Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
640 artiklar
 
Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Den nya utsattheten – om EU-migranter och tiggeri
Sedan Gunnar Inghe (som senare blev en av Sveriges första socialmedicinska professorer) år 1960 skrev ”Fattiga i folkhemmet. En studie av långvarigt understödda i Stockholm” har engagemang och studier av utsatta grupper varit i fokus för socialmedicinsk forskning. Viktigt i denna forskning har också varit att belysa vilka åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för dessa grupper.
25 apr 15 – Bo J A Haglund och Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Därför kommer de hit
Det finns en förklaring till varför romer från särskilt Rumänien och Bulgarien reser till andra delar av Europa för sin försörjning. Där hemma är de fortfarande berövade grundläggande mänskliga rättigheter. Sociala indikatorer visar att de ligger långt efter majoritetsbefolkningen i fråga om utbildning, sysselsättning, boendestandard och hälsonivå. De flesta lever i djup misär och medellivslängden är betydligt kortare än för andra. Orsakerna är flera men huvskälet är den strukturella diskrimineringen som bottnar i antiziganismen, det vitt spridda förakt och de negativa fördomar som alltjämt drabbar denna etniska minoritet, den största i Europa.
25 apr 15 – Thomas Hammarberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
EU-medborgarna, tiggeriet och den synliga nöden – en kunskapsöversikt
Antalet människor från EU-länder i östra Europa som tigger på gator och torg i västra Europa har ökat kraftigt sedan 2007. Syftet med denna artikel är att belysa kunskapsläget om det moderna tiggeriet och dess konsekvenser och peka på en rad moraliska dilemman som lyfts fram i forskningen. Jag utgår från ett nordiskt och särskilt svenskt perspektiv, men utblickar görs också mot Europa. Bakomliggande orsaker och omfattningen och hanteringen av problemet diskuteras, liksom pågående kontroverser om begrepp och klassificeringar. Inom forskningen har rättsliga och juridiska aspekter av tiggeriet behandlats, liksom den politiska och massmediala diskursen. Undersökningar redovisas också om hur livet gestaltas för fattiga EU-medborgare som tigger i Norden och om relationerna mellan majoritetssamhället och tiggarna. Ett perspektiv i forskningen behandlar hur tiggeri och gatuaktiviteter i det offentliga rummet konstruerats som ett socialt problem. Till slut diskuteras också vilka åtgärder som kan ge resultat.
25 apr 15 – Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Skyddet för utnyttjade tiggare är statens ansvar
Tiggeri har kommit att bli ett problem i det svenska samhället. Det är dock inget egentligt problem för oss som bor och arbetar i Sverige, men däremot för de människor som kommer hit i brist på andra försörjningsmöjligheter. De människor som reser till Sverige för att tigga kommer från en utsatt miljö och de blir lätt offer för de som vill tjäna pengar på andra människors bekostnad. Några av de tiggare som idag syns i svenska städer är sannolikt utsatta för människohandel, men de betraktas sällan som brottsoffer. Åtgärder mot tiggeri har inte kommit att fokusera på tiggarnas utsatthet. Det finns dessutom brister i lagstiftningen eller dess tillämpning som gör det svårt för dessa eventuella offer att erhålla skydd.
25 apr 15 – Karin Åström

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Tiggande EU-migranter – ett ansvar för Sverige, hemländerna och Europa
I och med utvidgningarna 2004 och 2007 kom EU att omfatta ett antal förhållandevis fattiga länder, vilkas medborgare hade rätt att röra sig fritt inom unionen. Den ekonomiska världskris som inleddes 2008 gjorde situationen för unionens sämst ställda mycket svår. Allra värst drabbade blev de minoriteter som traditionellt diskriminerats i Europa, särskilt romerna. Medan majoritetsbefolkningarnas fattiga reste utomlands för att söka arbete, fann många romer som försökte göra samma sak att de inte kunde få jobb utan tvingades söka sin utkomst genom tiggeri. Detta har väckt debatt i Sverige, som under slutet av 1900-talet i princip inte hade några tiggare, men nu fick ta emot ett stort antal. Frågan har därför ställts om var ansvaret för att förbättra romernas situation ligger. Svaret är inte helt okomplicerat: I ett kortare perspektiv kan vi konstatera att mottagarlandet Sverige har både ett moraliskt och ett politiskt/rättsligt ansvar. I ett mer långsiktigt perspektiv är det uppenbart att huvudansvaret för att skapa drägliga levnadsvillkor för medborgarna ligger i hemländerna. Och i ett bredare perspektiv kan man identifiera ett europeiskt ansvar. EU har accepterat nya medlemsländer, som i sin tur förpliktat sig att leva upp till unionens värderingar, inte minst vad beträffar behandlingen av minoriteter.
25 apr 15 – Mats Åberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Sveriges antiziganistiska historia
Sverige har en lång historia av att förfölja och fördriva romer. Låt inte historien återupprepas.
25 apr 15 – Heidi Pikkarainen, Eleonor Frankemo, Gunno Gunnmo, Rosita Grönfors, Mujo Halilovic, Stefano Kuzhicov, Diana Nyman, Angelina Dimiter Taikon, Marian Wydow

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Romer i Sverige, ett socialhistoriskt perspektiv
Artikeln diskuterar den svenska politiken gentemot romer under 1900-talet. En politik som tydligt illustrerar de villkor som gäller för att räknas som en del av befolkningen, samt vilka strategier som har använts för att omvandla de nya medlemmarna till nyttiga medborgare. I dessa processer har romer inordnats i såväl exkluderande som inkluderande kategorier, såsom lösdrivare, oönskade utlänningar och tiggare respektive medborgare, flyktingar och invandrare. Oavsett politikens målsättning har den dock legitimerats utifrån en gammal, och alltjämt reproducerad, berättelse om romer som en unik och problematisk grupp. I artikeln kombineras historiografiska perspektiv som under lång tid var åtskilda i romska studier, migrationshistoria och välfärdshistoria, med syftet att inordna romers historia i dessa breda fält. Framställningens tyngdpunkt ligger i perioden då denna politik fick fotfäste i Sverige: 1960och 1970-talet.
25 apr 15 – Norma Montesino och Ida Ohlsson Al Fakir

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Anti-ziganism – från ryktesspridning till nätkampanjer
Vid sidan av de statligt sanktionerade åtgärderna har det under århundraden existerat en djup och folklig antiziganism. Den anti-romska agitationen är ett ständigt återkommande tema i olika former av rasistiska grupperingars propaganda och ideologi. Stundtals intensifieras den här typen av agitation, som under 2014, då tiggande EU-medborgare hamnar i blickfånget i debatten. Många av kampanjerna har flyttat ut på sociala medier. Organiserade och oorganiserade individer/små grupper av människor startar t ex Facebookgrupper och ser en möjlighet att nå ut, och enskilda människor upplever att de är del av en större grupp.
25 apr 15 – Heléne Lööw

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Att reagera mot antiziganism
”Våra mänskliga rättigheter kränks men ingen tar det på allvar.” Så säger romer till Kommissionen mot antiziganism i de relativt omfattande konsultationer som vi har genomfört med romer, bosatta runt om i hela landet.
25 apr 15 – Heidi Pikkarainen, Diana Nyman, Erland Kaldaras

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Människor i nöd
Sedan något år tillbaka har det kommit romer och icke romer från Rumänien, Bulgarien och andra östeuropeiska länder till Sverige. De flesta hoppas få ett tillfälligt jobb. Men inser snabbt att det kan man glömma. De kan inte språket, och många har dålig utbildning, om någon alls. Det enda val de står inför är att sätta sig på en trottoar med en pappersmugg i hand i hopp om att förbipasserande ger dem en slant, som man kan skicka hem så deras barn kan mätta sin hunger och ha kläder på kroppen. De sitter på samma fläck upptill femton timmar om dygnet oavsett vad det är för väder som råder. En del kommer familjevis i tron om att ha större chans att få ihop tillräckligt med pengar som täcker livsviktiga behov.
25 apr 15 – Hans Caldaras

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Hjem og arbejde for hjemløse og arbejdsløse EU medborgere: rumænske romaers erfaringer fra København og Malmø
Dette studie baseres på 10 måneders antropologisk feltarbejde med rumænske romaer, som bor og arbejder på gaden i København og Malmø. Studiet har til hensigt at formidle ny viden om livet for en gruppe af personer i vores samfund, som ofte omtales, men som sjældent høres ved egen stemme. Der er fokus på betydningen af hjem og arbejde for denne gruppe af formelt hjemløse og arbejdsløse EU medborgere. Udgangspunktet er etnografisk materiale, som viser roma kvinder og mænds erfaringer med at opretholde hjemmet i Rumænien, skabe sig et trygt hjem på gaden samt at søge efter arbejde og arbejde med flaskesamling og tiggeri i København og Malmø.
25 apr 15 – Camilla Ida Ravnbøl

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Om handlingsutrymme mellan givande och tiggande
Ett drama pågår på gatorna mellan de som tigger och de som ger eller inte ger. Hindren tycks vara både känslomässiga och språkliga. Det finns dessutom kulturella koder i spel. De bilder vi har av varandra behöver förhandlas, särskilt de som fördomar och okunskap genererar, eftersom de idag skapar ett våld mot människor. Det gör Givandets kör och Tiggandets kör. Här deltar människor som tigger på gatorna och givare. Det är en filminstallation för två filmdukar, där betraktaren står emellan. Processen att skapa ett körverk tillsammans dessa tre dagar filmades också och blev en produktionsfilm med en tillhörande text där bland annat etik, estetik och arbetsförhållanden beskrivs. Verket har visats på en rad offentliga platser och på seminarier. Det är en gestaltning av hur det är möjligt att skapa utrymme för handling. Det visar både metod och resultat. Det finns ett handlingsutrymme mellan oss. Konst är ett sätt att utnyttja detta utrymme för att uttrycka det sinnliga, det där också det politiska grundas: i affekter och reaktioner hos människor. Om konsten handlar om att synliggöra detta handlingsutrymme så handlar det politiska om hur det är möjligt att se vilka bilder som är relevanta i detta utrymme, och att aktivera det.
25 apr 15 – Cecilia Parsberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Hotet mot det svenska samhällskontraktet – Hur tiggeri i Stockholm aktiverar det personliga moraliska ansvaret
Då stockholmare intervjuades om sina upplevelser av tiggeri i Stockholms offentliga rum under våren 2014, visade det sig att ämnet var omöjligt att tala om utan att sammankoppla det med föreställningar om Sverige som platsen i världen där tiggeri inte hör hemma. En övergripande berättelse gjorde gällande att närvaron av tiggande EU-medborgare i svenska städer hotade det svenska ”samhällskontraktet” mellan välfärdsstaten och den enskilda svensken. Detta abstrakta kontrakt hade fram tills nu garanterat föreställningen om en etisk ordning där den svenska medborgaren var rättmätigt befriad från personligt moraliskt ansvar för utsatta främlingar, och där strukturell fattigdom inte kunde materialiseras i det förkroppsligade svenska livsrummet. Mötet med den tiggande EU-medborgaren blir en konfrontation med den svenska identitetens moraliska grundvalar.
25 apr 15 – Erik Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Malmömodellen Holistiskt och tvärvetenskapligt förhållningssätt
2009 startades Romskt informationsoch kunskapscenter i Malmö som ett projekt finansierat av Delegationen för romska frågor. Efter ett år tog Malmö stad över och sedan 2012 är centret en permanent verksamhet med det kommunövergripande uppdraget att öka romsk delaktighet i samhället. En unik del med RIKC:s arbete är det tvärvetenskapliga och holistiska förhållningssättet utifrån vilket centret byggt upp sin arbetsmodell. Detta är baserat på de 300 intervjuer med romska individer som centret gjorde vid uppstarten där svaren kategoriserades in i fyra vetenskapliga discipliner: psykologi, sociologi, historia och filosofi. Utifrån denna uppställning framgår det tydligt att insatser krävs på såväl individuell som strukturell nivå och behöver riktas till både majoritetssamhället och den romska minoriteten för att i praktiken öka romsk delaktighet och inkludering. Tidigare har arbete med romsk inkludering bedrivits i projektform, med punktinsatser, utan romskt inflytande och oftast har problemen tillskrivits den romska minoriteten själva. RIKC:s långsiktiga modell är därmed ett viktigt och normbrytande bidrag till säkerställandet av den romska minoritetens rättigheter och även implementering av de mänskliga rättigheterna i Sverige idag.
25 apr 15 – Mujo Halilovic

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
EU-migranternas vårdsituation
De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av antalet EU-migranter i Sverige. Många saknar sjukförsäkring i sina hemländer och har därför enligt nuvarande regelverk inte tillgång till subventionerad sjukvård när de vistas här. De tvingas betala tusentals kronor för ett vårdbesök, vilket är omöjligt för de flesta. Konsekvensen blir att bland annat gravida kvinnor, barn och kroniskt sjuka i behov av vård står utan tillgång till detta. Följderna blir i enskilda fall mycket allvarliga. Enligt internationella konventioner Sverige ratificerat är vi skyldiga att erbjuda vård till lika villkor oavsett patientens juridiska status. Vi har ett särskilt ansvar för barn och kvinnor i behov av mödrahälsovård och förlossningsvård.
25 apr 15 – Johannes Mosskin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Den nya spelplanen
Mötet med de utsatta, fattiga EUmedborgare som sökt sig hit är i första hand ett möte med medmänniskor som kämpar under orättvisa förhållanden. Det drabbar oss med olika känslor. Liksom mötet med hemlösa alltid drabbar oss som har det bättre med sin brutala påminnelse om vad varje människa vill slippa uppleva, så väcker närvaron av de nya främlingarna såväl rädsla som djup medkänsla.
25 apr 15 – Magnus Helmner

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Rådoch stödcentret Crossroads för EU-migranter: Uppkomst, metod och utveckling
2004 infördes fri rörlighet inom EU. Den erbjuder nya lockande möjligheter för EU:s invånare, men även utmaningar. Efter några år började ideella organisationer av att en ny grupp; arbetssökande EU-migranter; sökte sig till deras sociala verksamheter. Men hjälpen var inte anpassad för gruppen. Bristen på riktat stöd blev uppkomsten till rådoch stödcentret Crossroads. Ett samarbete över gränserna mellan ideella organisationer och myndigheter har varit förutsättningen för öppningen. Liksom ett gediget förarbete. Vad är gruppen i behov av för hjälp? Hur ser balansen ut mellan basbehov och rådgivning och vad har Crossroads arbetsmetod gett för resultat? Från att ha varit ett pionjärsprojekt är verksamheten i dag etablerad och representerar en gemensam önskan om att identifiera lösningar och goda exempel för sociala utmaningar i vår tid.
25 apr 15 – Marika Markovits och Thomas Bjarke

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Skånes enda öppna härbärge för utsatta EU-medborgare
Hjälp tiggare i Lund heter föreningen som upprättat Skånes första och för tillfället enda öppna härbärge för socialt utsatta EU-medborgare. Det bör poängteras att det finns två härbärgen i Skåne, båda ligger i Lunds kommun och båda är ett samarbetsverk där föreningen varit initiativtagare men enbart ett som har öppet året om. Detta är härbärget som jag beskriver nedan och som finns vid Smålands nation. Det som för tillfället är stängt men som öppnar när kylan blir påtaglig till hösten/vintern är i Helgeands församlingshem på området Klostergården.
25 apr 15 – Joakim Månsson Bengtsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Samspelande organisationer utgör Crossroads Lund
Crossroads Lund bildades 2015-01-15 på initiativ av Lunds Kristna Råd efter att alltfler EU-migranter kommit till Lund och etablerat sig som tiggare med ofta ytterst bristfällig nattlogi som att sova ute, i bilar, i tält och i enkla hyddor. Det fanns dock sedan december 2014 främst ett mycket positivt undantag: Gillestugan i Smålands nation hade på initiativ av studenten Joakim Månsson Bengtsson öppnats som natthärbärge för 21 gäster och denna verksamhet drivs av den ideella organsationen ”Hjälp tiggare i Lund” som utöver detta förmedlar och har överblick på ytterligare ca lika många andra sovplatser inomhus genom diverse kontakter och privata initiativ. Till detta kommer också att Helgeandskyrkan haft ett antal nattcafé under vintermånaderna samt planerar, iordningsställer och skaffar tillstånd för att kunna öppna ett härbärge för 8 nattgäster i särskilt samarbete med Diakonicentralen och ”Hjälp tiggare i Lund”.
25 apr 15 – Per Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Kyrkorna och uteliggare i Sverige
Världen har flyttat till Sverige. Den fattigdom som vi i Sverige trodde att vi lämnat bakom oss är tillbaka. Varje dag möter vi fattiga människor, händer som sträcks emot oss, ögon som vädjar. Vi är inte vana att se fattigdomen så nära inpå oss och vi berörs starkt och vi vet inte hur vi ska hantera de fattiga vi möter och inte heller de starka känslorna som väcks till liv inom oss. Vi förfasas över tiggarnas situation och det ovärdiga liv de tvingas leva. Reaktionerna är många och blandade – medkänsla, solidaritet, ilska och frustration. Det finns också uttryck för rasism och hat.
25 apr 15 – Inga Johansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Ett möjligt uppdrag
Vintern 2015. En kvinna sitter på trottoaren i den kyliga blåsten. Bredvid henne en kasse med pantburkar. Framför henne ett fotografi på barnen och en mugg. En förbipasserande lägger en slant i muggen. En annan placerar en spottloska precis intill. De flesta vänder bort blicken.
25 apr 15 – Martin Valfridsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
EU-initiativ för att påverka Romernas situation
EU lyfte sin största minoritets situation som en prioriterad politisk fråga efter den franska regeringen initierade ett program för att återföra tusentals rumänska och bulgariska romer till sina hemländer. Den dåvarande kommissionären Reding kallade programmet för en skam och hotade med juridiska åtgärder. I juli är det fem år sedan och lite har förändrats sedan dess.
25 apr 15 – Soraya Post

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Vad gör dessa fattiga människor som tigger, med oss svenskar?
Vi behöver möta människor som tigger med värdighet här i Sverige och samtidigt arbeta med att förändra förhållandena i deras hemländer.
25 apr 15 – Jörgen Ljung och Rickard Klerfors

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Europeiska baptisters arbete med romer i Rumänien och Bulgarien
Rumänien: Det är september 2014 och jag har just besökt den grundskola som en baptistförsamling i Rumäniens huvudstad Bukarest har startat för romska barn. Vi möter barn som stolta visar upp sina teckningar och strålar av glädje över att få gå i skolan. Sedan gör vi en biltur till ett hyreshusområde där barnen bor – rappningen flagnar, dörrarna är halvtrasiga och sophögarna hopar sig. Kontrasten mellan den rena och välskötta skolan och hyreslängorna är slående. En av flickorna i skolan är väldigt blond och blåögd. Jag frågar hur det kommer sig – romerna är ju mörka och brunögda. Föreståndaren för skolan berättar att ofta kommer människohandlare och hämtar unga romska kvinnor på kvällarna och använder dem för prostitution. Senare på natten eller på morgonen körs de sedan tillbaka till hyreskasernerna. De barn som sedan föds får därigenom blonda gener bl.a. från de nordiska ”herrarna” som köper sex. De ansvariga på baptisternas projekt ”Rut” visar mig och de andra besökarna de olika insatserna som görs för och med romerna.
25 apr 15 – Christer Daelander

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Från koncentratrationslägrens ohyggligheter till ett dubbelliv i Sverige – en berättelse om en romsk kvinnas liv.
Recenserad bok: Jag heter inte Miriam Författare: Majgull Axelsson Förlag: Brombergs (458 sidor), 2014
25 apr 15 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
En ny bok om dem som vi kallar tiggare
Recenserad bok: Vi kallar dem tiggare Författare: Rola Brentlin & Aaron Israelson Förlag: Hydra förlag (151 sidor), 2015
25 apr 15 – Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Folkhälsopolitik prioriterad?
Folkhälsopolitiken har lyfts fram som viktig för att påverka befolkningens hälsa i några dokument under det senaste året. Här presenteras tre sådana dokument: 1/ Trondheimsdeklarationen från augusti 2014; 2/ Det skall vara lätt att göra rätt! Läkarförbundets politik för att främja hälsa och förebygga ohälsa; 3/ Folkhälsopolitiken i den nya regeringsförklaringen.
6 jun 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Rankning av Sveriges kommuners äldreomsorg i Öppna jämförelser
Med den ökande andelen äldre personer i Sverige har diskussionen om kvalitet i äldreomsorgen tagit ny fart. Debatten idag om vad som utgör kvalitet inom svensk äldreomsorg tar avstamp i s.k. Öppna jämförelser, som rankar alla kommuner utifrån ett antal indikatorer. I denna artikel argumenterar och visar författarna dock att Öppna jämförelser gör en missvisande rankning då den inte utgår från hur de äldre har svarat på enkäten, och inte heller påtalar hur små skillnaderna mellan högst och lägst rankade kommuner egentligen är. Genom att använda effektstorleksmått presenteras i artikeln ett nytt och mer informativt sätt att ranka kommuner. Vidare föreslås i denna artikel att Öppna jämförelser i framtiden inkluderar reliabla och valida mått på brukarorienterad omsorg då detta har visat sig vara en viktig kvalitetsdrivande faktor, något som därför lämpligen kan användas i framtida kvalitetsrankningar.
6 jun 14 – Petri J. Kajonius och Ali Kazemi

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Kunskap och bedömningar i sjukskrivning: En vetenskapsteoretisk studie av det försäkringsmedicinska beslutsstödet
Det försäkringsmedicinska beslutsstödet utformades för en mer enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess men det finns kvarvarande problem i sjukskrivningspraktiken [1]. Kan en del av de problemen hänföras till beslutsstödets utformning? Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur beslutsstödet arbetades fram och på vilket sätt sakkunnigas kunskap användes vid dess utformning. Av intervjuerna framkom att en mall med ett färdigt format togs fram vid Socialstyrelsen. Formatet styrde på vilket sätt de sakkunniga kunde bidra med sin kunskap. Mallens format och krav på innehåll ”skavde” mot de sakkunnigas beskrivningar av hur läkare gör sina bedömningar vid sjukskrivning och mycket av den kunskap som läkare använder i bedömning fann inget utrymme i mallen.
6 jun 14 – Lena Eriksson, Morten Sager, Carin Staland-Nyman och Gunnel Hensing

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Flera studier har identifierat könsskillnader inom hälsooch sjukvården gällande såväl bedömning som åtgärd. Kvinnor har en signifikant högre sjukfrånvaro och uppger en sämre självskattad hälsa. Föreliggande studie granskar könsmönster i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen före och efter en pedagogisk intervention på två vårdcentraler. Resultatet visade att kvinnor sjukskrevs i genomsnitt dubbelt så ofta som män på båda vårdcentralerna före intervention. Däremot observerades inga signifikanta skillnader inom rehabiliteringsprocessen. Ett förändrat könsmönster observerades på båda vårdcentralerna efter interventionen, någon statistiskt säkerställd effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. En fördjupning och vidare forskning krävs för att utreda effekten av denna pedagogiska intervention. Resultat av denna studie visar att läkarens kön i relation till patientens inte hade någon betydelse för sjukskrivningen.
6 jun 14 – Nina Esfahani, Maria EH Larsson, Sylvia RN Määttä och Aina Granath

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Ungdomar med missbruksproblem - en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Det saknas i stor utsträckning kunskap om de ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård i Sverige för alkoholoch narkotikaproblem. Syftet med denna artikel är att med stöd av ett empiriskt material från intervjumetoden UngDOK beskriva de ungdomar som får vård vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den deskriptiva tvärsnittsstudien baseras på material om 755 ungdomar som påbörjat någon form av vårdkontakt. Studien belyser vikten av att de screeningsoch bedömningsinstrument som vänder sig till ungdomar som påbörjar vård och behandling för missbruksproblem behöver inrymma ett flertal riskoch skyddsfaktorer, för att personal tidigt ska upptäcka och uppmärksamma dessa faktorer i behandlingsarbetet.
6 jun 14 – Mats Anderberg och Mikael Dahlberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Är segregerat boende en väg till trygghet och delaktighet för äldre?
Äldre människor med behov av omvårdnad har sedan lång tid erbjudits särskilt boende. Äldreboendedelegationen (SOU 2008:113) föreslog satsning på ”mellanboenden”, dvs. senioroch trygghetsboende för att komplettera det ordinära och det särskilda boendet. Vad betyder integration och segregation i dessa sammanhang? I programmet ”Bo bra på äldre dar”1 har kommuner, företag och forskare undersökt frågor av detta slag. De allra flesta äldre bor i det ordinära bostadsbeståndet. Ett segregerat boende, där äldre, utlandsfödda eller HBTQpersoner bor för sig, kan tillgodose specifika behov och önskemål. Boendets rumsliga avgränsning kan vägas upp av en öppenhet gentemot närsamhället. Trygghet i boendet kan bidra till att stärka äldres delaktighet i samhället.
6 jun 14 – Jan A. E. Paulsson och Lisbeth Lindahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Att definiera åldrande i den hybrida människans spår
Syftet med denna artikel har inledningsvis varit att belysa definitionen av åldrandet i dess skärningspunkt mellan biologi och sociologi. Under arbetets gång tydliggjordes dock att det i den samhälleliga diskursen förekommer tecken på att biomedicinska och teknologiska framsteg har lett till alternativa sätt att förstå och beskriva åldrandeprocesser. Mot denna bakgrund menar författaren i denna text att det idag finns skäl att ifrågasätta förekommande definitioner av åldrandet, samt att det inom det gerontologiska fältet föreligger ett behov att formulera definitioner som inte är renodlat monodisciplinära. I artikeln presenteras slutligen också en lista med aspekter som föreslås ingå i en bio-technosocial definition av åldrandet.
6 jun 14 – Anita Wejbrandt

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Behövs specialpedagoger i förskolan?
Forskning har visat att vart fjärde barn i förskolan mår dåligt och har psykiska, emotionella och/eller sociala problem. Rapporter från pedagoger i förskolan visar att de sett en förändring där allt yngre barn mår dåligt jämfört med tidigare decennier. En aktuell fråga är därför i vilken utsträckning som förskollärarna har stöd från specialpedagoger för att underlätta för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Oftast finns ett antal specialpedagoger anställda i en kommun och de har till uppgift att serva flera förskolor. I den kommun vi studerat finns tre specialpedagoger som ansvarar för barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola. Frågan är vilken roll specialpedagogerna har i förskolan och vilken funktion de anser sig ha? Resultatet visar bland annat att deras viktigaste funktion är som rådgivare, handledare och bollplank till personalen. De har även en viktig roll när det gäller att upprätta handlingsplaner i samarbete med föräldrarna. Specialpedagogerna bedömer att behovet av deras kompetens ökar kontinuerligt och de ser läroplanen som ett stöd i arbetet.
6 jun 14 – Karin Renblad och Jane Brodin

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Att förstärka barnperspektivet på en vuxenpsykiatrisk avdelning - angeläget, men svårt
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykiska och andra problem. Trots det har vuxenpsykiatrin ofta försummat att uppmärksamma patienters barns situation. Tillägg till Hälsooch sjukvårdslagen innebär att sjukvårdspersonal är ålagda att beakta patienters barns behov av stöd när föräldern har psykisk störning. Vi undersökte slutenvårdspersonalens attityder och erfarenheter av att arbeta med barnperspektivet samt huruvida en kortare utbildningsintervention kan påverka handlingsberedskapen. Semistrukturerade intervjuer som genomfördes på tre psykiatriska avdelningar, följt av kvalitativ innehållsanalys, visade att barnperspektivet anses vara ett angeläget men i praktiken svårt område och att strukturerade arbetsmetoder och omfattande utbildning krävs för att arbetet ska komma igång.
6 jun 14 – Gustav Kejving, Mikael Sandlund och Heljä Pihkala

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Självupplevd psykisk och reproduktiv hälsa samt självupplevt vårdbehov bland kvinnliga EU-migranter - En kvalitativ studie på Crossroads och Bällsta boende i Stockholm
Den ekonomiska krisen i Europa har lett till att antalet EU-migranter i Sverige har ökat kraftigt. EU-migranter utgör en riskgrupp för ohälsa då många hamnar i hemlöshet och/eller arbetslöshet. Vårt syfte var att kartlägga den självupplevda psykiska och reproduktiva hälsan och möjligheten till sjukvård för kvinnliga EU-migranter i Stockholm. Elva semistrukturerade intervjuer utfördes och spelades in, transkriberades samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Temat ”Överlevnad till priset av ohälsa” framkom. Gynekologiska problem var vanligt förekommande men inte alltid en orsak till lidande. Få informanter upplevde att de kunde relatera till begreppet psykisk ohälsa. Majoriteten kände stress över sin sociala och ekonomiska utsatthet. Ett vårdbehov fanns, men tillgodosågs inte fullt ut på grund av avsaknad av EU-sjukförsäkringskortet.
6 jun 14 – Julia Carlsson och Solvig Ekblad

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Utmattning - en fråga om jämlikhet
Efter andra världskriget skulle folkhemmet byggas upp. Med positiv framtidstro skulle hjulen få fart och industrin blomma. För att få snurr på det hela så formades en samhällsanda att alla behövdes som arbetskraft, förutom all arbetskraft som invandrade från Europa. Det rustades och byggdes daghem för barnen så även kvinnorna skulle kunna vara med. För det var så man tänkte att kvinnorna skulle få hjälp med barnen så dom kunde jobba. Det fanns ingen debatt om hur ska vi nu göra med familj, hem och barn när båda föräldrarna ska vara ute på arbetsmarknaden. Utan ingången i denna samhällsutveckling var att frigöra kvinnorna från barnen medan de jobbade. Och detta får vi sota för nu. Vi får sota med att halva befolkningen idag är slitna, vidbrända och utbrända.
6 jun 14 – Elsa Andersson och Liselotte Bergenzaun Abel

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Vid utbrändhet skall det ”Inte vara mer ärtsoppa”
Recension av boken: Inte mera ärtsoppa – en berättelse om utbrändhet och vägen vidare. Författare: Elsa Andersson och Liselotte Bergenzaum Abel Utblick Media i Halland AB, 2013. ISBN 978-91-86709-20-4. (http://www.intemeraartsoppa.com)
6 jun 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Att investera i hälsa
I Sverige pågår sedan några år en för folkhälsan betydelsefull perspektivförskjutning för kommunal förvaltning. Det är inte längre tillväxt i ekonomin som står i centrum utan människans hälsa och välfärd, hennes överlevnad och de ekologiska utmaningarna.
25 apr 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar
Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I regeringens proposition Mål för folkhälsan1 som antogs i riksdagen 2003 anges att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. Sociala investeringar verkar nu sedan några år tillbaka att vara ett medel i ropet för att nå detta mål vilket går hand i hand med det upprop som pågår i spåren efter budskapet att orättvisa ojämlikheter i hälsa bör minska, som år 2008 uttrycktes av WHO:s kommission Commission on the social determinants of health i rapporten Closing the gap in a generation.2 Begreppet sociala investeringar är idag fortfarande så pass nytt att det inte finns med i Wikipedia, och detta temanummer kan ses som ett uppsamlande av en del av den teoretiska och praktiska kunskap som finns i ämnet idag.
25 apr 14 – Sara Lindeberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar en metod att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning
Utanförskapet i Sverige är växande och dyrt. Stora resurser finns till förfogande i den offentliga sektorn för att bl.a. hantera detta problem men vi har liten kunskap om hur man effektivt använder dessa resurser. Dessa två stora samhällsproblem - utanförskapsproblemet och effektivitetsproblemet är delvis varandras spegelbilder. Sociala investeringar baserade på begreppen helhetssyn och långsiktighet kan vara en väg att tackla dessa utmaningar. Denna artikel beskriver hur sociala investeringskapital med endast ett operativt syfte - att lösa konkreta problem kring utanförskap får snarast en systemsmörjande roll, och belyser att om man istället har ett strategiskt syfte med det sociala investeringskapitalet - där man identifierar och därefter påverkar de strukturella förhållanden som bidrar till, vidmakthåller och förstärker utanförskapet - får det istället en systemförändrande roll.
25 apr 14 – Ingvar Nilsson/OFUS & SEE

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringsfonder - ett nytt sätt att styra kommunalt förändringsarbete?
Ett stort antal kommuner har på senare år infört sociala investeringsfonder. Dessa bör ses som instrument för att ge ökat utrymme för innovation och lärande baserat på kommunernas egen praktik. I denna artikel konstateras att statens finansiella styrning av kommunerna liksom kommunernas interna budgetstyrning gör det svårt att finansiera och pröva nya arbetssätt för preventiva åtgärder, t.ex. tidiga insatser för barn med psykiska problem, eftersom effekterna uppnås bortom budgetperioden och dessutom är osäkra. Sociala investeringsfonder är en mekanism för att ta fram, granska, välja och följa upp åtgärder som har investeringskaraktär och som innebär risk. Fondernas utformning, särskilt krav på återbetalning när åtgärder leder till minskade kostnader, har lett till ett ökat intresse för utvärderingar av åtgärders effekter och samhällsekonomisk lönsamhet.
25 apr 14 – Lars Hultkrantz

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar för jämlikhet i hälsa. Vad är nytt ur folkhälsoperspektivet?
Det övergripande nationella folkhälsomålet har ett tydligt fokus på jämlikhet i hälsa, något som också avspeglas i Folkhälsomyndighetens instruktion. I denna artikel diskuteras begreppen sociala determinanter, sociala investeringar och social hållbarhet, vilka används i utvecklingsarbeten både i Sverige och internationellt. Diskussionen förs utifrån folkhälsans faktapremisser och värdepremisser. Vi konstaterar att begreppen inte representerar något nytt inom folkhälsoområdet, men att de har bidragit till ökat fokus på jämlikhet och hållbarhet. Folkhälsomyndigheten arbetar idag på bred front med frågor rörande jämlikhet i hälsa och ser behovet av analytisk utveckling gällande valet av ojämlikhetsmått, valet av hälsomått, epidemiologisk analys och utvärdering av insatser. För Folkhälsomyndigheten är det viktigt att fakta presenteras på ett sätt som ger politiker möjlighet att fatta informerade beslut.
25 apr 14 – Anna Månsdotter och Pia Lindeskog

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar - från dröm till verklighet
Många kommuner (och några landsting) har avsatt medel för sociala investeringar för att finansiera tidiga och verksamhetsöverskridande insatser som ska leda till bättre resultat och minskade offentliga kostnader. Psynk - psykisk hälsa barn och unga har drivit ett utvecklingsarbete kring dessa frågor de senaste tre åren och ser en rad utmaningar för att detta viktiga område ska bli en framgång. Lokalt behöver metoder för behovsanalys, val av insatser och uppföljning och utvärdering kraftigt förbättras. Det kräver stort engagemang från alla nivåer i organisationerna. Den nationella nivån måste stödja det lokala arbetet, bl.a. genom att förmedla evidens, ge stöd för implementering samt koordinera finansiering och goda arbetssätt.
25 apr 14 – Tomas Bokström, Fredrik Lindencrona och Ing-Marie Wieselgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Norrköpings sociala investeringsfond
Det är egentligen ganska enkelt. Det handlar om att investera i människor. Norrköpings kommun anser att tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med sociala investeringsfonden kommer kommunen förhoppningsvis att se såväl mänskliga som ekonomiska vinster. Syftet med fonden är att hitta förebyggande arbetsmetoder som tidigt bryter negativ händelseutveckling hos Norrköpingsbor. Utgångspunkten är alltså att hitta de kommuninvånare som löper större risk att hamna i ett utanförskap och ge dem rätt hjälp för att undvika att falla utanför. För kommunens del kan de ekonomiska vinsterna handla om minskat behov av resurser, som färre placeringar av barn och unga. För den enskilde människan handlar vinsterna om en framtid med utbildning, jobb och egen försörjning. Ett bättre liv, helt enkelt.
25 apr 14 – Louise Källbom

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Lönsamt folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun
Varje år satsar Nynäshamns kommun åtta miljoner kronor på att förbättra medborgarnas hälsa. Pengarna, som läggs i en folkhälsofond, är väl investerade. Av de cirka 90 folkhälsoprojekt som hittills har beviljats pengar beräknas en årlig vinst för samhället på mellan 40 och 45 miljoner kronor per år räknat på enbart tre av de större projekten tillsammans, enligt Ingvar Nilssons och Anders Wadeskogs beräkningsmodell Utanförskapets pris.
25 apr 14 – Siv Jatko

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar med Malmö som exempel
I Malmö stad pågår flera initiativ med bäring på begreppet sociala investeringar, inte minst som en följd av politiska beslut som baseras på Kommission för ett socialt hållbart Malmö (Malmökommissionen). Denna förespråkar att ett socialt investeringsperspektiv genomsyrar hela den kommunala planeringen. Nu utreder staden hur sociala investeringar kan värderas genom modeller för hälsooch samhällsekonomiska beräkningar, hur perspektivet kan integreras i budgetarbete och följas upp i en hållbarhetsredovisning. Vidare har kommunen infört tre sociala investeringsfonder på sammantaget 100 miljoner kronor. I artikeln diskuteras olika aspekter av Malmökommissionens slutsatser, fonderna och pågående utvecklingsarbete där fysiska investeringar används som hävstång för sociala investeringar och vice versa.
25 apr 14 – Anna Balkfors, Susanna Jakobsson, Bjarne Stenquist och Erik Wesser

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Vad är sociala investeringar, och hur integrerar man det i organisationsarbetet i Ale kommun?
Utvecklingsarbete kring barns och ungas psykiska hälsa, liksom arbete med sociala investeringar, tar tid. Det finns inga genvägar eller snabba lösningar. Ale kommuns erfarenhet är att en tydlig organisation och en genomtänkt modell för ledning och styrning är framgångsfaktorer. Sociala investeringar vinner på att vara en del av det ordinarie systemet. Men det kräver också att man vågar och vill utmana den befintliga organisationen. Ale har flera gånger gått in på fel spår och fått börja om. Erfarenheten gör att Ale idag bygger en utvecklingsorganisation som har fokus på kommuninvånarna och gynnar kunskapsproduktion. Långsiktigt är målsättningen att den sociala dimensionen ska värderas på samma sätt som ekonomi och ekologi. Då blir vårt arbete hållbart på riktigt.
25 apr 14 – Björn Järbur, Birgitta Augustsson, Mikael Berglund, Paula Örn och Boel Holgersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Det är ju så självklart med tidiga insatser. Men ändå så svårt! Om Hedemora kommuns arbete med sociala investeringar
I Hedemora kommun finns cirka 20-talet barn i varje årskull som har en sannolik risk att hamna i livslångt utanförskap. Vår självklara målsättning är att minska andelen barn med dessa risker och därför har en kommunal insatsbudget inrättats som ger möjligheter till konkreta investeringar i de olika förbättringsområden som har identifierats. För närvarande planeras utvecklingsprojekt för tidigare upptäckt av behov och ökad skolnärvaro. Trots insikt om nödvändigheten av tidigare insatser har det varit en lång process och många hinder för att åstadkomma nödvändiga förutsättningar. Vår vision är att successivt öka antalet barn i varje årskull som kan komma att klara sin försörjning och hälsa i ett framtida ungdomsoch vuxenliv.
25 apr 14 – Kjell Lidholm och Anna-Maria Stålgren Patiño

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Socioekonomiska beräkningar som en opinionsbildare - Trelleborgs kommuns strategiska arbete med socioekonomiska beräkningar som utgångspunkt
Trelleborgs kommun använder socioekonomiska beräkningar och bokslut som en utgångspunkt i det strategiska påverkansarbetet. Förvärvsarbete och individens etablering på arbetsmarknaden är viktigt för medborgarnas hälsa, vilket tydligast synliggörs i kronor och ören genom ett socioekonomiskt bokslut. Inom lokalpolitiken och kommunen finns det få tvivel på det socioekonomiska synsättet som vägvinnande. Dock har gehöret inte varit lika positivt när det belyses att det inte bara är kommunen som ”tjänar” på detta, utan även statliga myndigheter. Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun har hittills släppt två rapporter som presenterats i Almedalen. Rapporterna visar att man genom ett kortsiktigt agerande tappar socioekonomiskt långsiktiga vinster, både utifrån samhällsvinster och ur ett mänskligt perspektiv.
25 apr 14 – Ola Johnsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Att investera i framtiden - en utbildningssatsning i Sörmland för kommuner och landsting om stuprörens och kortsiktighetens prislapp
Denna artikel beskriver den utbildningsinsats som Landstinget Sörmland genomfört ihop med länets kommuner under åren 2012-2013. Målet med utbildningen är att få ökad kvalitet, effektivitet och långsiktighet i våra offentliga verksamheter. Ytterst handlar arbetet om att skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Sörmland som bidrar till jämlikhet i hälsa och ett minskat utanförskap. Utbildningen har fokuserat på hur socioekonomiska verktyg och analyser kan användas för att förändra våra offentliga system till att möjliggöra tidiga, samordnande och långsiktiga satsningar. Det handlar om att använda våra resurser där de gör mest nytta och att se sociala insatser som en investering i hur man bygger samhället vidare.
25 apr 14 – Monica Pärus och Åsa Ranung

