Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
316 artiklar
 
Framtider nr 4 2012
Flyktingars långa väg till arbetslivet
Att få jobb är sannolikt den avgörande faktorn för att flyktingar ska integreras i mottagarlandet. För många tar det drygt tjugo år innan de når upp till liknande sysselsättningsnivåer som personer födda i Sverige. Mycket tycks dessutom bero på vilka länder man kommer från, och det är flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern som har den längsta vägen in det svenska samhället.
1 dec 12 – Per Lundborg

Framtider nr 2 2012
2/2012 Tema integration
Europeiska socialfonden (ESF) finansierar i bland annat Sverige ett stort antal projekt som syftar till att förbättra integrationen av invandrare. Institutet för Framtidsstudier har genom den ESF-finansierade Temagruppen Integration i arbetslivet (TIA) uppdraget att identifiera, analysera och validera goda exempel från sådana ESF-projekt.
1 jun 12 – Christian Råbergh

Framtider nr 2 2012
Vems välfärdsstat?
Skandinavien är det område i världen där tilltron till de politiska institutionerna och statens problemlösande förmåga är som störst. Politiska aktörer i Danmark, Norge och Sverige tävlar om att ta åt sig äran för välfärdsstatens tillkomst och utveckling, menar sociologerna Grete Brochmann och Anniken Hagelund. Invandringspolitiken sätts i centrum i artikeln.
1 jun 12 – Grete Brochmann och Anniken Hagelund

Framtider nr 2 2012
Främlingsfientlighet –hundra år av forskning
Många års forskning om främlingsfientlighet har lärt oss en hel del om skillnaderna i främlingsfientliga attityder – både mellan enskilda individer och mellan länder. Mikael Hjerm och Andrea Bohman ger här en översikt över forskningen, och diskuterar de senaste årens framgångar för högerpopulistiska partier i Europa.
1 jun 12 – Mikael Hjerm och Andrea Bohman

Framtider nr 2 2012
Spelar föräldrarnas födelseland roll? Svenskfödda ungdomars betyg och gymnasieval
Svenska ungdomars tidiga utbildningskarriär tenderar att se lite olika ut beroende på var deras föräldrar är födda. Elever med föräldrar födda i något utomeuropeiskt land har en förhöjd risk att gå ut grundskolan med ofullständiga betyg. Samtidigt väljer elever med utomeuropeisk bakgrund ofta teoretiska program om de går vidare till treårigt gymnasium.
1 jun 12 – Frida Rudolphi

Framtider nr 2 2012
Framtidsfrågan
Invandringspolitik har blivit integrationspolitik. Men nya termer kan inte dölja att Sverige har stora svårigheter att forma en politik som hjälper de nyanlända från andra länder, och världsdelar, att komma in i samhället.
1 jun 12 – Framtider nr 2 2012

Framtider nr 2 2012
Krönikan: Sociala simuleringar för seriösa samhällsforskare
Kan ett schackbräde lära oss något om integrering och segregering? För flertalet läsare framstår nog frågan som märklig. Alla vet att segregeringen i dagens samhällen speglar komplexa processer som kan spåras tillbaka till den västerländska kolonialismens härjningar, till ojämlikheter mellan individer och till fördomar och främlingsfientlighet. Hur kan ett schackbräde hjälpa oss att förstå bättre?
1 jun 12 – Peter Hedström

Framtider nr 2 2012
Lyckosam integration i arbetslivet
I ett europeiskt perspektiv är sysselsättningsgraden hög i Sverige. Två grupper avviker dock från den generella bilden – unga människor och invandrare. Det pågår spännande projekt runt om i landet som försöker minska arbetslösheten bland grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Institutet för Framtidsstudier har fått uppdraget att analysera dessa projekt och lyfta fram vilka metoder för arbetslivsintegration som verkligen fungerar.
1 jun 12 – Clara Lindblom och Ryszard Szulkin

Framtider nr 2 2012
Föreningsliv i förändring
Satsningar på föreningslivet har utgjort en central del av svensk invandrar- och integrationspolitik i närmare fyrtio år. Men vilken roll kan föreningslivet spela för framtidens integration? Det diskuterar statsvetaren Gunnar Myrberg mot bakgrund av ny svensk och europeisk forskning.
1 jun 12 – Gunnar Myrberg

Framtider nr 2 2012
De nyanländas rätt till en bra skola
Varje år kommer tusentals nyinvandrade barn och ungdomar till den svenska skolan. Systemet för mottagande och integrering av dessa barn i skolans pedagogiska och sociala sammanhang bygger dock i mångt och mycket på förlegade principer, okunskap och felaktiga prioriteringar. Alternativa arbetssätt med särskilda undervisningsgrupper skulle kunna bidra till att jämna ut den enorma prestationsklyfta som i dag finns mellan de nyanlända och de inrikesfödda eleverna.
1 jun 12 – Nihad Bunar

Framtider nr 2 2012
Mottagandet på lokal nivå– om flyktingar och arbetslinjer
I över tjugo år har det lokala flyktingmottagandet kritiserats som alltför ”omhändertagande”. Botemedlet har gång på gång sagts vara att etablera arbetslinjen som huvudnorm för de lokala integrationsinsatserna. Debatten speglar ett dilemma som finns inbyggt i insatsernas konstruktion. Ett första steg för att komma vidare är att ansvariga samhällsorgan, och forskarna, problematiserar användningen av säråtgärder för invandrare inom arbetsmarknadspolitiken.
1 jun 12 – Martin Qvist

Framtider nr 2 2012
Essä: Bekämpa grindvakterna
Kan man över huvud taget diskutera ett fenomen som inte finns? Frågan är relevant med tanke på det uppenbara behovet av integrationspolitik i Sverige, och den lika påtagliga bristen på densamma.
1 jun 12 – Ursula Berge

Framtider nr 2 2012
Forskarprofilen:
Stefan Svallfors forskar om de policyprofessionella – en grupp som har politiskt inflytande men som inte är demokratiskt valda.
1 jun 12 – Framtider nr 2 2012

Framtider nr 1 2012
1/2012 Tema familj
Jo, det är så att Hans och jag har diskuterat det här med att vi inte är bonussyskon längre, och vi har kommit fram till att vi inte går med på det.” Så säger ’’ rollfiguren Mira i Martina Montelius pjäs Mira går genom rummen som nyligen spelades på Dramaten i Stockholm.
29 jan 12 – Redaktionen

Framtider nr 1 2012
Den naturliga familjen – ett djuriskt perspektiv
Djurs beteende används ofta som argument för vad som är ”naturligt” när det gäller människans familjebildning, sexualitet och könsroller. Men våra egna kulturella normer har påverkat forskningen om djur, både vad forskarna fokuserat på och hur beteenden tolkats. Normerna begränsar också vilken natur som presenteras i bland annat TV-dokumentärer. Evolutionsforskaren och genusvetaren Malin Ah-King diskuterar hur djurs beteenden använts för att bekräfta människors familjemodeller och spegla vår förhistoria.
29 jan 12 – Malin Ah-King

Framtider nr 1 2012
Men de äro rysligt dyra – barn, fattigdom och familjepolitik
Att växa upp i fattigdom eller i en familj med sociala problem kan få konsekvenser för resten av en människas liv. Vad kan samhället göra för att bekämpa barnfattigdom? De stora skillnaderna mellan olika rika länder talar för att politiken kan spela en viktig roll. Sociologerna Olof Bäckman och Tommy Ferrarini diskuterar här hur familjepolitik, barnfattigdom och livschanser hänger ihop.
29 jan 12 – Olof Bäckman och Tommy Ferrarini

Framtider nr 1 2012
Pappamånadens långsiktiga effekter
Påverkar familjepolitiken verkligen våra attityder och beteenden? Eller återspeglar den bara existerande normer utan att ha någon egen dynamik? Enligt forskaren Andreas Kotsadam har familjepolitiken reell betydelse för både värderingar och beteenden, och han lyfter här fram pappamånaden i föräldraförsäkringen som ett exempel.
29 jan 12 – Andreas Kotsadam

Framtider nr 1 2012
Framtidsfrågan
Den traditionella kärnfamiljen står stark. Men numera finns även familjer med endast en förälder, styvfamiljer, särbofamiljer, samkönade familjer och stjärnfamiljer, ett faktum som sätter juridiken på prov.
29 jan 12 – Framtider nr 1 2012

Framtider nr 1 2012
Krönikan: En lysande framtid för framtidsforskningen?
Som ny chef för Institutet för Framtidsstudier känns det angeläget att ägna min första kolumn i Framtider åt min personliga syn på framtidsstudiernas grundvalar, och på framtidsstudier som vetenskapligt fält.
29 jan 12 – Peter Hedström

Framtider nr 1 2012
Anhörigomsorg till vilket pris?
De anhörigas insatser inom äldreomsorgen har ökat kraftigt på senare tid, och det är främst arbetarklassens döttrar som berörs. Hemtjänsten har minskat påtagligt, och var femte plats inom äldreboendet har försvunnit på 2000-talet. Samtidigt innebär dagens pensionssystem ett starkt tryck på att vi ska förvärvsarbeta långt upp i åldrarna. Hur får vi ekvationen att gå ihop?
29 jan 12 – Marta Szebehely

