Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
2006
2005
2004
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
67 artiklar
 
Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Från redaktionen
Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution är frågor som väcker starka känslor. Ofta är våra föreställningar och övertygelser djupt ideologiskt förankrade. Det politiska partiet Feministiskt initiativ identifierade till exempel våld mot kvinnor som den fråga som tydligast förenar kvinnor med en feministisk övertygelse. Och de har säkerligen rätt - ingen är för våld mot kvinnor - men hur ska man bekämpa det? Även frågan om prostitution är mycket komplex och man kan, som feminist eller icke-feminist, närma sig den från olika håll. Är prostitution alltid och nödvändigtvis likställt med kvinnoförtryck? Hur ska prostitution motarbetas?
1 dec 06 – Katarina Leppänen

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
"Heja Uffe!" - Så legitimeras mäns överordning
Vad kan man visa och säga i en kampanj om mäns våld mot kvinnor, frågar Maria Wendt och Maria Jansson. Reaktionerna på fyra Kvinnofridskampanjer visar hur svårt det är att ifrågasätta mäns position som goda beskyddare, och hur ett massivt försvar uppbådas när svenska pappors heder står på spel.
1 dec 06 – Maria Jansson och Maria Wendt

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Professorn och kärleken - Sexuella trakasserier i fiktion och verklighet
Verkligheten möter litteraturen och ger nya infallsvinklar på de anklagelse- och bekännelsediskurser som kringgärdar frågan om sexuella trakasserier på universitetet. Cristine Sarrimo visar på de möjligheter som forskningsfältet rätt och litteratur erbjuder.
1 dec 06 – Cristine Sarrimo

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Från manlig rättighet till lagbrott: Prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år
Den svenska prostitutionslagstiftningen är ett resultat av närmare trettio års kamp. Hanna Olsson belyser i denna artikel utvecklingslinjen och kartlägger samverkan mellan aktivister, parlamentariker och media.
1 dec 06 – Hanna Olsson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Ideologiska förutsättningar för den svenska och den tyska prostitutionslagstiftningen
"Jag har mycket svårt att förstå dem, och de har mycket svårt att förstå oss", konstaterar Margareta Winberg i riksdagen 2001 angående det europeiska samarbetet kring prostitution.1 Susanne Dodillet undersöker de ideologiska förutsättningarna för prostitutionsdebatterna i Tyskland och Sverige.
1 dec 06 – Susanne Dodillet

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Recension: Eva Erson "Skärp dig!" Språk och kön i utbildningsmiljö
Hur ser kvinnors studiemiljö ut i högskolornas datautbildningar? En rad jämställdhetssatsningar under 1990-talet resulterade i en ökning av antalet kvinnor som sökte sig till högskolornas teknikutbildningar för att 2004-2005 ha stabiliserats på en något högre nivå än tidigare. Men, som Eva Erson påpekar i "Skärp dig!" Språk och kön i utbildningsmiljö, innebär den numerära ökningen inte en procentuell ökning, då det totala antalet studerande inom området samtidigt har ökat. De åtgärder som vidtagits hittills tycks alltså inte ha minskat den faktiska mansdominansen inom området.
1 dec 06 – Karin Wiklund

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Ulrika Holgersson Populärkulturen och klassamhället Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet
Historikern Ulrika Holgersson disputerade 2005 på avhandlingen Populärkulturen och klassamhället. Avhandlingen är en studie av Svensk Damtidning under 1900-talets första decennium; en studie av tidningen såtillvida att Holgersson läser arbete, klass och genus i den tidningens diskurs. Det blir tydligt hur diskursanalysen liksom förvandlar en veckotidnings många texter, bilder och olika genrer till ett brus, som hade hon avlyssnat högläsning av allt på sidorna. Svensk Damtidning blir, som en av damtidningarna kring det förra sekelskiftet, ett exempel på en populärkulturell företeelse och samtidigt ett slags språkrör för Damens röst i tiden. På sitt sätt fångar en sådan läsning hur kvinnor tog till orda i offentligheten i en tid när Husbondens röst började förlora i, om inte majestät så i alla fall ensamrätt, när kvinnorna blev allt tydligare i sina krav på medborgarrätt strax efter sekelskiftet.
1 dec 06 – Birgitta Ney