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Region Skånes sociala investeringsfond
Region Skåne deltar aktivt i arbetet för en ökad jämlik hälsa och social hållbarhet. Som ett led i detta har Region Skåne inrättat en social investeringsfond för att ge barn och unga ett bättre liv i Skåne. Den kan ses som ett medel för att rikta fokus mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet, i linje med till exempel intentionerna i WHO:s hälsopolitiska ramverk Health 2020. Sociala investeringsfonder har tidigare endast inrättats i kommuner och Region Skåne har, som första svenska region som inrättat en social investeringsfond, fått hitta sin egen väg i arbetet med denna då förutsättningarna ser annorlunda ut jämfört med kommunal verksamhet. I denna artikel beskrivs den pågående processen med och erfarenheterna av arbetet med den sociala investeringsfonden i Region Skåne.
25 apr 14 – Tommy Aspegren, Christina Thell, Sara Lindeberg och Elisabeth Bengtsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Västra Götalandsregionens arbete med sociala investeringar
Västra Götalandsregionens sociala investeringsfond ska inrättas i samarbete med kommunerna. Olika modeller och inriktningar samt möjliga insatsområden för barn och unga har studerats. Tre utvecklingsområden föreslås för hur sociala investeringsmedel ska kunna bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland. Det gäller dels behovet av att utveckla metoder för investeringsplaner, dels identifiera modeller för samverkan mellan olika huvudmän, t.ex. mellan kommuner och regionala förvaltningar, samt hur forskarsamhället kan bidra med kunskapsutveckling. Utmaningen för regionen blir att hitta en modell som integrerar regionens två huvuduppdrag hälsooch sjukvård och tillväxt och utveckling och att det görs i samverkan med kommunerna. Syftet är att få till en investeringsstrategi som inte stannar vid en projektfond då vi anser att förankringsarbete och organisering är det viktigaste.
25 apr 14 – Maria Gäbel och Göran Henriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Att studera sjukdomskulturer
Recension av boken: Problemet utan namn? Neuroser, stress och kön i Sverige från 1950 till 1980. Författare: Maria Björk 2011. Uppsala: ActaUniversitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 43. 306 s. ISBN 978-91-554-8079-0.
25 apr 14 – Kristofer Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Vem ser de särbegåvade?
Under det sista året har några av smt´s temanummer fokuserat de ungas situation i det svenska samhället. I temanumret om ”Unga vuxna utan utbildning - en högriskgrupp i dagens kunskapssamhälle” (http://socialmedicinsktidskrift. se/index.php/smt/issue/view/88/showToc ) , lyfts värdet av en fungerande skola som inträdesbiljett till arbetsmarknad och samhälle. I temanumret ”ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser” redovisas konsekvenser av funktionsnedsättning som ADHD (http://socialmedicinsktidskrift.se/index. php/smt/issue/view/86/showToc). Funktionsnedsättningar som återverkar inom en rad livsområden som utbildning, arbete, arbetslöshet, ekonomi, kroppslig och psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet. Grundtanken var att försöka belysa omfattningen av ett samhällsproblem och möjligheter till att ge personer med ADHD ett bättre liv med ett socialmedicinskt perspektiv.
5 mar 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Se mig också ! Om särbegåvades utsatthet
”Se mig - också!” är titeln på detta Socialmedicinsk tidskrifts unika temanummer och dessutom den mest fundamentala önskan som vi alla hyser. Varje människa behöver utveckla en känsla av delaktighet i olika sociala sammanhang för att kunna utveckla en upplevelse av kompetens given av den sociala kontexten; en nödvändighet för att kunna utveckla en stabil identitet och psykisk hälsa (Schaffer & Blatt, 1990). Medvetenheten om detta har gjort begreppet delaktighet till ett huvudbegrepp i den internationella klassifikationen ICF av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen, 2003). Denna viktiga delaktighet med sin grund i samhällets uppmärksamhet och erkännande står emellertid inte alltid tillbuds för de individer - barn som vuxna - som är högbegåvade, eller intellektuellt särbegåvade som den svenska nomenklaturen har kommit att lyda. Dessa individer har alltid funnits som en del av befolkningen, men av olika anledningar har deras existens, särart och psykologiska behov knappast uppmärksammats i Sverige, Norge eller i Danmark. Denna grupp har däremot rönt en betydande uppmärksamhet i både empirisk och tillämpad forskning internationellt under lång tid. Det är först under senare år som intresset har börjat väckas även i Sverige och i Skandinavien; framför allt som ett resultat av ett påtagligt behov av kunskap i skolans värld, på den så kallade marknaden och även i vården.
5 mar 14 – Roland S Persson & Anita Kullander

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning en förbannelse?
Särbegåvning kan vid första anblicken ses som en välsignelse. Men i verkliga livet är det en förbannelse. En särbegåvad har en medfödd förmåga att lära sig saker och vara interesserad. Detta i kombination med en förmåga att tänka komplext leder till att särbegåvade kan tillägna sig kunskap på en högre nivå än andra vid samma ålder. Detta kan leda till komplikationer, speciellt i skolan. Senast för någon dag sedan visade detta sig för mig då jag plågade mig igenom en fysiklektion. Läraren hade en genomgång där hon pratade om värmeledningsförmåga. Jag tittade upp från min dvalaliknande slummer. Det var någonting jag inte hade interesserat mig för så mycket innan. Jag tog diskret upp min mobil och googlade på ”thermal conductivity”. Sedan läste jag om Fouriers lag en stund. När jag hade läst detta fann jag genomgången helt ointressant och drog mig återigen in i mitt skal av melankoli.
5 mar 14 – Tor Bläckhammar*

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Vad skulle Zlatan göra om fotboll var fult? - om betydelsen av att få leva sin begåvning
Det är svårt att tala om hög begåvning i allmänhet - doktor Mengele lurar alltid i hörnet - och om sin egen eller sitt barns särbegåvning i synnerhet, det luktar alltid skryt. ”Vad ska man med hög IQ till då?”, fräste en vän lite surt när jag beskrev att jag låtit utreda mitt barns IQ. Jag svarade henne att intellektuell begåvning, väl varken är bättre eller sämre än, säg, musikalisk begåvning. Den som är musikaliskt begåvad måste inte ägna sig åt musik men har förmodligen en stark strävan att göra det och vill gärna hänga med andra som är musikaliskt begåvade - det är där man känner sig hemma och där finns möjlighet att utvecklas (vilket inte betyder att man bara vill umgås med andra som ägnar sig åt musik). Så tror jag att det är med intellektuell begåvning också.
5 mar 14 – Gunilla Gerland

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning ur tre generationers perspektiv
Att vara särbegåvad har sina utmaningar, framförallt om du är uppvuxen i en familj utan någon tradition av högre utbildning. Denna text ger ett unikt perspektiv på hur det är att växa upp utan kunskap om din särbegåvning. Min mor berättar sin historia hur hon upplevde mig som barn och hennes reaktion när jag berättade om min särbegåvning. Därefter berättar jag min historia hur det var att växa upp utan någon vetskap om min intelligens och hur jag slutligen förstod att jag i verkligenheten var väldigt intelligent. Detta påverkade så klart mitt perspektiv på barnuppfostran så jag bad min dotter berätta sin historia hur hon upplever det att ha en särbegåvad pappa och vad som är ännu viktigare: hur hon upplever sin egen intelligens, hur hon relaterar till andra och hennes syn på skolan.
5 mar 14 – Jesper Kråkhede

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser
Artikeln sammanställer aktuell forskning över det tvärvetenskapliga fenomenet intellektuell särbegåvning. Syftet är att genom en syntes av en mycket omfattande och skiftande internationell litteratur föreslå en teoretisk definition för skandinaviskt vidkommande genom att kontextualisera begreppet. Med utgångspunkt från normalfördelningen kan man anta att det i en population finns ungefär 15-20% måttligt särbegåvade individer (benämns också högpresterande), 2-4% högeligen särbegåvade, högst 0,003% exceptionella och färre än 0,00002% genialt särbegåvade. I sammanhang där medelnormer dominerar riskerar en majoritet av dessa att på olika sätt marginaliseras eller till och med stigmatiseras eftersom de är per definition extrema. En normalpopulation har sällan problem att uttrycka förståelse för och inkludera de som uppfattas som svaga och oförargliga. Det är däremot vanligt att högpresterande och särbegåvade snarast misstänkliggörs eller exkluderas därför att de utgör ett mer eller mindre omedvetet hot mot sin omgivning. Detta får uppenbara sociala, pedagogiska och kliniska konsekvenser, vilka diskuteras i korthet.
5 mar 14 – Roland S Persson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola
Specialpedagogisk utbildning om särbegåvning i skola och förskola finns sedan några år på Stockolms Universitet och har utvecklats utifrån de behov av mer kunskap om villkoren för ett adekvat bemötande och behoven av stöd och stimulans för barn och ungdomar som visar tecken på en brådmogen utveckling och stor kapacitet inom en eller flera domäner. En internationell översikt av utbildningspolicy, resurser, lärarutbildning och kompetensutveckling som avser denna elevgrupp ger en bild av det mångfacetterade internationella utbildningslandskapet. Även om forskningsfältet i det svenska skolsystemet inte är särskilt starkt, har det vuxit ett intresse för dessa frågor i media och bland studenter och lärare. Studier och uppsatser presenteras som ger inblick i den svenska skolsituationen, och ger indikation om angelägna utvecklingsområden. Utifrån erfarenheterna av specialpedagogisk utbildning och insikter från aktuella studier identifieras angelägna pedagogiska frågor att arbeta med och visioner för framtiden.
5 mar 14 – Mara Westling Allodi

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning
Artikeln är en sammanställning av resultaten från 15 psykologutredningar av elever 7-16 år. Frågeställningen var ursprungligen, om det förelåg en diagnos som ADHD och/eller Aspergers syndrom. Psykologbedömningen blev i samtliga fall ingen diagnos eftersom barnen visade sig vara särbegåvade. Begåvningstest genomfördes med WISC-IV. Resultaten sammanfattas i två diagram och svårigheterna att göra en korrekt bedömning av särbegåvning bara från kvantitativa data diskuteras. För att säkerställa en mer korrekt bedömning behövs kvalitativa data. Att vara särbegåvad är ingen diagnos och kan därför inte enskilt utgöra en grund för en psykologutredning. Det som karaktäriserar särbegåvning riskerar av oerfarna testare/utredare misstolkas och feldiagnostiseras. Resultaten från ett WISC-test kan inte användas för att bedöma särbegåvning. Särbegåvade barn måste identifieras tidigare och bedömas mer holistiskt så att de får rätt stöd och stimulans för att utvecklas optimalt - allt enligt Skollagen.
5 mar 14 – Anita Kullander

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning och psykiatri: erfarenheter från en svensk psykiatrimottagning
Denna artikel utgår från min egen erfarenhet som psykolog i en svensk psykiatrisk verksamhet, som allt mer under senare år blivit medveten om en tidigare relativt förbisedd patientgrupp: de intellektuellt särbegåvade. Särbegåvning är i sig inte en psykiatrisk diagnos men denna grupp individer har ibland behov, ofta med en bakgrund i den sociala omgivningen som reagerar negativt på särbegåvning, vilket gör att de får problem som behöver uppmärksammas av psykiatrin. Eftersom denna grupp patienter inte tidigare har uppmärksammats av svensk psykiatri uppstår också en diagnostisk problematik. Intellektuellt särbegåvade patienter löper en risk att i brist på vårdteamets erfarenhet och kunskap bli överdiagnostiserade. Artikeln diskuterar förutom överdiagnostisering också patienter som har en så kallad dubbelriktad problematik. Man kan inte förbise det faktum att det faktiskt händer att tillsammans med neuropsykiatriska funktionshinder kan också intellektuell särbegåvning förekomma vilket ställer särskilda krav på den hjälp som dessa individer behöver.
5 mar 14 – Marita Thorén

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Stöd till särbegåvade unga och deras föräldrar - varför det?
Behovet av social gemenskap och olika typer av stöd till föräldrar och familjer med särbegåvade barn beskrivs utifrån perspektivet av den ideella föreningen Mensa och dess program för begåvade barn, GCP (Gifted Children Programme). Den förbättring av familjernas situation som över tid ofta sker genom att de bland annat träffar och knyter an till andra i liknande situation diskuteras och ställs i ett samhälleligt/kulturellt sammanhang. Fördelar och nackdelar med att en ideell förening engagerar sig och arbetar för gruppen begåvade unga och deras familjer diskuteras och slutsatsen dras att ideellt arbete visserligen är värdefullt och gör skillnad men att även andra samhällsaktörer kan och bör göra mer för dessa familjer.
5 mar 14 – Sten Collander

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Berättelsens läkande kraft vid allvarlig sjukdom
Medicinens röst med sina objektiva mätresultat har tillskrivits större betydelse än patientrösten. Emellertid kan narrativisering av den kris som nödvändigtvis följer med en allvarlig sjukdom innebära en integration av sjukdomen i livsberättelsen. Jag använder vinjetter som utgår från patientens, vännens och den deltagande observatörens perspektiv för att belysa berättelsens läkande kraft. Framför allt reflekterar jag över vad som sker då en berättelse inte tillåts växa fram.
5 mar 14 – Gudrun Olsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Tidlig seksuell debut og psykiske vansker blant norske ungdommer
Formålet med studien var å undersøke sammenhengen mellom tidlig seksuell debut og psykiske vansker blant ungdom, målt ved Strengths and Difficulties Questionnaire. Studien inkluderer skoleelever i alderen 15-20 år (n=9356). Alder ved seksuell debut ble inndelt i tre grupper: ≤14 år, 15 år og ≥16 år, og sammenlignet med ungdom som ikke hadde debutert. Vi fant en sammenheng mellom lavere debutalder og høyere risiko for atferdsproblemer og hyperaktivitet. Risiko for atferdsproblemer var fire ganger høyere blant gutter og tre ganger høyere blant jenter som debuterte ≤14 år, sammenlignet med de som ikke hadde debutert. Tidlig seksuell debut ser derfor ut til å være del av en større profil av eksternaliserende vansker, og forebyggende tiltak bør særlig rettes mot disse ungdommene.
5 mar 14 – Hilde Nes Bruland, Jocelyne Clench-Aas, Ingri Myklestad och Ruth Kjærsti Raanaas

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Två böcker om särbegåvning och stöd till särbegåvade barn
Två böcker om särbegåvning som kan ge fördjupad kunskap framför allt om vilka stödåtgärder som behövs i det svenska samhället till de särbegåvade barnen.
5 mar 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
I närkamp med vårdmöte, kommunikation och kultur
Recension av boken: Vårdmöten. Kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården. (134 sidor). Författare: Ingrid Fioretos, Kristofer Hansson och Gabriella Nilsson (2013). Förlag: Studentlitteratur, Lund.
5 mar 14 – Jörgen Lundälv

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
”När Hitler kommer är du den förste jag ska knäppa”1 Den judiska läkarfrågan i Sverige
Recension av boken: Vita rockar och bruna skjortor - nazimedicin och läkare på flykt, Författare: Ulf Högberg Malmö: Universus Press, 2013
5 mar 14 – Urban Janlert

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
SMT ett fortsatt viktigt forum för granskning av vård, socialpolitik och folkhälsa
Målet för socialmedicinsk tidskrift (smt) är att spegla aktuell forskning inom samhällsvetenskapliga och socialmedicinska områden som epidemiologi, hälso och sjukvårdsforskning och folkhälsoarbete. En målsättning är att tidskriften skall utgöra ett viktigt stöd för folkhälsoarbetet i Sverige med kunskapsbaserade presentationer av både praktiskt och teoretiskt arbete. Inte minst ge bidrag till den hälsopolitiska diskussionen.
5 jan 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Idéburna organisationers ANDTförebyggande arbete
En femårig samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings och tobakspolitiken antogs av riksdagen den 30 mars 2011 (1). Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Den omfattar allt från tillgänglighetsbegränsande insatser, narkotikabekämpning, vård och behandling, alkohol och tobakstillsyn, EU och internationellt arbete, till lokalt förebyggande verksamhet. För att förverkliga ANDT-politiken krävs insatser från myndigheter, från kommuner och landsting, näringsliv, idéburna organisationer och det övriga civila samhället. Därför fortsätter regeringen att avsätta medel för utvecklingen av idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete.
5 jan 14 – Charli Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Projektledare inom den idéburna sektorns ANDT-förebyggande arbete
I Sverige ges stora ekonomiska bidrag till det civila samhället och betydelsen av dess kunskap, erfarenhet och engagemang är en vital del av arbetet med att nå målen i ANDT-strategin. Sedan 2003 är ett forskarteam vid Örebro universitet engagerade för forskning, dokumentation och stöd till idéburna organisationer inom regeringens ANDT-satsning. Kunskap om de som arbetar ANDT-förebyggande inom idéburna organisationer är viktig då dessa personer ofta har en betydande roll för projektens resultat. Denna artikel belyser projektledarnas bakgrund, arbetsuppgifter samt deras roll som projektledare. Vår ”typiska” projektledare har många likheter med ideellt engagerade, men även med de som arbetar med ANDT-förebyggande inom det offentliga. Samtidigt är de en heterogen grupp beroende av vilka organisationer de representerar.
5 jan 14 – Susanna Geidne, Ingela Fredriksson, Sofia Green, Camilla Pettersson, Madelene Larsson och Charli Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Mervärden och hinder med idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete
Att idéburna organisationer är viktiga aktörer i ANDT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) råder det enighet om både i litteraturen och i politiska dokument. Däremot behövs mer kunskap kring det unika med den ideella sektorns arbete. Denna artikel syftar till att belysa mervärden och hinder med att idéburna organisationer arbetar ANDT-förebyggande. En enkätundersökning har genomförts med projektledare inom idéburna organisationer. Resultaten visar att det är i relation till offentlig verksamhet som projektledarna beskriver många upplevda mervärden och hinder. Mervärden och hinder är också i hög grad relaterade till den idéburna organisationens särart. Svårigheter med samverkan och de möjligheter man ser att tillsammans kunna skapa ett framgångsrikt arbete är andra viktiga faktorer liksom hinder som uppkommer på grund av kortsiktig finansiering.
5 jan 14 – Sofia Green, Camilla Pettersson, Susanna Geidne, Ingela Fredriksson, Madelene Larsson och Charli Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Jordmån för ett framgångsrikt ANDTförebyggande arbete inom den idéburna sektorn
Regeringsföreträdare och representanter för civila sektorn förutspår fortsatt växande idéburet engagemang, allt fler idéburna aktörer samt ökad professionalisering inom sektorn. Detta innebär att olika kunskaper och kompetenser blir allt viktigare för de idéburna organisationerna. Syftet med artikeln är att belysa jordmån för att kunna bedriva ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) inom en idéburen organisation. I resultatet framhålls vikten av att samhällets förebyggande aktörer accepterar varandras styrkor samt kompletterar varandra utifrån dessa. För att nå framgång i det förebyggande arbetet lyfts vikten av ett strukturerat, målinriktat, forsknings och kunskapsbaserat arbete. Att vissa ekonomiska och politiska förutsättningar är uppfyllda framhålls också som viktigt för att nå framgång. Likaså en närmre kontakt och ett utökat samarbete mellan myndigheter, idéburna och forskare.
5 jan 14 – Ingela Fredriksson, Susanna Geidne, Sofia Green, Camilla Pettersson, Madelene Larsson och Charli Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Förebygg ungas ANT-bruk genom undervisning med läkarstudenter Utvärdering av det preventiva alkohol-, narkotika och tobaksprogrammet TUTCH
Insamlingsstiftelsen Choice utvecklade under 2013 utbildningsprogrammet TUTCH som syftar till att förebygga skadligt bruk av alkohol, narkotika och tobak (ANT) bland gymnasieelever. Utbildningen hålls av läkarstudenter från Karolinska Institutet i Solna och Hälsouniversitet i Linköping. Resultat från den utvärdering som gjordes under 2013 presenteras i denna artikel. Bland annat rapporterar 53 % av eleverna att de upplever minskad lust att prova eller bruka narkotika och 50 % upplever minskad lust att prova eller bruka tobak. En majoritet av eleverna, 67 %, anger att undervisningen har väckt tankar kring deras eget ANT-bruk och dess effekter på kroppen.
5 jan 14 – Mikaela Persson och Sara Tunlid

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Körsång
Att sjunga i kör är att i handling gå från ensam till gemensam. Körsångare delar varandras röster, koncentration, andning, och minne. Där luften inte räcker till tar du vid, där du glömmer minns jag åt oss båda. Det vi kan göra gemensamt kan aldrig uppnås av någon ensam, och tillsammans bär vi ansvar för helheten. I en skara av över hundra körsångare är ingen enda utbytbar. Om någon inte deltar låter det inte likadant som när alla gör det.
5 jan 14 – Anna H Ekberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Korsang en kilde til folkehelse
I denne artikkelen diskuteres hvordan korsang kan påvirke menneskers helse. Den bygger på en fortolkende helseforståelse. Det argumenteres for at kulturlivet generelt, og ikke minst korsang, som allerede eksisterer som en bred folkebevegelse, er en uutnyttet ressurs når det gjelder folkehelse. Materialet baserer seg på flere mindre studier utført som en del av postdoktorprosjektet Choral singing for a better life, hvor korsangere fra ulike kor er intervjuet. I tillegg er det gjennomført deltakende observasjon i flere av korene. Materialet belyses av teori fra det fremvoksende musikk og helsefeltet. Resultatene viser at korsang har innvirkning på alle menneskelige dimensjoner; fysisk, psykisk, intellektuelt, sosialt og eksistensielt. På bakgrunn av diskusjonen foreslås korsang som en kilde til folkehelse.
5 jan 14 – Anne Haugland Balsnes

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Psykisk ohälsa, folkhälsa och medikalisering: har det egentligen någon betydelse vilket hälsobegrepp som används?
Psykisk ohälsa framställs alltmer som ett globalt folkhälsoproblem och WHO har i olika rapporter uppskattat att depression snart kommer att utgöra den största andelen av världens totala sjukdomsbörda. Kritiker hävdar dock att de undersökningar som ligger till grund för dessa hälsouppskattningar uppvisar klara brister i sin datainsamling. Till följd av detta, hävdar dessa kritiker, kan en uppgång av psykisk ohälsa tolkas som en effekt av de mätmetoder som har använts och i termer av medikalisering, snarare än en ”äkta” ökning av psykisk ohälsa. Syftet med denna artikel är att undersöka och belysa frågan om vad som menas med psykisk hälsa och psykisk ohälsa och vad det innebär att psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem. I grund och botten finns två olika förståelser av folkhälsobegreppets innebörd och dessa divergerande uppfattningar kan leda till helt olika folkhälsoåtgärder och implicit även öka risken för medikalisering. Artikelns konklution är därför att vi behöver tydligare och bättre utarbetade sätt att tänka kring den ökande uppmärksamheten av psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Annars riskerar vi att förlora folkhälsoarbetets betydelse som övergripande socialt och politiskt instrument.
5 jan 14 – Andreas Vilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Health 2020 att uppnå hälsa och utveckling i dagens Europa
2000-talets hälsolandskap präglas av ökande globalt, regionalt och lokalt ömsesidigt beroende och en alltmer komplex uppsättning sammankopplade faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. De flesta stora utmaningar på hälsoområdet, inbegripet icke smittsamma sjukdomar, antimikrobiell resistens, ojämlikheter i hälsa och de effekter som åtstramningsåtgärderna i vissa länder har på hälsan, kräver tvärsektoriella och samordnade åtgärder på överstatlig, nationell och lokal nivå för att hanteras på ett effektivt sätt. De 53 länderna i WHO:s europeiska region har utvecklat och antagit det hälsopolitiska ramverket Health 2020, som är en gemensam, evidensbaserad ram för att stödja och främja samordnade åtgärder av beslutsfattare på alla nivåer och i alla sektorer i syfte att förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande. I denna artikel presenteras utvecklingsprocessen bakom Health 2020 och dess huvudsakliga strategiska mål och innehåll. Dessutom beskrivs vad som krävs för att genomförandet av Health 2020 ska lyckas och hur WHO kan ge tekniskt stöd till de länder som inlett arbetet med att utveckla sin hälsopolitik i enlighet med det hälsopolitiska ramverket Health 2020.
5 jan 14 – Zsuzsanna Jakab och Agis D. Tsouros

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Avhandlingspresentation: Musik för Kropp och Själ - interaktiv modell för musikterapi
Avhandlingens syfte är att utveckla en generell modell för interaktiv musikterapi som kan anpassas till olika målgrupper.
5 jan 14 – Anci Sandell

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Avhandlingspresentation: Där eleverna är: Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa
Tidigare forskning har framförallt riktats mot riskfaktorer relaterade till barn och ungas psykiska ohälsa, mindre mot vad som främjar och stärker möjligheterna till deras hälsa. Genom att använda ett salutogent perspektiv som utgångspunkt kan kunskap erhållas om faktorer som bidrar till en stödjande miljö för hälsa.
5 jan 14 – Maria Charlotta Warne

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Avhandlingspresentation: A Pill for the Ill? Depression, Medicalization and Public Health
Avhandlingen utgår från förhållandet att symtom på psykisk ohälsa har tenderat att öka över tid i exempelvis de undersökningar som görs regelbundet av hälsorisker och ohälsa i form av olika så kallade folkhälsoenkäter och liknande undersökningar av hälsoläget i den svenska befolkningen. Det finns en diskussion bland forskare kring vad denna tendens står för, exempelvis om diagnosticerad psykisk sjukdom som depression ökar i motsvarande takt. Samtidigt har farmakologisk behandling av depressionstillstånd ökat med motiveringen att modernare behandlingsalternativ är effektivare och har mindre besvärande biverkningar. Nedgången av självmord, utom i de yngsta åldersgrupperna, har tagits som intäkt för en positiv effekt av detta.
5 jan 14 – Andreas Vilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
En läkarhistoria
Recension av boken: Läkare och läkande: Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans, Bokens författare: Johanna Bergqvist, Lund: Lund Studies in Historical Archeology 16, Lunds universitet 2013
5 jan 14 – Motzi Eklöf

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Två socialpolitiska böcker som ökar insikten om dagens Sverige
Recension av boken: Krävs ofärd för välfärd? Bokens författare: Carina Nilsson. 2013, Recito Förlag AB och Recension av boken: Det här är inte mitt land Bokens författare: Kristian Lundberg. 2014, Bokförlaget ATLAS
5 jan 14 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Organisationen som skapade en profession
Recension av boken: Organisationen som skapade en profession Bokens författare: Anders Björnsson, Nedslag i FSA:s och de svenska arbetsterapeuternas historia. 180 sid. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 2012
5 jan 14 – Inge Dahn

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2014
Health 2020 achieving health and development in today’s Europe
The 21st-century health landscape is shaped by growing global, regional and local interdependence and an increasingly complex array of interlinking factors that influence health and well-being. Most of today’s major public health challenges, including noncommunicable diseases, antimicrobial resistance, health inequalities and the health effects of austerity measures in some countries, cannot be addressed effectively without intersectoral and coordinated action at supranational, national and local levels. The 53 countries of the WHO European Region developed and adopted a European policy framework and strategy for the 21st century (Health 2020) as a common, evidence-informed policy framework to support and encourage coordinated action by policy-makers at all levels and in all sectors to improve population health and well-being. This article presents the development process of Health 2020 and its main strategic goals, objectives and content. Further, we describe what is needed to successfully implement Health 2020 in countries and how can WHO provide technical assistance to countries that embark on developing health policy aligned with the Health 2020 policy framework.
5 jan 14 – Zsuzsanna Jakab och Agis D. Tsouros

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Kampen om Hälso- och sjukvårdens styrformer exemplifieras från psykiatrin
Under året har personal inom de psykiatriska organisationerna protesterat mot reformer som alltmer försvårat deras arbete när det gäller att på ett bra sätt möta och ge stöd till de patienter de möter. En bok som recenseras, sid 887, ger en bakgrund och förståelse för protesterna. I grunden handlar det om en kamp om styrsystem för hälso- och sjukvården. Vad skall gälla?
5 nov 13 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Ledarskap, interventioner och hälsa Om ledares betydelse för hälsofrämjande arbetsplatser
Det talas ofta om hälsofrämjande ledarskap och om chefens betydelse för medarbetarnas hälsa. Men vad innebär egentligen ett hälsofrämjande ledarskap, och vilka är förutsättningarna för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser? Ett viktigt perspektiv är att hälsofrämjande arbete integreras i hur det dagliga arbetet styrs och organiseras. Vi inleder med att Steffen Torp ger en översikt över teorier och forskning om hälsofrämjande arbetsplatser. I artikeln föreslås jobb-krav-resursmodellen vara tillämpbar för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Styrkorna med modellen ligger i att den knyter hälsofrämjande arbete till verksamhetens kärnverksamhet och att den betonar att det finns olika typer av krav i olika typer av arbetsorganisationer.
5 nov 13 – Andrea Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Hva er helsefremmende arbeidsplasser - og hvordan skapes det?
Arbeid med å skape helsefremmende arbeidsplasser innebærer at man bør definere helse som noe mer, eller annet, enn kun fravær av sykdom. I tillegg bør en benytte arbeidstakermedvirkende settingstilnærminger der helsefremmende arbeid knyttes nært til virksomhetens produksjon. I jobbkrav-ressursmodellen (Bakker & Demerouti, 2007) hevdes det at både helse og produktivitet påvirkes gjennom to parallelle prosesser; en helsereduserende prosess som drives av høye arbeidskrav og som leder til utbrenthet og sykdom, og en motivasjonsprosess drevet av jobbressurser som leder til jobbengasjement, positiv helse, og god organisatorisk produktivitet. Modellen er svært pedagogisk og forener helsefaglige og bedriftsøkonomiske perspektiv. Den kan med fordel benyttes i helsefremmende arbeid fordi den appellerer til både helse-, miljøog sikkerhetspersonell og bedriftsledelse.
5 nov 13 – Steffen Torp

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Om ledarskap och de anställdas hälsa
Författarna diskuterar med utgångspunkt från sin egen forskning på vilket sätt ledaren på en arbetsplats kan påverka de anställdas hälsa och vilka faktorer som enligt forskningen tycks har störst betydelse. Passiva och auktoritära ledarstilar visar sig i epidemiologiska studier ha samband med dålig psykisk hälsa hos de anställda, särskilt upplevelse av mobbning, depressiva symptom, känslomässig utmattning och ökad sjukskrivning. I en prospektiv studie har man även visat samband mellan vad den anställde upplever som gott ledarskap (bedömt med en standardiserad skala) och minskad hjärtinfarktrisk hos de anställda under en uppföljningstid. I ett par kontrollerade interventionsstudier har det visat sig möjligt att påverka chefsbeteende så att hälsoeffekter för de anställda kan påvisas. Det är dock viktigt att utveckla den typ av interventioner som används. Om man vill öka känsla av ansvar och engagemang (med minskad låt-gå-mentalitet, ”laissez-faire”) hos chefen i relation till de anställda räcker förmodligen inte de pedagogiska metoder som för närvarande används i chefsutvecklingsprogram. Vi föreslår att man utnyttjar den emotionella och etiska potential att öka engagemang som finns i konstnärliga upplevelser.
5 nov 13 – Töres Theorell, Anna Nyberg och Julia Romanowska

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap - Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett arbetsmaterial
Forskning pekar på är att ledarskap har stor betydelse för anställdas välmående och att ledarskapsutveckling därför bör vara huvudfokus för framtida interventioner inom arbetsmiljö och hälsoarbete. Den här artikeln syftar till att beskriva våra erfarenheter och lärdomar från att arbeta med hälsofrämjande ledarskapsinterventioner. Interventionerna utgår från arbetsmaterialet ”Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap”. I arbetsmaterialet presenteras olika forskningsbaserade metoder och verktyg som kan användas för analys, reflektion och utveckling av hälso och arbetsmiljöarbetet på den enskilda arbetsplatsen eller för hela organisationen. Utvärderingar av interventioner utifrån arbetsmaterialet pekar på att chefer som deltagit fått ökade förmågor att vara hälsofrämjande ledare, men att organisatoriskt stöd är avgörande för långsiktigta resultat.
5 nov 13 – Andrea Eriksson, Katrin Skagert och Lotta Dellve

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Ledarskap, socialt klimat, hälsofrämjande åtgärder och sjukfrånvaro en jämförande studie inom vård och omsorg i 60 kommuner
En jämförande studie inom vård och omsorg i ett representativt urval av 60 av Sveriges 290 kommuner visar att det finns tydliga samband mellan arbetsgivarens sätt att leda och organisera verksamheten och medarbetarnas hälsa och sjukfrånvaro. Både specifika hälsofrämjande åtgärder, ledarskap och socialt klimat har betydelse. Externa strukturella områdesfaktorer, som sociodemografi och arbetsmarknad samt attityder till när det är acceptabelt att sjukskriva sig, har också betydelse dock utan att reducera sambandet med de interna organisationsfaktorerna. Det finns alltså goda skäl för arbetsgivaren att bedriva ett målmedvetet och aktivt hälsofrämjande arbete både genom direkta individinriktade insatser och genom organisatoriskt stöd för hälsoarbetet. Detsamma gäller ett mer allmänt utvecklingsinriktat och stödjande ledarskap.
5 nov 13 – Ingemar Åkerlind, Robert Larsson och Cecilia Ljungblad

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Salutogent nærvær bygger helsefremmende arbeidsliv
I norsk kommunal helsetjeneste slutter mange før oppnådd pensjonsalder. Initiativ for å beholde helsearbeidere er i Norge del av en bred strategi for å beholde eldre arbeidstagere i alle yrker og profesjoner. Studien er utforskende, kvalitativt og undersøker eldre arbeidstakeres (50 +) forståelse for nærvær og arbeidsrelatert velvære. Det ble gjennomført fler-stegs fokusgrupper, individuelle dybdeintervjuer, og kvalitativ innholdsanalyse. For å fremme nærvær, så må nærvær forstås som noe mer enn det motsatte av fravær. Salutogent nærvær karakteriseres av fire kvaliteter: Opplevelse av nytte; Relasjonell kvalitet: å ville hverandre vel; Mestring; Arbeidsglede. Erfare og utforske nærværskvalitetene på arbeidsplassen stimulerer salutogent nærvær som bygger helsefremmende arbeidsliv for seniorene. Lederens rolle er å tilrettelegge for prosessen og å uttrykke kvalitetene.
5 nov 13 – Hege Forbech Vinje och Liv Hanson Ausland

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Det spelar roll vad arbetsledare gör*
Trots mycket ledarskapsforskning saknas kunskap om ledarskapsbeteenden i praktiken och dess påverkan på medarbetares prestation. Med tillämpad beteendeanalys i arbetsledning vill vi ta reda på vad arbetsledare gör i interaktionen med sina medarbetare. Syftet med vår forskning är att bidra till detaljerad kunskap om arbetsledande beteenden och dess påverkan och effekt. I denna artikel beskriver vi kortfattat fyra genomförda och pågående studier inom projektet. Vad arbetsledare upplever att de gör skiljer sig från vad de faktiskt gör varför vi använder oss av observation som metod. I första hand rör det sig om videoobservationer på arbetsledare och chefer i arbetsledande situationer på svenska arbetsplatser inom vitt skilda branscher som kodas i ett webverktyg utvecklat utifrån Judith Komakis OSTI (Operant Supervisory Taxonomy and Index).
5 nov 13 – Simon Elvnäs och Nathalie Robert Edgar

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Vad gör chefer med sin tid och hur kan tid och engagemang hanteras på ett mer hållbart sätt?
En studie om chefers tidsanvändning har genomförts med syftet att undersöka hur man kan understödja mer hållbar tidsanvändning och hållbart engagemang. Chefer hade många korta aktiviteter och många möten men kommunicerade sällan med sin egen chef på tu man hand. Arbetet präglades av ständiga förhandlingar, prioriteringar och omprioriteringar. Om chefer inte har enskild tid för att kommunicera med sin överordnade får det konsekvenser avseende att kunna göra välavvägda och acceptabla prioriteringar och i förlängningen för legitimiteten i ledarskapet. Vården och dess chefer har mycket att vinna på att utveckla kommunikationen om vardagsarbetetes dilemman. Utifrån våra resultat har ett studiematerial utvecklats som syftar till att stödja chefer och ledningsgrupper i det vardagliga arbetet avseende hållbart ledarskap, chefskap och tidsanvändning.
5 nov 13 – Ewa Wikström, Rebecka Arman och Lotta Dellve

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Kvinnliga ledares arbetsvillkor i en glesbygdskommun - oglamorösa och hindrande för hälsofrämjande insatser?
Många arbetsplatser i offentlig sektor, inte minst i verksamheter med människor, är karakteriserade av hög sjukfrånvaro och de psykosociala arbetsförhållandena har försämrats särskilt för kvinnligt anställda. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kvinnliga ledare i en glesbygdskommun upplever sina arbetsvillkor och förutsättningar för att genomföra hälsofrämjande insatser. Intervjuer genomfördes med tjugo kvinnliga ledare och resultaten analyserades med en innehållsanalys. Resultaten pekar på oglamorösa arbetsvillkor för ledarna och på stora behov av att förbättra deras villkor och hälsa, och på strategier för att undanröja hinder för hälsofrämjande insatser.
5 nov 13 – Stig Vinberg och Bodil Landstad

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Organisatorisk hälsa och värdebaserat ledarskap Behovet av systemperspektiv för en hållbar styrning och ledning av hälso och sjukvården
Anställda inom hälso och sjukvården rapporterar ökade hälsoproblem. Syftet med denna artikel är att ge exempel på systemperspektiv på hälsoutmaningar inom hälso och sjukvården utifrån begreppen organisatorisk hälsa och värdebaserat ledarskap. En tillämpning av begreppet organisatorisk hälsa innebär att hälsoproblem hos anställda och chefer ses i relation till de värdekonflikter som är kopplade till rådande styrningsideal. Organisatorisk hälsa är ett exempel på ett begrepp som har ett tydligt systemperspektiv. En tillämpning av begreppet organisatorisk hälsa inom sjukvården skulle kunna hjälpa chefer inom sjukvård att syna de värdekonflikter som finns och kunna bidra till reflektion kring hur dessa värdekonflikter skulle kunna hanteras. Vi menar att ett hälsofrämjande och hållbart ledarskap inom hälso och sjukvården kräver ett värdebaserat ledarskap som öppet hanterar de värdekonflikter som finns i vården.
5 nov 13 – Arne Orvik, Lotta Dellve och Andrea Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Värdet av chefers etiska kompetens
Forskning som rör etisk kompetens bland medarbetare i vården är förhållandevis vanlig, medan etisk kompetens bland vårdchefer knappt har studerats alls. Den här artikeln uppmärksammar etisk kompetens och dess handlingsförutsättningar när det gäller vårdchefer inom hälso och sjukvården, särskilt med avseende på verksamhetschefers identifiering och hantering av intressekonflikter. Artikeln bygger på empirisk forskning och syftet är att uppmärksamma vikten av chefernas etiska kompetens och vad en sådan kompetens behöver innehålla för att främja etiskt ansvar och en hälsosam arbetsmiljö. Chefens tillgång till ett adekvat språk för etik, förmåga att utveckla rationella emotioner och kommunikativa färdigheter i syfte att främja dialog utgör centrala aspekter av den etiska kompetensen. Men de politiska och administrativa styrsystemen behöver också tydligt formulera de etiska dimensionerna av chefernas uppgift, avsätta resurser för utbildning i etik, och se till att stödsystem och utvärdering fokuserar inte bara på ekonomi utan också på värderationella aspekter med avseende på vad vårdorganisationen är avsedd för.
5 nov 13 – Erica Falkenström

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården?
Chefer kan ha stor betydelse för anställdas hälsa, stress, engagemang i arbetet och prestation. Få tidigare studier har undersökt vilket stöd chefer behöver för ett hållbart och bra ledarskap. Artikeln presenterar resultat från en prospektiv studie om betydelsen av chefers stödresurser för hållbart ledarskap. I studien, som är en del av Chefios-projektet, ingår chefer i kommunal vård och omsorg (n=344). Data från enkätstudier med instrumentet ”Gothenburg Manager Stress Inventory” har analyserats. Resultatet visar att ett stödjande privatliv och en personlig inställning till chefsuppdrag har stor betydelse för chefers hållbarhet över tid. Chefens kontrollspann och erfarenhet som chef påverkade betydelsen av stödresurser. För chefer med kortare chefserfarenhet eller fler underställda (>30) har även stöd från ledning, chefskollegor och externt stöd betydelse.
5 nov 13 – Lotta Dellve, Jörgen Andreasson och Göran Jutengren

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Existentiellt ledarskap hälsofrämjande ledarskap inför ett nytt paradigm
Paradigmskifte vilket ledarskap behöver vi nu? Är vi mitt i ett paradigmskifte? Vad handlar det i så fall om? Vilket ledarskap behöver framtiden? Hur formar det vår människosyn och vårt förhållningssätt till hälsa?
5 nov 13 – Anna Rosengren

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Oroande om konflikter rörande psykiatrins värderingar och arbetssätt
Recension av boken: 7 Psykiatrer berättar. Om 40 år i svensk psykiatri. Bokens författare: Gudrun Willén, Majken Ståhl, Tommy Tallberg, Inga-Lena Bengtsson, Frida Lovén, Henrik Oest, Karin Rodhe. 2013 Majken Ståhl, BoD
5 nov 13 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Avhandlingspresentation: Job satisfaction, strain and stress of conscience among nurse assistants working in residential care
Syftet med avhandlingen var att under- söka arbetstillfredsställelse, påfrestning och samvetsstress bland vårdpersonal (undersköterskor och vårdbiträden) som arbetar på vård och omsorgsboenden för äldre personer.
5 nov 13 – Anneli Orrung Wallin

