Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
298 artiklar
 
Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
I krigets skugga - Våld, antivåld och kön i fiktiva texter från svenskt 1940-tal
Kvinnors våldsutövning betraktas ofta som en anomali, kvinnor konstrueras som offer och män som förövare. Kristin Järvstads analys av kvinnor som beredskapsförfattare visar på ett radikalt grepp i den svenska 1940-talslitteraturen: kvinnor som förövare, män som offer. Kvinnors våldshandlingar utmanar och destabiliserar både femininitet och maskulinitet. Gränser luckras upp och skrivs om i krigets könsskapande processer.
25 jun 14 – Kristin Järvstad

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Våld i trafiken - Om cyklisters utsatthet för kränkningar, hot och våld i massbilismens tidevarv
Vad är ninjacyklister, härskarcyklister och fartdårar? Dag Balkmar undersöker aggressioner och konflikter i trafiken, sedda genom cyklisters och cyklismens perspektiv. Med ett diskursanalytiskt perspektiv undersöks intervjupolicyoch mediematerial med en kritisk blick riktad mot bilism och normaliserad vägvrede. Cyklister berättar om egen ilska och konfrontationer med män som kör bil.
25 jun 14 – Dag Balkmar

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Att göra kön i kommunal politik - Lokala variationer av gender mainstreaming och kvinnofrid
Kommuner har i uppdrag att minska mäns våld mot kvinnor och att integrera jämställdhet i sina styrningsoch planeringsprocesser. I en studie av fem svenska kommuner undersöker Renée Andersson och Gun Hedlund om gender mainstreaming utgör hinder eller möjlighet i arbetet för kvinnofrid.
25 jun 14 – Gun Hedlund och Renée Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Uppbrottstrappan - En modell för intersektionellt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor
Mellan kvinnor på olika positioner inom samhälleliga maktordningar finns såväl skillnader som likheter i svårigheterna med att bryta upp från en våldsrelation. Goldina Smirthwaite och Carin holmberg utvecklar verktyget och modellen Uppbrottstrappan, och visar på betydelsen av en intersektionell analys som samtidigt behåller en radikalfeministisk förståelse av mäns våld mot kvinnor.
25 jun 14 – Goldina Smirthwaite och Carin Holmberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
När mord blir emblematiska - Våld mot kvinnor i turkisk och svensk media
”Mäns kärlek dödar tre kvinnor varje dag”, protesterar en grupp kvinnor från kampanjen Vi revolterar mot mord på kvinnor under firandet av Istanbul som Europas kulturhuvudstad 2010. Åsa Eldén undersöker konstruktioner av våld mot kvinnor i interaktionen mellan media, politiker och feminister i Turkiet, och drar paralleller till den svenska debatten om hedersmord.
25 jun 14 – Åsa Eldén

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Våld som postdisciplinärt forskningsfält
Våld är ett globalt, socialt, ekonomiskt och politiskt problem (WHO 2014a). Våld förstör, förgör, orsakar smärta och lidande, ödelägger liv, familjer och ekonomier (Krug et al 2002). World Health Organization (WHO) uppskattar att det globala våldets kostnader uppgår till 10 000 000 000 000 dollar (WHO 2014b). Det är tio biljoner, tiotusen miljarder. Det motsvarar 11 procent av den globala bruttonationalprodukten. Då ingår inte kostnader för våld mot kvinnor, vilket FN definierar som alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, både i det offentliga och i det privata (FN 1995). Inte heller ingår indirekta kostnader såsom uteblivna arbetsinkomster för offer och förövare, emotionella och psykologiska kostnader, eller kostnader för återhämtning och rehabilitering.
25 jun 14 – Magnus Åberg, Sofia Strid och Line Holth

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
The place of women in war 1914-2014 - Sarajevo, 7-8 juni, 2014
I juni i år hölls konferensen The Place of Women in War 1914-2014 i Sarajevo. Titeln till trots handlade majoriteten av bidragen om de senaste två decennierna. Då flera av presentationerna var dagsaktuella var de samtidigt viktiga och känslomässigt svåra att tala om. I en syrefattig lokal och med tårarna i halsen försökte de syriska aktivisterna Maria Al Abadeh och Razan Ghazzawi finna ord för att beskriva syriska kvinnors aktivism före och under det pågående kriget. De berättade om orädda, självuppoffrande gärningar under revolutionen (2011) då kvinnor och män stod sida vid sida, och kvinnors krympande handlingsutrymme sedan krigsutbrottet. De berättade om aktivister som trots dessa hinder, och det brinnande kriget, utmanar nyupprättade gränser. Den mestadels kvinnliga publiken som hade samlats i centrala Sarajevo för att delta i konferensen lyssnade igenkännande.
25 jun 14 – Sanela Bajramovic Jusufbegovic

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Aage Radmann. Huliganlandskapet. Medier, våld och maskuliniteter. Malmö högskola, Malmö Studies in Sport Sciences nr 13, 2013
25 jun 14 – Håkan Larsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Maria Eriksson, Linnéa Bruno & Elisabeth Näsman. Domestic Violence, Family Law and School. Children’s Right to Participation, Protection and Provision Palgrave Macmillan 2013
25 jun 14 – Maria Scheffer Lindgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Silvia Stoller (red). Simone de Beauvoir’s Philosophy of Age: Gender, Ethics, and Time. De Gruyter 2014
25 jun 14 – Lisa Folkmarson Käll

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Anne-Charlott Callerstig. Making Equality Work. Ambiguities, Conflicts and Change Agents in the Implementation of Equality Policies in Public Sector Organisations Linköping studies in arts and science. Linköpings universitet 2014
25 jun 14 – Ulla Eriksson-Zetterquist

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Sveriges genusforskarförbund
Nu är höstterminen igång och SGF har flera aktiviteter på gång denna höst. Självklart laddar vi för g14, den nationella genusforskarkonferensen, den 26-28 november 2014 i Umeå. Det är mycket roligt att det kom in så många förslag på papers, workshops, paneler, rundabordssamtal med mera. Det är ingen brist på spännande forskning och samtalsämnen! Under g14 kommer SGF:s doktorand och postdok-nätverk att ordna en panel med rubriken ”Finns det feministiska sätt att publicera sig? Om publiceringshets, akademiska villkor och feministisk solidaritet” där de ökade kraven på externa forskningsmedel, snabba resultat, publicering i högt rankade internationella tidskrifter och vad detta gör med feministiska, juniora forskare. Ni hittar mer information om programmet på www.ucgs. umu.se/samverkan/g14/.
25 jun 14 – Charlotte Holgersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Medverkande i detta nummer
Vol 35, Nr 2-3 (2014)
25 jun 14 – Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2014

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Genusvetenskapliga gränser
”Gråt inte - forska”. De orden - i ett foto av Birgitta Rydbeck - inleder år 1980 det allra första numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift, föregångaren till Tidskrift för genusvetenskap. Det är en grupp inom den relativt nybildade organisationen Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid Lunds universitet som ligger bakom etableringen av tidskriften. Detta i ett forskningslandskap som på många sätt skiljer sig från dagens. Kvinnor är ännu i klar minoritet på lärosätena och innehar bara 17 procent av forskningsoch undervisningstjänsterna, beskrivs det i redaktionsordet. Kvinnoforskningen och kvinnoforskarna har en utsatt position ”i den mansdominerade, hårt hierarkiska och ofta med feodalt godtycke och informell favorisering styrda forskarmiljön”, skriver redaktörerna Karen Davies, Anita Göransson och Anna Lena Lindberg.
25 jan 14 – Magnus Åberg, Sofia Strid och Line Holth

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
När genusforskningen blir ett hot mot jämställdheten - En diskursanalys av en debattartikel
Siv Fahlgren och Angelika Sjöstedt Landén undersöker hur det diskursivt är möjligt att positionera genusvetenskap som ett hot mot jämställdhet. I artikeln diskuteras nödvändigheten av en feministiskt underbyggd ambivalens i en samhällsdebatt där en “normaliserad jämställdhetsdiskurs” och antifeminism finner stöd i och draghjälp av varandra: i en “värld fylld av fundamentalism kan förmågan till ambivalens bli revolutionär”.
25 jan 14 – Siv Fahlgren & Angelika Sjöstedt Landén

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Att synliggöra det osynliga - Design som aktör i jämställdhetsarbete
Vad händer när kvinnors erfarenheter tas som utgångspunkt för framtagandet av en undersökningsstol för män? Kan kritisk design bli en brygga mellan genusforskning och jämställdhetsarbete? Anna Isaksson, Emma Börjesson och Karin Ehrnberger följer upp ett projekt om en prototyp - Androstolen.
25 jan 14 – Anna Isaksson, Emma Börjesson & Karin Ehrnberger

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Med passionen som drivkraft - En intersektionell analys av genusvetenskap, de studerande och arbetslivet
Studenter måste bli ”anställningsbara”, har det hetat alltsedan bologna-reformen. Men hur rimmar anställningsbarhet med genusvetenskapens politiska förändringsvilja? Anna lundberg och Ann werner har träffat tidigare genusstudenter och undersökt hur de ser på studierna och livet därefter. För dem är passionen en drivkraft som ständigt förhandlas.
25 jan 14 – Anna Lundberg och Ann Werner

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Maktens skiftningar - En utforskning av ojämlikhetsregimer i akademin
Mia Liinason utforskar akademins ojämlikhetsregimer i skärningspunkten mellan klass, sexism och rasifiering och visar hur genusvetenskapen står inför en utmaning om den ska kunna utgöra det oppositionella rum den har ambitionen att vara.
25 jan 14 – Mia Liinason

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Akademisk Feminism - Institutionalisering, organisation och kritik
Passionen för kritisk forskning och analys av maktens verkningar bör utgöra grunden för genusforskningen. Det menar sara Edenheim och malin rönnblom som diskuterar den inkluderande ansats vilken de finner präglar genusvetenskapen. Författarna argumenterar för en möjlig riktning som kan särskilja genusvetenskapen från såväl jämställdhetspolitik, identitetspolitik som systerskapets dogmatism.
25 jan 14 – Sara Edenheim och Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Recension
Jenny Bengtsson: Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det. Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år. Linköping Studies in Pedagogic Practices, Linköping University 2013.
25 jan 14 – Fanny Ambjörnsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Recension
Näslund, Shirley. Födandets sociala utformning. Språkliga och kroppsliga praktiker i förlossningsrummet. Studier från Örebro i svenska språket, 8. Örebro universitet.
25 jan 14 – Erica Sandlund

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Recension
Gunnarsson, Lena: On the Ontology of Love, Sexuality and Power: Towards a Feminist-Realist Depth Approach, Örebro Studies in Gender Research 2, Örebro University (2013)
25 jan 14 – Andrew Sayer

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2014
Sveriges Genusforskarförbund
Den 7:e april höll Sveriges genusforskarförbund (SGF) årsmöte. Den nya styrelsen består av Paulina de los Reyes (Stockholms universitet), Sara Edenheim (Umeå universitet), Mathias Ericson (Göteborgs universitet), Lovise Haj Brade (Lunds universitet), Charlotte Holgersson (KTH), Tanja Joelsson (Uppsala universitet), Lena Martinsson (Göteborgs universitet), Sofia Strid (Örebro universitet), Linda Sandberg och Irina Schmitt (Lunds universitet). Pia Laskar, Gunnel Karlsson och Niclas Järvklo avgick och tackades för sina värdefulla insatser i styrelsen. Även valberedningen bestående av Malin Rönnblom, Ulf Mellström och Mia Liinason tackades för sitt utmärkta arbete.
25 jan 14 – Charlotte Holgersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
TGV: Rörelse i tid och rum
Förändringens vindar blåser runt Tidskrift för genusvetenskap. Det är så det ska vara. En genusvetenskaplig tidskrift måste vara en plats för samverkan men också för rörlighet, förskjutningar. Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningstidskriften ska vara ett forum vars innehåll är med och formar samhällsstrukturer i olika skeden och på olika arenor. Det gör TGV bäst genom att etablera vida och föränderliga kontaktnät som garant för en uppdaterad omvärldsanalys. Våra läsare ska finnas på olika platser i samhället: främst i forskarvärlden, men också i utbildningsväsendet, inom politiken, inom kultursektorn, hos en intresserad allmänhet. Våra läsare ska finnas i hela Norden, på landsbygd och i urbana miljöer.
5 nov 13 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Beröringspraktiker i sexuella narrativ - Reflektioner kring ett påbörjat fältarbete om sexuella känslor och njutning
Beröring och sexualitet är komplexa praktiker. Med utgångspunkt i några intervjupersoners återberättade erfarenheter av att röra och röras utforskar Malena Gustavson möjligheten att vidga och fördjupa perspektivet bortom den förenklade intentionalitetsanalysens räckvidd.
5 nov 13 – Malena Gustavson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Närhetens intima avstånd - Om känselsinnet som sammanbindande och gränsdragande
Samtida feministisk filosofi kring materialitet och kroppslighet betonar ofta känslans och beröringens relationella och formativa kraft. Lisa Folkmarson käll går tillbaka till fenomenologen maurice merleau-Ponty för att närstudera dessa mekanismer, som grundlägger vårt varande i världen.
5 nov 13 – Lisa Folkmarson Käll

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Sinnlighetens slott - Eva-Marie Liffners Drömmaren och sorgen som queert allkonstverk
I Eva-Marie liffners roman Drömmaren och sorgen framställs de sinnliga upplevelserna av kroppen, rummet, tiden och de omgivande elementen genom ett queert kalejdoskop. I en böljande och gottgörande läsning inspirerad av eve Kosowsky Sedgwick följer Tove Solander några av detta allkonstverks glittrande och flödande trådar.
5 nov 13 – Tove Solander

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Salongskulturens sinnlighet
Romantikens litterära salongsvärdinnor konstruerade den scen de agerade på och bestämde den fond deras gäster avtecknade sig mot. De skapade förutsättningarna för salongens umgängesformer och dikterade till stor del villkoren för en halvoffentlighet där kvinnor och män kunde mötas. I salongen umgicks de under lättsamma former, men deltog också i allvarliga samtal och diskuterade tidens estetiska frågor. Där utvecklade de sina talanger och presenterade sina konstnärliga förstlingsverk för en kunnig och sympatiskt inställd publik. Salongen skilde sig från övrigt umgänge genom att ställa kulturen i centrum och ta avstånd från kallprat och ståndsmässiga markörer. Innerlighet och autenticitet skulle prägla salongslivet. Man talade om väsentligheter, om det man älskade och brann för.
5 nov 13 – Elisabeth Mansén

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Satelliter TGV 4 2013
Den brittiska filmvetaren Laura Mulveys artikel ”Visual Pleasure and Narrative Cinema” (1975) är den enskilda text som haft störst inflytande på den feministiska teoribildningen kring blicken - och då i synnerhet den manliga blicken, ”the male gaze”.
5 nov 13 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Visuell lust och narrativ film
Laura Mulvey
5 nov 13 – Laura Mulvey

