Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
232 artiklar
 
Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Från redaktionen
Umeå-redaktionen som haft ansvar för Socialvetenskaplig tidskrift sedan 2010 håller nu på att avsluta vår femårsperiod. Under nästa femårsperiod kommer redaktionen att ligga i Lund. Den nya redaktionen vid Socialhögskolan där introduceras för närvarande i arbetet och den tar över vid årsskiftet 2015.Nya manus ska redan nu skickas till redaktionen i Lund.
5 apr 14 – Stina Johansson, Stefan Sjöström, Katarina Andersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Anhörigomsorg mot betalning: Biståndshandläggare om senti-livet-invandrares önskemål
Artikeln diskuterar den ökande internationella migrationens utmaningar för äldreinriktat socialt arbete. Konkret undersöks erfarenheter hos äldreomsorgens biståndshandläggare gällande att möta sent-i-livet-invandrare som önskar anhörigomsorg med betalning genom anhöriganställning eller kontantbidrag. Biståndshandläggarna erfar situationer där de i rollen som myndighetsutövare upplever sig sakna såväl kunskap som resurser att hantera sådana önskemål.
5 apr 14 – Emilia Forssell, Sandra Torres & Anna Olaison

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Banor i samhällsvården – en tvåårsstudie om unga som utretts på SiS-institution
Unga kan placeras på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner för att utredas tvärprofessionellt. Utredning- arna leder fram till förslag på fortsatt vård som socialtjäns- ten tar ställning till och beslutar om. I artikeln analyseras en sekvens av utredda ungas banor i samhällsvården.
5 apr 14 – Sofia Enell

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Expertis, sjukskrivning och mötet mellan normal och post-normal vetenskap
Läkares erfarenheter av otillräcklighet vid sjukskrivning är ett uttryck för två problem: Formatet för det försäkringsmedi- cinska beslutsstödet begränsar vilka aspekter av sin expert- kunskap läkare kan förmedla till Försäkringskassan, och man tvingas hantera ett kunskapsobjekt utanför sin etable- rade expertis. Nuvarande strategier behandlar symtomen på ett kunskapsteoretiskt glapp, snarare än att höja expertisen kring arbetsförmåga.
5 apr 14 – Lena Eriksson, Morten Sager, Carin Staland-Nyman & Gunnel Hensing

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Institutionella villkor för mediehantering – en jämförande kartläggning mellan socialtjänst, skola och polis
För offentliga organisationer kan mediers granskning uppfattas som problematisk. Representanter för socialtjänst- organisationer har i flera uppmärksammade fall fram- stått som handfallna när de konfronterats med medier. Under senare år har offentliga organisationer kommit att utveckla mer professionella mediestrategier. Artikeln rapporterar resultat från en nationellt representativ enkät om mediehantering inom socialtjänst, skola och polis.
5 apr 14 – Jesper Enbom, Stefan Sjöström & Adam Öhman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende
Doktorsavhandlingen ”Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende” skriven av Maria Söderberg är en sammanläggningsavhandling inkluderande fyra artiklar skrivna tillsammans med handledarna och en sammanbindande kappa. Designen är elegant såtillvida att varje aktör inblandad i beslutet om flytten, de äldre, anhöriga och biståndshandläggare, får var sin artikel. Den fjärde artikeln är mera teoretiskt inriktad med utgångspunkt i de resultat som framkommit i de tre övriga. Avhandlingen innehåller flera intressanta och för äldreomsorgen nydanande teoretiska inspel, framför allt utvecklade i kappan. I denna recension begränsar jag mig till huvudspåret där individers strävan efter autonomi och integritet står i centrum; hur detta färgar den sociala process som inleds när förmågan att klara sig själv avtar, samt till några principiella frågor som rör avhandlingens form.
5 apr 14 – Stina Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Sex och narkotika. Mäns erfarenheter under uppbrottsprocessen från ett drogmissbruk
Artikeln undersöker hur användning av illegala droger som amfetamin och heroin inverkar på mäns sexualitet under tiden i missbruk och på vilket sätt dessa erfarenheter sedan påverkar männens upplevelser av sex och deras sexuella handlingsmönster efter missbruket. Teoretiskt är artikeln förankrad i symbolisk interaktionism, med tonvikt på teorin om sexuella script.
5 apr 14 – Bengt Svensson & Anette Skårner

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Vad händer när teori och praktik i socialt arbete integreras?
Det är inte lätt att säga något nytt eller originellt om förhållandet mellan ‘teori’ och ‘praktik’. (Börjeson, Börjeson, & Svedberg, 2006, s.368)
5 apr 14 – Dimitris Michailakis & Werner Schirmer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Mirakel inom äldreomsorgen? - idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken
Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.
3 feb 14 – Mairon Johansson & Ann-Sofie Bergman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Skolkuratorers handlingsutrymme - gränser, legitimitet och jurisdiktion
Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser.
3 feb 14 – Cristine Isaksson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Standardiserad interaktion - en utmaning för socialt arbete
Standardiserade bedömningsinstrument har vunnit inträde i socialt arbete för att ge ökad mätbarhet och kvalitet. Ett exempel är ASI, Addiction Severity Index. Resultaten från en kvalitativ studie visar att frågeformulärets prefabricerade karaktär lägger starka restriktioner på det professionella samtalet - särskilda anpassningsstrategier urskiljs från både klientens och socionomens sida.
3 feb 14 – Elizabeth Martinell Barfoed

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare?1
Med logistiska regressioner analyseras samband mellan socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare under ett år och inkomster från arbete respektive socialbidrag påföljande två år. 351 ärenden från fyra kommuner ingår. Enligt resultaten var aktiveringsinsatser inriktade på resurser som utbildning och praktik på en reguljär arbetsplats kopplade till att klienterna fick arbete. Sanktioner, som är en del av aktivering, var kopplade till att fortsätta ha socialbidrag. Sanktioner verkade kunna ha olika resultat för olika grupper av bidragstagare alternativt beroende på vilken aktiveringsinsats klienten fått.
3 feb 14 – Jenny Nybom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2013
Frikoppling, sammankoppling och besvärliga maktrelationer i socialt arbete
Syftet i denna artikel är att med fokus på kön och etnicitet undersöka och problematisera kategorianvändning i praktiskt socialt arbete. Utgångspunkt tas i den kritiska teoritraditionen i socialt arbete, som betonar relationen mellan strukturell nivå och individnivå.
3 nov 13 – Leili Laanemets, Tina Mattsson & Vanna Nordling

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2013
Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete? - en sammanfattning av kunskapsläget
Organisatorisk specialisering präglar dagens sociala arbete. Konsekvenserna av denna specialisering har dock inte studerats vetenskapligt i någon större utsträckning. Spänningsfältet mellan organisatorisk specialisering och dess motpol integrering är utgångspunkten för denna artikel, som sammanfattar och diskuterar kunskapsläget när det gäller hur olika organisationslösningar inverkar på socialtjänstens klientarbete.
3 nov 13 – Pär Grell, Nader Ahmadi & Björn Blom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2013
”Låt dom aldrig slå ner dig.” Bloggen som arena för patientaktivism1
Sociala medier kan innebära nya möjligheter för psykiatriska patienter att föra fram sina perspektiv. I denna artikel analyseras ett svenskt bloggforum där patienter förenas i kampen för en bättre psykiatrivård. Syftet är att undersöka hur bloggmediet kan användas för att utmana och/eller reproducera normer och maktförhållanden i relationen mellan patient och psykiatri.
3 nov 13 – Anna Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2013
Motstånd och neutralisering. Kön, makt och professionalitet i arbetet med våld i nära relationer
Könsintegrerade verksamheter som tar emot kvinnor, män och barn med erfarenheter av våld i nära relationer blir allt vanligare. Artikeln belyser hur arbetet vid en sådan enhet sker i ett spänningsfält av våld, makt och kön som gör det svårt att synliggöra våld och kvinnors utsatthet.
3 nov 13 – Tina Mattsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2013
Prognoser i tvångsvårdsärenden om omsorgssvikt
I barnavårdsärenden är det ibland centralt hur nuoch dåtid kopplas till en prognos baserad på kunskaper om risker. I denna artikel undersöks relationen mellan bakgrunds-, prognosoch kunskapspåståenden i utredningar och domar som rör tvångsomhändertaganden till följd av brister i omsorgen om barn i familjer där någon förälder har kognitiv funktionsnedsättning.
3 nov 13 – Katarina Alexius

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2013
1913 års pensionsförsäkring - den första allmänna socialförsäkringen
För ett hundra år sedan dvs. 1913 infördes en allmän pensionsförsäkring i Sverige. Det var världens första universella socialförsäkring. Beslutet kan ses som det första steget in i den svenska välfärdsstaten.
3 nov 13 – Per Gunnar Edebalk

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2013
Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik
I artikeln diskuteras hur mellanchefer i socialtjänstens sociala barnavård ser på evidensbaserad praktik och hur de försöker översätta detta program till sin lokala verklighet.
3 apr 13 – Tommy Lundström och Emelie Shanks

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2013
Internationellt socialt arbete Definitioner och perspektivval i historisk belysning
Internationellt socialt arbete röner idag allt mer uppmärksamhet. Det finns emellertid inte någon enhetlig syn på vad som utgör internationellt socialt arbete. Denna artikel bidrar med en historisk genomgång av vilka antaganden olika definitioner utgår från och vilka konsekvenserna av dessa perspektivval är.
3 apr 13 – Erica Righard

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2013
Reflektioner om dilemman i social barnavård
Den här artikeln har tillkommit i syfte att ge återblickar och reflektera över mitt forskningsfält. När jag med några få nyckelord ska definiera mitt forskningsfält brukar orden ”utsatta barn och familjer” och ”social barnavård” ingå. Begreppet utsatt är ett vardagligt och oprecist begrepp, som kan rymma olika betingelser.
3 apr 13 – Gunvor Andersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2013
Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor
Artikeln analyserar hur män som utövat våld mot kvinnor berättar om sitt våld för andra. Männen upplever våldet som skambelagt och är rädda för det sociala nätverkets respons. För att hantera ett förmodat förskjutande använder de sig av narrativa strategier som fördömer våldet samtidigt som mannen därigenom gör sig själv begriplig.
3 apr 13 – Lucas Gottzén

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2013
Barns upplevelser av instabil samhällsvård
Forskning har visat på otillräcklig stabilitet för barn i samhällsvård. Denna artikel undersöker hur barnen, som står i centrum för samhällsvården, upplever instabilitet och hur de förstår orsakerna till att vården är instabil.
3 feb 13 – Viktoria Skoog

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2013
Normalitet och identitet i det senmoderna - om personer med intellektuella funktionshinder i relation till utbildning och arbete
Artikeln diskuterar och problematiserar de erfarenheter som unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder ger uttryck för i relation till en organisatorisk och samhällelig kontext. En utgångspunkt i artikeln är spänningsförhållandet mellan funktionshinderpolitikens institutionella logik och de idéer, identiteter och föreställningar om framtiden som kommer till uttryck hos unga vuxna personer med intellektuella funktionshinder. Vi relaterar till ett bredare samhällsperspektiv och argumenterar för att nya livsstilsanspråk är nära förknippade med föreställningen om det senmoderna samhället och dess ökade krav på flexibilitet och ständigt återskapande av identiteter.
3 feb 13 – Jens Ineland, Martin Molin & Lennart Sauer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2013
Socialt arbete i Malmö: Perspektiv och utmaningar
Vid Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Vi beskriver här några teoretiska och normativa utgångspunkter, centrala forskningsområden och den relation vi försöker bygga upp med forskningsfältet. Vi ger även konkreta exempel på vår forskning.
3 feb 13 – Carin Björngren Cuadra, Philip Lalander & Erica Righard

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2013
Socialtjänstens hyresrättsliga roller vid risk för påtvingad avflyttning från bostad
Vid risk för en påtvingad avflyttning från bostad, har socialtjänsten ur ett hyresrättsligt perspektiv, i vissa situationer, både information om och rättsliga möjligheter att förhindra avflyttningen. I andra lika socialt svåra situationer saknas emellertid sådana möjligheter. Här undersöks socialtjänstens olika hyresrättsliga roller vid påtvingad avflyttning från bostad. Studien är särskilt relevant mot bakgrund av att det har förts fram förslag på en utvidgning av socialtjänstens roll i hyreslagen.1
3 feb 13 – Pia Kjellbom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2012
60 till 70-åringars tal om den egna alkoholkonsumtionen
Åldersgruppen som föddes på fyrtiotalet har sett stora förändringar i alkoholpolitiken och i synen på alkohol. I denna studie undersöks hur personer i denna åldersgrupp resonerar om sitt förhållande till alkohol, hur de ser på gränserna mellan vad som är ett acceptabelt och ett oacceptabelt drickande.
3 sep 12 – Kajsa Billinger

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2012
Barndomsminnen av föräldrars berusningsdrickande
I en berättelse om något man varit med om berättar man inte bara om sig själv utan visar också sin inställning till det man berättar om och den kultur och det värderingssystem som händelsen är inbäddad i. Genom att analysera berättelser blir det därmed möjligt att belysa vilka föreställningar och uppfattningar kring en företeelse som är tongivande i ett visst socialt sammanhang. Artikeln utgår från barndomsminnen skrivna av nu vuxna personer födda mellan 1933 och 1962.1Deras berättelser om situationer under barndomen då deras föräldrar berusat sig varierar med den tid som återges och med de kulturella föreställningar som knyts till kombinationen barn, föräldrar och alkohol.
3 sep 12 – Karin Heimdahl & Maria Abrahamson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2012
Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård*
En klusteranalys av intervjuarskattningar från ASI-intervjuns sju olika livsområden för 12833 klienter visade att klienterna kan delas in i tre olika klientprofiler: Narkotikaprofil, Avgränsade alkoholproblem och Alkohol och psykiska problem. I artikeln jämförs de tre profilerna med avseende på missbruksmönster, demografiska faktorer, sociala och psykiska problem, hälsa och immigrationsstatus.
3 sep 12 – Lena M. Lundgren, Bengt-Åke Armelius, Kerstin Armelius, Jan Brännström, Deborah Chassler & Lisa Sullivan

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2012
En multidimensionell modell för analys av bruk och beroende av alkohol och droger
Kapitlet syftar till att presentera en multidimensionell modell för analys av bruk, missbruk och beroende av lugnande medel, alkohol och narkotika. Modellen positioneras i förhållande till olika teoribildningar som används för att förstå alkohol- och drogbruk i dess olika former som bruk/ riskbruk/missbruk/beroende.
3 sep 12 – Sam Larsson, Therese Von Braun, John Lilja