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Maria Österlund - Förklädda flickor Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman
Maria Österlunds Förklädda flickor. Könsöverskridning i 1980-talets svenska ungdomsroman är en riktigt spännande litteraturvetenskaplig avhandling, som utifrån ett genusperspektiv närläser några centrala ungdomsromaner där flickor förklätts till pojkar för att slutligen avslöjas. I fokus står de 11 svenska ungdomsromaner under 1980-talet som innehöll den här typen av förklädnadsmotiv. Här möter vi bland annat karaktärerna Janne (från Peter Pohls debutroman Janne, min vän, 1985), Simone (i Ulf Starks Dårfinkar och dönickar, 1984) och Saga/Caroline/Carl (i Maria Gripes Skugg-tetralogi som börjar med Skuggan över stenbänken 1982 och avslutas med Skugg-gömman 1988). I materialet ingår också Inger Edelfeldts Missne och Robin (1980), Hans-Eric Hellbergs Love love love (1977), Harry Kullmans Stridshästen (1977), Cannie Möller Stortjuvens pojke (1985) och Mats Wahls Anna-Carolinas krig (1986).
1 dec 06 – Anna Nordenstam

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2006
Sista ordet - Brev från ett katolskt land
Som italiensk forskare började jag arbeta med prostitutionsfrågan för 7 år sedan, samtidigt som kriminaliseringen av sexköp infördes i Sverige. Jag var positiv, för att inte säga entusiastisk, till denna åtgärd. Som feminist är jag fientligt inställd till män som behandlar kvinnor som objekt, det vill säga: fientlig till en manlig kultur som är fientlig mot mig. Men min inblick i prostitutionsdebatten och mötet med människor med erfarenhet av att sälja eller köpa sexuella tjänster har förändrat min syn på sexköpslagen från 1999 och i denna artikel ska jag förklara varför.
1 dec 06 – Daniela Danna

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Från redaktionen
Gensvaret var enormt när redaktionen för Kvinnovetenskaplig tidskrift förra året gick ut med ett call for papers inför ett planerat temanummer om teori och metod. Ett trettiotal forskare kände sig manade att skicka in abstracts och artiklar, de allra flesta av hög vetenskaplig kvalitet. Något förvånande visade det sig dock att få förslag tog upp det vi hade väntat oss, det vill säga artiklar som explicit utvecklade och reflekterade kring feministiska teorier och metoder. Däremot framträdde snart ett annat minst lika intressant tema, om genusforskningens betydelse och inflytande inom olika forskningsområden.
1 maj 06 – Katarina Leppänen

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Enade vi falla, söndrade vi stå! Reflektioner om kontinuitet, kronologi, myter och stringens
"Om de tre idéernas tidsåldrar är encyklopedin, pedagogiken och den kommersiella, professionella skolningen, kan endast den andra av dessa rädda oss från att falla från den förstnämndas höjder ner till den sistnämndas förödelse; en absolut förödelse för tänkandet oavsett vilka vinsterna än må vara utifrån en universell kapitalistisk synvinkel." Deleuze & Guattari: What is Philosophy, 1994, s. 12
1 maj 06 – Sara Edenheim och Cecilia Persson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Om queer femininitet och iscensättandet av kön
Finns det en queer potentialitet i att kvinnor iscensätter en överdriven femininitet, eller är det bara kvinnlig maskulinitet som är subversiv, undrar Catrine Andersson.
1 maj 06 – Catrine Andersson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Makten över rummet: Om genusperspektiv i samhällsplaneringen
Hur planerar man för ett framtida jämställt samhälle utan att varken befästa dagens ojämliketer eller negligera dem? Anita Larsson diskuterar dilemmat och föreslår metoder för att undvika denna paradox.
1 maj 06 – Anita Larsson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Genusforskning inom teknisk fakultet: en kunskapspolitisk utmaning
När förhållandet mellan vetenskap, samhälle och politik förändras ställs nya krav på vetenskapens öppenhet och ansvar. Författarna till denna artikel visar att feministisk teknovetenskap erbjuder svar på flera brännande utmaningar inom teknikområdet.
1 maj 06 – Elisabeth Gulbrandsen, Lena Trojer, Christina Björkman och Pirjo Elovaara

