Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
467 artiklar
 
Nordicom Information 2/2015
Forord
De nordiske landene rangerer høyt på internasjonale likestillingsbarometre. Likevel er det fremdeles et stykke igjen før mediene har oppnådd full likestilling mellom kjønnene. Det hviler et stort ansvar på mediene for å sikre rettferdig tilgang til og representasjon i offentligheten. For å kunne si noe om tilstanden og utviklingen på feltet, trengs det fakta og statistikk. Det forskes på medier og kjønn i alle de nordiske landene, men fortsatt er det behov for mer kunnskap på feltet.
20 apr 15 – Ragnhild Mølster

Nordicom Information 2/2015
Nordicom-Information på väg mot framtiden
Nordicom-Information har funnits i över 35 år och utkommit med fyra nummer per år. Den har genomgående innehållit en blandning av artiklar, ny litteratur, översikter om konferenser, forskningsprojekt och nya avhandlingar. De senaste åren har en del av ar- tiklarna också genomgått formell granskning, en reviewprocess. Innehållet i Nordicom- Information har alltid varit skrivet på något av de nordiska språken eller engelska. En bärande idé har varit att forskare ska kunna publicera sig på sitt eget språk, också i en alltmer internationaliserad forskningsvärld.
20 apr 15 – Ingela Wadbring

Nordicom Information 2/2015
Norske muslimske innvandrerkvinner - Sosiale medier og identitetsspørsmål
Norge og Norden forøvrig, er preget av økt ankomst av flyktninger og innvandrere. Dette driver fram samfunnsendringer som gir seg utslag i en rekke utfordringer. Fra å ha vært et relativt sosio-kulturelt homogent samfunn, har Norge i dag blitt til en sammensatt og langt mer kulturelt, språklig, etnisk, sosio-økonomisk mangfoldig befolkning – også blant flyktninger og innvandrere er det store variasjoner politisk, sosialt, religiøst og kulturelt. I dette prosjektet er vi interessert i særlig to fenomener som har innvirkning på den norske nasjonalstaten: a) migrasjon og bosetting av innvandrere i et stadig mer multikulturelt og fler-religiøst samfunn på den ene siden og b) utbredelsen av nettbaserte medier på den andre.
20 apr 15 – Carol Azungi Dralega

Nordicom Information 2/2015
Køn i danske medieinstitutioner og danske tv-medier
I 2012-13 deltog Danmark sammen med 26 andre lande i en stor europæisk undersøgelse af om kønssammensætningen i medieindustrien, Women and Media Industries in Europe under European Institute of Gender Equality (EIGE). Det er bl.a. resultaterne fra den undersøgelse, som ligger til grund for denne artikel. Eftersom de overordnede resultater fra undersøgelsen er publiceret i rapporten Women and the Media. Advancing gender equality in decision-making in media organisations. Review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Members States (2013), er målet med denne artikel at diskutere undersøgelsen med et særligt fokus på de danske resultater. Undersø- gelsen Women and Media Industries in Europe belyser primært kønssammensætningen på ledelsesniveau i forskellige medieinstitutioner, men der er også foretaget indholds- analyser af tv-programmer i forbindelse med undersøgelsen. For et få et mere nuanceret indtryk af indholdssiden, inddrager denne artikel også undersøgelsen Who makes the news (2010), der belyser kønsrepræsentationen i nyhedsmedierne (radio, aviser og tv). Med teoretisk udgangspunkt i den socialkonstruktivistiske kønsopfattelse (Butler 1999) og intersektionalitetsteori (Crenshaw 1991) diskuterer artiklen hvilke (potentielt proble- matiske) forestillinger om køn, der ligger til grund for undersøgelsen Women and Media Industries in Europe og Who makes the news, og stiller spørgsmål ved, om disse former for undersøgelser er de mest frugtbare til at illustrere repræsentationer og uligheder.
20 apr 15 – Rikke Andreassen

Nordicom Information 2/2015
The Gender Divisions and Hierarchies of the Finnish News Organisations
A majority of Finnish journalists are women, and the proportion of women in the Union of Journalists reached 40 per cent in 1978 and 50 per cent in 19951 (SJL 2012). Thus, a quantitative gender balance was reached in the field already decades ago. In addition, for a long time now a majority of Finnish journalism students have been female. According to the statistics of the Union of Journalists, 57 per cent of all members and more than 70 per cent of all student members are women. As the Union has 15 678 members, the number of females in the field is significant. Members represent different levels of senior and middle management as well as other areas of journalistic practice (SJL 2012). However, the number of female journalism students is growing, but it does not mean that women work in the field to the same extent, as we shall see later in this article. Furthermore, the fact that the majority of journalists are women does not mean that equality has been reached in the profession. As the Global Report on the Status of Women in News Media (Byerly 2011) shows, the top newsroom positions are still mainly held by men. In addition, national surveys show that female journalists are clearly paid less than their male colleagues and that men strongly dominate the news content.
20 apr 15 – Tarja Savolainen & Henrika Zilliacus-Tikkanen

Nordicom Information 2/2015
Women in Journalism - The Situation in Iceland
More and more women have entered journalism in the last 20-30 years, and they out- number men in journalism education by far. Still, however, women account for less than 40% of the members of the two Icelandic journalists unions, and few women hold top positions in media organisations. Media companies were badly hit during the financial crisis in 2008 and many journalists lost their job. No research has been done on the effect of this on women and men in journalism, but data from the membership registration of the journalist unions seems to indicate that proportionally more women than men were laid off or left the profession in the years after the crash. The number of women entering the journalism profession seems to have plateaued after continuous growth in the past decades, but there are also positive signs as the heads of the biggest media companies have pledged to prioritise equality in their media.
20 apr 15 – Valger ur Jóhannsdóttir

Nordicom Information 2/2015
Verdien av en kvinnes stemme - Om kjønn, makt og endring i norsk nyhetsproduksjon
I 2013 var det 100 år siden kvinner i Norge ble tilkjent en offentlig stemme på lik linje og med lik verdi som menn. Kjønn ble nøytralisert og (i prinsippet) uten betydning. En stemme var en stemme. Men under stemmerettsjubileet ble kvinners aktuelle stemme innenfor rammen av nyhetsmedienes offentlige samtale i liten grad tematisert.
20 apr 15 – Turid Øvrebø

Nordicom Information 2/2015
Svensk journalistik - Bromskloss eller pådrivare för jämställdhet?
I slutet av 1970-talet gav Aftonbladets kvinnliga journalister ut Dokumentet, en bok som avslöjade en förödande manskultur på en av Sveriges största tidningar. Idag, drygt 35 år senare har Aftonbladets kvinnliga journalister återigen gjort ett upprop för att protestera mot tidningens kultur och struktur.
20 apr 15 – Maria Edström

Nordicom Information 2/2015
Distribution, produktion och jämställdhet i filmbranschen - En studie av svensk filmpolitik
Rapporten En riktig snyftare: om distribution, produktion och jämställdhet i filmbran- schen som vi har skrivit på uppdrag av wift Sverige (Women in Film and Television), fokuserar på relationen mellan produktions- och distributionsledet och hur detta påverkar jämställdhet i filmbranschen. Utgångspunkten har varit att undersöka hur förändringarna i det senaste filmavtalet (2013) kan komma att påverka jämställdhetssträvanden. Utred- ningen Vägval för filmen (2008) som föregick filmavtalet pekade på två genomgripande förändringar som var önskvärda: att ta bort kravet på ”normal biografexploatering” för att jämställa distribution i olika fönster (s.k. fönsterneutralitet) samt att minska producen- ternas (ekonomiska) underläge i relation till distributörerna. Filmavtalet, å andra sidan, visar vi, går delvis i motsatt riktning. Även om ett steg mot fönsterneutralitet tas i avtalet, så förhandlas det bort i en protokollsanteckning. Distributörernas roll förstärks också i avtalet framför allt genom införandet av det så kallade automatstödet, som fördelas på basis av distributörernas publikestimat. Men även genom ett ökat fokus på att politiken ska leda till en ekonomiskt stabil bransch, vilket sker genom att satsa på mer publikt gångbar film och att försöka styra branschen mot mer stabila produktionsföretag, genom att ställa krav på etablerad producent.
20 apr 15 – Maria Jansson & Katarina Bivald

Nordicom Information 2/2015
Norwegian Media Research Conference 2014. 20 Years of the World Wide Web – Perspectives and Consequences1
The Norwegian community of media studies researchers has arranged a national con- ference for several decades, and in 2004 the conference found the format which it has today. The conference is hosted by a different university or university college each year, and for the last decade the conference has been arranged bi-annually (even years), alternating with the Nordic Media and Communication Research Conference NORD- MEDIA (odd years). In 2014 the conference was hosted by the Department of Art and Media Studies at the Norwegian University of Science and Technology (NTNU) in Trondheim, Norway.
20 apr 15 – Jon Raundalen

Nordicom Information 2/2015
Webportal gør det lettere at forske i historiske danske medier
Statsbiblioteket i Aarhus har med webportalen Mediestream lanceret et digitalt værktøj, som giver forskere og studerende ved flere af de danske universiteter adgang til at streame over 1,5 mio. radio- og tv-udsendelser fra danske kanaler. Desuden indeholder portalen ca. 50.000 historiske reklamefilm, og for nylig blev den første million digitale avissider tilføjet. På den måde er der skabt nem adgang til en stor samling af de histo- riske danske medier, som det hidtil har været besværligt at forske i.
20 apr 15 – Mogens Vestergaard Kjeldsen

Nordicom Information 2/2015
Norsk medietidsskrift fra papir og abonnement til digitalt open access
I slutten av mars 2015 kom det første nummeret av Norsk medietidsskrift ut som et rent digitalt, open access tidsskrift på Universitetsforlagets publiseringsplattform idunn.no. Prosessen med å endre et tradisjonelt papirbasert abonnementstidsskrift til et digitalt open access-tidsskrift har vært lang og krevende. I denne artikkelen vil jeg kort fortelle om denne prosessen og reflektere litt over de problemene som oppsto underveis. Pro- sessen har vært kompleks, og denne teksten gir derfor bare et grovt riss av de problem- stillinger som har dukket opp.
20 apr 15 – Steen Steensen

Nordicom Information 2/2015
Recension
Jonas Löwgren & Bo Reimer (red.) Collaborative Media Production, Consumption, and Design Interventions Cambridge MA: MIT Press, 2013, 208 p., ISBN: 9780262019767
20 apr 15 – Kjetil Sandvik

Nordicom Information 2/2015
Recension
Jens Barland & Robert W. Waagan (red.) Entreprenørskap og ledelse i media Cappelen Damm, 2015, 384 s., ISBN 9788202447823
20 apr 15 – Erik Wilberg

Nordicom Information 2/2015
Women and Media Industries in Europe
In 1995, the Fourth World Conference on Women took place in Beijing and as a result of the conference the Beijing Platform for Action (BPfA) was created. It sets out the objec- tives for national and international action for the advancement of women. The European Council committed the EU to the principles of the BPfA in the same year. The BPfA’s strategic aims in relation to women and media are broad (Area J). The aims are to: a) increase the participation and access of women to expression and decision-making in and through media and new technologies of communication; and b) promote a balanced and non-stereotyped portrayal of women in the media.
20 apr 15 – Tarja Savolainen

Nordicom Information 2/2014
Foreword
The media and communication research associations of the Nordic countries in co- operation with Nordicom have held conferences every second year since 1973. The 21th conference in the series was held in Oslo, Norway, 8th-10th August 2013. Host for the conference was the Department of Journalism and Media Studies at Oslo and Akershus University College.
20 apr 14 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2014
40 Years of Nordic Media Research - Introduction
1973. The world is affected by the Yom Kippur War in the Middle East and the global oil crisis. Denmark, Britain and Ireland join the EEC. In the US, the Watergate hearings begin and World Trade Center becomes the tallest building in the world. A ceasefire is signed in the Vietnam War. There is a military coup in Chile, and Pinochet takes over. In South Africa, activist Steve Biko is banned by the apartheid government. In the field of popular culture, The Godfather wins the Academy Award for Best Picture. Pink Floyd’s The Dark Side of the Moon is released, and David Bowie ends his Ziggy Stardust tour in London. In the world of information technology, IBM presents the revolutionary Mag Card II Typewriter, with an electronic memory that can hold up to 8,000 characters. In Norway, NORSAR (Norwegian Seismic Array), as the first institution outside the US, connects to the ARPANET, the precursor to what in 1983 will be named the Internet, although most people will not hear about it until the 1990s. The media scene in the Nordic countries is characterized by the recent introduction of colour television, and ‘mass communication’ is a fairly new concept.
20 apr 14 – Harald Hornmoen & Kristin Skare Orgeret

Nordicom Information 2/2014
The Significance of Nordicom and the NordMedia Conference to Nordic Media and Communication Research
Noen gjennomlyste forsommerdager i slutten av juni möttes mediaforskere fra hele Norden til konferanse på Voksenåsen ved Oslo. (For a few bright, early summer days at the end of June, media researchers from the whole of Scandinavia gathered for a conference at Voksenåsen in Oslo.)
20 apr 14 – Kaarle Nordenstreng

Nordicom Information 2/2014
The Significance of Nordicom and the NordMedia Conference to Nordic Media and Communication Research
In the 2012 annual Nordicom yearbook (Nordicom Årsrapport 2012) the management outlines some of the future challenges for the organization. In particular, they mention that the organization is facing a generational handover and that the securement of the organization’s rooting on national levels is pivotal.
20 apr 14 – Kirsten Frandsen

Nordicom Information 2/2014
The Significance of Nordicom and the NordMedia Conference to Nordic Media and Communication Research
I wish to express my thanks for the opportunity to address this panel. It is a great honor for our institution to host this Nordmedia conference. As the oldest journalism program in Norway, preparing for our 50th anniversary in 2015, Nordic cooperation has been a cornerstone in our activity from the very beginning.
20 apr 14 – Rune Ottosen

Nordicom Information 2/2014
Defending Whose Democracy?
Media Freedom and Media Power
20 apr 14 – Natalie Fenton

Nordicom Information 2/2014
Radical Media Ethics
Responding to a Revolution
20 apr 14 – Stephen J.A. Ward

Nordicom Information 2/2014
Cosmopolitan Narratives
Documentary and the Global ‘Other’
20 apr 14 – Ib Bondebjerg

Nordicom Information 2/2014
Credibility and the Media as a Political Institution
Credibility is frequently represented as both an ideal goal for journalism as a profession and as an integral part of the news industry’s survival strategy. Yet there is no widely accepted operationalization of the concept of credibility. In the current article, we present the results of a study of credibility in Danish news media. Credibility is defined at an institutional level by two dimensions: A) the accuracy and reliability of the news stories featured in leading Danish news media, and B) journalists’ knowledge and understanding of the Danish code of press ethics. The results show that sources only find objective errors in 14.1% of the news stories, which is a lower figure than most other studies report. The results also show that Danish journalists find bad press ethics to be an increasing problem and attribute this problem to increased pressure in the newsroom.
20 apr 14 – Mark Blach-Ørsten & Rasmus Burkal

Nordicom Information 2/2014
Socializing Journalist Trainees in the Newsroom - On How to Capture the Intangible Parts of the Process1
In the present article, we investigate socialization practices in the newsroom. The analyses demonstrate how journalist trainees are socialized into this particular professional culture and community of practice. Theoretically, we combine traditional news ethnography with linguistic anthropology, conversation analysis, and theories of profession in order to in- vestigate and interpret social and cultural (re)production in the routinized practice in the newsroom. The units of analysis are interactions between journalist trainees and their editors concerning ideas for news stories. These interactions play a key role in the socialization process as important loci for learning about the craft because of the constant reinforcement of competent practice which takes place here. Thus, these interactions are important sites for cultural production and reproduction that support the building of professional vision.
20 apr 14 – Gitte Gravengaard & Lene Rimestad

Nordicom Information 2/2014
Stability in Times of Change - Trends in Newspaper Executives’ Attitudes towards Digital Media
Five biennial surveys from 2005 to 2013 reveal a high degree of stability in Norwegian news- paper executives’ attitudes towards digital media, despite a high turnover in the executive ranks. Editors and managers do not approve fully of their own organizations’ online activities, and they struggle to find a balanced focus between traditional and new activities. However, the rationale for online publishing has become less blurred through the period, and an important shift in the strategic development of user fees is reviled: While it was driven by perceived threats from 2005 to 2011, opportunities for the industry is the strongest predictor in 2013.
20 apr 14 – Arne H. Krumsvik

Nordicom Information 2/2014
Strong and Weak Forms of Mediatization Theory - A Critical Review
During recent years, the concept of mediatization has made a strong impact on media and communication studies, and its advocates have attempted to turn it into a refined and central theoretical framework for media research. The present article distinguishes two forms of mediatization theory: a strong form based on the assumption that a ‘media logic’ increasingly determines the actions of different social institutions and groups, and a weak form that questions such a logic, though the latter form emphasizes the key role of the media in social change and singles out mediatization as a central ‘meta-process’ today. Exponents of the weak form have convincingly criticized the notion of media logic. However, the weaker version of mediatization is itself problematic, as its advocates have failed to produce a clear explanatory framework around the concept. We argue that, although the analytical status of mediatization is unclear, fascination with the concept will, in all probability, continue in the years to come, due to the promises of heightened disciplinary coherence and status that this notion has conveyed for media and communication studies.
20 apr 14 – Marko Ampuja, Juha Koivisto & Esa Väliverronen

Nordicom Information 2/2014
Talking Green in the Public Sphere - Press Releases, Corporate Voices and the Environment
In a climate of growing public concern and monitoring of business’s impact on the environment, corporations and industry groups have developed increasingly sophisticated strategies to manage their environmental reputation and to influence the outcome of environmental debates in the public sphere. In this article, we provide an exploratory overview of how the largest Swedish corporations selectively subsidise environmental news-making by supplying it with promotional materials disguised as journalistic copy. We analyse a year’s worth of public relations output from the largest 15 companies traded in the Stockholm exchange or owned by the Swedish state, in order to shed light on the environmental themes they cover, the techniques they adopt to maximise the likelihood of media coverage and the evidence they provide to support their claims. Our analysis shows that corporate voices make substantial use of environmental and ecological arguments in their strategic communication, but they provide little useful information about the company’s impact and do not usually foster forms of dialogic stakeholder engagement.
20 apr 14 – Alon Lischinsky & Annika Egan Sjölander

Nordicom Information 2/2014
Migration between Politics, Journalism and PR - New Conditions for Power, Citizenship and Democracy?
In this article we present a preliminary theoretical background and some empirical findings concerning a migrating trend between the fields of politics, PR and journalism: one day a political reporter, the next a communication officer; one day a PR consultant, the next a state secretary. To understand contemporary politics one must, we argue, comprehend the convergence between three fields of power holders that together form the realm of politics and communication: elite politicians, elite political reporters and elite communication/PR officers. Together, they form a communication elite that sets the parameters for the public discourse on politics. When politics is produced and constructed in, and through, social networks formed by elite agents from politics, journalism and PR, what does this mean for how democracy is worked out and what does it mean for citizenship in general?
20 apr 14 – Göran Palm & Håkan Sandström

Nordicom Information 2/2014
Norwegian Media and the Cold War 1945-1991
The theme of this article is how the Cold War influenced the media - but also how the media influenced the Cold War. In order to study this, the article connects Norwegian media to the broader international Cold War history between 1945 and 1991. The aim is to show the relevance of the Cold War for media development and of the media for research on the Cold War. The goal is to construct a tentative fundament for further research on the role of the media during the Cold War.
20 apr 14 – Henrik G. Bastiansen

Nordicom Information 2/2014
Celebrification, Authenticity, Gossip - The Celebrity Humanitarian
The article discusses the celebrity humanitarian as media construction. Departing from a discussion of celebrification, the article argues that celebrities in public roles outside the field of entertainment are inevitably framed by and structured in accordance with celebrity logic. The article discusses how celebrity humanitarianism is a contested field, which, in order for a particular activity to support the celebrity persona, relies heavily on strategies of authentification. Finally, the article shows how information about a photograph of Angelina Jolie from her trip to the Democratic Republic of Congo in March 2013 is transformed and translated into gossip about the star’s private life when discussed by users on a celebrity site.
20 apr 14 – Anne Jerslev

Nordicom Information 2/2014
The Anyone-Can-Edit Syndrome - Intercreation Stories of Three Featured Articles on Wikipedia
The user-generated wiki encyclopedia Wikipedia was launched in January 2001 by Jimmy Wales and Larry Sanger. Wikipedia has become the world’s largest wiki encyclopedia, and behind many of its entries are interesting stories of creation, or rather intercreation, since Wikipedia is produced by a large number of contributors. Using the slogan “the free encyclopedia that anyone can edit” (Wikipedia 2013), Wikipedia invites everyone to participate, but the participants do not necessarily represent all kinds of individuals or interests - there might be an imbalance affecting the content as well as the perspective conveyed. As a phenomenon Wikipedia is quite complex, and can be studied from many different angels, for instance through the articles’ history and the edits to them.
20 apr 14 – Maria Mattus

Nordicom Information 2/2014
A Quest for Communitas - Rethinking Mediated Memory Existentially
Despite the fragmentation of audience behaviour and the pluralization of platforms within the media cultures of the digital age, cultural memory practices retain an important feature: They echo a basic existential quest for communitas. The present article compares two seemingly incomparable regimes of memory of our time: the anniversaries of 9.11 on Swedish television and web communities of commemoration of lost loved ones. It suggests through these contrasting examples that existential themes are pursued in the face of three challenges: the temporality of instantaneity, the all-pervasive networked individualism that makes memory into a matter of elective affinities, and the technological capacities that subject memory to endless revision. The article explores the existential dimension of these memory practices in line with research within the culturalist emphasis on the study of media and religion. This debate recognizes the need for a broader understanding of the mediated qualities of religion and the religious qualities of the media. The article argues that both televisual anniversaries of trauma that invite audiences to an annual return, and our new multiple and fragmented media memories compel us to conceive of our hyper-contingent, late-modern digital age as a quest for meaning, transcendence and cohesion - for what Victor Turner (1969) called existential communitas.
20 apr 14 – Amanda Lagerkvist

Nordicom Information 2/2014
Talking Tacitly - Activities and Experiences in Higly Interactive Media
Some media forms we primarily take in with our senses, like movies, music or text. Other media forms are more like activities that we have to carry out with our body such as digital games on the PC, console, smart phone or tablet. Here, we are not allowed to sit still and take media in with our senses. In order to grasp this otherness and uniqueness of digital games it is not sufficient to re-use adapted media theories, concepts, methods and ways of writing. This article is written on the realization that the theories and methods we approach a research area, activity or experience with will set the boundaries of our understanding. And the ways we represent our understanding in writing to others will subsequently set the boundaries of their understanding. In this way, the article is an attempt of erecting boundaries in new ways and placing them in unfamiliar places through the use of alternative and alien methods, theories and styles of writing. This is done in order to let new formations of studying, thinking and talking about activities and experiences in highly interactive media emerge.
20 apr 14 – Rikke Toft Nørgård

Nordicom Information 2/2014
Worlds at Play - Space and Player Experience in Fantasy Computer Games
The relationship between the fantasy genre and the medium of computer games has always been a very tight-knit one. The present article explores the close connection between fantasy and computer games through different media, arguing that the fantasy genre’s specific ‘mode of function’ is the ability to build complete fictional worlds, whereby it creates specific experiences for its users. Based on empirical data from focus group interviews with players of the most popular Western Massively Multiplayer Online Role-Playing Game (MMORPG) of all times, World of Warcraft, the article develops the concept of worldness as an experiential, phenomenological understanding of player experience. I discuss how this way of framing a core quality of the fantasy genre (of world-building) functions across single fictional universes and aims to grasp a specific fantasy experience of being in the world. This experience works on the level of genre, by anchoring the specific fantasy world in the larger, surrounding fantasy genre matrix.
20 apr 14 – Claus Toft-Nielsen

Nordicom Information 2/2014
Surrounded by Ear Candy? - The Use of Surround Sound in Oscar-nominated Movies 2000-2012
This article looks at surround sound in contemporary cinema, with the aim of discussing practices of sound design and, more particularly, pinpointing a ‘best practice’ of surround sound today - focusing here on the practices in the US. The empirical starting point for the analysis is a study of ten Oscar-nominated movies, analysing their soundtracks and especially comparing their stereo and surround versions. The method can be described as a ‘directional’ listening mode, analysing how the different channels and speakers are used when presenting sonic elements like voices, music, atmospheres and sound effects.
20 apr 14 – Svein Høier

Nordicom Information 2/2014
NordMedia A Vital Venue, Then as Now - Reflections on Media Research 1973-2013
Three days in mid-June 1973 - the 18th to the 21st, to be exact - some seventy academics, policy-makers and media professionals gathered in Voksenåsen outside Oslo to discuss questions of an existential nature: Where do we stand, where are we going, what kind of influence does what we do have, what do we aspire to do, and which allies, which adversaries define our function in a broader social context?
20 apr 14 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2014
Fortysome Worries
Inspired by A Hard Rain’s Gonna Fall (Bob Dylan, 1962-1963)
20 apr 14 – Elisabeth Eide

Nordicom Information 1/2014
Till minne av Stuart Hall (1932-2014) - Stuart Halls dialogiska interventioner
Universitetsvärlden brukar ålägga sig tre huvuduppgifter: forskning, undervisning och samverkan med det omgivande samhället. Trots att högskolejobbet domineras av undervisning tenderar den vetenskapliga världens kvalitets- och meritbedömningar att ensidigt lägga störst vikt vid forskning och dithörande publicering, och samtidigt betona forskarens individuella prestationer snarare än bidragen till kollektiva miljöer.
25 jan 14 – Johan Fornäs

Nordicom Information 1/2014
Ägandekoncentration, förlagsstrategier och litterär kvalitet - Synen på vertikal integration på den svenska respektive tyska bokmarknaden
En central fråga i dagens globala bokbransch är frågan om ägandekoncentration. Stora internationella mediekoncerner konsolideras med rask takt över hela världen och tar över allt fler led i bokens värdekedja.1 Processen brukar kallas vertikal integration. Som internationella exempel finns distributörer och återförsäljare som Amazon - som dessutom tillverkar hårdvara och plattformar för läsning, försäljning och egenutgivning av e-böcker - som nu ger sig in i den traditionella förlagsbranschen. Samtidigt ser vi tendenser till att även mindre aktörer integrerar sig vertikalt. Allt fler förlag, såväl stora som små, försöker börja sälja sina böcker direkt till konsument via onlineförsäljning och interaktion via sociala medier.
25 jan 14 – Anna-Maria Rimm

Nordicom Information 1/2014
Eksklusive informanter - Om interviewet som redskab i produktionsanalysen
Inden for produktionsanalysen som medievidenskabelig disciplin er forskningsinterviewet uhyre benyttet som et redskab i datagenereringen og dermed i opbygningen af analyseobjektet. Men i forskningsbidragene er redegørelser for, hvad der kendetegner denne form for forskningsinterview og dets anvendelse i den konkrete analysesammenhæng ikke synderligt udfoldet. Et eksempel på denne lidt paradoksale situation er Television Producers af Jeremy Tunstall (1993).
25 jan 14 – Hanne Bruun

Nordicom Information 1/2014
“Som at blande olie og vand ...” - Om journalistisk formidling af forskning
Med et budget på ca. 200 mio. danske kroner er ”Galathea 3” danmarkshistoriens hidtil største og dyreste eksperiment med forskningsformidling. Projektet gik ud på at lade et skib sejle jorden rundt med en række forskere om bord. Undervejs skulle forskerne indsamle og bearbejde data. Med på skibet var også et hold journalister, der skulle formidle forskernes arbejde til den brede befolkning.
25 jan 14 – Charlotte Wien, Judy Hermansen & Per Østergaard

Nordicom Information 1/2014
Når en fælles fjende er den bedste ven i nøden - Dansk mediepolitik til debat
Mediepolitik i Danmark påkalder sig normalt ikke synderlig opmærksomhed, men udgør et område, som på grund af dets komplekse og tekniske karakter mest er et anliggende for fagfolk. Da mediepolitikken hovedsagelig er baseret på politiske aftaler (forlig), som indgås hvert fjerde år, og således er lagt i faste rammer, bliver mediedebatten naturligvis koncentreret om perioden forud for indgåelse af en sådan aftale.
25 jan 14 – Henrik Søndergaard

Nordicom Information 1/2014
Skap medievitenskapelige møtesteder!
Det er verdt å satse på åpne møteplasser mellom mediebransje, akademia, kunnskapssultne studenter og et interessert publikum
25 jan 14 – Magnus Hoem Iversen & Donia Lina Nilsen

Nordicom Information 1/2014
Recension: Stine Lomborg, Social Media, Social Genres. Making Sense of the Ordinary
The aim of this new book on social media is to challenge the very term social media and the underlying premise that what has hitherto been headed under this definition in fact constitutes a unique type of media. The book argues instead that social media are rather a subgroup of digital media characterized by a combination of shared technology/soft-ware and the specific social/interpersonal communicative purpose. Social media today are used for a lot of other purposes as well, but such purposes “capitalize” on their interpersonal nature (p. 15). Based on this argument, the author proposes to conceptualize social media as social genres, notified by specific communicative practices and everyday contexts.
25 jan 14 – Anne Scott Sørensen

Nordicom Information 1/2014
Recension: Gunnar Iversen, Norsk filmhistorie. Spillefilmen 1911-2011 och Eva Bakøy & Tore Helseth (red.), Den andre norske filmhistorien
Den norska filmens historia har skrivits ett antal gånger. Viktiga bidrag har varit Sigurd Evensmo Det store Tivoli (1967), Lars Thomas Braaten et al, Filmen i Norge. Norske kinofilmer gjennem 100 år (1995) och Hans Fredrik Dahl et al, Kinoens mørke, fjernsynets lys - Levende bilder i Norge gjennem hundre år (1996). Nu föreligger ytterligare ett försök, Gunnar Iversens Norsk filmhistorie. Spillefilmen 1911-2011.
25 jan 14 – Lars Gustaf Andersson

Nordicom Information 1/2014
Recension: Håkon Larsen, Den nye kultursosiologien. Kultur som perspektiv og forskningsobjekt
Med sitt vesle format og lokkende overskrifter framstår Den nye kultursosiologien som en ivrig søker til lærebokmarkedet i kulturfagene.
25 jan 14 – Jan Fredrik Hovden

Nordicom Information 1/2014
Konstkritiken och det nationella i Finland och Sverige 1950-2000
Vad är konstkritikens funktion?
25 jan 14 – Fred Andersson

Nordicom Information 1/2014
Meaning Across Media
Cross-media Communication and Co-creation
25 jan 14 – Kjetil Sandvik

Nordicom Information 1/2014
Broadcasting in the Post-Broadcast Era - Policy, Technology, and Content Production
Despite continuing social, economic and political importance in Europe, broadcasting is losing ground as a socially privileged cultural form and the primary electronic mass communication technology. Digitalisation was supposed to safeguard the future of broadcasting in the development of the European Information Society through convergence, but it has mainly intensified the market dependence and orientation of broadcasting and opened a new set of problems. Policy plans concerning the use of the digital dividend are shifting the focus to online audiovisual services and related broadband strategies. The rapid development of mobile broadband has intensified competition for radio spectrum space.
25 jan 14 – Taisto Hujanen

