Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
2014
2013
3-4
1-2
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
19 artiklar
 
Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Olika ingångar till skolutveckling
Läsaren håller ett temanummer om skolutveckling i sin hand. Här i inledningen skall vi – som är temaredaktörer – berätta om vilka som skrivit artiklarna, vilken forskargrupp som ligger bakom initiativet till temat och göra en kort kommentar till vilket slags innehåll artiklarna bjuder på och dess bidrag till en vetenskaplig och praktisk diskussion. Författarna samarbetar inom forskargruppen PULO på institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet:
3 sep 13 – Rolf Lander & Karin Rönnerman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringsprocess
Artikeln syftar till att beskriva implementeringsprocessen av förändringsagenter i kommuner och skolorganisationer samt att relatera det till förändringsagenternas funktioner och roller. Undersökningen bedrevs som ett aktionsforskningsprojekt mellan tre kommuner. 17 skolor deltog med totalt 36 förändringsagenter. Primära data utgjordes av förändringsagenternas loggböcker och intervjuer med skolledare. Metodiskt användes en begreppsapparat hämtad från organisationsutveckling. Resultaten visar att en tydlig organisatorisk struktur liksom stark kommunikation främjar utvecklingen av förändringsagenternas arbete. En analys av förändringsagenternas rolltagande visar på fyra typer: biträdet, handledaren, projektledaren och organisationsutvecklaren. Vilket utrymme bland dessa ideala roller som förändringsagenterna intog varierade i förhållande till graden av strategiskt arbete i kommunen, liksom hur man förstod syftet med interna förändringsagenter.
3 sep 13 – Ulf Blossing

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer
I denna artikel presenteras en studie genomförd i förskolan i två kommuner med syfte att studera hur kvalitetsarbetet leds på olika nivåer: förvaltningsnivå, förskolenivå och verksamhetsnivå. På verksamhetsnivå innebär ledningen att förskollärare handleder kollegor. Resultaten analyseras utifrån teorin om praktikarkitektur där de kulturella diskursiva, materiella ekonomiska och socialapolitiska arrangemangen studeras utifrån hur de möjliggör och begränsar vad som sker i en praktik. Dessutom studeras vilka möjligheter och begränsningar en praktik utgör för en annan praktik i ledningen av förskolans kvalitetsarbete. I resultaten framkommer en skillnad mellan de två kommunerna i hur kvalitetsarbetet organiseras och på vilket sätt de tre ledningspraktikerna utgör förutsättningar för varandra. I den ena kommunen betonas delaktighet och gruppnivå medan det i den andra finns en tydligare diskurs om styrning och ansvar på individnivå.
3 sep 13 – Karin Rönnerman & Anette Olin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans managementreformer
Professionella skolledare som tar ett helhetsansvar för skolutveckling betraktades som en förutsättning för att decentraliseringsreformerna vid 1990-talets början skulle lyckas. Drygt två decennier senare har rektorskåren som kollektiv professionaliserats. Innebär det att rektor tar det helhetsansvar för verksamheten vilket skollagen och läroplanerna ålägger rektor? I artikeln diskuteras rektorskårens professionalisering i ljuset av den new public management-inspirerade omstruktureringen av skolans styrsystem för två decennier sedan. Ett urval av exempel på hur rektorer bedriver pedagogiskt ledarskap diskuteras. De hämtas från aktuell forskning och statliga myndigheters och andra organisationers granskningar och uttalanden. Slutsatsen är att det tycks finnas betydande svårigheter förknippade med att bedriva ett pedagogiskt ledarskap i skolan och att rektorskårens professionalisering inte tycks ha underlättat det pedagogiska ledarskapet.
3 sep 13 – Maria Jarl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Nyblivna lärares upplevda kapacitet i arbetet med eleverna - varifrån kommer den?
Grundutbildningen har efter ett par - tre år i yrket en påtaglig effekt på lärares kapacitetsupplevelse för det nära arbetet med eleverna. Erfarenheterna i organiseringen av arbetet har också betydande sådana effekter. Viktigt är att få förståelse för elevhälsoarbetet inklusive specialundervisningen och att ha ett nära kritiskt samarbete med kollegor. Lärarens kompetensutveckling har, även om den är relevant för arbetet med eleverna, en blygsam inverkan på lärarens kapacitetsupplevelse i klassrummet, däremot är den ganska bra för den kapacitet man känner för praktiskt forskningsoch utvecklingsarbete, som i sin tur har en viss betydelse för kapacitetsupplevelsen. Ledningens stöd för utveckling är också mera indirekt än direkt. Detta framgår av en longitudinell enkätundersökning med lärare huvudsakligen utbildade vid Göteborgs universitet 2001-2004.
3 sep 13 – Rolf Lander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Att skapa mening i lärares samarbete och gemensamma lärande. Tre skolors försök
I denna artikel skildras tre svenska grundskolors försök att utveckla samarbetet och det gemensamma lärandet. I artikeln riktas fokus mot hur lärare och rektorer förstår och skapar mening i dessa försök. Resultaten visar att lärare och rektorer för att kunna hantera det nya gjorde pragmatiska tolkningar utifrån institutionaliserade förståelseramar, vilket ofta innebar förenklade bilder av innebörden i det nya. I de fall andra trovärdiga tolkningsalternativ synliggjordes kunde lärare och rektorer i gemensamt meningsskapande etablera nya förståelseramar. Normer, värden och traditioner som fanns i de lokala skolkontexterna gav olika förutsättningar för detta. Resultaten visar att samspelet mellan rektorer och lärare i mellanpositioner som ledare för kollegor spelade stor roll för om konstruktiva förhandlingar kunde föras.
3 sep 13 – Mette Liljenberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Så görs en (o)skicklig lärare
Lärares kollektiva kompetensutveckling genom olika former av handledning ökar i den svenska skolan. Kollektiv kompetensutveckling beskrivs i nationell och internationell forskning ofta som en entydigt positiv praktik för att utveckla yrkesskicklighet. I följande artikel problematiseras denna föreställning genom en analys av en kollegial grupphandledning. Syftet är att synliggöra hur lärare konstruerar diskurser om lärar(o)skicklighet i samband med grupphandledning. Resultatet visar en motstridig bild av vad lärarskicklighet kan tänkas vara. Lärarna disciplinerade varandra i relation till lärarskicklighet genom de undervisningsråd som exemplifierades under handledningen. Subjektskonstruktionen av enskilda lärare, som skapades under den kollegiala handledningen, kan tyckas stigmatiserande. Likväl genererades också utrymme för förhandlingar och nya subjektspositioner. Kulturellt-diskursiva, social-politiska och materielltekonomiska arrangemang på skolan bidrog till att främja den specifika och disciplinerande kompetensutvecklingspraktiken.
3 sep 13 – Lill Langelotz

