Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
415 artiklar
 
SOM-rapport nr 63 år 2015
FÖRORD
Hösten 2014 genomförde SOM-institutet den tjugonionde nationella SOM- undersökningen. Fragment är den 63:e forskarantologin sedan starten 1986. I boken analyseras resultat från 2014 års undersökning, och i vissa fall med tillba- kablickar i ett eller flera decennier. Undersökningen 2014 genomfördes som fyra riksrepresentativa urval om vardera 3 400 slumpmässigt valda personer i åldrarna 16 till 85 år. De fyra undersökningarna är att betrakta som editioner av samma studie, de innehåller delvis gemensamma frågor om samhälle, opinion och me- dier samt demografi och bakgrund, delvis unika frågor inom olika områden.
1 jun 15 – SOM-institutet: Förord

SOM-rapport nr 63 år 2015
FRAGMENT
”Fragment är de broar som uppstår när katedraler faller samman” Norén (2015)
1 jun 15

SOM-rapport nr 61 år 2014
Förord
SOM-institutet genomförde hösten 2013 den tjugoåttonde nationella SOM-undersökningen. Mittfåra & marginal är den 61:a publikationen sedan starten 1986. I forskarantologin analyseras resultat från 2013 års undersökning, i vissa frågor med tillbakablick drygt två sekler. Den nationella SOM-undersökningen 2013 genomfördes som fem parallella delstudier med riksrepresentativa urval om vardera 3 400 slumpmässigt valda personer i åldrarna 16 till 85 år. Fyra av undersökningarna är att betrakta som editioner av samma studie. De innehåller delvis gemensamma frågor om samhälle, opinion och medier samt demografi och bakgrund, delvis unika frågor inom olika områden. Den femte editionen genomfördes främst i metodutvecklande syfte och avviker något från de övriga så till vida att formatet och upplägget skiljer sig från en traditionell SOM-undersökning samtidigt som frågorna är hämtade från de ordinarie undersökningarna.
1 jun 14 – Annika Bergström och Henrik Ekengren: Förord

SOM-rapport nr 61 år 2014
Mittfåra & marginal
Huvudidén med SOM-institutets regelbundet återkommande undersökningar är att successivt ackumulera kunskap som kan tjäna som en gemensam grund för diskussioner om vart det svenska samhället är på väg. Genom systematiska empiriska undersökningar som genomförs på likartat sätt och med beprövade instrument kan SOM-mätningarna utgöra en av många källor till insikt och vetande om den breda allmänhetens vanor och attityder.
1 jun 14 – Annika Bergström och Henrik Oscarsson: Mittfåra & marginal

SOM-rapport nr 61 år 2014
Vad gör ett liv meningsfullt?
Många av oss funderar ibland över hur livet ska levas. Men hur ska man egentligen bära sig åt för att komma fram till ett genomtänkt svar på denna övergripande livsfråga? En rimlig metod är att fokusera på några mer välavgränsade livsfrågor, som frågan om det goda eller lyckliga livet, frågan om det moraliska livet (om vad moralen kräver av oss) och frågan om det meningsfulla livet (Brülde 2010). I detta kapitel fokuserar vi i första hand på vad som gör våra liv meningsfulla, men vi undersöker även hur upplevelsen av meningsfullhet är fördelad i befolkningen och hur den är relaterad till lycka.1
1 jun 14 – Bengt Brülde och Filip Fors: Vad gör ett liv meningsfullt?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Att mäta personlighet
Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Exempelvis med avseende på personlighet. Men personlighet är ett komplext och svårdefinierat begrepp som kan studeras utifrån en mängd olika infallsvinklar och teorier. Kort innefattar begreppet våra tankar, känslor och beteenden. Man utgår även från att vår personlighet uppvisar någorlunda konsistens över tid och över olika situationer. Ett vanligt sätt att studera personlighet är att försöka identifiera gemensamma personlighetsegenskaper som vi alla uppvisar mer eller mindre av. Tankar om att vi skiljer oss åt vad gäller vissa utmärkande karaktärsdrag är inget nytt utan återfinns redan i antikens skrifter (larsen, buss & Wismeijer 2013).
1 jun 14 – Mattias Gunnarsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull: Att mäta personlighet

SOM-rapport nr 61 år 2014
Politiska konsekvenser av personlig oro
Många uppfattar oro som något djupt personligt, som en känsla man som individ måste lära sig att hantera. Nyare forskning visar dock att oro i högsta grad är ett samhälleligt fenomen, dels för att känslor av oro är relaterade till individers sociala position, dels för att känslor av oro har effekter på individers inställning till politiska institutioner som exempelvis riksdagen och politiska partier (Burns m.fl 2012; neuman m.fl 2007).
1 jun 14 – Monika Djerf-Pierre och Lena Wängnerud: Politiska konsekvenser av personlig oro

SOM-rapport nr 61 år 2014
Starkare oro för främlingsfientlighet än för invandring
Främlingsfientlighet, rasism, flykting- och invandringspolitik är samhällsfrågor som under senare tid varit särskilt framträdande i den politiska debatten. I Sverige har flera händelser ägt rum som skapat debatt om rasismen idag, till exempel attacken mot demonstranter i kärrtorp och det rasistiska våldet i Malmö (se vidare Severin och Demkers kapitel i denna volym). Samtidigt ser vi en stark mobilisering mot främlingsfientlighet och rasism, bland annat i form av demonstrationer. Den senaste tidens motreaktioner har även haft en bred uppslutning. I Jönköping visade till exempel de olika kyrkorna sitt motstånd mot Svenskarnas parti då de demonstrerade på första maj.1
1 jun 14 – Linn Sandberg och Marie Demker: Starkare oro för främlingsfientlighet än för invandring

SOM-rapport nr 61 år 2014
Personlig integritet på nätet
Information har blivit hårdvaluta i den digitala världen, och genom vår användning lämnar vi spår som samlas in, läggs ihop och eventuellt används i sammanhang som vi inte ens känner till. Med möjligheter att söka, kopiera, lagra, lägga ihop och distribuera innehåll på nätet blir frågor kring informationsinsamling, personlig integritet och säkerhetsinställningar allt mer aktuella. Lanseringen av fler och fler sociala nätverk bidrar till diskussionen om vad som är vettigt och lämpligt att lägga upp om sig själv och om andra. Oönskade bilder som medvetet publicerats som för att kränka har lett till upplopp och rättegångar. Hemligstämplad information som kommer i spridning gör att diskussionerna om den digitala säkerheten går heta.
1 jun 14 – Annika Bergström: Personlig integritet på nätet

SOM-rapport nr 61 år 2014
Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning
Människors förtroende för ett samhälles institutioner byggs upp och påverkas av många olika omständigheter. Saker som har att göra med personerna som har förtroende, saker som gäller de institutioner man har förtroende för och saker som karakteriserar de kanaler som förmedlar informationen mellan personerna och institutionerna. Dessutom spelar omgivningen, kontexten, en roll. Förtroende struktureras av vad som historiskt och geografiskt sitter i väggarna. Inom forskningen särskiljer man på förtroendets subjekt (individerna), förtroendets objekt (institutionerna), förtroendets informationsvägar (t ex direkterfarenheter eller massmedier) och förtroendets kontext (t ex Sverige eller sent 1900-tal).
1 jun 14 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning

SOM-rapport nr 61 år 2014
Medieförtroende i nytt medielandskap
Den 9 april 2014 meddelade tv4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredak- tioner. Beslutet medför att 24 lokala programfönster försvinner. Istället ska kanalens centrala nyhetsredaktion förstärkas med 25 reportrar som ska placeras på nio orter i landet och förse den gemensamma redaktionen med nyheter. Före- tagsledningen motiverade beslutet med att man måste koncentrera verksamheten och anpassa den till de pågående förändringarna i mediebranschen. Beslutet från tv4 kom för många som en stor överraskning, medan andra pekade på att det snarast var väntat. Sedan kravet på lokala redaktioner bortfallit i kanalens avtal med staten var det naturligt att tv4 i den kommersiella konkurrensen avvecklar vad man uppfattar som olönsam verksamhet.
1 jun 14 – Lennart Weibull: Medieförtroende i nytt medielandskap

SOM-rapport nr 61 år 2014
Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning
Allmänhetens förtroende för forskning har under flera år varit dalande. Det har gällt såväl förtroendet för forskare som förtroendet för olika vetenskapsområden. Varför förtroendet tidigare har sjunkit har varit oklart, dock förefaller förtroendekurvan ha stabiliserats under de senaste två åren. En fråga som har dykt upp i sammanhanget är i vilken utsträckning mediernas rapportering om forskning och forskningsfusk har betydelse för människors förtroende för forskning och forskare. Påverkas människors uppfattning om forskning negativt om medierapporteringen om forskningsfusk ökar? Eller tycks människors förtroende företrädelsevis vara förknippat med andra faktorer? Dessa frågor kommer att analyseras närmare i följande artikel.
1 jun 14 – Ulrika Andersson: Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning

SOM-rapport nr 61 år 2014
I kontakt med riksdagen
Kontakt är något positivt. Det bygger förtroende och stöd. Åtminstone tror politikens kampanjmakare att det är så. Telefonuppringningar, nätpropåer och dörrknackning - inspirerade av obamas valrörelser i usa - är nygamla inslag i moderna val. Så också i Sverige. Förhoppningen är att kandidater och partier skall vinna mer röster än de förlorar när man kontaktar väljare på ett mer personligt sätt (newman 1999). Men som kampanjknep är det inget nytt. Dörrknackning är jämnårigt med allmänna val (esaiasson 1990). Och insikten att det personliga mötet, gärna öga mot öga med väljarna, är en effektiv kampanjmetod är lika gammal. Torbjörn Fälldin uttryckte det väl: ”Det som är avgörande för framgången är om man kan komma i dialogförhållande med väljarna. Får man den dialogen att fungera då ökar det ömsesidiga förtroendet och det ger utslag i val.” (Lagercrantz 1998: 335).
1 jun 14 – Martin Brothén och Sören Holmberg: I kontakt med riksdagen

SOM-rapport nr 61 år 2014
Ska man gråta om papperstidningen försvinner?
Allt färre läser dagstidningar på papper. Å andra sidan läser allt fler nyheter på nätet, i allt fler tekniska apparater och i allt fler sammanhang. Så det kanske helt enkelt handlar om att människor vill ha sina nyheter på andra sätt - nu när möjligheten erbjuds? Och spelar det i så fall någon roll? Det ska vi diskutera i detta kapitel, först genom att studera hur utvecklingen ser ut för tidningar på olika plattformar för att sedan diskutera på vilka konsekvenser utvecklingen kan ha. Men allra först ska vi ägna några rader åt just dagstidningarnas betydelse i nyhetslandskapet.
1 jun 14 – Anders Jalakas och Ingela Wadbring: Ska man gråta om papperstidningen försvinner?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta
Svensk kvällspress spelar en viktig roll för hur många svenska invånare tar del av nyheter om vad som sker i samhället. Kvällspressen förser svenska allmänheten med innehåll som stimulerar deras behov av såväl information som förströelse och underhållning. Formerna för denna användning ser dock olika ut bland olika grupper av svenskar, och har dessutom förändrats väsentligt över tid, i synnerhet under de allra senaste åren. Det har länge stått utom allt tvivel att de anrika och lösnummerssålda papperstidningarna har tappat i upplaga och läsning, och att detta tapp till stor del uppstått som en följd av stora satsningar på digital nyhetspublicering som såväl möjliggjort som påskyndat ett skifte till nätbaserad nyhetsanvändning (Westlund & Färdigh, 2011).
1 jun 14 – Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund: Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta

SOM-rapport nr 61 år 2014
Mognande mobil multimedia
Utvecklingen och användningen av mobilen har genomgått en påtaglig förändring från 1990-tal till idag. Mobilen är en portabel och individuellt knuten medieteknologi som numera är utrustad med datorlik prestanda och internetuppkoppling och mycket därtill. Mobilen utgör en personligt knuten komponent i våra vardagsliv som sällan är bortom en armslängds avstånd. Den kan användas nästintill närsomhelst då den i princip inte har några rumsliga och tidsmässiga begränsningar. Tillgängligheten och mångfalden av användningsområden gör att mobilen kan användas för både information och kommunikation, i syfte att såväl spara tid som att kasta bort tid.
1 jun 14 – Oscar Westlund: Mognande mobil multimedia

SOM-rapport nr 61 år 2014
Delad glädje är dubbel glädje?
Örnsköldsviksbon daniel West fick en idé en söndag, byggde en sajt på måndagen och började publicera material på onsdagen. En månad senare var hans sajt hyllat.se större än exempelvis samtliga nyhetssajter i mittmedia-koncernen tillsammans, med 1,1 miljon unika besökare per vecka (larsson, 2014). Hyllat.se kan sägas vara en svensk variant av populära amerikanska sajter som specialiserar sig på innehåll optimerat för sociala medier. Det handlar ofta om videoklipp med lockande rubriker och ett upplyftande budskap. Målet är att nå så stor viral spridning som möjligt.
1 jun 14 – Ingela Wadbring och Sara Ödmark: Delad glädje är dubbel glädje?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Nyhetsmediernas funktioner
Dagens medielandskap är komplext, mångfacetterat och föränderligt. För den som önskar ta del av nyheter låter detta sig göras på många olika sätt: via dagstidningar, radio och tv, samt en rad digitala skärmar av olika storlek som erbjuder tillgång till såväl nyheter som internet. Som följd av detta talas det om en tilltagande individualisering kring hur människor använder medier. I spänningsfältet mellan historiskt etablerade medier och framväxande medier kan människors med- ieanvändning förändras på olika sätt. Forskning har visat att människor utvidgat sin medieanvändning, men också att tillägnandet av nya beteenden lett till att tidigare beteenden förändrats eller rentav upphört. Såväl teoretisk som empirisk forskning har visat att medier skiljer sig åt vad avser deras funktioner. Dels kan medier sägas inneha specifika funktioner (dimmick, 2003; hutchby, 2001), dels kan olika användare och olika grupper tillägna sig mediernas funktioner på olika sätt (ruggiero, 2000). Detta kapitel bygger vidare på forskning kring mediers funktioner, vilket däribland inkluderar empiriska undersökningar av svenskarnas relation till specifika nyhetsmedier.
1 jun 14 – Oscar Westlund och Gustav Ekström: Nyhetsmediernas funktioner

SOM-rapport nr 61 år 2014
Generationsskiftningar i mobillandskapet
Mobiltelefonen är sedan länge en etablerad och naturaliserad del av dagens medielandskap. De som är födda från slutet av 1980-talet kan endast förstå kommunikationens radikalt förändrade förutsättningar genom berättelser och vittnesmål från äldre generationer. Förändringen är påtaglig i statsmiljön, där exempelvis fenomen som telefonkiosker tidigare var ett naturligt inslag i stadsbilden, och där ett restaurangbesök, ett möte på arbetet, eller en familjeutflykt till parken endast i mycket exceptionella undantagsfall kunde avbrytas av ett telefonsamtal. Med tidens gång, och med generationsutväxlingen i samhället, kommer dessa erfarenheter endast att vara nåbara via historiskt källmaterial, då den personliga erfarenheten dör ut med dem som införskaffat den.
1 jun 14 – Göran Bolin: Generationsskiftningar i mobillandskapet

SOM-rapport nr 61 år 2014
E-boken: möjligheter och hinder
Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som musik och dagstidningar påbörjat tidigare. E-boksmarknaden växer och är i många länder redan en stor del av bokmarknaden. Men det handlar inte bara om en kanal för spridning, som påverkar användare, förlag, bokhandel och bibliotek. Digitaliseringen ger också exempelvis nya, multimediala möjligheter att kombinera text och bilder och lägga länkar. Även författande och självpublicering underlättas och förändras via nya tjänster. På så sätt kan teknologin mer eller mindre dramatiskt förändra en bransch och kanske på sikt vår uppfattning om vad en bok är. I USA, Storbritannien och vissa andra engelskspråkiga länder är e-boken mer utbredd, men i Sverige och andra små språkområden har den ännu bara nått en liten del av läsarna. Samtliga nordiska länder befinner sig tidigt i spridningsprocessen. Det råder viss osäkerhet om hur e-boken kommer att påverka läsande, bokhandel, författande och bibliotek framöver. E-boken har kommit lite senare i Sverige, men spridningen verkar också går långsammare än i engelsktalande länder. E-boksläsandet tycks för närvarande öka mest hos dem som redan provat, och sprids endast sakta vidare i befolkningen. Något som särskilt utmärker den svenska marknaden till skillnad från den engelsk-språkiga är att e-böckerna i huvudsak når sina läsare via biblio- teken. Folkbiblioteken har varit snabba att erbjuda e-böcker och information om hur man laddar ner dem till sin läsapparat. För tryckta böcker är försäljningen tillbibliotek och försäljning till konsumenter mer jämnt fördelad.
1 jun 14 – Annika Bergström och Lars Höglund: E-boken: möjligheter och hinder

SOM-rapport nr 61 år 2014
Svenskarna och civilsamhället
Civilsamhället är ett begrepp som på senare år kommit att användas allt mer flitigt i den svenska samhällsdebatten. Att begreppet som sådant ännu inte riktigt fått fäste i det svenska medvetandet beror emellertid inte på att det rör sig om någon ny företeelse. Däremot är begreppet civilsamhälle betydligt mindre etablerat i sverige än i den engelskspråkiga världen där motsvarande, civil society, i stort sett är allmänt känt. I sverige talar vi istället ofta om folkrörelser och i såväl politiska dokument som i den egna självbilden har folkrörelser traditionellt sett benämnts närmast synonymt med civilsamhället och den ideella sektorn. I och med regeringens proposition En politik för det civila samhället ersattes den officiella folkrörelsepolitiken 2009 med en officiell ”politik om det civila samhället” och i samma proposition konstaterar regeringen att ”den svenska demokratins historia till stora delar är det civila samhällets historia” (Prop. 2009/10:55). Demokratiska rättigheter som allmän och lika rösträtt, jämställdhet och offentlighetsprincipen hade sannolikt inte varit en självklarhet idag utan den kamp människor fört utifrån sitt ideella engagemang.
1 jun 14 – Edvin Boije och Mattias Ottervik: Svenskarna och civilsamhället

SOM-rapport nr 61 år 2014
Att vara jämlik eller inte vara jämlik - är det frågan?
“All men are by nature equal...” (Platon) “That all men are equal is a proposition which, at ordinary times, no sane individual has ever given his assent.” (Aldous Huxley)
1 jun 14 – Richard Svensson: Att vara jämlik eller inte vara jämlik - är det frågan?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Starkt stöd för välfärdsstaten
Välfärdsstatens uppbyggnad har skett mot bakgrund av varje lands historia. Det innebär att välfärdsstater uppvisar många nationella särdrag. Klassificeringar av välfärdsstater är många. De har antingen gjorts som idealtyper, karaktäristik av system i länder av principiellt intresse eller grupperingar av länder/system baserade på komparativa statistiska analyser. Problemen vid klassificering av länder är stora, och främst skall nämnas att bedömningen av system i olika länder omfattar både transfereringar och service/tjänsteproduktion, där de två huvudtyperna innefattar många skilda komponenter. Trots dessa svårigheter är slutresultaten och gruppe- ringen av länder påfallande överensstämmande och som en ländergrupp urskiljs de nordiska länderna med en generell välfärdspolitik och en stark välfärdstat (esping- andersen 1990; Johansson, nilsson och strömberg 2001; Lindbom 2011).
1 jun 14 – Lennart Nilsson: Starkt stöd för välfärdsstaten

SOM-rapport nr 61 år 2014
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering?
Den svenska välfärdsstaten är världsberömd för sin storlek och omfattning. Välfärdsstaten tar inte bara ansvar för medborgarnas välfärd genom hela livet, den är också ett redskap för omfördelning av resurser mellan grupper av medborgare och över tid. Även om den här bilden fortfarande stämmer, har utvecklingen gått mot en minskning av välfärdsstatens omfattning.
1 jun 14 – Anna Bendz: Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Nej till vinstutdelning - ja till valfrihet i välfärden
Under den ekonomiska krisen på 1990-talet fattade regeringen Bildt beslut som kom att innebära djupgående förändringar av den svenska välfärdsstaten med öppnandet för privata aktörer inom vård, skola och omsorg. Tidigare hade produktionen av den offentligt finansierade verksamheten nästan uteslutande bedrivits av stat, landsting och kommuner eller affärsdrivande verk och offentligt ägda företag. Utmärkande för den nya politiken var marknadsinriktningen med vinstdrivande företag. Privata företag skulle öka mångfalden och effektivisera väl- färdssektorn. De viktigaste argumenten emot var att privatisering riskerar att leda till minskad likvärdighet och segregation samt att den demokratiska kontrollen försvagas (Bendz 2012; Kastberg 2010).
1 jun 14 – Lennart Nilsson: Nej till vinstutdelning - ja till valfrihet i välfärden

SOM-rapport nr 61 år 2014
Restriktivare alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor
Nu var det 2004. Det hade gått tio år efter Sveriges eu-inträde. Det innebar att en del restriktioner avvecklades. Det som väckte störst debatt var de nya liberala reglerna för alkoholinförsel. Med tillåtna volymer på 10 liter starksprit, 90 liter vin och 110 liter öl per person blev det stor uppmärksamhet kring privatimport av alkohol. I nyhetsförmedlingen diskuterades hur mycket det gick att tjäna på inköp i tyskland. Det medförde i sin tur en intensiv alkoholpolitisk diskussion i Sverige. Å ena sidan framfördes att de svenska skattesatserna borde sänkas i syfte att möta konkurrensen från privatimporten, å andra sidan höjdes röster för att reglerna för införsel av alkohol borde omförhandlas med eu.
1 jun 14 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Restriktivare alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

SOM-rapport nr 61 år 2014
Fler negativt inställda till tv-reklam
Många människor gillar viss reklam, som de nära 60 miljoner människor som såg Volvo Lastvagnars reklamfilm Epic split första månaden den fanns tillgänglig på nätet. (Volvo 2013). Samtidigt finns en starkt negativ attityd, som sveriges annonsörer försökte förändra med kampanjen Vinn en drömresa till Nordkorea, där man visade på reklamens positiva roll som bland annat finansiär av medier (sveriges annonsörer 2012). Det fanns också en tid, inte så avlägsen, då vi nästan älskade reklam i rörlig bild. Många svenskar kommer ihåg hur man kom tidigt till biografvisningarna för att inte missa reklamfilmen. Första reklamfilmen i filmarkivet.se är från 1915 (Kal Napoleon Kalssons bondtur), en kortfilm med ett innehåll som närmast kan liknas vid produktplacering. I takt med att rörlig reklam finns på allt fler platser i vårt samhälle förändras också attityden till reklam.
1 jun 14 – Britt Börjesson och Maria Edström: Fler negativt inställda till tv-reklam

SOM-rapport nr 61 år 2014
En iskall presstödsopinion
Att statsmakterna i ett land går in och ger ekonomiskt stöd till privat ägda dagstidningar som befinner sig i en utsatt marknadsposition är ett av de tydligaste uttrycken för det som i den normativa medieforskningen kommit att kallas för den sociala ansvarsideologin. Den bärande idén är här att samhället har ett särskilt ansvar för utvecklingen på medieområdet (siebert m.fl., 1956; mcquail, 1992). Synsättet är inte okontroversiellt. Genom att staten selektivt gynnar vissa företag, hävdar kritikerna, missgynnar den vissa andra, åtminstone indirekt. Och är det verkligen politikernas roll att med skattemedel hålla liv i produkter som konsumenterna uppenbarligen inte efterfrågar (åtminstone inte i tillräckligt stor utsträckning)? Kritiken mot att staten på det här sättet lägger sig i förutsättningarna på en fri marknad har bemötts med demokratiska argument. Samhällets behov av ett pluralistiskt dagstidningsutbud har ansetts viktigare än idén om en oreglerad tidningsmarknad med fri och lika konkurrens (Gustafsson & Hadenius, 1976). Sverige hör till de länder där det statliga stödsystemet kring dagspressen är som mest utvecklat. Så har också den svenska mediepolitiken överlag, åtminstone historiskt sett, karakteriserats som tydligt influerad av den sociala ansvarsideologin (asp & Weibull, 1996).
1 jun 14 – Jonas Ohlsson: En iskall presstödsopinion

SOM-rapport nr 61 år 2014
Svenska folkets uppfattningar om intolerans och annan utsatthet
Den 23 september 2013 rapporterade Dagens nyheter om att svensk polis upprättat ett olagligt register över romer.1 Detta aktualiserade ännu en gång frågan om rasism och diskriminering gentemot den romska minoriteten i Sverige. 2 Den 15 december samma år kunde vi i tidningar, radio och Tv ta del av upploppet i kärrtorp. Händelsen var ett resultat av att nazister angripit en manifestation mot rasism och nazism.3 Tidigare under hösten, närmare bestämt i augusti, gick det att läsa om en kvinna i haninge som för andra gången på kort tid blivit attackerad och misshandlad eftersom hon bar slöja.4 vi vet att Sverige sedan två decennier tillbaka blivit allt mer tolerant i frågor som rör invandring (Demker, 2014; Sandberg & Demker 2013; Demker, 2012). Samtidigt vittnar de tre ovanstående händelserna (och fler därtill) om att fördomar och intolerans fortfarande existerar i samhället.
1 jun 14 – Jacob Severin och Marie Demker: Svenska folkets uppfattningar om intolerans och annan utsatthet

SOM-rapport nr 61 år 2014
Åsikter om korruption bortom landets gränser
Internationella mätningar visar att sverige är ett av världens minst korrupta länder (Transparency international, 2013). I 2013 års som-undersökning uppger endast 1,1 procent av den svenska allmänheten att de blivit tillfrågade att betala någon form av muta i kontakt med en offentlig myndighet eller tjänsteman.1 Trots detta har debatten om korruption i sverige tagit ny fart, och när svenskar ges möjlighet till en friare bedömning av förekomsten av korruption ger resultaten en annorlunda bild av korruptionens utbredning i sverige. Undersökningar visar att den svenska allmänheten anser att korruption förekommer inom en rad olika yrkesgrupper (Bauhr och Färdigh 2011).2
1 jun 14 – Monika Bauhr och Niklas Harring: Åsikter om korruption bortom landets gränser

SOM-rapport nr 61 år 2014
Opinionsfallet för EU bromar upp
När ett ledande amerikanskt opinionsmätningsföretag våren 2013 publicerar resultat om opinionsstödet för EU döps rapporten till: ”The New Sick Man of Europe: the European Union” (Andrew Kohut, Pew research Center 2013). De flesta kurvor pekar nedåt i de åtta länder som ingår i studien, mest tydligt i Frank- rike. Ett avsnitt har rubriken ”France in Free Fall”. Rapportens huvudslutsats är mycket alarmistisk och kanske också mycket amerikansk. Den är värd att citeras:
1 jun 14 – Sören Holmberg: Opinionsfallet för EU bromar upp

SOM-rapport nr 61 år 2014
Ingen partikris trots allt?
Den representativa demokratin är i praktiken en partidemokrati (SOU 2000:1: s. 29). From the very first writings on political parties up until the present, the demise of the political party has been predicted in some form or other (Dalton med flera 2011: 215).
1 jun 14 – Gissur Ó Erlingsson och Mikael Persson: Ingen partikris trots allt?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Konsten att vinna andrahandssympatisörer
Intresset för väljares näst bästa partier fanns på plats redan när den samhällsvetenskapliga valforskningen tog de första kliven över Atlanten under 1950talet. Intresset motiverades av att det i flerpartisystem finns stor anledning att detaljstudera strukturen i väljares partipreferenser. Eftersom väljare i europeiska partisystem hade fler partier att förhålla sig till behövdes nya mätinstrument för att bättre kunna mäta psykologiska band mellan väljare och partier. De tidiga mätningarna av europeiska väljares grad av partiidentifikation - grundbulten i de amerikanska pionjärernas modeller - visade att känslorna av anhängarskap var mycket starka. Men måttet avslöjade samtidigt ingenting om styrkan i väljarnas relationer till andra partier.
1 jun 14 – Per Oleskog Tryggvason och Henrik Oscarsson: Konsten att vinna andrahandssympatisörer

SOM-rapport nr 61 år 2014
Partiledarnas ställning
Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar främst på partier och inte kandidater. Trots ökade inslag av personval och trots ett större utrymme för ledande företrädare i medierna saknas alltjämt robusta belägg för att medborgarnas kännedom om kandidater och ledare ökar eller att betydelsen av ledare för partival växer (Curtice & Holmberg 2005; Karvonen 2010; Bjerling 2013; Oscarsson & Holmberg 2013). I synnerhet när det gäller den brännande och ständigt aktuella frågan om partiledareffekter på väljares partival råder ingen konsensus om hur starka effekterna är eller om ledarnas betydelse vuxit över tid (Blais, Schmitt & Aarts 2013).
1 jun 14 – Henrik Oscarsson: Partiledarnas ställning

SOM-rapport nr 61 år 2014
Sverigedemokraternas sympatisörer
Just nu är det inget parti som väcker så starka känslor som sverigedemokraterna. Partiet är det i särklass mest ogillade (långt mer än Piratpartiet, Feministiskt initiativ eller Vänsterpartiet som också väcker motvilja hos stora grupper).1 samtidigt har partiets utveckling under 2000-talet varit en oavbruten framgång. Partiet fick 1,4 procent i riksdagsvalet 2002, siffran fördubblades till 2,9 procent fyra år senare, och fördubblades ännu en gång till 5,7 procent i det senaste valet 2010. I årets nationella SOM-undersökning är det 8,4 procent som tycker bäst om sverigedemokraterna, av alla som uppgett ett parti som de tycker bäst om. Opinionsmätningar under det senaste året har visat liknande eller till och med högre siffror. Siffran 8,4 procent kan visserligen inte anses spegla något kommande valresultat - frågan är annorlunda ställd. Det är skillnad på att fråga ”Vilket parti tycker du bäst om?” Och att i stället fråga ”Vilket parti röstade du på?”. Alla som kan ange ett parti går inte och röstar, och alla röstar heller inte på det parti som de egentligen tycker är bäst.2
1 jun 14 – Anders Sannerstedt: Sverigedemokraternas sympatisörer

SOM-rapport nr 61 år 2014
Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna
På långfredagsnatten den 29 mars 2013 övade ryska bombplan anfall mot mål i stockholmsregionen och södra sverige utan att något svenskt jaktflyg gick upp för att möta dem. Uppmärksamheten efter svenska dagbladets rapportering om händelsen (holmström, 2013) initierade en bredare debatt om det svenska försvaret, en debatt som engagerade även personer utanför bloggaren “Wisemans” försvarsintresserade läsekrets.1 Under den pågående Ukrainakonflikten har försvarsdebatten intensifierats ytterligare. I svt:s Agendas partiledardebatt2 inleder försvaret utfrågningen och även titeln på försvarsberedningens rapport vittnar om att något har hänt i försvarspolitiken: Försvaret av Sverige - Starkare försvar för en osäker tid (Försvarsdepartementet, 2014). Flera av de säkerhetspolitiska antaganden som legat till grund för europeiska länders försvarspolitik det senaste dryga decenniet kommer sannolikt att bli föremål för ny granskning. Samtidigt har aldrig så få svenskar som idag berörts av försvarets verksamhet. Förhållandet mellan svenskarna och försvaret har i grunden förändrats genom att värnplikt har avskaffats (i fredstid) och ersatts av ett yrkesförsvar. En mer än halvsekellång relation mellan sveriges befolkning och dess försvar håller därmed på att långsamt upplösas.
1 jun 14 – Karl Ydén och Joakim Berndtsson: Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna

SOM-rapport nr 61 år 2014
Minskat stöd för övervakning och tvångsmedel
”Våld kan endast mötas med våld. Om den demokratiska staten vill bestå, måste den med alla medel försvara sig mot våldsangrepp och har därmed icke brutit något mot sina egna principer.” (Ross 1948:169)
1 jun 14 – Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson: Minskat stöd för övervakning och tvångsmedel

SOM-rapport nr 61 år 2014
Svensk Nato-opinion i förändring?
Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade mål under ”en vecka på egen hand” blev inledningen på en lång och turbulent försvarsdebatt som fortfarande pågår. Är det verkligen rimligt att de 50 miljarder kronor som varje år avsätts till försvarsbudgeten inte ger en bättre försvarsförmåga? Borde Sverige ompröva sitt deltagande i kostsamma internationella insatser och i stället avsätta större resurser på det egna territorialförsvaret?
1 jun 14 – Ulf Bjereld: Svensk Nato-opinion i förändring?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen?
Flera vetenskapliga studier och rapporter visar att den amerikanska opinionen har kommit att bli alltmer polariserad i miljöfrågan (Dunlap & mccright 2008; Dunlap, Xiao, & mccright 2001; krosnick, Holbrook, & Visser 2000; mccright 2011; smith & leiserowitz 2012). De som anser sig stå till vänster i amerikansk politik eller identifierar sig som demokrater är mer oroade för klimatfrågan i syn- nerhet och miljöförstöring i allmänhet, medan de som anser sig stå till höger eller identifierar sig som republikaner är mer benägna att ifrågasätta klimatforskningens slutsatser och mindre benägna att stödja förslag om mer omfattande miljöskydd. Den växande polariseringen har väckt ett särskilt intresse eftersom miljöfrågan historiskt har varit en fråga där de två stora amerikanska partierna har kunnat samarbeta. Som exempel kan lyftas hur den republikanske presidenten richard Nixon införde omfattande miljölagstiftning under en period när kongressmajo- riteten tillhörde demokraterna (Dunlap & mccright 2008). Nu däremot, står företrädare för de stora amerikanska politiska partierna långt ifrån varandra i exempelvis åsikter om klimatförändringar.
1 jun 14 – Niklas Harring: Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Kärnkraft på väg ned
Kärnkraftsproduktionen i världen toppade för cirka tjugo år sedan. Sedan dess har andelen el producerad av kärnkraft minskat. Och kan man tro på de framtidsscenarier som finns kommer andelen kärnkraftsproducerad el snarare minska än öka under de kommande tjugo åren. Som högst producerade kärnkraft 18 procent av världens el. Det var år 1996. Idag står kärnkraften för cirka 13 procent av hela världens elproduktion. Enligt oecd:s International Energy Agency (IEA) kommer kärnkraftens 13 procentiga andel kvarstå år 2035 om alla utbyggnadsplaner realiseras. Men om inte utbyggnadsplanerna fullföljs efter Fukushimakatastrofen - om västvärlden i huvudsak inte bygger fler reaktorer och utvecklingsländerna enbart färdigställer hälften av vad som planerats - sjunker, enligt IEA, kärnkraftens andel av världens elproduktion till omkring 7 procent inom en tjugoårsperiod.
1 jun 14 – Sören Holmberg: Kärnkraft på väg ned

SOM-rapport nr 61 år 2014
Stödet för mer vindkraft försvagas
Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen ökar. Bara sedan 2008 har antalet vindkraftverk ökat från 1166 till 2681 2013. Under samma period ökade den vindgenererade elproduktionen från 2,0 till 9,9 terawattimmar och vindkraftens andel av elproduktionen steg från 1,4 procent till 7 procent (energimyndigheten 2013, energimyndigheten 2014, Svensk Vindenergi 2014). För bara 10 år sedan var synen av vindkraftverk i den svenska naturen en sällsynthet. Idag är vindkraftverk en betydligt mer vanlig syn i landskapet. Frågan vi ställer oss är hur den snabba utbyggnaden av vindkraften har påverkat den svenska folkopinionen när det gäller hur mycket vi skall satsa på vindkraften som energikälla? Har den tidigare så positiva synen på en utbyggnad av energikällan förändrats när erfarenheter av vindkraftverken ackumuleras i befolkningen?
1 jun 14 – Per Hedberg: Stödet för mer vindkraft försvagas

SOM-rapport nr 61 år 2014
Den nationella SOM-undersökningen 2013
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinion och Medier. SOM-institutet drivs av institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
1 jun 14 – Frida Vernersdotter: Den nationella SOM-undersökningen 2013

SOM-rapport nr 59 år 2013
Vägskäl
Ve mig, min fot är för tung för de svindlande höga stigarna, ve mig, som danats av mull och vars tanke är stål och sten! Aldrig jag finner en plats bland de drömmande saliga tigarna, aldrig min hjässa skall krönas av skådandets helgonsken.
16 jun 13 – Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström: Vägskäl

SOM-rapport nr 59 år 2013
Internetröstning och sju andra demokratiförslag
”Folks intresse för författningsfrågor är så pass ringa, att varje försök att sätta massorna i rörelse, lär misslyckas”. Tage Erlander, mars 1963; citerad i Sydow (Sydow, 1989:165)
16 jun 13 – Henrik Oscarsson: Internetröstning och sju andra demokratiförslag

SOM-rapport nr 59 år 2013
Välfärdspolitik och Välfärdsopinion 1986-2012: Vinster i Välfärden?
Välfärden vilar på tre grundpelare: familjen, marknaden och staten. I skilda länder kombineras ansvaret olika mellan de tre sfärerna för att skapa trygghet för medborgarna och tillhandahålla service (Esping-Andersen 2002). Utmärkande för välfärdsstaten är att det offentliga spelar en central roll för att garantera befolkningens sociala trygghet. I sitt klassiska arbete The Three Worlds of Welfare Capitalism framhåller Esping-Andersen de sociala rättigheternas kapacitet till ”de-commodification”, det vill säga deras förmåga att göra medborgare oberoende av de rena marknadskrafterna (Esping-Andersen 1990). Begreppet välfärdsstat kom i bruk under senare delen av 1930-talet (Kuhnle & Solheim 1985). Ökad kvinnlig förvärvsfrekvens, nya samlevnadsformer, demografiska förändringar med minskat barnafödande och en ökande andel äldre innebär nya utmaningar och störst har förändringarna varit i de skandinaviska länderna. Dessa förändringar ställer krav på anpassning av välfärdsprogrammen (Esping-Andersen 2009).
16 jun 13 – Lennart Nilsson: Välfärdspolitik och Välfärdsopinion 1986-2012: Vinster i Välfärden?