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Hur görs djur? Könsstereotyper och androcentrism i studier av andra arter än Homo sapiens
Djurs beteende tolkas ofta utifrån andro- och antropocentriska könsstereotyper. Måns Andersson och Miriam Eliasson visar hur genusforskningen kan bidra med perspektiv på kön som förbättrar förståelsen av djur och deras beteenden.
1 maj 06 – Måns S. Andersson och Miriam A. Eliasson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Finns det feministiska metoder inom samhällsvetenskaplig forskning?
Den litteratur som finns om feministiska metoder och metodologier avspeglar inte mångfalden av feministisk kunskapsproduktion, utan hävdar snarare att det finns en enda feministisk metodologi. Mona Lena Krook finner ett mångfald innovativa metoder och metodologier som bättre beskriver tillståndet inom den feministiska forskningen.
1 maj 06 – Mona Lena Krook

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Minnesord - Karen Davies, pionjär inom genusforskning och sociologi
Karen Davies, docent vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, och forskningsledare vid Arbetslivsinstitutet i Malmö, född 1949 i London, har efter en längre tids sjukdom avlidit. Hennes närmaste är maken David Ehrenstråle, sonen Daniel Persson i ett tidigare äktenskap och brodern Ian Davies, Malaysia.
1 maj 06 – Christina Carlsson-Wetterberg, Johanna Esseveld, Sara Goodman Och Anna Lena Lindberg

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Recension:
Marie Nordberg - Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet Per Folkesson - Katastrofer och män Explorativa undersökningar av ett komplext förhållande
1 maj 06 – Bo Nilsson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Recension:
Feminist Theory, April 2006, vol. 7, no. 1 Red. Gabriele Griffin, Sasha Roseneil, Rita Felski och Jackie Stacey, European Journal of Women's Studies Februari 2006, vol. 13, no. 1. Red. Mary Evans, Kathy Davis, Hazel Johnstone och Ann Phoenix
1 maj 06 – Mia Liinason

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Recension: Eva Österberg & Marie Lindstedt Cronberg (red) Kvinnor och våld En mångtydig kulturhistoria
Våld är en aktivitet som är starkt förknippad med män och manlighet. Soldater, poliser, gängslagskämpar, actionhjältar - i dessa kategorier tycks det inte finnas mycket utrymme varken för faktiska kvinnor eller kvinnligheter. Som Arnold Schwarzenegger så pregnant uttrycker det: "In most action movies, women are in the way" (Citerad i C Byerly & K Ross, Women and Media. A Critical Introduction, 2006, 17).
1 maj 06 – Maria Wendt Höjer

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2 2006
Sista ordet Forskningsetik och hederslogik
På väg hem från skolavslutning den 10 juni 2005 möter mig Expressens löpsedel: "PASTORN i hemliga möten om SEX MED KVINNLIG PROFESSOR på Kumla". På löpsedeln finns också två små bilder föreställande Helge Fossmo och Eva Lundgren, professor i sociologi vid Uppsala universitet. Lundgren, som hade anklagats för det mesta sedan TV-programmet Könskriget sändes den 15 och den 22 maj, blev nu också älskarinna till en av Sveriges mest hatade män.
1 maj 06 – Åsa Eldén

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Från redaktionen
I detta nummer av Kvt har vi samlat texter som på olika sätt handlar om kropp och kroppslighet. Det är snart två decennier sedan Elizabeth Spelman - i Inessential Woman: Problems of Exclusion in Feminist Thought (1988) - provokativt proklamerade att stora delar av den feministiska rörelsen led av somatophobia (ordagrant: kroppsskräck). Hon efterlyste feministiska forskare som tog kroppens betydelse på allvar.
1 feb 06 – Erika Alm och Katarina Leppänen

