Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
2014
4-5
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
9 artiklar
 
Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning
Detta temanummer handlar om bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning. Utgångspunkten är att bedömning och dokumentation å ena sidan kan ge möjligheter, stöd och styrka, men också, å andra sidan, kan försvaga, vilseleda och begränsa såväl barn, föräldrar som professionella i skola, förskola och vidareutbildning och det är denna dubbelhet vi vill belysa. Det är till exempel inte ovanligt att man liknar bedömning vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan bedömning vara ett kraftfullt pedagogiskt redskap, inte minst genom det som idag benämns ”bedömning för lärande”, men bedömning har också visat sig kunna ge starkt negativa konsekvenser för barns och elevers motivation, självbild och kunskapsutveckling.
3 okt 14 – Anders Jönsson & Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Förändrade relationer mellan lärare och föräldrar i förskolan – aspekter av en förändrad lärarprofession
Artikeln utgör en del av ett projekt som studerar den förändrade lärarprofessionen i förskolan genom arbetet med systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete. Syftet är att skapa kunskap om förskollärares olika professionella strategier för att hantera olika relationer mellan förskollärare och föräldrar samt hur detta i sin tur kan bidra till en förändrad lärarprofession. Lärar förälder relationen analyseras specifikt, dels via innehåll, form och betydelse av veckobrev till föräldrar, dels i relation till hur förskollärarna resonerar när de arbetar med sin årliga kvalitetsredovisning (KR) samt innehållet i den slutliga KR. Analysen grundas i en syn på utbildningspolicy som någonting lärare måste handskas med och lösa i den lokala kontexten, liksom teorier om lärarprofession och lärarprofessionalism. Resultaten visar att lärarna utvecklar professionella strategier och specifika lärar förälder relationer. Resultaten diskuteras i termer av bidrag till hur en såväl förändrad som eventuellt förstenad lärarprofession i förskolan tar form.
3 okt 14 – Annica Löfdahl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Pedagogisk dokumentation i tillblivelse
”Jag har tilltro till livet eftersom jag alltid försökt förändra det” Loris Malaguzzi (1989)
3 okt 14 – Gunilla Dahlberg & Ingela Elfström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Att legitimera nationella prov i Sverige och i Norge – en fråga om profession och tradition
Artikeln utforskar utvecklingen av nationella bedömningsinstrument, så som nationella prov, i svensk och norsk grund- och gymnasieskola. Fokus riktas mot hur två annars jämförbara länder har hanterat reformering av sina bedömningssystem på olika sätt. Nationella bedömningsinstrument utvecklas och förändras över tid och artikeln knyter dessa förändringar av funktion och syfte till konflikter mellan aktörer så som ämbetsmän, forskare och lärare. Frågan om legitimitet är här helt central. Vi identifierar hur mätbarhet och användbarhet blir ifrågasatt i professionskamper om betyg, prov och bedömning. Historiskt sett har en ökad tonvikt på att använda data från skolans bedömningar en ”output”-orienterad styrning av utbildningssystemet ofta lett till att de nationella bedömningsinstrumentens legitimitet utmanas. Bedömningsinstrumentens sviktande legitimitet kan ta sig olika uttryck från tid till annan, och hanteras av staten på olika sätt. Vi menar det nuvarande intresset för formativ bedömning, både hos svenska och norska myndigheter, delvis bottnar i ett behov att få legitimitet också för statens mer summativa bedömningsinstrument.
3 okt 14 – Christian Lundahl & Sverre Tveit

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Svensk forskning om validering av vuxnas lärande – trender och tendenser
Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.
3 okt 14 – Per Andersson & Andreas Fejes

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden
Individuella utvecklingsplaner (IUP) har funnits i den svenska skolan sedan 2006. Vid införandet var de utbildningspolitiska intentionerna ökad måluppfyllelse, delaktighet och likvärdighet. Syftet med denna artikel är att diskutera både möjligheter och risker som skolan ställs inför när det gäller denna bedömningspraktik. Med utgångspunkt i ett empiriskt material bestående av IUP med skriftliga omdömen analyseras olika styrningsoch makttekniker som kommer till uttryck i dokumenten utifrån Foucaults begrepp ”governmentality”. Begreppet ”formativ bedömning” diskuteras i relation till Foucaults begrepp och resultatet visar att den formativa bedömningen till sin karaktär innehåller inslag av maktoch styrningstekniker. Det framkommer ett brett register av självteknologier och pedagogiska interventioner riktade mot elevens själv i dokumenten. Vidare framkommer en marknadsorienterad diskurs i dokumenten, där skolan styr och fostrar eleverna till vad man uppfattar som efterfrågas i samhället.
3 okt 14 – Ingela Andreasson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Betygen i grundskolan – relationen mellan bedömning och elevers senare prestationer
Syftet med studien var att undersöka hur betyg påverkar elevers lärande mätt med betyg ett år senare, och hur betygsättning påverkar elever med olika förutsättningar utifrån kognitiv förmåga, kön och socioekonomisk bakgrund (Klapp, Cliffordson & Gustafsson, 2014). Data från databasen Utvärdering genom Uppföljning (UGU-projektet) har använts. På grund av att kommuner mellan åren 1969 och 1981 själva kunde bestämma om de skulle betygsätta elever i årskurs 6 har det varit möjligt att jämföra elever som fått betyg med elever som inte fått betyg i årskurs 6 och deras betyg i årkurs 7. Totalt deltog 8 558 elever födda 1967. Multipla regressionsanalyser genomfördes. Resultaten visade att det inte fanns några generella effekter av betygsättning på elevers prestationer ett år senare men det fanns differentierande effekter: betygsatta elever i årskurs 6 som presterade lågt på ett kognitiva test fick lägre betyg i årskurs 7 jämfört med elever som inte fick betyg i årskurs 6. Resultatet visar även interaktionseffekter mellan kön och betygsättning och kön och kognitiv förmåga.
3 okt 14 – Alli Klapp

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan
På senare tid har sambedömning, det vill säga att lärare tillsammans genomför eller diskuterar bedömning och/eller betygssättning, förts fram som en strategi för att få lärarnas bedömning och betygssättning mer likvärdig. Samtidigt har flera kommuner i Sverige gjort omfattande satsningar på olika former av sambedömning, men mer med anledning av sambedömningens förmodade positiva effekter på lärarnas bedömningskompetens och -praktik i riktning mot formativ bedömning än av likvärdighetsskäl. En intressant fråga är därmed vad som händer i mötet mellan kommuners och skolors strävan att förändra klassrumsbedömningen mot formativ bedömning å ena sidan och statsmakternas krav på ökad likvärdighet i bedömning av nationella prov och betygsättning å den andra. Syftet med denna artikel är att, utifrån en systematisk översikt om forskning kring sambedömning, diskutera möjligheten för sambedömning att leva upp till förväntningarna vad gäller ökad likvärdighet samtidigt som man har ett ökat fokus på kompetensutveckling och formativ bedömning.
3 okt 14 – Anders Jönsson & Pia Thornberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Bedömning i förskolors dokumentation – fenomen, begrepp och reglering
Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analyseras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av material gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentationsoch bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.
3 okt 14 – Ann-Christine Vallberg Roth

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se