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Patrik Steorn läser Laura Mulvey: Blickens erotiska fostran
Vi är vana vid att tänka, när det gäller kulturen, att det är texter som varaktigt påverkar oss. Men bilder påverkar i lika hög grad och är med och formar våra attityder, värderingar och inställningar. På samma sätt som ögats alla delar nästan alltid rör på sig, alltså rent fysiologiskt, är blicken också aktivt tolkande och meningssökande, en utsträckning av tänkandet, ut i en värld överfylld av visuella fenomen. Blicken formar det vi ser, och inte bara på ett personligt vis - seendet fostras också av ideologi och kultur. Ett vidsträckt landskap ser vi aldrig för första gången, utan genom vårt mentala bildarkiv som kan bestå av allt från vykort och naturfilmer till romantiskt landskapsmåleri. När jag nu läser om Laura Mulveys text erfar jag genom de kraftfulla formuleringarna, den könspolitiska dekonstruktionen, och den psykoanalytiska teoretiseringen att författaren använder sig av en sorts dubbelseende. Samtidigt som hon söker få korn på just de strukturer som fostrat blicken, och de njutningar, begär och hot som tillhör dess drifter, framträder också blickens performativa förmåga att skapa bilder fyllda av mening. I kärnan av Mulveys text upptäcker jag en djupgående fråga som handlar om hur vårt seende genererar kunskap.
5 nov 13 – Patrik Steorn

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Dagmar Brunow läser Laura Mulvey: Mulvey reloaded: den manliga blicken och feministiskt filmskapande
De intensiva debatterna i sociala medier om hur sexscenerna i spelfilmen Blå är den varmaste färgen (2013) eventuellt präglas av regissören Abdel Kechiches manliga blick hade knappast ägt rum utan Laura Mulvey. Redan på 1970-talet utvecklade hon ett analytiskt verktyg för att kunna kritisera representationen av kvinnan på film. Hennes artikel var inte bara startskottet för den feministiska filmteorin utan banade även vägen för nya filmteoretiska perspektiv på genus och sexualitet som senare skulle utvecklas till maskulinitetsstudier och queer cinema studies. Mulvey är än idag en omtyckt professor i filmvetenskap vid Birkbeckuniversitet i London och med hennes senaste bok Death 24x a Second. Stillness and the Moving Image (2006) visar hon återigen att hennes bidrag till filmteorin är att räkna med.
5 nov 13 – Dagmar Brunow

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
Diaspora och sexualitet Förhandlingar om kön och sexualitet i ett föränderligt iransksvenskt kulturellt landskap
Stt byta land och sammanhang innebär en omprövning av både identitet och sexualitet. Utifrån intervjuer med kvinnor som flyttat från iran till Sverige undersöker Fataneh Farahani deras förhandlingar kring den egna sexualiteten, som en del av diaspora-erfarenheten.
5 nov 13 – Fataneh Farahani

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2013
En besvärlig människa - Om Elisabet Sjövall, sexualiteten och kvinnligheten
Historisk genusforskning har under åren lyft fram en rad kända och okända kvinnor som verkat i det offentliga. Ett namn som sällan nämns är elisabet Sjövall. Hennes ställningstaganden i frågor om kropp, kön och sexualitet framstår i efterhand som både konservativa och radikala. Lena Lennerhed har sökt i arkiven och funnit en besvärlig människa, både med och mot sin samtid.
5 nov 13 – Lena Lennerhed

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Rum för flickor
Flickor har stått i centrum för en rad projekt och satsningar de senaste åren. Utgångspunkten är ofta att de är en utsatt grupp som behöver stödjas och lyftas fram. Flickforskningen kan ses som en del av denna tendens, även om den ibland också förhåller sig kritisk till normerandet av flickskap som kan pågå i dylika satsningar - all välvilja till trots. Vad är det för flicka som är huvudperson i projekten, och även i en stor del av flickforskningen? Vilka kroppar och erfarenheter passar in och får plats? Och varför är utgångspunkten så ofta att flickor är problematiska, att flickorna måste räddas från själva flickigheten, de färger, kläder och intressen som associeras med den?
5 maj 13 – Anna Johansson och Maria Margareta Österholm

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Jösses flickor, vilket trassel! Historiska reflektioner kring flickforskningens uppgift i en flickfrämjande och postfeministisk tid.
Flickan konstrueras som en alltmer betydelsefull aktör i vår tid. Bodil Formark reder ut vilka utmaningar detta innebär för flickforskningens kunskapsprojekt.
5 maj 13 – Bodil Formark

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Flicka och tjej - Språk och samhälle i förändring?
Vad innebär ordet flicka och hur skiljer det sig från ordet tjej? Jenny Magnusson undersöker tidningstexter från 1965 till 2011 och finner att ordens betydelse har förskjutits och förändrats över tid.
5 maj 13 – Jenny Magnusson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
”En ribba att nå” Unga kvinnors förkroppsligade stress i en neoliberal och könad kontext
Neoliberalism, individualism och genusordningar kan förkroppsligas i form av ohälsa. Maria Wiklund, Maria Strömbäck och carita bengs undersöker unga kvinnors upplevelser av stress ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.
5 maj 13 – Maria Wiklund, Maria Strömbäck och Carita Bengs

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Perversa flickfantasier - Anne-Marie Berglunds textlekar, rumsligheter och ironier
I Anne-Marie Berglunds författarskap finns flickor i många åldrar, ständigt rörliga och föränderliga. Med utgångspunkt i nomadisk och queer teori närmar sig Kajsa Widegren och Linnea Isberg Berglunds lekfulla och maktkritiska texter i en artikel som också till språk och form intar ett reflexivt förhållningssätt.
5 maj 13 – Kajsa Widegren och Linnea Isberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Starka kvinnor? - Förebilder och tjejer i musikproduktion och musikkonsumtion
Spice Girls, Patti Smith, Beyoncé, Riot Grrrls, Pink och Rihanna. Föreställningar om artister som starka kvinnor har en kort men betydelsefull historia inom populärmusiken. med utgångspunkt i två olika forskningsprojekt undersöker Marika Nordström och Ann Werner idén om att starka kvinnliga musikartister kan vara förebilder för tjejer men också hur olika värderingar kring förebilder blottlägger maktförhållanden som rör kön, ras och klass.
5 maj 13 – Ann Werner och Marika Nordström

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
-Något om plats
Vem säger T-O-M-B-O-Y? Tomboyinstinkterna ”the tomboy instincts” om dem skriver Judith Halberstam, formulerar för mig att de ens f(a)inns, lägger till -ism och gör det legitimt, intellektuellt? - åtminstone till något forskningsvärt bortom modets platta släta tomboy filmens snygga busiga tomboy
5 maj 13 – Malin Holgersson och Sara Hallström

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Det andra könet
Det som händer under denna oroliga tid är att barnets kropp blir en kvinnokropp, blir kött. Bortsett från de fall av hormonbrist där barnet blir kvar i det infantila stadiet inleds puberteten vid tolv, tretton års ålder. Denna period börjar mycket tidigare hos flickor än hos pojkar och medför mycket större förändringar. Flickan går in i den med oro och missnöje.
5 maj 13 – Simone de Beauvoir

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Beauvoir versus BarBro: ömmande knoppar och droppande Blod
Eva Söderberg läser Simone de Beauvoir: I Det andra könet använder Simone de Beauvoir både skönlitteratur och kvinnors personliga vittnesmål för att ge exempel på hur omstörtande flickans liv på pubertetströskeln kan vara. Det som, enligt Beauvoir, då händer är att ”barnets kropp blir en kvinnokropp, blir kött”, och de narrativ hon hänvisar till ingår i diskurser om flickor och flickskap. Jag läser de anvisade sidorna om ”detta oroande ögonblick”, river ut dem, rullar ihop dem och går fram till bokhyllan.
5 maj 13 – Eva Söderberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Ingmari, Flickan och jag
Hans T Sternudd läser Simone de Beauvoir: ”Ingmari läser Simone de Beauvoir och skriver ner sina tankar… Blus i lin/bo- mull art. 32-604, 675.-, byxa art. 32-304,595.-”1
5 maj 13 – Hans T Sternudd

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Recension: Sonia Kruks, Simone de Beauvoir and the Politics of Ambiguity Oxford UP 2012
Det är svårt att överdriva Simone de Beauvoirs betydelse för feministisk teori, praktik och politik. Hennes ord “Man föds inte till kvinna, man blir det” som inleder andra delen av Det andra könet (1949) har blivit bevingade och flugit i en mängd olika riktningar inom feministiska och genusvetenskapliga diskussioner.
5 maj 13 – Lisa Folkmarson Käll

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2013
Recension: Seema Arora-Jonsson Gender, Development and Environmental Governance: Theorizing Connections Routledge, 2013
I spåren av klimatdebatten har forskning som visar på hur män och kvinnor både påverkar samt drabbas av klimatförändringar uppmärksammats. Sådan forskning, mestadels kvantitativ, ställer viktiga frågor och ger viktig kunskap om maktfördelning, resursanvändande och inflytande. Den forskning som medialiseras och blir en del av den offentliga debatten är ofta sådan som kan illustreras visuellt på slagkraftiga vis.
5 maj 13 – Martin Hultman

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Genusforskning + konstnärlig forskning = sant
Konst och vetenskap har alltid varit sammantvinnade verksamheter. Konsten har traditionellt ofta uppvisat samma sorts objektiva anspråk som den traditionella vetenskapen. Flera av de -ismer som konstarterna historiskt genomlevt, från ”impressionism” till ”realismer” av olika slag, har handlat om avancerade försök att förmedla kunskaper om ting och händelser, utan att samtidigt förstöra dem med sin egen handpåläggning.
26 jan 13 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Trots allt
Vad händer när begrepp, kroppar och idéer överskrider nationella gränser i forskningens namn? Vad händer med positioner kring makt, förståelse och förhandling om betydelse? Med utgångspunkt i mötet med Pakistan och Ryssland, och i dialogens form, lyfter Annica Karlsson Rixon och Lena Martinsson de perspektiv som trots allt gör den feministiska forskningen över gränser möjlig.
26 jan 13 – Annica Karlsson Rixon och Lena Martinsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Konst som deltagande metodologi
Diskussionerna kring konstnärlig versus vetenskaplig forskning hamnar ofta i skillnadsfixeringens stillestånd. Utifrån Husby-projektet Performing the common väljer Karin Hansson istället att undersöka konstens möjligheter som del av en feministisk och kvalitativ forskningstradition.
26 jan 13 – Karin Hansson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Processen Med Fröken Julie - En studie i performativitet och genusmedveten gestaltning
August Strindbergs pjäs Fröken Julie är ur feministiskt perspektiv djupt problematisk. Är det möjligt att åstadkomma en kritisk, feministisk iscensättning av verket utan att ändra i text, rollbesättning eller handling? Kristina Hagström-ståhl analyserar och beskriver i den här artikeln sitt arbete med Strindbergs text. inspirerad av Judith Butler och Jacques Derrida tar hon sin utgångspunkt i begreppet genusmedveten gestaltning.
26 jan 13 – Kristina Hagström-Ståhl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Sårbarhetens politik
Femmefigurativa fragment till en nation av feminister
26 jan 13 – Ulrika Dahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Prolog till den litterära vetenskapsteorin
I. Ingenting var något annat än möjligt. Och allt var. Allt var möjligt. Och du visste inte längre vilken skillnaden mellan världarna var. Mirkka Rekola1
26 jan 13 – Hanna Hallgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
ABORT NT GO
Industridesign som en estetisk driven kritisk praktik. Konstnärligt examensprojekt i Industridesign, BFA, Konstfack 2009 av Cristine Sundbom
26 jan 13 – Cristine Sundbom

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Minnesarbete - en metod för att komma erfarenheterna på spåret
Frigga Haug, tysk feministisk sociolog, anmodar oss att borra oss igenom patriarkatets språk för att se och förstå erfarenheter på ett nytt sätt. I detta syfte har hon utvecklat en särskild metod, minnesarbete, som syftar till, utgår ifrån och innebär närhet i flera avseenden, i relationerna språk-materialitet, forskareutforskad och forskare-forskningstema.
26 jan 13 – Karin Widerberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
KUNSKAPENS KÖN - NU OCH DÅ Karin Widerberg återvänder till Kunskapens kön:
Det är nästan 20 år sedan jag gav ut Kunskapens kön, men det är en text jag genom åren ofta ombetts reflektera över1, precis som nu när kapitel 10 publiceras på nytt här i Tidskrift för genusvetenskap. Att reflektera över könsforskningens men också min egen vetenskapliga utveckling är lika utmanande och nyttigt varje gång. För vad är det jag ville se och säga om projektet då - i början av 1990-talet - och hur ser jag på projektet idag?
26 jan 13 – Karin Widerberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Minne och talandets historia
Monika Edgren läser Karin Widerberg
26 jan 13 – Monika Edgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Den gemensamma skrivande kroppens politik
Malin Axelsson läser Karin Widerberg
26 jan 13 – Malin Axelsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Svindeln i språket
Annelie Bränström-Öhman läser Karin Widerberg
26 jan 13 – Annelie Bränström Öhman

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
RECENSION: Posthumanistiska nyckeltexter
Cecilia Åsberg, Martin Hultman & Francis Lee (red.) Posthumanistiska nyckeltexter Studentlitteratur 2012
26 jan 13 – Helena Pedersen

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
RECENSION: Genuspedagogiska gärningar. Subversiv och affirmativ aktion
Maria Carlgren, Linda Fagerström, Johanna Rosenqvist, Katarina Wadstein Macleod (red.) Genuspedagogiska gärningar. Subversiv och affirmativ aktion
26 jan 13 – Eva Skåreus

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
RECENSION: Ta tanke: Feminism, materialism och historiseringens praktik
Kristina Fjelkestam, Ta tanke: Feminism, materialism och historiseringens praktik, Sekel, Lund, 2012
26 jan 13 – Katarina Leppänen

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Vi kan lära oss mycket av biologiforskning om våra könsroller!
Mårten Hjernquist Svarar Malin Ah-King och Ingrid Ahnesjö:
26 jan 13 – Mårten Hjernquist

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Problemet med ”könsroller” kvarstår
Malin Ah-King och Ingrid Ahnesjö svarar Mårten Hjernquist
26 jan 13 – Malin Ah-King och Ingrid Ahnesjö

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Feministisk dissensus och den icke-identiska feminismen. ett försök
Sara Edenheim svarar Nina Lykke
26 jan 13 – Sara Edenheim

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2013
Konsensus - nej tak!
Nina Lykke svarar Sara Edenheim
26 jan 13 – Nina Lykke

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Från redaktionen: Forskningens bredd är dess styrka
I slutet av november 2012 ägde så äntligen den stora nationella genusforskarkonferensen, g12, rum. Det är sju år sedan den sist gick av stapeln, och då som nu stod Nationella sekretariatet för genusforskning som huvudarrangör. Vi är många som välkomnar konferensens återuppståndelse, och vi är många som var på plats i Göteborg för att lyssna på ett axplock av de många presentationerna av pågående forskning som ägde rum. Om konferensen är att betrakta som en spegling av svensk samtida genusforskning blir det intressant att försöka utläsa vad den ger uttryck för. En sammanfattning av arrangemanget ger två saker vid handen:
1 dec 12 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Främmande tider Ett (queer)temporalt perspektiv på motstånd och främlingskap
I det produktiva livet utdefinieras den som inte går i takt med tiden. Mara Lee undersöker relationerna mellan queer temporalitet, främlingskap och tidssubversiv njutning. Konsten och skrivandet framträder som praktiker med potential att lyssna fram de kroppsliga ”motmärkningar” mot tidsdisciplineringen, som annars förblir hemliga.
1 dec 12 – Mara Lee Gerdén