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2012
Integrerade etiologiska analyser och drogprevention
Vikten av etiologisk forskning lyfts ofta fram inom drogpreventionen. I artikeln diskuteras den centrala roll som en etiologisk syntes av två olika synsätt på ungdomars droganvändande skulle ha för att utveckla området. Förslag på upplägg på empiriska studier som testar detta diskuteras och centrala metodologiska aspekter berörs.
3 sep 12 – Patrik Karlsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2012
Om medikaliseringen av svensk missbrukarvård
Under de senaste 10 åren har propåerna om en radikal omorganisering av svensk missbrukarvård vuxit sig allt starkare. Den allmänna inriktningen hos dessa påtryckningar har utgjorts av en medikalisererande argumentation beträffande den vetenskapliga kunskapen om missbruk och behandling: I denna artikel granskas några av medikaliseringsdiskursens mest centrala argument.
3 sep 12 – Anders Bergmark

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2012
Hur bra fungerar SAMS-områdena i studier av grannskapseffekter? En studie av SAMS-områdenas homogenitet
År 1994 lanserades SAMS-indelningen som alltsedan dess har använts i svenska studier av grannskapseffekter. Här visas att dessa områden inte är så homogena som det ibland förutsätts eller som de skulle kunna vara och att indelningen ser olika ut i olika kommuner. Förklaringar till den bristande homogeniteten söks i städers morfologi och indelningens tillkomsthistoria.
3 jun 12 – Jan Amcoff

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2012
Kön, sexualitet och socialt arbete – återblick på ingången till ett forskningsfält
Året var 1975, jag var doktorand i sociologi i Lund. Med dagens måttstock borde jag ha varit klar med min examen eftersom jag antogs redan 1970. Men detta var långt före införandet av doktorandtjänster och fyraårsregeln. Livet som doktorand var för mig, precis som för så många andra vid den tiden, en slags livsstil med oklar färdriktning.
3 jun 12 – Sven-Axel Månsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2012
Oskälig levnadsnivå? En studie av inkomstnivåer bland ensamstående mödrar med socialbidrag
I artikeln behandlas i vilken utsträckning inkomster bland ensamstående mödrar med socialbidrag når upp till en standardiserad normnivå, samt vilken betydelse klienternas bostadsort och individuella förutsättningar fyller för normuppfyllelse. Materialet består av ett slumpmässigt urval om 875 individer som uppbar socialbidrag någon gång under 2007 i Stockholm, Göteborg eller Malmö.
3 jun 12 – Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2012

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2011
En personlig betraktelse om vård och omsorg
Under de många år jag som forskare studerat utvecklingstendenser inom offentlig vård och omsorg har jag sett besparingsiverns härjningar, omprioriteringar och inte minst nya ideologier och organisationsformer som tycks syfta till att förhindra mänskliga, personliga relationer och att kväsa individen och det individuella – både hos den som ger och får hjälp. Jerzy Einhorn har i boken Det är människor det handlar om (1998) riktat liknande kritik mot en utarmning av den palliativa vården, den som förunnas människor i livets slutskede.
9 sep 11 – Rosmari Eliasson-Lappalainen

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2011
Etnicitets- och migrationsrelaterade frågor inom äldreomsorgen: en analys av Svenska Dagbladets rapportering mellan 1995-2008
I artikeln undersöks hur Svenska Dagbladet framställt äldreomsorgssektorn i samband med etnicitets- och migrationsrelaterade frågor mellan 1995 och 2008. Studien behandlar vilka ämnen som rapporteringen har handlat om, vilka förklaringar man använt sig av, vilka äldreomsorgsaktörer som varit i fokus och vilka som har fått uttala sig.
9 sep 11 – Jonas Lindblom & Sandra Torres

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2011
Möteskultur i ungdomsvården
I denna artikel analyseras möteskulturer och mötesstrider mellan olika professionella i ungdomsvården, samt det starka engagemang som ägnas åt dessa möten. Artikeln bygger på en studie av ett samverkansprojekt i ungdomsvården där ett antal samordnare anställdes. Det visade sig att dessa efter hand kom att upprätthålla en administrativ hållning gentemot varandra, vilket satte det direkta arbetet med unga i skuggan av byråkratiskt och kollegial orientering.
9 sep 11 – Malin Åkerström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2011
När förpackade idéer möter organisatoriska villkor
För att leva upp till kravet på en evidensbaserad praktik använder organisationer alltmer manualbaserade program. I den här artikeln analyseras och diskuteras spridningen och återinbäddningen av ett sådant program ur ett organisationsteoretiskt perspektiv med fält, program och personal i fokus.
9 sep 11 – Lina Ponnert & Kerstin Svensson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2011
Socialstyrelsen, dronten och den evidensbaserade praktiken
För några år sedan skrev undertecknade en artikel om evidensbaserat socialt arbete i Socialvetenskaplig tidskrift (Bergmark & Lundström 2006). Artikeln följdes av en debatt mellan oss och en representant för dåvarande IMS (en organisation som numera är helt integrerad i Socialstyrelsen) (Anttila 2007a, b; Bergmark & Lundström 2007a, b). En av de frågor som vi förgäves försökte få svar på i den debatten var hur IMS såg på den så kallade ”Drontens dom” eller på engelska ”the Dodo bird verdict”.
9 sep 11 – Anders Bergmark & Tommy Lundström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2011
Är det privata politiskt? Barnfri i ett barnvänligt samhälle
”Barnen är framtiden!” Svensk politik strävar efter ett ”barnvänligt samhälle” där yrkesliv och föräldraskap ska kunna kombineras. Hur upplevs detta av den som väljer att vara barnfri? Om barn ses som ett bidrag till framtidens nation vad tillför då barnfria samhället?
3 jun 11 – Kristina Engwall & Helen Peterson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2011
Nya trender och gamla mönster. Doktorsavhandlingarna i socialt arbete 1980-2009
Doktorsavhandlingar har en speciell roll i den akademiska kunskapsbildningen. Förutom att producera ny vetenskaplig kunskap återspeglar de i varierande grad inomdisciplinära traditioner, strömningar och forskningsfronter. I artikeln görs en kartläggning av former och innehåll i samtliga doktorsavhandlingar i socialt arbete fram t o m år 2009. Genomgången visar att vissa mönster består men också att nya tendenser gör sig gällande. Under 2000-talet ökade t.ex. inslaget av studier av sociala arbetsmetoder och sammanläggningsavhandlingar.
3 jun 11 – Peter Dellgran & Staffan Höjer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2011
Kvinnor som injicerar heroin respektive amfetamin. - Skillnader i social situation, erfarenhet av behandling och önskemål om hjälp
Injektionsmissbrukande kvinnor är en extra utsatt grupp som kan förväntas ha särskilda behov vad gäller vård och behandling. I föreliggande studie jämförs injektionsmissbrukande kvinnor med heroin respektive amfetamin som huvudsaklig drog avseende deras sociala situation, myndighetskontakter, tidigare erfarenhet av behandling samt aktuella önskemål om hjälp.
3 jun 11 – Torkel Richert, Sven-Axel Månsson & Leili Laanemets

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2011
Ett långt liv med särskilda förtecken: Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar
Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”1.
3 jun 11 – Eva Jeppsson Grassman, Lotta Holme, Annika Taghizadeh Larsson & Anna Whitaker.

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2011
Att stå på egna ben – om övergången från samhällsvård till vuxenliv
Artikeln behandlar hur övergången från ung till vuxen ter sig för en sårbar grupp av unga, de som varit i samhällsvård. Vilken roll spelar vården, socialtjänsten och den biologiska familjen för dem? Vilken betydelse får den förlängda ungdomstiden för ungdomar vars sociala nätverk är resurssvaga?
3 feb 11 – Ingrid Höjer & Yvonne Sjöblom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2011
Bedömningar om barn i umgängestvister – förändrad argumentation om tid, omsorg och delaktighet?
Barns delaktighet och vikten av barns skydd har nyligen förstärkts i familjerättslagstiftningen. I artikeln granskas på vilket sätt argumentationen i domar om verkställighet av beslut om vårdnad, boende och umgänge har ändrats efter lagändringen. Kan ett förändrat tidsperspektiv bidra till att kombinera omsorg om barn med barns delaktighet?
3 feb 11 – Karin Röbäck

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2011
I välfärdssamhällets marginal – om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst
I den här artikeln analyseras socialbidragstagande bland ensamstående mödrar, med fokus riktat mot ersättningsnivåer, varaktighet, förekomst av individrelaterade problem och skillnader mellan svensk- och utrikes födda klienter. Artikeln baseras på projektet ”Ensamstående mödrar – välfärd, försörjning och socialtjänst”, som bygger på uppgifter om 875 slumpmässigt utvalda klienter i landets tre storstäder.
3 feb 11 – Hugo Stranz & Stefan Wiklund

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2011
Muslimska församlingar i lokalsamhället: Samverkan eller isolering?
Muslimska församlingars riksomfattande etablering i Sverige är en viktig förändring inom den ideella sektorn. Men hur förhåller sig församlingarna till den svenska traditionen av samverkan mellan ideella och offentliga aktörer? I artikeln studeras hur och i vilken omfattning muslimska församlingar samverkar med offentliga aktörer och vilka organisationsinterna och organisationsexterna faktorer som gynnar respektive missgynnar samverkan.
3 feb 11 – Klas Borell, Arne Gerdner, Anna Sällström, Johanna Nordlander & Elisabeth Lundkvist

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Välfärdsstaten och det ekonomiska sammanbrottet: Föreställningar om prestation, deltagande och social rättvisa
Sedan 1990-talet har den ekonomiska utvecklingen gått mot att marknaden fått ett större inflytande, något som också förändrat hur vi tänker om till exempel vad en människa är. Denna artikel diskuterar vad detta får för konsekvenser för välfärdsstaten, hur innebörder i begrepp som prestation och rättvisa förändrats.
9 sep 10 – Brigitte Aulenbacher & Birgit Riegraf

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Arbetslinjen – social trygghet eller risk?
Arbetslinjen ska uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden för att säkra den sociala tryggheten och för att individen inte ska riskera utanförskap. I denna artikel analyseras kvinnors och mäns arbetslöshet i en social och regional kontext. Social trygghet, risk och vikten av sociala nätverk är centrala för analysen.
9 sep 10 – Saila Piippola

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Förändringar och nya riktningar inom human service
I detta temanummer av Socialvetenskaplig Tidskrift är avsikten att sätta fokus på förändringar och nya riktningar i människobehandlande organisationer1. Förändring är en aspekt av alla organisatoriska, sociala, politiska och ekonomiska aktiviteter. Det har dock varit särskilt snabba och långtgående förändringar av den offentliga servicen i människobehandlande organisationer, förändringar som har intensifierats av den fortskridande finanspolitiska krisen.
9 sep 10 – Elisabeth Berg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete
Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkes- och organisationsprofessionalism.
9 sep 10 – Andreas Liljegren & Karolina Parding

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Stöd och service till personer med utvecklingsstörning - En studie om förändringar i Sverige och Finland mellan åren 1990 – 2010
Stödet och servicen till personer med utvecklingsstörning har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna i både Sverige och Finland vad gäller såväl målen som organisationen av verksamheten. Konsekvenserna av dessa förändringar har medfört både möjligheter och hinder.
9 sep 10 – Barbro Blomberg, Lena Widerlund & Ann-Marie Lindqvist

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Valfrihet och mångfald – ett dilemma för hemtjänsten
Äldreomsorgen har på senare år genomgått stora förändringar i riktning mot olika former av marknadslösningar. Kundvalssystemet är en sådan, som idealt sett antas öka både brukarinflytandet och kvaliteten i hemtjänsten. Artikeln utgår framförallt från äldre med hemtjänstinsatser och personalens erfarenheter av omsorg och arbete i en kommun som infört kundval.
9 sep 10 – Katarina Andersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2010
Vision: En källa till innovation, illusion eller social kontroll?
Begreppet vision har kommit att få en framträdande position i modernt ledarskap. En vision kan vara en inspirerande beskrivning av vad en organisation ska bli och vad den vill uppnå i framtiden. Organisationer som präglas av mångfald och icke-hierarkiska strukturer kännetecknas dock alltid av tvetydighet vad gäller mål och mått på framgång. Samtidigt är det omöjligt att veta var organisationen är på väg om visionen är luddig och saknar riktigt innehåll. I så fall blir visioner illusioner som inte förmår att motivera människor. Men när insikt, reflektion och framsynthet betonas, då kan visionen bli konstruktiv. Detta argument utvecklas här med hjälp av en modell med tre dimensioner som fungerar både som kritik av nuvarande användning av visioner i organisationer och visar hur en framtida bättre lösning skulle kunna åstadkommas.
9 sep 10 – Kazem Chaharbaghi

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2010
Föräldraskap och internet - Nya mötesplatser och informationsvägar kring det senmoderna föräldraskapet
Internet har idag blivit en allt viktigare mötesplats för många föräldrar eller blivande föräldrar där man söker stöd och information kring föräldraskapet. Men, vad söker de för slags information på nätet och vilken betydelse har detta stöd för föräldrarna?
6 maj 10 – Lars Plantin & Kristian Daneback

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2010
Utanförskapelsen
En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006. Begreppet utanförskap lanserades inför riksdagsvalet 2006 som en arbetsmarknadspolitisk indikator för att påvisa en spricka i det svenska samhället. Den borgerliga alliansen beräknade att upp till en och en halv miljon människor befann sig i utanförskap. Begreppet har därefter kritiserats utifrån hur det beräknades. I denna artikel analyseras hur »utanförskap« diskursivt artikulerades i debatten samt hur det relaterar till besläktade begrepp. Särskilt fokus läggs på hur »utanförskap« kopplades till »bidragsberoende«, invandrarskap och kriminalitet.
6 maj 10 – Tobias Davidsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2010
Mobbning: ett tidsbundet socialt problem?
I denna artikel diskuteras mobbning som ett socialt problem. Här visas hur en medial debatt uppstod 1969 och hur mobbning i och med detta konstruerades och etablerades som ett socialt problem. Särskilt fokuseras begreppsformuleringens betydelse.
6 maj 10 – Anna Larsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2010
Samhällsvårdade barn, gate-keeping och forskning
Ett aktörsperspektiv på barn har blivit alltmer centralt i barn- och barnavårdsforskning. I artikeln diskuteras principiella och praktiska frågor när ett sådant perspektiv ska omsättas i forskning om samhällsvårdade barns förhållanden. Avvägningen mellan forskningsintresset och barns rätt till skydd och integritet analyseras.
6 maj 10 – Marie Sallnäs, Stefan Wiklund & Hélène Lagerlöf