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Marginaliserade manskroppar: Bilder av feta arbetarklassmän
Den traditionella bilden av arbetarklassmannens kropp är hård och muskulös, präglad av fysiskt arbete. Anna Johansson analyserar här en annan bilden av en mjuk och fet manskropp som blivit allt vanligare på TV och i filmer.
1 feb 06 – Anna Johansson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Kristna kroppar? Om kristologi, kroppslighet och kön
Förhållandet mellan kropp, kött och ande har alltid varit ämne för debatt inom kristendomen. Ola Sigurdson visar hur förhållandet sett ut och pekar på potentiella feministiska nytolkningar.
1 feb 06 – Ola Sigurdson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Aristoteles. Kroppen som form
Kan begreppet form, som bland andra Judith Butler använder, hjälpa oss att teoretiskt hantera den könade kroppen, frågar Erika Alm. Hon finner tentativa svar genom att återvända till Aristoteles Kroppen som form.
1 feb 06 – Erika Alm

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
En nationell njutning: Kropp och kön i kungliga årsböcker
Begäret av bilder på kungafamiljen tillgodoses av både skvallerpressen och kungliga årsböcker. Cecilia Åse undersöker hur den officiella bilden förmedlas och frågar sig vilken roll kvinnokroppen spelar i skapandet av ett nationellt vi.
1 feb 06 – Cecilia Åse

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Recension:
Pia Laskar, Ett bidrag till heterosexualitetens historia Kön, sexualitet och njutningsnormer i sexhandböcker 1800-1920
1 feb 06 – Hanna Markusson Winkvist

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Recension:Kerstin Munck, Att föda text En studie i Hélène Cixous författarskap
Det ska omedelbart sägas att Kerstin Muncks bok om Hélène Cixous gör det viktigaste: den visar på storheten i hennes vittfamnande och nydanande författarskap.
1 feb 06 – Cecilia Sjöholm

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2006
Sista ordet, Det transversala språket: Att förnimma världen
Utsagan är varken lateral eller vertikal, den är transversal och dess regler finns på samma nivå som den själv. Gilles Deleuze I En dag i det mjuka morgonljuset har utsagan utspärrat kroppen och utsträckt den; höger fot och vänster arm, läpparna, ögonläppar; den nakna kroppens historia. Omedierad, under ögonlocken. Omedierad - blod/Språk-värld (word-world)
1 feb 06 – Hanna Hallgren

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Från redaktionen: Om ord, olikheter och ojämlikhet
Intersektionalitet är ett nytt akademiskt ord, som har börjat dyka upp lite varstans under senare år. Begreppet diskuteras på konferenser och seminarier och nu börjar också artiklar och böcker komma - till exempel Diana Mulinari & Paulina de los Reyes Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap och Paulina de los Reyes & Lena Martinsson Olikhetens paradigm - intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande.
1 okt 05 – Eva Borgström

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Nya perspektiv på intersektionalitet: Problem och möjligheter
Nina Lykke argumenterar i denna artikel för en fortsatt öppendefinition av intersektionalitetsbegreppet och pekar på denlånga historia intersektionella ansatser har inom feministiskteori. Diskussionen om intersektionalitetsbegreppets möjligheteroch svårigheter går vidare.
1 okt 05 – Nina Lykke

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Gender mainstreaming och intersektionalitet
Mainstreaming och intersektionalitet är två populära termer i den internationella diskursen om förtryck, rättigheter och fördelningspolitik. Nira Yuval-Davis utreder i denna artikel hur begreppen används i feministiska politiska projekt.
1 okt 05 – Nira Yuval-Davis

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Intersektionalitetens komplexitet
Har intersektionell forskning en metod, eller kanske flera? Leslie McCall identifierar i denna artikel minst tre olika förhållningssätt och påpekar att den misstänksamhet som feminister uttrycker mot traditionella metoder är förhastad. Utifrån sin egen forskning visar hon hur ett interkategoriskt förhållningssätt förenar det goda från det gamla med kravet på komplexitet.
1 okt 05 – Leslie McCall

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Röster som gjorde skillnad: Korsande identifikationer i folkhemmets populärkultur
Jazzens inträde, med dess svarta och kvinnliga, "primitiva" och "sexualiserade" artister, ledde till ett ifrågasättande av sociala relationer som hotade folkhemmets ordning. Johan Fornäs undersöker i denna artikel en mångfald korsningar av identitetsordningar, intersektioner, och visar på nödvändigheten av att inte på förhand fastslå identitetsordningars inbördes hierarki. Fornäs efterlyser också fler konkreta empiriska studier med ett tydligt intersektionalitetsperspektiv.
1 okt 05 – Johan Fornäs

