosofen Nel Noddings i polemik mot Lawrence Kohlbergs kognitionspsykologiska teori om moralutveckling. När Kohlberg (1978) formulerade de kriterier som behövdes för att bedöma moralisk utvecklingsnivå utgick han från en deontologisk etik baserad på rättviseprinciper. I sina studier fann han att kvinnliga deltagare tenderade att hamna på lägre stadier i den konstruerade moralutvecklingsstegen än manliga deltagare. Gilligan gick vidare i detta fynd och fann att de kvinnliga deltagarna baserade sina etiska ställningstaganden på andra bevekelsegrunder än de manliga. De kvinnliga utgick från ett omsorgstänkande snarare än ett rättvisetänkande.
1 feb 06 – Gunnel Colnerud

Utbildning & Demokrati 2006/1
Att lära sig bry sig om de nära –och de långt borta
Stefan Edman har på uppdrag av regeringen utrett en handlingsplan för hållbar konsumtion. Han fokuserar i sin utredning på tre områden: resor, livsmedel och boende, tre områden, vilka han betonar verkligen handlar om allas vår vardag. ”Här spenderar svenska hushåll ca 90 procent av sina disponibla inkomster efter skatt” (Edman 2005, s 26). De förslag han presenterar för att utvecklingen ska bli mer hållbargäller ett flertal aktörer, bland annat skolan.
1 feb 06 – Karin Hjälmeskog

Utbildning & Demokrati 2006/1
RECENSION
Gert J J Biesta & Nicholas Burbules:Pragmatism and Educational Research
1 feb 06 – Tomas Englund

Utbildning & Demokrati 2006/1
Recension
Nigel Blake m fl: The Blackwell Guideto the Philosophy of Education
1 feb 06 – Sven-Eric Liedman

Utbildning & Demokrati 2006/1
Recension
Alain Touraine: Kan vi leva tillsammans? Jämlika och olika
1 feb 06 – Carsten Ljunggren

Utbildning & Demokrati 2006/1
Recensionsessä
Demokratins antagonistiska pluralism: Chantal Mouffe om det politiska
1 feb 06 – Carl Anders Säfström

Utbildning & Demokrati 2005/3
Redaktionellt
Detta nummer av Utbildning & Demokrati består av ett antal fristående artiklar. Det är artiklar som inte är relaterade till någon redaktionell tematisering. Det som förenar dem och gör att de är föremål för en samlad publicering är emellertid att de var och en på olika sättanalyserar och diskuterar frågan om på vilka grunder skola och undervisning, skolpolitik och utbildningssystemet vilar.
1 nov 05 – Redaktionen

Utbildning & Demokrati 2005/3
Folkvilja, etikett eller jordbruksteknik?
En historiedidaktisk analys av synen på demokrati i historieläroböcker 1960–2003
1 nov 05 – Niklas Ammert

Utbildning & Demokrati 2005/3
Voter education
The political education of Norwegianlower secondary schools
1 nov 05 – Kjetil Børhaug

Utbildning & Demokrati 2005/3
Valfrihet och anti-segregerandeåtgärder
När skolpolitik och integrationspolitik möts i det socialt, etniskt och symboliskt polariserade urbana rummet
1 nov 05 – Nihad Bunar

Utbildning & Demokrati 2005/3
Læring og objektivitet i postmoderne uddannelsesteori
I denne artikel vil jeg diskutere følgende spørgsmål: Hvad bør vi forstå ved uddannelse, når der ikke findes et fast epistemologisk fundament men kun myriader af lokale sprogspil i diverse interrelateredeudvekslinger?
1 nov 05 – Thomas Aastrup Rømer

Utbildning & Demokrati 2005/3
Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv
Skolans roll i byggandet av ett demokratiskt samhälle har länge ansetts central i Sverige. I det betänkande som 1946 års skolkommittépresenterade (SOU 1948:27) poängterades det att skolans främsta uppgift i framtiden ”blir att fostra demokratiska människor” (s 3). Sedan dess har läroplan efter läroplan fortsatt att betona vikten av demokratisk skolning.
1 nov 05 – Michael Tholander

Utbildning & Demokrati 2005/1
Den estetiska erfarenheten som erfarandets fulländning
En kritisk läsning av John Deweys estetiska erfarenhetsbegrepp i Art as Experience
1 feb 05 – Eva Hultin

Utbildning & Demokrati 2005/1
Is there any body in cyberspace?
or the idea of a cyberbildung
1 feb 05 – Lars Løvlie