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2013
Salutogenic presence supports a healthpromoting work life
Norwegian municipal health services are susceptible to early retirement among employees. The situation is complex and entails, among other things, shortages of employees and reduced well-being for the individual employee. Despite the fact that many find working for the municipal health services to be both physically and mentally challenging, there are many who tell of job satisfaction, enthusiasm and wellbeing (Vinje, 2007). The goal of this study is to demonstrate how working life can promote presence by paving the way for the exploration of health-promoting aspects of the work.
5 nov 13 – Hege Forbech Vinje och Liv Hanson Ausland

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Den svenska folkhälsans förändringar och orsaker följer vi i socialmedicinsk tidskrift
Under de senaste månaderna har både i dagspress och i olika vetenskapliga tidskrifter artiklar hävdats att den svenska folkhälsan är hotad. Den kanadensiska folkhälsoprofessorn Dennis Raphael visar att reducerad fattigdom och säkerhet på arbetsmarknaden har lett till lägre barnadödlighet, ökad livslängd, god hälsa hos barn och unga och förmåga att behålla hälsan hos de mest sårbara i samhället även under ekonomiska krisperioder under 1980och 1990talen. Efter det visar data inte samma goda utveckling.
5 aug 13 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Introduktion av temanumret Unga vuxna utan utbildning en högriskgrupp i dagens kunskapssamhälle
Kan ökad psykisk ohälsa bland unga förklaras av långsiktiga förändringar av arbetsmarknaden i höginkomstländer som Sverige? Det är en hypotes prövas i detta temanummer.
5 aug 13 – Sven Bremberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Ungas psykiska hälsa i Sverige komplexa trender och stora kunskapsluckor
De resultat som redovisas ligger i linje med tidigare studier som visar att den självskattade psykiska ohälsan i ett längre tidsperspektiv har ökat bland ungdomar i 15-årsåldern och uppåt, framför allt bland flickor. Flera olika studier indikerar att den tidigare ökningskurvan planat ut och vänt nedåt. I Ung i Värmland undersökningen i årskurs 9 framkommer delvis skilda trender för pojkar och flickor. Även elevernas studieinriktning differentierar tidstrenden. Betydande förändringar över tid påvisas för flickor med icke teoretisk studieinriktning. För yngre ungdomsgrupper är kunskapsluckorna stora ifråga om förändringar av psykisk hälsa. Tidigare studier visar inget enhetligt trendmönster för barn i 11-årsåldern och för barn under tio år saknas trenddata helt.
5 aug 13 – Curt Hagquist

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Suicidalt beteende bland unga i Europa kan vi förstå tidstrenderna och skillnaderna mellan olika länder?
I många Europeiska länder utgör suicidalt beteende (suicidförsök och suicid) bland unga ett betydande folkhälsoproblem. Förekomst varierar starkt mellan dessa länder men har också fluktuerat mycket över tid. Efter stigande trender i ett flertal europeiska länder under 1980-och 90 talet, har suicidtalen hos unga under de senaste 15 åren stabiliserats i huvuddelen av länderna. Under samma tidsperiod har suicidförsökstalen bland unga visat stigande trender i ett antal länder, däribland Sverige. I denna artikel summerar vi den internationella diskussionen kring potentiella förklaringar till de observerade trenderna. Tänkbara förklaringar inkluderar förändringar i klassifikationssystem, ökad prevalens av depression och andra psykiska sjukdomar, ändrade psykosociala och socio-ekonomiska förhållanden, kulturella förändringar och nya tillvägagångssätt vid suicidalt beteende. Även en kort genomgång av evidensbaserade suicidpreventionsmetoder ges.
5 aug 13 – Ellenor Mittendorfer-Rutz, Karin Beckman och Ulf Jonsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Psykisk ohälsa bland unga i Europa under perioden 1980-2010 - trender och förklaringar
Under perioden 1950-1990 ökar förekomsten av psykiska problem bland unga i Europa. Också därefter fortsätter förekomsten av depressiva symptom att stiga medan indikatorer för utagerande problem tyder på motsatsen, dvs. på en minskning. Variationen mellan olika länder i Europa ger underlag för att pröva hypotetiska förklaringar till ökningen av depressiva symptom. De finns stöd för att ökad arbetslöshet och ökade krav på att klara en allt längre utbildning kan ha bidragit till den ökade förekomsten av depressiva symptom. Däremot förefaller vare sig förekomsten av skilsmässor eller traditionella vs. moderna värderingar kunna förklara variationen. Den allmänt ökade arbetslösheten i Europa är troligen en följd av ökad global konkurrens. Unga som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden påverkas särskilt av denna utveckling.
5 aug 13 – Sven Bremberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Suicidalt beteende bland unga med aktivitetsersättning
I denna studie analyserades samband mellan att ha aktivitetsersättning i tidig vuxen ålder och suicidalt beteende, samt hur sådana samband utvecklats över tid. Vi använde individdata från rikstäckande register och utgick från tre kohorter: samtliga unga vuxna som var 19-23 år och folkbokförda i Sverige år 1995, 2000 respektive 2005. Risken för suicidförsök och suicid under de efterföljande fem åren studerades för varje kohort. I samtliga kohorter förelåg en kraftig överrisk för såväl suicidförsök som suicid hos unga med aktivitetsersättning. Från 1995 till 2005 mer än fördubblades antalet unga med aktivitetsersättning, medan antalet suicidförsök och suicidförsök i denna grupp fyrdubblades. Det finns ett påtagligt behov av regelbunden uppföljning av unga med aktivitetsersättning, för att säkerställa att de får rätt insatser.
5 aug 13 – Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård och Kristina Alexanderson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Utbildningens betydelse för hälsa
Utbildningens effekter på hälsa är sammansatta. Det finns goda belägg för ett orsakssamband mellan utbildning och hälsa på individnivå, bland annat från en kvasiexperimentell studie av förlängningen av den allmänna skolgången i Sverige från 8 till 9 år. Det är troligt att orsakssambandet mellan utbildning och hälsa för individer även gäller idag då den allmänna skolgången i praktiken utökats till 12 år särskilt som alternativet; etablering på arbetsmarknaden, i princip inte är en möjlighet för 16eller 17-åringar sedan förlusten av arbetstillfällen under 1990-talskrisen. De samlade effekterna av längre utbildning för folkhälsan är svårare att slå fast, eftersom en del av de positiva effekterna för individer exempelvis kan bero på individens plats i den sociala hierarkin eller på hälsobeteenden som syftar till att markera grupptillhörighet gentemot andra. Det som framför allt talar för att längre utbildning för alla ändå kan innebära positiva hälsoeffekter också på befolkningsnivå är att utbildning förbättrar förmågor, särskilt intelligensen. Utbildning har också potential att utveckla andra kompetenser så som förmåga till självkontroll och ansvarstagande. Men färdigheter av denna typ främjas troligen även av arbete. Dagens paradoxala situation, där mycket få kan välja att avstå gymnasieskolan på grund av bristen på arbeten, och gymnasieskolan trots det kvalificerar en lägre andel i varje årskull än tidigare är allvarlig i sig, men har troligen också negativa folkhälsoeffekter.
5 aug 13 – Anton Lager och Sven Bremberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Socialt emotionellt lärande och andra pedagogiska metoder som syftar till att förebygga psykisk ohälsa
För att hantera olika typer av förändringar livet bjuder, behöver ungdomarnas egna resiliens* stärkas. Socialt och emotionellt lärande (SEL) är ett samlingsnamn för pedagogiska insatser där man lär ut sociala och emotionella färdigheter. De tankar som ligger till grund för SEL är kognitiva utvecklingsteorier, social inlärningsteori och kognitiva beteende tekniker. Att arbeta med SEL innebär att specifika färdigheter lärs ut, t.ex. att hantera problem och konflikter. Regelbunden SEL undervisning främjar psykiskt välmående och förebygger både internaliserade (t.ex. nedstämdhet) och externaliserade (t.ex. aggressivitet) problem. Man kan med skolan som bas stärka elevers resiliens. Att öka elevernas förmåga att hantera svårigheter utan att slås ned kan vara avgörande för deras psykiska hälsa. Att inte göra det är att lämna dem i sticket.
5 aug 13 – Birgitta Kimber

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Unga möter ökade sociala risker en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap
Det mesta talar för att ungas övergångs- och etableringsmönster har förändrats och blivit mer individualiserade och utdragna. Ungas övergångar påverkas av förlängda utbildningsperioder, men också av förändringar i arbetslivet med ökad konkurrens på arbetsmarknaden, tilltagande effektivitetskrav, tidsbegränsade jobb och mer deltidsarbetande. Unga med svagast resurser har svårast att hantera utmaningarna. De etablerade välfärdspolitiska systemen tycks illa utformade för att möta de sociala risker som unga och unga vuxna ställs inför. Den aktiveringspolitiska strategin med ökade krav på den enskilde tycks också ha nått vägs ände. Mer av sociala investeringsstrategier med fokus på flexibla utbildningsinsatser nära kopplade till arbetslivet förespråkas både i Sverige och i EU-sammanhang.
5 aug 13 – Jonas Olofsson och Lisbeth Lundahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Arbetsmarknadens krav på kvalificering av unga
Medan arbetsmarknaden ställer ökande krav på kognitiv förmåga, flexibilitet och social kompetens har en växande andel av tillträdande årskullar svårigheter att motsvara detta. Delvis är det sannolikt en efterbörd av 90-talskrisen, då 20 procent av de barn som nu når yrkesaktiv ålder tillbringade sina tidiga år i hushåll som drabbades av arbetslöshet. Det finns också en mer långsiktig trend av utbildningsmässigt homogena parbildningar med polariserande effekter på hushållens förutsättningar att stimulera kognitiv förmåga under barns tidiga levnadsår. Det kräver omedelbara insatser för att främja unga vuxnas inträde i arbetslivet, och mer långsiktig insatser för att stärka lågutbildade föräldrars kapacitet att ge sina barn kognitiv stimulans under tidiga levnadsår.
5 aug 13 – Anders Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Aktuelle innsatser mot ungdomsledighet i de nordiske landene
Arbetslösa ungdomar erbjuds vanligen vägledning, individualiserad praktik, träningsprogram och utbildning. Insatserna i de nordiska länderna är relativt lika och beskrivs i det följande, land för land. En viktig del är individualiserat stöd, vilket ofta kräver samverkan mellan arbetsförmedling, skola, socialtjänst och försäkringskassa. Den organisatoriska samordningen mellan dessa aktörer är minst utvecklad i Finland där skolan är statlig och skilda organisationer ansvarar för arbetsförmedling, behovsprövat ekonomiskt bistånd och sjukersättning. Mest utvecklad är samordningen i Norge där socialtjänst och tjänster från arbetsförmedling och försäkringskassa erbjuds samlat genom en enda organisation på kommunal nivå, NAV kontoret. De norska kommunerna har också ansvar för skolan. Det är intressant att notera att arbetslösheten bland unga i åldern 16-24 år, jämfört med den totala arbetslösheten, har utvecklats mer gynnsamt i Norge under perioden 2000-2012, jämfört med övriga nordiska länder.
5 aug 13 – Bjørn Halvorsen, Ole Johnny Hansen, Jenny Tägtström och Sven Bremberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2013
Folkhälsoekonomiska aspekter på klamydia och andra STIs risk, prevention och resursallokering
Avhandlingspresentation
5 aug 13 – Charlotte Deogan

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap läggs ned 2014
Högskolan startade 1953 under namnet Nordiska hälsovårdshögskolan. Det nuvarande namnet antogs år 2003. Under de första decennierna gavs fr a kortare kurser. Från 1978 infördes utbildning till Master och Public Health. Doktorandutbilding infördes 1987 och den reviderades 1997 då Master of Science in Public Health infördes. Högskolan är sedan 1987 belägen vid nya varvet i Göteborg. Finansiering av Nhv har skett genom länderbidrag från de nordiska länderna, genom kontrakt med Nordiska Ministerrådet.
5 jun 13 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Förskolebarnens utemiljöer och deras hälsa
I detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift åskådliggörs vikten av att små barn så tidigt som möjligt i livet får leva och verka i hälsofrämjande miljöer, inte minst förskolemiljöer där över 90 % av Sveriges förskolebarn tillbringar lejonparten av sin vakna tid (1). Det gäller utemiljöerna i synnerhet då dessa kan påverka barnens hälsa på fler än ett sätt.
5 jun 13 – Cecilia Boldemann

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Vägledande miljödimensioner för barns utomhuslek
Utomhuslek i rymliga och varierade gröna miljöer har visat sig vara både attraktiv och hälsofrämjande för barn, både flickor och pojkar. Här beskrivs den vidlyftiga lekens förlopp i relation till utemiljöns innehåll och utformning och hur vi kan bedöma om en plats främjar sådan lek.
5 jun 13 – Fredrika Mårtensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Att studera förskolebarns fysiska aktivitet
Varför ska vi mäta fysisk aktivitet på barn i förskolan? Redan som barn har människan en unik förmåga att förflytta sig på en mängd olika sätt så som att gå, springa, cykla, simma m.fl. Ett biologiskt perspektiv visar att denna förmåga skapats för att vi skulle kunna anpassa oss till en mängd olika miljöer i sökande efter mat och andra livs nödvändiga behov. En del historiker menar att mänskligheten för ca.10000 år sedan började gå över från ett nomadliknande liv till ett mer stillsammare liv i organiserade samhällen. Redan då började vi troligtvis utveckla vissa hälsoproblem direkt relaterade till den mindre fysiskt krävande tillvaron.
5 jun 13 – Peter Pagels och Anders Raustorp

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Hur man mäter exponering för ultraviolett strålning i solljus
Artikeln förklarar kort och enkelt vad ultraviolett strålning (UV) är, varför och hur mycket UV som finns i solljuset, strålningens verkningar, dess definitioner och hur den kan mätas med tonvikt på exponeringsmätningar och vilka metoder som finns att mäta hur mycket UV personer eller grupper får på sig i solljus.
5 jun 13 – Ulf Wester

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Hur utemiljöer påverkar förskolebarns fysiska aktivitet och solexponering i olika landskap och klimat
De fysiska miljöerna som barnen lever i börjar bli föremål för ökat intresse. Liksom alla arter kräver homo sapiens också vissa egenskaper i sin livsmiljö, eller ett ”habitat” för att må bra. Det gäller i högsta grad barnen. Utemiljön börjar bli betydelsefull från det ögonblick de på allvar börjar bli rörliga och kan vidga sina horisonter och utforska sin omgivning. Men hur ser barns livmiljöer ut under lejonparten av deras vakna tid, till exempel på våra förskolor? I Sverige är över 90% av förskolebarnen inskrivna i någon form av barnomsorg, vanligtvis förskola (Skolverket, 2013). Vad betyder egenskaperna i utemiljöerna där för deras hälsa?
5 jun 13 – Cecilia Boldemann

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Nattsömn och middagsvila mätningar och observationer i olika förskolemiljöer
Många studier har visat att barn i alla åldrar sover mindre per dygn idag jämfört med för 10 år sedan (Iglowstein et al, 2003). Den förlorade nattsömntiden kanske används till senarelagda måltider för hela familjen och äldre barn som tittar på TV och använder internet på kvällen vilket följdriktigt påverkar sömnvanorna. (Milderad, 2006).
5 jun 13 – Margareta Söderström

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Förutsättningar för förskolepersonal att få en hälsofrämjande arbetsplats i utemiljön
I Sverige finns ett stort antal anställda inom barnomsorgen eftersom över 90% av barnpopulationen mellan 1 och 5 år går i förskola medan föräldrarna arbetar (1). Arbetsmiljön för personalen i förskolor har varit föremål för ett flertal studier som behandlat riskerna med att exponeras för barns infektioner (2-4), belastning av rörelseapparaten t.ex. i samband med blöjbyten (5), höga ljudvolymer (6) och även inomhusmiljön med fokus på emission av substanser från byggmaterial som gett personalen allergiska besvär (7). Under de senaste åren har en kartläggning av hygien och hygienrutiner för att förhindra smittspridning i förskolan ökat i omfattning (8). Däremot har utomhusmiljön inte varit föremål för samma intresse trots flera potentiella hälsorisker med luftföroreningar från trafiken i innerstäder, gassande sol och små utegårdar och andra hinder för utevistelse som också ökar i samband med underbemanning och stora barngrupper. Hos vuxna har grönskans stärkande effekter observerats hos postoperativa patienter på sjukhus (9), och allmänt i stadsmiljö (10). Men det återstår att se om en bra utemiljö på förskolor som främjar barnens hälsa också främjar personalens hälsa.
5 jun 13 – Margareta Söderström, Cecilia Boldemann och Fredrika Mårtensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Barns initiativ till lek är viktiga att ta tillvara - fallbeskrivning från en vattenpöl
En förskollärares uppgift är att förstå barnens lekkonstruktioner, hela dagen skulle de kunna fortsätta på sitt lektema, men man kan fråga sig om i detta och liknande fall organisationen av dagen eller schemalagda uppgifter tynger eller stressar personalen till att inte kunna värna om potentiellt lärorika lekteman, initierade av barnen. Eftersom undertecknads insikt om barns lek bygger på olika lekteorier (Asplund et al, 2001), eller såsom Sheridan och Pramling Samuelsson beskriver det: ”Att man tillsammans med barnen gör olika saker, utan att ta ställning till vad man till att barnen ska lära sig. Man kan undersöka olika områden som till exempel naturens kretslopp, naturvetenskapliga fenomen samt växter och djur och utgå ifrån att barnen lär sig något, vilket de med största sannolikhet gör.” (Sheridan och Pramling Samuelsson, 2009) vilka sammantagna i praktiken innebär att barnen ska få utveckla sin fantasi i verkligheten kan det inte uteslutas situationen som refereras här kan vara potentiellt skadlig för barnens naturliga lust att ta för sig och starta lekprojekt och lära sig nytt med de resurser som finns.
5 jun 13 – Barbara Landt Ifvarsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan
Små barn behöver fysisk aktivitet för sin hälsa och för sin fysiska och kognitiva utveckling (Timmons et al 2012). Den gällande rekommendationen för barn är 60 minuters fysisk aktivitet om dagen (FHI). Forskning visar att små barn oftast uppfyller rekommendationerna, men också att flickor rör sig mindre än pojkar (Hinkley et al 2008; Ridgers et al 2010) trots att de före puberteten behöver extra mycket fysisk aktivitet för sin framtida benstyrka (Gunter et al 2012).
5 jun 13 – Maria Wikland

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Uppgradering av förskolemiljöer i Nynäshamn. Utvärdering av en implementeringsprocess
Idag är vart femte svenskt barn överviktigt (1-3). På sikt kan det leda till hälsoproblem som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och en rad cancerformer (3-5). Påverkan på hjärt- och kärlsystemet till följd av övervikt har observerats redan hos barn(5). Dessutom ökar incidensen för hudcancer bland män och kvinnor i Sverige (6). Omkring 80–90 procent av all hudcancer orsakas av överexponering för UV-strålning(7). Barn är mer ute än vuxna och löper därför större risk att få för mycket sol. Bland svenska ettåringar har 20 procent blivit överexponerade med brännskador som följd(8). Levnadsmönster och vanor som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet (9, 10).
5 jun 13 – Carolina Altin, Cecilia Boldemann och Sofia Kvist Lindholm

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Solskydd på förskolegårdar
- vad kontrolleras vid miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsbesök? Ett exempel från Järfälla kommun
5 jun 13 – Cecilia Boldemann

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Vem kan man lita på? Skolelevers förtroende för skolpersonal
En betydande del av barns och ungas tid tillbringas i skolan ocfh de relationer som knyts där varar ofta i flera år. Forskning visar att relationen till lärare har betydelse för barns skolprestationer och hälsa (Hattie 2009, Olsson 2011, Skolverket 2009, Westling Allodi 2010). Särskilt starkt har detta samband visat sig vara för barn och unga från familjer med sämre förutsättningar avseende socioekonomisk situation (Olsson 2009). För barn i utsatta hemmiljöer kan nära relationer till vuxna utanför familjen erbjuda ett socialt stöd som kan skydda mot framtida problem (Garbarino 1992, Lagerberg & Sundelin 2000).
5 jun 13 – Sven Trygged, Åsa Backlund och Stig Elofsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Våldsutsatta kvinnor drabbas av långsiktiga negativa ekonomiska konsekvenser
Att människor utsätts för våld är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar könen olika. Män utsätts ofta för våld av okänd förövare medan kvinnor som utsätts för våld ofta drabbas av partnervåld, dvs våldet utövas av personer de har eller har haft en nära relation till (Socialstyrelsen 2009, Brå 2009, Socialstyrelsen 2011).
5 jun 13 – Sven Trygged, Ebba Hedlund och Ingemar Kåreholt

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Sociala konsekvenser av sjukdom Exemplet stroke
Tidigare i historien utgjorde sjukdom det stora hotet mot att kunna försörja sig. I och med de alltmer utbyggda välfärdssystemen förändrades villkoren för de sjuka och socialförsäkringarna blev ett verktyg för att utjämna skillnader i levnadsförhållanden mellan sjuka och friska. Under 1900-talet ökade kunskapen om hur de sociala förhållandena påverkar människors hälsa och detta blev sedan fokus för mycket forskning kring relationen mellan levnadsförhållanden och ohälsa. Det är känt att exempelvis socioekonomisk position har betydelse för insjuknandet i en lång rad av allvarliga sjukdomar och sjukdomstillstånd. Vi vill lyfta fram att sjukdom fortfarande bidrar till sociala skillnader och att sociala skillnader påverkar vilka konsekvenserna av sjukdomen blir.
5 jun 13 – Sven Trygged, Ebba Hedlund och Ingemar Kåreholt

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Nordiska konferenser i hälsofrämjande forskning
Rapport från den 7th Nordic Health Promotion Conference (NHPRC), Vestfold University College 17-19 june, 2013
5 jun 13 – Bo J A Haglund och Elisabeth Fosse

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
The Non-governmental Organization as a Health promoting Setting. Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs
Avhandlingspresentation
5 jun 13 – Susanna Geidne

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Gambling and Gender A Public Health Perspective
Avhandlingspresentation
5 jun 13 – Jessika Svensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
The study of children’s physical activity
Preschool children's physical activity is an important health promoter against several of the lifestyle diseases. Therefore it is important that the preschool environment encourages preschool children to healthy physical activity. In the Kidscape project we studied preschool children's physical activity during their stay at the preschool. The aim was to identify factors in the outdoor environment that influence children's activity patterns. Activation patterns were studied with both subjective methods (CARS and qualitative observation) and objective methods (pedometri and accelerometry). The results showed that preschool children's physical activity was higher in preschools with a good schoolyard environment. Conclusion: preschool outdoor environment can promote a healthy physical activity in preschool children.
5 jun 13 – Peter Pagels, Cecilia Boldemann och Anders Raustorp

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Opportunities for a health-promoting workplace at preschool
In Sweden a high number of employees work in day care as more than 90 percent of the child population aged 1-5 years attend preschool as both parents work (1). The occupational environment at preschool has been subject to several studies with focus on the exposure to children’s infections (2-4), burden on the musculoskeletal system, e.g. when changing nappies (5), highpitched noise (6) as well as the indoor environment and the emission on substances from building materials which has caused allergies among the staff (7). In recent years, hygiene and the daily run of handling hygiene in order to prevent the spread of infections has been increasingly surveyed (8). On the other hand the outdoor environment has not been subject to the same interest in spite of several potential health risks such as air pollution from traffic in the city cores, scorching sun, cramped outdoor spaces and other increasingly frequent obstacles to outdoor stay related to understaffing and crowding.
5 jun 13 – Margareta Söderström, Cecilia Boldemann och Fredrika Mårtensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2013
Guiding environmental dimensions for outdoor play
Children´s outdoor play is vital for a sustainable development. Studies show that children with access to spacious and varied green outdoor settings by their preschool have better physical and mental health. This article describes the application and development of environmental assessment for children´s play areas (Outdoor Play Environment Categories), based on field observations of children´s play in preschools. Discussed are the possibilities to develop tools for environmental assessment which are rapid, precise, transparent and useful, both for research and practice.
5 jun 13 – Fredrika Mårtensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
ADHD och sociala insatsers betydelse
Recension av boken: Sociale indsatser til mennesker med ADHD. En kortlægning Bokens författare: Steen Bengtsson, Winnie Alim, Henriette Holmskov och Andreas Lund SFI - Det Nationale Forskningscenter for Velfærd. Köpenhamn, Danmark, 2011.
5 maj 13 – Jörgen Lundälv

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Att lyckas med ADHD - en skolbaserad utrednings- och stödmodell
Att lyckas i skolan är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. Artikeln beskriver en skolbaserad utrednings- och stödmodell för elever med inlärningsproblem. Modellen underlättar samverkan nära eleven och förstärker neuropsykiatrisk kompetens hos pedagogerna. En stor andel av elever med ADHD-problematik kan upptäckas och få pedagogiskt stöd i sin ordinarie klass när neuropsykiatrisk kompetens finns hos pedagogerna, färre elever behöver då specialklass. Deskriptiva data från 198 elever med diagnosen talar för att skolprestationer kan förbättras med sådana insatser, oberoende av medicinering för ADHD. Skolbaserade interventioner för målgruppen bör utvecklas och utvärderas i större utsträckning.
5 maj 13 – Sam Nordfeldt, Ann Fristedt och Per A Gustafsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Tobaksfri grundskola - fem år senare
A Non Smoking Generation (NSG) utvecklade, tillsammans med Landstinget Kronoberg, Gotlands och Järfälla kommuner, under åren 2003 till 2005 ett tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan. År 2010 fick NSG nya medel för att utvärdera vad som fortfarande fanns kvar av programmet på de skolor som var med i projektet. Långtidsuppföljningen, fem år efter det projektet var avslutat, visar att grundskolorna åtminstone delvis fortsatt att använda programmet, men både programföljsamheten och vidmakthållandet minskat. Vid implementering av tobaksförebyggande program i grundskolan är det av betydelse att beakta både yttre strukturella faktorer som påverkar skolornas arbete som inre faktorer som lärarnas synsätt på hälsofrämjande arbete i skolan, personalkontinuitet och andra stödjande faktorer som främjar ett vidmakthållande av tobaksförebyggande arbete som implementeras i skolan.
5 maj 13 – Anita Boij och Per Tillgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Kritiska rön om ADHD-diagnostisering Rapport från ESSHC-konferensen i Glasgow 2012
Rapport från senaste European Social Science History Conference i Glasgow, där kritiska rön om ADHD-diagnostisering presenterades under rubriken: "Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". Rapporten behandlar den forskning som presenterades vid konferensen om kraftigt stigande diagnostisering av ADHD, orsakerna till detta, konkurrerande perspektiv samt centrala problem som relaterades till den ökande diagnostiseringen.
5 maj 13 – Madeleine Michaëlsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
En blodig historia
Recension av boken: Blodflöden: Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället. Bokens författare: Boel Berner Lund: Arkiv förlag, 2012
5 maj 13 – Motzi Eklöf

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Riksförbundet Attention med syfte att främja rättigheterna för personer med neuropsykiatriska funktionesnedsättningar
Riksförbundet Attention är en icke-statlig, ideell organisation för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshindnedsättningar (NPF) med syfte att uppmärksam och främja rättigheterna för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras familjer. Attention förespråkar de rättigheterna på alla i nivåer, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Genom en mängd informationskanaler, projekt, lokalt arbete och expertgrupper så som Kunskapsrådet1, medverkan i seminarier, konferenser och forum är vår förhoppning att på så sätt minska de social och medicinska konsekvenserna för våra målgrupper.
5 maj 13 – Martina Kopra och Anki Sandberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Social ojämlikhet i psykisk hälsa och dödlighet bland flyktingar och andra utrikesfödda i Sverige Epidemiologiska studier av registerdata
Syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om sambandet mellan pre-, postmigrationsfaktorer och hälsans övriga sociala bestämningsfaktorer, och social ojämlikhet i psykisk hälsa och dödlighet bland flyktingar och andra utrikesfödda i Sverige. Studierna baserades på svenska befolkningsregister.
5 maj 13 – Anna-Clara Hollander

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Regeringens folkhälsopolitik på villovägar
Den ojämlika hälsan har betecknats som vår tids största orättvisa. De globala hälsoklyftorna är enorma. Även den svenska folkhälsan är ojämlik och klyftorna ökar. Enligt SCB:s senaste statistik är skillnaden mellan låg- och högutbildade kvinnor respektive män nu omkring 5 år i återstående livslängd vid 30 års ålder. Skillnaden i total medellivslängd för kvinnor mellan bästa och sämsta kommun är 6 år (Danderyd 86,0 år och Älvdalen 80,0 år). Bland män är skillnaden 8,4 år (Danderyd 83,0 år och Ljusnarsberg 74,6 år). Medellivslängden bland kvinnor i Älvdalen är lika hög som i Colombia och bland män i Ljusnarsberg lika hög som i Panama.
5 maj 13 – Gunnar Ågren, Christer Hogstedt, Bernt Lundgren och Per-Olof Östergren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt
Statens beredning för utvärdering av medicinsk teknologi (SBU) har på regeringens uppdrag gått igenom det vetenskapliga stödet för diagnostik och behandling av ADHD. I artikeln beskrivs den arbetsmodell som SBU använder och några resultat. En brett sammansatt expertgrupp har gått igenom ett tusental artiklar och resultatet är entydigt det vetenskapliga underlaget för såväl de diagnostiska metoder som de icke-farmakologiska behandlingsmetoder som används i Sverige är mycket begränsat. Detta behöver dock inte betyda att de inte skulle kunna vara av värde, bara att de inte är tillräckligt väl undersökta. Vad gäller behandling av barn och vuxna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för korttidsbehandling med Metylfenidat och Atomoxetin. Det finns alltså ett stort behov av välgjorda studier av såväl diagnostiska instrument som ickefarmakologiska behandlingsmetoder samt långtidsstudier av farmakologisk behandling. Likaså saknas i stort sett studier av hälsoekonomiska aspekter och hur man bäst organiserar vård, behandling och stöd.
5 maj 13 – Lars Jacobsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Livet med ADHD Konsekvenser och inifrånperspektiv
ADHD hos barn, ungdomar och vuxna medför en funktionsnedsättning inom flera viktiga livsområden. Utan rätt stöd finns en ökad risk för sekundära problem såsom låg utbildningsnivå, arbetslöshet, ekonomiska problem, kroppslig och psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet. Konsekvenser av obehandlad ADHD kan medföra avsevärda samhällskostnader och ett stort lidande för de drabbade personerna och deras närstående. Det finns dock en stor variation i grad av symtom och funktionsnedsättning, och därmed behov av insatser vid ADHD.
5 maj 13 – Annika Brar

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Perspektiv på utredning och diagnos vid ADHD
Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är en erkänd och väletablerad klinisk diagnos som används inom psykiatrin för att beteckna en samling beteenden med allvarliga sociala och medicinska konsekvenser. Vi valde att med utgångspunkt från ett redan befintligt test (Quantified Behavior Test Plus) utveckla två mått som kan användas vid klinisk utredning av ADHD hos vuxna personer. PADHD är ett kategoriskt mått (ja/nej) som predicerar sannolikheten för ADHD med goda testresultat i avseende på sensitivitet och specificitet. WCS är ett mått på graden av ADHD från 0 till 100 som visat sig i stor utsträckning kunna skilja personer med ADHD från personer utan psykiatriska diagnoser samt skilja ADHD från andra liknande psykiatriska diagnoser. En studie antyder också att WCS kan indikera respons och remission vid behandling med centralstimulerande läkemedel. Diagnosens exakta utformning kommer sannolikt att förändras en del under den närmaste tiden vilket kan påverka utredningsarbetet. Målet är dock detsamma, att på ett systematiskt, empirinära och konstruktivt sätt göra allt som det enskilda fallet kräver för att uppnå och bibehålla remission samt förmedla att det finns hopp att få.
5 maj 13 – Hanna Edebol och Torsten Norlander

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Aktörer och samordningserfarenheter om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - översikt av erfarenheter från Danmark
I Danmark har det utvecklats kunskap om vilken betydelse som sociala stödsystem och riktat socialt stöd har för personer med ADHD och deras närstående samt föräldrar till barn med diagnosen. Undersökningen visar att föräldrar med barn med ADHD har det lättare att få access till adekvata stödtjänster i kommunerna och regionerna än vuxna personer med ADHD. En viktig slutsats av den danska studien är att det i framtiden finns utmaningar i att utveckla samordningen mellan olika enheter i kommunerna samtidigt som informanterna i undersökningen efterfrågar mer kontinuitet i kontakterna med socialarbetarna i kommunerna. En annan slutsats i den danska studien var att större kommuner var mer villiga än mindre kommuner att söka kunskap men även utbyta kunskap med andra aktörer i välfärdssystemet.
5 maj 13 – Jörgen Lundälv

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Psykologiska behandlingar för vuxna med ADHD
ADHD hos vuxna kännetecknas av funktionsnedsättningar inom många viktiga livsområden. Både nydiagnosticerade vuxna med ADHD och deras närstående behöver information om ADHD och vilka behandlingar och stödinsatser som finns. Som första psykologisk intervention kan psykoedukation i grupp med närstående vara ett genomförbart och effektivt alternativ som också ger ett forum för att bearbeta och acceptera det faktum att ADHD diagnos har konstaterats. Psykoedukation kan motivera till mer krävande psykologiska interventioner såsom dialektisk beteendeterapi -baserad färdighetsträning i grupp. Gemensamt för dessa interventioner är att de bygger på beteendeinriktade principer, har utvecklats och utvärderats inom ramen för kliniska verksamheter, utifrån behov hos personer med ADHD. Behandlingsmanualerna publiceras på svenska för att främja spridning av beprövade behandlingsmetoder för vuxna med ADHD.
5 maj 13 – Tatja Hirvikoski

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
BUSA ett nationellt kvalitetsregister över ADHD och dess behandling
BUSA är ett nationellt kvalitetsregister för BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD för barn och vuxna. Har idag drygt 6000 patientregistreringar och nästan 200 anslutna enheter. BUSA gör det möjligt att följa kvalitetsindikatorer som kan ligga till grund för att förbättra vården. Resultat på några sådana indikatorer presenteras från en satsning 2012 med syfte att öka registrets täckningsgrad. Det framkommer bland annat att för nästan alla patienter registreras de mätvärden som enligt riktlinjerna bör följas vid läkemedelsbehandling av ADHD. Däremot finns indikationer på att för en relativt stor andel av patienterna är läkemedelsbehandling den enda pågående behandlingsinsatsen. Det är anmärkningsvärt eftersom läkemedel enligt flera riktlinjer bör vara ett komplement till den behandling som ska ges till patienten.
5 maj 13 – Jan-Olov Larsson och Tobias Edbom

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Kan onda cirklar brytas? Om ADHD med antisocialitet och ADHD-behandling på Norrtäljeanstalten
ADHD är förenat med genomgripande kognitiva, emotionella och funktionella nedsättningar och psykiatrisk samsjuklighet är mycket vanligt förekommande. ADHD i kombination med tidig debut i uppförandestörning och substansmissbruk ökar kraftigt risken för antisocial utveckling som leder till fängelsepåföljd. ADHD beräknas förekomma hos uppemot 45% av fängelseintagna män. En klinisk prövning av OROS-metylfenidat bland vuxna långtidsdömda män med ADHD och samexisterande tillstånd visade att behandlingen var mycket effektiv och överlag säker, både under kortare tid (5 veckor) jämfört mot placebo och under längre tid (47 veckor) när läkemedel kombinerades med Kriminalvårdens återfallsförebyggande program, skolundervisning och yrkesutbildning, vilka en majoritet av deltagarna genomförde inom den högsäkerhetsklassade Norrtäljeanstalten.
5 maj 13 – Ylva Ginsberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Vårdprogram leder till bättre insatser för personer med ADHD
Medvetenheten om ADHD och andra utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar har ökat i samhället under de senaste åren. Antalet barn, ungdomar och vuxna som diagnostiserats med ADHD ökar alltjämt. Samtidigt finns en växande kunskap om effektiva behandlingsoch stödinsatser. Dock har det funnits stora skillnader i utbudet av behandling och stöd i olika delar av landet, och även mellan olika verksamheter i samma landsting.
5 maj 13 – Annika Brar

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Polariseringen kring begreppet ADHD - från konflikt till en gemensam förståelse
I denna artikel analyseras diagnosen ADHD ur tre olika förklaringsmodeller eller betraktelsesätt. Det första betraktelsesättet, storteorin representerar upplysningstidens eller den moderna tidens projekt, där målsättningen är att finna en slutgiltig och rätt förklaring om ADHD och där konkurrerande modeller bevisas som felaktiga. Utgående från det andra, konstruktionistiska betraktelsesättet, skapar varje vetenskapsgren sin egen förståelse av störningen. Slutsatser gjorda inom en vetenskapsgren kan inte värderas utifrån en annan vetenskap. Det tredje betraktelsesättet, multikausalitet och riskfaktorer, utgör ett försök att sammanföra iakttagelser från olika vetenskapsgrenar. Genom den forskning som utförs inom olika vetenskaper kan olika risk- och skyddsfaktorer för ADHD identifieras.
5 maj 13 – Sauli Suominen

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Vuxna med ADHD begick färre brott när de fick medicin
Forskning indikerar att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i kriminalitet. Studier har även visat att läkemedelsbehandling har en positiv effekt på kärnsymptomen av ADHD. Det har dock varit oklart hur läkemedelsbehandling mot ADHD påverkar brottsrisken. Vi har följt över 25 000 individer med ADHD via olika befolkningsregister under en fyraårsperiod med avseende på läkemedelsbehandling och brottslighet. Vi jämförde risken för brottslighet hos individer med ADHD under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Resultaten visade att läkemedelsbehandling mot ADHD med största sannolikhet sänker risken för brottslighet. Vi såg till exempel att brottsligheten sjönk med cirka 30% under läkemedelsperioderna jämfört med perioder utan läkemedelsbehandling. Resultaten betyder att man bör överväga läkemedelsbehandling för unga vuxna med ADHD som är i riskzonen för brottslighet.
5 maj 13 – Henrik Larsson och Paul Lichtenstein

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv
Vi har i ett antal studier analyserat ADHD-problematiken ur ett socioekonomiskt perspektiv med hjälp av kalkylmodeller vi utvecklat under cirka 30 års tid. Tidiga insatser kring barn med ADHD ger - vid sidan av de mänskliga vinsterna utomordentligt höga samhällsvinster. Flera miljoner kronor per barn för perioden upp till 20 års ålder. Än tydligare blir det då man följer vuxna, i det här fallet med kriminell belastning. Samhällskostnaderna för uteblivna insatser för en grupp om 30 intagna kan under en 20 års period uppgå till mer än 800 Mkr. En insats mot denna målgrupp, av det slag som gjorts vid projektet vi följt på Norrtäljeanstalten ger på 20 års sikt sannolikt en finansiell avkastning på mer än 250 Mkr eller 80 gånger insatsen. Tidiga, samordnade och evidensbaserade insatser för denna målgrupp är en social investering med utomordentligt hög lönsamhet. Ur ett strukturellt perspektiv kan frånvaron av kloka insatser enklast beskrivas som bristen på helhetssyn och långsiktighet då beslut tas kring denna målgrupp. Priset för detta är högt, mänskligt och ekonomiskt.
5 maj 13 – Ingvar Nilsson och Eva Nilsson-Lundmark

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Hjälp eller stjälp? om att leva med ADHD
Häromdagen drog jag mig till minnes hur livet utan en fungerande behandling för min ADHD såg ut. Det var inte en vacker syn jag återvände till. Då jag frekvent under åren gjort uppehåll i min medicinering vet jag väl hur jag fungerar utan medicin men fortfarande förvånas jag ibland av hur väldigt annorlunda det är.
5 maj 13 – Lotta Abrahamsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen
Vården och omsorgen för barn, ungdomar och vuxna med adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är idag ojämlik i vårt land. Därför ska Socialstyrelsen på regeringens uppdrag ta fram en vägledning om stöd till personer med adhd och en nationell indikation för läkemedelsbehandling vid adhd. Bägge förväntas vara färdiga i slutet av 2013. Socialstyrelsen har också nyligen fått ett treårigt uppdrag av regeringen att samordna hur staten styr och utvecklar området psykisk ohälsa utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det finns stort behov av samordning av insatser för personer med adhd, och berörda myndigheter behöver utveckla sitt samarbete. Det är många aktörer i dag inom olika delar av samhället som träffar personer med adhd och förväntas ge dem stöd i livets olika skeden. För dem som lever med adhd innebär vardagen komplikationer av olika slag. Detta är något som kräver kunskap hos dem som ska ge stöd. Det huvudsakliga målet med vägledningen är att ge en gemensam kunskapsbas för utredning, diagnos och stödinsatser. Syftet med den nationella indikationen är att rekommendera under vilka förutsättningar läkemedel ska förskrivas till personer med adhd.
5 maj 13 – Annika Remaeus, Maria Hentschke och Mårten Gerle