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Religion och intersektionalitet
På vilket sätt kan religion fungera som en variabel i intersektionell analys, frågar Erica Appelros i denna artikel. Hon lanserar begreppet religiös proximitet för att fånga individens placering i förhållande till religiös auktoritet och visar hur köns- och religionsbundna förväntningar begränsar kvinnors valmöjligheter.
1 okt 05 – Erica Appelros

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Ålder i intersektionell analys
Ålder visar sig vara en central men besvärlig variabel för intersektionell analys eftersom den befinner sig i ständig, ja naturlig, förändring. Vilken betydelse har det för vår livssituation att vi genomgår åldrandeprocesser från barndom till ålderdom? Och vad innebär egentligen ålderism?
1 okt 05 – Clary Krekula, Anna-Liisa Närvänen och Elisabet Näsman

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Maktrelationer och normaliseringsprocesser i välfärdsstaten
Forskningen inom socialt arbete behöver modeller som klarar att ta hänsyn till hur flera analytiska begrepp samvarierar och ömsesidigt konstituerar varandra, skriver Siv Fahlgren och Lena Sawyer i denna artikel. De argumenterat för mer nyanserade analyser av hur makt reproduceras som kan synliggöra "klienternas" komplexa livssituation.
1 okt 05 – Siv Fahlgren och Lena Sawyer

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Nödvändigheten av att integrera olika maktförståelser
Hur skapar kvinnor ett handlingsutrymme genom olika maktstrategier? Och hur kan en samtida användning av strukturella och diskursiva maktförståelser berika analysen? Detta diskuterar Frida Nilsson i förhållande till sitt forskningsmaterial från Sydafrika.
1 okt 05 – Frida Nilsson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Recension: Paulina de los Reyes & Diana Mulinari Intersektionalitet - kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap
Intersektionalitet har etablerats som ett nytt begrepp i svenska feministiska sammanhang. Det är kanske framförallt Paulina de los Reyes, Irene Molinas och Diana Mulinaris antologi Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige (2002) som bidragit till att lyfta fram intersektionalitetsbegreppet.
1 okt 05 – Maria Carbin & Sofie Tornhill

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Recension: Lisbeth Lewander, Polariseringens politik.
"Unga män far under stora svårigheter iväg till avlägsna länder; de råkar ut för svåra strapatser och äventyr under sitt arbete för vetenskapen och nationen; de räddas som genom ett under och de återvänder till Sverige" (s. 20). Det kunde alltså ha blivit en berättelse om hjältedåd och nationell ära, men så blev det inte.
1 okt 05 – Marja Keränen

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Recension: Johanna Overud : I beredskap med fru Lojal, Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget
Kvinnors uppgift i samhället i händelse av krig är det övergripande temat i Johanna Overuds avhandling i historia. Syftet med avhandlingen är att studera hur kvinnors arbetskraft organiserades under andra världskriget och hur krigshotet och beredskapstiden påverkade kvinnors situation på arbetsmarknaden.
1 okt 05 – Charlotte Tornbjer

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Recension: Patricia Fara : Pandora's Breeches Women, Science and Power in the Enlightenment
Vetenskapshistoria kan skrivas på olika sätt och med flera olika syften. Äldre översiktsverk över naturvetenskapens utveckling byggdes ofta upp kring berättelser om enskilda personer och deras strävsamma väg mot sanningen. Dessa personer, vars väg kantades av de framgångsrika upptäckternas milstolpar och som i sin upphöjda ensamhet framstod närmast som genier, var med något enstaka undantag män.
1 okt 05 – Christer Nordlund

