Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
186 artiklar
 
Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Ohälsosamma vanor och folkhälsopolitisk paternalism
Alla moderna samhällen använder sig av paternalistisk lagstiftning i någon mån, och även om det finns en ständig diskussion om var gränsen går mellan rimliga och orimliga ingrepp i vårt handlingsutrymme, är det nog ytterst få som vill ta bort alla paternalistiska åtgärder ända ner till bilbältestvånget. Svensk folkhälsopolitik är relativt aktiv och ohälsosamma vanor, som flitigt användande av tobak och alkohol, är redan föremål för en rad interventioner, flera av vilka har brett stöd. Som följd av den växande andelen personer med fetma i befolkningen har på senare tid även skräpmatskonsumtion kommit att diskuteras alltmer som ett område för möjliga statliga interventioner. Inom den mer teoretiska diskussionen kring paternalism har samtidigt en rad författare tagit in mer av empirisk psykologi i den filosofiska diskussionen och flera av dem har utifrån det psykologiska forskningsläget argumenterat för att problemen med många paternalistiska åtgärder ofta har överskattats. I den här texten kommer jag att introducera dessa psykologiska resonemang och utifrån dem sedan formulera fyra grundläggande principer som rimliga paternalistiska interventioner bör tillfredsställa; därefter kommer jag att tillämpa dessa på frågan om ohälsosamma vanor med resultatet att det tycks finnas goda skäl för en mer starkt interventionistisk folkhälsopolitik inte bara vad gäller alkohol och tobak utan även skräpmat.
5 jun 15 – Johan Brännmark

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Kvotering som kvinnlig reparation
I sverige har det under flera år pågått en debatt om huruvida kvotering bör införas för att höja andelen kvinnor i bolagsstyrelser, så som redan gjorts i norge och tyskland. Idag utgör kvinnor 23-24 procent av de börsnoterade bolagsstyrelserna, och den rödgröna regeringen har lovat att lagstifta om kvotering om inte kvinnor utgör minst 40 procent av de börsnoterade bolagsstyrelserna i slutet av år 2016 (regeringen 2015).
5 jun 15 – Annika Gilljam

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Kan en stat gå under, men ändå finnas kvar? Stigande havsnivåer och avterritorialiserade östater1
Genom historien har vi människor ofta visat oss vara mycket anpassningsbara när vi mött drastiska förändringar i vår naturliga miljö. Det finns dock en överhängande risk att framtida klimatförändringar kommer att pröva gränserna för denna anpassningsförmåga. Det gäller framförallt när klimatförändringarnas lokala konsekvenser blir så destruktiva att de framtvingar omfattande migration. I denna artikel kommer jag att intressera mig särskilt för så kallade små östater. Dessa stater, som vi finner främst i stilla havet och indiska oceanen, är särskilt utsatta för framtida klimatförändringar. De riskerar nämligen att fullständigt gå under. Många små östaters territorier är så lågt liggande att de är mycket känsliga för höjningar av havsvattennivån. Tuvalu, kiribati och marshallöarna brukar nämnas som exempel på hotade östater i stilla havet. Maldiverna i indiska oceanen är ett annat ofta nämnt exempel. Även om det kan dröja hundratals år innan dessa stater försvinner helt under vattenytan kommer de att bli obeboeliga betydligt tidigare än så, när ständiga översvämningar förstör grödor, odlingsbar mark och människors hus och hem.
5 jun 15 – Jörgen ödalen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Replik till lisa furberg: »feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3
I en intressant artikel i Tidskrift för politisk filosofi argumenterar Lisa Furberg för att altruistiskt surrogatmödraskap kan anses moraliskt problematiskt utifrån en perfektionistisk teori om det goda livet (Furberg 2014). I följande svar riktar jag ett antal invändningar mot Furbergs resonemang.
5 jun 15 – Simon Rosenqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Politisk filosofi idag
Intervju med joakim sandberg, docent i praktisk filosofi, göteborgs universitet och forskningsledare vid handelshögskolan i Stockholm
5 jun 15 – William Bülow

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Recension: Torbjörn Tännsjö: Fatta! En upplysningsskrift, Stockholm: Thales, 2014
Alltsedan jag som tonåring läste Torbjörn Tännsjös provokativa och alltid tänkvärda debattartiklar har jag förstått att Tännsjö uppfattas som en kontroversiell debattör. I min mening är ingen tes mera svårsmält och samtidigt lika tilltalande som den som förs fram i hans senaste sammanställning av populära texter.
5 jun 15 – Karim Jebari

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Recension: Timothy Williamson: Tetralogue, Oxford: Oxford University Press, 2015
Ett tåg som färdas mot okänd ort, fyra karaktärer i en kupé och ett mysterium. Mysteriet i Timothy Williamsons Tetralogue är sanning. Hur kan vi finna sanningen? Vad avgör vad som är sant? Vilka slags påståenden är sanna eller falska? Är det farligt att tro på en objektiv sanning? Är det farligt att inte göra det? De figurer som i denna tetralog en dialog men mellan fyra individer kommer i slang representerar distinkta förhållningssätt till frågor som dessa, och under tågresan ges tid att testa ståndpunkter, argument och underliggande antaganden. Som frågornas vida omfång antyder är Tetralogue inte riktad till akademiska filosofer, utan det är en allmän introduktion till dessa olika föreställningar om sanning och kunskap, och till de viktigaste invändningarna en förespråkare måste handskas med. Med det inte sagt att Williamson gjort det lätt för sig, och karaktärerna blir sällan karikatyrer, ens när de försvarar positioner långt från Williamsons egen.
5 jun 15 – Henning Strandin

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Michael Otsuka och föreningen mellan självägarskap och jämlikhet i världsägarskap
Prominenta vänsterlibertarianer, däribland Londonbaserade Michael Otsuka, vill förena den tilltalande (libertarianska) tesen om att varje individ har en exklusiv äganderätt över sig själv med en likaså tilltalande (egalitär) tes om de villkor som måste vara uppfyllda för att individer ska kunna komma att äga delar av världen. I sin »Self-Ownership and Equality: A Lockean Reconciliation» från 1998 argumenterar Otsuka gentemot kritiker att en sådan syntes är möjlig. I den här artikeln kommer jag att kritiskt granska Otsukas projekt.
5 jun 14 – Nils Säfström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Mentalitet och riskhantering
Ställningstagande till risk och beslutsfattande vid riskhantering är bundna till ett antal förutsättningar som var för sig eller tillsammans kan avgöra utfallet:
5 jun 14 – Gustaf Östberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och kvantifierad deontisk logik
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller en katalog över ett antal mänskliga fri- och rättigheter. I den här uppsatsen argumenterar jag för att det krävs en kvantifierad deontisk logik för att förstå den logiska formen hos flera av de normer som uttrycks i denna förklaring.
5 jun 14 – Daniel Rönnedal

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Vissla, blunda eller hålla tummarna när storebror brer ut sig?
- Aldrig tidigare i amerikansk historia har det funnits en viktigare läcka än Edward Snowdens offentliggörande av NSA-materialet - inte ens Pentagonpapperna för 40 år sedan. Detta uttalande förra sommaren i The Guardian kommer från Daniel Ellsberg, mannen som röjde dokumenten som visade upp Vietnamkrigets lögner. När denne historiske visslare Edward Snowden till följd av sin läcka behöver asyl undan hemlandets rasande statsledning står inte de liberala demokratierna på kö för att ge honom det. Bedrövligt nog är ingen öppen för saken.
5 jun 14 – Roger Fjellström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Svar till Sven Ove Hansson
Är det en önskvärd utveckling att svenska filosofer har slutat att uttrycka sina tankar på svenska? Att doktorander är så gott som tvingade att skriva sina alster på ett språk de inte behärskar till fullo och så gott som upphör att formulera filosofiska problem på det språk de torde behärska bäst?
5 jun 14 – Robert Callergård

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Slutreplik till Robert Callergård
Vi är överens om behovet och nyttan av att filosofiska texter skrivs på många olika språk, däribland svenska. Åsiktsskillnaden gäller, som jag framhöll i min artikel, endast »på vilket språk filoso- fisk forskning primärt ska presenteras».
5 jun 14 – Sven Ove Hansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Recension: Ann Heberlein: Etik - människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014.
Det tillhör verkligen inte vanligheterna att ett stort svenskt förlag ger ut en bok vars uttalade »ambition är att erbjuda en grundläggande introduktion till ämnet etik» (s. 14).1 Att Bonniers nu likväl har valt att göra detta torde åtminstone delvis - ja, kanske till rätt stor del - bero på att personen bakom introduktionen ifråga är Ann Heberlein, forskare i etik på teologiska institutionen vid Lunds universitet och under senare år flitigt engagerad debattör i etiska frågor både på radio och i flera av landets större dagstidningar, samt författare till ett flertal böcker, däribland den mycket omtalade Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (Weyler förlag, 2009). Heberleins nya bok, Etik - människa, moral, mening, har också på tämligen kort tid uppmärksammats i såväl Dagens Nyheter (Yrsa Stenius) som Göteborgsposten (Gabriel Byström), Svenska Dagbladet (Martin Gustafsson) och Sydsvenskan (Sven-Eric Liedman), i vilka det inte minst har hävdats att den utgör en mycket välskriven och engagerande ingång till moralfilosofin som inte bara studenter i etikämnet utan även många andra människor skulle kunna få ut en hel del av att läsa.
5 jun 14 – Frans Svensson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Recension: Tulsa Jansson: Du har svaren! Filosofi till vardags, Stockholm: Brombergs förlag, 2012.
I boken Du har svaren! Filosofi till vardags beskriver Tulsa Jansson rörelsen för filosofisk praxis, vars utövare vill låta skolor, företag och organisationer använda filosofin som ett redskap för reflektion, men som också erbjuder samtal med enskilda. De filosofiska praktikerna har därmed gett sig i kast med att popularisera filosofin. Jansson skriver dessutom själv en föredömligt lättläst prosa.
5 jun 14 – Simon Rosenqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Recension: Eskil Franck: Giv mig, min son, ditt hjärta, Stockholm: Fri Tanke, 2013
Tolkning och sanning. Ett dilemma.
5 jun 14 – Catharina Stenqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Om Tännsjös försvar av den motbjudande slutsatsen
Ett av de viktigaste bidragen i Derek Parfits berömda Reasons and Persons (1984) är uppmärksammandet av den motbjudande slutsatsen. Den motbjudande slutsatsen är en implikation av vad vi kan kalla totalprincipen, som gör gällande att en värld är bättre ju högre den totala mängden välfärd i denna värld är. Vid ett första ögonkast framstår detta som en bra princip, men som Parfit påpekar implicerar totalprincipen att en värld i vilken det finns ofantligt många människor, som alla lever liv som bara nätt och jämnt är värda att leva, är bättre än en värld med ganska många människor som alla har oerhört bra liv. Det är detta som är den motbjudande slutsatsen. Detta problem har varit mycket inflytelserikt i den populationsetiska debatten fram till idag och en stor mängd snillrika försök att undvika det har gjorts. Skulle en teori implicera den motbjudande slutsatsen så skulle nästan alla anse det vara ett tillräckligt skäl för att överge teorin ifråga. Således har de flesta också övergett totalprincipen för att istället sätta hoppet till mer invecklade teorier.
5 feb 14 – Olle Risberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Om den motbjudande slutsatsen - ett svar till Olle Risberg
Det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är riktig (och uttrycket »motbjudande» missvisande). Risberg tror att jag därmed företräder en minoritetsuppfattning. Jag är inte så säker på det. Jag har emellertid försökt visa att den motbjudande slutsatsen är rimlig på två sätt, dels indirekt genom att antyda hur man kan underminera intuitionen, hos dem som till äventyrs har den, att Zvärlden skulle vara sämre än A-världen, dels mer direkt genom ett argument som leder från A-världen till Z-världen i steg som tycks svåra att motstå. Vad diskussionen rör i det här sammanhanget är mitt försök att underminera intuitionen (hos dem som har den) att Z-världen är sämre än A-världen. Ja, i själva verket rör den bara en aspekt av detta försök, nämligen mitt åberopande av Nära-nollhypotesen. Jag tror också att man kan angripa andra aspekter av intuitionen att Z-världen skulle vara sämre än A-världen. Det är svårt att i sin moraliska fantasi hantera stora tal, det är svårt att föreställa sig ett liv som är väldigt mycket lyckligare än det man lever, och man får inte låta sig vilseledas av tanken att det vore trevligare att leva i A-världen än i Z-världen. Här ska jag lämna den diskussionen därhän, då den artikel jag svarar på endast diskuterar näranoll-Hypotesen.
5 feb 14 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Hennes egen vilja vs normen
I feministiska sammanhang uppstår ibland diskussioner om val som kvinnor gör: kan valen sägas uttrycka kvinnans egen vilja, eller har de orsakats av samhällets sexistiska normer? Detta kan röra stort såväl som smått: en kvinna som tar ut det mesta av föräldraledigheten i förhållandet och själv hävdar att hon fritt valde detta på grund av att hon vill vara så mycket som möjligt med barnen - var det verkligen något hon själv ville? Var det inte bara något hon gjorde på grund av de sexistiska normerna? En kvinna som rakar benen - hennes egen vilja eller de sexistiska normerna? En kvinna som säger sig bära hijab av fri vilja - talar hon sanning, eller följer hon bara de muslimska sexistiska normerna? I allt detta antas det finnas en motsättning mellan att göra något på grund av dessa normer och att göra något av egen vilja. Liberala debattörer menar att det är respektlöst att anta att människor gör som de gör på grund av normer och strukturer snarare än på grund av sina egna fria val, men samma debattörer anklagas också för att vara naiva. I den här artikeln ska jag presentera några olika tolkningar man kan göra av påståenden där sexistiska normer och kvinnors egna val ställs emot varandra, och diskutera i vilken mån dessa olika tolkningar träffas av den liberala respektlöshets-kritiken.
5 feb 14 – Sofia Jeppsson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Håkan Salwén: Miljöetik - En introduktion, Stockholm: Thales, 2012
Det är lätt att känna sig nedstämd när man läser om tillståndet i världen. Översvämningar, pandemier, förlust av biologisk mångfald, krig och konflikter, ekonomisk stagnation, vattenbrist och ett världssamfund som tycks paralyserat av stridigheter och en ovilja att fatta obekväma beslut. Det är svårt att veta i vilken ände man ska börja. Men kanske finns det utvägar ändå. Många av de utmaningar vi står inför tycks på ett eller annat sätt vara kopplade till vår hantering av naturmiljön. Så kanske kan vi komma en bit på vägen genom att lösa de stora miljöproblemen. Men vilka lösningar står till buds och vilka bör vi välja? Vems behov och intressen bör vi prioritera och på vilka grunder?
5 feb 14 – Karin Edvardsson Björnberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Michael Sandel: What Money Can’t Buy: The Moral Limits of Markets, New York: Farrar, Straus, and Giroux, 2012
Vissa saker kan, rent definitionsmässigt, inte köpas för pengar. Sann vänskap och att inneha världsrekordet på 100 meter torde vara två exempel. Men mycket - väldigt mycket - går att köpa för den som har en välfylld plånbok. Den allmänna tendensen verkar vara att marknadens utbud dessutom växer, en utveckling som vanligen beskrivs som en pågående kommodifiering. En sådan utveckling ställer oss inför intressanta och viktiga frågeställningar: var bör vi dra gränsen för vad som ska kunna köpas för pengar, om det nu ska finnas någon gräns? Ska man kunna investera i vad som helst? Bör allting ha en prislapp?
5 feb 14 – Marcus Agnafors