SOM-rapport nr 59 år 2013
Kampen om socialförsäkringarna
Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste decenniet, och därmed också förvärvsarbetets ”motsatssida”, det vill säga de försörjningskällor som finns när man av ett eller annat skäl inte har någon inkomst från förvärvsarbete. Arbetslinjen går i korthet ut på att göra det mer lönsamt för individen att arbeta, och mindre lönsamt att inte göra det. Tanken är att man därmed kan minska arbetslöshet och utanförskap, och även frigöra ekonomiska resurser i statsbudgeten (alliansen, 2010). I valrörelserna såväl 2006 som 2010 var frågan om socialförsäkringarnas omfattning och utformning centrala, och med stöd i arbetslinjen vann allianspartierna under ledning av Moderaterna riksdagsvalet 2006. I det följande valet 2010 fick alliansen förnyat förtroende, då på ett valmanifest med den talande titeln ”Jobbmanifestet”. Avseende socialdemokraterna fanns det en eftervalsdiskussion såväl 2006 som 2010 som diskuterade om socialdemokraterna blivit ett parti för ”bidragstagare” eftersom deras stöd bland den förvärvsarbetande delen av befolkningen sjönk.
16 jun 13 – Maria Oskarson: Kampen om socialförsäkringarna

SOM-rapport nr 59 år 2013
Fukushimaeffekten har inte falnat
Fukushimaolyckan i mars 2011 påverkade den svenska kärnkraftopinionen. Åsikten att kärnkraften långsiktigt bör avvecklas ökade med i genomsnitt cirka 6 procentenheter om vi jämför SOM:s mätning 2010 före olyckan med höstmätningen 2011, ett halvår efter katastrofen. Nedgången i opinionsstödet för kärnkraften är inget unikt för Sverige.
16 jun 13 – Sören Holmberg: Fukushimaeffekten har inte falnat

SOM-rapport nr 59 år 2013
Fortsatt stöd För mer vindkraft
Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och kärnkraft. I det här sammanhanget spelar fortfarande vindkraften en mycket liten roll. Under senare år har emellertid en snabb och omfattande utbyggnad av vindkraften ägt rum. Bara sedan 2010 har elproduktionen från vindkraft ökat från 3,5 twh till drygt 7 twh 2012. Och den kraftiga satsningen på vindkraft fortsätter (Svensk energi 2013). Målsättning är att vindkraften 2020 skall bidra med 30 twh till elförsörjningen (regeringen 2009). Från dags dato skall det alltså till de 7 twh som vindkraften står för redan idag tillföras ytterligare 23 twh inom en period om 7 år. Vindkraftsutbyggnaden kommer således inte bara att fortsätta utan också att intensifieras.
16 jun 13 – Per Hedberg: Fortsatt stöd För mer vindkraft

SOM-rapport nr 59 år 2013
Egenintresset i arbetsmarknadsopinionen
De senaste årens utveckling på svensk arbetsmarknad har i stor utsträckning präglats av den ihållande globala ekonomiska krisen. Arbetslösheten i Sverige visade sig i början av år 2013 återigen vara på uppgång och ungdomsarbetslösheten i Sverige, som är högre än genomsnittet i Europa, uppmätte i mars 2013 28 procent.1 Vidare har nya aktörer, såsom bemanningsföretag, etablerat sig på svensk arbetsmarknad och tidsbegränsade och deltidsanställningar har blivit de vanligaste anställningsformerna inom vissa grupper. Trots en med svenska mått mätt hög arbetslöshet, så råder arbetskraftsbrist inom många sektorer och Sverige har numera en av världens mest liberala lagstiftningar för internationellt invandrad och inhyrd arbetskraft, vilket utmanar nationella mekanismer för reglering av arbetsmarknaden och arbetsförhållanden.2
16 jun 13 – Love Christensen och Sandra Engelbrecht: Egenintresset i arbetsmarknadsopinionen

SOM-rapport nr 59 år 2013
Svenska folket, Journalisterna, Monarkin1
Monarkin är en avvikelse från den i övrigt gällande demokratiska principen i Sverige. Juristprofessorn Stig Strömholm finner att de viktigaste argumenten för att behålla monarkin är vikten av att det finns ”företrädare för nationen i dess helhet som är neutrala i förhållande till dagspolitiken” och att ”monarkin förkroppsligar kontinuiteten i det svenska samhällsarbetet” (Strömholm 2006).
16 jun 13 – Lennart Nilsson: Svenska folket, Journalisterna, Monarkin1

SOM-rapport nr 59 år 2013
Svensk presstödsopinion
Den svenska dagspressen står idag inför utmaningar av ett sällan skådat slag. De tryckta upplagorna - som alltjämt står för den stora merparten av tidningsföretagens intäkter - faller, och i takt med att publiken överger dagstidningen på papper väljer annonsörerna i ökad utsträckning andra kanaler för att nå ut med sina budskap. Sedan år 2000 har den samlade dagspressupplagan minskat med omkring 20 procent (Dagspressens ekonomi 2000, 2011). Under samma tid har dagstidningarnas annonsförsäljning fallit med 30 procent (svensk reklammarknad 2011, s.16). Vikande intäkter för tidningsföretagen har resulterat i omfattande personalneddragningar på tidningsredaktioner runt om i landet.1 sannolikt är fler att vänta. Den pågående strukturomvandlingen av mediemarknaden har återigen satt fokus på statens roll i förhållande till medierna. Den svenska staten har av tradition spelat en jämförelsevis aktiv roll i utvecklingen på mediemarknaden (Hallin och Mancini 2004). De tydligaste exemplen på detta är de statligt reglerade public serviceföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion, samt i fråga om dagspressen, det statliga presstödet.
16 jun 13 – Jonas Ohlsson: Svensk presstödsopinion

SOM-rapport nr 59 år 2013
Ökat motstånd mot flyktingar men starkt stöd för skäl till uppehållstillstånd
Flyktingopinionen i Sverige har i ett längre perspektiv, sett två decennier tillbaka, blivit allt mer generös. Opinionen har rört sig från de 65 procent som 1992 angav att det är ett mycket bra eller ett ganska bra förslag att ta emot färre flyktingar till 45 procent år 2012.
16 jun 13 – Linn Sandberg och Marie Demker: Ökat motstånd mot flyktingar men starkt stöd för skäl till uppehållstillstånd

SOM-rapport nr 59 år 2013
Förändringar i alkoholopinionen1
Den 6 november 2012 startade det svenska Systembolaget försöksverksamhet med hemleverans. Försöket gällde tio områden, bland andra Göteborg, Borås, Uppsala, nacka och Sollentuna (http://www.systembolaget.se/tjanster/e-bestallning/ Hemleverans/). Det fanns många som stod undrande inför att Systembolaget på detta sätt skulle underlätta svenskens tillgång till alkohol. Det var också en nyhet som fick spridning utanför Sveriges gränser. Exempelvis redovisade den tyska kvalitetstidningen Die Zeit nyheten i en större artikel som präglades av en viss förvåning.2 en kund som just fått en leverans blev intervjuad och menade att det var ett bekvämt att handla alkohol - men uttalade samtidigt att han helst skulle se det svenska alkoholmonopolet avskaffat. En företrädare för nykterhetsrörelsen pekade på den nya tjänsten som en risk, eftersom den sannolikt kommer att utnyttjas främst av den övre medelklassen, där det redan finns en betydande riskkonsumtion av alkohol.
16 jun 13 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Förändringar i alkoholopinionen1

SOM-rapport nr 59 år 2013
Det viktiga institutionsförtroendet
Det är svårt att överskatta betydelsen av förtroende. Det låter som en fras i ett högtidsstal - men samhällen byggs på förtroende. Utan förtroende människor emellan uppstår inga gemenskaper eller utbyten (Putnam, 1993; Luhmann, 1989; Rothstein, 2003). Och om människor inte hyser förtroende för gemenskapens institutioner bryter det civiliserade samhället samman. Utan förtroende vågar vi inte spara pengar på banken, lägga in oss på sjukhus, lämna barnen på dagis eller äta mat på krogen. Utan förtroende skulle fortfarande många städer ha ringmur och de flesta av oss vara beväpnade som i gamla våldsammare tider. Förtroende är någonting mycket värdefullt. Det minskar inte bara våld. Förtroende gör också all verksamhet mer effektiv, spar tid och inte minst gör allt billigare. Högt förtroende sänker transaktionskostnader. I ett samhälle karaktäriserat av högt förtroende mellan människor och mellan människor och institutionerna går allt smidigare, snabbare och till lägre kostnader. Man kan göra det man skall göra med ett minimum av återförsäkringar och skyddsåtgärder.
16 jun 13 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Det viktiga institutionsförtroendet

SOM-rapport nr 59 år 2013
Fallet för forskningsförtroendet fortsätter
Nej, nedgången i förtroendet för forskning har inte upphört. Det fortsätter långsamt även i SOM-undersökningen 2012. De flesta av de indikatorer vi har mätt sedan början av 2000-talet pekar alltfort nedåt. Några av dem till och med i accelererande fart. Måhända är det inte alarmerande. Förtroendenivåerna är fortfarande jämförelsevis höga. Universitet och forskning står på en mycket stark förtroendegrund i Sverige. Grunden förstärks dock inte. Den undermineras långsamt. Som vi pekat på i vårt kapitel om institutionsförtroende har förtroendebegreppet två huvudkomponenter. Det handlar om dels subjekten, de som har förtroende, dels objekten, det man hyser eller inte hyser förtroende för (Holmberg och Weibull, 2007). Som länk mellan subjekt och objekt finns det förmedlande kanaler som exempelvis massmedier men också personliga erfarenheter och en kontext som både direkt och indirekt kan prägla hela relationen mellan subjekt, objekt och förmedlande kanaler. För vetenskaplig verksamhet är förtroende viktigt för att inte säga ovärderligt. Utan ett högt förtroende är det svårt att på sikt motivera både samhällets och enskildas stöd till forskning. Relativt få svenskar har personlig insyn i forskningen som objekt utan är beroende av vad som sägs av forskare, i massmedier och vid olika tider. För den som vill värna om svensk forskning är det därför av stor betydelse att försöka förstå de mekanismer som påverkar människors förtroende och för att göra det är det nödvändigt att systematiskt följa upp forskningsförtroendet. Det är bakgrunden till forskningsprojektet Vetenskapen i samhället, som SOM-institutet sedan 2002 genomför i samarbete med Vetenskap & allmänhet.
16 jun 13 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Fallet för forskningsförtroendet fortsätter

SOM-rapport nr 59 år 2013
Svenska folket betygsätter offentliga myndigheter
Det kan tyckas självklart i en demokrati att medborgarna får vara med och bedöma hur offentliga verksamheter sköts. Det skall inte bara vara politiker eller revisorer som granskar eller myndighetsledningar som utvärderar sig själva. Och det skall heller inte bara vara brukare/användare/”kunder” som får delta när olika offentliga verksamheter eventuellt gör egna undersökningar. En bredare medborgerlig utvärdering krävs. Den indirekta utvärderingen via valsedeln vart fjärde år räcker inte. Den blir för oprecis och säger ingenting om vad de många människorna anser om olika myndigheters verksamhet. Dessutom, eftersom offentliga verksamheter oftast inte är verksamma på en marknad, finns inga försäljningssiffror att tillgå. Vill man ha reda på mer specifikt vad medborgarna tycker finns därför ingen annan väg att gå än att fråga dem. Förutsatt naturligtvis att man inser att medborgerliga utvärderingar av offentlig verksamhet är viktiga i en demokrati.
16 jun 13 – Sören Holmberg: Svenska folket betygsätter offentliga myndigheter

SOM-rapport nr 59 år 2013
Legitimitet gjennom prestasjon?
Enhver offentlig myndighet trenger i lengden å være legitim. Legitimitet uttrykker den dypereliggende tilliten som borgere har til politikere og offentlige insti- tusjoner, og det finnes ulike teorier om hva som skaper denne tilliten. Demokrati i betydningen valg av representanter og regler for beslutningstaking framstår likevel som dominerende legitimitetskilder i vår del av verden. Ifølge dette perspektivet er et styresett legitimt i kraft av at politikere er valgt gjennom demokratiske valg, og at de følger skrevne og uskrevne regler i utøvelsen av sine embeter. Men de skandinaviske makt- og demokratiutredningene, som på bred front har evaluert demokratiet i de tre landene, argumenterer alle med at vår tids demokrati står overfor store utford- ringer (Goul Andersen 2006; Amnå 2006; selle og østerud 2006). Over tid har det vært et jevnt og fallende medlemstall i politiske partier, og valgdeltakelsen viser en langsiktig nedadgående trend (selv om eksempelvis den svenske valgdeltakelsen økte i 2006 og 2010). Opptøyer i flere europeiske byer i kjølvannet av finanskrisen vitner dessuten om at legitimitet gjennom representativt demokrati ikke er noe som kan tas for gitt uten videre.
16 jun 13 – Annelin Gustavsen, Jon Pierre och Asbjørn Røiseland: Legitimitet gjennom prestasjon?

SOM-rapport nr 59 år 2013
Privat och offentlig korruption i Sverige
När svenskar bedömer vilka frågor som är viktiga i Sverige idag, är det ytterst få som nämner korruption som ett viktigt samhällsproblem (se inledningskapitlet i denna volym). Om frågeformuleringen ändras något till att istället blicka framåt, utan att ge någon geografisk avgränsning anser däremot en betydande andel av befolkningen att utbredd korruption är ”mycket oroande” inför framtiden (23 procent). Detta visar på vikten av att bättre förstå allmänhetens åsikter om korruption i Sverige, inte minst eftersom det ger oss bättre möjlighet att förstå Sveriges förutsättningar att motverka den korruption som förekommer både inom och utanför landets gränser.
16 jun 13 – Monika Bauhr: Privat och offentlig korruption i Sverige

SOM-rapport nr 59 år 2013
Religiositet i Sverige
År 1927 kunde man i dagens nyheter läsa rubriken: ”endast Bohuslänningar trotsa väder och vind för att få gå i kyrkan”. Tidningen hade gjort en landsomfattande mätning av kyrkligheten i Sverige och ägnade stort utrymme åt rapporteringen. Göran Gustafsson skriver i boken Det religiösa Sverige från 2001 att mätningen utgjorde förstasidesstoff under en hel vecka. (Gustafsson 2001) rubriken kan kännas igen från vår egen tid och skulle mycket väl kunna stå i en av våra morgontidningar år 2013. Den 7 mars läser jag i sydsvenskans nättidning ”svenska kyrkans tapp fortsätter”. Svenskarnas religiösa ointresse och religionens svaga ställning i samhället har varit och är fortsatt ett återkommande tema i olika sammanhang. Rubrikerna från dagens nyheter och sydsvenskan ger perspektiv på diskussionen om religionens svaga ställning i Sverige. Diskussionen är inte ny, den har pågått under lång tid och en rimlig gissning är att den kommer att fortsätta.
16 jun 13 – Jonas Bromander: Religiositet i Sverige

SOM-rapport nr 59 år 2013
Stadens kultur och tillväxt
Creative centers provide the integrated eco-system or habitat where all forms of creativity - artistic and cultural, technological and economic - can take root and flourish. Richard Florida 2002
16 jun 13 – Rudolf Antoni och Charlotta Mellander: Stadens kultur och tillväxt

SOM-rapport nr 59 år 2013
Arbetarklass och kulturvanor i historisk kontrast
En ursprunglig vision med arbetarrörelsens bildningsprojekt var att förse arbetarklassen med samma kulturella bagage som borgerskapet. Tanken om att arbetare genom att läsa litteratur kunde utveckla en rikare personlighet fick tidigt ett högstämt uttryck i bildningsförespråkaren K J Gabrielssons skrift Mera ljus: Några ord till arbetareklassen om själfundervisning (1897). Även den socialdemokratiske partiledaren Hjalmar Branting framhöll teaterns och litteraturens viktiga roll i framtidens samhälle. God kultur kunde, enligt Branting, öppna medborgarnas ögon för världen och dess orättvisor, liksom kultivera dem till ”fria och förnäma personligheter” (Gustavsson m fl 1979: 64). Erövrandet av kultur uppfattades ytterst som ett led i rörelsens demokratiska projekt. Folkbildningsverksamheten värnade särskilt biblioteksväsendet som ett signum för fritt kunskapande och intellektuell jämlikhet (Gustavsson 1996: 67-68). Kravet på åtta timmars arbetsdag var delvis ett kulturkrav. En idé bakom kortandet av arbetsdagen var att ge arbetare mer tid till familjeliv, men också personlig utveckling och samhälleligt engagemang (Gustavsson m fl 1979: 197).
16 jun 13 – Daniel Brodén: Arbetarklass och kulturvanor i historisk kontrast

SOM-rapport nr 59 år 2013
Må bättre av kultur en personlighetsfråga?
Gamle kulturministern Bengt Göransson (S) brukade hålla fördrag under den flamboyanta rubriken ”inte fan blir man frisk av kultur”. Han tyckte kultur var bra och viktigt han var ju kulturminister. Men han var tveksam till att kultur skulle ha en hälsobringande inverkan (Göransson 2008). Den föreställningen eller förhoppningen fanns. Och dessutom, hypotesen att kultur befrämjar hälsa förekom inom hälsoforskningen och vissa belägg och beprövad erfarenhet kunde påvisas (Theorell 2008; Bjursell och Vahlne Westerhäll 2008; Theorell m. Fl 2012, Horwitz 2013).
16 jun 13 – Sören Holmberg, Lennart Weibull och Mattias Gunnarsson: Må bättre av kultur en personlighetsfråga?

SOM-rapport nr 59 år 2013
Biblioteksvanor och attityder
Biblioteken har fortsatt högt förtroende bland den svenska allmänheten. De regelbundna besökarna blir något färre medan lånen av e-böcker över nätet ökar. Detta är den bild som framträder i den nationella SOM-undersökningen 2012 och det är samma bild som ges i officiell folkbiblioteksstatistik. Där framgår att besöken minskade med knappt två procent och att de svenska folkbibliotekens totala utlåning 2012 uppgick till 68 miljoner utlån, vilket är en minskning med endast drygt en procent jämfört med året innan (preliminär statistik (Kungl. Biblioteket 2013). Samtidigt ökade lånen av e-böcker enligt samma statistik med hela 89 procent, men utgör fortfarande endast ett par procent av all utlåning. Läsningen av e-böcker behandlas i ett annat kapitel i denna volym.
16 jun 13 – Lars Höglund: Biblioteksvanor och attityder

SOM-rapport nr 59 år 2013
Tidiga läsare av e-böcker
E-böcker blir vanligare, men befinner sig i Sverige tidigt i en spridningsprocess. Det mest utbredda sättet att betrakta e-boken är som en tryckt bok i digitalt format (jfr Brown 2001). Det är så den säljs och lånas ut. I en rapport från Svenska Förläggareföreningen gör författaren Johan Svedjedal, i likhet med Litteraturutredningen (SOU 2012:65) följande definition: en elektronisk version av en tryckt bok som är avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone eller annat mobilt läsverktyg. E-bokstermen är på sätt och vis begränsande då den konnoterar just den tryckta boken samtidigt som den funktionellt kan vara så mycket mer. Att läsa texter och samtidigt länkas till videos, prata med vänner eller dela en läsupplevelse i ett socialt nätverk är möjligheter som visar att e-boken skulle kunna vara något helt annat än just den tryckta boken (Peters 2009). En sådan utveckling kommer också att aktualisera nya definitioner och begrepp.
16 jun 13 – Annika Bergström och Lars Höglund: Tidiga läsare av e-böcker

SOM-rapport nr 59 år 2013
Om behovet av konsumtionskritik i ett konsumtionssamhälle
Rollen som konsument har under de senaste decennierna förändrats relativt snabbt i Sverige i takt med att konsumtionssamhället utvecklats. Tjugohundratiotalets konsumenter fattar beslut om allt från mat och kläder till el, pension, bilbesiktning och vårdcentral. Frågan är om konsumenterna varit tillräckligt förberedda för denna relativt snabba förändring av konsumtionssamhället? (Ekström 1999). En väsentlig roll som konsument är att göra medvetna beslut. Men orkar konsumenter engagera sig att söka information för att fatta ”rätt” beslut? Engagemanget varierar givetvis för olika konsumenter och för olika köpoch konsumtionssituationer. Inom forskningen finns olika definitioner av engagemang (t ex Poiesz och de Bont 1995), men en vanlig definition är att det främst handlar om motivation till att bearbeta information (t ex Mitchell 1979). Kunskap om var man söker information och att kritiskt utvärdera informationen är viktiga aspekter. I ett samhälle med ökade krav på engagemang finns en risk för polarisering mellan engagemang och brist på engagemang (Ekström 1999). Det faktum att ett icke-beslut också är ett val har tydliggjorts i samband med avregleringar. Konsekvenserna för individen för fel val av pension är dock större än för fel elval. En ny rapport ”Konsumentrapporten 2013 läget för Sveriges konsumenter” från Konsumentverket visar att de största problemmarknaderna för konsumenter i storleksordning är: telekommunikationstjänster (telefon, tv och internet), försäkringar, bank- och finanstjänster1.
16 jun 13 – Karin M Ekström: Om behovet av konsumtionskritik i ett konsumtionssamhälle

SOM-rapport nr 59 år 2013
Konsumenters logistik vid matinköp
Under de senaste årtiondena har det skett en mycket snabb utveckling inom logistiken på de allra flesta områden. Ny kunskap, nya metoder och arbetssätt har på många sätt förbättrat varuflödena från produktion till konsumtion. I ett viktigt avseende har denna utveckling dock inte varit lika påtaglig och det gäller den logistik som sker mellan köpet (t ex i en matvarubutik) och den plats på vilken den konsumeras (t ex hemma vid köksbordet). Granzin och Bahn (1989) efterlyste tidigt fler studier av denna del av varukedjan som de kallade konsumentlogistik, men deras uppmaning har förvånansvärt nog inte blivit särskilt uppmärksammad i forskningen (men se t.ex. Granzin 1990, Granzin m.fl. 1996, 1997). Med kon- sumentlogistik menas “(i) those activities performed by consumers to support the movement and handling of goods from the point of acquisition by the household (in time and space) to the point of consumption or other disposition: and (ii) the movement consumers provide to locate themselves at the point of consumption of non-transferable services” (Granzin 1990:239).
16 jun 13 – Ulrika Holmberg och Johan Hagberg: Konsumenters logistik vid matinköp

SOM-rapport nr 59 år 2013
Bilmärke, genus och personlighet*
Har du någonsin funderat på om bilen säger någonting om vem föraren är? Den borde väl rimligtvis göra det? För det måste väl finnas en anledning till att personen har valt just den bilen?
16 jun 13 – John Magnus Roos: Bilmärke, genus och personlighet*

SOM-rapport nr 59 år 2013
Mätta morgontidningar
Det finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter som vi kan utöva våra demokratiska rättigheter och skyldigheter. Såväl lokala som nationella och internationella nyheter är betydelsefulla.
16 jun 13 – Ingela Wadbring: Mätta morgontidningar

SOM-rapport nr 59 år 2013
Hur läser vi den lokala morgontidningen idag?
Läsningen av den tryckta morgontidningen har under 2000-talet präglats av en kraftig utförsbacke samtidigt som tidningarnas nätutgåvor har dragit till sig allt fler läsare (Bergström & Wadbring, 2010). Fortfarande dominerar morgontidningen på papper den samlade läsningen men brytpunkten för när papper- och nätläsning kommer att mötas ligger allt närmare i tiden, åtminstone givet att läsvanorna fortsätter att förändras i samma takt som hittills (Weibull, 2012b). Det är storstädernas morgon- och kvällstidningar som fått vidkännas de största nedgångarna, medan landsortspressen först på senare år i ökande grad har börjat tappa läsare (Wadbring & Hedman, 2011).
16 jun 13 – Ulrika Andersson och Lennart Weibull: Hur läser vi den lokala morgontidningen idag?

SOM-rapport nr 59 år 2013
Från kvällspress till kvällsmedia
Sedan mitten av 1900-talet har aftonbladet och expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar, viktiga samhällsdebatter, underhållande journalistik. Kvällspressen har i decennium efter decennium tryckt tidningar vars innehåll har stimulerat svenskarnas behov av såväl information som förströelse. Ännu 2013 går tryckpressarna varma om nätterna i massproduktionen av kvällspressens tryckta tidningsupplagor. Dessa distribueras över land och rike för lösnummersförsäljning dag efter dag. Emellertid har den totala upplagan och läsningen av kvällspressens tryckta tidningar sjunkit ända sedan 1970-talet, och med stegrande fart under 2000-talet. Kvällspressens upplagor är krympande, och trenden pekar fortsatt nedåt. Den kraftfulla ökningen i användningen av deras digitala nyhetsplattformar har mer än väl kompenserat detta tapp, ur ett räckviddsperspektiv, men samtidigt skapat påtagliga problem ur ett affärsmässigt perspektiv (se t.ex. Westlund & Färdigh, 2011). Att nätnyheter vunnit mark till förmån för tryckta tidningar har också noterats när gäller svensk dagspress (Bergström & Wadbring, 2010), som dagspressen i andra länder (de Waal & Schoenbach, 2010).
16 jun 13 – Mathias A Färdigh och Oscar Westlund: Från kvällspress till kvällsmedia

SOM-rapport nr 59 år 2013
Attityder till nyheter på nät och papper
Vid mitten av 1990-talet fick den svenska befolkningen stifta bekantskap med en ny medieform: internet. Vid den tidpunkten var det få som hade tillgång till tekniken men allt eftersom åren har gått har också internettillgången vuxit sig stark i de svenska hushållen. I början av 2000-talet hade drygt hälften av alla invånare tillgång till internet i sitt hem; 2011 var motsvarande siffra närmare 90 procent (Mediebarometern 2011, 2012). Med ökad tillgång har också användningen skjutit i höjden. För drygt tio år sedan uppgav knappt var tredje person att de använde internet en genomsnittlig dag, att jämföra med trefjärdedelar av befolkningen år 2012 (Mediebarometern 2012, 2013). Själva användningen ökar fortfarande men spridningstakten har däremot mattats av under de senaste åren; andelen vuxna internetanvändare blir inte längre fler, däremot spenderar de mer tid på nätet (Findahl, 2012).
16 jun 13 – Ulrika Andersson: Attityder till nyheter på nät och papper

SOM-rapport nr 59 år 2013
Medieförtroende
I början av 2013 lades det fram ett förslag till ett förändrat etiskt system för de svenska massmedierna initierat av tidningsutgivarna men med stöd även av andra medieorganisationer (http://utgivarna.se/images/Filer/nils%20Funckes%20 rapport%20PO-MO%202013-03-06.pdf ). Det nya systemet ska enligt förslaget omfatta alla medier. Pressens opinionsnämnd (pon) ersätts med en medieetisk nämnd (Men) och PO blir en MO. Förslaget innehåller också en revidering av det etiska regelsystemet. Motivet till förändringen är att man vill ”slå vakt om en god publicitet, kvalificerad journalistik och vid yttrandefrihet”. Med hänsyn till medieutveckligen har det varit naturligt att bredda systemet till att gälla alla massmedier.
16 jun 13 – Lennart Weibull: Medieförtroende

SOM-rapport nr 59 år 2013
Internetanvändningens kontexter
Internet har funnits tillgänglig för en bredare allmänhet i Sverige sedan 1994. Vi har alltså varit uppkopplade i olika omfattning i snart 20 år. Under den här perioden har informations- och kommunikationsteknologier utvecklats och fått en ökande betydelse och plats i samhället och i människors liv. Detta är en ständigt pågående utveckling, internet bör betraktas snarare som en process än som ett evenemang, och dess form uppfinns igen och igen genom att det tillkommer nya människor, nya kontexter och nya behov. Det internet som vi känner idag är väsensskilt från det internet vi såg för tio år sedan (Meikle och Young 2012). I mitten av 1990-talet var det vanligt med en dator i hushållet. Precis som vid introduktionen av radio och tv möblerades hemmet med en apparat som hushållets medlemmar delade på. Idag handlar det för det första inte om att dela dator och för det andra inte om en stationär dator. Två tredjedelar av hushållen har flera datorer, tre fjärdedelar har en bärbar dator och över hälften av befolkningen har en smartphone (internetbarometer 2011).
16 jun 13 – Annika Bergström: Internetanvändningens kontexter

SOM-rapport nr 59 år 2013
Vem tittar på e-sport?
Den 15-16 september 2012 avgjordes den europeiska delfinalen i spelföretaget Blizzards världsmästerskap i Starcraft II i Globen i Stockholm. Förutom publiken på plats kunde en dryg miljon unika tittare följa delfinalen internationellt via nätsajten twitch.tv. I Sverige kunde e-sporttittarna se finalen på SVT Play.
16 jun 13 – Sebastian Lundmark och Henrik Oscarsson: Vem tittar på e-sport?