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv
En fungerande skola är en viktig skyddsfaktor för barn och ungdomars psykiska och sociala utveckling. I den här artikeln belyses olika framgångsfaktorer, som kan bidra till att hjälpa elever med ADHD eller liknande svårigheter att lyckas bättre i skolan. Sådana framgångfaktorer är ökad kunskap om hur olika funktioner och grundförmågor påverkar elevens förutsättningar för inlärning. Det pedagogiska innehållet och undervisningen i skolan bör baseras på resultat av modern forskning om hjärnan. Det krävs att skolan har planer, strategier och verktyg för att kartlägga elevens styrkor och svårigheter. Dessa kartläggningar ligger till grund för insatser. Ett inkännande bemötande är ytterligare en framgångsfaktor. På organisatorisk nivå behöver skolan ha riktlinjer och handlingsplaner för samverkan mellan personal inom skolan, samt för samverkan med föräldrar och professionella aktörer.
5 maj 13 – Nåkkve Balldin och Kenth Hedevåg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Angående vårdvalsreformen gällande palliativ vård i Stockholm
Tack för dina ord! Sällan har jag känt ett sådant oerhört stöd för det som så många yttrat och yttrar dagligen och stundligen under vårdvalsreformsdiskussionerna och slutligen implementering här i Stockholm, efter att ha läst din inledning i nr 1 av Socialmedicinsk Tidskrift 2013. Redan tidigt infann sig ett flertal frågeställningar kring hur man förhåller sig gällande vårdval vid svåra sjukdomstillstånd i livets slut? Hur beaktas de etiska aspekterna när ett val skall göras i ett sjukdomstillstånd som kan utgöra ett hot mot ens existens. Hur kunna välja? Kan man ändra sig? Vad har man för kunskap om de olika aktörer som kan väljas? Hur säkrar man adekvat information om de olika aktörer som ackrediterats? Det handlar ju inte om att välja VC eller ÖNH läkare eller liknande utan de facto att välja i en situation då du kan befinna dig i allt från en tidig palliativ till mycket sen palliativ fas. Möljigen föreligger viss gradskillnad i valet mellan avancerad palliativ vård i hemmet /ASIH/ och specialiserad palliativ slutenvård, men kan likväl vara förknippat med påtagliga svårigheter.
5 maj 13 – Barbro Norrström Mittag-Leffler

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Läkare och sjuksköterskor som blir patienter avslöjar allvarliga vårdbrister
New Public Management (NPM) har i flera decennier dominerat styrningen av offentlig sektor i vårt land. Konsekvenserna av NPM inom sjukvården beskrivs i tre böcker, en reportagebok av journalisten Maciej Zaremba, en bok om fem sjuksköterskor som blivit patienter och en norsk bok i vilken professorn i socialmedicin Per Fugelli berättar om hur han blivit bemött och behandlad som cancerpatient i norsk sjukvård. NPM har inom sjukvården bland annat lett till allvarliga konflikter med gällande professionella värderingar. En framtidskommission (eller snarast kriskommission), som får till uppgift att genomlysa ett antal centrala frågeställningar i sjukvården, bör tillsättas.
5 maj 13 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser
När vi arbetat med det här temanumret om ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser har vi utgått från de människor som vi mött med dessa funktionsnedsättningar och hur deras liv tett sig i dagens Sverige. Funktionsnedsättningarna återverkar inom en rad livsområden som utbildning, arbete, arbetslöshet, ekonomi, kroppslig och psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet. Grundtanken var att försöka belysa omfattningen av ett samhällsproblem och möjligheter till att ge personer med ADHD ett bättre liv med ett socialmedicinskt perspektiv. ”Socialmedicin som innefattar de faktorer hos människorna i deras samlevnad i olika sociala grupper, även som de faktorer i samhällets struktur, vilka har inflytande på det allmänna hälsotillståndet. Alla strävanden att genom ändring av dessa faktorer förbättra individens hälsotillstånd räknas alltså hit"1.
5 maj 13 – Ylva Ginsberg och Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2013
Böcker om ADHD (Attention Deficit /Hyperactivity Disorder) för lite olika målgrupper
Vi har här ställt samman några böcker som vi funnit värdefulla. De ger för olika målgrupper lite olika perspektiv på funktionsnedsättningen ADHD.
5 maj 13 – Bo J A Haglund och Ylva Ginsberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Diskussionsforum på internet för hanteringen av emotionella frågor
Studien undersöker genom kvalitativa intervjuer och genomgång av tidigare forskning vilka sociala och emotionella faktorer som gör en självhjälpsgrupp online meningsfull för de ungdomar som sökt sig dit. Faktorer som gemensamma erfarenheter, empati och internets egenskaper upplevs ha mening och därmed även bidrar till gruppens fortsatta existens. Till sist diskuteras om och i så fall hur professionella bör närma sig internets sociala forum.
5 mar 13 – Urban Karlsson och Marika Thörn

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Stigma vid psykisk sjukdom – vad betyder svaren på attitydfrågor?
Stereotypier, fördomar och diskriminering är grundpelare i den moderna stigmadefinitionen. Studier har visat att det sker en stigmatisering av personer med psykisk sjukdom. Vår studie syftade till att utforska relationen mellan de attitydbilder som postenkäter ger och den som ges vid intervjuer. En slumpvis utvald grupp fick svara på enkäter och sedan intervjuas. I enkäterna besvarades de positivt betonade påståendena runt kunskapsfrågor och generositet instämmande, och de negativt betonade avståndstagande. Intervjuerna gav liknande svar, men med betoning på orsaker till dessa attityder. De svarande hade egen erfarenhet av personer med psykisk sjukdom. Resultatet visar att attitydbilden överensstämmer mellan metoderna. Intervjuer ger möjliga förklaringar till attityderna. En positiv relation likt vänskap uppväger de negativa förställningarna förenade med psykisk sjukdom.
5 mar 13 – Johannes Larsson och Mikael Sandlund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Utanförskap och försörjningsstöd vid ohälsa försämrar återhämtning visar en explorativ intervjustudie med nyanlända flyktingar i Södertälje
Syftet var att undersöka hur nyanlända flyktingar som överförts från etableringen på lokala arbetsförmedlingen till kommunens försörjningsstöd upplever sin hälsa, vårdsituation, och möjligheter till sysselsättning. Intervjuerna avslutades vid mättnad. Den kvalitativa innehållsanalysen av de sex intervjuerna speglar levnadsbetingelser som ensam, sjuk, saknar vård och socialt nätverk. De erfar både fysisk och psykisk ohälsa och utanförskap. De anser att Sverige är ett medmänskligt land men de har bristande kontakt med svenskar. Det socialmedicinska perspektivet att skapa återhämtning för nyanlända upplevs inte hos de intervjuade som är beroende av försörjningsstöd. Det behövs ett individualiserat mottagande uppbyggt på en lokal plattformssamverkan och kvalitetssäkring. Ett samhälle med trygghet och säkerhet skapar förutsättningar för ett ”vi-tänkande” där nyanlända ses som resurser och delaktiga i samhället.
5 mar 13 – Solvig Ekblad, Maria Asplund och Christina Hägglöf

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Empati, kultur och spegelneuron
Olika kulturaktiviteter såsom dans, musik och teater kan påverka vår förmåga till att känna ökad empati. Upptäckten av spegelneuronen har hjälpt oss att förklara varför spegling av andras rörelser, mimik och uttryck kan stimulera oss så som om vi själva gjorde dem. När vi betraktar empati utifrån en kroppslig förståelse betyder det att vår närvaro i våra kroppar spelar in för att skapa empatiska förutsättningar. Den motoriska spegelneuronaktiviteten är länkad till våra emotioner vilket gör att vi på olika sätt kan träna upp empati genom dans och annan rörelseaktivitet. I artikeln förklaras spegelneuronens betydelse för denna typ av inlärning, och olika metoder för att forska kring kulturens betydelse i utveckling av empati beskrivs.
5 mar 13 – Eva Bojner Horwitz

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Empati som känsla, förståelse och omsorg
Vanligt förekommande komponenter i empatidefinitioner är bland annat känsla, förståelse och omsorg. Syftet med den här artikeln är att granska närvaron och frånvaron av dessa tre komponenter i nio inflytelserika empatiforskares empatidefinitioner. De nio är Rogers, Kohut, Hoffman, Eisenberg, Batson, Ickes, Davis, Decety och Singer. Granskningen visar att känsla finns med i åtta av definitionerna, förståelse i sju och omsorg i två. Det föreslås att framtida forskning bör försöka närma sig konsensus om en empatidefinition.
5 mar 13 – Jakob Eklund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Introduktion till Compassionfokuserad terapi och Compassion Mind Training
Att fysisk träning är viktig för vår hälsa betraktas idag som en självklarhet. På senare år har även forskning i mental träning via mindfulness, meditation och nu även compassion, visat att vi kan förändra strukturer i vår hjärna som därmed ökar vårt välmående (Davidson & Begley, 2012).
5 mar 13 – Christina Andersson Sofia Viotti

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
DEF Det Existentiella Förbandet Betydelsen av medkänsla i omhändertagande efter katastrof
Katastrofer drabbar enskilda människor, familjer, sociala gemenskaper och samhällen. Katastrofer omfattar naturkatastrofer, terrorattentat, krig och olyckor där människor förlorar liv, hälsa och livsmöjligheter. Vad innebär det att vara i en katastrof? Man kan säga att det i början är lika mycket en fysisk påfrestning som det kan bli en existentiell påfrestning i det längre förloppet.
5 mar 13 – Maria Arman och Arne Rehnsfeldt

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Att planera för social hållbarhet på ett systematiskt sätt
Detta är en översiktlig beskrivning av ett nytt forskningsmässigt angreppssätt för att göra begreppet Social Hållbarhet mer operationellt. Det är en bearbetad text från en föreläsning om ett doktorandprojekt (Missimer 2013; Missimer, Robèrt, Broman och Oldmark 2013) som Karl-Henrik Robèrt höll i samband med en konferens om Medkänsla och social hållbarhet på KI hösten 2012. Hållbar utveckling = att aktivt designa ”icke-hållbarhet” ut ur de sociala och ekologiska systemen, och se till att icke-hållbarhet behålls utanför systemet.
5 mar 13 – Karl-Henrik Robèrt, Walter Osika och Merlina Missimer

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Självmedkänsla – en vän i nöden
”Sorgen och glädjen de vandra tillsammans, medgång och motgång de tätt följas åt…” löd den gamla psalmen. I samlad mänsklig visdom finns kunskapen om alltings förgänglighet och föränderlighet och därmed förknippad smärta. De senaste decennierna har emellertid mycket uppmärksamhet, både inom populärpsykologi, psykoterapi och akademisk forskning, riktats något ensidigt mot glädjen och medgången, till exempel inom områden som positiv psykologi, lösningsfokuserad terapi och forskning kring betydelsen av en god självkänsla (self-esteem).
5 mar 13 – Katja Bergsten

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Nya former av entreprenörskap – exempel från internet
Nätverk som arbetar med öppen källkod, där deltagare från hela världen organiserar sig helt frivilligt via Internet-baserade plattformar, för att gemensamt utveckla produkter och tjänster blir allt vanligare i en mängd olika branscher, såsom programvaruutveckling, jordbruksutrustning, bilar etc. Vår forskning visar något oväntat att de enskilda entreprenörerna är en drivande kraft inom dessa nätverk. Dessa individer är aktivt engagerade i byggandet av olika former av kapital, då de utvecklar och delar med sig av sina idéer och immateriella rättigheter till andra, inklusive konkurrenter. Vi föreslår begreppet "öppet entreprenörskap" för att beskriva denna process. Medan öppet entreprenörskap utvecklas över hela världen tack vara internet är frågan i vilken utsträckning den väletablerade vinstdrivande företagsmodellen kommer att fortsätta att dominera ekonomin i framtiden.
5 mar 13 – Robin Teigland, Paul Di Gangi och Zeynep Yetis

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Compassion, altruism och social hållbarhet – ett expanderande forskningsområde
Under de senaste åren har intresset för compassion (medkänsla), altruistiskt beteende och social hållbarhet ökat inom forskningsvärlden. Sommaren 2012 hölls en stor internationell konferens i Telluride, Colorado, kring dessa frågor och som medarrangör stod det svenska nätverket för social hållbarhet, CSS. I arbetet med att skapa ett tvärvetenskapligt forskningscenter i Sverige arrangerade CSS i september 2012 en välbesökt endagskonferens om altruism och compassion vid Karolinska Institutet, och de vetenskapliga bidragen har nu samlats i detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift.
5 mar 13 – Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Socialmedicinsk tidskrift – överlever genom altruistiska insatser
Socialmedicinsk tidskrift (smt) i sin 90-nde årgång är fortsatt ett forum för svenska forskare att lyfta fram och diskutera olika samhällsvetenskapliga och socialmedicinska frågor på svenska och primärt för en svensk läsarskara.
5 mar 13 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2013
Socialt kapital och innovation: ett rumsligt perspektiv
Under senare år har intresset för den sociala dimensionen av hållbarheten ökat. Bland annat har såväl forskare som praktiker och beslutsfattare diskuterat olika definitioner av social hållbarhet och dess relation till miljömässig och ekonomisk hållbarhet. I Sverige har till exempel den statliga Delegationen för Hållbara Städer anordnat flera seminarier för att fördjupa kunskapen om den sociala dimensionen av hållbarhet och hur den påverkar och påverkas av initiativ som syftar till att främja miljöförhållanden eller ekonomisk utveckling.
5 mar 13 – Amy Rader Olsson, Hans Westlund och Pardis Nabavi Larijani

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Ansvar och styrning i modern hälso- och sjukvård
Recension av boken: Från Vasa till vårdval. Om ansvar och styrning av svensk hälso- och sjukvård, Bokens författare: Ingvar Karlberg, Studentlitteratur, Lund
5 jan 13 – Jörgen Lundälv

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
En förtjänt patient? Moraliska bedömningar i sjukvården
Fördelning av (ständigt) knappa offentliga resurser innebär ett kontinuerligt samhälleligt och akademiskt intresse för hur och på vilka grunder prioriteringar sker. Det är i synnerhet den grundläggande samhälleliga principen att medborgare ska behandlas på lika villkor som väcker intresse och påkallar bevakning. Oavsett regler, lagar, policydeklarationer har exempelvis läkaren, åklagaren, socialarbetaren alltid ett handlingsutrymme (discretion): dvs. det sätt på vilket regler används och tolkas i praktiken (se t.ex. Hawkins [1994] om rättsväsendet och Terum [2003] samt Svensson, Johnsson och Laanemets [2008] om socialtjänsten).
5 jan 13 – Katarina Jacobsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
När döden utmanar livet. Om existentiell kris och livslänkar som coping i palliativ vård
När döden utmanar livet. Om existentiell kris och livslänkar som coping i palliativ vård. Patienter och de närstående vi möter i palliativ vård kommer från världens alla hörn. De är kvinnor, män, unga gamla, rika, fattiga, troende, tvivlare och sökare. Trots alla olikheter delar de erfarenheten av att ha fått ett besked som gör den egna döden verklig.
5 jan 13 – Lisa Sand

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Bildterapi inom palliativ vård
- bildterapins betydelse för patienter och deras anhöriga på ett hospice
5 jan 13 – Pia Hane-Weijman

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Palliativa rummet, där evidensbaserad kunskap och forskning blir lättillgänglig
Vårdalinstitutet är en nationell miljö för forskning och utveckling inom vård- och omsorg i nära samverkan mellan olika universitet och högskolor samt huvudmännen för vård och omsorg (www.vardalinstitutet.net).
5 jan 13 – Magdalena Andersson och Berit Seiger Cronfalk

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård
Ojämlik vård anledning till kunskapsstöd
5 jan 13 – Carl-Magnus Edenbrandt, Carina Gustafsson, Grethe Fochsen, Birgitta Lindelius och Per Wahlstedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
"Slutenvård i hemmet"
- ASIH Långbro Park, nu och i framtiden
5 jan 13 – Magnus Bäcklund, Ing-Britt Cannerfelt och Fredrik Sandlund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Hur vill vi dö - snabbt, smärtfritt, sederad och med sällskap? Den goda döden och konsekvenser för sjukvården
Alla människor ska någon gång dö och varje år avlider ca 90 000 svenskar (1). Ungefär 80 % av dödsfallen sker till följd av en långsamt förlöpande sjukdom vilket ofta innebär upprepade kontakter med hälso- och sjukvården där många beslut om vård och omvårdnad fattas och även att den annalkande döden kan förutses. För många av oss människor är tanken på döden skrämmande och väcker många funderingar. Våra liv förkortas kanske tidigare än vi tänkt oss och vi måste skiljas från de vi älskar. Frågor uppkommer hur kommer döendet att bli, kommer jag att ha ont? Vad händer sedan, tar det bara slut? Beslut som påverkar hur döendet sker blir viktiga. Men vad ska styra beslut i livets slutskede? Vad vill man som döende? Och vilka ideal finns i vårt samhälle kring död och döende? Vad är en god död?
5 jan 13 – Marit Karlsson och Anna Milberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
I Roslagens famn, Avancerad hemsjukvård i Norrtälje
Förenade Care ASiH Roslagen är en liten ASiH- verksamhet i en till ytan stor kommun. Den stora utmaningen är att hålla god kvalitet trots långa avstånd, dåliga vägar och vädrets makter. Tack vare envisa Rospiggar med kompetens, personliga egenskaper och lokalkännedom klarar man detta. Både patienter och anhöriga är mycket nöjda med den vård och bemötande de får från vårdteamet.
5 jan 13 – Marie Kraft och Salme Karjalainen

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Palliativ - en begreppsanalys
Palliativ är ett alltmer vedertaget begrepp. Termen palliativ vård började användas 1975 när Palliative Care Service öppnades vid Royal Victoria Hospital i Montreal. Sedan dess har begreppet palliativ vård använts synonymt med hospicevård eller tidigare terminalvård (1). Holritz Rasmussen (2) ifrågasätter om palliativ vård och hospicevård är synonymer eller om betoningen, som gått från hospice till palliativ vård, innebär en förskjutning bort från döden igen. Att tala om palliation kan leda människor bort från att tänka på och tala om att människan ska dö. Palliera betyder lindra men också att bemantla, dölja, skyla över och även bagatellisera, «prata bort». Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera ett begrepps innebörd. Det grundläggande syftet med Walker & Avants begreppsanalysmetod är att skilja mellan de definierande, avgränsande och de ovidkommande attributen (3).
5 jan 13 – Ingela Henoch

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Ledarskap, teamsamverkan och upplevelse av mening inom palliativ vård
Motiven för att arbeta i palliativ vård är naturligtvis mångfacetterade men handlar i hög utsträckning om en önskan att lindra smärta och lidande så mycket som möjligt för patienter och deras närstående. Sjuksköterskor har beskrivits som en grupp som vill göra gott, som vill vara lyhörda och utveckla nära relationer till patienterna (Bergdal et al., 2007) Även faktorer som att arbeta i team, skapa mening i livet och på samma gång bevara sig själv anses vara motiverande (Barnard et al., 2006).
5 jan 13 – Gunilla Johansson, Christer Sandahl och Birgitta Andershed

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden
Struktur i verksamheten och kompetens hos medarbetaren är viktiga förutsättningarför att säkra kvalitén i mötet med den döende inom äldreomsorgen Vi arbetar med en modell för utveckling som säkrar och utvärderar kvalitén. Vi tar fram årsplaner och årsberättelser med fokus på strukturen, processerna och resultaten. Som stöd i detta arbete använder vi oss av det palliativa registret.
5 jan 13 – Håkan Johansson och Maria Engman

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Specialiserad palliativ hemsjukvård i Sverige och möjligheterna att tillhandahålla detta även i glesbygd
Starten i Sverige för den palliativa hemsjukvården beskrivs liksom ett par exempel från norra Sverige där man har erfarenheter av att tillhandahålla palliativ hemsjukvård bortom 30 minuters enkel bilresa. I glesbygd är förutsättningarna för framgång nära samarbete med lokalt baserad hälso- och sjukvårdspersonal i form av distriktssköterskor, distriktsläkare och kommunala hemsjukvårdsteam. Dessutom ett proaktivt förhållningssätt med planering för vad som kan tillstöta. Det är viktigt att såväl patienten och närstående som involverad personal får ta del av hur det är tänkt och vad som kan göras i olika situationer. Utmaningen för den specialiserade palliativa vården är att göra sin specifika kompetens tillgänglig för de palliativa patienter som verkligen behöver den oavsett avstånd, var man vårdas eller diagnos.
5 jan 13 – Bertil Axelsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Specialized palliative home care in Sweden with special respect to the development in sparsely populated areas
This study describes the early development of specialized palliative home care in Sweden. Examples from northern Sweden are presented where the catchment areas extend beyond 30 minutes travelling time. The key elements in sparsely populated areas are collaboration with local district nurses and general practitioners and proactive planning for emergencies that may occur. These plans include informative dialogue with patients, their families, as well as locally involved staff. The challenge for specialized palliative medicine is to be available to everyone in need regardless of distances, site of care, and diagnosis.
5 jan 13 – Bertil Axelsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Vid Högskolan Väst i specialistsjuksköterskeprogamet kan man utbilda sig till Specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård samt Specialistsjuksköterska som leder till yrkestiteln Distriktssköterska. I utbildningen till distriktssköterska finns två vägar folkhälsa/vårdcentral eller avancerad vård i hemmet. Vid inriktningen mot avancerad vård studeras omvårdnad vid komplexa vårdbehov och omvårdnaden genomförs i samråd med patienter och deras närstående samt med exempelvis ambulans personal. Utbildningen leder till kompetens att arbeta inom kommunal hälso- och sjukvård.
5 jan 13 – Margareta Karlsson och Ann-Charlott Wikström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Ny modell för palliativ verksamhet
– integrerad hjärtsvikts- och palliativ vård i hemmet
5 jan 13 – Margareta Brännström och Kurt Boman

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
LAH Linköping 50 år!
LAH Linköping startade 1962 som landets första hemsjukvård med utgång från sjukhus. Under 90-talet fick organisationen sin nuvarande omfattning med palliativ vård i hemmet, palliativ slutenvård, hemrehabilitering och avancerad hemsjukvård med internmedicinsk inriktning. Östergötland blev unikt i Sverige genom att hela länet har tillgång till palliativ hemsjukvård och avancerad hemsjukvård. LAH Linköping tar ett befolkningsansvar och vårdar 25% av alla som avlider i Linköping. De unika erfarenheter som gjorts i den avancerade hemsjukvården har inte tagits tillvara i kommunaliseringen av hemsjukvården. Den demografiska utvecklingen i vårt land och bristen på slutenvårdsplatser har en logik som förutsätter framtida utbyggnad av avancerad hemsjukvåd.
5 jan 13 – Gunnar Carlgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm
Enheten för forskning i palliativ vård, bildades år 2007 vid Ersta Sköndal högskola och Ersta Diakoni i Stockholm. Avsikten var att svara an till behovet av ökad kunskap om palliativ vård, särskilt sett i ljuset av ojämlika vårdmönster i livets slut. I samarbete med hospicekliniken vid Ersta sjukhus ombildades enheten till Palliativt forskningscentrum år 2012. Detta ger nya unika möjligheter för ytterligare utveckling, testning och användning av kliniskt relevant kunskap. Palliativt forskningscentrum är, liksom den tidigare forskningsenheten var, helt externt finansierad.
5 jan 13 – Joakim Öhlén och Britt-Marie Ternestedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Att samskapa en god vård genom goda vårdrelationer för patienter i specialiserad palliativ hemsjukvård
I denna artikel kommer jag att diskutera erfarenheter från och resultat av mitt avhandlingsarbete (Bergdahl 2012) som är baserat både på intervjuer och observationer av svårt sjuka patienter samt sjuksköterskor och närstående inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Det övergripande syftet för avhandlingen var att söka kunskap om hur goda vårdrelationer skapas i denna kontext.
5 jan 13 – Elisabeth Bergdahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Existentiell kris – varför behöver den beforskas?
Så länge livet rullar på sysselsätter vi oss vanligen med frågor om vardagen, familjen och arbetet. Det mesta är förutsägbart och det är gott nog. Men det finns tillfällen när vi ställs inför existentiella utmaningar som kommer att påverka vårt liv på ett genomgående sätt. Sådana situationer kallas för gränssituationer (1), det vill säga oundvikliga stora händelser i livet som vi inte kan undvika längre och inte få ogjorda utan som vi måste förhålla oss till. Det handlar helt enkelt om situationer som tvingar oss till val och de val individen gör kommer att påverka hans eller hennes fortsatta liv på ett märkbart sätt.
5 jan 13 – Peter Strang

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Om Döden
Av Anna Rosengren
5 jan 13 – Anna Rosengren

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Landstingsjämförelse av ASiH verksamhet i Sverige
I Svenskt ASiH-index 2011 jämfördes hur väl – eller illa – landstingen sköter sitt uppdrag att vårda svårt sjuka människor och att lindra deras lidanden, under lång tid för somliga, för andra under en kort tid innan de dör. Det kan röra sig om mycket kapabla människor som kämpar med till exempel sin cancer eller svåra njurproblem – men också med människor i livets slutskede, med stort behov av vård, stöd och medmänsklighet.
5 jan 13 – Arne Björnberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Bär inom mig en karta jag inte kan tyda - om existentiella och religiösa frågor i livets slut
De existentiella och religiösa frågorna vid livets slut har på senare år fått en allt större uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. I många dokument betonas vikten av att ta patienters existentiella och andliga behov på allvar. Men tyngdpunkten har ofta legat på de existentiella frågorna, medan de religiösa frågorna fått stå i bakgrunden. I denna artikel diskuteras både de existentiella och de religiösa frågorna ur ett mer kliniskt perspektiv. Jag vill belysa det nära sambandet mellan människors livsfrågor och trosfrågor. Det avgörande är inte alltid de intellektuella lösningarna på frågan efter livets mening eller Guds existens. Det avgörande är vad som sker i mötet med andra människor och i mötet med Gud.
5 jan 13 – Daniel Brattgård

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Etiska utmaningar i livets slutskede
Den medicinska kunskapsutvecklingen under de senaste decennierna har lett till nya utmaningar av etisk karaktär för hälso- och sjukvården. Denna artikel tar sin utgångspunkt i en etik, som har ett tydligt kliniskt perspektiv. Sex nya utmaningar diskuteras, där alla kräver en djupare etisk reflexion i hälso- och sjukvården i allmänhet och inom palliativ vård i synnerhet. Artikel kommenterar också det s.k. brytpunktssamtalet ur ett annorlunda perspektiv. Det handlar inte främst om information. Det är en fråga om kommunikation. Edgar Dales Cone of Learning inom pedagogiken kan ge denna kommunikation en djupare innebörd, där fokus blir att hjälpa patienter och deras familjer att ta in, behålla och orientera sig utifrån insikten att livet närmar sig sitt slut.
5 jan 13 – Daniel Brattgård

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
The Palliative Research Centre at Ersta Sköndal University College and Ersta Hospital in Stockholm
A newly established Palliative Research Centre in Stockholm is presented. Firstly, we provide the background to the research conducted at the former department, which made the Centre possible. This is followed by a number of considerations regarding the development of the research programme. Finally, key features of forthcoming research are presented. We intend to continue to conduct further research into patients' and families' experiential and existential issues as well as the outcomes of palliative and supportive interventions related to the complexities of end of life, dying and bereavement. This will be complemented by practices and knowledge dissemination in professional palliative care teams as well as organisational and policy issues related to societal and population needs.
5 jan 13 – Joakim Öhlén och Britt-Marie Ternestedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Svenskt Palliativt Nätverk – SPN
Med hjälp av ett nyhetsbrev och en hemsida sprids information om palliativ vård över yrkes- och organisationsgränserna
5 jan 13 – Sylvia Sauter och Carl Johan Fürst

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Me-ness och We-ness
Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar
5 jan 13 – Ida Carlander

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Tre böcker om Palliativ vård från Studentlitteratur
Under de senaste åren har Studentlitteratur publicerat läroböcker om Palliativ vård. Flera av de författare som finns i andra artiklar i detta temanumer återfinner Ni också i dessa läroböcker.
5 jan 13 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2013
Att vårdas i hemmet när livet håller på att ta slut
– något om best practice, hälsofrämjande palliativ vård och den goda döden
5 jan 13 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Socialt kapital och hälsa
- förklaringsmodeller och implikationer för hälsofrämjande interventioner
21 apr 12 – Malin Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Från metafor till mätning:
en samhällsvetenskaplig översikt om det sociala kapitalets beståndsdelar och effekter
21 apr 12 – Maria Bäck

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Socialt kapital och självrapporterad hälsa
- en undersökning av samband med longitudinella analyser och flernivåanalyser
21 apr 12 – Giuseppe Giordano och Martin Lindström

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Sociala determinanter för hälsa
– en fråga om socialt eller ekonomiskt kapital?
21 apr 12 – Johanna Ahnquist

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Att forska om socialt kapital och hälsa hos unga människor
I denna artikel redovisas en 8 punkts plan (Tabell I) om nyckelfrågeställningar som framkommit vid genomgång av forskningen med syfte att lyfta nivån för att bättre kunna använda kunskapen till att förändra de ungas hälsa och välbefinnande. Syftet är att lyfta fram hur framtida forskning kan planeras och genomföras för att bygga en kunskapsbas som kan översättas i praktisk handling för bättre hälsa hos de unga.
21 apr 12 – Antony Morgan och Bo JA Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Variationer i kostnader för specialiserad sjukvård och dess bestämningsfaktorer
Vid ett givet hälsotillstånd anses utnyttjandet av sjukvård bero på tre grundläggande faktorer [1]; 1) Tillgången på och möjligheten att uppsöka vård, 2) Vårdutbudet dvs. både tekniska, medicinska och sociala faktorer inom vården och 3) Individens egen benägenhet att uppsöka vård.
21 apr 12 – Linnea Eidrup Dahlberg, Sophia Wetterblad och Krister Järbrink

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Begreppet resiliens sätter in hälsan i ett hållbarhetsperspektiv och ökar förståelsen för det sociala kapitalets roll
Marmotkommissionens rapport avseende hälsans sociala bestämningsfaktorer har fått ett enormt genomslag i den internationella hälsopolitiska diskussionen sedan den publicerades 2008 (1). Detta har medfört att det nu inte råder någon som helst debatt om att hälsan är ojämlikt fördelad, mellan regioner i världen, inom länder och mellan olika befolkningsgrupper och att detta i sin tur beror på en ojämlik fördelning av hälsans sociala bestämningsfaktorer. Den främsta av dessa är individens socioekonomiska position. Sociala bestämningsfaktorer har sitt ursprung i samhällets konstruktion och utveckling och det är därför intressant att vidga perspektivet på sociala bestämningsfaktorer till begreppsliga nivåer över den individuella.
21 apr 12 – Per-Olof Östergren

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Hur kan effekten av fortbildning värderas? Erfarenheter från en IPULS-certifierad kurs med 5 års uppföljning
Varför är fortbildning av läkare viktig? Är det till för att förbättra vården? Skall fortbildning föra in ny kunskap i vården (1)? CME är en förkortning av Continuing Medical Education och avser läkarnas fortlöpande externa medicinska fortbildning i form av utbildningar och vetenskapliga möten. I många stater i USA och i Europa finns system med certifiering av utbildningsaktiviteter där s.k. CME-poäng tilldelas godkända utbildningar, där 1 CME poäng motsvarar en timmes utbildning. CPD, Continuing Professionell Development, är en vidareutveckling av CME där fortbildningen sätts in i sitt sammanhang i det kliniska arbetet. CPD avser all den kunskap som läkare behöver för att upprätthålla och utveckla sin kompetens under hela yrkeslivet. Med CPD avses all den inlärning som sker i det dagliga arbetet och i regelrätta utbildningssituationer inte bara begränsat till medicinska kunskaper utan även inom områden som ledarskap, ekonomi och kommunikation (www.wfme.org).
21 apr 12 – Peter J Svensson och Erik Berntorp

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Avhandlingspresentation: Vad är det att åldras? En etnologisk studie av åldrande, kropp och materialitet
Avhandlingen syftar till att utforska hur kulturella föreställningar och normer, i samverkan med kroppsliga förändringar, formar upplevelsen av att åldras. Det empiriska materialet består av intervjuer och deltagande observationer med tolv kvinnor och män mellan 80 och 90 år, samt en frågelista utskickad från Folklivsarkivet i Lund. Den teoretiska utgångspunkten är ett fenomenologiskt perspektiv, vilket belyser hur vardagens materialitet, det vill säga ting, platser och rutiner, kan betraktas som existentiella redskap som är delaktiga i skapandet av mening.
21 apr 12 – Åsa Alftberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande.
Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan
21 apr 12 – Karin Renblad och Jane Brodin

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Avhanlingspresentation: Studies in youth alcohol consumption and prevention
Bakgrund: Alkohol är fortfarande den vanligaste drogen bland svenska ungdomar och orsakar dödsfall och ett stor antal skador varje år. I Sverige har den totala konsumtionen och intensivkonsumtionen minskar under de senaste tio åren. Samtidigt har antalet ungdomar i sjukhusvård till följd av sin alkoholkonsumtion ökat. Denna oväntade utveckling ger anledning till att empiriskt studera hur denna utveckling möjligen kan förklaras. Den senaste tidens ökning av allvarliga alkoholrelaterade skador tyder också på att det finns mer att lära om vad som fungerar i förebyggande, inklusive effekterna av samhällsbaserade strategier och riktade korta interventioner.
21 apr 12 – Mats Hallgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Socialt kapital och hälsa.
Socialt kapital i socialmedicinsk forskning i Sverige
21 apr 12 – Martin Lindström

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Kapitalbegreppet
– en möjlighet att ordna och beforska hälsans orsaksfaktorer
21 apr 12 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4-5 2012
Researching social capital for young people’s health
In this article an eight point programme (Table I) is presented with key issues that have arisen out of past social capital research in order to advance thinking about how it might be best utilized for promoting young people’s health and wellbeing. The aim is to highlight how future research might be planned and implemented to ensure that a future evidence base can be translated into a set of effective actions for youth development.
21 apr 12 – Antony Morgan och Bo JA Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Bör samhället satsa på friluftsliv?
Samhället har många viktiga funktioner som att verka för ekonomisk utveckling och att värna om mänskliga rättigheter. Oavsett vilka värden som anses vara viktigast är individens och befolkningens hälsa grundläggande och därmed en viktig samhällsuppgift. I Sverige tydliggörs det främst genom Hälso- och sjukvårdslagen [1] och Mål för folkhälsan [2]. Vilka metoder samhället ska tillämpa för att skapa god hälsa i befolkningen är bara delvis klarlagt. Frågeställningen här är om samhället bör satsa på friluftsliv i syfte att främja befolkningens hälsa.
20 mar 12 – Lars Axel Hagberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Mellan fascination och fruktan – hur vild natur i urban miljö påverkar hälsa och välbefinnande
I den utvecklade delen av världen har de flesta sina hem i städer. I takt med en ökande urbaniseringsgrad har intresset för befolkningens livskvalitet i stadsmiljöer ökat (t.ex. European Commission, 2009). I strävan efter att utveckla bättre, mer levnadsvänliga städer måste beslutsfattare och planerare hantera ett stort antal olika utmaningar, såsom klimatförändringar och demografiska förändringar orsakade av exempelvis en åldrande population och migration.
20 mar 12 – Cecil C. Konijnendijk och Matilda Annerstedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Planer för folkhälsa - en landskapsarkitekts perspektiv
Framtidens städer står inför nya utmaningar. I Sverige såväl som i resten av Europa ökar tillflyttningen till städer och tätorter (Antrop, 2004; Bengtsson, 2002). Folk vill bo centralt med närhet till samhällets tjänster, kulturutbud och jobb (Hjorthol & Bjørnskau, 2003), samtidigt som många önskar närhet till gröna omgivningar, gärna med en egen täppa.
20 mar 12 – Helena Nordh

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Between fascination and fear – The impacts of urban wilderness on human health and wellbeing
By far most of us living in industrialising countries call cities and towns our home. With continuing urbanisation, there has been increasing attention for the quality of life in our urban environments (e.g. European Commission, 2009). In their efforts to develop better, more liveable cities, decision makers and planners have to deal with a wide range of pertinent challenges, such as climate change and shifts in demographics through for example ageing and migration.
20 mar 12 – Cecil C. Konijnendijk

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Naturbaserade diskurser i teori och praktik
– motiv och argument
20 mar 12 – Mariella Niemi

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Terapiträdgårdar - evidensbaserad hälsodesign
Evidensbaserad hälsodesign
20 mar 12 – Ulrika K. Stigsdotter

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Natur och hälsa i en alltmer urban livsmiljö
Under 2008 blev städernas invånare i världen fler än landsbygdens, enligt FN:s beräkningar. Burdett och Sudjic (2007) antar att urbaniseringen kommer ske i allt snabbare takt och medföra en ökning av kulturellt och materiellt utbud. Men en ökad stadspopulation medför också stora utmaningar, exempelvis när det gäller säkerhetsfrågor, föroreningar, att kunna tillhandahålla ett tillräckligt utbud av bostäder och en fungerande infrastruktur. Författarna väljer att lyfta fram människors bevekelsegrunder till varför man väljer att bo i städer: ett sätt att få ett bättre liv. En kvalitet som dock är svår att tillhandahålla i storstäder är natur. Alla fastighetsmäklare vet att hus och lägenheter med nära tillgång till, och helst utsikt över vatten och större grönområden betingar högre priser (Byggvärden, 2012).
20 mar 12 – Patrik Grahn

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion
Parker, bostadsgårdar, lekplatser och annan närnatur spelar en viktig roll för människors välbefinnande och hälsa. Det handlar både om naturupplevelsen i sig och om hur naturkontakten indirekt bidrar till en aktiv livsstil med promenader, trädgårdskötsel och friluftsliv. Barn rör sig generellt mer när de är utomhus (Raustorp m fl. 2012) och det är väldokumenterat att fysisk aktivitet är viktig för hälsan hos barn både på kort och på lång sikt (Janssen och Leblanc 2010). Barns konkreta sätt att interagera med sin fysiska omgivning gör att naturupplevelsen går hand i hand med den aktivitet de utövar. I miljöpsykologiska studier försöker vi förstå vilken roll naturen har för barns vardagsrörlighet i stort under sysslor, umgänge och transporter och för den fria äventyrliga fysiska aktivitet (Stephenson 2003) som särskilt utmärker utomhuslek.
20 mar 12 – Fredrika Mårtensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Hur Storbritanniens regering förordar natur i hälsohänseende och exempel på hur detta implementeras
Om du såg OS-invigningen i London fick du samtidigt en uppenbarelse av Storbritanniens historia. Det sköna, gröna landet med en välbefolkad landsbygd ändrade sig dramatiskt i takt med att stora skorstenar, rök och masugnar etablerades. Detta förändrades ytterligare i samband med att Internet uppfanns av den brittiske dataingenjören Tim Berners-Lee och med den teknologiska revolutionen.
20 mar 12 – William Bird

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Tillbaka till naturen
Jean-Jacques Rousseau fick utstå både samtidens och eftermälets överlägsna hånfullhet för sina tankar om människans natur. Veterligt har han aldrig hävdat den uppfattning som rubriken antyder, men nära var det. Vad som kanske är mindre känt om Rousseau är att han dessutom var en av de tidiga och mest engagerade förespråkarna för den direktdemokrati som sedermera kom att influera statsskicket i födelselandet Schweiz. Han hävdade med emfas att naturen är livets källa. Hans frihetslängtan och teser om naturen som människans vagga och ursprung bemöttes av samtidens materialistiska utvecklingsfilosofer som besudlad naturromantik. Rousseau blev en ganska enslig vandrare med drömmar om en bättre, friare, demokratisk och jämlik värld.
20 mar 12 – Peter Währborg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Socioekonomins betydelse för hälsa och vårdutnyttjande i en segregerad storstad
Variationerna i hälsa inom Göteborgsområdet är i många avseenden anmärkningsvärda. Medellivslängden bland män varierar t.ex. mellan olika stadsdelar med upp till nio år. Traditionellt anses en belastande socioekonomi, såsom relativt sett lägre utbildning, inkomst etc. samvariera med en sämre hälsa. Därmed skulle områden med en mer belastande socioekonomi också ha ett relativt högre utnyttjande av sjukvård [1]. Det finns dock krafter som verkar i andra riktningen och som innebär att individer med en belastande socioekonomi i jämförelse med individer med en god socioekonomi, inte utnyttjar sjukvården i en utsträckning som står i relation till deras hälsa [2]. Detta kan bero på ett relativt underutnyttjande av sjukvård av personer med belastande socioekonomi och/eller ett överutnyttjande av sjukvård av personer med god socioekonomi.
20 mar 12 – Krister Järbrink, Barbara Rubinstein och Karin Althoff

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Our UK Natural Health Service
If you managed to watch the opening ceremony of the London Olympics you will have watched the history of Great Britain unfold. The pleasant green land with a large rural population dramatically changed with the rise of massive chimneys, smoke and furnaces. This moved on to the invention of the Internet by the British computer scientist Tim Berners-Lee and the technological revolution.
20 mar 12 – William Bird

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Hälsofrämjande naturupplevelser ett instrument att utjämna ojämlikhet i hälsa?
Intresset för forskning kring naturens betydelse för folkhälsa har nog aldrig varit större, därför är ett temanummer om natur och hälsa av stort värde.
20 mar 12 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2012
Natur och hälsa
I det här temanumret av Socialmedicinsk Tidskrift ges ett brett perspektiv på hur natur i städer och på landsbygd kan spela roll för framför allt folkhälsan. Forskare med varierande utbildningsbakgrund, såsom skoglig vetenskap, medicin, landskapsarkitektur, miljöpsykologi, epidemiologi, hälsoekonomi och sociologi bidrar med olika aspekter av samband mellan naturmiljöer och hälsoeffekter.
20 mar 12 – Matilda Annerstedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Patienten, valfriheten och logiken – frågor av vår tid
Recension av boken: Omsorgens logik. Aktiva patienter och valfrihetens gränser. Bokens författare: Annemarie Mol Arkiv förlag, Lund, 2011
5 jan 12 – Jörgen Lundälv

