Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
238 artiklar
 
Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning
Detta temanummer handlar om bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning. Utgångspunkten är att bedömning och dokumentation å ena sidan kan ge möjligheter, stöd och styrka, men också, å andra sidan, kan försvaga, vilseleda och begränsa såväl barn, föräldrar som professionella i skola, förskola och vidareutbildning och det är denna dubbelhet vi vill belysa. Det är till exempel inte ovanligt att man liknar bedömning vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan bedömning vara ett kraftfullt pedagogiskt redskap, inte minst genom det som idag benämns ”bedömning för lärande”, men bedömning har också visat sig kunna ge starkt negativa konsekvenser för barns och elevers motivation, självbild och kunskapsutveckling.
3 okt 14 – Anders Jönsson & Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Förändrade relationer mellan lärare och föräldrar i förskolan – aspekter av en förändrad lärarprofession
Artikeln utgör en del av ett projekt som studerar den förändrade lärarprofessionen i förskolan genom arbetet med systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete. Syftet är att skapa kunskap om förskollärares olika professionella strategier för att hantera olika relationer mellan förskollärare och föräldrar samt hur detta i sin tur kan bidra till en förändrad lärarprofession. Lärar förälder relationen analyseras specifikt, dels via innehåll, form och betydelse av veckobrev till föräldrar, dels i relation till hur förskollärarna resonerar när de arbetar med sin årliga kvalitetsredovisning (KR) samt innehållet i den slutliga KR. Analysen grundas i en syn på utbildningspolicy som någonting lärare måste handskas med och lösa i den lokala kontexten, liksom teorier om lärarprofession och lärarprofessionalism. Resultaten visar att lärarna utvecklar professionella strategier och specifika lärar förälder relationer. Resultaten diskuteras i termer av bidrag till hur en såväl förändrad som eventuellt förstenad lärarprofession i förskolan tar form.
3 okt 14 – Annica Löfdahl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Pedagogisk dokumentation i tillblivelse
”Jag har tilltro till livet eftersom jag alltid försökt förändra det” Loris Malaguzzi (1989)
3 okt 14 – Gunilla Dahlberg & Ingela Elfström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Att legitimera nationella prov i Sverige och i Norge – en fråga om profession och tradition
Artikeln utforskar utvecklingen av nationella bedömningsinstrument, så som nationella prov, i svensk och norsk grund- och gymnasieskola. Fokus riktas mot hur två annars jämförbara länder har hanterat reformering av sina bedömningssystem på olika sätt. Nationella bedömningsinstrument utvecklas och förändras över tid och artikeln knyter dessa förändringar av funktion och syfte till konflikter mellan aktörer så som ämbetsmän, forskare och lärare. Frågan om legitimitet är här helt central. Vi identifierar hur mätbarhet och användbarhet blir ifrågasatt i professionskamper om betyg, prov och bedömning. Historiskt sett har en ökad tonvikt på att använda data från skolans bedömningar en ”output”-orienterad styrning av utbildningssystemet ofta lett till att de nationella bedömningsinstrumentens legitimitet utmanas. Bedömningsinstrumentens sviktande legitimitet kan ta sig olika uttryck från tid till annan, och hanteras av staten på olika sätt. Vi menar det nuvarande intresset för formativ bedömning, både hos svenska och norska myndigheter, delvis bottnar i ett behov att få legitimitet också för statens mer summativa bedömningsinstrument.
3 okt 14 – Christian Lundahl & Sverre Tveit

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Svensk forskning om validering av vuxnas lärande – trender och tendenser
Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.
3 okt 14 – Per Andersson & Andreas Fejes

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden
Individuella utvecklingsplaner (IUP) har funnits i den svenska skolan sedan 2006. Vid införandet var de utbildningspolitiska intentionerna ökad måluppfyllelse, delaktighet och likvärdighet. Syftet med denna artikel är att diskutera både möjligheter och risker som skolan ställs inför när det gäller denna bedömningspraktik. Med utgångspunkt i ett empiriskt material bestående av IUP med skriftliga omdömen analyseras olika styrningsoch makttekniker som kommer till uttryck i dokumenten utifrån Foucaults begrepp ”governmentality”. Begreppet ”formativ bedömning” diskuteras i relation till Foucaults begrepp och resultatet visar att den formativa bedömningen till sin karaktär innehåller inslag av maktoch styrningstekniker. Det framkommer ett brett register av självteknologier och pedagogiska interventioner riktade mot elevens själv i dokumenten. Vidare framkommer en marknadsorienterad diskurs i dokumenten, där skolan styr och fostrar eleverna till vad man uppfattar som efterfrågas i samhället.
3 okt 14 – Ingela Andreasson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Betygen i grundskolan – relationen mellan bedömning och elevers senare prestationer
Syftet med studien var att undersöka hur betyg påverkar elevers lärande mätt med betyg ett år senare, och hur betygsättning påverkar elever med olika förutsättningar utifrån kognitiv förmåga, kön och socioekonomisk bakgrund (Klapp, Cliffordson & Gustafsson, 2014). Data från databasen Utvärdering genom Uppföljning (UGU-projektet) har använts. På grund av att kommuner mellan åren 1969 och 1981 själva kunde bestämma om de skulle betygsätta elever i årskurs 6 har det varit möjligt att jämföra elever som fått betyg med elever som inte fått betyg i årskurs 6 och deras betyg i årkurs 7. Totalt deltog 8 558 elever födda 1967. Multipla regressionsanalyser genomfördes. Resultaten visade att det inte fanns några generella effekter av betygsättning på elevers prestationer ett år senare men det fanns differentierande effekter: betygsatta elever i årskurs 6 som presterade lågt på ett kognitiva test fick lägre betyg i årskurs 7 jämfört med elever som inte fick betyg i årskurs 6. Resultatet visar även interaktionseffekter mellan kön och betygsättning och kön och kognitiv förmåga.
3 okt 14 – Alli Klapp

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan
På senare tid har sambedömning, det vill säga att lärare tillsammans genomför eller diskuterar bedömning och/eller betygssättning, förts fram som en strategi för att få lärarnas bedömning och betygssättning mer likvärdig. Samtidigt har flera kommuner i Sverige gjort omfattande satsningar på olika former av sambedömning, men mer med anledning av sambedömningens förmodade positiva effekter på lärarnas bedömningskompetens och -praktik i riktning mot formativ bedömning än av likvärdighetsskäl. En intressant fråga är därmed vad som händer i mötet mellan kommuners och skolors strävan att förändra klassrumsbedömningen mot formativ bedömning å ena sidan och statsmakternas krav på ökad likvärdighet i bedömning av nationella prov och betygsättning å den andra. Syftet med denna artikel är att, utifrån en systematisk översikt om forskning kring sambedömning, diskutera möjligheten för sambedömning att leva upp till förväntningarna vad gäller ökad likvärdighet samtidigt som man har ett ökat fokus på kompetensutveckling och formativ bedömning.
3 okt 14 – Anders Jönsson & Pia Thornberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Bedömning i förskolors dokumentation – fenomen, begrepp och reglering
Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analyseras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av material gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentationsoch bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.
3 okt 14 – Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Olika ingångar till skolutveckling
Läsaren håller ett temanummer om skolutveckling i sin hand. Här i inledningen skall vi – som är temaredaktörer – berätta om vilka som skrivit artiklarna, vilken forskargrupp som ligger bakom initiativet till temat och göra en kort kommentar till vilket slags innehåll artiklarna bjuder på och dess bidrag till en vetenskaplig och praktisk diskussion. Författarna samarbetar inom forskargruppen PULO på institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet:
3 sep 13 – Rolf Lander & Karin Rönnerman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringsprocess
Artikeln syftar till att beskriva implementeringsprocessen av förändringsagenter i kommuner och skolorganisationer samt att relatera det till förändringsagenternas funktioner och roller. Undersökningen bedrevs som ett aktionsforskningsprojekt mellan tre kommuner. 17 skolor deltog med totalt 36 förändringsagenter. Primära data utgjordes av förändringsagenternas loggböcker och intervjuer med skolledare. Metodiskt användes en begreppsapparat hämtad från organisationsutveckling. Resultaten visar att en tydlig organisatorisk struktur liksom stark kommunikation främjar utvecklingen av förändringsagenternas arbete. En analys av förändringsagenternas rolltagande visar på fyra typer: biträdet, handledaren, projektledaren och organisationsutvecklaren. Vilket utrymme bland dessa ideala roller som förändringsagenterna intog varierade i förhållande till graden av strategiskt arbete i kommunen, liksom hur man förstod syftet med interna förändringsagenter.
3 sep 13 – Ulf Blossing

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer
I denna artikel presenteras en studie genomförd i förskolan i två kommuner med syfte att studera hur kvalitetsarbetet leds på olika nivåer: förvaltningsnivå, förskolenivå och verksamhetsnivå. På verksamhetsnivå innebär ledningen att förskollärare handleder kollegor. Resultaten analyseras utifrån teorin om praktikarkitektur där de kulturella diskursiva, materiella ekonomiska och socialapolitiska arrangemangen studeras utifrån hur de möjliggör och begränsar vad som sker i en praktik. Dessutom studeras vilka möjligheter och begränsningar en praktik utgör för en annan praktik i ledningen av förskolans kvalitetsarbete. I resultaten framkommer en skillnad mellan de två kommunerna i hur kvalitetsarbetet organiseras och på vilket sätt de tre ledningspraktikerna utgör förutsättningar för varandra. I den ena kommunen betonas delaktighet och gruppnivå medan det i den andra finns en tydligare diskurs om styrning och ansvar på individnivå.
3 sep 13 – Karin Rönnerman & Anette Olin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Om rektors pedagogiska ledarskap i ljuset av skolans managementreformer
Professionella skolledare som tar ett helhetsansvar för skolutveckling betraktades som en förutsättning för att decentraliseringsreformerna vid 1990-talets början skulle lyckas. Drygt två decennier senare har rektorskåren som kollektiv professionaliserats. Innebär det att rektor tar det helhetsansvar för verksamheten vilket skollagen och läroplanerna ålägger rektor? I artikeln diskuteras rektorskårens professionalisering i ljuset av den new public management-inspirerade omstruktureringen av skolans styrsystem för två decennier sedan. Ett urval av exempel på hur rektorer bedriver pedagogiskt ledarskap diskuteras. De hämtas från aktuell forskning och statliga myndigheters och andra organisationers granskningar och uttalanden. Slutsatsen är att det tycks finnas betydande svårigheter förknippade med att bedriva ett pedagogiskt ledarskap i skolan och att rektorskårens professionalisering inte tycks ha underlättat det pedagogiska ledarskapet.
3 sep 13 – Maria Jarl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Nyblivna lärares upplevda kapacitet i arbetet med eleverna - varifrån kommer den?
Grundutbildningen har efter ett par - tre år i yrket en påtaglig effekt på lärares kapacitetsupplevelse för det nära arbetet med eleverna. Erfarenheterna i organiseringen av arbetet har också betydande sådana effekter. Viktigt är att få förståelse för elevhälsoarbetet inklusive specialundervisningen och att ha ett nära kritiskt samarbete med kollegor. Lärarens kompetensutveckling har, även om den är relevant för arbetet med eleverna, en blygsam inverkan på lärarens kapacitetsupplevelse i klassrummet, däremot är den ganska bra för den kapacitet man känner för praktiskt forskningsoch utvecklingsarbete, som i sin tur har en viss betydelse för kapacitetsupplevelsen. Ledningens stöd för utveckling är också mera indirekt än direkt. Detta framgår av en longitudinell enkätundersökning med lärare huvudsakligen utbildade vid Göteborgs universitet 2001-2004.
3 sep 13 – Rolf Lander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Att skapa mening i lärares samarbete och gemensamma lärande. Tre skolors försök
I denna artikel skildras tre svenska grundskolors försök att utveckla samarbetet och det gemensamma lärandet. I artikeln riktas fokus mot hur lärare och rektorer förstår och skapar mening i dessa försök. Resultaten visar att lärare och rektorer för att kunna hantera det nya gjorde pragmatiska tolkningar utifrån institutionaliserade förståelseramar, vilket ofta innebar förenklade bilder av innebörden i det nya. I de fall andra trovärdiga tolkningsalternativ synliggjordes kunde lärare och rektorer i gemensamt meningsskapande etablera nya förståelseramar. Normer, värden och traditioner som fanns i de lokala skolkontexterna gav olika förutsättningar för detta. Resultaten visar att samspelet mellan rektorer och lärare i mellanpositioner som ledare för kollegor spelade stor roll för om konstruktiva förhandlingar kunde föras.
3 sep 13 – Mette Liljenberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Så görs en (o)skicklig lärare
Lärares kollektiva kompetensutveckling genom olika former av handledning ökar i den svenska skolan. Kollektiv kompetensutveckling beskrivs i nationell och internationell forskning ofta som en entydigt positiv praktik för att utveckla yrkesskicklighet. I följande artikel problematiseras denna föreställning genom en analys av en kollegial grupphandledning. Syftet är att synliggöra hur lärare konstruerar diskurser om lärar(o)skicklighet i samband med grupphandledning. Resultatet visar en motstridig bild av vad lärarskicklighet kan tänkas vara. Lärarna disciplinerade varandra i relation till lärarskicklighet genom de undervisningsråd som exemplifierades under handledningen. Subjektskonstruktionen av enskilda lärare, som skapades under den kollegiala handledningen, kan tyckas stigmatiserande. Likväl genererades också utrymme för förhandlingar och nya subjektspositioner. Kulturellt-diskursiva, social-politiska och materielltekonomiska arrangemang på skolan bidrog till att främja den specifika och disciplinerande kompetensutvecklingspraktiken.
3 sep 13 – Lill Langelotz