SOM-rapport nr 59 år 2013
Mobila generationer
Sedan 2003 har generationsanvändning av mobilen analyserats i de årliga SOM-undersökningarna, främst med fokus på de generationer som är födda på 1930-, 1950och 1980-talet (Bolin 2004). Generationsanalyser har den fördelen framför andra typer av åldersanalyser att de accentuerar de eventuella skillnader som finns i användningsmönster. Samtidigt kan de ge en mer långsiktig bild av förändringar i medieanvändningsbeteenden. På så sätt adderar generationsanalysen en dimension till åldersanalysen.
16 jun 13 – Göran Bolin: Mobila generationer

SOM-rapport nr 59 år 2013
Nyhetsanvändning med mobil
Det är nu mer än 40 år sedan de första mobilsamtalen genomfördes och vid samma tidpunkt hade också användningen av internet precis börjat växa fram inom det militära, universitetet och storföretag. Under påföljande decennier har såväl mobil- som internetindustrierna växt fram, utvecklats och anammats med stark och bred genomslagskraft. Somliga forskare menar att vi numera kommit att ta mobilen som för given i våra vardagsliv, att den är något som vi utgår från att såväl vi som andra skall ha och använda (Ling, 2012). Detta förgivettagande kan sägas gälla också för hur många av oss i våra vardagsliv förhåller oss till internet.
16 jun 13 – Oscar Westlund: Nyhetsanvändning med mobil

SOM-rapport nr 59 år 2013
Medieanvändningens vägskäl vid kris och till vardags
När en samhällskris inträffar förväntar vi oss som medborgare att ansvariga myndigheter ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa dess omfattning och lindra dess negativa konsekvenser. En avgörande förutsättning för att myndigheterna ska lyckas i sin krishantering är emellertid att allmänheten får den information den behöver för att sätta sig i säkerhet, hålla sig undan faran och undvika att försvåra för räddningsinsatser och krisbegränsande åtgärder.
16 jun 13 – Marina Ghersetti och Oscar Westlund: Medieanvändningens vägskäl vid kris och till vardags

SOM-rapport nr 59 år 2013
Kommunikationsformer i nära relationer
För inte alls länge sedan var den fasta telefonen och det handskrivna brevet de dominerande kommunikationsformerna för att hålla kontakten med nära och kära. Under de senaste två decennierna har förhållandena närmast revolutionerats. En person som är ute och reser och vill skicka en hälsning till en vän kan idag välja mellan alltifrån traditionella vykort till SMS/MMS, e-post eller någon av de många chattfunktioner som erbjuds på nätet. Den fasta telefonin har kompletterats med såväl mobiltelefoni som internetbaserade telefonitjänster som erbjuder både ljud, bild och olika textfunktioner via olika plattformar. Den som har tillgång till den nya tekniken ställs alltså inför en rad valmöjligheter. Vilken kommunikationsform som väljs i en viss situation beror på vilken teknik som finns tillgänglig, vilken typ av relation det handlar om och vilken typ av innehåll man vill förmedla eller dela. Det beror också på vem man är vilka vanor man har, hur väl man behärskar olika tekniker och vilken typ av kommunikation man trivs med i olika situationer. När en person väljer att ringa kanske en annan väljer att skicka en bild via Facebook (jfr Madianou och Miller, 2012).
16 jun 13 – André Jansson: Kommunikationsformer i nära relationer

SOM-rapport nr 59 år 2013
Ett fall för EU
Eurokrisen, finanskrisen, bankkrisen, ekonomikrisen, skuldkrisen, tillväxtkrisen, greklandskrisen oönskat barn har fått många namn. Gemensamt är att det handlar om Europa och EU med centrum i euroländerna, speciellt i euroländerna vid medelhavet. Krisen började 2010 när den ”amerikagenererade” internationella finanskrisen från 2008 i Europa späddes på med en skuldkris med upptakt i grekland. Problemen spred sig till andra medlemsländer inom eurozonen och den ekonomiska konjunkturen föll i hela europeiska unionen.
16 jun 13 – Sören Holmberg: Ett fall för EU

SOM-rapport nr 59 år 2013
En svensk EU-trappa
Sverige har varit medlem i den Europeiska unionen i sjutton år med ett övervägande folkligt stöd under de senaste tio åren. Stommen i EU-opinionen är inte längre en fråga om huruvida Sverige ska vara med i EU eller inte, utan hur formerna för Sveriges samverkan med EU ska se ut. Detta kapitel identifierar en struktur i den svenska EU-opinionen utifrån svenskarnas förändringsvilja i fråga om Sveriges relation till den Europeiska unionen. Syftet är att utforma ett analytiskt verktyg - en inkluderande EU-trappa - som kan användas för att bättre nyansera bilden av den svenska EU-opinionen.
16 jun 13 – Frida Vernersdotter: En svensk EU-trappa

SOM-rapport nr 59 år 2013
Svensk biståndsopinion
Under rubriken ”Godhet är en lönsam strategi” presenterades vinnaren av det Skytteanska priset 2013, Robert Axelrod, på Svenska Dagbladets kultursida (2013-04-19). Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet sammanfattar de mest centrala resultaten från Axelrods forskning med orden:
16 jun 13 – Ann-Marie Ekengren och Henrik Oscarsson: Svensk biståndsopinion

SOM-rapport nr 59 år 2013
Fortsatt starkt Nato-motstånd i svensk opinion
Natten till långfredagen våren 2013 övade ryska stridsflygplan anfall mot Sverige utan att störas av några svenska försvarsåtgärder. Inga svenska jas Gripen-plan lyfte för att markera mot de ryska plan vid Gotska Sandön, som övade anfall mot Stockholmsområdet och Sydsverige. Den svenska passiviteten väckte stor uppmärksamhet. Var passiviteten ett uttryck för att den svenska incidentberedskapen genom resursbrist blivit så låg att Sverige vid ett oväntat anfall i praktiken inte kunde försvaras? Och om Sverige inte längre förmår försvara sig själv, borde då inte förutsättningarna för ett svenskt Nato-medlemskap utredas på allvar?
16 jun 13 – Ulf Bjereld: Fortsatt starkt Nato-motstånd i svensk opinion

SOM-rapport nr 59 år 2013
Efter Afghanistan? Försvaret, kriget och svenskarna
Det svenska försvarets hittills mest våldsamma uppdrag i modern tid, den Nato-ledda insatsen i Afghanistan, är inne på det officiella slutvarvet mot 2014. Sverige och andra västländer är i färd med att nedmontera och avveckla ISAF-insatsen, vars förhoppningar om snabb militär seger följd av uppbyggnad av demokrati och moderna institutioner har grusats. I takt med att USA:s resursprioritering förändrades under president Obama, förändrades också beskrivningarna av hur Afghanistan bäst skulle utvecklas. 2014 blev året då ISAF-trupperna skall dras tillbaka och kriget skall därefter primärt föras av afghanerna själva, är den nya hållningen.
16 jun 13 – Karl Ydén och Joakim Berndtsson: Efter Afghanistan? Försvaret, kriget och svenskarna

SOM-rapport nr 59 år 2013
Med världen som erfarenhet
Wenn jemand eine Reise tut, so kann er was erzählen - den som gör en resa har något att berätta - är ett välkänt tyskt uttryck. Det formulerades av författaren och journalisten Mattias Claudius (1740-1815) och är första delen av en närmast skämtsam dikt som publicerades första gången 17861 och där författaren redovisar sina intryck från en resa runt om i världen. Även om Mattias Claudius sätt att berätta idag kan uppfattas som lite märkligt har dikten sin poäng i att när vi kommer från vistelse på annan ort har vi alltid med oss erfarenheter. Och vårt resande har också blivit mer omfattande. Vi åker på resa oftare och längre bort och är bortresta under längre tid. När frågan första gången år 1991 ställdes i SOM-undersökningen hade 60 procent varit utomlands minst en gång under det gångna året, 2012 var det 67 procent. Andelen som varit utomlands minst en gång i halvåret hade ökat från 21 till 33 procent.2
16 jun 13 – Lennart Weibull: Med världen som erfarenhet

SOM-rapport nr 59 år 2013
Den nationella SOM-undersökningen 2012
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinion och Medier.1 data samlas primärt in via postala enkäter, men sedan 2012 även med hjälp av webbenkäter i ett så kallat mixed mode. Varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
16 jun 13 – Frida Vernersdotter: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Sören Holmberg i SOM-rapporten
Partiledarna är mindre populära
SOM-institutets senaste rapport som publicerades i slutet av juni visar att Fredrik Reinfeldt är den enda partiledaren som drar röster till sitt parti. De övriga partiledarna utgjorde “sänken” för sina partier. I ett längre tidsperspektiv är det tydligt att partiledarna har blivit mindre populära än sina partier.
12 jul 12 – SOM-institutets rapport: I framtidens skugga

SOM-rapport nr 56 år 2012
Den tjugosjätte nationella SOM-undersökningen 2011
I framtidens skugga är den 56:e publikationen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan den blygsamma redovisningen av den första SOM-undersökningen hösten 1986. Boken tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från hösten 2011 som omfattar tre riksrepresentativa urval på vardera 3 000 slumpmässigt valda personer i åldern 16-85 år. Undersökningarna som närmaste ska betraktas som tre editioner av samma studie har genomförts parallellt och innehåller delvis gemensamma frågor. Fältarbetet genomfördes huvudsakligen under september och oktober 2011. Ansvarig för datainsamlingen har varit Kinnmark Information med Magnus Kinnmark som fältledare. Närmare uppgifter om uppläggning och genomförande samt analyser av likheter och skillnader mellan de tre enkäterna finns i metoddokumentationen i bokens slut.
16 jun 12 – Lennart Weibull, Henrik Ekengren Oscarsson och Annika Bergström: Den tjugosjätte nationella SOM-undersökningen 2011

SOM-rapport nr 56 år 2012
I framtidens skugga
Framtiden kastar på mig sin saliga skugga; den är inget annat än flödande sol. Den till synes motsägelsefulla diktraden är hämtad från den finlandssvenska poeten Edith Södergrans diktsamling Framtidens skugga, utgiven 1920, vars titel har varit en resonansbotten vid tolkningen av resultaten från den nationella SOM-undersökningen 2011. Diktsamlingen Framtidens skugga är visserligen från en annan tid. Den är framsprungen ur en expressionistisk tradition och präglas av stark påverkan från filosofen Nietzsche (Hägg, 1996:447). Den innehåller ”rytmer som tyckas laddade av gnistrande solenergi” och tro på framtiden (Landquist, 1926:231f; Olsson, 1946). Det inledande citatet är hämtat från den centrala dikten med samma namn som hela samlingen.1 I den framträder kampen mellan ljus och mörker, en kamp som är skriven i ”de eviga tidernas bok”.
16 jun 12 – Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström: I framtidens skugga

SOM-rapport nr 56 år 2012
Den nationella SOM-undersökningen 2011
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning - Riks-SOM - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (SOM står för Samhälle Opinion Medier).1 Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
16 jun 12 – Frida Vernersdotter: Den nationella SOM-undersökningen 2011

SOM-rapport nr 56 år 2012
Populära och mindre populära partiledare
Självklart spelar personerna en roll i historien. Allt är inte struktur, aktörer finns också. Och ledare är viktiga - inom såväl som utanför politiken. Arbete skall organiseras, verksamhet ledas, beslut fattas, ansvar tas och frånträde liksom efterträdarval skötas snyggt. Dessutom uppskattning är centralt. Omtyckta ledare lyckas bättre än ogillade.1 Det gäller inte minst inom politiken. Populära partiledare påverkar val, liksom också mindre populära partiledare. I det förra fallet kan en uppskattad ledare dra röster till sitt parti. I det senare fallet riskerar en ogillad partiledare att stöta bort väljare.
16 jun 12 – Sören Holmberg: Populära och mindre populära partiledare

SOM-rapport nr 56 år 2012
Näst bästa partier
Regelbundet återkommande partisympatiundersökningar ger besked om de opinionsströmmar som virvlar fram i ytskiktet på folkopinionens hav1. Men väljarnas förstapreferenser – det vill säga vilket parti de tycker bäst om – berättar långt ifrån allt om ett partis ställning i väljaropinionen. För att kunna uppskatta partiernas verkliga opinionsstöd behöver vi gå på djupet och även ta hänsyn till hur starka partierna är i andrahandsopinionen: Hur stort är partiernas sparade sympatikapital? Vilka partier har stor outnyttjad potential att samla fler förstahandssympatisörer i framtiden? Och vilka partier är på uppgång eller nedgång i den dolda andrahandsopinionen?
16 jun 12 – Henrik Oscarsson: Näst bästa partier

SOM-rapport nr 56 år 2012
Varför är högutbildade mer aktiva i politiska partier?
Ett väl etablerat samband inom forskningen om engagemang i politiska partier är att högutbildade är partiaktiva i högre utsträckning än lågutbildade (se exempelvis Whiteley 2009). Man har dock sällan kunnat visa exakt vad det beror på, det vill säga; hur ser relationen mellan orsak och verkan ut? Frågan om huruvida utbildning har en egen kausal effekt eller om det endast är en ”proxy” för andra faktorer är en allt mer omtvistad fråga inom forskning om politiskt beteende (Berinsky och Lenz 2010; Campbell 2009; Kam och Palmer 2008; Persson 2012; Persson och Oscarsson 2010).
16 jun 12 – Mikael Persson: Varför är högutbildade mer aktiva i politiska partier?

SOM-rapport nr 56 år 2012
Positiv attityd till invandring trots mobilisering av invandringsmotstånd
Svensk flyktingopinion fortsätter att bli allt mer generös. I 2011 års SOM-undersökning anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 41 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.1 På motsvarande sätt är det en högre andel än hittills, 31 procent, som anser det vara ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar.2
16 jun 12 – Marie Demker: Positiv attityd till invandring trots mobilisering av invandringsmotstånd

SOM-rapport nr 56 år 2012
Påverkar omsorgsansvar våra åsikter?
Sverige beskrivs ofta internationellt som ett av de mest jämställda länderna. Kvinnor förvärvsarbetar idag i nästan lika stor utsträckning som män. Jämför man med många andra europeiska länder så är arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i Sverige högt; 77,2 procent 2011 (Eurostat 2011). Men arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och det gäller även det obetalda omsorgsarbetet. Ett av de fyra jämställdhetspolitiska mål som riksdagen fastslagit är att det ska finnas en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet d v s kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och de ska ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Möjligheten för såväl kvinnor som män att förena avlönat arbete med att ha familj och att kunna vårda relationer med närstående har alltså en central del i jämställdhetspolitiken (Regeringen 2011).
16 jun 12 – Helena Rohdén, Carin Nyman och Maria Edström: Påverkar omsorgsansvar våra åsikter?

SOM-rapport nr 56 år 2012
Förtroendet för staten
Förtroende handlar mycket om förväntan. Det förtroende vi har för en person, en organisation eller en institution påverkar hur vi förhåller oss. Vi har större förväntningar på institutioner som vi har stort förtroende för än på institutioner där förtroendet är lågt. Annorlunda uttryckt betyder en generellt stort förtroende en större optimism, medan sjunkande förtroende antyder att det kan finnas framtida skuggor.
16 jun 12 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Förtroendet för staten

SOM-rapport nr 56 år 2012
Förtroendet för rättsväsendet 1986-2011
I det europeiska forskningsprojektet Scientific Indicators of Confidence in Justice (JUSTIS) ligger fokus på att utveckla mätinstrument som fångar upp allmän∆ förtroende för rättsväsendet. Sverige och Storbritannien lyfts i sammanhanget fram som föregångsländer i detta arbete (Yordanova, 2009:vi, viii). År 1980 ställde vi i Sverige frågor om svenskarnas kunskaper kring rättsskipning och inställning till densamma och1982 började The British Crime Survey (BCS) ställa frågor till allmänheten om hur bra de ansåg att polisen utförde sitt arbete.
16 jun 12 – Gabriella Sandstig och Ylva Norén Bretzer: Förtroendet för rättsväsendet 1986-2011

SOM-rapport nr 56 år 2012
Korruption i Sverige 2011 - Förekomst och acceptans
Korruptionsforskningen visar två viktiga resultat. Först och främst råder det en relativt stor enighet kring att korruption anses vara moraliskt fel i en övervälmajoritet av världens länder. För det andra visar forskning att korruption minskar den ekonomiska tillväxten, underminerar demokratiska institutioner och att den ofta förvärrar både miljöproblem och sociala problem.
16 jun 12 – Monika Bauhr och Mathias A. Färdigh: Korruption i Sverige 2011 - Förekomst och acceptans

SOM-rapport nr 56 år 2012
Medborgarna och svensk välfärdspolitik 1986-2011
Välfärdsstatens uppbyggnad har skett mot bakgrund av varje lands historia. Det innebär att välfärdsstaten som vi känner den från den industrialiserade världen uppvisar många nationella särdrag. Klassificeringar av välfärdsstater är legio och har antingen gjorts som idealtyper, karaktäristik av system i länder av principiellt intresse eller grupperingar av länder/regimer baserade på komparativa statistiska analyser. Problemen vid klassificering av länder eller regimer är stora, och främst skall nämnas att bedömningen av system i olika länder omfattar både transfereringar och service/tjänsteproduktion, där de två huvudtyperna innefattar många skilda komponenter. Trots dessa svårigheter är slutresultaten och grupperingen av länder påfallande överensstämmande.
16 jun 12 – Lennart Nilsson: Medborgarna och svensk välfärdspolitik 1986-2011

SOM-rapport nr 56 år 2012
Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje
”Men dessa åtgärder är utan undantag beroende av en övergripande strategi. Det är att öppna den svenska arbetsmarknaden och för in människor från utanförskapets kyla till en värdighet som ett riktigt hederligt arbete ger oss alla.” Tobias Billström (M) i riksdagsdebatten 28 januari 2005 (protokoll 2004/05:66)
16 jun 12 – Maria Oskarson: Innanförskap och utanförskap som politisk skiljelinje

SOM-rapport nr 56 år 2012
Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion
Att påstå att de socialdemokratiska rörelserna i Europa historiskt har stått på arbetarklassens1 sida gentemot kapitalägarnas intressen är föga kontroversiellt. Tillsammans med fackföreningarna skulle Socialdemokraterna, med Brantings ord, ”gå hand i hand och gemensamt arbeta för det stora målet: arbetarklassens fullständiga frigörelse.”2 Huruvida Brantings mål infriats låter vi vara osagt, men bilden av socialdemokratin3 som försvarare av arbetarklassens gemensamma intressen har länge dominerat inom både forskningen och politiken.
16 jun 12 – Love Christensen och Sandra Engelbrecht: Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

SOM-rapport nr 56 år 2012
Svenska folkets åsikter om vindkraft
Världens el-produktion från vindkraft domineras av ett fåtal länder. Förra året stod tio länder för 86 procent av samtliga länders vindkraftskapacitet. Kina stod för en dryg fjärdedel (26 procent) och USA för en femtedel (20 procent). I Europa är Tyskland och Spanien de två överlägset dominerande länderna. I dessa två länder producerades det tillsammans lika mycket el från vindkraft som i USA.
16 jun 12 – Per Hedberg: Svenska folkets åsikter om vindkraft

SOM-rapport nr 56 år 2012
Beundrade personer
Sammanställningar av medborgarnas mest beundrade personer är ett slags tidsdokument över vilka individuella prestationer och egenskaper som värderas högt i samhälle. Personer som gör sig förtjänta av vår beundran utövar ett slags moraliskt ledarskap som förebilder och inspirationskällor när det gäller hur vi bör agera och uppträda mot varandra. Beundrade personer är ofta ledstjärnor som representerar det varaktiga och stabila. En studie av beundrade personer kan informera oss om de bedrifter och karaktärsdrag som vi kollektivt ger ett erkännande.
16 jun 12 – Henrik Oscarsson: Beundrade personer

SOM-rapport nr 56 år 2012
Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet
Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet som präglas av förändringar till följd av informationsteknologins utveckling. Möjligheten för medborgarna att få tillgång till böcker utan kostnad var från början centralt för folkbibliotekens verksamhet och fortfarande associerar många ”bibliotek” med boksamling. Idag diskuteras hur den traditionella verksamheten kan utvecklas i multimedial konkurrens och vilka kompletterande roller biblioteken har och skulle kunna ha i framtiden.
16 jun 12 – Lars Höglund: Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet

SOM-rapport nr 56 år 2012
Kultur befrämjar hälsa
Rubriken är inte en besvärjelse. Mer rimligt är att se den som en förhoppning. Det vore givetvis fantastiskt om kultur hade en helande inverkan på vår hälsa.
16 jun 12 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Kultur befrämjar hälsa

SOM-rapport nr 56 år 2012
Allt fler står utanför nyhetsvärlden
Att medielandskapet har förändrats de senaste decennierna torde inte ha undgått någon. Konkurrensen om såväl människors tid som pengar har ökat dramatiskt.
16 jun 12 – Adam Shehata och Ingela Wadbring: Allt fler står utanför nyhetsvärlden

SOM-rapport nr 56 år 2012
Demonstrerandets normalisering?
År 2011 präglades av gatuprotester. I arabvärlden spelade massiva gatuprotester en Å viktig roll när ett antal diktaturer föll. I etablerade demokratier som Grekland och Spanien hölls omfattande demonstrationer mot nedskärningarna i spåren av eurokrisen. I USA protesterade medborgare under parollen ”Occupy Wall Street” mot växande ekonomiska klyftor och finanssektorns makt över ekonomi och politik. Och i Tyskland tvingades regeringen Merkel till en helomvändning i kärnkraftsfrågan00 efter omfattande protester i spåren av Fukushimakatastrofen.
16 jun 12 – Magnus Wennerhag: Demonstrerandets normalisering?

SOM-rapport nr 56 år 2012
Monarkin och statschefen i Sverige stöd, förtroende och popularitet1
I spåren av andra världskriget minskade antalet monarkier i Europa och senast blev Grekland republik efter en folkomröstning 1974. Ett år senare utropades emellertid Juan Carlos till kung i Spanien efter general Francos död. Idag är sju länder i Europa monarkier.
16 jun 12 – Lennart Nilsson: Monarkin och statschefen i Sverige stöd, förtroende och popularitet1

SOM-rapport nr 56 år 2012
Varför arbetslösa mår sämre
Det är som regel viktigt att ha ett arbete. Att vara arbetslös har oftast negativa lyckoeffekter, och detta verkar gälla för i stort sett alla länder (se Brülde 2007).
16 jun 12 – Filip Fors och Bengt Brülde: Varför arbetslösa mår sämre

SOM-rapport nr 56 år 2012
Fukushimaeffekten
Härdsmältan i Fukushima i mars 2011 fick effekter på kärnkraftsopinionen över hela världen. De omedelbara reaktionerna innebar ett försvagat stöd för att utnyttja eller bygga ut kärnkraft. De internationellt jämförbara mätningar som finns visar dock på relativt stora skillnader mellan olika länder. Ett minskat opinionsstöd för kärnkraft syntes tydligast i Japan och i asiatiska länder nära Japan. Utanför Asien tycks opinionen har påverkats mest negativt för kärnkraften i Tyskland.
16 jun 12 – Sören Holmberg: Fukushimaeffekten

SOM-rapport nr 56 år 2012
Ett växande klädberg
Kläder som slängs i soporna utgör ett samhällsproblem och resursslöseri. Det handlar dels om att kläder istället för att eldas upp som sopor kan återanvändas och återvinnas då det anses mer fördelaktigt ur miljösynpunkt utifrån EUs ramdirektiv för avfallshierarki. Det handlar dels om att kläder som produceras tar stora naturresurser i anspråk.
16 jun 12 – Eva Gustafsson och Karin M Ekström: Ett växande klädberg

SOM-rapport nr 56 år 2012
Ritualer, högtider och manifestationer
Människan har i alla tider ägnat sig åt riter och manifestationer för att knyta den egna gruppen samman och för att markera skiften i tillvaron. Stammen, släkten, nationen, arbetskollegiet är bara några exempel på sammanslutningar som stärks genom att man har gemensamma och överenskomna ritualer och eller manifestationer. Ett kännetecken för ritualen är att den upprepas på ett likartat sätt. Många gånger markerar de också övergångar av olika slag.
16 jun 12 – Jonas Bromander: Ritualer, högtider och manifestationer

SOM-rapport nr 56 år 2012
Personlighetstyper och köpvanor
Människor skiljer sig från varandra på många olika sätt. Genom att studera personlighet kan vi utifrån psykologiska skillnader förklara varför människor beter sig annorlunda från varandra och varför människor interagerar med världen på olika sätt. Personlighet är sammansatt av ett antal egenskaper som etableras inom individen tidigt i livet genom arv och miljö. Dessa egenskaper är i vuxen ålder relativt stabila över tid och rum (Larsen & Buss, 2005).
16 jun 12 – John Magnus Roos och Ulrika Holmberg: Personlighetstyper och köpvanor

SOM-rapport nr 56 år 2012
Alkoholkonsumtion - vanor och volym
År 1955 försvann motboken. Den hade införts 1917 i syfte att minska svenska folkets alkoholkonsumtion genom att begränsa månadsransonen. Bakgrunden var det omfattande superiet. Genom att man bara kunde köpa alkohol på motbok kunde konsumtionen begränsas.
16 jun 12 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Alkoholkonsumtion - vanor och volym

SOM-rapport nr 56 år 2012
Läsare som medskapare av medieinnehåll
För inte så väldigt länge sedan, var insändare och debattartiklar några av få möjliga sätt för läsarna att göra sin röst hörd i tidningarna.
16 jun 12 – Annika Bergström och Ingela Wadbring: Läsare som medskapare av medieinnehåll

SOM-rapport nr 56 år 2012
Radio - kanaler, plattformar och förtroende
Massmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet, deltagande, delande och anpassningsmöjligheter till egna intressen. Traditionell form och innehåll flyttar ut till nya plattformar samtidigt som nya mönster formas i dessa.
16 jun 12 – Annika Bergström: Radio - kanaler, plattformar och förtroende

SOM-rapport nr 56 år 2012
Presstödet och tidningsläsningen
I ungefär 40 år har vi haft presstöd i Sverige. Många pressutredningar har analyserat dess betydelse och hur stödet bäst ska utformas för att nå målet att värna mångfalden å dagstidningsmarknaden, för att därmed främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Den senaste pressutredningen, vilket är den nionde i ordningen, arbetar just nu och ska vara färdig med sitt arbete i augusti 2013. Den skiljer sig från de tidigare utredningarna genom att ha ett bredare och mer förutsättningslöst direktiv där hela mediemarknaden ska tas med i analysen (Dir 2011:112). Sedan presstödets införande 1972 har mediemarknaden onekligen förändrats radikalt.
16 jun 12 – Ingela Wadbring: Presstödet och tidningsläsningen

SOM-rapport nr 56 år 2012
Mobilanvändning och nya medier
Under 2000-talet har diskussionen kring nya medier varit omfattande och brokig. Några entydiga definitioner har knappats vunnit konsensus inom akademin, men Lev Manovich (2003) gör ett försök, där han framför allt pekar på dess tekniska karakteristika i termer av plattformar, algoritmer, software och datorprocesskraft (jfr. Flew 2005). Vad som är nytt eller gammalt är givetvis en relativ bestämning, och precis som den amerikanska mediehistorikern Carolyn Marvin (1988) påpekat, har alla medietekniker en gång varit nya. De har alla någon gång introducerats, för att därefter etableras, domesticeras och naturaliseras i social användning till den punkt där de inte längre betraktas som nya.
16 jun 12 – Göran Bolin: Mobilanvändning och nya medier

SOM-rapport nr 56 år 2012
Stabilt Nato-motstånd i svensk opinion
Frågan om Sverige skall söka medlemskap i försvarsalliansen Nato är i det när maste politiskt död. Visserligen vill främst Folkpartiet men även Moderaterna att Sverige skall bli medlem av Nato. Men allianspartierna är splittrade och inget parti driver frågan aktivt. Sverige samverkar en hel del med Nato, men det är ett samarbete som genomförs på frivillighetens grund. Vänsterpartiet och Miljöpartiet - och ibland Socialdemokraterna - kan ha kritiska synpunkter på samarbetets utformning och omfattning. Men på det stora hela accepteras Nato-samarbetet av såväl partier som opinion. Gränsen går vid medlemskap och de förpliktelser som ett medlemskap innebär.
16 jun 12 – Ulf Bjereld: Stabilt Nato-motstånd i svensk opinion

SOM-rapport nr 56 år 2012
När kriget kommit - svenskarna och den nya försvarspolitiken
Om kriget kommer var ett informationshäfte till alla svenska hushåll om skyddsrum, stridsgas och annat som ett krig på svensk mark kunnat innebära. Nya utgåvor gavs kontinuerligt ut under det kalla kriget ända fram till 1983. Också telefonkatalogen innehöll Om kriget kommer-information fram till sent 1980-tal. Fast krigshotet nu avskrivits, så har kriget ändå kommit till Sverige, fast i annan gestalt. Under det senaste året har svensk militär utfört skarpa stridsuppdrag i både Afghanistan och Libyen, svenska specialförband samverkar regelbundet med utländska kolleger och svenska officerare kan inte längre vägra skarpa utlandsuppdrag. Samtidigt har försvarets kontaktyta med befolkningen minskat kraftigt - allt färre svenskar har en personlig relation till försvaret. Många landsbygdsregementen och stora värnpliktskullar är ett minne blott. 1900-talets ”folkförsvar” har på 2000-talet gradvis ersatts av ”Varumärket Försvarsmakten”.
16 jun 12 – Karl Ydén och Joakim Berndtsson: När kriget kommit - svenskarna och den nya försvarspolitiken

SOM-rapport nr 56 år 2012
Programpreferenser och den svenska TV-nyhetspubliken
De senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden. Utbudet av tv- och radiokanaler har ökat explosionsartat.
16 jun 12 – Adam Shehata: Programpreferenser och den svenska TV-nyhetspubliken

SOM-rapport nr 56 år 2012
Public service i radio och TV en politisk fråga?
Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens tjänst med uppgift att belysa framtiden för de tre public servicebolagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Utredningen, kallad Public service-kommittén, var väntad.
16 jun 12 – Lennart Weibull: Public service i radio och TV en politisk fråga?

SOM-rapport nr 56 år 2012
Kvällspressen från ett 360°-perspektiv i olika generationer
Den svenska kvällspressen har sedan länge en stark ställning hos det svenska folket, men på ett sätt som har ändrats märkbart.
16 jun 12 – Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund: Kvällspressen från ett 360°-perspektiv i olika generationer

SOM-rapport nr 56 år 2012
Användning av mobilen för information och kommunikation
Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under senare år. Detta framgår tydligt i 2011 års Riks-SOM undersökning genom att det numera är en relativt stor andel svenskar som regelbundet använder denna för internet, sociala medier, ta del av nyheter, söka information o.s.v.
16 jun 12 – Oscar Westlund: Användning av mobilen för information och kommunikation

SOM-rapport nr 56 år 2012
Försvagat opinionsstöd för EU också i Sverige
Den europeiska skuldkrisen med tydligast verkan i eurozonens medelhavsländer har börjat tära på det svenska opinionsstödet för EU. Alla indikatorer som SOM-institutet mäter pekar åt samma håll - ett kraftigt försvagat stöd för euron som valuta, men också mer allmänt för det mesta som har att göra med den Europeiska unionen.
16 jun 12 – Sören Holmberg: Försvagat opinionsstöd för EU också i Sverige

SOM-rapport nr 56 år 2012
Världen är så stor så stor
Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Annonser på resesidorna lockar fram drömmar men pekar också på möjligheter. Vore det inte skönt att lämna den kyliga Norden - i varje fall på vintern? Och kanske jag som pensionär kan leva ett bättre och billigare liv i ett annat land? De senaste decennierna har världen öppnats för betydligt fler än det privilegierade flertalet att semestra eller arbeta i andra länder - och även att bosätta sig utomlands.
16 jun 12 – Lennart Weibull: Världen är så stor så stor

SOM-rapport nr 56 år 2012
Värderingsförändringar i Sverige 1988-2011
Politiska preferenser har sin grund i djupt liggande övertygelser och trosföreställningar (Rokeach 1973; van Deth & Scarbrough 1995). Människors värderingar står för stabilitet och oföränderlighet i en tid då opinionsförändringar ibland kan uppfattas som snabba och nyckfulla. Beständiga och varaktiga grundläggande värden är orienteringar som förändras långsamt - ofta inte med mindre än att äldre generationer byts ut mot nya - och ger stadga åt människors åsikter och attityder. Dessa predispositioner spelar en fundamental roll i alla delar av en opinionsbildningsprocess (Zaller 1992).
16 jun 12 – Henrik Oscarsson: Värderingsförändringar i Sverige 1988-2011

SOM-rapport nr 56 år 2012
Sexuell orientering
Det finns idag ett stort behov av mer kunskap om individer vars livsvillkor på olika sätt inte synliggörs inom politik och allmän samhällsdebatt. Hit hör individer som inte lever i heterosexuella relationer och familjebildningar, men även kvinnor, äldre, samt individer med annan etnisk bakgrund än svensk. Det finns också, bland forskare, en allmänt etablerad övertygelse om att dessa grupper, för att få socialt erkännande, behöver inkluderas i storskaliga, statistiska undersökningar av den typ som SOM-undersökningarna tillhör.
16 jun 12 – Erika Alm och Anna Westerståhl: Sexuell orientering

SOM-rapport nr 56 år 2012
Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga?
För nu två decennier sedan såg ett nytt begrepp inom samhällsvetenskapen dagens ljus, nämligen socialt kapital. Men detta förstås vanligen tillgångar som består av nätverk där det finns tillit mellan aktörerna, det vill säga som är just sociala till sin natur.
16 jun 12 – Maria Oskarson och Bo Rothstein: Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga?