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2010
Specialisering eller integration? En studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre organisationsformer
Det är en tydlig trend under de senaste tjugo åren att Socialtjänstens organisation av individ- och familjeomsorgen blivit alltmer specialiserad. I den här artikeln redovisas en studie av socialarbetares syn på arbetsvillkor och insatser i tre kommuner med olika organisationsformer: specialiserad, integrerad respektive blandad organisationsform.
6 maj 10 – Stefan Morén, Björn Blom, Minna Lundgren & Marek Perlinski

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2010
Att prioritera i socialtjänsten – Om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande
Artikeln beskriver förutsättningar för, samt erfarenheter av prioriteringar i socialtjänsten. Studiens respondenter består av tjänstemän och politiker i sex svenska kommuner. Med prioriteringar avses på vilket sätt resurser fördelas mellan olika klientgrupper samt vilka klientgrupper som ämnas få ta del av resurser i första hand.
3 feb 10 – Marie Wörlén

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2010
Medikaliseringen av det psykosociala fältet. - Om en kunskapssammanställning från Socialstyrelsen, IMS
Tecknen på en medikalisering av det psykosociala fältet har ökat under senare tid. Denna artikel undersöker denna medikaliseringsprocess utifrån Socialstyrelsens kunskapssammanställning »Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni och bipolär sjukdom«, som ska resultera i riktlinjer för socialtjänsten.
3 feb 10 – Alain Topor

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2010
Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende – en forskningsöversikt
Läkemedelsassisterad rehabilitering med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste behandlingsmetoden vid opioidberoende. Trots starkt forskningsstöd är metoden inte okontroversiell. I artikeln diskuteras de vanligaste invändningarna och riskerna, med utgångspunkt i en översikt över svenskt och internationell forskning. Sammantaget tyder genomgången på att flera av invändningarna är överdrivna. Några risker bör dock tas på stort allvar. Detta gäller framför allt risken för läckage till den illegala drogmarknaden och den därmed sammanhängande risken för metadon- eller buprenorfinrelaterade dödsfall utanför behandlingen. Ett problem i sammanhanget är att de åtgärder som används för att minska dessa risker ofta varit kontraproduktiva, såtillvida att de medfört betydande terapeutiska försämringar för patienterna, utan att för den skull lösa de problem de varit avsedda för.
3 feb 10 – Björn Johnsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2010
Social barnavård ur ett välfärdsperspektiv.
Ekonomiska och materiella resurser, psykisk hälsa och tillgång till socialt stöd för ungdomar i familjehem och vid institutioner
3 feb 10 – Marie Sallnäs, Stefan Wiklund & Hélène Lagerlöf

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Att lämna en värld – om utgångsprocessen från Jehovas vittnen
Vad innebär det att komma till insikt om att allt det man hittills har trott varit sant är en illusion? Hur hanterar man en sådan situation och hur går man vidare? Artikeln behandlar exit-processer hos Jehovas vittnen som tvivlat på sin tro och lämnat organisationen.
9 okt 09 – Pernillla Liedgren Dobronravoff

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Att skriva vägen till Santiago
Sedan början av 2000-talet har intresset för pilgrimsvandringar till den medeltida vallfärdsorten Santiago de Compostela ökat markant i Sverige, vilket bland annat visar sig i mängden av text som produceras om fenomenet. I den här artikeln analyseras tre litterära skildringar av Santiago-vallfärden, vilka kan infogas i en cirkularitet av skrivande, berättande och resande som kännetecknar pilgrimskulturen. Kan pilgrimsvandringar ses som uttryck för »religionens återkomst« och vad kan de i så fall säga oss om en sådan återkomst?
9 okt 09 – Lena Gemzöe

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
»Den verkliga kulturkonflikten«? Islamisk sexualmoralism i liberala Sverige
Finns det en reell kulturkonflikt mellan islam och västvärlden? I följande artikel hävdas att konflikten gör sig synlig på ett område: i synen på sexualitet. Vad säger den islamiska sexualmoralen egentligen och vilka konflikter kan den bidra till i en sexualliberal kontext? Kan värderingsskillnader i fråga om sex ge upphov till en specifik social problematik?
9 okt 09 – Pernilla Ouis

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Diasporans dialektik: Om konsten att vara judisk i den svenska moderniteten
Judarna i Sverige utgör en etnisk och kulturell minoritet som har bevarat och utvecklat ett särskilt »judiskt« förhållningssätt till tillvaron. I denna artikel perspektiveras vad »ett judiskt förhållingssätt« bygger på och innebär. Utifrån det frågas hur den specifika judiska tanketraditionen, dess uppfattning av begreppen religion och folktillhörighet, och i synnerhet predikamentet att leva som minoritet i diasporan samverkat till att den judiska gruppen i dag på en och samma gång kan vara en distinkt nationell minoritet i Sverige och väl integrerade i det moderna samhället.
9 okt 09 – Lars Dencik

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Efter sekulariseringen: förändrade religiösa värden mellan generationer1
»… rich societies are becoming more secular…«
9 okt 09 – Magnus Hagevi

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Den goda familjen och den goda familjerätten. Debatter om lag och moral i det mångkulturella Europa1
En central föreställning om den moderna nationalstaten är att den är juridiskt suverän inom det egna territoriet. De senaste decenniernas stora politiska och sociala förändringar har dock gjort gränserna porösare mellan olika territoriella enheter. Överstatliga organisationer som EU och FN har bidragit till att transformera staternas oavhängighet i frågor som har att göra med lag och rätt. Men även migration och framväxten av mångkulturella samhällen sätter självklara rättsliga och moraliska uppfattningar om »rätt« och »fel« på spel. I artikeln diskuterar jag, ur socialantropologisk synvinkel, hur religiöst partikulära synsätt kring centrala sociala institutioner som familj och äktenskap utmanar statens universella anspråk på oavhängighet i frågor om moral och juridik.
9 okt 09 – Annika Rabo

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Oförutsedda konsekvenser av dialog med självutnämnda muslimska ledare
Syftet med artikeln är att peka på några av konsekvenserna som följer av att föra dialog med självutnämnda muslimska ledare. Innehållet vilar på två antaganden: i) muslimska ledare i Sverige och andra europeiska länder är i regel aktivister som är verksamma i den islamiska rörelsen och ii) deras ideologiska projekt bygger på ett totalitärt tänkande med målsättningen att avskilja muslimer från alla icke-muslimer i en islamiskt organiserad offentlighet.
9 okt 09 – Aje Carlbom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Religion och samhällspraktik. En jämförande analys av det sekulariserade Sverige
I ett internationellt perspektiv kännetecknas den svenska kulturen av en särpräglad kombination av mycket låga nivåer för kyrkoorienterad religion och höga nivåer för en individualistisk grundhållning. Särprägeln är inte ny, och historiskt material från ett stort antal länder ger empiriskt stöd till två motsatta modeller för kulturell förändring. Modellerna innebär att den kyrkoorienterade religionen blir starkare tack vare ökad religiös mångfald och svagare på grund av ökad välfärd. Sammantaget innebär de båda modellerna att religionen i stort sett har förblivit stabil, också i Sverige, och den påverkar fortfarande hur den lokala samhällspraktiken i de svenska kommunerna är utformad.
9 okt 09 – Thorleif Pettersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Religion och social förändring. En introduktion
I det här numret av Socialvetenskaplig tidskrift har vi valt att uppmärksamma religion som socialt och politiskt fenomen i vår samtid. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att vårt intresse riktar sig mot religion i samhället och samhället i religionen. Huvudfokus är inte det teologiska innehållet i olika religiösa uppfattningar utan i första hand religionens närvaro i samhällslivet, i politiken, ekonomin och det vardagliga, sociala livet. Häri innefattas människors existentiella frågor och strävan efter en högre mening, ibland utifrån en grundläggande känsla av vantrivsel med ytlighet och själlöshet i den samtida kulturen.
9 okt 09 – Aje Carlbom, Ulla-Carin Hedin & Sven-Axel Månsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2009
Religiösa marknadsstrukturer, religiös pluralism och sekulariseringsprocesser
Många av de europeiska länderna framstår i ett globalt perspektiv som starkt sekulariserade, och Sverige brukar av religionssociologer ofta beskrivas som ett av världens mest sekulariserade länder. Olika hypoteser har framförts om sekulariseringens orsaker. I denna artikel diskuteras betydelsen av religiösa marknadsstrukturer som bidragande orsaker till sekulariseringsprocesser, med särskild tonvikt på förekomsten eller frånvaron av religiös pluralism. Avslutningsvis diskuteras kortfattat, som exempel på sekulariseringens samhällskonsekvenser, de problem som vissa invandrare och flyktingar kan möta i det sekulariserade svenska samhället.
9 okt 09 – Eva M Hamberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2009
Fältexperiment för att studera etnisk diskriminering på den svenska arbets- och bostadsmarknaden
Under senare år har fältexperiment använts för att studera etnisk diskriminering på den svenska arbets- och bostadsmarknaden. I nedanstående framställning ges en presentation av fältexperiment som metod och en översikt över den forskning som genomförts med hjälp av fältexperiment i Sverige. Dessutom görs en framåtblickande diskussion.
2 jun 09 – Ali M. Ahmed & Jan Ekberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2009
Familjebildning och försörjning – en jämförelse mellan nyblivna svenska och turkiska föräldrar i ett svenskt välfärdsperspektiv
Hur ser anpassningen till den svenska tvåförsörjarmodellen ut för nyblivna föräldrar med svenskt respektive turkiskt ursprung? I följande artikel visar vi hur välfärdsinstitutionernas struktur påverkar både familjebildning och föräldraskap beroende på ursprungsland.
2 jun 09 – Mona Franséhn, Birgitta Jansson, Torun Österberg & Margareta Bäck-Wiklund

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2009
Från integrering till specialisering – om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-2008
Individ- och familjeomsorgen i Sveriges kommuner har under de senaste tjugo åren gått från ett mer generalistiskt orienterat arbetssätt till en organisation med specialiserade arbetsgrupper. I den här artikeln visar vi på olika former av specialisering och redovisar en kartläggning över hur det ser ut i kommunerna idag. Vi diskuterar också möjliga anledningar till förändringen.
2 jun 09 – Minna Lundgren, Björn Blom, Stefan Morén & Marek Perlinski

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2009
I utkanten av den sociala barnavården. Vem har rätt till en plats på kollo?
Vad är det som bestämmer vilka barn och ungdomar som ska få en plats på kollo? I följande artikel ska uttagningsprocessen i en kommunal koloniverksamhet stå i fokus. Studiens övergripande syfte handlar om utifrån vilka bedömningsgrunder barnen väljs ut och på vilket sätt begrepp som behov och sociala problem får för betydelse för vilka barn som tilldelas respektive nekas en plats på kommunens sommarkollo.1
2 jun 09 – Ann-Charlotte Münger

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2009
Rättvisa i fördelning av sociala resurser: En socialpsykologisk forskningsöversikt
Rättvisefrågor har diskuterats sedan Platon och Sokrates. Men till skillnad från områdets normativa framtoning i filosofiska kretsar, är socialpsykologerna intresserade av att studera människors subjektiva upplevelser av (o)rättvisa. Fokus ligger därför på förståelse och kartläggning av orsaker till och effekter av upplevd (o)rättvisa i olika sammanhang. I denna artikel ges en forskningsöversikt över området. Artikeln avslutas med en kort diskussion om vad den socialpsykologiska rättviseforskningen kan tillföra i fråga om förståelse av social problematik.
2 jun 09 – Ali Kazemi & Lars-Olof Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2009
Temanummer: Religion och social förändring
I detta nummer av Socialvetenskaplig Tidskrift har vi valt att uppmärksamma religion som ett socialt och politiskt fenomen i vår samtid. Huvudfokus är inte det teologiska innehållet i olika religiösa uppfattningar utan i första hand religionens närvaro i samhällslivet, i politiken, ekonomin och i det vardagliga sociala livet.
25 jan 09 – Aje Carlbom, Ulla-Carin Hedin & Sven-Axel Månsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2009
Att urskilja allianser för att hantera osäkerhet
I artikeln undersöks tecken som intervjuade målsägande, tilltalade och vittnen berättar att de tagit till intäkt för att allianser uppkommit under brottmålsrättegång. Urskiljandet av allianser och intervjupersonernas förklaringar till dessa, i termer av klass, kön, ras och sexualitet, tolkas som strategier för att hantera osäkra bedömningssituationer.
25 jan 09 – Marita Flisbäck

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2009
Aktiv passivitet - Om kontaktpersoners roll och förhållningssätt till pappor, mammor och barn i umgängestvister
En svårighet kontaktpersoner i umgängestvist beskriver är att utforma sin roll och finna ett fungerande förhållningssätt gentemot fäder, mödrar och barn. Det handlar om att hitta en balans mellan att å ena sidan vara passiv och å andra sidan ingripa aktivt, vilket tar sig uttryck i skillnader mellan generella ideal och konkret praktik.
25 jan 09 – Maria Bangura Arvidsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2009
Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier
Sedan början av 1990-talet har en rad förändringar i lagstiftningen genomförts för att stärka barns rätt att komma till tals i familjerättsliga tvister. Hur tillämpas lagstiftarens krav på delaktighet för barn i fall där barnen har en utsatt situation, som när pappa utövat våld mot mamma?
25 jan 09 – Maria Eriksson & Elisabet Näsman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2009
Föräldrars och ungdomars erfarenheter av familjebehandling inom socialtjänsten
Det finns samspelsmönster som underlättar och andra som försvårar att hjälp ska komma till stånd. I denna artikel delger föräldrar och ungdomar sina erfarenheter och upplevelser av familjebehandling inom socialtjänsten.
25 jan 09 – Christina Löwenborg & Yvonne Sjöblom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Svenska arbetsgivares implicita stereotyper av arabiska muslimer och överviktiga
Aktuell forskning tyder på att implicita fördomar och stereotyper skulle kunna ligga till grund för diskriminering i anställningsprocessen. I artikeln presenteras därför en översikt av tidigare studier av implicita fördomar och stereotyper i Sverige samt resultatet från en ny studie som undersöker om arbetsgivare på implicit nivå associerar arabiska muslimer och överviktiga med låg produktivitet.
9 sep 08 – Jens Agerström, Rickard Carlsson, Bo Ekehammar & Dan-Olof Rooth

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Ett hem i rörelse: diasporisk mobilisering i den svenska gemenskapens periferi
Denna artikel lyfter fram problemet med exkludering och diskriminering och deras inverkan på relationer mellan majoritetssamhället och migranter och diskuterar identitetsskapande, gränsdragningar, identifikationer och gemenskapsbildande inom denna kontext. Artikeln utgår från den kurdiska diasporans erfarenheter i Sverige och bygger på individuella intervjuer. 1
9 sep 08 – Minoo Alinia