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Fakultetsopponenten sammanfattar
Wieland Wermke - Development and Autonomy: Conceptualising teachers´continuing professional development in different national contexts. (Stockholm: Stockholms universitet, 2013)
3 sep 13 – Karin Rönnerman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Fakultetsopponenten sammanfattar
Magnus Levinsson - Evidens och existens - evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter (Göteborg: Göteborgs universitet, 2013)
3 sep 13 – Bernt Gustavsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Fakultetsopponenten sammanfattar
Lena Tyrén - ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken (Göteborg: Göteborgs universitet, 2013)
3 sep 13 – Lars Holmstrand

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2013
Debatt: Angående ett aktuellt sakkunnigärende
Hur skall avvägningen mellan mer eller mindre objektiva kriterier som omfattande publicering i välrenommerade internationella tidskrifter, handledning av doktorander till disputation etc. Och den mer eller mindre subjektiva bedömningen av vetenskaplig kvalitet hanteras av sakkunniga? Givetvis skall det finnas ett rejält utrymme för det senare, om inte så vore kvalitetsbedömningen enbart ett resultat av kvantitet, men det måste också finnas gränser och ett utrymme för vetenskaplig pluralism med ett erkännande av att det finns olika vetenskapliga traditioner och sätt att skriva inom pedagogiken. Jag menar också att frågan om kvalitet, bedömning av vetenskaplig kvalitet, kräver en argumentation som är kontextualiserad.
3 sep 13 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Introduktion om medie- och informationskunnighet
Detta temanummer har fokus på medierande läroprocesser, som samspel mellan elever, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, kommunikation och handlingar, men också på vilka sätt digitala redskap och andra nätbaserade resurser kan tillämpas i en pedagogisk kontext. Idag är det lika naturligt i barns och ungomars vardag att kommunicera och ha erfarenhetsutbyte på nätet, som att samtala ansikte mot ansikte. Likaså går dagens medieteknologi mot ökad mobilitet både i skolan, högre utbildning och i samhället. Denna utveckling har utvidgat möjligheterna för såväl undervisning och lärande, som observation och dokumentation, men också delaktighet och inflytande. Gränserna mellan olika studieformer och medieanvändning suddas ut och tillämpningarna är mer oberoende av tid och plats. Istället skapas kombinationer som är flexibla och gör det möjligt att undervisa, samarbeta och lära på olika sätt både i och utanför skolan och på distans. Men vad vet vi om medieanvändning och dess betydelse för lärande? Vad vet vi om medie- och informationskunnighet?
3 jan 13 – Lisbeth Amhag

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Tweens konstruerar identitet online - flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier
En flicka på 14 år berättar att hon ”använder datorn ungefär varje dag. Jag brukar vara inne på Facebook och kolla på olika bloggar”. Att datorer i allmänhet, och Internet i synnerhet, används mer eller mindre varje dag av vår samtids unga bekräftas av statistiska studier (Medierådet, 2010; Findahl, 2012). En av de aktiviteter som ökar med personens ålder är deltagande i sociala medier, och den ökande åldern är inte bara en indikator på ökat bruk, utan ålder är också bärare av trender. Den 14-åriga flickan fortsätter: ”Förut var jag inne på Playahead, men det är jag inte längre. Fast jag har inte tagit bort min sida på Playahead. Jag går ibland in och kollar ifall jag har fått några mejl eller inlägg i gästboken.”
3 jan 13 – Kristina Abiala och Patrik Hernvall

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildningssammanhang
Att kommunicera via sociala medier har medfört förändrade villkor för kommunikation och kan idag, utan överdrift, sägas vara en naturlig del av många ungdomars vardag. Sociala nätverksplatser är även en arena för ungdomars pågående utveckling av framträdanden som oavbrutet förhandlas inför en potentiell nätpublik. Studien syftar till att utforska den potential sociala medier kan ha för lärande och användning av engelska genom att studera elevers aktivitet på en social nätverksplats och hur elever orienterar sig där i relation till den situerade skolkontexten.
3 jan 13 – Sylvi Vigmo och Annika Lantz-Andersson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp
Artikeln handlar om social mediering i en skolpraktik där barn återkommande engageras i undervisande aktiviteter. Syftet är att undersöka hur barn görs till medierande aktörer för elevgruppens lärande. En videoinspelad aktivitet från en blandad förskoleklass och årskurs ett i vilken en pojke på uppdrag av en pedagog berättar för några andra barn om hur de ska genomföra en skoluppgift utgör empiriskt underlag för studien. En samtalsanalytisk ansats används för att utforska de kommunikativa, materiella och visuella resurser som deltagarna drar nytta av för att etablera och upprätthålla ett barn som medpedagog. Genom epistemiska positioneringar konstitueras pojken som en länk mellan pedagog och elevgrupp där han ibland är pedagogens hjälpare, ibland ett av barnen i gruppen. Barnen blir genom deltagande i den här och liknande aktiviteter del av en lokal institutionell kultur där gränser mellan experter och noviser är uppluckrade och där klasskamraterna utgör en resurs till vilken man kan och ska vända sig för att få hjälp.
3 jan 13 – Helen Melander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Mening och uttryck i slöjd
Denna text behandlar slöjd i skolan som en kommunikativ verksamhet. Genom begreppet mediering undersöks mening och uttryck i slöjd, avseende både process och alster. Utgångspunkten är en empirisk undersökning som innefattar observationer, bilder och intervjuer samlade från slöjdundervisning i nionde klass. I artikeln behandlas en elev och hennes slöjdalster. Avbildade slöjdalster tolkades med Bachtins systematiska estetik och text bearbetades genom narrativ ansats. Resultaten visar att eleven medvetet gör bruk av kommunikativa resurser i skolämnet slöjd, att hennes slöjdalster bär mening genom arkitektoniska uttryck i material och form och att slöjdverksamheten i skolan, sett ur ett ungdomsperspektiv, har betydande inslag av vardagsnära koncept. Slutsatsen är att skolslöjd är en kraftfull medieringsarena för meningsfullt och mångsidigt lärande och utveckling av identitet och personliga egenskaper.
3 jan 13 – Esko Mäkelä

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar
Sedan 1960-talets första steg i utvecklingen av internet har utökade möjligheter för individer att lära sig med stöd av informationsoch kommunikationstekniska redskap växt fram. Denna utveckling inbegrep till en början enbart stationärt lokaliserad teknik, men medger numera även en hög grad av mobilitet. Detta har möjliggjort att formellt och informellt lärande i stor utsträckning kan inbegripa aspekter av mobilitet. I artikeln betonades lärandets sammanhang och hur det kan relateras till mobila kontextuella aspekter såsom fysisk lokalisering, innehåll, sociala grupperingar, teknik och tid. Utifrån dessa aspekter definieras mobilt lärande som en komplex social process där kunskapsutveckling medieras via personlig och bärbar teknik genom kommunikation mellan individer som deltar i multipla kontexter och sammanhang.
3 jan 13 – Jimmy Jaldemark

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande
Redan när Internet blev tillgängligt i undervisningssyfte i mitten av 1990-talet lyfte Scardamalia och Bereiter (1994) fram möjligheterna med användandet av nätbaserade praktikgemenskaper (communities of practice) för att stödja studenters kunskapsutveckling. Idag, tjugo år senare har utvecklingen lett till att distansutbildning är den högskolesektor som växer snabbast, både nationellt och internationellt i jämföresle med andra högskoleutbildningar (IcDE, 2009; ScB, 2012; Universitetskanslerämbetet, 2013). Men vad vet vi om modern distansundervisning? Vad visar den pedagogiska forskningen om datorstött lärande?
3 jan 13 – Lisbeth Amhag

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2013
Bokrecension: Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel, Leijon, Marie (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Mediering är ett begrepp som allt oftare förekommer i den pedagogiska och didaktiska diskussionen. Man menar att begreppet mediering täcker in flera olika sätt att få kunskap och identitet, och inte endast via språk. Boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald belyser flera av de centrala aspekterna av mediering, med nedslag i bildens, musikens, dramats och rummets olika sätt att mediera. Här diskuteras möjligheten att förena två till synes motstridiga perspektiv på skolan, lärande och kunskap samt meningsskapande och identitet. Boken är intressant därför att den flyttar in konstnärliga frågeställningar rakt in i den pedagogiska och ämnesdidaktiska diskussionen. Skribenterna är alla knutna till Malmö högskola.
3 jan 13 – Anders Marner & Hans Örtegren

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige Tillbakablick och lägesbeskrivning
Det är nu 17 år sedan första numret av tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige kom ut. Sedan första numret (1996/1) har Biörn Hasselgren verkat som tidskriftens huvudredaktör, där han vid sin sida fram till och med nummer 2010/2-3 hade Jan-Erik Johansson som redaktör. Dessutom har tidskriften alltid haft ett redaktionsråd, vars medlemmar varierat i antal från tre till nio personer. Ett varmt tack riktas här till Biörn Hasselgren och alla de som under åren arbetat med tidskriften på olika sätt.
28 aug 12 – Anders Olsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering
Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med denna artikel är att karaktärisera några teoretiska begrepp inom sociokulturella perspektiv eller teoribildningar vilka gör anspråk på att beskriva vad som påverkar och medierar lärprocesser hos människor. I artikeln relateras dessa teorier och begrepp till situationer där elever deltar i meningsskapande samtal om ett specifikt ämnesinnehåll samt analyserar på vilka sätt artefakterna och dialogen påverkar deltagarnas lärande och begreppsutveckling. I de empiriska delarna är det dessutom möjligt att upptäcka hur deltagarna utvecklar nya kunskaper i genetik genom att gemensamt undersöka vad de vetenskapliga begreppen och termerna betyder och hur de semantiskt kan relateras till varandra. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan man benämna denna process som en gemensam och successiv appropriering av artefakters medierande potential.
28 aug 12 – Anders Jakobsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Socialsemiotik och design för lärande - Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande
Sammanfattning: I artikeln presenteras två teorier om lärande och meningsskapande: socialsemiotik och design för lärande. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet hjälper oss att förstå hur kommunikation och lärande formas multimodalt i teckenskapande processer. Design för lärande hjälper oss att förstå lärande i relation till ett sammanhang och till de förutsättningar som skapas för lärande i olika miljöer och situationer. Fokus i båda perspektiven riktas mot hur människor, utifrån val av teckensystem och medieformer, formerar sin kunskap. Artikeln relateras till högre utbildning och perspektiven diskuteras i förhållande till tre aktuella frågor: lärandets komplexitet, målstyrning och erkännandekulturer i utbildning. Avslutningsvis följer en diskussion som särkilt fokuserar hur ett designorienterat perspektiv kan användas för att förstå lärande och lärandets förutsättningar i högre utbildning.
28 aug 12 – Marie Leijon och Fredrik Lindstrand