Nordicom Information 3-4/2013
Freedom of Expression is Not a Given Right
This article takes its point of departure in a survey published on Press Freedom Day 2013 about Norwegian attitudes to freedom of expression. The results of the survey revealed quite contradictory responses. On the one hand Norwegians were in favour of extensive freedom of expression, but on the other hand there also existed quite pronounced attitudes to limit freedom of expression for opinions and utterances that were regarded as offensive. Based on the survey the article discusses what constitutes offence in relation to utterances, acts, and attitudes. As the survey also was based on conceptions of what makes up a functioning public sphere and discourse in relation to market forces and the development of new communication technologies, the article refers to the Norwegian Constitution’s clause on freedom expression and argues for the strong relationship between a pluralistic media system and free expression. In conclusion the article touches upon the relationship between ethics and law.
1 nov 13 – Helge Rønning

Nordicom Information 3-4/2013
Medialisering som mediespecifik moderniseringsproces
Medialisering behandles i denne artikel som en mediespecifik moderniseringsproces. Tankegangen er, at medierne i dag leverer et afgørende bidrag til de forandringsprocesser, som kendetegner det moderne informationssamfund. Medialisering betegner således en situation, hvor medierne er blevet en betydningsfuld faktor i samfundets fortsatte modernisering. Fremstillingen heraf trækker på to begrebskomplekser. Det første angår spørgsmålet om modernisering og postmodernisering. Det andet handler om system-, socialog politisk integration. Ved hjælp af disse begreber beskrives medierne som en mobil og dynamisk struktur, der (1) sikrer systemintegration på tværs af institutioner, (2) bidrager til social re-integration mellem individer og fælleskaber, og (3) påvirker forudsætningerne for politisk deltagelse.
1 nov 13 – Mikkel Fugl Eskjær

Nordicom Information 3-4/2013
Politikers retoriska självförsvar under mediedrev Hur statusläran kan ge ny kunskap om politiska intervjuer
Under 2011 var de svenska riksdagspolitikerna Carl Bildt (M) och Håkan Juholt (S) utsatta för mediedrev. Båda blev relativt hårt kritiserade i medierna, men endast Bildt kunde sitta kvar som utrikesminister medan Juholt avgick som Socialdemokraternas partiledare. Med hjälp av statuslärans fyra status visar denna retoriska analys att journalisternas frågor under mediedreven ofta handlade om moral och värderingar. Bildt pratar mer eller mindre uteslutande om fakta och hur fakta ska tolkas, vilket gör att han har stora möjligheter att styra undan journalisternas kritik. Juholt pratar huvudsakligen om moral och värderingar, vilket innebär att han godkänner journalisternas inramning av frågan och tar på sig skuld när det inte nödvändigtvis finns någon. Analysen visar hur statusläran kan användas för att analysera grundantaganden i en intervju eller debatt, liksom hur statusläran kan ge nya insikter till framing.
1 nov 13 – Peter M. Dahlgren

Nordicom Information 3-4/2013
Remediering och tidig radio - Det svenska radioreportaget 1925-1930
Syftet med denna artikel är att ge en teoretisk och mediehistoriskt förankrad förståelse av det svenska radioreportaget mellan 1925-30, med dess evenemangsutsändningar, bygdeskildringar, flygreportage, stadsrundvandringar och besök hos prominenta personer. Särskild vikt läggs vid arvet från visuella medier och den topografiska bildgenren, att det sker en remediering i radio av visuella medier. Bland de analyserade reportagen finns nordiska samarbetsprojekt där även Tyskland deltog.
1 nov 13 – Peter Dahlén

Nordicom Information 3-4/2013
European Public Sphere and Small Nations - Is there a Critical Role for Academic Intellectuals? Report from CRC Workshop, Helsinki June 7-8, 2013
In early June, 2013, a group of critical academics from small European nations gathered in Helsinki to discuss the condition of and prospects for the European public sphere as well as the role of critical intellectuals in defining the future of Europe. The meeting was an extension to a workshop held in Ljubljana two years earlier, and participation had expanded from the preceding meeting’s small group of Finnish and Slovenian scholars to well over 20 scholars from several small European countries. The workshop consisted of two parts: a public seminar and a round table for pre-invited scholars. It was organised in memory of Dr Sinikka Sassi, who was an active member of the European Public Sphere and Small Nations research network. The public session, which was attended by some 50 listeners, was dedicated to themes that were close to her heart. A collection of articles based on a selection of the presentations given during the workshop will be published in Javnost - The Public in 2014.
1 nov 13 – Anna-Laura Markkanen & Markus Ojala

Nordicom Information 3-4/2013
EU Kids Online Enhancing Knowledge Regarding European Children’s Use, Risk and Safety Online www.eukidsonline.net
EU Kids Online is a thematic network coordinated by Professor Sonia Livingstone and Dr Leslie Haddon at the Department of Media and Communications, London School of Economics and Political Science. It is funded by the EC Safer Internet Programme in order to coordinate and stimulate investigation into the way children use new media, with a particular focus on evidence regarding the conditions that shape online risk and safety; see www.eukidsonline.net.
1 nov 13 – Sonia Livingstone

Nordicom Information 3-4/2013
“Gratis adgang - Det centrale spørgsmål er: Hvordan kan vi øge anvendelsen af den viden, vi producerer?
Open Access er en vej till at øge anvendelsen og nytten af det, vi investerer i vores videnproduktion.” Nordisk Ministerråds generalsekretær Dagfinn Høybråten
1 nov 13 – Niels Stern

Nordicom Information 3-4/2013
Medie- och informationskunnighet - nyckeln till demokrati och yttrandefrihet
Konklusioner från Nordiskt expertmöte 2 oktober 2013 i Stockholm
1 nov 13 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 3-4/2013
Recension
Stig Hjarvard, The Mediatization of Culture and Society, London: Routledge, 2013, 173 s. ISBN 978-0-415-69237-3
1 nov 13 – Magnus Andersson

Nordicom Information 3-4/2013
Recension
Risto Sarvas & David M. Frohlich: From Snapshots to Social Media. The Changing Picture of Domestic Photography, London: Springer, 2011, 199 s. ISBN 978-0857292469
1 nov 13 – Peter Larsen

Nordicom Information 3-4/2013
Recension
Nete Nørgaard Kristensen & Unni From Kulturjournalistik. Journalistik om kultur Frederiksberg, Samfundslitteratur, 2011, 272 sider, ill. ISBN 978-87-593-1345-9
1 nov 13 – Karl Knapskog

Nordicom Information 3-4/2013
Recension
Robert W. McChesney, Digital Disconnect. How Capitalism is Turning the Internet Against Democracy, The New Press, New York/London, 2013, 320 p. ISBN: 978-1-59558-867-8
1 nov 13 – Jens Cavallin

Nordicom Information 3-4/2013
Ny rapport från ITU - Measuring the Information Society
I början av oktober 2013 presenterade Internationella telekommunikationsunionen (ITU) rapporten ”Measuring the Information Society”. Syftet med rapporten är att belysa den globala informations- och kommunikationsutvecklingen. I rapporten publiceras ICT Development Index (IDI) som genom 11 indikatorer mäter och jämför utvecklingen av information- och kommunikationsteknologi (ICT) i världen. För andra året i rad rankas Sydkorea högst följt av Sverige, Island, Danmark, Finland och Norge. Närmare 160 länder rankas mellan 0-10 - Koreas index är 8.57 och Niger intar bottenplaceringen med 0.99.
1 nov 13 – Nordicom Information nr 3 2013

Nordicom Information 1-2/2013
Sociala medier och demokrati - Vad är ett ’realistiskt’ perspektiv?
Tal vid utdelning av Wahlgrenska priset 28.11.2012*
6 maj 13 – Peter Dahlgren

Nordicom Information 1-2/2013
Ungdoms forhold til nyheter - En studie basert på mediedagbok
Som i alle andre land skjer det store teknologiske og strukturelle endringer i det norske medielandskapet. Disse endringene går sammen med endrede medievaner hos publi- kum, og særlig bryter ungdoms medievaner med den vi ser hos eldre generasjoner. Et viktig spørsmål er hvordan ungdoms forhold til nyheter utvikler seg i denne konteksten. Hvordan bruker ungdom medier - særlig sosiale medier - til å holde seg oppdatert?
6 maj 13 – Dag Elgesem & Linda Elen Olsen

Nordicom Information 1-2/2013
Från forskarföreningarna i Norden
Danmark: SMiD - Nya utmaningar, Finland: Mevi - Finnish Association for Media and Communication Studies, Norge: Norsk medieforskerlag NML - Medieviter eller medieforsker?, Sverige: FSMK - Utveckling, utmaningar och möjligheter inom svenska MKV- och Journalistikfälten
6 maj 13 – Nordicom Information nr 1 2013

Nordicom Information 1-2/2013
Aktuella forskningsprojekt
Kirsten Drotner
6 maj 13 – Nordicom Information nr 1 2013

Nordicom Information 1-2/2013
Recension: Göran Bolin (ed.), Cultural Technologies
Göran Bolin (ed.), Cultural Technologies, The Shaping of Culture in Media and Society London, Routledge/Taylor and Francis Group, 2012, 210 p., ISBN 9780415893114
6 maj 13 – Terje Rasmussen

Nordicom Information 1-2/2013
Recension: Janne Seppänen & Esa Väliverronen, Mediesamhället
Janne Seppänen & Esa Väliverronen, Mediesamhället, Tampere, Vastapaino, 2012, 224 s., ISBN: 9517684177
6 maj 13 – Stina Bengtsson

Nordicom Information 1-2/2013
Recension: Mervi Pantti, Karin Wahl-Jorgensen & Simon Cottle, Disasters and the Media
Mervi Pantti, Karin Wahl-Jorgensen & Simon Cottle, Disasters and the Media, New York: Peter Lang, 2012, 235 p., ISBN 9781433108259
6 maj 13 – Maria Hellman

Nordicom Information 1-2/2013
Formidlere af faglige fakta eller samfundsdebattører?
Om forskernes rolle i nyhedsmedierne
6 maj 13 – Charlotte Wien

Nordicom Information 1-2/2013
Aktuellt om yttrandefrihet
Norsk Ytringsfrihetsbarometeret 2013
6 maj 13 – Nordicom Information nr 1 2013

Nordicom Information 3-4/2012
The 4th ICTs and Society Conference
Critique, Democracy and Philosophy in 21st Century Information Society. Towards Critical Theories of Social Media Department of Informatics and Media, Uppsala University, May 2-4, 2012
1 dec 12 – Christian Fuchs

Nordicom Information 3-4/2012
Förtroende för olika medier
från EU-kommissionens Eurobarometer
1 dec 12 – Nordicom Information nr 3 2012

Nordicom Information 3-4/2012
Offentlighed i Norden
Om projektet
1 dec 12 – Oluf Jørgensen

Nordicom Information 3-4/2012
Hvilke organer og opgaver er omfattet af offentlighedens ret til indsigt*
I mange år har det været almindeligt at skelne mellem det offentlige og det private, og denne sondring lægges traditionelt til grund i politiske diskussioner og i juridisk, økonomisk og politologisk tænkning. Grænsen mellem det offentlige og det private er fortsat vigtig og har stor betydning for offentlighedslovgivningen. Undtagelser for oplysninger på grund af indholdet f.eks. oplysninger om privatliv, forretningshemmeligheder og privat kommunikation behandles senere i forskningsprojektet ”Offentlighed i Norden”. Denne artikel har fokus på hvilke organer og opgaver, der er omfattet af offentlighedens ret til indsigt.
1 dec 12 – Oluf Jørgensen

Nordicom Information 3-4/2012
Institusjonalisering og vekst
En studie av journalistikkforskningen i Skandinavia
1 dec 12 – Lisbeth Morlandstø

Nordicom Information 3-4/2012
Datajournalistik – ett växande område
Det finns många namn på den växande genre inom undersökande journalistik som använder statistisk analys, datorstödd textanalys och olika typer av grafisk visualisering. Detta område har varit föremål för ett samarbete mellan forskare vid Södertörns högskola och Pejlredaktionen vid Sveriges Television (SVT) under 2011/12. Syftet med samarbetet har varit att utveckla kunskap om arbetsmetoder inom datajournalistik och om publikens användning av den. Projektet har haft stöd från den statliga forskningsstiftelsen Vinnova, och går från hösten 2012 över i en ny fas där ytterligare sju medieföretag ska vara med under en tvåårsperiod.
1 dec 12 – Gunnar Nygren, Ester Appelgren & Helge Hüttenrauch

Nordicom Information 3-4/2012
Tillfällig och flexibel
Arbetsmarknad och yrkesroller för journalister i förändring
1 dec 12 – Gunnar Nygren

Nordicom Information 3-4/2012
Recension
Redaktör: Ragnhild Mølster, Nordicom Norge Christina Holtz-Bacha & Jesper Strömbäck, J. (eds.) Opinion Polls and the Media. Reflecting and Shaping Public Opinion Basingstoke: Palgrave MacMillan, 2012, 291 s., ISBN 978-0230278899
1 dec 12 – Audun Beyer

Nordicom Information 3-4/2012
Recension
Arne H. Krumsvik Medienes privilegier – en innføring i mediepolitik Kristiansand: Cappelen Damm Høyskoleforlaget, 192 s., ISBN 978-82-7147-347-1
1 dec 12 – Henrik Søndergaard

Nordicom Information 3-4/2012
Medierna i fokus för projekt inom European Science Foundation
The flagship activity of European Science Foundations strategic arm, ‘Forward Looks’ enable Europe’s scientific community, in interaction with policy makers, to develop medium to long-term views and analyses of future research developments with the aim of defining research agendas at national and European level. ‘Forward Looks’ are driven by ESF’s Member Organisations and, by extension, the European research community. Quality assurance mechanisms, based on peer review where appropriate, are applied at every stage of the development and delivery of a ‘Forward Look’ to ensure its quality and impact.
1 dec 12 – Nordicom Information nr 3 2012

Nordicom Information 3-4/2012
The Formation of the Genre System on Norwegian Broadcast Radio
The topic of the present article is the establishment and initial development of the radio genre system in Norway. Historically, this phase in the evolution of the radio‘s genre system took place in the interwar years (1925-1940). With implicit or explicit reference to the radio’s text history in the decades to follow, the article also identifies a number of developmental trends that had their slow start during these years.
1 dec 12 – Wenche Vagle

Nordicom Information 3/2012
Miljön, forskningen - och så medie- och kommunikationsforskningen
”Klimatboomen” i medierna och bland medborgarna har resulterat i att klimatforskningens rön alltmer naturaliserats och tagits för givna som ”sanning” (t.ex. Berglez & Olausson 2010a, Olausson 2009, 2011). Med detta konstaterande vill vi varna för att om medierna slutar att behandla klimatvetenskapens kunskapsosäkerhet kommer FN:s klimatpanel till slut att framstå som ideologi och som ett alltigenom politiserat projekt. Detta, in sin tur, riskerar att orsaka en backlash av mer djupgående karaktär än 2009 års ”Climategate” hos den större allmänheten.
9 sep 12 – Peter Berglez & Ulrika Olausson

Nordicom Information 3/2012
Metod för studiet av Sveriges Radios programarkiv och dess lagringsprinciper 1925-1978
När svensk radio fick sin officella start den 1 januari 1925 innebar det att en ny och mäktig kulturproducent bidrog till att förändra den svenska offentligheten och lyssnarnas sociala rutiner. Denna nya institution gavs namnet Radiotjänst, varpå namnbyte till Sveriges Radio (SR) gjordes 1957. Radiotjänst skulle producera radioprogram, medan telegrafverket stod för distributionen av programmen till lyssnarna. Vad fanns det då för tekniska möjligheter att spela in och i det egna arkivet bevara program för eftervärlden? Vilka omständigheter, instanser och individer bestämde vad som skulle spelas in och sedan kanske bevaras, alternativt kasseras efter sändning eller gallras ut långt senare? Vad är det alltså som finns bevarat i radions programarkiv, eller snarare: Vilken typ av programmaterial stöter man mest sannolikt på i radioarkivet, och hur kan man gå tillväga för att bilda sig en uppfattning om varför vissa typer av programmaterial har sparats och annat inte?
9 sep 12 – Peter Dahlén

Nordicom Information 3/2012
Et medie-og kommunikationsleksikon bliver til1
Hvorfor og hvordan opstod ideerne til Medie-og kommunikationsleksikon?
9 sep 12 – Søren Kolstrup, Gunhild Agger, Per Jauert & Kim Schrøder

Nordicom Information 3/2012
Medierad kosmopolitism
En empirisk inblick
9 sep 12 – Johan Lindell

Nordicom Information 3/2012
Medieforskningens betydelse för den journalistiska praktiken
Funktionshinderfrågor som exempel
9 sep 12 – Karin Ljuslinder

Nordicom Information 3/2012
”You Know Nothing of My Work!”
Tankar om medie-och kommunikationsvetenskapens historia
9 sep 12 – Lars Lundgren

Nordicom Information 3/2012
Recension
Soilikki Vettenranta, Mediegrafi. En metode for å forske på og å undervise i globalisering, Oslo: Gyldendal Akademisk, 2010, 176 s., ISBN: 9788205400221
9 sep 12 – Øystein Gilje

Nordicom Information 3/2012
Recension
Juha Koivisto & Peter D. Thomas: Mapping Communication and Media Research. Conjunctures, Institutions, Challenges, Tampere University Press, 2010, 218 s., paperback, ISBN 978951-44-7920-5
9 sep 12 – Charlotte Wien

Nordicom Information 3/2012
Recension
Pentti Raittila, Kari Koljonen & Jari Väliverronen: Journalism and School Shootings in Finland 2007-2008, Tampere University Press, 2010, Research report, ISBN 978-95144-8227-4
9 sep 12 – Svein Brurås

Nordicom Information 3/2012
Nordiska datorspelprogrammet
Datorspel är en viktig del av snart allas vår vardag. Inom det nordiska kultursamarbetet har Nordiska datorspelprogrammet verkat i drygt fem år, och nått stora framgångar i att stödja nordiska kvalitetsspel och den nordiska industri som producerar dem. I april 2011 beslutade kulturministrarna om en fortsättning efter programmets avslutning i december 2011.
9 sep 12 – Erik Robertson

Nordicom Information 3/2012
Opening Remarks to the Sessions of the UNESCO
International Symposium on Freedom of Expression, 26 January, 20111
9 sep 12 – Helge Rønning

Nordicom Information 3/2012
Koncentration och utländskt ägande på de nordiska mediemarknaderna
Från Nordicoms dokumentation av medieutvecklingen
9 sep 12 – Staffan Sundin

Nordicom Information 2/2012
Foreword
The media and communication research associations of the Nordic countries in cooperation with Nordicom have held conferences every second year since 1973. These Nordic conferences have contributed greatly to the development of media and communication research in the Nordic countries. The 20th conference in the series was held in Akureyri, Iceland, 11th-13th August 2011. Host for the conference was the University of Akureyri and University of Iceland. About 240 scholars from Denmark (30), Finland (61), Iceland (18), Norway (58) and Sweden (63) gathered to discuss current research and findings. In addition, some participants came from further afield, from the Baltic States, Austria, Bangladesh, Belgium, Great Britain, Israel, Luxemburg, Switzerland and the USA.
1 jun 12 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2012
Doing the Right Thing
Media and Communication Studies in a Mediatized World
1 jun 12 – Stig Hjarvard

Nordicom Information 2/2012
Doing Better
Struggles around New Subjectivities
1 jun 12 – Christina Kaindl

Nordicom Information 2/2012
Doing the Right Thing
Movin’ on Up – at a Price
1 jun 12 – Juha Koivisto

Nordicom Information 2/2012
Doing the Right Thing
Passion, Politics and Plurality
1 jun 12 – Margareta Melin

Nordicom Information 2/2012
Doing the Right Thing
In the Wake of the Explosion of Journalism
1 jun 12 – Kristin Skare Orgeret

Nordicom Information 1/2012
Debatt: Den ”rätta” kunskapen
Journalistutbildningens dilemma
25 jan 12 – Elin Gardeström

Nordicom Information 1/2012
Resande teorier kring journalistik*
Avskedsföreläsning 23.9.2010
25 jan 12 – Ullamaija Kivikuru

Nordicom Information 1/2012
Debatt: Medier och Kosmopolitism. Varthän?
Svar från författaren till artikeln ’Medierad kosmopolitism. En empirisk inblick’, Nordicom-Information 3/2011, på inlägg från Carina Guyard & Anne Kaun: ’Den gamla kosmopolitismen i nya kläder. Ett svar till Johan Lindell’, Nordicom-Information 4/2011.
25 jan 12 – Johan Lindell

Nordicom Information 1/2012
Det underforståtte i mediepolitikken
Eksempelet formidlingsplikt
25 jan 12 – Hallvard Moe

Nordicom Information 1/2012
Recension
Motti Neiger, Oren Meyers och Eyal Zandberg (red.) On Media Memory: Collective Memory in a New Media Age Palgrave Macmillan Memory Studies, 2011, 300s., ISBN 9780230275683
25 jan 12 – Amanda Lagerkvist

Nordicom Information 1/2012
Recension
Kirsten Drotner, Mediehistorier, Frederiksberg, Samfundsliteratur 2011, 261 s, ISBN: 978-87-5931487-6
25 jan 12 – Hans Fredrik Dahl

Nordicom Information 1/2012
Recension
Anker Brink Lund & Stig Andersen (red.) Tilbageblik fra 2020. Hvad skete der med medierne? Viborg: Gyldendal, 2011, 195 s., ISBN 9788702104592
25 jan 12 – Vilde Schanke Sundet

Nordicom Information 1/2012
Is Comment Free?
Ethical, Editorial and Political Problems of Moderating Online News1
25 jan 12 – Sanna Trygg

Nordicom Information 1/2012
Inflation eller deflation i mediekonsumtionen?
En analys av människors medieutgifter och syn på mediers prisvärdhet
25 jan 12 – Ingela Wadbring

Nordicom Information 4/2011
Fjernsyn som vaktbikkje
Dokument 2 og den undersøkende dokumentaren i TV 2
1 nov 11 – Henrik G. Bastiansen

Nordicom Information 4/2011
Kampen om konsumentjournalistikens innehåll
Att läsa Råd & Rön genom riksdagstrycket
1 nov 11 – Sophie Elsässer

Nordicom Information 4/2011
Vad nytt om barn och internet i Sverige?
Resultat från den europeiska undersökningen EU Kids Online
1 nov 11 – Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels

Nordicom Information 4/2011
Den gamla kosmopolitismen i nya kläder
Ett svar till Johan Lindell
1 nov 11 – Carina Guyard & Anne Kaun

Nordicom Information 4/2011
Papper, webb eller platta?
”Det är dagstidningen som om vi uppfunnit den idag.” Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström om tidningens Ipad-version
1 nov 11 – Jan Hinderson

Nordicom Information 4/2011
Online Habits of Finnish Children
Use, Risks and Data Misuse
1 nov 11 – Reijo Kupiainen, Annikka Suoninen & Kaarina Nikunen

Nordicom Information 4/2011
Nordic Children’s Risks and Opportunities Online
The EU Kids Online Survey from a Nordic Perspective
1 nov 11 – Kjartan Ólafsson

Nordicom Information 4/2011
Recensioner
Redaktör: Ragnhild Mølster, Nordicom Norge
1 nov 11 – Øyvind Ihlen

Nordicom Information 4/2011
Norske barn på Internett
Høy risiko – lite skade?
1 nov 11 – Elisabeth Staksrud

Nordicom Information 1-2/2011
Transforming Audiences, Transforming Societies
A New COST Network
25 jan 11 – Klaus Bruhn Jensen

Nordicom Information 1-2/2011
Media & Citizenship
Transnational Television Cultures Reshaping Political Identities in the European Union
25 jan 11 – Leonor Camauër

Nordicom Information 1-2/2011
Huvudresultat från undersökningen EU Kids Online*
I rapporten Risks and safety on the Internet: The perspective of European children, som utkom i november 2010, presenterar Sonia Livingstone tillsammans med Leslie Haddon, Anke Görzig och Kjartan Ólafsson de fullständiga resultaten från en ny unik undersökning som lagts upp och genomförts av nätverket EU Kids Online. Undersökningen innefattar intervjuer med 9 till 16-åringar och deras föräldrar i 25 länder. Studien har finansierats av EU-kommissionens Safer Internet Programme för att stärka faktaunderlaget för åtgärder i fråga om säkerhet på internet. I det följande presenteras huvudresultaten.
25 jan 11 – Nordicom Information nr 1 2011

Nordicom Information 1-2/2011
Cyberbullying
Coping with Negative and Enhancing Positive Uses of New Technologies, in Relationships in Educational Settings COST ACTION IS0801
25 jan 11 – Ann Frisén

Nordicom Information 1-2/2011
The EU Media Literacy Expert Group 2006-2010*
In 2005, the Commission was requested to launch an initiative on media literacy by the European Parliament. This happened during the hearings of Commissioner Reding before taking up her new mandate, as well as in the Weber Report on the transition to digital TV. This request had also been echoed by the industry and a number of Member States.
25 jan 11 – Nordicom Information nr 1 2011

Nordicom Information 1-2/2011
genSET
Promoting Consensus and Integrated Action on Gender Issues in Science
25 jan 11 – Elizabeth Pollitzer

Nordicom Information 1-2/2011
Beyond Fatalism?
New Perspectives on the Future of Public Interest Journalism
25 jan 11 – David A. L. Levy

Nordicom Information 1-2/2011
Open Access to Research and Knowledge – Are All Winners?*
A seminar organised by the Swedish National Commission for UNESCO in collaboration with the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) October 10, 2010
25 jan 11 – Agneta Carleson

Nordicom Information 1-2/2011
Recension
Redaktör: Ragnhild Mølster, Nordicom Norge, Ragnar Waldahl, Michael Bruun Andersen & Helge Rønning: TV-nyhetenes verden, Oslo, Universitetsförlaget AS, 2009, 224 s., ISBN 978-82-15-01364-0
25 jan 11 – Mats Ekström

Nordicom Information 1-2/2011
Recension
Ib Bondebjerg: Virkelighedens fortællinger – Den danske tv-dokumentarismes historie, Fredriksberg, Forlaget Samfundslitteratur, 2008, 565 s., ISBN 978-87-593-1321-3
25 jan 11 – Gunnar Iversen

Nordicom Information 1-2/2011
Recension
Olof Petersson: Opinionsbildning, Stockholm, SNS Förlag, 2009, 279 s., ISBN 9789186203306
25 jan 11 – Ragnar Waldahl

Nordicom Information 1-2/2011
Recension
Marinette Fogde: The Work of Job Seeking. Studies on Career Advice for White-collar Workers, Örebro Universitet, 2009, 154 s., 978-91-7668-674-4 (doktorsavhandling)
25 jan 11 – Kerstin Jacobsson

Nordicom Information 1-2/2011
Recension
Nicolai Graakjaer & Christian Jantzen (eds.) Music in Advertising. Commercial Sounds in Media Communication & Other Settings, Aalborg, Aalborg Universitetsforlag, 300 s., ISBN 978-87-7307965-2
25 jan 11 – Anne Danielsen

Nordicom Information 1-2/2011
Sosiale medier – nye muligheter for allmennkringkasterne1
Emma er 17 år. Hun bruker mye tid på venner og musikk, og så er hun litt interessert i miljø. PCen er et selvfølgelig verktøy for Emma. Hun slår den på når hun kommer hjem fra skolen og streamer musikk mens hun gjør skolearbeidet. Hun finner nyttig informasjon og lenker til bakgrunnsstoff på Wikipedia og illustrasjoner på Flickr. Hun sjekker Facebook innimellom og legger merke til at et par av vennene hennes har lagt ut lenker til nyhetsoppslag om risikoen ved oljeboring i Lofoten. Hun følger lenkene og leser et par saker fra Aftenposten og NRK. Hun blir opprørt over risikoen for oljesøl og skriver en kommentar om det på veggen sin på Facebook.2
25 jan 11 – Tanja Storsul

Nordicom Information 4/2010
Klimatförändringar på vita duken – passiviserande underhållning eller mobilisering?
En argumentation för publikstudier om film och föreställningar om jordens framtid
1 nov 10 – Tomas Axelson

Nordicom Information 4/2010
Medieforskningens möjligheter
Fältdominans, gränsöverskridanden och konsolidering inom medie- och kommunikationsvetenskapen
1 nov 10 – Göran Bolin

Nordicom Information 4/2010
”Det är ditt eget val”
Medborgarideal och föräldraskap(ande) i nanny-tv
1 nov 10 – Magnus Dahlstedt

Nordicom Information 4/2010
Beska droppar för liberala tidningar
Folkomröstningen 1922 som vägskäl i den svenska landsortspressens utveckling
1 nov 10 – Tomas A. Odén

Nordicom Information 4/2010
Digitization and Editorial Change in Online Media
Findings from a Norwegian Research Project
1 nov 10 – Rune Ottosen & Arne H. Krumsvik

Nordicom Information 4/2010
Recensioner
Tre Nordiske bøker om intervju
1 nov 10 – Nordicom Information nr 4 2010

Nordicom Information 4/2010
“Web First” to Death
The Media Logic of the School Shootings in the Era of Uncertainty
1 nov 10 – Johanna Sumiala & Minttu Tikka

Nordicom Information 4/2010
Den sovjetiska och ryska offentliga sfären 1978-2003
Utvecklingen av sociala roller genom pressdiskursen
1 nov 10 – Rutger von Seth

Nordicom Information 2-3/2010
Body, Soul and Society
Rethinking Media and Communication Ontologies - The 19th Nordic Conference on Media and Communication Research
25 jun 10 – Miyase Christensen & André Jansson

Nordicom Information 2-3/2010
Foreword
The media and communication research associations of the Nordic countries in cooperation with Nordicom have held conferences every second year since 1973. These Nordic conferences have contributed greatly to the development of media and communication research in the Nordic countries.
25 jun 10 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2-3/2010
Body and Soul
Notes on Challenges to Freedom
25 jun 10 – Sverker Sörlin

Nordicom Information 2-3/2010
Mission Impossible?
Neoliberal Subjects and Empowerment
25 jun 10 – Mikko Lehtonen

Nordicom Information 2-3/2010
Utopia and Torture in the Hollywood War Film
I want to show how an unpleasant element – the torture scene in the Hollywood war film – may be read as a site of Utopia. Viewed in a larger perspective, I claim that Hollywood can envision a better society and that popular film can address political ideas of progress and freedom. This approach is, of course, naive and Utopian in the derogatory sense of the word.
25 jun 10 – Rikke Schubart

Nordicom Information 2-3/2010
The Body as Design Project in an ‘Order of Pure Decision’
Transformable Bodies in Makeover Shows and Steven Meisel’s Fashion Photography
25 jun 10 – Anne Jerslev

Nordicom Information 2-3/2010
The Face of Health
Makeover Culture and New Body Ideals
25 jun 10 – Thomas Johansson

Nordicom Information 2-3/2010
Better (Red)™ Than Dead?
Celebrities, Consumption and International Aid*
25 jun 10 – Lisa Ann Richey & Stefano Ponte