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 2-3 2005
Valkaruseller och vårt korta minne - En personlig reflektion från Afghanistan
I september 2004 anlände jag till Afghanistan för att arbeta som rådgivare i människorätts- och genusfrågor vid Europeiska Unionens representation i Kabul. Då förbereddes presidentvalen som hölls i oktober 2004. Nu, ett år senare, förbereds septembermånads riksdags- och provinsrådsval. Denna personliga reflektion handlar om de kvinnliga kandidaternas delaktighet i dessa "valkaruseller". Det är verkligen karuseller, för de snurrar fortare och fortare och det är omöjligt att hoppa av för att tänka: Var detta det bästa för Afghanistan? Är detta verkligen representation för de "afghanska kvinnorna"?
1 okt 05 – Sari Kouvo

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Från redaktionen
I en tankeväckande artikel,"Fra likestilling - til nytte og nytelse? Kjønnskonstruksjoner og markedsstyring i idretten", i senaste numret av Sociologisk Forskning (2005:1), visar Jorid Hovden hur idrottens kommersialisering omkullkastat tidigare jämställdhetssträvanden inom norsk idrott.
1 feb 05 – Åsa Arping - redaktör

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
I (o)kunskapens frånvaro. Kön och självmordsbeteenden inom suicidologi
Kvinnors självmordstal har ökat mer än mäns under 1900-talet. Ändå vet vi alltför lite om kvinnors självmordsbeteenden. Varför? Inom suicidologin finner Elisabeth Lindberg teorier som främst bygger på könsdikotoma klichéer: den prestationsinriktade, aktive mannen som är ute efter att lyckas, kontra den relationsberoende, passiva kvinnan som "ropar på hjälp".
1 feb 05 – Elisabeth Lindberg

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Idrottens genus. En forskningsgenomgång
Från könsblind forskning om manligt sportande till studier som pekar på frånvaron av kvinnoperspektiv och problematiserar maskulinitet och genus. Så har forskningen kring kön och idrott utvecklats sedan 1960-talet, menar Håkan Larsson i en översikt. Bland kommande utmaningar ser han granskningar av idrottens heteronormativitet och sexuella trakasserier.
1 feb 05 – Håkan Larsson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Brassebönor, stålmän och svarta spöken. idrottande kroppar i Ses bevakning av sommar-OS 1948-1980
En vit, västerländsk, heterosexuell man, som krigar för sitt land men också för sin ras. Sådan framträder den ideale idrottaren i bildtidningen Ses OS-bevakning åren 1948-1980. I en analys ser Helena Tolvhed en förändrad manlighet men också ett statiskt skillnadstänkande grundat på genus, etnicitet, nationalitet och en tro på "naturliga" biologiska olikheter.
1 feb 05 – Helena Tolvhed

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Den handlande kroppen. Flickor, pojkar, idrott och subjektivitet
Kvinnliga idrottare är framgångsrikare än någonsin. Samtidigt förknippar barn redan i 7-årsåldern kvinnokroppen med svaghet, feghet och rädsla. Hur ska idrotten utformas för att både pojkar och flickor ska uppleva sin kropp som en tillgång? Alla med jämställdhet på agendan måste begrunda den levande handlande kroppen och dess könskodning, menar Birgitta Fagrell.
1 feb 05 – Birgitta Fagrell

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Recension
Jonny Hjelm, Amasoner på planen Svensk damfotboll 1965-1980 Historikern Jonny Hjelm har producerat en bok om damfotbollens första decennier, en bok som mycket noggrant redogör för de första dokumenterade damlagen, de första matcherna, de första serierna och de första spelarna. Studien tar sin början i en historik om svensk fotboll, dess första organisering och dess ledande ideologier. Där omnämns alltifrån de farsartade skämtmatcher som organiserades mellan kvinnor och äldre män redan vid 1900-talets början till damfotbollens framväxt på den internationella scenen.
1 feb 05 – Sara Edenheim

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Recension
Boel Berner (red.), Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld Boel Berner, Ifrågasättanden Forskning om genus, teknik och naturvetenskap
1 feb 05 – Birgitta Rydhagen

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Recension
Josefin Rönnbäck Politikens genusgränser Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902-1921
1 feb 05 – Lena Wängnerud