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Introduktion til Niklas Luhmanns forskelslogiske epistemologi och systemisk operativ konstruktivistiske laeringsteori
Sammanfattning: Artiklen indledes med en introduktion til Niklas Luhmanns komplekse modernitetsforståelse som baggrund for erkendelse og læring i et højkomplekst og moderne videnssamfund. I den forbindelse vises det hvordan samfundets tiltagende funktionelle uddifferentiering og de medfølgende kompleksitetsog kontingensproblematikker fører til, at en ny kontingensformel, som er orienteret mod evnen til at »lære at lære», vinder frem som en nutidig kontingensformel for uddannelsessystemet. Herefter gives med reference til George Spencer Browns forskelslogik en introduktion til den forskelslogiske tænkning som er konstituerende for Luhmanns erkendelsesteoretiske grundlag og efterfølgende introduceres de systemteoretiske grundbegreber, der udgør grundlaget for Luhmanns operative konstruktivistiske læringsteori. Artiklen sætter herefter fokus på, hvordan Luhmann med reference til den strukturelle kobling mellem psykiske og sociale systemer udvikler en læringsteori, der indholdsbestemmer og præciserer betingelsesforholdet mellem undervisning, læring og selvsocialisering. Samtidig redegøres der for, hvordan dette erkendelsesog læringsteoretiske udgangspunkt implicerer en asymmetrisk professionel relation mellem lærer og elev, hvor den intenderede forskningsinformerede, fagdidaktiske og refleksive undervisningspraksis, udgør en nødvendig omverdensbetingelse for, at tilsigtet læring kan finde sted. Afslutningsvis opsummerer artiklen, at der er tale om samfundsmæssige forandringer, der implicerer at lærere må påtage sig nye roller, opgaver og ansvarsforpligtelser, samt en radikal anden måde at tænke uddannelsesplanlægning og pædagogisk intervention på, hvilket i Danmark sker indenfor rammen af en såkaldt kompetencemålstyret skole.
28 aug 12 – Pernille Krogh Fryd

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Från lärarvetenskap till lärandevetenskap Lärandets gåta och pedagogikens plats i vetenskapssystemet
Ett centralt problem som många av de ledande lärteoretikerna, inte minst i Skandinavien, varit upptagna av på senare år är något vi kan kalla lärandets gåta. Tidigare, då pedagoger utgick som något självklart från att kunskap var något som kunde överföras från ett lärandesubjekt eller lärandekontext till en annan, var lärandet som fenomen inte något man grubblade speciellt mycket över. Det finns dock ingen ledande lärteoretiker idag som tror på detta (jfr Gardner 1991, Lindström 2002). Föreställningen om lärande som »transmission» av kunskap, uppfattas inte längre som trovärdig och har därför i stort sett övergivits (Säljö 2000, 2012; Illeris 2000, 2007).
28 aug 12 – Feiwel Kupferberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Att undervisa för kreativitet - En litteraturöversikt
Kreativitet anses vara 2000-talets viktigaste ekonomiska resurs att utveckla, men den specifika frågeställningen »Vad är kreativitet?» är ofta ignorerad eller ospecificerad, hävdar Kaufman och Beghetto (2009). De uppmärksammar att lärande sker såväl inom som utanför skolan. Ett formellt lärande (mini-c) och ett informellt eller deltagande lärande utanför skolan (Pro-C) samverkar med varandra. Skolan kan förbereda för en ämnesfördjupning av det som eleverna har kunskap om genom motivationsskapande undervisning. Craft (2003) menar att det är skillnad mellan att undervisa för kreativitet och en kreativ undervisning. I den senare kan läraren vara den kreativa men undervisningen kan ändå vara lärarstyrd. Att läraren är kreativ i sin planering av undervisning är inte tillräckligt, om eleverna också ska bli kreativa behövs en pedagogik som undervisar för att utveckla en kreativ och självständig förmåga hos eleverna (Craft 2005).
28 aug 12 – Anna Linge

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3-4/2012
Fakultetsopponenten sammanfattar
I slutet av 2012 lades två avhandlingar med montessoritema fram vid olika lärosäten. Även om avhandlingarna har mycket olika karaktär, är det med tanke på den innehållsmässiga inriktningen lämpligt att behandla dem tillsammans. För alla som är intresserade av montessoripedagogik, är det en stor händelse att det nu finns ytterligare två svenska doktorsavhandlingar med montessoritema. Det är också glädjande att kunna säga att båda avhandlingarna har höga teoretiska ambitioner.
28 aug 12 – Christina Gustafsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Enhetlighet och/eller profilering i det svenska högskolelandskapet?
Sedan början av 1960-talet har den högre utbildningen runt om i världen varit föremål för omfattande reformer avseende målsättning, struktur, styrning, ledning och inre organisation. Föreslagna och genomförda förändringar har i olika länder naturligt utgått från nationella behov och varit färgade och inramade av inhemska samhälls- och utbildningspolitiska ideologier och förändringssträvanden. Under senare år har reformerna dock ofta varit påtagligt influerade av internationella tendenser.
26 jan 12 – Berit Askling

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
»Jag vill inte ta ner dig, men…» Kritikens former i gymnasieskolans oppositionsseminarier
Kritik i olika former utgör en vital aspekt av vetenskaplig kunskapsbildning och akademisk socialisation. Opposition utgör ofta det sista steget i uppsatsarbeten och följer samma principer som doktorsdisputationer (Trost 2002). Men vilka former av kritik premieras och lärs ut när opposition sätts i system och bruk i skolans värld? Frågeställningen är otillräckligt belyst i tidigare forskning men torde vara signifikant inte minst med tanke på centrala målsättningar för dagens gymnasieskola1, där betydelsen av att utveckla kritiska förmågor och förhållningssätt betonas. Inom undervisning och pedagogisk forskning finns också ett tilltagande intresse för kamratvärdering (peer assessment) där studenter tränas i att ge feedback och kritik på studiekamraters prestationer.
26 jan 12 – Daniel Persson Thunqvist

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Om betydelsen av skolhabitus i högstadiepraktiken
Grundskolor med elever från familjer utan erfarenheter av högre utbildning visar sämre resultat än skolor med elever från familjer vana vid högre utbildning och dessa skillnader har ökat kraftigt över tid (Skolverket 2012). Både nationell och internationell forskning visar att valfrihet ökar segregationen i samhället (Kallstenius 2007, Ravitch 2011, Skolverket 2010, Böhlmark & Holmlund 2011).
26 jan 12 – Pär Isling Poromaa, Kerstin Holmlund och Agneta Hult

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Från samspråk om lämplighet mot förhandling om skicklighet? - Bedömningssamtal under verksamhetsförlagd lärarutbildning
Hur man ska höja kvaliteten på lärares yrkeskunnande, är en fråga som står högt på såväl den internationella som den nationella agendan. Två aktuella studier, Hatties (2009) omfattande metastudie av skolelevers måluppfyllelse och McKinseys (Barber & Mourshed 2007) studie av framgångsrika skolsystem i den industrialiserade världen, har i dessa sammanhang rönt stor uppmärksamhet. I dessa poängteras att en central faktor, med positiv påverkan på elevernas prestationer, är kompetensen hos lärarna.
26 jan 12 – Henrik Hegender, Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Influens och konsistens
Om vad som påverkar handledningen under den verksamhetsförlagda perioden inom lärarutbildningen
26 jan 12 – Ann-Sofi Wedin, Glenn Hultman & Jan Schoultz

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Det redovisade jaget En fråga om dubbel bokföring
Mina mål i svenska i år är att skriva på ett mer medvetet sätt och få ett större ordförråd. Jag ska kämpa lika mycket som förra året. För att nå mina mål tänker jag läsa varje kväll och slå upp ord som jag inte förstår. För att skriva bättre ska jag använda rättstavningshäftet som vi fick av dig [läraren]. Nu har jag blivit intresserad av att läsa böcker. Jag kan diskutera det jag läst med andra. Därför tror jag inte att det kommer att bli svårt att uppnå målet. Maria
26 jan 12 – Gunilla Granath

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Kopplingen högskole- och verksamhetsförlagd lärarutbildning
Nyfiken på hur lärarutbildningen förändrats på de cirka 20 år som förflutit sedan jag var engagerad i den, läste jag två färska doktorsavhandlingar vilkas titlar antydde att min vetgirighet kunde bli stillad. Jag väntade mig inte en översiktlig bild av hur svensk lärarutbildning av idag är beskaffad, eftersom avhandlingarna behandlade var sin lokal utbildning och de riksgiltiga organisatoriska ramarna troligen medger att kursinnehåll och arbetsformer skiftar från ort till ort, men även lokala nymodigheter kan ju vara värda att beakta och begrunda, tänkte jag. Jag inbillade mig också att avhandlingarna kunde aktualisera även andra frågor av intresse att diskutera och det gjorde de.1
26 jan 12 – Karl-Georg Ahlström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1-2/2012
Lärarutbildningen och Jan Sjunnessons post-traumatiska stress Ett genmäle
I förra numret (4/2011) av Pedagogisk Forskning i Sverige, avlossade Jan Sjunnesson båda piporna på sin hammerless mot lärarutbildningen, lärarutbildare, landets pedagogikprofessorer, lärarstudenter, skolelever, skolpolitiker - ja, i princip riktade han sina verbala hagelsvärmar mot alla som på något sätt varit involverade i den svenska ungdomsskolans utveckling (läs förfall) under efterkrigstiden (andra världskriget). Av salvan träffade ett blykorn också undertecknad eftersom jag disputerade i pedagogik 1999 och samma år började arbeta vid dåvarande Institutionen för lärarutbildning i Uppsala. Så här inledningsvis vill jag också med en gång bekänna att jag alltsedan läsningen av A S Neills bok Fria barn - lyckliga människor1, har anfäktats av progressivistiska böjelser.
26 jan 12 – Finn Calander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Utvecklingsledare på vetenskaplig grund
Spänningsfälten mellan evidensbaserad praktik och aktionsforskning. Det ställs allt högre krav på att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och att pedagogisk forskning ska utveckla skolans verksamhet (OECD 2003). I detta sammanhang förslås särskilda utvecklingsledare, inte sällan forskare inom det pedagogiska fältet, fylla en viktig funktion.
1 dec 11 – Magnus Levinsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Föräldraskap i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik
Den här artikeln ingår i ett projekt som syftar till att beskriva och analysera barn, föräldrar och lärare i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. I det följande presenteras en inledande delstudie som fokuserar föräldraskap. Med förtätad avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer genom såväl elektroniska (online) som icke-elektroniska former (offline).
1 dec 11 – Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen
Debattinlägg: Lärarstudenter har de senaste decennierna mötts av paradoxala budskap som de sällan kunnat hantera själva. Jag är själv lärarutbildare sedan snart ett decennium och har försökt hantera studenters förtvivlan och frågor. Men till slut har jag blivit lika frågande som de och har kommit fram till denna enkla men bekymmersamma tes:
1 dec 11 – Jan Sjunnesson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Pedagogiken, lärarutbildningen och skolutvecklingen
Debattinlägg: Min omedelbara reaktion på första versionen av Jan Sjunnessons kritiska inlägg »Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen» var att det inte borde publiceras och kommenteras.
1 dec 11 – Karl-Georg Ahlström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige – forum för pedagogisk debatt?
Redaktionell kommentar: Den 15 april landade Jan Sjunnessons debattinlägg »Arbetardöttrar, post-progressivism och den förvirrande lärarutbildningen» i redaktionens e-postlåda. Det är inte så ofta där landar några debattinlägg, varför jag naturligtvis glad i hågen började ta del av hans synpunkter beträffande svensk lärarutbildning. Vid en hastig genomläsning och efter konsultation av två pedagogikforskare, varav den ene mycket erfaren och med fokus på just lärarutbildning, beslöt jag mig för att ta in Sjunnessons artikel som just ›debattartikel›.
1 dec 11 – Biörn Hasselgren

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2011
Fakultetsopponenten sammanfattar
Getahun Abraham – Educating for democracy? Life orientation: Lessons on leadership qualities in voting in South Africn comprehensive schools. (Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2010)
1 dec 11 – Rajendra Chetty