SOM-rapport nr 56 år 2012
Världsreligioner i Sverige
I mars 2011 anställde Fryshuskyrkan i Stockholm en islamsk imam. Fryshuskyrkan som är en del av Sofia församling i Svenska kyrkan såg anställningen som en del i sitt mångfaldsarbete. Den nyanställde konstaterade att han ”genom Sofia församling” skulle få möjlighet att ”föra dialog om hur vi kan leva i fredlig samlevnad utan hat och hot, och se på varandra som medmänniskor, oavsett religion och andra skillnader”.1 Som väntat väckte beslutet kritik.
16 jun 12 – Lennart Weibull: Världsreligioner i Sverige

SOM-rapport nr 52 år 2011
LYCKSALIGHETENS Ö
Upp genom luften och bort över haven, hän över jorden i stormande färd. Det är vindarnas kör som sjunger och som därmed förebådar Astolfs resa från sitt kungarike i norden till lycksalighetens ö.
16 jun 11 – Sören Holmberg, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson: LYCKSALIGHETENS Ö

SOM-rapport nr 52 år 2011
Svenska folkets syn på korruption
Det råder numera konsensus om att korruption är ett av de allvarligaste hoten mot utveckling och välstånd i länder och regioner runt om i världen (holmberg m fl 2009; Mauro 1995; Gupta 2000). Utbredd korruption leder till lägre ekonomisk tillväxt, mer misstro människor emellan och kanske även till mindre lycka och livstillfredsställelse, för att nämna några exempel. Människor världen över är också förvånansvärt överens om att korruption är av ondo och något som bör bekämpas. Men så har det inte alltid varit.
16 jun 11 – Monika Bauhr och Henrik Oscarsson: Svenska folkets syn på korruption

SOM-rapport nr 52 år 2011
Förtroendet För kungahuset och monarkins ställning 2010
År 2010 var ett händelserikt år för kungahuset och den svenska monarkin. Kungen och den kungliga familjen är ständigt föremål för mediernas uppmärksamhet och vid jubileer och speciella tilldragelser ökar intresset. Vid Carl XVI Gustaf trontillträde 1973, kungabröllopet den 19 juni 1976, högtidsdagar och speciella tilldragelser har medierna fyllts av reportage. Kronprinsessan Viktorias förlovning med Daniel Westling 2009 och bröllopet den 19 juni 2010 innebar emellertid att rapporteringen nådde nya nivåer. Hösten 2010 följde närmare hälften av alla i Sverige kronprinsessan Viktorias bröllop i mycket eller ganska stor utsträckning i medierna och det var bara var femte som inte alls följde denna händelse (Weibull 2011).
16 jun 11 – Lennart Nilsson: Förtroendet För kungahuset och monarkins ställning 2010

SOM-rapport nr 52 år 2011
Kontakter med riksdagen skapar förtroende för riksdagen
Kontakter skapar förtroende. En viktig samhällelig sanning? Eller rättare kanske – en viktig samhällelig trossats, inte minst inom politiken. Förhoppningen är att kontakter bygger förtroende och stöd. Men någon oomkullrunkelig sanning är det knappast. Kontakter kan ju också leda till tappat förtroende och minskat stöd.
16 jun 11 – Martin Brothén och Sören Holmberg: Kontakter med riksdagen skapar förtroende för riksdagen

SOM-rapport nr 52 år 2011
Kärnkraftsopinionen pre-Fukushima
Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och kärnkraftsolyckan i Fukushima fick en omedelbar och stark inverkan på attityderna till kärnkraften över hela världen, så ock i Sverige. I snabba opinionsmätningar dagarna efter nyheten om de skadade reaktorerna ville 25 procent av svenska folket avveckla kärnkraften snarast enligt Sifo. I en motsvarande mätning från februari 2010 ville endast 8 procent ”avveckla snarast”.1 Synovate rapporterade samtidigt att 36 procent ville ”avveckla” kärnkraften. I en mätning med samma intervjufråga 2008 ville endast 15 procent avveckla. Båda mätningarna visar på samma tendens – en snabb ökning av motståndet mot kärnkraften.
16 jun 11 – Sören Holmberg: Kärnkraftsopinionen pre-Fukushima

SOM-rapport nr 52 år 2011
Färre vill satsa mer på vindkraft
El-produktionen från svensk vindkraft har varit förhållandevis blygsam, men har ökat under senare år. För tio år sedan producerades 0,4 TWh av vindkraft, 2009 hade den ökat till 2,5 TWh. Riksdagens har satt upp ett planeringsmål om 10 TWh till 2015. Fram till 2020 är målet att vindkraftens kapacitet ytterligare skall ökas till 30 TWh (energimyndigheten 2010A och 2010b). Vindkraften har börjat byggas ut men den huvudsakliga utbyggnaden står vi inför de kommande åren.
16 jun 11 – Per Hedberg: Färre vill satsa mer på vindkraft

SOM-rapport nr 52 år 2011
Alkoholvanor och Alkoholopinion
”År 2010 beräknas intäkterna från skatt på alkohol uppgå till 12,4 miljarder kronor, vilket är 2,3 procent mer än 2009. Det är framför allt intäkterna från alkoholskatt på vin som ökar. År 2011 beräknas intäkterna från skatt på alkohol öka med 1,9 procent. År 2012–2014 bedöms intäkterna från skatt på alkohol öka svagt.”
16 jun 11 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Alkoholvanor och Alkoholopinion

SOM-rapport nr 52 år 2011
Nyheter i våra hjärtan
Det är svårt att föreställa sig ett liv utan nyhetsmedier. De flesta människor skulle känna sig isolerade och utanför samhället om de inte tog del av nyheter om åtminstone de stora världshändelserna. Jordbävningen och tsunamin utanför Japans kust våren 2011 och den därpå följande kärnkraftsolyckan i Fukushima är ett exempel på en händelse som relativt få människor torde ha missat. Och det är inte bara världshändelserna som är av intresse; minst lika viktigt är vad som händer i den lokala närheten. Nedläggningen av ett sjukhus, oegentligheter på ett kommunkontor eller byggandet av en ny motorväg i närområdet är exempel på sådant som man vill känna till. Därtill kommer att nyheter ingår i våra vardagliga rutiner och vanor, vilket gör att vi exempelvis tittar på tv-nyheterna för att klockan är 19.30 eftersom vi brukar göra just det, just då.
16 jun 11 – Ingela Wadbring och Annika Bergström: Nyheter i våra hjärtan

SOM-rapport nr 52 år 2011
Generationer av mobilbruk
Mobiltelefonen är sedan länge det medium som flest personer i Sverige, liksom i många övriga länder, använder i sitt vardagliga liv. Mobiltelefonen kan också sägas vara det medium, som genom sin allestädes närvaro, bidragit till att våra liv kan beskrivas som vad den holländsk-amerikanske medieforskaren Mark Deuze (2011) kallar för ett ”medieliv” (media life), dvs. ett liv som inte levs tillsammans med medierna, inte heller genom medierna, utan snarare i medierna.
16 jun 11 – Göran Bolin: Generationer av mobilbruk

SOM-rapport nr 52 år 2011
Val av nyhetskanal när kriser inträffar
Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha. Behöver, för att kunna orientera sig i samhället och fatta rätt beslut om viktiga frågor och i känsliga situationer. Vill ha, för att bildas och underhållas. Verkligheten är nämligen både på gott och ont långt mer sammansatt än i Lycksalighetens ö, där livet är oföränderligt och nyhetsförmedling därför fullständigt överflödig. När inget händer vad finns det då för nyheter att berätta?
16 jun 11 – Marina Ghersetti: Val av nyhetskanal när kriser inträffar

SOM-rapport nr 52 år 2011
Förtroendekurvorna pekar uppåt
När det i den allmänna debatten talas om politiskt förtroende förefaller ofta den självklara utgångspunkten vara att det är lågt. Bilden är att särskilt politikerförtroendet inte sällan uppfattas som fallande eller åtminstone säkert förankrat på botten. En förklaring skulle vara att politiker ofta utställer löften som de sedan inte kan hålla, en annan att det ”politiska käbblet” drar ner förtroendet. Men bilden är långt ifrån så enkel. Således har forskningen visat att politiker visst håller sina löften (Naurin, 2009) och i de senaste SOM-undersökningarna har det även kunnat noteras en uppgång för de politiska institutionerna (Holmberg och Weibull, 2010) och 2010 har förtroendet för regering och riksdag ökat ytterligare.
16 jun 11 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Förtroendekurvorna pekar uppåt

SOM-rapport nr 52 år 2011
Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat
Låt oss börja med årets data. Alltsedan 1996 har SOM-institutet mätt den sociala (alternativt mellanmänskliga) tilliten. Detta har gjorts genom att fråga svarspersonerna i vilken grad de anser att de i allmänhet kan lita på andra människor. Det är som framgår av figur 1 en av de mest stabila företeelser man kan mäta i den svenska opinionen. noteras kan att årets siffror visar på att den sociala tilliten har ökat något.
16 jun 11 – Bo Rothstein: Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat

SOM-rapport nr 52 år 2011
Svenskarnas tilltro till domstolarna
För 10 år sedan ställdes frågor i väst SOM-undersökningen år om västsvenskarnas tilltro till rättsväsendet. I riks- och västundersökningarna år 2010 kunde dessa frågor återupprepas, och frågan är vilken tendens man skulle kunna förvänta sig?
16 jun 11 – Ylva Norén Bretzer: Svenskarnas tilltro till domstolarna

SOM-rapport nr 52 år 2011
Kvalitet i offentlig verksamhet
Finansdepartementet efterfrågar det. Statskontoret efterfrågar det. OECD efterfrågar det internationellt. Det är dock inte kvalitet i offentlig verksamhet per se vi tänker på, även om alla självklart efterfrågar det. Det vi åsyftar – och som just nu är högt upp på agendan när det gäller offentlig sektor – är användbara och handfasta mätningar av kvaliteten på offentliga verksamheter.
16 jun 11 – Susanne Johansson och Sören Holmberg: Kvalitet i offentlig verksamhet

SOM-rapport nr 52 år 2011
Det (o)jämlika politiska medborgarskapet politisk alienation vs politisk integration
Sverige beskrivs ofta som något av demokratins lycksaliga ö – med en jämlik och inkluderande politisk kultur som inte gör skillnader mellan olika grupper av svenskar. På den officiella portalen ”Sweden.se” presenterar svenska institutet Sverige för omvärlden på en rad olika språk. Där står bland annat att läsa att ”Equality is a cornerstone in Swedish society. Sweden has, in effect, an almost single-class society. The government consists of nearly equal numbers of men and women, and almost everyone in the country is on a first-name basis.” 1
16 jun 11 – Maria Oskarson: Det (o)jämlika politiska medborgarskapet politisk alienation vs politisk integration

SOM-rapport nr 52 år 2011
Personlighet och ideologisk vänster-högerposition
Personlighet går att mäta. Modern psykologi utgår från ett begränsat antal grundläggande mänskliga personlighetsegenskaper. Det är egenskaper som anses varaktiga över tid och består av både tankar (kognitioner) och känslor (emotioner), men också av igenkännbara beteenden. En hög grad av konsensus råder om att vår personlighet bäst beskrivs och sammanfattas i fem övergripande egenskaper. Dessa fem generella personlighetsegenskaper brukar benämnas grad av öppenhet, grad av samvetsgrannhet, grad av utåtriktning, grad av samarbetsvillighet samt grad av emotionell stabilitet. Man talar om fem-faktormodellen eller på engelska The Big Five Model (Fahlke och Johansson 2008).
16 jun 11 – Sören Holmberg, Lennart Weibull och Mattias Gunnarsson: Personlighet och ideologisk vänster-högerposition

SOM-rapport nr 52 år 2011
Framgång för Sverigedemokraterna trots en allt mer flyktinggenerös opinion
Svensk flyktingopinion fortsätter att bli allt mer generös. I 2010 års SOM-undersökning anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige. På motsvarande sätt är det en högre andel än hittills i SOMs mätserie, 30 procent, som anser det vara ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar.
16 jun 11 – Marie Demker: Framgång för Sverigedemokraterna trots en allt mer flyktinggenerös opinion

SOM-rapport nr 52 år 2011
Fortsatt polarisering i vargfrågan
Inför det svenska riksdagsvalet 2010 fanns det flera tecken på att åsiktsskillnader mellan stad och landsbygd hade potential att göra comeback som nygammal politisk skiljelinje. Flera av de politiska partierna valde att lansera så kallade landsbygdsprogram. Även på ledarsidor väcktes frågor ifall konflikt mellan stad och land skulle kunna komma att prägla den fortsatta politiska utvecklingen (Tunström 2010).
16 jun 11 – Linda Berg och Maria Solevid: Fortsatt polarisering i vargfrågan

SOM-rapport nr 52 år 2011
Människors oro och politikens ansvar
Det är få känslor som är så allmänmänskliga som känslor av oro och rädsla. Edvard Munchs tavla ”Skriet” och Pär Lagerkvists dikt ”Ångest, ångest är min arvedel” tillhör kulturskatten just för att de ger uttryck för känslor som berör på djupet och delas av många.
16 jun 11 – Monika Djerf-Pierre och Lena Wängnerud: Människors oro och politikens ansvar

SOM-rapport nr 52 år 2011
Vart tog klimatet Vägen?
Svenskarnas engagemang i miljöfrågan har varierat kraftigt över tid. Under slutet sav 1980-talet var miljön den stora frågan. Tjernobylolyckan och säldöden är exempel på händelser som påverkade den allmänna opinionen och även bidrog till miljöpartiets valframgång 1988. Men i den svenska lågkonjunkturens spår i början av 1990-talet tappade miljöfrågan mark och frågor kring ekonomi och sysselsättning slog igenom i den allmänna opinionen. Bennulf och Selin (1993) konstaterade att ”[u]nder de ekonomiska krisåren 1991 och 1992 när ekonomi/sysselsättning anges som det viktigaste problemområdet faller uppmärksamheten för miljöfrågorna tillbaka” och asp (1991) kunde visa att mediernas uppmärksamhet för miljöfrågorna sjönk mellan 1988 och 1991.
16 jun 11 – Niklas Harring, Johan Martinsson och Björn Rönnerstrand: Vart tog klimatet Vägen?

SOM-rapport nr 52 år 2011
Vem är villig att betala mer för grön el?
Miljövänlig eller ”grön” el är benämningen på el från energikällor som förnyas i snabb takt och som inte är ändliga. Denna energi kommer främst från vindkraft, solenergi, vattenkraft eller biobränslen (Energirådgivningen 2010). När svenskar betalar för miljövänlig el åtar sig en producent att producera och leverera den mängd miljövänlig el som dess kunder förbrukar. Sedan maj 2003 finns i Sverige ett system med elcertifikat som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.1 Certifikatsystemet innebär en ökad kostnad för konsumenterna, men de får i gengäld en bättre miljö (Energimyndigheten 2010).2 Att köpa grön el utöver detta system är ett frivilligt val som kan liknas vid att köpa vilken produkt som helst (Energirådgivningen 2010).
16 jun 11 – Aksel Sundström, Johan Martinsson och Lennart J. Lundqvist: Vem är villig att betala mer för grön el?

SOM-rapport nr 52 år 2011
Opinionsstödet för EU fortsätter att öka
Den finansekonomiska krisen som inleddes hösten 2008 och utvidgades till en mer allomfattande ekonomisk nedgång under 2009 påverkade inte den svenska EU-opinionen negativt. Stödet för EU sjönk inte. Enligt SOM-institutets siffror ökade tvärtom opinionsstödet något. En orsak kan vara att krisen startade i USA och uppfattades som i första hand orsakad av USA och inte av EU eller av svenska banker eller av den svenska alliansregeringen. Finanskrisen var ett utifrån inrullande hot. Och sådana brukar stärka nationella instansers opinionsstöd, inklusive i detta fall stödet för EU.
16 jun 11 – Sören Holmberg: Opinionsstödet för EU fortsätter att öka

SOM-rapport nr 52 år 2011
Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan
Torsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd resolution 1973 som innebar att en flygförbudszon upprättades över Libyen och som gav FN:s medlemsstater rätt att med ”alla nödvändiga medel” skydda den libyska civilbefolkningen. Demokratirevolterna från Tunisien och Algeriet hade nått även Libyen. Staden Benghazi, där oppositionen tagit över makten, stod inför en stormning av libyska regeringstrupper. Risken för en humanitär katastrof uppfattades av omvärlden som mycket stor.
16 jun 11 – Ulf Bjereld: Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan

SOM-rapport nr 52 år 2011
Medborgarnas demokratiuppfattningar
Bör ansvaret för politiken i första hand ligga hos de folkvalda representanterna eller bör den representativa demokratin kompletteras med aktivt medborgerligt deltagande mellan valen? Frågan har diskuterats flitigt inom forskningsfältet politisk teori, men mindre uppmärksamhet har riktats mot vad vanliga människor själva anser. i det här kapitlet presenterar vi en empirisk undersökning av medborgarnas uppfattningar kring hur demokratin bör vara utformad.
16 jun 11 – Peter Esaiasson, Mikael Gilljam och Mikael Persson: Medborgarnas demokratiuppfattningar

SOM-rapport nr 52 år 2011
Välfärdsopinion – Valåret 2010
Välfärden vilar på tre grundpelare: familjen, marknaden och staten. I olika länder kombineras ansvaret mellan de tre sfärerna för att skapa trygghet för medborgarna och tillhandahålla service. (Esping-Andersen 2002) Utmärkande för välfärdsstaten är att det offentliga spelar en central roll för att garantera befolkningens sociala trygghet. I Esping-Andersens klassiska arbete The Three Worlds of Welfare Capitalism framhåller han de sociala rättigheternas kapacitet till ”de-commodification”, det vill säga deras förmåga att göra medborgare oberoende av de rena marknadskrafterna (Esping-Andersen 1990). Ökad kvinnlig förvärvsfrekvens, nya samlevnadsformer, demografiska förändringar med minskat barnafödande och en ökande andel äldre innebär nya utmaningar och störst har förändringarna varit i de skandinaviska länderna. Dessa förändringar ställer krav på anpassning av välfärdsprogrammen (Esping-Andersen 2009).
16 jun 11 – Lennart Nilsson: Välfärdsopinion – Valåret 2010

SOM-rapport nr 52 år 2011
Bibliotek och läsande mellan digitala och fysiska media
Biblioteken är en samhällsinstitution som både håller fast vid kärnidén och kontinuerligt förändras när det gäller utformningen av tjänster och i förhållandet till olika medier. En bibliotekarie citeras i en aktuell artikel: ”vi står för boken men för alla andra medier också” (skog och Blom, 2011). För att nå fram till barn och ungdomar, som är en viktig användargrupp, krävs att det finns flera vägar till läsande och informationskompetens. Mediebruket är mer varierat: ”man läser boken, ser filmen och lyssnar på musiken”(ibid.). Internet och sociala media ingår i konceptet lika naturligt som att man anpassar den fysiska miljön till nya förutsättningar.
16 jun 11 – Lars Höglund och Eva Wahlström: Bibliotek och läsande mellan digitala och fysiska media

SOM-rapport nr 52 år 2011
Förtroendet för forskningen fortsätter falla
Varje år väntar vi på resultaten med samma stilla förhoppning. Nu borde väl ändå fallet i forskningsförtroendet vara över. SOM-institutet har sedan 2002 systematiskt mätt förtroendet för universitet, forskare och enskilda forskningsområden. Och de flesta av våra indikatorer har hela tiden pekat på goda siffror. Universitet och forskning står på en stark förtroendegrund i Sverige. Dock har de starka siffrorna inte förstärkts över tid utan tendensen är snarare den omvända. Flera av måtten visar på ett långsamt fallande förtroende. Vi talar inte om något fritt fall. Det är inte en lavin som går. en långsamt smältande glaciär är en mer passande bild.
16 jun 11 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Förtroendet för forskningen fortsätter falla

SOM-rapport nr 52 år 2011
Fyra perspektiv på religion i Sverige
”Vem är den svenske Guden?” Den provokativa frågan ställer författaren Göran Hägg i inledningskapitlet till sin bok Gud i Sverige (2010). Det visar sig i häggs bok att frågan har många svar.
16 jun 11 – Lennart Weibull och Jan Strid: Fyra perspektiv på religion i Sverige

SOM-rapport nr 52 år 2011
Välbefinnande och livstillfredsställelse i dagens Sverige
Hur lyckliga är vi i Sverige jämfört med andra länder, och hur ska man förklara att rangordningen mellan olika länder ser ut som den gör? Och hur ska man förklara de individuella lyckovariationer som finns i en rik och välfungerande nation som Sverige? För att kunna besvara frågor som dessa måste vi först hitta ett sätt att mäta människors lycka.
16 jun 11 – Filip Fors och Bengt Brülde: Välbefinnande och livstillfredsställelse i dagens Sverige

SOM-rapport nr 52 år 2011
För hvad pris som helst
O! gåfves det en trolldom,
16 jun 11 – John Magnus Roos och Ulrika Holmberg: För hvad pris som helst

SOM-rapport nr 52 år 2011
Ökad polarisering i morgontidningsläsningen
Att göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför lanseringen av olika produkter, dvs innan de ens kommit ut på marknaden och det är alltför många faktorer att ta hänsyn till för att det ska vara möjligt att förutspå hur framtiden kommer att te sig.
16 jun 11 – Ingela Wadbring och Ulrika Hedman: Ökad polarisering i morgontidningsläsningen

SOM-rapport nr 52 år 2011
Kvällspress i gamla och nya tappningar
Den lösnummersålda kvällstidningen Aftonbladet startades år 1830 av Lars Johan Hierta, och fick ordentlig konkurrens först år 1944 när Albert Bonnier Jr., Ivar Harrie och Carl-Adam Nycop grundade Expressen. Sex år senare hade Expressen lyckats gå om Aftonbladet i upplaga. Under de följande årtiondena njöt de båda kvällspresstidningarna av kontinuerliga upplageökningar, trots utmaningar från nyheter via TV.
16 jun 11 – Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund: Kvällspress i gamla och nya tappningar

SOM-rapport nr 52 år 2011
Partipropaganda i spalterna?
Den svenska dagspressen kopplades tidigt till det politiska systemet. Faktum är att politiken och pressen var två samhällsinstitutioner som båda växte sig starka genom dessa täta band. Partierna ägde tidningar eller hade starka lojalitetsband mellan ägare och parti och relationen mellan politik och press fick därmed flera konsekvenser.
16 jun 11 – Bengt Johansson: Partipropaganda i spalterna?

SOM-rapport nr 52 år 2011
Radion mellan gammalt och nytt
Radio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjlighet för vissa sammanslutningar, främst kyrkorna och det etablerade föreningslivet att i lokalt begränsade områden sända program. År 1993 fick vi privat lokalradio som också skulle sända lokalt men som snabbt inordnades i samordnade och centraliserade nätverk som huvudsakligen sänder musik. Den privata lokalradion finansieras med reklam något som numera är en finansieringsmöjlighet även för närradion. Därefter digitaliserades radion, vilket visserligen inte gällde sändarnätet utan istället ett antal specialkanaler och tilläggstjänster som bygger på att man använder andra ”apparater” än en traditionell radio för lyssnandet (Hadenius, Weibull och Wadbring, 2011). Det är alltså på utbudssidan som de flesta förändringarna ägt rum.
16 jun 11 – Jan Strid: Radion mellan gammalt och nytt

SOM-rapport nr 52 år 2011
Radio mot strömmen
Medierna förändras, men så ock deras publik. Sedan etermediernas introduktion och skapande av en alltmer samtidig masspublik – radio på 1920-talet och TV på 1950-talet – har en successiv utbudsexpansion, accentuerad av internet, banat vägen för individualiserade medieanvändningsmönster (Bjur, 2009). Utöver utbudsexpansion har spridningen av mobila plattformar som mobiltelefoner, laptops och läsplattor möjliggjort medieanvändning på fler platser och i rörelse samtidigt som internetburna tjänster tillåter start av flöden av text, ljud och bild när vi själva vill (Urry, 2007).
16 jun 11 – Jakob Bjur: Radio mot strömmen

SOM-rapport nr 52 år 2011
Småbarnsföräldrars syn på televisionens barnkanaler
Föräldrarnas attityder till mediernas innehåll och påverkan, snarare än statlig censur eller föräldrarnas egna medievanor, har visat sig vara den mest betydelsefulla faktorn för att motverka att barn utsättas för skadligt medieinnehåll (Warren, 2003). Framförallt handlar det om negativa attityder och att skydda barn från televisionens skadliga effekter som utvecklande av aggressivt beteende till följd av medievåld. Något som forskningen kring medieeffekter ägnade mer än halva det förra seklet åt att fastställa (Lowery and DeFleur, 1995). Nyare forskning har också visat att medierna, även om de inte är den huvudsakliga orsaken, kan påverka barnfetma, brister i barnens sociala och kognitiva utveckling och alla tänkbara aspekter av barns hälsa, detta gällande såväl äldre typer av medier som nyare (Strasburger m.fl., 2009).
16 jun 11 – Gabriella Sandstig: Småbarnsföräldrars syn på televisionens barnkanaler

SOM-rapport nr 52 år 2011
Valår på nätet
Sedan slutet av 1990-talet har förväntningarna på olika internetområden varit stora. Inte minst inom det politiska fältet har tilltron till digitala mediers och distributionskanalers möjligheter har varit hög. Sedan mitten av 00-talet har så kallade sociala nätverk vuxit fram på internet, nätverk som Facebook, Twitter, MSN och Linkedin som är öppna för enskilda personer och organisationer att ansluta till. Även partier och enskilda politiker har i viss mån anammat den möjligheten.
16 jun 11 – Annika Bergström : Valår på nätet

SOM-rapport nr 52 år 2011
Ständigt uppkopplad och uppdaterad
Olika former av medier har under lång tid utgjort en central del i svenskarnas vardagsliv. Det talas om att vi lever medieliv eftersom vi inte bara använder medier, men rentav lever ett liv i medier, eftersom medierna blivit en självklar del av vardagen (Deuze, 2009; 2011a; 2011b).
16 jun 11 – Oscar Westlund: Ständigt uppkopplad och uppdaterad

SOM-rapport nr 52 år 2011
Sociala medier och politiskt engagemang
I mediedebatten har de så kallade sociala medierna fått stort utrymme på senare tid. I rapporteringen om revolutionerna i Nordafrika under våren 2011 har man diskuterat vilken roll sociala medier har haft för att mobilisera befolkningen. Även i Sverige har effekten av sociala medier på samhällsengagemanget debatterats, inte minst i samband med riksdagsvalet 2010. Leder det faktum att så många svenskar använder tjänster som Facebook till att de också uttrycker sina politiska åsikter på ett annat sätt? Kan man tala om ett förändrat engagemang?
16 jun 11 – Nils Gustafsson och Lars Höglund: Sociala medier och politiskt engagemang

SOM-rapport nr 52 år 2011
Medieförtroende och public service
Att Sveriges radio och Sveriges television åtnjuter stort förtroende hos den svenska allmänheten är väl känt från många undersökningar. De två public service-företagens kanaler värderas högre än de privata radio- och tv-kanalerna, låt vara att också TV4 placerar sig relativt högt. Svenskarna har också traditionellt stort förtroende för den lokala morgonpressen, medan kvällstidningarna placerar sig lågt (t ex Weibull, 2009 och Medieakademins Förtroendebarometer 2010).
16 jun 11 – Lennart Weibull: Medieförtroende och public service

SOM-rapport nr 50 år 2010
Nordiskt ljus
Nordiskt ljus är något särskilt. Det har en lyster som inte finns någon annanstans. Uttarycket kommer från konsten och myntades ursprungligen av den amerikanske forskaren och konstkritikern Kirk Varnedoe som sökte finna den gemensamma nämnaren mellan de nordiska målare som verkade under slutet av 1800-talet i övergången mellan realism och symbolism. Vernedoe menade sig finna det som var gemensamt i ”en viss inåtvänd och allvarlig stämning som ofta närmade sig melankolin” och att det var ”ljuset som strålade ut från alla de nordiska landskapen” som skapade den speciella karaktären, både den blå skymningen och midsommarnatten.1
1 jul 10 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Nordiskt Ljus

SOM-rapport nr 50 år 2010
FÖRORD
Nordiskt ljus är den 50:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma redovisningen från SOM-undersökningen hösten 1986. Boken tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från hösten 2009 som omfattar tre riksrepresentativa urval på vardera 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16-85 år. Undersökningarna har genomförts parallellt och innehåller delvis gemensamma frågor. Fältarbetet genomfördes huvudsakligen under september och oktober 2009. Ansvarig för datainsamlingen har varit PFM i Halmstad med Anders Jönsson som fältledare. Närmare uppgifter om uppläggning och genomförande samt analyser av likheter och skillnader mellan de tre enkäterna finns i metoddokumentationen i bokens slut.
1 jul 10 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: FÖRORD

SOM-rapport nr 50 år 2010
Monarkins ställning och frågan om införande av republik
Kungen och den kungliga familjen är ständigt föremål för mediernas uppmärksamhet och vid jubileer och speciella händelser ökar intresset. Vid Carl XVI Gustaf trontillträde, kungabröllopet den 19 juni 1976, högtidsdagar och speciella tilldragelser har medierna fyllts av reportage. Kronprinsessan Viktorias förlovning med Daniel Westling och det förestående bröllopet den 19 juni i år har inneburit att rapporteringen nått nya höjder. I den stora mängden artiklar har det också genom åren funnits en och annan ledare och kulturartikel som på principiella grunder förespråkat införandet av republik men frågan om monarki eller republik har länge varit en icke-fråga i det offentliga Sverige.
1 jul 10 – Lennart Nilsson: Monarkins ställning och frågan om införande av republik

SOM-rapport nr 50 år 2010
Ljusare bild av samhällets institutioner
Krishösten 2008 påverkade svenskarnas samhällsförtroende. De under flera år uppåtgående förtroendekurvorna för banker och storföretag bröts och vände neråt medan de politiska institutionerna i stort sett behöll sin ställning. Genom analyser av hur förtroende utvecklades under hösten blev det tydligt att förtroendet för regeringen började öka när krisen ytterligare skärptes (Holmberg och Weibull, 2009). Den fråga som vi ställt oss inför hösten 2009 är i vad mån de tendenser vi kunde se ett år tidigare har fortsatt. Vilken betydelse kom krisen långsiktigt att få för svenska folkets förtroende för sina samhällsinstitutioner?
1 jul 10 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Ljusare bild av samhällets institutioner

SOM-rapport nr 50 år 2010
Mellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser
Sedan 1996 har SOM-institutet mätt den sociala (eller mellanmänskliga) tilliten i Sverige. Bakgrunden till detta är att social tillit kommit att visa sig vara en viktig tillgång både för individer och för samhällen. Forskningen om denna problematik har sedan slutet av 1990-talet blivit synnerligen intensiv och nyligen har två omfattande ”handböcker” publicerats där stora delar av forskningsresultaten samlats (Castiglione, van Deth and Wolleb 2008; Svendsen and Svendsen 2009).
1 jul 10 – Bo Rothstein: Mellanmänsklig tillit och statsfinansiella kriser

SOM-rapport nr 50 år 2010
Nu har en majoritet svenskar mentalt gått med i EU
SOM-institutet har mätt svenska folkets inställning till Sveriges medlemskap i EU sedan 1991. Opinionen har varit mycket svängig genom åren. Det började med en klart positiv övervikt 1991 när Sverige lämnade in ansökan om medlemskap. Den nye unionspartnern var populär. Smekmånaden med EU gick dock snabbt över. En positiv opinionsövervikt förvandlades snabbt till en starkt negativ opinionsövervikt efter maastricht- överenskommelsen och under intryck av den ekonomiska krisen åren 1992 och 1993.
1 jul 10 – Sören Holmberg: Nu har en majoritet svenskar mentalt gått med i EU

SOM-rapport nr 50 år 2010
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare
Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron av människor från andra länder.1 Under mer än femton år har svenska folkets attityder till människor från andra länder undersökts via SOM-institutet. Konstruktionen av frågorna avser att påvisa attityderna till människor som kommer från andra delar av vår värld, oavsett hur de kommit hit eller av vilka skäl de vistas här. Undersökningen visar entydigt att svenskarnas inställning till ”utlänningar” har blivit alltmera tillåtande, både på den mer allmänna samhällsnivån och på den mer privata familjenivån.
1 jul 10 – Marie Demker : Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare

SOM-rapport nr 50 år 2010
Reinfeldt mer populär, Sahlin mindre populär
Många förtroendemätningar under 2009 och 2010 visar att Fredrik Reinfeldt (M) har klart högre förtroende bland svenska folket än Mona Sahlin (S). I Aftonbladet/Sifo:s undersökning i december 2009 anger till exempel 63 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för Reinfeldt. Motsvarande siffra är endast 34 procent för Sahlin (Aftonbladet dec 2009).
1 jul 10 – Sören Holmberg: Reinfeldt mer populär, Sahlin mindre populär

SOM-rapport nr 50 år 2010
Spelar medieägandet roll?
Ägandet på den svenska mediemarknaden har under det senaste decenniet gått igenom en omfattande koncentrationsprocess. Alltfler medieföretag har kommit att ingå i stora koncerner, där ägarskapet samlats hos ett fåtal aktörer.
1 jul 10 – Jonas Ohlsson: Spelar medieägandet roll?