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Sverige och läkare på flykt undan nazismen
Den 30 januari 1933 utsågs Adolf Hitler till rikskansler. Efter maktövertagandet följde den nazistiska likriktningen. Vid det nazistiska maktövertagandet var fem procent av läkarna medlemmar i nationalsocialistiska tyska läkarförbundet (NSDÄB). Åtta månader efter makttillträdet hade andelen medlemmar i NSDÄB ökat till 20 procent, och 1938 till 39 procent.
5 jan 12 – Ulf Högberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Medicin och krig
– Svenska erfarenheter från sjukvårdsarbete i utländska konflikter
5 jan 12 – Tomas Gustafsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Från rasbiologi till ärftlighetsskräck. Nils von Hofsten, nätverket och steriliserings-verksamheten
Björkman disputerade i september 2011 på den vetenskapshistoriska avhandlingen Den anfrätta stammen. Nils von Hofsten, eugeniken och steriliseringarna 1909-1963. För närvarande studerar hon biomedicinskt laboratoriearbete med fokus på laboratorieassistenters historiskt osynliggjorda arbete.
5 jan 12 – Maria Björkman

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Patientens röst – den patografiska genren i historisk belysning
Vi lever i det personliga vittnesmålets tid. En tid när möjligheten, kanske också behovet och i vart fall benägenheten att delge andra vår upplevelse av vardagens skeenden är mer etablerad än någonsin tidigare. Måhända är det därför den litterära genre som benämns patografi under de senaste decennierna har växt sig stark på bokmarknaden. Böcker där enskilda individers upplevelse av sjukdom, behandling och sorgearbete står i centrum. Närgångna och ofta djupt personliga vittnesmål om den egna kroppens tillfälliga eller slutliga förfall och de tankar och känslor detta för med sig. Antalet titlar inom den patografiska genren är stort och ständigt växande, med några välkända exempel i Ro utan åror av Ulla-Carin Lindqvist, Fjärilen i glaskupan av Jean-Dominique Bauby och Slutord av Sven Delblanc.
5 jan 12 – Jonatan Wistrand

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Medicinhistoria i Lund – en kort översikt
Flera omtalade medicinska upptäckter har gjorts vid sjukhuset och universitetet i Lund. Här konstruerades exempelvis den första konstgjorda njuren av läkaren Nils Alwall (1) och här registrerades de första ultraljudsbilderna av ett arbetande hjärta av ingenjören Helmut Herz och hjärtläkaren Inge Edler. Den medicinska forskningen har dock inte bara varit en tveklös framgångssaga. Här gjordes också den så kallade Vipeholmstudien i början av 1950-talet för att studera naturalförloppet vid kariesutveckling. Under flera år erbjöds mentalt handikappade barn seg och söt kola i olika mängd med ökad kariesförekomst till följd, utan att förebyggande tandvård eller regelbunden tandborstning genomfördes, detta i syfte att studera kariesutveckling. Projektet kan idag används som ett svenskt exempel på oetisk medicinsk forskning (2). Kunskaper om såväl medicinska framsteg som felsteg är viktiga för en ödmjuk syn på dagens medicinska kunskapsfält. Medicinsk praktik är dock inte bara medicinsk vetenskap.
5 jan 12 – Tomas Gustafsson, Nils Hansson, Jonatan Wistrand och Peter M Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Medicinhistoria i social belysning
Medicinens historia är globalt sett ett etablerat akademiskt ämne. En trend under det senaste decenniet är att medicinhistoriska institutioner vid universitet har blivit en del av större tvärvetenskapliga områden – ibland kallade medical humanities – där ämnet samsas med medicinsk etik, litteratur- och konstvetenskap, idéhistoria, psykologi, sociologi, genusvetenskap, religion och filosofi. Förbindelserna mellan medicin och humaniora är dock inte nya: Vad symboliserar släktskapet tydligare än Apollon, en grekisk gud för medicin och diktkonst?
5 jan 12 – Nils Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Folkhälsoarbetets historia i socialmedicinsk belysning
Folkhälsoarbetets historia kan skildras utifrån hur olika uppfattningar kring sjukdomars orsaker ständigt har förändrats, och genom mänsklighetens historia har de stora hälsoproblemen ofta varit samhällsproblem. Därmed har utvecklingen till stor del följt den medicinska förståelsen och praktiken. För att komma tillrätta med historiens övergripande hälsoproblem har människan ibland tvingats lära sig förstå och bemästra smittsamma sjukdomar, men det har också inneburit åtgärder av mer basal natur, som att tillhandahålla vatten och livsmedel av god kvalitet. Ur dessa insatser har sedan folkhälsoarbetet uppkommit och utvecklats, och socialmedicinen har varit en nära bundsförvant i denna progression. I Sverige, men även i många andra länder, har det bedrivits folkhälsoarbete i många hundra år, trots avsaknad av specifika teorier och utan att för den skull benämnas som just folkhälsoarbete (1).
5 jan 12 – Andreas Vilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Smuts – fara eller skydd? En studie av svenska provinsialläkares och allmogens skilda uppfattningar om hygien under sent 1800-tal
I de årsrapporter som svenska provinsialläkare skrev 1850-1900 är beskrivningarna av allmogens stora smutsighet vanliga, utförliga och ibland hårresande1. Provinsialläkare Grenander i Naum sade sig exempelvis vara van vid att hitta kalvar och svin i boningsrummen under vinterhalvåret, men fann det anmärkningsvärt att i sängar träffa på värpande höns (1-2). Syrligt skrev han också att: ”man kan blott på smutsen och fläckarne af fett, kaffe, mat eller snus i papperet, hvarå vissa kommunalordförander lemna sina helsovårds uppgifter, sluta till, att stor orenlighet måtte råda hos dessas författare, som väl ändå skulle räknas bland de förnämsta sockenboarne, och föregå de öfrige med goda exempel” (1).
5 jan 12 – Annelie Drakman

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Karl Evang, Mogens Fog och Axel Höjer – tre skandinaver i kampen för bättre folkhälsa
Tre märkesmän i Skandinavien för en bättre folkhälsa, norrmannen Karl Evang, svensken Axel Höjer och dansken Mogens Fog, porträtteras. De gjorde alla, på olika sätt, viktiga bidrag till en modernisering och demokratisering av hälso- och sjukvården – Evang och Höjer som högsta tjänstemän inom den medicinska byråkratin; Fog genom sitt arbete framför allt politiskt och inom utbildningens värld.
5 jan 12 – Urban Janlert

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Den radikala medicinska traditionen i historisk belysning
Det finns i medicinhistorien åtskilliga personligheter och epoker som har förknippats med radikal medicin om man med detta menar en kritisk och nydanande medicin som inte bara kritiserat förlegade medicinska uppfattningar utan även sociala missförhållanden förknippade med ohälsa. Med denna breda definition kan det vara av intresse att skildra några centrala gestalter och deras samtid med syftet att lära från historien och de utmaningar som olika läkare och andra inom vården ställts inför.
5 jan 12 – Peter M Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Avhandlingspresentation
Nature and public health – aspects of promotion, prevention, and intervention
5 jan 12 – Matilda Annerstedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Till redaktören för Socialmedicinsk Tidskrift
I ledaren för Socialmedicinsk tidskrift 6/2011 påstås att två medarbetare vid Folkhälsoinstitutet fått reprimander för att de deltagit som temaredaktör och skribent i Smt:s temanummer 4/2011 som handlade om Post Marmot Sverige. Det är fel. Vid myndigheten har inte förekommit några disciplinärenden under de senaste åren.
5 jan 12 – Saman Rashid

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Lyda är inte samma sak som lyda under
”Lagpositivism breder ut sig vilket betyder att den offentliga etiken inte uppmärksammas utan ersätts av bokstavstolkning av oprecisa lagar – hur nu det skall gå till”.
5 jan 12 – Karin Melinder

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Styrning och ansvar inom statsförvaltningen
Styrning och ansvar inom statsförvaltningen har blivit ordentligt uppmärksammad i svenska media under våren 2012 genom den s.k. Saudiaffären. Det som skett i uppföljningen av Marmot kommisionens arbete och som jag kommenterade i en ledare betitlad ”Politiskt styrd kunskapsutveckling eller kunskapsstyrd politik – Vad vill vi ha? (1)” har renderat kommentarer. I kommentaren från Statens Folkhälsoinstitut poängteras fhi´s lydnadsplikt (se kommentar under debatt, no 1, 2012). I sak har vi inte skilda åsikter. De statliga verken har under 2000-talet blivit allt hårdare politiskt styrda med s.k. lydnadsplikt om det föreligger regeringsbeslut. Men, är det en utveckling som vi skall acceptera? Hur har det blivit så här? Vad vill vi ha framöver?
5 jan 12 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Antal besökare på Socialmedicinsk tidskrifts webbplats ökar
Socialmedicinsk tidskrift (smt) har sedan 1924 utgjort ett viktigt forum i den svenska hälsopolitiska debatten. År 2011 presenterades smt för andra året även som nätbaserad upplaga med fritt tillgängliga artiklar på nätet (s.k. Open Access tidskrift).
5 jan 12 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Avhandlingspresentation
Barns självrapporterade hälsa: Betydelsen av socialt kapital i skolan och närområdet
5 jan 12 – Ulrika Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Misshandel av systemet – Medborgare som inte sätter punkt
I Sverige har det länge funnits en statsdriven önskan om att människor skall påtala brister i det offentliga. Samtidigt har det alltid funnits en grupp personer som, även om de ofta har fog för sitt klagande, driver sin sak längre, mer frenetiskt och oftare än vad normerna bjuder att oförrätten föranleder. Dessa medborgare som inte sätter punkt (här kallade MISP) är sannolikt inte många till antalet, samtidigt som vården och myndigheterna hävdar att allt större resurser går till att bemöta och hantera ”besvärliga” personer och deras ärenden på ett rättssäkert sätt.
5 jan 12 – Jonas Stier

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2012
Investera i barns hälsa
Recension av boken: Investera i barns hälsa Bokens författare: Sven Bremberg och Lilly Eriksson (red) Gothia Förlag, Stockholm 2010
5 jan 12 – Peter Allebeck

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
AD/HD – dags att också uppmärksamma psykosociala förhållanden?
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (i denna artikel förkortat till AD/HD) är en diagnos som ställs med hjälp av det amerikanska psykiatriska sällskapets diagnosmanual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders). Idag används den fjärde versionen (DSM-IV; APA, 1994; 2000). AD/HD kännetecknas av överaktivitet, impulsivitet och nedsatt koncentrationsförmåga.
10 nov 11 – Tomas Ljungberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Etnografi som stöd för kunskap om kultur och sammanhang vid psykiatrisk diagnostik
Kultur, tidsepok och socialt sammanhang påverkar hur psykisk sjukdom uttrycks, förstås och vårdsökande. I denna artikel vill jag belysa värdet av att använda den etnografiskt baserade kulturformuleringen, som finns i det diagnostiska systemet DSM-IV, som hjälp för att på ett individualiserat sätt förstå betydelsen av kultur och sammanhang vid psykiatrisk diagnostik. Vidare kommer psykiatrins roll som bidrag till att bygga ett tolerant multikulturellt samhälle att belysas.
10 nov 11 – Sofie Bäärnhielm

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Tragedi, fars eller bara skandal? kritisk granskning av en landstingsrapport
För grundläggande skattefinansierade verksamheter i samhället som skola, social omsorg och vård har också ansvaret för driften historiskt sett legat i kommunal, landstingskommunal eller statlig regi. På senare år börjar skattemedel i betydande omfattning och snabb takt att användas i det offentliga för upphandling av tjänster hos privata entreprenörer. Undertecknade är tveksamma till att samhälleliga kärnverksamheter betraktas som vilken vara som helst som kan överlämnas till en marknad.
10 nov 11 – Filipe Costa och Ulf Brinck

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
”Valfrihet” och privata lösningar i vården av psykiskt störda
Följande artikel behandlar det som kommit att betecknas som valfrihet inom vården och dess förutsättning - privatiseringen. Erfarenheterna1 från Stockholms socialtjänst kommer att vara i fokus. På många håll i landet har under en följd av år utvecklats s k valfrihet i den kommunala vården2. Stockholm är ett kanske extremt exempel eftersom omfattningen på de s k valfrihetsreformerna är så mycket större. För de principiella resonemangen i följande text saknar det betydelse att just Stockholm får stå som exempel.
10 nov 11 – Magnus Sundgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Den svenska psykiatrireformen i nordisk belysning
Det är nu mer än femton år sedan den svenska psykiatrireformen infördes år 1995. Nu när reformverksamheten konsoliderats är det angeläget att resa frågan hur har det gått! Hur står sig den svenska reformen i ett nordiskt perspektiv när det gäller vård, stöd och service till personer med psykisk funktionsnedsättning?
10 nov 11 – Rafael Lindqvist, David Rosenberg och Lars Fredén

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Psykosvård mitt i samhället – en beskrivning av en nätverksmodell
I samhällsdebatten förs det ofta fram kritik av psykiatrin för att den inte klarar av sitt uppdrag. Psykiatrin sägs vara svårtillgänglig, patienter hamnar mellan stolar och ingen myndighet tar ansvar. I spåren av mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003 har det framförts att dessa brister hos psykiatrin leder till ökade risker för våld i samhället.
10 nov 11 – Marie Askerstam och Maria Sundvall

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Vårdprofessionen måste säga ifrån!
Den 93-årige fransmannen Stéphane Hessel kom nyligen på svenska ut med sin lilla skrift ”Säg ifrån!” [1]. I Frankrike har den sålts i över två miljoner exemplar. Hessel var aktiv i motståndsrörelsen under andra världskriget och överlevde både tortyr och koncentrationsläger. Han är idag den siste levande av de tolv författarna till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948.
10 nov 11 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige?
Det har under de senaste decennierna växt fram en offentlig bild av att allt fler unga i Sverige mår allt sämre psykiskt. Den bilden har sina rötter i 1990-talets djupa ekonomiska kris med massarbetslöshet. Landstingsförbundet (1994) larmade då om ökande patienttryck och växande köer till den barn- och ungdomspsykiatriska vården, och skolsköterskor rapporterade om växande psykisk ohälsa bland eleverna (Vårdförbundet SHSTF & Lärarförbundet, 1994). Såväl den politiska debatten som mediernas rapportering har präglats av denna bild och larmrapporterna om ökande psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har avlöst varandra (Beckman & Hagquist, 2010). Forskare har dock ifrågasatt i vilken utsträckning dessa lägesbeskrivningar har stöd i empiriska undersökningar.
10 nov 11 – Curt Hagquist

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Samspelet mellan filosofi, teori och klinisk praktik i kulturellt medveten psykiatri
Del 1
10 nov 11 – Valerie DeMarinis

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Psykiatrin i samhällets förändringsvindar
Ibland har jag föreställt mig psykiatrin som en något gisten lada, där alla samhälleliga förändringsvindar viner in genom de breda gliporna i brädväggarna. Vid minsta vindkantring risslar det i väggarna, och de som finns därinne – brukare såväl som personal - får huka sig i det häftiga draget.
10 nov 11 – Maria Sundvall

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Tidig identifiering - av vad?
Intressekonflikter – Alla medel som bidragit till genomförandet av doktorsavhandlingen som nämns i texten kommer från fria oberoende forskningsmedel, dels från NNPF- Nord Norskt psykiatriskt forskningscenter, dels från norska Läkarförbundets forskningsanslag. Medlen är styrda från Helse- och socialdepartementet i Norge.
10 nov 11 – Anna-Karin Rybeck

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Crazy Like Us: The Globalization of the American Psyche
Recension av boken: Crazy Like Us: The Globalization of the American Psyche Bokens författare: Ethan Watters New York: Free Press, 2010
10 nov 11 – Rebecca Popenoe

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Psykiatrin i ett förändrat samhälle
Psykiatrin och samhället är ämnet för detta temanummer av Socialmedicinsk tidskrift. I det här numret vill vi belysa och uppdatera kunskapen om relationen mellan psykiatri och samhälle, från de samhälleliga orsakerna till psykisk ohälsa, fram till de senaste exemplen på hur förändringar i välfärdens organisering påverkar psykiatrins innehåll.
10 nov 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Politiskt styrd kunskapsutveckling eller kunskapsstyrd politik. Vad vill vi ha?
Socialmedicinsk tidskrift (smt) fungerar främst genom frivilligt arbete av temaredaktörer och artikelförfattare som anser sig ha viktiga budskap att föra fram. Det här innebär att smt blir till genom oegennyttigt arbete främst på fritiden hos en rad engagerade folkhälsoarbetare.
10 nov 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Främjandet av färdigheter kan förlänga medellivslängden
Avhandlingspresentation
10 nov 11 – Anton Lager

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Social differentials in health among lone mothers in different policy contexts. Financial difficulties and employment status in relation to health
Avhandlingspresentation
10 nov 11 – Sara Fritzell

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
An epidemiological study of exhaustion in the context of chronic stress – concept, cortisol, causes and consequences
Avhandlingspresentation
10 nov 11 – Sara Lindeberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Socioeconomic determinants of health –a matter of economic or social capital?
Avhandlingspresentation
10 nov 11 – Johanna Ahnquist

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2011
Health-Promoting Leadership: A Study of the Concept and Critical Conditions for Implementation and Evaluation
Avhandlingspresentation
10 nov 11 – Andrea Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Utomhuspedagogik för barn, ungdomar och vuxna betraktas i många Europeiska länder som en undervisningsmetod i det reguljära utbildningssystemet samtidigt som metoden anses bredda och fördjupa förståelsen av naturen och de speciella fenomen som finns där.
28 jun 11 – Jane Brodin

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Sjukskrivning, arbete och arbetsförmåga – utmaningar i praxis och forskning
En utgångspunkt för det här temanumret har varit att se sjukfrånvaro som en fas i en längre omställningsprocess som gäller individens förhållande till arbetslivet vid sjukdom. Att betrakta sjukskrivningsprocessen ur ett perspektiv som inkluderar olika aktörers; hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen m.fl. ansvarsområden gör att strukturer, processer och förutsättningar kan analyseras med utgångspunkt i praktik och forskning.
28 jun 11 – Elsy Söderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – en vägledning för sjukskrivning
I slutet av år 2005 fick Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Knappt två år senare, hösten 2007, publicerade Socialstyrelsen en vägledning för sjukskrivning som fick namnet ”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – en vägledning för sjukskrivning” [1].
28 jun 11 – Elsy Söderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Avstämningsmötet som arena för förhandling om arbetsförmåga
Uppdraget att rehabilitera sjukskrivna tillbaka till arbetslivet har de senaste decennierna framförts som en av socialpolitikens viktigaste uppgifter. I detta sammanhang har arbetsförmåga etablerats som ett centralt begrepp i välfärdsstatens bedömningar av rätten till ersättningar och stödinsatser. Uppfattningen att tidiga insatser leder till kortare sjukskrivningar har kommit att bli delvis styrande i svensk lagstiftning på det socialförsäkringspolitiska området (Lindqvist 2000, Engström et al 2010). Inom ramen för denna diskurs har avstämningsmötet introducerats som en insats för Försäkringskassan för att tillsammans med involverade parter komma överens om gemensamma åtgärder som ska främja den sjukskrivnes återgång i arbete.
28 jun 11 – Ida Seing, Christian Ståhl, Lennart Nordenfelt, Pia Bülow och Kerstin Ekberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
The respondent’s perspective in health-related surveys – the role of motivation
Avhandlingspresentation
28 jun 11 – Marika Wenemark

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Att känna sig stärkt och fatta välgrundade beslut under tiden som sjukskriven – en studie med utgångspunkt i kvinnors erfarenheter
Att ge information och göra individer delaktiga i de beslut som fattas i samband med ohälsa är idag en skyldighet för svenska vårdgivare, verksamhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal (1). Sedan lång tid är detta också ett förhållningssätt som Försäkringskassan förespråkar när det gäller rehabilitering tillbaka till arbete (2). Denna delaktighetsansats har stöd i forskning som visar att aktiv medverkan i rehabiliteringen ökar när individer är delaktiga i planering och beslutsprocess (3, 4).
28 jun 11 – Lena Mårtensson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Arbetsförmåga och anställningsbarhet i teori och praktik
Bedömning av arbetsförmåga och anställningsbarhet är centrala uppgifter för välfärdsaktörerna då en person blir sjukskriven. Bedömningarna har betydelse för den enskildes fortsatta förutsättningar att bibehålla en plats i arbetslivet. I artikeln diskuteras vilka svårigheter som uppstår i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i samband med bedömningar av arbetsförmåga och anställningsbarhet inom ramen för de regelverk som gäller.
28 jun 11 – Kerstin Ekberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Sjukförsäkringssystemets aktörer och samspel
Sjukförsäkringssystemet är ständigt i fokus. Inte minst den införda tidsbegränsningen på sjukskrivningar och dess konsekvenser har speglats på tidningars löpsedlar de senaste åren.
28 jun 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Healthy Workplaces – Factors of importance for employee health and organizational production
Avhandlingspresentaion
28 jun 11 – Malin Lohela Karlsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Att implementera rehabiliteringssamverkan: en fallstudie
En av de främsta utmaningarna i arbetslivsinriktad rehabilitering är att få personer med komplexa problem att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Personer med kombinationer av medicinska och sociala problem faller ofta mellan myndigheters ansvarsområden. Studier av interorganisatorisk samverkan tyder på att samordnad och behovsorienterad rehabilitering har goda förutsättningar att lyckas med denna uppgift [1-5]; emellertid kan organisatoriska gränser och regelverk motarbeta sådana initiativ [6-9]. Det finns dessutom få studier av långsiktig interorganisatorisk samverkan.
28 jun 11 – Christian Ståhl

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2011
Arbetsrelaterad stress hos yrkesverksamma kvinnor som söker till primärvården för muskuloskeletala eller psykiska besvär
Ohälsotalet har sedan 2004 visat på en nedåtgående trend, och är idag lägre än på länge (1). Trots denna utveckling så är det många människor som drabbas av ohälsa med sjukskrivning som följd. Fortfarande är en majoritet av de sjukskrivna kvinnor och det är framför allt psykiska besvär såsom ångest, depression och stressrelaterade besvär som är orsak till de nya sjukskrivningarna (2, 3).
28 jun 11 – Kristina Holmgren, Malin Fjällström Lundgren och Gunnel Hensing

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Post Marmot Sverige - Om sociala skillnader i hälsa
Detta nummer av Socialmedicinsk tidskrift har sin utgångspunkt i Marmot-kommissionens arbete och det sätt som denna har influerat olika skeenden i Sverige. Vi beskriver den svenska applikationen som utredningen som försvann men lever vidare.
21 apr 11 – Karin Melinder

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
En folkhälsopolitisk kardinalfråga: ökade sociala skillnader i dödlighet under fyra decennier
Sverige uppfattades länge som ett land utan, eller med mycket små, sociala skillnader i hälsa. En klassisk internationell studie, den sk Black Report (1980), gjorde bedömningen att Sverige avskaffat klasskillnaderna i hälsa, åtminstone bland de senast födda generationerna. Bland svenska politiker fanns liknande uppfattningar under 1970-talet. I själva verket, vet vi idag, hade de sociala skillnaderna i hälsa redan börjat att öka vid denna tidpunkt, åtminstone om hälsa mäts som dödlighet eller livslängd.
21 apr 11 – Denny Vågerö

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Sveriges första ”Marmotkommission” i Malmö
I Malmö pågår nu ett arbete med inspiration bland annat från ”Marmotrapporterna” med att utarbeta strategier för att minska skillnader i hälsa i Malmö. Arbetet leds av kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
21 apr 11 – Anna Balkfors och Sven-Olof Isacsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
”Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa” - Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bjuder in till samarbete
Kommuner, landsting och regioner är viktiga aktörer för att komma till rätta med de skillnader i hälsa som finns i samhället. I den rapport som Statens folkhälsoinstitut (FHI) lämnade till regeringen 2010 gällande de lärdomar som kan dras för svensk del när det gäller Marmot-kommissionen spelar den lokala och regionala nivån en viktig roll.
21 apr 11 – Jonas Frykman

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Den svenska Marmot-applikationen. Utredningen som försvann men lever vidare
Statens folkhälsoinstitut (FHI) fick i uppdrag av regeringen att med utgångspunkt i den av riksdagen beslutade folkhälsopolitiken analysera vilka lärdomar som kan dras för svensk del av det arbete som har bedrivits av den av Världshälsoförsamlingen tillsatta kommissionen om sociala bestämningsfaktorer för hälsa, Closing the Gap, populärt kallad Marmot-kommissionen.
21 apr 11 – Karin Melinder

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Jämlikhet i hälsa definieras som avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter hos olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön (Statens folkhjälsoinstitut, 2003) Nedan analyseras skillnader i självrapporterad hälsa mellan olika befolkningsgrupper, ibland kallade utsatta, ibland sårbara.
21 apr 11 – Karin Melinder

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Jämlikhet – frihet - och lite broderskap - en diskussion utifrån teori och empiri
I detta avsnitt görs ett försök att diskutera jämlikhet och frihet ur ett teoretiskt och empiriskt synsätt. Hur har utvecklingen och diskussionen varit de senaste 30-40- åren, d.v.s. vad har hänt efter vänstervågen i slutet av 1960-talet, början av 70-talet och hur har detta inverkat på synen på folkhälsa? Utvecklingen av skillnader i hälsa redovisas på annan plats, här diskuteras i första hand samhällsdebatten om frihet och i vilken mån den ekonomiska utvecklingen ökat eller minskat den ekonomiska jämlikheten.
21 apr 11 – Karin Melinder

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Arbetslivet – en bortglömd arena för jämlika hälso- och arbetsvillkor?
Arbetslivet berör de flesta människor under en stor del av livet och har på flera sätt betydelse för folkhälsan (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Förutom faktorer relaterade till arbetsmiljön påverkar exempelvis anställningsformer och möjligheter att skapa balans mellan arbetsliv och hem- och familjearbete individers hälsa.
21 apr 11 – Stig Vinberg och Susanna Toivanen

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Förändringar inom hälso- och sjukvården
Debatten om hälso- och sjukvård har under senare år ideologiserats i stor utsträckning. Hälso- och sjukvården genomgår för närvarande stora förändringar med ökad marknadsorientering, efterfrågestyrd vård, avknoppning och privatisering av vårdgivare – gynnar detta alla?
21 apr 11 – Bo Burström

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Hur kan hälso- och sjukvårdens insatser utvecklas för att minska sociala skillnader i hälsa?
Hälso- och sjukvården kan bidra till minskade sociala skillnader i hälsa om man utvecklar sina insatser så att de sker utifrån specifika behov hos patienter, medarbetare eller grupper i befolkningen. Hälsofrämjande insatser, för att stödja patientens tilltro till sin egen förmåga, samt sjukdomsförebyggande insatser, i form av stöd att ändra ogynnsamma levnadsvanor, är särskilt viktiga för individer med utsatt socioekonomisk situation.
21 apr 11 – Margareta Kristenson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Groruddalssatsningen i Oslo kommune - en helsepolitisk analyse
Groruddalen i Oslo kommune i Norge har lenge blitt sett på som et problemområde blant politikere, media og lokalbefolkning. De 4 bydelene Bjerke, Grorud, Stovner og Alna i Groruddalen kjennetegnes av innbyggere med dårligere objektiv og subjektiv helse, den høyeste andelen med redusert funksjonsevne, lavere utdanning, svakere tilknytning til arbeidslivet enn resten av Oslo, lavere gjennomsnittsinntekt og lavere levealder. Befolkningsutviklingen i Groruddalen viser også at området preges av den største veksten av ikke-vestlige innvandrere (1,2).
21 apr 11 – Silje Skagen

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Kan danskarna bidra till ett friskare Sverige?
Skillnader i hälsa är en fråga på liv och död. Danskarnas livslängd är 2,4 år kortare än svenskarnas på grund av att danskarna lång tid har haft en mindre ambitiös tobaks- och alkoholpolitik än svenskarna. Men de sociala skillnaderna i dödlighet är i båda länderna stora, och sedan många år växande. För närvarande skiljer det fem år i livslängd mellan hög- och lågutbildade.
21 apr 11 – Sven-Olof Isacsson och Finn Diderichsen

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
CHESS – forskning och utbildning om ojämlikhet i hälsa
CHESS är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som i 10 år arbetat med ojämlikhet i hälsa. Vår ambition är att bättre förstå hur det kommer sig att människor i olika sociala positioner inte bara har olika förutsättningar och förhållanden ekonomiskt och socialt sett, utan även skiljer sig markant i hälsa och livslängd, också i dagens Sverige (www.chess.su.se).
21 apr 11 – Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Att påverka sociala determinanter för hälsa
”Att varsebli ett problem är dock något helt annat än att formulera den politik som är nödvändig för att åstadkomma en förändring” hävdas i en artikel som handlar om ökade sociala skillnader i hälsa under de senaste decennierna. Tema redaktören Karin Melinder redovisar hur Marmotkommissionens tillämpning med olika åtgärder ligger väl i linje med de målområden som Sverige har för sina folkhälsomål.
21 apr 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
I Marmotkommissionens kölvatten
– initiativ och processer mot ojämlikhet i hälsa inom EU, WHO och enskilda länder
21 apr 11 – Cristina Mattson Lundberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Civilsamhället – arena och aktör Folkhälsoarbetet behöver idéburna organisationer
Det finns alltid en organisation att samverka med när vi vill arbeta för något av de elva målområden som ingår i folkhälsopolitiken. Också när vi tänker i ett arenaperspektiv – platser eller grupper som ska nås – så finns det ideella.
21 apr 11 – Jan Linde

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2011
Till minne av Per Bjurulf
Professor emeritus Per Bjurulf har avlidit vid 79 års ålder. Hans närmaste är hustrun Carin och fyra barn.
21 apr 11 – Mats Hammar, Inger Sandström och Toomas Timpka

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Medicin på kulturens villkor
I det här temanumret av Socialmedicinsk tidskrift undersöker etnologer den kulturella grund som medicinen vilar på. Etnologin studerar de föreställningar om liv, död, sjukdom och bot som skapats, och skapas, i en viss historisk kontext; vilken syn på samhället, individen och kroppen som den medicinska blicken genererar och hur människors vardag med sjukdom och ohälsa ser ut.
20 mar 11 – Gabriella Nilsson och Kristofer Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Utveckling som mål och måttstock. Om barnhälsovårdens fyraårskontroller
I Sverige besöker i stort sett alla barn regelbundet landets barnavårdscentraler (BVC). Besökssiffrorna ligger nära hundra procent under barnets första år för att sedan sjunka något upp till sexårsåldern, varefter skolhälsovården tar över ansvaret för barnens hälsa. Besöken på BVC, liksom den vuxnes rätt att kontrollera och bedöma barnets förmågor, är en del av den normala barndomen.
20 mar 11 – Helena Hörnfeldt

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Den fetmadrivande miljön. Kulturella föreställningar om samhället i populärmedicinska texter om övervikt och fetma
Utgångspunkten för den här artikeln är en närläsning av svenska populärmedicinska texter om övervikt och fetma som publicerats från 2005 och framåt. Härmed avses texter som är skrivna i syfte att på ett pedagogiskt sätt sprida medicinsk kunskap i ämnet till både vårdpersonal, vårdstuderande och allmänheten.
20 mar 11 – Gabriella Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Delaktighet med förhinder. Vardagsetiska perspektiv i habilitering
En tränare anställd inom habiliteringsverksamheten instruerar tre ungdomar som deltar i träning där de ska utveckla sina förutsättningar att ta sig fram med rullstol i stadsmiljö: ”Nu skall ni få en uppgift. Nu skall ni ta er tillbaka till McDonald’s. Ni får inte ta samma väg tillbaks som ni kom. Vi ses om 10 minuter på McDonald’s”.
20 mar 11 – Kristofer Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Integration mot ohälsa. Äldre iranska kvinnor i Malmö
Utgångspunkten i den här artikeln är den informella omsorgsverksamhet som under ett par år har bedrivits av den lokala iransk-svenska föreningen i Malmö. I studien fokuseras ett antal äldre kvinnor som deltagit i verksamheten. I deras berättelser om ensamhet, bristande hälsa och längtan efter en integration i det svenska samhället får vi en bild som går tvärtemot en rad generella antaganden om äldre invandrare som passiva förvaltare av kulturella särdrag.
20 mar 11 – Finnur Magnússon och Mahin Kiwi

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Att skapa sig själv genom psykiatrin. Ett etnologiskt perspektiv på självskadares identitetskonstruktioner
Artikeln behandlar menings- och identitetsskapande kring självskadande. Fokus ligger på hur internetforum möjliggör gemenskap mellan personer som skadar sig själva, samt hur detta inbegriper gränsdragningar gentemot andra grupper. I synnerhet diskuteras det kritiska förhållningssätt till psykiatrin som utgör norm på nätforum och i intervjuer. De specifika bilder av psykiatrin som konstrueras i dessa sammanhang analyseras som ett nödvändigt villkor för identitetsskapande och tydliggörande av gemenskapen på forumen.
20 mar 11 – Anna Johansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Polska läkare i Sverige. Om läkarroll, status och kulturella processer
Läkare har ett relativt transnationellt yrke. De har kunnande, sociala nätverk och kulturella gemensamheter som är nationsöverskridande och inte nödvändigtvis till fullo överensstämmer med det nationsspecifika. Sjukvården som sådan är däremot mer nationsspecifik; den reproducerar såväl mer allmängiltiga som enskilda samhällens dominerande kulturella mönster.
20 mar 11 – Katarzyna Wolanik Boström och Magnus Öhlander

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Möten med motstånd. Kultur, klass, kropp på vårdcentralen
Avhandlingspresentation
20 mar 11 – Ingrid Fioretos

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Intelligence and cardiovascular health. Epidemiological studies of Swedish men
Avhandlingspresentation
20 mar 11 – Karin Modig

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Life course determinants of coronary heart disease and stroke in middle-aged swedish men
Avhandlingspresentation
20 mar 11 – Daniel Falkstedt

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Internationellt
Agency for Accreditation of Public Health Education in Europe
20 mar 11 – Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Etnologiska analyser fördjupar medicinens praktik
Pierre Bordieus begrepp om våra symboliska tillgångar i form av ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital spelar en stor roll inom etnologin. Inte minst det kulturella kapitalet formar etnologers analyser för att förstå hur samhälleliga mekanismer formar vårdprocesser och förebyggande arbete.
20 mar 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Den hälsofrämjande promenaden. Äldre människors promenerande som nytta, nöje och norm
Promenera mera så räddar du din hjärna från demenssjukdomar, lyder innehållet i en artikel publicerad i Dagens Nyheter 14 oktober 2010. Artikeln lyfter fram nyttan med fysisk aktivitet, inte bara för den mentala hälsan utan generellt för ett bättre liv. Promenaden betraktas allt mer som en hälsofrämjande åtgärd.
20 mar 11 – Åsa Alftberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Den särskilda sommarkolonin för barn med sockersjuka. Mötesplats och fristad i 1940- och 50-talens Sverige
I ett pågående forskningsprojekt om barn- och ungdomsdiabetes av typ 1 (en diabetesform som debuterar i unga år och som nödvändiggör insulinbehandling) intresserar jag mig för ett speciellt steg i diabetesbehandlingens 1900-talshistoria: uppkomsten och utvecklingen av den särskilda sommarlovskolonin för, med den aktuella tidens språkbruk, sockersjuka barn.
20 mar 11 – Markus Idvall

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
Delade erfarenheter eller egen expertis. Att vara dialyspatient i Riga och Stockholm
I behov av dialys är den som har drabbats av njursvikt. Det vill säga en person vars njurar inte längre är kapabla att rena blodet från slaggprodukter och utsöndra urin. Det finns två former av dialysbehandling, hemodialys och peritonealdialys. I föreliggande artikel fokuseras den förra, den vanligare av de båda.1 Vid denna form av dialys renas den sjukes blod med hjälp av en maskin. Behandlingen är tidskrävande och sker vanligen i en sjukhusmiljö på en dialysavdelning. Här spenderar patienten normalt cirka fyra timmar tre dagar i veckan.
20 mar 11 – Martin Gunnarson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2011
I gränslandet mellan genotyp och fenotyp. Motsägelser i samband med prediktiv genetisk testning
Genetiska undersökningar är problematiskt på många olika sätt. Våra gener syns inte; vi vet att vi har dem, men de utgör inte en självklar del i den vardagliga tillvaron. Generna existerar som osynliga och abstrakta entiteter djupt inne cellkärnan, oåtkomliga för ögat men likväl analyserbara genom genetiska tester.
20 mar 11 – Niclas Hagen

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Tema: Familjecentraler - Vad är en familjecentral?
En familjecentral riktar sig till föräldrar och barn. Enligt Socialstyrelsen är en familjecentral: samordnade och samlokaliserade enheter för mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.
15 mar 11 – Agneta Abrahamsson och Vibeke Bing

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Familjecentralen som modern välfärdsarena
Familjecentraler har växt fram i Sverige sedan mitten av 90-talet med syfte att främja barns (0-6 år) och föräldrars hälsa. Basen i verksamheten består i regel av barn- och mödrahälsovård, socialtjänst samt öppen förskola, alla samlade under ett och samma tak. Gemensamma mål för verksamheten är att skapa en mötesplats för barn och föräldrar, stärka det sociala nätverket runt familjen samt ge stöd och rådgivning på ett lättillgängligt vis (Gärdsmo Pettersson and Zeime 2000). Familjers delaktighet i utformningen av verksamheten är också en viktig komponent. Den långa traditionen av svensk mödra- och barnhälsovård innebär att verksamheten når en stor del av de familjer som bor i ett upptagningsområde.
15 mar 11 – Cecilia Lindskov

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Föräldraskapande och professionell följsamhet på familjecentralers öppna förskolor – en programteori
Föräldrar känner sig ofta osäkra i den nya situationen med ett nyfött barn. Förmågan att hantera situationen varierar beroende på vilka psykologiska och sociala resurser som finns inom och runt omkring familjen (Leone 2008, Östberg and Hagekull 2000). Det är svårt att förutse föräldrars behov av stöd eftersom det varierar från dag till dag beroende på vad som händer. Till familjecentraler med en drop-in verksamhet – öppna förskolan - kan föräldrar komma närhelst de själva vill och känner att de behöver. Tidigare utvärderingar, har visat på att föräldrar uppskattar denna drop-in verksamhet. Däremot har inte verksamheten tidigare utvärderats mer ingående för att utveckla djupare förståelse för hur verksamheten fungerar för de föräldrar med små barn som använder sig av öppna förskolan.
15 mar 11 – Agneta Abrahamsson och Vibeke Bing

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Betydelsen av organisation och styrning för familjecentralens utveckling
Utvärdering av familjecentralerna i Gävleborg
15 mar 11 – Annika Almqvist, Mia Reuterborg och Per Åsbrink

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Familjecentralen. Mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering?
I perspektivet av ett förändrat ohälsopanorama där de psykosociala frågeställningarna kommit i förgrunden (Wilkinson and Pickett 2010) är familjecentralernas syfte att genom samverkan bredda och utveckla det psykosociala hälsoarbetet. Primärvårdens förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovården kompletteras med kommunala sociala och pedagogiska insatser.
15 mar 11 – Agneta Abrahamsson och Vibeke Bing

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Familjecentraler i Jönköping
Dåtid – nutid – framtid
15 mar 11 – Gunvor Runesson och Erik Wargren

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Det har både blivit lättare och svårare – om det nya i att arbeta på familjecentraler
Under flera årtionden har det funnits en strävan att utvidga barnhälsovårdens uppdrag i takt med att de psykosociala faktorerna setts som allt viktigare. Klara indikationer finns på att sjuksköterskor vid barnavårdscentraler inte känner sig hemma med att fungera som socialarbetare. Istället skulle barnhälsovårdens uppgift kunna vara att hjälpa till att identifiera barnfamiljer som behöver extra stöd och fungera som partner till socialtjänsten (Lagerberg et al. 2008).
15 mar 11 – Vibeke Bing, Kerstin Johannesson, Maggie Stål, Anna Huzell Espling, Maja Henriksson, Marie Tornbjer Tullberg, Anette Virdebo, Lena Briland, Kristina Lindsted och Agneta Abrahamsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Vem annars ska göra det vi gör – om socialt arbete på familjecentral
Allt sedan socionomer började flytta ut från socialkontoren för att arbeta på familjecentraler har det funnits en ambivalens kring socialtjänstens medverkan där.
15 mar 11 – Vibeke Bing och Agneta Abrahamsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Att utveckla inifrån verksamheten
För att tvärsektoriella verksamheter som familjecentraler skall kunna utvecklas på ett kvalitativt bra sätt behövs kunskap om de olika ingående professionernas antaganden om och förväntningar på verksamheten. En kunskap som ständigt måste erövras.
15 mar 11 – Anna-Lena Perdahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2011
Familjecentraler i perspektivet av välfärdsprinciper
Arbete i den offentliga sektorn har blivit mer komplext och en av orsakerna till detta är att allt fler aspekter av välfärd ska hanteras i de professionellas arbete. En annan orsak är de ökande kraven på samarbete, men mångprofessionellt arbete har ofta visat sig svårt att organisera i praktiken, i synnerhet när resurserna är begränsade, vilket flera av texterna i detta temanummer pekar på (Almqvist, 2011 s 167f och 170f).
15 mar 11 – Carola Aili