Framtider nr 1 2012
Om våldet mot kvinnor i nära relationer
Det är bara en liten del av allt våld som män utsätter kvinnor för i nära relationer som kommer till polisens kännedom. Mörkertalet beräknas till 80 procent. Det betyder inte att våldet är okänt för omgivningen. Hur reagerar familj och nätverk på vad som hänt? Kan vissa reaktioner leda till att våldet upphör? Finns det sätt att reagera som bidrar till att det fortsätter?
29 jan 12 – Margareta Hydén

Framtider nr 1 2012
Familjerådgivning – en viktiglänk i folkhälsoarbetet
I ett Sverige med skilsmässofrekvensen 50 procent finns det många familjer som slits sönder inifrån – ofta med ohälsa som följd. Ann-Marie Lundblad diskuterar här familjerådgivningens betydelse för de vuxna, barnen och samhället.
29 jan 12 – Ann-Marie Lundblad

Framtider nr 1 2012
Essä: Biologismens återkomst och rätten till rötter
Utvecklingen på biomedicinens område och den ökade kunskapen om genetik har medfört att vi i allt större utsträckning intresserar oss för det biologiska ursprunget. Detta påverkar vår syn på släktskap och vad som egentligen är en ”riktig” familj.
29 jan 12 – Carolina Jonsson Malm

Framtider nr 1 2012
Världens värderingar
World Values Survey är ett globalt forskarnätverk som från 2012 har sitt sekretariat vid Institutet för Framtidsstudier. Några centrala forskningsområden för WVS är demokratiutvecklingen i världen, människors uppfattning om mänskliga rättigheter, synen på åldrande, ungas plats i samhället, korruption, och förtroende visavi samhällets organ.
29 jan 12 – Bi Puranen

Framtider nr 1 2012
Forskarprofilen:
Peter Johansson studerar hur man utformat rättigheter och skyldigheter för dem som flyttar över Sveriges gränser för att bo och arbeta.
29 jan 12 – Framtider nr 1 2012

Framtider nr 4 2011
4/2011 Tema musik
Nationalencyklopedin är påtagligt tveksam till att definiera vad musik är. Efter några reservationer slår man fast att ”allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud”. Det kan väl duga som minsta gemensam nämnare för en företeelse som tar sig så många uttryck, väcker så många känslor och används till så mycket. I detta nummer betraktar vi musiken och dess verkan ur en mängd infallsvinklar, men i grunden kretsar det runt två frågor: vad musiken gör med oss och vad vi gör med den.
1 dec 11 – Framtider nr 4 2011

Framtider nr 4 2011
”Singelns” återkomst
Den digitala revolutionen har förändrat medielandskapet i grunden; skivbranschen går på knäna och upphovsrätten är i gungning, men kanske kan också en annan, mer subtil förändring märkas vid horisonten.
1 dec 11 – Hasse Huss

Framtider nr 4 2011
The times they are a-changin’ – om populärmusikoch revoltens mytologi
Populärmusikens historia skrivs fortfarande på ett sätt som påminner om 1800-talets historieskrivning, med ett aktörsorienterat perspektiv på fornstora manliga hjältar. Denna traditionsbundna kanon är en spegling av det samhälle där populärmusiken, som vi känner den, växte fram: efterkrigstidens genushierarkiska västvärld. Historien har skrivits av och för män som hellre samlat på skivor än dansat till dem.
1 dec 11 – Johan Bergman, Mikael Byström och Nikolas Glover

Framtider nr 4 2011
Vad gör vi med musik?
Musik, och speciellt att lyssna på musik, är ett av svenskarnas allra största fritidsintressen. Med tanke på detta är det märkligt att det finns så få studier av människors bruk av musik. Vad gör vi egentligen med musik? Varför är musiken viktig? Vad gör den med oss?
1 dec 11 – Lars Lilliestam

Framtider nr 4 2011
Musikterapi med potential
Musikterapi kan användas för att nå bestämda mål inom behandling, vård och undervisning. I Sverige bedrivs den än så länge i ytterst liten skala. Maria Nyström ger här en översikt över musikterapins uppkomst och användbarhet inom främst vården och omsorgen. Ett stort problem är att forskningen på området står så långt från den praktiska musikterapin.
1 dec 11 – Maria Nyström

Framtider nr 4 2011
Framtidsfrågan
Dalande publiksiffror och allt äldre konsertbesökare signalerar en kommande kris för konstmusik och opera. Men här syns också prov på nytänkande – som när konserthus låter symfoniorkestrar tolka tevespelsmusik eller när tyska operahus sätter upp verk baserade på sci fi-serien Star Trek.
1 dec 11 – Framtider nr 4 2011

Framtider nr 4 2011
Sverige i framtiden
Institutet för Framtidsstudier avslutar nu forskningsprogrammet Sverige i framtiden som haft fokus på tre kritiska frågor: socialt utanförskap, integration och pluralism samt välfärdsstatens finansiering. Kraftfulla sociala investeringar i människors kunnande och färdigheter är en nödvändighet för att ge Sverige en hållbar framtid. Ytterst står den sociala sammanhållningen på spel.
1 dec 11 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2011
Sverige i framtiden
Sverige i framtiden har varit Institutets senaste forskningsprogram under VD Joakim Palme. Det har främst inriktats på framtidens befolkningsstruktur och institutioner, med såväl svenska som internationella analyser. Tre av programmets större delprojekt presenteras här. Ett fjärde delprojekt, Framtidsstudier om framtidsstudier, publicerar 2012 en antologi om vad framtidsstudier egentligen är och kan vara.
1 dec 11 – Per Strömblad, Olof Bäckman och Peter Johansson

Framtider nr 4 2011
Peter Hedström är ny vd
Efter åtta år vid University of Oxford flyttar sociologen Peter Hedström hem till Sverige och blir ny vd för Institutet för Framtidsstudier.
1 dec 11 – Leif Åberg

Framtider nr 4 2011
Fans eller producenter? Musikens betydelse för tonårstjejer
Nyligen presenterade norska NRK en undersökning som visade att kvinnliga soloartisters närvaro ökade på försäljningslistorna i Sverige och Norge första halvåret 2011. Och visst är det sant att artister som Shakira, Lady Gaga och Beyoncé under 2000-talet varit mycket framgångsrika, och att kvinnor i dag syns mer. Men betyder det att musikens värld håller på att bli jämställd?
1 dec 11 – Ann Werner

Framtider nr 4 2011
Dansen och makten
Dansen är en naturlig urkraft som funnits i alla kulturer och från tidig barndom, liksom bland flera djurarter. Ett uttryck för lekfullhet, rytmkänsla och kreativitet, för kroppslig och andlig förfining, men också nära sammankopplad med lust, berusning och extas. Som ett sätt att komma andra nära, betydligt närmare än vad som annars varit socialt acceptabelt, har dansen vunnit bred popularitet i alla ungdomsgenerationer.
1 dec 11 – Mattias Svensson

Framtider nr 4 2011
Framtidens musikscen – öppen för alla?
Kvinnor är betydligt mer aktiva inom den elektroniska dansmusiken än vad många tror. Den manliga dominansen finns kvar bland dj:ar och klubbar, men naggas i kanten av kreativa kvinnliga nätverksbyggare. Frågan är om sociala medier och nätverk kan ge oss en mer jämställd musikscen framöver.
1 dec 11 – Anna Öström

Framtider nr 4 2011
Kriget på dansgolvet – elektronisk musik och militär estetik
Svarta kängor, kraftfulla emblem och kamouflagenät. Den stöveltrampande synthscenen har ofta flirtat med totalitära symboler och militär estetik. Men det ambivalenta förhållandet mellan makt och musik handlar inte nödvändigtvis om politik.
1 dec 11 – Johanna Paulsson

Framtider nr 4 2011
Essä: I mellanrummet mellan ljud och text
Hur beskriver man kollektiva musikupplevelser som förutsätter ordlöshet? Text är ett trubbigt instrument att närma sig musik och vad som sker i dansmusikkulturer. Som dj, producent och forskare har Anna Gavanas utforskat den elektroniska dansmusikens sociala och politiska potentialer bortom de verbala budskapen.
1 dec 11 – Anna Gavanas

Framtider nr 3 2011
3/2011 Tema hav
Jordens yta täcks till över 70 procent av vatten, varav 98 procent är hav. Här bjuds en fantastisk artrikedom och väldiga variationer i livsmiljöer. I dag vet vi att en betydande del av jordens första livsformer uppstod i havet för ett par miljarder år sedan – dess miljöer var helt enkelt mer gynnsamma än vad dåtidens instabila landmassa erbjöd.
1 aug 11 – Framtider nr 3 2011