Nordicom Information 2-3/2010
Online among Us
Experiences of Virtuality in Everyday Life
25 jun 10 – Kaarina Nikunen

Nordicom Information 2-3/2010
Experimenting with New Media for Journalism
New media are maturing, and it is increasingly evident that they wield great influence on traditional journalism as we find it in newspapers, radio and TV news programmes.
25 jun 10 – Lars Nyre

Nordicom Information 2-3/2010
From the Ecology of Broadcasting to the Ecology of Participation
Critical Reflections1
25 jun 10 – Tobias Olsson

Nordicom Information 2-3/2010
The Embodied Self in a Digital Age
Possibilities, Risks, and Prospects for a Pluralistic (democratic/liberal) Future?
25 jun 10 – Charles Ess

Nordicom Information 2-3/2010
The Precarious Citizen
Control and Value in the Digital Age
25 jun 10 – Katharine Sarikakis

Nordicom Information 1/2010
Mediekulturperspektivets möjligheter
Ett samtal i kulturaliseringens tecken
25 jan 10 – Magnus Andersson & Johan Fornäs

Nordicom Information 1/2010
”Rarely a Dose of Pure Truth”
Celebritysladder som medieret kommunikationsform
25 jan 10 – Anne Jerslev

Nordicom Information 1/2010
Topik
Et retorisk bidrag til den kritiske journalistik
25 jan 10 – Christina Pontoppidan, Jonas Gabrielsen & Heidi Jønch-Clausen

Nordicom Information 1/2010
Rapport från regnbågsredaktionen
En studie om kvinnors erfarenheter av att verka som journalister i Sydafrika
25 jan 10 – Maria Z Roxberg

Nordicom Information 1/2010
Allmennkringkasting til allmenn forvirring
Begrepsanalyse ved inngangen til det digitale bakkenettet
25 jan 10 – Asle Rolland

Nordicom Information 1/2010
Recension
Liv Hausken: Medieestetikk. Studier i estetisk medieanalyse. Oslo, Scandinavian Academic Press, 2009, 213 sider, ill. ISBN 978-82-304-0033-3
25 jan 10 – Søren Kjørup

Nordicom Information 4/2009
Hva er medievitenskap
På tampen av fjoråret (2008) utgav det norske Universitetsforlaget en bok om medievitenskap i sin ”Hva er”-serie. Serien har tidligere tatt for seg varierte tema som for eksempel kosmos, EU, litteraturvitenskap og sosiologi, og målet er både å gi nybegynnere stimulerende innføringer og å gi viderekomne nye perspektiver. Hva er medievitenskap* er skrevet av Espen Ytreberg, som er professor og instituttleder ved Institutt for medier og kommunikasjon ved Universitetet i Oslo.
1 nov 09 – Hallvard Moe & Brita Ytre-Arne

Nordicom Information 4/2009
Om å tegne medievitenskapens konturer1
Vi medieforskere opererer med iallfall tre slags anledninger der vi tar for oss medievitenskapens konturer, hva faget rommer og hva det bør romme. Med jevne mellomrom gis det ut antologier og særnummer av tidsskrifter som drøfter fagets tilstand, fortid og framtid. Ikke sjelden er de knyttet til konferanser der ”state of the art” diskuteres. I tillegg til disse to typene faglig forum kommer de pedagogiske utgivelsene. Også her foregår en normgivende definering av konturene, om enn oftest mer implisitt. Jeg har tatt på meg å skrive autoritativt om medievitenskapens konturer, i boka Hva er medievitenskap, som kom ut på det norske Universitetsforlaget i 2008. Dermed har jeg tatt på meg å tegne medievitenskapens konturer for utenforstående, noe som ikke er helt det samme som å gjøre det i forhold til kolleger. Men uvegerlig må man også stå til ansvar for dem. Serien har dessuten ambisjoner også overfor fagets egne; den skal både gi ”nybegynneren stimulerende møter med ukjente tema, og den viderekomne nye perspektiver”, slik det heter i forlagets egenreklame.2
1 nov 09 – Espen Ytreberg

Nordicom Information 4/2009
Kommentar fra Peter Larsen: Hva er medievitenskap?
Jeg har lest to versjoner av Hva er medievitenskap. Den første leste jeg for et år siden da Universitetsforlaget ba meg være fagkonsulent på Espen Ytrebergs manuskript. I min uttalelse kommenterte jeg blant annet stilen hans og skrev at teksten var underholdende, at den var lett å lese, og at den henvendte seg på en god og pedagogisk måte til lesere uten store forhåndskunnskaper. Min generelle vurdering var at Ytreberg hadde truffet den rette tonen i forhold til det forventede publikum. Slik vurderer jeg også den endelige versjonen av boken.
1 nov 09 – Peter Larsen

Nordicom Information 4/2009
Kommentar fra Helle Sjøvaag: Hva er medievitenskap?
Min kommentar til boken ”Hva er medievitenskap” vil i hovedsak reflektere min oppfatning om at Ytreberg har valgt å fokusere overveiende på publikum, og hvilke mangler jeg mener dette innebærer. I tillegg vil jeg stille spørsmål om hvilke typer medie- og kommunikasjonsforskning som ekskluderes i Ytrebergs fremstilling av den medievitenskapelige forskningen.
1 nov 09 – Helle Sjøvaag

Nordicom Information 4/2009
Kommentar fra Frode Guribye: Hva er medievitenskap?
Boken, som er på ca 130 små sider, bærer tydelig preg av å være skrevet på oppdrag med ganske faste rammer og med et spesifikt formål. Den er kort og skal formidle, den skal altså i et ganske begrenset omfang være både en pedagogisk fremstilling for den uvitende og samtidig være utfordrende for medievitere. Min vurdering og mine kommentarer til boken prøver selvsagt å ta høyde for dette, men noen av mine poenger er nok like mye et resultat av rammene som av forfatterens valg. Samtidig må mine kommentarer også sees i lys av at jeg ikke er medieviter, og kun har en utenforståendes kjennskap til faget.
1 nov 09 – Frode Guribye

Nordicom Information 4/2009
Tv-mediet lever – også hos de unge
Fjernsynet er døende, og de unge har helt forladt tv-mediet til fordel for mobilen og internettet. Sådan kan man fra tid til anden læse om fjernsynets tilsyneladende faldende popularitet, men som jeg vil redegøre for i denne artikel, er det en myte, at tv-seningen er i frit fald. Det er dog blevet en langt mere kompleks størrelse at opgøre og analysere tv-forbruget. Tv-mediet er nemlig ikke hvad det har været, men ses i stigende grad på forskellige medieplatforme – til forskellige tider til forskellige formål.
1 nov 09 – Thomas Bjørner

Nordicom Information 4/2009
Politikkens virkelighet i primetime tv-drama
Drama handler om mennesker som utfører handlinger. Gjennom handlinger anskueliggjøres egne og andres interesser og forpliktelser, og disse danner grunnlag for konflikter og valg, som igjen resulterer i nye handlinger. Denne grunnleggende ideen om dramaets kjerne ble fremmet allerede av Aristoteles i hans Om diktekunsten. I dag er de aristoteliske ideene særlig fremtredende i mainstreamfilmen, og også i tv-dramaet (slik vi kjenner det etter at fjernsynsteatret ble avviklet).
1 nov 09 – Audun Engelstad

Nordicom Information 4/2009
Avklippta från historien
Tidningsklippare och tidningsklipp i 1800-talets press
1 nov 09 – Johan Jarlbrink

Nordicom Information 4/2009
Recensioner
Fulltextlänk
1 nov 09 – Nordicom Information nr 4 2009

Nordicom Information 4/2009
Internett – en ustyrlig ressurs utenfor demokratisk kontroll?
Kan – og bør internett-utviklingen styres? Om svaret er ja: I hvilke retninger, hvordan, og til nytte for hvem? Det FN-tilknyttede organet the Internet Governance Forum (IGF) diskuterte i november 2009 mulige retningslinjer for internett-utviklingen. Mange er bekymret over at internett, globalt sett, ikke står under demokratisk kontroll.
1 nov 09 – Terje Flisen

Nordicom Information 3/2009
Förord
Frågan om grannlands-tv har en lång historia, förankrad som den är i tanken om språkförståelse mellan de nordiska folken och en gemensam nordisk kultur. En historia som går tillbaka till 1950-talet med Nordvisionens tillkomst för att 20 år senare präglas av en tidvis hätsk debatt om en nordisk TV-satellit. ’Nordsat’ blev en långdragen och komplicerad fråga med många turer och slutligen försvann den från dagordningen 1988. Men samarbetet inom Nordvisionen, som förra året passerade 50 år, står starkare än kanske någonsin tidigare.
9 sep 09 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 3/2009
Introduktion
Muligheden for at kunne se nabolandenes TV Nordisk kultur som samlebegreb for det fælles værdisæt, som historisk har været særligt karakteristisk for lande som Danmark, Norge, Sverige, Finland og Island, står overfor betydelige udfordringer på et globaliseret mediemarked.
9 sep 09 – Pia Vigh

Nordicom Information 3/2009
Nabolands-tv – set i perspektiv
Tak for invitation til Nordisk kulturforums konference, hvor jeg i dag taler på vegne af kulturministeren. Som bekendt en hel ny kulturminister – efter 7 år med Brian Mikkelsen, netop tiltrådt anden konservativ minister, Carina Christensen. Ikke mulighed for at deltage i dag, men sender sin hilsen.
9 sep 09 – Jesper Hermansen

Nordicom Information 3/2009
Nabolands-tv - En innføring i landskapet
Det er prisverdig at Nordisk ministerråd igjen tar opp spørsmålene som ”nabolandsfjernsyn” reiser, og holder fast ved målsettingen å gjøre nabolandenes fjernsynsprogrammer tilgjengelig i størst mulig utstrekning. Problemstillingene dette reiser i vår digitale tid, er langt på vei de samme som under ”Nordsat-prosjektet” for 25 år siden. Jeg skal i dette innlegget si litt om dette landskapet, og også gi et visst historisk tilbakeblikk. Den aktuelle situasjon beskrives i advokat Ann Grew Pfeiffers kapitel.
9 sep 09 – Helge M. Sønneland

Nordicom Information 3/2009
Adgang til nabolandskanaler i Norden
Adgang til nabolandskanaler i Norden er utroligt vigtigt af flere årsager, såsom fx sprogforståelse og kulturudveksling de nordiske lande i mellem. Jeg har selv lært både svensk og norsk, fordi jeg i min barndom havde mulighed for at se SVT og NRK, hvilket nu er til stor gavn for mig i forbindelse med mit arbejde i UBO sekretariatet. Denne artikel beskriver, hvordan tv-distributører i Norden nemt og billigt kan få klareret alle rettigheder til videreudsendelse af de nordiske nabolandskanaler. Artiklen giver en kort introduktion til de forskellige platforme, hvor kanalerne kan videreudsendes, samt et overblik over i hvilket omfang kanalerne rent faktisk videreudsendes i dag, dvs. udbredelsen i de nordiske lande.
9 sep 09 – Advokat Ann Grew Pfeiffer

Nordicom Information 3/2009
Nordvision - Styrket public service i Norden
Nordvisionssamarbeidet har en lang og stolt historie. I år er det 50 år siden generaldirektørene fra DR, NRK, Sveriges Radio og YLE igangsatte et samarbeid på nyhetssiden, som siden har vokst til å omfatte flere sjangre. Samarbeidet ble formalisert i 1959, så i november 2009 feirer vi Nordvisions 50-års jubileum. RUV kom med som partner fra 1966, KVF fra 1985 og KNR fra 2007. I dag er det SVT som representerer Sverige i mediesamarbeidet, med UR som assosiert partner. Samarbeidet har siden starten hatt som målsetting å styrke det nordiske kulturfellesskap og gi det nordiske publikum tilgang til public service innhold av høy kvalitet.
9 sep 09 – Gunilla Ohls

Nordicom Information 3/2009
Den språkpolitiska betydelsen av grannlands-tv
Förstår vi varandra? I den senaste stora undersökningen om grannspråksförståelse, som gjordes 2003 och som presenteras i en rapport under titeln Håller språket ihop Norden? (Delsing & Lundin Åkesson), har man undersökt hur gymnasieungdomar på olika orter runt om i Norden, alltså förutom Skandinavien även Finland, Åland, Island, och Färöarna, förstår de skandinaviska språken i talad och talad och skriven form.
9 sep 09 – Birgitta Lindgren

Nordicom Information 3/2009
Nabolands-tv i dansk digitalt tv
DTT i Danmark Distributionen af tv digitaliseres på alle platforme. På satellit er det sket for flere år siden, på kabel er det også forsøgt introduceret, men de færreste abonnenter har vist interesse. Når det terrestriske sendenet digitaliseres (DTT), fortsætter kabel tv da også med at distribuere signalerne analogt, så kunderne ikke mærker digitaliseringen. DTT platformen er kulturpolitisk interessant, fordi det er den eneste platform, der kræver en tilladelse eller koncession fra staten, og hvor det enkelte land derfor har reelle muligheder for at præge eller styre udbuddet af tv kanaler.
9 sep 09 – Erik Nordahl Svendsen

Nordicom Information 3/2009
Den kulturpolitiske betydning af Nabolands-tv
Nordisk samarbejde er viktigt Det er helt klart at jeg ikke synes man kan besvare spørgsmålet om den kulturpolitiske vigtighed af nabolands-tv, uden også sat svare på spørgsmålet om hvorvidt nordisk samarbejde i det hele taget er vigtigt, fordi de to ting hænger sammen. Hvis nordisk samarbejde, nordisk samforståelse er vigtig, så er nabolands-tv også vigtig. De to ting hører sammen.
9 sep 09 – Mogens Jensen

Nordicom Information 3/2009
Konklusioner från Nordisk Kulturforum
Konference om nabolands-tv i en digital tidsalder
9 sep 09 – Finn Rowold

Nordicom Information 3/2009
Deklaration om nordisk språkpolitik 2006
De nordiska utbildnings- och kulturministrarna och representanter för de självstyrande områdena enades 2006 om den första deklarationen om nordisk språkpolitik. Bakgrunden är behovet av en ny språkpolitik som skall säkra helheten och sammanhanget i Nordiska ministerrådets långsiktiga språksatsningar. Deklarationen antogs av Nordiska rådet 2 november 2006.
9 sep 09 – Nordicom Information nr 3 2009

Nordicom Information 1-2/2009
Nordicom Information öppnar för publicering av referee-granskade artiklar
Vetenskapliga tidskrifter spelar en central roll i vetenskapens kommunikationssystem och ses som en forskningens konkurrensmarknad för bedömning av vetenskapens kvalitet i en tid där allt ska mätas på längden och bredden. Standardisering och kvantifiering står i fokus. Det handlar om en ökad konkurrens om allt mer begränsade resurser.
1 mar 09 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 1-2/2009
Samfundets medialisering - En teori om mediernes forandring af samfund og kultur
Introduktion I denne artikel fremsættes en teori om mediernes betydning for samfund og kultur. Den prøver således at give et svar på spørgsmålet om, hvilken konsekvenser og effekter det har, at både samfundets store institutioner og den kultur, vi lever i, i stigende omfang præges af mediernes mellemkomst.
1 mar 09 – Stig Hjarvard

Nordicom Information 1-2/2009
Four Theories of the Press - Boken som vägrar bli presshistoria
Introduktion I det kalla krigets skugga skrev tre amerikanska forskare boken Four Theories of the Press. De utvecklade fyra normativa modeller om hur pressen kan fungera i ett samhälle, från den fria pressen till den auktoritärt styrda.1 Dessa modeller från 1950-talet har levt kvar med en oanad seghet, trots många försök att begrava dem. De presenteras ofta lösgjorda från sin källa, som ett slags självklara utgångspunkter för att förstå pressens roll i olika samhällssystem.
1 mar 09 – Elin Gardeström

Nordicom Information 1-2/2009
Markedsdrevet journalistikk - Gjensyn med et teoriutkast
Introduksjon Journalistikkens kommersialisering blir av en samlet journalistisk, akademisk og politisk offentlighet gjort til gjenstand for massiv fordømmelse, og uttrykk som ”fare for demokratiet” benyttes. Illustrerende er the European Federation of Journalists’ ”Stand up for Journalism and the Core Values of Democracy Campaign”. “Rampant commercialism is ripping the heart out of the mission of journalism” heter det i EFJs uttalelse til den internasjonale aksjonsdagen 5. november 2007, under slagordet ”Do You Get What You Want?” (et tvetydig slagord når formålet er å fordømme kommersialisering).
1 mar 09 – Asle Rolland

Nordicom Information 1-2/2009
Nyhetens ursprung - Idéer, kreativitet och redaktionsmöten på en dagstidning
Introduktion Idéer, innovationer och kreativitet har blivit nya slagord i informationssamhällets politiska retorik. Som forskningsämne har kreativitet sedan länge lockat till sig filosofer, ekonomer, psykologer, sociologer, pedagoger och många andra. Därför kunde man tro att det även inom journalistikforskningen skulle finnas många undersökningar om kreativitet. Det gör det inte. Den enda undersökning vi känner till är Östlund (1994) som genom psykologiskt influerade enkäter mätt graden av kreativitet på svenska tidningsredaktioner. Något paradoxalt kan man rentav säga att journalistikforskarna varit bättre på att påvisa bristen på kreativitet genom att betona journalistikens rutinartade karaktär (t.ex. Mörä 1997). Vi menar sålunda att det finns en tydlig kunskapslucka när det gäller kreativitet och journalistiskt arbete.
1 mar 09 – Mats Nylund och Louise Agnesdotter

Nordicom Information 1-2/2009
”Det er et spørgsmål om at gøre det nemt, men ikke at føre pennen” - Den danske kommunikationsbranches medierelationer
Introduksjon Den nordiske og internationale forskning om kommunikationsbranchens forandring og ekspansion har de senere år analyseret magten over den offentlige diskussions form og indhold (fx Allern, 1997; Larsson, 2002; Kristensen, 2003; Falkheimer 2004; Palmer, 2000; Davis, 2002; Cottle, 2003). Især i en politisk kontekst er de mediedemokratiske følger af professionaliseringen af den politiske kommunikation blevet gransket af medieforskere og politologer (fx Amnå, 1999; Pedersen m.fl., 2000; Bennet & Manheim, 2001; Corner & Pels, 2003; Bro m.fl., 2006). Det er dog ikke kun den politiske kommunikation, der har forandret sig – ligeledes har erhvervslivets, organisationers og of fentlige institutioners.
1 mar 09 – Nete Nørgaard Kristensen

Nordicom Information 1-2/2009
Om filmtolkningens mysterier - Ingmar Bergman och Vietnam-rörelsen
Introduktion Den 29 september 1968 fick Ingmar Bergmans film Skammen sin premiär i Sverige. Trots den anslående uppmärksamhet som omgav honom i pressen var Bergman vid tiden en konstnär vars värde var något omtvistat. I sin omfattande receptionsstudie av Bergmans filmer konstaterar Birgitta Steene att detta var en följd av den tidsanda som präglade perioden:
1 mar 09 – Erik Hedling

Nordicom Information 1-2/2009
Ledarskap i framgångsrika tidningsföretag
En analys av tidningsledare och tidningsledarskap i svensk landsortspress under 1900-talet
1 mar 09 – Monika Djerf-Pierre

Nordicom Information 4/2008
Foreword
The media and communication research associations of the Nordic countries in cooperation with Nordicom have held conferences every second year since 1973. These Nordic conferences have contributed greatly to the development of media and communication research in the Nordic countries.
1 nov 08 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 4/2008
Generations, Communication and Media Philosophy - The 18th Nordic Conference on Media and Communication Research
A distinguishing generational experience is a precondition for belonging to a certain generation. The 1960s was a time of great changes in media research as youth culture, rock and film had an impact on the interests of researchers.
1 nov 08 – Irma Kaarina Halonen

Nordicom Information 4/2008
Plenary I. Global, Hybrid or Multiple? - Global, Hybrid or Multiple? Cultural Identities in the Age of Satellite TV and the Internet
Globalization-impacts of Satellite TV and the Internet There is a strong presumption by many that first satellite TV in the 1990s and now the Internet in the new millennium has begun to strongly globalize people’s identities. However, many questions lurk behind this surface of apparent change. What is truly easily available to people, not only in physical access, but also in terms of effective access to understand or enjoy?
1 nov 08 – Joseph D. Straubhaar

Nordicom Information 4/2008
Plenary I. Global, Hybrid or Multiple? - From International Communication to Global Media Studies. What Next?
First I would like to thank the conference organizers for inviting me here and giving me the opportunity to comment on Professor Straubhaar’s presentation. I congratulate Professor Straubhaar on his excellent presentation, which I am sure we all enjoyed. He kindly sent me his new book, World Television. From Global to Local, which his presentation is partly based on. I would also warmly recommend everybody to read Professor Straubhaar’s interesting and engaging book.
1 nov 08 – Terhi Rantanen

Nordicom Information 4/2008
Plenary I. Global, Hybrid or Multiple? - Exploring Cultural Globalisation - New Forms of Experience and Citizen-driven Change Processes
In the following, I present two perspectives that each serve as a comment on Joseph Straubhaar’s keynote presentation. ‘Global, Hybrid or Multiple? Media Flows and Identities in the Age of Satellite TV and the Internet’. In each their way, my comments refer to the analysis of cultural globalisation which lies at the heart of Joseph Straubhaar’s presentation.
1 nov 08 – Thomas Tufte

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion I. Media Economy and Democracy: Introduction
The Nordmedia 2007 panel titled Media, Economy and Democracy discussed and compared the changing societal and political role of the media in contemporary Nordic societies.
1 nov 08 – Anu Kantola

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion I. Media Economy and Democracy: Research on Media and Democracy - Reflections on Changes and Challenges
I have been asked to give some reflections on media power and democracy from a Swedish perspective, concerning large, broad and complicated questions such as: How has the media’s role changed with regard to democracy and the political system during the past decades? What are the most interesting challenges likely to take place in the future? I will do this in 15 minutes.
1 nov 08 – Mats Ekström

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion I. Media Economy and Democracy: Images, Identity and Security - Bringing Together International Politics and Media Research*
Let me take this opportunity also to thank the organizing committee for inviting me. It has been a great pleasure to be able to participate in this conference, not least in that it has given me the opportunity to sit in on the sessions of the working group on Visual Culture which I have enjoyed tremendously.
1 nov 08 – Lene Hansen

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion I. Media Economy and Democracy - Backstage Report: Research Strategies and Field Observations - An Extended Reflection on the Media Research in the Norwegian Power and Democracy Programs
This essay offers a reflection on some of the strategic considerations on media power research that were developed in connection with the recent Norwegian Power and Democracy Program. A central background for the reflection is the way Nordic power and democracy programs generally can be said to have influenced the fields of Nordic media research.
1 nov 08 – Tore Slaatta

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion II: Culture and Media Technology - Introduction
Culture and media technology is perhaps the broadest of titles for a conference panel or a cluster of essays. More specifically, the following texts by Terje Rasmussen and Malin Sveningsson Elm – like the 2007 NordMedia panel titled Culture and Media Technology with Lisbeth Klaustrup, Terje Rasmussen and Malin Sveningsson Elm – address the meanings of so-called new media, their cultures of production and usage, in and for media and communication studies.
1 nov 08 – Susanna Paasonen

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion II: Culture and Media Technology - The Internet and Differentiation in the Political Public Sphere
Habermas’s main question in his keynote address to the media researchers at the ICA conference in Dresden in June 20th 2006 was whether deliberation in the public sphere actually does introduce an epistemic dimension to political decision-making, ie. whether the public sphere can bring new insights and solutions to politics today.
1 nov 08 – Terje Rasmussen

Nordicom Information 4/2008
Panel Discussion II: Culture and Media Technology - Understanding and Studying Internet Culture(s) - Hybridity and Interdisciplinarity
When I was asked to sit on this panel, my first challenge was to decide the subject of my presentation. I tried to get some guidance by looking at the title of the panel: ”Culture and Media Technology”. Although this title lends itself to several interpretations and understandings, I chose to focus on mediated culture, or more specifically, culture that is mediated through computer technology.
1 nov 08 – Malin Sveningsson Elm

Nordicom Information 4/2008
Plenary II: Pragmatist Media Philosophy in Action - Media and Knowledge - Some Pragmatist Remarks about Media Philosophy within and beyond the Limits of Epistemology
The favorite philosopher of one of my favorite philosophers once summarized the metaphilosophical postulate which is the basis for one of his main works by highlighting: “(...) that the distinctive office, problems and subject matter of philosophy grow out of stresses and strains in the community of life in which a given form of philosophy arises, and that, accordingly, its specific problems vary with the changes in human life (…)” (Dewey 256).
1 nov 08 – Mike Sandbothe

Nordicom Information 4/2008
The Mediatization of Society - A Theory of the Media as Agents of Social and Cultural Change
Abstract Using mediatization as the key concept, this article presents a theory of the influence media exert on society and culture. After reviewing existing discussions of mediatization by Krotz (2007), Schulz (2004), Thompson (1995), and others, an institutional approach to the mediatization process is suggested.
1 nov 08 – Stig Hjarvard

Nordicom Information 4/2008
The New Wave of Pragmatism in Communication Studies1
Abstract This article examines two recent discussions of pragmatism in the field of communication and media studies: Chris Russill’s reconstruction of a pragmatist tradition based on the theories of William James and John Dewey, and Mike Sandbothe’s neopragmatist design for media philosophy.
1 nov 08 – Mats Bergman

Nordicom Information 4/2008
The Archived Website and Website Philology - A New Type of Historical Document?
Abstract Website history can be considered an emerging discipline at the intersection between media history and Internet history. In this discipline, the individual website is regarded as the unifying entity of the historical analysis rather than the Internet or the Web. Writing the history of a website involves using many sources and methods similar to those used in writing the history of any other media type.
1 nov 08 – Niels Brügger

Nordicom Information 4/2008
Professor Nukem - Communicating Research in the Age of the Experience Economy
Abstract The experience economy, that is, the creative and communicative turn in today’s social, cultural and economic structures, implies, as explained by Pine and Gilmore (1999), that consumption is embedded in a communicative format that conveys some kind of experience to the consumer. The consumer in turn becomes more than just a passive user – he or she becomes an active participant in the experiential/communicative design.
1 nov 08 – Kjetil Sandvik & Anne Mette Thorhauge

Nordicom Information 4/2008
Youth as Producers - Digital Stories of Faith and Life
Abstract What are the actual inner processes taking place when youth shape and share stories about their lives through digital storytelling? In the present study, we follow an experiment in religious education in a local congregation outside Oslo.
1 nov 08 – Birgit Hertzberg Kaare

Nordicom Information 4/2008
Rethinking Cyberreligion? Teens, Religion and the Internet in Sweden1
Abstract Since the coming of the Internet scholars have been discussing its implications for the future of religion. With its high levels of Internet use and low levels of religious practice Sweden represents an interesting case for studying these issues. This article presents findings from the first online survey of Swedish teenager’s use of the Internet for religious purposes, conducted at one of the largest social networking sites LunarStorm. The results show that more young people seem to come into contact with religion via the Internet than through local religious communities.
1 nov 08 – Mia Lövheim

Nordicom Information 4/2008
Regaining Impact - Media Education and Media Literacy in a Norwegian Context
Abstract Media education is regaining its impact in Norwegian education, both due to the development of a new subject at the upper secondary level and due to a renewed interest in media literacy across the curriculum. From being defined as a marginal issue in educational curricula and development during the 1980s and 1990s, media literacy has now become a key concern linked to technological developments in the Nordic societies over the past ten years.
1 nov 08 – Ola Erstad & Øystein Gilje

Nordicom Information 4/2008
When will the Daybreak Come?1 - Popular Music and Political Processes in Ethiopia
Abstract Popular musical expressions are important for discourses of citizenship and belonging. Focusing on popular music and political processes in Ethiopia today, this discussion uses Tewodros Kassahun aka Teddy Afro’s music as an example.
1 nov 08 – Kristin Skare Orgeret

Nordicom Information 4/2008
Shame: Ingmar Bergman’s Vietnam War
Abstract Ingmar Bergman’s film Skammen [Shame] (1968), about a married couple trapped between the warring parties in a bloody civil war, triggered fierce ideological debate in Sweden. According to the harsh critics of the film, among whom the leading critic was well-known author Sara Lidman, Bergman had managed to create propaganda for the American government and its controversial war in Vietnam.
1 nov 08 – Erik Hedling

Nordicom Information 4/2008
Popular Cultural Memory - Comics, Communities and Context Knowledge1
Abstract Conventions of genres, types and icons of popular culture are the shared knowledge of media audiences. Becoming acquainted with them through the reception of media texts resembles a socialisation process in its own right: It constitutes a community of media readers. The context knowledge they share is their popular cultural memory. On the level of the individual reading process, this context knowledge then provides the necessary guiding lines for understanding the connotative dimensions of a popular media text.
1 nov 08 – Karin Kukkonen

Nordicom Information 4/2008
Overview of Nordic Media Research on Immigration and Ethnic Relations - From Text Analysis to the Study of Production, Use and Reception
Abstract Nordic media and communication research had reacted to the ethnically/racially and culturally changing societies since the 1980s, and the multidisciplinary field of migration, ethnic relations and the media has been shaped. This overview draws upon existing body of research, particularly on recent literature since the early 2000s, and aims to sketch out the rough lines of Nordic media research by mapping and comparing developments in this area.
1 nov 08 – Karina Horsti

Nordicom Information 4/2008
The Othering of Islam in a European Context - Polarizing Discourses in Swedish-Language Dailies in Finland
Abstract Media representations of Islam mostly appear in the Finnish media in connection with events in other parts of the world. In this context, Islam is often treated as something distant and ascribed the role of the Other.
1 nov 08 – Karin Creutz-Kämppi

Nordicom Information 4/2008
Watching Politics - The Representation of Politics in Primetime Television Drama
Abstract What can fictional television drama tell us about politics? Are political events foremost related to the personal crises and victories of the on-screen characters, or can the events reveal some insights about the decision-making process itself?
1 nov 08 – Audun Engelstad

Nordicom Information 4/2008
End-game Strategies in the Swedish National Tabloid Industry
Abstract Based on decades of comparative research on the national tabloid industry in the Nordic countries, a forecast is made, based on the product life cycle (PLC) theory, that the Swedish national tabloid industry will decline.
1 nov 08 – Karl Erik Gustafsson

Nordicom Information 4/2008
The Visual Form of Estonian Newspapers from 1806 to 1940 and the Appearance Spiral Model
Abstract Changes in the visual form of newspapers are considered to be connected to changes in society, technologies, and aesthetic ideals. The present chapter explores the changes in the visual form of Estonia’s major newspapers between 1806 and 1940, and whether Mervola’s model of visual changes, in Finnish newspapers, is applicable to Estonia’s newspapers. Content analysis is used to analyse the data.
1 nov 08 – Roosmarii Kurvits

Nordicom Information 3/2008
Registernummer
Detta nummer av Nordicom information innehåller inte artiklar. Däremot innehåller det förteckningar som kan vara relevanta för medie- och kommunikationsforskare.
1 sep 08 – Nordicom Information nr 3 2008