SOM-rapport nr 50 år 2010
FÖRSVAGAD BISTÅNDSVILJA
Det är nu snart 10 år sedan Sveriges parlamentariska kommitté ”Globkom” presenterade sina förslag till biståndets framtida utformning, för att det bättre skulle svara mot de globala utmaningar mänskligheten stod inför.
1 jul 10 – Hans Abrahamsson och Ann-Marie Ekengren: FÖRSVAGAD BISTÅNDSVILJA

SOM-rapport nr 50 år 2010
Alkoholskattens två sidor
Den 3 maj 2010 lade den rödgröna oppositionen fram sitt alternativa budgetförslag ny färdriktning med underrubriken Fler jobb, grön omställning och mindre klyftor för hela Sverige. Förslaget domineras av satsningar på nya arbetstillfällen och åtgärder för att säkra välfärden och olika sätt att stimulera till en grön omställning. Men förslaget rymmer även en passus om alkohol.
1 jul 10 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Alkoholskattens två sidor

SOM-rapport nr 50 år 2010
Mutor och korruption
Enligt flera oberoende internationella rankingar är Sverige ett av de minst korrupta länderna i världen. I organisationen Transparency Internationals CPI-index för år 2008 – som bygger på expertbedömningar från företagare och forskare – placerades Sverige på en delad tredjeplats av 180 undersökta länder (Transparency international 2009).
1 jul 10 – Henrik Oscarsson: Mutor och korruption

SOM-rapport nr 50 år 2010
Forskningsförtroendet fortsatt fallande
I förra årets SOM-bok Svensk höst var vi försiktigt optimistiska. Vi spekulerade i att den ekonomiska krisen skulle kunna bidra till att den svagt fallande kurvan för svenska folkets förtroende för forskning skulle kunna vända under 2009. Tanken var att olika utbildningssatsningar och forskning skulle komma att uppfattas som en del av krisens lösning snarare än som en del av problemet. Samhällets tilltro till universitet och högskolor som tillväxtmotor skulle smitta av sig på medborgarnas bedömningar. Och i så fall skulle SOM-institutets sju-åtta åriga trend med nedåtgående siffror för forskningsförtroendet kunna börja vändas uppåt igen.
1 jul 10 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Forskningsförtroendet fortsatt fallande

SOM-rapport nr 50 år 2010
Människans fem personlighetsegenskaper
Psykologer är överens om att det finns grundläggande mänskliga personlighetsegenskaper som kan klassificeras och mätas. Dessa olika egenskaper är varaktiga över tid och består av såväl känslor (emotioner) som tankar (kognitioner) och beteenden. Egenskaperna har en biologisk ärftlig grund och etableras tidigt i livet. Men kulturell uppväxtkontext och social miljö kan modulera egenskaper så att de förstärks eller försvagas (Fahlke och Johansson 2007).
1 jul 10 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Människans fem personlighetsegenskaper

SOM-rapport nr 50 år 2010
Konsumera mera? – Konsumenternas roll efter den ekonomiska krisen
Hushållens konsumtion är central för Sveriges ekonomi. Den privata konsumtionen utgör närmare hälften av Sveriges BNP och uppgick 2009 till 1 436 miljarder kronor. När hjulen nu börjar snurra igen efter den ekonomiska krisen som inleddes hösten 2007 1 frågar vi oss vilka medborgare som är mest konsumtionsvilliga?
1 jul 10 – Ulrika Holmberg och John Magnus Roos: Konsumera mera? – Konsumenternas roll efter den ekonomiska krisen

SOM-rapport nr 50 år 2010
Bibliotek och demokratiska möten
Biblioteken är i många avseenden en demokratisk institution, där grundidén är att underlätta alla invånares kontakt med information och kultur. Folkbiblioteken bidrar till kulturpolitikens måluppfyllelse ”genom att främja och stimulera till läsning, utbildning och kulturupplevelse”, framhåller Kulturrådet i sin senaste rapport om folkbiblioteken, (Kulturrådet 2009).
1 jul 10 – Lars Höglund: Bibliotek och demokratiska möten

SOM-rapport nr 50 år 2010
Boken – Var står den idag?
Att tala om bokens framtid innehåller alltid ett visst mått av spänning. Böcker är så förknippade med den västerländska kulturen att minskande bokläsning lätt blir detsamma som kulturskymning. Oro för bokens framtid var framträdande under 1990-talet då bokmarknaden verkade ha stagnerat. Men situationen vände och början av 2000-talet kännetecknades av en kraftig uppgång för bokförsäljningen och en ökande skara regelbundna läsare. Sänkt bokmoms, nya försäljningsställen, deckarvågen och en expanderande pocketutgivning har nämnts som sannolika förklaringar (Carlsson & Weibull, 2002; Weibull m fl 2008). Efter 2006 började dock marknaden stagnera och bokläsningen gick ånyo ner.
1 jul 10 – Lennart Weibull och Åsa Nilsson: Boken – Var står den idag?

SOM-rapport nr 50 år 2010
Ungas nyhetskonsumtion – i en föränderlig nyhetsvärld
Nyhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres nyhetskonsumtion och tidigare generationer ungas nyhetsanvändning. Denna omdaning har kunnat skönjas de senaste årtiondena och hänger bl.a. samman med de stora förändringarna på mediemarknaden som ägt rum sedan början av 1990-talet. Det handlar då inte bara om att nyhetsmedierna både blivit fler och utökat sitt utbud, utan också om det faktum att tidning, tv och radio numera konvergerat och på olika sätt flyter samman i såväl medvetande som praktik (se t.ex. Kairos Future, 2008).
1 jul 10 – Josefine Sternvik: Ungas nyhetskonsumtion – i en föränderlig nyhetsvärld

SOM-rapport nr 50 år 2010
Nya tidningsformer – Konkurrenter eller kompliment?
Nyhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som nu. Sett ur ett samhällsperspektiv är det positivt eftersom det är önskvärt att människor tar del av nyheter för att vara informerade om samhällsrelevanta frågor. Flera studier visar att framför allt konsumtion av nyheter i tidningar samspelar med ett stort politiskt intresse, kunskap och deltagande (t.ex. Lauf 2001, McLeod et al. 1999, Shah 2001). I den här studien fokuserar vi just tidningar i olika former.
1 jul 10 – Annika Bergström och Ingela Wadbring: Nya tidningsformer – Konkurrenter eller kompliment?

SOM-rapport nr 50 år 2010
Kvällspress två punkt noll?
Vad gör du just nu? Det är en fråga flera miljoner människor svarar på dagligen genom sina statusuppdateringar i sociala nätverk som Facebook och twitter. Det har i den allmänna debatten, i samhället, på arbetsplatser och i hemmen blivit allt påtagligare att svenskarna är uppkopplade i sociala nätverk. Det som brukar kallas web 2.0 och som handlar om ökad interaktivitet och individualisering har förändrat vår användning av internet.
1 jul 10 – Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund: Kvällspress två punkt noll?

SOM-rapport nr 50 år 2010
Mediers värde för olika generationer
Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför en abonnemangskostnad medan såväl tv som internet dels kräver en ekonomisk investering i själva tekniken, dels att man betalar licensavgifter/ abonnemangsavgifter. I normalfallet har vi idag såväl fast som mobilt telefonabonnemang, och båda innebär en kostnad. På det stora hela har medierna kommit att utgöra en allt större kostnad för hushållen, särskilt tydligt är detta för kommunikationstekniker som mobiltelefon (Mankila 2008).
1 jul 10 – Ingela Wadbring och Annika Bergström: Mediers värde för olika generationer

SOM-rapport nr 50 år 2010
Radiolyssnande – både stabilitet och förändring
Vi säger ofta att vi lever i förändringen tidevarv. Det har man säkert alltid gjort men vi tycker kanske att det numera förändras fortare. Det gäller inte minst det som händer inom medieområdet. Men den intressanta frågan är vad som förändras och vad som är tämligen stabilt.
1 jul 10 – Jan Strid: Radiolyssnande – både stabilitet och förändring

SOM-rapport nr 50 år 2010
Ljusning för den individuella TV-tittaren
Proklameringen av TV:s död hade knappt ekat ut (Gilder, 1994) förrän den drunknade i en allt stridare ström av rapporter om hur vi med hjälp av nya teknologier och distributionsvägar konsumerar mer rörlig bild idag än vad vi någonsin gjort tidigare (MMS – rörliga bilder 2009:2). TV streamas och laddas ned i allt från slott till koja, samtidigt som det traditionella TV-tittandet i hemmet slår alla rekord i takt med att utbudet utvidgas och det blir allt lättare att titta på vad man vill, när, var och hur man vill. Valfriheten har under 00-talet kraftigt utvidgats inom TV-området och till följd av digitaliseringen av det markbundna nätet raderades utbudsknapphet ut som en faktisk valmöjlighet.
1 jul 10 – Jakob Bjur: Ljusning för den individuella TV-tittaren

SOM-rapport nr 50 år 2010
Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen
Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor spelar sällan eller aldrig en avgörande roll i svenska valrörelser. Ett ofta åberopat undantag är Tjeckoslovakienfrågan efter den sovjetiska inmarschen i augusti 1968, bara några veckor före det svenska valet. Inmarschen väckte starka känslor och folkpartiet anklagade den socialdemokratiska regeringen för att ha svikit tjeckerna genom att bagatellisera risken för en sovjetisk invasion. Socialdemokraterna hävdade å sin sida att tjeckerna själva hade vädjat till Sverige och andra västmakter om återhållsamhet, för att inte i onödan provocera fram ett sovjetiskt angrepp. Den gången blev valet en stor framgång för Socialdemokraterna, som med 50.1 procent av rösterna gjorde sitt bästa val under efterkrigstiden.1
1 jul 10 – Ulf Bjereld: Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen

SOM-rapport nr 50 år 2010
Välfärdspolitik och opinion
Grunden för det svenska folkhemmet lades tidigt och begreppet välfärdsstat kom i bruk under senare delen av 1930-talet (Björck 2008; Kuhnle och Solheim 1985). I stor utsträckning har emellertid fokus i diskussionen om välfärdsstaten inriktats på efterkrigstiden. Statsvetaren Daniel Tarschys har benämnt den period som tog sin början i mitten av 1960-talet och som innebar en mycket snabb expansion av den offentliga sektorn den offentliga revolutionen, (Tarschys 1978). Med denna utbyggnad genomgick det svenska samhället en genomgripande förändring.
1 jul 10 – Lennart Nilsson: Välfärdspolitik och opinion

SOM-rapport nr 50 år 2010
Gärna varg, men inte på min bakgård
Packs are making a comeback. That’s a thrill for wildlife lovers. But wolves are still wolves, killing cattle and elk. Many Westerners are angry. And so, the age-old fight over land and food has begun anew. (Chadwick 2010: 34)
1 jul 10 – Maria Solevid och Linda Berg: Gärna varg, men inte på min bakgård

SOM-rapport nr 50 år 2010
Stiltje på kärnkraftsfronten
En majoritet av svenska folket vill långsiktigt använda kärnkraften, inte avveckla eden. I SOM-institutets mätningar under de senaste fem åren har 49-51 procent (51 procent 2009) av svarspersonerna sagt att kärnkraften skall användas. Andelen som vill avveckla har endast varit mellan 31-33 procent (31 procent 2009). Övriga har inte haft någon bestämd åsikt (17-20 procent, 18 procent 2009).
1 jul 10 – Sören Holmberg: Stiltje på kärnkraftsfronten

SOM-rapport nr 50 år 2010
Svenska folkets val av energikällor
I propositionen ”en sammanhållen klimat- och energipolitik” redovisar regeringen sin syn på hur den svenska energiförsörjningen skall tryggas och effektiviseras under den närmaste framtiden.1 regeringen föreslår bland annat en kraftig utbyggnad av förnybar energi, och då främst vindkraft. Fram till 2020 är målet att el-produktion från vindkraft skall uppgå till 30 TWh. Utbyggnaden av den svenska vindkraften har accelererat under senare år. Sedan 2006 har el-produktionen från vindkraft mer än fördubblats. Men fortfarande är vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige förhållandevis blygsam.
1 jul 10 – Per Hedberg: Svenska folkets val av energikällor

SOM-rapport nr 50 år 2010
Oro och medieförtroende i svininfluensans tid
I slutet av april 2009 kallar FN:s världshälsoorganisation WHO till ett krismöte med anledning av ett influensavirus som misstänks ha skördat drygt 60 människoliv i Mexiko. Viruset är sedan tidigare känt för att smitta mellan grisar men en modifierad form, som kom att kallas svininfluensan, har nu överförts till människor. Den 29 april rapporterar dagens nyheter att influensan spridit sig till tolv länder, däribland flera europeiska.1 Dagen innan, den 28 april, har WHO höjt riskbedömningen för en världsomspännande epidemi från tre till fyra på en sexgradig skala.
1 jul 10 – Marina Ghersetti och Tomas A. Odén: Oro och medieförtroende i svininfluensans tid

SOM-rapport nr 50 år 2010
Sänkt förtroende för försäkringskassan
I maj förra året rapporterade dagens nyheter att Jo-anmälningarna mot Försäkringskassan under perioden januari till mitten av maj hade ökat med 80 procent jämfört med samma period 2008 (DN 2009-05-24). Sammanlagt hade justitieombudsmannen då fått ta emot 322 klagomål från missnöjda medborgare. En snabb titt i mediernas rubriker om Försäkringskassan visar att dessa anmälningar bara toppen av ett isberg.
1 jul 10 – Gunnel Hensing, Kristina Holmgren och Helena Rohdén: Sänkt förtroende för försäkringskassan

SOM-rapport nr 50 år 2010
Förtroendet För 112 i det (o)trygga mobiltelefonsamhället
Det förstadecennietunder 2000-talethar präglats av ett ökat politiskt, medborgerligt och kommersiellt intresse för trygghet i ljuset av uppmärksammade hot och risker (se t.ex. Althehide & Michalowski 1999; Bauman 2006; Furedi 2006; Erikson 2001). Ett konkret och aktuellt exempel från vardagen år 2009 är stockholmspolisens nya telefonburna tjänst ”nattknappen” som erbjuder den medborgare som känner sig otrygg på väg hem sent på helgnätterna att ringa ett speciellt telefonnummer där de kan prata med polisens volontärer. Efter att ryktet om polisens nattknappstjänst spridits utanför Stockholms län, blev tjänsten nedringd av människor från andra delar av landet som sökte trygghet via nattliga mobiltelefonsamtal på väg hem från krogar, busshållsplatser etc. (SVD 2009-11-02).
1 jul 10 – Mats Eriksson: Förtroendet För 112 i det (o)trygga mobiltelefonsamhället

SOM-rapport nr 50 år 2010
Integritetsrisker och nya medier
Övervakningssystem av olika slag är en alltmer integrerad del av det moderna samhället. De förekommer i olika skepnader, i olika sammanhang och fyller olika funktioner. Men ofta ligger det en negativ klang i ”att vara övervakad”. Sinnebilden är kanske 1700-tals-filosofen Jeremy Benthams panoptiska fängelsemodell för total överblick (jfr det franska ordet surveillance) av interner eller George Orwells skönlitterära dystopi om ett Big Brother-samhälle (se t ex Lyon, 2007). Dessa totalitära tankefigurer återspeglar emellertid blott en sida av vad övervakning handlar om.
1 jul 10 – André Jansson: Integritetsrisker och nya medier

SOM-rapport nr 50 år 2010
Hemligt? Förtroendet för Säpo 2002–2009
Barack Obama riktade i början av året skarp kritik mot den amerikanska underrättelsetjänsten för att de misslyckats med att hindra den 23-årige gärningsmannen Umar Farouk Abdulmutallab från ett försök att spränga ett flygplan i luften över staden Detroit på juldagen 2009. Underrättelsetjänsten kritiserades för att ha brustit i att sammanfoga informationen och förmedla den till myndigheterna och regeringen.1 Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni lär ha riktat motsvarande kritik mot den svenska säkerhetspolisen. ”Säpo är så hemlighetsfulla så jag vet knappt vad de gör i dag […] Jag tror att de i dag har bra koll på problembilden och jobbar så effektivt de kan. Men vi politiker måste också förstå problembilden.” 2
1 jul 10 – Gabriella Sandstig: Hemligt? Förtroendet för Säpo 2002–2009

SOM-rapport nr 50 år 2010
Vad gör oss nöjda med våra liv?
Hur lyckliga är vi i Sverige? Och hur kan man över huvud taget få svar på det? I det här kapitlet redogör vi inledningsvis för de lite olika typer av mätmetoder som används i den samhällsvetenskapliga lyckoforskningen. I kapitlets andra del borrar vi djupare i tre frågeställningar med utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen 2009:
1 jul 10 – Bengt Brülde och Åsa Nilsson: Vad gör oss nöjda med våra liv?

SOM-rapport nr 50 år 2010
Den nationella SOM-undersökningen 2009
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning – Riks-SOM – i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för samhälle opinion Medier).1 Riks-SOM-undersökningen 2009 är således den 24:e i ordningen. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
1 jul 10 – Åsa Nilsson: Den nationella SOM-undersökningen 2009

SOM-rapport nr 50 år 2010
Personligt och Privat i sociala medier
Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både nationellt och internationellt. Utvecklingen av applikationer för olika typer av sociala nätverk har lett till en signifikant förändring i användningen av befintliga teknologier, även om tekniken för att distribuera och dela digitalt innehåll på intet sätt är ny. Det handlar kanske framför allt om att den här typen av applikationer nu nått en kritisk massan och att det blivit betydligt enklare för användaren att konstruera egna publikationsformer och att dela dessa med andra.
1 jul 10 – Annika Bergström: Personligt och Privat i sociala medier

SOM-rapport nr 50 år 2010
Ökande mobilkommunikation
Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna har tillgång till en egen mobiltelefon (och 97 procent säger sig ha tillgång till mobil i hushållet, vilket är lika många som har tillgång till just tv). Det är betydligt vanligare att ha tillgång till mobiltelefon än att ha tillgång till persondator, ett medium som 84 procent av svenskarna uppger sig ha tillgång till (se bokens inledningskapitel).
1 jul 10 – Göran Bolin: Ökande mobilkommunikation

SOM-rapport nr 50 år 2010
De mobilt uppkopplade svenskarna
2009 var ett genombrottsår för mobilen som nät- och nyhetsmedium. Den dagliga användningen har bland allmänheten fördubblats, och bland vissa grupper ser vi än större ökningar. Genombrottet kan delvis förstås utifrån den tekniska utvecklingen av mobiltelefonen från kommunikationsmedium till ett multimedium.
1 jul 10 – Oscar Westlund: De mobilt uppkopplade svenskarna

SOM-rapport nr 46 år 2009
FÖRORD
Svensk höst är den 46:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. Den tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från hösten 2008 som omfattar två riksrepresentativa urval på vardera 3 000 slumpmässigt personer i åldern 15-85 år. Undersökningarna har genomförts parallellt och innehåller delvis gemensamma frågor.
4 jun 09 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
SVENSK HÖST
Lördagen den 26 september 2008 fick den svenska tv-publiken en första aning om vad som komma kunde. I rapports huvudsändning fanns ett längre inslag om att finanskrisen i USA skulle kunna drabba Sverige om den inte fick en snabb lösning.1 Den utlösande händelsen hade inträffat mindre än två veckor tidigare då investeringsbanken Lehman Brothers tvingades ställa in sina betalningar. Sedan gick det fort och redan några dagar senare kom signaler om statliga ingripanden på den amerikanska finansmarknaden.
4 jun 09 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
Generösare attityd till flyktingmottagning i Sverige
Svensk flyktingopinion har blivit mer generös. I 2008 års SOM-undersökning är det 45 procent av den svenska befolkningen som menar att det är ett bra eller mycket bra förslag att ta emot färre flyktingar till Sverige. Samtidigt har andelen som tycker det är ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar ökat en aning.
4 jun 09 – Marie Demker

SOM-rapport nr 46 år 2009
Viskningar och rop – om samband mellan klass och politik
Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta. Om de som är engagerade på ett systematiskt sätt skiljer sig från dem som inte är det i termer av intressen, engagemang, åsikter och preferenser får demokratin en obalans. Även om de formella möjligheterna att delta är jämlika, tyder systematiska skillnader mellan olika grupper på att någonting gör att de reella möjligheterna att delta inte är jämlika. Representativiteten i demokratin riskerar bli skev om vissa grupper dominerar över andra i opinionsbildningen och bland de politiskt aktiva (Verba et al. 1995; Esaiasson and Westholm 2006).
4 jun 09 – Maria Oskarson

SOM-rapport nr 46 år 2009
NEDSLAG I KONSUMTIONSKULTUREN
Genom att konsumera skapar vi oss själva. Vilka vi är, vilka identiteter vi har och hur vi ser på oss själva är också något som vi skapar. Utifrån ekonomiska och sociala förutsättningar har våra liv i allt högre utsträckning blivit projekt som vi jobbar på och utvecklar hela livet.
4 jun 09 – Ulrika Holmberg, Magdalena Petersson, Maria Brodin och Marcus Gianneschi

SOM-rapport nr 46 år 2009
Höstligt institutionsförtroende
Våren 2008 verkade stämningsläget vara gott i Sverige. De senaste årens högkonjunktur hade skapat positiva förväntningar på framtiden. I SOM-institutets förtroendemätning från hösten 2007 pekade kurvorna för flertalet samhällsinstitutioner uppåt, inte minst för storföretag och banker. Det enda som föll var förtroendet för de politiska institutionerna, men det var ett väntat resultat för året efter ett valår. Så kom hösten 2008. De internationella ekonomiska signalerna var alarmerande redan i september och någon månad senare började också svensk ekonomi gå allt sämre.
4 jun 09 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
Stadig misstro mot lobbyismen
En fungerande demokrati bygger på att medborgarna har förtroende för sina samhällsorgan och deras funktionärer och företrädare. Det är en genomgående tes hos analytiker av demokratins villkor, även om det finns röster som menar att förtroende inte alls är nödvändigt för detta styrelseskick; det viktiga är att människor upplever interpersonellt förtroende (se t.ex. Warren 1999a).
4 jun 09 – Larsåke Larsson

SOM-rapport nr 46 år 2009
Forskarsamhället kan inte andas ut
SOM-institutets systematiska mätningar av allmänhetens förtroende för universiteten, forskarna och olika forskningsområden inleddes 2002.1 Resultaten hittills visar på mycket goda siffror på de flesta områden.
4 jun 09 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
Har vi råd med en god miljö?
I den klassiska artikeln Up and Down with Ecology, beskriver Anthony Downs (1972) hur (den amerikanska) allmänhetens miljöengagemang har utvecklats över tid. Hans förutsägelse är att miljöfrågan – efter att en tid ha spelat en framstående roll på den politiska dagordningen – kommer att leva en relativt tynande tillvaro, för att sedan med viss regelbundenhet åter blomma upp igen. i det här kapitlet skall vi betrakta den svenska miljöopinionen i backspegeln och studera hur svenskarnas miljöengagemang har utvecklats över tid: Finner vi möjligen ett motsvarande mönster även i Sverige, eller har miljöengagemanget utvecklats annorlunda här?
4 jun 09 – Niklas Harring, Sverker C. Jagers och Johan Martinsson

SOM-rapport nr 46 år 2009
ÅSIKTER OM JÄMN KÖNSFÖRDELNING I RIKSDAGEN
Vackra tal till kvinnan är ingen nyhet, herr Palme! Sådana har kvinnorna fått lyssna till många under årens lopp. Tal måste följas av handling – annars blir det varken jämlikhet eller valfrihet.” Citatet är från partiledaren Gunnar Helén. Han yttrade dem i sitt tal vid Folkpartiets landsmöte hösten 1972. Helén riktar sig till den socialdemokratiske partiledaren, Olof Palme, som tidigare samma år ägnat stort utrymme åt frågor om jämställdhet i sitt tal Kvinnans jämlikhet vid den socialdemokratiska partikongressen.
4 jun 09 – Lena Wängnerud

SOM-rapport nr 46 år 2009
HÖGRADIOAKTIVT ÄMNE
Kärnkraftsfrågan politiserades i Sverige i början av 1970-talet. Tidigare var de politiska partierna helt eniga om att Sverige skulle satsa på kärnenergiteknologi. Under tidigt sjuttiotal började emellertid enskilda politiker inom Centerpartiet att ifrågasätta kärnkraften med hänvisning till att säkerheten kring hanteringen och omhändertagandet av det högaktiva kärnavfallet inte var löst.
4 jun 09 – Per Hedberg

SOM-rapport nr 46 år 2009
Välfärdsopinion och krishantering
Sverige bygger välfärdspolitiken i högre grad än i andra OECD-länder på den offentliga sektorn. Medborgarna nyttjar i stor omfattning offentligt finansierade och huvudsakligen också offentligt producerade tjänster respektive transfereringar och förutsätts som skattebetalare vara med och betala. Många svenskar arbetar också inom den offentliga sektorn främst i kommuner och landsting/regioner. Genomförandet av den svenska välfärdspolitiken bygger på att det finns en uppslutning bland medborgarna.
4 jun 09 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 46 år 2009
EU alltmer accepterat
Europeiska unionen håller på att bli alltmer accepterad. I SOM-institutets mätning hösten 2008 är det rekordmånga som i huvudsak är för det svenska medlemskapet i EU. Andelen för medlemskapet är 48 procent, upp från tidigare rekordet 46 procent 2007 och upp från 36 procent 1995 – första året Sverige var medlem i unionen. Andelen som i huvudsak är emot medlemskapet 2008 är endast 26 pro-cent, ned från 49 procent 1995. EU-motståndarna har alltså blivit klart färre sedan Sverige blev EU-medlem samtidigt som anhängarna och personer utan åsikt blivit fler. Den senare obestämda gruppen har ökat från 15 procent 1995 till 26 procent 2008 (se figur 1).
4 jun 09 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 46 år 2009
Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus?
Natten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali och inledde ett flyganfall mot de sydossetiska separatisterna. Sydossetien fick omgående militärt stöd från ryssland och från den andra georgiska utbrytarrepubliken Abchazien. Ryska trupper tågade in i Sydossetien och det ryska flygvapnet började attackera mål i Georgien. Situationen i Kaukasus utvecklades hastigt till ett regelrätt krig mellan Georgien och ryssland.
4 jun 09 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 46 år 2009
Användare i webbjournalistiken
Det senaste decenniets medieutveckling bidrar till att stärka medborgarnas möjligheter till deltagande på mediearenan och i den demokratiska processen (se t.ex. Gillmore, 2004; Strömbäck, 2000). Den interaktiva webbens tjänster och möjligheter karaktäriseras bland annat av friheten att dela innehåll och att delta.
4 jun 09 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 46 år 2009
Hälsa viktigt för inställningen till ändrade sjukskrivningsregler
Befolkningens hälsa är ett återkommande tema för nyhetsredaktioner, politiska debatter och dokument (SOU 2000). Den politiska oron kring ohälsan, som kanske framförallt grundats i en oro för kraftigt ökade statliga utgifter för utbetalda ersättningar i de sociala försäkringarna, har varit och är befogad. En god folkhälsa är en av de viktigaste resurserna för ett samhälles utveckling och tillväxt (WHO 2002; socialstyrelsen 2009).
4 jun 09 – Gunnel Hensing, Kristina Holmgren och Helena Rohdén

SOM-rapport nr 46 år 2009
DET GODA LIVET
Det goda livet skapar i längden mer lust än smärta. Tanken är formulerad av den grekiska filosofen Epikuros, född år 341 f.Kr. på Samos och död 270 f.Kr. i Aten. Filosofi syftade enligt hans uppfattning till att nå just ett lyckligt och lugnt liv fritt från smärta.1 benämningen på hans efterföljare, epikuréerna, har för eftervärlden blivit ett begrepp för livsnjutare. Också det goda livet har med tiden kommit att stå för njutningen eller ”det lilla extra” som ofta är budskapet i glansiga livsstilsmagasin, i tv-reklam eller på olika sajter på nätet.2 Steget från epikuré till hedonist är i dagens värld inte särskilt långt.
4 jun 09 – Åsa Nilsson och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
Tillitens mekanismer
Sedan 1996 har SOM-institutet mätt den sociala (eller mellanmänskliga) tilliten i Sverige. Bakgrunden är att social tillit kommit att visa sig vara en viktig tillgång både för individer och för samhällen. Finner man ett land, en region eller en stad med hög social tillit är sannolikheten hög för att man också finner en någorlunda väl fungerande och stabil demokrati, en hög ekonomisk utvecklingsnivå, en jämförelsevis låg grad av social och ekonomisk ojämlikhet och en låg grad av korruption (Rothstein & Uslaner, 2005).
4 jun 09 – Bo Rothstein

SOM-rapport nr 46 år 2009
EN FRÅGA OM LIV OCH DÖD - Inställningen till aktiv dödshjälp i Sverige
Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv, med rimlig hänsyn tagen till sina medmänniskor, är självklart i en demokrati av västerländskt snitt. Huruvida människor ska ha rätt att bestämma över sin egen död är inte lika självklart. Det är en kontroversiell fråga som diskuteras inom politiken, inom medievärlden, bland forskare – och människor i största allmänhet har förstås också en uppfattning. Det är inte så konstigt att engagemanget och intresset ifråga om den egna döden är stort; det finns ju faktiskt bara en enda sak som vi alla helt säkert vet, och det är att våra liv en dag kommer att ta slut.
4 jun 09 – Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 46 år 2009
Medierat centrum – Marginaliserad idyll (Svenskarnas föreställningar om stad och land)
I en nyutkommen bok av Jan Bergman (2009) gestaltas ett svunnet Stockholm genom tidiga färgfoton från 1940-talet och framåt. Det är en stad präglad inte bara av grävskopor och rivningsraseri, utan också av lugnt tempo och 1950-talets pasteller – en stad som många säkerligen tänker tillbaka på med nostalgi. Men vad är egentligen en stad? Är det inte något lantligt över den stockholmska idyllen med dess glittrande vattenspeglar och propert ekiperade herrar och damer på parkbänkar? Det kanske rent av är just detta lantliga som gör att det dåtida, om än moderna, Stockholm framstår som just idylliskt?
4 jun 09 – André Jansson

SOM-rapport nr 46 år 2009
Påverkar arbetet människors politiska tilltro?
De flesta människor är beroende av ett förvärvsarbete för sin försörjning. Enligt statistik från statistiska centralbyrån var 67 procent av den svenska befolkningen mellan 15-74 år sysselsatta år 2008.1
4 jun 09 – Mattias Bengtsson och Tomas Berglund

SOM-rapport nr 46 år 2009
Piratpartiets sympatisörer
Piratpartiet bildades i januari 2006. I riksdagsvalet samma år erhöll partiet 0,63 procent av rösterna och blev därmed det tredje största partiet utanför riksdagen. Partiet har sedan bildandet attraherat ett stort antal medlemmar, framför allt i samband med händelser som till exempel razzian mot fildelningssiten The Pirate Bay i maj 2006, riksdagsomröstningen om FRA-lagen i juni 2008, rättegången mot The Pirate Bay i april 2009 samt vid återkommande evenemang som spelkonventet Dreamhack.
4 jun 09 – Henrik Oscarsson och Mikael Persson

SOM-rapport nr 46 år 2009
Rekordstort stöd för att använda kärnkraften
Kärnkraften är inte en fråga som hamnar högt på svenska folkets dagordning över viktiga samhällsfrågor eller problem. I SOM-studien 2008 är det enbart 2 procent av svarspersonerna som nämner energi eller kärnkraft som en viktig fråga. Det betyder att frågan placerar sig på 14:e plats på listan över medborgarnas viktiga samhällsfrågor.
4 jun 09 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 46 år 2009
Det är skillnad på sprit, vin och starköl
I slutet av april 2009 sände Sveriges radios redaktion Kaliber ett program om alkohol med rubriken Vår älskade dödsdrog. Programmet pekade på att Sverige efter EU-inträdet har blivit alltmer alkoholliberalt. Den nykterhetspolitiska majoriteten i riksdagen finns inte längre och alkoholrestriktionerna i samhället har försvunnit steg för steg. Men programmets huvudpoäng var att den största förändringen skett inom oss själva. Vi accepterar utan att reflektera de nya vanorna. Alkoholen har blivit en naturlig av vår vardag, där den gamla propagandatexten ”Spola kröken” på idrottsmäns tröjor numera är ersatt av diverse ölmärken. Problemet är att vi inte förstår den stora roll alkoholen spelar för våldsutvecklingen i samhället.1
4 jun 09 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
Folket och FRA
Onsdagen den 18 juni 2008 antog riksdagen efter en dramatisk omröstning den s k FRA-lagen, vilken bl a ger försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på all telefon- och internettrafik som passerar Sveriges gränser. Omröstningen hade föregåtts av en lång och inflammerad debatt. FRA-lagens förespråkare menade att signalspaningen var viktig för att värna Sveriges säkerhet, t ex genom att avslöja planer på terrorattacker. FRA-lagens motståndare menade att lagen var verkningslös i förhållande till terrorattacker och att signalspaning mot all e-post och mobiltelefoni innebar en oacceptabel kränkning av den personliga integriteten.
4 jun 09 – Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson

SOM-rapport nr 46 år 2009
MEDIEOBUNDNA NYHETSVANOR?
”Tidigare utformades journalistiken utifrån vilka frågor redaktörerna ansåg viktiga och vilka källor tidningarna bedömde som trovärdiga. Nu eroderas detta.” (Mats Bergstrand, debattredaktör på Dagens Nyheter, dn.se opinion 2009-05-05)
4 jun 09 – Josefine Sternvik

SOM-rapport nr 46 år 2009
”Morgontidningen kostar för mycket”
De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska tidningsmarknaden vittnar om fallande upplagor och om papperstidningar som lagts ner eller övergått till enbart nätutgivning.
4 jun 09 – Ulrika Hedman

SOM-rapport nr 46 år 2009
Kvällstidningsläsning på papper och digitalt
Frågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen fråga, såväl för tidnings-och mediebranschen, som för den forskning som bedrivs kring medier i allmänhet och dagspressen i synnerhet. För en krisdrabbad tidningsbransch innebär förändrade läsvanor, ny teknik och möjligheter för tidningsläsarna att snabbt förflytta sig mellan olika nättidningar och webbplatser, att konkurrensen från olika aktörer ökar samtidigt som man har svårt att generera lönsamhet runt de tjänster man erbjuder sina läsare på nätet.
4 jun 09 – Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund