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Förändringar i kommunskillnader i grundskoleresultat mellan 1998 och 2008
Sammanställningar av resultat från de internationella studier av kunskaper och färdigheter som genomförts från 1995 och framåt pekar på en negativ resultattrend inom matematik, naturvetenskap och läsning för elever i såväl grundskolans lägre årskurser som i de högre årskurserna (Gustafsson & Yang Hansen 2009). De målrelaterade betyg som infördes 1994 visar inte på någon medeltalsmässig nedgång, men pekar på ökande resultatskillnader mellan elever som har hög- och lågutbildade föräldrar, mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan kommuner (Gustafsson & Yang Hansen 2009; se dock Holmlund & Böhlmark, 2011, för avvikande resultat).
9 sep 11 – Jan-Eric Gustafsson och Kajsa Yang Hansen

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Den entreprenörskapande skolan
Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik
9 sep 11 – Magnus Dahlstedt och Fredrik Hertzberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Om lärarnas förändrade yrkesvillkor
Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
9 sep 11 – Elisabeth Hultqvist

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Pedagogikens kris
So oft in theologic wars, The disputants, I ween, Rail on in utter ignorance, Of what each other mean, And prate about an Elephant, Not one of them has seen! - John Godfrey Saxe
9 sep 11 – Christer Fritzell

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Recension
Johanna Ringarp – Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens omvandling. Göteborg: Makadam förlag, 2011
9 sep 11 – Maria Jarl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2011
Nazismen i katedern
Recension: Per Höjeberg – Utmanad av ondskan: Den svenska lärarkåren och nazismen 1933–1945. Lund: Lunds Universitet, 2011
9 sep 11 – Johan Sundéen

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna
ETT HISTORISKT TRENDBROTT: Om svensk utbildningspolitik under efterkrigstiden skulle karaktäriseras utifrån några få styrande principer skulle det Basil Bernstein (2000) benämner föra samman, vara en av dem.
5 maj 11 – Mattias Nylund och Per-Åke Rosvall

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Vilja och framtid i frågor kring utbildningsval
I det svenska gymnasiesystemet är det en nyttomaximerande rationalitetsprincip som är vägledande för hur unga människor bör fatta utbildnings- och yrkesbeslut (SOU 2008:27; jfr Lundahl, Erixon Arreman, Lundström & Rönnberg 2010). En nyttoprincip som bygger på att den enskilda eleven har en tydlig målsättning, adekvat kunskap om olika utbildningar, samt medvetenhet om det sannolika utfallet av olika utbildningsalternativ (SOU 2008:27). Dessa policybetoningar på utbildningsvalets förutsättningar hamnar nära »rational choice»-perspektivets betoning på preferenser som dels givna, dels hierarkiskt ordnande utifrån hur människor urskiljer en nyttomaximering.
5 maj 11 – Goran Pauaca och Adel Daoud

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Samspelet lärarstuderande – handledare
Den verksamhetsförlagda utbildningen
5 maj 11 – Glenn Hultman, Jan Schoultz och Karin Stolpe

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2011
Homo pedagogicus
Mänskligt lärande och pedagogiska språkhandlingar
5 maj 11 – Feiwel Kupferberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Folkhögskolan som myt
Om global spridning och användning av nordiska folkbildningsidéer
26 jan 11 – Henrik Nordvall och Pelle Åberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Ricœurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier
Under vissa perioder tycks någon viss teoretisk inriktning dominera starkt över andra inom pedagogisk forskning. Hermeneutik förefaller dock ha använts kontinuerligt av enskilda forskare eller mindre forskargrupper och aldrig varit riktigt dominerande, men heller knappast tappat aktualitet. Inte sällan har hermeneutik kombinerats med andra ansatser. Det är dock mindre vanligt att bryta ut en specifik gestalt ur den hermeneutiska traditionen (Ödman 1986, Selander & Ödman 2005), vilket är fallet här.
26 jan 11 – Silwa Claesson, Henrik Hallström, Wilhelm Kardemark och Signild Risenfors

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Läsande och skrivande som tolkning och förståelse
Skriftspråk som meningsskapande literacypraxis
26 jan 11 – Catarina Schmidt och Bernt Gustavsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Pedagogiskt kapital
Ett begrepp under utveckling
26 jan 11 – Haukur Viggósson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2011
Skolforskare med problem
Slutreplik
26 jan 11 – Mikael Gilljam och Mikael Persson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Mångkulturalism i lärarutbildningen
Hur förbereder samhället sina blivande lärare?
1 dec 10 – Britten Ekstrand och Sanela Nadarevic

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Skolforskning med problem
Funderingar kring en rapport om resultaten i svensk grundskola
1 dec 10 – Mikael Gilljam och Mikael Persson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Kritik med problem
Kommentar till Mikael Gilljam och Mikael Persson
1 dec 10 – Jan-Eric Gustafsson, Kajsa Hansen Yang, Jan Håkansson, Eva Myrberg, Henric Román, Monica Rosén och Daniel Sundberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Den felande länken
Om frånvaron och behovet av klinisk utbildningsvetenskaplig forskning
1 dec 10 – Ingrid Carlgren

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Vetenskap eller debatt?
En fråga om etikett
1 dec 10 – Claes Nilholm och Ann-Carita Evaldsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Vetenskap eller debatt, det är frågan?
Det är ett antal intressanta frågor Ann-Carita Evaldsson och Claes Nilholm aktualiserar i sitt irriterade inlägg med anledning av Ingemar Bohlins artikel »Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensbaserad pedagogik». Själv ska jag försöka ge svar på de frågor som rör det redaktionella arbetet, medan jag låter Ingemar Bohlin ta hand om sakfrågorna. Först till frågan om statusfrågan som rör ›debatt› versus ›vetenskap›.
1 dec 10 – Biörn Hasselgren

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Evidensbaserad och kunskapsbaserad pedagogik
Specifika metoder, generella problem
1 dec 10 – Ingemar Bohlin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Var finns evidensen för evidensrörelsens anspråk?
Vi befarar att läsarna av denna debatt börjar få svårt att orientera sig i vad det hela handlar om. Risken med en debatt är också att den ställer motsättningar i fokus. Vi tror att vi och Bohlin delar fler gemensamma utgångspunkter än vad som verkar vara fallet. Detta kan illustreras med utgångspunkt i följande passage i satiren Ös på SÖ – sanningen om Sveriges utbildningsväsen från 1977 av den fiktive amerikanske doktoranden Neville J. Chamberlain. I boken redogör han för sina fiktiva undersökningar av det svenska utbildningssystemet (alltså vid en tidpunkt då det svenska utbildningssystemet sågs som ett föredöme i stora delar av världen):
1 dec 10 – Claes Nilholm och Ann-Carita Evaldsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Fakultetsopponenten sammanfattar
Jeanette Sjöberg – Chatt som umgängesform. Unga skapar nätgemenskap. (Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet, 2010)
1 dec 10 – Per-Anders Forstorp

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2010
Recension
Martin Karlberg: Skol-Komet. Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2011.
1 dec 10 – Ingemar Engström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
En prövningens tid
Om det nationella provet i svenska i Skolår 5
2 jun 10 – Johannes Lunneblad och Maj Asplund Carlsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Bildningens motspråk
I riktning mot en diskursiv bildningsförståelse
2 jun 10 – Andreas Nordin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning
Under senare år har utbildning i ökande utsträckning kommit att diskuterats utifrån ett rättighetsperspektiv, i Sverige såväl som i omvärlden. En sådan diskussion har framför allt förts på politiska arenor och i forskningssammanhang. Det ökade intresset för barns rättigheter i olika sammanhang har kanske främst sin grund i att Förenta Nationernas (FN 1989) Konvention om barnets rättigheter fått allt större uppmärksamhet och genomslag i de stater som undertecknat konventionen. Genom ratificeringen 1990 erkände Sverige Konventionen om barnets rättigheter som riktningsgivare för samhällsförändringar syftande till att förbättra barns liv samt att säkerställa de mänskliga rättigheter vilka, liksom för andra människor, tillkommer barn.
2 jun 10 – Ann Quennerstedt

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Skolförberedelse i förskoleklass
Att vara lärare-i-relation i gränslandet
2 jun 10 – Helena Ackesjö och Sven Persson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensbaserad pedagogik
Sammanfattning:
2 jun 10 – Ingemar Bohlin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Profilering och likformighet
Om pedagogikämnets innehåll vid sex svenska universitet 1975–2000
2 jun 10 – Stefan Sellbjer

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Bedöma eller döma?
Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år
2 jun 10 – Åsa Wedin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Nittio år i undervisningshistoriens tjänst - Föreningen för svensk undervisningshistoria 1920–2010
I år är det 90 år sedan Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH) grundades och sedan dess har föreningen publicerat inte mindre än 212 volymer i sin skriftserie »Årsböcker i svensk undervisningshistoria» (ÅSU). Syftet med denna text är att beskriva föreningens utveckling under dessa år i ett försök att framförallt karaktärisera föreningens huvudverksamhet, utgivningen av årsböckerna. Utöver föreningens utgivning bygger denna framställning på tidigare skrifter som givits ut i samband föreningens jubiléer. Därtill har även föreningens årsboksredaktör, Stig G. Nordström, bidragit med värdefull kunskap.
2 jun 10 – Esbjörn Larsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2-3/2010
Datorer inget villkor för att IT-projekt med inriktning på att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt skall kunna genomföras
Vad är det i det omkringliggande samhället som får en författare eller forskare att publicera sig inom området »informationssökning med datorstöd i årskurs nio»? Stefan Svedberg brinner för sitt forsknings- och utvecklingsområde liksom många andra forskare inom samma område och redovisar delar av sitt arbete i boken Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktning att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt(Visby: Nomen, 2009) och hävdar att området inte är tillräckligt beforskat, trots att rapporter, artiklar och böcker inom IT-området kommer i en strid ström.
2 jun 10 – Åsa Morbeg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Dagens Nyheter och skolfrågan
En personlig lärarbetraktelse
2 feb 10 – Rune Romhed

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Från bildning till kvalitet?
Om diskursiva förskjutningar i svenskt läroplansarbete
2 feb 10 – Andreas Nordin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Framtidsvägen
Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram?
2 feb 10 – Mattias Nylund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Lärarprofessionalism på glid
Performativ förskjutning av statlig och lärarfacklig utbildningspolicy
2 feb 10 – Lena Sjöberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Att studera lärande
En senkommen kommentar1
2 feb 10 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Fakultetsopponenten sammanfattar
Britt Bragée – Kroppens mening: Studier i psykosomatiska lösningar (Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2009)
2 feb 10 – Maria Nyström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Fakultetsopponenten sammanfattar
Anette Olin – Skolans mötespraktik: En studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse (Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009)
2 feb 10 – Glenn Hultman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Fakultetsopponenten sammanfattar
Ingrid Unemar Öst – Kampen om den högre utbildningens syften och mål. En studie av svensk utbildningspolitik. (Örebro: Örebro Studies in Education, 2009)
2 feb 10 – Per-Anders Forstorp

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2010
Fakultetsopponenten sammanfattar
Judit Simon: Kreativitetens kännetecken. En fenomenologisk studie. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2009
2 feb 10 – Sven Hemlin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Fenomenografi om språkanvändning - Temaintroduktion
Titeln på detta specialnummer, »Fenomenografi om språkanvändning», syftar på fenomenografisk forskning om användning av språk vid personlig kunskapsbildning. Syftet med specialnumret är att på ett samlat sätt presentera en sådan forskning.
10 okt 09 – Lennart Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Användningen av språk vid konstituering och uttryckande av uppfattningar av kunskapsobjekt
Denna inledande artikel ger en sammanfattning av och slutsatser baserade på tidigare forskning. Den ger samtidigt en bakgrund till de följande artiklarna. Temanumret i sin helhet presenterar en specifik del av den fenomenografiska forskning, som fokuserar på användningen av språkliga uttryck vid uppfattandet av och vid uttryckandet av uppfattningar av kunskapsobjekt och kunskapsproblem.
10 okt 09 – Lennart Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Språk och diskurser i pedagogisk forskning om lärande
Det finns idag två huvudinriktningar som dominerar inom pedagogisk forskning kring lärande. Den ena är den kognitiva inriktningen. Huvudfrågan här gäller hur individer bildar kunskap genom konceptualiseringar.
10 okt 09 – Thorsten Johansson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Språkanvändningens funktion vid kunskapsbildning
Speciellt inom science education har språklig reproduktion vid kunskapsbildning lyfts fram som ett väldokumenterat problem inom olika forskningstraditioner, perspektiv och ansatser. Med reproduktion menas att man reproducerar sätt att formulera och uttrycka kunskap utan att för den skull ha bildat personlig kunskap, ofta inom ramen för vad som kallas förmedlingspedagogik.
10 okt 09 – Elsie Anderberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Samspel mellan uttryck, innebörd och uppfattning av fysikaliskt fenomen i dialoger med gymnasieelever
Den öppna karaktären hos relationen mellan använt språk och förståelse av delar av omvärlden utgör en del av kärnproblematiken avseende lärande. I lärandet konstitueras samspelet mellan tanke och språk i den mening att den lärande använder språket för att uttrycka sin förståelse, samtidigt som denna förståelse ger specifika innebörder till de använda uttrycken.
10 okt 09 – Christer Alvegård