Nordicom Information 2/2008
Barn, unge og spill i Norge
Dataspill er i dag en naturlig og integrert del av norske barn og unges lekekultur og sosiale liv. Spill brukes til alt fra ren underholdning, tidsfordriv, skape kompetanse og til å skape sosiale nettverk.
1 jun 08 – THOMAS HEPSØ

Nordicom Information 1/2008
Avbrott i politiska mediesamtal – En studie av statsministerkandidaterna Persson och Reinfeldt i den svenska valrörelsen 2006
I forskning om samtal har avbrott ägnats stor uppmärksamhet. Detta kan förklaras av att avbrott, i form av överlappande prat, utgör en avvikelse från den norm som säger att vi i huvudsak bör prata en i taget.
15 mar 08 – Mats Ekström och Judit Bérczes

Nordicom Information 1/2008
Mediestormens politiske indflydelse og anatomi
Den 23. maj 2006 brød en mediestorm løs i Danmark. En journalistpraktikant havde ladet sig ansætte som vikar på plejecenteret Fælledgaarden og havde gennem et par måneder filmet med skjult kamera. Udvalgte klip blev vist på landsdækkende TV.
15 mar 08 – Christian Elmelund-Præstekær och Charlotte Wien

Nordicom Information 1/2008
Organisationsintern offentlighed i Jyske Bank En analyse af Nyhedsmagasinet Fredag1
I oktober 2006 lancerede Jyske Bank sin egen tv-kanal, Nyhedsmagasinet Fredag, som et nyt medie for den interne kommunikation. Nyhedsmagasinet Fredag (NF) blev produceret af professionelle journalister og distribueret til bankens ca. 3.500 medarbejdere via intranettet hver fredag morgen.
15 mar 08 – Anders Horsbøl

Nordicom Information 1/2008
Nært og fjernt Fortellinger om verden i tre norske aviser 1880-1930
Vi lever alle i en liten verden for oss selv, ut av hvilken ingen slipper uten i innbildningen.Alt som angaar oss selv og vaar egen interesse inntar den mest fremskutte plass. Næst etter kommer almindelig vaare nærmeste omgivelser: men litt lenger borte i vaart aandelige utsyn blir alt dunklere, og ute ved horisonten kan vi knapt nok sjeldne noget. (Lillesands-Posten 25. april 1930)
15 mar 08 – Anne Hege Simonsen

Nordicom Information 1/2008
Konturer av motstånd Identitet, subjektivitet och språk i tidningen Gringo
Folkhemsfabriken har på löpande band stämplat våra pannor med: "svensk" eller "invandrare". Gringo är en motreaktion. En bulldozer som raserar det maskineri som formar människor med förprogrammerade identiteter. […] en tidning som vill ändra på den negativa mediebilden av förorten. (Gringo 22.8 2005)
15 mar 08 – Paul alarcón alanes

Nordicom Information 1/2008
Lyden af børne-tv - eller: Hvordan man ser fjernsyn med ryggen til
Ærindet for denne artikel er at undersøge lyden af en programflade på en dansk reklamefinansieret, public service-kanal, der henvender sig til børn. Undersøgelsen er motiveret af tidligere observationsstudier (Johansen, 2005) 1, der blandt andet har vist, at småbørn i høj grad er tv-lyttere.
15 mar 08 – Nicolai Jørgensgaard Graakjær och Stine Liv Johansen

Nordicom Information 1/2008
"Jeg liker ikke voldsspill" En studie av norske barns spillinnholdspreferanser og psykososiale faktorer
Det nye spillandskapet florerer av ulike sjangere og innhold, fra strategispill, fantasispill til sportsspill og voldsspill. Muligheten til å velge spillinnhold tilpasset egen smak og individuelle preferanser er derfor større en noensinne.
15 mar 08 – Petter Bae Brandtzæg och Jan Heim

Nordicom Information 1/2008
Current Trends in Media Research
This article summarises the results of the project 'Mapping Media and Communication Research', which examined the contents and trends of current media and communication research in seven countries: Finland, the United States, Germany, France, Japan, Estonia and Australia.
15 mar 08 – Juha herkman

Nordicom Information 1/2008
Recension av Flemming Hansen & Sverre Riis Christensen: Emotions, Advertising and Consumer Choice
Professor Flemming Hansen från Handelshögskolan i Köpenhamn tillhör Nordens i särklass mest aktiva och produktiva professorer i marknadsföring. Flemming Hansen har lyckats med konststycket att ha ett ben i den akademiska världen och ett annat i näringslivet och har ofta arbetat för att förena dessa två världar.
15 mar 08 – Rita Mårtenson

Nordicom Information 4/2007
Världskongress för medieforskare i Stockholm, 20-25 juli 2008
Vi kan alla glädjas åt att en stor internationell medieforskarkonferens kommer att äga rum i Norden nästa sommar, den 20-25 juli. Det är International Association for Media and Communication Research (IAMCR) som för första gången i sin 50-åriga historia valt att förlägga en konferens i ett nordiskt land. Tema för konferensen är Media and Global Divides. Detta samnordiska arrangemang, som går av stapeln vid Stockholms universitet med Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMK) som värdinstitution, har dessutom fått status som världskongress. Aldrig tidigare har det varit så lätt (och billigt) för nordiska medieforskare att delta i en IAMCR-konferens!
1 nov 07 – Nordicom Information nr 4 2007

Nordicom Information 4/2007
New Media, News Media - The Tension between Pluralism and Commodification
In the 1960s and 1970s, there was little systematic research on how media-fare is constructed and the dominant model of media effect was largely psychological.
1 nov 07 – Gaye Tuchman

Nordicom Information 4/2007
Mellem individualisme og fællesskab
Om medieforbrug, politisk interesse og offentlighed
1 nov 07 – Johannes Andersen & Niels Nørgaard Kristensen

Nordicom Information 4/2007
Emotionelle reaktioner på toppolitikere
Kommunikationsteori og hermed forståelse af hvorledes reklame, politisk propaganda, offentlig kommunikation mv. – forbrugeren, vælgeren, borgeren – virker på individet baserer sig på såkaldte kognitive teorier. Her anskues mennesket som udstyret med en hjerne ikke ulig en computer, der gennemfører problemløsning og informationssøgning. Individet antages at fungere logisk og fornuftsbetonet, hvis argumentet er ”godt” for individet, vil han eller hun bevæge sig i den kommunikerede retning. Kommunikationseksperter arbejder som oftest ud fra en opfattelse af, at individer så at sige bevæges ved hjælp af kommunikation fra erkendelse af et spørgsmål – eller eksistensen af et produkt – over interesse for sagen til et ønske om at gøre noget bestemt og endelig frem til at gøre det.
1 nov 07 – Flemming Hansen, Sverre Riis Chrisrensen & Steen Lundsteen

Nordicom Information 4/2007
Vardagens symboliska rum
Hemmet, medierna och vardagens transformationer
1 nov 07 – Stina Bengtsson

Nordicom Information 4/2007
Nostalgiske nationskonstruktioner
Krøniken lever i kraft af sin Morten Korchske nostalgi og levn fra en svunden, drømt tid. Skandaler vil slå tv-serien i stumper og stykker. (Mogens Rukov i Søndagsavisen, 8. Januar 2006).
1 nov 07 – Britta Timm Knudsen

Nordicom Information 4/2007
Fra valp til vaktbikkje
En longitudinell studie av norske journaliststudenter
1 nov 07 – Gunn Bjørnsen, Jan Fredrik Hovden & Rune Ottosen

Nordicom Information 4/2007
Skolemassakren i Beslan mellom myte og folkeeventyr
Eventyrfortellerens rolle har alltid vært viktig i samfunnet, siden en stor del av menneskehetens viktigste erfaringer er innfanget i fortellingene. Fortellingene er kjent fra alle verdens kulturer, som eventyr, fabler, legender, episke beretninger eller sagaer. Journalistene er vår tids profesjonelle eventyrfortellere, hevder Bell (1991). Fjernsynsnyhetene har, i likhet med eventyrsjangeren, en dialektisk uttrykksform: På den ene side formidler medietekstene angst og usikkerhet mens de på den annen side uttrykker behovet for trygghet i en uforutsigbar verden. Det daglige nyhetsritualet bidrar til at seerne kan føle en viss sammenheng og trygghet i en kaotisk og kompleks verden.
1 nov 07 – Soilikki Vettenranta & Hansjörg Hohr

Nordicom Information 4/2007
”Kunde det lika gärna ha varit killar som röstades ut?” Om homosociala och heterosociala processer i SVTs Expedition Robinson
Våren 2003, när SVT lägger ner dokusåpan Expedition Robinson, har sju vinnare korats: Martin, Alexandra, Jerker, Mattias, Jan, Antoni och Emma. Fem män, två kvinnor. Hur kommer det sig att det framförallt är män som går segrande ur detta överlevnadsspel? Är det en slump? Är det kanske rent av naturligt? Syftet med denna artikel är att beskriva och tolka de könsordnande processer som resulterar i att vinnaren i SVT:s Expedition Robinson flertalet fall blev en man. Fokus ligger sålunda på hur mansdominans återskapas, snarare än förändras.
1 nov 07 – Pia Höök

Nordicom Information 4/2007
In Memoriam Professor Jan Ekecrantz (1940-2007)
Professorn i medie-och kommunikationsvetenskap Jan Ekecrantz avled den 28 juli 2007, 66 år gammal.
1 nov 07 – Göran Leth, Håkan Hvitfelt och Madeleine Kleberg

Nordicom Information 4/2007
In Memoriam Professor Emeritus James D. Halloran (1927-2007)
Jim died in May after a short period of illness. He was born in Birstall, Yorkshire, and earned his BSc in Sociology and Economics at Hull University in 1951. Before working as a school teacher and prison tutor he was trained as a teacher in Hull, London and Leeds. He came to the University of Leicester, one year before Richard Hoggart became Senior Lecturer in English there. Soon, the two would establish the two first centres for media research in Britain, the Centre for Mass Communication Research (CMCR) and the Centre for Contemporary Cultural Studies (Birmingham).
1 nov 07 – Knut Helland

Nordicom Information 4/2007
Tv-underholdning: Flermedialitet og viden – et forskningsprojekt
Underholdning som oplevelsesfænomen er ofte blevet defineret negativt, dvs. som enten ikke-information, ikke-seriøs, ikke-oplysning. Eller også er det blevet til en restkategori i f.eks. receptionsanalyser, som er kommet til at rumme de mere lystfyldte, private eller andre relativt uspecificerede oplevelsesdimensioner, hvor modtagerne involverer sig følelsesmæssigt.
1 nov 07 – Kirsten Frandsen

Nordicom Information 4/2007
RECENSION: Sonia Livingstone (ed.): Audiences and Publics When Cultural Engagement Matters for the Public Sphere (Bristol, UK, and Portland, OR: Intellect Books, 2005, 244 p. ISBN: 978-1-84150-129-1)
What is the relationship between audiences and publics? As Sonia Livingstone implies in her introduction to this volume, there has been a tendency to regard them as opposites. She argues, however, that in the wake of the development of media technology publics are becoming increasingly mediated and audiences increasingly diffuse and diverse, no longer contained in the private sphere. It is this observation that, according to her, has prompted the writers of the volume to scrutinize what is taking place at the audience-public interface. As to this theme, however, the contributions to the volume make up a motley collection, because only a few of them are concerned properly with the audience-public relationship. In this review, I concentrate on them.
1 nov 07 – Veikko Pietilä

Nordicom Information 3/2007
Registernummer
Detta nummer av Nordicom information innehåller inte artiklar. Däremot innehåller det förteckningar som kan vara relevanta för medie- och kommunikationsforskare.
1 sep 07 – Nordicom Information nr 3 2007

Nordicom Information 2/2007
Några ord från Nordicom-Informations redaktör
1970 arrangerades den Nordiska Statsvetarkonferensen vid Göteborgs universitet. Det var en konferens som utmärktes av stor entusiasm med frågor inriktade på demokrati och empiriska metoder. Under 1960-talet hade flera av deltagarna vistats vid universitet i USA där de hade hämtat kunskap och erfarenheter från stora survey-undersökningar. Datorerna hade gjort sitt intåg och ett mer naturvetenskapligt vetenskapsideal kom att prägla forskningen. Val- och opinionsforskningen blomstrade och statsvetarna såg gyllene tider.
1 apr 07 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2007
Broadcasting Regulation vs. Freedom of Expression and Editorial Independence: A Contradictory Relationship?
This article discusses the relationship between forms of broadcasting regulation and the principle of freedom of expression. The argument is that there always is a tension between how to regulate the media through administrative and political measure on the one hand and how to secure a free independent broadcasting media on the other.
1 apr 07 – Helge Rønning

Nordicom Information 2/2007
Encircling the Power of Journalism
The power of journalism is decisive in the exercise of power and democracy in modern societies. This article emphasizes the impact of a journalistic logic and the matter of "thinking journalistically" among social actors. Hardly any modern institution or social actor is untouched by the prevailing media logic. The professional ideology of journalism, the dramaturgical power of journalism and the particular role of modern popular journalism are considered.
1 apr 07 – Martin Eide

Nordicom Information 2/2007
Fairness, Informativeness and Scrutiny: The Role of News Media in Democracy
The chapter outlines the theoretical premises of the Swedish Media Election Studies and some principal empirical findings.
1 apr 07 – Kent Asp

Nordicom Information 2/2007
Marketplace of Ideas and Marketplace of Money: A Study of Commercialism and the Swedish Election News Coverage in 1998 and 2002
The purpose of this study is to investigate whether commercialization can explain the extent to which the Swedish news media during the 1998 and 2002 national elections framed politics as a game, followed an interpretive journalistic style and allowed politicians to speak for themselves.
1 apr 07 – Jesper Strömbäck

Nordicom Information 2/2007
From Party Press to Independent Observers? An Analysis of Election Campaign Coverage Prior to the General Elections of 1981 and 2005 in Two Norwegian Newspapers
The aim of the article is to shed light on the political role of the former 'party press' in general election campaigns compared with the role of modern, non-party papers in Norway.
1 apr 07 – Sigurd Allern

Nordicom Information 2/2007
The Gender of Journalism: The Structure and Logic of the Field in the Twentieth Century
The basic theme of the essay is gender and power in the field of journalism in Sweden. It is not controversial to assert that journalism, historically speaking, evolved as a maledominated field. Despite the high level of gender quality in Sweden, however, this pattern remains the case.
1 apr 07 – Monika Djerf-Pierre

Nordicom Information 2/2007
Changing Sports, Changing Media: Mass Appeal, the Sports/Media Complex and TV Sports Rights
Popular sport is attractive. And mediated sport has a mass appeal. Furthermore, the attraction value of sports is increasingly important for the mutual commercialization and development of both sports and the media. This chapter presents an historical analysis of the symbiosis between sports and the media, and seeks to unravel the dynamics in this relationship.
1 apr 07 – Knut Helland

Nordicom Information 2/2007
Media Markets in Scandinavia: Political Economy Aspects of Convergence and Divergence
It is commonly believed that the Nordic countries, in general, and the Scandinavian countries, in particular, are so much alike that they constitute a common media system - often termed democratic-corporatist.
1 apr 07 – Anker Brink Lund

Nordicom Information 2/2007
The Role of Free Dailies in a Segregated Society
Alongside subscribed morning newspapers, free dailies have assumed considerable importance in Swedish society. Like most Western countries, Sweden is socially and culturally segregated. Newspaper readership had been found to have increased substantially in recent years among residents of poor areas having high rates of unemployment, low income and low levels of formal education.
1 apr 07 – Ingela Wadbring

Nordicom Information 2/2007
Media Institutions as a Research Field: Three Phases of Norwegian Broadcasting Research
The article discusses the background and origins of research on media institutions as a field, and especially assesses the development and status of Norwegian research on broadcasting institutions. It is demonstrated how the field has developed, both quantitatively and qualitatively, through three key phases: the era of broadcasting monopolies; the "new media situation" in the 1980s and 1990s; and the era of convergence; globalization and commercialization from the late 1990s.
1 apr 07 – Halvard Moe & Trine Syvertsen

Nordicom Information 2/2007
Media and Communication Studies Going Global1
Media and communication studies have always been international. Still, in the era of globalization, internationalistic agendas have to be radicalized, opened up also to non-Western media thought, setting out from existing regional modernities and transformations. Thus, globalization calls for regional, not universalistic epistemologies and for cross-disciplinary, not intra-disciplinary research efforts.
1 apr 07 – Jan Ekecrantz

Nordicom Information 2/2007
Reminiscence of Intellectual Battles: Bygone in Communications Research
Models in communications studies from the 1940s and 1950s depicted mass communication as one-way traffic. Sender and recipient faced each other almost like two individuals, yet unknown to each other, sharing a stream of messages that carried unequivocal contents with detectable consequences.
1 apr 07 – Svennik Høyer

Nordicom Information 2/2007
Interdisciplinarity and Infrastructure: Mediation and Knotworking in Communication Research
In the Nordic region the field of media and communication research has appeared fairly coherent despite the underlying broad interdisciplinarity. The reasons can partly be found in the support of biennial regional conferences, national research associations, and the Nordicom documentation centre.
1 apr 07 – Knut Lundby

Nordicom Information 2/2007
Discipline or Field? Soul-searching in Communication Research*
The terms of (mass) communication research and media studies are widely used to refer to an academic discipline, usually established in universities as a major or minor subject, a department or institute and sometimes even a school or college. It is implied that this young field is by now a discipline in its own right alongside such traditional disciplines as history, literature, sociology or political science.
1 apr 07 – Kaarle Nordenstreng

Nordicom Information 2/2007
Media and Mass Communication - Research Past, Present and Future: Reflections from a Nordic Horizon
Research on media and mass communication has been in a state of constant flux for some 50 years.
1 apr 07 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 1/2007
"Tell Me What You don't Like about Yourself" Den medialiserede krop ekstreme 'makeovers' i tv-fiktion, reality-tv og modefotografi
Digitale teknikker har gjort kroppen formbar i hidtil uset omfang, som vi ser det overalt i den visuelle del af mediekulturen - på film og tv, i reklame, videokunst og i modefotografi.
1 feb 07

Nordicom Information 1/2007
Den kommunicerade utbrändheten En studie av hur text blir liv
Alltfler människor i Sverige drabbas av utbrändhet. När antalet sjukskrivningar sköt i höjden i slutet av 1990-talet så var det just utbrändheten som kom att bli den nya svenska sjukans signum och är det fortfarande. Utbrändhet har också blivit ett av 2000-talets modeord och medierna brukar metaforen så flitigt att den snart torde vara uttjänt. Den utbrända utbrändheten kommer att ersättas med nya ord i den föränderliga nyhetsjournalistiken. Det kan emellertid vara värdefullt att stanna upp en stund och reflektera över ett så inflytelserikt begrepps etablering: Vad var det som skrevs? Vilka retoriska grepp användes? Vem blev utbrändhetens ansikte utåt?
1 feb 07

Nordicom Information 1/2007
Bättre balans i valbevakningen med medieforskare på plats
Den 15 augusti 2004 var det folkomröstning i Venezuela. Frågan gällde om den sittande presidenten Hugo Chavez skulle få sitta kvar mandatperioden ut, eller om han skulle avsättas i förtid. På grund av starka sociala spänningar, bland annat mellan Chavez och några av de privatägda medierna, fanns månaderna före omröstningen förre amerikanske presidenten Jimmy Carters demokratiinstitut på plats som internationell valövervakare. En del av Carterprojektet utgjordes av en skandinavisk undersökning om huruvida valbevakningen i de stora TVstationernas nyhetsprogram var balanserad eller tendensiös.
1 feb 07 – Tomas Andersson Odén

Nordicom Information 1/2007
Truverdighet mellom linjene
Inferens betegner enkelt sagt at det står noe mellom linjene som en kan utlede. Tekst og kontekst spiller sammen når vi utleder inferens. Som ei klargjøring av begrepet mener jeg det er hensiktsmessig å skille mellom statistisk, semantisk, logisk og pragmatisk inferens. I denne retoriske analysen vil jeg særlig fokusere hvordan truverdigheten til den som har lagd en tekst, også er del av inferensen. Hvilket bilde av seg sjøl gir skribenten mellom linjene i teksten? Og hvordan kan vi analysere fram dette bildet? Dette vil jeg til slutt vise ved et skjema med analyse av teksten jeg bruker som eksempel.
1 feb 07 – Thore Roksvold

Nordicom Information 1/2007
Støtte til computerspil? En kulturpolitisk strategi i de nordiske lande
Hvis man ønsker at formulere en kulturpolitisk satsning for interaktive kulturprodukter som fx computerspil, der ikke kun fungerer som en reaktionær censur- og restriktionspolitik, men også som en progressiv politik, der i et nordisk regi vil fremme udvikling af nye former for computerspil af høj kvalitet, så er der nogle fundamentale spørgsmål, som må stilles: Hvad er computerspil, hvordan vurderer vi computerspil kvalitativt uden at reducere det nye medie til digitale, interaktive udgaver af medieformer, vi allerede kender (og har støtteordninger for)?
1 feb 07 – Kjetil Sandvik

Nordicom Information 1/2007
Bybranding - brænder byer igennem?
Markedet breder sig. Siden 1980erne er centrale dele af europæiske nationalstaters kommunikations- og infrastruktur såsom jernbaner, luftfart, tele, post, tv/radio således kommet under markedets lov. Men ikke blot breder markedet sig ind over flere og flere felter. Også de tankegange og -mønstre og hele det vokabularium og den begrebsverden, som ligger i marketing og markedskommunikation breder sig.
1 feb 07 – Jørgen Stigel & Søren Frimann

Nordicom Information 1/2007
Vetenskapliga antaganden och definitioner av begrepp Normativa nedslag i en normativ kontext
"Ontologi… Ontologi…?" Det är inte konstigt att studenter i vetenskapsteori kan bli förvirrade när de upptäcker att olika författares användning av samma begrepp kan referera till såväl olika innehåll som betydelser. I skenet av denna begreppsförvirring vill jag lyfta fram två saker till diskussion: den ena gäller vetenskapliga definitioner av begrepp, samt de ontologiska och epistemologiska antaganden som står att finna bakom dem.
1 feb 07 – Veronica Stoehrel

Nordicom Information 1/2007
Mobile Visual Communication Photo Messages and Camera Phone Photography
The aim of this article is to examine photo messages - both on a conceptual and practical level - and to review the meaning of camera phones in relation to communication and photography. The term "photo message" is not yet widely established; I use the term to refer to digital photographs taken with a camera phone (mobile phone with built-in digital camera) and sent to another mobile phone. A more general term is "MMS message"; MMS stands for Multimedia Messaging Service. However, MMS is, rather, the technological platform behind photo messaging. MMS-enabled mobile phones allow users to compose and send messages with one or more multimedia components (text, image, audio, video).
1 feb 07 – Mikko Villi

Nordicom Information 4/2006
Hvilken strategisk rolle har nettavisene?
Topplederne i norske aviser er bare middels fornøyd med avisens nettaktiviteter, viser denne undersøkelsen. For å forstå deres manglende tilfredshet ned egne nysatsinger er det viktig å forstå deres rasjonale for nettpublisering: Er det markedsføring av papirproduktet, forretningsutvikling, eller utforsker avisene fortsatt mulighetene i nye medier? Disse spørsmålene er hovedfokus i denne artikkelen, som beskriver de viktigste utviklingstrekkene som utordrer denne industrien som følge av digitalisering av nyhetsdistribusjon, og ser nærmere på norske avislederes egen oppfatning av nettavisenes strategiske rolle. Ti år etter fenomenet nettaviser oppstod, drøftes situasjonen med strategisk ledelse som teoretisk rammeverk, ved hjelp av Miles og Snows klassiske modell for analyse av organisasjoners strategi, struktur og prosesser1.
1 dec 06 – Arne H. Krumsvik

Nordicom Information 4/2006
Civilisationernes sammenstød Religionens renæssance i danske dagblade
Hvis man accepterer diskursanalysens præmis, at sproghandlinger er socialt formede, men også socialt formende, så bliver studier af tekster i massemedier også til et studie af det sociale. "Media texts are sensitive barometers of cultural change", som det formuleres af Norman Fairclough (1995: 60).
1 dec 06 – Simon Kruse Rasmussen

Nordicom Information 4/2006
Tættere på læserne Fem casestudier af dansk miljøjournalistik fra 1997 til 2005
Inden for de sidste ti til femten år er medierne i stadig højere grad blevet placeret i centrum, når det gælder kampen om at sætte den politiske dagsorden (Hjarvard 1995 & 1999, Pedersen m.fl. 2000, Lund 2002, Togeby m.fl. 2003, Ørsten 2004). Det gælder også inden for miljøpolitikken.
1 dec 06 – Mark Ørsten

Nordicom Information 4/2006
Mot en mer oberoende kommunal journalistik?
Den moderna journalistikens ställning och oberoende i relation till det omgivande samhället har uppmärksammats av många forskare.1 Journalistiken som institution har successivt också ökat sin självständighet i förhållande till de politiska institutionerna, men också till andra samhällsinstitutioner. Enligt Djerf-Pierre och Weibull (2001) tar detta sedan mitten av 1960-talet sig i uttryck i ideal om att vilja påverka andra samhällsinstitutioner snarare än att anpassa sig till dem.
1 dec 06 – Mats Ekström, Bengt Johansson & Larsåke Larsson

Nordicom Information 4/2006
Politiker i bild Visualisering av politikers yttranden i nyhetsinslag
När politiker figurerar i nyhetsprogrammen på TV är det nästan uteslutande inom ramen för journalistiska intervjuer. Den sannolikt vanligaste formen för nyhetsjournalistiken att presentera politikerintervjuer är i redigerade nyhetsinslag. I ett sådant inslag är den ursprungliga intervjun nästan alltid hårt klippt. I regel förekommer bara en liten del av den ursprungliga intervjun (se t.ex. Hallin 1992). Politikernas intervjusvar rekontextualiseras; de inordnas i journalistiska berättelser där svarets innebörd delvis förändras (Ekström 2001a; Nylund 2003).
1 dec 06 – Göran Eriksson

Nordicom Information 4/2006
Politik som underhållning Utbudet av politisk underhållning i finländsk teve
Har skådespel som ett politiskt medel kommit att bli ett mål i sig? Patricier i det gamla Romarriket erbjöd gratis skådespel till dem som röstade till deras fördel. Idag ser vi hur politik har blivit en underhållning i sig själv: Politiker leker och tävlar på tevearenan samtidigt som politik blivit ett clowneri i tevesatirer. I ett rollperspektiv ska politiker ha intagit rollen som estradörer. Denna utveckling har flera forskare uttryckt sin oro för: Enligt dem har kommersialiseringen av etermedia betytt infotainment och underhållning på bekostnad av politisk information och där med i förlängningen ett mindre intresse för politik bland väljarna (se t.ex. Blumler & Gurevitch 1995).
1 dec 06 – Axel Rappe

Nordicom Information 4/2006
Internetoffentligheten som politiskt alternativ Hemsidor som forum för politisk diskussion och aktivism
Sedan internet började etableras som allmänhetens kommunikationsmedel i mitten av 1990-talet har debattörer och forskare undrat hur det nya mediet påverkat offentligheterna. Samtidigt har diskussionen om demokratins problem i Nordamerika och Västeuropa intensifierats. De två ämnena har sammankopplats och det har funnits ett hopp om att nätet på något sätt ska ha en positiv effekt på demokratin och lindra dess åkommor. Hittills har resultaten huvudsakligen varit negativa eller tvetydiga. Slutsatserna är knutna till vilka antagande de frågande har om demokrati.1
1 dec 06 – Fredrik Holmquist

Nordicom Information 4/2006
Recensioner Karin Becker, Erling Bjurström, Johan Fornäs, Hillevi Ganetz (red.): Medier och människor i konsumtionsrummet Nora: Nya Doxa, 2002, 425 s., ISBN 91-578-0410-9
Det medialiserede forbrugersamfund kan forekomme så mange-facetteret, kaleidoskopisk - for ikke at sige uoverskueligt - at det er en umulig opgave at foretage en systematisk kortlægning af samspillet mellem medier og forbrug. Det er ikke desto mindre hvad forskergruppen bag denne bog (og en række beslægtede udgivelser) har sat sig for at gøre: "(…) det är otilfredsställande att ständigt bara dra slutsatsen att allt är väldigt komplext och blandat i största allmänhet. Det behövs sätt att visa mer precist vilka sorters samspel som finns, så att kompleksiteten inte bliver till något helt ohanterligt kaos" (298). Sætningen forekommer i Johan Fornäs's perspektiverende efterskrift, men kan ses som en beskrivelse af den intention der ligger bag hele det ambitiøse såkaldte 'Passage-projekt', som forskergruppen i en årrække har arbejdet med.
1 dec 06 – Kim Schrøder

Nordicom Information 4/2006
Lena Ewertsson: Dansen kring Guldkalven? En historia om uppbyggandet av TV4 1984-1991 Stockholm, SNS Förlag, 2005, 478 p., ISBN 91-85355-21-6
I et generelt mediehistorisk perspektiv har nordisk TV-utvikling vært eksepsjonelt hurtig og turbulent i de om lag femti årene som er gått siden dette genuint nye mediet ble introdusert. Perioden har ikke bare brakt en radikal teknologisk utvikling - fra et nærmest komisk teknologisk steinaldernivå til dagens avanserte løsninger. Også innhold og bruk har hele tiden vokst i omfang og fått en stadig større betydning for den enkelte, for familien og for samfunnet. Fra absolutt intet - til ganske så mye.
1 dec 06 – Rolf Høyer

Nordicom Information 3/2006
Registernummer
Detta nummer av Nordicom information innehåller inte artiklar. Däremot innehåller det förteckningar som kan vara relevanta för medie- och kommunikationsforskare.
1 sep 06 – Nordicom Information nr 3 2006

Nordicom Information 2/2006
Challenges of the New Symbolic Order
Inledningsanförande till The 17th Nordic Conference on Media and Communication Research
1 apr 06 – Gunhild Agger

Nordicom Information 2/2006
Socio-Digital Formations: Constructing an Object of Study
One of the distinctive capabilities of computer-centered technologies is the rescaling of social relations and domains. What has tended to operate or be nested at local scales can now move to global scales, and global relations and domains can now, in turn, become directly articulated with local settings. As a result of the growing presence and use of these technologies, an increasing range of social relations and domains have become, de facto, transboundary.
1 apr 06 – Saskia Sassen

Nordicom Information 2/2006
Designing Sound and Silence
Designing sound for various aesthetic or experiential purposes is not a new idea in architecture, acoustics, or various forms of mediated art. Since Walter Murch coined the term 'sound designer' to describe his work on Apocalypse Now (Coppola, 1979), it has also become more common to think of sound as designed in fiction film as well as in television drama.
1 apr 06 – Arnt Maasø

Nordicom Information 2/2006
Two Solitudes: Design as an Approach to Media Research
In this speech, my aim is to explore how design and media research relate and to point out ways in which these disciplines could benefit from closer contact than what they seem to have today. The paper is primarily written for researchers in communication by a sociologist who has grown increasingly familiar with design over the past decade through his work at a design school.
1 apr 06 – Ilpo Koskinen