SOM-rapport nr 46 år 2009
Var finns radion 2008?
Att lyssna på radio var en gång något självklart, alla hade en apparat i vilken vi kunde lyssna på en kanal. Det var tiden före televisionen och radio var det medium som samlade alla (Djerf-Pierre och Weibull, 2001). Efterhand fick vi två och tre kanaler och vi fick bärbara så kallade transistorapparater och allt fler apparater var nu så små att vi kunde lyssna på radion på andra ställen än i hemmet. Att alltfler bilar fick radio som standard skapade också nya villkor för radiolyssnandet. Men också radions utbudsprofil ändrades: vi fick regional radio, lokal radio och närradio därtill kom den privata lokalradion På apparatsidan exploderade utbudet med den digitala tekniken med datorer, mp3-spelare, ipod, mobiltelefoner med mera.
4 jun 09 – Jan Strid

SOM-rapport nr 46 år 2009
Ladda ner, streama, fildela
Den 31 januari 2008 väcktes åtal mot fyra svenskar, ansvariga för internetsajten The Pirate Bay. Sajten ansågs vara världens största sökmotor för fildening av musik och filmer. De fyra männen åtalades för förberedelse och medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Rättegången började i februari i år och samtliga fyra fälldes i Stockholms tingsrätt för medhjälp till upphovsrättsbrott. Tingsrätten fann att ”det med användning av the Pirate Bays tjänster förekommit fildelning av musik, filmer och datorspel” (e24 090417). Männen dömdes till ett års fängelse vardera och 30 miljoner i skadestånd. Domen överklagades.
4 jun 09 – Marina Ghersetti

SOM-rapport nr 46 år 2009
Skiftande mediepreferenser för annonser
I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering. Dess ställning på annonsmarknaden är visserligen fortfarande stark, men i och med introduktionen av kommersiell radio och tv och internet, möter vi numera annonser och reklam i allt fler kanaler (Grusell 2008, 2005; jmf. Gustafsson 2005). Skiftet har sin bakgrund i mediesystemets fragmentarisering.
4 jun 09 – Björn Danielsson och Marie Grusell

SOM-rapport nr 46 år 2009
Mobilanvändningens tilltagande komplexitet
Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare delen av året 2008, men på mobilfronten är det snarast fråga om våryra. Nya modeller lanseras ständigt, med ständigt nya funktioner för den teknikintresserade. Sålunda förändras också svenskarnas mobilanvändningsmönster, om än inte i samma snabba takt som mobiltillverkarna lanserar nya modeller, med nya kommunikativa finesser.
4 jun 09 – Göran Bolin

SOM-rapport nr 46 år 2009
mobil.nyheter.se?
När mobiltelefonens spridning tog fart bland svenskarna under mitten av nittiotalet anammades den i syfte att användas som ett interpersonellt kommunikationsmedium genom röstsamtal. Efterhand har mobilen kompletterats med SMS, MMS, e-post och chatt. Teknologisk innovation har sedan millennieskiftet möjliggjort för mobiltelefonen att bli ett multimedium som i dagsläget snarast kan liknas vid en personlig och allestädes närvarande schweizisk armékniv.
4 jun 09 – Oscar Westlund

SOM-rapport nr 46 år 2009
Medieförtroendets villkor
Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som skrivs eller sägs i ett medium? Det uppenbara svaret borde bli nej, eftersom olika typer av innehåll rimligen måste bedömas med olika måttstockar. Samtidigt finns det ändå en föreställning att vissa medier är mer pålitliga än andra, som att det oftare går att lita på morgontidningar än på kvällstidningar. Det senare har genom åren stimulerat den empiriskt orienterade medieforskningen att på olika sätt komma åt medieförtroendets villkor (t ex Lundberg och Hultén, 1968; Arvidsson, 1980, 1981; Elliot, 1997; Kohring och Matthes, 2007; jfr Medieförtroende, 2008).
4 jun 09 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 46 år 2009
Den nationella SOM-undersökningen 2008
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning – Riks-SOM – i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för samhälle opinion Massmedia).1 Riks-SOM-undersökningen 2008 är således den 23:e i ordningen. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
4 jun 09 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Förord
Skilda världar är den 44:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. Den tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från hösten 2007.
1 jun 08 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
SKILDA VÄRLDAR
Enligt vissa kunskapsteoretiker lever vi alla i skilda världar. En del menar till och med att verklig kommunikation mellan människor egentligen inte är möjlig.
1 jun 08 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
Svenskt institutionsförtroende på väg upp igen?
Vad är det som gör att stämningsläget i ett samhälle förändrar sig? Vad skapar optimism inför framtiden och vad drar ner på våra förväntningar? Det är frågor som opinionsforskare i alla tider brottats med. Vi kan se att det blåser högervindar eller vänstervindar i opinionen, men vi har svårare att förklara vad som ligger bakom uppkomsten av dem.
1 jun 08 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
Partiledarkännedom
På betvivlar idag det normativa idealet om fullt informerade och förnuftsstyrda samhällsmedborgare. Kapabla och kunniga medborgare betraktas som en grundförutsättning för att en demokrati skall kunna fungera effektivt. Ju mer politiskt kunniga och sofistikerade medborgarna är desto bättre anses de kunna fullgöra sina plikter i den representativa valdemokratin: att i samband med regelbundet återkommande val ge mandat och att utkräva ansvar av sina valda representanter.
1 jun 08 – Henrik Oscarsson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Riksdagens besökare1
”Riksdagen och dess ledamöter tar emot en ständig ström av besökare – alltifrån välförberedda lobbyister till partiavdelningar och skolklasser från hela landet. Det var alltid roligt att kunna visa runt i huset och berätta om riksdagens arbete, och kanske bidrog visningarna av riksdagshuset och informationen om riksdagsarbetet i någon mån till att minska det så kallade politikerföraktet.”2
1 jun 08 – Martin Brothén

SOM-rapport nr 44 år 2008
Dåligt betyg för lobbyister – registrera dem!
Medborgarnas förtroende för samhällets institutioner och representanter är en viktig parameter i och för en fungerande demokrati. En rad andra parter deltar i den demokratiska processen och spelet om inflytande. Hit hör de intressen som söker påverka denna process, däribland lobbyister, Pr-aktörer och andra relations-och kommunikationsexperter. Frågan är hur stort förtroende allmänheten har för dessa grupper. I denna studie granskas förtroendet för två av grupperna, lobbyister och informatörer.
1 jun 08 – Larsåke Larsson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Välfärdspolitik i Vågskålen
Med utbyggnaden av välfärdsstaten genomgick det svenska samhället en genomgripande förändring. Perioden från mitten av sextiotalet kan med utgångspunkt från medborgarnas bedömningar och attityder delas in i fem skeden: De stora förväntningarnas missnöje, kritiken mot den offentliga sektorn, uppslutningen bakom välfärdsstaten, välfärd i obalans och trovärdig välfärdspolitik? Under expansionsperioden, som sträckte sig från mitten av 1960-talet till slutet av 1970/början av 1980-talet, förväntade sig medborgarna mer på allt fler områden. Med utbyggnaden sker dock en avmattning av kraven. Det andra skedet tog sin början i mitten av 1980-talet, och kritiken mot den offentliga sektorn med avreglering och privatisering som nyckelbegrepp förstärks mot slutet av årtiondet med en höjdpunkt 1990. Därefter skedde ett trendbrott, och missnöjet kom i stället att avse de förändringar som av ekonomiska och/eller ideologiska skäl föreslogs och i flera fall också genomfördes under den ekonomiska krisen under 1990-talets första hälft. Under detta tredje skede ägde en uppslutning rum bakom välfärdsstaten bland medborgarna. Med den ekonomiska återhämtningen under senare delen av 1990talet steg förväntningarna ånyo och fler blev under det fjärde skedet, välfärd i obalans, mindre nöjda med offentlig service inom traditionella välfärdsområden, trots stor tilltro till offentliga lösningar. (Johansson, Nilsson och Strömberg 2001, kap 5-7)
1 jun 08 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Mona Sahlin - The Comeback Woman
Mona Sahlin(s) har inte bara återkommit på toppnivå i svensk politik. Hon har också återkommit i SOM-institutets popularitetsmätningar. Peter Esaiasson var förutseende nog att inkludera Mona Sahlin i SOMs undersökningar 1994 och 1995. Hösten 1994 var hon dåtidens mest populära politiker. Sedan rasade hon dramatiskt året därpå i samband med kontokortsaffären och när hon tog time-out och blev detroniserad som socialdemokraternas kronprinsessa (Esaiasson 1995, 1996).
1 jun 08 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 44 år 2008
FÖRTROENDET FÖR JO OCH ANDRA OMBUDSMÄN
Justitieombudsmannen (JO) är allmänhetens och medborgarnas företrädare gentemot statsmakten. JO:s uppgift är att säkra att lagarna tillämpas lika för alla medborgare och att rättssäkerheten värnas. Till JO kan man till exempel anmäla om kommuner eller statliga myndigheter inte hanterar ärenden på ett korrekt sätt. JO-ämbetet har funnits sedan 1809 och redan då var det tänkt att JO skulle fungera som allmänhetens värn gentemot myndigheterna. Varje år görs ungefär 5.000 anmälningar till JO, varav omkring 60 procent tas upp till utredning. JO tar även egna initiativ till inspektioner eller utredningar, och de kan även påtala förslag till lagändringar.1 Idag finns det fyra jusitieombudsmän, alla är juridiskt skolade och en av dessa är chefs-JO.
1 jun 08 – Ylva Norén-Bretzer

SOM-rapport nr 44 år 2008
DE SOCIALA KLASSERNAS SKILDA VÄRLDAR
Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämlika och homogena länder. Men satt ett land är mer jämlikt än ett annat innebär inte att alla människor lever under samma förhållanden, bara att skillnaderna är mindre än i andra länder. Som så ofta beror sanningshalten i påståendet på vad man jämför med. Att människor i Sverige lever under olika villkor, med olika materiell levnadsstandard och med olika livsstil blir tydligt under en spårvagnsfärd från ändhållplats till ändhållplats i Göteborg, eller om man rör sig från Stureplan i Stockholms city till någon av Bergslagens nedläggningsdrabbade småorter. En sådan exposé visar att det som brukar kallas klass, och klasstillhörighet är väsentligt för sociala, kulturella och politiska förhållanden. Oavsett vad man mer specifikt lägger in i begreppet klass och klasstillhörighet visar otaliga studier att människors sociala situation i termer av position på arbetsmarknaden och i samhället spelar roll för levnadsförhållanden livsstil och politiska uppfattningar. Så har det varit så länge vi sysslat med samhällsvetenskaplig forskning. Även om denna typ av samband i vissa fall är svagare idag än för några decennier sedan är de fortfarande betydelsefulla för samhällsvetenskapliga analyser.
1 jun 08 – Maria Oskarson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Unga värderingar – är de annorunda?
Som grupp röner ungdomar ofta uppmärksamhet. En förklaring kan vara den allmänt förekommande uppfattningen att i ungdomar ser vi framtiden. Ungdomsgruppen betraktas således som sesmografer (Carle 2000). En typ av frågor där det ofta antas att kommande vuxengenerationers uppfattningar slår fullt ut är i deras värderingar, det vill säga individens mer grundläggande uppfattningar och föreställningar. Värderingar är en typ av frågor där vi dessutom antar att den tidiga socialiseringen har stor betydelse och att i takt med att individen blir äldre tar hon med sina ”ungdomsperspektiv” in i vuxenlivet. Därför är det också intressant att undersöka hur ungdomar ställer sig i olika värderingsrelaterade frågor. Går ungdomars uppfattningar på tvärs med andra åldersgruppers, de mer konventionella skiljelinjerna i samhället och kanske främst, det politiska systemets? I följande kapitel kommer ungdomars uppfattningar i värderingsfrågor att stå i fokus och frågan som ställs: unga värderingar – är de annorlunda?
1 jun 08 – Susanne Johansson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Den svåra konsten att lita på andra, att vara nöjd med sig själv och att vara ung
Förtroende för andra människor i det samhälle man lever i har kommit att framstå som en av samhällsvetenskapernas viktigaste frågor och forskningen om detta område har i det närmaste exploderat de senaste femton åren. Man kan spekulera länge om varför det har blivit så. Ett skäl är att förtroende som fenomen är kopplat till många saker som normativt anses mycket önskvärda. Samhällen i vilket människor anser att de i allmänhet kan lita på andra människor har oftast bättre fungerande demokratiska institutioner, högre ekonomisk tillväxt, mera ekonomisk jämlikhet och ett mera vitalt frivilligt föreningsliv. Individer som anser att man i allmänhet kan lita på andra människor är också mera optimistiska om framtiden och sina egna möjligheter att påverka sin situation. De är mer toleranta mot främlingar, mer positivt inställda till demokratins institutioner och har i allmänhet högre utbildning och är mer ekonomiskt framgångsrika än ”låglitare” (Castiglione, van Deth & Wolleb 2008, Uslaner 2002). Från ett teoretiskt perspektiv kan förtroende förstås som en tillgång som gör det möjligt att åstadkomma kollektiva stabila lösningar på många samarbetsproblem. Litar vi t ex på att våra grannar också källsorterar sina sopor ökar sannolikheten för vi själva också kommer att göra detta (Rothstein 2005).
1 jun 08 – Bo Rothstein

SOM-rapport nr 44 år 2008
Självförtroende
Alla har något slags självförtroende, antingen bra eller dåligt.” Det är Wikipedia som kommer med ett så hurtigt men samtidigt uppmuntrande tillrop. Uppmuntrande för oss på SOM-institutet som vill mäta det komplicerade fenomenet självförtroende på ett enkelt och analytiskt användbart sätt. Wikipedias definition är annars att självförtroende har man när ”man har mod nog att våga göra saker man vill, och känner sig trygg i sig själv.” (Wikipedia svenska 2008). Andra definitioner är att ”i sjävförtroende ligger att man är bra, skicklig eller duktig på något” (tidningen Glöd 2008) eller tvärtom att ”sjävförtroende har med självbild att göra…(och) är inte kopplat till kunnande eller begåvning. Många med lågt självförtroende är utomordentligt kloka.” (Profil Schager 2008). en engelsk variant är: ”Self-confident is being certain and trusting about yourself in regard to addressing certain tasks or all tasks” (management Help 2008). en psykologisk definition är: “The socio-psychological concept of self-confidence relates to self-assuredness in one´s personal judgment, ability, power, etc, sometimes manifested excessively”. (Wikipedia engelska 2008).
1 jun 08 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 44 år 2008
ALKOHOLVANOR OCH ALKOHOLPOLITIK
Den alkoholpolitiska debatten i Sverige sköt plötsligt fart i början av 2000-talet. Anledningen var inte minst att EU-medlemskapets konsekvenser för alkoholinförseln slog igenom. I princip blev nu all privat införsel av sprit, vin och starköl fri. Medierna gav stor uppmärksamhet åt förändringen och busslaster av nyfikna reste till billigaffärerna i norra tyskland. Det växte snart fram en oro för att detta skulle underminera det svenska försäljningsmonopolet. En utredning tillsattes med syfte att se över de svenska skattesatserna på alkohol. Tanken var att en kontrollerad försäljning av billigare alkohol i Sverige skulle förhindra en okontrollerad privatinförsel. Samtidigt beviljades ett forskningsprojekt om vad en skattesänkning skulle innebära för svenskarnas alkoholvanor.1
1 jun 08 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
AMS går i pension
Arbetsmarknadsstyrelsen existerade under 60 år. Den kan därmed sägas ha penasionerats något i förtid.1 Arbetsmarknadsstyrelsen inrättades 1948 genom att de offentliga arbetsförmedlingarna, statens arbetslöshetskommission och statens arbetsmarknadskommission tillsammans bildade arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) (Rothstein 1986:106). Den första januari 2008, 60 år senare, uppgick AMS, arbetsmarknadsverket samt länsarbetsnämnderna i den nya myndigheten arbetsförmedlingen.
1 jun 08 – Johan Martinsson

SOM-rapport nr 44 år 2008
Flyktingopinionen: långsamma förskjutningar inom stabila ramar
Ingenting tyder på att svensk opinion blir mer främlingsfientlig. Genom en unik tidsserie, genomförd inom SOM-institutets hägn, där den svenska opinionens attityd till invandrade svenskar undersökts under nästan femton år kan vi konstatera att svenskarnas uppfattning om människor från andra delar av världen som kommer till Sverige på det stora hela taget istället blivit allt mer generös.
1 jun 08 – Marie Demker

SOM-rapport nr 44 år 2008
Forskare och fiskare i skilda världar
Svenskt fiske skapar braskande rubriker. Vi kan dagligen läsa om miljöskadliga fiskemetoder, om bestånd som sviktar under hårt fisketryck och om ett utbrett olagligt och orapporterat fiske. av den mediala uppmärksamheten att döma kan ålagillen och torsk med äggsås snart vara ett minne blott. Bakom de illavarslande skildringarna står ofta forskare som följt beståndsutvecklingen över tid och inte utan en viss förtvivlan sett hur deras rådgivning dels ignorerats av politikerna i EUs ministerråd, dels kraftigt ifrågasatts av yrkesfiskare. Det är i själva verket svårt att hitta ett annat område där forskningen är så pass starkt ifrågasatt av utövarna. Chefen för Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium Joakim Hjelm säger i aftonbladet att ”inom alla andra områden tar man forskares uppgifter på allvar och sedan grundar sig debatten på det. Men inte inom fisket. Vi ifrågasätts hela tiden.”1
1 jun 08 – Daniel Berlin

SOM-rapport nr 44 år 2008
Vindkraft på frammarsch
Runt om i världen sker omfattande satsningar för att minska utsläppen av växthusgaser i syfte att förhindra dramatiska klimatförändringar. Exempelvis har EU som målsättning att öka de förnybara energikällornas andel av energikonsumtionen till 20 procent år 2020. En av de förnybara energikällor som står inför en kraftfull utbyggnad är vindkraft. Idag bidrar vindkraften till en mycket liten del av el-produktionen i Sverige. Drygt 1 TWh produceras med vindkraftsteknik vilket motsvarade cirka 1 procent av den totala el-produktionen. I Danmark står vindkraften redan idag för cirka 20 procent av landets totala el-produktion. Jämfört med länder som Tyskland, Spanien och Danmark framstår Sverige som lite av ett U-land i sammanhanget. Mot det skall dock nu rådas bot. Under kommande år finns ambitiösa målsättningar för en utbyggnad av vindkraft i landet. Den politiska målsättningen är att öka el-produktionen från vindkraft till 10 TWh senast 2015. Mot bakgrund av bland annat EU:s målsättningar för de förnybara energikällorna har energimyndigheten fått i uppdrag att utarbeta nya planeringsmål för vindkraften fram till 2020. Energimyndighetens förslag är att vindkraften i Sverige 2020 skall producera el motsvarande 30 TWh, 20 TWh till lands och 10 TWh till havs (energimyndigheten 2007a; energimyndigheten 2007b; energimyndigheten 2007c).
1 jun 08 – Per Hedberg

SOM-rapport nr 44 år 2008
Minskat förtroende för kärnkraftsindustrin
SOM-mätningen hösten 2007 visar på ett mycket lågt förtroende för kärnkraftsindustrin – det lägsta på över tjugo år. Endast mätningen strax efter Tjernobylolycka 1986 uppvisar ännu något sämre siffror. Då uppgav endast 36 procent av svarspersonerna att de hade ett mycket eller ganska stort förtroende för kärnkraftsindustrin. Hösten 2007 var motsvarande andel 39 procent, ned från 49 procent 2006 och ned från hela 58 procent så sent som 2004. Förtroendefallet har varit stort.1
1 jun 08 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 44 år 2008
Förtroendeförsvagningen för forskningen
Universiteten och forskningen har en stark förtroendebas bland den svenska allmänheten. När SOM-institutet mäter universitetens och högskolornas förtroende i jämförelse med andra samhällsinstitutioner brukar alltid universiteten hamna mycket högt; oftast på plats två efter sjukvården. Yrkesgruppen forskare brukar också placera sig högt i SOMs mätningar, även om den inte riktigt varit i topp under senare år. Andra yrkesgrupper som sjukvårdens personal, poliser och lärare åtnjuter ofta ett högre förtroende. När det gäller olika fakultetsområden har vi sett ett något skiftande mönster, men det gemensamma draget har varit ett svagt minskande förtroende.
1 jun 08 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut…
Rubriken är hämtad från Predikarens bok i gamla testamentet (Predikaren r12:12). Och Predikaren har fått rätt så här långt. År 2005 utgavs i Sverige 4 376 boktitlar. Det är femtio procent fler än två decennier tidigare. Den stora ökningen ligger framför allt inom barn-och ungdomslitteratur samt facklitteratur, medan utgivningen av skönlitteratur är på ungefär samma nivå sedan mitten av 1980-talet – och den svenska skönlitteraturen i originalutgåvor snarast minskat i antalet utgivna titlar (Carlsson och Facht, 2007).
1 jun 08 – Lennart Weibull, Åsa Nilsson och Sören Holmberg

SOM-rapport nr 44 år 2008
Biblioteken – kontinuitet eller nya trender?
Folkbiblioteken är en remarkabel institution grundad med inspiration av den bildningsivriga högerkvinnan Valfrid Palmgren i början av 1900-talet. Trots många förändringar drivs folkbiblioteken fortfarande framgångsrikt med i stora delar samma grundkoncept som då böcker och information var en bristvara för större delen av befolkningen. Ofta diskuteras hur den traditionella verksamheten kan utvecklas i multimedial konkurrens och vilka kompletterande roller biblioteken har och skulle kunna ha i framtiden.
1 jun 08 – Lars Höglund och Eva Wahlström

SOM-rapport nr 44 år 2008
MERA FILM – MEN INTE PÅ BIO
Sverige får man lätt intrycket att biografen är en bransch i ständig kris. Under snart fyra decennier har varningar utfärdats för en ständigt minskande publik och filmen som utdöende konstform. Värdiga efterträdare till Ingmar Bergman har saknats och efterlysts i den allmänna kulturdebatten, kritik mot den anglosaxiska dominansen i utbudet framförts och hotet från nya medier diskuterats.
1 jun 08 – Marina Ghersetti

SOM-rapport nr 44 år 2008
Svenska folkets nyhetsvanor
Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal – utan av flera. Före 1990-talet fanns det en praktisk möjlighet att ta del av allt nyhetsutbud som publicerades i våra stora massmedier – såväl i morgontidningar och kvällstidningar, som i radion och televisionen. Utbudets omfattning och publiceringstider gjorde att risken för kollision mellan det olika nyhetsmaterialet var mycket liten. Nyhetsmedier fungerade oftast som komplement; morgontidningsnyheter på morgonen, Lunchekot under dagen i kombination med kvällstidningen och tv-nyheterna på kvällen. Starten av morgon-tv-nyheter kom att ändra denna uppdelning och tillkomsten av nyheter på internet gjorde att ingen tidsrymd längre var vigd åt ett speciellt nyhetsmedium. Konkurrensen om nyhetskonsumenterna hårdnade.
1 jun 08 – Marhias A. Färdigh och Josefine Sternvik

SOM-rapport nr 44 år 2008
SVENSK DAGSTIDNINGSLÄSNING 1986-2007
Att kurvan som visar utvecklingen för den svenska dagspressens samlade upplaga fortsätter svagt nedåt även för 2007 är förmodligen inte den nyhet som skakar om den svenska mediebranschens grundvalar allra mest. Tvärtom följer även årets upplagesiffror den trend som varit alltjämt rådande sedan slutet av 1980-talet (figur 1).
1 jun 08 – Mathias A. Färdigh

SOM-rapport nr 44 år 2008
Morgonpressens innehåll – vad är läst och vad är viktigt 2007?
Många hävdar att vi lever i en tid av snabba förändringar. Det kanske vi i någon mening alltid gjort, men under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skedde många förändringar när det gällde tidningarna. Morgonpressens som 1989 hade en samlad upplaga på nästan fem miljoner exemplar tappade fram till början av 2000-talet nästan var femte exemplar. Tidningarna mötte nedgången med bland annat ett minskat format och antalet morgontidningar som utkom i tabloidformat ökade från tre stycken 1970 till nästan samtliga år 2000 (Sternvik, 2008). Antalet tidningsdelar blev fler – från en till två eller tre och bilagornas andel ökade. Vi fick också gratistidningar som var mera av ”riktiga” tidningar än annonsblad.
1 jun 08 – Jan Strid

SOM-rapport nr 44 år 2008
Pressande tider för den prenumererade morgontidningen
Det svenska pressystemet är uppbyggt på hushållsprenumeration med hemdistribution. Redan i slutet av 1800-talet utvecklade de stora tidningarna system för att distribuera tidningen hem till läsarna (Weibull 1983:123; Hadenius och Weibull 1980). Strategin har ansetts vara en av de viktigaste förklaringarna till den starka svenska presstraditionen genom att den skapade en nära och långsiktig relation till läsarna. Även idag är huvuddelen av morgontidningsupplagan i Sverige hushållsprenumererad, vilket ur ett internationellt perspektiv är unikt. I det fåtal länder som har motsvarande presstruktur, är – undantaget Finland och Norge med en tidningsmarknad liknande den svenska – prenumerationsnivån betydligt lägre (Weibull 2005).
1 jun 08 – Åsa Nilsson, Jonas Ohlsson och Josefine Sternvik

SOM-rapport nr 44 år 2008
MÅNGA TIDNINGAR = FLER LÄSARE?
Trots att hela mediemarknaden stöpts om de senaste decennierna – genom etermediernas avreglering vid skiftet 1980/1990-tal och genom utvecklingen av internet från och med mitten av 1990-talet – spelar pressen fortfarande en viktig roll i samhället. Till stor del beror det på att morgontidningarna i Sverige till sin karaktär är lokala, och varken etermedierna eller internet har primärt sin styrka lokalt, utan snarare nationellt respektive globalt.
1 jun 08 – Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 44 år 2008
Radio i kris
När SOM-undersökningarna startade 1986 och det där ställdes frågor om hur ofta man lyssnade på olika radiokanaler behövde ingen tveka. Lyssnandet gällde antingen på P1, P2, P3, P4 eller närradio. Det var naturligtvis också möjligt att lyssna på utländsk radio men detta var ett marginellt fenomen. Tekniken för mottagningen rymde inte heller så många alternativ: apparaten kunde vara stationär eller bärbar och man kunde spela in programmen på någon typ av bandspelare.
1 jun 08 – Jan Strid

SOM-rapport nr 44 år 2008
Skilda tv-världar
År 1969, för snart 40 år sedan, fick Sverige sin andra tv-kanal i Sveriges Radios regi. Det svenska enkanalsystemet som infördes i mitten av 1950-talet var därmed till ända. I dag – framme vid år 2008 – räknar man med att det går att titta på fler än 130 tv-kanaler, över 200 om man räknar in utländska satelliter. Sveriges Television står bakom sju av dessa1, men det stora flertalet nytillskott är privatägda och reklambärande kanaler som successivt – och i allt snabbare takt – äntrade scenen alltsedan slutet av 1980-talet, då TV3 listigt kringgick det dåvarande reklamförbudet genom att sända satellitvägen från London, och TV4 några år senare fick koncessionen att sända en reklamfinansierad television förutsatt man levde upp till ett antal krav från regeringens sida, bland annat att erbjuda ett visst mått av samhälls- och kulturprogram och program för barn och ungdom. (För en historiebeskrivning, se t. ex. Hadenius, Weibull & Wadbring 2008, s. 98ff.; Jutterström 2008.)
1 jun 08 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 44 år 2008
En stabil reklamopinion?
Reklam är idag en självklar del av vardagen och vi kan konstatera att mängden reklam ökar hela tiden (MedieSverige 2007; Gustafsson 2005). Under de senaste decennierna har reklamen smugit sig in i vår vardag; vi vaknar till radioreklamen, dricker vårt morgonkaffe samtidigt som vi läser morgontidningen, vi ser utomhusreklamen på väg till bussen, mellan tv-programmen möts vi av tv-reklam, i brevlådan får vi såväl adresserad som oadresserad direktreklam etc. Men bara för att vi möts av och exponeras för reklam – behöver detta inte betyda att vi tycker om den. Från tidigare forskning vet vi att relationen till reklam kan beskrivas som en form av hatkärlek; viss reklam gillar vi, men det finns även reklam som vi älskar att hata (Grusell 2008; O’Donohoe 2001).
1 jun 08 – Marie Grusell

SOM-rapport nr 44 år 2008
Web 2.0 – om deltagande online
Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har tillgång till nätet och en ökande andel är uppkopplade via bredband (se Holmberg och Weibull i denna bok; jfr mediebarometern 2007). Allt fler aktiviteter flyttar ut på nätet samtidigt som internet möjliggör nya typer av aktiviteter och nya sätt att göra saker på.
1 jun 08 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 44 år 2008
Från hardcore till parent gamer. onlinespelande, ålder och livsstil
”Greetings. This is a group application to join the Guild. Who we are: As you might have figured out, we are five RL friends, two couples and me (I haven’t figured out how to get my better half to play computer games). We call ourselves Parent-Gamers for natural reasons … we love games;) We’re in our 30:s and live in Gothenburg, Sweden./…/Many of us started as hardcore but have advanced to the next level… parent-gamer!/…/What we seek: A humble, mature and nappy-friendly community where each individual matters. As stated above we’re not hardcore but would like to have the opportunity to participate in more advanced raids when our kids allow us to” (ansökan om guildmedlemskap på ett forum för onlinespelet everquest ii)
1 jun 08 – Monika Djerf-Pierre

SOM-rapport nr 44 år 2008
Mobilgenerationer i skilda världar
Att mobilen i allt högre utsträckning är en multimedial tingest är knappast någon nyhet, vare sig för medieforskare eller för allmänhet. Nya funktioner adderas till de senaste mobilmodellerna i en takt som mobiloperatörerna knappt hänger med i, och för den som vill hålla sig à jour med det allra senaste i applikationer gäller det att byta mobil ofta. Givetvis hänger denna utveckling tätt samman med den övriga medieutvecklingen, där ord som konvergens inom teknik, marknader och innehåll hör till det tidiga 2000-talets vardagsvokabulär (Storsul & Stuedal 2007). Mobilen har därmed under senare tid alltmer kommit att bli en sinnebild för den tekniska konvergensen. Men genom att anta formen av ett multimedieverktyg med en lång rad olika funktioner, öppnar den också för konvergensens dialektiska motsats divergens, det vill säga den tendens som uppstår när texter uppträder på olika tekniska plattformar, och därigenom får olika funktioner, bland annat beroende på i vilken kontext de kan nyttjas. Att läsa nyheterna på mobilen på bussen till jobbet ger en annorlunda läsupplevelse jämfört med att läsa pappersutgåvan till morgonkaffet. Genom denna typ av flexibilitet i form av textuell divergens kommer olika innehåll att nyttjas på skilda sätt av olika grupper av användare.
1 jun 08 – Göran Bolin

SOM-rapport nr 44 år 2008
EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION?
Nyhetssverige är i hög grad präglat av papperstidningar och public service-kanaler i radio och tv. Emellertid har användningen av dessa nyhetsmedier minskat något under det senaste decenniet (se inledningskapitlet i denna volym). Fet förklaras delvis utifrån att Sverige blivit ett internet-och gratistidningsland (Bergström 2007, Westlund 2007a, se också Mathias Färdighs kapitel i denna volym). Gratis- och nättidningars gemensamma kännetecken är att de tillhandahåller korta nyheter som är gratis. Gratistidningen finns tillgänglig på stan och passar in i den rörliga livsstilen. Genom internet, antingen hemma, på arbetsplatsen eller skolan, är det möjligt att uppdatera sig med nättidningar. Ungdomar, unga vuxna, män och tjänstemän är överrepresenterade nättidningsanvändare (Bergström 2005). Ännu ett medium som uppvisar liknande drag har börjat bli tillgängligt. Det är mobilen. Även om nyheter i mobilen inte är gratis uppvisar den i övrigt egenskaper som stämmer överens med nätnyheter i datorn och gratistidningar. Det har visat sig att nyhetsanvändare av gratis- och nättidningar i högre utsträckning än andra har börjat ta del av nyheter också i mobilen (Westlund 2007a).
1 jun 08 – Oscar Westlund