Framtider nr 3 2011
Ta fisken och miljön i samma båt – biologisk mångfald i havet
Havens ekosystem bistår oss med varor och tjänster som motsvarar hela världens samlade bruttonationalprodukt. Ingen och alla har ansvaret för att havens organismer förvaltas och förmår täcka också behoven hos kommande generationer människor. Just nu haltar vår förvaltning av den biologiska mångfalden i havet betänkligt och de globala miljöhoten spär på hotbilden.
1 aug 11 – Kerstin Johannesson

Framtider nr 3 2011
Från is till vatten – en ny tid för Norra ishavet och Arktis
Medelhav eller ishav? Naturens geografi har skapat olika förutsättningar för politisk och ekonomisk utveckling beroende på var man befinner sig. Vad händer när de globala klimatförändringarna leder till att geografin förändras? Uppvärmningen i Arktis ger oss en föraning.
1 aug 11 – Annika E. Nilsson

Framtider nr 3 2011
Ingen ljusning i sikte – piraterna härjar utanför Somalia
De somaliska piraternas härjningar fortsätter, trots massiva internationella flottinsatser. I Sydostasien har man på senare år lyckats ganska väl med att få bukt med problemet, men utanför Somalia tycks sjöröveriet endast kunna stoppas genom en militär intervention i landet, något som för närvarande ter sig högst osannolikt.
1 aug 11 – Stefan Amirell

Framtider nr 3 2011
Framtidsfrågan
Tillgången på vatten är en överlevnadsfråga för mänskligheten, och särskilt för den miljard som bor i städernas slumområden och i regioner med extrem fattigdom. Dragkampen om knappa sötvattensresurser kan dessutom ge upphov till skarpa politiska konflikter.
1 aug 11 – Framtider nr 3 2011

Framtider nr 3 2011
Krönikan: Oron äter sig in i människors vardag.
Bilden av framtiden är under ständig påverkan av händelser och processer i vår samtid. En närmast trivial reflektion – så här tio år efter 9/11– är att vissa skeenden medför mer dramatiska skiften än andra. Nu är dock Usama bin Laden död, och även om al-Qaida kanske lever vidare markerar 2011 slutet på en era.
1 aug 11 – Joakim Palme

Framtider nr 3 2011
Världens största soptipp – plastsoppan i haven
Plast introducerades som naturens och människans räddning. Äntligen ett material som inte skulle skada eller tära på naturens resurser. Plasten är stark, billig och hållbar, egenskaper som snabbt gjorde den enormt populär i mitten av förra seklet. Drygt sextio år senare har vi lärt oss läxan: samma egenskaper som gör plasten till universalmaterial gör den också till ett av de största hoten mot våra hav.
1 aug 11 – Daniel Hansson

Framtider nr 3 2011
Sjöfartens historiska betydelse för Sverige och Europa
Sjöfarten är ganska osynlig i den skrivna svenska historien och i dagens politiska och ekonomiska debatt. Historikern Leos Müller understryker här de havsburna transporternas betydelse för Europa sedan 1500talet och för Sveriges integration med Västeuropas ekonomi.
1 aug 11 – Leos Müller

Framtider nr 3 2011
Havens superhjältar
Världens hav och fiskbestånd befinner sig i ett utsatt läge. Men flera år av larmrapporter väcker inte bara oro, utan skapar även en förändringsvilja. Även om problemen kan verka oöverstigliga finns en enorm potential att förändra situationen. Några vardagliga superhjältar – en forskare, en yrkesfiskare och en politiker – visar oss hur enskilda människor faktiskt kan visa vägen till ett mer hållbart fiske.
1 aug 11 – Henrik Österblom

Framtider nr 3 2011
Aktuellt: Hur ska barn skyddas mot vanvård?
I dagarna avslutar en mycket speciell statlig utredning sitt arbete. Vanvårdsutredningen har genom intervjuer med före detta fosterbarn och barnhemsbarn kartlagt övergrepp och försummelser i den sociala barnavården. Den är den första statliga utredning som tillvaratar barns egna berättelser, men vanvård har uppmärksammats tidigare och kommer säkert att diskuteras även i framtiden.
1 aug 11 – Johanna Sköld

Framtider nr 3 2011
Essä: Vad var det egentligen som hände under ytan?
I oktober 2011 är det trettio år sedan den ryska ubåten U137 grundstötte utanför Karlskrona. Urban Lundberg återvänder här till den svenska ubåtsfrågan och till historien om hur utrikespolitik blev en het inrikespolitisk potatis under 1980-talet.
1 aug 11 – Urban Lundberg

Framtider nr 3 2011
Forskarprofilen: ”Att lyckas någorlunda i skolan är ytterst betydelsefullt för människors livschanser som vuxna”
Institutet för Framtidsstudier har närmare femtio forskare knutna till sig. Här får du bekanta dig med sociologen Olof Bäckman som bland annat forskar om barndomens betydelse för människors vuxenliv.
1 aug 11 – Framtider nr 3 2011

Framtider nr 2 2011
2/2011 Tema kommunikation
Människans beroende av att kommunicera kan knappast överskattas – hela vår tillvaro bygger på att vi kan meddela oss med varandra och dessutom använder vi språket för att bekräfta vår identitet och grupptillhörighet. Vi informerar, lär känna och uttrycker oss genom olika kommunikationsformer.
1 jun 11 – Framtider nr 2 2011

Framtider nr 2 2011
Framtidens medielandskap
Landskap varierar över tid. Människor rör sig snabbt, liksom farkoster som kommer och går. Men hus står kvar lite längre, liksom vägar och broar. Mest långlivade är de stora strukturerna som sjöar och berg. Så är det i medielandskapet också. Vissa saker dyker upp för att strax försvinna, medan annat har en väldig uthållighet.
1 jun 11 – Nina Wormbs

Framtider nr 2 2011
Kulturkrockar, finns dom?
Synen på kultur har förändrats på senare tid, från en statisk syn till en allt mer dynamisk – inte minst i skolans värld. Men den stora utmaningen är fortfarande att göra skolan till en arena som överskrider till synes givna kulturgränser, kategoriseringar och kulturella skillnader. Det finns anledning att vara kritisk mot begrepp som kulturkrockar, kulturmöten och kulturkompetens, menar forskaren Magnus Dahlstedt.
1 jun 11 – Magnus Dahlstedt

Framtider nr 2 2011
Det elementära samtalet
Att äta middag med familjen, ringa till Försäkringskassan, löneförhandla, gå till doktorn, leda ett arbetsmöte, prata med kundtjänst, delta i skolans utvecklingssamtal – många sociala situationer och handlingar baseras på samtal. Att samtal är strukturerade och systematiska har samtalsforskningen visat under sin drygt fyrtioåriga historia. Genom att lära oss mer om hur samtal är organiserade kan vi bli bättre på att kommunicera och på att hantera nya sociala situationer.
1 jun 11 – Jenny Öqvist

Framtider nr 2 2011
Framtidsfrågan
Teknisk utveckling har möjliggjort nya former av kommunikation, såsom epost, bloggar, twitter med mera. Många forskare menar att detta har haft inverkan på allt från språkbruk till arbetsformer.
1 jun 11 – Framtider nr 2 2011

Framtider nr 2 2011
Krönikan: Har vi råd att missa chansen att integrera dem i EU?
Den europeiska kontinenten är sett till befolkningens sammansättning äldst i världen. Ändå vill jag hävda att ungdomsfrågan är vår stora utmaning. Minst tre tunga skäl talar för det. För det första finns en långsiktig trend som antyder att passagen från ungdomstid till vuxenliv blir alltmer problematisk; såväl övergången till arbetslivet som till bostadsmarknaden och familjebildningen. För det andra är ungdomar särskilt hårt utsatta av den globala finanskrisens följder för sysselsättning och offentliga finanser. För det tredje påverkas allas välstånd i högsta grad av hur vi i dag behandlar morgondagens skattebetalare och omsorgsarbetare.
1 jun 11 – Joakim Palme

Framtider nr 2 2011
Sociala mediers inverkan på språket
E-post, chatt, sms och interaktiva forum på nätet erbjuder nya sätt att kommunicera. Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan, anser att digitala medier påskyndar språkförändringar. I jämförelse med andra språk är svenskan stabil och används i vitt skilda formella och informella, professionella och vardagliga situationer. Ändå väcker påståendet frågor. Hur kommunicerar vi i dag? Vad är det egentligen som händer med svenskan?
1 jun 11 – Theres Bellander

Framtider nr 2 2011
Den blinda finansmarknaden
Finansmarknaden är fångad i sina egna berättelser och har svårt att förstå hur till exempel företagen resonerar. Den dominerande finansteoretiska forskningen har heller inte lyckats bidra nämnvärt till ökad insikt om finansmarknaden. Både fondförvaltarna och företagen tycks präglas av en hemmablindhet som gör det svårt att kommunicera sinsemellan. Kommunikationsproblemen kan också få svåra konsekvenser när enskilda människor blir av med jobbet eller sparpengarna på grund av nyckfyllt svängande börsmarknader.
1 jun 11 – Ulf Johanson, Roland Almqvist och Johan Henningsson

