Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
2014
2013
2012
2011
4
3
2
1
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
21 artiklar
 
Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Utvecklingsledare på vetenskaplig grund
Spänningsfälten mellan evidensbaserad praktik och aktionsforskning. Det ställs allt högre krav på att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och att pedagogisk forskning ska utveckla skolans verksamhet (OECD 2003). I detta sammanhang förslås särskilda utvecklingsledare, inte sällan forskare inom det pedagogiska fältet, fylla en viktig funktion.
1 dec 11 – Magnus Levinsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik
Den här artikeln ingår i ett projekt som syftar till att beskriva och analysera barn, föräldrar och lärare i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. I det följande presenteras en inledande delstudie som fokuserar föräldraskap. Med förtätad avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer genom såväl elektroniska (online) som icke-elektroniska former (offline).
1 dec 11 – Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen
Debattinlägg: Lärarstudenter har de senaste decennierna mötts av paradoxala budskap som de sällan kunnat hantera själva. Jag är själv lärarutbildare sedan snart ett decennium och har försökt hantera studenters förtvivlan och frågor. Men till slut har jag blivit lika frågande som de och har kommit fram till denna enkla men bekymmersamma tes:
1 dec 11 – Jan Sjunnesson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Pedagogiken, lärarutbildningen och skolutvecklingen
Debattinlägg: Min omedelbara reaktion på första versionen av Jan Sjunnessons kritiska inlägg »Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen» var att det inte borde publiceras och kommenteras.
1 dec 11 – Karl-Georg Ahlström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige – forum för pedagogisk debatt?
Redaktionell kommentar: Den 15 april landade Jan Sjunnessons debattinlägg »Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen» i redaktionens e-postlåda. Det är inte så ofta där landar några debattinlägg, varför jag naturligtvis glad i hågen började ta del av hans synpunkter beträffande svensk lärarutbildning. Vid en hastig genomläsning och efter konsultation av två pedagogikforskare, varav den ene mycket erfaren och med fokus på just lärarutbildning, beslöt jag mig för att ta in Sjunnessons artikel som just ›debattartikel›.
1 dec 11 – Biörn Hasselgren

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Fakultetsopponenten sammanfattar
Getahun Abraham – Educating for democracy? Life orientation: Lessons on leadership qualities in voting in South Africn comprehensive schools. (Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2010)
1 dec 11 – Rajendra Chetty

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Förändringar i kommunskillnader i grundskoleresultat mellan 1998 och 2008
Sammanställningar av resultat från de internationella studier av kunskaper och färdigheter som genomförts från 1995 och framåt pekar på en negativ resultattrend inom matematik, naturvetenskap och läsning för elever i såväl grundskolans lägre årskurser som i de högre årskurserna (Gustafsson & Yang Hansen 2009). De målrelaterade betyg som infördes 1994 visar inte på någon medeltalsmässig nedgång, men pekar på ökande resultatskillnader mellan elever som har hög- och lågutbildade föräldrar, mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan kommuner (Gustafsson & Yang Hansen 2009; se dock Holmlund & Böhlmark, 2011, för avvikande resultat).
9 sep 11 – Jan-Eric Gustafsson och Kajsa Yang Hansen

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Den entreprenörskapande skolan
Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik
9 sep 11 – Magnus Dahlstedt och Fredrik Hertzberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Om lärarnas förändrade yrkesvillkor
Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
9 sep 11 – Elisabeth Hultqvist

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Pedagogikens kris
So oft in theologic wars, The disputants, I ween, Rail on in utter ignorance, Of what each other mean, And prate about an Elephant, Not one of them has seen! - John Godfrey Saxe
9 sep 11 – Christer Fritzell

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Recension
Johanna Ringarp – Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens omvandling. Göteborg: Makadam förlag, 2011
9 sep 11 – Maria Jarl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Nazismen i katedern
Recension: Per Höjeberg – Utmanad av ondskan: Den svenska lärarkåren och nazismen 1933–1945. Lund: Lunds Universitet, 2011
9 sep 11 – Johan Sundéen

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna
ETT HISTORISKT TRENDBROTT: Om svensk utbildningspolitik under efterkrigstiden skulle karaktäriseras utifrån några få styrande principer skulle det Basil Bernstein (2000) benämner föra samman, vara en av dem.
5 maj 11 – Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Vilja och framtid i frågor kring utbildningsval
I det svenska gymnasiesystemet är det en nyttomaximerande rationalitetsprincip som är vägledande för hur unga människor bör fatta utbildnings- och yrkesbeslut (SOU 2008:27; jfr Lundahl, Erixon Arreman, Lundström & Rönnberg 2010). En nyttoprincip som bygger på att den enskilda eleven har en tydlig målsättning, adekvat kunskap om olika utbildningar, samt medvetenhet om det sannolika utfallet av olika utbildningsalternativ (SOU 2008:27). Dessa policybetoningar på utbildningsvalets förutsättningar hamnar nära »rational choice»-perspektivets betoning på preferenser som dels givna, dels hierarkiskt ordnande utifrån hur människor urskiljer en nyttomaximering.
5 maj 11 – Goran Pauaca och Adel Daoud

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Samspelet lärarstuderande – handledare
Den verksamhetsförlagda utbildningen
5 maj 11 – Glenn Hultman, Jan Schoultz och Karin Stolpe

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Homo pedagogicus
Mänskligt lärande och pedagogiska språkhandlingar
5 maj 11 – Feiwel Kupferberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Folkhögskolan som myt
Om global spridning och användning av nordiska folkbildningsidéer
26 jan 11 – Henrik Nordvall och Pelle Åberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Ricœurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier
Under vissa perioder tycks någon viss teoretisk inriktning dominera starkt över andra inom pedagogisk forskning. Hermeneutik förefaller dock ha använts kontinuerligt av enskilda forskare eller mindre forskargrupper och aldrig varit riktigt dominerande, men heller knappast tappat aktualitet. Inte sällan har hermeneutik kombinerats med andra ansatser. Det är dock mindre vanligt att bryta ut en specifik gestalt ur den hermeneutiska traditionen (Ödman 1986, Selander & Ödman 2005), vilket är fallet här.
26 jan 11 – Silwa Claesson, Henrik Hallström, Wilhelm Kardemark och Signild Risenfors

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Läsande och skrivande som tolkning och förståelse
Skriftspråk som meningsskapande literacypraxis
26 jan 11 – Catarina Schmidt och Bernt Gustavsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Pedagogiskt kapital
Ett begrepp under utveckling
26 jan 11 – Haukur Viggósson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Skolforskare med problem
Slutreplik
26 jan 11 – Mikael Gilljam och Mikael Persson

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se