Nordicom Information 2/2006
Public service-medierne i politisk modvind
I de seneste år har diskussionen om public service-medierne i Danmark ændret karakter, og meget tyder på, at nye måder at forstå public service-mediernes opgave på er under udvikling. Hvor det i 1990'erne blev set som en hovedopgave at bevare og styrke public service-medierne, dvs. DR og TV 2, i konkurrencen med kommercielt fjernsyn, sigter mediepolitikken i dag på at begrænse deres virksomhed.
1 apr 06 – Henrik Søndergaard

Nordicom Information 2/2006
Nya förhållanden: Om den svenska public service-televisionens relation till publik och allmänhet
En gång i tiden gav frekvensknappheten public service-medierna ett slags naturligt monopol inom nationsstatens gränser, även om det inte skedde utan politiska maktkamper. Så är det inte längre.
1 apr 06 – Anna Edin

Nordicom Information 2/2006
The Reality of Media Research
Of course, the title of my speech is ambiguous: On the one hand the reality of media research that is the reality of academic and non-academic institutions which engage in this field of research...
1 apr 06 – Guido Zurstiege

Nordicom Information 2/2006
NORDICOM 30 ÅR
Förra året blev jag uppringd av ett av världens största bokförlag som frågade om jag var intresserad av en diskussion rörande en försäljning av bokförlaget Nordicom. Vid en genomgång av den nordiska marknaden för vetenskapliga tidskrifter på engelska hade man funnit en tidskrift som avvek från övriga både vad gällde spridning och utgivning.
1 apr 06 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2006
Hvis ryggraden brakk
Jeg gjør meg til talsmann for folket som bruker Nordicom. Dere, medieforskerne i Norden, er folket.
1 apr 06 – Knut Lundby

Nordicom Information 1/2006
Om ny och gammal mediehistoria
Femtio år efter storstrejken 1909 lät den svenska arbetarrörelsen producera en film om detta sitt första stora misslyckande. Filmen Storstrejken 1909 producerades av bolaget Nordisk Tonefilm som arbetarrörelsen förvärvat under slutet av 1940-talet, och för manus och regi stod Olle Hellbom - en regissör sedermera mest bekant för sina lysande Pippi Långstrump- filmatiseringar.
1 feb 06 – Pelle Snickars

Nordicom Information 1/2006
Från teknikfascination till programkritik: TV-förevisningar i Stockholm under 1930-talet samt 1954
Första gången allmänheten kunde ta del av television i Sverige var i december 1930. Då förevisades skotten John Logie Bairds "televisor" på Svensk Filmindustris (SF) biograf Röda Kvarn i centrala Stockholm. Televisor var Bairds egen benämning på sändar- och mottagarapparaturen (Moseley et al 1935:9).(1)
1 feb 06 – Madeleine Kleberg

Nordicom Information 1/2006
Hverdagens snak og soapens samtalemønstre: En analytisk indkredsning af talegenrer i en dansk soap
Soapen er blevet belyst fra mange varierende vinkler. I denne artikel undersøges forholdet mellem et af genrens overordnede karakteristika, nemlig at der tales langt mere end der handles, og de måder der rent faktisk tales på. Artiklen introducerer Bakhtins talegenrebegreb som inspirationskilde og som et analytisk redskab, der potentielt kan anvendes i forhold til mange andre genrer, som på forskellig vis er konstitueret i snak.
1 feb 06 – Unni From

Nordicom Information 1/2006
The Accumulation Effect: The Print Media's Impact on Estonian Elections Between 1999-2003
To speak of the importance of the media is to speak of its influence on people. However, measuring and evaluating that influence is still a very inexact science. Even today, researchers are moving within the field of assumptions, although for years studies of influence have been held to be the engine of research in mass communication (see Katz & Lazarsfeld 1955: 18).
1 feb 06 – Raivo Palmaru

Nordicom Information 1/2006
Tv-program och filmer i strålkastarljuset i publikundersökningar
Med de mycket insiktsfulla orden "Life was like a box of chocolates. You never know what you're gonna get." sammanfattade Forrest Gumps mor livets små och stora begivenheter i filmen Forrest Gump (1994). Devisen håller säkerligen sträck då avsikten är att förutspå vilka vägar du eller jag kommer att vandra i framtiden. Men beträffande tv- och filmproduktion behöver den inte göra det.
1 feb 06 – Susanne Sperring och Tommy Strandvall

Nordicom Information 2/2005
Håller metodkvaliteten på att utarmas?
Det finns ett nyväckt intresse för metodfrågor inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Det märks i bokutgivning, konferensteman och forskarutbildningskurser. Om vi ser tillbaka har det dock länge funnits en spänning kring metodbegreppet inom vårt ämne som ju har utvecklats som ett slags hybridämne av samhällsvetenskapliga och humanistiska influenser.
1 apr 05 – Birgitta Höijer

Nordicom Information 2/2005
Diskussion - Två metodböcker i fokus
Författarnas presentation Dette er en lærebok på innføringsnivå i medievitenskap, journalistikk, kulturfag, markedsføring og andre relaterte områder. Hovedmålet er å gi en innføring i de mest sentrale forskningsmetodene i det medievitenskapelige fagfeltet. Intensjonen er at boka skal gi studenter på universitets- og høyskolenivå grunnlag for å forstå og kritisere analytiske bidrag i faget, og at den skal gi studentene grunnlag for å gjennomføre egne studier.
1 apr 05 – Helge Østbye, Knut Helland, Karl Knapskog & Leif Ove Larsen

Nordicom Information 1/2005
Æstetikkens rolle i webdesign
Siden websitenes udbredelse i første halvdel af 90'erne har der været ført diskussioner om vægtningen mellem funktion og æstetik, og nogle mener sikkert, at spørgsmålet om funktion og æstetik på websites da for længst må være uddebatteret. Diskussionerne handler dog stadigvæk om, i hvilket omfang de æstetiske virkemidler skal underordne sig de funktionelle aspekter, uden at det tages med i betragtning, at vi lever i en tid, hvor de visuelle symboler på flere områder spiller en mere og mere dominerende rolle i vores hverdag.
1 feb 05 – Lisbeth Thorlacius

Nordicom Information 1/2005
Skapar nätet ojämlikhet?
Det har skett betydande förändringar i vårt samhälle. Nätet och Internet har haft en del i dessa - men hur stor roll har de spelat? Är nätet eller Internet bara ett nytt medium bland andra eller har det en mer genomgripande strukturell betydelse? För tillfället handlar den samhälleligt mest betydande debatten om nätets institutionella effekter och i synnerhet dess betydelse vid uppkomsten av olikvärdighet och marginalisering. Denna debatt har i internationella sammanhang gått under namnet "digital divide". I den här artikeln är avsikten att beskriva de olika områdena inom diskussionen. Som fenomen är digital divide inte entydigt och beroende på hur man definierar begreppet har det olika följder.
1 feb 05 – Sinikka Sassi

Nordicom Information 1/2005
The Norwegian Media Image of the War in Afghanistan Peacekeeping or Aggression?
The attack on Afghanistan began on October 7 2001, and was an expected response to the attacks of hijackers on several targets in the US on September 11 of the same year. The attack was expected because US President George W. Bush had warned in several speeches that such an attack would come. "Either you are with us or with the terrorists" he said in his television speech of September 20. This was the warning of a dicitomized global conflict, divided into two groups, "friends" and "enemies". The attack was also the beginning of "the war on terror", with the declared aim of chasing potential al-Qaida members from their bases in the Afghanistan mountains and removing the Taliban regime1 (Ottosen 2002b).
1 feb 05 – Rune Ottosen

Nordicom Information 1/2005
Du og jeg og husarbeidet En diskusjon av Husmorfilmens konferansier
Mediehistorien gjennom kan vi peke på en rekke genre som vokser fram med bakgrunn i vareindustriens ønske om å komme i kontakt med kvinner som forbrukere. Såpeoperaen og 'woman's film' er av de mest distinkte og omtalte i så måte. Innenfor de nordiske "public service" nasjoner finner vi fra 1950-tallet og i noen tiår framover en særlig type langfilm som i Norge og Sverige fikk betegnelsen Husmorfilm. Filmene bestod av en serie lange reklameinnslag (mellom 5 og 10 minutter) som ga informasjon om og opplæring i bruk av - nye matvarer og ny husholdningsteknologi. Dertil kom mellomstikk hvor nasjonens fremste komikere underholdt og bandt sammen de informative reklameinnslagene. Som ledd i en genrebestemmelse og som del av en feministisk orientert studie av denne sammensatte filmformens retorikk, skal vi her se nærmere på hvordan verten i den første norske Husmorfilmen henvender seg til sitt publikum.
1 feb 05 – Anne Marit Myrstad

Nordicom Information 1/2005
Om etno-grafisk film Kunskapsteoretiska utgångspunkter och representationen av den Andra
Att familjer kan ha svarta får är en mångbottnad kliché, dessvärre är den fullgott applicerbar på fenomenet etnografisk film - ett forskningsområde som man inte riktigt vill kännas vid, vare sig inom antropologi, filmvetenskap eller medie- och kommunikationsvetenskap: etnografiskt filmforskande framträder som en gråzon, något som finns "emellan" ovan nämnda vetenskaper.
1 feb 05 – Veronica Stoehrel

Nordicom Information 1/2005
Den sensationella löpsedeln Del 1: historia och implicit etik
Även en kritiskt inriktad tidningsläsare skall inte inbilla sig, att han är immun mot inverkan av den modernt uppställda pressens feta typer ...[H]ur skeptisk han än är ... är han i alla fall beroende av dem, inte minst vid den dagliga glidflykten över morgonavisans numera liksom sönderbombade spalter. Detta beträffande de tidningar man läser. Av och om dem, som man inte läser, får man ... sitt vetande enbart genom deras löpsedlar. Redan som kunskapsspridare och opinionsbildare äro dessa plakat alltså ej att bagatellisera. Icke alla gatuvandrare äro skeptiker, och den enkla regeln att aldrig fästa något avseende vid en sensationsrubrik, om den bara förekommer i en kvällstidnings löpsedel, tillämpas säkerligen inte som den förtjänar. (Brulin, 1949)
1 feb 05 – Ulrik Volgsten

Nordicom Information 1/2005
Young Citizens, ICTs and Learning A Design for a Study of the Media and Political Activity1
It is a well-known line of thought that the western democracies are in a state of crisis. The idea of a crisis of democracy can be found in public as well as in scholarly debate. Often varying with political ideology, the perceptions can include various dimensions. Anything from increasing social gaps via problems of integration and xenophobia to decreasing participation in general elections, are therefore - from time to time - subsumed under the idea of a crisis.
1 feb 05 – Tobias Olsson

Nordicom Information 1/2005
The Advanced Cultural Studies Institute of Sweden/ACSIS A National Centre for Transnational and Interdisciplinary Cultural Research
Since 2002, Sweden has a national centre for interdisciplinary cultural studies. This Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) is located at Campus Norrköping of Linköping University. Its goal is to advance cultural research by critical and communicative engagement in order to forge interdisciplinary and transregional links, to develop and improve the quality of such research, and to strengthen the position of such studies in the academic community.
1 feb 05 – Johan Fornäs

Nordicom Information 4/2005
Institutionel konkurrenceevne på mediemarkedet. Medier mellem politik og marked.
Jeg har valgt at benytte denne anledning til at introducere et nyt forskningsfelt, som CBS International Center for Business and Politics har prioriteret som et af sine fem indsatsområder.
1 feb 05 – Anker Brink Lund

Nordicom Information 4/2005
Den norske maktutredningen og medienes makt
Den norske Makt- og demokratiutredningen konkluderte i sin sluttbok Makten og demokratiet (Østerud, Engelstad og Selle 2003) at "folkestyret er svekket", og argumenterte for at også mediene var med på denne svekkelsen. Men i det store overbyggende resonnementet om folkestyret gikk mange viktige nyanser om de ulike medienes makt og avmakt tapt. Og faktisk er det slik, at Maktutredningens egen medieforskning gir grunnlag for andre konklusjoner. Artikkelen går først gjennom sluttbokens hovedargumentasjon og ser på hvordan medienes makt innskrives i det overordnete resonnementet om "folkestyrets svekkelse".
1 feb 05 – Tore Slaatta

Nordicom Information 4/2005
Medieutveckling: Ett forskningsområde med många ingångar
De senaste 10-15 åren har medielandskapet förändrats i grunden. Ny teknologi, internationalisering och förändrade ekonomiska drivkrafter har både gett oss nya medieformer och förändrat villkoren för de gamla och väl igenkännbara medierna. Utvecklingen fortsätter också även efter att IT-bubblan sjunkit ihop och de mer luftiga framtidsvisionerna spruckit.
1 feb 05 – Lowe Hedman, Börje Alström, Nils Enlund, Håkan Hvitfelt och Gunnar Nygren

Nordicom Information 4/2005
Media Use in Estonia: Trends and Patterns
The article gives an overview of general trends in media use in Estonia over the last 15 years, making some comparisons with Nordic countries.
1 feb 05 – Peeter Vihalemm

Nordicom Information 4/2005
Ryssar och estländare i finlandssvensk dagspress: De berövar oss, tjänar oss och behöver vår hjälp
I historiskt perspektiv har den finländska mediediskursen präglats av en fiendebild där Ryssland, och senare Sovjetunionen, framstod som ett hot mot oss, vår nation och vår välfärd. (Immonen 1987, Luostarinen1986.) Under det senaste årtiondet har det kallakrigets slut och olika globaliseringsprocesser, såsom EU:s utvidgning österut, skapat en förändrad världsordning och en ny kontext för identitets konstruktion och mediepresentationer att verka inom. Ändå hävdarforskning (t.ex. Raittila 2004, Vehmas 2005) att den finländska mediebilden av ryssar och estländare fortfarande är övervägande negativ.
1 feb 05 – Camilla Haavisto

Nordicom Information 4/2005
En kunskap om den andres kultur är inte rätt väg!
Vad betyder interkulturell kommunikation och vad innebär det att ha en interkulturell kompetens och är en sådan kompetens överhuvudtaget möjlig att tillägna sig?
1 feb 05 – Bo Norlund

Nordicom Information 4/2005
Maskulint blik i kvindelige øjne
En analyse af repræsentationen af kvindelig seksualitet i det erotiske magasin for kvinder, "Tidens Kvinder"
1 feb 05 – Bolette Benedictsen Blaagaard

Nordicom Information 4/2005
Ny studie om minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik
Etniska minoritetsmedier utgör ett område inom det svenska medielandskapet som är föga utforskat. I den nypublicerade studien Minoritetsmedier och minoritetsmediepolitik i Sverige - En kartläggning har Leonor Camauër kartlagt de minoritetsmedier som produceras i Sverige samt deras produktions och institutionella villkor.
1 feb 05 – Leonor Camauër

Nordicom Information 4/2004
Community Photographs
The turn of the 20th century was crucial for photography in that it became a leisure time activity. Kodak's famous slogan 'You press the button, we do the rest' manifested the fact that taking photographs had been developed into a mass product that could be sold. Photography became a possible hobby for everybody, since it was no longer necessary to master the operations of the darkroom or the finest details of exposure.
1 dec 04 – Janne Seppänen

Nordicom Information 4/2004
Den massmediala förortsdjungeln
Representationer av svenska förortsmiljöer De utgör ett nytt släkte, storstadens vildar. Gatorna och husen, gränderna och gårdarna utgör deras jaktmarker. Vad dalar och berg är för den naturlige vilden är gator och hus för dem. Slummen är deras djungel, den djungel där de lever och går på rov. Jack London 1903:198 Det handlar om unga män i miljonprogrammets förorter där subkulturerna börjar likna maffians. Hammarkullen nordost om Göteborg grönskar och blommar. Man kommer hit med spårvagnen, kliver upp på torget och möter hela världen i en by byggd i betong. Hundratals parabolantenner sticker ut som stora öron från huskropparna, riktade mot en annan värld. Ytan är färggrann, varm, exotisk. Livet under den hårt och farligt. Dagens Nyheter 4 juni 2000
1 dec 04 – Magnus Dahlstedt

Nordicom Information 4/2004
Reality i tv-featuren: motorens dramaturgi Om forholdet mellem tv-journalistisk produktion og dramaturgi i aktualitetsfeatures
Som SPIB1 til et indslag med titlen 'Inden i Big Brother' (22.4.01, Peter Rundle) i det danske magasinprogram Dags Dato siger studieværten:
1 dec 04 – Kenneth Reinecke Hansen

Nordicom Information 4/2004
Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003
... På Aktuellt består redaktionsledningen av män. Programdirektörer och övriga redaktionssekreterare är män, utrikes- och inrikesreportrarna är män. Finns det då inga kvinnor på Aktuellt? Jovisst, sekreterare, scriptor, producenter och 5 kvinnliga reportrar. Och vad gör dom? Jo dom sysslar med medicin, miljö, bostäder, familj, social- och barnfrågor. Precis som hemma, kunde man säga. Områden som idag inte har samma status i nyhetsprogrammen som exempelvis utrikespolitik, arbetsmarknad och näringsliv... June Carlsson, Antennen, nr 2, 1976 Kvinnokampen trampar vatten idag. När jag började föreläsa om jämställdhet i början på 80-talet tog jag fram en sketch som visar hur det går till när uppdragen delas ut på morgonmötet: Den manliga reportern och fotografen skickas att bevaka det nedläggningshotade järnverket som skall in på förstasidan. Den kvinnliga reportern ska skriva om mattutställning på museet. Precis så är det sa kursdeltagarna då. Precis så är det säger kursdeltagarna idag. Ingenting förändras. Nordh-Waldemarsson, Herta, 1988
1 dec 04 – Monica Löfgren Nilsson

Nordicom Information 4/2004
Den Journalistiske Udfordring
Begreber som spin, medialisering, informationsstyring og strategisk kommunikation optræder med jævne mellemrum i den offentlige debat og har ligeledes i stigende grad præget 1990'ernes internationale medie- og journalistikforskning. Både lægmandsdebatten og den akademiske diskurs har gerne undertoner af såvel forfald som forførelse. Det skyldes i hvert fald to sammenhængende faktorer: Først og fremmest at begreberne knytter an til forholdet mellem journalister og de samfundsaktører, som er omdrejningspunkt for og kilder til mediernes nyhedsformidling - nemlig politikere, erhvervsfolk, organisationsrepræsentanter, embedsmænd, professionelle kommunikatører mv. Dernæst skyldes det, at disse aktører - kilderne - i stigende grad professionaliserer deres interaktion med medierne.
1 dec 04 – Nete Nørgaard Kristensen

Nordicom Information 4/2004
From Division to Cooperation The Finnish University Network for Communication Sciences
In Finland, the research and teaching of communication, media and information studies has a long history, dating back to the first part of the 20th century. The field greatly expanded in the 1980's and 1990's. In 1997, the idea of strengthening cooperation and communication between the university departments in the field arose. Further encouragement came from successful experiences in older networks, such as Psykonet, the Network University of Psychology. Financial support for creating and developing a network of communication and media has been awarded by the Ministry of Education.
1 dec 04 – Pertti Hurme, Anneli Lehtisalo & Sanna Kivimäki

Nordicom Information 4/2004
Recension: Solveig Jülich - Skuggor av sanning.
1896 publicerade Nya Nisse en serie skämtteckningar där ett förlovat par besöker fotografen för att mannen skall få en bild av sin fästmö. När porträttet av kvinnan - iklädd tidsenligt mode i form av en fotsid, vid kjol - framkallats är det inte bilden av en förälskad, ung flicka som försiktigt ler mot sin fästman vi ser, utan skelettet hos en kraftigt hjulbent person. Bildtexten låter läsaren ta del av fästmannens fasa då han inser vilket misstag han är på väg att begå och hur han genast vänder henne ryggen.
1 dec 04 – Anna Orrghen

Nordicom Information 4/2004
Recension: Ylva Brune - Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om "invandrare", flyktingar och rasistiskt våld
Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om "invandrare", flyktingar och rasistiskt våld har Ylva Brune kallat sin avhandling som presenterar en rad studier av svensk nyhetsbevakning, framför allt i pressen, under de senaste tre decennierna. "Gränsen" syftar både på den gräns som flyktingar möter då de kommer till Sverige och den imaginära skiljelinje som dras mellan olika invånare i Sverige: de som kallas "svenskar" och de som benämns "invandrare".
1 dec 04 – Kristina Boréus

Nordicom Information 4/2004
Genmäle: Kristina Widestedts recension av Patrik Lundells doktorsavhandling Pressen i provinsen. Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750-1850. Nordicom-Information 1/2004
En grav missuppfattning? Min avhandling Pressen i provinsen. Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 17501850 (2002) har fått en del uppmärksamhet. Det är mycket stimulerande. Till de mer oväntade, och del-vis allt annat än stimulerande, reaktionerna hör Kristina Widestedts ilskna recension i nummer 1 för i år av denna tidskrift.
1 dec 04 – Patrik Lundell

Nordicom Information 4/2004
Svar på genmäle från recensenten
Min recension av Patrik Lundells avhandling tillkom under våren 2003, och anknyter till det medievetenskapliga klimat som då sedan en tid var för handen.
1 dec 04 – Kristina Widestedt

Nordicom Information 2/2004
Förord
Den 16:e Nordiska Konferensen för Medie- och Kommunikationsforskning ägde rum i Kristiansand, Norge, den 15-17 augusti 2003. Värd för konferensen var den norska forskarföreningen, Norsk Medieforskerlag, och Høgskolen i Agder. Drygt 320 forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samlades i Kristiansand för att diskutera pågående forskning och forskningsresultat. I konferensen deltog även forskare från länder utanför Norden, t ex från de baltiska länderna och USA.
1 maj 04 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2004
First We Take Manhattan! The 16th Nordic Conference on Media and Communication Research
To arrange a media studies conference is to get a chance to think about the status of the field. It provides a chance to think about what has been accomplished and what is in need of further development. When the conference started 20 years ago it was predominantly a communication research conference attended by social scientists. The present form of media studies, which comprises both social science and humanities oriented approaches, was initiated some five years later, but only partly implemented across the Nordic countries. Herein lies not only a key challenge for the conference, but also for media studies more generally. Can the conference and can media studies as a field overcome its initial institutionalization as a social scientific endeavor and become a truly interdisciplinary field comprising approaches from the humanities as much as from the social sciences?
1 maj 04 – Arild Fetveit

Nordicom Information 2/2004
PLENUM I Movie Rhetoric and International Politics
In a classical essay from 1946, French film critic André Bazin wrote that one of the most important functions of art is to cheat death by creating immortality. Thus, he formulated the so-called "myth of total cinema" - which is also the title of the essay - a theory of aesthetic predestination according to which the movies might accomplish what no other medium had ever been able to do, namely to reproduce reality completely. In retrospect, it turns out that Bazin can be seen as both right and wrong in his prophecy; the medium of total cinema does indeed exist, but it is not film. Rather, it is life itself, which in turn seems to reproduce the movies, so that the boundary between cinema and reality is blurred once and for all. This is true not least of the political scene
1 maj 04 – Astrid Söderbergh Widding

Nordicom Information 2/2004
PLENUM I Movie Rhetoric and International Politics Fiction or News? A Quest for Multidisciplinary Research on the Entertainment Industry and Its Effect on Journalism
Michael Moore used the stage at the Academy Awards this year for a political manifestation against President Bush. When receiving the award for his film "Bowling for Columbine" his opening remark was: "We are living in a fictitious society". Moore's point was that it is increasingly difficult to identify the borderline between fiction and reality. His claim in the book "Stupid White Men" was that even the more recent presidential election was fiction, because the actual winner, Al Gore, is not in the White House (Moore 2001). As Astrid Söderbergh Widding showed us in her interesting paper, an obvious consequence of the increased influence of the entertainment and film industry was the election of a B-actor like Ronald Reagan to the office of President of the United States. In that respect, Reagan created a trend of which Arnold Schwarzenegger is the most recent example. Schwarzenegger made the conversion from the screen to public office by announcing his candidacy for the office of Governor of California - the very place Ronald Reagan started his political carrier. Or is it correct to call it a conversion? Can we see a trend in which actors are successful in politics because acting and media performance are more important than politics itself? The list of actors turned politicians is growing: Jerry Springer, the famous talk show host, became Mayor of Cincinnati in 1977; Clint Eastwood became Mayor of Carmel California in 1986; Sony Bono became Mayor of Palm Springs and senator from California; not to mention TV-wrestler Jesse Ventura, Governor of Minnesota since 1998 (Aftenposten 8.8. 2003).
1 maj 04 – Rune Ottosen

Nordicom Information 2/2004
PLENUM II Digital Aestethics Nostalgia for a Digital Object Regrets on the Quickening of QuickTime
Whenever I watch QuickTime "movies", I find myself drawn into someone else's - and my computer's - memory. Faced with their strange collections, moving collages, and juxtapositions of image-objects whose half-life I can barely re-member, I tend to drift into a reverie not quite my own. Indeed, the form usually evokes from me the kind of temporal nostalgia and spatial intensity I feel not at the movies but before American artist Joseph Cornell's mysterious boxed relics. Both QT movies and Cornell boxes preserve "under glass" fragments of a "read-only" memory that is, paradoxically, "random access": that is, dynamic, contingent, associative. Both also refuse mundane space-time, drawing us into enclosed and nested poetic worlds far more miniature, layered, and vertically deep than we usually find in cinema. Both also salvage the flotsam and jetsam of daily life and redeem it as used material whose re-collected and re-member presence echoes with traces of an individual yet collective past. And both also construct "reliquaries" - cherishing "the ephemeral object as if it were the rarest heirloom".1
1 maj 04 – Vivian Sobchack

Nordicom Information 2/2004
PLENUM II Digital Aestethics What's the Point of an Index? or, Faking Photographs
If Freud had subjected one of the West's central ideologies - historical progress - to psychoanalysis, he might have discovered the primary psychic operation of displacement, operating behind our constant impetus towards ever-greater perfection. What passes for progress (especially theoretical progress), I am claiming, often simply displaces unresolved problems onto new material. As a historian of early cinema (and of the even earlier visual and sound technology that preceded the cinema - such as the magic lantern, the phantasmagoria, the panorama, the phonograph and the devices of instantaneous and chronophotography) I am excited, but also a bit dismayed by the current discussion of newly emerging media, especially when this discussion provides an account of the older media of cinema and photography. There is no question in my mind that the recent interest in early cinema and its technological antecedents springs partly from the excitement the appearance of such new media generates (and my friend and colleague Erkki Huhtamo has demonstrated this interrelation of old and new most wonderfully1). But, as Norman Mailer once said, ideals of progress often depend on the anaesthetization of the past. While I believe that the possibilities and realities of new media invites us to (in fact, demands that we) rethink the history of visual media, I also fear it can produce the opposite: a sort of reification of our view of the older media, an ignoring of the true complexities that photography, cinema and other visual media capturing light and motion presented, simply displacing their promises and disappointments unto a yet-to-beachieved digital media utopia. Especially bothering to me is a tendency to cast the older media as bad objects, imbued with a series of (displaced) sins that the good objects of new media will absolve.
1 maj 04 – Tom Gunning

Nordicom Information 2/2004
PLENUM II Digital Aestethics Comments on Vivian Sobchack's and Tom Gunning's presentations
The theme of digital aesthetics echos one of the key themes in media studies - questions of how changing media technologies have bearings on the aesthetic and cultural figuration of media expressions. Many have noted the way digital media mimic and remediate forms and figurations of older media. Internet publications model themselves on and rework existing formats and genres from newspapers, magazines and television. The internet also aspires to become a site for the display of movies.
1 maj 04 – Arild Fetveit

Nordicom Information 2/2004
PLENUM II Digital Aestethics Comments on Tom Gunning's and Vivian Sobchack's presentations
A medium in our culture can never operate in isolation, because it must enter into relationships of respect and rivalry with other media.1
1 maj 04 – Karin Becker

Nordicom Information 2/2004
PLENUM III Medier, globalisering og identitet Estetikens fakta och journalismens fiktioner Mediernas logik i globaliseringens tid
I denna essä vill jag belysa ett problem som ägnats ringa uppmärksamhet inom medieforskningen. Det gäller massmediejournalistikens förhållande till konsten, litteraturen och filmen i vid mening - med ett ord: till estetiken.
1 maj 04 – Stefan Jonsson

Nordicom Information 2/2004
PLENUM III Medier, globalisering og identitet Comments on Stefan Jonsson's presentation
Here, Stefan Jonsson delivers, as he usually does, knowledgeable, well-written essays and analyses, which provide the reader with new insights and material for further reflection.1 In this text, Jonsson deliberates on questions of key significance within cultural studies and media studies, and gratefully his frames of reference move beyond the strictly methodological and those of theoretical juggling for its own sake. In other words, it is as a broadminded essayist Stefan Jonsson writes his paper, not only as a practicing editor of the cultural affairs pages in one of Sweden's most significant broadsheets. Jonsson, thus, has both an insider's view on journalism and the benefit of an external view on the logics of the media in a time of globalisation. I have read his contribution with great interest, but also with increasing frustration on behalf of media studies. Although I share some of Jonsson's views on the state of affairs, I am not quite sure whether I also share his pessimism. Further, I do not share his elitism. In order to comment on his intense paper, I have had to do exactly what Jonsson criticizes Western media for: I have found it necessary to make a selection based on my interests and from my particular point of view.
1 maj 04 – Hilde Arntsen

Nordicom Information 2/2004
PLENUM III Medier, globalisering og identitet Globaliseringen af sproget Om mediernes rolle i udbredelsen af engelsk og fremkomsten af medialekter
Har [Ordene] ophørt at bære Bud om, hvad der hænder i de Levendes Land, saa vender alle dem Ryggen, - maaske med Undtagelse af Filologerne, for de har jo altid haft en Svaghed for Ordene som Kadavere (Jeppe Aakjær, 1916: 118)
1 maj 04 – Stig Hjarvard

Nordicom Information 2/2004
PLENUM III Medier, globalisering og identitet Comments on Stig Hjarvard's presentation
It is a pleasure to make comments on a presentation that has enabled us to get a better insight into what such a concept as globalization means on the everyday level. I do agree with most of the issues Stig Hjarvard took up. That is why I will not go into details, but rather try to develop further some of the themes he discussed.
1 maj 04 – Ullamaija Kivikuru

Nordicom Information 2/2004
PLENUM IV Rhetorics in Media Studies - Media Studies in Rhetorics Rhetoric in Media Studies The Voice of Constructive Criticism
Rhetoric takes a view of media and of public communication generally that we may call functionalist. Rhetoricians tend to think that we use public discourse to do certain things for us with words. Rhetoric is a practical subject, which also implies that it is normative: it will teach us, not only to do certain things with words, but also to do these things well with words. Because rhetoric is about doing things well with words, it is also central to it that we should always be very aware of what we are trying to do, for we can do many different things with words, and they need to be done with different words; in general rhetoric teaches us that the function a message is meant to serve very largely determines all the properties that the message should have, which again implies that messages meant to serve different functions will have very different properties.
1 maj 04 – Christian Kock