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Bo Rothstein (red.): Tillsammans: en fungerande ekonomisk demokrati, Stockholm: SNS Förlag, 2012
Efter att de röster, som för några decennier sedan propagerade för löntagarfonder, tystnat har diskussionerna om alternativa ekonomiska system reducerats kraftigt såväl i Sverige som globalt (om än med ett möjligt uppsving efter krisen). När den sovjetiska planekonomin klappade samman stod den kapitalistiska frihetsgudinnan stolt kvar med sin blick riktad långt mot horisonten. Nu skulle världen förenas under ett och samma liberala system, detta grundrecept för frihet och ekonomisk utveckling. Francis Fukuyama deklarerade att vi nått »historiens slut».
5 feb 14 – Patrik Witkowsky

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Johan Lundberg: Ljusets fiender. Västvärldens självkritik och den svenska idédebatten, Stockholm: Timbro, 2013
Man bör läsa en bok från början? På denna boks första sida möter man ljuset korsfäst mot väggen över en tom rokokostol och dito barocksoffa. Det är dess omslagsbild, ett parti av en målning av den danske 1800-talsmålaren Vilhelm Hammershøi. Miljön är en högborgerlig salongs insida. Ljuset på väggen är dämpat, grått. Korset är skuggan av salongsfönstrets spröjs.
5 feb 14 – Roger Fjellström

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013
Bör den liberala staten privilegiera religion i samhället?
Inom svensk politik råder bred enighet om att staten bör vara sekulär. Inom den politiska filosofin och angränsande discipliner finns samma konsensus. Samtidigt brukar den brasklappen slängas in, att samhället inte behöver vara sekulärt: staten ska bara avhålla sig från att styra samhället i den ena eller andra riktningen. Den förnämsta demokratin anses ju vanligen vara den liberala, och det förefaller icke-liberalt att en stat försöker påverka medborgarnas trosuppfattningar, livsåskådningar eller religiösa praktiker.
5 okt 13 – Marcus Agnafors

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013
Om skuld och universellt ansvar
I »secrets of european responsibility», en tolkning av den tjeckiske filosofen och medborgarrättsaktivisten Jan Patoˇckas ansvarsbegrepp, hävdar Jacques Derrida (2008) att ansvarstagande (beslut, handling, praxis) alltid sträcker sig bortom varje tematisk eller begreppslig bestämning. För att ta ansvar är det omvänt nödvändigt att svara för vad det betyder att vara ansvarig. Som ett svar på denna tankegång ska jag här närma mig förhållandet mellan ansvar och skuld.
5 okt 13 – Ulrika Björk

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013
John Stuart Mill och den allmänna opinionen: motivation i socialismens tjänst eller hämsko för personlig frihet?
Den gängse bilden av John Stuart Mill torde vara som en frihetens och därmed liberalismens apostel - någon som likt frihetsgudinnan höjer armen för att hälsa oss vid infarten till de fria och modigas värld, hållande sitt berömda verk On Liberty mot skyn. Denna bild är dock inte alldeles korrekt. Faktum är att Mill hade en hel del socialistiska idéer och att han faktiskt själv räknade sig som socialist (se Hansson 1995, s. 50; Mill 1963, s. 239). Syftet med denna text är att se närmare på hur hans idéer om frihet och socialism går ihop. Frågan är om man kan vara socialist och liberal samtidigt. Vissa passager tyder på sådana ansatser. Mill menade till exempel att det gällde att finna sätt att kombinera »största möjliga individuella handlingsfrihet med gemensam äganderätt till jordklotets råmaterial och lika del för alla i det gemensamma arbetets avkastning» (se Hansson 1995, s. 127).
5 okt 13 – Linda Johansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013
RECENSION: Johan Wennström: Dygdens glädje, Stockholm: Atlantis, 2012
Utgångspunkten för Dygdens glädje är en »svårbestämd känsla», vilken bokens författare, Johan Wennström, tror sig dela med en växande skara människor i västvärlden, »av att mycket har blivit sämre, fulare och mindre värdefullt, att det vid någon punkt på färden gick fullständigt fel. När kulturen plötsligt ville bli modern och alltid vara på väg någonstans förlorades ett slags sammanhållande kitt och saker och ting började falla isär» (s. 12f). Trots att det materiella välståndet i västvärlden befinner sig på en högre nivå idag än någonsin tidigare, så upplever många människor en brist på mening i tillvaron, en inre tomhet, varför de »drömmer sig tillbaka till en mer oskyldig tid då värdena verkar ha varit fasta och normsystemet intakt» (s. 11f).
5 okt 13 – Frans Svensson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013
RECENSION: Lena Andersson: Förnuft och högmod: artiklar, prosa, pjäser, Stockholm: Natur & Kultur, 2011
Boken samlar texter kolumner från DN och Fokus, teaterpjäser och ett sommarprogramsmanuskript kring teman som monarki eller republik, religion eller sekularism, yttrandefrihet, mångkultur, relativism, förnuft, åsiktskonformism m.fl. intressanta ämnen.
5 okt 13 – Henrik Ahlenius

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013
RECENSION: Andres Lokko: David Cameron fick nyligen sin cykel stulen: Politiska texter 2008-2013, Falun: Bokförlaget Atlas, 2013
I sin krönika i SvD den 7/2 2012 hävdar Andres Lokko att all konst är politisk, och att varje offentligt framträdande uttrycker något politiskt antingen medvetet eller omedvetet, kanske i synnerhet när det hävdar att det inte gör det. Utifrån den definitionen kanske texterna i David Cameron fick nyligen sin cykel stulen: Politiska texter 2008-2013 är Lokkos minst politiska, eftersom de alla i någon mån behandlar politik. Antologin samlar, som titeln avslöjar, de politiska texter som Lokko har skrivit under de senaste fem åren. Främst handlar det om hans krönikor i Svenska Dagbladet, men även längre texter från bland annat Aftonbladet och Arena finns representerade. Lokko skriver framförallt om Sverige och om sitt älskade London, som han bor i under den största delen av tiden som bokens texter är skrivna.
5 okt 13 – Petter Cronlund

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
Om innehållet
Tidskriftens andra nummer för 2013 tillika TPF:s andra nummer som ren nätpublikation är ett mycket välfyllt sådant. I en uppmärksammad artikel på DN Debatt i somras argumenterade Karim Jebari för det fördelaktiga i att staten registrerar medborgarna utifrån deras rastillhörighet (Dagens Nyheter 22 juli 2013). Tillsammans med Måns Magnusson utvecklar Jebari sina idéer närmare i numrets första artikel, »En färgblind stat missar rasismens nyanser».
5 maj 13 – Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
En färgblind stat missar rasismens nyanser
1. Den färgblinda staten: Det sociologiska begreppet »color blindness» refererar till en ideologisk position som innebär att man anser att staten och offentliga institutioner bör sträva efter att behandla alla individer lika oberoende av deras ras, etnicitet, religiösa eller språkliga tillhörighet. I USA, där »color blindness» förespråkas av bland annat Högsta Domstolens ordförande, John Roberts, är den här ståndpunkten akademiskt kontroversiell (Supreme Court of the United States 2007, Bonilla-Silva 2010). Ofta förekommer resonemanget om »color blindness» bland personer som anser att privilegier baserade på hudfärg eller etnicitet inte längre är en realitet, eller att vi lever i ett post-rasistiskt samhälle. I den här diskursen identifieras rasism som något som en liten och extremistisk minoritet ägnar sig åt, medan majoritetsbefolkningen anses vara just färgblind. Sociologen Eduardo Bonilla-Silva menar att färgblindhet är den idag mest dominanta rasistiska ideologin som medverkar i att konstruera föreställningar, attityder och institutioner som systematiskt missgynnar icke-vita i USA (Bonilla-Silva 2010).
5 maj 13 – Karim Jebari och Måns Magnusson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
Öga för öga? Om retributivism och dödsstraff
Föreställningen om att mördare förtjänar att dö är kanske det vanligaste argumentet för dödsstraff. Även de som avfärdar retributivism som en orimlig uppfattning om straffets rättfärdigande måste samtidigt konfrontera faktumet att exempelvis Amerikas högsta domstol uppfattar vedergällning som ett rättfärdigande utav denna rättspraxis (McDermott 2002). Det är också en vanlig uppfattning bland filosofer att retributivism oftast implicerar dödsstraff.1
5 maj 13 – William Bülow