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Ökad säkerhet i arbetet genom produkt-innovationer
Epidemiologin har ju kritiserats för både en förenklad orsaksmodell (se Ragnar Anderssons artikel) men även för bristen på praktisk tillämpning av analyserna. Socialmedicinsk säkerhetsforskning har bl.a. genom organisationen ”Safe Community” höjt ambitionsnivån.
5 jan 11 – E. Roland Andersson, Jan Lundblad och Bjarne Jansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Gunnar Lindgrens och Lundainstitutionens betydelse för säkerhetsarbetet
Gunnar Lindgren tillhörde den första generationen av akademiska socialmedicinare i Sverige; utnämnd 1958 och installerad vid Medicinska fakulteten, Lunds Universitet 1959. Han hade en gedigen akademisk utbildning i internmedicin på Karolinska Institutet, Stockholm bakom sig kombinerad med omfattande patientverksamhet i personalvård i Stockholm. Medan Professor Ragnar Berfenstam blev en epidemiologiskt orienterad olycksfallsforskningspionjär redan på 1950- talet kom Lindgren och hans medarbetares mer analytiska och preventativt orienterade forskningsarbeten att dominera svensk säkerhetsfrämjande forskning under 1960- och 70-talen.
5 jan 11 – Leif Svanström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Systemteoretiska och epidemiologiska ansatser inom skadeforskningen
– om förståelsen av skademekanismer
5 jan 11 – Ragnar Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Skaraborgs län som hemvist för socialmedicinsk säkerhetsforskning
I en tidigare artikel har jag redogjort för Gunnar Lindgrens och Lundainstitutionens betydelse för socialmedicinsk säkerhetsforskning. Lindgren och hans medarbetares mer analytiska och preventivt orienterade forskningsarbeten kom att dominera svensk säkerhetsfrämjande forskning under 1960- och 70-talen. Det var därför naturligt att testa en del av modellarbetena från Lund/Malmö i Skaraborgs län när tillfälle gavs.
5 jan 11 – Leif Svanström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Allt började i Skaraborgs län
– från Falköping till Hong Kong. Safe Communities - en världsomspännande lokal säkerhetsrörelse
5 jan 11 – Leif Svanström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Motala – fortfarande en säker kommun
Olycksfallsskadeprevention är ett prioriterat område i landstinget i Östergötlands folkhälsoarbete. Första steget i strategin för att minimera olycksfallsskadorna i länet var att göra en djupstudie i en av länets kommuner som sedan kunde tjäna som modell för övriga kommuner inom och utanför länet. Skälet till att Motala utvaldes var bl a att Motala är en ”medelsvensk” kommun ur många aspekter. Många svenska kommuner är i Motalas storlek (42.000 invånare), ålders- och könsfördelningen är likartad med rikets genomsnitt, vilket även gäller andelen förvärvsarbetande och näringslivsstruktur.
5 jan 11 – Kent Lindqvist

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Från idrottsskadeprevention till implementering av nationella säkerhetsfrämjande program inom idrotten
Fysisk aktivitet och idrott är viktiga för unga människors fysiska och motoriska utveckling. Ungdomars idrottande påverkar även deras psykiska utveckling, samt deras förmåga att skapa och vidmakthålla sociala relationer. Idrott är således ett av de få områden där ungdomar kan delta i en aktivitet som bidrar till en positiv utveckling för dem själva, deras kamrater, familj och samhälle.
5 jan 11 – Toomas Timpka och Jenny Jacobsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Det nationella programmet för skadeförebyggande arbete – uppgång och fall
I Sverige har vi under 20 år haft ett nationellt program för skadeförebyggande arbete. Det startades 1986 och avslutades 2006. Vad hände under denna tid? Vilka drivkrafter låg bakom att det startade, vilken betydelse hade det, vad har vi lärt oss av dess verksamhet och varför lades programmet ner? Har det satt några avtryck inför framtiden? Detta är några av de frågor jag ska försöka besvara samtidigt som jag beskriver programmets uppgång, verksamhet och fall.
5 jan 11 – Guldbrand Skjönberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Prevention of alcohol and drug problems among adolescents: Evaluating a Swedish version of the Strengthening Families Program
Avhandlingspresentation
5 jan 11 – Eva Skärstrand

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Socialmedicinsk tidskrift på nätet har genomslag i svensk hälsopolitisk debatt
- Mer än 25 000 besök på smt under första året på nätet
5 jan 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Drug use, mortality and outcomes among drug users in the general population and in methadone maintenance treatment
Avhandlingspresentation
5 jan 11 – Ingrid Davstad

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Forskargruppen, konferensprogrammet och akademisk utbildning i säkerhets-främjande arbete
Forskargruppen, konferensprogrammet och akademisk utbildning i säkerhets-främjande arbete
5 jan 11 – Lars-Gunnar Hörte, Bjarne Jansson och Leif Svanström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Obesity and stigma. Studies on children, adults and health care professionals
Avhandlingspresentation
5 jan 11 – Lena M Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
A Safe Community
– En hyllning till Leif Svanström
5 jan 11 – Bjarne Jansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Folkhälsan måste sättas i första rummet - statlig satsning krävs
Fler och fler länder uppvisar bättre folkhälsa än Sverige
5 jan 11 – Guldbrand Skjönberg och Leif Svanström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Building the basis for primary prevention: factors related to cigarette smoking and alcohol use among adolescents. (Så hindrar vi unga från att börja röka och dricka alkohol)
Avhandlingspresentation
5 jan 11 – Àlfgeir Logi Kristjánsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Adolescent alcohol use: Implications for prevention/ Alkoholbruk i ungdomsåren: Implikationer för prevention
Avhandlingspresentation
5 jan 11 – Anna-Karin Danielsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2011
Avhandlingar vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet åren 2008, 2009 och 2010
Avhandlingspresentation
5 jan 11 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Tema: Ragnar Berfenstam – en förgrundsgestalt i svensk socialmedicin
Ragnar Berfenstam, född 1916 och död 2009, var en av förgrundsgestalterna i den svenska socialmedicinen. Han var professor i ämnet i Uppsala under tjugo år. Hans liv och gärning har tidigare tecknats i minnesord både i Socialmedicinsk tidskrift (nr 5/2009) och på annat håll. Tidskriftens styrelse hade flera goda skäl när den beslöt att ge ut ett temanummer till Ragnar Berfenstams minne.
20 jun 10 – Björn Smedby

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Så fruktansvärt onödigt!
Om Ragnar Berfenstam och kampen mot barnolycksfall
20 jun 10 – Lars H Gustafsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Socialmedicinen i Sverige och arvet från Ragnar Berfenstam
Begreppet socialmedicin är mångtydigt och öppet för olika politiska och yrkesbetingade tolkningar. När det gäller dess tillämpning finns dock några ganska tydliga traditioner, där en linje präglas av mer eller mindre starka politiska syften medan en annan linje domineras av vetenskapliga strävanden. För den första linjen blev i Sverige Gunnar Inghe den obestridde ledaren medan Ragnar Berfenstam står som främste representanten för en primärt vetenskaplig inriktning. Respektive inriktning är sällan ensidig. Att välja socialmedicin som forskningsområde nästan förutsätter ett socialt engagemang. Och även de politiskt motiverade forskarna har i regel rättat sig efter sedvanliga vetenskapliga kriterier. Vårt land har så långt jag kunnat finna varit väsentligen förskonade från en sovjetisk lysenkoism.
20 jun 10 – Claes-Göran Westrin

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Ragnar Berfenstam – socialpediatriska pionjärinsatser och forskningens senare utveckling
Ragnar Berfenstam inledde sin karriär som barnläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han disputerade 1952 på pediatriska institutionen. Hans disputationsämne var hematologiskt och saknade anknytning till socialpediatriken. Men han bytte snart, tack vare sitt samhällsengagemang och sin omsorg om barns välfärd, inriktning. 1956 blev han docent i socialpediatrik, som berör sambanden mellan barns sociala villkor och hälsa. Några år senare kom han att tillhöra den första generationen av professorer i socialmedicin. De första årens insatser gällde det skadepreventiva området, som behandlas av Lars H Gustafsson på annan plats i detta nummer.
20 jun 10 – Claes Sundelin och Dagmar Lagerberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Internationella jämförelser av hälso- och sjukvårdssystem. Utvecklingen av modeller och metoder under ett halvt sekel
År 1962 fick dåvarande generaldirektören i Medicinalstyrelsen, Arthur Engel, besök av två amerikanska forskare med skandinavisk bakgrund. Odin Anderson var sociolog vid Chicago-universitetet och känd för breda intervjuundersökningar av den amerikanska befolkningens sjukvårdskostnader och vårdutnyttjande. Osler Peterson var läkare och forskare vid Harvard Medical School och en pionjär för studier av sjukvårdens kvalitet genom en stor undersökning av allmänpraktiserande läkare i North Carolina.
20 jun 10 – Björn Smedby och Ronald Andersen

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Internationella jämförelser av åtgärdbar dödlighet
Hälsan i befolkningen påverkas i hög utsträckning av den allmänna välfärds-utvecklingen och faktorer utan direkt inverkan av hälso- och sjukvården. Genom den medicinska utvecklingen har emellertid förutsättningarna att åtgärda olika sjukdomstillstånd förbättrats. För ett flertal sjukdomstillstånd kan förloppet påverkas med preventiva och terapeutiska insatser (1). Exempelvis har dödligheten i sjukdomar som hälso- och sjukvården bedömts kunna påverka förloppet av minskat kraftigare än dödligheten totalt i yngre åldersgrupper. Denna trend finns rapporterad från ett flertal västländer, däribland Sverige (2,3).
20 jun 10 – Ragnar Westerling

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Samverkan mellan primärvård och socialtjänst och primärvårdsforskningens framväxt
Under 1960-talet växte det fram en tanke om att skapa en brygga mellan den öppna sjukvården och kommunens sociala arbete för att få ett helhetsperspektiv på den vårdsökande individen. Dessa tankar låg även bakom sammanslagningen av tidigare Medicinalstyrelse och Socialstyrelse till den nya Socialstyrelsen 1968. I slutet av 1960-talet började primärvården organiseras i vårdcentraler. Fram till denna tid hade provinsialläkarna arbetat var för sig vid enläkarmottagningar, men vid vårdcentralen tjänstgjorde flera provinsialläkare tillsammans med distriktssköterskor och annan personal. Den första vårdcentralen startades i Dalby 1968. Ragnar Berfenstam tog initiativ till att pröva en närmare organisatorisk samverkan mellan socialtjänst och den öppna sjukvården vilket fick stöd hos Socialstyrelsen och ledde fram till Tierpsprojektet under medverkan av Landstinget i Uppsala län och Tierps kommun.
20 jun 10 – Per G Swartling och Kurt Svärdsudd

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Från omvårdnadsforskning till vårdvetenskap
Vid Svensk sjuksköterskeföreningens hundraårsjubileum i mars 2010 berättades det att det nu finns över ett tusen disputerade sjuksköterskor varav minst 60 är professorer. Med tanke på att den första sjuksköterskan disputerade först 1978, att de medellånga vårdutbildningarna kom in i högskolan först 1977 och att de inkluderades i den statliga högskolan först 1994 kan man tycka att det är tämligen raskt marscherat. Utvecklingen föregicks dock av en lång process.
20 jun 10 – Alice Rinell Hermansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Åldrandet och äldreomsorgens utveckling
Sverige har i några decennier varit det äldsta landet i världen sett till andelen mycket gamla personer i befolkningen. Idag (år 2011) – med över fem procent av befolkningen 80 år eller äldre – delar vi den tätpositionen med flera andra länder. Den höga andelen äldre i Sverige är dock historiskt sett en ny företeelse. Ökningen av antalet – och andelen – mycket gamla personer i befolkningen har framförallt skett efter 1960.
20 jun 10 – Mats Thorslund

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Hälsoekonomi
– en vetenskapsgren i tillväxt
20 jun 10 – Marianne Hanning

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Valfrihetsreformen och vårdgarantin
– vilken roll har läkarna för att förverkliga dessa reformer?
20 jun 10 – Ulrika Winblad

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Barnkvävning – vad döljer sig bakom diagnosen? Föredrag av Ragnar Berfenstam refererat av Bo Lindberg
Barnkvävning är ett ämne som blev aktuellt för mig redan på 1950-talet, när jag var läkare på barnkliniken i Uppsala. Jag fann i statistiken över vad spädbarn dött av, att det var ett förvånansvärt högt antal barn, ett 20–30-tal varje år i Sverige som dött av just kvävning. En del av dem var förklarliga; det var barn som kvävts av föremål som de fått i luftvägarna eller att de fått något som snört om halsen. Kvavde av mödrar eller amma, som det hette i kyrkoböckerna, ihjälliggning som det också ofta kallades förr i världen, var ett riktigt barnhälsoproblem.
20 jun 10 – Bo Lindberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Power of the pill: views about cardiovascular risk and the risk-reducing effect of statins
Avhandlingspresentation
20 jun 10 – Per Lytsy

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Life after a stroke event with special reference to aspects on prognosis, health and municipality care utilisation, and life satisfaction among patients and their informal caregivers
Avhandlingspresentation
20 jun 10 – Lena Olai

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Behaviours, beliefs and back pain. Prognostic factors for disability in the general population and implementation of screening in primary care physiotherapy
Avhandlingspresentation
20 jun 10 – Ingrid Demmelmaier

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Ragnar Berfenstams livsgärning speglar Socialmedicinens huvuduppgifter och vetenskapliga objekt
Ragnar Berfenstam var verksam som professor vid institutionen för socialmedicin i Uppsala från 1961 till 1980. I detta dubbelnummer av socialmedicinsk tidskrift framtonar en bild som visar en engagerad eldsjäl. Hans livsgärning visar också på socialmedicinens betydelse för bättre hälsa hos befolkningen.
20 jun 10 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala – en kort presentation
Den socialmedicinska institution där Ragnar Berfenstam var verksam är sedan 1998 integrerad i Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (IFV), som är en storinstitution inom Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet. Den består av 11 forskargrupper med olika profiler och inriktningar. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns följande grupper:
20 jun 10 – Marianne Carlsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Wish to be thinner. Development and prediction of disturbed eating: a longitudinal study of Swedish girls and young women
Avhandlingspresentation
20 jun 10 – Josefin Westerberg Jacobson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
A nationwide study of asthma and allergy in Swedish preschool children with special reference to environment, daycare, prevalence, co-ocurrence and incidence
Avhandlingspresentation
20 jun 10 – Kristina Bröms

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
Self-rated health with special reference to prevalence, determinants and consequences
Avhandlingspresentation
20 jun 10 – Christina Halford

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2010
International comparisons of health care systems: Conceptual and methodological developments over half a century
This paper builds on the health care systems comparisons undertaken by Ragnar Berfenstam and his colleagues in the 1960’s. It describes the orig-inal health systems model guiding that early work and a developed health systems model that we have constructed based on more recent international comparative health systems work. We provide examples to elucidate the orig-inal model and the developed model. Using a selective literature review we note changes and developments in comparative studies over the past 40 or 50 years. We conclude by suggesting the major advances in the field and continuing major challenges to doing international health systems comparisons.
20 jun 10 – Björn Smedby och Ronald Andersen

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI: konsekvenser för inlärning och hälsa
Sveriges regering har sedan den tillträdde 2006, betonat vikten av arbetslinjen. Därför är det av central betydelse att de eventuella hinder som finns för våra nya medborgare, speciellt med flyktingbakgrund, att ta sig in på den svenska arbetsmarkanden tas på allvar. För att kunna öka deras möjlighet att lära sig svenska behövs mer forskning om kopplingen mellan stressfaktorer i eftermigrationsskedet (post-migration stress), såsom språkinlärning och hälsorelaterad livskvalitet.
20 apr 10 – Tina Eriksson-Sjöö, Solvig Ekblad och Göran Kecklund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Jämlikhetsanden
Recension av boken ”Jämlikhetsanden - Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen”. Bokens författare: Richard Wilkinson och Kate Pickett Stockholm: Karneval förlag, 2010
20 apr 10 – Andreas Wilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process
Avhandlingspresentation
20 apr 10 – Åsa Tjulin

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Indoor Environmental Factors and Chronic Diseases in Swedish Pre-School Children – Risk factors and methodological issues investigated in a longitudinal study on airway diseases and autism spectrum disorders
Avhandlingspresentation
20 apr 10 – Malin Larsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Valmöjlighet inom konkurrensutsatt hemtjänst - Vem kan välja i praktiken?
Äldrevårdens drifts- och organisationsform har länge varit ämne för debatt och under senare år har det skett en tilltagande konkurrensutsättning, inte minst inom hemtjänsten. Argumenten bakom en marknadsanpassning av kommunal verksamhet stödjer sig på klassiska marknadsekonomiska teorier som säger att en producent som utsätts för konkurrens kommer att tvingas att styra sin produktion mot högre effektivitet och kvalitet genom att kunderna använder sin konsumentmakt. Samtidigt som man via kvalitetsförbättring får nöjdare kunder får man även en bättre fördelning av samhällets resurser i det att priskonkurrensen tvingar producenterna till effektivisering [1]. Kundens valmöjlighet och agerande kan således, enligt ovanstående resonemang, sägas utgöra den fundamentala drivkraften i ett ”win-win-system”.
20 apr 10 – Linnea Galle, Annamaria Brandén, Yngve Gustafson och Gösta Bucht

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Asylsökandes perspektiv på mat och hälsa
En kvalitativ studie om arabisk- och somalisktalande asylsökande i Stockholm
20 apr 10 – Madeleine Linder

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Med fokus på sjukhusclowner
Ett vårdgivarperspektiv
20 apr 10 – Lotta Linge

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Ansvar och prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Frågan om det personliga ansvaret skall få spela en roll i prioriteringsarbetet inom hälso- och sjukvården har under senare år livligt debatterats såväl i Sverige som i övriga världen.1 Prioriteringscentrum i Linköping har t.ex. argumenterat för att den som är ansvarig för sin ohälsa skall, under vissa förhållanden, ges en lägre prioritet i jämförelse med den som inte är ansvarig.2 Liknande, och betydligt mer långtgående åsikter, har även framförts på den internationella arenan (Knowles 1977, Scruton 2000, Segall 2009). Länder i vår närhet, som Tyskland och England, har dessutom tagit steg i riktningen mot införandet av dylika institutioner.
20 apr 10 – Karl Persson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Med Joker i leken. Om samspelet mellan människa med demens och vårdhund
”Titta vem som är här”. Den äldre kvinnan som kurar i sin säng vänder lite på huvudet och öppnar två svarta springor till ögon. Plötsligt brister hon ut i ett oväntat och lyckligt skratt. Valpen är liten och oemotståndlig. Hon vrider sig långsamt under täcket mot hundföraren och hennes lilla lurviga partner. Ett nytt skratt och ögonen blir större.” Vill du gå upp?” frågar hundföraren. Det är svårt att avgöra vad kvinnan som lider av mycket grav demens överväger. Hon brukar normalt försvara sig med slag och skrik när någon av personalen föreslår att hon ska stiga upp. Det var längesen hon sa något begripligt. Men den här valpen pockar på, den tänder en vilja i henne. Hon reser sig sakta upp till sittande. ”Vill du klappa honom?” Ja, det vill hon. Hon skrattar igen och visar att hon är med, att hennes ointaglighet är raserad.
20 apr 10 – Catharina Nord

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Barnhälsoteam: ett exempel på framgångsfaktorer för god samverka kring förebyggande arbete för barn
Barnhälsoteamet (BHT) är en samverkans modell mellan förskola/familjedaghem och barnhälsovården i en stad i mellan Sverige, med syfte att samverka kring barns speciella behov. Modellen är ett intersektoriellt och interprofessionellt samarbete med personal från kommun och landsting. BHT vänder sig till alla barn inskrivna i förskolan och familjedaghem inom kommunen, privata förskolorna ingår ej. Syfte med föreliggande studie var att undersöka de olika aktörernas syn på barnhälsoteamets arbete och att undersöka vilka faktorer som bidrar till god samverkan.
20 apr 10 – Clara Aarts och Marta Holm

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Vilsenhetens epidemiologi. En religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa
Avhandlingspresentation
20 apr 10 – Cecilia Melder

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Mitt hem är min borg: boendetrivsel och upplevd trygghet i olika typer av bostadsområden i Sverige
Avhandlingspresentation
20 apr 10 – Agneta Kullberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Stöd i vård utifrån ett hälsofrämjande synsätt
Att värna om utsatta grupper i samhället är ett viktigt åtagande i allt hälsofrämjande arbete. Detta åtagande är också centralt för socialmedicinsk forskning. En hörnsten inom socialmedicinen är hälso- och sjukvårdsforskning. Några perspektiv på denna forskning ges i detta nummer av socialmedicinsk tidskrift om ”Vård och stöd i Vård”.
20 apr 10 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2010
Vårdmatchning för ökad tillgänglighet och likvärdighet
Introduktion - problem med tillgänglighet1
20 apr 10 – Lars Nordgren, Anki Eriksson och Anders Morin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Tema: Hälsosamt åldrande
De flesta människor får uppleva hur det är att bli äldre. Att åldras innebär en hel del förändringar, både individuella förändringar och förändringar i omgivningen. Några av förändringarna är, exempelvis att den egna kroppens funktioner försämras, att arbetslivet upphör, att människor i nära relation liksom människor i utkanten av de närmaste blir sjuka och till och med dör. Allt detta är naturliga, men negativa ingredienser som ingår i och tillhör själva livet. Det är därför viktigt att investera i hälsosamt åldrande som motkraft till dessa negativa livshändelser.
20 mar 10 – Anita Larsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Äldres hälsa - en utmaning för Europa
Om erfarenheter från EU-projektet Healthy Ageing
20 mar 10 – Karin Berensson, Elisabet Olofsson och Therese Räftegård Färggren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Åldrandets villkor
Demografi
20 mar 10 – Åke Rundgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Äldre människor – en resurs diskriminerad inom och utom arbetslivet
”Varför är det finare att vara en gammal möbel än en gammal människa?” Ur en 12-årig pojkes uppsats
20 mar 10 – Barbro Westerholm

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Miljöer till stöd för hälsan
En miljö till stöd för hälsan
20 mar 10 – Helle Wijk

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Sociala relationer, socialt deltagande och hälsa bland äldre personer
Sociala relationer har en central plats i de allra flesta människors liv. Att känna sig behövd och älskad tillsammans med andra, med ömsesidiga skyldigheter och åtaganden är grundläggande för oss alla. Ett socialt deltagande har således ett starkt värde i sig, men är även betydelsefullt för hälsan samt möjligheten att klara det dagliga livet. En omfattande forskning har visat att fördelarna med ett socialt nätverk är brett och livslångt (Berkman m.fl. 2000).
20 mar 10 – Neda Agahi, Carin Lennartsson, Jenny Österman och Sven Erik Wånell

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Digitala spel en möjlighet till rehabilitering och social samvaro i särskilda boenden
Digitala spel inom äldrevården en verklighet eller en utopi? I dagens äldrevård ges oftast en bild av en grupp äldre som saknar meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Men hur ser en dag ut på ett äldreboende i Sverige, finns det utrymme för aktiviteter utöver det vardagliga såsom mat och personlig hygien? I massmedia har tv-spel och framförallt Nintendo Wii med bowling i spetsen lyfts fram som en tänkbar aktivitet på våra äldreboenden. Det som synts i media är pigga pensionärer som spela Wii i samlingssalen (Figur 1), men fungerar Wii och andra tv-spel även på ett särskilt boende där det huvudsakligen bor äldre personer med en demenssjukdom?
20 mar 10 – Christel Borg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Konstkultur för ett hälsosamt åldrande
Konstkultur har under de senare åren blivit viktiga inslag i verksamhet och debatt om hälsa. Det kan bero på samstämmigheten i de framsteg som gjorts inom forskningsfältet, vilka ger starka belägg för att människors hälsa och välbefinnande påverkas positivt då de ägnar sig åt konstkultur aktiviteter. Med konstkultur avses i detta sammanhang konstformerna musik, dans, bildkonst, skönlitterära verk, teater, film samt drama. Avgränsningen till dessa områden har sin förklaring i att det finns forskningsstudier som visar att dessa konstkulturella aktiviteter har effekt på fysiologiska och psykologiska system.
20 mar 10 – Britt-Maj Wikström

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Livskvalitet och meningsfull vardag för demensdrabbade på vård- och omsorgsboenden
– En studie av omsorgspersonalens upplevelser
20 mar 10 – Marjo Tuomi

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Hälsosamtal med 75-åringar i hemmet - en viktig del av distriktssköterskans förebyggande arbete
Förebyggande hembesök för att främja äldres hälsa har de senaste 20 åren rönt stor uppmärksamhet och dess effekter har diskuterats. Flera metaanalyser och forskningsöversikter visar att funktionsförmågan ökar och mortaliteten minskar om hembesöken är strukturerade, vänder sig till ”yngre äldre”, om riskfaktorer identifieras och om hembesöken inte är en engångsföreteelse utan följs upp (Huss, Stuck, Rubenstein, Egger, & Clough-Gorr, 2008). Hembesökarens professionella kunskap och utbildning synes också ha positiva effekter (Sahlen, Dahlgren, Hellner, Stenlund, & Lindholm, 2006; Vass, Avlund, Hendriksen, Philipson, & Riis, 2007). Forskning som bygger på en försöksverksamhet i Nordmaling tyder på att de förebyggande hembesöken kan vara hälsoekonomiskt lönsamma då kostnaderna för de förebyggande hembesöken var mindre än kostnader för de äldres ohälsa (Sahlen, Lofgren, Mari Hellner, & Lindholm, 2008).
20 mar 10 – Helena Sherman, Anita Karp, Susanne Söderhielm-Blid och Sven Erik Wånell

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
PASEO – ett EU-projekt med fokus på fysisk aktivitet för inaktiva äldre människor
Det finns idag övertygande vetenskapliga bevis för nyttan av fysisk aktivitet oavsett ålder. Steven Blair, en av de mest framstående forskarna inom området, menar att fysisk inaktivitet är 2000-talets största folkhälsoproblem (1).
20 mar 10 – Kerstin Frändin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Kraft i åren – hälsomotion för äldre
Rörelseförmågan är en av de viktigaste faktorerna som inverkar på äldres autonomi och livskvalitet (Karvinen 2010, Ojala 1989). Så länge den äldre personen ännu kan röra sig har han eller hon bättre förutsättningar att sköta de dagliga sysslorna i hemmet, använda fortskaffningsmedel för att ta sig till olika sociala aktiviteter samt promenera i parker och naturområden. Motion och utomhusvistelse främjar inte bara den fysiska funktionsförmågan utan har omfattande hälsoeffekter.
20 mar 10 – Elina Karvinen och Anneli Sarvimäki

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
”Fysisk aktivitet: Ett av de enklaste sätten att skydda hjärna och hjärta hos äldre?”
Fysisk aktivitet och psykologisk hälsa
20 mar 10 – Magnus Lindwall

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Hälsosamt åldrande – kräver aktivt ansvar av många aktörer
Samhällen som aktivt främjar hälsa hos de äldre kommer att spela en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och bibehållen produktion i ett åldrande Europa. Men konceptet ”hälsosamt åldrande” eller ”åldrande med hälsa” har ännu inte fått tillräckligt stor och heltäckande uppmärksamhet i politiken.
20 mar 10 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Aktiv och frisk eller frisk och aktiv?
Äldre personers fritidsaktiviteter och sambandet med hälsa
20 mar 10 – Neda Agahi

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2010
Tobaks- och alkoholprevention – viktigt också för äldre
Riksdagen antog i mars 2003 strategin ”Mål för folkhälsan” (1). I syfte att förbättra folkhälsan och minska sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper fastslogs i detta beslut ett övergripande folkhälsomål, vilket involverar ett stort antal politiska områden i folkhälsoarbetet. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I riksdagsbeslutet framhölls vikten av att folkhälsan förbättras särskilt för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa.
20 mar 10 – Bengt Wramner

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Sjukdom, sjukroll och sjukdomsidentitet. Observationer från Lundbypopulationen.
Ett urval av 29 fall (14 män, 15 kvinnor) ur Lundbymaterialet har följts upp med intervjuer och registerdata från åren 1947 -1997 för att studera sjukdom, sjukdomsupplevande och sjukdomsidentitet i ett livsloppsperspektiv.
3 mar 10 – Leif Öjesjö

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
”MAN FÅR GÖRA SIN EGEN MASK”
Den skapande processens betydelse för hälsa och livskvalitet hos människor med kognitiva funktionshinder
3 mar 10 – Åsa Svensson och Eva Mjönes

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Kampen om sjukfrånvaron. En samhällspolitisk studie, samtidigt en millenniumthriller!
Recension av boken ”Kampen om sjukfrånvaron” Bokens författare Björn Johnson. Lund: Arkiv förlag, 2010
3 mar 10 – Åke Thörn

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Musik och folkhälsa
Musik som känsloförstärkare
3 mar 10 – Töres Theorell

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Musik, en omvårdnadshandling
”Musiken förflyttar dina tankar och jag kan få slappna av och dämpa mina smärtupplevelser” (Nilsson 2003)
3 mar 10 – Ulrica Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Kultur och hälsa – en inte alldeles oproblematisk relation
Första gången jag kom att fundera närmare över förhållandet mellan kultur och hälsa var i början av 1970-talet. 68-vänsterns hyllande av kulturen som vapen ersattes då av en ännu mer allmänt omfattad föreställning att man skulle må bättre av att läsa böcker eller gå på teatern. Jag stördes av att så få ifrågasatte den tanken utan tvärtom gav den en generell tillämpning. Jag kunde ju själv se att många faktiskt mådde sämre sedan de läst upprörande skildringar av mänsklig olycka. Att på scenen se Strindbergs Dödsdansen eller O´Neills Lång dags färd mot natt framföras av Dramatens främsta skådespelare ledde inte omgående till förlösning och happy end för de äkta makar som kände igen sig själva i pjäsen. Och om kultur skulle ge välbefinnande borde ju konstnärer av alla slag, de som yrkesmässigt fick ägna sig åt kultur, vara mera harmoniska och må bättre än andra.
3 mar 10 – Bengt Göransson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Aggressiv musik som copingstrategi
Vissa psykologer och terapeuter (Wheeler et al. 2003; Ikonomidou et al. 2004; Groen 2007) ser musik som ett värdefullt terapeutiskt verktyg för att minska oro och spänningar, samt vid smärthantering och avslappning. Att lyssna på klassisk musik och, annan lugn och rofylld musik, har länge ansetts ha en harmoniserande och lugnande effekt på människor i krissituationer. Aggressiv musik är ingen lugn musik. Den förknippas ofta med aggressivitet och våld (anderson 2003, Chen et al. 2006). Utifrån två fallbeskrivningar hämtade från en studie som fokuserar på musikens roll för personer som drabbats av cancer, diskuteras aggressiv musik som copingstrategi.
3 mar 10 – Fereshteh Ahmadi och Maria Norberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Konstbilden i vårdarbetet, ett kommunikativt redskap
Inledning Måleri, drama, dans och musik var självklara delar av vardagslivet i det antika Grekland. Det fanns en naturlig länk mellan konsten och livet. På de vackrast belägna platserna lät man uppföra kurorter. Patienterna erbjöds både teater-och musikunderhållning. De hade också tillgång till museer och i biblioteken fanns ett antal studieplatser. (Aristoteles, 1988) Konstens betydelse för både psykiskt välbefinnande och fysisk hälsa löper således som en röd tråd från det antika Greklands filosofer – och kanske ändå längre bakåt i människans historia – till dagens forskning. Emellertid, vi får hålla i minnet att konsten inte enbart har varit ett medel i kampen för kunskap och insikt utan också för att förtrycka människor.
3 mar 10 – Britt-Maj Wikström

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Sagostund på biblioteket - kulturellt kapital för de minsta
Bakgrund: De senaste åren har allt fler forskare intresserat sig för kopplingen mellan kultur och hälsa [1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11]. Det finns dock många aspekter som ännu är outforskade, inte minst då det gäller barn. Den här studien har fokuserat på individens kulturella kapital som kan fungera som verktyg för att öka hälsan [12]. Forskning om barnbibliotek/ sagostund med inriktning mot hälsa har inte hittats, däremot forskning om barn och böcker med inriktning på läsförståelse i skola och förskola [13], folkbildning [14], samt barnbibliotekariers arbetssituation [15,16].
3 mar 10 – Sara Borg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen
Under flera decennier kring mitten av 1900-talet spelade det gifta paret Axel Höjer (1890-1974, läkare, forskare och generaldirektör för Medicinalstyrelsen 1935-1952) och Signe Höjer (1896-1988, sjuksköterska, socialarbetare, fredsaktivist, politiker, utredare och författare) viktiga roller i den svenska samhällsdebatten och även internationellt. De strävade redan från början efter att samordna sitt arbete, och framhöll gång på gång folkhälsan som en grundpelare i de välfärdssamhällen som höll på att konstrueras.
3 mar 10 – Annika Berg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Ett starkt reportage om flykt, asyl och hjälpare
Recension av boken ”Vinna eller försvinna – om flykt, asyl och hjälpare” Bokens författare: Annette Rosengren Stockholm: Carlssons bokförlag, 2009
3 mar 10 – Solvig Ekblad

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Recensionen: Elevhälsa börjar i klassrummet
Bokens författare: Lars H Gustafsson Studentlitteratur, Lund 2009.
3 mar 10 – Kristofer Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Kultur som förändringsinstrument för bättre folkhälsa
José Antonio Abreu, polarpristagare år 2009, har i 35 år visat vilken social-och politisk utvecklingskraft som finns inom musiken som kulturyttring. Abreu har byggt upp El Sistema med socialt inriktade musikskolor för fattiga barn i urbana slumområden eller på landsbygden i Venezuela. Det är ett kraftfullt exempel på den sociala förändringskraft för bättre hälsa som finns i musiken. Idag ingår mer än 300 000 barn från social låg-och medelklass enligt Abreu i dessa musikskolor för främst klassisk musik. Ett exempel från El Sistema är dirigenten Gustavo Dudumel som under några år var ledare för Göteborgssymfonikerna.
3 mar 10 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2010
Att återvända till livet
Några tankar om en hälsofrämjande hälso-och sjukvård
3 mar 10 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2010
Politisk ideologi och utformning av hälso- och sjukvårdssystem
Hälso- och sjukvårdssystem är mycket komplexa. För att beskriva systemen och kunna jämföra dem har modeller utvecklats av fr.a. statsvetare och socialmedicinare under de senaste åren. Komplexiteten styrs av politisk ideologi samt institutionella och professionella komponenter. I den nordiska diskussionen om jämlikhet i hälsa och vårdutnyttjande har statsvetaren Signild Vallgårda vid Institut for Folkesundhedsvidenskab argumenterat för att det inte finns en enhetlig nordisk modell.
5 jan 10 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2010
Förord: Gemensam Välfärd
Gemensam Välfärd, GV, är en ideell, partipolitiskt obunden nätverksorganisation som startade 2005 och arbetar för att försvara och utveckla den gemensamma välfärden som alltmer hotas av olika former av privatisering. GV finns på flera orter i Sverige och arbetar genom medlemsmöten, studiecirklar, bokbord, speciella nätverksgrupper, upprop, offentliga seminarier och hearings, rapporter mm. Mer information finns på GV:s hemsida: www.gemensamvalfard.se
5 jan 10 – Vårdnätverket Gemensam Välfärd Stockholm

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2010
Förord LO-distriktet i Stockholms län
Fackföreningarna inom LO-distriktet i Stockholms län är djupt oroade över den orättfärdiga samhällsutvecklingen och vill medverka till att uppmärksamma denna.
5 jan 10 – LO-distriktet i Stockholms län

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2010
Vård på lika villkor -drivkrafter och motkrafter
1. Den ojämlika sjukvården I dagens Sverige anser alltfler att de helt eller delvis har tillgång till den vård de behöver. Denna andel har mellan 2004 och 2008 ökat från 69 procent till 77 procent (SKL:s Vårdbarometer 2009). Detta är givetvis en positiv utveckling. Samtidigt är det alarmerande att närmare en fjärdedel av befolkningen fortfarande anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. En rad studier visar att dessa otillfredsställda vårdbehov oftast finns bland låginkomstgrupper som generellt sett har mycket större behov av vård än resten av befolkningen. Den offentligt finansierade sjukvården präglas av markanta och i vissa fall ökande sociala skillnader både när det gäller tillgänglighet och kvalité.
5 jan 10 – Göran Dahlgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Förord
Detta temanummer syftar till att förmedla olika perspektiv på området försäkringsmedicin, visavi de förändringar som skett under de senaste åren i den svenska sjukförsäkringen och i administrationen av densamma. De förändringar som genomförts, såväl i lagstiftning som i praxis, engagerar många. Temanumret innehåller artiklar som är skriva av praktiker i myndigheter och forskare inom området.
10 okt 09 – Elsy Söderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Sjukfrånvaro och socialföräkringssystemet
Debatten om sjukfrånvaro har varit intensiv under de senaste åren. Ohälsotalet ökade från mitten av 1990-talet fram till 2003, främst till följd av att fler personer blev långtidssjukskrivna. Den ökade sjukskrivningen tolkades som ett samhällproblem som krävde olika lösningar.
10 okt 09 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Försäkringsmedicinsk kompetens hos Försäkringskassan, några utvecklingsperspektiv
Bakgrund I och med att Försäkringskassan har etablerat en ny myndighetsstruktur har uppdraget för de tidigare försäkringsläkarna förändrats. Ett av syftena med den nya myndigheten var och är att minska variationen i sjukskrivningsmönster samt bidra till att det så kallade ohälsotalet kan ligga på en långsiktigt stabil nivå [1].
10 okt 09 – Siwert Gårdestig och Eva Alner Liljedahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Evidensbaserad folkhälsa: är den möjlig? Om värderingar, vetenskap och dynamiska effekter.
Inledning Evidensbaserad medicin (EBM) innebär att vård och behandling av den enskilda patienten bör ske på grundval av vetenskap och beprövad erfarenhet. En definition av EBM lyder: ’integrating individual clinical expertise with the best available external evidence from systematic research’ (Sacket et al., 1996).
10 okt 09 – Anders Jeppsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Den försäkringsmedicinska bedömningen i gränssnittet mellan medicin, försäkring och arbetsliv
Interventioner för ökad kvaliteten i läkares arbete med sjukskrivning
10 okt 09 – Elsy Söderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Det första Magisterprogrammet i försäkringsmedicin - Nu har vi ett gäng försäkringsmedicinska pionjärer!
Försäkringsmedicinska frågor har för många människor en central del för deras livsvillkor och hälsa, och en mycket stor andel av läkare och andra professionella ställs dagligen inför att hantera försäkringsmedicinska frågeställningar, ofta utan att ha tillräcklig kompetens för detta (1-5). Försäkringsmedicin som ämne och verksamhetsområde får allt större betydelse inom hälso- och sjukvård, inte minst mot bakgrund av möjliga negativa konsekvenser av sjukskrivning och förtidspension för individer och samhället i stort.
10 okt 09 – Kristina Alexanderson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Ett litet steg för läkarkåren – ett stort steg för sjukskrivningsprocessen
Få saker har debatterats så mycket senare år som den svenska sjukfrånvaron och dess orsaker. Inte minst har läkarkåren och dess betydelse för sjukskrivningspraxis diskuterats (1). Med, ibland väl schablonmässigt tonfall, har hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivningar beskrivits som närmast oengagerat och slarvigt.
10 okt 09 – Jan Larsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Kan jag få ett läkarintyg? - Erfarenheter av telefonrådgivning i primärvården
Bakgrund Rapporteringen kring sjukskrivningspraxis, alltså hur professionella inom t.ex. hälso- och sjukvård, försäkringskassa, arbetsliv och arbetsförmedling i sitt yrke hanterar sjukskrivningsärenden, är relativt sparsam. De vetenskapliga studier som finns visar att arbetet med sjukskrivning och beviljandet av ersättning är en arbetsuppgift som upplevs som problematisk både av professionella inom hälso- och sjukvård och handläggare på Försäkringskassan.
10 okt 09 – Ulrika Müssener och Catarina Linderoth

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Att ta tillvara förmåga trots begränsning - intervention med case management metodik
Bakgrund Renodling av sjukförsäkringen Sjukskrivning är en vanlig åtgärd inom hälso- och sjukvården, samtidigt som Socialstyrelsen konstaterat [1, 2] att arbetet med sjukskrivningar, som en av hälso- och sjukvårdens möjliga åtgärder att vidta i samband med vård och behandling av en patient, ska kvalitetssäkras och bedömas utifrån samma kriterier som annan vård och behandling.
10 okt 09 – Elsy Söderberg och Heléne Thomsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Helse-, sykdoms- og arbeidsevnebe-greper i den nye arbeids- og velferdsetaten i Norge
Bakgrunn For tiden gjennomføres den største organisatoriske reform i den norske velferdsstatens historie, NAV-reformen. NAV står for Ny arbeids- og velferdsetat. I løpet av 2009 ble den statlige sosialforsikringen (”trygden”) og arbeidsformidlingen (”aetat”) slått sammen med store deler av den kommunale sosialtjenesten til ett eller flere NAV-kontorer i alle landets kommuner. Det hevdes politisk at med dette er forutsetninger etablert for individuelt orientert og effektiv gjennomføring av arbeidslinjen. Arbeidsevnebegrepet og en ny arbeidsevnemetodikk får sentral betydning.
10 okt 09 – Hans Magnus Solli

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Sjukförsäkringen – ett decennium av förändring
Den som följt debatten kring sjukförsäkringen vet att det senaste decenniet har varit turbulent. I slutet på 1990-talet började ohälsotalet (se faktaruta 1) stiga som ett uttryck för att fler individer fick ersättning från sjukförsäkringen. Ökningen berodde främst på att fler personer blev långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Medan depression och ångest sedan länge är välkända och etablerade tillstånd, tycktes den nytillkomna ökningen i ohälsa delvis vara av annan karaktär.
10 okt 09 – Per Lytsy, Ann-Sophie Hansson och Ingrid Anderzén