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2009
Att förebygga stora översvämningar - Reflektioner om språk och mening i ett flerspråkigt och interdisciplinärt sammanhang
Högskolan utvecklas för närvarande mot en ökad grad av internationalisering. För Sveriges del innebär detta bland annat att ett växande antal kurser ges på engelska, riktade mot internationella studenter. Frågor som rör lärandets kvalité blir i hög grad aktuella, när allt fler högskolestudenter lär sig komplext ämnesinnehåll på en avancerad nivå, i en flerspråkig studiemiljö (Gunnarsson & Öhman 1997, Van Leeuwen & Wilkinson 2003, Wilkinson 2004, Carroll & Ryan 2005, Börjesson 2005).
10 okt 09 – Helen Avery

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Förhandlingar om genus i skolans litteratursamtal - En interaktionsanalys
Den här artikeln undersöker hur elever konstruerar genus i samtal om en litterär text, och hur dessa konstruktioner samspelar med deras föreställningar om vad det vill säga att läsa en litterär text. Elevers läsning av en text, i det här fallet en roman, förhåller sig till bland annat till dess olika representationer av manligt och kvinnligt.
9 sep 09 – Michael Tengberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Generaliserbarhet och giltighet i pedagogisk forskning och teoribildning
Om forskning på en förskola i Umeå skulle visa att delar av personalen har en auktoritär syn på barnens lek med ständiga efterlysningar av strängare ordningsregler, vilken betydelse kan detta tänkas få på en annan förskola i Helsingborg? Om en vetenskaplig granskning av en grupp ungdomars våldsbenägenhet påvisar att de tillbringar ansenlig tid med rollspel på Internet, på vilka villkor kan detta antas gälla allmänt i aktuell åldersgrupp. (Dessa exempel är fiktiva.)
9 sep 09 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 3 2009

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Yrkesetik för lärare och behovet av professionsförankring
Utbildningshistorien visar att läraryrket inte sprungit ur en, utan flera parallella traditioner och verksamheter. Detta gäller både det pedagogiska arbetet och de fackliga gemenskaperna. Inom ramen för dessa parallella traditioner menar vi att skilda identiteter och rationaliteter utvecklats.
9 sep 09 – Sara Irisdotter Aldenmyr & Sven Hartman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Varför är det så förtvivlat svårt att bygga upp forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet? - Om myndighetsmissbruk, svek och andra missförhållanden
För något mer än tio år sedan presenterade lärarutbildningskommittén (LUK) sitt slutbetänkande Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling (SOU 1999:63). En central fråga för kommittén gällde utvecklandet av en forskningsstrategi för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Flera av de beslut, som riksdagen fattade i anslutning till kommitténs förslag, kom aldrig att genomföras fullt ut. Det finns inte minst därför anledning att tio år senare reflektera över vad som egentligen hände med kommitténs förslag.1
9 sep 09 – Daniel Kallós

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2009
Ungas onlineaktiviteter - Forskning med förhinder?
En av den pedagogiska forskningens huvudfrågor är barns och ungas skolgång och lärande liksom hur fritidssysselsättning och andra aktiviteter påverkar dem. Lärare, pedagoger och föräldrar har i de flesta fall sannolikt kommit i kontakt med begrepp som community, blogg, LunarStorm, Facebook och Twitter samtidigt som de förstår att internets och mobiltelefonernas användningsområde ständigt förändras.
9 sep 09 – Camilla Jonsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan
Förskolan har en viktig roll som socialisationsaktör i det dagens svenska samhället, då 77 procent av barnen mellan ett och fem år är inskrivna i verksamheten. I detta sammanhang blir de grundläggande värden som levs och förhandlas i förskolans verksamhet viktiga. Studier kring språk och sociala handlingar kopplat till genusstrukturer i förskolekontext är ännu i sin linda inom det barnpedagogiska forskningsfältet. I denna artikel är syftet att synliggöra hur genusstrukturer kommer till uttryck och gestaltas i förskolans praktik.
5 maj 09 – Eva Ärlemalm-Hagsér och Ingrid Pramling Samuelsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Att lära i och för arbetslivet - Myter och utmaningar
Under årtionden har omfattande kritik riktats mot att högre utbildning inte i tillräcklig utsträckning förbereder studenter för de krav som ställs i arbetslivet (Europeiska Gemenskapernas Kommission 2000). Ofta framhålls att kunskaper och färdigheter från formell utbildning uppfattas som inadekvata eller irrelevanta av arbetsgivare och att orsakerna till detta ska sökas i ett arbetsliv stadd i kraftig förändring (Jarvis 2007).
5 maj 09 – Jan Gustafsson och Hans Rystedt

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar
Det är närmast ett mantra att man inte kan dra slutsatser från urval till population i studier med kvalitativa data. Åtminstone inte i den meningen att resultaten – till exempel uppfattningar, beteenden, processer – representerar elever, lärare, skolor etcetera i allmänhet. Den tankestruktur som ligger bakom representativitet som grund för generalisering till en population har rötter i en mer kvantitativt grundad vetenskaplig tradition.
5 maj 09 – Kerstin Göransson och Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2009
Recension: Florian Waldows Utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000. Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2008.
Utbildningspolitik är mer aktuell än på länge. Omstöpningar av den svenska skolan är på väg på flera olika områden, med till exempel ökad kunskapskontroll i grundskolan, en omläggning av gymnasieutbildningen och en ny lärarutbildning. Ett viktigt skäl till det är att svenska elevers kunskaper ifrågasätts från olika håll, vilket främst anses bero på att grund- och gymnasieskola håller för låg kvalitet.
5 maj 09 – Anders Nilsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Om statens verktyg för skoljämförelser. - Vem vill dansa SALSA?
Sammanfattning: SALSA är Skolverkets webbtjänst där skolors genomsnittliga meritvärde i Årskurs 9 redovisas justerade för elevunderlagets sociala sammansättning. Tanken är att det skall ge pålitligare besked om skolans kvalitet än betyg i rådata, eftersom betygsnivån i hög grad speglar elevernas sociala bakgrund. Artikeln diskuterar några av de problem som är förenade med att göra sådana mått.
2 feb 09 – Michael Hansen och Rolf Lander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Fritid som diskurs och innehåll
En problematisering av verksamheten vid “afterschool-programs” och fritidshem: Fritidshem är institutioner som trots sin benämning inte förknippats med begreppet fritid i någon högre grad. I diskussioner om vad fritidshemmens verksamhet ska innehålla blir därför fritid relaterat till fritidshemmens innehåll otydligt.
2 feb 09 – Björn Haglund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen
Ett försök att formulera en egen position
2 feb 09 – Magnus Johansson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Evidensbaserat skolarbete och demokrati - Mobbning som exempel
Inom det utbildningsvetenskapliga området förs idag en internationell och nationell diskussion om vad det innebär att utbildningsvetenskaplig forskning skall ha relevans för utbildningsvetenskaplig praktik. Framförallt märks ett ökat intresse för vad som kommit att kallas evidensbaserad pedagogik.1
2 feb 09 – Ann-Carita Evaldsson och Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2009
Recension: När marknaden kom till förorten
När marknaden kom till förorten: Valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor (Lund: Studentlitteratur, 2008) av Nihad Bunar inleds med en genomgång av den utveckling som den svenska skolan genomgått de senaste decennierna. Decentralisering, valfrihet och konkurrens står i fokus. Författaren refererar också inledningsvis till det bourdieuska kapitalbegrepp han själv använder sig av när han vill förstå mer av marknadiseringens effekter, särskilt för skolor i mångkulturella områden.
2 feb 09 – Sara Irisdotter Aldenmyr

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Monologen som en resurs i klassrummet
För de elever som har ett annat modersmål än svenska innebär den svenska skolan särskilda utmaningar eftersom de vanligtvis förväntas lära sig svenska som sitt andraspråk, samtidigt som de utvecklar kunskap i olika ämnen genom detta språk. Det innebär att språk samtidigt utgör både mål och medel för skolans verksamhet. De flesta andraspråkselever utvecklar snabbt en kompetens i det vardagliga här-och-nu-språket som används i kommunikation exempelvis på skolgården.
20 dec 08 – Åsa Wedin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Har dagens tonåringar sämre studieförutsättningar? En studie av förskjutningar i intelligenstestresultat från 1960-talet och framåt
Sedan 1930-talet har det pågått en livlig debatt om intelligensutvecklingen, närmare bestämt om nivån stiger eller sjunker. Det finns i detta sammanhang inga möjligheter att i detalj redogöra för alla de argument och motargument som framförts, utan vi får i stället hänvisa till omfattande översikter.
20 dec 08 – Allan Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Svenska pedagogikavhandlingar En studie aktualiserad av elevers svårigheter att i Åk 9 nå godkända resultat i svenska, matematik och engelska
Ett av de flitigast diskuterade problemen inom svensk skola har under senare år varit, att många elever gått ut högstadiet utan godkända betyg i kärnämnena svenska, matematik och engelska.
20 dec 08 – Harald Eklund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Didaktisk renässans?
Det är en i många avseenden specifik utredning om lärarutbildningen (SOU 2008:109) som tagit form via ett politiskt spel.
20 dec 08 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Hut! Något fattas
Landet har nyligen begåvats med en utredning, döpt till HUT 07 (SOU 2008:109), som antas kunna visa vägen till en mera hållbar lärarutbildning än tidigare utredningar gjort. Bland annat rekommenderas en kraftig satsning på utbildningsvetenskap.
20 dec 08 – Karl-Georg Ahlström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Uppsatshandledning och kontrakt En rimlig kombination?
I boken Reclaim the Science! Om vetenskapens avakademisering med Sharon Rider och Anders Jörnesten som redaktörer, finner läsaren elva kritiska essäer om samtida förändringar inom de svenska universiteten.
20 dec 08 – Torbjörn Friberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2008
Fakultetsopponenten sammanfattar
Anders Ljungar-Chapelon - Le respect de la tradition. Om den franska flöjtkonsten: dess lärande, hantverk och estetik i ett hermeneutiskt perspektiv (Malmö: Musikhögskolan i Malmö, 2008)
20 dec 08 – Sture Brändström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2008
Mångfald och marknad Om möjligheterna att främja mångfald och demokrati inom en marknadsorienterad skola
Det senaste decenniets skoldebatt har präglats av några kärnfulla teman. Det talas bland annat om valfrihet och kvalitet. Elever och föräldrars möjlighet att själva välja skola i det decentraliserade skolsystemet skapar konkurrens mellan skolor. I konkurrenssituationer blir frågan om kvalitet central.
15 sep 08 – Sara Irisdotter Aldenmyr

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2008
En illa vald titel Noteringar till 2008 års utgåva på svenska av Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passeron, Reproduktionen
Bland det som Pierre Bourdieu sade sig ångra allra mest var att den bok som nu finns i svensk översättning fick heta La reproduction när den gavs ut 1970. Folk läser inte böcker utan bara boktitlar, konstaterade han. Titeln " Reproduktionen" har underblåst uppfattningen att bokens budskap är att utbildningssystemet gör överklassbarn till överklass och arbetarklassbarn till arbetare, kort sagt.
15 sep 08 – Donald Broady