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
Bör vi moraliskt förbättra människan?
I olika debatter sedan början av 1990-talet har jag hävdat att människor bör vara fria att välja vad slags barn de ska sätta till världen. Så länge staten och socialstyrelsen håller sina fingrar borta finns det ingen anledning att försöka begränsa människors strävan att välja barn. Vill vi se till att de barn vi sätter till världen är starka, friska, intelligenta, begåvade med rika sinnesförmågor o.s.v. ska vi få göra detta. En förutsättning är förstås att de medel som tillgrips, i den mån de inkluderar hälsooch sjukvård, lever upp till rimliga krav på att vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
5 maj 13 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
RECENSION: Sam Harris: Moralens landskap, Stockholm: Fri tanke förlag, 2011
Det är ingen ovanlig företeelse att lekmän - ofta med naturvetenskaplig eller annan utomfilosofisk meritering - tar sig an filosofiska frågor i populärvetenskaplig form. Inte sällan är budskapet att något klassiskt filosofiskt problem har en renodlat vetenskaplig lösning som av någon anledning har undgått professionella filosofers uppmärksamhet. Tyvärr uppvisar författare av denna typ alltför ofta en nonchalant inställning till filosofiämnet, vilket ofrånkomligen leder till underskattning av de filosofiska bråddjupen. Inte sällan tycks även deras utomfilosofiska meritering bidra till ett i sammanhanget illa motiverat självförtroende.
5 maj 13 – Victor Moberger

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
RECENSION: Sonia Kruks: Simone de Beauvoir and the Politics of Ambiguity, Oxford: Oxford University Press, 2012, och simone de beauvoir: Brigitte Bardot & Lolitasyndromet. Essäer (urval och övers. Anna Petronella Fredlund), Stockholm: Modernista, 2012
Sedan drygt 30 år har det producerats akademiska avhandlingar om Simone de Beauvoirs filosofi, inte minst i de nordiska länderna.1 De allra tidigaste betonade Beauvoirs originalitet gentemot Jean-Paul Sartre hon var exempelvis först med att utarbeta en etik utifrån den franska existensfilosofins grundsatser och lyfte fram hennes banbrytande undersökning av könsförtryckets villkor. Beauvoirs dialektiskt och fenomenologiskt orienterade beskrivning av kvinnans situation banade väg för begreppet ›genus› och Det andra könet (2002 [1949]) hör numera till klassikerna inom genusvetenskapen. Verket har också bidragit till att etablera den feministiska fenomenologin, som intresserar sig för hur könsidentitet och könsskillnad ges mening på en erfarenhetsnivå »före» såväl vetenskapliga teorier om orsaker som politiska ställningstaganden.
5 maj 13 – Ulrika Björk

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar (nummer 3 2012)
I intervjun med professorn i filosofi Sven Ove Hansson (KTH) i TPF 3/2012 ställs frågan »Hur ser du på att publikationer i internationella tidskrifter väger allt tyngre, t. ex. vid tjänstetillsättningar, tilldelning av forskningsmedel, etc?». Till svar säger Hansson bland annat att en filosof som anser sig ha någonting nytt att komma med självklart bör utsätta sin tanke för den internationella expertisens granskning, och att sättet att göra detta är att publicera på engelska i tidskrifter och media av kvalitet. Om detta kan man hålla med. Hansson slutsats är vidare: »Därför krävs det en mycket stark motivering om man t. ex. vid en tjänstetillsättning vill sätta en person som har lyckats med detta efter någon som inte har gjort det». Och med detta kan man nog också instämma. Om inte annat beskriver det ett rådande klimat, en viss beslutspraxis.
5 maj 13 – Robert Callergård

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013
Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård
Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv kommentar. Hans kritik handlar om två intressanta men vitt skilda frågor: dels när latinets dominans upphörde och dels vilken roll engelskan bör ha i dagens filosofiska forskning i Sverige. Jag ska börja med den första frågan.
5 maj 13 – Sven Ove Hansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013
Om innehållet
Som vi tidigare annonserat övergår Tidskrift för politisk filosofi från och med detta nummer till att bli en ren nättidskrift. Utgivningstakten är även fortsättningsvis tre nummer per år; nr 2/2013 och 3/2013 publiceras relativt tätt inpå detta nummer.
1 feb 13 – Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013
Vad är fascism?
Henrik Arnstads bok Älskade fascism erbjuder spännande läsning för den historiskt fåkunnige. Den ger en nyttig repetition av samtidshistorien med utgångspunkt i det fenomen författaren kallar fascism. Boken är medryckande och journalistiskt skriven. Den bygger inte på egen forskning utan på referat av vad författaren uppfattar som forskningsläget. Hur det förhåller sig med dess historiska akribi är jag inte rätt person att bedöma. Något jag emellertid tror mig kunna ha synpunkter på är själva begreppsbildningen. Det blir viktigt för författaren att slå fast vilka företeelser som är fascistiska (t. ex. Hitlers Nazityskland och Mussolinis Italien) och vilka som inte är det (t. ex. Francos Spanien och Pinochets Chile). Arnstad är mycket noga med att framhäva skillnader som dessa. Det är emellertid inte helt klart varför han tycker detta är så viktigt.
1 feb 13 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013
Kan lagen om hets mot folkgrupp rättfärdigas?
I en demokrati bör lagar som begränsar yttrandefriheten granskas noga. Finns det rimliga skäl för lagens existens? Denna artikel utsätter lagen »Hets mot folkgrupp» för prövande reflektion och hävdar att den brister i en lång rad hänseenden och att den därför bör ersättas av en helt annorlunda lag. Fokus ligger inte på de juridiska aspekterna utan på det intellektuella och filosofiska rättfärdigandet. En startpunkt kan vara att återge lagens lydelse:
1 feb 13 – Jan Tullberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013
Om riktigt och skenbart förnuft vid riskhantering
Syfte och omfattning1: Denna essä ansluter till en tidigare något liknande utläggning rörande »vanlig tillfällig dumhet».2 Båda grundar sig på mer eller mindre systematiska iakttagelser av människors inte sällan anmärkningsvärda beteenden när de står inför viktiga avgöranden för dem själva eller deras omgivningar. Bland annat gäller detta bedömning och beslutsfattande vid riskhantering.
1 feb 13 – Gustaf Östberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013
Politisk filosofi idag
Intervju med Göran Duus-Otterström, docent vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
1 feb 13 – Magnus Jedenheim-Edling

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2013
Recension: Harold Kincaid och Don Ross (red.) Oxford Handbook of Philosophy of Economics, Oxford: Oxford University Press
Harold Kincaid och Don Ross har i Oxford Handbook of Philosophy of Economics samlat 21 texter om ekonomins filosofi. I inledningskapitlet skriver de att antologin utgör deras vision om vad ekonomins filosofi borde vara. Närmare bestämt anser de att mycket av det som tidigare skrivits i ämnet, speciellt på 80- och 90-talet, har grundat sig på en förlegad syn av både vetenskapsteori och ekonomisk teori.
1 feb 13 – Niklas Olsson-Yaouzis

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Om innehållet
Från och med nästa nummer, 1/2013, övergår Tidskrift för politisk filosofi till att bli en ren nättidskrift. Liksom andra tidskrifter i pappersformat har vi, särskilt till följd av en lång pressläggningstid, behövt vänta besvärande länge på att kunna publicera antagna texter. Vi ser fram emot att kunna göra våra texter tillgängliga på ett betydligt tidigare stadium i fortsättningen. Eftersom det kommer att vara fri åtkomst till samtliga texter från den stund de publiceras, så behövs framöver ingen prenumeration. Hemsidan kommer under de första månaderna av 2013 att göras om radikalt för att passa denna nya inriktning. Adressen är densamma som förut: http://www. bokforlagetthales.se/politiskfilosofi.
11 nov 12 – Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Varför den svenska abortlagstiftningen bör göras mer restriktiv
I denna essä kommer jag att argumentera för att abortlagstiftningar som bygger på samma principer som den svenska bör göras mer restriktiva. Min argumentation för denna slutsats görs i två olika led. Först kommer jag att fokusera på den nuvarande abortlagstiftningen. Närmare bestämt kommer jag att argumentera för att fostrets livsduglighet - d.v.s. när fostret är förmöget att överleva utanför livmodern - inte är en berättigad gräns för när abort senast bör få tillåtas. Skälet är att fostrets livsduglighet inte är ett rimligt kriterium för persontillblivelsen ur vare sig ontologisk eller moralisk synvinkel. Därefter kommer jag att argumentera för att livsduglighetskriteriet inte bör ersättas med en utvidgning av möjligheterna att göra abort. Skälet är att en sådan utvidgning av möjligheterna skulle innebära en oförsvarligt stor risk att en mänsklig person dödades.
11 nov 12 – Henrik Friberg-Fernros

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Att försöka permanenta det unipolära ögonblicket: neokonservatismen och Bushdoktrinen
Terrordåden den 11/9 2001 (härefter endast 11/9) föranledde kraftiga sympatiyttringar för USA. Stora delar av det internationella samhället ställde upp bakom landet och var också beredda att acceptera ett amerikanskt ledarskap i det, nu begynnande, globala »kriget mot terrorismen». Arton månader senare såg situationen emellertid annorlunda ut. I mars 2003 utökade nämligen USA kriget mot terrorismen bortom Afghanistan och anföll även Irak. Kriget mot Irak utgjorde en första praktisk tillämpning av den utrikes- och säkerhetspolitiska strategi som Bushadministrationen antog efter den 11/9 (fortsättningsvis bara Bushdoktrinen; se främst the National Security Strategy of the United States of America, 2002). Bushadministrationen kom med Irakkriget att utmana själva fundamenten - statssuveränitet, multilateralism och folkrätt - för hur fred och säkerhet hanterats internationellt sedan åtminstone slutet av andra världskriget, och bytte därigenom (ett tilltagande) samförstånd mot konfrontation och frustration. Föreliggande artikel syftar till att bidra till förståelsen av detta händelseförlopp och några möjliga konsekvenser.
11 nov 12 – Mikael Baaz

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Politisk filosofi idag
Intervju med Sven Ove Hansson, professor i filosofi vid Kungliga Tekniska Högskolan
11 nov 12 – Magnus Jedenheim-Edling

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Recension: Erik Malmqvist: Good Parents, Better Babies: An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics, Linköping: Linköping Studies in Arts and Science 447, Dissertations on Health and Society 14, 2008
Redan idag kan vi testa arvsanlagen hos embryon och därefter välja om de ska utvecklas vidare eller inte. Vi kan också i viss mån separera spermier efter kromosomtyp för att påverka ett tilltänkt barns kön. Tekniken för att aktivt modifiera gener är ännu i sin linda men det är mycket möjligt att vi i framtiden kan påverka våra barns egenskaper med sådan teknik. Målet med reproduktivt urval eller design kan vara allt från att undvika att skapa barn med svåra sjukdomar till att skapa barn som är starkare eller mer intelligenta än de annars varit. Många har den intuitiva uppfattningen att genetisk förbättring (enhancement) är mer moraliskt problematiskt än att undvika sjukdomar. Erik Malmqvists välskrivna avhandling Good Parents, Better Babies: An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics utgör ett försvar för den intuitionen. Försvaret baseras på risken för så kallad instrumentalisering - att se barn som verktyg för föräldrarnas vilja eller för samhällets intressen, snarare än som mål i sig. Den risken är förstås ständigt närvarande, men blir enligt författaren särskilt stor i en situation där föräldrar och vårdpersonal saknar en konkret part att ta hänsyn till (det framtida barnet finns ju ännu inte).
11 nov 12 – Kalle Grill