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Tandläkares (il)lojalitet med folktandvården
Bakgrund För att verksamheten i folktandvården ska fungera är tandvårdschefer och klinikchefer beroende av att tandläkare är lojala och ställer upp för organisationen. De är beroende av att tandläkare dels är produktiva så att verksamheten kan vara kostnadseffektiv, dels ger god omvårdnad och utför tandvård som bidrar till att patienter kan ha en god munhälsa, vilket är viktiga mål för folktandvården. Det går emellertid inte att ta tandläkares lojalitet för given. Tandläkare kan uppleva en konflikt mellan att å ena sidan tjäna pengar och hinna behandla så många patienter som möjligt och att å andra sidan utföra god tandvård och ge god omvårdnad.
10 okt 09 – Cecilia Franzén

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Rettferdighet og objektivitet i trygdemedisinske uførhetsvurderinger
AVHANDLINGSPRESENTATIONER
10 okt 09 – Hans Magnus Solli

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Domestic workload and multiple roles - epidemiological findings on health and sickness absence in women
AVHANDLINGSPRESENTATIONER
10 okt 09 – Carin Staland Nyman

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2009
Physician Sickness Certification Practice focusing on views and barriers among general practitioners and orthopedic surgeons
AVHANDLINGSPRESENTATIONER
10 okt 09 – Malin Swartling

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Socialmedicinens väg till specialitet
Hur det hela började Läkaryrket var länge sparsamt reglerat från statens sida. Under lång tid räckte det att ha medicine doktorsexamen och kirurgie magisterexamen för att få rätten att verka som läkare i Sverige. Först 1915, i och med att vi fick en lag om behörighet att utöva läkekonsten [1] fick vi ett klarare regelverk.
20 aug 09 – Urban Janlert

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Socialmedicin som medicinsk specialitet
Den socialmedicinska specialiteten har de senaste åren etablerat sin ställning i olika styrdokument för hälso- och sjukvården. I praktiken behöver emellertid specialiteten få ett tydligare uppdrag i den svenska hälso- och sjukvården. För att uppnå europeisk standard skulle också antalet specialister i socialmedicin behöva utökas.
20 aug 09 – Ragnar Westerling

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Socialmedicin och rättvis vård
Socialmedicin och rättvis vård Rättvis vård är en viktig uppgift för socialmedicinen att bevaka, inte minst nu när den svenska hälso- och sjukvården genomgår stora förändringar – vem kommer att gynnas av dessa, och än mer viktigt: kommer några att missgynnas?
20 aug 09 – Bo Burström

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Socialmedicin – ett stöd för utsatta
Historik Det har sannolikt i alla tider funnits läkare som behandlat och vårdat människor tillhörande samhällets mest utsatta grupper. Fattigläkare kallades de läkare som under 1700- och 1800-talet tillsattes av myndigheterna i Stockholm och betalades av det allmänna för att gratis behandla medellösa sjuka [1].
20 aug 09 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Den socialmedicinska specialisten - en viktig aktör i utvecklingen av en hälsoorienterad hälso- och sjukvård.
Hälsoorientering av hälso- och sjukvården, vad och varför
20 aug 09 – Margareta Kristenson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Återupprätta socialläkarna!
Socialmedicin handlar enligt min mening om insikten att hälsans viktigaste bestämningsfaktorer är strukturella och att rätten till bästa möjliga hälsa är ojämnt fördelad.
20 aug 09 – Gunnar Ågren

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Varför specialist i Socialmedicin?
Vad fick mig att fundera över Socialmedicin som möjlig specialitet?
20 aug 09 – Robert Irestig

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Samarbete i Europa - specialiteten i socialmedicin gäller i hela EU!
Det europeiska samarbetet inom folkhälsoområdet utvecklas allt mer. Många folkhälsofrågor är internationella och i vår del av världen påverkas de bland annat av välfärdsutvecklingen inom EU. Det vetenskapliga och pedagogiska utbytet inom EU-området får också allt större betydelse.
20 aug 09 – Ragnar Westerling

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Kan en kortkurs i mindfulness ge långtidseffekt och sänka stressnivån?
På senare år har mindfulness blivit en betydelsefull komponent i flera framgångsrika terapiformer, såsom i Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), ett behandlingsprogram enligt manual som kan användas för vitt skilda typer av problem och som fungerat som modell för många andra behandlingsprogram med mindfulness, (Kabat-Zinn, 1990).
20 aug 09 – Ylva Liander Ankarcrona, Hugo Norell, Åsa Sandberg, Åsa Wulfsberg och Ann Frodi

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Hemlösas hälsa och dödlighet utifrån ett genderperspektiv
En socialmedicinsk avhandling vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, om hemlösas hälsa och dödlighet visar att risken för 1704 hemlösa (20% kvinnor) att vårdas på sjukhus för fysiska sjukdomar (1996-2002) var dubbelt så hög som för män och kvinnor i den allmänna befolkningen, men 13 till 21 gånger så hög när det gällde psykiska sjukdomar, inklusive alkohol och droger.
20 aug 09 – Ulla Beijer

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Avhandlingspresentation: Economic Evaluation of Public Health Programmes –Constraints and Opportunities
Beslutsunderlag inom hälsosektorn bör inkludera ekonomiska utvärderingar av folkhälsoprogram, så att dessa inte nedprioriteras utan goda skäl. Det första syftet med denna avhandling är därför att undersöka kostnadseffektiveten i tre folkhälsoprogram som genomfördes i Stockholms län under åren 1995-2004. Programmen representerar olika epoker i folkhälsoarbetets utveckling, från individinriktade insatser inom hälso- och sjukvården till lokalområdesbaserat folkhälsoarbete som söker skapa hälsofrämjande miljöer.
20 aug 09 – Pia Johansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Debatt: Läs och skrivsvårigheter inom Sfi, funktionshinder och/eller omständighet?
Syftet med den genomförda studien var att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi1, har svårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger/skolledare där identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter. Om så är fallet, vilka funktionshinder är det man ”ser”?
20 aug 09 – Annelie Larsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Recension: Varför glömmer Swärd bort vissa hemlöshetsperspektiv?
Professor Hans Swärd vid Socialhögskolan i Lund har skrivit boken ”Hemlöshet”, vars första upplaga kom ut 1998 och den andra 2008, utgiven av Studentlitteratur. I förordet till den andra upplagan skriver Swärd att han vill ”göra en rejäl omarbetning och uppdatering av boken” samt ”ge en översiktlig beskrivning av hemlöshetsfrågan utifrån olika perspektiv.”
20 aug 09 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Svar till recensionen
Ett samhällsproblem kräver i första hand samhälleliga lösningar
20 aug 09 – Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Recension: Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia
Bokens författare: Karl Grunewald Gothia förlag, 2009
20 aug 09 – Ylva Arnhof

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Recension: Melankoliska rum. Om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid.
Bokens författare: Karin Johannisson Falun: Albert Bonniers förlag, 2009
20 aug 09 – Andreas Wilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Recension: Kan man förstå socialt arbete?
Recension av boken ”Förstå socialt arbete” författad av Bengt Börjeson. Malmö: Liber AB, 2008.
20 aug 09 – Ulla Beijer

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Till minne av Ragnar Berfenstam
Professor emeritus Ragnar Berfenstam, Uppsala, har avlidit vid 93 års ålder.
20 aug 09 – Björn Smedby, Claes Sundelin, Claes-Göran Westrin, P Owe Petersson och Martin H:son Holmdahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Vilken idag levande svensk läkare har räddat flest liv?
Ibland ställde vi frågan så till läkarstudenterna. Men sedan måndagen 28 september 2009 har frågan fått ett annat svar. Ragnar Berfenstam, en av förgrundsgestalterna inom den svenska socialmedicinen har dött vid 93 års ålder.
20 aug 09 – Anne Hammarström och Urban Janlert

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2009
Socialmedicinsk tidskrift möter framtiden
smt 85 års jubilerar
20 aug 09 – Bo J A Haglund, Redaktör

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Suicid efter suicidförsök – prognosen beror på psykiatrisk diagnos
Bakgrund Suicidtalen har sjunkit i vårt land sedan 1980-talets början. Däremot har antalet suicidförsök inte minskat – tvärtom ser man en påtaglig ökning av vård för suicidförsök hos unga människor sedan början av 2000-talet, framförallt hos kvinnor (Socialstyrelsen, 2009). Detta är ett av motiven att intressera sig för suicidförsök.
20 apr 09 – Dag Tidemalm och Bo Runeson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Unga inneliggande patienter med självdestruktivt beteende
Introduktion Självskadebeteende är ett fenomen som ökat hos framför allt unga kvinnor de senaste åren. En undersökning av skolelever visade att var tredje flicka i 15-årsåldern hade tankar på att skada sig själv (1). Med självskada menas att skära eller rispa sig, bränna sig eller på annat sätt tillfoga sig kroppslig skada. Det görs inte i suicidsyfte utan i ångestlindrande syfte och för att omvandla inre psykisk smärta till yttre, så att den yttre kontrollerbara smärtan avlastar den inre okontrollerbara smärtan.
20 apr 09 – Margareta Samuelsson, Lena Eidevall, Lil Träskman-Bendz, Agneta Öjehagen och Ralf Jensen

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Metaforer noen dør med
Introduksjon Heroinavhengighet og selvmordsadferd representerer omfattende utfordringer og problemer for individer, grupper og samfunn (1,2). Epidemiologisk rammes menn i større omfang og med livstruende konsekvenser (3).
20 apr 09 – Stian Biong

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Suicid och suicidprevention inom järnvägstrafik
Bakgrund Självmord framför tåg är något som ökat i takt med tågtrafikens utbyggnad. Inom EU uppskattas självmorden till ca 70 % av alla skadedödade där tåg är inblandade (Lundström, 2008). Detta gör självmord till ett betydande säkerhetsproblem inom järnvägstrafiken. Händelserna innebär också ett framstående arbetsmiljöproblem för lokförare och andra berörda yrkesgrupper.
20 apr 09 – Helena Rådbo och Ragnar Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Ett år efter folkhälsopropositionen – hur har det gått?
Maria Larsson, Äldre-och folkhälsoministern, svarar på tre frågor
20 apr 09 – Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Selvmordsforebygging ved regionalt senter i helseregion øst i Norge
Bakgrunn Selvmord er et folkehelseproblem og en utfordring for samfunnet. Dermed må forebygging forstås som en samfunnsoppgave som krever innsatser fra mange personer og faggrupper. Samtidig tyder mye på at offentlige helsetjenester ikke har lykkes i å forebygge selvmord og selvmordsforsøk (Linehan, 2008).
20 apr 09 – Georg Schjelderup, Randi Andenæs och Nils Petter Reinholdt

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Svenska kyrkans arbete med suicidprevention
My grip on life is rather loose…. - Om den själavårdande processen när livet har berövats allt värde och allt hopp. Om tro som identifikation och vändpunkt i det suicidala förloppet.
20 apr 09 – Conny Brandell, Else-Marie Törnberg och Jakob Lindkvist

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Organiserad suicidprevention* -Ett inlärningsperspektiv och en projektkatalog
Nationell struktur Suicidpreventionen har sin startpunkt i de efterlevandes lidande och deras hopp om en förbättrad suicidprevention. Den utvecklas genom många olika initiativ och många människors djupa engagemang. Litet vildvuxet kan man tycka ibland. Nu finns emellertid ett skelett till en nationell struktur, uppdelad på fem olika nivåer.
20 apr 09 – Margit Ferm

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Suicidprevention och trygghet
Sorgen ”Är det inte tungt att arbeta med så svåra frågor som suicidprevention?”
20 apr 09 – Jan Beskow och Bo Runeson, Temaredaktörer

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Debatt: Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention
Insatser på individ-och på samhällsnivå
20 apr 09 – Sven Bremberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Debatt: Sverige inte intresserat av världens främsta suicidpreventiva program
På 20 år har självmorden i Miami bland ungdomar under 20 år minskat från 8/100 000 till 0,5/100 000. Detta genom att politiker satsat på fler specialutbildade kuratorer som undervisar i livskunskap, från förskolan och genom hela skoltiden. Men i Sverige är vi inte intresserade.
20 apr 09 – Alfred Skogberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Debatt: Ett psykiatriskt perspektiv på suicidprevention
Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ! Endast en sak kan du göra: En annan människa väl. Men detta är redan så mycket Att själva stjärnorna ler. …. (Stig Dagerman 1954)
20 apr 09 – Bo Runeson och Marie Dahlin

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Debatt: Kognitiv Suicidprevention -Ett nytt sätt att förstå suicidalitet
Det är märkligt hur lång tid det tar innan nya forskningsrön börjar användas mer allmänt i klinisk verksamhet. Kognitiva och beteendeinriktade terapier, KBT, började utvecklas i USA på 1960-talet. Terapiformerna har en stark vetenskaplig förankring, är inriktad på det som går att förändra och strävar efter effektivitet. Ändå dröjde det ända till 2004/2005 innan den fick sitt erkännande i Sverige. Nu har socialstyrelsen i sina riktlinjer för ångest och depression slagit fast att KBT skall vara förstahandsalternativ i behandlingen av de flesta av dessa tillstånd.
20 apr 09 – Jan Beskow

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2009
Recension: Icke som en annan människa – Psykisk sjukdom i mötet mellan psykiatrin och lokalsamhället under 1800-talets andra hälft.
Cecilia Riving Hedemora/Möklinta: Gidlunds förlag, 2008 Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Historiska Institutionen.
20 apr 09 – Andreas Wilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering, som detta temanummer handlar om, syftar till att hjälpa människor som p.g.a. ohälsa står utanför arbetslivet att återkomma i arbete. Mer än en halv miljon människor i Sverige hade vid utgången av 2008 sjukersättning, dvs. de hade bedömts ha permanent eller långvarig ohälsa som gjorde dem oförmögna att arbeta.
20 mar 09 – Gun Johansson och Kerstin Ekberg, Temaredaktörer

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering
Bakgrund Den styrande principen för socialförsäkrings- och arbetsmarknadspolitiken i Sverige är den så kallade arbetslinjen. Arbetslinjen bygger på att alla har rätt till ett arbete, men också att man har en skyldighet att försörja sig om inte arbetsmarknadsmässiga eller medicinska skäl hindrar detta.
20 mar 09 – Kerstin Ekberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Begreppet arbetsförmåga
Inledning En stor del av befolkningen är varje dag frånvarande från sitt arbete och sjukskrivna därför att de är (eller känner sig vara) oförmögna att utföra sitt arbete på grund av sjukdom, skada eller defekt. Detta är ett stort existentiellt problem för de drabbade personerna och för deras anhöriga.
20 mar 09 – Lennart Nordenfelt

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Med arbetsförmåga, utan anställningsbarhet1
Arbetslös av arbetsoförmåga Malin är knappt 40 år och arbetsoförmögen på grund av ”utbrändhet”. Hon har arbetat som receptionist och varit anställd inom vården. Hennes arbetsoförmåga uppstod då hon studerade vid komvux för att förbereda sig för högskolestudier i folkhälsovetenskap, samtidigt som hon arbetade som personlig assistent.
20 mar 09 – Daniel Melén

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete?
Bakgrund Trots höga samhälleliga kostnader för sjukskrivningar både räknat i mänskligt lidande och i kronor så har faktorer som påverkar den sjukskrivne att återvända till arbete inte studerats i tillräckligt stor utsträckning. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen syftar i huvudsak till att personer ska återfå förmåga och förutsättningar att förvärvsarbeta. Flera rehabiliteringsprogram har utarbetats, men få insatser har visat sig vara effektiva på längre sikt. Kunskapen om vad som är en optimal sjukskrivning är generellt svag.
20 mar 09 – Ulrika Müssener, Tommy Svensson och Elsy Söderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Återgång i arbete efter en längre sjukskrivning
Det övergripande målet med arbetslivsinriktad rehabilitering är att så många som möjligt ska kunna försörja sig genom eget förvärvsarbete. Det goda arbetet ger inte bara egen försörjning utan möjligheter till social gemenskap, personlig utveckling och ger oss en stor del av vår identitet i samhället.
20 mar 09 – Bodil Heijbel och Malin Josephson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Anpassningar av arbetet vid ohälsa
Inledning Hög utslagning från arbetslivet p.g.a. ohälsa kan spegla en bristande överensstämmelse mellan befolkningens kapacitet och vad arbetslivet efterfrågar, dvs. arbetslivet efterfrågar högre kapacitet än vad som faktiskt finns i den yrkesverksamma befolkningen. En sådan utslagning kan komma till uttryck i t.ex. långa sjukskrivningar, sjukersättningar (tidigare benämnd förtidspension) eller arbetslöshet.
20 mar 09 – Gun Johansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
”Röster” i samtal om arbetsförmåga -Kommunikativa processer i avstämningsmöten
Inledning och syfte I strävan att minska kostnaderna för sjukförsäkringen har Försäkringskassan under senare år kommit att betona arbetslinjen. Denna inriktning sätter fokus på det som fungerar trots sjukdom och skada till skillnad mot tidigare inriktning på hinder för arbete.
20 mar 09 – Pia Bülow

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Samverkan kring återgång i arbete: var är arbetsgivarna?
Det svenska välfärdssystemet bygger på en byråkratisk struktur som utgår ifrån att sjuka är sjuka och att arbetslösa är arbetslösa. Detta avspeglas i uppdelningen av ansvarsområden mellan myndigheterna, där Arbetsförmedlingen ansvarar för de arbetslösa medan Försäkringskassan och vården tar hand om de sjuka. Verkligheten är dock inte beskaffad på det viset.
20 mar 09 – Christian Ståhl

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Recension: Patientkommunikation i praktiken – information, dialog, delaktighet.
Många är vi som har exempel på hur lätt kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient kan brista. Det kan handla om allt från att patienten inte förstår innebörden av sin nya diagnos till behandlingsplaner och läkemedelsordinationer som förstås fel och inte följs korrekt. I läroboken Patientkommunikation i praktiken ger forskarna Inger Larsson, Lars Palm och Lena Rahle Hasselbalch en praktisk introduktion till vad god kommunikation mellan sjukvårdspersonal och patient kan innebära. En välbehövlig bok med andra ord!
20 mar 09 – Kristofer Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2009
Ståhjälpmedel -Är ståendet en mänsklig rättighet eller en medicinsk behandling?
Bakgrund Förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning i Sverige styrs av hälso- och sjukvårdslagen, (Svensk författningssamling SFS, 1982:763) och lagen om medicintekniska produkter (SFS, 1993:584). En grundläggande princip för svensk hjälpmedelspolitik är att brukaren har möjlighet att få hjälpmedel utifrån sitt behov och inte utifrån sina personliga ekonomiska förutsättningar (SOU 2004:83 Statens offentliga utredningar).
20 mar 09 – Birgitta Nordström och Lilly Ekenberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Barn-och ungdomsepidemiologi
SVENSKT ABSTRACT: Forskargruppen fokuserar på biologiska, psykologiska och sociala faktorer under fosterlivet, barnaåren och ungdomstiden, som kan tänkas påverka risken för ohälsa senare i livet. Inom vissa nischer, t ex övervikt och fetma, finns också forskning som innefattar vuxna. Forskningen karakteriseras av tvärvetenskapliga ansatser och oftast longitudinella analyser av epidemiologiska data. Inom teamet finns kompetens i medicin, epidemiologi, statistik, nutrition, psykologi, idrottspedagogik, folkhälsovetenskap och hälsoekonomi.
20 feb 09 – Finn Rasmussen

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Kontextuellt socialt kapital och ohälsa
Bakgrund Artikeln bygger på ett projekt, ”Socialt kapital och ohälsa i Stockholms län” (SOCKA), som startades år 2005 på Karolinska institutet. Medarbetare i projektet är, förutom författaren, professor Johan Hallqvist och Fredrik Mattsson, statistiker.
20 feb 09 – Karin Engström

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Min socialmedicinska omgivning
När en ny redaktion för socialmedicinsk tidskrift (smt) träder till finns en tradition att redaktören kan utforma ett temanummer som redovisar glimtar av sin omgivning.
20 feb 09 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Forskargruppen om Säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete - kanske den äldsta i världen i sitt slag?
Lite historik Behovet av epidemiologisk forskning inom området betonades redan i slutet av 1940-talet. Professor Ragnar Berfenstam, vid Uppsala Universitet, var den förste som kom att tillämpa detta på barnolycksfall. Han etablerade därigenom ett nationellt policyarbete, en verksamhet med ambitionen att göra något åt problemet -säkerhetsfrämjande arbete.
20 feb 09 – Leif Svanström, Bjarne Jansson och Joaquim Soares

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Forskning inom gruppen Equity and health policy (Hälsopolitisk analys och jämlikhet i hälsa)
Gruppen förfogar över flera större databaser, bl a över all offentligt finansierad sjuk- och hälsovårdskonsumtion för hela Stockholms länslandstings (SLL) befolkning för tiden 1995-2007, länkat till data för hela SLL:s befolkning med uppgifter om socioekonomiska bakgrundsfaktorer, som studeras med avseende på vård på lika villkor, sociala konsekvenser av sjukdom, sociala skillnader i dödlighet.
20 feb 09 – Bo Burström

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Forskning i hälsofrämjande arbete – ett interventivt forskningsområde med syfte att bidra till större social rättvisa
Health promotion (hälsofrämjande arbete) är ett forskningsfält som utvecklats i samband med framväxten av den globala folkhälsorörelse som ägt rum under de senaste fyra decennierna.
20 feb 09 – Bo J A Haglund och Per Tillgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Metoder för att mäta och analysera psykisk sjuklighet i befolkningen
Inledning Psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar är växande folkhälsoproblem. För att få kunskap om förekomsten och förstå sambanden med yttre förhållanden använder man sig av epidemiologiska metoder.
20 feb 09 – Yvonne Forsell

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Forskargruppen i alkohol- och drogepidemiologi, prevention och behandling
Detta är av tradition ett omfattande och centralt område för socialmedicinsk forskning. Fokus är på samband mellan alkohol och droger och sociala förhållanden, men också sociala och medicinska effekter av missbruk. Endast ett urval av olika forskningsprojekt kan här presenteras.
20 feb 09 – Anders Romelsjö, Sven Andréasson och Håkan Leifman

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Återbesök till öppenvårdspsykiatrin i Bosnien-Hercegovina
Bakgrund Bosnien-Hercegovina (BiH) är en liten stat i sydöstra Europa (Balkan) härjad av krig och svåra etniska konflikter på -90-talet. Den består av två entiteter. Den ena är Republika Srpska i norr med huvudstad i Banja Luka och knappt 1,5 miljoner invånare, de ortodoxa bosnienserberna. Den andra entiteten kallas Federationen Bosnien-Hercegovina och består av de katolska kroaterna i Hercegovina i söder plus de muslimska bosniakerna med centrum i Sarajevo, Tuzla och Zenica.
20 feb 09 – Bengt Lagerkvist, Lars Jacobsson och Emina Music

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Repetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder-och könsskillnader
Introduktion I Sverige, liksom i många delar av världen, ökar medellivslängden och resultatet blir att gruppen äldre proportionerligt kommer att öka jämfört med yngre grupper. Ur ett samhällsperspektiv kommer denna förändrade demografi att leda till en ökad ansträngning på samhällets service och omsorg när det gäller tillgång och kvalité.
20 feb 09 – Ingeborg Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Alna-utbildning ger mer alkoholprevention? -en jämförelse av alkoholpreventiva insatser rapporterade av utbildad och outbildad personal
Inledning Ett område som är eftersatt inom det alkohol-och drogförebyggande arbetet är primärpreventiva insatser inom arbetslivet. Det finns en del forskning som tyder på goda effekter av förebyggande insatser mot riskkonsumenter (sekundärprevention) inom arbetslivet (Hermansson, 2002) och primärvården (SBU, 2001).
20 feb 09 – Håkan Källmén och Håkan Leifman

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Barn i utsatta miljöer och livssituationer
Introduktion Konventionen om barnets rättigheter, i dagligt tal barnkonventionen, är det första folkrättsliga dokument där barns rättigheter finns nedskrivna. Konventionen ger en generell definition av vilka rättigheter som gäller för barn i alla samhällen oavsett religion, kultur eller samhällsstruktur.
20 feb 09 – Jane Brodin

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Alkohol – En aktör att räkna med
Inledning Under ett antal år nu har jag arbetat med ett kulturvetenskapligt projekt rörande alkohol och droger (se Nehls 2009). Projektets syfte har varit att konstruera tankeverktyg som kan användas i arbetet med att utforma långsiktigt hållbara förhållningssätt till, framförallt alkohol.
20 feb 09 – Eddy Nehls

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2009
Recensioner: Vem ger verkligheten namn? Om forskningsbistånd och blinda fläckar.
Boken är en rapport om ett forskningsbistånd till Nicaragua, som författaren Åke Thörn, själv läkare och forskare, har deltagit i. Bistånd till fattiga länders forskning om hälsa är viktigt, då det kan underlätta utvecklingen av planering och användning av sjukvårdens knappa resurser.
20 feb 09 – Leif Öjesjö

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Ledare: Socialmedicinsk tidskrift också som e-tidskrift
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits som pappersbaserad tidskrift sedan 1924. Med visst stöd bl a av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har vi fått möjligheter att göra SMT till en e-tidskrift för att därigenom nå nya läsare.
20 jan 09 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Utbildning - viktig grund för bra kunskapsbaserat folkhälsoarbete
För snart ett årtionde sedan hade jag förmånen att vara temaredaktör för ett nummer av SMT om utbud och behov av samt visioner om utveckling av utbildning i folkhälsovetenskap på akademisk nivå.
20 jan 09 – Bengt Wramner

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Folkhälsovetenskap - arbetet med ämnets definition och innehåll
Vid högskoleverkets nationella granskning av ämnet Folkhälsovetenskap 2006 framfördes i slutrapporten generell kritik på två punkter.
20 jan 09 – Lars Cernerud, Hanna Arneson, Susanna Kugelberg, Gun Paulsson, Håkan Brodin, Marie Cesares Olsson och Daniel Ainestrand

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Dags att precisera ämnet folkhälsovetenskap
Folkhälsovetenskapen är, liksom de flesta akademiska ämnen, stadd i fortlöpande utveckling och förändring.
20 jan 09 – Lars Cernerud

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Nordiska högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) ett nordiskt utbildnings- och Kunskapscentrum för Folkhälsovetenskap
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) bildades 1953. Den finansieras av social- och hälsodepartementen i de fem nordiska länderna och är sedan 1978 nordiska ministerrådets institution www.nhv.se.
20 jan 09 – Karin C Ringsberg och Stefan Thorpenberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Konsortiet - ett tioårigt nätverkssamarbete i folkhälsoutbildning
Ett nära samarbete med erfarenhetsutbyte och ömsesidig information om begrepp, läromedel, utlysta tjänster, konferensarrangemang samt kommunikation med nationella organ har skett avseende akademisk folkhälsoutbildning i ett decennium.
20 jan 09 – Bengt Wramner

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Vad hände sedan? En alumnstudie bland studenter som genomgått kandidatutbildning i folkhälsovetenskap
Akademisk folkhälsoutbildning har expanderat kraftigt under de senaste tio åren i och med inrättandet av allt fler grundutbildningsprogram (Högskoleverket, 2007).
20 jan 09 – Robert Larsson och Cecilia Ljungblad

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Tillämpad hälsoteknik - ett nytt forskningsämne vid Blekinge Tekniska Högskola
I år, 2009, firar Blekinge Tekniska Högskola både 20- och 10-årsjubileum.
20 jan 09 – Ewy Olander och Lina Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Masterutbildning i hälsovetenskap - folkhälsovetenskap i ett integrerat ämnesområde
När regeringen i sin proposition ”Ny värld - ny högskola” (Regeringen 2004) föreslog en ny masterutbildning i Sverige, blev det startskottet för universitet och högskolor att planera för utbildningar enligt de nya riktlinjerna.
20 jan 09 – Göran Ejlertsson och Irena Dychawy Rosner

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Folkhälsovetenskapliga utbildningar i Europa - utmaningar och möjligheter
Europeiska unionen, med sitt ökande antal medlemsländer, står inför ett antal utmaningar på folkhälsoområdet.
20 jan 09 – Agneta Yngve, Susanna Kugelberg och Irja Haapala

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Examensarbeten och det omgivande samhället
Kandidatuppsatser Folkhälsovetenskaplig grundutbildning startade vid Mälardalens högskola hösten 1998, och våren 2001 skrevs de första kandidatuppsatserna inom utbildningen.
20 jan 09 – Kristina Pellmer

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Det folkhälsovetenskapliga programmet inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har 30 platser och startade höstterminen 2004. Vid programmets start togs beslutet att grundläggande behörighet skulle gälla som krav för antagning till utbildningen.
20 jan 09 – Annika Jakobsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Reflekterande alumni - en studie av tidigare magisterstudenter vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Enligt Högskoleverket (2004) bör alla högskoleutbildningar kontinuerligt utvärderas i förhållande till de krav som ställs i gällande lagar och förordningar men även mot arbetslivets specifika krav.
20 jan 09 – Kristofer Dreiman, Bjarne Jansson och Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Från fristående kurser i folkhälsovetenskap till folkhälsoprogram i enlighet med Bolognaprocessen.
Socialmedicinen har alltid spelat en viktig roll för folkhälsoarbetet.
20 jan 09 – Bo J A Haglund, Bjarne Jansson, Leif Svanström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
Autonoma symtom - diagnosövergripande hälsostörning
Under senare delen av 1990-talet ökade sjukfrånvaron i Sverige dramatiskt.
20 jan 09 – Curt Nyström och Orvar Nyström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
RECENSION: Preventiv medicin. Teori och praktik
I ett samhälle med krympt sjukvårdsekonomi, individens utsatthet och sårbarhet för att drabbas av kronisk sjukdom är den återkommande frågan hur det är möjligt att förebygga sjukdom och att främja hälsa - och är det också lönsamt?
20 jan 09 – Annette Sverker

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
RECENSION: Det brustna kvinnohjärtat - om kvinnors hjärt-kärlsjukdomar.
Boken tar upp de problem, som är förknippade med att hjärtkärlsjukdomar beter sig olika hos kvinnor och män, och att den bästa behandlingen ibland skiljer sig.
20 jan 09 – Rolf Ekroth

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2009
RECENSION: Pillret, en berättelse om depression och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader.
En av förra årets mest intressanta böcker är DN-journalisten Ingrid Carlbergs bok Pillret.
20 jan 09 – Andreas Wilhelmsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
TEMA: Synliggör papperslösas och ensamkommande barns och ungdomars behov genom forskning och utbildning - introduktion
I detta temanummer Förra gången som jag inbjöds som redaktör för temanumret ”Empowerment – ett viktigt verktyg för att upp nå hälsa bland flyktingar och andra invandrare” [1] tog jag inledningsvis upp om att ”alltför ofta hamnar sårbara individer i Sverige på grund av strukturella hinder i en maktlöshetssituation och begränsad autonomi” (sid. 189).
10 okt 08 – Solvig Ekblad Temaredaktör

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
Människovärde, värdighet och yrkesetik
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag... Ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948
10 okt 08 – Lars H Gustafsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
En europeisk kartläggning av odokumenterade migranters tillgång till vård
I april 2008 startades ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur det ser ut med tillgång till vård för de odokumenterade migranterna i samtliga 27 medlemsländer inom Europeiska Unionen. Det är de migranter som också kallas irreguljära, illegala eller mer vardagligt ”papperslösa”. Sverige deltar i projektet genom en forskare (Carin Björngren Cuadra) på Malmö högskola. Projektet pågår 2008-2011. Resultatet förväntas ligga till grund för överväganden och åtgärder inom området.
10 okt 08 – Carin Björngren Cuadra

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
Papperslösas tillgång till hälso-och sjukvård: en jämförande studie mellan olika EU-länder
Inledning Trots att antalet åtgärder i syfte att kontrollera migration och förhindra illegal invandring ökar, vistas uppskattningsvis flera miljoner människor utan tillstånd i EU.
10 okt 08 – Ramin Baghir-Zada

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
Papperslösas tillgång till hälso-och sjukvård i Sverige. Internationella konventioner och läkaretik i konflikt med svensk lagstiftning
Immigranter och uppehållstillstånd Papperslösa immigranter Begreppet papperslösa syftar på irreguljära immigranter, dvs. människor som lever i Sverige utan uppehållstillstånd. Detta kan indelas i två grupper (se artikel av Ramin Baghir-Zada):
10 okt 08 – Anders Björkman och Louise Wittmeyer

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
Stiftelsen Rosengrenska nätverket i Göteborg. Erfarenheter från arbete med papperslösa
Bakgrund I mitten av augusti 2008 blev vi i Rosengrenska (se faktaruta) ombedda att svara på frågor angående brottsoffer. Det var Göteborgs Stad som stod bakom undersökningen denna gång och speciellt efterfrågades mörkertal. Gruppen jag försökte svara för är de papperslösa/gömda människorna.
10 okt 08 – Anne Sjögren

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
När vården (be-)möter långvarig smärta
Bakgrund Ett bra bemötande, adekvat utvärdering/bedömning och fullgod information given på ett tillfredställande sätt är en förutsättning för en bra vård av såväl personer med långvarig smärta som de utan smärta.
10 okt 08 – Ulf Jakobsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2008
RECENSION: Reportagebok: De papperslösa och de aningslösa – om det mänskliga slöseriet (Kristina Mattson Stockholm: Leopard förlag, www.leopardforlag.se, 2008)
Kristina Mattsson har skrivit en reportagebok om de papperslösa, det vill säga människor som uppehåller sig illegalt i Sverige. Av de asylsökande som får avslag uppskattas att mer än hälften väljer att stanna kvar och arbeta i den svarta ekonomin. Hon påpekar att Sverige hör till de länder i Europa som är sämst på att erkänna de papperslösas mänskliga rättigheter.
10 okt 08 – Yacine Asmani

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Primärvård – innan vinden vänder
Ökad satsning på primärvård har varit ett stående sjukvårdspoliriskt mantra, åtminstone under de senaste 40 åren. En väl utbyggd primärvård sågs som en förutsättning för förverkligande av WHO:s målsättning om ”Hälsa åt alla år 2000”, den s.k. Alma Ata- deklarationen från 1978.
20 aug 08 – Ingvar Krakau

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral
Bakgrund De höga sjukskrivningstalen har varit i fokus under några år och nu har åtgärder vidtagits för att sänka dem. Under de senaste åren har läkare på olika sätt anmodats att sjukskriva mindre. Forskning om sjukskrivningar har visat att allmänläkare ofta finner sjukskrivandet problematiskt(1-3).
20 aug 08 – Annika Andén och Meta Wiborgh

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Chronic illnesses in Swedish primary health care: Use of evidence based best practice and information technology
Introduction There is an increasing incidence of chronic illness and rising costs for providing care for chronic or long term illnesses in the Nordic countries. There is also evidence of under-diagnosis, under-treatment and of failure to use primary and secondary prevention i ii. It has been shown that more care could be provided in primary care settings, resulting in fewer hospital admissions, reduced costs and more timely and effective care iii iv.
20 aug 08 – Mats Brommels and John Øvretveit

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Husläkare för patienter utan husrum
Hur sköter man en hemlös patient med blodpropp i benet, intravenöst amfetaminmissbruk, epilepsi och utan pengar på fickan till livsviktiga mediciner?
20 aug 08 – Rolf Byström

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Demensvård i Primärvård
1970 fanns det ca 70 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Idag, 2008 har antalet ökat till ca 150 000. Jag minns hur situationen var inom sjukvården i slutet på 70 talet och i början av 80 talet, när den kraftiga ökningen av dementa började (som en följd av att antalet äldre personer ökade kraftigt, eftersom prevalensen av demens ökar med stigande ålder, se figur 1).
20 aug 08 – Anders Wimo

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Transkulturell Allmänmedicin
Inledning Den här artikeln kommer att beröra de transkulturella aspekter som kan vara användbara i medicinska sammanhang, med särskild inriktning på specialiteten allmänmedicin. Transkulturell medicin är inte detsamma som tvär-kulturell medicin (cross-cultural, eng.) där man jämför två eller fler kulturer.
20 aug 08 – Monica Löfvander

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Sjukdom och ohälsa vid sjukförsäkringens gränser
Inledning Den höga sjukfrånvaron under 1990-talet ledde till en kritisk diskussion om sjukförsäkringens utformning och tillämpning. I debatten anfördes att sjukperioderna var för långa och att många ersattes av skäl som försäkringen inte var avsedd för1. I utredningen ”Kunskapsläge i sjukförsäkringen” hävdades exempelvis att ”Sjukskrivning har blivit ett allt mer accepterat sätt att hantera press och påfrestningar som drabbar människor i deras liv”2.
20 aug 08 – Peter Hultgren och Mimmi Barmark

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Recension: ”Modern teoribildning i socialt arbete” Malcolm Payne, Natur och Kultur, 2008
Modern teoribildning inom socialt arbete är en kommenterad kartläggning av aktuella teman, idéer och perspektiv inom socialt arbete. Ett dilemma med en sådan ambition är att ju fler teman mm man tar med, desto större är risken att beskrivningarna blir ytliga och att missförstånd uppstår.
20 aug 08 – Sten Anttila

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Debatt: Vinstintressen hotar vårdetiken
Redan för cirka 1 år sedan skrev jag i Läkartidningen artikeln ”Har pengarna blivit viktigare än etiken?” [1]. Min avsikt var att fokusera på läkaretiken och de miljonvinster som några husläkare på privatdrivna vårdcentraler samt fem personer (varav ett par var läkare) i det privatägda Maria Beroendecentrum AB inom Stockholms län hade kunnat hämta hem till sig själva i egenskap av aktieägare i respektive vårdbolag . Märk väl att dessa vinster ligger utanför lönen.
20 aug 08 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Debatt: Vårdval: SOU: 37 ohjälpligt fast på socialmedicinens grund
Det är knappast ett socialmedicinskt patos som varit drivkraften i vårdvalsförsöken, som strax utifrån SOU 2008:37 [1] upphöjs till Svea rikes lag. Lagrådsbehandling pågår. Det är ett lustigt förslag – bättre val för vem? För de kroppsligt, psykiskt eller socialt utsatta? För de välbärgade och resursstarka? Etableringsfrihet införs med tvång och många landsting måste mot sin vilja införa kundvalsmodellen. Men om denna leder till sämre utbud av sjukvård för betydande patientgrupper, till sämre möjlighet att tillgodose de mest behövandes behov och dessutom står i strid med andra centrala värden för vården – kan man då kalla vårdvalsreformen för ”reform”, en förändring till det bättre, detta ur ett samhällsmedicinskt perspektiv?
20 aug 08 – Bengt Järhult

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Debatt: Vårdvalsreformen – några socialmedicinska undringar
Flera landsting runtom i landet inför nu ”vårdval” i primärvården. I en färsk utredning (1) föreslås att vårdval ska införas i hela landet, med fri etableringsrätt för läkare. Syftet sägs vara att öka tillgängligheten till primärvården, att underlätta för patienten att fritt välja läkare samt att förbättra kontinuiteten mellan läkare och patient. Vårdvalsmodeller inspireras av marknadstänkande. Patienten är en kund och doktorn/mottagningen en producent eller tillhandahållare av en tjänst. Marknadsorienteringen grundas på en liberal övertygelse att valfrihet är ett primärt mål i sig, i kontrast till den egalitära synen om jämlikhet som ett primärt mål (2,3). De vårdvalsmodeller som genomförs har sinsemellan olika karakteristika. Vissa lägger mycket stor vikt vid kapiteringsersättning (dvs en årlig ersättning per patient) medan andra betonar besöksersättning.
20 aug 08 – Bo Burström

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2008
Debatt: Martina en naturlig konsekvens av redan existerande ojämlikhet i vården
Nyligen öppnade Barnsjukhuset Martina i Stockholm. För att ditt barn ska få vård där måste du antingen ha en privat försäkring eller betala drygt 1400 kronor per besök. Blev Sverige därmed bättre eller sämre? Det är inte så lätt att avgöra utifrån den ensidiga debatt som hittills förts. Förespråkarna talar om nya möjligheter som gör det bättre för alla, positiv konkurrensutsättning, avlastning av den offentliga vården och valfrihetsvinster. Motståndarna hävdar å andra sidan att Martina innebär ett dåligt utnyttjande av redan begränsade läkarresurser, att initiativ som dessa riskerar urholka både solidariteten och den offentliga vården, samt att föräldrarnas plånbok inte får avgöra ett barns tillgång till vård – tillgången till vård får aldrig bli en klassfråga.
20 aug 08 – Kalle Grill, Dan Munter och Niklas Möller

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Riskfaktorers bidrag till DALYs
En jämförelse av sjukdomsbördan utifrån WHO-data och nya svenska data
20 apr 08 – Peter Allebeck, Emilie Agardh, Tahereh Moradi

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Är mätning av lycka på aggregerad nivå möjligt och meningsfullt?
I juli varje år rapporteras i media om ”VM i lycka”: vilket land har den lyckligaste befolkningen? Danmark leder nästan alltid med Sverige och Norge strax efter.
20 apr 08 – Ingvar Karlberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Forståelser af supervision hos sygeplejersker og læger i en onkologisk klinik
-et sociologisk perspektiv Stinne Glasdam
20 apr 08 – Stinne Glasdam

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Utveckling av tjänsteproduktivitet inom hälso- och sjukvård
Introduktion: låg produktivitetsutveckling inom hälso- och sjukvård
20 apr 08 – Lars Nordgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Recension:
Solidarisk alkoholpolitik. Andréasson S, Göranson B, Lindberg J, Nycander S, Romanus G, Westerholm B. Hjalmarson och Högberg bokförlag, 2007.
20 apr 08 – Peter Allebeck