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Heteronormativ sexuell dramaturgi med queera sprickor Hur kvinnor med vulvasmärtor hanterar sexuell praktik
Människors sexuella praktiker formas i förhandling mellan kroppsliga faktorer och sociala och kulturella normer. Renita Sörensdotters intervjustudie med 21 kvinnor med erfarenhet av vulvasmärtor synliggör vilken roll heteronormativa script spelar för det sexuella handlingsutrymmet och vilka problem och möjligheter som uppstår när kroppen säger nej.
1 dec 12 – Renita Sörensdotter

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Vad kan vi lära av biologiforskning om ”könsroller”?
I den allmänna debatten hänvisas ofta till biologisk kunskap för att förklara människans könsroller. Så har det varit under en lång tid, och så är det fortfarande. Vi vill här ta itu med ett färskt exempel på denna minst 150-åriga tradition som återkommande kritiseras av feminister och som långtifrån alla biologer håller med om.1 Föreställningarna om vad som är biologiskt och ”naturligt” har historiskt sett och till dags dato använts för att förtrycka dem som avviker utifrån samtidens rådande ideologier. I dagens mer nyliberala ideologi, där individen framhålls som autonom, ges åter mer utrymme för biologiska förklaringar. Vi kommer utifrån det aktuella exemplet peka på vikten av att hålla isär olika begreppsdefinitioner och därigenom förhindra den generalisering och snedvridning som alltjämt präglar kopplingar mellan biologi och kön. Vi menar att forskarsamhället i mötet med samhällets olika arenor bär ett ansvar vad gäller att på vetenskaplig grund belysa den mångfald och komplexitet som biologisk forskning visar på.
1 dec 12 – Malin Ah-King och Ingrid Ahnesjö

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
”I hvert fald ikke i danmark” - Skam som nationalt orienteringsredskab i danske migrationspolitiske diskurser
Den danska migrationspolitiken har under de senaste tjugo åren hårdnat och utvecklingen har väckt engagerad diskussion. I sin affektteoretiskt grundade studie närstuderar Maja Mons Bissenbakker Frederiksen hur begreppet skam tagit plats i migrationsdebatten – inte minst i processer inriktade mot att orientera nation och nationellt subjekt mot samma framtid.
1 dec 12 – M. Bissenbakker Frederiksen

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Satelliter TGV 4 2012
Ett barn är fött och den heliga familjen firas med rökelse och myrra. Och 2012: med familjehögtider i familjebostäder med familjekalkoner till familjepriser. TGV smälter julhelgen tillsammans med Barbro Backberger (1932-1999), feministen som var med och grundade Grupp 8 och blev känd för sin vassa analys av patriarkal kultur i rapporten Det förkrympta kvinnoidealet 1966. På julafton året dessförinnan tryckte Dagens Nyheter hennes artikel ”Den heliga familjen” som vi nu återpublicerar. Här gör Backberger upp med det, som hon menar, moralistiska och livfarliga kärnfamiljetänkande somgenomsyrar allt: politik, psykologi och arkitektur.
1 dec 12 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Den heliga familjen
I juletid, när allt sägs vara frid på jorden, rasar den sociala lusten som allra vildast. Familjen heter det cykloncentrum som stormarna utgår ifrån. Julgransfoten och släktingarna tas fram och monteras upp. Storstädningen sätter in på alla fronter: skräpigt bohag stuvas in i garderoberna, och skräpiga människor förvisas utanför dörren över helgen. Hur skall man kunna vara god och glad och koppla av effektivt i sin ombonade idyll om man är tvungen att ha en massa misslyckade, udda och olyckliga individer inför sina ögon? Julen är familjelivet som last.
1 dec 12 – Barbro Backberger

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Margareta Bäck-Wiklund läser Barbro Backberger: Den heliga familjen genom 2000-talets lins
Familjen präglas av intolerans och isolering, den är en föråldrad institution och den enda naturliga samlevnadsformen med status av moraliskt axiom. Karaktäristiken är Barbro Backbergers och året var 1965. Med den stundande julen som förevändning gör hon ett furiöst angrepp på familjen (läs kärnfamiljen). Texten bär uppenbara drag av att vara skriven från ett utanförskapets perspektiv – i en mening privat och samtidigt med politisk sprängkraft.
1 dec 12 – Margareta Bäck-Wiklund

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Elisabeth Hjorth läser Barbro Backberger: Kärnfall
lilla stjärna blinka stjärnan faller
1 dec 12 – Elisabeth Hjorth

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Pia Laskar läser Barbro Backberger: Sexualiteten förblir familjeinstitutionens spöke
På julafton 1965 publicerade Dagens Nyheter ”Den heliga familjen” av Barbro Backberger då 33 år gammal. Artikeln kritiserades hårt och fick folk att spotta efter henne på gatan. Backberger tycks ha satt fingret på ett spänningsfält i sin samtid. Varifrån hade hon fått inspiration till sin skarpa kritik av familjen och hur klarade hon av att bespottas och ringas ned av anonyma kritiker som skrek i luren – som hon berättade om i senare intervjuer?
1 dec 12 – Pia Laskar

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Lars Raattamaa och Johanna Langhorst samtalar om Backberger: Om särskiljd och allmän urbanitet
Johanna: Sextifem var det den skrevs.
1 dec 12 – Lars Raattamaa och Johanna Langhorst

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Att måla med det vita bläcket Monica Sjöö och Kosmos inom hennes livmoder
Monica Sjöö är en av det svenska 1970-talets internationellt mest kända feministiska konstnärer. I hennes verk möts kompromisslös politisk aktivism, spirituellt sökande och djupt privata upplevelser. Katarina Wadstein MacLeod tar utgångspunkt i målningen Kosmos inom hennes livmoder för att tolka Sjöös bildkonst, både utifrån dåtida och nutida frågeställningar.
1 dec 12 – Katarina Wadstein MacLeod

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
RECENSION
Clare Hemmings, Why Stories Matter: The Political Grammar of Feminist Theory, Duke University Press, 2011
1 dec 12 – Ulla Manns

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
RECENSION
Maria Carbin, Mellan tystnad och tal. Flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik. Stockholm Studies in Politics 134, 2010
1 dec 12 – Åsa Eldén

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
RECENSION
Signe Bremer, Kroppslinjer. Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Makadam förlag, 2011
1 dec 12 – Malena Gustavson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Från Sveriges genusforskarförbund
Den 11 oktober 2012 överlämnade regeringen sin proposition om forskning och innovation (Prop. 2012/13:30) till riksdagen. Det är intressant läsning ur många perspektiv, inte minst ur genusforskningens perspektiv. Jag började med att söka på ordet ”genus” och fick en träff på sidan 207. I bilaga 10, under rubriken ”Förteckning över remissinstanserna (SOU 2011:1)” finns Sveriges Genusforskarförbund med tillsammans med Stockholms universitets studentkår och Akademikerförbundet SSR som organisationer som lämnat in spontana remisser. Sökningen på ”genusforskning” gav inga träffar. Däremot gav sökningen på ordet ”jämställdhet” hela 51 träffar. Regeringen föreslår nämligen att forskning som bedöms bidra till utveckling och framsteg för praktiskt jämställdhetsarbete inom universitet och högskolor, näringsliv och offentlig sektor ska tillföras 32 miljoner kronor under 2013-14.
1 dec 12 – Charlotte Holgersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
Medverkande
Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012
1 dec 12 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2012

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Från redaktionen: Gyllene tider i svensk genusforskning
Genusforskningen och dess relaterade feministiska texter och sammanhang rör sig med en rad metaforer när tid är på agendan: det handlar om vågor och broar, olika typer av släktrelationer, brott och vändningar, generationer och gengångare. ”Ny” och ”post” är ord som ofta förekommer, inte minst i teoretiska sammanhang, vilket per automatik aktualiserar uppfattningen om någonting annat som gammalt, ibland också förlegat och avdankat. Likväl dyker det ”gamla” upp, gång på gång och i en rad olika skepnader, det gamla avdankade verkar ofta osedvanligt livaktigt, det läg- ger sig i, pockar på uppmärksamhet, stör och vitaliserar.
1 sep 12 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Ur led är feminismens tid -Om tidsmetaforer, otidsenlighet och gengångare i feministisk historieskrivning
Feminister är otidsenliga varelser: vi återuppväcker glömda historier – och vi arbetar i skenet från en rättvisare fram- tid. Samtidigt har feministisk historieskrivning och debatt en tendens att bli lineär och inriktad på ”vändningar”. Claudia Lindén undersöker feminismens tidskonstruktioner och föreslår fortsatta samtal med ”spöken”.
1 sep 12 – Claudia Lindén

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Generationsfeminisme – nej tak!
I TGV nummer 4, 2010, opfordrer genusforskeren Sara Edenheim os til at holde op med at tale om ’mødre’ og ’døtre’ i feminismen og lade være med at tolke ’ideologiskillnad’ som ’generationsskillnad’.1
1 sep 12 – Nina Lykke

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Frida Stéenhoff, Ellen Key och den samkönade kärleken
Kring sekelskiftet 1900 var det riskabelt att offentligt tala om lesbisk kärlek annat än i fördömande ordalag. Frida Stéenhoff visste vad hon satte på spel. Eva Borgström lyfter i sin artikel fram Stéenhoffs försök att i pjäser och inlägg öppna diskussionen, under ständig förhandling med sin ofta oförstående äldre syster i kvinnokampen, Ellen Key.
1 sep 12 – Eva Borgström

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Bortom ståndet, närmare Beröringen – möten mellan Irigaray och den åldrande manskroppen
Den åldrande manskroppens avtagande potens beskrivs ofta i termer av hotande förlust. Linn Sandbergs sammanläsning av Luce Irigarays essä ”Quand nos lèvres se parlent” och tre äldre mäns kroppsdagböcker öppnar för nya berättelser. Fram träder möjligheten av en manlig beröringskropp, orienterad mot mjukhet och beroende snarare än mot fallisk, målsökande hårdhet.
1 sep 12 – Linn Sandberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Satelliter TGV 3 2012
Musikindustrin har varit, och är i viss mån fortfarande, en manlig bastion. I det svenska 70-talet lyckades låtskrivare som Sonja Åkesson och kvinnoband som Röda Bönor med ett nödrop få ut sina kvinnorörelsebud- skap i marginalen av proggrörelsen. I USA hade kvinnliga goldies som Helen Reddy och Loretta Lynn än mer rigida patriarkala och kommersiella strukturer att förhålla sig till. Med sin uppkäftiga låt “Since I’ve got the Pill” blev Lynn älskad och hatad. Och låtens ord om p-pillrets frälsande frigörelse är minst lika debatterbara idag – då pillret varit i bruk i drygt 40 år.
1 sep 12 – Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Since I´ve got the pill
Loretta Lynn/Don McHan/tHeoDore BayLess
1 sep 12 – Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Normbrytare i populärmusiken
Hillevi Ganetz läser Since I’ve got the Pill:
1 sep 12 – Hillevi Ganetz

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Too good to be real?
Cathrin Wasshede läser Since I’ve got the Pill
1 sep 12 – Catrin Wasshede

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Ninni Carlsson läser Since I’ve got the Pill
Öppet brev till Loretta Lynn
1 sep 12 – Ninni Carlsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
”Prostitutionsfrågan” – perspektiv och nycklar till en grumlig debatt
Den feministiskt färgade debatten om prostitution är ständigt aktuell. Ska prostitution förbjudas, eller är det bättre att normalisera verksamheten, se prostitution som vilket jobb som helst, och därmed höja den prostituerade kvinnans status? Och vilken roll spelar de sexköpande männen i sammanhanget? Jenny Westerstrand reder ut begreppen genom att redogöra för debattens positioner, nycklar och perspektiv.
1 sep 12 – Jenny Westerstrand

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Recension
Att känna sig fram: Känslor i humanistisk genusforskning Annelie Bränström Öhman, Maria Jönsson och Ingeborg Svensson (red) H:strömText & Kultur, 2011
1 sep 12 – Ulrika Dahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Recension
Sida vid Sida, en studie av jämställdhetspolitikens genealogi Katharina Tollin Atlas, 2011
1 sep 12 – Lena Martinsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2012
Recension
”Rätt för kvinnan att blifva människa fullt och helt.” Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971 Zara Bersbo Linnaeus University Dissertations, nr 74/2011, Linnaeus 3 University Press 2011
1 sep 12 – Christina Florin

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Satelliter TGV 1-2 2012
Under hösten 2012 kommer den nya forskningspropositionen att lanseras och med den forskningspolitikens nya ramar. Vilka institutioner och vetenskapliga profilområden som kommer att gynnas respektive missgynnas av den nya riktningen kan vi bara ana. Denna tidpunkt är därmed ett tillfälle både för reflektion och summering av det som är och en tid för framåtblickande.
26 jan 12 – Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2012

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Svensk forskningspolitik måste våga satsa på spets
Jan Björklund, FP, utbildningsminister
26 jan 12 – Jan Björklund

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Den förödande jakten på forskningsmedel
Lisbeth Larsson läser Jan Björklund
26 jan 12 – Lisbeth Larsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Tillspetsad spekulation
Magnus Dahlstedt och Mekonnen Tesfahuney läser Jan Björklund:
26 jan 12 – Magnus Dahlstedt och Mekonnen Tesfahuney

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Differentiering och excellens i det nya forskningslandskapet
Om kön, tystnad och performativa vithetshandlingar1. Hur förhåller sig forskningspolitiska differentieringsprocesser till redan etablerade könade och rasifierade strukturer av ojämlikhet i det svenska forskningslandskapet? Paula Mählck granskar tystnaden som omger ras i jämförelse med kön, vad som kan vara orsakerna till detta samt vilka konsekvenser detta kan få för vilka analyser som görs möjliga i det forskningspolitiska kunskapsfältet.
26 jan 12 – Paula Mählck

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Kunskapssamhällets gästarbetare
Internationella studenter i interferenser mellan kön, sexualitet, nationalitet och klass. Globaliseringen av den högre utbildningen innebär att allt fler unga människor migrerar till framför allt västvärlden för att utbilda sig och kanske förverkliga sina drömmar. Hur kan vi förstå dessa migrationsmönster? Ulf Mellström undersöker i den här artikeln mönster av ojämlikhet i spåren av en nyliberal kunskapsekonomi.
26 jan 12 – Ulf Mellström

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Kritisk, meriterad och tillfreds?
Utmaningarna är många för genusforskare. Vi slits mellan olika drivkrafter, behov, krav och förhoppningar. De olika rösterna talar till oss med skiftande styrka både samtidigt och i olika faser av livet. Det finns höga krav på att prestera i forskarvärlden, samtidigt som kraven som vi ställer på oss själva många gånger är ännu högre. Jag tycker mig slitas mellan framför allt tre röster.
26 jan 12 – Anna Wahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Jämställdhet I akademin
En avpolitiserad politik? Det nyliberala systemskiftet i svensk akademi med ökad marknadsstyrning och byråkratisering skapar dilemman i lärosätenas jämställdhetsarbete. Med utgångspunkt i en intervjustudie visar Maria Carbin och Malin Rönn- blom hur jämställdhetsarbetet vid svenska högskolor allt mer centrerar sig kring företaget som idealmodell.
26 jan 12 – Maria Carbin och Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Kraftfulla bett eller tandlösa råd? - Om två svenska lärosätens arbete med jämställdhet samt etnisk och social mångfald
Svenska universitet har sedan länge arbetat aktivt med frågor om jämställdhet, medan arbetet för etnisk och social mångfald är en nyare företeelse. Hur skiljer sig arbetet med jämställdhet från insatser för etnisk och social mångfald? Britt-Inger Keisu diskuterar hur dessa frågor hanteras vid två svenska lärosäten.
26 jan 12 – Britt-Inger Keisu