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Recension: Bengt Brülde & Joakim Sandberg: Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt, Stockholm: Thales, 2012
Bengt Brüldes och Joakim Sandbergs bok Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt har en något missvisande undertitel, som får läsaren att tro att boken enbart handlar om konsumentmakt. I praktiken tar dock boken ett bredare grepp och handlar snarare om hur man bör bete sig överhuvudtaget, »handla» i den bredare bemärkelsen av ordet, i relation till djuren, miljön och världens fattiga - vilket absolut är positivt.
11 nov 12 – Sofia Jeppsson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Recension: Birgitta Forsman: Gudlös etik: en befrielse ur religionens tvångströja, Stockholm: Fri tanke förlag, 2011
Under det senaste decenniet har flera så kallade »nya ateister» publicerat bästsäljande böcker i vilka de riktar skarp kritik mot religiösa trosföreställningar. Sam Harris The End of Faith (2004), Richard Dawkins The God Delusion (2006) och den nyligen framlidne Christopher Hitchens God Is Not Great (2007) är några framträdande exempel, liksom Christer Sturmarks Tro och vetande 2.0 (2006). Den som har tagit del av de nya ateisternas polemik mot religiösa trosföreställningar kommer att känna igen tonen och argumentationen i Birgitta Forsmans bok Gudlös etik, som kan räknas in i samma genre som de ovan nämnda böckerna. Forsmans fokus ligger dock i första hand på etiska frågor relaterade till religiösa trossystem, i synnerhet kristendomen och islam. Som bokens titel antyder är Forsman starkt kritisk till dessa religioners etiska meriter.
11 nov 12 – Victor Moberger

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012
Recension: Mats Selander (red.): Gud och hans kritiker: en antologi om nyateismen, Stockholm: CredoAkademin, 2012
En och annan gudsförnekare torde ha fått sitt lystmäte under 2000-talets första decennium. Debattörer som Daniel Dennett, Sam Harris, Christopher Hitchens, Christer Sturmark och inte minst Richard Dawkins har hjälpt till att såväl intensifiera som popularisera kritiken av gudstro i allmänhet och kristendomen i synnerhet. Antologin Gud och hans kritiker är en gemensam ansträngning av kristna filosofer, teologer, fysiker och biologer - många av dem verksamma vid Credoakademin - att bemöta denna »nyateistiska» kritik. Det är en rätt ojämn historia. Men även om jag ofta finner syftet med boken mer tilltalande än dess innehåll finns här tankar som varje ateist - ny som gammal - skulle må bra av att ta del av.
11 nov 12 – Karl Ekendahl

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2012
Introduktion till temat politiskt aktörskap i medeltida och tidig modern filosofi
I medeltida och tidig modern filosofi är det politiska livet, att leva med och under lag och tillsammans med andra, en självklar del av det filosofiska studiet av människan. Även de som vi idag inte ser som politiska tänkare i första hand som Leibniz och Kant har en utvecklad filosofi om samhället. I ett längre filosofihistoriskt perspektiv är det också slående att själva det politiska tillståndet, att vara i samhället, att leva och handla som samhällsvarelse, har ådragit sig kanske mest uppmärksamhet. För en övertygad naturrättstänkare såväl som för en moralkonstruktivist så står samhället där i mitten, en oundgänglig del av människans villkor. Den snäva och relativt historielösa syn på politiskt tänkande som inte är ovanlig i dag där politisk filosofi ses som en underavdelning till tilllämpad etik skulle vara främmande för de tänkare som figurerar i detta tema. Att betrakta människan som ett handlande och tänkande subjekt förutsätter, bland annat, att betrakta henne politiskt. Vi lever politiska liv, villkorade och konstituerade av institutioner, och det väcker sina egna frågor. Vad gör lagen med den fria viljan? Kan man vara fri och lyda samtidigt? Vilken roll spelar människans föreställningsförmåga ut? Är konflikt ett politiskt fenomen? Vad är en stat? Och vad innebär det att säga att människor har rättigheter? Utvecklingen efter upplysningen gick mot att betrakta personen som en privat individ med ett eget livsprojekt och offentligheten som något man behöver skydd emot. Den handlande offentliga personen gled in i skuggan av normativa principer för förvaltningen. Ett av målen med forskningsprogrammet Understanding Agency: Conceptions of Action, Human Nature and Value in the Western Philosophical Tradition (som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond) är att historiskt studera filosofin om det politiska livet livet inom institutioner och under lag som en arena av aktivitet och en förutsättning för våra liv som aktörer. Detta tema är ett resultat av det.
5 maj 12 – Lena Halldenius

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2012
Auktoritet och den fria viljan hos Anselm, Kant och Wolff
Om viljefrihet och lydnad
5 maj 12 – Tomas Ekenberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2012
Suárez och individens rättigheter
De mänskliga rättigheterna är allestädes närvarande i den politiska debatten. Trots, eller kanske på grund av, begreppets vaghet har de mänskliga rättigheterna fått ett närmast totalt genomslag när det handlar om att finna ett språk för att uttrycka krav på förändring på alla slags politiska arenor. Sverige har dessutom som stat ratificerat en mängd fördrag där man förbinder sig att följa de mänskliga rättigheterna, och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna är juridiskt bindande för alla medlemsstater sedan 2009, då Lissabonfördraget trädde i kraft.
5 maj 12 – Erik Åkerlund

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2012
Hobbes om frihet, lag och artificiella handlingar
I en naturrättslig tradition av politiskt tänkande framstår Thomas Hobbes som en särling. Idén med en naturlig rätt, tänker man sig, är att understryka att lagstiftning och annan reglering av människors handlingar har moraliska krav på sig. Dessa krav är att betrakta som oberoende av eller primära i förhållande till faktisk reglering, konventioner och överenskommelser. Huruvida en lag är att betrakta som giltig och därmed bindande avgörs delvis genom att den sätts i relation till den moraliska måttstock mot vilken mänsklig reglering utvärderas. Den naturliga rätten - jus naturale - utgör denna moraliska måttstock.
5 maj 12 – Lena Halldenius

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2012
Leibniz om natur och politik
Leibniz brukar inte få särskilt stort utrymme i redogörelser för den politiska filosofins historia jämfört med andra tidigmoderna filosofer som Spinoza, Locke, och Hobbes. Vad som kännetecknar de senare tänkarna - framförallt Hobbes - är att de formulerar en ny politisk ontologi: en teori om relationen mellan den mänskliga naturen och samhället. Lite förenklat kan man säga att Hobbes vänder sig mot en aristotelisk tanke om samhället som naturligt, om att människans natur fullt ut utvecklas inom ett samhälle. Hobbes argumenterar i stället för att människans natur är anti-samhällelig, och att samhället är grundat i ett fördrag.
5 maj 12 – Peter Myrdal

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2012
Mary Wollstonecrafts kritik av Jean-Jacques Rousseau
Upplysningstänkaren Mary Wollstonecraft (1759-1797) är idag främst känd som en av feminismens banbrytare och som en frän kritiker av Jean-Jacques Rousseaus kvinnosyn. Vår tids feminister tolkar ofta Wollstonecrafts Rousseaukritik som en socialkonstruktivistisk kritik av hans påstådda biologiska determinism (t. ex. Gunther-Canada 2001: 100). I denna artikel ämnar jag visa att en sådan tolkning är anakronistisk. För att förstå Wollstonecrafts feminism, inklusive hennes kritik av Rousseau, så måste man se den i relation till hennes variant av upplysningsfilosofi, där en rationalistisk teologi går hand i hand med revolutionär optimism. Wollstonecrafts kritik är ingalunda socialkonstruktivistisk utan snarare metafysisk. Hon argumenterar för att kvinnan bör ha samma rätt som mannen att utveckla sitt förnuft, eftersom sann dygd baserar sig på ett fullkomligande av denna för människan utmärkande förmåga.
5 maj 12 – Martina Reuter

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012
Om innehållet
Tidskrift för politisk filosofi är i och med detta nummer inne på sin sextonde årgång. Den inledande artikeln ägnas åt en tes som Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har framfört under en längre tid. Enligt Rothstein brister vänstersympatisörer i högre grad än andra i sin respekt för individuella rättigheter. Göran Duus-Otterström och Mikael Persson testar Rothsteins tes empiriskt, närmare bestämt med hjälp av en enkät om de tankeexperiment som går under namnen Trolley och Fat Man. Dessa fall utmärks bland annat av att man genom att offra en person kan rädda livet på fem andra personer. Om Rothsteins tes vore riktig skulle man kunna förvänta sig att vänstersympatisörer i större utsträckning än andra anser att ett sådant handlande är moraliskt acceptabelt. Detta är dock inte vad undersökningen ger vid handen, åtminstone inte när det inte ges någon information om social status hos den person som ska offras. När denna status antas vara hög föreligger emellertid faktiskt i viss mån det samband som Rothstein föreslagit.
1 feb 12 – Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012
Saknar vänstern respekt för individens rättigheter? en experimentell studie
Saknar människor som står till vänster i politiken respekt för individuella rättigheter? Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har under en tid framfört ståndpunkten att den svenska politiska vänstern, i synnerhet den av radikalt snitt, under lång tid har präglats av en underliggande utilitarism. Detta är olyckligt, menar han, eftersom det har satt den kollektiva nyttan i första rummet och har förblindat vänstern från att tänka kring samhällsbyggnad i termer av medborgerliga rättigheter. I sin artikel »Demokratisk socialism: Ett historiskt misslyckande och en förklaring» (2008) förklarar Rothstein vänsterns misslyckande att formulera ett trovärdigt alternativ till den liberala marknadskapitalismen delvis genom dess brist på ett konstitutionellt, rättighetsbaserat tänkande. Han skriver:
1 feb 12 – Göran Duus-Otterström & Mikael Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012
Varför bör man lyda felaktiga demokratiska beslut?
Några kritiska reflexioner kring David Estlunds epistemiska demokratiteori
1 feb 12 – Mats Lundström & Jonas Hultin Rosenberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012
Politisk filosofi idag
Intervju med Sofia Näsström, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet
1 feb 12 – Katharina Berndt Rasmussen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012
Recension: Torbjörn Tännsjö: Privatliv, Stockholm: Fri Tanke Förlag 2010
1. Om det fullt öppna samhället vore en realitet, så skulle det vara så när som omöjligt för en ensam person att brutalt döda ett sextiotal ungdomar på ett sommarläger. Likaså skulle det vara praktiskt omöjligt att spränga en 500-kilosbomb utanför ett regeringsdepartement. Och allra minst skulle det vara möjligt att obemärkt förbereda sådana gärningar under närmare ett decennium. Sannolikt skulle de flesta typer av brott närapå omöjliggöras. När myndigheter har rätt att övervaka oss i så gott som allt vi gör, minskar ju möjligheten att ens smida planer för illdåd. Vad kan då tala emot ett sådant öppet samhälle och istället för en skyddad privat sfär? Det är utgångsfrågan för Torbjörn Tännsjö i hans senaste bok Privatliv.
1 feb 12 – Olle Torpman

