Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
2014
2013
2012
3
1
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
15 artiklar
 
Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige Tillbakablick och lägesbeskrivning
Det är nu 17 år sedan första numret av tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige kom ut. Sedan första numret (1996/1) har Biörn Hasselgren verkat som tidskriftens huvudredaktör, där han vid sin sida fram till och med nummer 2010/2-3 hade Jan-Erik Johansson som redaktör. Dessutom har tidskriften alltid haft ett redaktionsråd, vars medlemmar varierat i antal från tre till nio personer. Ett varmt tack riktas här till Biörn Hasselgren och alla de som under åren arbetat med tidskriften på olika sätt.
28 aug 12 – Anders Olsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering
Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med denna artikel är att karaktärisera några teoretiska begrepp inom sociokulturella perspektiv eller teoribildningar vilka gör anspråk på att beskriva vad som påverkar och medierar lärprocesser hos människor. I artikeln relateras dessa teorier och begrepp till situationer där elever deltar i meningsskapande samtal om ett specifikt ämnesinnehåll samt analyserar på vilka sätt artefakterna och dialogen påverkar deltagarnas lärande och begreppsutveckling. I de empiriska delarna är det dessutom möjligt att upptäcka hur deltagarna utvecklar nya kunskaper i genetik genom att gemensamt undersöka vad de vetenskapliga begreppen och termerna betyder och hur de semantiskt kan relateras till varandra. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan man benämna denna process som en gemensam och successiv appropriering av artefakters medierande potential.
28 aug 12 – Anders Jakobsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Socialsemiotik och design för lärande - Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande
Sammanfattning: I artikeln presenteras två teorier om lärande och meningsskapande: socialsemiotik och design för lärande. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet hjälper oss att förstå hur kommunikation och lärande formas multimodalt i teckenskapande processer. Design för lärande hjälper oss att förstå lärande i relation till ett sammanhang och till de förutsättningar som skapas för lärande i olika miljöer och situationer. Fokus i båda perspektiven riktas mot hur människor, utifrån val av teckensystem och medieformer, formerar sin kunskap. Artikeln relateras till högre utbildning och perspektiven diskuteras i förhållande till tre aktuella frågor: lärandets komplexitet, målstyrning och erkännandekulturer i utbildning. Avslutningsvis följer en diskussion som särkilt fokuserar hur ett designorienterat perspektiv kan användas för att förstå lärande och lärandets förutsättningar i högre utbildning.
28 aug 12 – Marie Leijon och Fredrik Lindstrand

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Introduktion til Niklas Luhmanns forskelslogiske epistemologi och systemisk operativ konstruktivistiske laeringsteori
Sammanfattning: Artiklen indledes med en introduktion til Niklas Luhmanns komplekse modernitetsforståelse som baggrund for erkendelse og læring i et højkomplekst og moderne videnssamfund. I den forbindelse vises det hvordan samfundets tiltagende funktionelle uddifferentiering og de medfølgende kompleksitetsog kontingensproblematikker fører til, at en ny kontingensformel, som er orienteret mod evnen til at »lære at lære», vinder frem som en nutidig kontingensformel for uddannelsessystemet. Herefter gives med reference til George Spencer Browns forskelslogik en introduktion til den forskelslogiske tænkning som er konstituerende for Luhmanns erkendelsesteoretiske grundlag og efterfølgende introduceres de systemteoretiske grundbegreber, der udgør grundlaget for Luhmanns operative konstruktivistiske læringsteori. Artiklen sætter herefter fokus på, hvordan Luhmann med reference til den strukturelle kobling mellem psykiske og sociale systemer udvikler en læringsteori, der indholdsbestemmer og præciserer betingelsesforholdet mellem undervisning, læring og selvsocialisering. Samtidig redegøres der for, hvordan dette erkendelsesog læringsteoretiske udgangspunkt implicerer en asymmetrisk professionel relation mellem lærer og elev, hvor den intenderede forskningsinformerede, fagdidaktiske og refleksive undervisningspraksis, udgør en nødvendig omverdensbetingelse for, at tilsigtet læring kan finde sted. Afslutningsvis opsummerer artiklen, at der er tale om samfundsmæssige forandringer, der implicerer at lærere må påtage sig nye roller, opgaver og ansvarsforpligtelser, samt en radikal anden måde at tænke uddannelsesplanlægning og pædagogisk intervention på, hvilket i Danmark sker indenfor rammen af en såkaldt kompetencemålstyret skole.
28 aug 12 – Pernille Krogh Fryd