Nordicom Information 2/2004
PLENARY SESSION IV Rhetorics in Media Studies - Media Studies in Rhetorics A Counter-Statement to Depoliticizations Mediation and Simulational Politics
Carl Boggs, in The End of Politics: Corporate Power and the Decline of the Public Sphere, laments the decline of civic participation, "the profound deterioration of political discourse" (vii), in sum the end of politics especially in western cultures and most especially in the United States. Today, he claims, "we live in a thoroughly depoliticized society" (17). Boggs is not alone in his concerns; similarly, Robert Putnam in Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community observes a lack of public civic engagement in traditional forms of community and politics. These and other writers, sharing Boggs's conception of politics as "the ever broadening capacity of whole populations to be engaged in the vital affairs of public life" (97), complain of reduced voter turnout, lack of interest in public political events, and general inability to debate social and political issues with substance.
1 maj 04 – Barry Brummett

Nordicom Information 1/2004
Skogens konung och djurens konung i TV Natur, kultur och genus i naturfilm
For most people, animals are symbolic: their signifiance lies not in what they are, but in what we think they are. We ascribe meanings and values to their existence and behaviors in ways that usually have little to do with their biological and social realities, treating them as emblems of nature's purity or bestiality in order to justify, ultimately, our views of other human beings (Bagemihl 1999:79).
1 feb 04 – Hillevi Ganetz

Nordicom Information 1/2004
Øjenvidnet og den berørte beskuer 11. september i medierne
[...] for medfølelse er netop det, som har fået arten til at overleve. Lars von Trier i Euroman, juni 2003 s. 44.
1 feb 04 – Britta Timm Knudsen

Nordicom Information 1/2004
"Fornyelse vil være det normale"
Mediepolitiske utfordringer og markedsaktørenes strategier i kampen om konsesjonen for riksdekkende radio (P4) i Norge
1 feb 04 – Gunn Sara Enli & Vilde Schanke Sundet

Nordicom Information 1/2004
Representations of Ethnicity in Journalism Multiculturalist Transitions in the Pages of a Finnish Daily
The increasing multiculturalisim in Nordic countries proposes a challenge for journalism. Given the signifying power of the news media, the ways in which news represents various ethnic communities, issues related to multiculturalization and the changing society bear significance to the position of various groups and to the relations between them (Tufte, 2003). After all, news is one of the most influential public spaces of contemporary society, perceived as offering trustworthy and accurate stories about the world, its events and people (Allan, 1999; Berkowizt, 1997; Cottle, 2000). It can be argued that news contributes to the ways in which we see the world and what we see in it (Grossberg, Wartella & Whitney, 1998).
1 feb 04 – Sari Pietikäinen

Nordicom Information 1/2004
Opinionsdiskurser om organdonation Pressens representationer 1996-2003
För många av samhällslivets områden är vi helt beroende av medieinformation. Ett sådant aktuellt område är komplexiteten kring frågor som rör organ-donation och transplantation. Sedan den nya transplantationslagen infördes i juli 1996 förväntas svenska folket meddela anhöriga sin inställning till donation eller registrera den i Socialstyrelsens register. I samband med lagändringen skickades ett kampanjmaterial ut till svenska hushåll. Både själva utskicket och materialets innehåll har kritiserats av många och välkomnats av några såväl på nyhetsplats som i pressens insändarspalter. Innevarande år planeras ytterligare en kampanj1 som även den kommer att bli omtalad i medierna, inte minst därför att begreppet organdonation väcker mångas känslor och ställer existentiella frågor.
1 feb 04 – Inga-Britt Lindblad

Nordicom Information 1/2004
Recension: Jostein Gripsrud - Understanding Media Culture
Jostein Gripsrud is one of Scandinavia's best known media scholars. He has published extensively on many different topics relating to the media both in his native language and in English; he has dealt with the role of the media in the public sphere and the notion of quality in media texts and his book The Dynasty Years (1995) is a standard text for any researcher involved with television fiction. Due to his specific style and temperament he is also one of the field's most distinct actors. This is noticeable in his writings but maybe even more so live. If you have listened to him presenting a paper, chairing a panel or discussing a Ph D thesis, you know his style. He is sharp, elegant and funny. He can also be harsh.
1 feb 04 – Bo Reimer

Nordicom Information 1/2004
Recension: Anker Brink Lund - Den redigerende makt Nyhedsinstitutionens politiske indflydelse
De sosiale tilstander og psykologiske bindinger maktbegrepet prøver å fange inn er så mangfoldige at fenomenet unndrar seg enhver presis definisjon. Makten har tradisjonelt blitt definert i et psykologisk perspektiv - som Max Weber's 'karisma', eller i lys av herskeners ideologiske hegemoni - som i Marx' 'overbygning'. Enten utøver man makt når motparten, selv motvillig, gjør det man ønsker, eller man hersker fordi motpartene mangler forestillinger om andre alternativer enn de som tilbys. Feilen ved disse tilnærminger er at tvungen overtalelse er atypisk i et åpent marked, på den annen side er strukturell makt i storsamfunnet vanskelig å analysere ut fra nøytrale premisser siden institusjonelle endringer er vanskelig å oppdage annet enn i et historisk perspektiv.
1 feb 04 – Svennik Høyer

Nordicom Information 1/2004
Recension: Bo Mårtenson - Den televiserade ekonomin. Nyheter om statsbudgeten 1980-1995
Bo Mårtenson disputerte den femte september 2003, ni dager før svenske velgere avslo å bli del av EUs monetære union. I forkant av den svenske folkeavstemningen ble avhandlingen altså presentert i et spenningsfelt mellom nasjonal og global økonomi, mellom nasjonal og overnasjonal organisering av Sveriges økonomiske system. Avhandlingens tema var derfor svært aktuelt; fjernsynets formidling av det svenske statsbudsjettet. Gjennom denne avhandlingen er den nordiske forskningstradisjonen om TV-nyheter i endring tilført viktige innsikter. Også den internasjonale forskningen om formidling av økonominyheter har her fått et skandinavisk bidrag. Slik sett er dette et sentralt arbeid i nordisk medieforskning.
1 feb 04 – Knut Helland

Nordicom Information 1/2004
Recension: Patrik Lundell - Pressen i provinsen. Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750-1850
Idéhistorikern Patrik Lundells avhandling Pressen i provinsen. Från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750-1850, som lades fram vid Lunds universitet i slutet av 2002, ger intresseväckande bidrag till den historiskt inriktade medieforskningen i Sverige. Genom en grundlig inventering av tidningspressen i Östergötland, dess innehåll, produktionsförhållanden och sociokulturella förankring, belyser Lundell en viktig historisk period ur nya vinklar. Hans huvudsakliga ambitioner är två: att lyfta fram landsortspressens pionjärblad som aktörer i historien, och att problematisera det vedertagna sambandet mellan den så kallade moderna pressens (framför allt Aftonbladets) genombrott och etablerandet av en demokratisk offentlighet. I det följande kommer jag först att återge huvuddragen i avhandlingen, och därefter diskutera några av de problem jag funnit i framställningen.
1 feb 04 – Kristina Widestedt

Nordicom Information 1/2004
Recension: Charlotte Simonsson - Den kommunikativa utmaningen. En studie av kommunikationen mellan chef och medarbetare i en modern organisation
Charlotte Simonsson har nyligen disputerat på studien Den kommunikativa utmaningen. Den handlar om kommunikationen mellan chefer och medarbetare på en enhet på Volvo Personvagnar.
1 feb 04 – Larsåke Larsson

Nordicom Information 1/2004
Billedet som anker Metodisk inspiration til kvalitativ kommunikationsforskning
Samtaler med udgangspunkt i billeder giver forskeren mulighed for at forstå betydningdannelsens relationelle karakter. Samtidig får samtalens deltagere mulighed for at bearbejde og nytolke kollektive og individuelle erfaringer på anderledes måder, end når de kun taler sammen. Hvad er det egentlig billeder kan, som ord alene ikke formår?
1 feb 04 – Christina Hee Pedersen

Nordicom Information 1/2004
Det gode portræt af en forsker
Under læsningen af en god faglig eller skønlitterær bog har vi nok alle oplevet en stigende interesse for forfatteren. Gang på gang må vi blade tilbage til flappen af bogen for at studere portrættet af forfatteren. Jo mere involverede vi bliver i bogen, jo større bliver vores interesse for at vide mere om denne spændende person, som skriver til os. Mange af os har også oplevet at blive skuffede over, at vi ikke kunne hente nok informationer ud af billedet, enten fordi billedet var for udtryksløst, eller fordi det var af dårlig kvalitet, dvs. uskarpt, dårligt belyst, forkert beskåret, etc. Vi er også blevet mere og mere forvænte med høj billedkvalitet, og at billedet skal kommunikere det, som sproget ikke kan. Et faktum, der er svært at komme udenom, er, at portrættet, uanset sin udformning, bliver gransket af beskueren, og at denne proces foregår, uanset om det er et godt eller et dårligt billede.
1 feb 04 – Lisbeth Thorlacius

Nordicom Information 3/2003
The Challenge of Qualitative Generalisations in Communication Research
One of the questions by which we usually judge each others' research and our students' analytical skills is "what can we actually say using this piece of work?" What kinds of claims of generality are made, and how validly are these claims sustained? Valid generalisation is usually considered an important element of convincing research both in the qualitatively and the quantitatively oriented approaches to communication research (Jensen, 2002:266-68). Yet particularly among qualitatively oriented researchers, the possibility as well as the desirability of generalising beyond the particular context of data-production is sometimes questioned.
1 aug 03 – Bente Halkier

Nordicom Information 3/2003
Mediene og fremskrittet
Ideer om fremskritt Mediene har en åpenbar betydning for sosial end-ring. F.eks. har betydningen for globalisering vært et hovedtema siden Marshall McLuhan lanserte sin globale landsby i 1967, med Manuel Castells' globale nettverksamfunn som det foreløpige høydepunkt, omtalt som informasjonsalderens svar på Marx' "Das Kapital" (Castells 1996). Samtlige dramatiske omveltninger i "ekstremitetens korte århundre" fra 1914 til 1991 (Hobsbawm 1994) er knyttet til utnyttelse av mediesystemets muligheter. Lenin og Mussolini brukte partiavisen, Hitler brukte radioen, Gorbatsjov brukte glasnost. Mediene spilte imidlertid ikke noen selvstendig rolle. Det vil de heller ikke gjøre i det 21. århundres informasjonssamfunn, skal vi tro Castells. Han vegrer seg riktignok mot futurologi, men avslutter likevel sitt trebindsverk med følgende hypotese: "Cultural battles are the power battles of the Information Age. They are primarily fought in and by the media, but the media are not the power holders. Power, as the capacity to impose behavior, lies in the networks of information exchange and symbol manipulation, which relate social actors, institutions, and cultural movements, through icons, spokespersons, and intellectual amplifiers" (Castells 1998: 379). Antitesen til Castells er følgelig at mediene vil spille en selvstendig rolle som maktfaktor i informasjonsalderen.
1 aug 03 – Asle Rolland

Nordicom Information 3/2003
Media Audiences in a Russian Province
During the last 15 years of the 20th century, Russian society and media experienced a major change from a centrally planned, authoritarian and unified Soviet society to a market-based, (at least partly) democratic and fragmented society. With the collapse of the Soviet system, the former press structure with dominant national newspapers collapsed and regional newspapers became the most important part of the press. At the same time, newspaper publishing shifted from a daily (usually six times a week) to a weekly rhythm, so that in 2000 the circulation of weeklies was almost two thirds of the circulation of all newspapers (excluding newspapers published irregularly or less than once a week) (for these statistics see Pietiläinen 2002a, 124-125 and Pietiläinen 2002b, 213-217). According to many studies (Wyman 1997, 108; Resnyanskaya & Fomicheva 1999, 87-88), newspapers have also been losing their readers in the post-Soviet period, but a major part of the population continues to read not only one but usually several newspapers.
1 aug 03 – Jukka Pietiläinen

Nordicom Information 3/2003
Global Mobility and the Media Presenting Asylum Seekers as a Threat
Just after the summer holiday season had started in late June 1999, the Finnish media began reporting the numbers of Slovakian Roma asylum seekers. The public heard about Roma who were 'flooding', 'flowing', and 'mass immigrating' Finland. The Finnish government stopped the process two weeks after the media began to report by imposing a temporary visa requirement for Slovakian citizens. All together Finland received a thousand asylum seekers from Slovakia during a three week period in summer 1999. By Finnish standards this was an exceptionally high number. The media framed the Roma as 'economic refugees'. Instead of expressing this accusation explicitly the media constructed an image of a shady group of people with illegitimate reasons from more subtle details. This article identifies five key themes that were chosen to frame the story: the flood theme, the illegitimacy theme, the fortress theme, the reputation theme, and the lax policy theme. Choosing these themes the media constructed an image of asylum seekers which enter the country without true reasons, therefore they present a threat to the society as well as to its asylum and human rights policies.
1 aug 03 – Karina Horsti

Nordicom Information 3/2003
Vis mig hvem dine kilder er….. Om selvjustits og moral i dansk dagbladsjournalistik
To historier - begge fra Washington Post som er kendt for sin liberale omgang med anonyme kilder - har trukket dybe spor gennem amerikansk journalistik. Den ene og den mest kendte i Danmark er historien om Woodward og Bernstein, der ved hjælp af en anonym kilde - "Deep Throat" - afslørede Watergate skandalen.
1 aug 03 – Charlotte Wien

Nordicom Information 3/2003
Avisnyheders narrative fundament
Den omvendte pyramide eller nyhedstrekanten står ofte for skud, når dagens avisjournalistik debatteres.
1 aug 03 – Ebbe Grunwald

Nordicom Information 3/2003
Citat på första sidan Om värderingar och tillskrivning av skuld i nyheter
Nyheter förmedlar inte bara information om saker som har hänt. Utöver den rapporterande funktionen har nyheterna också en moralisk funktion: att värdera och tolka det skedda och därmed dra gränser mellan bra och dåligt, rätt och fel, gott och ont. Eftersom nyhetsrapporteringen vanligtvis gör anspråk på att förhålla sig neutral i förhållande till presenterad information, är journalisterna starkt beroende av utomstående källor och deras utsagor. Genom att pendla mellan och fläta samman journalisternas faktabeskrivningar och källornas värderingar bidrar nyheterna till att forma vår moraliska verklighet (se Nylund 2001:93).
1 aug 03 – Mats Nylund

Nordicom Information 3/2003
Publicistiska bokslut
I dag skäms jag. När vi vid årsskiftet gick ut med våra tio nyårslöften visste vi att vi var för dåliga på att bereda plats för kvinnor i spalterna. Därför lovade vi också att bidra till en mer jämställd tidning. Men vi anade inte att det skulle vara så illa. När vi i dag redovisar resultat från vårt publicistiska bokslut tvingas jag konstatera att bara 19 procent av dem som medverkar i Piteå-Tidningen är kvinnor. Det är uselt och det är skamligt. Ambitionen är tydlig. Vi vägrar acceptera ett samhälle som inte bygger på jämställdhet, därför ska vi inte heller göra en tidning som inte ger plats för kvinnorna. Vi måste bli bättre.1
1 aug 03 – Ingela Wadbring

Nordicom Information 3/2003
Narrative Machines, or, from 'Bottom to Top' Early Discourses on the Novel and Film
There is a certain tendency in the contemporary historiography of early film studies to construe modernity as a model for the textual analysis of specific, isolated moments in film history. Furthermore, film history - and other media histories - is usually studied and written within the academic boundaries of different departments. We are given the history of media according to media and communications, film studies, art history, literature and so on. Very seldom are we offered a perspective founded on an interdisciplinary or comparative approach.
1 aug 03 – John Sundholm

Nordicom Information 3/2003
Recension: Ulrika Sjögren - Screen Rites: A Study of Swedish Young People's Use and Meaning-Making of Screen-Based Media in Everyday Life
Forskningen om barn och medier är ett viktigt fält som tyvärr ofta får en undanskymd plats i undervisningen och i den allmänna diskussionen om medievetenskapen som ämne. Detta trots att det är ett fält som röner stort intresse från viktiga sociala institutioner som skola och omsorg och likaså från vanliga medborgare. En förklaring är marginaliseringen av barn och barnfenomen i samhället och i medieforskningen. Forskningen är idag mycket mer upptagen av att studera makt och samhällets makteliter än av att studera de maktlösa. I samhällets makthierarki befinner sig barnen längst ner. Att det ofta är kvinnor som har intresserat sig för frågor om barn och medier bidrar sannolikt också till forskningsfältets undanskymda roll.
1 aug 03 – Birgitta Höijer

Nordicom Information 3/2003
Signaturerna Bang, Maud och Attis avhandlas
Kristina Lundgrens avhandling Solister i mångfalden handlar om journalisterna Barbro Alving, Maud Adlercreutz och Astrid Ljungström, med utgångspunkt i 1930-talets svenska tidningsvärld.
1 aug 03 – Henrika Zilliakus-Tikkanen

Nordicom Information 1-2/2003
Hur enskilda yttranden blir stora politiska nyheter En studie av nyhetsproduktion och politikens villkor i mediesamhället
Det tillhör politikens villkor i mediesamhället att ett enda (misslyckat) yttrande framför journalisternas kameror kan bli till en större nyhet än vilka politiska beslut, handlingsprogram och reformer som helst. Det tillhör politikens särskilda sårbarhet att yttranden som inte är avsedda att bli viktiga politiska händelser, ändå kan bli det (jfr Thompson 1995). Vem minns inte näringsminister Björn Rosengrens yttrande "Norrmännen är egentligen den sista sovjetstaten"?
1 maj 03 – Mats Ekström

Nordicom Information 1-2/2003
Promises of a Healthier Future Medical Genetics on Finnish Television News 1987-2000
In the mass media, medical genetics is often represented in terms of great promises of a healthier, and therefore, 'better' future for the humankind. The public representations of genetics suggest a view where locating genes for cancer, cardio-vascular diseases, or certain behavioral characteristics, will lead to better cure for diseases. On television, the metaphors of medical genetics 'conquering the unknown' and genes as 'keys' or 'secrets of life' are backed by visual images of scientists in white lab coats conducting experiments in the laboratory with highly technical equipments. The metaphors and visual images derive from the collective imagery of medical genetics, and reconstruct this imagery over and over again (Van Dijck, 1998).
1 maj 03 – Iina Hellsten

Nordicom Information 1-2/2003
Catching the 'wired voters'? Campaigning on the Internet
By the end of the 20th century, the political parties in most modern western democracies were faced with a set of common dilemmas. As the floating voter became more of a rule than an exception, the parties - at different points of time in different countries - were forced to develop 'catch-all' strategies designed to attract voters from outside their core constituency (e.g. Bowler & Farrell, 1992; Karvonen & Rappe, 1991; Swanson & Mancini, 1996). During the same period, in Western Europe, the party organizations began to lose what strength they had left (e.g. Djupsund & Svåsand, 1990; Katz & Mair, 1994; Mair & van Biezen, 2001). This was clearly indicated by the fact that the number of party members dropped. Another important trait of development was that the parties began to lose control within the media sector (e.g. Humphreys, 1996; McQuail & Siune, 1998; Swanson & Mancini, 1996). First the amount of newspapers owned or controlled by political parties, or organizations closely linked to them, e.g. trade unions, was reduced to close to nothing by the end of the 1990s. The printed part of mass communication came to be dominated by autonomous newspapers that functioned on a clearly commercial basis. From the late 1980s onwards, the broadcasted media also lived through turmoil. The era where the national television networks were owned, or at least highly controlled by the state, and hence indirectly by the parties, came to an end and commercial networks all over Europe were allowed to enter the scene.
1 maj 03 – Göran Djupsund & Tom Carlson

Nordicom Information 1-2/2003
Følelser og en god sladderstund Nuancer i dansk journalistik om de kendte
Journalistik om de kendte og de kongelige er enormt populær i Danmark. De fire danske billedugeblade, som fokuserer på nyt om de kendte og kongelige, havde i år 2001 2,4 millioner læsere tilsammen hver uge.1 Kongestoffet især fylder også meget i andre medier og på public service tv. Da Norges kronprins Haakon giftede sig med den borgerlige Mette-Marit i august 2001 blev brylluppet dækket i 5-6 timer lange transmissioner på begge de to danske public service tv-stationer, og hele 2,6 millioner danskere fulgte begivenhederne i Oslo mod kun 1,8 millioner nordmænd.2 Interessen for de mennesker, der bliver offentlige personer gennem reality-shows som Robinson Ekspeditionen og Big Brother, er også stor. I foråret 2001 bragte de danske aviser og ugeblade 969 artikler alene om Big Brother.3
1 maj 03 – Kirsten Sparre

Nordicom Information 1-2/2003
Om journalistikken i den akademiske republik
".... the project of journalism education across the English-speaking world has not produced a professional discipline of great prestige and the field does not possess the levels of legitimacy marking schools of law, medicine, engineering, or even business"1
1 maj 03 – Jørn Henrik Petersen

Nordicom Information 1-2/2003
"The Best Cinema System in the World" The Municipal Cinema System in Norway: Historical and Comparative Perspectives
In the Norwegian context, for many years one could hear slogans like "Norway has the best cinema system in the world" and "We can see more and better films on the Norwegian cinema screens". However, we lack a substantiation of such and similar claims about the uniqueness of the municipal cinemas in Norway.
1 maj 03 – Dag Asbjørnsen & Ove Solum

Nordicom Information 1-2/2003
Kommunikasjon, IKT, medier (KIM) Innstilling om et forskningsprogram fra et utvalg nedsatt av Området for Kultur og samfunn, Norges forskningsråd
Planutvalget for programsatsingen 'Kommunikasjon, IKT, medier' (KIM) la den 6 mai. 2002 frem sin innstilling.
1 maj 03 – Knut Lundby, Kristin Braa, Kirsten Drotner, Trine Syvertsen, Bjørn Sørenssen, Jostein Håøy

Nordicom Information 1-2/2003
Intressanta tendenser i ny litteratur Om MKVs plats i forskningen om nya medier
Lievrouw, L. & S. Livingstone (red.) (2002) The Handbook of New Media: Social Shaping and Consequences of ICTs. Sage. Ilshammar, L. (2002) Offentlighetens nya rum - Teknik och politik i Sverige 1969-1999. Avhandling. Örebro universitet. Willim, R. (2002) Framtid.nu: Flyt och friktion i ett snabbt företag. Avhandling. Brutus Östlings bokförlag Symposion. Webster, F. (2002) Theories of the Information Society. Andra upplagan. Routledge.
1 maj 03 – Tobias Olsson

Nordicom Information 1-2/2003
Recension: Bo Reimer - Uppspel. Den svenska TV-sportens historia
Bo Reimer præsenterer med bogen Uppspel. Den svenska TV-sportens historia sit bidrag til det store ambitiøse svenske mediehistoriske projekt, hvor man har sat sig for at belyse de svenske ætermediers fremkomst og udvikling frem til monopolbruddet. Uppspel. Den svenska TV-sportens historia er således den 18. udgivelse fra projektet, men udvider perspektivet idet bogen behandler perioden helt frem til dækningen af Olympiske Lege i Sydney i efteråret 2000. Titlen til trods fastholder bogen dog i kapitlet om perioden efter monopolbruddet projektets oprindelige fokus på SVT og berører kun de nye konkurrenters bidrag til udvikling af TV-sporten i begrænset omfang.
1 maj 03 – Kirsten Frandsen

Nordicom Information 1-2/2003
Recension: Niels Brügger & Søren Kolstrup - Media History: Theories Methods Analysis
1990-talet avsatte stora mediehistoriska verk i samtliga nordiska länder. Dagspressens, radions och televisionens framväxt har systematiserats och tolkats. När man ser de många digra volymerna ligger tanken ibland nära till hands att historieskrivningen nu är färdig. Nu vet vi, för att ta några exempel, när den partipolitiska pressen slog igenom eller hur ljudradions nyhetssändningar växte fram - och vi kan därmed lägga historien till handlingarna och på nytt ägna oss åt nutid och nyskapande, för att anknyta till Friedrich Nietzsches kritik av historieskrivandet.1
1 maj 03 – Lennart Weibull

Nordicom Information 1-2/2003
Recension: Tom Moring & Andrea Nordqvist (red) - Svenska Medier i Finland
Svenskspråkiga medier levererar kontinuerligt nyheter, reportage, kommentarer och underhållning till cirka nio miljoner människor, varav de allra flesta bor i Sverige, eller är svenskar i förskingringen. Men en betydande minoritet på cirka 300 000 svensktalande mediekonsumenter finns i Finland, där de har ett förbluffande rikt medieutbud på sitt eget modersmål.
1 maj 03 – Tomas Andersson Odén

Nordicom Information 2-3/2002
Förord
Den 15:e Nordiska Konferensen för Medie- och Kommunikationsforskning ägde rum i Reykjavik, Island, den 11-13 augusti 2001. Värd för konferensen var de isländska medieoch kommunikationsforskarna. Drygt 330 forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samlades på Islands universitet i Reykjavik för att diskutera pågående forskning och forskningsresultat. I konferensen deltog också ett tiotal forskare från Estland, Lettland, Litauen och Ryssland.
1 jun 02 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2-3/2002
Öppningsanförande Islands president Ólafur Ragnar Grímsson Kjære konferansegjester, forskere og mediafolk
Da islendingene begynte sin selvstendighetskamp for et hundre og femti år siden, fantes ingen aviser i landet, ingen regelmessige publikasjoner som brakte nyheter eller myndighetenes budskap til folket, kun en enkel fattigslig årbok fra de islandske studentene i København, som så den demokratiske utviklingen i Europa som en liten øynasjons mulighet for å oppnå sin rett til selvstyre.
1 jun 02 – Ólafur Ragnar Grímsson

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM I Nya medier, nya möjligheter, nya samhällen? New Media, New Options, New Communities? Towards A Convergent Media and ICT Research
It is both pertinent and precise to have Iceland host a conference with the theme "new media, new options, new communities" which is also the daunting rubric under which I speak. For, as is well known Icelandic culture in many ways condenses processes of tradition and innovation. In terms of tradition, the sagas, of course, are the foundation of Norse mythology. And like Hollywood genre films and popular tv series, the sagas demonstrate a perfection of basic narrative conflicts and themes. So, the sagas also tackle essential aspects of the media, believe it or not. In saga times, runes, of course, were the primary media.
1 jun 02 – Kirsten Drotner

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM II Nya generationer - nya medier New Generations - New Media
Why another study? Indeed, why a study about studies? Any why now?
1 jun 02 – Ellen Wartella

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM II Nya generationer - nya medier A Swedish Perspective on Media Access and Use
During the last two decades of the 20th century, we have witnessed radical changes in the media world. While in the 70s traditional print and audio-visual media were still dominating, several new screen media entered the scene in the beginning of the 80s and became increasingly prevalent in people's lives. The 90s bear above all the impression of the new information and communication technologies (ICT). This development has opened the doors towards greater individual freedom and facilitated the prospects of adopting specific styles of media use to suit one's preferences and circumstances.
1 jun 02 – Ulla Johnsson-Smaragdi

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM II Nya generationer - nya medier 'More Research Needs To Be Done' Problems and Perspectives in Research on Children's Use of Interactive Media
"Does using a computer or playing video games help or hurt?" In a number of studies on children's and young people's uses of computer media, this simple dichotomy serves as a point of departure for the thesis guiding the research process, for the formulation of research questions as well as for the design of research projects1. But is it useful or actually possible - even for analytical purposes - to narrow down a complex problem to either-or questions with a built-in expectation of conclusive answers? The critical answers to these questions are obvious to me, but they are followed by other questions, the primary one being: How can we study the complex relations between a specific group of users, computer media and society and what are our purposes in doing so? In order to approximate any answers, we should consider our efforts as constituting an ongoing process and critically evaluate our epistemological as well as methodological approach as well as what we aim to reveal, explore, explain, and describe. We could commence by discussing whether there are hidden - perhaps unrealised - agendas behind our framing and design of research projects and aims for our studies, such as normative conservation of cultural, social and ideological standards or perhaps promotion of biased utopian optimistic expectations for potential benefits from using computer media. Second, we should ask ourselves how we can innovate theory and research development in a new area of media research - trying out new views, new methods, crossing borders between paradigms, traditions and methods, combining innovation with experience. * * *
1 jun 02 – Gitte Stald

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM II Nya generationer - nya medier New Generations - New Media Some Thoughts and Reflections
Thanks to Ellen Wartella for a most informative and interesting presentation. The purpose of her project is said to be "to increase our knowledge about what the new media mean to the social, intellectual and physical development of children today". Indeed an overwhelming wide and complex problem area, but I think her presentation has given all of us a lot of inspiration.
1 jun 02 – Anita Werner

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM III Mediehistoria Scandinavian Media Histories A Comparative Study Institutions, Genres and Culture in a National and Global Perspective1
It seems that Scandinavian media research over the past 10 years has finally reached a stage at which the construction of media histories has become important. There has, of course, always been a historical dimension in media studies, and some of the early studies were in fact very historic, dealing with the rise of the press and democracy. And in every Scandinavian country we have also seen a number of historical monographs on both print media and audiovisual media and film. But what we are talking about here is not just the work of individual scholars or research on single media, but the nearly simultaneous projects in all countries to construct a more coherent national media history2 with a broader coverage of all or at least important aspects of several media. The construction of a separate, national media history is a convincing sign of a mature media discipline.
1 jun 02 – Ib Bondebjerg

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM III Mediehistoria The Challenges of Media History
The Nordic peoples, creators of ancient sagas, are fond of history - and also of media history. A number of recently completed research projects have appeared in the shape of multi-volume studies of media history, projects which in other countries probably would have ended up being published as monographs. It is not easy to explain this particular Nordic love for large-scale series. Maybe it has something to do with the size of these countries - maybe small nations harbour favourable conditions for overview and transparency, leading them to prefer grand, national syntheties rather than single-volumed studies.
1 jun 02 – Hans Fredrik Dahl

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM III Mediehistoria The Logic and Practice of Writing Journalism History Some Thoughts on the Future of Research on Media History
"Does Media History have a future?" Two Norwegian media researchers posed the question in a monograph from the Norwegian Association of Media Researchers over a decade ago (Myrstad & Rasmussen 1990:1). In the ensuing years it turned out that historical research on the media most definitely did have a future, not least in the Nordic countries. Major programmes of historical research have since been launched and completed in Norway, Denmark, Sweden and Finland, and Media History workshops continue to draw large numbers of participants at Nordic media research conferences.
1 jun 02 – Monika Djerf-Pierre

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM III Mediehistoria From Media History to Communication History Three Comparative Perspectives on the Study of Culture
Looking Back Most of the Nordic countries today can boast national histories about most media (for overview, see Bondebjerg, this issue). The available histories allow the authors and the field as such to look back as well as ahead, asking not only 'how well did we do?', but also 'how should we write the second editions?', and even 'will there be such a thing as "media histories," say, 20 years from now'? My presentation focuses on questions concerning such future perspectives (for a review of past research and a research agenda, see Jensen, 1998, 1999a). My argument suggests that if media and communication studies, as a field, do really well, we will not have to write second editions of our media histories, but can turn to the writing of communication histories. In doing so, we may also advance the interdisciplinary and inclusive study of culture.
1 jun 02 – Klaus Bruhn Jensen