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012
Recension: Daniel J. Solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.
I diskussioner om den statliga övervakningens legitimitet förekommer flera argument. Det vanligaste argumentet i dessa sammanhang är att om man har rent mjöl i påsen, det vill säga om man inte har något att dölja, så har man inget att förlora på att bli övervakad - det finns bara fördelar. Detta och liknande argument åberopas av myndighetspersoner och politiker i flera demokratiska länder, men förekommer också i vardagliga diskussioner. Argumentet är en del av en pågående debatt om hur personlig integritet ska vägas mot samhällelig säkerhet - en debatt som är temat för Daniel J. Soloves senaste bok Nothing to Hide: The false tradeoff between Privacy and Security.1 I boken behandlar Solove flera argument som förekommer i debatten och hur han menar att de på ett olyckligt sätt har påverkat hur man idag fattar beslut om hur avvägningar mellan personlig integritet och säkerhet sker: oftast till fördel för ökad säkerhet. Boken behandlar dessa frågor ur ett amerikanskt rättsperspektiv, men flera av de resonemang och argument som Solove diskuterar är i högsta grad relevanta även i en svensk kontext.
1 feb 12 – William Bülow

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011
Om innehållet
Den välbekanta principen »Åt var och en efter behov» har vunnit genklang långt utanför marxistiska kretsar, inte minst när det gäller frågan om hur hälso- och sjukvård bör fördelas. En av dem som attraheras av denna tillämpning av principen är Niklas Juth, filosof vid Karolinska Institutet. I sin artikel »Behovsprincipen i vården» kommer han emellertid fram till att idén är förvånansvärt fattig på innehåll.
5 maj 11 – Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011
Behovsprincipen i vården
Behov verkar generellt ha en större moralisk tyngd än önskemål. Enligt exempelvis David Braybrooke är det en »fundamental moralisk princip» att »[b]ehov har företräde framför preferenser».1 Som vi ska se är det många moralfilosofer och andra som instämmer.
5 maj 11 – Niklas Juth

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011
Recension
Kajsa Ekis Ekman: Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Stockholm: Leopard förlag. 2010
5 maj 11 – Sandra Lindgren

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011
Recension
G. A. Cohen: Rescuing Justice and Equality. Cambridge/London: Harvard University Press, 2008.
5 maj 11 – Katharina Berndt Rasmussen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011
Diskussion
Diskussion om Sven-Eric Liedmans recension av Svante Nycanders Liberalismens idéhistoria (Tidskrift för politisk filosofi, nr 1 2011). Liedman svarar på sidan 62.
5 maj 11 – Svante Nycander

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011
Diskussion
Svar till Nycander
5 maj 11 – Sven-Eric Liedman

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Om innehållet
Tidskrift för politisk filosofi inleder med detta nummer sin femtonde årgång. Det domineras av ett meningsutbyte om ett av den nutida samhällsdebattens mest kontroversiella ämnen: hedersmoral.
1 feb 11 – Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Hedersmoral – ett problem i västerländsk sjukvård?
Inom västerländsk sjukvård händer det att patienter tas emot, vilka blivit offer för vad som brukar kallas hedersrelaterat våld. Detta är inte särskilt vanligt förekommande, men väcker starka känslor, då det ändå inträffar. Det förekommer också att patienter söker sig till sjukvården med olika önskemål, som är motiverade av en vilja att undkomma hedersrelaterat våld.
1 feb 11 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Replik till Torbjörn Tännsjö
Torbjörn Tännsjö (TT) försöker i sin artikel »Hedersmoral – ett problem i västerländsk sjukvård?» på en gång relativisera och legitimera hedersmoral och hedersvåld. TT:s försvar av hedersvåld bygger på ett funktionalistiskt resonemang kring nyttan och nödvändigheten av hedersmoral och hedersvåld. Detta argument förutsätter dock att den samhällsordning som hedersmoralen och hedersvåldet ska upprätthålla i sig är moraliskt berättigad, vilket vi kommer att bestrida.
1 feb 11 – Per Bauhn & Dilsa Demirbag-Sten

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Svar till Bauhn & Demirbag-Sten
I vårt forskningsprojekt kring hedersrelaterat våld, och de problem sådant ger upphov till i medicinska sammanhang, har jag tänkt mig att man, innan man tar ställning till hur man ska bemöta de föreställningar som ligger bakom våldet, bör försöka förstå dem – som förnuftiga. Jag tror alltid att det, som en grov tumregel, är klokt att försöka förstå andras beteende som förnuftigt. Bara i nödfall bör man tillgripa hypoteser om galenskap eller inneboende ondska. I det sammanhanget ska mitt resonemang alltså förstås.
1 feb 11 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Liberal historieuppfattning
En klassisk kritik mot upplysningsfilosofin och liberalismen handlar om historielöshet: liberaler anses tro på abstrakta principer som härleds ur förnuftet, inte på historiens lärdomar. Inom konservatismen och socialismen finns historiefilosofi, inte inom liberalismen.
1 feb 11 – Svante Nycander

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Recension
Svante Nycander: Liberalismens idéhistoria: frihet och modernitet, Stockholm: SNS förlag, 2009
1 feb 11 – Sven-Eric Liedman

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Recension
Bo Sandelin: Adam Smith, Stockholm: SNS Förlag, 2010
1 feb 11 – Jonas Olson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2011
Recension
Richard H. Thaler & Cass R. Sunstein: Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness New York: Penguin Books, 2009
1 feb 11 – Kalle Grill

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
Om innehållet
Flera främlingsfientliga partier har under de senaste åren valts in i de europeiska parlamenten. Många skulle säga att Sverigedemokraterna, som efter valet i höstas förfogar över tjugo riksdagsplatser, tillhör denna kategori. Den jämna mandatfördelningen mellan blocken ger partiet möjlighet att få ett betydande inflytande över landets politik. Hur ska demokratiska samhällen handskas med situationer som denna?
11 nov 10 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
Antipartier är inte odemokratiska
Hur bör öppna demokratiska samhällen förhålla sig till rasistiska partiers intåg i de nationella parlamenten? Inte sedan nazisternas dagar har Europas parlament befolkats av så många och så inflytelserika högerextrema partier.
11 nov 10 – Martin Peterson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
Fast för att inte förflyktigas? om skolans värdegrund
Det händer mycket på utbildningsområdet nuförtiden. Den som tar del av politiska inlägg från regerings- och riksdagshåll lär inte ha undgått reformivern: I juni 2010 fattade riksdagen beslut om en ny skollag som ska tillämpas från och med 1 juli 2011. Läroplanerna för förskolan och grundskolan omarbetas och ska börja gälla läsåret 2011/12. En ny lärarutbildning startar hösten 2011.
11 nov 10 – Pia Nykänen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
Politisk filosofi idag
Jämlikhet, rättvisa och demokrati. De klassiska frågorna är fortfarande viktigast i den politiska filosofin, menar Eva Erman i en intervju i tidskriften Politisk filosofi. Övertygelsen att normativa frågor redan är avgjorda är politiskt farlig anser Eva Erman, som är lektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
11 nov 10 – Katharina Berndt Rasmussen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
RECENSION: Anti-paternalism and Public Health Policy
Kalle Grill: Anti-paternalism and Public Health Policy, Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan 2009
11 nov 10 – Sandra Lindgren

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
RECENSION: Four views on free will
John Martin Fischer (et al.) Four views on free will, Oxford: Blackwell publishing, 2007
11 nov 10 – Karl Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2010
RECENSION: The State of Democratic Theory
Ian Shapiro: The State of Democratic Theory, Princeton: Princeton University Press, 2003
11 nov 10 – Emil Andersson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Om innehållet
Detta årets andra nummer är ytterst välfyllt. Vi inleder med en artikel om så kallad »pre-bestraffning» – det vill säga bestraffning som äger rum innan brottet i fråga ännu begåtts. Pre-bestraffning strider förmodligen mot de flesta människors rättskänsla. I debatten har det dock nyligen hävdats att vissa mycket populära idéer om viljans frihet får till följd att pre-bestraffning måste accepteras. I sin uppsats diskuterar Göran Duus-Otterström en del av dessa argument.
1 maj 10 – Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Pre-bestraffning och förkunskap
Saul Smilansky har nyligen argumenterat för att de flesta filosofer, givet deras tro på determinismen, har svårt att motsätta sig »pre-bestraffning», det vill säga bestraffning för handlingar som ännu inte utförts. Detta är problematiskt eftersom pre-bestraffning strider mot djupt rotade föreställningar om att straff förutsätter faktisk skuld. Kritiker har invänt mot Smilansky att alla, indeterminister inkluderade, har svårt att motsätta sig pre-bestraffning. I detta papper granskar och förkastar jag den kritiken.
1 maj 10 – Göran Duus-Otterström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Obesitaskirurgi bör prioriteras: ett argument från lag och moral
Hälso- och sjukvården är en verksamhet med konstant brist på resurser. Ett skäl till detta är att antalet livsstilsrelaterade sjukdomar ständigt ökar i omfattning.1 Sex av tio faktorer som bidrar till den globala ohälsan är livsstilsrelaterade och en tredjedel av all ohälsa har sin grund här (WHO 2002). Fetma är ett av de tillstånd som har sin grund i vår livsstil och kan betraktas som både ett sjukdomstillstånd och något som orsakar, samt ökar risken för, en mängd andra för vården kostnadskrävande sjukdomar.
1 maj 10 – Karl Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Om religion och demokrati
Följande text handlar om två problem. Det ena problemet är förhållandet mellan två olika centrala inslag i en mycket allmänt accepterad demokratisk teori. Detta är relationen mellan yttrandefrihet och religionsfrihet. Det andra problemet är religionen som konfliktorsak. I europeisk historia är de mest kända exemplen hugenottkrigen i Frankrike på 1500-talet och trettioåriga kriget i Tyskland på 1600-talet. I dagens värld är konflikterna i Mellanöstern framträdande exempel.
1 maj 10 – Elias Berg

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Intervju med Maud Eduards,
professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet
1 maj 10 – Katharina Berndt

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Recension
Gunnar Fredriksson: David Hume – humanisten och skeptikern, Stockholm: Leopard förlag 2009
1 maj 10 – Robert Callergård

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Diskussion
Guilty by association: replik till Torbjörn Tännsjö Yuval Eylon & Levi Spectre (Översättning: Karl Karlander) Diskussion om Torbjörn Tännsjös artikel »Judar, ta avstånd!» (Newsmill, 31 maj 2010). Tännsjö svarar på sidan 60.
1 maj 10 – Yuval Eylon & Levi Spectre

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010
Diskussion
Svar till Eylon & Spectre. Torbjörn Tännsjö
1 maj 10 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2010
Om innehållet
Tidskriftens fjortonde årgång inleds med Simon Birnbaums tankeväckande artikel »Rättvis fördelning och den generella välfärdens gränser». Birnbaum disputerade nyligen i statsvetenskap på en internationellt uppmärksammad avhandling om basinkomst (recenserad i TPF 2/09).
1 feb 10 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2010
Rättvis fördelning och den generella välfärdens gränser: om differensprincipen, aktivering och rätten till en inkomst
1. Inledning: Rawls, aktivering och den generella välfärdens gränser
1 feb 10 – Simon Birnbaum

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2010
Recension:
Elinor Ostrom: Allmänningen som samhällsinstitution, Lund: Arkiv Förlag, 2009
1 feb 10 – Andreas Duit

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2010
Recension:
Susanna Radovic & Henrik Anckarsäter (red.): Tillräknelighet, Lund: Studentlitteratur, 2009
1 feb 10 – Claudio Tamburrini

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2010
Recension:
Bengt Brülde: Lyckans och lidandets etik, Stockholm: Thales, 2009
1 feb 10 – Johan Norberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2010
Recension:
Johan Norberg: Den eviga matchen om lyckan, Stockholm: Natur & Kultur, 2009
1 feb 10 – Bengt Brülde