Framtider nr 2 2011
Ny teknik som förändrar vår möteskultur
Längre eller kortare resor till möten hör till vardagen för många anställda. Ett alternativ som blivit allt vanligare är att hålla möten på distans. Det sparar tid och pengar och det ger även möjlighet att minska belastningen på miljön. Men den nya möteskulturen är inte okomplicerad, den påverkas av företagens sociala konventioner, organisationsstruktur och värderingar. Det är därför viktigt, både för individen och för organisationen, att diskutera sitt förhållningssätt till möten och vilken roll de har, menar Malin Picha och Minna Räsänen.
1 jun 11 – Malin Picha och Minna Räsänen

Framtider nr 2 2011
Järnvägens osäkra framtid
Drygt två decennier av stegvisa förändringar på järnvägsområdet kulminerade den 1 oktober 2010 med en omreglering som sägs skapa ”en helt öppen och konkurrensutsatt persontrafikmarknad” med ökad dynamik och mer utrymme för kommersiella aktörer, samtidigt som ”resenärernas och samhällets krav på ett attraktivt, effektivt och långsiktigt hållbart trafikutbud av god kvalitet” tillgodoses. Forskaren Jesper Meijling menar att reformen kan bli ett hinder för en utveckling av järnvägen. En del av problemet tycks ligga i begreppet ”järnvägsmarknad”. Aktörerna förutsätts vara konkurrenter samtidigt som de ska kommunicera och fungera tillsammans för järnvägens bästa.
1 jun 11 – Jesper Meijling

Framtider nr 2 2011
I korthet
”Datorer behöver i framtiden inte väga mer än 1,5 ton.” Popular Mechanics, 1949
1 jun 11 – Framtider nr 2 2011

Framtider nr 2 2011
Humanisternas framtid
Utbildas det verkligen för många humanister i dag i förhållande till läget på arbetsmarknaden? Eller är det stora problemet en negativ självbild? En mycket hög andel humanister får faktiskt jobb efter utbildningen. Men kanske måste de ändå bli bättre på att framhålla vad de är bra på.
1 jun 11 – Annika Berg

Framtider nr 2 2011
Jobben, nätverken och närkontakten
Den digitala revolutionen är antagligen bara början på något som får långtgående konsekvenser för arbetslivet. Informations och kommunikationstekniken kräver kontinuerlig utbildning av de anställda, och kvaliteter som kommunikation, kundorientering och problemlösning tycks stå högt i prioritet. Men avancerade informationssystem och nätverk kan nog inte ersätta den dagliga kontakten på en gemensam arbetsplats.
1 jun 11 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 2 2011
Forskarprofilen:
”Jag vill säga något om hur olika integrationspolitiska vägval påverkar det politiska deltagandet bland invandrare”
1 jun 11 – Framtider nr 2 2011

Framtider nr 1 2011
1/2011 Tema rum
Får vi rum? Den som växte upp på 1970talet minns kanske skolböckernas skräckbilder av en till bristningsgränsen överbefolkad jord. Vi skulle bli alldeles för många, och det skulle gå alldeles för fort. Fanns inte till och med illustrationer i form av människor staplade på varandra på ett överbelastat jordklot? De domedagsliknande framtidsbilderna målades upp under sent 1960-tal, då takten på befolkningsökningen var som allra högst. Trendframskrivningarna pekade mot en skrämmande morgondag.
29 jan 11 – Redaktionen

Framtider nr 1 2011
Det övergivna rummet
”Herregud, är det så här det skulle se ut om allt försvann.” Det är en reflektion som invånarna i många svenska brukssamhällen förmodligen gjort de senaste fyrtio åren. Produktionen flyttas, ofta till andra länder, och processer som var moderna för tio år sedan är redan föråldrade. Vi tvingas bli nomader, och det betyder även att vi behöver bli nomadiska i sökandet efter kunskap, menar Jan Jörnmark.
29 jan 11 – Jan Jörnmark

Framtider nr 1 2011
Vem får rum påbostadsmarknaden?
För att vara delaktig i samhället måste man ha en bostad. Bostaden är inte bara en plats för trivsel och trygghet utan också ett villkor för kontakter med myndigheter och arbetsgivare. Därför är tillvaron ofta mer beroende av bostad än av ett arbete. Hur ser möjligheterna ut att få tag i en bostad i dag?
29 jan 11 – Lena Eriksson

Framtider nr 1 2011
Plats för barn och vuxna. Vems behov styr hemma?
Att vara trångbodd kan vara stökigt och nedbrytande. Därför gör svenska föräldrar allt de kan för att tillgodose barns behov av egna rum. Men att behöva sova ensam, långt ifrån andra, kan vara lika svårt. Därför får barnen också sova hos föräldrarna om de vill. Behovet av närhet och integritet prioriteras. Och barnorienteringen avspeglas i hur man använder rummen hemma. På andra håll i världen, och i historien, har vanan att sova tillsammans haft mer praktiska orsaker.
29 jan 11 – Malin Bergström

Framtider nr 1 2011
Det offentliga rummets omvandlingar
Samtidigt som det traditionella offentliga rummet monteras ned och hotas av samhällsutvecklingen, förefaller dess historiskt bärande premisser – demokratiska principer om frihet, kritik och gemenskap – vara viktigare än någonsin. Snarare än ett försvinnande kan man se hur det offentliga rummet återupprättas på andra platser och antar nya former, inte som uttryck för en uppifrån sanktionerad politik utan som en följd av kollektivets egenmäktiga handlingar.
29 jan 11 – Catharina Gabrielsson

Framtider nr 1 2011
Hållbara städer i en framtid utan tillväxt
Det talas mycket om hållbara städer. Men hållbar för vem och utifrån vilka antaganden om samhället, kan man undra. Karin Bradley diskuterar den dominerande bilden av den hållbara staden och pekar på strömningar där viljan att skapa och förvalta gemensamt, gör-det-själv-kulturer, lokal ekonomi och inte minst synen på tillväxt, leder till nya frågor om hur man kan planera för hållbara samhällen.
29 jan 11 – Karin Bradley

Framtider nr 1 2011
Dags att flytta hem?
Många svenska regioner gör satsningar för att locka tidigare utflyttare att ”vända hem”, och varje år väljer cirka 70 000 personer att flytta tillbaka till hemorten. Men samhällsplanerarna vet inte så mycket om denna återflyttning. Bör kommuner och regioner satsa mer på potentiella hemvändare? Eller är det lika effektivt att försöka attrahera helt nya inflyttare?
29 jan 11 – Jan Amcoff och Thomas Niedomysl

Framtider nr 1 2011
Framtidsfrågan
Boendesegregationen ökar i Sverige, både den ekonomiska och den etniska (som i storstäderna dessutom är nära sammankopplade). De politiska åtgärderna som aktualiserats för att minska segregationen har ifrågasatts.
29 jan 11 – Framtider nr 1 2011

Framtider nr 1 2011
Krönikan: Varje dags löpning har fokus framåt i tiden, till det stora loppet.
I litteraturen frodas framtidsscenarierna inte minst i form av science fiction. Ibland blir det mer fiction än science. När observerbara trender i samtiden dras ut i tangentens riktning övergår den här typen av texter ofta till effektiv och intressant samhällskritik. Men inte sällan renodlas dystopiska drag i samhällsutvecklingen. Pessimisterna har julafton.
29 jan 11 – Joakim Palme

Framtider nr 1 2011
Virtuella rum
Det sociala livets interaktionsformer har förändrats de senaste decennierna. Vi tillbringar allt mer tid online; kommunicerar i nätverk, söker information, handlar och ägnar oss åt olika nöjen. Gränsen mellan ”verkligt” liv och livet online luckras också upp. Snart lever vi kanske i en Matrix-värld? Sociologen Karin Helmersson Bergmark reflekterar över vad som är socialt och verkligt utifrån chattarens och gamerns perspektiv.
29 jan 11 – Karin Helmersson Bergmark

Framtider nr 1 2011
Forskning på gång: Framtidens arbetsrum
Mellan 50 och 80 procent av västvärldens arbetande befolkning arbetar på kontor. De kontorsanställdas fysiska och sociala arbetsmiljö borde därför vara ett högprioriterat ämne. Ett nytt forskningsprojekt tar nu ett helhetsgrepp som även inkluderar kontorets arkitektur och teknikens roll på arbetsplatsen ur ett hälsoperspektiv.
29 jan 11 – Susanna Toivanen och Christina Bodin Danielsson

Framtider nr 1 2011
Framtiden som vetenskapligt fält
Mark för mat, energi och skogsproduktion håller på att bli en bristvara. Konkurrensen hårdnar i världen. Det är angeläget att effektivisera användningen av naturresurser – och att nå internationella överenskommelser på det politiska planet. Det var ett av flera spännande teman vid Stockholm Futures Conference – Our future in the making.
29 jan 11 – Erik Westholm

Framtider nr 1 2011
I universums iskalla mitt
Containern har blivit ett av de mest synliga elementen i den västerländska ESSÄ kulturen. Den saknar fysionomi och framstår närmast som ett slags autistisk arkitektur. På ytan syns ingenting – och på insidan kan vad som helst pågå.
29 jan 11 – Stefan Jonsson