Nordicom Information 2-3/2002
PLENUM III Mediehistoria Media History Becomes Communication History - Or Cultural History?
During the Nordic Conference on Media and Communication Research in 1995 in Helsingør, Denmark, a group of researchers sat together to discuss what they should do collectively to continue the work started by various national press history and broadcasting history projects. In 1995, some project results, most notably the Finnish press history project, were already available in book form, quite a few were in progress, while some were just being planned. The most notable project in the last-mentioned category was the Swedish press history project, which, at the time of completion of this piece, had published its four-volume final product. The most recent of the national projects, the Norwegian press history, was probably no more than vague ideas at that time, but is now in progress.
1 jun 02 – Raimo Salokangas

Nordicom Information 1/2002
Journalistiske og kommersielle nyhetsverdier Nyhetsbedrifter som institusjonsforvaltere og markedsaktører
Hvorfor blir enkelte begivenheter gitt stor plass i aviser og andre nyhetsmedier, mens andre hendelser ignoreres? Hvorfor blir enkelte artikler slått opp som en "sidetopp", mens andre saker blir omtalt i notiser? Hvilke faktorer forklarer hva som blir bedømt som nyhetsverdig av en redaksjon? Slike spørsmål blir ofte, både blant medieforskere og journalister, besvart med en henvisning til journalistiske nyhetsverdier eller nyhetskriterier, noen av disse er normativt fundert, andre mer pragmatiske og beskrivende. Jeg vil i denne artikkelen argumentere for at redaksjonelle prioriteringer ikke kan analyseres som "rent journalistiske", de må i stedet vurderes som forsøk på å forene journalistiske nor-mer og publisistiske mål, med forretningsnormer og markedsmål.
1 feb 02 – Sigurd Allern

Nordicom Information 1/2002
Den redigerende makt Redaktørrollen i historisk perspektiv
Redaktørrollen er en demokratisk nøkkelrolle. Redaktøren er en ytringsfrihetens forvalter i den offentlige meningsdannelse. Redaktøren står i et spenningsfelt mellom demokrati og marked. Redaktørrollen gir makt og rollen er under press.
1 feb 02 – Martin Eide

Nordicom Information 1/2002
Evaluation of Public Spokespersons
…but when I was speaking in America, they told me that there were 105 million TV sets in America ... It is a strange feeling to speak to millions of people. I think one feels it. There is something strange about television, very odd, also in another way. They told me over there that television is dangerous, it gives you away, you can't hide your true nature, appearing on television. They said that McCarthy, then a very popular person, was ruined in one or two days, after appearing on television. People did not believe him, or they did not trust him any more…. In general, people who appeared on television over there were kind of "waterproof". (Quotation from radio interview with Karen Blixen, 1955)
1 feb 02 – Flemming Hansen & Christian Kock

Nordicom Information 1/2002
Journalister - allmänhetens företrädare?
Det finns bland journalister en grundläggande självuppfattning att man är allmänhetens företrädare. Det är i allmänhetens tjänst som man granskar makthavare och sprider information. Det är på medborgarnas uppdrag man rapporterar om EUtoppmöten eller gräver i offentliga arkiv efter missbruk av offentliga medel. Även om journalisterna själva är fullt medvetna om att idealen att granska och informera inte alltid går att uppfylla finns en grundmurad uppfattning att allmänhetens intressen är grunden för det journalistiska uppdraget.
1 feb 02 – Bengt Johansson

Nordicom Information 1/2002
Kvinnokamp på nyhetsplats år 1906 Om offentlighetens spaltformade dimensioner
En läkarskandal med följande kvinnoaktion och en namninsamling i kampen för kvinnors rösträtt - det är exempel på inslag i kvinnokampen som bevakades av dagspressen i Stockholm år 1906.1 Händelserna och nyhetsbevakningen som diskuteras i denna artikel uppfyller i traditionell mening ett grundkrav för att anses vara offentliga: de utspelade sig i offentligheten och de bevakades av dagspressen.2 Kan en omläsning av bevakningen av dessa händelser säga oss något nytt om kvinnor och offentlighet?
1 feb 02 – Birgitta Ney

Nordicom Information 1/2002
Links with the Past Reading News from PDA and Comparing It to Other Media
All types of mobile technologies are fast becoming ubiquitous. Furthermore, new forms of these are being continuously developed worldwide. Cellular phones are already an established technology everywhere in the developed world. The number of WAP (wireless application protocol) phones is also increasing. In addition, a small-sized portable computer has been developed. So-called handheld computers or PDA (personal digital assistant) devices can be seen in regular use nowadays. Moreover, PDAs are becoming more multifunctional and acquiring new properties due to new developments. The number of handheld computers has been predicted to increase fast. In the next few years, handheld computers have been forecast to be as general as conventional computers (Albers, 2000).
1 feb 02 – Pekka Isotalus, Anni Palosaari & Hanni Muukkonen

Nordicom Information 1/2002
Computerspil i børneperspektiv Børn og medievold i ny belysning
I løbet af relativ få år er computerspil blevet en af de mest populære fritidsaktiviteter blandt børn, og det har naturligt ført til, at der stilles en række spørgsmål til deres indflydelse på børn. Som hovedregel stilles disse spørgsmål ud fra en bekymring for spillenes negative påvirkning af børns adfærd, herunder påvirkningen af deres sociale samvær og legekultur. Bekymringen retter sig ikke mindst mod det faktum, at computerspil, der indeholder voldelige elementer, hører til de mest populære.
1 feb 02 – Carsten Jessen & Birgitte Holm Sørensen

Nordicom Information 1/2002
Recension: Den svenska pressens historia
Sannsynligvis er mange trekk i pressens utvikling temmelig like fra land til land i den industrialiserte og demokratiske verden. Og det som særlig er likt i utviklingen - om vi sammenlikner kryssnasjonalt - er de teknologiske og økonomiske sidene ved utviklingen. Det som gjør pressen nasjonalt interessant er hvordan teknologien og dens potensial for å skape en utvidet offentlighet utnyttes innen de historisk gitte kulturmønstre. I dette møtet oppstår etter hvert en journalistisk tradisjon som er vel verd å analysere. Pressehistorien gir også en rekke eksempler på kampen om markedsdominans og politisk innflytelse med tekniske, økonomiske og journalistiske virkemidler.
1 feb 02 – Svennik Høyer

Nordicom Information 1/2002
Recension: Monica Djerf-Pierre & Lennart Weibull - Spegla, granska tolka. Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet
Ett forskningsprojekt om etermediernas svenska historia, har fullbordats genom tre sammanfattande volymer: Kampen om monopolet av Stig Hadenius, Finrummet och lekstugan av Dag Nordmark samt Spegla, granska och tolka av Monica Djerf-Pierre och Lennart Weibull.
1 feb 02 – Madeleine Kleberg

Nordicom Information 1/2002
Recension: André Jansson - Image Culture: Media, Consumption and Everyday Life in Reflexive Modernity
Under sommaren 2001 presenterade Malmö konstmuseum utställningen Shifte: postmodernismens genombrott i Sverige. Yuppieerans och det ekonomiska krismedvetandets konst letades upp i och hämtades ut ur de vrår och skrymslen, som hyser 80-talets konstskatter. Postmodernistiska drag som dekonstruktion, representation och hybridisering fanns väl att känna igen, och hade man glömt hur passé de blivit, blev man snabbt påmind igen.
1 feb 02 – Tobias Olsson

Nordicom Information 1/2002
Recension: Anders Åberg - TABU. Filmaren Vilgot Sjöman
Tre begrepp återkommer i Anders Åbergs doktorsavhandling om filmaren Vilgot Sjöman: Tabu, auteur och konst. Tabu kan definieras på två sätt: helig och okränkbar, men även som förbud. Auteur är som begrepp inte lika lätt att förklara, då ordet har flera relationsberoende innebörder. Dels innehåller det en intrapsykologisk komponent, vilken omfattar en filmskapares sätt att uttrycka sin egenart som regissör, dels en innehållsstrukturell komponent, som avser upprepning av ämnen och berättarstil och dels en socialpolitisk komponent, som beror på tidsavstånd, rumsgeografi och existentiell samhällsetik. Substantivet filmkonst är inte heller detta kristallklart som begrepp. Också här spelar kultur- och tidsolikheter en betydande roll vid begreppets terminologiska avgränsning och vid dess implementering i samhället. Om vi definierar begreppet filmkonst innehåller ordet tre ovillkorliga estetiska krav; komplexitet, intensitet och enhetlighet.1
1 feb 02 – Kaj Wickbom

Nordicom Information 3-4/2001
European Media, Cultural Integration and Globalisation Reflections on the ESF-programme Changing Media - Changing Europe
European integration and European cooperation are already very high on the political agenda in most European countries. No matter what we think and feel about the EU, the European question is already deeply imbedded in our public life, in our media culture and in our everyday life. The strong emotional reactions for and against questions of European integration and culture and to the processes of globalisation as such, are, however, an indication of one of the problems facing cultural and social globalisation and European integration. We do witness an overall process of homogenisation on different levels, but there is also an underlying differentiation and regionalisation within the national cultures which are undergoing globalisation and European integration.
1 okt 01 – Ib Bondebjerg

Nordicom Information 3-4/2001
Bingolotto Produkter, varor, värden i kommersiell TV
Det nordiska medielandskapets omvandling sedan det sena 1980-talet har inneburit starkt förändrade förutsättningar för mediernas organiserande, utbudsstrukturer och produktionspraktiker. De förändrade produktionsbetingelser som följt på avregleringen av de tidigare monopolen av etermedierna, de därpå följande omvandlingarna i de organisatoriska strukturerna i medieföretagen (och i medielandskapet generellt), följt av ett successivt ökande utbud, och de kulturella och samhälleliga effekter som kan kopplas till detta, framstår som viktiga områden för medieforskningen att ta sig an.
1 okt 01 – Göran Bolin

Nordicom Information 3-4/2001
Från "högkyrka" till "egojournalistik" Rockkritiken i Sverige
I dag, då rockeran med sin kanon av 'white self-destructive boys' (Nick Kent) mer eller mindre tillhör det förflutna, kan man fråga sig hur de grandiosa estetiska, sociala och politiska förväntningar som omgav rocken kunde väckas av en form för populärkultur. De möjliga svaren är många, och denna artikel vill bara uppehålla sig vid ett av dem. Den baserar sig på en forskningsrapport (Lindberg & al 2000), som granskar hur rockkritiken har bidragit till att konstruera rock som en form av "seriös" musik och på köpet själv blivit en "legitim" kulturyttring i Bourdieus mening.1
1 okt 01 – Ulf Lindberg

Nordicom Information 3-4/2001
Reality and Finnish TV Criticism
This article examines realism conceptions in Finnish TV criticism. The analysis concentrates on journalistic evaluations of long and middle-length serial dramas in TV2 (YLE) between 1961-1996. The intention is to analyze in detail in what ways journalistic television criticism has seen as important or less important the fact that series in one way or another participate in reality. The article starts with conceptualization of 'realisms' and continues by considering the substance of journalistic television critique, and its special characteristics.
1 okt 01 – Iiris Ruoho

Nordicom Information 3-4/2001
In the Beginning Was the Experience
The Experimental Reception Studies The tradition of media reception studies is primarily based on qualitative methods in which the informants are interviewed about their experiences and interpretations of the media or program investigated (Schrøder 2001). Their words are seen as the track to the conscious and unconscious experience from viewing, seeing or reading a media product in a naturalistic setting open for subjective interpretations.
1 okt 01 – Lisa Gjedde och Bruno Ingemann

Nordicom Information 3-4/2001
Discursive Discrimination and Its Expressions1
The preservation and improvement of the human race is of course an important state interest. The existence of a large number of physically and psychologically inferior individuals is a burden to society in more than one respect.
1 okt 01 – Kristina Boréus

Nordicom Information 3-4/2001
Piger i det nye medielandskab
Hvad enten børn bor i Danmark, Spanien, USA eller et andet sted på kloden, går de til den nye me-die- og kommunikationskultur med samme nysgerrighed og evne til at håndtere den. Børne- og ungdomskulturen er i dag global hvad angår medieområdet, og stort set de samme mønstre gør sig gældende for børn og unge overalt i verden under forudsætning af, at de har adgang til teknologien.
1 okt 01 – Birgitte Tufte

Nordicom Information 3-4/2001
Barn och TV-reklam Forskningen 1994-2000
I Sverige, liksom i Norge, är det förbjudet att rikta TV-reklam direkt till barn. Det svenska förbudet innebär i korthet att TV-reklam inte får utformas med syfte att fånga uppmärksamheten hos barn under 12 år. Vidare får reklam överhuvudtaget inte sändas i direkt anslutning till barnprogram, dvs. varken före, efter eller under pauser i programmen. Detta förbud gäller emellertid idag enbart TV-kanaler som sänder från Sverige och för kanaler som sänder från andra länder gäller, enligt en dom i EGdomstolen, sändarlandets regler.
1 okt 01 – Gunilla Jarlbro

Nordicom Information 3-4/2001
PR-industrin, lobbyisterna och demokratin
Allt fler organisationer försöker att påverka olika aktörer, intressenter och publiker genom att ta hjälp av PR- och lobbykonsulter. Den svenska PRindustrin utvidgar sin verksamhet på alla fronter, en utveckling som inte endast är giltig för svenska förhållanden. Den brittiske forskaren Davis (2000:41) pekar exempelvis på samma utveckling för PR-industrin i England, som är dominerande i Europa, bland annat då det gäller "(...) the involvement of professional public relations in the political sphere".
1 okt 01 – Sara Dalfelt & Jesper Falkheimer

Nordicom Information 3-4/2001
Norsk barn-tv-forskning i frontlinjen
Barns förhållande till TV har alltid varit ett känsligt och omdebatterat ämne som inspirerat till att ett omfattande forskningsområde utvecklats. Denna bild bekräftas exempelvis av historiska analyser av den amerikanska barnmedieforskningen. Forskningsfrågorna har styrts av den debatt om mediets verkningar som förts och den dominerande forskningsparadigmen har därför blivit att tonvikten lagts på att studera påverkan och effekter (Wartella & Reeves, 1985).
1 okt 01 – Ingegerd Rydin & Christa Lykke Christensen

Nordicom Information 3-4/2001
Recension: Bengt Larsson - Bankkrisen, medierna och politiken: offentliga tolkningar och reaktioner på 90-talets bankkris.
Ämnet för avhandlingen, skriver Bengt Larsson, är relationen mellan det ekonomiska systemet och samhället i övrigt och den kan därför sägas placera in sig i den klassiska sociologiska traditionen. Den är samtidigt kultursociologisk och diskursanalytisk, med en inriktning som vuxit sig stark vid göteborgssociologen under det senaste decenniet. I fokus står 1990-talets bankkris och hur den verkade i samhället och i politiken. För det första ställs frågor om hur "krisen" definierades. Hur uttolkades den i offentligheten? Hur inramades problembilder, orsaker, åtgärder utifrån skilda teoretiska och politiska perspektiv? För det andra gäller det reaktioner och styrningsförsök. Vilka var reaktionerna inom olika offentligheter och institutioner och hur försökte samhället och olika grupperingar styra ekonomin och kreditmarknaden med opinionsmässiga, politiskt-administrativa och rättsliga medel? Dessa övergripande frågor svarar mot avhandlingens två huvuddelar. Bland inspirationskällorna återfinns några av vår tids mest uppburna samhällsteoretiker. Materialet består av en stor mängd tidningstexter, mest ledare och debattmaterial, men också av utredningsmaterial, riksdagstryck, enkäter och sekundärdata.
1 okt 01 – Jan Ekecrantz

Nordicom Information 2/2001
Reflections on Public Discussion in the Mass Media
Normative reflections upon democracy and the media have emphasized again and again that, in order to function properly, modern democracies require the media to provide "the means whereby the public debate" underpinning these societies "can take place" (Oreja et al. 1998: 9). Beetham and Boyle (1995: 13) think, for example, that the main task of the media, in addition to their 'watchdog' role, is their role as a forum for public debate whereby they also serve "the expression of public opinion to the government". According to Nordenstreng (1997: 18), in Scandinavian countries the "current 'functions' of the media" have been condensed into information function, critique function and forum function, the last one involving the media "to provide the representatives of different views the opportunity for publicity".
1 jun 01 – Veikko Pietilä

Nordicom Information 2/2001
The Genealogy of News Researching Journalistic Food-Chains
The number of original journalism studies is growing slowly in spite of the fact that this field of research may indeed offer valuable insights into matters neglected by traditional mass media researchers. The limited amount of studies closely related to practical journalism is primarily due to scepticism among practitioners of the trade. Journalists resent being researched, and the understandable resentment makes data collection difficult for researchers
1 jun 01 – Anker Brink Lund

Nordicom Information 2/2001
Popularisers, Interpreters, Advocates, Managers and Critics Framing Science and Scientists in the Media
Science journalism and - more broadly - science in the media has often been defined in terms of popularisation and diffusion of scientific knowledge. Science journalism is about translating scientific knowledge to lay audiences and about the public role of scientists as popularisers, educators or experts. According to this view media coverage of science is often defined and studied in terms of 'inaccuracy', 'distortion', 'miscommunication' or 'bias'.
1 jun 01 – Esa Väliverronen

Nordicom Information 2/2001
Media och socialt arbete En explorativ studie av mediarapporteringen som påverkansfaktor inom socialtjänsten i Sverige och England
Publiciteten i media tycks spela en central roll i skandaliseringen av offentliga verksamheter. När barn skadas eller dödas trots att socialtjänsten har kontakt med familjen blir publiciteten i media omfattande. Rapporteringen och skandaliseringen kan utlösa en krisreaktion inom den verksamhet som berörs och sprida sig som ringar på vattnet till andra liknande verksamheter. Den byråkratiska krisen kan leda till förändringar av rutiner och arbetsmetoder. Media är även en arena klienter eller intressegrupper missnöjda med socialtjänstens verksamhet ibland väljer att agera på för att åstadkomma en förändring av socialtjänstens verksamhetsutövning. I England har socialt arbete varit mer skandalomsusat än i Sverige.
1 jun 01 – Elinor Brunnberg

Nordicom Information 2/2001
Konvergens som strategi
Den framvoksende konvergens mellom kringkasting, telekommunikasjon og informasjonsteknologi er den viktigste grunnen til å føre mediekonsentrasjon opp på den politiske dagsorden i dag. Sentrale bøker på området har derfor titler som Media Ownership and Control in the age of convergence (MacLeod 1996), og Media Policy: Convergence, Concentration & Commerce (McQuail and Siune 1998). Muliggjort av teknologiske gjennombrudd og politisk deregulering på slutten av det 20. århundre, utfordrer denne utviklingen nå de sentrale verdier som vi ønsker at våre mediesystemer skal realisere, som ytrings- og informasjonsfriheten.
1 jun 01 – Asle Rolland

Nordicom Information 2/2001
Development of Media Research in Estonia
Regular empirical media research began in Estonia in 1965. The mid-1960s was the period of the birth of empirical social sciences in general in Estonia. Although some successful and influential attempts of empirical social research were made in the late 1920s and 1930s, the tradition of regular research was not established before World War II.
1 jun 01 – Peeter Vihalemm

Nordicom Information 2/2001
Organisationskommunikation Ett forskningsfält på framväxt
Var finns de svenska medie- och kommunikationsforskarna som forskar i organisationskommunikation? Ja, anmärkningsvärt nog verkar dessa personer fortfarande lysa med sin frånvaro. Detta tycker vi är märkligt av en rad anledningar.
1 jun 01 – Sara Dalfelt, Mats Heide & Charlotte Simonsson

Nordicom Information 2/2001
Aktuellt forskningsprojekt Relations among Media Economics, Content, and Diversity
The relationships among economics, content, and diversity are being explored in a large-scale Finnish project conducted by researchers at a consortium of universities and research centres. The three-year project is exploring how changes in Finnish media structure during the second half of the twentieth century affected strategic and operational choices of media firms and how the choices altered the content provided.
1 jun 01 – Robert G. Picard

Nordicom Information 2/2001
Aktuellt forskningsprojekt Moraliska utspel i medier En presentation av ett forskningsprojekt
Nyhetsjournalistiken är helt beroende av sina källor och deras utsagor. Men hur används dessa utsagor av journalisterna? Hur förvandlas ett "svar" i en intervju till ett "ställningstagande" i en nyhet? Och hur blir utsagorna inramade? Ett budskap flyttas från en kontext till en annan. Är det fortfarande samma budskap?
1 jun 01 – Mats Nylund

Nordicom Information 2/2001
Recension: Mats Ekström & Larsåke Larsson (red.) - Metoder i kommunikationsvetenskap
Boken Metoder i kommunikationsvetenskap utgör något så ovanligt som en sammanhållen och ämnesspecifik metodbok för medie-och kommunikationsvetenskapen. Liksom andra internationella föregångare tar boken upp ett flertal metoder som används för att studera medierad och mellanmänsklig kommunikation, fast här på svenska och med tillämningar och erfarenheter som inte finns beskrivna i den internationella litteraturen. Men bo-ken är kanske framförallt ovanlig så till vida att den är ett försök till en allmän orientering i inte mindre än tolv forskningsmetoder genom att utgå från den forskningspraktik och undervisning som bedrivs inom det svenska ämnesområdet. I det följande ska jag kort referera boken och kommentera innehållet med betoning på den pedagogiska ansatsen. Men först ska jag tolka boken som ett (sam-) tidsdokument.
1 jun 01 – Daniel Persson Thunqvist

Nordicom Information 1/2001
Beyond the Pioneer Days! - Where is Reception Research Going?1 Cross-Fertilization of Paradigms: A Synthesizing Approach to Qualitative Audience Research
In the fall of 1997 a poster campaign was launched in all commuter train stations in the Greater Copenhagen area to inform people that it was possible to take a bicycle on the trains. The dominant element of the poster is a big photograph of a young man, tonsured and wearing a leather jacket, and with a pleased smile on his face. He is sitting in a train next to a bicycle and with a basket on his lap.
1 feb 01 – Kim Christian Schrøder

Nordicom Information 1/2001
Nærhedens nyheder
Nærhedsbegrebet, som senere er blevet vældig moderne i al nyhedsformidling, fik vi i dåbsgave. Jens Gaardbo, TV2's nyhedschef.1
1 feb 01 – Stig Hjarvard

Nordicom Information 1/2001
Recension: Jørgen Poulsen - Kultur og betydning. Kommunikation som kulturel og social praksis
Idag verkar vi alla vara mer eller mindre konstruktionister - detta perspektiv tycks inte vara särskilt kontroversiellt längre. Vi pratar mycket om hur människan producerar sin sociala verklighet i stor utsträckning genom att tillföra betydelse till det hon erfar. Att 'skapa betydelse' har alltså blivit en helt vanlig fras inom den akademiska forskningen, inte minst inom medie- och kommunikationsvetenskap. Vi använder begrepp som 'betydelse', 'mening', 'konstruktion' ofta, och vi (tror att vi) vet ungefär vad vi syftar till. Men när vi verkligen börjar att titta noggrant på vad det innebär, vilka processer de inbegriper, vilka svåra empiriska dimensioner de syftar till, konfronteras vi snabbt med en utmanande komplexitet.
1 feb 01 – Peter Dahlgren

Nordicom Information 3-4/2000
Från FSMKs symposium 2000 Towards the Really Useful Media Researcher?
In this article1 I want to raise some questions about the 'useful' media researcher and about 'useful' media research. Perhaps it is difficult to talk about the 'useful' in respect of academic work without a touch of irony entering in and, indeed, part of what I say will have an ironic edge to it. However, I think that there are some really quite serious questions of 'use' now being asked about media research and I believe it is important that media researchers themselves become more active in raising them and exploring them, partly to be better prepared to defend their current practice and partly to be able to improve on this practice. I am inevitably basing my comments here on my experiences in Britain, but I suggest that they have wider implications.
1 sep 00 – John Corner

Nordicom Information 3-4/2000
Radio som ritual Et approach til radiobrug i hverdagen
Radioen er det største medium! I hvert fald i Danmark og ud fra en kvantitativ betragtning. 85% af alle danskere over 12 år bruger radioen hver dag, og hver dansker har gennemsnitlig tændt for radioen i over 3 timer1. Men selv om radioen bruges af mange og i lang tid, så fylder radioen paradoksalt nok ikke særlig meget i radiobrugernes bevidsthed. Radioen er et såkaldt "sekundært" medium. Radioen kører i baggrunden mens man laver alt muligt andet (arbejder, spiser, vasker op, kører bil o.s.v.). Radioen "er der bare", et ligeså regelmæssig og naturlig fænomen i hverdagen som elektrisk lys, vand i vandhanen, telefoner, trafiksignaler o.s.v. Noget man nor-malt hverken snakker om eller skænker særlig mange tanker i hverdagen. Kun når det til stor irritation går i stykker eller ikke er der.
1 sep 00 – Bent Steeg Larsen

Nordicom Information 3-4/2000
Konflikt eller kuriosa? Om representasjon av den samiske minoriteten i majoritetsmediene i Norge
Spørsmålet om hvordan nyhetsmediene representerer minoriteter og sosiale grupper som ikke hører til blant samfunnets eliter, har lenge vært sentralt i medievitenskapen. Det er finnes flere studier av representasjon av etniske og kulturelle minoriteter i majoritetsmedier (se f.eks. Husband 1994, Brune 1998, Mo 1999), og det er et generelt funn at minoriteter underrepresenteres, men også marginaliseres på flere andre måter. Disse funnene danner utgangspunkt for spørsmålene som blir stilt i denne artikkelen.
1 sep 00 – Eli Skogerbø

Nordicom Information 3-4/2000
Tron kan förflytta berg Tredjepersons-effekter och politisk kommunikation
Frågan om mediernas effekter brukar bli aktuell när samhällsfrågor tas upp till debatt. Vare sig det rör sig om effekter av videovåld eller politikers uppgång och fall riktas blickarna - oftast kritiskt - mot medierna. Mediernas makt att påverka människor verkar närmast ses som självklar i den allmänna debatten. Kanske till viss del beroende på att medierna och framförallt mediernas innehåll är konkret och därför lätt att kritisera, till skillnad från andra processer och strukturer i samhället.
1 sep 00 – Bengt Johansson

Nordicom Information 3-4/2000
Økonomiske egenskaper ved sport som programvare
"Good afternoon, ladies and gentlemen. Welcome to the first telecast of a sporting event. I'm not sure what it is we're doing here, but I certainly hope it turns out well for you people who are watching." - Bill Stern, da han annonserte en baseball kamp mellom Columbia og Princeton universitetene i USA i 1939.1
1 sep 00 – Terje Gaustad

Nordicom Information 3-4/2000
Hypernyheter og koherens
Denne artikkelen tar for seg en massemedial tekstsjanger som i dag knapt finnes, men som innen få år kan være av vesentlig betydning. Den handler om hypernyheter, det vil si nyheter skrevet, strukturert og distribuert som hypertekster. Det internettbaserte hypertekstsystemet World Wide Web har gjennom de siste åra utviklet seg til å bli en betydningsfull nyhetskanal, i Norge som i store deler av verden for øvrig1. Når hypernyhetene likevel stort sett er uteblitt, er en vesentlig årsak knyttet til spørsmålet om koherens, den indre logiske sammenhengen man forventer å finne i en teksbasert fremstilling av et saksforhold. Tekstuell koherens blir vanligvis forbundet med en lineær sekvensialisering av tekstens elementer. Om man skal redefinere nyheten for et medium som inviterer til en ikkelineær tekststruktur, hvordan kan man da ivareta leserens behov for en logisk linje gjennom stoffet?
1 sep 00 – Martin Engebretsen

Nordicom Information 3-4/2000
Europæiske visioner Eurofiction: et forskningssamarbejde
I 1999 udsendte en fransk mediesociolog en efterlysning i forbindelse med et større europæisk forskningsprojekt. Den efterlyste var "TV-fiktion med europæisk identitet". Medieforskere i Danmark, Grækenland, Holland, Italien, Storbritannien lagde hovederne i blød, men måtte svare, at man savnede et signalement af den efterlyste, og at vedkommende formodentlig flakkede om på et ukendt sted, måske endda i utilregnelig sindstilstand. Den mest fælleseuropæiske leverandør af brændstof til identitetsfremstilling og dialog, man kunne komme i tanker om, var det europæiske Melodi Grand Prix. Her gælder den særlige lov, at man skal iscenesætte sin nationale egenart på en måde, der vinder genklang i så store dele af Europa som muligt.
1 sep 00 – Gunhild Agger

Nordicom Information 3-4/2000
Recension: Karl Erik Rosengren - Communication: An Introduction
At a time when several of the founders of European media and communication research are retiring, at least from their formal academic positions, it is encouraging to still encounter them as active contributors to the field at conferences and through publications. Their original conceptions of where the field should move, and their current perceptions of where it is, in fact, moving, are of evident interest to its second generation of researchers.
1 sep 00 – Klaus Bruhn Jensen

Nordicom Information 3-4/2000
Recension: Ib Bondebjerg & Helle Kannik Haastrup (eds.) - Intertextuality and Visual Media Sekvens. Årbok for Film- og Medievidenskab
Lokale skriftserier når sjelden ut til særlig mange lesere. Både distribusjon, varierende kvalitet og språk medvirker til det. I mange tilfeller er det synd. I løpet av det siste tiåret har Sekvens, den årlige skriftserier fra Institut for Film & Medievidenskab i København, etablert seg som en av de skriftserier man ser fram til med forventning. Tematisk kretser utgivelsene rimelig nok rundt audiovisuelle medier, men med atskillig bredde i perspektiver og materiale både innenfor den enkelte utgivelse og mellom dem. De siste årene har instituttet åpenbart tilstrebet å konsentrere hver utgivelse rundt et avgrenset tema - fortelleteori og nor-disk fjernsynshistorie i 1994, filmhistorie i 1995/ 96, billedestetikk i 1997, og audiovisuell medier i forandring i 1998. Fjorårets utgivelse føyer seg inn i dette mønsteret.
1 sep 00 – Leif Ove Larsen

Nordicom Information 3-4/2000
Recension: Jette Forchhammer - Børn med tv
TV introducerades på Färöarna så sent som 1979 men sändes då av privata föreningar - offentlig TV introducerades inte förrän 1984. Boken Børn med tv är en rapport som redovisar resultaten av två komparativa tvärsnittsundersökningar genomförda med 8-14-åringar på Färöarna före den nationella TVns införande 1981 respektive elva år senare, 1992. Stöd till undersökningarna har givits av Statens Samfundsvidenskabelige Forskningsråd, Nordiska Ministerrådet, Dansk-Fœrøsk Kulturfond och Statens Humanistiske Forskningsråd.
1 sep 00 – Cecilia von Feilitzen