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
“Om du är rädd kan du få sitta bredvid mig/…/och hålla/… /handen”
Infantilisering och homosociala omsorgspraktiker inom brandkårens operativa verksamhet. Brandmannayrket brukar förknippas med styrka och manligt mod. Jennie Olofssons etnografiska studie visar i stället vilken central och motsägelsefull roll det som traditionellt betraktats som feminint kodade infantiliserings- och omsorgspraktiker kan spela, som del av de homosociala ritualerna på en brandstation.
26 jan 12 – Jennie Olofsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Recension
Politik och kritik. En feministisk guide till statsvetenskap Lenita Freidenvall och Maria Jansson (red) Studentlitteratur 2011
26 jan 12 – Anne-Charlott Callerstig

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Recension
Rosa. Den farliga färgen Fanny Ambjörnsson Ordfront 2011
26 jan 12 – Irene Pelayo

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2012
Recension
In på bara huden: medicinhistoriska studier tillägnade Karin Johannison Thorbjörn Gustafsson Chorell och Maja Bondestam (red.) 2010 Nya Doxa
26 jan 12 – Ulrica Engdahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Från redaktionen: Klimat i ord och handling
Tre saker återkommer i snart sagt varje text i det här numret av TGV med temat Klimat. Det handlar om plats, tid och agens. Frågor om platsen, dess materiella och symboliska betydelse: vad betyder platsens/jordens/geografins konkreta materialitet i förhållande till klimatproblemen? Vad betyder den geografiska plats olika människor befinner sig på för deras nuvarande och kommande chanser till överlevnad och goda livsförutsättningar? Hur ser de globala kopplingarna ut mellan olika platser, klimatet och klimatpolitiken? Hur KÄNNS den globala uppvärmningens materiella påverkan på plats, mot vår hud?
1 dec 11 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Ekomodern maskulinitet - eller historien om hur Arnold Schwarzenegger blev 2000-talets miljöhjälte
Arnold Schwarzenegger är en av vår tids mest kända skådespelare, som också gjort politisk karriär. En viktig del i hans politiska profil är engagemanget i miljöfrågor. Som Kaliforniens guvernör satte han stark press på bilindustrin, vilket gjorde honom världsberömd, även som miljöhjälte. Men hur hänger dessa roller ihop? Martin Hultman utreder kopplingarna mellan Schwarzeneggers karriär som actionskådespelare och miljöengagerad politiker.
1 dec 11 – Martin Hultman

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Det nakna ordet: Den protesterande kroppens transkorporala etik
I kampen för att uppmärksamma globala miljöhot och konflikter tar aktivister världen över till alltmer drastiska medel. Stacy Alaimo analyserar de nakenprotester som under senare år blivit allt vanligare. Vad uppnår den ekotantriska aktivisten “la tigresa” när hon strippar för träden och jagar skogshuggare med megafon? Varför ställer sig 600 personer nakna på en glaciär i Schweiz, och hur kan dessa aktioner kopplas till feministisk teori om materialitet?
1 dec 11 – Stacey Alaimo

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Framtiden brinner
I Stephen Kings film Langoljärerna hamnar vi på en övergiven flygplats. Nyss var människor här men de har följt klockans tickande in i nästa lager av tid och de materiella rum där tiden nyss utspelat sig lämnas öde bakom dem. Livet är i ständig rörelse men materien klarar inte av temporal förflyttning. Rummet är långsammare än tiden, på väg mot fullständigt stillestånd, katatoni. Inga smaker finns kvar, inga lukter, inga krafter. Bensin förvandlas till vatten, tändstickorna fungerar inte.
1 dec 11 – Aase Berg

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Intersektionalitet för klimatsolidaritet - Om klimatdiskussionen i Bolivia och vikten av analytisk komplexitet
Klimatförändringarna står i dynamisk relation till mänskliga levnadsförhållanden och samhälleliga och personliga identitetskonstruktioner. Mot bakgrund av den intensiva bolivianska klimatdiskussionen, pläderar Anna Kaijser för ett intersektionellt perspektiv på klimatfrågan, som motdrag mot konserverande förenklingar.
1 dec 11 – Anna Kaijser

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Satelliter TGV 4 2011
Elin Wägners miljöengagemang beskrivs ibland som flummig jordromantik och en reträtt efter misslyckandet med det stora kvinnliga uppropet ”ner med vapnen”, som hon resultatlöst drev ända till nationernas Förbund i september 1935. En sådan historieskrivning missar att Wägners credo gör feminism, pacifism och miljöansvar till oskiljbara delar av en och samma kamp för världsrättvisa.
1 dec 11 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Molnfödelse
En sommardag satt jag mitt i österrikiska alperna, halvvägs upp mot den berömda glaciären Grossglockner, och väntade på en bil som skulle orka upp då jag inte gjorde det själv. Över det stora ödsliga berglandskapet välvde en fläckfri blå himmel. Varenda kontur längs hela den väldiga taggiga horisonten stod klar och knivskarp mot det blå. Det var en värld utan moln.
1 dec 11 – Elin Wägner

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Framsynta krav från en vängrupp
Lisa Gålmark läser Elin Wägner
1 dec 11 – Lisa Gålmark

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Det finns inga skadedjur
Birgitta Rydhagen läser Elin Wägner
1 dec 11 – Birgitta Rydhagen

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
När frågan är viktigare än svaret
Sverker Sörlin läser Elin Wägner
1 dec 11 – Sverker Sörlin

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Sveriges genusforskarförbund
Sveriges genusforskarförbund behöver dig!
1 dec 11 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Män pratar miljö - Diskursiva maskuliniteter i mäns samtal om klimatförändringar och miljövänliga resor
Det är belagt att svenska män är mindre benägna att resa miljövänligt än svenska kvinnor. Men hur förklarar män sina miljöval? Genom fokusgruppsamtal finner Emmy Dahl intressanta mönster, vad gäller relationerna mellan maskulinitet, femininitet och synen på det egna valet av transportmedel. Kärleken till bilen eller cykeln visar sig till exempel vara påfallande lika.
1 dec 11 – Emmy Dahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Berättelser om sexuellt våld i feministisk forskning
Berättelser om sexuellt våld tenderar att återupprepa just de historiska hierarkier som driver fram våldet ifråga. Monika Edgren granskar den feministiska forskningen kring dessa berättelser, såsom de återges i vittnesmål, skönlitteratur och medierapportering. Fram träder möjligheten till en mer komplex förståelse, bortom reduktiva klyvningar av typen offer/förövare och vi/de.
1 dec 11 – Monika Edgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Recension
Linn Egeberg Holmgren. IngenMansLand: Om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets politik. Uppsala Universitet 2011
1 dec 11 – Jenny Gunnarsson Payne

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Recension
Det politiska äktenskapet. 400 års historia om familj och reproduktion. Red. Bente Rosenbeck & Hanne Sanders Makadam i samarbete med Centrum för Danmarksstudier vid lunds universitet, 2010
1 dec 11 – Catrine Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2011
Recension
Fia Sundevall Det sista manliga yrkesmonopolet. Genus och militärt arbete i Sverige 1865–1989 Makadam Förlag 2011
1 dec 11 – Anders Ahlbäck

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Dags att prata om jämställdheten
Ett stycke rykande färsk samtidshistoria från hösten år 2011: I sin krönika i Svenska Dagbladet den 12 september deklarerar den konservative moralfilosofen Roland Poirier Martinsson att feminismens tid är över. Snart kommer den att tillsammans med frenologi och freudianism sorteras in ”i kapitlet över historiska trender vars lockelse efterhand blir allt svårare att begripa”.
1 sep 11 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Jämställdhet, meritokrati och kvalitet - Ett triangeldrama i den akademiska vardagen
När Delegationen för jämställdhet i högskolan lämnade sin slutrapport konstaterades stora brister vad gäller jämställdheten inom akademin. Vad är det som händer när den jämställdhetspolitiska logiken möter de akademiska imperativen, de humboldska idealen? Kerstin Alnebratt och Birgitta Jordansson undersöker i den här artikeln hur diskussionerna sett ut under de senaste fyra decennierna och vilka konsekvenserna har blivit för jämställdhetsfrågan i akademin, och för genusforskningen.
1 sep 11 – Kerstin Alnebratt och Birgitta Jordansson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Ett ”och” betyder så mycket
”Vi gör helt enkelt ingen skillnad på kön”, var Försvarsmaktens svar till de kvinnliga soldater som tröttnat på att uniformerna inte ger plats för brösten.1 Kvinnor och män ska behandlas lika. Varje avvikelse väcker kritik. Som när flickorna på fritids i gotländska Hemse fick semlor till mellanmål på internationella kvinnodagen medan pojkarna serverades hård macka. Nej, semlor till alla – eller inte till någon, det är den svenska modellen för jämställdhet mellan könen.
1 sep 11 – Maud Eduards

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Vad är problemet? - Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik
Under förra mandatperioden gav den svenska regeringen mer pengar till jämställdhetspolitik än någonsin tidigare. Det sker i en tid där det politiska ofta får stå tillbaka för nyliberal styrningsmentalitet. Vad innebär det för jämställdhetspolitikens utformning? Malin Rönnblom ser en avpolitiserad jämställdhet som reduceras till en fråga om administrativa tekniker. Jämställdhet blir till ett problem som inte utmanar ordningen, utan konfirmerar densamma.
1 sep 11 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Satelliter TGV 2-3 2011
På trappen till sitt hus sitter Olof Palme med linblonde lille Mårten i famnen. Bredvid honom Vilgot Sjöman i hornbågade glasögon. Det är 1967 i filmen Nyfiken Gul och den unge kommunikationsministern är vänsterns hopp i sossetoppen. På den luriga frågan om Sverige inte ändå kommit långt jämfört med andra länder säger Palme: ”Vi har inte kommit långt om man har drömmen att göra allvar av visionen om ett klasslöst samhälle och ett jämlikt samhälle. Då återstår nästan allt att göra.”
1 sep 11 – Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2011

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Statsministerns anförande vid socialdemokratiska partikongressen 2.10.72
Olof Palme gjorde rikspolitik av kvinnorörelsens krav på likaberättigande – detta långt före de flesta andra s-ledare i Europa. 1972 ägnade han hela sitt tal till s-kongressen åt denna fråga, som trampolin för en rad reformer. Han tar avstamp i en utsaga som gäller än: ”Kvinnans jämlikhet är icke uppnådd i dagens samhälle.”
1 sep 11 – Olof Palme

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
När mamma skaffar jobb blir pappa med barn - Om Palmes politiska ordning
Roger Klinth läser Olof Palme
1 sep 11 – Roger Klinth

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Olof, Hulda och jag – En tvåstegsanalys
Yvonne Hirdman läser Olof Palme
1 sep 11 – Yvonne Hirdman

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Med socialismen som ”frihetsrörelse”
Henrik Berggren läser Olof Palme
1 sep 11 – Henrik Berggren

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Det motsägelsefulla arbetet med jämställdhetsintegrering
Det praktiska arbetet med jämställdhetsintegrering är både komplext och fyllt av spänningar. Inte sällan har dessa spänningar en motsvarighet i centrala frågeställningar inom feministisk teori. Genom att med en interaktiv forskningsansats lägga sig nära det praktiska arbetet med jämställdhetsintegrering har Kristina Lindholm och Anne-Charlott Callerstig med hjälp av begreppet ideologiska dilemman försökt förstå och formulera jämställdhetsarbetets praxis och dess inneboende frågor om makt och förhandling om betydelse.
1 sep 11 – Anne-Charlott Callerstig och Kristina Lindholm

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Feminism och jämställdhet i en nyliberal kontext 1990-2010
De senaste decenniernas nyliberala våg har omformat feminismens och jämställdhetens landskap. Med utgångspunkt hos Nancy Fraser, samt i en granskning av rikspolitikens fokusförflyttning mot kvinnors företagande, undersöker Martin Wottle och Eva Blomberg detta skeende i en svensk kontext.
1 sep 11 – Martin Wottle och Eva Blomberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Vinn deras hjärtan! - Om genus och emotioner i TV-serien Klass 9A
TV-serien Klass 9A väckte uppmärksamhet för sin programidé: att förbättra en skolklass med hjälp av ”landets främsta pedagoger”. I en närgången analys av seriens lärarroller undersöker Eva Skåreus seriens marknadsförda, starkt genuskodade lärarideal, och deras reflexer från en skolvärld kring sekelskiftet 1900.
1 sep 11 – Eva Skåreus

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Recension
Kristina Fjelkestam Det sublimas politik. Emancipatorisk estetik i 1800talets konstnärsromaner Makadam 2010
1 sep 11 – Maria Löfgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Recension
Kajsa Widegren Ett annat flickrum. Kön, ålder och sexualitet i Maria Lindbergs, Anna Maria Ekstrands och Helene Billgrens flickbilder Mara, 2010
1 sep 11 – Maria Margareta Österholm

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Recension
Christina Carlsson Wetterberg ...bara ett öfverskott af lif... – En biografi om Frida Stéenhoff Atlantis 2010
1 sep 11 – Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2011

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2011
Från Sveriges genusforskarförbund – SGF
Det förra verksamhetsårets arbete för Sveriges genusforskarförbund (SGF) avslutades i juni med en hearing på temat om vad autonomireformen kommer att betyda för genusforskningen. I panelen satt universitetskansler Lars Haikola, professor Lisbeth Larsson, Göteborgs universitet, Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert, tidigare rektorn vid Umeå universitet Göran Sandberg samt tidigare rektorn vid Högskolan Dalarna Agneta Stark. Uppfattningarna gick delvis isär kring vad autonomireformens betydelse för genusforskningen där vissa menade att inga förändringar kommer att märkas medan andra såg både möjligheter och faror – läs mer om vad de medverkande sa på vår hemsida, www.genusforskning.org.
1 sep 11 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Från redaktionen
I en radiosketch från 1998 iscensätter de feministiska komikerna Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson den både absurda och sagolika berättelsen om hur orangutanghonan Koko från Kolmårdens djurpark vinner tävlingen ”Fröken inre skönhet 1998”.
26 jan 11 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Ytspänningar - Feminismer, femininiteter, femmefigurationer
Femininitet och dess kopplingar till yta och ytlighet har gett feminismen ett centralt syfte i relation till patriarkal ordning och blick. Samtidigt har femininitet länge varit en av de mest omstridda frågorna för modern feminism. i en essä om femmefigurationen slår Ulrika Dahl ett slag för studier av femininitet, ett område som lyser med sin frånvaro på det genusvetenskapliga fältet.
26 jan 11 – Ulrika Dahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Doften av genus - Förhandlingar kring kvinnligt, manligt och parfymer
Att som konsument känna habegär efter exklusiva parfymer är i sig ett led i konstruktionen av kvinnligt genus. Samtidigt konsumerar män i allt högre utsträckning parfym. i den här artikeln, beskriver Magdalena Petersson Mcintyre hur genus görs i ett sammanhang präglat av traditionella genuskonstruktioner men också av genusambivalens, och där genus och konsumtion av dofter kopplas samman med val, begär, rationalitet och drömmar.
26 jan 11 – Magdalena Petersson McIntyre