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2008
The Rural Urban - Urban Dahllöf 80 år
Den 11. november 2008 fyller professor emeritus Urban Dahllöf, Uppsala Universitet, 80 år. Gjennom sitt over 50årige virke i pedagogikkens tjeneste er Dahllöf både nasjonalt og internasjonalt anerkjent. I denne artikkelen oppsummeres noen sentrale trekk ved Urban Dahllöfs liv og virke, og han kommenterer selv sider ved den utvikling han både har vært en del av og som han nå betrakter fra sin emeritusposisjon.
15 sep 08 – Gunnar Grepperud och Gunilla Roos

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2008
Aptera kanonen! Great Books Curriculum: En litteraturkanon med "världens bästa tankar"
Om vi fokuserar på en litteraturkanon som är uteslutande svensk; är det inte så att dagens svenska debatt snarare begränsar än skapar möjligheter? Varför inte öppna vägen för en vidare syn som omfattar hela världens "bästa tankar" och upptäckter och strävar efter en allsidigt exellent intellektuell nivå och en diskussion av universella värden.
15 sep 08 – Sue Glover Frykman

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2008
Recension: Om den neoliberala attacken på utbildning och undervisning
Mary Compton och Lois Weiner har redigerat en bok om de globala hoten från neoliberala krafter mot utbildning och undervisning världen över. Boken The global assault on teaching, teachers, and their unions: Stories for resistance (New York: Palgrave Macmillan, 2008) fyller ett tomrum som en av de första internationella publikationerna som konsekvent analyserar de globala och neoliberala attackerna från ett kritiskt och medmänskligt perspektiv.
15 sep 08 – Lars Dahlström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2008
Kommentar till Anders Fredrikssons recension av boken Utbildning som kommunikation - Deliberativa samtal som möjlighet
Det är, i den överlag mycket positiva recensionen, ett alltför enkelt och näst intill skamligt grepp som tas av recensenten Anders Fredriksson då han ger så mycket plats åt att antologin Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet inte innehåller empiriska analyser av deliberativa samtal i skolan. Eftersom sådana empiriska studier inte är något som utlovas av antologin så kan den inte heller knappast kritiseras därför.
15 sep 08 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2008
Fakultetsopponenten sammanfattar
Ann-Sofie Holm - Relationer i skolan. En studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9 (Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2008)
15 maj 08 – Elina Lahelma

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2008
Lärcentra som mäklare av högre utbildning?
Den här artikeln söker beskriva lärcentra som aktörsnätverk med ett stort antal relationer till omgivande organisationer och aktiviteter. Fokus ligger emellertid på en särskild relation; nämligen lärcentra som mäklare och förmedlare av tjänster till omgivande intressenter.
15 maj 08 – Ulrik Lögdlund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2008
RECENSION: Utbildning som kommunikation Deliberativa samtal som möjlighet
Örebroskolan har genom antologin Utbildning som kommunikation - Deliberativa samtal som möjlighet ännu en gång manifesterat sin position som en av de svenska forskargrupper som mest livaktigt driver utvecklingen inom forskningsfältet utbildning och demokrati. (not 1)
15 maj 08 – Anders Fredriksson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2008
Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom Likriktning med variation
Syftet med den här artikeln är att studera individuella utvecklingsplaner som uttryck för en reglerad barndom och institutionell praktik. Individuella utvecklingsplaner är ett fenomen som griper in i individens möjligheter att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier.
15 maj 08 – Ann-Christine Vallberg Roth 0ch Annika Månsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2008
2005 och 2006 års doktorsavhandlingar
Här förtecknas samtliga doktorsavhandlingar inom ämnet utbildningsvetenskap vid Svenska lärosäten för år 2005 och 2006.
15 maj 08 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 2 2008

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2008
Skolinspektioner - i tid och otid
Den 18 juni 1842 utfärdades "Kongl Maj:ts Nådiga Stadga angående Folkundervisningen i Riket" och därmed var den långa striden om en obligatorisk skola avgjord och Sverige hade fått sin folkskola (Persson 1993). Utvecklingen under den närmaste perioden efter 1842 gick emellertid långsamt.
15 feb 08 – Mats Ekholm och Kerstin Lindvall

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2008
Utvärdering av vad?
Kommentar till Bengt Molanders reflektioner i anslutning till Utbildningsvetenskapliga kommitténs utvärderingsrapport
15 feb 08 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2008
Fakultetsopponenten sammanfattar
Yvonne Karlsson - Att inte vilja vara problem: Social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp (Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2008)
15 feb 08 – Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2008
Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria En begreppshistorisk analys
I denna artikel är det övergripande syftet att analysera den begreppshistoriska bakgrunden till det nya mobbningsbegreppets uppkomst, med utgångspunkt i Heinemanns begrepp.
15 feb 08 – Anna Larsson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2008
Utmaningar till utbildningsvetenskapen
Reflektioner från en internationell evaluering av forskningsprojekt om demokratiska värden, genus och medborgarskap
15 feb 08 – Bengt Molander

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2008
Kunskap genom rap: Hiphop som hantverk, pedagogik och aktivism
Denna artikel ingår i ett större forskningsprojekt om hiphopmusiker och konstnärliga och pedagogiska strategier där avsikten är att studera olika aspekter av lärande inom hiphopkulturen.
15 feb 08 – Johan Söderman och Göran Folkestad

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2007
Arbetslivspedagogik och det gränslösa arbetet - En transaktionell ansats
Sammanfattning: I det postindustriella arbetslivet framträder tendensen att tidigare yttre regleringar av arbetet övergår till individers inre reglering vilket aktualiserar nya kompetensbehov och krav, främst i så kallade gränslösa arbeten. Kognitiv, kommunikativ, kollektiv och existentiell handlingskompetens beskrivs framträda som centrala i sammanhanget.
1 dec 07 – Tom Hagström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2007
Valfrihet och konkurrens - Utvecklingstendenser inom gymnasieutbildningen
Sammanfattning: Syftet med den här artikeln är att diskutera de utvecklingstendenser som tagit form inom gymnasieutbildningen i samband med kommunaliseringen, friskoleetableringen och elevers ökade valfrihet inom en lokal utbildningsmarknad.
1 dec 07 – Stefan Lund

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4/2007
Dagens gymnasieskola - bättre än sitt rykte?
Sammanfattning: Den här redovisade undersökningen baserar sig på uppgifter från ett riksrepresentativt stickprov omfattande cirka 9.000 elever huvudsakligen födda 1987. Merparten av dessa påbörjade gymnasieskolan hösten 2003 och avslutade den våren 2006.
1 dec 07 – Allan Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2007
"Lost in translation?" Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk
SVENSK SAMMANFATTNING: Syftet med föreliggande artikel är att visa på möjliga broar mellan lärares person- och kontextbundna praktiska kunnande och en presumtiv generell lärarkunskap.
1 sep 07 – Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2007
Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning Ett "mischmasch" av teori och praktik
SVENSK SAMMANFATTNING: I den här studien granskas kunskapsmålen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom svensk lärarutbildning.
1 sep 07 – Henrik Hegender

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2007
Akademisering En väg till ökad professionalism i läraryrket?
Under de senaste 30 åren har olika reformer förändrat svensk lärarutbildning. Reformerna har syftat till att samordna olika lärarutbildningar och inordna dem i organisationen för universitet och högskolor.
1 sep 07 – Kajsa Borg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3/2007
Recension
Forskningen om dyslexi är ett livaktigt område vilket speglas i en nyutgiven rapport från Vetenskapsrådet; Dyslexi - en kunskapsöversikt (Vetenskapsrådets rapportserie, 2:2007). Svårigheter med att läsa och skriva leder till en rad problem i skolan, där den textuella medieringen av omvärlden är en grundläggande förutsättning för verksamheten.
1 sep 07 – Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2007
Specialpedagogik av igår, idag och i morgon
SVENSK SAMMANFATTNING: Syftet med denna artikel är att ge en bild av specialpedagogik som kunskapsområde och de kunskapstillskott som den specialpedagogiska forskningen kan ha bidragit med för att utveckla fältet. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i en kortfattad historik, därefter behandlas specialpedagogik som ideologi, verksamhet och forskning. Slutligen görs ett nedslag i den specialpedagogiska forskning som bedrivs i Sverige idag och tänkbara vägar till breddning och fördjupning av den framtida forskningen lyfts fram.
1 maj 07 – Ann Ahlberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2007
Forskningen om specialpedagogik Landvinningar och utvecklingsvägar
SVENSK SAMMANFATTNING: I artikeln diskuteras de fyra frågor som ställdes i inbjudan. Begreppet landvinningar diskuteras och problematiseras. Vidare används en undersökning av McLeskey (2004) av de viktigaste landvinningarna inom området för att problematisera dels landvinningars beständighet och dels landvinningars förhållande till mer generella förändringar i tidsanda och andra utomvetenskapliga förändringar.
1 maj 07 – Claes Nilholm

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2007
Landvinningar på väg mot en skola för alla
Forskningen trefvar sig fram och bryter sina vägar genom mörker. Den af den äldre psykiatrien inslagna vägen befanns vara en återvändsgränd och följande generationer märkte misstaget. Sådan har all vetenskaplig utveckling varit. Det är på detta sätt, forskningen kommer under fund med sin begränsning och sin rätta uppgift. (B Gadelius 1913)
1 maj 07 – Jerry Rosenqvist

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2007
Klass, kultur och inkludering En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning
SVENSK SAMMANFATTNING: I den här artikeln jämförs betingelserna för två alternativa pedagogiker som kan användas för att motverka de inkluderingssvårigheter i skolan som uppstår ur skillnader i kulturellt ursprung eller klasstillhörighet. De två pedagogikerna tar sin utgångspunkt i det socialpolitiska begreppet "affirmation", det vill säga bekräftelse av olikhet i form av differentierande och kompenserande åtgärder och begreppen dekonstruktion och transformation.
1 maj 07 – Rolf Helldin

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2/2007
Distans och närhet Om dataanalys i forskarlag
SVENSK SAMMANFATTNING: Föreliggande artikel tar sin utgångspunkt i svårigheter som ofta är förknippade med dataanalys i kvalitativa studier och rör hur man i pedagogiska studier, genom att forska i lag, kan utveckla forskningsdesign och kvalitativ analysmetod så att empiriska data ges möjlighet att bidra till utveckling inom ett visst teoretiskt perspektiv.
1 maj 07 – Marianne Döös and Lena Wilhelmson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2007
Bedömning av kvalitet i nationella utvärderingar Ett nytt inslag i den akademiska professionen
Under 1990-talet introducerades en helt ny typ av kvalitetskontroll, som komplement till och delvis ersättning för, den traditionella så kallade peer review-proceduren.
1 feb 07 – Berit Askling

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2007
I val(o)frihetens spår - Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer
Under de två senaste decennierna har en serie av reformer genomförts vilka dramatiskt förändrat det svenska utbildningssystemet.
1 feb 07 – Magnus Dahlstedt

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1/2007
Kooptering eller mothegemonisk mobilisering? - Om samspelet mellan den globala rättviserörelsen och den institutionaliserade folkbildningen
I artikeln analyseras samspelet mellan den globala rättviserörelsen och det svenska folkbildningsväsendet. Etnografiska fältstudier, dokumentanalyser och enkätmaterial utgör den empiriska grunden för en fallstudie av interaktionen mellan ABF och denna nya globala rörelse, med tonvikt på framväxten av lokala sociala forum.
1 feb 07 – Henrik Nordvall

Pedagogisk Forskning i Sverige nr 4 2006
Nätbaserade utvecklingsdialoger
I fem regioner i Sverige samlas elever med hörselnedsättning i hörselskolor där en kommun står som värd för elever från flera kommuner. .
1 dec 06 – Ann-Christine Wennergren

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4 2006
Förändringar i pedagogikundervisningens innehåll under 1900-talets slut
Syftet med denna artikel är att utifrån pedagogisk kurslitteratur ge ett bidrag till förståelse av innehållsliga förändringar inom disciplinen pedagogik. .
1 dec 06 – Stefan Sellbjer