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
En motsättning mellan två principer om likabehandling? Om rätten att välja personlig assistent
De funktionshindrades rätt till självbestämmande när de väljer personlig assistent kan riskera att komma i konflikt med assistenternas rätt att inte bli diskriminerade. Problematiken kan tänkas få ökande betydelse med ett ökat anlitande av personliga assistenter och särskilt med en ökad internationalisering av marknaden för vård och omsorg.
9 sep 08 – Catharina Calleman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
En »dålig« flicka. Könskonstruktioner i berättelser om sexuella övergrepp
Är det tillåtet att avslöja sexuella övergrepp och vad kan hända den som gör det? I artikeln diskuteras konstruktioner av utsatta flickor och kvinnor, och kvinnors tolkningar av utrymmet att tala, före och med början vid de svenska sexualbrottsdebatterna.
9 sep 08 – Ninni Carlsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Repressalier mot kritiker i offentliga organisationer
I USA och andra anglosaxiska länder har en omfattande forskning kring fenomenet »whistleblowing« vuxit fram. Begreppet syftar på när anställda för fram kritik mot företeelser på sin arbetsplats t. ex. avslöjar interna missförhållanden som slarv i behandling av patienter/klienter, felaktiga produkter, maktövergrepp eller korruption. I Sverige har sådana studier hittills varit sällsynta. I denna artikel redovisas resultaten från en nyligen genomförd studie av kritikerprocesser och konflikter kring kritiker inom svenska human service organisationer som socialtjänsten, skolan och sjukvården.
9 sep 08 – Ulla-Carin Hedin & Sven-Axel Månsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Erfarenheter av rasifiering hos adopterade och adoptivföräldrar. Om betydelsen av ett icke-vitt utseende i den svenska vardagen
Denna artikel redovisar delar av en studie baserad på samtal med adopterade och adoptivföräldrar rörande deras erfarenheter av diskriminering utifrån ett annorlunda utseende. Materialet visar att de adopterades icke-vita kroppar hela tiden görs signifikanta i vardagen, vilket indikerar att ett icke-vitt utseende fortfarande tillskrivs en stor betydelse i ett samtida Sverige.
9 sep 08 – Tobias Hübinette & Carina Tigervall

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Diskriminering och exkludering. En introduktion
En inledande begreppsdiskussion. Diskriminering och exkludering är mångtydiga begrepp som försöker fånga komplexa sociala företeelser. Inom samhällsforskningen finns det olika definitioner och modeller som fokuserar på olika aspekter av dessa företeelser.
9 sep 08 – Ingrid Sahlin & Nora Machado

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Diskursiv diskriminering av regnbågsfamiljer. En analys av argument mot likställande av homo- och heterosexuellas föräldraskap
Genom två lagändringar har nya juridiska möjligheter till adoption och assisterad befruktning öppnats för samkönade par. Den här artikeln analyserar retoriken i delar av den debatt som följt med förändringarna. I sättet att konstruera regnbågsfamiljer som »de andra« uppstår en diskursiv diskriminering på heteronormativa grunder.
9 sep 08 – Anna Malmquist & Karin Zetterqvist Nelson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Svarta(s) strategier: att hantera rasism och diskriminering som svart svensk
Svarta svenskars upplevelser av diskriminering och rasism samt strategierna de nyttjar vid hanterandet av de upplevda kränkningarna ska avhandlas i följande artikel. De svarta svenskarnas motståndsstrategier är mångfacetterade och utmärks av såväl ett sökande efter trygga platser som ett konfrontativt agerande när de utsätts för rasism och diskriminering.
9 sep 08 – Viktorija Kalonaityte, Victoria Kawesa & Adiam Tedros

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 2008
Rasisme og diskriminering: komplekse begrep med mange innhold
I denne studien har ungdom formidlet forståelser av rasisme og diskriminering som noe likt og ulikt, komplekst og relasjonelt. Ungdommenes uttrykk og releksjoner bidrar til å sette fokus på at debatter og videre forskning på disse temaene i større grad bør tematisere at rasisme og diskriminering forstås svært forskjellig. I tillegg kan det være behov forå bringe inn aspekter knyttet til makt og anerkjennelse.
9 sep 08 – Gunnhild Vist

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2008
Ritual eller strategi – upphandlingar och ramavtal inom den sociala ungdomsvården
Mer än hälften av Sveriges kommuner har upphandlat ramavtal för att styra den sociala ungdomsvården. I denna artikel undersöks attityderna till dessa samt på vilka grunder avsteg görs från de ingångna avtalen.
4 apr 08 – Torbjörn Forkby & Staffan Höjer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2008
Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning – några metodologiska aspekter
Strukturerade intervjuer har fått en ökad användning inom socialt arbete. Den här artikeln beskriver hur en strukturerad intervju kan utgöra underlag för att lokalt utvärdera om klienter inom missbrukarvården får sina hjälpbehov tillgodosedda under behandlingstiden. Ett antal metodologiska frågor lyfts fram och diskuteras.
4 apr 08 – Mikael Dahlberg & Mats Anderberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2008
Barndomens placeringar och ungas tillbakablick
En grupp små barn med tidiga erfarenheter av samhällsvård har följts upp med jämna mellanrum under hela barndomen. Den här artikeln handlar om deras placeringshistoria samt om hur de i slutet av barndomen och som unga vuxna ser tillbaka på sina erfarenheter.
4 apr 08 – Gunvor Andersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2008
Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder?
I artikeln studeras socialarbetares bedömningar av socialbidragstagares försörjningshinder utifrån dimensionerna moral, resurs och marknad. Uppgifter från socialarbetare i fyra kommuner om sammanlagt 372 klienter analyseras. Resultaten visar att klienternas resurser har framträdande plats i bedömningarna. Försörjningshinder i gränslandet mellan moral och resurs tar socialarbetarna ofta upp hos ungdomar men sällan hos utrikes födda bidragstagare.
4 apr 08 – Jenny Nybom

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2008
Ett hem till mer än namnet – om hem som källa till oberoende och identitet bland äldre med hemtjänst
En grundbult i svensk äldrepolitik är möjligheten att förbli i eget boende. Hemmet betraktas som en viktig resurs för oberoende och samhällsengagemang. Intervjuerna visar dock att hemmet har en djupare innebörd. Hemmet utgör en arena och källa till oberoende och identitet. I artikeln görs gällande, att denna till synes blygsamma perspektivförskjutning – från att se hemmet som resurs till oberoende till att se det som källa för oberoende – har betydande välfärdspolitiska implikationer för hemtjänstens framtida orientering.
4 apr 08 – Lars Evertsson & Stina Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2008
Evidence-based social work på svenska – att sammanställa systematiska kunskapsöversikter
Den systematiska kunskapsöversikten intar en central roll inom det evidensbaserade arbetet. För att kunna vara relevanta för praktiken kan dessa översikter inte låta sig nöja med att besvara frågor om vilka metoder som är verksamma – de måste även kunna besvara frågor om var, när och hur de är verksamma, samt vilken mening socialarbetare och brukare tillskriver dem.
25 jan 08 – Margareta Hydén

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2008
Flyktingskap, ett handikapp
I slutet av 1940-talet beslutade Sverige att ta emot ett begränsat antal icke-arbetsföra flyktingar. Denna artikel ger den internationella och nationella bakgrunden till detta beslut, beslut som gav upphov till framväxten av en specifik flyktingverksamhet inom socialtjänsten. Artikelns syfte är att med hjälp av ett historiskt perspektiv förstå bakgrunden till socialtjänstens arbete med flyktingar i Sverige.1
25 jan 08 – Norma Montesino

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2008
Samhällets olycksbarn, kreatörer eller Svenssons? Modsens framtid i backspegeln
Modsen var en ungdomskultur som på 1960-talet skrämde och oroade vuxenvärlden. I denna artikel följer vi dem som i ungdomen kallade sig mods upp i vuxen ålder. Hur gick det för dem? Fanns det fog för de vuxnas oro?
25 jan 08 – Susanne Alm & Anders Nilsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2007
Det mytologiska självskadebeteendet - Könade stereotyper och idealtypiska berättelser
Självskadebeteende betraktas genomgående som ett »tjejproblem«. Syftet med artikeln är att problematisera den utgångspunkten genom att kritiskt granska tidigare forskning i jakt på ursprunget till den stereotypa självskadaren. Femininitetsdiskursen framstår här som ett centralt element i skapandet av en identitet som självskadare.
9 sep 07 – Christian Ståhl

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2007
Konduktiv pedagogik – mellan evidens och existens?
Artikeln problematiserar evidenstänkandet i behandlingsmetoden konduktiv pedagogik. Dels uppmärksammas de metodologiska begränsningar som finns i många studier av metoden, dels diskuteras att ensidigt fokus på mätbart utfall förbiser väsentliga frågor av mer existentiell natur som ligger utanför evidenssfären men som bör beaktas när arbetssättet värderas.
9 sep 07 – Ulla Bohlin

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2007
Normalisering, autenticitet och reflexivitet – om iscensättande av det vanliga livet i handikappomsorg
Normalisering är ett omdiskuterat begrepp inom handikappforskningen. Denna artikel försöker bidra till diskussionen om normalisering genom att fördjupa sig i imitationsproblemet, alltså de paradoxer som finns inbyggda i att med terapeutiska syften försöka härma normalt liv. Argumentationen förs utifrån exemplen teater för utvecklingsstörda samt omsorgshem för psykiskt långtidssjuka.
9 sep 07 – Jens Ineland & Stefan Sjöström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris
Det har nu gått mer än femton år sedan Sverige hamnade i den ekonomiska kris som kännetecknade så stora delar av 1990-talet. Bakgrunden till detta temanummer om välfärden i Sverige under 2000-talet är att vi nu kommit så långt in på det nya millenniet att det finns anledning att ställa sig frågor om hur välfärden och socialpolitiken har förändrats.
6 jun 07 – Åke Bergmark & Johan Fritzell

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Boendesegregationens utveckling och konsekvenser
Boendesegregationen har under senare tid alltmer setts som en central samhällsfråga. I denna artikel analyseras hur den socioekonomiska segregationen har utvecklats under senare decennier och här diskuteras vidare vilka teoretiska ansatser och förklaringar som använts inom forskningen för att förstå hur platsen där man bor kan vara viktig för individers välfärd.
6 jun 07 – Maria Kölegård Stjärne, Johan Fritzell, Lars Brännström, Felipe Estrada & Anders Nilsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättigheter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun
I Sverige, liksom i övriga Europa, har det över de senaste decennierna skett en överföring av makt och ansvar från nationalstat till lokalsamhälle. Detta reser frågor om demokrati, nationellt garanterade medborgerliga rättigheter och betydelsen av kommunala variationer i välfärdstjänsternas tillgänglighet och kvalitet. I artikeln analyseras utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna mot bakgrund av förändringar i lagstiftning och former för statlig styrning. Genomgången visar bl.a. att staten återtagit initiativet på många områden i ingången av 2000-talet och decentralisering inte längre är den entydigt dominerande trenden.
6 jun 07 – Åke Bergmark & Renate Minas

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Den ojämlika sjukfrånvaron - Klass- och könsskillnader i sjukfrånvaro på 1990-och 2000-talet
Trots en stundtals intensiv debatt om sjukfrånvarons orsaker och konsekvenser under de senaste 5-10 åren vet vi förhållandevis lite om hur sjukfrånvaron fördelar sig mellan olika socioekonomiska grupper. Artikeln syftar till att minska denna kunskapslucka. Vi analyserar sjukfrånvarons fördelning och några orsaker till skillnader i sjukfrånvaro mellan olika klasser i början av 1990-respektive 2000-talet. Särskilt fokus riktas mot hur sjukfrånvarons socioekonomiska fördelning skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
6 jun 07 – Olof Bäckman, Anna Bryngelson & Olle Lundberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender?
Välfärdsstatens insatser för personer med funktionshinder och för äldre människor särskiljs sällan i statistik och forskning. När, som i denna artikel, verksamheterna separeras, blir det tydligt att de båda välfärdstjänsterna under senare år har utvecklats åt skilda håll. Ekonomiska resurser, tjänsternas omfattning och personalens arbetsvillkor skiljer sig påtagligt mellan äldre- och handikappomsorgen, och gränsen mellan statens, familjens och marknadens roller har förskjutits på olika sätt.
6 jun 07 – Marta Szebehely & Gun-britt Trydegård

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Socialbidragstagandets dynamik – varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet
Från och med 2002 innehåller den nationella socialbidragsstatistiken uppgifter om utbetalt socialbidrag för varje enskild månad under året, vilket öppnar för nya och mer detaljerade analyser av socialbidragstagandets varaktighetsmönster. I artikeln utnyttjas denna nya statistik till att redogöra för socialbidragstagandets mönster under 2000-talets första år på ett tydligare sätt än vad som tidigare har kunnat göras. Analyserna av de nya data visar bl.a. att sättet att mäta och hur man definerar populationen har stor betydelse för vilka varaktighetsmönster för socialbidragstagande som famträder.
6 jun 07 – Åke Bergmark & Olof Bäckman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2007
Vad hände med 1990-talets stora förlorargrupper? Välfärd och ofärd under 2000-talet
Kommittén Välfärdsbokslut pekade ut tre grupper som speciellt missgynnades av 1990-talets kris: ensamstående mödrar, invandrare och ungdomar. I denna artikel studerar vi hur välfärden utvecklats för dessa grupper under 2000-talets första fem år. Vi fokuserar på tre centrala välfärdsdimensioner: arbetsmarknad, ekonomi och hälsa. Resultaten pekar bland annat på en polarisering av välfärden inom dessa grupper.
6 jun 07 – Johan Fritzell, Michael Gähler & Magnus Nermo

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2007
Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte
I sitt dagliga arbete dokumenterar socialarbetarna inom socialtjänsten en mängd uppgifter om sina klienter och om den hjälp som förmedlas. Dessa data borde vid sidan av intervjuer med klienter och socialarbetare vara viktiga som informationskälla när man som forskare vill studera vad som varit verksamt och vilka effekter förmedlad hjälp haft. I denna artikel diskuterar vi bland annat utifrån erfarenhet från en nyligen genomförd studie svårigheter (men också möjligheter) med aktstudier.
25 jan 07 – Leila Billquist & Lisbeth Johnsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2007
Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar
Ungdomars attityder till sexualitet är ett återkommande tema inom sexualitetsforskningen. Generellt instämmer ungdomar med utländsk bakgrund i större utsträckning i så kallade »oskuldsnormer«, det vill säga normer som begränsar det föräktenskapliga sexuella handlingsutrymmet än ungdomar med svensk bakgrund. I denna artikel undersöks detta samband mer ingående samtidigt som det kontrolleras mot andra sociala bakgrundsfaktorer.
25 jan 07 – Mariet Ghadimi