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Recension:
Utvärdera vetenskapliga studier Att göra systematiska litteraturstudier Christina Forsberg och Yvonne Wengström Natur & Kultur 2008 (216 sidor)
20 apr 08 – Harshida Patel

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Recension:
Barnhälsovård i förändring – resultat av ett interventionsförsök. Dagmar Lagerberg, Margaretha Magnusson, Claes Sundelin. ISBN 987-91-7205-581-0, Gothia Förlag AB, Stockholm 2008.
20 apr 08 – Leeni Berntsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2008
Recension:
Underlätta Ditt samtal med metaforer! Metaforer som verktyg -en handbok för samtal. Jakob Carlander. Gothia förlag, 2008
20 apr 08 – Åke Rundgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Det behövs tillämpad genusforskning inom folkhälsoområdet!
Två tidigare temanummer med genusinriktning har getts ut av Socialmedicinsk tidskrift. Det första kom redan år 1985 och handlade om kvinnohälsa i praktik och forskning. Det andra kom för precis tio år sedan och hette Feministiska perspektiv inom medicin och vård och hade fokus på kvinnors underordning, livsvillkor och hälsa samt möten med vården. Jag avslutar en artikel i det numret med orden: ”Mina visioner inför framtiden är således positiva; jag tror och hoppas att den feministiska forskningen som pågår runt om i landet inom medicinen ska blomstra i ett tvärvetenskapligt samarbete”.
20 mar 08 – Anne Hammarström

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Förord
Statens folkhälsoinstitut arbetar för att uppnå en god hälsa på lika villkor. Hälsa är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Åtgärdbara hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället, som betingas av deras olika sociala villkor, är därför oacceptabla. I led med den svenska folkhälsopolitiken är delaktighet och inflytande i samhället mycket viktiga faktorer för att uppnå målet om en god folkhälsa. Strävan efter jämställdhet och ett väl integrerat genusperspektiv på folkhälsofrågor är, som alltid, ett högaktuellt och utmanande arbete.
20 mar 08 – Gunnar Ågren och Rosi Hoffer

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Varför behövs ett genusperspektiv inom folkhälsoområdet?
Som framgår av ledaren till detta specialnummer (1) så har den folkhälsovetenskapliga genusforskningen fått en allt starkare ställning i vårt land under det senaste decenniet.
20 mar 08 – Anne Hammarström och Anna Månsdotter

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Fina flickor och alkohol
Folkhälsa – bevarande av kvinnors underordning?
20 mar 08 – Jessika Svensson, Anna Månsdotter

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Könet i den folkhälsopolitiska texten - Om kön och genus i 2005 års folkhälsopolitiska rapport
Bilden av människan har kommit att förändras de senaste decennierna, skriver idéhistorikern Sven-Eric Liedman i boken Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper (2001). Tidigare var föreställningen om människan som en social och psykologisk varelse framträdande i såväl politik och vetenskap som medier och det allmänna medvetandet. Denna uppfattning har i flera avseenden kommit att ersättas av en mer biologiskt dominerad människosyn.
20 mar 08 – Mikael Eivergård

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Invandrade kvinnors hälsa i Sverige
Om genus och etnicitet
20 mar 08 – Isis Nyampame

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Har genus en roll i förskrivningen av läkemedel?
En genusanalys av läkemedelsanvändningen
20 mar 08 – Therese Kardakis

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Mångdimensionella maskuliniteter?
- En intervjustudie om skapandet av maskuliniteter i en svensk kontext
20 mar 08 – Rosi Hoffer

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Hälsa bland män i glesbygdskommuner
I Statens folkhälsoinstituts rapport Stress i stan och övervikt i glesbygden? (Melinder, 2007) analyseras olika mått på ohälsa och faktorer som påverkar hälsosituationen i olika kommuntyper exempelvis levnadsvanor samt faktorer som påverkar levnadsvanorna. I rapporten konstateras att glesbygdskommunerna som grupp ofta har den sämsta hälsosituationen i jämförelse med andra kommuntyper som exempelvis pendlingskommuner (a.a).
20 mar 08 – Anna-Karin Johansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2008
Hälsa och arbetsvillkor – hinder för kvinnliga ledare i mikroföretag?
Idag hävdas allt oftare att kvinnliga företagare behövs och av rapporteringen i massmedia kan man få för sig att just de kvinnliga företagarna starkt ska bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Näringslivsminister Maud Olofsson har initierat programmet Främja kvinnors företagande 2007-2009 som ska bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt genom att fler kvinnor driver, köper och utvecklar företag. Det finns flera skäl till varför ett ökat fokus på och ökad forskning om kvinnligt företagande är angeläget.
20 mar 08 – Stig Vinberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Geografiska skillnader i psykisk hälsa
Det här temanumret handlar om geografiska skillnader i psykisk hälsa, ett komplicerat forskningsområde eftersom orsakerna till psykisk sjukdom och ohälsa är multifaktoriella och därför att geografiska studier kräver speciell kunskap. Få forskare besitter själva all denna kunskap och därför finns det behov av att inkludera forskare från olika vetenskapliga discipliner i studier om geografiska skillnader i psykisk hälsa.
25 feb 08 – Lena Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Psykisk hälsa ur ett geografiskt perspektiv
Yttre och inre rum - den mentala hälsans geografiska sammanhang
25 feb 08 – Anders Schærström

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Psykisk hälsa ur ett socialmedicinskt perspektiv
Geografiska skillnader i psykisk hälsa – samband med socioekonomisk position
25 feb 08 – Lena Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Psykisk hälsa ur ett sociologiskt perspektiv
Psykisk hälsa och platsens betydelse – en sociologs betraktelse
25 feb 08 – Antoinette Hetzler

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Psykisk hälsa ur ett medicinskt antropologiskt perspektiv
Psykisk ohälsa och kultur – erfarenheter och epidemiologi
25 feb 08 – Per Borgå

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Psykisk hälsa ur ett religionspsykologiskt perspektiv
Omöjligt och nödvändigt - Kvinnors livsfrågor och psykiska välbefinnande i samband med abort
25 feb 08 – Maria Liljas Stålhandske

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Några olika frågor om folkhälsa1
Vad är folkhälsa? Frågan om vad folkhälsa är, hur den ska mätas eller beskrivas, är (i vissa sammanhang) en praktiskt betydelsefull fråga. Det finns exempelvis ett flertal verksamheter och institutioner som har som mål att förbättra eller bevara hälsan hos hela populationer, och inriktningen på detta folkhälsoarbete beror på vilka slags förändringar man anser ska räknas som förbättringar eller försämringar av folkhälsan. En genomtänkt uppfattning om vad folkhälsa är har också betydelse för hur dessa verksamheter ska utvärderas.
25 feb 08 – Bengt Brülde

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Folkhälsoarbetets mål I: Den relevanta individvariabeln
Vilka slags förbättringar bör folkhälsoarbetet (ytterst) försöka åstadkomma för de relevanta individerna? Det finns många möjliga svar på denna fråga, t.ex. att man bör försöka förebygga sjukdom och skada, förlänga liv, eller främja hälsa eller livskvalitet. Enligt min mening behöver mål som autonomi och ”empowerment” inte behandlas separat i detta sammanhang, då de antingen ingår begreppsligt i livskvaliteten eller den psykiska hälsan, eller snarare hör till målet att skapa goda förutsättningar för hälsa.
25 feb 08 – Bengt Brülde

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Folkhälsoarbetets mål II: Det distributiva målet
Det viktade HALE-mått jag förespråkade i den förra artikeln innehåller redan ett flertal distributiva överväganden (som alla går ut på att vi bör prioritera dem med den sämsta hälsan och den lägsta förväntade livslängden), men vi kan fortfarande fråga oss vilket slags HALE-fördelning (mellan olika individer eller grupper) som är mest eftersträvansvärd.
25 feb 08 – Bengt Brülde

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Om strukturerade frågor och tillförlitliga svar i missbruks- och beroendevård
– en reliabilitetsstudie av intervjumetoden DOK
25 feb 08 – Mikael Dahlberg och Mats Anderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2008
Avhandlingspresentation: Etnologisk analys av etiska problem inom hälso- och sjukvården.
En sammanfattning av en avhandling.
25 feb 08 – Kristofer Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Tema: Utsatthet
Introduktion
25 jan 08 – Bo J A Haglund, Klas Ek och Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Editorial: Welfare in future Sweden - on vulnerable children and adults
Four decades ago, in 1967, one of the grand old men of Swedish Social Medicine, professor Gunnar Inghe together with his wife Maj-Britt published a book about the unfinished welfare of Sweden. They especially pointed at the deficiencies for the most vulnerable groups of the society e.g. elderly with several diseases, homeless people, mentally ill, and drug users.
25 jan 08 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Stig Åhs en socialt engagerad politiker
Denna konferens är utformad i Stig Åhs anda. Han avled i vintras. Stig Åhs var sekreterare vid Folksams sociala råd och Folksams vetenskapliga råd, i den rollen var det han som var ansvarig för att snart sagt varje bok av socialpolitisk betydelse från slutet av 60-talet och flera decennier framåt gavs ut. Det var litteratur, även skönlitterär sådan och många filmer, som i hög grad kom att påverka de socialpolitiska besluten. I den rollen kom Socialmedicinska institutionen vid Karolinska institutet att bli en av hans viktigaste samarbetspartners.
25 jan 08 – Leif Stenberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Utsattas och hemlösas ohälsa under de senaste hundra åren
Utsatta grupper speciellt hemlösa har och har alltid haft sammansatta och sammanvävda ohälsoproblem och vårdbehov av medicinsk och social natur. Ohälsoproblemen kan både vara en orsak till och en konsekvens av utsattheten/hemlösheten.
25 jan 08 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Hälsa, livsvillkor och sjukvårds- utnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper
Det finns ett tydligt samband mellan social och ekonomisk utsatthet och hälsa. Sambandet innebär å ena sidan att social och ekonomisk utsatthet leder till ohälsa, men också att sjukdom och ohälsa medför negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. I en nyligen publicerad rapport (Burström et al 2007) studeras hälsa, livsvillkor, levnadsvanor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Stockholms län. Rapporten baseras på analyser av data från Folkhälsoenkät 2002 som länkats till registerdata om sjukvårdskonsumtion samt på intervjuer med mottagare av ekonomiskt bistånd (n=33) och hemlösa personer (n=155).
25 jan 08 – Bo Burström, Anja Schultz, Kristina Burström, Sara Fritzell, Robert Irestig, Janne Jensen, Niels Lynöe, Anneli Marttila, Sun Sun.

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Hälsa och livsvillkor bland hemlösa
Att vara hemlös definierar Socialstyrelsen som att sakna egen eller förhyrd bostad, att vistas på någon form av institution som inte räknas som egen bostad och inte ha någon sådan vid en kommande utskrivning eller att vara inneboende hos släkt eller vänner och p.g.a. detta ha sökt hjälp.
25 jan 08 – Robert Irestig, Niels Lynöe, Sun Sun, Kristina Burström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Tänder som klassmärke
En bra tandhälsa är viktig ur många aspekter för den enskilde individen. För de flesta är en god munhälsa en förutsättning för gott välbefinnande. Munnen är ett integritetskänsligt område för människan och munnens olika funktioner är av stor betydelse för individens självuppfattning och identitet. Munnen är också en förutsättning för andning, födointag samt kommunikation och utgör därför en central del i kroppen.
25 jan 08 – Patricia de Palma

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Hemlösas män och kvinnors sjukhusvård
Hemlöshetsgruppen består av män och kvinnor som under insamlingsperioden (1995-97) saknade egen eller hyrd bostad och som inte hade något fast inneboendeförhållande och därför var hänvisade till tillfälliga boendealternativ eller var uteliggare. I gruppen finns också de människor som bodde på institution eller härbärge och som inte hade någon ordnad bostad vid utskrivning.
25 jan 08 – Ulla Beijer

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Att leva med knappa ekonomiska resurser
Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät som ska hjälpa när generella stödformer inte är tillräckliga eller inte kan lämnas.
25 jan 08 – Anneli Marttila och Bo Burström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Kvinnor i hemlöshet och vad som hänt sedan 1998
För tio år sedan hade de flesta av Stockholms hemlösa kvinnor erfarenhet av att ibland vara uteliggare. De försörjde sig genom att bl.a. samla skrot, sälja narkotika, tigga, genom pension och socialbidrag och/eller prostitution. 2007 var en del av kvinnorna döda trots att de inte fyllt femtio år, och även om andra har lämnat hemlösheten bakom sig är många fortfarande hemlösa. Detta konstaterar etnologen Annette Rosengren efter att ha följt kvinnor på samhällets bakgård i många år.
25 jan 08 – Annette Rosengren

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Vad kan hemlösa barn berätta om dagens hemlöshet?
Vad har hänt med svensk hemlöshetsforskning sedan professor Gunnar Inghes pionjärinsatser under 1960-talet? Ja, inte så mycket om man skall tro kritiska röster inom forskarsamhället.
25 jan 08 – Gunvor Andersson och Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Utsatthet hos barn och vuxna – några initiativ från regeringen
I artikeln framför författaren fyra åtgäerder som regeringen tagit initativ till. De som beskrivs är stödgrupper för barn till missbrukare, fyra strategiska mål för att påverka hemlösheten i Sverige, bättre föräldrastöd samt barns rätt i utsatta situationer.
25 jan 08 – Maria Larsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Perspektiv på arbete med utsatthet
Det här seminariet hålls till minne av Stig Åhs och som en hyllning av hans gärning. Jag hade förmånen att samarbeta med honom under många år i landstinget där vi båda tillhörde hälso- och sjukvårdsnämnden och folkhälsokommittén.
25 jan 08 – Gunnar Ågren

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Hemlöshetens politik
Med lokal hemlöshetspolitik avses kommunens hemlöshetspolicy: dels officiella beslut och måldokument, dels inofficiella principer som lokala aktörer åberopar och/eller som kan härledas ur deras praktik. Begreppet inkluderar lokala regelsystem och kommunens konkreta hantering av hemlösheten/de hemlösa. Hemlöshetens politik är ett vidare begrepp som omfattar (1) den lokala hemlöshetspolitiken och dess bostads- och socialpolitiska kontext; (2) sättet att förhålla sig till hemlöshet som problem, såsom det kommer till uttryck i lokal policy och praktik, inklusive underliggande antaganden om hemlöshet/de hemlösa samt (3) de bostadslösas motstånd mot hanteringen av hemlösheten/de hemlösa.
25 jan 08 – Cecilia Hansen Löfstrand

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Civila samhället och utsatta medborgare – hemlöshet som exempel
Det finns en utbredd föreställning om att välfärdsstaten omfattar alla medborgare. Utgår man från portalparagrafen i socialtjänstlagen så är också det samhällets – läs statens eller lokalstatens ambition: ”Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet”. Det utgör det offentliga samhällets ambition.
25 jan 08 – Lars-Erik Olsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Förebyggande arbete i lokalsamhället: Exempel från Karlskrona
I vårt informationssamhälle finns det ett stort utbud av samhällsinformation och hälso-och sjukvårdsinformation som avser att underlätta for individen att leva ett hälsosamt liv. Allt större ansvar läggs på individens ansvarstagande att aktivt söka information och gör medvetna livsstilval. Detta förutsätter att individen har en god självkännedom och kritiskt ifrågasättande av den information som man utsätts för [1].
25 jan 08 – Amina Jama Mahmud

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Föräldrastöd i Sverige – Föräldrakraft, ett exempel
Två arenor för prevention som speciellt fokuserats i preventionsforskning är skola och familj. Existerande forskning visar att den familjeinriktade preventionen generellt sett har kraftigare effekter än skolbaserade insatser. Familjebaserade preventionsinsatser bygger ofta på manualbaserade kurser som antingen riktas enbart mot föräldrarna eller mot hela familjen. Det är vanligt att mycket av innehållet handlar om hur man kan skapa positiva relationer i familjen, sammanhållning, och hur man sätter gränser och reglerar barns och ungdomars beteende. I artikeln presenteras översiktligt vad man vet om sådana metoder samt hur de för närvarande testas i Sverige.
25 jan 08 – Birgitta Kimber och Therése Skoog

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Utsatthet och hemlöshet - att se framåt
Denna artikel diskuterar utsatthet/hemlöshet i ett framtidsperspektiv. Ämnet belyses från tre perspektiv nämligen forskning, utbildning och klinik. Åtta ansatser för forskning om utsatthet/ hemlöshet presenteras. Författaren argumenterar för mer kunskap i läkarutbildningen om hemlöshet. Slutligen argumenteras för återinrättande av socialläkarverksamhet utifrån författarens erfarenheter.
25 jan 08 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2008
Oslos hemlöshet redan halverad. Helsingfors och Stockholm hakar på.
”Den tveksamma välfärden”. Nordisk konferens om hemlöshet 15-16 november. Ersta diakoni, Stockholm
25 jan 08 – Leif Stenberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Unga stroke
Risker, rehabilitering och rekonstruktion av vardagens liv.
12 dec 07 – Jennie Medin

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Etiologiska subtyper och riskfaktorprofil vid ischemisk stroke före 70 års ålder
Resultat från the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke
12 dec 07 – Katarina Jood, Christian Blomstrand och Christina Jern

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Ökar lågt beslutsutrymme i arbetet risken för stroke?
Det är en myt att stroke enbart drabbar äldre människor. Av de 30 000-35 000 personer som årligen får en stroke i Sverige är cirka en femtedel i arbetsför ålder. Jämfört med hjärtinfarkt kan konsekvenserna av en stroke vara mycket dramatiska för den arbetsföre personen, och rehabiliteringen är ofta lång och kostsam. En tredjedel av dem som drabbas av stroke får bestående men. Förebyggandet av stroke bland den arbetsföra befolkningen skulle således minska både personligt lidande och samhällets kostnader.
12 dec 07 – Susanna Toivanen

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Dolda funktionshinder efter stroke.
Denna studie utforskar livssituationen ett år efter insjuknandet i en till synes lätt stroke. De fysiska funktionshindren efter stroke är vanligen påtagliga för personen själv och närstående. En stroke kan även leda till symtom som inte är direkt observerbara på personen. Nedsatt fömåga att bearbeta och hantera information, nedsatt minne, koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga är vanligt, liksom emotionella problem och trötthet. Konsekvenserna av stroke drabbar även närståendes situation. Ett ytterligare fokus i studien var att belysa livssituationen för den strokedrabbade och dennes make/maka.
12 dec 07 – Gunnel E Carlsson, Anders Möller, Christian Blomstrand

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Frustrerad – En beskrivning av yngre strokepatienters upplevelser och behov
Medelåldern för insjuknade i stroke är 75 år [1], och endast 5 % är yngre än 45 år [2]. Samtidigt har det dock visat sig att antalet yngre än 75 år har ökat i antal [3, 4]. Med den åldersfördelningen kan man anta att rehabiliteringen domineras av den äldre strokepatientens problematik och behov.
12 dec 07 – Jenny Röding, Ann Öhman, Jan Malm och Britta Lindström

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Återgång i arbete bland yngre strokepatienter
Effekter av socioekonomisk position
12 dec 07 – Sven Trygged och Ingemar Kåreholt

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Strokepatienters erfarenheter av återgång i arbete*
Rehabilitering och rekonstruktion av en yngre strokepatients liv kan vara en komplex process då patienten kan vara yrkesverksam samt ha ansvar för barn och familj (1-3). Tidigare studier har visat att återgång i arbete efter stroke främjar välbefinnande och livskvalitet (4-5).
12 dec 07 – Jennie Medin

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Faktorer som kan påverka tidig återgång till arbete efter stroke
Arbetsförmåga är ett komplext koncept och för att en patient med stroke ska kunna återgå till arbete krävs bedömningar och interventioner på funktions-, aktivitets- och delaktighetsnivå, men rehabiliteringsinsatserna måste också inbegripa omgivningen och ta hänsyn till individens personliga faktorer. Denna artikel innehåller en sammanfattning av personliga faktorer och omgivningsfaktorer som kan påverka arbetsrehabiliteringen efter stroke - information som i ett senare skede kan användas vid utarbetning av en checklista.
12 dec 07 – Gerd Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
”Det var inte så lätt som vi trodde”
Tvärsektoriell samverkan på en familjecentral
12 dec 07 – Agneta Abrahamsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Möten och bemötande i hälso- och sjukvården
Ett bra bemötande av patienter och anhöriga i kontakten med hälso- och sjukvården kan tyckas vara en självklar sak. Rätten till en god vård är reglerad ibland annat hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I HSL (1982:763) står det att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall bland annat skall främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen (HSL 1982:763).
12 dec 07 – Ulf Jakobsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
”Igår blev jag allergisk mot melon” - Barns berättande om allergi
Barns erfarenheter av ohälsa är fokus i denna artikel, mer bestämt barns erfarenheter av att leva med allergisjukdom, en form av ohälsa som ökar i Sverige liksom i övriga västvärlden. Genom intervjuer med barn som har allergiska besvär belyser denna studie vad barn beskriver som allergi och vad barn lyfter fram som allergins inverkan på deras dagliga liv. Syftet är att belysa dessa aspekter ur barnets perspektiv, för att visa på allergisjukdoms betydelser för barnet.
12 dec 07 – Petra Roll Bennet

Socialmedicinsk tidskrift nr 6 2007
Dags att bryta den mansdominerade katedrala undervisningen
Studenter som läser på läkarprogrammet vid Umeå universitet påpekar att det är få kvinnliga föreläsare. Syftet med studien var att studera hur många manliga respektive kvinnliga lärare våra studenter möter i olika undervisningssituationer och att analysera resultatet utifrån ett studentperspektiv. Studenterna möter oftare män än kvinnor i katedrala föreläsningar. Mansdominansen är mindre tydlig vid gruppundervisning och handledning. Läkarprogrammet bör sträva efter fler kvinnor som katedrala föreläsare.
12 dec 07 – Anne Hammarström och Peter Naredi

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Tema Inledning
Sex avhandlingar med olika perspektiv på sjukfrånvaro, rehabilitering och förtidspension
10 okt 07 – Ulla Gerner

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Sjukfrånvaro
– Aspekter på mätning, arbetsmarknadens betydelse och effekter av intervention
10 okt 07 – Hans Goine

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Regionala skillnader i förtidspension och sjukfrånvaro med psykiatriska diagnoser i Sverige och Norge 1980-2000
– samband med ålder, kön och tillgång till psykiatrisk vård
10 okt 07 – Lena Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
I gränssnittet mellan medicinsk praxis och försäkringsrättslig bedömning
– perspektiv från olika aktörer
10 okt 07 – Elsy Söderberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Arbetslivsinriktad rehabilitering, återgång i arbete och pensionsförmån
En registerstudie över klienter som beviljats arbetslivsinriktad rehabilitering av försäkringskassan inom ett svenskt län
10 okt 07 – Åsa Ahlgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete – viktiga faktorer för tidig bedömning
Människor som är eller riskerar att bli sjukskrivna är en stor och utsatt grupp i samhället idag. Tidig bedömning och intervention har alltmer kommit i fokus som metod att hjälpa människor som upplever hinder i sin dagliga aktivitet, i arbetet såväl som i andra domäner i livet. En förutsättning för att en person ska fungera bra i sitt arbete är ett tillfredsställande vardagsliv.
10 okt 07 – Annie Hansen Falkdal

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
De sjukskrivna i rehabiliteringsprocessen – hinder och möjligheter
Fokus i min avhandling ligger på processen att återgå till arbete (RTW, return to work) eller övergå till förtidspension efter långvarig sjukskrivning. Bakgrunden var den höga sjukfrånvaron i Sverige under slutet av 1990-talet och den allt större problematiken för sjukskrivna att komma tillbaka till arbete efter en lång sjukskrivning.
10 okt 07 – Ulla Gerner

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Fallrisikovurdering i alderspensjonisters hjem
Implikasjoner for praksis?
10 okt 07 – Jorid Grimeland og Astrid Bergland

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Hälsoundersökning av adoptivbarn
Adoption av utländska barn till Sverige har förekommit sedan slutet av 1950-talet och den första svenska adoptionslagen trädde i kraft 1918 [1]. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA, har ett övergripande ansvar för adoptioner från andra länder. Myndigheten lyder under Socialdepartementet [2].
10 okt 07 – Agnetha Meeuwisse

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Sjuka barn
Om hur mediala och personliga erfarenheter vävs samman
10 okt 07 – Malin Ideland

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Recension
Quality of Life Författare: Peter M.Fayers och David Machin. Förlag: John Wiley & Sons, England, 2007.
10 okt 07 – Ingvar Karlberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Recension
Sociala handlingar och sociala relationer Författare: Christoffer Edling och Jens Rydgren (red). Förlag: Natur & Kultur, 2007.
10 okt 07 – Ingvar Karlberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 5 2007
Recension
En deckare från verkligheten – historien om Neurosedyn Titel: Bara en liten vit sömntablett Författare: Nadja Yllner Förlag: Recito, 2007
10 okt 07 – Ingvar Karlberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Tema Inledning
De flesta människor svarar i enkäter ja till att donera sina organ efter döden och de är också i allmänhet villiga att acceptera organdonation från en avliden närstående. Den bristande tillgången på organ och vävnader beror alltså inte på bristande donationsvilja. Se särskilt avsnitt om allmänhetens inställning. Det är först vid ett inträffat dödsfall som frågan om donation handläggs och får sitt slutliga svar.
8 aug 07 – Håkan Gäbel Temaredaktör

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Medier, människor och medicinsk vård
Bakgrundsbeskrivning
8 aug 07 – Håkan Gäbel

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Konsten att möta människor i svåra situationer
Familjen har samlats på intensivvårdsavdelningen. Pappan i familjen har plötsligt och helt oväntat drabbats av hjärnblödning. Hustrun är där liksom två hemmavarande barn. En gift dotter som bor på annat håll är på väg. Familjen har motvilligt och långsamt börjat förstå, att pappas liv inte går att rädda. Han är död.
8 aug 07 – Daniel Brattgård, Margareth Brynolf och Charlotte Lovén

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Frågan om organdonation
Anhörigas och internsivvårdsläkares erfarenheter och attityder
8 aug 07 – Margareta Sanner

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Donationsspecialiserad sjuksköterska
– vad gör en sådan och vad leder det till?
8 aug 07 – Maria Söderkvist

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Så går det till
Organdonation
8 aug 07 – Christer Nilsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Är det lämpligt att ta upp frågan om vävnadsdonation när ett barn har dött?
Författaren redogör för sina egna erfarenheter av att informera och stödja familjer som plötsligt förlorat ett barn. Det är viktigt att möta familjerna med respekt och att våga bara finnas till med medmänsklighet, närhet, värme, omtanke, trygghet, värdighet, att visa empati och framför allt att våga lyssna. Syskonen till det döda barnet får inte glömmas bort, de har också behov av att vara delaktiga. Föräldrarna bör ges tillfälle att diskutera donation av vävnader. ”När det värsta redan har hänt kan kanske det meningslösa få en mening. Ett barn kan hjälpa två andra sjuka barn till ett normalt liv genom att donera sina hjärtklaffar”. Det är viktigt med återbesök för uppföljning.
8 aug 07 – Jutta Kjaerbeck

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Varför behövs vävnadsdonation?
Vävnadsdonation är en förutsättning för transplantation av hjärtklaffar, hornhinnor, hörselben, hud och benvävnad. Detta kräver att det finns väl genomtänkta och inarbetade rutiner så att vävnadsdonatorer identifieras i tid, vävnaderna tillvaratas, preserveras och lagras och kan förmedlas till patienter med svåra sjukdomstillstånd, där det många gånger inte finns några andra alternativ till behandling. En välfungerande vävnadsbanksorganisation ofta med en komplicerad logistik är nödvändig. Säkerhet och hög kvalité i vävnadshanteringen är förutsättningar för en framgångsrik transplantationsverksamhet. Nedan beskrivs kortfattat hur vävnadsdonation är utformad i Sverige.
8 aug 07 – Torsten Malm

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Donationsrådet – en nationell motor för fler organ-och vävnadsdonationer
Mot bakgrund av den låga donationsfrekvensen beslutade regeringen 2005 om att tillsätta ett nationellt råd med uppdrag att främja organ- och vävnadsdonation, Donationsrådet. Artikeln redogör för rådets uppdrag och rekommendationer för donationsarbetet. Eva Fernvall är ordförande för Donationsrådet, det nationella rådet för organ- och vävnadsdonation. Åsa Welin är verksamhetsansvarig. Se www.donationsradet.se
8 aug 07 – Eva Fernvall och Åsa Welin

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2007
Avslutande kommentarer
Inte så sällan ges i medierna hoppingivande information om mänskliga organ avsedda för transplantation framställda från mänskliga stamceller, om organ från djur och om konstgjorda organ. Nyligen gavs igen information om ett konstgjort, inplanterbart hjärta som för den oinvigde gav hopp om att de patienter som behöver transplanteras inte skulle behöva vänta på hjärtan från avlidna personer.
8 aug 07 – Håkan Gäbel

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Forskningsmiljön Välfärd & Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad
En övergripande vision för Högskolan i Halmstad är att profilera sig som en gränsöverskridande högskola och genom innovation och kreativitet verka för individens livskvalitet och välfärd. Högskolan i Halmstad är ett attraktivt val för många studenter genom att bland annat yrkesinriktade utbildningar erbjuds i betydande utsträckning. År 2005 hade högskolan 5 431 helårstudenter.
25 maj 07 – Lillemor R-M Hallberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Sjukhusclowner - i kommunikation med sjuka barn
I den svenska sjukvårdsdebatten ställs ibland frågan om nyttan av sjukhusclowners medverkan i vården av sjuka barn. Vad tillför egentligen sjukhusclownerna som annars inte tillgodoses av vårdpersonal och läkare?
25 maj 07 – Lotta Linge

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder
En motståndsidentitet alstras, enligt Manuel Castell (1997), av aktörer som nedvärderas och stigmatiseras av maktens logik, men som vägrar acceptera detta och sätter sig till motvärn och hävdar principer i strid med denna diskriminerande logik. Motståndsidentiteten uppstår ur och bygger på nya former av gemenskaper. Denna artikel handlar om en sådan ny form av organiserad gemenskap. Det är en mötesplats som utvecklats till en motståndsficka där framförallt vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder försöker värja sig mot en av samhället tilldelad identitet och istället gemensamt öka kapaciteten att styra över sina egna liv.
25 maj 07 – Ove Svensson & Magnus Tideman

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Har plats betydelse för hälsa?
WHO: s definition (1946) av hälsa som ett ”fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, och inte bara frånvaro av sjukdom” ger en bred ingång till hur hälsobegreppet kan studeras. Viktigt är också att inse att hälsa kan ha olika betydelser för olika människor vilket gör att hälsa även kan studeras som ett socialt konstruerat fenomen. Hur vi förstår hälsa är nära relaterat till den kultur vi lever i och de erfarenheter vi har (Curtis, 2004).
25 maj 07 – Cecilia Kjellman

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Munhälsa hos patienter med cancerdiagnos - en interventionsstudie av vårdpersonal och patienter.
Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2002-2004
25 maj 07 – Gun Paulsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Vad innebär Cochlea implantat (CI) som rehabilitativt hjälpmedel för vuxna med postlingual dövhet?
Sedan drygt 20 år har cochlea implantat (CI) blivit tillgängligt som ett hjälpmedel för vuxna med postlingual dövhet, d.v.s. grav hörselnedsättning eller dövhet som förvärvats efter det att personen utvecklad ett talat språk. Två av våra studier, som kortfattat presenteras i denna artikel, syftar till att få djupare förståelse för vad CI innebär för människor med postlingual dövhet och hur det påverkar deras livskvalitet.
25 maj 07 – Lillemor R-M Hallberg och Anders Ringdahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Trygghet/säkerhet och livskvalité hos individer med ICD (implanterad hjärtdefibrillator) fem år efter implantationen
Livshotande arytmi och ICD
25 maj 07 – Inger Flemme

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Livet i skuggan av dialys
- beskrivning av anhörigas vardag
25 maj 07 – Kristina Ziegert

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
Kunskapslabbet
– ett forum för förtrogenhetskunskap
25 maj 07 – Lars Edgren och Harry Petersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2007
En skola för alla!
Om barns och ungdomars rätt till delaktighet
25 maj 07 – Peg Lindstrand och Jane Brodin

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Introduktion
Stressmedicin – vad är det?
15 mar 07 – Gunnar Ahlborg jr

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Stressrelaterad psykisk ohälsa – hur ser problemet ut?
Trötthet/utmattning på grund av långdragen stress är ett växande problem i västvärlden. I de flesta industrialiserade länder har antalet personer med nedsatt arbetsförmåga ökat kraftigt de senaste 20 åren (1-4). Den största ökningen av sjukskrivningar har skett hos kvinnor och enligt Försäkringskassans statistik utgör kvinnor cirka två tredjedelar av de långtidssjukskrivna. Den påtagliga ökningen av långtidssjukskrivningar som skett i Sverige sedan 90-talets senare del beror till stor del på ökning av den psykiska ohälsan.
15 mar 07 – Kristina Glise

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Stress och minnesfunktion
I Socialstyrelsens rapport om ”Utmattningssyndrom”, föreslås denna nytillkomna diagnos med fördel kunna användas för att beskriva stressrelaterad psykisk utmattning i stället för ospecifika benämningar som t.ex. ”utbrändhet” (1).
15 mar 07 – Ingibjörg H. Jonsdottir och Susanne Ellbin

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Fysisk träning och stressrelaterad ohälsa
Långvarig stressbelastning kan påskynda utvecklingen av och i vissa fall direkt leda till såväl kroppsliga som psykiska sjukdomstillstånd. Typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdomar, metabola syndromet, depression och sköldkörtelrubbningar är exempel på sjukdomstillstånd där stress har visats bidra på ett eller annat sätt till sjukdomsutvecklingen [1]. Då stress endast är en av många riskfaktorer, leder inte ökad stress med automatik till ökning av alla stressrelaterade kroppsliga sjukdomsstillstånd. Ökad stressbelastning tycks, i dagens samhälle, allt mer avspegla sig i form av psykiska symtom av olika slag.
15 mar 07 – Ingibjörg H. Jonsdottir och Agneta Lindegård

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Ett hälsosammare arbetsliv
– Vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden
15 mar 07 – Annemarie Hultberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Hälsopolitiska planer och skeenden i Landstinget Västernorrland 1978 – 2004
Sammanfattning
15 mar 07 – Hjördis Rooth Möller, Barbro Forslin, Ella Sohlberg och Roland Andersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Smärtpatienter
– personlighet, upplevt sammanhang, kliniskt status, effekter av kognitiv terapi
15 mar 07 – Birgitta Peilot, Anita Samuelsson, Sven Pettersson, Eva-Marie Norberg och Ann Frodi

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Stresshanteringsprogram för långtidssjukskrivna kommunanställda kvinnor
Att skifta millennium och byta jobb till företagsläkare i kommunal offentlig sektor blev ett möte med verkligheten bakom den då nyväckta diskussionen om stigande stress och skenande sjuktal. Ett väntrum fyllt med stressdrabbade, långtidssjukskrivna, medelålders kvinnor inom vård-skola-omsorg. Remitterade från primärvården, tveklöst sjuka och med tydlig men inte entydig koppling till arbetssituationen.
15 mar 07 – Bo Santell och Giorgio Grossi

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Erfarenheter som rehabiliteringskonsult i Sverige sökte jag arbete på ett
1994 stort utbildningsföretag och kom att arbeta med rehabilitering av långtidssjukskrivna. Jag hoppade in som utbildare i en kaotisk situation. En »omorienteringskurs« hade sålts till Försäkringskassan och påbörjats. Men killen som skulle hålla kursen hade flytt fältet och slutat. 15 sjukskrivna kvinnor hade gjort myteri mot den i deras tycke substanslösa kursen. Kunde jag tänka mig att hoppa in? Jo, men jag visste inget om arbetslivsinriktad rehabilitering.
15 mar 07 – Jan Rydberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Ingen vill ha hemlöshet – ändå har vi den
Ingen vill ha hemlöshet. Alla är emot, vi ser företeelsen som en skam för välfärdssamhället. Samtidigt förstår vi allt mindre om hemlöshet och varför den uppstår. Visst vill vi väl, men vi fortsätter kasta pil i mörker.
15 mar 07 – Leif Stenberg & Lars Olov Bygren

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2007
Asklepion
Det är tidig morgon i Pergamon. Prästerna har tänt de heliga lamporna. Ljuset skulpterar mjukt kolonnernas rundning medan de mäktiga kapitälen ligger i dunkel högt ovanför. De väcker gudarna genom att ta av skynken som täckt statyernas huvuden och ger dem mat att äta, den Gode Guden, God Lycka, Hygiea. Utanför väntar hundratals människor och i gryningen kommer de in, sjuka och handikappade, många svaga efter en lång färd.
15 mar 07 – Catharina Nord

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Cannabis, gammalt problem, men ny kunskap finns
Frågan om cannabis effekter på psykiska och kroppsliga funktioner har länge debatterats. I mitten av 1800-talet experimenterade ett antal intellektuella och kulturarbetare i Frankrike med cannabis och beskrev målande dess effekter. ”Missbruket av haschich rubbar på ett våldsamt sätt intellektet, överdriver dess aktivitet, eldar upp det allmänna medvetandet till en sådan grad att individen under dess inverkan kastas in i en värld fylld av fantasier, omformar på så sätt och vis hans iakttagelseförmåga, hans förnimmelser och insikter” (Läkaren J-J Moreau, citerad i Nordegren och Tunving, 1984). I dokumentationen från den tiden finns redan varningsord för möjliga skadeverkningar.
20 jan 07 – Ulric Hermansson och Peter Allebeck

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Cannabiskonsumtionens utbredning i Sverige och övriga Europa
Cannabisutbudet i Sverige
20 jan 07 – Ulf Guttormsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Skador av hasch och marijuana
Beroendeutveckling vid cannabismissbruk Cannabismissbruk kan övergå till cannabisberoende (dependence) karakteriserat av ett tvångsmässigt behov av drogen, dagligt eller nästan dagligt intag av drogen och svårigheter att avbryta intaget. Beroendet är inte enbart psykiskt utan också fysiskt vilket vid avgiftning manifesteras i abstinensbesvär.
20 jan 07 – Jan Ramström

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Cannabis och schizofreni: Finns ett orsakssamband?
Bakgrund
20 jan 07 – Peter Allebeck

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Cannabis och hjärnans belöningssystem
Cannabinoider och cannabinoidreceptorer
20 jan 07 – Maria Ellgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Den teoretiska bakgrunden till Haschavvänjningsprogrammet (HAP)
- en metod för behandling av cannabismissbruk.
20 jan 07 – Thomas Lundqvist och Dan Ericsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Haschavgiftningsprogrammet vid Maria Ungdom
Vid Maria Ungdom pågår sedan ett par år en strukturerad öppenvårdsbehandling för ungdomar med mångårigt cannabismissbruk. I denna artikel beskrivs programmets inriktning, målgrupp, intagningsförfarande och arbetssätt. Behandlingen har en pedagogisk inriktning och pågår under sex veckor med tre sessioner per vecka. Programmet har utvärderats och ungdomarna har följts upp efter ett år med avseende på missbruk, hälsa och social funktion. Uppföljningen har presenterats i en FoU-rapport som sammanfattas nedan.
20 jan 07 – Birgitta Petrell och Arne Nordberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Ett nationellt nätverk för cannabisbehandlare
Sedan år 2000 har det funnits ett nationellt nätverk för olika yrkesgrupper som arbetar med cannabisbehandling. Nätverket har hitintills haft det så kallade Hasch Avvänjnings Programmet (HAP) som gemensam grundmetod. Hitintills har totalt 1 nätverkskonferenser genomförts på olika platser i hela landet och nätverket består idag av över 100 medlemmar från ett fyrtiotal olika platser i Sverige.
20 jan 07 – Ann-Sofie Nordenberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Påverkar personligheten användandet av naturläkemedel?
Hälsopsykologi är ett kunskapsområde som använder psykologiskt vetande när hälsa och ohälsa studeras hos en individ. Flera omständigheter har gjort att intresset för hälsopsykologi har ökat de senaste åren.
20 jan 07 – Maria Olofsson och Mikael Rennemark

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Småbarnspsykiatrisk diagnostik med DC 0-3
Inom hälso- och sjukvården efterfrågas alltmer evidensbaserad kunskap om emotionella störningars etiologi och uttryck. Ett sådant underlag är nödvändigt för att planera resurser för förebyggande och behandlande insatser. Fördelen med den evidensbaserade kunskapsgrunden är att resurser kan fördelas jämnare och mer rättvist. Nackdelen är att verksamheter med bred klinisk inriktning som inte kan utvärderas med specifika mått har svårare att få finansiering. För att lyfta fram den tillämpade kunskapen krävs ett deskriptivt språk med stor tydlighet.
20 jan 07 – Pia Risholm Mothander och Rigmor Grette Moe

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Alkoholsamtal med alla blivande föräldrar
- utmaning och folkhälsoarbete! Hjördis Högberg och Helena Willén
20 jan 07 – Hjördis Högberg och Helena Willén

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Recension: Närsjukvårdens ansikten
Författare: Lars Edgren och Göran Stenberg Förlag: Studentlitteratur, 2007
20 jan 07 – Britt-Marie Brinkmo

Socialmedicinsk tidskrift nr 1 2007
Recension: Läkemedel och följsamhet.
Författare: Bertil Hagström Förlag: Göteborgs universitet/Kompendiet (Avhandling)
20 jan 07 – Ingvar Karlberg

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se