Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
2015
2014
1
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2005
2004
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
12 artiklar
 
Sociologisk forskning nr 1 2014
Redaktörerna har ordet: Stafetten går vidare
Sociologisk Forskning har ingen fast redaktionsort. Under tidskriftens femtioåriga existens har den fört en ambulerande tillvaro och med några års mellanrum flyttat mellan lärosätena. Nu är det dags för ytterligare en flytt. Från och med nästa nummer byter tidskriften redaktionsort. Vi önskar den nya redaktionen vid Högskolan Dalarna lycka till. Under två år har redaktionen nu haft sitt säte vid Mittuniversitetet i Östersund. Det har varit en lärorik och rolig, men också arbetsam och delvis problemfylld, tid.
15 feb 14 – Klas Borell & Roine Johansson

Sociologisk forskning nr 1 2014
Gästredaktörernas inledning: Med fokus på ålder som organiserande princip
En riklig forskning har illustrerat den roll som genus, klass och etnicitet har för samhällets organisering. Trots att också ålder är meningsskapande och en grund för fördelning av möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället är kunskapsbilden här mer begränsad och det saknas djuplodande förståelse om de processer och sammanhang där ålder är verksamt. Detta gäller såväl i Sverige som i andra länder.
15 feb 14 – Clary Krekula och Satu Heikkinen

Sociologisk forskning nr 1 2014
Perspektiv på ålder i vardagslivets interaktioner
Ålderns sociologi är ett område som både teoretiskt och empiriskt har varit ett eftersatt forskningsområde jämfört med andra forskningsområden såsom klass, genus eller etnicitet. Det är framför allt under 1980-talet och efter dess som teoretiska perspektiv och empiriska studier om ålder alltmer börjat efterfrågas, delvis mot bakgrund av det växande intresset för livsloppsforskning i vilken frågor om exempelvis ålder som en grund för social stratifiering, och ålderns betydelse i det sociala livet aktualiserades (t.ex. Kohli 1988; Riley 1986, 1987, 1998). En konsekvens av det relativa ointresset i sociologi att utveckla teoretiska perspektiv och teoretiskt djup om ålder är att ålder och åldrande framför allt blev ett gerontologiskt intresse.
15 feb 14 – Anna-Liisa Närvänen och Linda Häll

Sociologisk forskning nr 1 2014
Barnen och stadsrummet - relationer mellan kompetens, ålder och delaktighet
Barn och ungdomar upplever ofta begränsningar i vilken tillgång de har till staden. Syftet med denna artikel är att diskutera hur barn och vuxna ser på barns kompetens att hantera det urbana rummet och vilken roll ålder spelar i det.
15 feb 14 – Danielle van der Burgt och Sofia Cele

Sociologisk forskning nr 1 2014
De sociala konstruktionerna av hög ålder och funktionsförmåga - exemplet intellektuellt funktionshinder
Tidigare forskning pekar på att personer med funktionsnedsättning i många avseenden först och främst betraktas och bemöts som personer med nedsatt funktionsförmåga, och att andra kategoriseringsgrunder, som till exempel kön, getts underordnad betydelse alternativt negligerats (jfr Barron 2004, 2008; Thomas 2006; Lövgren & Hamreby 2011). Ett flertal studier problematiserar också hur föreställningen om ”eviga barn” försvårar ernående av vuxenstatus för personer med intellektuell funktionsnedsättning (jfr Hockey & James 1993; Priestley 2003; Bjarnarson 2005; Sandvin 2008; Carlson 2010). Inte lika uppmärksammat är att också förståelser av åldrande och äldre i relation till funktionshinder divergerar något jämfört med hur dessa kommer till uttryck inom det som här benämns som ”äldreforskning” - samhällsvetenskaplig forskning om äldre och socialt åldrande.
15 feb 14 – Veronica Lövgren

Sociologisk forskning nr 1 2014
Fyrtiotalisterna och äldreomsorgen - massmediala konstruktioner av en ny sorts omsorgstagare
Redan 1974 förutspådde den amerikanska socialgerontologen Bernice Neugarten (1974) att den politiskt medvetna och konsumtionsinriktade generation som genomlevt sina ungdomsår under 1960-talet i framtiden skulle förändra ålderdomens karaktär och de äldres status. Internationellt har dessa förväntningar knutits till den så kallade baby boom generationen (Gilleard & Higgs 2002; Phillipson, Leach, Money & Biggs 2008; Hudson & Goneya 2012). I Sverige används den mer avgränsade benämningen fyrtiotalister. I båda fallen avses stora barnkullar som associeras med ungdomlighet och makt (Rasmusson 1985; Phillipson et al. 2008). Under snart ett decennium har medlemmar i fyrtiotalistgenerationen flödat in i kategorin ”de äldre” och med tiden kommer många av dem behöva hjälp från äldreomsorgen.
15 feb 14 – Anders Jönsson och Håkan Jönson

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Nikolay Zakharov (2013) Attaining Whiteness. A sociological study of race and racialisation in Russia. Acta Universitatis Upsaliensis.
15 feb 14 – Ian Law

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Charlotta Zettervall (2013): Reluctant Victims into Challengers: Narratives of a Kurdish Political Generation in Diaspora in Sweden. Lund Dissertations in Sociology.
15 feb 14 – Östen Wahlbeck

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Janicke Andersson, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, Magnus Nilsson och Anna-Liisa Närvänen, red. (2011) Att leva med tiden. Samhällsoch kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande. Studentlitteratur.
15 feb 14 – Anna Sofia Lundgren

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Lise Kanckos (2012) Barnets bästa i politikens främsta rum. Finlands riksdags debatt om assisterad befruktning. Åbo Akademis förlag
15 feb 14 – Judith Lind

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Martin Pederson, Jacob Klitmøller och Klas Nielsen, red. (2002) Deltagerobservation: En metode til undersøgelse af psykologiske fœnomener. Hans Reitzels Forlag.
15 feb 14 – Marcus Samuelsson

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Henrik Stenberg och Bo Isenberg, red. (2013) Relationell socialpsykologi. Klassiska och samtida teorier. Liber.
15 feb 14 – Jessica Mjöberg

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se