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2007
Privat och offentlig äldreomsorg - svenska omsorgsarbetares syn på arbetsmiljö och politisk styrning
Denna artikel presenterar resultat från en stor enkätundersökning som jämför arbetsmiljön inom privat och offentligt bedriven äldreomsorg. Varken de förhoppningar eller farhågor som uttalades när entreprenadiseringen inleddes för drygt tio år sedan bekräftas. Däremot visar det sig att entreprenadiseringen förändrar innebörden i omsorgsarbetarnas relationer till kommunens politiker.
25 jan 07 – Rolf Å Gustafsson & Marta Szebehely

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Boende och stöd – En nationell inventering av kommunernas boendeinsatser för utsatta grupper
Artikeln redovisar en nationell inventering av boendeinsatser för människor som av olika orsaker saknar stabilitet i sitt boende. Med boendeinsatser avses både personella stödinsatser i hemmet och erbjudanden om olika fysiska boendemiljöer. Insatserna studeras utifrån olika karaktäristika och utifrån de övergripande dimensionerna normalitet och omsorg.
10 okt 06 – Mats Blid

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Organisationsförändring, omsorgsklimat och kvalitet i hemtjänsten
Emotionellt klimat är en betydelsefull kvalitetsaspekt på människobehandlande arbete. I artikeln analyseras hur äldre personers upplevelse av klimatet i mötet med vårdbiträdet förändras när deras hemtjänst organiseras om.
10 okt 06 – Bengt Ingvad, Eric Olsson, Karin Bondesson & Charlotte Arndt

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Åter i stöpsleven: Personlig assistans mellan marknad och reglering
1994 års assistansreform innebar ett tydligt brott med tidigare etablerade välfärdslösningar. Inte minst innebar den att marknadsbeslut gavs ett betydande utrymme över tjänstens organisering. Dels gavs privata företag, kooperativ och andra producenter rätt att etablera sig på assistansmarknaden. Dels gavs personer med funktionshinder rätt att på egen hand upphandla personlig assistans bland existerande producenter. Idag syns på nytt tecken på en politisk omorientering i det statliga utredningsväsendet. Tilltron till marknaden förefaller ha minskat och byråkratiska och professionella lösningar efterfrågas åter.
10 okt 06 – Agneta Hugemark

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2006
Barnavårdsinsatser – en studie av kommunala skillnader
Omfattningen av barnavårdsinsatser skiljer sig påtagligt mellan olika kommuner. I den här artikeln eftersöks förklaringar till dessa skillnader hos kommunernas strukturella villkor, anmälningsfrekvenser samt bland faktorer inom den organisatoriska kontext vari insatserna förmedlas. Studien baseras till stora delar på data från det så kallade individ- och familjeomsorgsprojektet, där företrädare för barnavården har intervjuats i 100 svenska kommuner.
6 jun 06 – Stefan Wiklund

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2006
Omvårdnadsutbildning som mål eller medel? Om legitimitetsproblem och kunskapssyn.
Utbildning och kompetens för omsorgspersonal är aktuella frågor som diskuteras på olika samhällsnivåer. Artikeln behandlar hur enhetschefer och personal på några äldre- och handikappomsorgsenheter förhåller sig till dagens formella utbildningskrav och vad man anser är relevant kompetens för att arbeta inom omsorgens verksamheter.
6 jun 06 – Petra Ahnlund & Stina Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2006
Vetenskaplig kunskap som problem för beslutsfattare och praktiker? Exemplet mässlingsvaccination.
Artikelns syfte är att uppmärksamma problem som beslutsfattare och praktiker kan ställas inför när nya forskningsrön sprids. Problemen diskuteras utifrån de händelser som följde på publiceringen av en vetenskaplig studie som ifrågasatte de väletablerade rutinerna med mässlingsvaccinationer.
6 jun 06 – Fredrik Bragesjö & Margareta Hallberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2006
Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet - Om en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen
Kraven på ett evidensbaserat socialt arbete har ofta hänvisat till det medicinska fältet, något som gör det intressant att undersöka hur Socialstyrelsen och svensk psykiatri tillämpar de egna kraven på evidens. En granskning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt av »schizofrenin« visar att dessa krav används på ett subjektivt sätt, vilket förstärker en ensidig biomedicinsk syn på schizofreni.
6 jun 06 – Alain Topor

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Institutionen som arena för skapandet av sexuell identitet. Samtal från ett särskilt ungdomshem
Syftet med denna samtalsanalytiska studie är att studera hur institutionen kan vara en arena för skapandet av sexuell identitet, genom att analysera tal om sexualitet vid ett särskilt ungdomshem för unga kvinnor, 14 -20 år. Studien visar hur frågan om sexualitet genomsyrar arbetet i vardagen på institutionen och fungerar som en organisatorisk princip. Studien visar vidare hur personalen talar om de omhändertagna unga kvinnorna som asexuella och som offer för sexuella övergrepp.
4 apr 06 – Carolina Överlien

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Missbruk bland ungdomar på särskilda ungdomshem – ADAD som verktyg för bedömning och behandling
Avsikten med studien är att jämföra olika bedömningar av förekomst och omfattning av missbruk bland ungdomar som placeras på särskilt ungdomshem. Studiens material är hämtat ur data från ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) åren 1997-2001. Resultaten, som visar på stora skillnader mellan olika bedömningar av missbruk, diskuteras med utgångspunkt i problembeskrivningar, förutsättningar för behandling och könsaspekter.
4 apr 06 – Ninive von Greiff

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Mot en evidensbaserad praktik? – Om färdriktningen i socialt arbete
Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik kommit att diskuteras flitigt inom socialt arbete. I den här artikeln analyseras bakgrunden till denna diskussion och de konkreta uttryck den hittills tagit sig i Sverige,
4 apr 06 – Anders Bergmark & Tommy Lundström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Nytt faderskap i skärningspunkten mellan produktion och reproduktion?
I denna artikel diskuteras hur nya former av maskuliniteter skapas mellan en stark jämställdhetsdiskurs och arbetslivets krav. Det avspeglas i det moderna faderskapets praktik och relationen arbete/familj där produktionens krav överordnas reproduktionens. Artikeln argumenterar för att familje- och arbetslivsforskning i högre grad behöver uppmärksamma mäns respektive kvinnors rörelse mellan familj och produktion och hur genusidentitet förhandlas mellan dessa olika sfärer.
4 apr 06 – Ulf Mellström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2006
När den goda viljan inte finns. Om frånvarande fäder i kontaktfamiljsinsatsen
Socialtjänstens kontaktfamiljsinsats är ofta nära länkad till frånvarande fäder och umgängesvägran. I diskurserna om den omsorgsgivande fadern och barncentrering kan ensamstående mödrar drabbas av ett litet makt-och handlingsutrymme. Kontaktfamiljsinsatsen kan bidra till emancipation och öka mödrarnas handlingsutrymme.
4 apr 06 – Margareta Regnér

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Att vara pappa i homofamiljer – berättelser om barn, mammor och familjeliv
Den här artikeln handlar om faderskapets betydelse och utformning i planerade homosexuella familjer, s.k. regnbågsfamiljer. Två skilda sätt att tala om rollen som pappa har kunnat urskiljas. I båda sätten bryter man mot den heteronormativitet som genomsyrar familje-och föräldradiskurser, där föräldraskap ses som en konsekvens av heterosexuell tvåsamhet. Vad som skiljer dem åt är i vad mån man utmanar den genusordning som reglerar synen på kvinnligt och manligt i relation till föräldraskap.
1 feb 06 – Karin Zetterqvist Nelson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2006
En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda adopterade
Utlandsfödda adopterade får inte sin självupplevda svenskhet bekräftad av andra. Den biologiska familjen finns i deras tankar genom livet. Steget från en skyddande adoptivfamilj till ett självständigt vuxet liv kan bli svårare om man haft en traumatisk start i livet och en sen adoption.
1 feb 06 – Malin Irhammar & Marianne Cederblad

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Fra omsorg til service – nyorientering i hjemmeplejen via frit valg?
Hvordan vil frit valg af leverandør på hjemmehjælpsområdet påvirke hjælpens indhold og orientering? Med udgangspunkt i begreberne omsorg og service sætter artiklen fokus på disse begrebers gennemslag i praksis, brugernes og de professionelles rolle i den nye organisering samt de forventede konsekvenser for hjælpens udformning.
1 feb 06 – Leena Eskelinen, Eigil Boll Hansen & Morten Frederiksen

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg
Ställer socialtjänsten olika krav på mödrars och fäders föräldraskap i barnavårdsutredningar? Den här artikeln analyserar skillnaderna vid bedömningar av mödrars och fäders omsorg samtidigt som den söker förstå bakgrunden till de skilda bedömningsgrunderna.1
1 feb 06 – Gunilla Petersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2006
ULF’s sociala sida. Om socialt stöd och sociala nätverk i levnadsnivå- undersökningarna
De svenska levnadsnivåundersökningarna har fortlöpande använts för att studera förändringar i sociala relationsmönster. I denna artikel granskas de teoretiska grundvalarna för – och begränsningarna i – dessa studier och hur betydelsen av sociala relationer tolkats och diskuterats under de decennier som dessa välfärdsmätningar ägt rum.
1 feb 06 – Majen Espvall & Peter Dellgran

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2005
Kontaktfamilj/kontaktperson – omfattning och samband med placering i dygnsvård
Sedan början av 1980-talet har kontaktfamilj/kontaktperson för varje år blivit en allt vanligare barnavårdsinsats. Men kunskapsluckorna är många. I denna studie används nationella register för att undersöka insatsens omfattning i olika åldersgrupper samt samband med placering – och med risk för placering – i dygnsvård.
9 sep 05 – Bo Vinnerljung & Eva Franzén

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2005
Socialsekreterares bedömningar – finns någon form av konsensus?
Artikeln presenterar huvudresultaten från en vinjettstudie av socialsekreterares bemötande och bedömning av socialbidragstagare med begynnande alkoholproblem.
9 sep 05 – Lisa Skogens

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2005
Teknologi och pornografi – om porr på nätet
Mer än 800 000 svenskar porrsurfar på nätet. Idag använder sig pornografins aktörer av de nya mediernas tekniska förutsättningar för att marknadsföra och sälja sina tjänster och produkter. Stora summor är i omlopp, men hur ser verksamheten ut bakom kulisserna? Författarna analyserar innehållet i pornografi n på nätet. De visar också hur nya grupper – inte minst ungdomar – involveras i de pornografiska nätverken. Avslutningsvis diskuteras hur man kan tolka och förstå analysens resultat i ett större samhälleligt perspektiv.
9 sep 05 – Sven-Axel Månsson & Peder Söderlind

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2005
Livssituation och förhållningssätt bland äldre i behov av hjälp och stöd
Denna studie behandlar hur äldre personer i behov av hjälp och stöd i sitt vardagliga liv framställer sin livssituation. Fyra olika förhållningssätt har identifierats utifrån vad de intervjuade berättar om sina funktionsnedsättningar, rumsliga och sociala begränsningar, sociala relationer och socialt stöd samt välbefinnande.
9 sep 05 – Gunhild Hammarström & Sandra Torres

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2005
Yrkesutbildning och socialpolitik
Vilken betydelse har den gymnasiala utbildningen för ungdomars försörjning? Och hur har förändringarna inom gymnasieskolan påverkat ungdomars villkor på arbetsmarknaden? Det är några av de frågor som behandlas i denna artikel. I artikeln jämförs också den svenska gymnasieutbildningen med utbildningsmodeller i andra länder. En slutsats är att gymnasieutbildningens inriktning och organisation har stor betydelse för såväl etablerings- som marginaliseringsmönster bland unga.
9 sep 05 – Jonas Olofsson & John Östh

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Privatisering av Socialtjänstlagen – rättsliga villkor för att överlämna utredningar inom individ och familjeomsorgen på entreprenad
Flera kommuner konkurrensutsätter idag verksamheter inom socialtjänsten. I Socialtjänstlagen (SoL) regleras förutsättningar för att överlämna uppgifter på entreprenad. I artikeln tecknas en bakgrund till de ökade kraven på privatisering av offentliga verksamheter. Lagregelns innehåll analyseras. Genom ett konkret exempel redovisas några av de tolknings -och tillämpningsproblem som aktualiseras i fallet.1
6 jun 05 – Anna Hollander

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Mellan offentligt och privat, politik och profession – en introduktion
Vissa socialpolitiska utvecklingstendenser får av olika skäl stor massmedial och politisk uppmärksamhet medan andra sker mer i det fördolda. De senaste decenniernas mest iögonfallande förändringar av den offentliga tjänsteproduktionen brukar antingen sorteras in under rubriken »resursproblem, nedskärningar och prioriteringar« och/eller förstås inom ramen för den socialpolitiska begreppsfamilj som inrymmer marknadsorientering, decentralisering och privatisering. Med tanke på det faktiska händelseförloppet ter sig inte detta särskilt märkligt men det innebär också en viss risk att vi därigenom fokuserar alltför mycket på vissa fenomen eller binder upp oss till vissa förklaringsmodeller och perspektiv på omvandlingen av den offentliga sektorn.
6 jun 05 – Peter Dellgran & Staffan Höjer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ-och familjeomsorg
Hur det sociala arbetet i kommunerna skall organiseras tycks ständigt vara föremål för omvärderingar – omorganisering verkar vara mer regel än undantag. Med data från hundra svenska kommuner och med utgångspunkt från begreppet specialisering diskuteras i denna artikel organisationsförändringarnas inriktning och omfattning.
6 jun 05 – Åke Bergmark & Tommy Lundström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Privatisering av sjukvård: politisk lösning eller komplikation?
Privatiseringar har i debatten ofta framställts som en lösning på sjukvårdens problem, både i Sverige och många andra länder. I artikeln visas att privatiseringens praktik – eleganta teoretiska modeller till trots – ofta är svår och politiskt motsägelsefull. Paradoxalt nog verkar privatisering inom vårdens område också kräva en utvecklad statsmakt.
6 jun 05 – Paula Blomqvist

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Privatization of Child Welfare Services in the U.S.A. Current Policy in Historical Context
This article analyses historical trends in privatization of child welfare services in the United States, including children’s homes, foster family care, and adoption. It also considers how professionalization and deprofessionalization of child welfare services have varied with shifts in the dominant auspices for the provision of social services.
6 jun 05 – Rebecca L. Hegar