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Be mig transcendera mina livsbetingelser – gå under av detta
Jag är ingen kvinnlig författare.
26 jan 11 – Mara Lee

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Mode och moral - Begär och hushållning i svenska 1700-talspublikationer
I 1730-talets offentlighet var modefrågorna starkt närvarande i moraldiskussionen. Figuren Madame la Mode fick symbolisera modets sätt att locka både kvinnor och män från den rätta vägen. Agneta helmius analyserar här hur det fortsatta modesamtalet under 1700-talet uppvisar dels en allt starkare koppling mellan kvinnokönet och behaget, dels en växande acceptans för modekonsumtion. Artikeln pläderar, på dessa historiska grunder, för behovet av ett moralperspektiv på modesystemet, också i våra dagar.
26 jan 11 – Agneta Helmius

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Narkissos
Om Teiresias, ”den blinde siaren”, till vars spådom sagan om Narkissos anknytes, berättar Ovidius att han tillkallats såsom domare vid en skämtsam tvist mellan Jupiter och Juno. Han hade då avdömt tvisten till Jupiters förmån, varöver Juno blivit så uppbragt att hon till straff berövat Teiresias synen. För att gottgöra detta hade Jupiter i stället utrustat honom med osviklig siarförmåga.
26 jan 11 – Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Eva Haettner-Aurelius läser Ovidius: Narkissos bortom klyvnaderna
I speglarnas sal där ej endast Narkissos tronar på sin förtvivlans pelare utan svindel
26 jan 11 – Eva Haettner-Aurelius

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Katarina Bonnevier läser Ovidius: Nötväcka och kärleken
Från tallen ser Nötväcka dammen med hönshuset och dess silkeslena invånare. Huset står på en rosa klippa med ormbunkar och mossa i sprickorna. Det är rätt pampigt för att vara en ekonomibyggnad, ett slags tempel med två spegelvända halvor: från en tänkt mittlinje växer det överensstämmande åt söder och norr. Den symmetriska fasaden har tre dörrar, två i guldockra flankerar den mittersta som är dekorerad i koboltblått, mot en slammad röd panel. Huset består av tre varma rum med direkt igång från klippan, varsin lucka och tre fönster vardera åt andra hållet, samt ett oisolerat höloft. Lady Gröngöling har hackat öppningar i panelen till förmån för Familjen Fladdermus som bor på loftet.
26 jan 11 – Katarina Bonnevier

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Eva Lilja och Mona Lilja läser Ovidius: Upprepning och förändring
I historien om Narkissos har vi i det här samarbetet tagit fasta på upprepning och förändring. En av oss utifrån ett intresse för ljudupprepningars förmåga att skapa innebörd – hur förhåller sig betydelserna i t.ex. hjärta – smärta – ärta till varandra?
26 jan 11 – Eva Lilja och Mona Lilja

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Cecilia Sjöholm läser Ovidius: Fallosens tid?
Är den ett objekt? Är den ett slags vara, ett ting eller en artefakt? Är den ett symboliskt tecken? Nej, den är en fallos! Den är allt detta och lite till!
26 jan 11 – Cecilia Sjöholm

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Med popkultur i kroppen - Benny Nemerofsky Ramsays videoverk från tidigt 2000-tal
I sina videoverk I am a Boy Band och Lyric låter den kanadensiske konstnären Benny Nemerofsky Ramsay den egna kroppens uttryck bli ett med popmusiken. Patrik Steorn undersöker i sin artikel hur den romantiska populärkulturen träder fram som delaktig i ett homosexuellt identitetsarbete, där de ytliga stereotyperna framstår som livsnödvändiga, samtidigt som de låser in självbilden i slitna poser.
26 jan 11 – Patrik Steorn

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Recension
Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan Kajsa Ekis Ekman Leopard förlag 2010
26 jan 11 – Linn Sandberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Recension
Den nationella väven: feministiska analyser Maria Jansson, Maria Wendt och cecilia Åse (red.) Studentlitteratur 2010
26 jan 11 – Klara Arnberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2011
Från Sveriges genusforskarförbund
Sveriges genusforskarförbund (SGF) fortsätter arbetet med att hålla oss uppdaterade om och engagerade i den forskningspolitiska utvecklingen och debatten. Även om det alltid är saker på gång inom akademin och i forskningspolitiken har vi en känsla av att det närmsta åren kommer att bli avgörande för den kritiska forskningens ställning, och detta gäller inte minst genusforskningen.
26 jan 11 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Från redaktionen
Om TGV skulle skriva sin självbiografi skulle det blir en mångröstig och nomadisk historia: Tillblivelse i Lund 1980 under kollektiva former, döpt till Kvinnovetenskaplig tidskrift. Därpå ett tankfullt och fulltankat liv, kringflackande mellan olika universitetsorter. Nyckfull viktkurva och skiftande utseenden från blekt till bjärt. Namnbyte till Tidskrift för genusvetenskap 2007. Lika rörlig inombords som utombords: vid 30 år fyllda kan antalet röster mellan pärmarna räknas i fem- eller sexhundratal. Det kan man kalla en multipel personlighet med ryggrad(er).
1 dec 10 – Anna Lundberg, Emma Strollo, Amelie Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Självbiografi, autofiktion, testimony, life writing
Kvinnors självbiografiska texter har under de senaste decennierna mötts av olika ”svar” från sin omgivning. Medan 70-talet läste texterna som självklara uttryck för kvinnlig erfarenhet, har poststrukturalismens problematisering av språket både abstraherat och differentierat genrens ontologi. I en självbiografiskt grundad artikel analyserar Lisbeth Larsson denna samtidshistoria, som visar sig vara helt central för feministisk kunskapsproduktion i skärningspunkten mellan liv och skrift.
1 dec 10 – Lisbeth Larsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Inte en babe - Affekt, känsla och sexualitet i World of Warcraft
När en spelare tar sig fram genom de datoranimerade landskapen i World of Warcraft, sker det på grundval av en fördubbling av kroppen. Spelaren rör sig med och genom sin avatar – de ingår ett förbund som är både intellektuellt och kroppsligt. I sin speletnografiska studie går Jenny Sundén i dialog med Brian Massumis och Sara Ahmeds emotionalitetsteorier för att vidga kunskapen om denna relation. Vad händer med känslorna, sexualiteten och begäret när spelare och avatar delar biografiska erfarenheter?
1 dec 10 – Jenny Sundén

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Från en lång rad vendidas - Chicanas och feminism
I sin text från 1983 använder Cherríe Moraga på ett produktivt sätt sig själv som forskningsmaterial. Hon analyserar sin relation till uppväxtens familjenormer och till den chicanafeminism hon kommit att bli en del av. Med sin undersökning lyckas hon ringa in hur svårigheterna att tala om sexualitet, och då i synnerhet homosexualitet, går som en röd tråd genom dessa sammanhang – en tråd som måste slitas av om en verklig demokratisering ska bli möjlig.
1 dec 10 – Cherrie Moraga

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Gunlög Fur läser Cherríe Moraga: om kulturmöten och sammanflätade historier
För många år sedan kunde man i skattkammaren på det gamla Museum of Mankind i London se en märklig och oroande liten skulptur. En scen, noggrant utskuren ur täljsten av en okänd haidaindiansk konstnär, visar en man och en kvinna. Mannen, som uppenbarligen är vit, håller den hukande kvinnan i håret och riktar ett gevär mot henne. Inskriptionen berättade:
1 dec 10 – Gunlög Fur

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Karin Lützen läser Cherríe Moraga: ”Men hvad med hendes anglo Far?”
På min reol står et eksemplar af Feminist Studies/Critical Studies, hvis prismærke viser, at jeg har købt det for $8.95 i New York University Book Center.1 Det må have været i sommeren 1987, hvor jeg var på vej til Berkshire Conference on the History of Women for at holde et oplæg om lesbisk historie. Bogen ser mistænkeligt ulæst ud, og den eneste artikel, jeg har noteret bemærkninger til, er skrevet af Carroll Smith-Rosenberg, mit store historiker-idol.
1 dec 10 – Karin Lützen

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Marta Cuesta läser Cherríe Moraga: (Själv)biografisk subversion
I artikeln ”From a Long Line of Vendidas: Chicanas and Feminism” finns incitament till kritiska reflektioner kopplade till ett centralt tema: (själv)biografisk subversion. Detta tema kommer här att behandlas från två olika infallsvinklar – dels genom en analys av Moragas positionering, dels via reflektioner över mina erfarenheter kopplade till undervisningen.
1 dec 10 – Marta Cuesta

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Ur Roslära
Dikt
1 dec 10 – Hanna Hallgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Liza Marklund och den Feministiska litteraturfabriken - Om sanning, lögn och medielogik i Gömda-debatten
Den upprörda bloggdebatten 2009 kring sanningshalten i Liza Marklunds och Mia Erikssons berättelse om den senares liv i böckerna Gömda och Asyl, lyfter upp frågan om (själv)biografiskrivandets etik till en kontroversiell offentlig yta. Cristine Sarrimo analyserar debatten som uttryck för en medielogik, kopplad till processer av intimisering, feminisering och kommersialisering. I detta nya klimat hon beskriver träder amatörskribenterna fram som en fjärde, dömande statsmakt.
1 dec 10 – Cristine Sarrimo

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Några ord till mina kära mödrar, ifall jag hade några
I böcker, antologier och artiklar har ni på sistone uppmanat oss att inte glömma vad ni har gjort för oss, att inte förkasta arvet från er i vårt tonårsupproriska behov av modersmord. Ni upplevde något stort: kvinnlig gemenskap och feministiskt uppvaknande. Detta vill ni gärna berätta om och, visst, varför inte. Men där finns ett tilltal som om vi vore okunniga om vårt förflutna och förlorade i en lättköpt och utbytbar icke-identitet. Undertonen är riktad mot oss, som om vi inte vet vad kvinnlig gemenskap och feminism egentligen handlar om, som om vi bara använder f-ordet för nöjes skull nu när det inte är ”så svårt” att kalla sig feminist. Som om vi inte har fått kämpa oss till varken den kunskap eller de känslor vi funnit tack vare denna feminism.
1 dec 10 – Sara Edenheim

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Recension
Monika Edgren Hem tar plats. Ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rapportböcker Sekel bokförlag 2009
1 dec 10 – Tora Friberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Recension
Eva Bolander Risk och bejakande Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV Linköpings Universitet 2009
1 dec 10 – Björn Pernrud

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2010
Från sveriges genusforskarförbund
Sveriges genusforskarförbund, SGF, fortsätter arbetet med att hålla oss uppdaterade om och engagerade i den forskningspolitiska utvecklingen och debatten. Efter vårens hearing om forskningspolitik, där representanter för de fem stora forskningsråden samtalade med genusforskare om den framtida finansieringen av forskningsfältet, kommer vi att gå vidare genom att bland annat granska autonomireformens betydelse för vårt forskningsfält.
1 dec 10 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Från redaktionen
Hösten år 2010, svenskarna har just gått till val. Genomgående i mediernas valbevakning har undersökningar av opinionen varit: vem röstar på vem, vilken man eller kvinna åtnjuter förtroende, vem får stanna och vem får gå. Vem får tillträde, vilka kan samarbeta. I Sverige erhöll svenska kvinnor rösträtt och valbarhet på samma villkor som män år 1921. Det är mindre än hundra år sedan.
1 sep 10 – Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Naturligt barnfri - Kroppens betydelse i frivilligt barnlösas positionering
Att bli förälder betraktas av de allra flesta som en självklar och naturlig (om än inte alltid okomplicerad) del av livet. I den här artikeln visar Helen Peterson och Kristina Engwall hur frivilligt barnlösa kvinnor och män betraktar det som lika naturligt att inte skaffa barn. Artikeln baseras på de två första vetenskapliga studierna av frivillig barnlöshet som genomförts i Sverige.
1 sep 10 – Helen Peterson och Kristina Engwall

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
”Jag har närt en helig önskan och längtan” - Kvinnlighet, moderskap och sexualitet hos ofrivilligt barnlösa kvinnor i Sverige 1936–1943
Kopplingen mellan kvinnlighet och moderskap var minst lika stark på 1930-40-talen som idag. Utifrån brevväxlingar mellan barnlösa kvinnor och män och RFSU:s experter från denna tid, visar Sofia Kling hur barnlöshet och identitetsfrågor hängde samman. av breven framgår bland annat att kvinnor hade stor beredskap att axla ansvaret för en infertilitet som lika gärna kunde ligga hos mannen.
1 sep 10 – Sofia Kling

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Är könet kallare än kapitalet? - Feminismens uppgång och fall i Sverige
Protest är när jag säger att det och det inte passar mig. Motstånd är det när jag ser till att det som inte passar mig inte heller längre sker. Ulrike Meinhof , Från protest till motstånd (1968)
1 sep 10 – Tiina Rosenberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
”Utan kvinnor – inget folkstyre” - En historisk exposé över kampen för ökad kvinnorepresentation i Sverige
Att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män i Sveriges riksdag har tagit lång tid, och i och med det senaste valet har antalet kvinnor åter minskat för första gången på nästan tjugo år. i den här artikeln beskriver Josefin rönnbäck den envisa kamp och febrila aktivitet som efter 1921 och under många år framåt bedrevs för att få in fler kvinnor i politiken.
1 sep 10 – Josefin Rönnbäck

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Satelliter TGV 3 2010
År 1923 startade Fogelstadgruppen tidskriften Tidevarvet. Från detta första år återpublicerar TGV Elin Wägners text ”en negerstat i staten. Wägner beskriver hur den vite mannen lagt jorden under sig, och att det finns en likhet mellan de svartas och kvinnornas plats i den moderna civilisationen. Kritiskt pekar hon på hur såväl de kvinnor som vunnit rösträtt som de svarta som befriats från slaveri hänvisats till egna, isolerade enklaver, istället för att ta plats i den värld som fortsätter att styras av vita män.
1 sep 10 – Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
En negerstat i staten
En afton i somras vandrade en fransyska och en svenska tillsamman i en bokskog, som sträckte sig ner mot Stora Bält. Emellan sig hade de ett sällsamt Något, som stundom bara var en Röst, stundom då skogen glesnade något mot havet var en Röst och en vit skjortkrage.
1 sep 10 – Elin Wägner

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Att synliggöra - Representation i ”en negerstat i staten”
Anna Bohlin läser Elin Wägner
1 sep 10 – Anna Bohlin

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Särskiljandets ambivalenser - Några intersektionella tankebanor kring ”en negerstat i staten”
Johan Fornäs läser Elin Wägner
1 sep 10 – Johan Fornäs

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Offer, objekt, förlorare, försörjare, aktör – en mångfasetterad bild av traffickerade kvinnor
Traffickerade kvinnor beskrivs ofta som bortförda offer för illegal sexhandel och brutalt våld. Det medför risken att de utsatta måste uppvisa ”rätt” historia för att få tillgång till rättslig och medmänsklig hjälp. i en artikel som bygger på dokumentation av 9000 traffickerade personer visar Ninna Mörner på gruppens heterogenitet, och föreslår nya verktyg för att fler ska nås av rätt stödinsatser.
1 sep 10 – Ninna Mörner

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Recension
Eva Amundsdotter - Att framkalla och förändra ordningen. Aktionsorienterad genusforskning för jämställda organisationer. Gestalthusets förlag 2010
1 sep 10 – Anna Fogelberg Eriksson