Framtider nr 1 2011
Forskarprofilen: Marta Szebehely
”Sverige har ett unikt andrum på tio–femton år” Det är omsorgens arbetsdelning som engagerar Marta Szebehely.
29 jan 11 – Framtider nr 1 2011

Framtider nr 4 2010
4/2010 Tema katastrofer
Enligt historikern Kevin Rozario har det amerikanska samhället förändrat sin syn på katastrofer. I The culture of calamity. Disaster and the making of modern America (2007) visar han hur den tidigare ”katastrofoptimismen” – en beredskap och iver att i katastrofernas spår bygga upp på nytt och bygga bättre – på senare år har förbytts till sin motsats: resignation.
11 nov 10 – Framtider nr 4 2010

Framtider nr 4 2010
Den planetära ingenjörskonsten
Man kan tala om nio processer som tillsammans kontrollerar jorden som naturligt system – och som reglerar de resurser som våra liv är så beroende av. En viktig diskussion bland naturvetare gäller om det behövs mätbara planetära gränsvärden för dessa processer, kritiska nivåer som hjälper oss att vrida utvecklingen åt rätt håll.
11 nov 10 – Victor Galaz

Framtider nr 4 2010
Hur förbereder sig samhället för naturkatastrofer?
Vad händer om Stockholm drabbas av en jordbävning som i Kaliningrad 2004 (magnitud 5,3) eller Göteborg av ett liknande skalv som vid Kosteröarna 1904 (magnitud 5,7)? Kan Sveriges statsförvaltning skaka sönder? Det vet vi inte. Men vi vet att Göteborg och delar av Stockholm vilar på lergrund och att svenska byggnormer utgår från att sådana skalv inte förekommer. Hur förbereder sig Sverige inför det sällsynta men möjliga?
11 nov 10 – Sven Halldin, Roland Roberts och Sven-Erik Svärd

Framtider nr 4 2010
Staten och krisberedskapen
Begreppet ”krisberedskap” känns självklart och etablerat, men som term inom statsförvaltningen är det ganska nytt. Det som i dag heter ”försvar och samhällets krisberedskap” hette så sent som hösten 2007 ”försvar samt beredskap mot sårbarhet”.
11 nov 10 – Magnus Hjorth

Framtider nr 4 2010
Riskfyllt eller inte? Riskbedömning för samhället och individen
Varför accepterar vi att bli kroppsvisiterade när vi ska flyga trots att risken för terroristhandlingar är försumbar? Det är vi nog många som undrar när vi står där i säkerhetskontrollen med en främlings händer på kroppen. Inom finanssektorn hör riskanalyser till vardagen, men ändå utvecklades finanskraschen 2008 till en global samhällsekonomisk kris. Att bedöma risker kan med andra ord vara högst komplicerat.
11 nov 10 – Anna Olofsson

Framtider nr 4 2010
Krönikan: Man ropar helt enkelt efter en ny (S)latan, helst färdigpaketerad.
Institutets forskning om framtidens samhälle kan historiskt kopplas till ett antal honnörsord med begynnelsebokstaven K.
11 nov 10 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2010
Efter den oundvikliga kollapsen? Om rummet, tiden och sambanden i naturen
”It’s the end of the world as we know it (and we feel fine).” Hur förhåller vi oss till de kommande miljöförändringarna i världen? En ny riktning inom miljörörelsen söker en realistisk medelväg mellan förespråkarna för businessasusual och domedagsprofeterna. Visst blir det stora omställningar i vårt sätt att leva och förhålla oss till naturen, är budskapet. Men på lång sikt blir det mindre dramatiskt än pessimisterna tror. Förändrade tidsskalor och rumsskalor är i själva verket miljöfrågornas ständiga följeslagare.
11 nov 10 – Per Eliasson

Framtider nr 4 2010
Journalisten som professionellt ögonvittne
Sensationslystna gamar och skoningslösa nyhetsjägare – journalister som rapporterar från olyckor och katastrofer möts ofta av mindre smickrande epitet. Men det finns förstås en annan sida av den mediecirkus som ofrånkomligt uppstår. Katastrofens ögonvittnen och rapportörer, som ska förstå det ofattbara och beskriva det obeskrivliga, drabbas själva indirekt av det som hänt. Bakom fasaden finns individer som brottas med den svåra rollkonflikten som både medmänniska och journalist.
11 nov 10 – Liselotte Englund

Framtider nr 4 2010
Psykologiska aspekter av katastrofer – tsunamin 2004
Det var som en mardröm. Den enorma havsvågen drog med honom och tryckte ner huvudet under vattenytan. Han slängdes mot kablar och omkringvirvlande bråte. Något stort och hårt dunkade in i kroppen. Till slut lyckades han klamra sig fast i ett balkongräcke. Havet drog sig tillbaka. Runt omkring var en bild av total förödelse. Hans sambo syntes ingenstans. Vad hade hänt med de andra i familjen?
11 nov 10 – Kerstin Bergh Johannesson

Framtider nr 4 2010
Framtidens oljespill
I april i år exploderade borrplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen, och först i september lyckades BP försluta oljekällan Macondo nere i havsdjupet. De senaste decenniernas mest omskrivna miljökatastrof var ett faktum, men exakt hur mycket olja som sammanlagt sprutade ut lär aldrig bli klarlagt.
11 nov 10 – Arne Jernelöv

Framtider nr 4 2010
Konspirationsteorier och katastrofer på nätet
Var terrorattackerna den 11 september 2001 planerade av hemliga nätverk inom amerikanska regeringen? Hemlighåller myndigheterna att en planet är på väg mot vårt solsystem, med katastrofala följder? Och vad händer år 2012? Går jorden under eller får vi besök av utomjordingar? Det är frågor som diskuteras livligt i den undervegetation av alternativa verklighetsuppfattningar och konspirationsteorier som förekommer på nätet.
11 nov 10 – Markus Gossas

Framtider nr 4 2010
Framtiden som nutidens heta politiska fråga
De allra senaste åren har framtidsdebatten fått ett tillskott av storskaliga mekanistiska framtidsvisioner, eller kanske dystopier. Globaliseringen som får oss att tänka på världen som ett gemensamt system och klimathotet som måste lösas i global skala har banat väg för de fantastiska idéernas återkomst.
11 nov 10 – Erik Westholm

Framtider nr 4 2010
Framtidsfrågan
Sveriges beredskap är god, hävdade Per Albin Hansson vid andra världskrigets utbrott. ”Vår beredskap är bättre än den någonsin var under den förra regeringen”, menade Fredrik Reinfeldt under en utfrågning i konstitutionsutskottet häromåret.
11 nov 10 – Framtider nr 4 2010

Framtider nr 4 2010
Forskarprofilen: ”Jag synliggör strukturernas roll i socialpolitiken”
Institutet för Framtidsstudier har närmare femtio forskare knutna till sig. Här får du bekanta dig med Renate Minas som är docent i socialt arbete.
11 nov 10 – Framtider nr 4 2010

Framtider nr 3 2010
3/2010 Tema skatter
Framtider handlar denna gång om skatter. Vi utgår från två trender som bådar gott för framtiden. Att arbetskraft, kapital, varor och tjänster rör sig över nationsgränserna är en källa till ökat välstånd. Att befolkningen åldras är tecken på vår höga välfärd.
1 aug 10 – Peter Johansson

Framtider nr 3 2010
Globaliseringen och skattesystemet i Sverige
Hur ska det svenska skattesystemet utformas för att kombinera välfärdsambitioner med konkurrenskraft?
1 aug 10 – Åsa Hansson

Framtider nr 3 2010
Har vi råd att försumma de äldres kompetens?
Hur ska välfärden finansieras med en åldrande befolkning? Problemet är egentligen inte att antalet äldre personer ökar utan att andelen i förvärvsaktiv ålder minskar i befolkningen. Det innebär att gruppen som finansierar välfärden genom sitt förvärvsarbete minskar i förhållande till gruppen med ökat stödbehov. Så ser det ut både i Sverige och i övriga Europa.
1 aug 10 – Daniel Hallberg

Framtider nr 3 2010
Välfärdssystemens finansiering i framtiden
Det är hög tid att reformera skattesystemet i Sverige. I alla fall om vi vill parera konsekvenserna som den åldrande befolkningen för med sig. Att minska de sociala investeringarna på kort sikt lönar sig dåligt. Siktet borde vara inställt på att öka intäkterna genom att säkra skattebaserna på 2020-talet och framåt.
1 aug 10 – Joakim Palme

Framtider nr 3 2010
Skattesystemet är designat för män
Dagens skattesystem befäster den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män. Den ideologi som formar vårt skattesystem strävar efter låga, icke-progressiva skatter på arbete, ännu lägre skatter på kapital och bolag, ingen förmögenhetsskatt och enhetlig mervärdesskatt på alla varor och tjänster. Eftersom män har högre arbetsinkomster, är mycket rikare och äger bolag i större utsträckning än kvinnor så är det här en skattepolitik som gynnar män, hävdar rättsvetaren Åsa Gunnarsson.
1 aug 10 – Åsa Gunnarsson