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Recension - Anna Jansdotter, Ansikte mot ansikte Räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920
I dag är det få som känner till den prostitutionshistoria som skrevs i flera av vårt lands större städer under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet. Gamla polisarkiv och diverse handlingar från besiktningsbyråer och kurhus ger inblickar i en för många okänd tillvaro av tvångsbesiktningar och stränga förhållningsregler för de kvinnor som myndigheterna registrerade. Parallellt med att prostitutionen och denna redan utsatta grupp kvinnor institutionaliserades som ett "nödvändigt ont", uppstod också ett motstånd mot reglementeringen och en rörelse som verkade för att rädda och återupprätta "fallna" kvinnor.
1 feb 05 – Rebecka Lennartsson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Recension - Sara Stenholm och Cecilia Strömberg Homofamiljer - guide i praktiska, juridiska och ibland absurda frågor för homosexuella som vill ha barn
En vanlig dag på det röda dagiset där jag gick, skulle alla vi barn rita vår familj. Jag målade en lång smal figur, ett kortare streck, en rund boll och en gulspretig cirkel. "Vem är det där", frågade en av fröknarna och pekade på det sprakande nystandet. "Det är Rasmus, min katt" svarade jag stolt. "Men vännen, du ska bara rita din familj", klargjorde fröken, varpå jag gråtande rev sönder bilden av min familj. När jag många år senare läste socialpsykologi fick vi rita oss själva i mitten på ett pappersark och utifrån oss sätta in de människor som betydde mycket för oss - ju närmare desto mer betydelsefulla. Min familj då var mina vänner. I hallen på det dagis där Lisa och Annas barn går har alla barn en liten bild vid sin plats där det står barnets namn och vad mamma och pappa heter. På Lisa och Annas barns skylt stod det länge ingenting.
1 feb 05 – Lisa Berthelson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1 2005
Är det idrottens fel? Om män, patriarkala strukturer och idrott
I en intressant artikel om föreningsidrott och alkohol bland ungdomar, av Mats Trondman, utmanas idrottens självbild. Ungdomar som föreningsidrottar konsumerar mer alkohol än andra ungdomar. Det är till och med så att ju mer ungdomar idrottar, desto mer dricker de. För idrottsrörelsen borde detta slå ner som en bomb. För andra är det kanske ett väntat resultat. Trondman för ett resonemang om sambanden och orsakerna till detta tydliga mönster. För ändamålet använder han Putnams begrepp socialt kapital som här, något förenklat, betyder att människor är välintegrerade, har stort och tillitsfullt nätverk, känner mening med och respekt i sitt sociala umgänge. Detta är med andra ord ungdomar som trivs bra i sina liv. Och det är alltså dessa ungdomar som både idrottar mest och konsumerar mest alkohol. Det är inte säkert att idrottandet gör att de dricker och ändå hänger idrottandet och supandet ihop, skriver Trondman, som menar att det finns både fysiologiska och idrottspolitiska skäl att göra idrottsrörelsen medansvarig.
1 feb 05 – Jesper Fundberg

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Från redaktionen
Bildanalys har länge varit förknippat med konstbilder och en verksamhet som bedrivs inom ämnet konstvetenskap. Parallellt med att det konstvetenskapliga forskningsfältet breddats alltmer - till studier av populärkulturella och massmediala bilder, rörliga bilder och visuella tecken i nya tekniker, iscensättningar av identitet och gruppgemenskap - har bildanalys kommit att få en mer framträdande plats inom exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap, informationsdesign, filmvetenskap, sociologi och socialantropologi.
1 dec 04 – Eva Zetterman, Temaredaktör

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Sexualiserade bilder av flickor. Pippi Examples och den manliga blicken
I Palle Torssons videoverk Pippi Examples förflyttas Pippi och Annika från barnfilm till en pornografisk bildtradition. Utanför bilden ser Kajsa Widegren konstnären ikläda sig rollen som bärare av en manlig sexualiserad blick. Resultatet blir en oroande ovisshet där avståndet mellan barn och vuxen hotar att kollapsa.
1 dec 04 – Kajsa Widegren

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Den marknadsförda maktordningen. Kön och politik i det offentliga rummets bilder
Reklamens bilder förstärker rådande klichéer om kvinnor och män. Men de speglar också förändring. Linda Fagerström synar några av de senaste årens svenska reklambilder och bakom en leende Margot Wallström och en grupp yppiga kvinnor i bara underkläderna finner hon en könsmaktordning i gungning.
1 dec 04 – Linda Fagerström