SOM-rapport nr 44 år 2008
SKILDA ÅSIKTER OM MEDIEPOLITIK
Det har alltid funnits skilda åsikter om vilken roll medier skall ha i ett samhälle. Åsikterna är inte sällan förankrade i någon politisk ideologi eller i varje fall kopplade till någon föreställning om det goda samhället. Det har gjorts olika försök att systematisera olika typfall av förhållandet mellan massmedierna och politik. Ett av de mest kända försöken den amerikanska Hutchins-kommissionens. I sin rapport från 1947 urskilde man fyra massmedieideologier: den auktoritära, den frihetliga, den marxistiska och den sociala ansvarsideologin (Hadenius, Weibull och Wadbring, 2008).
1 jun 08 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
Ökat opinionsstöd för EU
Stödet för EU fortsätter att öka i den svenska opinionen. Tiden och måhända också erfarenheten mal långsamt ned det svenska EU-motståndet. SOM-institutets långsiktiga opinionsstudier 2007 visar det starkaste stödet för det svenska medlemskapet som vi någonsin uppmätt. Bra nära en majoritet (46 procent) anger att de i huvudsak är för medlemskapet jämfört med endast 29 procent som är emot. Tjugofem procent har ingen åsikt. När EU-motståndet var som störst 1996 var siffrorna nästan omvända med 52 procent mot medlemskapet och 33 procent för. Omsvängningen har varit mycket påtaglig.1 EU-motståndarna har tappat 23 procentenheter under de senaste elva åren. EU-anhängarna har vunnit större delen av detta tapp (plus 13 procentenheter), men andelen utan åsikt har också vuxit från 15 till 25 procent (plus 10 procentenheter). EU-frågan är idag inte en lika negativ och het stridsfråga som under 1990-talet. Positiva och neutrala sentiment visavi EU har långsamt vuxit i styrka (se figur 1).
1 jun 08 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 44 år 2008
NATO-MEDLEMSKAP OCH SVENSK MILITÄR NÄRVARO I AFGHANISTAN
Frågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik och debatt. Sveriges militära alliansfrihet ligger fast, samtidigt som samarbetet med Nato utvecklas. Bland de politiska partierna förespråkar moderaterna och folkpartiet att Sverige söker medlemskap i Nato nu, medan kristdemokraterna är tveksamma och centern vill behålla alliansfriheten. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet säger klart nej till svenskt Nato-medlemskap. Den borgerliga alliansregeringen har garanterat att man inte kommer att driva frågan om Nato-medlemskap under mandatperioden, samt att ett svenskt Nato-medlemskap inte är möjligt utan att socialdemokraterna först sluter upp bakom den linjen.
1 jun 08 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 44 år 2008
EN FÖRÄNDRAD VÄRLDSBILD?
Det finns händelser som ändrar både tiden och rummet. Andra världskrigets slut 1945 är ett exempel. Efter det började inte bara en ny tideräkning utan det skapades också en ny värld dominerad av USA och Sovjet. Vi fick en efterkrigsgeneration vars världsbild präglades av det kalla kriget. Berlinmurens fall 1989 och demokratiseringen av Östeuropa är en annan händelse som fick betydelse för vår bild av världen genom att gamla föreställningar inte längre fungerade. En tredje händelse var terrorattacken i USA i september 2001 kom att visa på en ny typ av global konflikt, där religion blev en ny dimension i synen på världen.
1 jun 08 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 44 år 2008
Den nationella SOM-undersökningen 2007
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning – Riks-SOM – i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för samhälle opinion Massmedia).1 Riks-SOM-undersökningen 2007 är således den 22:e i ordningen. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
1 jun 08 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 41 år 2007
FÖRORD
Det nya Sverige är den 41:a publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. Den tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från hösten 2006. Liksom de senaste undersökningarna omfattar den två riksrepresentativa undersökningar på vardera 3 025 slumpmässigt valda personer i åldern 15-85 år.
15 jun 07 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
Det nya Sverige
För 370 år sedan lämnade fartygen “Calmare Nyckel” och “Gripen Göteborg” för en resa till det som skulle bli nya Sverige på den nordamerikanska kontinenten. De två fartygen under befäl av tysken Peter Minuit ankrade utanför Delawarefloden i mars 1638. Redan samma månad hade Minuit förhandlat fram ett första landköp som avsåg en kuststräcka väster om floden. .
15 jun 07 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
Kreativitetens geografi
Det finns flera relativt nya begrepp som används flitigt i dagens samhällsdebatt. Man talar bland annat om informationssamhället, om den kunskapsbaserade ekonomin och om den kreativa klassen.
15 jun 07 – Rudolf Antoni

SOM-rapport nr 41 år 2007
Den medierade verkligheten
I början av mars 2007 dog den franske filosofen och samhällsvetaren Jean Baudrillard. Han är framför allt känd som en företrädare för postmodernismen. Från att till en början arbetat inom marxistisk teoritradition började han på 1970-talet utveckla en egen teoribildning kring det moderna samhället. i systembygget spelar informationsproduktion, media, cybernetiska modeller och underhållningsindustri viktiga roller.
15 jun 07 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
De postsekulära generationerna
På sammanfattar statsvetarna Pippa Norris och Ronald Inglehart (2004:217) sin världsomfattande studie om religiositet över nästan hela jordklotet. I deras undersökning framkommer den svenska befolkningens extrema position som ett av världens mest sekulariserade. Sekularisering förstås som en förändring över tid: allt eftersom samhället utvecklas minskar religionens betydelse inom allt fler områden för allt fler människor (Demker 1998; jfr Dobbelaere 1999). Men denna utveckling antas även äga rum mellan generationer: för varje generation ökar sekulariseringen.
15 jun 07 – Magnus Hagevi

SOM-rapport nr 41 år 2007
Forskningsförtroendet försvagas
Forskningen vid universiteten har mött en ökad kritik under senare år. De oftast positiva nyhetsrapporterna om nya forskningsresultat har ibland blandats upp med inslag om forskningsfusk och om enskilda forskare som missbrukat sin ställning.
15 jun 07 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
Svensk förnyelse
Allt är förgängligt. Det menade redan Buddha. Ironiskt nog vilar konsumtionssamhället på lite av samma maxim. Den som är trendkänslig, frisinnad, fåfäng och har de ekonomiska resurserna byter ut gammalt mot nytt så snart en lockande ersättare uppträder på marknaden. Den perfekte konsumtenten fäster sig inte vid sina ägodelar (så långt ense med Buddha), men lägger stor energi på att ständigt jaga nya (medan Buddhas efterföljare söker inre frid).
15 jun 07 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Ökat förtroende - bara en valårseffekt?
Forskning om förtroende är bland det viktigaste som finns inom samhällsvetenskapen. Utan förtroende människor emellan eller mellan människorna och samhällets institutioner brakar det civiliserade samhället samman (Johansson m fl 2006). Utan förtroende vågar vi inte äta den inköpta maten, lämna barnen på dagis eller sätta in pengar på banken.
15 jun 07 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
Trovärdig välfärdspolitik?
De senaste tjugo åren har präglats av starka svängningar i den offentliga ekonomin. Under högkonjunkturen i slutet av 1980-talet översteg de offentliga inkomsterna de offentliga utgifterna. Tre år av sjunkande BNP, stigande arbetslöshet och sjunkande skattekvot medförde emellertid i början på 1990-talet ett snabbt växande gap mellan den offentliga sektorns inkomster och utgifter och för 1993 redovisades ett rekordstort underskott i det finansiella sparandet motsvarande 13 procent av BNP.
15 jun 07 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Medborgare och riksdagsledamöter om demokratin i Sverige 1996-2006
Misstron mot politiker och politiska institutioner har i västerländska demokratier ökat under en lång tid. Misstron mot demokratin som princip har däremot inte ökat. Samtidigt finns ett teoretiskt nära samband mellan politiskt förtroende och legitimiteten för det politiska systemet. Förtroende för politiker och politiska institutioner ger det politiska systemet legitimitet.
15 jun 07 – Martin Brothén

SOM-rapport nr 41 år 2007
Så vill svenska folket bli Styrt
Våra grundlagar reglerar den offentliga makten och fastställer demokratins spelregler. i grundlagarna återfinns samhällskontraktet mellan staten och dess medborgare: vilka fri- och rättigheter medborgarna garanteras av staten och under vilka omständigheter staten har möjlighet att inskränka dem. i grundlagen fastställs den maktpolitiska infrastrukturen för ett land: valsystemets utformning, relationen mellan regering och riksdag och mellan staten och kommunerna.
15 jun 07 – Henrik Oscarsson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Sverigedemokrater - vilka är dom och vad vill dom?
Sverigedemokraterna är Sveriges mest impopulära parti. I SOM-undersökningarna kan svarspersonerna ange hur mycket de gillar eller ogillar olika partier. Skalan löper mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). I de två senaste undersökningarna 2005 och 2006 har inte bara riksdagspartierna funnits med i mätningen.
15 jun 07 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 41 år 2007
Göran Perssons uppgång och fall
Göran Perssons personliga opinionsresa har varit dramatisk. Han började lågt i en grop och grävde sig nedåt. SOM-institutets mätningar av hans personliga popularitet på en skala mellan -50 (ogillar) till +50 (gillar) visar på ett medelvärde på -4 i första mätningen 1996 och ett än lägre värde på -9 år 1999.
15 jun 07 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 41 år 2007
Är vi överens om den politiska dagordningen?
En väsentlig utgångspunkt i en väl fungerande demokrati är att väljare och deras förtroendevalda är överens om vilka problemområden som är viktiga i samhället i dag. Det bör finnas en konsensus om vilka frågor som ska prioriteras.
15 jun 07 – Mari Eriksson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?
Den offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ. oftast är det de dåliga exemplen vi får kännedom om genom massmedia eller bekanta. Det kan vara reportage om att det är svårt att komma fram till vårdcentralen i en kommun eller om det gamla paret som inte får dela bostad på äldreboendet.
15 jun 07 – Maria Pettersson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Förtroendet För polisen 1986 - 2006
De naturvetenskapliga influenserna på samhällsvetenskapen gjorde sig gällande i mitten på förra seklet. Albert Einstein lär i ett inslag på amerikansk TV ha sammanfattat rättsväsendets betydelse i relation till den mellanmänskliga tillitens för ett fredligt samhälle med orden "every kind of peaceful cooperation among men is primarily based on mutual trust and only secondarily on institutions such as courts of justice and police."
15 jun 07 – Gabriella Sandstig

SOM-rapport nr 41 år 2007
Den förändrade alkoholopinionen
En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under 2000-talets första år gällde alkoholpolitik. när Sveriges undantag om begränsad alkoholinförsel upphörde år 2003 uppstod en osäkerhet hur den nya situationen skulle hanteras. medieuppmärksamhet för ett kraftigt ökande antal svenska inköpsresor till Danmark och tyskland spädde på diskussionen. Å ena sidan fanns det en oro för konsekvenserna av den ökade mängden alkohol som flödade in i Sverige framför allt i Sydsverige, å andra sidan en osäkerhet om framtiden för det svenska försäljningsmonopolet på alkohol och dess sociala betydelse.
15 jun 07 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
Kriminalpolitik - inte så hett som man kan tro
En vanlig tanke är att vårt samhälle är besatt av brott. Att kulten av säkerhet, trygghet och kontroll leder till en fixering vid det avvikande, det brottsliga. I litteraturen framträder samhällsfilosofer som Ulrich Beck och Zygmunt Bauman samt rättssociologen David Garland som några av de mer tongivande för ett sådant perspektiv.
15 jun 07 – Marie Demker och Göran Duus-Otterström

SOM-rapport nr 41 år 2007
Bibliotek och läsande - individuell stimulans eller samhällsnytta?
Biblioteken har trots viss stabilitet över tid ändå genomgått stora förändringar. de finns, liksom andra sociala institutioner på en föränderlig arena där värderingar, ekonomiska och politiska villkor förändras. Biblioteken agerar också på en "informationsmarknad" där det på senare år tillkommit många olika nya media, teknologier och aktörer. En sådan förändringsprocess återfinns i flera länder i västvärlden.
15 jun 07 – Lars Höglund och Eva Wahlström

SOM-rapport nr 41 år 2007
Samlare i konsumtionskultur
De flesta människor har nog träffat på en samlare någon gång i livet. Det kan vara en bekant, familjemedlem eller någon man sett, hört eller läst om i medier och skönlitteratur. Det är sällan historier om samlare går obemärkt förbi. Deras engagemang och nyfikenhet inför det de samlar på väcker oftast intresse. Samlare delar gärna med sig av sina erfarenheter och det gör att det är fascinerande att som forskare eller journalist få möjlighet att ta del av deras kunskaper och upplevelser.
15 jun 07 – Karin M. Ekström

SOM-rapport nr 41 år 2007
Hundens plats i folkhemmet
Det finns drygt 700 000 hundar i Sverige. Ungefär var åttonde hushåll har hund. Hundar förekommer i olika miljöer som sällskapshundar, jakthundar och medhjälpare till människan på olika sätt. Vilken plats hunden ska ha i samhället är en ständigt pågående diskussion och olika frågor uppmärksammas bland annat i media och i den politiska debatten.
15 jun 07 – Anna Bendz

SOM-rapport nr 41 år 2007
Miljöopinionen i hetluften
En ständigt närvarande fråga bland samhällsvetare är vilka aktörer som huvudsakligen bestämmer den politiska dagordningen och i förlängningen även människors åsikter och attityder. En kandidat som är med och konkurrerar om toppplaceringarna är massmedia - för det stora flertalet medborgare kanske den viktigaste informationskanalen när det gäller samhällsfrågor (McCombs & Shaw 1972; Dearing & Rogers 1996; McCombs, Shaw et. al 1997; asp 1986; Johansson 1998; Strömbäck 2000).
15 jun 07 – Sverker C. Jagers och Johan Martinsson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Mojnande framgångsvind för kärnkraften
När vi efter många års diskuterande verkligen började avveckla kärnkraften svängde opinionen och ville ha den kvar. SOM-institutets mest konkreta åsiktsfråga kring kärnkraftens framtid i Sverige visar på en mycket påtaglig opinionsförändring (se tabell 1 och figur 1). År 1998 - innan den första reaktorn i Barsebäck hade stoppats - ville 57 procent av svenska folket att kärnkraften på lång sikt skulle avvecklas.
15 jun 07 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 41 år 2007
Sol, vind och vågor
Sol, olja och naturgas står för huvuddelen av världens totala elproduktion. För att komma bort från beroendet av fossila energikällor i energisystemen har intresset bland annat riktats mot utveckling av alternativa energikällor.
15 jun 07 – Per Hedberg

SOM-rapport nr 41 år 2007
Svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsperspektiv
År 2006 fortsatte dagspressens samlade upplaga att sjunka något. Det är framförallt kvällspressen som står för nedgången, med en upplageförlust om drygt tre procent. På en övergripande nivå kan den långsiktiga nedgången förstås mot bakgrund av sociala och ekonomiska förändringar i det svenska samhället samt av förändringar i mediesystemet.
15 jun 07 – Oscar Westlund

SOM-rapport nr 41 år 2007
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort
Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil nivå, åtminstone sett till den totala läsningen. Men när läsningen bryts ner i mindre grupper, visar det sig att demografiska faktorer såväl som individuella intressen och behov spelar stor roll för läsningens omfattning (se Oscars Westlunds kapitel i denna volym). Detsamma gäller även för läsningen av olika typer av innehåll i den lokala morgontidningen.
15 jun 07 – Ulrika Andersson

SOM-rapport nr 41 år 2007
Konsekvenser av tidningskrig - exemplet Stockholm
Häromdagen röjde jag bland gamla papper och fann en inbjudan till Publicistklubben från april 1991 med rubriken: Dagspressens dödsdans. Utan frågetecken! Det är vare sig första, sista eller enda gången likartade formuleringar dykt upp.
15 jun 07 – Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 41 år 2007
Radion 2006
I undersökningar av medieutveckling kallas radion ofta för det glömda mediet. Den finns sällan med i mediedebatten och hamnar vanligen i skuggan av televisionen när det gäller genomslag i opinionen och i skuggan av nät och MP3-spelare när det talas om medieframtiden.
15 jun 07 – Jan Strid

SOM-rapport nr 41 år 2007
Morgondagens publik
Det finns många åsikter om filmens- och inte minst biografens framtid. En del dömer ut den som ett förlegat eko från det förflutna medan andra snarare ser tekniska och innehållsliga utvecklingsmöjligheter. Filmskaparen George Lucas uppgav nyligen i en intervju att han tror att filmbranschen står inför en revolution där individualitet och flexibilitet styr medievalet mer än gammal vana.
15 jun 07 – Rudolf Antoni

SOM-rapport nr 41 år 2007
Medieförtroende och medieanvändning
Går det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas journalistik som står i centrum. Under 2006 har kritiken accentuerats och Expressen har även fällts i domstol för osanna artiklar om skådespelaren Michael Persbrandt och en enskild journalist för att han utgav sig vara polis för att få fram uppgifter. Kvällspressens överdrifter är ofta uppenbara och det finns en väl dokumenterad skepsis mot deras innehåll. Men kritiken har också gällt morgontidningar och television. En studie kunde visa att landets största morgontidning uppvisade en borgerlig profil även på nyhetsplats under valrörelsen 2006 (Asp, 2006). Sveriges Televisions program om "Ordförande Persson" i mars 2007 har utsatts för stark kritik, inte minst av huvudpersonen själv (Svenska Dagbladet 2007-03-29).
15 jun 07 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 41 år 2007
Internetval 2006 - för de redan frälsta
Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det då internet skulle få sitt stora genombrott i svenska allmänna val? Frågorna har varit många efter de senaste årens stagnation. Raka kurvor har visat på att internetanvändningen, åtminstone tillfälligt, har "satt sig".
15 jun 07 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 41 år 2007
Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg
I dagens Sverige har i stort sett alla människor under 60 års ålder en egen mobiltelefon. Den nationella SOM-undersökningen 2006 visar att även bland personer som passerat denna ålder är innehavet högt - 89 procent bland 60-75-åringar, och 62 procent i åldrarna däröver.
15 jun 07 – Göran Bolin

SOM-rapport nr 41 år 2007
Mobiltelefonen - ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade?
Nyheter och mobiltelefoni är globalt spridda fenomen som utgör en integrerad del av svenskarnas vardag. Kring millennieskiftet förenades dessa två fenomen genom att funktioner som radio och internet tekniskt integrerades i mobiltelefoner. I dagsläget ger i princip alla mobiltelefoner som säljs möjlighet till internetuppkoppling. Svenskarna använder emellertid framförallt sin mobiltelefon som ett kommunikationsmedium - för röstsamtal, SMS etc. (Se Bolin 2005, 2006 samt Bolins kapitel i denna volym).
15 jun 07 – Oscar Westlund

SOM-rapport nr 41 år 2007
Positiva opinionsvindar för EU
Det svenska EU -medlemskapet har hittills inte varit någon opinionsmässig succé. EU-anhängarna vann folkomröstningen 1994 - men mycket knappt, 52,3 procent för Ja mot 46,8 för Nej och 0,9 procent blankröster . Och det ledde inte till att det nya medlemskapet möttes med folklig entusiasm. Snarare tvärtom.
15 jun 07 – Sören Holmberg och Rutger Lindahl

SOM-rapport nr 41 år 2007
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion
Sverige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges deltagande i Isaf (International Security Assistance Force) i Afghanistan. Isaf tillkom i samband med att den USA-ledda koalitionen störtade talibanregeringen i Afghanistan. Isaf är en fredsbevarande operation och arbetar under ett mandat av FN:s säkerhetsråd (resolution 1386) samt enligt ett avtal mellan Isaf och den afghanska regeringen. Sverige har medverkat i Isaf sedan den 1 januari 2002 och totalt uppgår det svenska truppbidraget till omkring 330 personer.
15 jun 07 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 41 år 2007
Libanonkriget i svensk opinion
I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den arabiska Västbanken med östra Jerusalem och kontrollerar även i praktiken gränserna till Gazaremsan. Men kriget och ockupationen innebar inte fred och säkerhet för Israel. I stället har de 40 åren präglats av nya krig eller krigshot, terrorhandlingar och palestinska uppror. En självständig palestinsk stat på Gazaremsan och Västbanken är fortfarande avlägsen.
15 jun 07 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 41 år 2007
Flyktingpolitik - viktigt för vem?
Under hösten 2006 byttes den svenska socialdemokratiska regeringen ut. Valdagens viktigaste budskap var förstås just det - en ny borgerlig regering skulle få makten i Sverige. Men samtidigt kom en stor del av uppmärksamheten att riktas mot ett parti som inte ens tog sig in i riksdagen, nämligen sverigedemokraterna. Tack vare lokala framgångar, mest anmärkningsvärt i Landskrona med 22 procent, har sverigedemokraternas politik kommit i mediernas fokus efter valet.
15 jun 07 – Marie Demker

SOM-rapport nr 39 år 2006
Förord
Du stora nya värld är den 39:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. Den tar sin utgångspunkt i den nationella SOM-undersökningen från senhösten 2005.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 39 år 2006
Du stora nya värld
Utopier har alltid utgjort en stark lockelse på människor. De är tankefigurer som skapar debatt och kontrovers. Paradiset finns inbäddat både i religiösa framtidsbilder och i de stora politiska ideologierna.
1 jul 06 – Sören Holmberg o Lennart Weibull

SOM-rapport nr 39 år 2006
Servicedemokratins återuppståndelse
Perioden från mitten av sextiotalet till det nya millenniets första år kan med utgångspunkt från medborgarnas bedömningar av välfärdsstaten delas in i fyra skeden: De stora förväntningarnas missnöje, kritiken mot den offentliga sektorn, uppslutningen bakom välfärdsstaten, och välfärd i obalans.
1 jul 06 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Flagnande förtroende
Det övergripande resultatet i 2005 års mätning är att förtroendet för samhällsinstitutionerna flagnar. Av de tjugo institutioner som undersökts både 2004 och 2005 minskar allmänhetens förtroende för inte mindre än fjorton och i vissa fall relativt kraftigt.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 39 år 2006
Mot republik
I samband med kung Carl XVI Gustafs 60 årsdag har medierna fyllts av reportage om kungen, den kungliga familjen och monarkin. I den stora mängden artiklar har det också funnits en och annan ledare och kulturartikel som på principiella grunder förespråkat införandet av republik. Idag är emellertid frågan om monarki eller republik en icke-fråga i det offentliga Sverige.
1 jul 06 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Sjunkande förtroende för forskning
Förtroendet för universitet och forskning är högt i Sverige, men är på väg ned. Det är en tendens som kan utläsas SOM-mätningen 2005 i jämförelse med tidigare års mätningar.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 39 år 2006
Biblioteken, barnen och framtiden
Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt, men sedan några år tillbaka är det ännu fler som använder Internet.
1 jul 06 – Lars Höglund och Eva Wahlström

SOM-rapport nr 39 år 2006
Partipopularitet
Problemet med små partier i undersökningssammanhang är att de är små. Även i relativt omfattande surveystudier med 2000-3000 svarande i är det idag inte fler än cirka tio till trettio personer som röstar på eller sympatiserar med något enskilt parti utanför riksdagen.
1 jul 06 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 39 år 2006
Valens mobiliserande kraft
De allmänna valen brukar ofta kallas för demokratins högtidsstund. Det finns det också goda skäl att göra. Både demokratiteoretiskt och praktiskt är de allmänna valen nämligen centrala för förverkligandet av folkviljan.
1 jul 06 – Jesper Strömbäck och Bengt Johansson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Partisympatierna inför valet 2006
Det heter att historien går igen, men likväl kan ingen två gånger stiga ner i samma flod. Det är alltså ovisst vad vi har att lära om historien. Men det är definitivt svårare att sia om framtiden. Ändå har människor ett behov av att kunna planera inför framtiden och då är det lärdomar av historien som finns att tillgå. Den politiska människan är inget undantag. i detta kapitel analyseras vad den nutida historien säger om vad vi kan vänta oss i höstens riksdagsval.
1 jul 06 – Magnus Hagevi

SOM-rapport nr 39 år 2006
Förtroendet För riksdagen i slutet av mandatperioden
Andelen väljare som instämmer i Valundersökningens påståendefråga om att "de som sitter i riksdagen och beslutar [inte tar] mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker" har ökat från 46 procent 1968 till 68 procent efter 2002 års val. Under en 30-årsperiod har alltså politikerförtroendet minskat påtagligt i Sverige.
1 jul 06 – Martin Brothén

SOM-rapport nr 39 år 2006
Andrahandsopinionen
Inför 2006 års riksdagsval bombarderas väljarna med information om partiernas aktuella opinionsläge. Men opinionsinstitutens partisympatiundersökningar ger endast besked om ytligt liggande opinionsströmmar på folkopinionens hav.
1 jul 06 – Henrik Oscarsson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Finns det fortfarande en partipress?
Sverige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan politik och dagstidningar. Med framväxten av de moderna politiska partierna under 1800-talets andra del stärktes banden.
1 jul 06 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 39 år 2006
Stora regionala skillnader i attityden till flyktingar
I Sverige har den politiska sociologin sällan ägnat sig åt att undersöka regionala och geografiska förklaringar till skilda attityder. Genomgående har den s k socioekonomiska modellen dominerat.
1 jul 06 – Maria Demker

SOM-rapport nr 39 år 2006
Sociala nätverk och mellanmänsklig tillit
En av de stora samhällsvetarna i vår tid, den amerikanske sociologen James Coleman, publicerade 1990 sitt monumentala arbete Foundations of Social Theory, en rar tegelsten om sådär 800 sidor.
1 jul 06 – Bo Rothstein

SOM-rapport nr 39 år 2006
Hälsan sämre för kvinnor och arbetare
Hälsoekonomi betecknar ett kunskapsområde som omfattar såväl sjukvård som förebyggande insatser och rehabilitering. På senare tid har även försäkringsekonomiska frågor kopplats till hälso- och sjukvårdsområdet.
1 jul 06 – José Ferraz Nunes

SOM-rapport nr 39 år 2006
Besök på Calle Grenz shop
I ett industriområde i utkanten av staden burg på den tyska ön Fehmarn ligger Calle Grenz Shop. Det är en stormarknad helt inriktad på alkohol med skandinaver som viktigaste målgrupp.
1 jul 06 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 39 år 2006
På jakt efter den ekologiska medborgaren
Egentligen så fort ordet "miljö" för första gången uttalades lades samtidigt grunden för en akademisk debatt som sedan fortgått med en, som det tycks, aldrig sinande kraft (Barry 1999).
1 jul 06 – Sverker C. Jagers

SOM-rapport nr 39 år 2006
Ökad ledning för kärnkraftsförespråkarna
Energi-och kärnkraftsfrågor toppar inte svenska folkets lista över viktiga problem. Frågorna ligger inte ens på tio-i-topplistan. Annat var det på 1970-talet. Då var kärnkraften väljarnas viktigaste fråga i flera val (Holmberg, Westerståhl och Branzén 1977, Holmberg 1981). Och så sent som i början av 1990-talet - i efterbörden av Tjernobylolyckan - var kärnkraftsproblematiken en av folkets tio viktiga frågor i SOM-undersökningarna.
1 jul 06 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 39 år 2006
Svenska folket vill ha mer vindkraft
I jämförelse med t ex Tyskland och Danmark är utnyttjandet av vindkraft i Sverige förhållandevis blygsamt. Men Sverige står i startgroparna för en omfattande vindkraftsutbyggnad. Målet är att vindkraften 2015 skall producera el motsvarande 10 terrawatt timmar. Idag bidrar vindkraften med knappt 1 TWh.1 Som ett led i regeringens satsning på vindkraften lade man under våren 2006 fram Sveriges första vindkraftsproposition. I propositionen föreslås bland annat förenklingar i lagar och regelverk och utlovas stöd för att myndigheter, länsstyrelser och kommuner skall kunna prioritera en vindkraftsutbyggnad.2 regeringen planerar alltså en omfattande utbyggnad av vindkraften, frågan är hur väl denna ambition går i hand med folkopinionen? Är svenska folkets syn på vindkraftens framtid i Sverige lika positiv som regeringens?
1 jul 06 – Per Hedberg

SOM-rapport nr 39 år 2006
Hot och oro - att stämma i "Becken"
"I det framskridna moderna skapar samhället parallellt med rikedomar systematiskt också risker. Följaktligen motsvaras de fördelningsproblem och konflikter som råder i bristsamhället också av problem och konflikter som uppstår ur produktion, definiering och fördelning av tekniska och vetenskapliga risker." (Beck 1986: 29)
1 jul 06 – Sverker C. Jagers och Johan Martinsson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Nya vanor påverkar dagspressens spridning
Tidningsläsningen har blivit allt mer differentiera i det svenska samhället. Skillnaden mellan yngre och äldre gruppers läsvanor har ökat de senaste åren, likaså skillnaden mellan grupper med låg respektive hög resursnivå. Utvecklingen beror till viss del på förändringar i samhället, där livssituationen för vissa grupper har påverkats mer än för andra. Men det beror också på att mediesituationen som helhet har förändrats, genom introduktionen av ny teknik och nya medier.
1 jul 06 – Ulrika Andersson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Metro goes national
Den första dagliga gratisdistribuerade tidningen som startade i Sverige var Metro, och året var 1995. dagliga gratisdistribuerade tidningar kan sägas vara en svensk originalidé, för även om det funnits sådana tidningar på andra platser tidigare så har ingen av dem lyckats expandera och bli betydelsefulla på det sätt som Metro och dess efterföljare blivit.
1 jul 06 – Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 39 år 2006
Svenska läsvanor
De senaste årens utveckling på bok-och tidskriftsmarknaden har åtminstone hittills besvarat frågan om internet kommer att innebära slutet för den era som i Europa inleddes av Gutenberg på 1400-talet - tryck på papper. Även om de elektroniska medierna hopar sig kring oss och vår livsstil kräver en allt snabbare konsumtion av både nöjen och information finner både böcker och tidskrifter sin plats i dagens samhälle. Bara under de senaste decennierna har i tur och ordning televisionen, videon, dataspelet och internet beskrivits som bokläsningens dödgrävare.
1 jul 06 – Rudolf Antoni

SOM-rapport nr 39 år 2006
Från radioprat till musikskval
Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. tiden som vi ägnar åt radion, ca 2 timmar och 21 minuter, och antalet kanaler som vi växlar mellan, 2 till 3 stycken, är också tämligen stabilt (Mediebarometern 2005, Strid 2004). de som väljer talkanaler växlar mellan dessa och de som vill lyssna på musik väljer mellan musikkanalerna.
1 jul 06 – Jan Strid

SOM-rapport nr 39 år 2006
Regelbundna tv-vanor
En genomsnittlig dag under 2005 ägnade en genomsnittlig svensk knappt 1 timma och 40 minuter åt att titta på tv; de flesta människor tittar åtminstone på något (Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2005, 2006). Men det innebär inte att alla tittar på samma program - eller för den delen samma kanaler (se t.ex. Bjur 2005; Hill m.fl. 2005; Höijer 1998, s. 265ff.). Annat var det i televisionens barndom; under 1960-talet fick tv-tittaren hålla till godo med programmen i Sveriges Televisions enda kanal. i december 1969 startade sändningarna i TV2. Men det verkliga startskottet för flerkanalssystemet av i dag avfyrades 1989 i och med beslutet om att släppa in en reklamfinansierad kanal på den markbundna banan: TV4. Därefter har svenskt tv-utbud kontinuerligt förändrats i kommersiell riktning, med alltfler privatägda och reklambärande kanaler.
1 jul 06 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 39 år 2006
Ja till reklam - men bara när Jag själv får välja!
Får du ibland känsla av att reklamen finns överallt? Ja, känslan är kanske inte helt obefogad för under de senaste decennierna har utbudet av reklam i svenska medier i stort sett fördubblats (Gustafsson 2005; Grusell 2005). Det cirkulerar olika siffror, men fullt rimligt är att vi varje dag nås av cirka 3000 olika reklambudskap.1 Slår man ut denna siffra över ett dygn nås vi av närmare 200 reklambudskap per timma. Ökning kan främst tillskrivas nya reklambärande medier, det vill säga medier som förmedlar reklam med kommersiell avsikt. I slutet av 1980-talet fanns ingen radioreklam och knappt någon tv-reklam och internet var något som de flesta inte kände till. Nuförtiden är dessa medier självklara reklambärare och når en stor publik varje dag (Grusell 2005). Med en daglig medieanvändning på närmare 6 timmar (Mediebarometern, 2004) kan vi utan överdrift säga att reklamen tar en allt större plats i vardagslivet.
1 jul 06 – Marie Grusell

SOM-rapport nr 39 år 2006
Biografen i den digitala medieåldern
Biograffilmen kom till i en tid av stora samhälleliga förändringar. Den blomstrande industrialismen innebar en geografisk koncentration av befolkningen och i förlängningen att helt nya samhällsklasser växte fram i städerna. Med detta följde nya levnadsvanor, ändrade ekonomiska förutsättningar och ett allt större behov av fritidsnöjen. I denna kontext fann den förhållandevis billiga massproducerade biofilmen snabbt sin publik i den växande industriarbetarklassen. Under det senaste seklet har dock denna klass såväl som samhället i stort genomgått många omvälvande förändringar och det finns mycket som tyder på att vi idag befinner oss mitt inne i en förändring vars magnitud på många sätt motsvarar övergången från bondesamhälle till industrisamhälle. (florida 2005)
1 jul 06 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 39 år 2006
Nyheter, bloggar och offentliga sajter
Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar. Det har de senaste tio åren diskuterats kring internets roll i olika sammanhang. Vi vet vid det här laget att nätet inte betytt några omvälvande förändringar vare sig inom det ena eller det andra området. Vi ser däremot att betydelsen inom vissa användningsområden och i vissa grupper ökar successivt.
1 jul 06 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 39 år 2006
Makten över tekniken eller teknikens Makt? Mönster i Mobilanvändning 2005
En dominerande fråga i den fortlöpande diskussionen om effekten av nya medieteknologier, och förvisso även andra teknologiska innovationer, är huruvida den historiska utvecklingen styrs av tekniken eller om det är andra kulturella eller samhälleliga faktorer som befrämjar viss teknikutveckling. Diskussionen brukar ofta spaltas upp i dikotomin kulturdeterminism kontra teknikdeterminism. Ett teknikdeterministiskt perspektiv framhåller samhällets beroende av teknologiska landvinningar som uppkommer genom innovationer av enskilda män (mer sällan kvinnor). Samhället blir i detta perspektiv en effekt av tekniken (Williams 1974/1979, s. 9ff).
1 jul 06 – Göran Bolin

SOM-rapport nr 39 år 2006
Medieförtroendets betydelse
Människors känsla av förtroende har undersökts i flera forskningssammanhang. En sökning på förtroende i biblioteksdatabasen Libris ger omkring trehundra sökträffar, och söker man på trust tiofaldigas sökresultatet. Förtroende kan ses som en demokratisk fråga, det är en nödvändig förutsättning för samhället att människor överlag känner ett visst förtroende. (Putnam, 2000, Rothstein, 2003)
1 jul 06 – Oscar Westlund