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Från lärarvetenskap till lärandevetenskap Lärandets gåta och pedagogikens plats i vetenskapssystemet
Ett centralt problem som många av de ledande lärteoretikerna, inte minst i Skandinavien, varit upptagna av på senare år är något vi kan kalla lärandets gåta. Tidigare, då pedagoger utgick som något självklart från att kunskap var något som kunde överföras från ett lärandesubjekt eller lärandekontext till en annan, var lärandet som fenomen inte något man grubblade speciellt mycket över. Det finns dock ingen ledande lärteoretiker idag som tror på detta (jfr Gardner 1991, Lindström 2002). Föreställningen om lärande som »transmission» av kunskap, uppfattas inte längre som trovärdig och har därför i stort sett övergivits (Säljö 2000, 2012; Illeris 2000, 2007).
28 aug 12 – Feiwel Kupferberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Att undervisa för kreativitet - En litteraturöversikt
Kreativitet anses vara 2000-talets viktigaste ekonomiska resurs att utveckla, men den specifika frågeställningen »Vad är kreativitet?» är ofta ignorerad eller ospecificerad, hävdar Kaufman och Beghetto (2009). De uppmärksammar att lärande sker såväl inom som utanför skolan. Ett formellt lärande (mini-c) och ett informellt eller deltagande lärande utanför skolan (Pro-C) samverkar med varandra. Skolan kan förbereda för en ämnesfördjupning av det som eleverna har kunskap om genom motivationsskapande undervisning. Craft (2003) menar att det är skillnad mellan att undervisa för kreativitet och en kreativ undervisning. I den senare kan läraren vara den kreativa men undervisningen kan ändå vara lärarstyrd. Att läraren är kreativ i sin planering av undervisning är inte tillräckligt, om eleverna också ska bli kreativa behövs en pedagogik som undervisar för att utveckla en kreativ och självständig förmåga hos eleverna (Craft 2005).
28 aug 12 – Anna Linge

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Fakultetsopponenten sammanfattar
I slutet av 2012 lades två avhandlingar med montessoritema fram vid olika lärosäten. Även om avhandlingarna har mycket olika karaktär, är det med tanke på den innehållsmässiga inriktningen lämpligt att behandla dem tillsammans. För alla som är intresserade av montessoripedagogik, är det en stor händelse att det nu finns ytterligare två svenska doktorsavhandlingar med montessoritema. Det är också glädjande att kunna säga att båda avhandlingarna har höga teoretiska ambitioner.
28 aug 12 – Christina Gustafsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Enhetlighet och/eller profilering i det svenska högskolelandskapet?
Sedan början av 1960-talet har den högre utbildningen runt om i världen varit föremål för omfattande reformer avseende målsättning, struktur, styrning, ledning och inre organisation. Föreslagna och genomförda förändringar har i olika länder naturligt utgått från nationella behov och varit färgade och inramade av inhemska samhälls- och utbildningspolitiska ideologier och förändringssträvanden. Under senare år har reformerna dock ofta varit påtagligt influerade av internationella tendenser.
26 jan 12 – Berit Askling

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
»Jag vill inte ta ner dig, men…» Kritikens former i gymnasieskolans oppositionsseminarier
Kritik i olika former utgör en vital aspekt av vetenskaplig kunskapsbildning och akademisk socialisation. Opposition utgör ofta det sista steget i uppsatsarbeten och följer samma principer som doktorsdisputationer (Trost 2002). Men vilka former av kritik premieras och lärs ut när opposition sätts i system och bruk i skolans värld? Frågeställningen är otillräckligt belyst i tidigare forskning men torde vara signifikant inte minst med tanke på centrala målsättningar för dagens gymnasieskola1, där betydelsen av att utveckla kritiska förmågor och förhållningssätt betonas. Inom undervisning och pedagogisk forskning finns också ett tilltagande intresse för kamratvärdering (peer assessment) där studenter tränas i att ge feedback och kritik på studiekamraters prestationer.
26 jan 12 – Daniel Persson Thunqvist