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3 2006
Att forska om lärande i konst
Syftet med den här artikeln är att ur ett pedagogiskt perspektiv diskutera några möjliga ingångar till forskning om dagens lärande i konst. .
1 sep 06 – Ann-Mari Edström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 3 2006
Monokulturella studier av multikulturella elever - Att mäta och förklara skolresultat
I denna artikel diskuteras den teoretiska grunden för utvärdering av undervisningen av elever med utländsk bakgrund. .
1 sep 06 – Elisabeth Elmeroth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2 2006
Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas?
Syftet med artikeln är att diskutera om det är möjligt att göra sådana förändringar i antagningsreglerna, att den starka sociala snedrekryteringen till läkare-, psykolog-, arkitekt-, jurist- och andra mycket attraktiva utbildningar minskar. .
1 maj 06 – Allan Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2 2006
En yrkesidentitet i förändring?
Syftet med den här studien var att försöka få en bild av hur en grupp arbetslösa invandrade akademiker som genomgått en tvåårig kompletteringsutbildning. .
1 maj 06 – Annelis Jönsson och Lena Rubinstein Reich

Pedagogisk forskning i Sverige nr 2 2006
Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan
Denna artikel diskuterar svårigheterna med att definiera och bedöma begreppet elevers motivation att lära i skolan och bristen på samstämmighet mellan hur eleverna bedömer sin motivation men också kompetens att lära inom olika kunskapsområden och lärarna bedömningar. .
1 maj 06 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 2 2006

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2006
Teknikretorik i utbildningspolitik. En historisk fallstudie
Under hela grundskolans historia har olika aktörer uttalat förväntningar på tekniska lösningar på pedagogiska problem. .
1 feb 06 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2006

Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2006
Hemmets resurser - Om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång
I denna artikel presenteras en kvantitativ studie av hur ungdomar uppfattar sina föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång samt hur det i sin tur påverkar de ungas eget engagemang för sitt skolarbete. .
1 feb 06 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2006

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Pedagogik i arbetslivet - Ett historiskt perspektiv
I denna artikel ges en bild av hur forskningen om pedagogik i arbetslivet utvecklats i Sverige och vilka områden den har rört.
1 okt 05 – Per-Erik Ellström, Arvid Löfberg och Lennart Svensson

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Arbetsplatslärandets janusansikte
Utgångspunkten för denna artikel är att synen på arbetsplats-lärande utmärks av en dubbelhet.
1 okt 05 – Per-Erik Ellström

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Arbetstagares lärandemiljöer i kunskapsintensiv innovativ verksamhet
Samtidigt som den organiserade utbildningen har expanderat har också lärande blivit en allt viktigare del av samhällsliv och arbetsliv utanför den organiserade utbildningen.
1 okt 05 – Lennart Svensson

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Kollektivt lärande - Om betydelsen av interaktion i handling och gemensam handlingsarena
På såväl teoretisk som empirisk grund undersöks här det kollektiva lärandets tillkomstprocess.
1 okt 05 – Marianne Döös och Lena Wilhelmson

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Kollektivt lärande i team - Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet
I denna artikel diskuteras kollektivt lärande i team från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv.
1 okt 05 – Otto Granberg och Jon Ohlsson

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Potentialer för lärande i processoperatörsarbete - Ett kontextuellt perspektiv
I denna artikel är syftet att diskutera vilka potentialer för lärande som finns i processoperatörers arbete.
1 okt 05 – Maria Gustavsson

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
Kompetensutveckling för yrkesverksamma - Att organisera projekt för förändring
Denna artikel handlar om ett samverkansprojekt för kompetensutveckling inom verkstadsindustrin och om svårigheten att få sådana projekt att fortgå.
1 okt 05 – Per-Olof Thång och Gun-Britt Wärvik

Pedagogisk Forskning i Sverige 3/2005
En pedagogisk situation i förändring - Arbetet och den nya ohälsan
Den ständigt ökande förändringstakten i det framväxande informations- och kommunikationspräglade så kallade kunskapssamhället, har medfört stora förändringar i villkoren för såväl arbete som arbetslivsrelaterat lärande.
1 okt 05 – Lars Karlsson

Pedagogisk Forskning i Sverige 2/2005
Moralisk fostran - ett samtalsanalytiskt perspektiv
Föreliggande artikel introducerar ett samtalsanalytiskt perspektiv på moral i skolan. .
1 mar 05 – Michael Tholander

Pedagogisk Forskning i Sverige 2/2005
Högskolestudenters strategier för att antas till högre utbildning
Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. .
1 mar 05 – Ewa Andersson

Pedagogisk Forskning i Sverige 2/2005
Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?
Forskningen om specialpedagogik väljer mellan det individualistiska perspektiv med rötter i medicin och psykologi eller ett perspektiv med betoning på sociala faktorers betydelse för skolproblem. .
1 mar 05 – Claes Nilholm

Pedagogisk Forskning i Sverige 2/2005
För EU i tiden. En betraktelse över svensk kommunal vuxenutbildning
Denna artikel är ett försök att förstå de omvandlingar som pågår inom dagens svenska kommunala vuxenutbildning. .
1 mar 05 – Jörgen From och Carina Holmgren

Pedagogisk Forskning i Sverige 1/2005
Vilka kommer in på juristutbildningen och hur klarar man studierna?
I undersökningen ingår drygt 4 000 individer som påbörjat studier i juridik mellan 1993 och 2001.
1 feb 05 – Allan Svensson och Bo Nielsen

Pedagogisk Forskning i Sverige 1/2005
ECTS-skalan - Att mäta eller mota lärande?
Den s k Bolognaprocessen fokuserar på att harmonisera den högre utbildningen i Europa.
1 feb 05 – Lars Owe Dahlgren och Andreas Fejes

Pedagogisk Forskning i Sverige 1/2005
Edukation: ett möjligt studieobjekt i pedagogik?
Med den här artikeln vill vi bidra till diskussion om det svenska pedagogikämnet - och ansatsen är filosofisk och hermeneutisk. .
1 jan 05 – J. Ola Lindberg och Anders D. Olofsson

Pedagogisk Forskning i Sverige 1/2005
Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete
Handledning av yrkesverksamma med inriktning mot ett ökat professionellt yrkeskunnande är idag ett allt vanligare inslag i arbetslivet.
1 jan 05 – Birgit Lendahls Rosendahl & Karin Rönnerman

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2004
Kvalitetsuppfattningar om utbildningsvetenskap - En intervjustudie
För ett antal år sedan slogs de svenska statliga forskningsråden ihop till ett enda och fyra vetenskapsområden skapades, vilket uppgavs underlätta den statliga styrningen av forskningen.
1 dec 04 – Stefan Thorpenberg

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2004
Flummare, matte-no-nördar, nyanställda och dom som gör som dom vill Analys av skolledares vardagstal
I denna studie analyserar vi skolledares vardagstal i deras regelbundna möten.
1 dec 04 – Anita Nordzell och Mats Börjesson

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2004
Mikropolitiska perspektiv på nyutbildade lärares reflektioner
Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra mikropolitiska aspekter som speglas i samtal mellan nyutbildade lärare.
1 sep 04 – Ingrid Andersson och Sven B. Andersson

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2004
Pedagogisk integration och en förändrad praktik
Hur sker förändring i skolans praktik? Med utgångspunkt från diskussionen om förändringar i skolans verksamhet sker genom initiativ "uppifrån" eller "nerifrån" diskuteras i artikeln hur pedagogiskt förändringsarbete kan ske.
1 sep 04 – Gunni Kärrby och Marita Lundström

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2004
Genus och etnicitet i en "läsebok" i den svenska mångetniska skolan
I artikeln analyseras det diskursiva innehållet i en läsebok med syfte att visa hur man kan granska läromedelstexter för interkulturella undervisningskontexter.
1 sep 04 – Angerd Eilard

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2004
Värdepedagogik
Den pedagogiska forskningen behöver en adekvat term för att referera till den aspekt av pedagogiska praktiker som innebär att moraliska eller politiska värden och normer medieras och att olika kunskaper och färdigheter som bygger på och är uttryck för moraliska eller politiska värden och normer utvecklas eller tillägnas hos de lärande.
2 maj 04 – Robert Thornberg

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2004
Värdegrund som pedagogisk praktikoch forskningsdiskurs
Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för en mängd normativa frågor, problem och fenomen i skolans praktik liksom i forskningen kring denna praktik.
1 maj 04 – Gunnel Colnerud

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2004
Spelet vid datorn - Dynamiken vid barns samvaro runt datorn i förskolan
Undersökningar visar att samarbete, kommunikation och interaktion mellan barnen inte bara erbjuds utan också ständigt är närvarande när datorn används i olika utbildningsverksamheter.
1 maj 04 – Agneta Ljung-Djärf

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2004
Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen
Att tveksamheter framförts angående mål- och kunskapsrelaterade betyg liksom till möjligheten att betygskomplettera är väl känt.
1 feb 04 – Christina Cliffordson

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2004
Gymnasiebetyg eller högskoleprov som urvalsinstrument? - Fallet civilingenjörsutbildningarna
I undersökningen ingår 35 000 individer som påbörjat en civilingenjörsutbildning mellan 1993 och 2000.
1 feb 04 – Allan Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2004
Nya tendenser inom pedagogikdisciplinenunder de tre senaste decennierna
Vilka är de nya tendenserna inom svensk pedagogisk forskning under de tre senaste decennierna?
1 feb 04 – Tomas Englund

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2003
Lika barn leka bäst? En gymnasielärardiskurs om nivågruppering i matematik
Det faktum att elever är olika föranleder olika organisatoriska och undervisningsmässiga åtgärder i skolan.
1 dec 03 – Peter Nyström

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2003
Mot en relationistisk ansats F.H. - Bradleys metafysik och forskning inom ramen för vetenskapen pedagogik
Avsikten med denna text är att diskutera möjligheterna för en forskningsansats inom ramen för disciplinen pedagogik, vilken tar sin utgångspunkt i en relationistisk verklighetsuppfattning.
1 dec 03 – Mattias Johnsson

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Om barnperspektivet i barndomslitteraturen
Den här artikeln tar upp några aspekter av fiktionslitteraturens användande av ett barnperspektiv. .
1 feb 03 – Maj Asplund Carlsson

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp
Begreppet barnperspektiv är mångtydigt. Det används som ett ideologiskt begrepp med stor retorisk kapacitet och det används i vetenskapliga sammanhang som ett metodologiskt begrepp. .
1 feb 03 – Gunilla Halldén

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Om användning av videoinspelning i fältarbete
I den här artikeln diskuteras de möjligheter och begränsningar som videoinspelningar under fältarbete innebär för analyser av barns vardag ur barns perspektiv. .
1 feb 03 – Heikkilä, Mia och Sahlström, Fritjof

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2003
Att närma sig barns perspektiv - Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv
Denna artikel behandlar vad barns perspektiv kan innebära i pedagogisk forskning och i pedagogiskt arbete med barn.
1 feb 03 – Eva Johansson

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Om att bli dokumenterad
Det saknas etiska diskussioner omkring vad dokumentation innebär för de barn som blir dokumenterade. .
1 feb 03 – Anne-Li Lindgren och Anna Sparrman

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Delaktighet som värdering och pedagogik
Syftet är att problematisera och diskutera barns rätt och möjlighet till delaktighet som ett grundläggande värde och som en pedagogisk fråga utifrån såväl forskning som pedagogisk praxis. .
1 feb 03 – Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Synen på barnen och utvecklingspsykologin
Denna artikel handlar om barnperspektivet från flera synvinklar. Huvudfrågan är om det det överhuvudtaget finns ett barnperspektiv i utvecklingspsykologin. .
1 feb 03 – Dion Sommer

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Barns perspektiv och mänskliga rättigheter - Godhetsmaximering eller kunskapsbildning?
Barndom och barnkultur har under senare decennier kommit att intressera pedagogikforskare. .
1 feb 03 – Birgitta Qvarsell

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2003
Børnesyn i udviklingspsykologien Er et børneperspektiv muligt?
Denne artikel vil behandle børneperspektivet fra flere synsvinkler.
1 feb 03 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 1 2003

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Att närma sig barns perspektiv
Denna artikel behandlar vad barns perspektiv kan innebära i pedagogisk forskning och i pedagogiskt arbete med barn. .
1 jan 03 – Att närma sig barns perspektiv

Pedagogisk Forskning i Sverige 1-2/2003
Vilka kommer in på juristlinjen och vilka klarar studierna?
Huvudsyftet är att klarlägga om det finns några skillnader i studieframgång mellan dem som antagits utifrån gymnasiebetyg respek-tive resultat på högskoleprov. .
1 jan 03 – Vilka kommer in på juristutbildningen och hur klar man studierna?