Framtider nr 3 2010
Sextrakasserier och hushållstjänster
Skatteavdragen för formellt reglerade hushållstjänster diskuteras flitigt. Men vem bryr sig om dem som arbetar i den informella, ”svarta” ekonomin och deras villkor?
1 aug 10 – Anna Gavanas

Framtider nr 3 2010
Förenkla skattesystemet
Kraven på framtidens svenska skattesystem kan formuleras ungefär så här: det ska med internationellt konkurrenskraftiga skattesatser leverera de intäkter som behövs för att finansiera offentliga utgifter på en väsentligt högre nivå än dagens.
1 aug 10 – Kjell-Olof Feldt

Framtider nr 3 2010
Återgå till enhetlig moms
Ett skattesystem ska uppfylla många mål: det ska finansiera offentliga utgifter, omfördela inkomster och konsumtionsmöjligheter, effektivisera resursanvändningen och några till.
1 aug 10 – Bengt Westerberg

Framtider nr 3 2010
Vad är optimal beskattning?
Hur tar man in skatter utan att det nämnvärt påverkar individernas och företagens agerande? Artikeln handlar om optimal beskattning som en väg att skapa skatteintäkter för att finansiera omfördelningen till samhällets behövande – utan att samhällsekonomin störs. Ekonomerna Thomas Aronsson, Spencer Bastani och Sören Blomquist presenterar forskningsfältet och diskuterar samspelet mellan inkomstskatter och varuskatter.
1 aug 10 – Thomas Aronsson, Spencer Bastani och Sören Blomquis

Framtider nr 3 2010
Ska det privata pensionssparandet gynnas?
Ska dagens skattegynnade privata pensionssparande vara kvar? Och hur löser vi problemet med dubbelbeskattning av människor som flyttar mellan länder? Det är några frågor när vi vill skapa ett skattesystem för framtiden.
1 aug 10 – Nina Ewalds

Framtider nr 3 2010
Den svårfångade opinionen: har medierna någon betydelse?
Hur behandlas skattefrågor i svenska medier och hur påverkas vi? Forskaren Dino Viscovi håller just nu på med en undersökning om ämnet. Medierna styr knappast våra politiska preferenser på något enkelt sätt – men de tycks ha stor förmåga att sätta agendan, vare sig det handlar om pensionärernas skatter eller annat.
1 aug 10 – Dino Viscovi

Framtider nr 3 2010
I korthet
”Vi ska inte gnälla över de höga skatterna, utan glädjas åt att de är lägre i dag än de någonsin kommer att bli.” Erik Lundberg (1907–1987) nationalekonom och medlem av Stockholmsskolan
1 aug 10 – Framtider nr 3 2010

Framtider nr 3 2010
Skatterna och grundlagen – hur hänger det ihop?
Under lång tid toppade Sverige den internationella skatteligan. Inte ens senare års skattesänkningar har ändrat på detta i nämnvärd grad. Förstaplatsen har visserligen förbytts till en andraplats. Men det är allt. Hur kan det vara så?
1 aug 10 – Anne-Marie Pålsson

Framtider nr 3 2010
Framtidsfrågan
Historien lär oss att skattesystem ständigt måste anpassas och utvecklas för att kunna hantera nya svårigheter och möjligheter.
1 aug 10 – Framtider nr 3 2010

Framtider nr 3 2010
Forskarprofilen: ”En modell som simulerar individers livstid”
Institutet för Framtidsstudier har närmare femtio forskare knutna till sig. Här får du bekanta dig med nationalekonomen Elisa Baroni. Hon disputerar snart på avhandlingen Micro-based simulation of the life cycle for assessing the redistributive impact of social welfare policies. Two applications for Ireland and Sweden.
1 aug 10 – Framtider nr 3 2010

Framtider nr 2 2010
2/2010 Tema tid
Mellan förflutenhet och framtid finns nuet. Enligt historikern Stephen Kern - i boken The culture of time and space - var det just föreställningen om nuet som först och främst förändrades när västerlandet rusade mot moderniteten kring det förra sekelskiftet för hundra år sedan. Avgörande var alltså inte en annan syn på det förflutna eller en radikalt ny känsla för framtiden. Nuet däremot omvandlades genom att expandera i rummet det var inte längre lokalt och begränsat utan kom att omfatta allt fler platser samtidigt.
5 maj 10 – Redaktionen

Framtider nr 2 2010
Naturens gång och samhällets tid - en historisk översikt
Genom historien har teknisk och social förändring gjort människan både mindre och mer beroende av tid. Mindre beroende av tid som ett uttryck för den omgivande naturens och fysiska verklighetens begränsningar. Mer beroende av tid som ett uttryck för vår anpassning till samhället.
5 maj 10 – Henrik Ågren

Framtider nr 2 2010
Barndomens tid
Vem är barn, vad hör barndomen till och vad säger vår tid om barndomens framtider? Barndomsforskaren Ingrid Söderlind skriver om 1900-talets förändrade barndomsideal, barndomen som framstegsprojekt och ålderns betydelse i barns vardag.
5 maj 10 – Ingrid Söderlind

Framtider nr 2 2010
Tidsekologi för framtidens välfärd
Välfärdsstaten har länge bidragit till en jämnare social fördelning av människors tid och inkomster. De senaste decenniernas jakt på tidseffektivisering har emellertid inneburit att rätten till meningsfull tid hamnat i skuggan av rätten till heltidsarbete och masskonsumtion. Därför behövs en ny tidsekologisk välfärdspolitik, menar Uffe Enokson, forskare i socialt arbete.
5 maj 10 – Uffe Enokson

Framtider nr 2 2010
Krönikan: Dags att göra upp med föreställningen om att vi kan kontrollera naturen
Det är en händelse som ser ut som en tanke att den första boken i vår nya framtidsserie på bokförlaget Dialogos har titeln Förlorad kontroll. Med ett idéhistoriskt perspektiv gör författaren Bernt Skovdahl bland annat upp med vår föreställning om att vi skulle kunna kontrollera naturen. I skrivande stund har ännu ett askmoln från den isländska vulkanen Eyafiellajökul rört sig i en bana söderut och i spåren stängs flygplatser i södra Europa.
5 maj 10 – Joakim Palme

Framtider nr 2 2010
Vår allt längre ålderdom
Tiden som pensionär utgör i dag närmare en tredjedel av den genomsnittlige svenskens vuxna liv I framtiden kan vi se fram emot fler friska och aktiva år som yngre pensionärer, men mycket tyder också på att det blir fler år mot livets slut som präglas av sjukdomar och funktionsnedsättningar.
5 maj 10 – Carin Lennartsson och Mats Thorslund.

Framtider nr 2 2010
Kraschen kommer 2038
Hösten 1999 pågick febrila spekulationer i svensk media om hur milleniebuggen eller det så kallade Y2K-problemet (Y, för year, och 2K för 2 kilo = 2000) skulle kunna slå ut vitala samhällsfunktioner. Buggen befarades drabba allt från vattenförsörjning och elnät och tv-nät, till sjukvård och bankväsende. Hissar kunde stanna och flygplan kollidera.
5 maj 10 – /J.L.

Framtider nr 2 2010
Framtidsfrågan
Tid är en påtaglig faktor i livet, vare sig den upplevs gå långsamt eller för snabbt. Kanske mer än någonsin ses tid i dag som en resurs som vi kan slösa eller spara med, och "livspusslet" är ett populärt begrepp i debatten.
5 maj 10 – Framtider nr 2 2010

Framtider nr 2 2010
Var god dröj!
Du vankar fram och tillbaka över golvet. Då och då kastar du otåliga blickar mot klockan på väggen. Sekunderna släpar sig fram. En behaglig telefonröst talar in i ditt öra: Tack för att du väntar. Vi gör alltför att besvara ditt samtal så fort vi kan. Men du blir allt mer irriterad, och handen sluter sig krampaktigt kring luren: Du är nu nummer 36 i kön.
5 maj 10 – Anita Beckman

Framtider nr 2 2010
Äntligen en tidsmaskin!
Vi har haft en server krasch på Institutet för Framtidsstudier. Vad lär vi oss av den? Du måste ha backupsystem som du kan lita absolut på (men gör det för guds skull aldrig).
5 maj 10 – Erik Westholm

Framtider nr 2 2010
Något måste den ändå vara - fysikens uppfattning om tid
Vad är tid? Om ingen frågar mig så vet jag. Men om jag vill förklara för någon som frågar mig, så vet jag helt enkelt inte. Augustinus (354-430)
5 maj 10 – Clas Blomberg

Framtider nr 2 2010
Valet av framtid
Framtiden börjar nu. Om ett ögonblick har den börjat om. En del möjligheter som stod öppna ögonblicket innan är nu stängda och nya möjligheter har öppnat sig. I ett längre perspektiv finns sekvenser av möjligheter som bara blir fler och fler.
5 maj 10 – Thomas Lindh

Framtider nr 2 2010
Forskarprofilen: "Framtiden finns bara som bilder"
Institutet för Framtidsstudier har närmare femtio forskare knutna till sig. Här får du bekanta dig med statsvetaren Markus Gossas.
5 maj 10 – /H.Z.S.

