Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
20 artiklar
 
Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Fenomenografi om språkanvändning - Temaintroduktion
Titeln på detta specialnummer, »Fenomenografi om språkanvändning», syftar på fenomenografisk forskning om användning av språk vid personlig kunskapsbildning. Syftet med specialnumret är att på ett samlat sätt presentera en sådan forskning.
10 okt 09 – Lennart Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Användningen av språk vid konstituering och uttryckande av uppfattningar av kunskapsobjekt
Denna inledande artikel ger en sammanfattning av och slutsatser baserade på tidigare forskning. Den ger samtidigt en bakgrund till de följande artiklarna. Temanumret i sin helhet presenterar en specifik del av den fenomenografiska forskning, som fokuserar på användningen av språkliga uttryck vid uppfattandet av och vid uttryckandet av uppfattningar av kunskapsobjekt och kunskapsproblem.
10 okt 09 – Lennart Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande
Det finns idag två huvudinriktningar som dominerar inom pedagogisk forskning kring lärande. Den ena är den kognitiva inriktningen. Huvudfrågan här gäller hur individer bildar kunskap genom konceptualiseringar.
10 okt 09 – Thorsten Johansson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Språkanvändningens funktion vid kunskapsbildning
Speciellt inom science education har språklig reproduktion vid kunskapsbildning lyfts fram som ett väldokumenterat problem inom olika forskningstraditioner, perspektiv och ansatser. Med reproduktion menas att man reproducerar sätt att formulera och uttrycka kunskap utan att för den skull ha bildat personlig kunskap, ofta inom ramen för vad som kallas förmedlingspedagogik.
10 okt 09 – Elsie Anderberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Samspel mellan uttryck, innebörd och uppfattning av fysikaliskt fenomen i dialoger med gymnasieelever
Den öppna karaktären hos relationen mellan använt språk och förståelse av delar av omvärlden utgör en del av kärnproblematiken avseende lärande. I lärandet konstitueras samspelet mellan tanke och språk i den mening att den lärande använder språket för att uttrycka sin förståelse, samtidigt som denna förståelse ger specifika innebörder till de använda uttrycken.
10 okt 09 – Christer Alvegård

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Att förebygga stora översvämningar - Reflektioner om språk och mening i ett flerspråkigt och interdisciplinärt sammanhang
Högskolan utvecklas för närvarande mot en ökad grad av internationalisering. För Sveriges del innebär detta bland annat att ett växande antal kurser ges på engelska, riktade mot internationella studenter. Frågor som rör lärandets kvalité blir i hög grad aktuella, när allt fler högskolestudenter lär sig komplext ämnesinnehåll på en avancerad nivå, i en flerspråkig studiemiljö (Gunnarsson & Öhman 1997, Van Leeuwen & Wilkinson 2003, Wilkinson 2004, Carroll & Ryan 2005, Börjesson 2005).
10 okt 09 – Helen Avery

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Förhandlingar om genus i skolans litteratursamtal - En interaktionsanalys
Den här artikeln undersöker hur elever konstruerar genus i samtal om en litterär text, och hur dessa konstruktioner samspelar med deras föreställningar om vad det vill säga att läsa en litterär text. Elevers läsning av en text, i det här fallet en roman, förhåller sig till bland annat till dess olika representationer av manligt och kvinnligt.
9 sep 09 – Michael Tengberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Generaliserbarhet och giltighet i pedagogisk forskning och teoribildning
Om forskning på en förskola i Umeå skulle visa att delar av personalen har en auktoritär syn på barnens lek med ständiga efterlysningar av strängare ordningsregler, vilken betydelse kan detta tänkas få på en annan förskola i Helsingborg? Om en vetenskaplig granskning av en grupp ungdomars våldsbenägenhet påvisar att de tillbringar ansenlig tid med rollspel på Internet, på vilka villkor kan detta antas gälla allmänt i aktuell åldersgrupp. (Dessa exempel är fiktiva.)
9 sep 09 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 3 2009

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Yrkesetik för lärare och behovet av professionsförankring
Utbildningshistorien visar att läraryrket inte sprungit ur en, utan flera parallella traditioner och verksamheter. Detta gäller både det pedagogiska arbetet och de fackliga gemenskaperna. Inom ramen för dessa parallella traditioner menar vi att skilda identiteter och rationaliteter utvecklats.
9 sep 09 – Sara Irisdotter Aldenmyr & Sven Hartman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Varför är det så förtvivlat svårt att bygga upp forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet? - Om myndighetsmissbruk, svek och andra missförhållanden
För något mer än tio år sedan presenterade lärarutbildningskommittén (LUK) sitt slutbetänkande Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63). En central fråga för kommittén gällde utvecklandet av en forskningsstrategi för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Flera av de beslut, som riksdagen fattade i anslutning till kommitténs förslag, kom aldrig att genomföras fullt ut. Det finns inte minst därför anledning att tio år senare reflektera över vad som egentligen hände med kommitténs förslag.1
9 sep 09 – Daniel Kallós