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2002
"Det är ju ett annat jobb" - Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring
I denna artikel diskuteras läraruppdragets fokus och avgränsningar i förhållande till familjen utifrån ett historiskt och nutida perspektiv.
1 dec 02 – Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2002
"Det är ju ett annat jobb" - Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring
I denna artikel diskuteras läraruppdragets fokus och avgränsningar i förhållande till familjen utifrån ett historiskt och nutida perspektiv.
1 dec 02 – Pedagogisk forskning i Sverige nr 4 2002

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Begåvningsreserven då och nu
Jag har nyligen tillsammans med Kjell Härnqvist utgivit en skrift om forskningen och debatten om begåvningsreserven (Husén & Härnqvist 2000), vilken utgjorde en återblick på ett halvsekels historia.
1 sep 02 – Torsten Husén

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat
Pojkars begåvningsprofil mätt vid 18 års ålder i samband med mönstringen relateras till deras betyg från grundskolans Årskurs 9 och till deras val av linje i gymnasiet.
1 sep 02 – Berit Carlstedt

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Det talade språket i ett longitudinellt perspektiv
Inom projektet Långtidseffekter av utbildning (LING) gjordes under 1982 en serie personliga intervjuer med cirka 500 personer födda 1948 som 1961 hade deltagit i det så kallade individualstatistik-projektets insamling av basdata i Årskurs 6.
1 sep 02 – Kjell Härnqvist

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Differentiering, specialpedagogik och likvärdighet - En longitudinell studie av skolkarriärer bland elever i svårigheter
Den här studien har genomförts på ett riksrepresentativt urval av cirka 8 000 elever ur årskullen 1982.
1 sep 02 – Ingemar Emanuelsson och Bengt Persson

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Jämlikhet, likvärdighet och individer i undervisning
Artikeln grundar sig på erfarenheter från kommunal skolutveckling i en svensk kommun, där fullmäktige 1996 fattade ett beslut om att skapa förutsättningar för att driva en radikalt annorlunda skolverksamhet.
1 sep 02 – Erik Wallin

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Varför består den sociala snedrekryteringen?
Social snedrekrytering sammanhänger med att elever från skilda socialgrupper presterar olika bra i skolan och att de, även vid samma skolprestationer, i skilda utsträckningar väljer att fortsätta till högre teoretiska studier.
1 sep 02 – Robert Erikson och Jan O. Jonsson

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Nålsögon, styrgrupper eller individanpassat ramsystem? - Om ofullbordade reformtankar och läroplansalternativ i gymnasieskolan
Ett problem i den nuvarande gymnasieskolan är målet om allmän högskolebehörighet för alla och särskilt kravet att denna skall uppnås inom enhetliga tidsramar.
1 sep 02 – Urban Dahllöf

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2002
Utbildningsforskning och utbildningsreformer
I artikeln försöker jag kortfattat beskriva min uppfattning om hur pedagogik har utvecklats som vetenskap under nittonhundratalet.
1 sep 02 – Ulf P. Lundgren

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2002
Den tunga vetenskapen - Aspekter av blivande NA-lärares föreställningar om naturvetenskap
Förståelse för naturvetenskapens karaktär har länge varit en viktig del av NA-undervisningens strävan efter "science literacy".
1 maj 02 – Bo Dahlin

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2002
Att utveckla skolan - En fråga om att lyfta sig själv i håret - eller vad?
I artikeln prövas inte ovanliga påståendet att ingen förändring avskolan är möjlig om inte initiativet kommer från skolan själv.
1 maj 02 – Erik Wallin

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2002
Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola
Den här studien utforskar hur etnisk och språklig mångfald organiseras i vardaglig interaktion bland mellanstadieelever på en skola. Cirka 2/3 av eleverna är födda utomlands (30% i Libanon och Irak; 30% i Chile; 4% i Bosnien och Finland).
1 feb 02 – Ann-Carita Evaldsson

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2002
Muslimska skolledare har profeten Muhammed som en viktig förebild i pedagogiskt ledarskap
De muslimskt profilerade skolorna har utvecklats till pluralistiska, kulturella mötesplatser med personal från skilda religiösa-, kulturella-, politiskaoch språkliga bakgrunder.
1 feb 02 – Åsa Brattlund

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2001
Läroplaner för de yngre barnen Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag
Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan.
1 dec 01 – Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2001
Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen - Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik
Min utgångspunkt är insikten om att all utläggning om valet mellan så kallade kvantitativa och kvalitativa metoder i forskningssammanhang, som man ofta möter både i metodiska handböcker och i vetenskapliga arbeten, visar till en pseudofråga.
1 dec 01 – Rodney Åsberg

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2001
Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998
Undersökningen visar att det fortfarande existerar starka samband mellan elevernas sociala bakgrund och deras val av gymnasieprogram.
1 sep 01 – Allan Svensson

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2001
Hantering av bortfall i longitudinella studier - Ett exempel
Bortfall är ett stort problem i praktisk taget all empirisk pedagogisk forskning.
1 sep 01 – Sven-Eric Reuterberg

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2001
Pedagogikforskarens uppgift i statliga utredningar
Under hela efterkrigstiden har svenska pedagogikforskare medverkat i och gjort betydelsefulla insatser i statliga utredningar inom utbildningsområdet.
1 sep 01 – Erik Wallin

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2001
Möjligheter med förhinder - Den nya lärarutbildningen och förskollärarna
Den svenska lärarutbildningen har fått en ny struktur och en stärkt forskningsanknytning.
1 sep 01 – Paula Berntsson

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2001
Omsorg - en central aspekt av förskolepedagogiken Exemplet måltiden
Svensk förskola utmärks av en ambition att förena omsorg och pedagogik.
1 maj 01 – Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson,

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2001
Utvecklingsprojekt möter motstånd
I artikeln redovisas resultaten från två fallstudier av kollektivt inriktade lokala skolutvecklingsprojekt, där lärare tog initiativ till och medverkade i utvecklingsarbetet.
1 maj 01 – Jon Ohlsson

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2001
Att värdera urvalsinstrument Några reflektioner över begränsningar och möjligheter
Urvalsinstrument har traditionellt blivit värderade utifrån sin förmåga att förutsäga studieframgång, det som med andra ord kallas för prognostisk validitet.
1 maj 01 – Simon Wolming

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2001
"Nya" studerande eller "gamla"? - krytering till studiecentra i Hälsingland
Högskolor och universitet har sedan slutet av 1950-talet, åtminstone på det retoriska planet, uttryckt en ambition att öppna sig för nya studerandegrupper.
1 feb 01 – Gunilla Roos

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2001
Harmoni, hierarki och perfektion - Om kinesiska utgångspunkter för förhållningssätt till edukation
Artikeln syftar till att belysa den historiskt bestämda norm som utgör grund för kinesiska förhållningssätt till bildning, utbildning och undervisning.
1 feb 01 – Jörgen From och Carina Holmgren

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2000
Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga - och deras lösning!
Det klassiska problemet då man skall bestämma ett urvalstests prognostiska validitet är att kriterieresultat finns tillgängliga enbart för dem som blivit antagna och dessa utgör givetvis ett positivt gallrat urval av samtliga sökande.
1 dec 00 – Jan-Eric Gustafsson och Sven-Eric Reuterberg

Pedagogisk forskning i Sverige 4/2000
Barns olikheter - En pedagogisk utmaning
I pedagogiska sammanhang ser man idag kommunikation både som ett mål och som medel för lärande.
1 dec 00 – Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2000
Avkolonisering och utbildning i Östafrika
I denna artikel behandlas skolväsendets utveckling i Afrika närmaste tiden efter självständighet från kolonialmakterna och fram till den senaste reformvågen efter strukturanpassningsprogrammen.
1 okt 00 – Göran Linde

Pedagogisk forskning i Sverige 3/2000
Skolinspektion i England och Sverige - Hjälp till självhjälp eller självstyrning med betslet i munnen?
Skolinspektion kan vara ett redskap för styrning, det vill säga maktutövning i något syfte.
1 okt 00 – Rolf Lander och Kell Granström

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2000
Ämnesutveckling och intressentbehov som bas för stöd åt pedagogisk forskning
Ett långtidsperspektiv anläggs på pedagogikämnets utveckling i anslutning till den uppdragsforskning för statliga kommittéer som kulminerade på 1960-talet.
1 apr 00 – Urban Dahllöf

Pedagogisk forskning i Sverige 2/2000
Vart är pedagogikforskningen på väg? - Ämnesområden och forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under en femårsperiod
Artikeln har som utgångspunkt en studie av svenska avhandlingar i pedagogik och omfattat samtliga de 165 avhandlingar i ämnet som framlagts under åren 1993-97.
1 apr 00 – Harald Eklund

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2000
Examensarbetet - Ett bidrag till vetenskaplighet i lärarutbildningen?
I artikeln belyses frågor som rör lärarutbildningens traditioner och examensarbetets betydelse som bidrag till ett vetenskapligt sammanhang i lärarutbildningen.
1 feb 00 – Kerstin Bergqvist

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2000
Koncentrationssvårigheter Strukturaspekter och åtgärdsperspektiv
Föreliggande artikel redovisar resultaten från en studie av 193 elever med koncentrationssvårigheter från förskoleklass till grundskolans årskurs 6.
1 feb 00 – Lars Berglund

Pedagogisk forskning i Sverige 1/2000
Skrivandets lust och olust
Skrivande är en viktig del i forskarens arbete.
1 feb 00 – Staffan Larsson

Pedagogisk forskning i Sverige 4/1999
Om demokrati, reproduktion och förnyelse i dagens gymnasieskola
Den här artikeln ger exempel på hur den sociala reproduktionen kommer till uttryck i dagens gymnasieskola och bygger på etnografiskt material från en undersökning av denna nya gymnasieskola1. Deltagande observationer, kontakter, samtal och intervjuer med elever och lärare i framförallt en skola, utgör det huvudsakliga materialet. Drygt 80 timmars deltagande observation har gjorts, främst i en Nv-klass (Naturvetenskapliga programmet åk1) men även i en Hp-klass (Handelsprogrammet åk 1; 6 timmar). Nv och Hp utgjorde vid det aktuella tillfället två av 16 nationella program i gymnasieskolan. Ett mindre antal observationer (10 timmar) har också gjorts i Nv- och Hp-klasser i två andra skolor. I studien ingår intervjuer med 30 elever och 10 lärare från de aktuella skolorna.
1 nov 99 – Dennis Beach

Pedagogisk forskning i Sverige 4/1999
Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande
I debatten om skolan har läromedlen länge varit föremål för kritik. De färdigproducerade läromedlen eller läroböckerna har ansetts vara alltför styrande, och närmast ett hinder i en undervisning där elevernas egen aktivitet, egna vägar till kunskap och egna kunskapande är det centrala. Den här artikeln ger en översikt över forskning inom området, drar sammanfattande slutsatser om lärobokens funktioner, försöker bedöma om läroboksstyrning är något bra eller dåligt och resonerar om de konsekvenser denna styrning får för elevers möjligheter att påverka undervisningen. Ytterst är syftet att belysa hur läromedel »styr elevinflytandet».
1 nov 99 – Boel Englund

Pedagogisk forskning i Sverige 4/1999
Kristendomsundervisningen i 1900-talets svenska skola Några teologiska ansatser
På torget, några meter öster om koret i Stockholms storkyrka, står en staty av Olaus Petri. Framför honom reser sig den svarta obelisken, till vänster ser han kungliga slottets södra fasad och nedanför slottsbacken skymtar Strömmen. Statyn som sattes upp under det nationalromantiska 1890-talet är en hyllning till den svenske reformatorn men påminner även om en annan teolog, i dag glömd av de flesta. Modell för skulptören var enligt uppgift Fredrik Fehr, pastor primarius i Stockholm fram till sin alltför tidiga död 1895.
1 nov 99 – Björn Skogar

PEDAGOGISK FORSKNING - några artiklar:

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se