Framtider nr 1 2010
1/2010 Tema fattigdom
Fattigdomen ter sig väldigt olika beroende på var på jorden man befinner sig. Den genomsnittlige europén lever med en standard som kan förefalla utopisk för människor i stora delar av världen. Därav det stora trycket mot Europas gränser och de många förtvivlade försöken att med risk för livet ta sig ”illegalt” till EU över öppet hav. Europa framstår ännu som platsen för ett bättre liv.
2 feb 10 – Redaktionen

Framtider nr 1 2010
Fattigdom i ett globalt perspektiv
Nästan 1,4 miljarder människor lever i djupaste misär och en miljard lider av Stefan de Vylder undernäring, men majoriteten av befolkningen i fattiga länder svälter inte. Och aldrig tidigare i historien har så många människor förbättrat sin materiella standard så drastiskt och så snabbt som de senaste fyrtio åren. National ekonomen Stefan de Vylder ger en översikt över fattigdomen i världen.
2 feb 10 – Stefan de Vylder

Framtider nr 1 2010
Mikrofinansiering – ineffektivtbotemedel eller universalmedicin?
Mikrofinansiering av småskaliga kooperativ och företag som drivs av kvinnor i utvecklingsländer är ett ämne som väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Kan mikrofinansiering starta en ekonomisk utveckling som kommer de fattiga till godo i stor skala? Eller måste denna mikroekonomi ha draghjälp av andra drivkrafter för att kunna lyfta människor ur fattigdomen? Nationalekonomen Ranjula Bali Swain reder ut begreppen.
2 feb 10 – Ranjula Bali Swain

Framtider nr 1 2010
Europeiska året för bekämpning av fattigdom
I dagens EU står närmare hundra miljoner människor utanför arbetsmarknaden och 78 miljoner (16 procent av befolkningen) lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom. Med ambitionen att förstärka EU:s insatser i kampen mot fattigdom, utnämndes 2010 till det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning.
2 feb 10 – Renate Minas

Framtider nr 1 2010
Framtidsfrågan?
Världen har upplevt stora materiella standardökningar på sistone. I låginkomstländer har andelen som lever i extrem fattigdom (på mindre än 1,25 dollar per dag) fallit från 52 procent 1981 till 26 procent 2006. Barnadödligheten har sjunkit, medellivslängden ökat och läskunnigheten förbättrats.
2 feb 10 – Framtider nr 1 2010

Framtider nr 1 2010
Inför morgondagens sociala Europa
Att 2010 utsetts till europeiskt fattigdomsår handlar till viss del om den ekonomiska krisens stora genomslag. Det är inte första gången vi ser en sådan koppling. I EU har fattigdomsfrågan allt sedan oljekrisens dagar fått högre status på den politiska agendan varje gång massarbetslösheten slagit till. Men hur ser fattigdomen ut i dagens Europa? Hur definieras och studeras den? Och hur ska den bekämpas? Hrvoje Kap och Joakim Palme summerar EU:s fattigdomsfråga.
2 feb 10 – Hrvoje Kap och Joakim Palme

Framtider nr 1 2010
Vem är fattig i Sverige?
Finns det fattiga människor i ett så rikt land som Sverige? Vad är fattigdom och hur kan fenomenet förstås? Frågorna är knappast nya men de återkommer ständigt i debatten. Sociologen Björn Halleröd menar att fattigdom bör ses i relation till den allmänna livsstilen i samhället. Fattigdom är att vara utestängd från materiella ting och sociala värden som är självklarheter för den stora folkmajoriteten. Vi ska inte acceptera att samhället har olika måttstockar för olika människor.
2 feb 10 – Björn Halleröd

Framtider nr 1 2010
Den fattige konsumenten
Konsumtion är något som upptar alltmer av vår tid och vårt intresse. Både rika och fattiga påverkas av att leva i ett konsumtionspräglat samhälle. Torbjörn Hjort diskuterar hur fattigdom kan förstås i relation till att konsumtionen tycks bli en allt viktigare del av människors identitet.
2 feb 10 – Torbjörn Hjort

Framtider nr 1 2010
Krönikan: ”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt så måste man se upp.” - Tage Danielsson
Det nya millenniets första decennium är till ända. Det har bjudit på det mesta av väntade och oväntade framtider. I backspegeln blir allt så mycket lättare att förklara.
2 feb 10 – Joakim Palme

Framtider nr 1 2010
Fattigdom och brott – från förklaring till bortförklaring
Den enda hållbara lösningen [på brottsproblemet] ligger enligt min mening i en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället. Olof Palme 1972
2 feb 10 – Felipe Estrada och Anders Nilsson

Framtider nr 1 2010
Varför så tyst om framtidens genusordningar?
Med största sannolikhet kommer genus att organisera samhällen även i framtiden. Denna slutsats verkar man dock inte ha dragit inom framtidsstudier.
2 feb 10 – Livia Johannesson

Framtider nr 1 2010
I Korthet
”Poverty is the worst form of violence” - Mahatma Gandhi
2 feb 10 – Framtider nr 1 2010

Framtider nr 1 2010
Bistånd och demokrati i Afrika
Likt mycket annat följer biståndet sina konjunkturer. I dag är det inne att vara emot eller åtminstone sunt skeptisk. Till och med biståndsminister Gunilla Carlsson tillhör tvivlarna. I ett utspel på Newsmill ventilerar hon sin oro över korruption och förskingrade biståndsmiljarder. Det är dags att skruva åt kranen, antyder hon. Urban Lundberg vill varna för förenklingar i biståndsdebatten.
2 feb 10 – Urban Lundberg

Framtider nr 1 2010
FORSKARPROFILEN
”Jag är intresserad av hur samhället behandlar dem som inte passar in” Institutet för Framtidsstudier har närmare femtio forskare knutna till sig. Här får du lära känna en av dem, historikern Lena Eriksson.
2 feb 10 – Framtider nr 1 2010

Framtider nr 4 2009
4/2009 Tema Sexualitet
Det är nya tider. Det är nya partier. Så är det.” Alf Svensson (kd) fällde den närmast uppgivna kommentaren när riksdagen i våras gick till att fatta beslut om könsneutrala äktenskap. Det gick inte att känna igen de värderingar som en gång präglat partier som moderaterna eller centerpartiet, antydde han. Ändringen av äktenskapsbalken, som öppnar för vigsel också mellan homosexuella, klubbades därefter igenom av en överväldigande majoritet.
11 nov 09 – Redaktionen

Framtider nr 4 2009
Varför är alla nakna?
Sexualiseringen av det offentliga rummet drivs allt längre och framhäver i dag även avklädda män. Dessutom närmar sig nakenhetens kommersiella bildspråk pornografin allt mer. Konstvetaren Patrik Steorn ger ett historiskt perspektiv på den västerländska kulturens ambivalenta syn på offentlig nakenhet – samtidigt som kroppen symboliserar ursprunglighet och renhet står den för synd, osedlighet och tabu.
11 nov 09 – Patrik Steorn

Framtider nr 4 2009
Den förhandlingsbara könsidentiteten
De senaste decennierna har identitetspolitiken brutit igenom. Denna innebär ett officiellt erkännande att vissa grupper i samhället är förtryckta eller marginaliserade och därför behöver stärkas. På det sättet har det blivit både bättre och mer jämlikt för bögar, flator och transpersoner.
11 nov 09 – Hanna Markusson Winkvist

Framtider nr 4 2009
Framtids frågan
På 1960- och 1970-talen stod striden kring abortfrågan. Vid 1900-talets början kämpade sexualupplysare för att få sprida kunskap om födelsekontroll, och preventivmedelsupplysning tilläts i Sverige 1938.
11 nov 09 – Framtider nr 4 2009

Framtider nr 4 2009
Kärlek och sexualitet på internet
Kärlek och sexualitet på internet är ett ämne som väcker starka känslor världen över. Men vad vet vi egentligen om fenomenet? Och vad kan man säga om framtiden? Enligt en nyligen genomförd studie använder 14 procent av svenskarna internet för att ta del av sexuellt innehåll. Det motsvarar 1,3 miljoner människor. Hur påverkar det oss?
11 nov 09 – Kristian Daneback

Framtider nr 4 2009
KRÖNIKAN
Först hjälpte oss klimatfrågan att förlänga tidshorisonten, sen kom krisen och krympte perspektiven. Nu försöker EU-kommissionens omvalde ordförande få oss att lyfta blicken igen.
11 nov 09 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2009
FORSKARPROFILEN
Institutet för Framtidsstudier har närmare femtio forskare knutna till sig. Här får du lära känna en av dem, historikern Kristina Engwall.
11 nov 09 – Framtider nr 4 2009

Framtider nr 4 2009
Äkta sex på kommersiella villkor?
Personlig service utförd med ”genuint” engagemang – det är något vi konsumenter ofta söker. Det kan gälla besöket hos frisören med tillhörande småprat, eller utlandssemestern där den lokala restaurangens servitör visar ett uppriktigt intresse. Men det gäller även kommersiell sex, där säljaren av så kallad eskortservice tycks visa personligt engagemang för kunden.
11 nov 09 – Anna Gavanas