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Recension
Yvonne Hirdman - Den röda grevinnan. En europeisk historia. Ordfront Stockholm 2010
1 sep 10 – Irene Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Replik angående Eva-Maria Svenssons recension av Är sex arbete i TGV nr 2-3 2009
I sin recension av min avhandling identifierar Eva-Maria Svensson tre ”centrala problem”: dess perspektiv, dess tolkning och mina analysredskap, -aspekter som är så centrala att man skulle kunna tro att Svensson underkänner hela min forskningsinsats. Att så inte är fallet framgår inte av recensionen, men av det faktum att hon ingick i betygskommittén som har godkänt avhandlingen. Det är inte heller vetenskapliga skäl som ligger bakom Svenssons kritik, utan snarare politiska.
1 sep 10 – Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2010
Från Sveriges genusforskarförbund – SGF
Sedan början av 2010 samarbetar Tidskrift för Genusvetenskap med Sveriges genusforskarförbund, SGF. Det innebär att i medlemsavgiften till SGF ingår en prenumeration på TGV. i kommande nummer av TGV kommer SGF ha en egen sida med löpande information om förbundets verksamhet.
1 sep 10 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Förord från redaktionen
Temat för TGV 2010:1-2 är Vithet. Numret är också det första efter TGV:s redaktionella flytt från Malmö högskola till Linköpings universitet i januari 2010. Vi i den nya redaktionen är Anna Lundberg, FD i Tema Genus (red.), Amelie Björck, FD i litteraturvetenskap (red.) och Emma Strollo, doktorand på Tema Genus (red. sek.). Med detta vita nummer markeras alltså en ny fas i TGV:s långa liv.
10 jan 10 – Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2010

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Genus och vithet i den intersektionella vändningen
Vithet och kritiska vithetsstudier har under senare tid varit uppmärksammade områden inom fältet för genusforskning. Hur ser den forskning ut som äger rum i detta möte mellan två olika fält? Katarina Mattsson tar avstamp i den intersektionella vändingen när hon med den här artikeln ringar in en viktig del av samtidens genusforskning.
10 jan 10 – Katarina Mattsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Transnationell vithet - Svenska migrantkvinnor i USA och Singapore
Vad händer med svenska vita kvinnors (o)medvetenhet om den egna svenskheten, vitheten och femininiteten, när de lämnar sin inhemska majoritetsposition? Hur påverkar migration kroppsrelaterade privilegier? Catrin Lundström blottlägger komplicerade processer hos migranter i USA respektive Singapore – och introducerar med sin studie ett transnationellt perspektiv på vithet.
10 jan 10 – Catrin Lundström

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Satelliter TGV 1-2 2010
Satelliter är en ny form i TGV. Tanken är att formen ska fungera som det goda akademiska seminariet, där gemensam läsning och diskussion av en text genererar nya tankar, nya teoretiska, forskningsmässiga och politiska spår att gå in på. TGV kommer att i varje nummer publicera en central text, utländsk eller svensk, samtida eller historisk, för att sedan låta två till fyra aktiva forskare kommentera texten i korta, reflekterande satelliter.
10 jan 10 – Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2010

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Vithetens fenomenologi
Genom att berika den traditionella fenomenologin med Frantz Fanons tankar om rasifiering och sin egen erfarenhet av att vara icke-vit kropp i en vit värld skapar Sara Ahmed nydanande teori. Hennes ”vithetens fenomenologi” blir ett redskap för att analysera den vita bakgrundens närvaro.
10 jan 10 – Sara Ahmed

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Satelliter/ Rapport från vithetshavet
Ulrika Dahl läser Sara Ahmed: Rapport från vithetshavet
10 jan 10 – Ulrika Dahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Satelliter/ Hvidhed som vanearbejde – eller som mutationsproces
Dorthe Staunæs läser Sara Ahmed: Hvidhed som vanearbejde – eller som mutationsproces
10 jan 10 – Dorthe Staunæs

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Sateliter/ Om föreställd vithet, systerligt medlidande och nya husbyggen
Irene Molina läser Sara Ahmed: Om föreställd vithet, systerligt medlidande och nya husbyggen
10 jan 10 – Irene Molina

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Satelliter/” Jag har aldrig sett dig som svart”
Anna Adeniji läser Sara Ahmed: Jag har aldrig sett dig som svart”
10 jan 10 – Anna Adeniji

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Mellan vita rum -om väntan, vithet & maskulinitet i två berättelser om transsexuella patientskap
Transgenderstudier är ett forskningsfält som fortfarande befinner sig i sin linda i norden. Det gäller inte minst den forskning som fokuserar det transsexuella patientskapet. med hjälp av sara ahmeds queera kroppsfenomenologi visar signe Bremer med den här artikeln hur det transsexuella patientskapet präglas av väntan och av normer kring den könade och rasialiserade kroppen.
10 jan 10 – Signe Bremer

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Kvinnor, vithet, och de andras litteratur
Postkoloniala feminister har länge kritiserat bilden av ”tredjevärldenkvinnan” i nord. mikela Lundahl undersöker här receptionen av afrikanska kvinnors författarskap i sverige och finner ett symptomatiskt, välvilligt fokus på den lidande bruna kvinnan. i en uppfordrande idédiskussion granskar hon denna tendens, liksom dess dolda relation till vita kvinnors identitetsarbete.
10 jan 10 – Mikela Lundahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
”Framåt gubbar!” - Genus och militär praktik i ett internationellt insatsförband
FN:s resolution 1325 behandlar kvinnors deltagande i fredsbevarande arbete och framhåller vikten av ett genusperspektiv. I sin studie grundad i ett fältarbete bland soldater vid ett insatsförband visar Alma Persson hur resolutionen i praktiken fått en rad oförutsedda konsekvenser.
10 jan 10 – Alma Persson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
FRISPEL/ Mjölk förlänger livet
Det var vinter och jag hade nyligen fyllt fem. Jag var åter i Sverige efter ett misslyckat försök att flytta tillbaka till det vi kallat vårt hem. Det hade inte alls blivit som mina föräldrar hoppats, drömmen om återvändandet var just det – en dröm som inte kunde uppfyllas.
10 jan 10 – Mariana Alves

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Recension
Nina Lykke Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift Övers. Per Larson Liber 2009
10 jan 10 – Annelie Bränström Öhman

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Recension
Cecilia Åse Monarkins makt. Nationell gemenskap i svensk demokrati Ordfront 2009
10 jan 10 – Anna Sofia Lundgren

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Recension
Hanna Hallgren När lesbiska blev kvinnor. När kvinnor blev lesbiska Kabusa böcker 2008
10 jan 10 – Lena Martinsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Recension
Hillevi Ganetz, Anna Gavanas, Hasse Huss och Ann Werner Rundgång. Genus och populärmusik makadam 2009
10 jan 10 – Cecilia Björck

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
RECENSION
Ulrika Svalfors Andlighetens ordning. En diskursiv läsning av tidskriften Pilgrim Uppsala Universitet 2008
10 jan 10 – Karin Sarja

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2010
Recension
Chris Coulter Being a Bush Wife – Women’s Lives Through War and Peace in Northern Sierra Leone Uppsala Universitet 2006
10 jan 10 – Ane Ø. Kirkegaard

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Förord från redaktionen
Kvinnovetenskaplig tidskrift gav 2006 ut ett nummer som handlar om sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution. Det är ett tema som många forskare arbetar med och som även har många infallsvinklar och teoretiska anslag. Bredden i ämnet är stor, och därför handlar även det sista numret 2009 om sexualitet: människohandel samt åldrande och sexualitet.
11 nov 09 – Monika Edgren, Cristine Sarrimo, Helena Smitt

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Tantförvandlingen - Om kroppens längtan, skam och exotisering i Kerstin Thorvalls reseromaner
Thorvalls reseromaner har skandaliserats på grund av både den sexuella frispråkighet och det koloniala förhållningssätt som präglar dem. I samspråk med en postkolonial kritik undersöker Maria Jönsson relationen mellan sexualitet och åldrande utifrån tantmotivet hos Thorvall, och landar i en läsart där kroppens längtan och omsorgsbehov står i centrum.
11 nov 09 – Maria Jönsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Vara till Salu
Utsatthet vid människohandel – individer, strukturer och diskurser
11 nov 09 – Ulrika Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Från fula gubbar och liderliga gummor till vitala casanovor och glada änkor? - Om 1900-talets förändrade synsätt på äldres sexualitet
Synen på äldre människors sexualitet har skiftat genom tiderna. Man har förespråkat ett aktivt sexualliv och man har framhållit motsatsen: att äldre bör avhålla sig från sex, inte minst på grund av att driften förmodas avta eller att en äldre persons begär är skadligt eller patetiskt. Åsa Andersson gör en exposé över hur vi i väst betraktat äldres sexualitet med fokus på det sena 1900-talets förändrade synsätt.
11 nov 09 – Åsa Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Hélène Cixous och havet
Svenska feminister har ofta avfärdat den franska feministen Hélène Cixous som särartsfeminist. Detta beror på att man har läst hennes litterära, experimentella sätt att skriva alltför bokstavligt och därför missat potentialen i hennes verk.
11 nov 09 – Evelina Johansson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Familjebildning och konstnärskapets fria vingar
Hur tänker kvinnor i början av sina karriärer som konstnärer om familjebildning och karriärmöjligheter? Är det möjligt att förena familjeliv med en fortfarande verksam romantisk syn på konstnären som en uppbrottsgestalt? Marita Flisbäck diskuterar olika sätt att hantera skillnaden mellan konstruktionen av ett konstnärskap och en praktisk kvinnlig erfarenhet.
11 nov 09 – Marita Flisbäck

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Att skildra mångfald i läromedel - hur en inkluderande intention kan skapa underordning
Vad är det barnen lär sig i läseböckerna för skolans tidiga år? Förutom att läsa lär de sig också att det är skillnad mellan människor beroende på genus, klass, ålder och etnicitet. Stereotypisering är enligt Angerd Eilard ett bärande element i de böcker hon analyserar.
11 nov 09 – Angerd Eilard

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Fruntimmerspress – en tidskrift för kvinnliga läsare
Den svenska kvinnotidskriften, eller feministiska tidskriften som vi säger idag, firar 150 år! Det började med Tidskrift för hemmet, som utkom med sitt allra första häfte 1859, och har sedan fortsatt med bland annat Dagny, Framåt, Hertha, Idun, Rösträtt för kvinnor, Morgonbris, Tidevarvet, Vi mänskor, Kvinnobulletinen, Rödhättan, Lila perspektiv, Ful, Bleck, Lilith, Amazon, Darling, Bang. Bland akademiska tidskrifter är Kvinnovetenskaplig tidskrift, som idag heter Tidskrift för genusvetenskap, en samtida aktör i denna fram till idag obrutna tidskriftstradition.
11 nov 09 – Anna Nordenstam

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Recension:
Leif Wegerman Försörjd av sin hustru. Genus, folklig praktik och medborgarskap. Atlas Akademi 2008.
11 nov 09 – Susanna Hedenborg

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Recension:
Hans W. Kristiansen Masker og motstand. Diskré homoliv i Norge 1920-1970. Oslo Unipub 2008
11 nov 09 – Arne Nilsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Recension:
Helena Tolvhed Nationen på spel: Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948–1972. h:ström 2008
11 nov 09 – Katarina Mattsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2009
Recension:
Lisbeth Larsson Hennes döda kropp. Victoria Benedictssons arkiv och författarskap Weyler 2008
11 nov 09 – Kristin Järvstad

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Förord från redaktionen
Temat för detta nummer av TGV är feministiska teknik- och vetenskapsstudier. Feministers relation till naturvetenskap och teknik är och förblir ambivalent, kritisk och engagerad. För att ta hjälp av Donna Haraway så vill vi inte vara så generellt kritiska att vi lämnar ”the toys with the boys”, samtidigt som livet i och nära naturvetenskapen och teknikforskning, ”in the belly of the beast”, kan vara nog så utmanande, ibland alienerande och förförande fascinerande.
1 jun 09 – Kerstin Sandell

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
En förlossningsmaskin utan slut: Simulering, realism och postmänsklig feminism
Med förlossningsmaskinen noelle som utgångspunkt undersöker Jenny Sundén vilka fantasier och föreställningar som finns kring kvinnokroppen och födande som kropp och som maskin. Hon problematiserar också de fantasier som ligger till grund för skapandet av simulatorer inom medicinen – hur realistisk är noelle och är det ens en relevant fråga i ett postmänskligt perspektiv?
1 jun 09 – Jenny Sundén

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Män och manlighet i Sveriges innovationspolitik
Innovation är åter ett politiskt slagord för tillväxt som styr forskningssatsningar. I denna artikel gör Malin Lindberg en kritisk genusanalys av Sveriges innovationspolitik. Vad finns det för kopplingar mellan män, maskulinitet och de områden man satsar på för att skapa innovation? Och finns det en gränsöverskridande potential?
1 jun 09 – Malin Lindberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Toy Story - en vetenskaplig kritik av forskning om apors leksakspreferenser
Presentationer av biologiska och evolutionära belägg för könsskillnader återkommer ständigt, inte minst lyfter media gärna dessa nyheter. Med hjälp av feministisk vetenskapsteori gör Malin Ah-King ett likaledes återkommande (feministiskt) arbete: hon granskar grundligt och kritiskt de vetenskapliga beläggen för påståendet att gröna markattors sätt att hantera olika (könskodade) leksaker är ett bevis på att människors genusbeteenden är evolutionärt utvecklade.
1 jun 09 – Malin Ah-King

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Krönikan: Den posthumanistiska utmaningen
Posthumanism är en central utmaning för det feministiska fältet. Hur kan vi annars förstå de komplexa relationer människor har med djur, bakterier och teknik? Och att våra gener kanske inte är så unikt mänskliga som vi tycks tro?
1 jun 09 – Cecilia Åsberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
En queer blick på teknik i tv-serier
I denna artikel erbjuder Catharina Landström en queerläsning om samkonstruktionen av kön, sexualitet och teknik i fyra välkända TV-serier – The L word, Entourage, Sex and the City och Queer as Folk – och av tre teknologier de flesta av oss använder – datorer, bilar och mobiltelefoner.
1 jun 09 – Catharina Landström

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Aktörskap fortfarande aktuellt som forskningstema i feministiska teknikstudier
Trots att både män och kvinnor i vardags- och arbetslivet använder IT som självklara arbetsinstrument är könskodningen av datorer fortfarande maskulin. Kvinnors röster behövs därför i utvecklingen av informationssystem, vilket fortsatt feministisk forskning om olika former av aktörskap kopplad till IT kan bidra med.
1 jun 09 – Marja Vehviläinen

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Se upp – allt fler kvinnor kör som män!
Nollvisionen som diskurs och problemet män i trafiken1
1 jun 09 – Dag Balkmar

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
”Klitoris orsakar orgasm” - Kön och sexualitet i svenska ordböcker
Vilka ord används för att benämna och beskriva könsorgan och vilken betydelse har ordböckerna för hur kön görs? Karin Milles analyserar ordboksartiklar om kön och sexualitet och huruvida de är uttryck för patriarkala normer men finner att de också kan vara normupplösande.
1 jun 09 – Karin Milles

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Recension:
Susanne Dodillet Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Akad. avh. Stockholm/Sala: Vertigo Akademika 002, 2009
1 jun 09 – Eva-Marie Svensson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Recension:
Ann Frisell ellburg Ett fäfångt arbete. Möten med modeller i den svenska modeindustrin. Makadam 2008
1 jun 09 – Eva Blomberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Recension:
Christina Jansson Maktfyllda möten i medicinska rum. Debatt, kunskap och praktik i svensk förlossningsvård 1060–1985. Sekel 2008
1 jun 09 – Annika Forssén