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009
Om innehållet
Vår intervjuserie når med detta nummer sin tredje anhalt. Denna gång intervjuar vi Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi vid Malmö högskola. Halldenius har lämnat flera viktiga och uppmärksammade bidrag till den politiska filosofin, inte minst genom sina granskningar av liberalismen. Intervjuerna ger vid handen att det råder en intressant oenighet om vad politisk filosofi består i. Exempelvis förfäktade i vårt förra nummer Torbjörn Tännsjö ståndpunkten att politisk filosofi helt enkelt är en form av tillämpad etik (och därför tillhör samma kategori som t. ex. idrottsetik och medicinsk etik), en position som Halldenius tillbakavisar.
11 nov 09 – Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009
Går det att hyfsa relativismdebatten?
Alltfler börjar misstänka att något är fel med sättet att formulera frågor och alternativ i relativismdebatten, och alltfler känner ett trängande behov av att tänka bortom själva det grundläggande motsatsparet objektivism och relativism, men de försök som gjorts att bryta sig ur de givna ramarna för debatten har hittills assimilerats i standardmotsättningen. Så skrev den amerikanske filosofen Richard Bernstein 1983 i sin alltför litet uppmärksammade Bortom objektivism och relativism (1987: 19).
11 nov 09 – Henrik Bohlin

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009
Tre idéer om ansvarstagande i näringslivet: om statens syn på företagens sociala ansvar
Frågor om ansvar och etik i näringslivet har kommit att bli alltmer aktuella och brännande under senare år. Spaltkilometrar ägnas åt skandaler, bonusprogram, problematiska förhållanden hos underleverantörer, korruptionsaffärer och andra företeelser som förknippas med tvivelaktig etik i näringslivet. Debatten ryms ofta inom den vidare diskussionen om företagens sociala ansvar (eller corporate social responsibility, CSR). Typiskt för denna diskussion är att den drivs av ett antal starka aktörsgrupper som fungerar som normsändare.
11 nov 09 – Magnus Frostenson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009
Politisk filosofi idag
Intervju med Lena Halldenius, docent i praktisk filosofi vid Malmö högskola
11 nov 09 – Magnus Jedenheim-Edling

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009
Recension
Torbjörn Tännsjö: Döden är förhandlingsbar, Stockholm: Liber, 2009
11 nov 09 – Ulrik Kihlbom

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2009
Recension
Sven-Eric Liedman: Blickar tillbaka, Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2008
11 nov 09 – Svante Nordin

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Om innehållet
I vårt förra nummer inledde vi en intervjuserie, »Politisk filosofi idag», där vi talar med tongivande personer inom den nutida svenska politiska filosofin. I detta nummer intervjuas Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Tännsjö har lämnat flera viktiga bidrag till den politiska filosofin, bland annat genom sin kritik av liberalismen och genom sitt försvar av konservatism, populistisk demokrati och global demokrati. Han har rykte om sig att vara en ovanligt kontroversiell debattör, ett rykte som denna intervju inte lär försvaga.
5 maj 09 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Panglossia*, Essän tillägnas minnet av Amanda Peralta.
1. Sannerligen, jag älskar ej heller sådana, för hvilka allting är godt och denna världen till och med heter den bästa. Slika kallar jag de allförnöjde. Friedrich Nietzsche (1913: 198)
5 maj 09 – Magnus Dahlstedt & Mekonnen Tesfahuney

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Politisk filosofi idag. Intervju med Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet
Vilka frågor är de viktigaste frågorna inom politisk filosofi?
5 maj 09 – Magnus Jedenheim-Edling

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Recension: Thick Concepts in Practice: Normative Aspects of Risk and Safety
Niklas Möller: “Thick Concepts in Practice: Normative Aspects of Risk and Safety”, Stockholm: Division of Philosophy, Department of Philosophy and the History of Technology, Royal Institute of Technology, 2009
5 maj 09 – Caj Strandberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Recension: Just Distribution: Rawlsian Liberalism and the Politics of Basic Income
Simon Birnbaum: “Just Distribution: Rawlsian Liberalism and the Politics of Basic Income”, Stockholm: Stockholm Studies in Politics, 122, 2008
5 maj 09 – Mikael Dubois

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Recension: Tillsammans: En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat
Folke Tersman: ”Tillsammans: En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat”, Stockholm: Bokförlaget Bonnier Existens, 2009
5 maj 09 – Olle Torpman

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2009
Recension: Fursten
Fursten av Niccoló Machiavelli, Uppläsare: Mikael Persbrandt, Översättning: Karin Hybinette (1958), Stockholm: StorySide, 2008 Niccoló Machiavelli: Fursten (»Ledarskapsutgåva»), Översättning: Marco Morner, Stockholm: Natur & Kultur, 2009
5 maj 09 – Jonas Gren

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009
Om innehållet
Välkommen till en ny årgång med Tidskrift för politisk filosofi - den trettonde sedan starten 1997.
1 feb 09 – Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009
Raz auktoritetsargument för hård rättslig positivism
Inom rättsfilosofin har inget problemkomplex tilldragit sig lika stor uppmärksamhet som förhållandet mellan rätt och moral. Rättslig positivism är ståndpunkten att rätten är ett socialt och institutionellt fenomen, vars existens inte beror av dess moraliska innehåll.
1 feb 09 – David Brandell

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009
Om proportionalitet i krig
Det är numera mycket vanligt att krig och olika militära operationer kritiseras för brist på proportionalitet. I samband med Israels krig mot Libanon 2006 och angrepp mot Gaza 2008 utgjorde proportionalitet den kanske mest omdiskuterade frågan.
1 feb 09 – Magnus Reitberger

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009
Intervju med Bo Lindensjö, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet
1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin?
1 feb 09 – Magnus Jedenheim-Edling

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009
Satsningsargumentet och förtjänstbaserade straff: replik till Karl Persson
Diskussion om Karl Perssons artikel »Förtjänstbaserade straff - något att satsa på?» (Tidskrift för politisk filosofi, nr. 3 2008). Persson svarar på sidan 62.
1 feb 09 – Göran Duus-Otterström

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2009
En sista satsning: svar till Göran Duus-Otterström
Göran Duus-Otterström svarar på ett utmärkt sätt på flera av de frågor jag hade. Jag är, precis som Duus-Otterström förutspådde, emellertid inte övertygad.
1 feb 09 – Karl Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2008
Om innehållet
klimatförändringarna och den globala uppvärmningen har börjat göra avtryck också inom den politiska filosofin. En mängd böcker och artiklar har på senare tid publicerats som berör frågor som den globala uppvärmningen aktualiserar. Ett exempel är Torbjörn Tännsjös bok Global Democracy: The Case for a World Government (Edinburgh University Press, 2008) där Tännsjö, som framgår av titeln, sätter sitt hopp till uppkomsten av en demokratisk världsregering.
15 dec 08 – Folke Tersman

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2008
Miljöhotet ett "internt" problem för demokratin
1992 publicerade Francis Fukuyama en bok som kom att bli mycket omdebatterad, The End of History and the Last Man. I den gjorde han gällande att "historien" som en kulturell, social och politisk process skulle nå sitt "slut" med den liberala demokratin därför att den representerar ett politiskt ideal som inte kan förbättras ytterligare.
15 dec 08 – Ingmar Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2008
Arbetets betydelse för individen - en diskussion av arbetsbegreppet med utgångspunkt hos Adam Smith och Hegel
Arbete och sysselsättning är teman som tar stort utrymme i den svenska politiska debatten. Målsättningen att sysselsätta så många som möjligt delas av så gott som alla, och "man" menar att alla ska fylla en funktion och bidra till samhällets välfärd.
15 dec 08 – Anders Bartonek

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2008
Förtjänstbaserade straff: något att satsa på?
Flera av våra mest centrala samhälliga institutioner rättfärdigas åtminstone delvis utifrån att de sägs ge människor vad de förtjänar. Ett exempel är vårt straffsystem som med stor sannolikhet skulle ha sett annorlunda ut om vanliga människor ansett att straffen enbart var till för brottsprevention eller rehabilitering.
15 dec 08 – Karl Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2008
Demokratins avgränsningsproblem och påverkansprinciperna: replik till Mikael Persson
I sin artikel "Demokratins avgränsningsproblem och påverkansprincipen" (0108) avser Mikael Persson att diskutera "några centrala problem med påverkansprincipen och resonera kring konsekvenserna av principens tillämpning" (Persson 2008, s. 27). (not 1)
15 dec 08 – Jonas Hultin Rosenberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2008
Svar till Hultin Rosenberg
I en tidigare artikel i denna tidskrift pekade jag på ett antal problematiska konsekvenser av att tillämpa den så kallade påverkansprincipen som en lösning på demokratins avgränsningsproblem (Persson 2008).
15 dec 08 – Mikael Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008
Om innehållet
Demokratins "avgränsningsproblem" har diskuterats i flera artiklar i tidigare nummer. Den rör som bekant frågan om hur "demos" skall avgränsas: Vilka personer skall få inflytande över vilka beslut? Ett konkret exempel är frågan om trängselskatterna i Stockholm. Den avgjordes genom en folkomröstning som bara stockholmare fick delta i. Var detta rimligt, eller borde även invånarna i kranskommunerna, som ju också påverkades av beslutet, ha fått rösta?
1 aug 08 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008
Rösträtt för barn - en kritik av kompetensens betydelse för demokratins funktionssätt
“Hvarje menniska är förnedrad, hon må veta det eller ej, då andra utan att tillfråga henne, tillvälla sig en obegränsad makt över hennes öde” (J.S. Mill 1862, s. 171). Att barn inte skall ha rösträtt anses av de flesta som självklart, så självklart att knappast någon av de framstående demokratiteoretikerna har ägnat det sin uppmärksamhet.
1 aug 08 – Stefan Olsson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008
Kommunalt självstyre, demokrati och individuell autonomi
Gemene man reflekterar nog sällan på något djupare sätt över kommunpolitik och kommunernas roll i det politiska systemet. (not 1) De flesta av oss är mest intresserade av att den kommunala verksamheten fungerar: Soporna ska hämtas, snön ska röjas, våra äldsta ska få god och värdig vård, våra barn ska omhändertas väl av dagispersonal och grundskolan ska ge dem en bra utbildning.
1 aug 08 – Gissur Ó Erlingsson och Jörgen Ödalen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008
Valdeltagande, en ekonomisk analys
Ett samhälle konstitueras av gemensamt beslutsfattande. Samhällets individer erkänner alltså legitimiteten hos definierade rösträtter. Erfarenheter av inbördeskrig kan motivera lokal uppslutning kring en beslutsprocess som gör det möjligt att undvika ständiga interna militära konfrontationer. Det finns en mångfald potentiella beslutsprocedurer och fördelningar av rösträtter, men fundamentet är att samhällets medborgare underkastar sig den härskande majoritetens beslut om det är oekonomiskt (irrationellt) att göra uppror.
1 aug 08 – David Ullström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2008
Diskussion: Mera om Rawls och avundsjukan
I sin artikel "Avundsjuka och rationalitet i John Rawls En teori om rättvisa: några reflektioner" (TPF nr 2, 2007) diskuterar Joakim Sonnegård oklarheter i avundsjukans ställning i Rawls nämnda bok.
1 aug 08 – Ingvar Johansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2008
Om innehållet
En del demokratiforskning ägnas åt stater och åt vad det innebär att en stat är en demokrati. Vilka villkor måste vara uppfyllda? I andra fall ägnar man sig snarare åt vad som menas med att ett beslut är demokratiskt. Men det finns en typ av frågor som på sätt och vis föregår alla dessa, och som snarare rör vilka som skall få vara med om att fatta besluten. Hur skall "demos" - folket - avgränsas?
1 feb 08 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2008
Rorty, Etnocentrism och demokrati
Richard Rorty är känd som hemmahörande inom den amerikanska pragmatismen tillsammans med William James, John Dewey, W.V.O. Quine m.fl. Pragmatister är uppenbart mycket inspirerade av Darwins evolutionslära och försöker beskriva sådant som moralens eller vetenskapens evolution. Människan ses som ett intelligent och kreativt djur, som finner alltmer effektiva verktyg för att tillgodose sina intressen och behov. Kunskap har endast en instrumentell funktion för pragmatisterna (Rorty 1998a).
1 feb 08 – Patrik Lindqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2008
Demokratins avgränsningsproblem och påverkansprincipen
Diskussionen om globaliseringens effekter på den nationalstatliga demokratin har under de senaste åren inspirerat filosofer och statsvetare att diskutera demokratins avgränsningsproblem (se exempelvis Arrhenius 2005a, 2005b; Bergström 2006; Dahl 1999; Näsström 2003, 2005; Saward 1998; Whelan 1983). Problemet berör en fundamental fråga inom demokratiteori; i en demokrati antas folket vara självstyrande, men vilka bör inkluderas i ›folket›?
1 feb 08 – Mikael Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2008
Samtalets anda: en essä om yttrandefrihet
I den här artikeln ska jag diskutera ett vanligt sätt att rättfärdiga yttrandefrihetsprincipen. Mitt intresse för frågan om principens grunder har inte att göra med ett tvivel på principens berättigande - tvärtom är en av de poänger som jag senare ska göra att vad det skulle innebära att verkligen hysa ett sådant tvivel är fundamentalt oklart - utan med frågan om vad yttrandefrihetsprincipen är för ett slags princip.
1 feb 08 – Hugo Strandberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2008
Recension: Retten til basisindkomst - en demokratisk frigørelse
En bas för frigörelse och demokrati: Den här boken är imponerande på olika sätt. Det första är mångsidigheten beträffande författarna. .
1 feb 08 – Jan Otto Andersson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2007
Om innehållet
Vi har i tidigare nummer publicerat resultat som kommit fram inom forskningsprojektet Gränslös demokrati (Democracy Unbound). Projektets syfte är att granska idéer om att etablera politiska institutioner på en överstatlig nivå och att föra upp makt och beslutanderätt till denna nivå från nationella parlament och regeringar. Är det en önskvärd utveckling och kan den förenas med bibehållen demokrati? Bör vi rentav sträva efter en demokratisk världsregering?
1 nov 07 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2007
Internationella domstolar och överstatlig demokrati - en del av problemet eller en del av lösningen?
Denna artikel är inriktad på frågan om vilken roll rättsregler och internationella domstolar har i den nya internationella rättsordning som har uppstått efter andra världskriget, särskilt i Europa. (not 1)
1 nov 07 – Ola Zetterquist