Nordicom Information 2/2000
Förord
Den 14:e Nordiska Konferensen för Medie- och Kommunikationsforskning ägde rum i Kungälv, Sverige, den 14-17 augusti 1999, i ett strålande sommarväder. Värd för konferensen var Föreningen för svensk medie- och kommunikationsforskning (FSMK). Drygt 350 forskare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samlades vid Nordiska Folkhögskolan i Kungälv för att diskutera pågående forskning och forskningsresultat. I konferensen deltog också ett tiotal forskare från de baltiska staterna - Estland, Lettland och Litauen. Även en mindre rysk forskningsgrupp från St Petersburg fanns med under konferensdagarna.
1 jun 00 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2000
PLENUM I Var ligger forskningsfronten? Ett internationellt perspektiv On the Cutting Edge, or Otherwise, of Media and Communication Research
Research at the forefront, new fields for research, the cutting edge? Given this rather ambitious and possibly grandiose brief, I began by asking around among my colleagues for their views, I kept my ears open at the recent ICA in San Francisco, so as to listen out for the new ideas in the air before they reached the always-delayed publication stage, and I scanned recent issues of the media and communication journals. But while the ICA was full of interesting ideas and people, I did not detect any major new orientations. Similarly, my colleagues looked rather blank when asked for the cutting edge in media research. And the journals are, by and large, publishing the same kinds of articles on the same kinds of subjects as they always do.
1 jun 00 – Sonia Livingstone

Nordicom Information 2/2000
PLENUM I Var ligger forskningsfronten? Ett internationellt perspektiv Searching for Landmarks at the Forefront of Media Research
Identifying innovative and commanding work that directs or redirects research and scholarship in communication studies is more difficult than for many other areas. This is so, I maintain, precisely because ours is not a discipline. Those of us who prefer the concept of a "field" to describe the broad focus of our efforts use the term in two ways. One is the common usage, the conventional sense of an area of study. The other, the one I prefer, is more metaphorical. Used in this sense our activity can be described as attempts to make our way across broad expanses.
1 jun 00 – Horace Newcomb

Nordicom Information 2/2000
PLENUM I Var ligger forskningsfronten? Ett internationellt perspektiv On the Edge A Meta-Analysis of the State of Media and Communication Research
In 1983, the Journal of Communication published its now famous theme issue, entitled 'Ferment in the Field,' which took stock of approximately three decades of media and communication studies, and outlined an agenda for further research. One of the contributions summed up a skeptical position in its title: "What Ferment?" (de Sola Pool, 1983). The author, Ithiel de Sola Pool, went further:
1 jun 00 – Klaus Bruhn Jensen

Nordicom Information 2/2000
PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning Media Research Cutting Edges All Quiet on the Nordic Front?
Massmediaforskaren forskade fram att av massmedia tyckte högertidningar mest om högern medan vänstersynpunkter framfördes oftast av vänstertidningar, vilket blev klarlagt med siffror och ståtliga kurvor i tabell på tabell. Allas vår tanke om saken, som endast var grundad på lös förmodan, har därmed förvandlats till vetenskapligt vetande.1 (H, Dagsvers i DN)
1 jun 00 – Anker Brink Lund

Nordicom Information 2/2000
PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning The Future of Nordic Media and Communication Studies The End of Splendid Isolation?
My first reaction, after accepting the invitation to attend the panel on the future of Nordic media and communication studies in Kungälv, was sheer panic: how could I possibly present Finland there? Although I am a Finn and have been a member of the Finnish community of media and communication researchers for two decades, I have done little research on Finnish national media, but on foreign media instead, including post-communist countries. Even further, I am about to become an expatriot who has voluntarily decided to become the Other by not living in her home country, but in the UK instead.
1 jun 00 – Terhi Rantanen

Nordicom Information 2/2000
PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning Kulturkognitiva perspektiv - den tänkande människan
"I believe that cognitive psychology provides one of the main sources of insight for explaining culture" skriver antropologen Dan Sperber (1996:3). "A culture is best conceived as a very large and heterogeneous collection of models or what psychologists sometimes call schemas", skriver en annan antropolog, Bradd Shore (1996:44). Och det finns flera antropologer än de här som anammat kognitiva perspektiv i sina analyser av och teorier om människor och kulturer, som har tagit kognitiv teori till hjälp i sitt intresse för mänskliga idéer, tankar och föreställningar som kulturella grundstenar. Det kan röra sig om allmänna föreställningar om vardagslivet och samhällen, religiösa föreställningar, normer, myter och symboler.
1 jun 00 – Birgitta Höijer

Nordicom Information 2/2000
PLENUM II Var ligger forskningsfronten? Några nedslag i aktuell nordisk forskning Tekstproduksjonsstudier som medievitenskapelig forskningsområde
"Tekstproduksjon" kan man kalle området for medievitenskapelig forskning som kombinerer et studium av produksjons- og tekstleddet teoretisk, metodisk og/eller empirisk. Innenfor medie- og massekommunikasjonsforskningen har tekstproduksjonsforskning en nokså tvetydig status. På den ene siden er antallet medievitenskapelige arbeider som kan kalles tekstproduksjonsstudier beskjedent, iallfall dersom man sammenligner dem med den betydelige aktiviteten som resepsjonsstudiene har utvist i å kombinere et studium av teksten med et studium av resepsjonsprosesser. Men samtidig er det å kombinere produksjons- og tekstleddet en sentral del av medievitenskapens større enhetsprosjekt. Når er det riktignok meget problematisk å overhodet snakke om noen "enhet". Det er vel så vanlig blant forskere å beskrive medievitenskapen som en løs ansamling av fagområder rundt felles forskningsobjekter. Det er imidlertid et faktum at medievitenskapens fagutvikling er nert bundet sammen med tanken om et integrert perspektiv på massekommunikasjonsprosesser. I den grad medievitenskapen kan gjøre krav på noe felles grunnlag, står forestillingen om en kontinuerlig prosess som binder sammen produksjon, tekst og resepsjon helt sentralt. Her ligger samtidig mye av grunnlaget for medievitenskapen som et tverrfaglig prosjekt. I likhet med resepsjonsstudiene setter tekstproduksjonsstudiene i scene et møte mellom humanistiske tekststudier og samfunnsvitenskapelige studier av kontekster og institusjoner. Integreringsprosjektet er institusjonelt sementert gjennom dannelsen av en rekke forskningssentere og -institutter med en tverrfaglig tilnerming til medier og massekommunikasjon, ikke minst i Norden.
1 jun 00 – Espen Ytreberg

Nordicom Information 1/2000
Dansk tv-sport i konkurrence og forandring
Da det danske TV 2 i 1988 brød DRs tv-monopol, var sporten ét af de få programområder, hvor den nye opkomling nærmest øjeblikkeligt viste sig i stand til at udkonkurrere den gamle monopolinstitution. TV 2s status som både reklame- og licensfinansieret public service-institution medførte en publikumsorientering, som på sportens område medførte en æstetisk og indholdsmæssig reformulering af tv-sporten, som i første omgang faldt i publikums smag.
1 feb 00 – Kirsten Frandsen

Nordicom Information 1/2000
The Secrets of Sports Heroes The Drama Created by Journalism is One Part of the Making of the Sports Heroes
The main objects of this study include sports journalism, the way the stories of sporting heroes are told, and the drama of journalism that brings these heroes to the headlines.
1 feb 00 – Kalle Virtapohja

Nordicom Information 1/2000
Sporten i spalterna 1895-1995
Inget specialområde får tillnärmelsevis lika stort utrymme i dagspressen som sporten. Den har brett ut sig mer och mer under hela efterkrigstiden (Strid & Weibull 1985 och Östberg 1992) och dagligen fylls numera flera sidor av sportnyheter. Det betyder att tidningsledningarna medvetet satsar stora resurser på detta område. Samtidigt visar Dagspresskollegiets undersökningar att en allt mindre andel av läsarna anser det viktigt med sport i tidningarna. Vad ligger bakom denna motsägelsefulla utveckling?
1 feb 00 – Ulf Wallin

Nordicom Information 1/2000
Mediesportens strukturer och betydelser Ett forskningsfält under framväxt
Någonting har hänt med medieklimatet under de senaste c:a 15 åren. Vare sig vi vill det eller inte så finns den runt omkring oss. Sporten. Den kommersiella tävlingsidrotten. I press och radio, på tv och Internet, på kioskernas tidningshyllor och i videobutikerna, bland dataspelen. Överallt och i de mest mångskiftande former. Sport och massmedia har blivit ett och införlivats i underhållningsindustrin.
1 feb 00 – Peter Dahlén

Nordicom Information 1/2000
Att skriva mediehistoria Den svenska radiosporten ur ett periodiseringsperspektiv
Vad kom först - hönan eller ägget, samhället eller tekniker för kommunikation? Skall man som mediehistoriker utgå från att samhällsutvecklingen betingar medieutvecklingen eller tvärtom? Förmodligen gäller det att hitta den gyllene medelvägen, att se det hela som en ömsesidig (dialektisk) och ständigt fortgående påverkansprocess. När allt kommer omkring - medierna och samhället är ändå ett, organiseringen av olika samhällsformer och med detta skapandet av kulturmönster och gemensamma föreställningsvärldar är oupplösligt förbunden med utvecklingen och användningen av olika kommunikationsteknologier.
1 feb 00 – Peter Dahlén

Nordicom Information 1/2000
Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn - man blir det
I snitt vartannat år har Disney de senast 60 åren kommit med en ny tecknad långfilm, vilket utgjort mindre än en fjärdedel av det tecknade barnfilmutbudet. Få kan namnge mer än en handfull av de övriga 100 filmerna, medan de flesta kan räkna upp merparten av de 30 Disneyfilmerna. Därför har kritikerna talat om total dominans, farlig likriktning och monopolisering. Man har samtidigt avfärdat framgångarna som enbart resultatet av enorma reklamkampanjer och prylförsäljning. Är det inte att göra det väl lätt för sig? Filmerna har snarare varit så framgångsrika, därför att de är så bra. Vad innebär då "kvalitet" i barnfilmsammanhang?
1 feb 00 – Margareta Rönnberg

Nordicom Information 1/2000
Uden saks og klister - ingen journalister En kildekritisk analyse af en baggrundsinformation med særligt henblik på afhængighed mellem kilderne
De sidste 10-15 års udvikling på IT-området har betydet, at det såvel for historikeren som for journalisten er blevet langt lettere hurtigt at skaffe sig store mængder information i elektronisk form. Desuden er mulighederne for elektronisk "klippe-klistren" praktisk taget ubegrænsede. Dette har naturligvis lettet journalistens daglige arbejde med at skaffe sig baggrundsinformation, men er samtidig dybt problematisk: Et af de mest populære informationssøgeværktøjer for journalister i Danmark er Polinfo (Wien, 1999). Polinfo er en databasevært, der udbyder en selektion af den fulde tekst af fem danske dagblade, to nyhedsbureauers telegrammer og et an-tal andre servicer. Praktisk taget alle større danske dagblade anvender Polinfo til informationssøgning. Det betyder, at de samme journalister, som bruger Polinfo til at søge informationer i også bliver leverandører af informationer til databasen. I sin yderste konsekvens kan det betyde, at upræcise eller direkte fejlagtige oplysninger i en længere årrække cirkulerer ind og ud af aviser og dagblade i et lukket kredsløb.
1 feb 00 – Charlotte Wien

Nordicom Information 1/2000
Information Society Strategy - Seeking New Solutions for Post-Modern Societies The Case of Finland
The information society provides a future-oriented strategy for post-industrial economies. It is essential to remember that the information society was originally an economic strategy, not a societal strategy for future development of post-industrial economies. The key issues in European information society strategies have been: 1. Identifying a future-oriented model for economy and society, 2. meeting the challenges of globalization of the economy through extensive use of information and communication technology, 3. trying to plan the society and (national) economy so as to overcome unpredictable societal changes, 4. reallocating responsibilities among citizens and the state (the private and the public sector), 5. using IT as a means to overcome economic and societal changes, and 6. allocating societal resources exclusively for use in IT education and R & D.
1 feb 00 – Helena Tapper

Nordicom Information 1/2000
Forskningsprojekt Populära passager Medierna i det moderna konsumtionsrummet
De moderna konsumtionstemplens kommersiella köpkultur har mötts med både förakt, fruktan och fascination. Från olika positioner längs de politiska, kulturella och sociala skalorna kritiseras konsumtionskulturen för att förblinda, förföra och fördumma människorna. Men hur fungerar egentligen denna värld, och vilken är mediernas roll i konsumtionsprocesserna? Går det att underbygga kritiken bättre? Eller ska man tvärtom uppvärdera de sociala samspel som döljs bakom kommersialismens fasader? Vilken mening har de aktiviteter som tycks vara antingen kalkylerat vinstbringande eller planlöst oekonomiska, målmedvetna eller irrationella? Vilka spänningar mellan olika typer av kommunikation och möten döljs bakom vardagens skenbart självklara handlande?
1 feb 00 – Karin Becker, Erling Bjurström, Göran Bolin, Johan Fornäs, Hillevi Ganetz

Nordicom Information 1/2000
Recension Stig Hadenius: Kampen om monopolet Sveriges radio och TV under 1900-talet Stiftelsen Etermedierna i Sverige (Prisma), 1998, 343 p.
Svensk radio og TV - for oss i Sveriges naboland har disse alltid vært viktige. Det er neppe noen overdrivelse å si at Sverige er det land i Norden som har hatt størst innflytelse hos sine naboer gjennom radio- og TV-sendinger. Sverige har vært en skandinavisk stormakt også på etermedienes felt med sin sentrale beliggenhet midt mellom Danmark, Finland og Norge - med radiobølger som har gått ut i alle tre retninger. Derfor er det av betydelig interesse å få en samlet fremstilling av radioens og TV-mediets historie nettopp i Sverige. Og nå foreligger for første gang et verk som tar sikte på å gi leseren en oversikt over historien om Sveriges radio og televisjon fra 1920-årene og frem til 1990årene.
1 feb 00 – Henrik G. Bastiansen

Nordicom Information 1/2000
Larsåke Larsson: Nyheter i samspel. Studier i kommunjournalistik Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet, 1998, 253 p. (doktorsavhandling)
Et av de mest sentrale områdene innenfor journalistikkforskning er forholdet mellom journalister og kilder. For snart ti år siden publiserte den britiske medieforskeren Philip Schlesinger artikkelen Rethinking the Sociology of Journalism - Source Strategies and the Limits of Media Centrism (1990). Schlesingers hovedpoeng var følgende: "Despite two decades of productive work within media sociology, the relations between media and sources have remained under-conceptualised". Schlesinger argumenterte for at forskningen på kilderelasjoner var mediesentrert, og etterlyste et uavhengig fokus på kildenes virksomhet og mediestrategier.
1 feb 00 – Knut Helland

Nordicom Information 4/1999
Medier och Den tredje kulturen Nya kontexter för Medie- och kommunikationsvetenskap
Diskussionerna om Medie- och kommunikationsvetenskaps status är livaktiga. Är Medie- och kommunikationsvetenskap (om nu det är den 'rätta' beteckningen) ett forskningsfält eller en egen disciplin? Och om det är en egen disciplin, var går då gränsen? Vad ingår och vad ingår inte? Hur ska man se på relationerna mellan humaniora och samhällsvetenskap, mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, mellan medierad och mellanmänsklig kommunikation, mellan vetenskap och kultur, mellan information och underhållning, mellan teori och praktik?
10 nov 99 – Inger Lindstedt & Bo Reimer

Nordicom Information 4/1999
KJELL NOWAK IN MEMORIAM I stor saknad
Kjell Nowak avled oväntat den 2 september 1999. Sedan några månader tillbaka var han professor emeritus vid JMK, Stockholms universitet. Kjell Nowak var en av pionjärerna i svensk och nordisk medieforskning. Han kännetecknades av en, för den akademiska världen ovanlig öppenhet och mångsidighet, som förde honom framåt i forskningen mot nya problemställningar och vetenskapliga angreppssätt. Grunden för detta var en omfattande tvärvetenskaplig orientering och goda kontakter med det internationella forskarsamhället. Vi kan idag konstatera att forskningen om medier präglas av teoretisk pluralism och metodologisk mångfald. Kjell Nowak är kanske den forskare i Sverige som har haft störst betydelse för denna utveckling - både genom sin egen forskning, sin förmåga att samla forskare från olika discipliner i forskningsprojekt och inte minst sin personlighet. Kjell Nowak var också sedan flera år ordförande i Nordicoms styrelse. Vi känner alla stor saknad. Ulla Carlsson Nordicom
1 nov 99 – Ulla Carlsson, Karl Erik Rosengren och Lennart Weibull

Nordicom Information 4/1999
Journalistene og "de der nede" (Vesten og Resten)
Overfor det fremmede kjenner den bestående orden bare to reaksjonsmåter, som begge er like lemlestende: enten anerkjenne det fremmede som dukketeater, eller uskadeliggjøre det ved å fremstille det som et rent speilbilde av Vesten. I alle tilfelle er hovedsaken å berøve det fremmede dets historie. (Barthes: 1991: 141)
1 nov 99 – Elisabeth Eide

Nordicom Information 4/1999
Om forskning på medier og makt i Norge og Norden1
I Norge er det en klar tendens til at man med ca. 20 års mellomrom får en folkeavstemning som ender med flertall mot EU-medlemskap, en borgerlig koalisjonsregjering og en forskergruppe som skal studere maktforholdene i landet. Den nye maktutredningen i Norge, eller som den formelt sett heter; Makt- og demokratutredningen (heretter forkortet MDU), ble oppnevnt av Stortinget høsten 1997, og politikernes bekymringer omkring partipolitikkens rolle og det parlamentariske systemets makt og posisjon i samfunnet er en viktig bakgrunn for forskningsinitiativet. Politikere og byråkrater har lenge fornemmet at økende globalisering og informasjonsteknologisk endring skaper nye betingelser for demokrati og styring innenfor den Tidligere Så Stabile og Urokkelige, Norske og Nasjonale Stat. Og enda mer enn for 20 år siden snakkes det i politiske kretser om Medienes og Kommunikasjonens Økte Makt. Dette essay forteller litt om hvordan det er tenkt å forske på medienes makt innenfor den nye maktutredningens forskningsprogram. Linjer trekkes til den forrige norske og den svenske maktutredningen. Mot slutten gis også et lite glimt av den nylig igangsatte maktutredning i Danmark.
1 nov 99 – Tore Slaatta

Nordicom Information 4/1999
Den medialiserade politikens paradoxer Exempel från den svenska valrörelsen 1998
A new form of political communication has appeard, one that depends on high technology and big dollars and that may be turning campaigns and elections into a kind of spectator sport, a television entertainment, someting to watch and enjoy but not necessarily to participate in by voting (Diamond och Bates 1992, s. xii).
1 nov 99 – Mats Ekström & Göran Eriksson

Nordicom Information 4/1999
Mediatised Politics: Political Discourses and the Media in Contemporary Danish Democracy A Project Outline1,2
We (...) look for the political in the wrong place, on the wrong floors and on the wrong pages of the newspapers. Those decision-making areas which had been protected by the political in industrial capitalism - the private sector, business, science, towns, everyday life and so on - are caught in the storms of political conflicts in reflexive modernity. (Beck 1994:18)
1 nov 99 – Kim Schrøder & Louise Phillips

Nordicom Information 4/1999
"Här sträcker folk upp sig när kameran går" Riksdagsledamöternas syn på televisonens betydelse i deras arbete
Vart fjärde år väljs tvåhundra ledamöter till riksdagen i Finland. Under valet tränger sig riksdagskandidaterna in i vardagsrummen via televisionen nästan varje kväll. Men behöver alla riksdagsledamöter televisionen för att få publicitet och kunna påverka sina väljare även till vardags, under valperioden? Det är ofta andra än politikerna själva som uttrycker åsikter om televisionens betydelse i den politiska kommunikationen. I medierna noteras det eventuellt om en riksdagsman snäst eller ilsknat till mot medier och journalister, men i allmänhet varken vill eller får de någon möjlighet att närmare förklara sina synpunkter.
1 nov 99 – Susanna Harmanen

Nordicom Information 4/1999
Ibland behövs demokratiska forskningsperspektiv En presentation av Demokratiinstitutet i Sundsvall
Kommunikation är ett begrepp i tiden, och idédebatten om demokratin har tagit ny fart, men frågor kring kommunikation och demokrati är av någon anledning inte lika populära i Sverige just nu. Mediesektorn i samhället blir allt mer omfattande, arbete i mediebranschen hör till de mest eftertraktade och den tid vi ägnar åt mediekonsumtion ligger stadigt runt sex timmar per dygn. Ändå är det inte särskilt ofta denna utveckling studeras med avseende på konsekvenserna för den svenska demokratins kvalitet.
1 nov 99 – Lars Nord

Nordicom Information 4/1999
Finland Online Some Reflections on Constructing National Identity in a Talk Show
The constraints of Finnishness and national identity have been widely discussed during the last couple of years. It has been asked, how have the conceptions of what is Finnish changed and why. A global line of development, under which the roles of nation states and nationalities become more and more problematic, has been suggested alongside explanations that draw from internal developments.
1 nov 99 – Sanna Valtonen

Nordicom Information 4/1999
Nordic Interactive Nordisk samarbeid i forskning om interaktive multimedier
1. januar 2000 blir Nordic Interactive etter planen etablert. Nordic Interactive har som visjon "å gjøre Norden til et verdenssentrum for tverrfaglig forskning og utvikling innen interaktive medier. Dette målet skal nås gjennom nordisk samarbeid og integrering av kunst, design, teknologi, næringsvirksomhet og vitenskap.2"
1 nov 99 – Anders Fagerfjord & Anders Kluge1

Nordicom Information 3/1999
Recension Heikki Hellman: From Companions to Competitors. The Changing Broadcasting Markets and Television Programming in Finland. Department of Journalism and Mass Communication, University of Tampere 1999, (doctoral dissertation)
This is a very interesting and readable book written by a journalist active at the Culture Section of the Helsinging Sanomat, a leading Finnish newspaper. It is a doctoral dissertation in the somewhat old-fashioned Nordic tradition: learned and knowledgeable, bulky and detailed, leaving no tone unturned: close to 500 pages, some 450 footnotes, 21 pages of references, three appendices.
14 aug 99 – Karl Erik Rosengren

Nordicom Information 3/1999
The Internet in Norway Dissemination and Use
Media-Technological Dramas: The Internet Meets the Public1 In our day and age the general public usually meets new communication media through the old and well known mass media. There the new media are interpreted, dramatised and given content. It is therefore instructive to follow a new medium in its embryonic stage, because in this stage of its development there arise many understandings or also misunderstandings, as McLuhan chose to say. Of the new media the Internet is perhaps the one that most clearly illustrates this situation. Thus the presentation given by the mass media will perhaps over time be experienced as a dramatisation of possibilities and problems. Selected aspects of the new media are problematised. Others are under-communicated or are not registered at all. The success of the Internet might therefore just as well stem from the fact that the actors around the Internet have been good at communicating certain attractive or challenging visions of the possibilities of the Internet rather than from the "superior" technological properties of the Internet. At the same time news of the Internet might just as well be representations of what the "media society" believes people like to read, rather than an adequate description of the Internet. Exotic events may be emphasised. More trivial and perhaps more important properties may remain unknown to the public. The established mass media in this way include the public in the processes of interpreting, inscribing and transcribing when it comes to understanding the new communication media.
1 aug 99 – Per Hetland

Nordicom Information 3/1999
A Discourse of Legitimacy Critiquing the Culture Agenda in Finnish Public Broadcasting
A zealous and time-honoured commitment to cultural concerns is a cornerstone of public broadcasting in the comparatively small Nordic countries (Hujanen and Jauert, 1998). The preservation and nourishment of Finnish culture has long been a central plank and supporting beam in the legitimacy platform that justifies Yleisradio's [YLE] position in and demands on their society (Enden, 1996). Compelling contemporary evidence is found in the 1993 Act on YLE which legislatively reaffirms the company's mandate to frame the services of public broadcasting here in culture-centred terms. This Act complements and extends a cherished historic devotion to such concerns, and has been suggested as the clearest unbroken thread of continuity in YLE's institutional history (Lowe and Alm, 1997). Culture services in Finland and elsewhere in northern Europe are tightly linked with the legitimating logic of the Nordic welfare state wherein democratisation of broadcast programming is rooted in the ethic of providing "universality" in access to signals and content (Hujanen, 1995).
1 aug 99 – Gregory Ferrell Lowe

Nordicom Information 3/1999
Practice of Soviet Censorship in the Press The Case of Estonia
Censorship has rightly been called "the knot that binds power and knowledge" (Jansen 1991). Throughout the history of mankind, powerholders have been keen on having control over the content and distribution of public information in a society. Authoritarian and totalitarian regimes of the 20th century have created the most complicated and all-embracing machineries of manipulation information and public opinion by using the mass media and censorship.
1 aug 99 – Epp Lauk

Nordicom Information 3/1999
Film is Art
"Look Back in Anger" The notion of film as art became widespread in Finland only after the Second World War, later than in most other European countries. Earlier the film was understood primarily as an industry. Even if the "Finnish Hollywood" disappeared already at the beginning of the 60s, the position of film as an art form was finally acknowledged not until in the 1970s.1
1 aug 99 – Martti Soramäki

Nordicom Information 3/1999
The Beijing Controversies Finnish News Coverage of the Fourth World Conference on Women, Beijing 1995
The reality of Women's World Conference hits you in the face at the counter of a Huairou department store. Among thick and clumsy Chinese sanitary pads one can find a few packages of Western tampons. (...) A couple of blocks away, the gathering of the world's women is finally starting for real. After weeks of arguing, the essential issue of women's rights can be brought forward. (Anu Nousiainen: Anarchy and Tampons, Helsingin Sanomat 1.9.1995)
1 aug 99 – Minna Aslama & Ullamaija Kivikuru

Nordicom Information 3/1999
Radioforskning - en översikt1
Da medieforskningen for alvor kom i gang i løbet af 60'erne, blev den et langt stykke af vejen synonym med forskning i medieinstitutioner og i det dengang nye og fascinerende medie: tv. Der blev naturligvis også forsket i det andet store elektroniske medie, radio, men langt fra så massivt og systematisk. At kaste sig ud i et forsøg på at give en oversigt over radioforskningen rejser således en række problemer. Først og fremmest naturligvis at finde den forskning frem der faktisk eksisterer. Dernæst at afgrænse den - udadtil i forhold til institutions- og tv-forskning og indadtil i forhold til mere essayistiske beskrivelser foretaget af radiojournalister og til den mere og især mindre tilgængelige forskning der er foretaget af studerende i talrige opgaver og specialer.
1 aug 99 – Carin Åberg, Wenche Vagle & Ib Poulsen

Nordicom Information 3/1999
A general description of a research program Global Media Cultures A Research Programme on the Role of Media in Cultural Globalization
The objective of the research programme is to undertake an extensive and focused analysis of the ways in which media cultures take part in processes of globalization, including how they challenge existing cultures and create new and alternative symbolic and cultural communities. The research programme will address these questions through a theoretical discussion and reexamination of existing international research and through a series of individual empirical studies. The programme is cross-disciplinary in nature, and involves a series of media. Thus, theories and methodologies draw upon both humanistic and social science disciplines and a multiplicity of media cultures is examined: television, Internet, advertising, news, sports etc.
1 aug 99 – Stig Hjarvard

Nordicom Information 3/1999
A general description of a research program Media Societies Around the Baltic Sea Cultures and Communications in Transition
The roles of the mass media in times of social and cultural change is a moot issue in contemporary communications research. Not least the transitions of East Europe and the Baltic have triggered off a lot of critical reflection concerning the received models and concepts within the fields of media research and social transition theory. Thus, the transformation of Eastern Europe has hastened reassessments in international media research. Culture has come into focus generally in social theory for instance as a constitutive force in the modern world system, and in the last decade or so various constructionist perspectives have come to the foreground, implying that the media do more than reflect the world around them.
1 aug 99 – Jan Ekecrantz, Tom Olsson (research directors), Staffan Ericson & Patrik Åker

Nordicom Information 3/1999
Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Ny journalistuddannelse i Danmark
Den 1. september 1998 begyndte 72 håbefulde studerende deres uddannelse ved det nyoprettede Institut for Journalistik på Syddansk Universitet, Odense. Samme dag kunne 25 andre kalde sig journaliststuderende ved Institut for Kommunikation på Roskilde Universitetscenter. Derved blev en mindre revolution fuldbyrdet: Et af de sidste monopoler i den danske medieverden var blevet brudt.
1 aug 99 – Anker Brink Lund & Jørn Henrik Petersen

Nordicom Information 3/1999
Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Tverrfaglig informatikk Nye horisonter for medie- og kommunikasjonsfaget
For ti år siden var jeg med å telle opp antall disipliner ved nordiske universiteter som bidro til det nye medie- og kommunikasjonsfaget. Vi talte 21 disipliner, hvis jeg ikke husker feil. Medier og kommunikasjon er et tverrfaglig område. Men videre tverrfaglige horisonter venter - med de utfordringer det innebærer.
1 aug 99 – Knut Lundby

Nordicom Information 3/1999
Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program InterMedia@Universitetet i Oslo Tverrfaglighet om nye medier og kommunikasjonsteknologi
InterMedia@Universitetet i Oslo er et nytt senter for tverrfaglige studier i nye medier og kommunikasjonsteknologi. Senteret er del av en tendens man kan se ved flere universiteter i Norden, der medievitenskap viser seg som egnet springbrett inn i nye enheter, som opprettes for å møte de sammensatte utfordringer fra nye medier, informasjons- og kommunikasjonsteknologi. Ved Universitetet i Oslo ble både faglig og administrativ leder av det nye senteret hentet fra Institutt for medier og kommunikasjon.
1 aug 99 – Knut Lundby

Nordicom Information 3/1999
Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Argonaut Study Program at the University of Helsinki
Finland has always been a forerunner in applying new communications technologies. Some examples: Finland is one of the first countries where a state-level information society policy has not only been stated but also put into effect. The government and various ministries have established policy programs, where concrete actions are emphasized and taken. In the fields of telecommunications and electronic mass media, Finland has undergone a broad liberalization of communications policies. Finland is among the very first countries in usage rates of various new communications technologies such as use of mobile phone (a world-record of mobile phone penetration, approx. 50 percent), corporate computer networks, and Internet services. Several Finnish telecommunications companies are among the global R&D pioneers.
1 aug 99 – Leif Åberg

Nordicom Information 3/1999
Nya utbildnings- och forskningsinstitutioner/ program Electronic Photojournalism Masters' Programme Trains Skillful Professionals of Visual Communication in Cooperation with Three Finnish Universities
Electronic Photojournalism Masters' programme (EKJ) is a MA programme which trains practical and theoretical skills for photojournalists in both traditional printed media and new media. Writers, photographers and graphic designers study together for two years (60 credits). The next programme will start in autumn 1999.
1 aug 99 – Hannu Vanhanen

Nordicom Information 3/1999
Recension Karin Nordberg: Folkhemmets röst? Radion som folkbildare 1925-1950 Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet/ Symposion, Stockholm 1998 (doktorsavhandling)
För en tid sedan använde jag en del av ett radioprogram från slutet av 1930-talet som upptakt till ett seminarium om medieutveckling. Den som framträdde i programmet var radiochefen Carl-Anders Dymling i en av sina s k dialoger med radiopubliken. Efter inslaget frågade jag seminariedeltagarna - till övervägande delen opinions- och medieintresserade män i femtioårsåldern - om de visste vem som talade. Ingen hade något namn att föreslå. Och när jag nämnde namnet verkade inte heller detta ge auditoriet några tydliga associationer.
1 aug 99 – Lennart Weibull

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se