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Recensioner:
Nils Hammarén Förorten i huvudet. Unga män om kön och sexualitet i det nya Sverige. Atlas akademi 2008 Richard Jonsson Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Ordfront 2008
1 jun 09 – Jesper Fundberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Recension:
Fronesis nr 25-26 2008
1 jun 09 – Lena Martinsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2009
Recension:
Eva Borgström Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur. Kabusa Böcker 2008
1 jun 09 – Eva Helen Ulvros

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009
Postperspektiv på antidiskriminerande undervisning i engelska, matematik och samhälls- och naturorienterande ämnen
Antidiskriminerande undervisning arbetar mot vedertagna föreställningar om vad det innebär att undervisa och lära. Både lärare och elever måste skärskåda sina praktiker för att kunna föreställa sig nya möjligheter. Vägen dit går via motstånd och kris.
1 feb 09 – Kevin K. Kumashiro

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009
ETT TVÅ ETT TVÅ
Spelar kön någon roll när man arbetar som lärare i naturvetenskap eller disciplineras kvinnliga och manliga naturvetenskapslärare in i ett visst sätt att tänka? Under en stavgångstur funderar Eva Nyström på om kön har betydelse när man undervisar och på utbildning som inträdesbiljett till svensk identitet.
1 feb 09 – Eva Nyström

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009
Social mångfald? - Om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel
Den högskolepolitiska satsningen med breddad rekrytering saknar en politiskt kritisk ambition som verkligen skulle kunna motverka de skillnader som ligger till grund för social snedrekrytering, menar Lena Martinsson. Talet om tillväxt och anställningsbarhet i en global ekonomi är ett mantra som upprepas i de högskolepolitiska dokument som hon analyserar. De konserverar skillnad genom begreppet social mångfald. Istället för den liberala mångfaldsdiskursen som präglar dokumenten vill hon se universiteten som en plats för kritiskt tänkande där klass återtar platsen som analytiskt redskap.
1 feb 09 – Lena Martinsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009
TAK FOR KAFFE - OM EMPIRI OG FLERTYDIGHED
I en personalmatsal utspelar sig en vardaglig men, ska det visa sig, intrikat ironisk lek med könspositioner. Vem ska egentligen koka kaffe och hur tilltalar och förhåller sig män och kvinnor till denna inom många organisationer så traditionella kvinnosyssla? Bland annat med begreppet ”könsdrilleri” inbjuds vi att ta del av en mångbottnad analys av vad det innebär att göra något till synes så banalt som att koka kaffe.
1 feb 09 – Christina Hee Pedersen

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009
KRÖNIKAN: Vad kan ”återkomsten av det materiella” göra för feministisk pedagogik?
Hur kan kroppen och det fysiska hjälpa oss lärare att arbeta transdisciplinärt? Vad har mellanrummen för betydelse och hur kan de stimulera oss feministiska pedagoger att utveckla ett språk som bättre förmår att beskriva relationen mellan oss människor och den materiella värld vi lever i?
1 feb 09 – Hillevi Lenz Taguchi

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2009
”Vi har ikke noe imot de homofile” - Heteroprivilegier i undervisning om homoseksualitet i norsk skole1
Norsk skolundervisning är inriktad på att i liberal anda motverka intolerans mot homosexuella och bidrar samtidigt till att skapa de normer som producerar avvikelser, menar Åse Røthing. Med ett queerperspektiv studerar hon klassrumspraktiker och visar att heteroprivilegier hindrar möjligheten att skärskåda normerna.
1 feb 09 – Åse Røthing

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Från Redaktionen
Klassbegreppet har varit ett återkommande tema i den genusvetenskapliga teoriutvecklingen. Under det senaste decenniet har vi sett ett förnyat intresset för klassamhället, exempelvis i Beverley Skeggs Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön (Daidalos 2000).
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Sorglig television: Affekter, Omdömen och känsloarbete
Reality TV är en av vår tids mest omtalade och populära medieproduktioner. Frågan är hur man ska se på programmen ur ett könspolitiskt perspektiv. Vilken typ av kvinnlighet skapas och hur hänger den samman med känslosfären som av tradition uppfattats som både kvinnlig, intim och privat? för att svara på frågor som dessa har Beverly Skeggs och Helen Woods intervjuat 40 engagerade Reality-TV-tittare.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Klassbegreppets återkomst
Klassanalysen är tillbaka - samtidigt som världen är förändrad. Om kvinnor i västerlandet tidigare klassificerades utifrån makens yrke och klasstillhörighet så är tillvaron idag betydligt mer komplex. Kvinnor arbetar i hög utsträckning.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskaps hemsida

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Den kvinnliga klassresan: Konstituerande möjligheter, motivation och hinder
Klassresan är enligt Ulla-Britt Wennerström en emotionell identitetsprocess. Känslor är klassresans centrala drivkraft och möjliggör självkännedom av egna förmågor, önskningar och förväntningar i livet. För kvinnor handlar det inte bara om att överskrida strukturella hinder som rör klass, utan även kön. I fjorton livshistorier, intervjuer med kvinnor födda i arbetarklass finner Wennerström att det i ett livsperspektiv är möjligt att nå en emotionell acceptans av sina erfarenheter som klassresenär.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskaps hemsida

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Klass är komplicerat!
Går arbetarklass verkligen att använda som begrepp eller har det spelat ut sin roll? och vad betyder det ur ett demokratiskt kvinnoperspektiv?
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Klass och postmodernism ett feministiskt val
Postmodernismen har pekats ut som den farliga "andra" från höger och vänster, av feminister liksom anti-feminister. Därför är det provocerande att i feministiskt syfte applicera postmodernistiska grepp och insikter på modern klassteori. Genom att resonera med Marx och Weber, samt äldre och nutida feministiska klasskritiker söker Ulrika Holgersson försoningen mellan feminism och klass bortom den moderna berättelsen.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Begreppet kvinnoarbetare som grund för en transnationell solidaritet
Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter till ett emancipatoriskt handlande och för en solidaritet över nationsgränserna. Genom att använda begreppet "kvinnoarbetare" menar hon att klasskonflikternas specifika könsdimension framträder och tillåter analyser av rasifierad dominans.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
I sekulariseringens skugga Manlighet och religiös tematik i svensk och amerikansk 1920-talsfilm
Den komplicerade relationen mellan maskulinitet och andlighet har osynliggjorts i forskningen om det moderna västerländska samhället, menar historikern Tommy Gustafsson. Sekulariseringen till trots präglades mellankrigstiden fortfarande av religiösa världsbilder. Med utgångspunkt i amerikansk och svensk spelfilm producerad under 1920-talet diskuteras denna ambivalenta maskulinitet.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
The L-Word Queer identifikation och mediereception
Hur tolkar en queer publik en homonormativ medietext? Martina Ladendorf analyserar hur några tittare identifierar sig med och förhåller sig till teveserien L-words representationer av lesbiska sexuella akter.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Recension av Renita Sörensdotter omsorgsarbete i omvandling - genus, klass och etnicitet inom hemtjänsten
Jag står i källaren och försöker irriterat vika mina torktumlade lakan. Jag lägger missnöjt ner de fluffigt okvadratiska verken i nätkorgen. Kan jag vara feminist och ändå nära en önskan om att kunna lägga in platta lakanspaket i skåpet?
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Recension av Mona Livholts Vanlig som vatten. Manlighet och normalitet i mediernas berättelser om våldtäkt
En till synes normal man sätter genom upprepade överfall och sexuella övergrepp skräck i en hel stad under flera år. hur textmedierna rapporterar kring detta och vilka konsekvenser det får för synen på våldtäkt, manlighet och det offentliga rummet är fokus för Mona Livholts bok om Hagamannen.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Recension av Tommy Gustafsson En fiende till civilisationen. Manlighet, genusrelationer, sexualitet och rasstereotyper i svensk filmkultur under 1920-talet
Rörliga bilder har traditionellt använts i begränsad utsträckning inom den historiska vetenskapen. Detta har oftast motiverats med källkritiska argument: om man ska ta reda på hur det "egentligen" gick till i det förflutna kan man inte lita till material som producerats i syfte att huvudsakligen underhålla (spelfilmen) eller velat påverka i en viss riktning (dokumentärfilmen).
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Recension av Birgitta Theander Älskad och förnekad. Flickboken i Sverige 1945-65
Kulla-Gulla, Britta och Silver, Anne, Jill, lotta och Kitty är namn som dyker upp i minnet när jag hör ordet flickbok, liksom minnesbilden av de röda ryggarna till skillnad från pojkböckernas gröna. Från mitten av 1960-talet, då jämställdhet och tonårskultur var nya företeelser, ersattes dock successivt både flick- och pojkböckerna av en ny genre; den könsneutrala ungdomsboken.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Recension: Anja Hirdman Den ensamma fallosen. Mediala bilder, pornografi och kön
Syftet med Anja Hirdmans bok, Den ensamma fallosen. Mediala bilder, pornografi och kön, är att undersöka maskulinitet i vår tid som är besatt av sex. Den maskulina sexualiteten har förblivit osynlig, trots besattheten, enligt Hirdman.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 3-4 2008
Recension: Ebba Witt-Brattström Dekadensens kön. Ola Hansson och Laura Marholm
I Ebba Witt-Brattströms Dekadensens kön. Ola Hansson och Laura Marholm strålar två projektsamman: här finner vi både en nydanande biografi över författarparet Marholm-Hansson och ett stycke livfull kultur- och idéhistoria. Witt-Brattström förmedlar en bild av ett vitalt sekelskifte kring 1900 med en rad olika idéströmningar som griper in i och påverkar varandra, men också av ett kulturklimat där två helt olika könstyper - dekadensens livströtte man och den nya Kvinnan -ställs mot varandra.
12 dec 08 – Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2008

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Från redaktionen
Det finns ingen särskild feministisk metod. Om detta råder konsensus. Däremot finns det feministiska perspektiv på vetenskapliga metoder vilka utvecklas i en ständigt pågående dialog. Den fortsätter nu närmast vid en internationell feministisk metodkonferens i februari 2009 vid Centrum för genusvetenskap, Stockholms universitet.
15 maj 08 – Monika Edgren, Cristine Sarrimo och Helena Smitt

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
"Show some emotion!" Om emotionella läckage i akademiska texter och rum
Är akademiskt skrivande och kunskapssökande verkligen så rationella, icke känslostyrda aktiviteter som vi inbillar oss? I den här artikeln bjuds läsaren att följa med på en hundpromenad genom det samtida feministiska skrivandets spruckna och läckande teoretiska och emotionella landskap. Tass bredvid fot, tanke bredvid svans.
15 maj 08 – Annelie Bränström Öhman

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Bortom den rätta frågan: Metodologiska innebörder av att forska tillsammans
Ställer det akademiska skrivandet krav som försvårar viss kunskapsutveckling? Seema Arora-Jonsson menar att deltagande aktionsforskning kräver nya förhållningssätt. När hon studerade kvinnor i glesbygd lät hon de analytiska kategorier växa fram tillsammans med de kvinnor hon utforskade. Hon forskade med dem istället för om dem. Syftet var att kunskapen måste vara till nytta även för dem och inte bara för andra forskare.
15 maj 08 – Seema Arora-Jonsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Krönika: Texten, du och jag
Hur ska kvinnliga akademiker som skriver feminism bli tagna på vetenskapligt allvar utan att riskera att texten förknippas för mycket med dem som personer? Det är dags att skapa handlingsutrymme genom obekväm och gränsöverskridande forskning!
15 maj 08 – Maud Eduards

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Vem är du? Förundran som forskningsmetod
Allt vetande startar hos oss själva. För Varpu Löyttyniemi börjar processen med förundran. Med stöd i Luce Irigarays begrepp skillnad och den andre skriver hon om självbiografiska intervjudata. Att med kärlekens språk skriva till någon, inte om någon, är en metod som prövas för att kunna tänka skillnad och låta den andra vara en annan, att inte tvinga in kunskapen i en gemensam kod.
15 maj 08 – Varpu Löyttyniemi

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Det tänkande skrivande subjektet: Reflektioner kring metodologiska postulat, svensk genusforskning och post/akademiskt skrivande
Vad gör de vetenskapliga formerna och skrivnormerna med de genusvetenskapliga analyserna, frågar Mona Livholts. Med utgångspunkt i en personlig narrativ ansats inbjuds läsaren att reflektera kring det akademiska författarskapet, genrebegreppet och möjligheterna för post/akademiskt skrivande.
15 maj 08 – Mona Livholts

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Recension av Maud Eduards Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor
En bok som mer generellt behandlar svensk kroppspolitik, hur kvinnors och mäns kroppar hanterats i synnerhet i nationella sammanhang, har på många vis varit efterlängtad. Det har genomförts undersökningar som har varit inne på temat, men någon övergripande analys har inte gjorts. Maud Eduards försöker i sin bok Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor råda bot på detta. Det är dock främst kvinnokroppar som Eduards behandlar och det är hur det nationella skrivs in i kvinnokroppen och sätter gränser för kvinnors handlingsutrymme som är hennes fokus. Detta gör hon i fem olika kapitel med skilda teman. De handlar om landets säkerhet, abort, prostitution, akademin och kvinnorörelser under en period av 150 år. Tidsperspektivet behandlas dock olika i de skilda temana.
15 maj 08 – Charlotte Tornbjer

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Recension av Helena Hills Befria mannen! Idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980-tal
I antologin Stora machoboken från 1990 skriver Jan Guillou tillsammans med Leif GW Persson och Pär Lorentzon, som baksidestexten anger, om "vad som gör en karl till en karl". I denna antologi - vars hållning är både seriös och lätt (själv)ironisk - gör Guillou slutligen upp med 70-talets föraktade och förlöjligade mjukisman:
15 maj 08 – Torbjörn Forslid

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Recension av Christina Florins Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse.
Med boken Kvinnor får röst har historikern Christina Florin gjort en pionjärinsats när det gäller att systematiskt studera brev mellan aktivister i den kvinnliga rösträttsrörelsen. Syftet är att förstå den politiska kultur som skapades och utnyttjades på vägen mot rösträtt. Att använda brev för att komma nära kvinnors vardagsliv, verksamhet och nätverk är förvisso inget nytt. Jag är dock beredd att hålla med Florin när hon hävdar att tidigare forskning inte har läst dessa digra brevsamlingar på samma sätt. Florin har undersökt hur kön, feministisk praktik och medborgarskap förstods och iscensattes av en inre krets av rösträttsaktivister, närmare bestämt av sex kvinnor. Det är emellertid inte vilka kvinnor som helst, vilket författaren också påpekar.
15 maj 08 – Irene Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2008
Recension av Hanna Östholms Feminismens idéer
Texter kan man aldrig få nog av och antologier ger alltid mersmak. Under utvecklingen av en kurs kallad Feminismens klassiker har Hanna Östholm, idéhistoriker i Uppsala, samlat en serie källtexter från två århundraden som ges ut under titeln Feminismens idéer.
15 maj 08 – Agneta Helmius