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete
Vidareutbildningar, handledning och ackumulerade yrkeserfarenheter kan alla ses som inslag i socionomers individuella professionalisering. I denna artikel visas hur socionomernas karriärvägar kännetecknas av förflyttningar från områden med lägre status och autonomi till områden med högre sådan. Även privatisering kan utifrån ett individuellt perspektiv tolkas som en professionaliseringsstrategi.
6 jun 05 – Peter Dellgran & Staffan Höjer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Social barnavård i nya former. Om marknadsorientering inom barnavårdsarbetet
Vad händer när man försöker marknadsanpassa social barnavård? Den här artikeln diskuterar effekterna av införandet av en beställar-/utförarmodell och andra marknadsorienterade inslag i arbetet med utsatta barn inom socialtjänsten.
6 jun 05 – Stefan Wiklund

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Socialtjänstens organisation som forskningsobjekt
Artikeln baseras på en översikt av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en del annan uppmärksammad forskning som är publicerad mellan 1990 och 2000 och vill ge en överblick över forskningen om den svenska socialtjänsten som organisation. Den visar på forskningsresultat om organisationens och regiformens betydelse för utförandet av socialtjänstverksamhet samt identifierar områden för fortsatt forskning.
6 jun 05 – Staffan Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Vårdmarknad med svårigheter – om privata aktörer inom institutionsvården för barn och ungdomar
Allt större andel av institutionsvården för barn och ungdomar drivs i privat regi. I artikeln behandlas hur den privata vården etablerats samt hur företrädare för institutionerna beskriver sin position och sitt agerande på den vårdmarknad som uppstått.
6 jun 05 – Marie Sallnäs

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Implementering av en strukturerad intervju (ASI) i missbruksvård och kriminalvård
Artikeln redovisar resultatet från en nationell enkät om implementeringen av Addiction Severity Index (ASI) till 555 anställda i socialtjänsten, kriminalvården och i missbrukarvården som deltagit i en ASI-utbildning mellan år 1996 -2000. Resultatet visar att det är arbetsledare och chefer som alltmer tar initiativet till ASI-utbildningar och att implementeringens villkor skiljer sig åt beroende på var man arbetar. ASI har främst använts i det direkta klientarbetet och i liten utsträckning för uppföljning och utvärdering.1
1 feb 05 – Christer Engström & Bengt-Åke Armelius

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Forskning om konsumtionsvillkor för hushåll med knapp ekonomi – ett svagt utvecklat fält
I denna artikel diskuteras och problematiseras nordisk forskning med inriktning mot konsumtion och fattigdom. Då forskningen inom detta fält förekommer inom flera vetenskapliga discipliner beskrivs några centrala perspektiv. Härefter problematiseras befintlig forskning, såväl i förhållande till dess innehåll som till dess hitintills svaga etablering. Vidare ges förslag på utvecklingsmöjligheter.
1 feb 05 – Torbjörn Hjort

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Socialt kapital och hälsa – en forskningsöversikt
Tyngdpunkten i denna artikel ligger på mätningen av socialt kapital och på aktuella frågor i samband med socialt kapital och hälsostudier. Forskningen om socialt kapital och hälsa har kritiserats och i artikeln diskuteras den kritik som riktats mot att forskningen inte bidrar med nya insikter till hälsovetenskapen. Det finns två infallsvinklar i texten: dels utgås från ett individperspektiv där betydelsen av individens sociala nätverk lyfts fram, dels diskuteras hur begreppet socialt kapital har teoretiserats och operationaliserats på en övergripande nivå.
1 feb 05 – Fredrica Nyqvist

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Ungdomsvård som dokusåpa
I artikeln behandlas en framställning av ungdomsvård i televisionen. Författaren analyserar hur samhällsprogrammet Kalla faktas skildring av en så kallad värstingseglats har påverkats av att den influerats av en underhållningsgenre.
1 feb 05 – Torbjörn Forkby

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2004
Återplaceringar av barn i dygnsvård: II – vad ökar eller minskar risken?
Detta är den andra av två artiklar som handlar om återplaceringar av barn i dygnsvård. I denna studie används data från flera nationella register för att i explorativt syfte undersöka vilka föräldrarelaterade faktorer som verkar öka eller minska risken för återplacering av återförenade barn.
20 maj 04 – Bo Vinnerljung, Anders Hjern & Maria Öman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2004
Det normalas lockelse – berättelser från marginalen
Marginaliseringsdiskursen har bitit sig fast i den offentliga debatten, men hur ser ungdomar som definierats som marginaliserade själva på sina liv? I denna artikel analyseras ungdomars egna berättelser utgående från hur de konstruerar sin identitet. Det är framför allt spänningen mellan normalbiografi och problemidentitet vi tagit fasta på.
20 maj 04 – Harriet Strandell, Ilse Julkunen & Katri Lamminen

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2004
Flaskan och drinkarens barn – ett exempel från den tidiga sociala upplysningen
År 1907 gavs den lilla skriften »Flaskan och drinkarens barn« ut i Sverige. Den innehöll reproduktioner av en serie uppmärksammade etsningar av den engelske konstnären George Cruikshank och handlade om spritens förödande konsekvenser för familjelivet. När dessa kommenterade illustrationer gavs ut i Sverige hade de redan i flera decennier använts i den sociala upplysningen på andra håll i världen.
20 maj 04 – Anna Meeuwisse & Hans Swärd

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2004
Förfinad användning av standardiserad självrapportering i interventionsstudier
I denna artikel diskuteras interventionsforskning som pekat på vissa komplikationer som måste uppmärksammas och hanteras när man använder standardiserade självrapporteringsformulär. Problemet gäller om forskaren kan använda samma självrapporteringsskalor före och efter interventionen för att undersöka och fastställa interventionseffekten, och om man förbehållslöst kan sätta tilltro till statistiska genomsnittsskillnader mellan före- och eftermätning.
20 maj 04 – Gunnela Westlander

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2004
Det sociala arbetets viktigaste resurs? Om omfattningen av personal inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Hur ser personaltillgången ut inom socialtjänstens olika delar? Vad har hänt under de senaste åren? Hur kan de mycket stora skillnaderna i personalbemanning mellan olika kommuner förklaras? I den här artikeln diskuteras sådana frågor med hjälp av data från en undersökning av förhållandena i 100 svenska kommuner
20 maj 04 – Åke Bergmark & Tommy Lundström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2004
Sociala relationers och identiteters individualisering - En process med socialt polariserade effekter?
Kan det samtida samhällets sårbarhetsmekanismer i sista hand härledas till frånvaron av kollektiva strukturer? Mot bakgrund av sociala relationers dokumenterade betydelse för hälsan behandlas denna fråga med särskild inriktning på att synliggöra uttryck och effekter av de sociala bandens individualisering. Betydelser av denna trend diskuteras med utgångspunkt från de lägsta positionernas perspektiv.
1 feb 04 – Eva Lindbladh & Paula Bustos Castro

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2004
Återplaceringar av barn i dygnsvård (I): – hur vanligt är det?
Bakgrund och syfte
1 feb 04 – Bo Vinnerljung, Maria Öman & Thomas Gunnarson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2004
Från rösthörarnas värld - en analys av självbiografi ska brev om hörselhallucinationer
Denna studie om hörselhallucinationer fokuserar på hur fenomenet beskrivs i personliga brev från rösthörare. Den undersöker vilka språkliga konventioner som används för att gestalta ett fenomen som tenderar att patologiseras i vår kultur.
1 feb 04 – Lis Bodil Karlsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2004
Kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi och risken att bli stigmatiserad
25 kvinnor med kroniskt trötthetssyndrom respektive fibromyalgi har intervjuats i syfte att undersöka om de upplever att sjukdomarna kan vara stigmatiserande för dem. Stigma beskrevs i synnerhet förekomma före det att diagnosen fastställts och vara relaterad till den osäkerhet som sjukdomarna är förknippade med.
1 feb 04 – Anna-Liisa Närvänen & Pia Åsbring

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2003
Den snabba avknoppningen av Maria-enheten1 - Dynamiken bakom historien om en gränsomdragande reform.
I artikeln analyseras de motiv och konflikter inom beroendevårdens organisation och i dess omgivning som utgjorde bakgrunden till privatiseringen av en landstingsägd missbruksenhet i Stockholm.
1 sep 03 – Kerstin Stenius & Jessica Storbjörk

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2003
Bismarck och de första socialförsäkringarna
De första socialförsäkringarna skapades av järnkanslern Bismarck i Tyskland. Bismarcks s.k. arbetareförsäkringar är klassiska och därför värda att uppmärksamma.
1 sep 03 – Per Gunnar Edebalk

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2003
Hinder och möjligheter för forskningsresultats användning – förslag till en analytisk modell
Utgångspunkt för artikeln är resultat från sådan forskning som problematiserar förhållandet mellan forskningen och dess användare, samt teorier om vilka former för att informera och samarbeta som är gynnsamma för forskningsanvändning. På basis av sådan forskning presenteras en analytisk modell som syftar till att systematisera förståelsen av hinder och möjligheter i samarbete och samverkan mellan forskningen och användarna. Modellen redogörs för genom att åskådliggöra potentiella kontroverser mellan användare och forskning med anknytning till regionala FoU-verksamheter inriktade på socialt arbete.
1 sep 03 – Christian Kullberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2003
Offentlig äldreomsorg som del i ett socialt medborgarskap1
Den svenska äldreomsorgen genomgick under förra seklet en omvandling från att ha haft sin hemvist i fattigvården till att bli en institutionell rättighet för äldre medborgare. Under 1990-talet har emellertid förändringar i omsorgens organisering och administration i de svenska kommunerna bidragit till att det sociala medborgarskapets innebörd definierats om.
1 sep 03 – Staffan Blomberg & Jan Petersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2003
När olikhet blir problem: handikappforskning, kontext och social interaktion
I artikeln argumenterar författarna för försök att inom handkappforskningen gå utöver traditioner av att den medicinska kroppsuppfattningen är ett bärande element i analyser av det sociala.
1 sep 03 – Lars-Christer Hydén, Claes Nilholm & Kristina Karlsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Bilder från CSA:s första tid
Bildmaterialet har använts i enlighet med upphovsrättslagen 22§ om citaträtt i vetenskaplig eller kritisk framställning.
13 jun 03 – Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2003

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
CSA och socialpolitiken kring sekelskiftet 1900
Fattigdom, bostadsbrist och sjuklighet var några av de sociala problem som utmärkte tiden kring sekelskiftet 1900. Genom bildandet av Centralförbundet för socialt arbete samlades tidens sociala reformivrare i en gemensam strävan att utveckla det sociala arbetet och påverka den allmänna socialpolitiken.
13 jun 03 – Roger Qvarsell

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
De sociala kartläggarna och hemlöshetsfrågan
I beskrivningar av svensk välfärd under de senaste hundra åren finns det skäl att uppmärksamma hemlöshetsfrågan. I folkhemsbygget blev hemmet en symbol för det goda livet, och de hemlösas situation har ofta ansetts kunna tydliggöra luckor i välfärdens utveckling. I artikeln ges exempel på hur svensk hemlöshet har beskrivits på fattig-respektive välfärdssamhällets tid.
13 jun 03 – Hans Swärd

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Folkpension och åldringsvård – om svensk socialpolitik 1903-1950
Offentlig socialpolitik för åldringar i Sverige tillhörde den kommunala fattigvården i början av 1900-talet. Efter andra världskriget hade socialpolitiken blivit generell med folkpension och ålderdomshem. Vägen dit kan förstås med hänvisning till förändringar i och av Sveriges agrara struktur, ett ofta förbisett perspektiv.
13 jun 03 – Per Gunnar Edebalk

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Klass, kön och etnicitet i den sociala barnavården
Denna artikel tar utgångspunkt i ett socialpolitiskt perspektiv och analyserar hur barnavårdsproblem över tid kopplats till klass, kön och etnicitet. Hur har dessa faktorer behandlats i officiella texter om barnavård under 1900talet och hur framstår de i offentlig statistik?
13 jun 03 – Tommy Lundström & Marie Sallnäs

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Kunskapens värde och samhällets behov
Socialt arbete som begrep användes ursprungligen vid förra seklet 1900 i samband med att Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades. Utbildningen av socialarbetare kom snabbt igång genom CSA:s initiativ, och grunden lades för en ny yrkesgrupp. Men det tog 70 år att få forskning i direkt anslutning till utbildningen. Under århundradet har olika dimensioner adderats till innebörden av socialt arbete. De är uttryck för såväl specifika kunskapsintressen som samhälleliga behov.
13 jun 03 – Margareta Bäck-Wiklund

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Kvinnor och socialt arbete vid övergången från filantropi till profession
Professionaliseringen av socialt arbete inleddes vid tiden kring det förra sekelskiftet. Artikeln skildrar ett kapitel i denna historia. I blickpunkten står tre kvinnors samfällda aktiviteter i stugrörelsen, på hemgårdarna, vid etableringen av socialt arbete i industrin samt i arbetet med en ny fackutbildning för socialt arbete. Förbindelserna mellan ideella och professionella aktiviteter är påfallande.
13 jun 03 – Anna-Karin Kollind

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Svensk välfärdsforskning
I artikeln behandlas svensk välfärdsforskning under hundra år. Författaren tar sin utgångspunkt i emigrationsutredningen i början av 1900-talet och följer utvecklingen fram till dagens kontinuerliga välfärdsmätningar.
13 jun 03 – Robert Erikson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2003
Varför får folk socialbidrag? Analys av socialbidragstagandets bestämningsfaktorer
Socialbidraget utgör en sista försörjningsutpost och dess omfattning är en indikator på övriga försörjningssystems tillkortakommande. Syftet är här att öka kunskapen om de faktorer som leder till bidragstagande samt i vilken grad dessa har förändrats mellan 1980-och 1990-talet. Framförallt är det arbetslösheten och i viss mån förekomsten av låga inkomster som skiljer de två årtiondena åt.
13 jun 03 – Björn Halleröd

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2003
Barnens inkomststandard under 90-talets djupa recession och den följande återhämtningen1
Vad har hänt med barnens inkomststandard under ett 90tal som i Sverige kännetecknas av först en kraftig arbetslöshetschock, nedskärningar i trygghetssystem och till sist återhämtning? Baserat på nya statistiska bearbetningar dras slutsatsen att nedgången i genomsnittlig inkomststandard var långvarig men inte unik för barnfamiljer.
1 feb 03 – Björn Gustafsson, Mats Johansson & Edward Palmer