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Om betydelsen av skolhabitus i högstadiepraktiken
Grundskolor med elever från familjer utan erfarenheter av högre utbildning visar sämre resultat än skolor med elever från familjer vana vid högre utbildning och dessa skillnader har ökat kraftigt över tid (Skolverket 2012). Både nationell och internationell forskning visar att valfrihet ökar segregationen i samhället (Kallstenius 2007, Ravitch 2011, Skolverket 2010, Böhlmark & Holmlund 2011).
26 jan 12 – Pär Isling Poromaa, Kerstin Holmlund och Agneta Hult

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Från samspråk om lämplighet mot förhandling om skicklighet? - Bedömningssamtal under verksamhetsförlagd lärarutbildning
Hur man ska höja kvaliteten på lärares yrkeskunnande, är en fråga som står högt på såväl den internationella som den nationella agendan. Två aktuella studier, Hatties (2009) omfattande metastudie av skolelevers måluppfyllelse och McKinseys (Barber & Mourshed 2007) studie av framgångsrika skolsystem i den industrialiserade världen, har i dessa sammanhang rönt stor uppmärksamhet. I dessa poängteras att en central faktor, med positiv påverkan på elevernas prestationer, är kompetensen hos lärarna.
26 jan 12 – Henrik Hegender, Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Influens och konsistens
Om vad som påverkar handledningen under den verksamhetsförlagda perioden inom lärarutbildningen
26 jan 12 – Ann-Sofi Wedin, Glenn Hultman & Jan Schoultz

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Det redovisade jaget En fråga om dubbel bokföring
Mina mål i svenska i år är att skriva på ett mer medvetet sätt och få ett större ordförråd. Jag ska kämpa lika mycket som förra året. För att nå mina mål tänker jag läsa varje kväll och slå upp ord som jag inte förstår. För att skriva bättre ska jag använda rättstavningshäftet som vi fick av dig [läraren]. Nu har jag blivit intresserad av att läsa böcker. Jag kan diskutera det jag läst med andra. Därför tror jag inte att det kommer att bli svårt att uppnå målet. Maria
26 jan 12 – Gunilla Granath

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Kopplingen högskole- och verksamhetsförlagd lärarutbildning
Nyfiken på hur lärarutbildningen förändrats på de cirka 20 år som förflutit sedan jag var engagerad i den, läste jag två färska doktorsavhandlingar vilkas titlar antydde att min vetgirighet kunde bli stillad. Jag väntade mig inte en översiktlig bild av hur svensk lärarutbildning av idag är beskaffad, eftersom avhandlingarna behandlade var sin lokal utbildning och de riksgiltiga organisatoriska ramarna troligen medger att kursinnehåll och arbetsformer skiftar från ort till ort, men även lokala nymodigheter kan ju vara värda att beakta och begrunda, tänkte jag. Jag inbillade mig också att avhandlingarna kunde aktualisera även andra frågor av intresse att diskutera och det gjorde de.1
26 jan 12 – Karl-Georg Ahlström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Lärarutbildningen och Jan Sjunnessons post-traumatiska stress Ett genmäle
I förra numret (4/2011) av Pedagogisk Forskning i Sverige, avlossade Jan Sjunnesson båda piporna på sin hammerless mot lärarutbildningen, lärarutbildare, landets pedagogikprofessorer, lärarstudenter, skolelever, skolpolitiker - ja, i princip riktade han sina verbala hagelsvärmar mot alla som på något sätt varit involverade i den svenska ungdomsskolans utveckling (läs förfall) under efterkrigstiden (andra världskriget). Av salvan träffade ett blykorn också undertecknad eftersom jag disputerade i pedagogik 1999 och samma år började arbeta vid dåvarande Institutionen för lärarutbildning i Uppsala. Så här inledningsvis vill jag också med en gång bekänna att jag alltsedan läsningen av A S Neills bok Fria barn - lyckliga människor1, har anfäktats av progressivistiska böjelser.
26 jan 12 – Finn Calander

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se