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Från redaktionen
Vilken roll spelar staten och dess institutioner i skapande av könshierarkier och reglering av sexualitet? Vilken förståelse av den svenska välfärdsstaten utvecklas utifrån ett feministiskt perspektiv? Genusforskare har ställt dessa frågor länge och utvecklat en kritisk dialog som har överskridit nationella och regionala gränser.
1 feb 08 – Kerstin Sandell och Diana Mulinari, temaredaktörer. Verksamma vid genus- respektive sociologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Upplyst fundamentalism? - Invandring, feminism och högern
Genom Europa löper en islamofobisk politisk vind med negativa inställningar till invandring, underblåst av extremhögern. Liz Feketes fokus är hur dessa strömningar i och med kriget mot terrorismen har blivit mainstreampolitik i många europeiska länder. Detta politiska skifte, för ett assimilationsinriktat och monokulturellt samhälle behöver och får dock sina feministiska cheerleaders.
1 feb 08 – Liz Fekete

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Var tog politiken vägen? - Om regionalpolitik, jämställdhet och statens förändrade former
I regionaliseringens EU förändras formerna för politik. Malin Rönnblom utforskar hur en form för politikens organisering - regionala partnerskap för tillväxt - förändrar hur kön kan politiseras. Vad händer när jämställdhet integreras överallt men kön inte längre kan skapas som en maktkonflikt?
1 feb 08 – Malin Rönnblom

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Krönikan: Statens problematiska ansvar
Kvinnorörelsen i Sverige har krävt en kriminalisering av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att staten tar ansvar för att skydda kvinnor från våld även i hemmet. Sedan 1970-talet har mäns våld mot kvinnor också alltmer kommit att omtalas som något som berör många och något som "samhället" har ett ansvar för. Men vad betyder egentligen statens ansvarstagande?
1 feb 08 – Maria Eriksson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
"Sverige hjälper" - att fostra svenska folket till medvetenhet om sin egen storhet och andras litenhet
Bistånd har ofta uppfattats som antingen altruistiskt eller som ett sätt att främja givarlandets näringsliv. May-Britt Öhman lyfter istället fram hur det svenska biståndet under 1950- och 60-talen skapade föreställningar om "oss" som de välutvecklade och "dom" som de primitiva och underutvecklade. Detta bidrog till att skapa en ny svensk identitet.
1 feb 08 – May-Britt Öhman

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Familjens kris - Fem decennier av svensk familjepolitik
Det svenska utredningsväsendet har varit en central institution i den svenska politiken. Åsa Lundqvist ställer frågor om hur denna institution formade både innehållet i begreppet "familj" och i den familjepolitik som bedrevs under framväxten av den svenska modellen. Vilka aktörer var centrala, vad genererade konflikter och hur skapades konsensus?
1 feb 08 – Åsa Lundqvist

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Krönikan - Om makten att vara okunnig
Lär sig samhället tillräckligt om hedersrelaterat våld och hur används dessa kunskaper? Eller blir inställningen att vara okunnig om vissa erfarenheter av förtryck en slags maktdemonstration?
1 feb 08 – Paulina de los Reyes

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Recension av Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet
Maktens kön är boken om ett flervetenskapligt forskningsprojekt om makteliten i Sverige. I undersökningen, som pågått flera år, kartläggs och analyseras toppchefer inom samhällets olika områden.
1 feb 08 – Anna Wahl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Recension av Språk och kön
Språk och kön relaterar till varandra på en rad olika sätt. Ann-Catrine Edlund, Eva Erson och Karin Milles har skrivit den första läroboken i ämnet, Språk och kön. De konstaterar att "det finns samband mellan språk och kön, men de är många och svårfångade." (s. 224)
1 feb 08 – Magnus Pettersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Recension av Mellan arbete och familj
Frågan om hur människor ska få ihop sina arbets- och familjeliv är synnerligen aktuell. Det handlar om att förvärvsarbeta, utföra obetalt arbete i hemmet och samtidigt ha ett fungerande familjeliv. Under valrörelsen 2006 användes ofta uttrycket "livspussel" för att beskriva de svårigheter som särskilt kvinnor upplever. Frågan, som inte alls är ny, är utgångspunkten för Maria Stanfors bok Mellan arbete och familj - Ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige.
1 feb 08 – Ellinor Platzer

Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008
Recension av K.J. En biografi över Klara Johanson
Hur hade en person som Klara Johanson (1875-1948) levt och verkat i dagens samhälle? Frågan följer mig under läsningen av Carina Burman biografi över kritikern, essäisten och litteraturälskaren Klara Johanson, alias K.J. I en tid där termer som livspussel, utbrändhet, dubbelarbete och könsmaktsordning färgar debatten, framstår ett fenomen som K.J. på samma gång som så märkligt apart och så förbluffande nutida.
1 feb 08 – Åsa Arping

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Från redaktionen
I årets sista nummer av tgv har vi samlat några av de många spännande artiklar som skickats till oss under året. Vi har bland annat glädjen att presentera en artikel av queer-forskaren Judith Halberstam som inte publicerats tidigare och som bygger på en föreläsning hon höll vid Malmö högskola våren 2007.
1 nov 07 – Monika Edgren, Cristina Sarrimo, redaktörer Helena Smitt, redaktionssekreterare och recensionsansvarig

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Docksex och pingvinkärlek - Att göra det icke-mänskliga queer
Moderna reproduktionstekniker har sedan länge skapat alternativa föreställningar om vad det innebär att vara mänsklig. Inte minst inom populärkulturen utmanas de gränser som omgärdar våra uppfattningar om människan. Judith Halberstam menar i sin analys av två animationsfilmer att det är viktigt att dessa alternativa gestaltningar inte koloniseras av heteronormen.
1 nov 07 – Judith Halberstam

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Varannan damernas väg till riksdagen - En romantisk historia
Könskvotering eller kvinnoparti? I valet mellan dessa jämställdhetspolitiska lösningar i början av 1990-talet gick könskvotering till riksdagen som ett skott. Utifrån en diskursanalytisk metod visar Maria Törnqvist att de varvade listorna blev en framgångshistoria därför att de lanserades som ett heteroromantiskt alternativ.
1 nov 07 – Maria Törnqvist

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Samkönat partnervåld- Vad är det och vilket stöd behövs?
Sexuellt, psykologiskt och fysiskt våld i samkönade parrelationer är ett outforskat område. Hur ser det ut, vilket stöd kan de utsatta få och vilken kompetens saknas hos ansvariga i organisationer och hos myndigheter?
1 nov 07 – Carin Holmberg och Ulrica Stjernqvist

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
"Varför måste Butler vara så jävla akademisk?" - En diskussion om feministisk kunskapsteori och akademiska undervisningsrum
Anne-Charlotte Ek diskuterar de pedagogiska verktyg hon använt för att introducera svårtillgängliga feministiska texter när hon undervisat i genusvetenskap. En central utgångspunkt för henne är att understryka att all kunskapsproduktion och kunskaps- förmedling är situerad. Hon uppmanar oss att i vår undervisning använda våra feministiska kunskapsteoretiska insikter.
1 nov 07 – Anne-Charlotte Ek

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Recension av Kampen om Eros
Så sent som 1990, i första upplagan av Den svenska litteraturen, skriver Lars Lönnroth om Agnes von Krusenstjerna, att hennes genombrott kom först "sedan författarskapet förlösts genom häftiga utbrott av sinnessjukdom och inte minst genom det bisarra äktenskapet med den betydligt äldre David Sprengel".
1 nov 07 – Ingrid Elam

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Recension av Judith Butlers Genus ogjort - kropp, begär och möjlig existens
I denna recension av redan välkända texter kommer jag att ta mig friheten att i huvudsak ägna mig åt översättningen och dess kontext. Om inte annat för att detta intressanta och ofta givande fokus alltför sällan behandlas och diskuteras inom svensk genusvetenskap.
1 nov 07 – Sara Edenheim

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Recension av En riktig författarhustru
Hur mycket kan ett Lagerlöfbrev till Hjalmar Selander i Göteborg vara värt? Selma Lagerlöf ställer frågan i ett brev daterat Falun 9 maj 1938 till sin allrakäraste vän Valborg Olander. Upprinnelsen är att en släkting till direktör Selander just ärvt 40 stycken Lagerlöfbrev. Ägaren har nu planer på att sälja dem och har därför låtit bibliotekarien Wieselgren värdera breven. Men hur mycket är de egentligen värda?
1 nov 07 – Anna Nordenstam

Tidskrift för genusvetenskap nr 4 2007
Recension av Liket i garderoben
Etnologen Ingeborg Svensson vill i sin doktorsavhandling Liket i garderoben. En studie av sexualitet, livsstil och begravning beskriva aidsrelaterade begravningar bland bi- och homosexuella män i Sverige med fokus på 1980-talet.
1 nov 07 – Svante Norrhem

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Förord: Från redaktionen
Män bygger, kvinnor bor. Den klassiska feministiska devisen är fortfarande i allra högsta grad sann. Från Byggare Bob till Percy Nilsson är byggbranschen en manlig bastion, sällan utmanad av någon, trots att byggbranschens ekonomi och politik formar vardagslivets möjligheter och begränsningar.
1 okt 07 – Carina Listerborn

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Intersektionella rumsligheter
Rumsteorier har historiskt utvecklats i en kolonial och patriarkal omgivning. Därför har det inte varit oproblematiskt att införa maktperspektiv på rums- och platsförståelser. Irene Molina tar upp hur tid och rum interagerar med intersektionella maktordningar samt dessa rumsliga ordningars konkreta konsekvenser. Här illustreras komplexiteten i hur stad, hem och nation formeras på diskursiv nivå, vilket oundvikligen får återverkningar på människors vardagsliv.
1 okt 07 – Irene Molina

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Interiören - Modern arkitektur som massmedium
Vilken berättelse gömmer en interiör? Genom att analysera blickens betydelse, insida och utsida gör Beatriz Colomina en djupgående rumsanalys av Adolf Loos arkitektur. Hon ser hur Loos genom att lösa upp gränser attackerar kärnfamiljen, men också skapar nya genusordningar.
1 okt 07 – Beatriz Colomina

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Vad gör vi med hushållsarbetet, kamrater?
Vilka likheter och skillnader finns mellan kvinnorörelsens tidigare bostadskamp jämfört med idag? Vad hände med det jämställda kollektivboendet och visionerna om ett annorlunda vardagsliv?
1 okt 07 – Inga-Lisa Sangregorio

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Ett rum med utsikt
Går det att rucka på husens tröghet och sega strukturer? Katarina Bonnevier lyfter fram kvinnliga arkitekters motmakt för att tänka nytt och visa att rum går att förvandla.
1 okt 07 – Katarina Bonnevier

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Förortsfeminismens villkor - transversell politik
Jämställdhets- och antidiskrimineringsarbete har oftast dragit åt olika håll. Det har inneburit att centrala dimensioner av förtryck har förbisetts inom respektive område. Med hjälp av begreppet transversell politik diskuterar Juan Velásquez ett sätt att föra dem samman.
1 okt 07 – Juan Velásquez

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Hem ljuva hem
Alla människor har inte egen bostad, inte ens i Sverige. Hur ser hemlösa kvinnors situation ut? Och varför bedöms kvinnors hemlöshet annorlunda än mäns?
1 okt 07 – Catharina Thörn

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
RECENSION
Helena Werner, Kvinnliga arkitekter: Om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning i Sverige - Acta Universitatis Gotho-burgensis 2006
1 okt 07 – Ann-Catrine Eriksson

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
RECENSION
Katarina Bonnevier, Behind Straight Curtains. Towards a Queer Feminist Theory of Architecture, akad. avh. - Axl Books 2007
1 okt 07 – Johanna Rosenqvist

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
RECENSION
Anna Sofia Lundgren, Genus på offentlig plats. Reflexer och transparenser - Institutionen för kultur och medier. Umeå universitet 2006
1 okt 07 – Anita Larsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
RECENSION
Red. Ulf Mellström och Knut Oftung NORMA - Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier/Nordic Journal for Masculinity Studies
1 okt 07 – Kutte Jönsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
Ett rotsystem på spåren - om scenkonst och kön
En nyckelobservation gjord på en teaterhögskola är utgångspunkten för en diskussion om hur fallos iscensätts och reproducerar makt i en konstnärlig elitinstitution. En diskursiv strid uppstår som tydliggör skådespelaryrkets pendling mellan till synes oförenliga identiteter och funktioner.
1 jun 07 – Ulrika von Schantz

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
Handling som kunskapande - en kunskapskritisk reflexion över konstnären och designern som forskare
När konstnären och designern blir forskare aktualiseras en rad vetenskapliga och kunskapsteoretiska antaganden som berör frågan vad kunskap är, hur den produceras, av vem och i vilket sammanhang. Dessa frågor är själva grundbulten i den feministiska vetenskapskritiken. Den feministiska kritiken tydliggör spänningen och släktskapet mellan "vetarendesignern" och "vetaren-konstnären". Den visar även hur den praktikbaserade konstnärliga forskningen kan berika och påverka vårt förhållningssätt till vetenskap och kunskap i en mer situerad och ansvarstagande riktning.
1 jun 07 – Ylva Gislén

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
I huvudet på en regissör
Suzanne Osten ger sin syn på iscensättningen av Euripides Alkestis. Hon satte upp dramat på Unga Klara, Stadsteatern i Stockholm 2006. Kung Admetos offrade inte till gudinnan Artemis när han gifte sig. Därför måste han straffas med döden. Han kan undkomma sitt öde om någon dör i hans ställe. Fadern Feres säger nej, men hans hustru Alkestis är villig att offra sig. Hon hämtas sedan tillbaka från Hades av hjälten Herakles och Admetos får stå där med skammen: sin feghet.
1 jun 07 – Suzanne Osten

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
Zarah Leander - den queera divan
"Hur dog den firade divan? Tja, det gick så fort. En ödesdiger dag gick divan själv ner i mjölkboden och köpte sina frukostfranska - den dagen dog hon för att aldrig mera uppstå."
1 jun 07 – Tiina Rosenberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
Drömmen om den goda pornografin - om sextio- och sjuttiotalsfilmen och gränsen mellan konst och pornografi
Mariah Larsson diskuterar den komplexa relationen mellan konstfilm och pornografisk film och de könspolitiska implikationerna av drömmen om den goda pornografin.
1 jun 07 – Maria Larsson

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
Kraften i att sy ihop
I stitching together är konstnärerna Kristina Lindström och Åsa Ståhl ute efter kraften i att sy tillsammans. Det sker i fysiska möten i en syjunta och med hjälp av digitala kommunikationskanaler. De blev förvånade över att nålar och trådar kunde stöta på så många maktstrukturer och provocera i en mängd olika riktningar.
1 jun 07 – Kristina Lindström och Åsa Ståhl

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
Maskulinitet och mode som genusvetenskaplig och etnografisk utmaning
Hur kan modeforskning och genusvetenskap förenas? Marie Nordberg och Magnus Mörck ger ett svar och presenterar med några exempel från en etnografisk studie hur mode formar kroppar, makt och maskulinitet.
1 jun 07 – Magnus Mörck & Marie Nordberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2 2007
De nya fäderna - om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner
Hur uppfattar och förhåller sig män till de kampanjer som vill påverka dem att vara hemma mera med sina barn? Artikelförfattarna har träffat fyra grupper av män med skilda erfarenheter och bakgrunder för att utforska hur de konstruerar sitt faderskap i spänningsfältet mellan visioner och levd erfarenhet.
1 jun 07 – Roger Klinth & Thomas Johansson

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se