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2003
Familjen i servicedemokratin - Ulla Lindström som familjeminister 1954-1966
Ulla Lindström var det tredje kvinnliga statsrådet i Sveriges historia och vår första familjeminister. Under hennes tid som statsråd åren 1954 till 1966 genomgick den svenska familjepolitiken en radikal förändring. Samhällets service till barnfamiljerna i form av ekonomiskt stöd ökade kraftigt och den stora utbygganden av barnomsorgen påbörjades. Enförsörjarfamiljen som norm ersattes av tvåförsörjarfamiljen. Artikeln fokuserar Ulla Lindström som familjepolitisk ideolog och den praktiska familjepolitik hon förde.
1 feb 03 – Mikael Sjögren

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2003
Socialbidragstagande och statusbunden skamkänsla – En prövning av ekonomi - sociala band modellen
I den här artikeln studeras skam och skamrelaterade känslor bland socialbidragstagare. Det görs i ljuset av den s.k. ekonomi-sociala band modellen som i sig fogar samman två vetenskapliga framställningar om skam. Den ekonomiska sidan beaktar den sida som knyter skam och skamrelaterade känslor till bl.a. fattigdom. Den sida som handlar om sociala band förbinder skam och skamrelaterade känslor med kvaliteten i de sociala relationerna.
1 feb 03 – Bengt Starrin, Marina Kalander Blomkvist & Staffan Janson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2003
Gruppkultur som hinder och möjlighet för intervention vid samarbetssvårigheter. En studie av social omsorgs- och vårdpersonal inom äldre- och handikappomsorg
Artikeln redovisar en studie av ett interventionsförsök för att förbättra samarbetet mellan social omsorgs- och vårdpersonal inom äldre- och handikappomsorgen. Interventionen bestod av systematiska gruppdiskussioner med etiskt innehåll. I den delstudie som här redovisas visas att gruppkulturen påverkar möjligheterna att lyckas med interventionen. Detta resultat diskuteras i artikeln med hjälp av Wilfred Bions gruppteori.
1 feb 03 – Berith Westman, Marianne Forsgärde & Lennart Nygren

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2002
Att invandra till Sverige på äldre da’r: integrationsmöjligheter för ’sent-i-livet’ invandrarna
Artikel syftar till att utifrån svenska forskningsrapporter från senare år och på grundval av etnogerontologisk litteratur från andra länder belysa en särskild invandrargrupp som invandrat till Sverige sent i livet. Det är en grupp som har fått mycket liten uppmärksamhet i debatten. Hur ser egentligen situationen ut för denna relativt nya invandrargrupp och vilka möjligheter har dessa invandrare att bli integrerade i samhället?
8 sep 02 – Sandra Torres

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2002
Är det ingenting speciellt med välfärdstjänstearbetet? - En essä om klassanalys för nästa samhälle.
Offentliga organisationer med uppfostrande och hjälpande verksamhet utgör en anomali i modern klassteori. Sett i ljuset av teorin om kommunikativ handling framträder nya aspekter på välfärdstjänstearbetet. En samhällsvetenskap för »nästa« samhälle kräver mer analys av offentligt arbetsgivarskap och studier av det pågående systemskiftets följder för de förtroendevaldas interna relationer till olika klasser av anställda.
8 sep 02 – Rolf Å Gustafsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2002
I arbetsmarknadens utkant – om långtidsarbetslösa ungdomars förhållningssätt till sin situation
I artikeln belyses hur långtidsarbetslösa ungdomar för håller sig till sin arbetslöshetssituation och framtiden. Fyra idealtypiska mönster kan urskiljas. Dessa förhållningssätt avspeglar dels hur de värderar arbete samt dels vilken typ av resurser som mobiliseras. Differentieringen i olika förhållningssätt visar att situationen är särskilt problematisk för vissa medan den för andra inneburit betydligt mindre problem.
8 sep 02 – Ulla Rantakeisu

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2002
Det utsatta livsloppet i skuggan av de gynnade generationerna1 - Om medelålders och äldre kvinnors försörjning
Det utsatta livsloppet innebär ett liv i fattigdom eller nästan fattigdom. Medelålders och äldre kvinnor har intervjuats om sina livsvillkor utifrån att de sökt social- bidrag och i artikeln analyseras hur kvinnornas utsatta livslopp har formats i den svenska välfärdsstaten.
8 sep 02 – Evy Gunnarsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Directions in Qualitative Evaluation
It is regarded by many as not far short of bad taste to advance passionate claims based on the superiority of this or that methodology. The argument of most mainstream evaluation theorists is for a ‘horses for courses’ approach that aims to identify the strengths of different methods and discourage evaluators from over-claiming the relevance and application of any one approach to evaluation. I use this article to develop a few outline arguments in support of turning on their heads some conventional arguments about methodological choices for evaluation. I touch on four areas where qualitative methodology enables evaluators to re-cast central aspects of evaluation practice, viz causal understanding, methodological choice, the evaluation of professional practice, and the uses of evaluation.
2 jun 02 – Ian Shaw

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Den nya utvärderingsvetenskapen
Är utvärderingsforskningen en egen disciplin eller närmare bestämt en »transdisciplin« som statistik och matematik? Kan man tala om att utvärderingen är en modern konst grundad på vetenskap snarare än en renodlad tilllämpad vetenskap? I artikeln reflekterar författaren över den nya utvärderingsvetenskapen och dess roll.
2 jun 02 – Michael Scriven

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst – en deja-vu upplevelse.
Går det att utvärdera en sådan verksamhet som psykoterapi och hur skall man kunna göra det? I artikeln reflekterar författaren över hur psykoterapin successivt kommit att baseras på empiriskt prövande kunskaper.
2 jun 02 – Bengt-Åke Armelius

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
En investering i socialt arbete
Är insatser som leder till förbättringar för klienterna också samhällsekonomiskt lönsamma? Det är en av de frågor som behandlas i denna artikel där resultatet av en klienteffektstudie jämförs med resultatet av en samhällsekonomiska utvärdering av samma insatser och samma klientgrupper.
2 jun 02 – Kari Jess & Siv Nyström

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Estimating the Effects of Interventions in Multiple Sites and Settings: Place-based Randomized Trials1
1.Introduction
2 jun 02 – Robert Boruch, Ellen Foley & Jeremy Grimshaw

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Meta-Analysis and Program Outcome Evaluation
Meta-analysis is a technique for statistically representing and analyzing the findings from a set of empirical research studies. In application to program evaluation research, it provides a means for systematically synthesizing knowledge about the characteristic and outcomes of effective programs. Six lessons learned from meta-analysis of evaluation research illustrate the application and findings of this approach: (1) many social programs are more effective than generally realized; (2) individual evaluations can easily produce erroneous results; (3) the methods used in an evaluation play a large role in the program effects found in the evaluation; (4) program effectiveness is a function of identifiable program characteristics; (5) there is much room for program improvement; and (6) the most credible evidence about program effects comes through integration of multiple evaluation studies.
2 jun 02 – Mark W. Lipsey

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Multi-site Evaluation and Research
This article examines multi-site evaluation and research. Differing from single-site research, multi-site research is appropriate for reasons that distinguish it from single-site research. This article examines forms and types of multi-site research to illustrate a variety of applications. The article presents examples of multi-site research conducted in the United States, at the national level with reference to mental health services and alcoholism treatment research applications. Additional mental health, child welfare, and social work practice examples are provided from research conducted at the Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Advantages and disadvantages of multi-site research are described with suggestions for the conduct of multi-site research.
2 jun 02 – Edward Mullen

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Några problem i utvärdering av sociala interventioner och utfallsstudier
Med ökat intresse i studier av interventioners effekter har i större utsträckning frågor kring utfall blivit tydliga. Denna artikel beskriver några av de problem som författarna mött i utvärderingsverksamhet. Metodproblem i utfallsstudier kan vara mycket allvarliga och påverka analys och slutsatser på ett oberäkneligt sätt.
2 jun 02 – Haluk Soydan & Bo Vinnerljung

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Om och varför? Den potentiella nyttan av att inkludera programteoriutvärderingar i metaanalys.
Två envisa utmaningar för att förstå effekterna av socialpolitiken är ansamlingen av rön från tidigare utvärderingsstudier och att förstå varför ett program lyckas eller misslyckas. Under de senaste trettio åren har metaanalys och programteoriutvärdering lanserats som metoder för att svara på denna utmaning. Författaren visar hur till och med enkla programteoriutvärderingar kan komma till nytta om de används vid metaanalys.
2 jun 02 – Anthony Petrosino

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Socialt arbete och utvärdering
Ungefär samtidigt som jag planerade detta temanummer av Socialvetenskaplig tidskrift läste jag om dramatiska förhållanden, framkallade av ett hormonbaserat preparat, diethylstilboestrol (DES) som använts för att motverka missfall hos kvinnor. Under 1940--60-talen har uppskattningsvis tre till sex miljoner kvinnor ordinerats detta preparat. I vissa länder användes det fram till 1980-talets första år. I de fem första av åtta studier som genomfördes för att studera preparatets effektivitet användes en retrospektiv och matchad forskningsmetod där kvinnor som använt DES jämfördes med kvinnor som inte använt preparatet.
2 jun 02 – Haluk Soydan

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 2002
Utvärderingsmodeller
Vilka frågor kan man egentligen besvara genom en utvärdering och hur skall man gå tillväga för att utvärdera? I artikeln presenteras en översiktlig bild av olika utvärderingsmodeller. Med en historisk överblick typologiseras utvärderingsmodellerna efter grundläggande värdekriterier.
2 jun 02 – Evert Vedung

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2002
Inriktningar i kvalitativ utvärdering
Directions in Qualitative Evaluation. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Ian Shaw

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2002
Skattning av insatsers effekter i platsbaserade randomiserade försök
Estimating the Effects of Interventions in Multiple Sites and Settings Place-based Randomized Trials. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Robert Boruch, Ellen Foley, och Jeremy Grimshaw

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2002
Meta-analytisk utvärdering av programresultat
Meta-Analysis and Program Outcome Evaluation. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Mark W. Lipsey

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2002
Multi-site Utvärdering och Forskning
Multi-site Evaluation and Research. SVENSK ÖVERSÄTTNING
2 feb 02 – Edward Mullen

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2001
Från patient till medborgare – Personer med funktionshinder möter ett nytt paradigm
Denna artikel är en introduktion till några basala teman inom handikappforskningen. Här redogörs för utvecklingen av handikappbegreppet och hur det återspeglats inom särskilt den svenska handikappolitiken. Vidare diskuteras frågan om hur stort antalet personer med funktionsnedsättningar är med utgångspunkt från skilda definitioner. Det inklusiva perspektivet, där personer med funktionshinder betraktas som medborgare i gemen, börjar bli en etablerad del av den politiska retoriken men sätter ännu i ringa grad spår i de vetenskapliga ansatserna på handikappområdet.
25 okt 01 – Stig Larsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2001
Kulturmöten mellan döva och hörande på arbetslivets arena
Många kulturmöten äger rum i arbetslivet. Ett exempel på ett sådant möte är mötet mellan den döve och den hörande arbetskollegan. Vilken betydelse har vår kulturella förankring för mötet på arbetsplatsen? På vilket sätt kan ett kulturpsykologiskt synsätt medverka till att förstå dövas integrering på arbetsplatsen? Detta är några av de frågor som artikeln belyser.
25 okt 01 – Gunnel Backenroth-Ohsako

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2001
Medborgarskapsteorier i välfärdsfrågor – dimensioner och begrepp
I denna artikel behandlas problemet med att analysera välfärdsfrågor med fokus speciellt på personer med funktionshinder. Utgångspunkten tas i medborgarskapsbegreppet – dess teori och innehåll. En modell med fem olika dimensioner av begreppet presenteras och ett resonemang förs om tillämpbarheten av dessa dimensioner. Som ett komplement till det sociala medborgarskapsbegreppet ger dimensionerna ett analysredskap med möjlighet att mer specificerat beskriva och analysera välfärdsläget på olika nivåer och i olika kontext nationellt såväl som internationellt.
25 okt 01 – Kerstin Gynnerstedt

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2001
Tid, tillhörighet och anpassning - Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv
Under de senaste decennierna har livsloppsforskningen expanderat. Som regel fokuseras »det typiska livsloppet«. Vad det innebär att leva med funktionshinder under lång tid och vilken betydelse det har för att forma individens liv – det är frågor som hittills knappast studerats. I den här artikeln diskuteras några frågor med anknytning till kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv.
25 okt 01 – Eva Jeppsson Grassman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2001
Tvärvetenskapens förutsättningar och dynamik – exemplet handikappforskning
I denna artikel diskuteras tvärvetenskap som en forskningsmodell där forskare utifrån sina kunskapsområdens utvecklade teorier och metoder studerar ett gemensamt »problem« på de olika nivåerna som svarar mot respektive kunskapsområde, och relaterar resultaten till varandra samt integrerar den kunskap som framkommer till en helhetssyn på fenomenet.
25 okt 01 – Berth Danermark

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2001
Arbetslöshet och familjerelationer
Under 1990-talets ekonomiska kris drabbades hundratusentals människor av arbetslöshet. Det var inte bara arbetare som drabbades utan också tjänstemän. Trots detta finns det få studier som uttryckligen belyser hur tjänstemän och deras familjer påverkas av arbetslösheten. Denna artikel skall ses som ett bidrag till att fylla ett slikt tomrum i arbetslöshetsforskningen. Studien fokuserar på en aspekt av arbetslöshetens konsekvenser, nämligen: hur påverkar arbetslöshetssituationen stämningen mellan de vuxna i familjen och mellan föräldrar och barn?
1 aug 01 – Leif R. Jönsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2001
Att skilja »agnar från vetet« - – telefonmottagningarnas organisation och selektion av socialbidragsförfrågningar
Många av de klienter som söker ekonomisk hjälp på landets socialbyråer kommer aldrig längre än till telefonmottagningarna. Artikel handlar om hur man sorterat och kategoriserat de personer som kontaktat telefonmottagningen för att få ekonomiskt bistånd men som avvisats. I fokus står alltså hjälpsökande som inte blev klienter.
1 aug 01 – Renate Minas

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2001
Omhändertagande med barnets perspektiv
Förenta Nationernas barnkonvention har fått en genomgripande betydelse för lagstiftarnas politiska ambitioner inom svensk socialvård. Det innebär att barn har rätt att få sitt perspektiv i fokus när socialtjänsten behandlar ärenden som berör honom eller henne. Vid alla åtgärder som rör barn som misstänks fara illa ska hans eller hennes bästa komma i främsta rummet. Genom en studie i en svensk medelstor kommun belyses hur det förhåller sig med barnkonventionen i praktiken.
1 aug 01 – Ann-Christin Cederborg & Yvonne Karlsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2001
Supervisionens organisering
Artiklen beskriver og analyserer anvendelsen af supervision i Individ- og familieomsorgen på baggrund af en statistisk undersøgelse af 70 svenske kommuner, der er repræsentative for landet som helhed. Der fokuseres på supervisionens omfang, kriterier for valg af supervisorer, mål med supervisionen, supervisionens kvalifikationsudviklende virkninger og supervisionspolicy i IFO. Denne artikel bygger på spørgeskemaer til arbejdslederne for børn og unge-, socialbidrags- og misbrugsarbejde i de 70 kommuner. Der lægges specielt vægt på at diskutere i hvilken grad socialforvaltningsorganisationen anvender supervision målrettet som en integreret del af organisationens kvalifikationsudviklingstrategier.
1 aug 01 – Tine Egelund & Anita Kvilhaug