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Ungas onlineaktiviteter - Forskning med förhinder?
En av den pedagogiska forskningens huvudfrågor är barns och ungas skolgång och lärande liksom hur fritidssysselsättning och andra aktiviteter påverkar dem. Lärare, pedagoger och föräldrar har i de flesta fall sannolikt kommit i kontakt med begrepp som community, blogg, LunarStorm, Facebook och Twitter samtidigt som de förstår att internets och mobiltelefonernas användningsområde ständigt förändras.
9 sep 09 – Camilla Jonsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan
Förskolan har en viktig roll som socialisationsaktör i det dagens svenska samhället, då 77 procent av barnen mellan ett och fem år är inskrivna i verksamheten. I detta sammanhang blir de grundläggande värden som levs och förhandlas i förskolans verksamhet viktiga. Studier kring språk och sociala handlingar kopplat till genusstrukturer i förskolekontext är ännu i sin linda inom det barnpedagogiska forskningsfältet. I denna artikel är syftet att synliggöra hur genusstrukturer kommer till uttryck och gestaltas i förskolans praktik.
5 maj 09 – Eva Ärlemalm-Hagsér och Ingrid Pramling Samuelsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Att lära i och för arbetslivet - Myter och utmaningar
Under årtionden har omfattande kritik riktats mot att högre utbildning inte i tillräcklig utsträckning förbereder studenter för de krav som ställs i arbetslivet (Europeiska Gemenskapernas Kommission 2000). Ofta framhålls att kunskaper och färdigheter från formell utbildning uppfattas som inadekvata eller irrelevanta av arbetsgivare och att orsakerna till detta ska sökas i ett arbetsliv stadd i kraftig förändring (Jarvis 2007).
5 maj 09 – Jan Gustafsson och Hans Rystedt

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar
Det är närmast ett mantra att man inte kan dra slutsatser från urval till population i studier med kvalitativa data. Åtminstone inte i den meningen att resultaten – till exempel uppfattningar, beteenden, processer – representerar elever, lärare, skolor etcetera i allmänhet. Den tankestruktur som ligger bakom representativitet som grund för generalisering till en population har rötter i en mer kvantitativt grundad vetenskaplig tradition.
5 maj 09 – Kerstin Göransson och Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Recension: Florian Waldows Utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000. Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2008.
Utbildningspolitik är mer aktuell än på länge. Omstöpningar av den svenska skolan är på väg på flera olika områden, med till exempel ökad kunskapskontroll i grundskolan, en omläggning av gymnasieutbildningen och en ny lärarutbildning. Ett viktigt skäl till det är att svenska elevers kunskaper ifrågasätts från olika håll, vilket främst anses bero på att grund- och gymnasieskola håller för låg kvalitet.
5 maj 09 – Anders Nilsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Om statens verktyg för skoljämförelser. - Vem vill dansa SALSA?
Sammanfattning: SALSA är Skolverkets webbtjänst där skolors genomsnittliga meritvärde i Årskurs 9 redovisas justerade för elevunderlagets sociala sammansättning. Tanken är att det skall ge pålitligare besked om skolans kvalitet än betyg i rådata, eftersom betygsnivån i hög grad speglar elevernas sociala bakgrund. Artikeln diskuterar några av de problem som är förenade med att göra sådana mått.
2 feb 09 – Michael Hansen och Rolf Lander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Fritid som diskurs och innehåll
En problematisering av verksamheten vid “afterschool-programs” och fritidshem: Fritidshem är institutioner som trots sin benämning inte förknippats med begreppet fritid i någon högre grad. I diskussioner om vad fritidshemmens verksamhet ska innehålla blir därför fritid relaterat till fritidshemmens innehåll otydligt.
2 feb 09 – Björn Haglund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen
Ett försök att formulera en egen position
2 feb 09 – Magnus Johansson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Evidensbaserat skolarbete och demokrati - Mobbning som exempel
Inom det utbildningsvetenskapliga området förs idag en internationell och nationell diskussion om vad det innebär att utbildningsvetenskaplig forskning skall ha relevans för utbildningsvetenskaplig praktik. Framförallt märks ett ökat intresse för vad som kommit att kallas evidensbaserad pedagogik.1
2 feb 09 – Ann-Carita Evaldsson och Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Recension: När marknaden kom till förorten
När marknaden kom till förorten: Valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor (Lund: Studentlitteratur, 2008) av Nihad Bunar inleds med en genomgång av den utveckling som den svenska skolan genomgått de senaste decennierna. Decentralisering, valfrihet och konkurrens står i fokus. Författaren refererar också inledningsvis till det bourdieuska kapitalbegrepp han själv använder sig av när han vill förstå mer av marknadiseringens effekter, särskilt för skolor i mångkulturella områden.
2 feb 09 – Sara Irisdotter Aldenmyr

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se