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2007
Kulturell urenhet og grensens grenser
I en fjern og disig urtid, da verden fremdeles var ung og lett å begripe for alminnelige mennesker - det vil si for rundt 15-20 år siden - var det ikke bare tilsynelatende lett å forstå seg på global politikk; det var også lett å dele verden inn i kulturelle sfærer, den så ut til å bestå av kulturer rett og slett.
1 nov 07 – Ola Zetterquist

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2007
Biologisk mångfald och etik - en analys av moraliska omdömen i svensk miljöpolitik
Framför allt sedan FN:s konferens i Rio 1992 har bevarandet av den biologiska mångfalden blivit en viktig del av den internationella och svenska miljöpolitiken. I sambandet med detta möte utarbetades en konvention om bevarandet av den biologiska mångfalden, som Sverige ratificerade 1993.
1 nov 07 – Anders Melin

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007
Om innehållet
Det har gått fem år sedan John Rawls dog, men intresset för hans idéer tycks inte avta. Båda av de artiklar som ingår i detta nummer av Tidskrift för politisk filosofi ägnas åt aspekter av Rawls politisk-filosofiska teoribygge.
1 sep 07 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007
Avundsjuka och rationalitet i John Rawls En teori om rättvisa: några reflektioner
"… är avunden till nackdel för hela kollektivet: den enskilde som avundas någon annan är beredd att företa sig saker som gör att båda parter får det sämre, så länge skillnaderna dem emellan blir mindre. Därför diskuterar Kant, vars definition jag till ganska stor del har följt, avunden som en av de laster som hör samman med hat mot mänskligheten." John Rawls (not 1 & 2) Jag tänker i denna artikel diskutera de rationalitetsantaganden John Rawls ställer upp som grund för sin rättviseteori, och speciellt hans originella antagande om att rationella individer inte är avundsjuka. I artikeln visar jag att Rawls rationalitetsantaganden är oklara, och att denna oklarhet leder till att det inte går att fastställa vilka val parterna i ursprungssituationen faktiskt gör. Avslutningsvis diskuterar jag mycket kortfattat frågan om icke-avundsjuka är ett moraliskt antagande, samt ett möjligt motiv för Rawls att konstruera grundvalen för sin rättviseteori utifrån detta antagande.(not 3) I likhet med Immanuel Kant bygger John Rawls sin moralfilosofi på idén att rättviseprinciper är föremål för rationella val, och att de principer som en människa rationellt kan vilja låta sitt beteende styras av i ett fritt samhälle, är just de principer som rationella och fria individer skulle välja som moralisk grundval för sina liv.(not 4) Rawls hävdar t.o.m. att den rättviseteori han utarbetat utgör en del - "kanske den allra viktigaste" - av teorin om rationella val.(not 5)
1 sep 07 – Joakim Sonnegård

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007
John Rawls: Om civil olydnad
När, om någonsin, är det moraliskt rätt att utöva civil olydnad? Ett intressant och inflytelserikt svar på frågan finns i John Rawls bok A Theory of Justice (TJ). (not 1)
1 sep 07 – Tomas Månsson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007
RECENSION av Kwame Anthony Appiahs: Cosmopolitanism - Ethics in a World of Strangers
Princetonfilosofen Kwame Anthony Appiah är en av den samtida filosofins klarast lysande stjärnor. Den blott 52-åriga filosofen har en häpnadsväckande produktivitetsgrad. Hans curriculum vitae är närmast osannolikt lång, bestående av till synes myriader av utmärkelser, anställningar, uppdrag och publikationer.
1 sep 07 – Marcus Johansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007
Recension av Johan Norbergs: När människan skapade världen
När människan skapade världen utgör den senaste delen i Johan Norbergs projekt, som väl påbörjades i och med att Till världskapitalismens försvar kom ut 2001. Det är ett ambitiöst projekt. Boken är 544 sidor lång och behandlar människans historia från begynnelsen till idag, med tyngdpunkt på de senaste 200 årens välståndsökning. Syftet är att klargöra kapitalismens drivkrafter, fördelar och framför allt, tror jag, dess moraliska legitimitet.
1 sep 07 – Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2007

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007
Några problem med toleransbegreppet
De samhällen vi känner till tycks ofrånkomligen präglade av oenighet kring vad som är värdefullt, vad som är sant, hur man lever ett gott liv, och så vidare. Tolerans är nödvändigt för att vi inte ska ha ihjäl varandra. Därför bör en angelägen uppgift vara att klargöra toleransbegreppet. Underligt nog finns få diskussioner kring detta på svenska. (1)
1 feb 07 – Anders Hansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007
Scheffler om förtjänst i distributiv och retributiv rättvisa
Frågor om distributiv och retributiv rättvisa behandlas ofta separat inom den politiska filosofin. På många sätt är detta förståeligt. Mängden straff i samhället är ingen färdig (o)nyttighet som skall fördelas. Och att straffa A innebär normalt inte att det finns mindre straff över till B. På dessa sätt verkar det finnas goda skäl att behandla frågorna om rättvis fördelning och rättvisa straff var för sig.
1 feb 07 – Göran Duus-Otterström

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007
Är jämställdhet rättvist?
I vardagligt tal används ofta begreppet jämställdhet som en självklarhet utan att man desto mer ingående reflekterar över vad detta begrepp innebär. När det gäller jämställdhet som koncept och som samhällspolitiskt mål betraktat, finns det positiva, negativa och också likgiltiga attityder till detta.
1 feb 07 – Siv Stolpe-Kaustinen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007
On Bullshit
Alla som skriver böcker vet hur mycket vånda den inledande meningen kan orsaka. Alla vill att den skall vara bra, gärna extraordinärt bra. Få lyckas. Harry G. Frankfurt, en illuster Princetonfilosof som lämnat viktiga bidrag inom framför allt viljefrihetsproblemet, tillhör otvivelaktigt dem som lyckats. Den första meningen i On Bullshit lyder: "One of the most salient features of our culture is that there is so much bullshit." Och det är ju extraordinärt bra skrivet.
1 feb 07 – Göran Duus-Otterström

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2007
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 feb 07 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2006
Effektivitetsförluster av skatter
Det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder till effektivitetsförluster i ekonomin, och att dessa blir stora när skattenivåerna, som i Sverige, är relativt höga. En person kan ha denna uppfattning utan att vara motståndare till en modern välfärdsstat med betydande skattefinansiering av sådant som sjukvård, utbildning och omsorg.
1 sep 06 – Roland Granqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2006
Generationskrig eller uthållig socialpolitik i åldrande samhällen?
Det var en gång, berättar en folklig legend, en pojke som följde sin far och farfar på en rituell resa som skulle sluta med att farfadern frivilligt gick i döden eftersom han inte längre kunde klara sig på egen hand. Pojken tyckte synd om farfadern och övertalade sin far att lova att ta hand om den gamle till hans naturliga död i utbyte mot att pojken lovade att göra detsamma för fadern när den tiden kom.
1 sep 06 – Thomas Lindh, Bo Malmberg Och Joakim Palme

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2006
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 sep 06 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006
Agamben och det verkliga undantagstillståndet
I föreliggande text vill jag fortsätta att diskutera den problematik jag började undersöka i "Indifferensens maktlöshet - Om Agamben och hans lösningshorisont för problemet med den inneslutande uteslutningen",(1) dock utifrån ett annat perspektiv, nämligen med fokus på problemet med undantagstillståndet.
1 maj 06 – Anders Bartonek

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006
Lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? - en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet
1. Inledning Är det möjligt att genomföra en värderande jämförelse av två olika typer av befattningar såsom en medicintekniker och en intensivvårdsjuksköterska? Frågan är av central betydelse för tillämpningen av jämställdhetslagen gällande åtgärder mot förekomsten av könsdiskriminerande lönesättning på arbetsplatser.(1)
1 maj 06 – Stig Blomskog

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006
Svar till Folke Tersman om artikeln “Äger vi oss själva”
Debatt: I artikeln svarar Magnus Jedenheim-Edling på Folke Tersman artikel “Äger vi oss själva” publicerad i Tidskrift för politisk filosofi, nummer 2, 2003.
1 maj 06 – Magnus Jedenheim-Edling

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006
Debatt: Svar till Magnus Jedenheim angående artikeln Äger vi oss själva
Det är glädjande att Magnus Jedenheim nu är villig att revidera huvudtesen i sin avhandling The Compatibility of Effective Self-Ownership and Joint World Ownership (Stockholm Studies in Politics 91, 2003). Men dessvärre uppstår därigenom andra och kanske svårare problem. Jag skall börja med att diskutera huvudtesen och argumentationen kring den. Därefter skall jag bemöta några av hans kommentarer till mina invändningar i "Äger vi oss själva?" som berör mindre centrala frågor, såsom resonemangen kring Rawls och Nozick.
1 maj 06 – Folke Tersman