Utbildning & Demokrati 2005/1
Den kulturella vändningen i skolans styrdokument
Motsägelser och motsättningar i talet om estetik, medier, mångkulturalism och kulturarv
1 feb 05 – Magnus Persson

Utbildning & Demokrati 2005/1
Redaktionellt
Utbildning & Demokrati har med detta nummer givits en ny dräkt som bland annat markerar vår ambition att publicera bidrag förutom på de nordiska språken, också på engelska. Däremot är huvudprincipen fortfarande att manus ska författas på svenska, norska eller danska (se tidskriftens författarvägledning). Vi hoppas som redaktion och utgivare att det nya omslaget och den förändrade redigeringen ska uppfattas som positiv av Dig som läsare.
1 feb 05 – Utbildning & Demokrati nr 1 2005

Utbildning & Demokrati 2005/1
Tema: Estetik och utbildning
Estetik och utbildning – ord som påminner om det moderna samhället och innebörden av modernitet. Att vara modern handlar om en vilja till förändring och tron på en framtid som kan bli annorlunda än nuet. Själva ordet modern med rötter i franskans moderne och latinets modernus ger just denna betydelse av närvaron av nuets inneboende nya som människan och samhällets hållning, dess modus.
1 feb 05 – Carsten Ljunggren & Eva Hultin

Utbildning & Demokrati 2005/1
Om den radikala estetiken
Kultur, estetik och lärande
1 feb 05 – Jan Thavenius

Utbildning & Demokrati 2005/1
One word to rule them?
The word aesthetics in curricula for the Swedishcompulsory school of today
1 feb 05 – Ketil A Thorgersen & Eva Alerby

Utbildning & Demokrati 2005/1
Den naturvetenskapliga undervisningens estetik
En studie av praktiska epistemologier
1 feb 05 – Per-Olof Wickman & Britt Jakobson

Utbildning & Demokrati 2004/1
Den vetenskapliga republiken i nytt perspektiv1
Cancerforskaren och Nobelpristagaren Georg Klein skrev för ett antal år sedan en bok med titeln --- i stället för hemland (1984). Han tvingades att fly från sitt första hemland, Ungern, då tyskarna marscherade in. Alltsedan dess har han bott i Sverige. Men laboratoriet är nu hans verkliga hem, och detta finner han varhelst han reser i det vetenskapliga rummet. Vetenskapen saknar i Kleins lidelsefulla skildring territoriella gränser: den finns överallt.
1 feb 04 – Thora Margareta Bertilsson

Utbildning & Demokrati 2004/1
Kunskapande som ett sätt att handla
John Deweys transaktionella teori om kunskapande1
1 feb 04 – Gert Biesta

Utbildning & Demokrati 2004/1
Barnets livfulla kommunikativa vinkningar
Om läsande och skrivande som erfarenhets- och bildningskultur
1 feb 04 – Carin Jonsson

Utbildning & Demokrati 2004/1
Redaktionellt
Välkommen till ett nytt år med tidskriften Utbildning & Demokrati. Årets första nummer tematiserar liksom det förra kunskap och demokrati men nu på ett litet annat sätt. Det finns i båda begreppen en ständigt närvarande, intressant och utmanande problematik.
1 feb 04 – Utbildning & Demokrati nr 1 2004

Utbildning & Demokrati 2004/1
Den egna erfarenheten som grund i lärarutbildningen
Tankar utifrån ett handlingsteoretiskt perspektiv
1 feb 04 – Mia Maria Rosenqvist

Utbildning & Demokrati 2004/1
En värld av kunskap
Nya sociala verkligheter kräver nya perspektiv. I utvecklade samhällen har individens möjligheter att säga nej ökat avsevärt. Under de sista tjugo åren av 1900-talet upplevde vi också en försvagning av de starka samhällsinstitutionerna. För att citera den skarpsinnige forskaren Adolph Lowe (1971, s 563) bevittnar vi en förändring av den sociala verklighet då saker och ting – åtminstone ur de flesta människors synvinkel – ”inträffade”, till en social verklighet då mer och mer ”fås” att inträffa. I denna artikel beskrivs dessa nya verkligheter som de utvecklade samhällenas transformation till kunskapssamhällen.
1 feb 04 – Nico Stehr

Utbildning & Demokrati 2004/1
Ryms erfarenhetens och handlingens kontinuitet i skolan?
Om Deweys kontinuitetsprincip i relation till likvärdighet och kunskap
1 feb 04 – Ninni Wahlström

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se