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Att fostra dugliga tjänarinnor - Flickbarnhem i Stockholm 1870-1920
Under andra hälften av 1800-talet fanns en stark tro på institutioner som lösning på fattigdom och sociala problem. Detta ledde bl.a. till att en rad barnhem grundades. Särskilt vanligt var att institutioner inrättades för fattiga, värnlösa flickor och nästan alla dessa flickbarnhem hade som syfte att fostra tjänarinnor. Med Stockholms stads uppfostringsanstalt för flickor som exempel diskuteras i artikeln hur flickornas liv formades i och av institutionsmiljön.
2 apr 01 – Ingrid Söderlind

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Frihet under ansvar - En jämförelse av anmälningsplikten för veneriskt sjuka och tuberkulösa, 1900–1920
Artikeln redogör för en undersökning om anmälningsplikten av könssjuka och lungsjuka. Det klargörs att den allmänna, inte alltid medicinska uppfattningen om sjukdomar påverkade åtgärder som vidtogs för att stoppa smitta. Lungsjuka behandlades inte lika strängt som könssjuka. Dessutom uppfattades hotet från dessa sjukdomar olika.1
2 apr 01 – Jenny Björkman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsperspektiv på ätstörningar, exemplet anorexi1
Anorexia nervosa och andra ätstörningar diskuteras ständigt i media som ett vanligt och allvarligt problem hos ungdomar och kvinnor. Ätstörningar är ett medicinskt problem, men också ett socialt och kulturellt sådant. Ändå har i Sverige mycket litet forskning bedrivits kring detta ämne ur sociala och kulturella perspektiv. I det följande analyseras det förefintliga forskningsläget inom området samt ges exempel på möjliga problemställningar för fortsatt forskning.2
2 apr 01 – Anna Prestjan

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Medicinen och människovärdet
Det finns ett uppenbart behov av att resonera om vardagsetiskt förhållningssätt i sjukvården. Filosofisk begreppsanalys och idéhistoria är i sammanhanget viktiga redskap för att fördjupa resonemangen. Denna artikel är ett försök till en analys av de vanligaste och viktigaste vardagsetiska begreppen. Vidare relateras dessa till en modell för medicinen som kunskapssystem. Slutligen fokuseras runt humanism som en ideologi för medicin och sjukvård.
2 apr 01 – Carl-Magnus Stolt

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Porträtterad nöd – berättelser om hemlösa
Vilka bilder förekommer i samhället av de allra fattigaste och vilken betydelse har de för inställningen till fattigdom och utanförskap på ett mer generellt plan?1 Hur formas, vidmakthålls och förändras bilderna? Syftet med artikeln är att problematisera frågan om hur vi formar bilder av en grupp fattiga – nämligen de hemlösa.
2 apr 01 – Hans Swärd

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Räddning genom tvång och kontroll
– inledning
2 apr 01 – Ann-Sofie Ohlander

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Sjuksköterskors berättelser om rädsla inom psykiatrisk vård före moderna psykofarmaka
Rädsla är ett återkommande tema vid intervjuer med sjuksköterskor som arbetat inom sinnessjukvård under 1940-talet. Föreställningar och erfarenheter förmedlas i berättelserna om rädslans uttryck och konsekvenser, liksom sätten att hantera den egna rädslan.
2 apr 01 – Gunnel Svedberg

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2001
Uppfostran till självsvält? - Om yttre och inre kontroll av den unga flickans kropp och karaktär kring sekelskiftet 1900.
Yttre och inre kontroll av kropp och karaktär hos unga flickor tycks vara gemensamma levnadsvillkor för både de medeltida ”heliga anorektikerna” och dagens självsvältande tonårsflickor. I uppfostringslitteratur från sekelskiftet 1900 framgår tydligt kravet på självkontroll hos unga flickor i samband med ätande, uppförande och kroppsideal. Men även den unga flickan tycks ha använt matvägran som ett sätt att uttrycka ett behov av inre kontroll och protest mot den begränsade kvinnorollen.
2 apr 01 – Anna-Karin Larsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2000
Svar till Gunnar Alsmark angående chefsintervjuer
Med anledning av Gunnar Alsmarks kritik av mina reflektioner kring kvalitativa chefsintervjuer i förra numret av denna tidskrift vill jag förtydliga några saker och om möjligt reda ut några missförstånd.
9 sep 00 – David Wästerfors

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2000
Debatt eller bedömning?
Replik till Alsmark
9 sep 00 – Håkan Jönson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 4 2000
Nogle tanker om forskning i eller evaluering af socialt arbejdes metoder
I forskning og evalueringer af socialt arbejdes praksis indgår begrebet socialt arbejdes metoder ofte som et centralt analysefelt. Samtidig synes det at være tilfældet, at der på et begrebsligt, overordnet plan savnes bidrag til analyse af socialt arbejdes metoder. Med udgangspunkt i Sune Sunessons definition af begrebet socialt arbejdes metoder forsøges det i artiklen at give et foreløbigt bud på, hvilke analyseelementer- eller dimensioner, der kunne være frugtbare og relevante ved forskning i og evaluering af det sociale arbejdes metoder.
9 sep 00 – Jens Guldager

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2000
Ekonomi–skam modellen och reaktioner på arbetslöshet
Det är känt att människor reagerar olika på arbetslösheten, men det är mindre känt vad det är som gör att en del förblir opåverkade av arbetslösheten, medan den blir till en plåga för andra. I artikeln analyseras och diskuteras – i ljuset av ekonomi-skam modellen – olika reaktioner på arbetslöshet uttryckt som fyra olika typbeskrivningar – Opåverkade, Besvärade, Omskakade, Plågade.
6 jun 00 – Leif R. Jönsson & Bengt Starrin

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2000
En chef vid mikrofonen - Reflektioner kring hur chefer bör intervjuas.
Hur bör en chef intervjuas? Frågan kan tyckas banal. Varför skulle en intervju med en chef kräva en särskild metod eller en särskild medvetenhet? Jag tror dock att det under vissa omständigheter förhåller sig på det viset. I denna text skisserar jag två kvalitativa intervjumetoder. Metoderna förespråkar olika roller för intervjuaren: passiv eller aktiv. Sedan värderar jag dessa förhållningssätt utifrån den speciella situation som en chefsintervju kan utgöra. Ett exempel lyfts fram från ett forskningsprojekt där några chefer intervjuas.
6 jun 00 – David Wästerfors

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2000
Konjunkturernas offer eller godissamhällets verktyg?
En studie av den politiska kulturen i sättet att diskutera välfärdsservice i svensk och finländsk tidningspress 1987–1997
6 jun 00 – Christian Kroll, Helena Blomberg & Stefan Svallfors

Socialvetenskaplig tidskrift nr 3 2000
Replik på Wästerfors debattartikel
David Wästerfors artikel om konsten att intervjua chefer väcker många tankar – och ett och annat höjt ögonbryn. Min första reaktion var: usch så naivt och elementärt. Även efter en andra genomläsning kvarstod min kritik, om än i något mildare form. Jag finner det därför angeläget att diskutera det ämne Wästerfors tar upp, att intervjua chefer, dels på ett mer principiellt plan, dels mer knutet till intervjuobjektet i sig, cheferna.
6 jun 00 – Gunnar Alsmark

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Axplock ur den svenska sexualvanestudien
För drygt 30 år sedan genomfördes världens första befolkningsbaserade sexualvanestudie i Sverige. En ny och mer omfattande nationell studie har nu genomförts. Den ger kunskap om när, var, hur och hur ofta vi uttrycker vår sexualitet. Axplock ur denna studie kommer här att presenteras.
25 jan 00 – Ann Lalos

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Att lyssna till en kör av röster: Den berättarfokuserade intervjun
Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod som har vuxit fram ur ett behov av finna svar på dessa frågor. Den är särskilt utformad med tanke på studier om känsliga ämnen.
25 jan 00 – Margareta Hydén

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Den »demokratiska familjen« – det postmoderna samhällets grundbult?
Hösten 1998 publicerade Anthony Gidden idédokumentet The Third Way, där han lyfter fram »den demokratiska familjen« som en möjlig färdriktning för den tredje vägens politik. Samtidigt lanserade labourpartiet sin syn på familjen och framtiden i ett s.k. »consultation paper«. Ett janushövdat dokument som erbjuder olika former av stöd till utsatta familjer och äktenskapet utnämns till symbolen för stabilitet. Glappet mellan ideologi och realpolitik i brittisk familjepolitik är stort och får sin speciella belysning mot bakgrund av att 35 procent av brittiska barn växer upp i fattigdom. I artikeln diskuteras dessa frågor både utifrån brittisk och svensk horisont.
25 jan 00 – Margareta Bäck-Wiklund

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Enlige mødre i Danmark og Sverige - Mellem offentlig og privat velfærd
Enlige mødre med behov for social bistand har fået deres levekår stærkt forringede i det sidste årti. I såvel Danmark som Sverige er enlige mødre blandt de grupper, der i øget omfang søger støtte hos de frivillige sociale organisationer. I hvilke situationer tager mødrene kontakt til organisationerne, hvorledes kan organisationerne dække behovene, hvordan samarbejdes der med det offentlige? I artiklen trækkes ligheder og forskelle i Danmark og Sverige op både på det organisatoriske og på det socialpolitiske niveau.
25 jan 00 – Therese Halskov

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Kvinnoidentitet och missbruksbehandling
Sedan början av 1900-talet har det i Sverige funnits institutionsbehandling för missbrukande kvinnor. Denna har haft olika skepnader. Alkoholistanstalten för tvångsvård av kvinnor ersattes under slutet av 1960-talet av främst frivillig behandling tillsammans med män i terapeutiska samhällen. En återgång till ren kvinnobehandling både i i frivilligvård och tvångsvård skedde under 1980-talet, efter att forskare funnit hur kvinnorna var osynliga och kom i skymundan av männen i vården. I artikeln berörs möjligheter att synliggöra och möta kvinnors behov av missbruksbehandling i ett terapeutiskt samhälle, som utvecklats utifrån ett genusperspektiv.
25 jan 00 – Karin Trulsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Kvinnokroppen som text
Tillämpningen av 3 § LVU sker på ett sätt för flickor och på ett annat för pojkar. I fråga om missbruksrekvisitet sker den könsmässiga differentieringen i och med att annat än själva drogkonsumtionen och dess omfattning tillmäts betydelse för flickors del. Även rekvisitet »ett annat socialt nedbrytande beteende« har en könsmässig innebörd med diskriminering av flickor som följd.
25 jan 00 – Astrid Schlytter

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Kvinnors fattigdom – könsperspektivet i forskningen om socialbidrag och fattigdom
I denna artikel avhandlas hur kvinnors fattigdom beskrivits och analyserats, framförallt i USA och England. Ett resonemang förs även om begreppet feminiseringen av fattigdomen och hur det använts efter introduktionen i USA på sjuttiotalet. Artikeln avslutas med en diskussion kring kvinnors fattigdom och socialbidragstagande ur ett livsloppsperspektiv.
25 jan 00 – Evy Gunnarsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Kön och socialt arbete – en introduktion
Det råder oenighet om på vilket sätt den sociala könsordningen har förändrats under de gångna decennierna. Å ena sidan finns det inget tvivel om att kvinnorna har flyttat fram sina positioner på den offentliga arenan. Kvinnor deltar mer i politik, utbildning och förvärvsarbete än tidigare. Å andra sidan hävdar många, inte minst kvinnoforskare, att den jämställdhet vi fått är en jämställdhet på männens villkor. Mansdominansen har egentligen inte försvagats, bara förändrats till form och innehåll.
25 jan 00 – Ulla-Carin Hedin & Sven-Axel Månsson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Makten, härligheten och kärleken
Under senare år har man diskuterat hur män på olika sätt lyckats vidmakthålla och försvara sina maktpositioner, trots ett långtgående och delvis mycket framgångsrikt arbete för jämställdhet mellan könen. I denna diskussion har begreppet manlig hegemoni figurerat flitigt. I den här artikeln kommer detta begrepp att diskuteras och utvecklas. En delvis reviderad modell kommer att presenteras. Med denna som utgångspunkt diskuteras vilka möjligheter det finns att involvera män i en aktiv kamp för jämställdhet.
25 jan 00 – Thomas Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Mäns föräldraskap - Om faderskap och manlighet i Sverige och England
Förväntningarna på mäns föräldraskap har förändrats under de senaste decennierna. Dagens fäder skall inte bara vara aktiva i omsorgen om barnen utan också agera på ett nytt och jämställt sätt på alla områden i hemmet. Hur har dessa kulturella förändringar påverkat mäns föräldraskap och vad innebär det moderna faderskapet för mäns syn på sig själva som män? I artikeln granskas hur fäder från två olika länder, Sverige och England, utformar sitt föräldraskap i ett intimt samspel med olika omgivande strukturer och relationer.
25 jan 00 – Lars Plantin, Sven-Axel Månsson & Jeremy Kearney

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
Om en utsatt kategori kvinnor - Välfärdsdilemma, risk och emancipation
Det ensamstående moderskapet är ett politiskt moderskap, väl etablerat både som begrepp och kategori i en välfärdspolitisk kontext. Men det etablerade är något som skapats i tid och rum – en social konstruktion som hela tiden förändras. Hur kan kategoriseringen utmanas och inbjuda tillreflektion? Denna studie av svensk välfärdspolitisk forskning och statliga utredningar visar hur ambitionen att få kunskap om ›en utsatt kategori‹ delvis kan få andra konsekvenser än de avsedda.
25 jan 00 – Mona Scheffer Kumpula

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1-2 2000
DEBATT: Ska kön synas? - Könsperspektiv i och på social högskoleutbildning
I inlägget, som empiriskt fokuserar socialpedagogutbildningen, beskrivs hur kön tydliggörs i kursplaner och litteraturlistor. Vidare diskuteras hur de situationer som både den teoretiska och praktiska undervisningssituationen erbjuder kan tas tillvara för att höja medvetenheten om könsstrukturer.
25 jan 00 – Gunbritt Sandström

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se