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 maj 06 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Om Andersons kritik av turjämlikhet
Under 1980-talet och fram till slutet av 1990-talet har huvudfåran av liberala jämlikhetsförespråkare hävdat att jämlikhet innebär att oturliga omständigheter i människors liv ska kompenseras. Vissa människor föds fattiga, andra rika; vissa besitter efterfrågade talanger och förmågor, andra gör det inte; en del är friska, åter andra sjukliga. Sådana skillnader människor emellan betraktas som ett utslag av ren tur och alla människors moraliska jämlikhet innebär därför att skillnaderna ska utjämnas.
1 feb 06 – Johan Bahlenberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Om självbestämmande, prostitution och lagstiftning
I svd 18/2 2005 replikerar Jens Orback på en artikel av ordföranden i Norges utredning om sexköpskriminalisering. Orback klargör att man har olika uppfattning om hur prostitution bör definieras. Man kan inte uppfatta prostitution som ett frivilligt och jämlikt sexuellt utbyte mellan vuxna. Istället innebär kriminalisering "ett erkännande av att prostitution är en form av exploatering av människor och ett allvarligt samhällsproblem …".
1 feb 06 – Anders Hansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Demokratins transformationer - det institutionella perspektivet
I. Inledning(1) A. sedan åtminstone ett drygt decennium har det blivit ett vedertaget faktum i den allmänna politiska debatten, liksom i de konstitutionella, statsvetenskapliga och politisk/teoretiska doktrinerna, att andra institutioner, på andra nivåer än enbart den nationella, torde vara nödvändiga för att få demokratin att fungera på ett effektivt sätt i framtiden.
1 feb 06 – Joakim Nergelius

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Diskussion: Replik till "kollektiv skuld"
Torbjörn Tännsjös artikel om kollektiv skuld i nr 3 2003 av denna tidskrift har mött en del starka reaktioner, främst för hans påstående att terrorism mot civila israeler kan rättfärdigas eftersom israelerna som folk är kollektivt skyldiga till förtryck av palestinierna. I detta inlägg avser jag dock främst diskutera Tännsjös påstående att det "logiskt sett" finns en kollektiv skuld.
1 feb 06 – Erik Lindqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Recension: Skönheter och odjur
Det Gålmark vill uppnå i boken är att visa hur olika sorters förtryck göder och stödjer varandra, hur samma föreställningar och kulturella myter upprätthåller både kvinnoförtryck och rättfärdigar utnyttjandet av djur. Perspektivet kan beskrivas som till hundra procent icke mainstream. Själv pendlade jag mellan att tycka att boken var väldigt uppfriskande, och att fråga mig om någon annan än de redan frälsta kommer att kunna ta till sig den.
1 feb 06 – Sofia Jeppsson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Recension: The Stag Hunt
I sin traktat "Om ojämlikheten mellan människorna" berättar Jean-Jacques Rousseau en kort historia om en grupp jägare som står inför ett val; de kan antingen tillsammans försöka fälla en hjort eller också, var och en för sig, ge sig av för att försöka fånga en hare:
1 feb 06 – Magnus Jiborn

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2006
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 feb 06 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Likhetens löften (och svek) för demokratisk medborgarskapsteori
Hur upprätthålls och rättfärdigas medborgarens relation till det demokratiska samhället? På vilket sätt tänker vi och formulerar oss kring hennes egenskaper som bärare av olika slags rättigheter och skyldigheter? Vilken kategori tillhör man när man är "medborgare"? Frågan tillhör den demokratiska teorins viktigaste; medborgarskapet är en brännpunkt för att förstå det demokratiska samhällets organisation.
1 sep 05 – Peter Strandbrink

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Diskussion: Politik, öppenhet och folkets mojahedin
Öppenhet uppfattas av många som ett omistligt värde i ett demokratiskt samhälle. Nu finns det ju tillfällen då viss diskretion är befogad, så något absolut värde är väl öppenhet inte.
1 sep 05 – Gösta Grönroos

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Recension: Michael Ignatieff, The Lesser Evil
Den globala terrorismen utgör ett såväl fysiskt som moraliskt hot mot demokratier. Det fysiska hotet handlar om människor som dödas eller lemlästas i attentat liknande de som under de senaste åren drabbat New York, Bali, Istanbul, och Madrid.
1 sep 05 – Per Bauhn

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Recension: Olle Törnquists, Popular Development and Democracy
Olle Törnquists bok Popular Development and Democracy - Case Studies with Rural Dimensions in the Philippines, Indonesia and Kerala (2002) är en svidande kritik mot västvärldens demokratibistånd.
1 sep 05 – Mats Wingborg, frilansjournalist

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Recension: Serena Olsaretti, Desert and Justice
Antologin Desert and Justice är en sammanställning av elva artiklar av inflytelserika engelskspråkiga filosofer på temat förtjänst och rättvisa inom den politiska filosofin.
1 sep 05 – Joakim Molander

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 sep 05 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005
Universalism i arbetslinjens tid: inställningen till grundinkomst i Sverige och Finland
De nordiska länderna är brett respekterade för sin universella socialpolitik. "Universalism" betyder i detta sammanhang att rätten till social trygghet grundas på antingen medborgarskap eller fast bosättning i landet. Social trygghet i centrala Europa - t.ex. Tyskland - är närmare knutet till personens position på arbetsmarknaden, medan bidragen i de anglosaxiska länderna - särskilt Australien och Nya Zeeland - är villkorliga och behovsbaserade (Esping-Andersen 1990; Korpi & Palme 1998).
1 sep 05 – Peter Strandbrink

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2005
Mot ett internationellt lagstyre att skilja internationella lagbrytare från potentiella lagstiftare
För en moralisk universalist finns det förmodligen ingen ambition lika djärv som idén att förverkliga ett världsstyre, av federalt slag, och med en suverän lagstiftande församling rättvist indelad i förhållande till befolkningsmängd. Men hur nobel denna ambition än må vara har den inte den ringaste möjlighet att realiseras, varken i denna värld eller någon närliggande, möjlig värld. För att vara av någon som helst praktisk nytta måste drömmar kunna vägleda handling. Det kan inte omöjliga drömmar.
1 maj 05 – Robert E. Goodin

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2005
Ett alternativt synsätt på demokrati
Vad utmärker demokrati? Hur skiljer man ett demokratiskt styrelseskick från ett icke-demokratiskt?(1) Svaret på denna fråga har skiftat över tid. Ett svar som ofta återkommer är dock föreställningen om demokrati som ett symmetriskt förhållande mellan politiska beslutsfattare å ena sidan, och folket å den andra. Demokrati syftar på ett system där medborgarna lever under lagar som de själva har varit med om att stifta.
1 maj 05 – Sofia Näsström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2005
Vem bör ha rösträtt? Avgränsningsproblemet i demokratisk teori
Vem har rätt att delta i vilka beslut? Det torde vara uppenbart att svaret på denna fråga är en viktig del av en teori om demokrati; ty är det något som alla uppfattningar om demokrati har gemensamt så är det en referens till en mängd individer, ett samhälle eller ett "folk" som är, i någon mening, självstyrande.
1 maj 05 – Gustaf Arrhenius

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2005
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 maj 05 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 feb 05 – Redaktionen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Producerar statsvetenskapen tekniskt kompetenta barbarer?
Ibland när man läser saker kommer man till ett argument som träffar ens tankar alldeles direkt. Det är en typ av formuleringar som får en att tänka i helt nya banor. Vid detta tillfälle var det något som fick mig att tänka kring vad det är jag gör i mitt dagliga värv som lärare och forskare i statsvetenskap.
1 feb 05 – Bo Rothstein

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Närvar(nde) i sin frånvaro - reflektioner kring Hanna Pitkins representationsbegrepp
Representation innebär, generellt, att i något avseende göra något frånvarande närvarande, bokstavligt eller faktiskt. Påståendet att något samtidigt är närvarande och frånvarande är paradoxalt, en fundamental dualism är följaktligen inbyggd i själva innebörden av begreppet representation. Hanna Pitkin, 1967: 8f(1)
1 feb 05 – Magnus Dahlstedt

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Diskussion: Notis om välvillig eglitarism
Jag blir inte klok på vad Wlodek Rabinowicz i sin diskussion (Tidskrift för politisk filosofi, 1/04) av en detalj i min jämlikhetssyn vänder sig emot, men det kan vara befogat att förtydliga vad jag var ute efter i den av mig diskuterade uppsatsen, "The Badness of Unjust Inequality" (Theoria, 69 (2003), s. 109-124). Rabinowicz skärskådar min karakteristik av utsagan "Det är (moraliskt) dåligt att vissa individer (orättvist) har det sämre än andra" som en "välvillig" formulering av jämlikhetsidealet. .
1 feb 05 – Ingmar Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Bättre och bättre dag för dag?
Inge-Bert Täljedal kommenterar Torbjörn Tännsjös artikel "Bättre och bättre dag för dag", Tidskrift för politisk filosofi, nr 1, 2003.
1 feb 05 – Inge-Bert Täljedal

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Om den personliga egalitarismen - replik till Rabinowicz
I sin kommentar till vår artikel framför Wlodek Rabinowicz många intressanta synpunkter kring egalitarism. (Rabinowicz 2004; Francén, Gren, Juth 2003). Framförallt gällande två frågor går Rabinowicz i polemik med oss. Han hävdar dels att egalitarismen i dess personliga variant inte kan undkomma "utjämning nedåt"-invändningen och dels att denna version av egalitarism inte drabbas av det regressproblem vi tar upp. Vi vill här peka på några problem i hans argumentation.
1 feb 05 – Ragnar Francén, Jonas Gren och Niklas Juth

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005
Recension: Edward W. Said, Humanism and Democratic Criticism
Var Edward Said en palestinsk intellektuell och aktivist som på grund av sin härkomst, sina radikala idéer och sin analytiska begåvning kom att politisera litteraturhistorieämnet? Eller var han en briljant samhällsfilosof och postkolonialismens förnyare som fick nöja sig med en tjänst vid Columbiauniversitets litteraturvetenskapliga institution?
1 feb 05 – Kjell Engelbrekt

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004
Om innehållet
Redaktionen kommenterar innehållet i det aktuella numret:
1 okt 04 – Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004
Kosmopolitisk demokrati
Åtminstone sedan 1600-talet har det funnits röster som har förespråkat "kosmopolitism", i den starka betydelsen av ordet som innebär att en världsregering tjänar ett suveränt världsparlament.(2) Och under 1900-talet har många tänkare lagt till att denna världsregering borde vara demokratisk. .
1 okt 04 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004
It, multikulturalism och global demokrati - etiska utmaningar(fi)
Deliberativ demokrati - inledning Informationsteknologi i allmänhet och Internet i synnerhet skapar nya möjligheter och begränsningar för global demokrati. Ett huvudsyfte med denna artikel är att undersöka den globala demokratins kommunikativa möjligheter och begränsningar i ljuset av ett sådant sammanhang.
1 okt 04 – May Thorseth

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004
Diskussion: Tännsjö om kollektiv skuld
I uppsatsen Kollektiv skuld (TPF, nr 3, 2003) flörtar Torbjörn Tännsjö med en kollektivism som går ut på att kollektiv bestående av personer kan ha psykologiska och moraliska egenskaper som inte är reducerbara eller återförbara till motsvarande egenskaper hos de konstituerande personerna.
1 okt 04 – Ingmar Persson

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004
Diskussion: Svar till Ingmar Persson
Ingmar Persson tycks tro att då jag resonerar kring skuld, så måste jag ha introducerat någon tanke om subjektiv felaktighet. Det är möjligt att vissa resonemang kring skuld och straff förutsätter en sådan tanke. Men jag har inte resonerat kring subjektiv felaktighet. Mitt exempel med bilen ska illustrera att då individerna var och en handlar objektivt riktigt, så handlar kollektivet objektivt fel. Kollektivet realiserar inte det optimala utfallet, trots att det kunde ha gjort det.
1 okt 04 – Torbjörn Tännsjö

Tidskrift för politisk filosofi nr 3 2004
Recension: Lena Halldenius, Liberalism
Jag måste erkänna att jag blir lite orolig varje gång liberala idéer ska analyseras av akademiker med vänsterlutning. Det tycks finnas något på samma gång lockande och förfärande i denna ideologi som gör det angeläget att med hela arsenalen av tänkbara och otänkbara argument varna läsaren för den. .
1 okt 04 – Johan Norberg

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se