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Mammor, monster och maskiner. Representationer av kvinnor i science fiction-film
I dagens science fiction-filmer är hjälten allt oftare kvinna. Men i filmernas representationer av kvinnor som mammor, monster och maskiner ser Maria Nilson i stort sett samma historia återberättas - den om hur en riktig kvinna ska vara. Och vad som händer med henne om hon bryter mot normerna.
1 dec 04 – Maria Nilson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Helighetens feminisering. Makt och mening i kulten av kvinnliga helgon
I katolicismen symboliserar kvinnor synden och förbjuds att vara präster. Men i den folkliga kulten av kvinnliga helgon i dagens Portugal finner Lena Gemzöe en maktkamp mellan vanliga kvinnor och prästerskapet. Där utmanas kyrkans definition av helighet och tanken att den förmedlande länken mellan Gud och människa måste vara man.
1 dec 04 – Lena Gemzöe

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Recension : Av två böcker om kön och konst
Eva Hallin recenserar här dels Eva-Lena Bengtsson och Barbro Werkmäster bok Kvinna och konstnär i 1800-talets Sverige utgiven på Signum 2004, dels Yvonne Erikssons och Anette Göthlunds bok Från modernism till samtidskonst Svenska kvinnliga konstnärer utgiven på Signum 2003
1 dec 04 – Eva Hallin

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Recension : Yvonne Eriksson och Anette Göthlund: Möten med bilder
Bilder av olika slag möter oss överallt idag. Ett pappersföretag ger ut tre olika typer av kollegieblock och egenskapen illustreras genom en bild på framsidan.
1 dec 04 – Ann-Catrine Eriksson

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Recension: Anna Lena Lindberg, Den maskulina mystiken
I antologin Den maskulina mystiken fokuseras manliga konstnärer och deras verk. Sökarljuset riktas mot männen i konstvärlden istället för att fortsätta det för drygt 30 år sedan inledda arbetet med att synliggöra marginaliserade kvinnliga konstnärskap.
1 dec 04 – Christina G Wistman

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Recension: Lena Liepes, Den medeltida kroppen
Nordic Academic Press 2003 Gestaltningar av den mänskliga kroppen utgör en fundamental del av medeltidens bildvärld. Mot bakgrund av detta är det lite förvånande att kroppen och det kroppsliga i medeltida bildkonst hittills inte varit föremål för någon större uppmärksamhet i den konstvetenskapliga forskningen.
1 dec 04 – Jessica Sjöholm

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Recension: Charlotte Holgersson, Rekrytering av företagsledare
Då Charlotte Holgersson i början av oktober 2003 försvarade sin avhandling, Rekrytering av företagsledare. En studie i homosocialitet, var det fullt i Handelshögskolans stora föreläsningssal.
1 dec 04 – Elisabeth Sundin

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Recension: Diana Mulinari, Kerstin Sandell & Eva Schömer, Mer än bara kvinnor och män
Utgivandet av ytterligare en antologi på Studentlitteratur kring genusforskning och genusteori kanske inte omedelbart väcker entusiasm hos den något mer erfarne läsaren.
1 dec 04 – Åsa Söderlind

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Arbetsamma män och avklädda kvinnor - varför så traditionellt i offentlig konst?
Den som tar en promenad i en svensk stad ser förr eller senare något konstverk. Ofta föreställer verket en människa. Även om den abstrakta konsten ökat starkt sedan mitten av 1900-talet, är avbildningar av människor vanliga.
1 dec 04 – Gärd Folkesdotter och Anna-Karin Malmström-Ehrling

Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 4 2004
Synlighet, status och strategisk skillnad? Attityder till slöjan efter den 11 september
Hur förändrades synen på slöjan efter den 11 september 2001? Alison Donnell granskar slöjan som symbol i mediabevakningen av kriget i Afghanistan och ser hur den beslöjade kvinnan blivit en förtryckets ikon - en visuell påminnelse om det oförenliga i västerländskt och islamiskt samhällsliv.
1 dec 04 – Alison Donnell

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se