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Fakultetsopponenten sammanfattar
Wieland Wermke - Development and Autonomy: Conceptualising teachers´continuing professional development in different national contexts. (Stockholm: Stockholms universitet, 2013)
3 sep 13 – Karin Rönnerman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Fakultetsopponenten sammanfattar
Magnus Levinsson - Evidens och existens - evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter (Göteborg: Göteborgs universitet, 2013)
3 sep 13 – Bernt Gustavsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Fakultetsopponenten sammanfattar
Lena Tyrén - ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken (Göteborg: Göteborgs universitet, 2013)
3 sep 13 – Lars Holmstrand

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Debatt: Angående ett aktuellt sakkunnigärende
Hur skall avvägningen mellan mer eller mindre objektiva kriterier som omfattande publicering i välrenommerade internationella tidskrifter, handledning av doktorander till disputation etc. Och den mer eller mindre subjektiva bedömningen av vetenskaplig kvalitet hanteras av sakkunniga? Givetvis skall det finnas ett rejält utrymme för det senare, om inte så vore kvalitetsbedömningen enbart ett resultat av kvantitet, men det måste också finnas gränser och ett utrymme för vetenskaplig pluralism med ett erkännande av att det finns olika vetenskapliga traditioner och sätt att skriva inom pedagogiken. Jag menar också att frågan om kvalitet, bedömning av vetenskaplig kvalitet, kräver en argumentation som är kontextualiserad.
3 sep 13 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Introduktion om medie- och informationskunnighet
Detta temanummer har fokus på medierande läroprocesser, som samspel mellan elever, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, kommunikation och handlingar, men också på vilka sätt digitala redskap och andra nätbaserade resurser kan tillämpas i en pedagogisk kontext. Idag är det lika naturligt i barns och ungomars vardag att kommunicera och ha erfarenhetsutbyte på nätet, som att samtala ansikte mot ansikte. Likaså går dagens medieteknologi mot ökad mobilitet både i skolan, högre utbildning och i samhället. Denna utveckling har utvidgat möjligheterna för såväl undervisning och lärande, som observation och dokumentation, men också delaktighet och inflytande. Gränserna mellan olika studieformer och medieanvändning suddas ut och tillämpningarna är mer oberoende av tid och plats. Istället skapas kombinationer som är flexibla och gör det möjligt att undervisa, samarbeta och lära på olika sätt både i och utanför skolan och på distans. Men vad vet vi om medieanvändning och dess betydelse för lärande? Vad vet vi om medie- och informationskunnighet?
3 jan 13 – Lisbeth Amhag

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Tweens konstruerar identitet online - flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier
En flicka på 14 år berättar att hon ”använder datorn ungefär varje dag. Jag brukar vara inne på Facebook och kolla på olika bloggar”. Att datorer i allmänhet, och Internet i synnerhet, används mer eller mindre varje dag av vår samtids unga bekräftas av statistiska studier (Medierådet, 2010; Findahl, 2012). En av de aktiviteter som ökar med personens ålder är deltagande i sociala medier, och den ökande åldern är inte bara en indikator på ökat bruk, utan ålder är också bärare av trender. Den 14-åriga flickan fortsätter: ”Förut var jag inne på Playahead, men det är jag inte längre. Fast jag har inte tagit bort min sida på Playahead. Jag går ibland in och kollar ifall jag har fått några mejl eller inlägg i gästboken.”
3 jan 13 – Kristina Abiala och Patrik Hernvall