SOM-rapport nr 39 år 2006
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen
De borgerliga partierna vill under namnet "Allians för Sverige" samordna sin politik och inför den svenska väljarkåren framstå som mer eniga och mer handlingskraftiga än någonsin tidigare. De utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna är ett av de fält där det går att iaktta sprickor i den borgerliga alliansen. Inom biståndspolitiken vill t ex moderaterna avsätta betydligt mindre pengar än kristdemokraterna. Inom säkerhetspolitiken vill folkpartiet att Sverige med omedelbar verkan söker medlemskap i Nato, moderaterna och kristdemokraterna vill avvakta medan centerpartiet vill bibehålla den militära alliansfriheten och därför säger bestämt nej till ett svenskt Nato-medlemskap.
1 jul 06 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 39 år 2006
En kluven EU-opinion
Intresset för internationella frågor är stort bland svenskar. Två tredjedelar av dem som tillfrågades i 2005 års SOM-undersökning uppgav att deras internationella intresse är stort. När det gäller EU-frågor är intressenivån lägre. De ointresserade är ungefär lika många som de intresserade. Det är knappast förvånande att andelen förespråkare för EU-medlemskap i högre grad än EU-motståndare uppger att de är intresserade av EU-frågor (74 procent jämfört med 39 procent). När det gäller intresse för internationella frågor i allmänhet är intresset höger både bland EU-motståndare (62 procent) och bland EU-förespråkare (82 procent).
1 jul 06 – Rutger Lindahl

SOM-rapport nr 39 år 2006
Myndigheters handlingsberedskap
Uppmärksamheten i det svenska samhället för naturkatastrofer, kriser och krig är hög. En rad händelser, t.ex. Terrorattackerna i USA, Spanien, Indonesien och Storbritannien, liksom flodvågskatastrofen i Sydostasien och årets omfattande översvämningar i Centraleuropa har ökat svenska folkets medvetenhet om hot och risker i samhället. Frågan om hur väl förberedda myndigheterna är för att hantera dessa risker och hot har, bl.a. Genom debatten kring flodvågskatastrofen 2004 fått ökad aktualitet.
1 jul 06 – Marcia Grimes och Rutger Lindahl

SOM-rapport nr 39 år 2006
Den nationella SOM-undersökningen 2005
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning - Riks-SOM - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för samhälle opinion Massmedia).1 Riks-SOM-undersökningen 2005 innebär således undersökningens 20-årsjubileum. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.
1 jul 06 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 36 år 2005
Förord
Lyckan kommer, lyckan går, är den 35:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma rapporten år 1987. De första skrifterna bestod av kortfattade projektredovisningar av medverkande forskare, där svaren på enskilda frågor avrapporterades. De senaste årens volymer har i ökande utsträckning kunnat presentera långa mätserier om svenska folkets vanor och attityder inom politik och medier författade av ledande forskare från olika discipliner.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Lyckan kommer, lyckan går
De flesta svenskar känner säkert igen orden Lyckan kommer, lyckan går, men är möjligen osäkra på varifrån de kommer. Ändå har flertalet, särskilt i den äldre generationen, med stor säkerhet hört den många gånger - troligen redan innan de var riktigt medvetna om sin omvärld.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Långsiktiga värdetrender
Du finner dem långt under den stormiga ytan på folkopinionernas hav, väl skyddade från nyckfulla opinionskast, oberäknelig mediebevakning och dagspolitiska vardagshändelser. De klarar sig oförändrade genom kortsiktiga politiska och ekonomiska konjunkturer. De överbryggar generations- och nationsgränser. De utgör den hårda kärna kring vilka vi människor bygger våra ideologier, attityder och preferenser. De är de primära motiven och drivkrafterna bakom våra beteenden: Våra grundläggande värden.
15 jun 05 – Henrik Oscarsson

SOM-rapport nr 36 år 2005
Svenska folket, den offentliga sektorn och välfärdsstaten
De första byggstenarna till välfärdsstaten lades under slutet av 1800-talet. Under mellankrigstiden utvidgades de sociala trygghetssystemen och staten och kommunerna engagerades i serviceproduktion. Under senare delen av 1930-talet kom begreppet välfärdsstat i bruk (Kuhnle och Solheim 1985). Det var emellertid först efter andra världskriget och framför allt under 1960- och 1970-talen som en snabb utbyggnad av välfärdsstaten i Sverige genomfördes med en kraftig expansion av både transfereringarna på nationell nivå och de offentligt finansierade tjänsterna på lokal nivå.
15 jun 05 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 36 år 2005
Rimligt förtroende?
En av SOM-institutets längsta tidsserier är mätningen av svenskarnas förtroende för olika samhällsinstitutioner. Vi har följt förändringarna i de samlade bedömningarna och analyserat skillnader i samhällsförtroende mellan olika grupper. Den långa tidsserien har även givit oss möjligheter att belysa hur olika politiska och sociala opinionsvindar påverkar allmänhetens förtroende, liksom vi har kunnat följa hur opinionsklimatet har betydelse för hur människor med olika bakgrund värderar samhällets institutioner.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Riksdagsledamöterna, valkretsen och riksdagen
Riksdagen är inte bara en institution. Den består också av 349 individer. Utifrån statsvetenskapliga teorier om legitimitet och stöd för demokratin och tidigare genomförda empiriska studier i USA finns det anledning att förvänta sig att medborgare i sina förtroendebedömningar skiljer mellan institutionen och dess enskilda ledamöter.
15 jun 05 – Martin Brothén

SOM-rapport nr 36 år 2005
Skatter och skattefusk
Välfärdsstaten är uppbyggd av många komponenter. Bland annat förutsätts ett relativt högt skatteuttag och ett stort mått av förtroende för medmänniskor och samhällets institutioner (Rothstein, 2003). Skatteuttag och förtroende hänger också i hög grad samman. Vissa skatter är mer (im) populära än andra, vilket bl.a. visar sig genom att attityden till skattenivåer skiljer sig åt mellan skatter.
15 jun 05 – Henrik Hammar, Sverker C. Jagers och Katarina Nordblom

SOM-rapport nr 36 år 2005
Enelergisparande
Etablerade politiker säger det, myndigheter säger det, och inte minst miljörörelsen säger det - vi måste minska energianvändandet. Skälen kan skifta: Oljekällorna sinar. Energiförbränning spär på växthuseffekten. Energiförbränning smutsar ned och riskerar människors hälsa. Pengar kan användas bättre än till dyr energi. Men oavsett skäl, uppmaningen blir densamma - spar på energin. Och omfattande energisparkampanjer dras igång.
15 jun 05 – Per Hedberg och Sören Holmberg

SOM-rapport nr 36 år 2005
Hemmahörande på flera nivåer
Det är spännande att iaktta den mängd av åtgärder som vidtas på olika politiska nivåer för att stärka människors känsla av samhörighet med en viss nivå eller ett visst territoriellt område. Olika försök att motverka dåligt rykte eller stärka gemenskapen förekommer i allt från stadsdelar i våra storstäder och ända upp till EU-nivå.
15 jun 05 – Linda Berg

SOM-rapport nr 36 år 2005
Rör inte vår välfärd!
Medborgare som protesterar mot nedskärningar i välfärden är en ganska vanlig syn runt om i Sverige idag. När verksamheten vid akuten Lidköping skulle bantas demonstrerade över 10000 personer och 40000 personer skrev under protestlistor (GT/Expressen 2004-04-06). Nedläggningen av fem vårdcentraler runt om i Göteborg skapade kraftiga protester som resulterade i både demonstrationer och ockupationer av vårdcentraler (GP 2004-02-01; 2003-12-21).
15 jun 05 – Maria Pettersson

SOM-rapport nr 36 år 2005
Vilka är det som litar på sina medmänniskor?
Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det svenska samhället. Svarspersonerna har fått frågan: "Enligt din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?". Svarsalternativet har utformats som en 0-10 skala där 0 markerats med "Det går inte att lita på människor i allmänhet" och 10 med "Det går att lita på människor i allmänhet". I tolkningen av svaren på denna fråga har de som fyllt i 0-3 på skalan klassificerats som "låglitare", de som fyllt i 4-6 som "mellanlitare" och de kryssat i någon av rutorna 7-10 som "höglitare".
15 jun 05 – Bo Rothstein

SOM-rapport nr 36 år 2005
Kultursverige
Begreppet kultur är mångfacetterat men ändå förledande enkelt att använda sig av i vardagligt tal. Man hör det ofta nämnt i helt olika samanhang och med vitt skilda betydelser som till exempel företagskultur eller matkultur. En annan vanlig betydelse av kultur är den geografiska som binder samman människor inom ett land - exempelvis danskar - eller ett område - stockholmare. Denna betydelse av kultur kan vara användbar i vissa sammanhang, men samtidigt går många nyanser förlorade när människor grupperas efter rumsliga principer (Eisenman 1999).
15 jun 05 – Rudolf Antoni

SOM-rapport nr 36 år 2005
Varför minskar biblioteksbesöken?
Att de svenska biblioteken utnyttjas av en stor del av befolkningen är välkänt och hänger bland annat samman med att läskunnigheten redan tidigt var god i Sverige. Folkbiblioteken har också en ideologisk bas med tidiga kopplingar till folkrörelserna. Mer än hälften av befolkningen uppger idag att de besöker bibliotek och antalet biblioteksbesök uppgår enligt SCB till ca 45 miljoner år 2003.
15 jun 05 – Lars Höglund och Eva Wahlström

SOM-rapport nr 36 år 2005
Viktigt med forskning på världsbästanivå
Svenska folket tycker det är viktigt att vi i Sverige satsar på forskning på världsbästanivå. Vi har under åren 2002-2004 ställt frågan för sammanlagt fjorton olika forskningsområden och fått klara majoriteter som svarat mycket eller ganska viktigt för tio av områdena. Medicinsk forskning toppar med över 90 procent som vill se spetsforskning när det gäller cancer och reumatiska sjukdomar.
15 jun 05 – Sören Holmberg, Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Svensk opinion om EU-medlemskapet
Det är i år tio år sedan Sverige inträdde som medlem i Europeiska unionen (EU). Beslutet föregicks av en folkomröstning som gav till resultat "ett knappt ja" till medlemskap. (Gilljam, Holmberg, m.fl., 1996) Ganska snart visade undersökningar att opinionsläget svängt. År 1996 uppgav fler än hälften (52 procent) av de tillfrågade att de i huvudsak var emot Sveriges medlemskap i EU.
15 jun 05 – Rutger Lindahl

SOM-rapport nr 36 år 2005
Svensk Nato-debatt på sparlåga
Luften har - åtminstone tillfälligt - gått ur den svenska Nato-debatten. Visserligen kräver folkpartiet fortfarande att Sverige skall överge den militära alliansfriheten och i stället söka medlemskap i Nato. Moderaterna har formellt intagit samma ståndpunkt som folkpartiet, eftersom den moderata partistämman hösten 2003 röstade igenom ett sådant beslut mot den moderata partiledningens vilja.
15 jun 05 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 36 år 2005
Kärnkraftsanhängarna behåller ledningen
Det som hände 2003 var inte en tillfällighet. Kärnkraftsanhängarna blev då för första gången fler än kärnkraftsmotståndarna i Sverige. I den senaste SOMmätningen 2004 behåller kärnkraftsanhängarna sin ledning, om än med ett något mindre försprång än året innan; 45 procent vill använda kärnkraften på lång sikt mot 36 procent som vill avveckla den. I undersökningen 2003 var andelen kärnkraftsanhängare 46 procent mot 34 procent motståndare (se tabell 1 och figur 1).
15 jun 05 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 36 år 2005
Svenska folket tycker om sol och vind
Energifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av vård, sysselsättning och utbildning. Endast en procent nämner energifrågorna som viktiga. Men det innebär inte att svenska folket saknar åsikter när det gäller energifrågor.
15 jun 05 – Per Hedberg

SOM-rapport nr 36 år 2005
Både tolerans och kritik i attityderna till invandrare
Hedersmord, arbetslösa invandrarakademiker, kriminella ungdomsgäng och apatiska flyktingbarn är några av de medieberättelser som varit vanliga under året som gått. Och visst ser vi en ökad kritik av flyktinginvandringen i opinionen under de senaste fyra åren - samtidigt ser vi inte motsvarande kritiska hållning mot dem som redan är här. Tvärtom.
15 jun 05 – Marie Demker

SOM-rapport nr 36 år 2005
Israel och PLO - 35 år i svensk opinion
På fredagskvällen den 16 januari 2004 gick Israels ambassadör i Sverige, Zvi Mazel, till attack mot ett konstverk, installationen "Snövit och sanningens vansinne", vid en vernissage på Historiska Museet i Stockholm. Konstverket bestod av en fontän och en bassäng med rött vatten. I bassängen flöt en segelbåt med en bild på den kvinnliga palestinska självmordsbomberskan Hanadi Jaradat, som i oktober 2003 sprängde sig själv och 19 andra personer till döds på en restaurang i Haifa i Israel.
15 jun 05 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 36 år 2005
Åsikter om våld och pornografi i medierna
I debatten om våldsutvecklingen i samhället förekommer ofta påståenden om att våldet har ökat under de senaste decennierna och att våldet blivit allt grövre. Om det verkligen förhåller sig så är dock inte säkerställt. Forskares analyser av våldsutvecklingen ger en något splittrad bild inte minst beroende på svårigheter att mäta omfattningen av våldsbrott (Estrada 2005). Dessutom sker förändringar i vad som uppfattas som våld över tid. Men den allmänna föreställningen är att våldet i samhället har ökat (Estrada 2005, Pollack 2001).
15 jun 05 – Ulla Carlsson

SOM-rapport nr 36 år 2005
Synen på aktualitetsjornalistiken i TV
Den 1 januari 1925 inledde Radiotjänst de första nationella radiosändningarna i Sverige. Radiotjänst var ett privat bolag, vars tillstånd att sända var omgärdat av en rad regler. En av dessa gällde att det skulle finnas ett programråd (Hadenius, 1998:50f). Programrådet skulle vara ett 'vid sidan av Aktiebolaget Radiotjänsts styrelse fristående organ för samtliga svenska radioprograms granskning och bedömande från allmänna synpunkter'.
15 jun 05 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Svenskarnas inställning till reklam
Reklam, reklam och åter reklam. I dag möter vi reklam nästan överallt. I morgontidningen läser vi annonser, på kommersiell TV ser vi på reklam och via radio lyssnar vi på reklam. Med posten får vi direktreklam och när vi kopplar upp oss på Internet möter vi reklam även där. Reklam är på liknande sätt också en del av de offentliga miljöerna. I busskurer förändras reklambudskapen veckovis, och i stadsmiljö kan vi varje dag se nya banderoller och affischer.
15 jun 05 – Marie Elfving

SOM-rapport nr 36 år 2005
Mot nya läsvanor?
Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör har kanske legat vaken både en och två nätter och funderat över möjliga lösningar på problemet med det svikande prenumerantunderlaget. Inte heller 2004 blev året då den negativa trenden vände. För första gången på åtskilliga decennier understeg branschens samlade upplaga 4 miljoner exemplar.
15 jun 05 – Ulrika Andersson

SOM-rapport nr 36 år 2005
Tablodiseringen - en kompakt tidningstrend
"Från Ystad till Haparanda, gammal som ung, röd som blå alla tycker att tabloid är det bästa dagstidningsformatet." (Jonsson, 2005) Dagstidningsläsarna gillar tabloidformatet (cirka 28 cm bred och 39 cm hög). Det har både tidningsföretagen och andra branschorganisationer slagit fast gång efter annan. "Läsarna kräver ett mindre tidningsformat", har det hetat och bakgrunden till formatövergången sägs främst vara läsarbaserad: "Vi gör det för läsarnas skull".
15 jun 05 – Josefine Sternvik

SOM-rapport nr 36 år 2005
Medier eller innehåll?
Medieutbudet i början av 2000-talet är större än någonsin. Typiskt för beskrivningar av medieområdets expansion är betoningen av mängden av medier, antalet mediekanaler och de senaste tekniska nyheterna. Mindre ofta har det handlat om själva innehållet - vilken typ av innehåll har expanderat i och med mediesystemets förändring?
15 jun 05 – Åsa Nilsson och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Tryckta publikationer som ges ut gratis kan se ut på väldigt olikartade sätt. Det som är gemensamt för dem är att de helt och hållet är finansierade av annonser. I övrigt är det skillnader som dominerar; en del av dem gränsar i sin utformning till direktreklam, andra till dagstidningar.
15 jun 05 – Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 36 år 2005
De unga och radion
När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de nya medierna hämta sina användare och då blir frågan naturlig, vad händer med de gamla medierna samtidigt som vi önskar oss mycket nytt så finns det oro för att det gamla skall försvinna.
15 jun 05 – Jan Strid

SOM-rapport nr 36 år 2005
Den fjärde vågen
Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta tvskärmar, hembiopaket, dvd-spelare, mp3-spelare och spelkonsoler. Vissa tekniker försvinner på bekostnad av nya, kassettbandspelare är ett sådant exempel. Det betyder inte att vi har slutat lyssna, bara att vi ersatt kassettband med andra förmedlingsformer - cd, dvd, mp3 - som låter oss lyssna på musik eller bokuppläsning.
15 jun 05 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 36 år 2005
Stabila mobila trender
I ett globalt perspektiv ökar antalet mobiltelefoner för varje år som går. År 2004 såldes det i hela världen hela 643 miljoner mobiler, trots att det redan året dessförinnan såldes 471 miljoner exemplar (Augustsson 2005). Sammanlagt lär det finnas i runda tal ett mobilabonnemang per var femte invånare i världen, och antalet överstiger numera antalet fasta abonnemang.
15 jun 05 – Göran Bolin

SOM-rapport nr 36 år 2005
Medieförtroende - en framgångsfaktor?
På sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i den egna tidningen. Artikeln handlade om de nya upplagetalen som kommit för sommarmånaderna, och det var länge sedan det gått så bra för Aftonbladet; inte sedan 1971 hade försäljningsframgångarna varit så stora. På Aftonbladet var glädjen naturligtvis stor, och man konstaterade att den nya bilagan Klick! varit en gedigen framgång. Sedan skriver reportern (2004-09-28):
15 jun 05 – Ingela Wadbring och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 36 år 2005
Den nationella SOM-undersökningen 2004
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 varje år en nationell frågeundersökning - Riks-SOM - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Massmedia). Riks-SOM-undersökningen 2004 är således nummer nitton i ordningen. Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultat från de olika åren ska vara jämförbara.
15 jun 05 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 34 år 2004
Förord
Ju mer vi är tillsammans är den 33:e publikationen från SOM-Institutet vid Göteborgs universitet sedan den första blygsamma avrapporteringen 1987. De första skrifterna bestod av kortfattade redovisningar av medverkande forskare, där svaren på enskilda frågor avrapporterades. De senaste årens volymer har i ökande utsträckning kunnat presentera långa mätserier om svenskarnas vanor och attityder inom politik och medier författade av ledande forskare från olika discipliner.
15 jun 04 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 34 år 2004
Ju mer vi är tillsammans
"Ju mer vi är tillsammans, tillsammans, tillsammans, ju mer vi är tillsammans, ju gladare vi bli. För mina vänner är dina vänner och mina vänner är dina vänner. Ju mer vi är tillsammans ju gladare vi bli."
15 jun 04 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 34 år 2004
Vänster och höger i flyktingopinionen
Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring, övergångsregler för de nya EU-länderna, asylpolitiken och integrationspolitikens misslyckande varit på agendan i medierna och i Riksdagen nästan varje månad. Frågor om Sveriges som ett näste för terrorister och diskussioner om den islamska fundamentalismen som grogrund för såväl internationell terror som för familjevåld har kunnat höras i de flesta medierna under perioden efter valet.
15 jun 04 – Marie Demker

SOM-rapport nr 34 år 2004
Medborgarna och den offentliga sektorns gränser
Välfärdsstaten byggdes i Europa upp med nationalstaten som bas och det var först i små stater med öppna ekonomier som behovet av nationella trygghetssystem aktualiserades. Globaliseringen tycks inte ha minskat utan snarare ökat de små staternas välfärdsutgifter (Allardt 2000). Idag är överstatliga välfärdsinsatser begränsade, även om de sociala frågorna fått ökad betydelse inom EU under senare år.
15 jun 04 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 34 år 2004
Samlande institutionsförtroende
I aderton år har SOM-institutet mätt svenska folkets förtroende för olika samhällsinstitutioner. Varje år sedan mätstarten 1986 har vi uppdaterat kurvorna för enskilda samhällsinstitutioner och analyserat förändringsmönster, liksom vi sökt belysa upp- och nedgångar, både totalt och i olika grupper. Vi har ställt oss frågor om vad som ligger bakom iakttagna tendenser.
15 jun 04 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 34 år 2004
Förtroende i det multikulturella samhället
Forskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan finnas en svensk matematik eller biologi, kan det finnas en samhällsvetenskap som begränsar sig till svenska förhållanden. Tvärtom är det så att vi bara kan förklara svenska särdragen i svensk politik om vi jämför med andra länder.
15 jun 04 – Bo Rothstein

SOM-rapport nr 34 år 2004
Synen på pr- och reklamkonsulter
Vad anser medborgarna om PR-konsulter och deras verksamhet? Hur ser allmänheten på användningen av kommunikativa konsulter hos företag och organisationer? Bör kontakterna mellan de politiska beslutsfattarna och lobbyister och opinionskonsulter begränsas? Det är tre frågor om allmänheten syn på det växande fenomenet konsulter för information, opinionsbildning och reklam som avhandlats i SOM-undersökningarna de senaste åren.
15 jun 04 – Larsåke Larsson

SOM-rapport nr 34 år 2004
Vetenskapen står stark i folkopinionen
Det är ingen överdrift att påstå att vetenskapen står stark i folkopinionen. Universiteten som institutioner toppar SOMs förtroendelista 2003. Sjukvården, den tidigare suveräna ledaren, är numer bara tvåa. Forskare som yrkesgrupp hamnar också högt när vi mäter förtroende för olika yrkesgrupper; inte allra högst men med en mycket klart positiv förtroendebalans. Bland yrkesgrupperna toppar sjukvårdens personal fortfarande förtroendelistan.
15 jun 04 – Sören Holmberg och Lennart Weibull

SOM-rapport nr 34 år 2004
Politiska konsumenter: marknaden som arena för politiska val
Allt fler medborgare använder marknaden som en arena för politik. Nästan 50 procent av svenskarna gör det och använder politiska eller etiska intressen och värden för att styra sina val som konsument. Dessa medborgare är politiska konsumenter. Politiska konsumenter kan bestämma sig för att bojkotta en produkt eller ett företag för att de ogillar företagets policy och metoder, eller bestämma sig för att "buykotta", d.v.s. köpa varor från ett speciellt företag för att stödja dess policy och metoder (Micheletti, Follesdal & Stolle 2003, xiv).
15 jun 04 – Michele Micheletti och Dietlind Stolle

SOM-rapport nr 34 år 2004
Svenskarnas syn på omvärlden
De första åren av det nya millenniet har kännetecknats av en ökad oro i världen. Terrorattacken i USA den 11 september 2001, kriget i Afghanistan, Palestinakonflikten och tågattentatet i Spanien våren 2004 invasionen i Irak är exempel på händelser som har skapat global osäkerhet. Under en period minskade också det internationella resandet kraftigt. Till detta bidrog även andra faktorer som exempelvis den omfattande Sarsepidemin i Sydöstasien.
15 jun 04 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 34 år 2004
Folkets uppskattning, partiledarnas belöning?
Om folkets uppskattning vore partiledarnas enda belöning låge de inte bra till. Sverige har nämligen inte särskilt populära partiledare. I SOM-regi har vi mätt svenska partiledares popularitet på samma sätt sedan 1986. Vi har använt en elvagradig ogillar-gillarskala med värden mellan -5 till +5. Sammanlagt tjugofyra olika partiledare/språkrör har studerats genom åren.
15 jun 04 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 34 år 2004
Ett rungande nej - men till vad?
Det fina med folkomröstningen om införandet av euron som valuta hösten 2003 var att den både kunde illustrera den svenska demokratins seger och dess kris. Den visade att demokratins former och processer fungerande väl, men den blottlade samtidigt samhälleliga strukturer som måste sägas utgöra en svår påfrestning för en fungerande demokrati.
15 jun 04 – Lars Nord och Jesper Strömbäck

SOM-rapport nr 34 år 2004
EU ja, men…
Bilden av "det kluvna Sverige" i EU-frågor utnyttjas flitigt i den allmänna debatten. Detta framkom inte minst efter folkomröstningen om införande av euro som officiell valuta i Sverige. Det tydliga avvisandet av förslaget gav bränsle till debatt om svenskarnas inställning till medlemskapet i EU. I förra årets rapport från SOM-institutet redovisades resultat som gav underlag för bedömningen att kluvenheten i synen på EU-medlemskapet fortfarande var tydlig, men att opinionsmönstret blivit mer nyansrikt. (Lindahl, 2003)
15 jun 04 – Rutger Lindahl

SOM-rapport nr 34 år 2004
Svenskarna, nato och irak-kriget
Ända sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap. Andelen svarspersoner i SOM-undersökningarna som menat att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har i mätning efter mätning varit ungefär dubbelt så stor som andelen som menat att det är ett bra förslag.
15 jun 04 – Ulf Bjereld

SOM-rapport nr 34 år 2004
Monarki eller republik?
Enligt 1809 års regeringsform § 4 ägde konungen "allena styra riket". Den politiska omdaningen 1905-1917 innebar emellertid att parlamentarismens princip skulle tillämpas och denna praxis betraktades som gällande rätt. Kungen var i sitt val av statsråd tvungen att ta hänsyn till partiställningen i riksdagen och det var regeringen som i realiteten avgjorde regeringsärendena (Holmberg och Stjernquist 1980).
15 jun 04 – Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 34 år 2004
Kärnkraftsanhängarna har gått om
Nu har det hänt. De långsiktiga kärnkraftsanhängarna har gått om de långsiktiga kärnkraftsmotståndarna i opinionen. Och det är första gången sedan kärnkraften politiserades i Sverige i mitten på 1970-talet. Vi talar inte om kortsiktiga åsikter kring att inleda kärnkraftsavvecklingen eller att stänga Barsebäck.
15 jun 04 – Sören Holmberg

SOM-rapport nr 34 år 2004
Vikande stöd för vindkraften
De energikällor svenska folket vill satsa på den närmaste framtiden är sol- och vindkraft. I SOM-undersökningarna 1999 - 2003 har det ställts en fråga om hur mycket vi skall satsa på olika energikällor den närmaste framtiden. Sol- och vindkraft har toppat listan samtliga år.
15 jun 04 – Per Hedberg

SOM-rapport nr 34 år 2004
Svårbedömda läsvanor
1990-talet satte dagstidningsbranschen i gungning och de största svallvågorna har ännu inte helt ebbat ut. Tidningsupplagan började falla och dagspressen tappade läsare i förhållande till befolkningsutvecklingen. Nya tidningar gjorde entré på den förut så ointagliga marknaden. I slutet av decenniet och början på nästa kunde man för första gången sedan 1980-talet se en ljusning.
15 jun 04 – Josefine Sternvik

SOM-rapport nr 34 år 2004
Lätt och svårt i tidningsspråk
På de flesta orter i Sverige har invånarna tillgång till en lokal tidning. Däremot har de sällan flera lokala tidningar att välja mellan. Antalet konkurrensorter har minskat i Sverige och idag finns det inte fler än ett 20-tal (Hadenius och Weibull 2003). Bland de orter som har flera tidningar återfinns inte oväntat de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Där finns såväl traditionella morgontidningar som dagliga gratisdistribuerade morgontidningar, kvällstidningar och lokala veckoutgivna gratistidningar. I både Stockholm och Malmö finns dessutom konkurrens på morgontidningsmarknaden (www.dagspress.se, 2004-04-13).
15 jun 04 – Monica Reichenberg och Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 34 år 2004
Tio års radiolyssnande: en översikt
I SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens förändring mot bakgrund av privata lokalradions tillkomst detta år. I årliga översikter har det regelbundna radiolyssnandet redovisats (t ex Strid, 2000, 2001, 2002 och 2003). År 2003 mättes radiolyssnandet för tionde året i följd. I det följande redovisas några huvudtendenser.
15 jun 04 – Jan Strid

SOM-rapport nr 34 år 2004
Vanliga och mer ovanliga dagars medieanvändning
En helt vanlig dag. Brukar vi säga ibland. Men finns det sådana? Helt klart är att vårt vardagliga liv präglas av rutiner. Vissa rutiner är mycket personliga, andra delar vi med många andra. Somliga tenderar att följa livscykeln, andra kan relateras till vissa grupper av människor eller till människor med en viss livsstil. Egenskaper såsom ålder, kön, utbildning, var vi bor, vår arbetssituation och inkomst, fritidsintressen och livsmål kan spela stor roll för hur vi strukturerar och lever vår vardag.
15 jun 04 – Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 34 år 2004
Viktigast i tidningen 1979-2003
Den lokala morgontidningen är ett av de stabilaste mediefenomenen i Sverige. När kvällstidningar och storstadsmorgontidningar tappat i upplaga har den lokala morgonpressen i stort sett hållit positionerna (jfr Josefine Sternviks artikel i denna volym). Visserligen har också de lokala tidningarna tappat marknadsandelar, med de har till övervägande del behållit sina läsare. En förklaring till den lokala morgonpressens styrka är att den står för ett slags grundläggande orientering om ett begränsat geografiskt område. Bevakningen kombinerar överblicken av de viktigaste händelserna med ett dagligt servicematerial (Weibull 1983b; Weibull och Kratz, 1995). I och med att få andra medier finns i det lokala samhället har den lokala tidningen kommit att stå tämligen ohotad. Samtidigt kan förutsättningarna för den lokala pressen förändras. Exempelvis kan det lokala samhället ändra karaktär, liksom det kan ske förändringar i läsarnas innehållsintresse.
15 jun 04 – Jan Strid

SOM-rapport nr 34 år 2004
Gratistidningskamp på Stockholms gaton - igen
Det tog några år, men i oktober 2002 var det dags: David i form av Bonniers, utmanade Goliat i form av Metro International genom starten av den dagliga gratisdistribuerade tidningen Stockholm City. I ärlighetens namn är det inte glasklart vem som är David och vem som är Goliat i den stockholmska tidningsvärlden, men då dagliga gratisdistribuerade tidningar diskuteras är det tydligt. Metro, som startade 1995, har hittills haft en oinskränkt stark position på just denna marknad. Hade det handlat om dagliga prenumererade tidningar eller tidskrifter hade bilden varit omvänd.
15 jun 04 – Ingela Wadbring

SOM-rapport nr 34 år 2004
Förtroendet för mediernas innehåll
Ett utmärkande drag för det svenska mediesystemet är en pågående fragmentering. Sedan början av 1990-talet har det tillkommit en stor mängd nya kanaler. De största förändringarna har skett inom radion och televisionen, men också inom tidskriftsektorn. Medan Sveriges Television fortfarande i slutet av 1980-talet stod för drygt 90 procent av svenskarnas tittartid ligger andelen i början av 2000-talet på omkring 40 procent - och ett ökande antal TV-kanaler konkurrerar om övriga 60 procent (Mediebarometern, 2004). Den största förändringen representerar ändå internet där i princip alla traditionella medier finns att tillgå - tillsammans med ett närmast oändligt antal andra informationskällor.
15 jun 04 – Lennart Weibull

SOM-rapport nr 34 år 2004
Bokläsning i det 21 århundradet
"This paperback is very interesting, but I fi nd it will never replace a hardcover book - it makes a very poor doorstop." - Alfred Hitchcock
15 jun 04 – Rudolf Antoni

SOM-rapport nr 34 år 2004
Ändrade biblioteks- och informationsvanor
De svenska biblioteken har länge varit en välbesökt institution med höga och stabila besökssiffror. I SOM-institutets undersökning 2002 skedde för första gången på länge en signifikant nedgång. Denna nivå ligger i stort sett kvar också i 2003 års mätning. Detta har inspirerat till närmare studier och diskussion av några möjliga förklaringar.
15 jun 04 – Lars Höglund

SOM-rapport nr 34 år 2004
Internetanvändningens fas II
Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova drag kan användas till. Användarna är en växande skara. Vi har hämtat oss från den s.k. IT-kraschen och medan vi gjort det har utvecklingen av innehållet på nätet hittat nya nischer, nya former och bättre användbarhet. Många har varit med online ganska länge och upplevt den här utvecklingen. De har etablerat vanor inom olika områden på nätet och har införlivat internet som något självklart i vardagen. Precis som med andra vanor tar etableringen tid och det är kanske först nu som vi börjar skönja vad internet faktiskt är och vilken roll det har kommit att få i människors vardag (jfr Frykman och Löfgren, 1996, om vanors etablering).
15 jun 04 – Annika Bergström

SOM-rapport nr 34 år 2004
Mobiltelefon och mediegeneration - mobilen som gemenskapande och individualiserande medium
I diskussionen om nya medier står oftast datorer, Internet eller World Wide Web i förgrunden. Detta gäller inte minst i olika översiktsverk (exempelvis Lievrouw & Livingstone 2002; Keenan & Chun 2003, Lister 2003). Onekligen har datorer haft stor inverkan på samhället i stort liksom för människors privatliv. Ett medium som inte rönt tillnärmelsevis lika stor uppmärksamhet, men som i Sverige och flera andra nordeuropeiska länder vuxit fram som ett av de vanligast förekommande de senaste åren är mobiltelefonen.
15 jun 04 – Göran Bolin

SOM-rapport nr 34 år 2004
Den nationella SOM-undersökningen 2003
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 årligen en nationell frågeundersökning - Riks-SOM - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Riks-SOMundersökningen 2003 är således nummer arton i ordningen. Data samlas genomgående in via postala enkäter. Varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultat från de olika åren ska vara jämförbara.
15 jun 04 – Åsa Nilsson

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se