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildningssammanhang
Att kommunicera via sociala medier har medfört förändrade villkor för kommunikation och kan idag, utan överdrift, sägas vara en naturlig del av många ungdomars vardag. Sociala nätverksplatser är även en arena för ungdomars pågående utveckling av framträdanden som oavbrutet förhandlas inför en potentiell nätpublik. Studien syftar till att utforska den potential sociala medier kan ha för lärande och användning av engelska genom att studera elevers aktivitet på en social nätverksplats och hur elever orienterar sig där i relation till den situerade skolkontexten.
3 jan 13 – Sylvi Vigmo och Annika Lantz-Andersson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp
Artikeln handlar om social mediering i en skolpraktik där barn återkommande engageras i undervisande aktiviteter. Syftet är att undersöka hur barn görs till medierande aktörer för elevgruppens lärande. En videoinspelad aktivitet från en blandad förskoleklass och årskurs ett i vilken en pojke på uppdrag av en pedagog berättar för några andra barn om hur de ska genomföra en skoluppgift utgör empiriskt underlag för studien. En samtalsanalytisk ansats används för att utforska de kommunikativa, materiella och visuella resurser som deltagarna drar nytta av för att etablera och upprätthålla ett barn som medpedagog. Genom epistemiska positioneringar konstitueras pojken som en länk mellan pedagog och elevgrupp där han ibland är pedagogens hjälpare, ibland ett av barnen i gruppen. Barnen blir genom deltagande i den här och liknande aktiviteter del av en lokal institutionell kultur där gränser mellan experter och noviser är uppluckrade och där klasskamraterna utgör en resurs till vilken man kan och ska vända sig för att få hjälp.
3 jan 13 – Helen Melander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Mening och uttryck i slöjd
Denna text behandlar slöjd i skolan som en kommunikativ verksamhet. Genom begreppet mediering undersöks mening och uttryck i slöjd, avseende både process och alster. Utgångspunkten är en empirisk undersökning som innefattar observationer, bilder och intervjuer samlade från slöjdundervisning i nionde klass. I artikeln behandlas en elev och hennes slöjdalster. Avbildade slöjdalster tolkades med Bachtins systematiska estetik och text bearbetades genom narrativ ansats. Resultaten visar att eleven medvetet gör bruk av kommunikativa resurser i skolämnet slöjd, att hennes slöjdalster bär mening genom arkitektoniska uttryck i material och form och att slöjdverksamheten i skolan, sett ur ett ungdomsperspektiv, har betydande inslag av vardagsnära koncept. Slutsatsen är att skolslöjd är en kraftfull medieringsarena för meningsfullt och mångsidigt lärande och utveckling av identitet och personliga egenskaper.
3 jan 13 – Esko Mäkelä

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar
Sedan 1960-talets första steg i utvecklingen av internet har utökade möjligheter för individer att lära sig med stöd av informationsoch kommunikationstekniska redskap växt fram. Denna utveckling inbegrep till en början enbart stationärt lokaliserad teknik, men medger numera även en hög grad av mobilitet. Detta har möjliggjort att formellt och informellt lärande i stor utsträckning kan inbegripa aspekter av mobilitet. I artikeln betonades lärandets sammanhang och hur det kan relateras till mobila kontextuella aspekter såsom fysisk lokalisering, innehåll, sociala grupperingar, teknik och tid. Utifrån dessa aspekter definieras mobilt lärande som en komplex social process där kunskapsutveckling medieras via personlig och bärbar teknik genom kommunikation mellan individer som deltar i multipla kontexter och sammanhang.
3 jan 13 – Jimmy Jaldemark

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande
Redan när Internet blev tillgängligt i undervisningssyfte i mitten av 1990-talet lyfte Scardamalia och Bereiter (1994) fram möjligheterna med användandet av nätbaserade praktikgemenskaper (communities of practice) för att stödja studenters kunskapsutveckling. Idag, tjugo år senare har utvecklingen lett till att distansutbildning är den högskolesektor som växer snabbast, både nationellt och internationellt i jämföresle med andra högskoleutbildningar (IcDE, 2009; ScB, 2012; Universitetskanslerämbetet, 2013). Men vad vet vi om modern distansundervisning? Vad visar den pedagogiska forskningen om datorstött lärande?
3 jan 13 – Lisbeth Amhag

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Bokrecension: Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel, Leijon, Marie (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Mediering är ett begrepp som allt oftare förekommer i den pedagogiska och didaktiska diskussionen. Man menar att begreppet mediering täcker in flera olika sätt att få kunskap och identitet, och inte endast via språk. Boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald belyser flera av de centrala aspekterna av mediering, med nedslag i bildens, musikens, dramats och rummets olika sätt att mediera. Här diskuteras möjligheten att förena två till synes motstridiga perspektiv på skolan, lärande och kunskap samt meningsskapande och identitet. Boken är intressant därför att den flyttar in konstnärliga frågeställningar rakt in i den pedagogiska och ämnesdidaktiska diskussionen. Skribenterna är alla knutna till Malmö högskola.
3 jan 13 – Anders Marner & Hans Örtegren

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se