Framtider nr 4 2009
Cripteori om sex och funktionshinder
Har cripteori framtiden för sig eller är det en fluga som trivs bäst i Kalifornien? Cripteori är en teori om funktionshinder men också om hur samhälle och attityder till normalt och onormalt påverkar alla människors liv. Begreppet kommer från USA och man kan fråga sig om det är något som passar svenska förhållanden. Men även här ser alltfler forskare likheter mellan olika samhällsperspektiv, vare sig det gäller klass, genus, sexualitet, etnicitet eller funktionshinder, och söker teorier som kan omfatta flera perspektiv samtidigt. Är cripteori lösningen?
11 nov 09 – Jens Rydström

Framtider nr 4 2009
Ungdomars sexuella risktagande
Dagens föreställningar om manligt och kvinnligt skapar ömsesidiga missförstånd. Unga tjejer och killar fångas i genusmönster som hindrar dem från att känna, tänka och agera som individer. Dessutom förstärker deras beteende ett sexuellt risktagande som i sin tur ökar spridningen av könssjukdomar.
11 nov 09 – Kina Hammarlund

Framtider nr 4 2009
LÄSARREAKTIONER
EU:s potential som fredsbevarare I förra numret av Framtider efterlyste Karin Dahl en diskussion om EU:s militarisering – en kritik mot statsvetaren Maria Strömviks artikel i nr 1/2009 om EU som fredsbevarande kraft. Här är Strömviks svar.
11 nov 09 – Maria Strömvik

Framtider nr 4 2009
LÄSARREAKTIONER: En psykiatrisk pandemi?
Psykisk ohälsa är vår kanske största kris – men var finns resurserna för att hejda den? Det frågar sig Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin och riksdagsman, efter att ha läst Framtider.
11 nov 09 – Lennart Levi

Framtider nr 4 2009
I korthet
ÄR DET RÄTT ATT BEGRÄNSA RÖSTRÄTTEN?
11 nov 09 – Framtider nr 4 2009

Framtider nr 4 2009
På spaning efter den framtid som flytt
Begreppet postmodernism slog igenom för tre decennier sedan och har påverkat forskningen, kultur- och samhällsdebatten sedan dess. Postmoderna teoretiker har ifrågasatt de ”stora berättelserna” om västerlandets framgångssaga men också den konventionella framstegstanken. Vad finns kvar om de optimistiska framtidsbilder vi länge levde med har gått förlorade? Den frågan diskuterar idéhistorikern Anders Burman.
11 nov 09 – Anders Burman

Framtider nr 3 2009
TEMA: Psykisk ohälsa – ett växande hot?
”Synen på vad psykisk ohälsa är och hur den bäst botas förändras över tid. Skilda, ibland motstridiga, uppfattningar lever sida vid sida vid varje given tidpunkt.”
8 aug 09 – Joakim Palme

Framtider nr 3 2009
Den psykiska ohälsans historia
Kan rätt miljö forma människors psyke på ett lyckosamt sätt? Eller beror sjukdom på en bristande balans i vår själsliga eller biologiska rustning? Våra tankar om vad som är psykiskt sjukt har nära samband med synen på hälsa och normalitet – och varje tid tycks ha sin dominerande syn. Inga Sanner tar oss med på en vandring i den psykiska ohälsans historia.
8 aug 09 – Inga Sanner

Framtider nr 3 2009
Psykisk ohälsa hos ungdomar
Psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar. Utvecklingen från slutet av 1980-talet är alltför snabb för att helt kunna förklaras med ökad individualisering och andra kulturella faktorer. Det som hänt på arbetsmarknaden och med utbildningssystemen är troligen viktigare.
8 aug 09 – Anton Lager

Framtider nr 3 2009
Leder arbetslöshet till fler självmord?
Arbetslöshet är en känd riskfaktor bakom psykisk ohälsa. Det märktes till exempel under 1930-talets krisår när antalet självmord ökade markant i Sverige. Frågan är varför 1990-talets kris inte fick sådana konsekvenser. En annan intressant fråga är om det finns ett samband mellan de senaste decenniernas ökande försäljning av antidepressiva medel och minskande självmordsfrekvens.
8 aug 09 – Thor Norström

Framtider nr 3 2009
Psykoanalysens plats i morgondagens välfärdssamhälle
Psykoanalysen har i många årtionden haft en dominerande ställning inom den akademiska psykologin och den psykoterapeutiska världen. I dag befinner den sig i en kris. Psykoanalysens överlevnad hänger på att den lyckas artikulera sin särart som teori och behandlingsmetod, menar Johan Eriksson.
8 aug 09 – Johan Eriksson

Framtider nr 3 2009
Att lyssna med det tredje örat
Att skapa en respektfull kontakt och ett rimligt hopp hos patienten är mer avgörande för resultatet än valet av terapimetod, betonar psykiatern Johan Cullberg. Han vill finna nya synteser mellan kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och biologiska metoder, och lyfta fram det personligt unika i mötet med patienten. Svensk psykiatri behöver en nytändning.
8 aug 09 – Johan Cullberg

Framtider nr 3 2009
RECENSIONER: Om medvetandet och feministiska perspektiv
Feministiska visioner om framtidsstudier
8 aug 09 – Livia Johannesson

Framtider nr 3 2009
RECENSION: En extraordinär begåvning
Daniel Tammet är lingvist och har dessutom diagnosen Aspergers syndrom och autistisk savant (autist med extraordinära kognitiva förmågor).
8 aug 09 – Taeda Tomi´c

Framtider nr 3 2009
RECENSION: Välfärdsstatens finansiering
Välfärdsstaten utmanas av såväl befolkningsförändringar som ekonomins globalisering. Det gör det angeläget att diskutera hur våra skatte- och avgiftssystem ska utformas i framtiden. Våren 2009 utkom två nya rapporter på temat, av den tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt och av författaren Per Borg.
8 aug 09 – Peter Johansson

Framtider nr 3 2009
Hög tid för framtidens Lissabonstrategi
Den ekonomiska krisen har väckt diskussioner om vilka långsiktiga sociala och ekonomiska strategier som ska ersätta den så kallade Lissabonstrategin. Institutet för Framtidsstudier arrangerade i maj en konferens på temat. Jakob Larsson gör här några reflektioner om framtiden för det sociala Europa.
8 aug 09 – Jakob Larsson

Framtider nr 3 2009
One planet – worlds apart?
Ett världsforum för samhällsvetare känns välkommet, inte minst i dessa kristider. Ett grundtema för World Social Science Forum i maj 2009 var att det finns en planet med skilda världar. Men finns det en samhällsvetenskap eller många? Och vad betyder det i så fall för vetenskapens förmåga att förstå samhället och forma framtiden?
8 aug 09 – Johan Fritzell och Olof Bäckman

Framtider nr 3 2009
RECENSION: Genus och populärmusik
Anna Gavanas är socialantropolog, men också verksam som musikproducent och DJ. Som nyanställd forskare vid Institutet för Framtidsstudier är hon främst engagerad i ett projekt om social inkludering och exkludering.
8 aug 09 – Framtider nr 3 2009

Framtider nr 3 2009
LÄSARREAKTION: EU – fredsprojektet som militariseras?
Vårt temanummer om Europa (nr 1/2009) har väckt läsarreaktioner. Karin Dahl saknar en diskussion om EU:s militarisering.
8 aug 09 – Karin Dahl

Framtider nr 3 2009
Psykisk ohälsa – en tickande bomb
Psykisk ohälsa är på väg att bli ett av våra största samhällsproblem. Det menar arbetsmarknadsforskaren Richard Layard, professor emeritus vid London School of Economics. Med Storbritannien som exempel vill han visa att det är nödvändigt med breda satsningar på terapi av hög kvalitet. Men rätten till arbete måste också ses som en central del av människors väg tillbaka till ett gott liv.
8 aug 09 – Richard Layard

Framtider nr 2 2009
"Krisen ger oss även anledning att stresstesta trygghetssystemens politiska hållbarhet."
Krisen för det globala ekonomiska finanssystemet har fött fram en ny typ av framtidsstudier: stresstestet.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
På väg mot publikdemokrati
Omsättningen på ledamöter i den svenska riksdagen har ökat dramatiskt de senaste årtiondena. Ledamöterna sitter kortare perioder på sina riksdagsplatser, vilket får tydliga konsekvenser såväl för riksdagen som institution som för den svenska demokratimodellen.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Politik i Guds namn
Idéer om Gud har fått en framskjuten plats på den politiska dagordningen. Vi har upplevt en amerikansk president som trott sig kallad av Gud att bedriva krig mot ondskan, självmordsattacker i Guds namn, religiöst legitimerat genusvåld och politiska rörelser uppburna av väckelser som vill lägga religion till grund för statens ordning. Hur kan vi förstå denna utveckling?
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Populismens många ansikten
Populismen i Europa har upplevt en renässans som politisk realitet, och populistiska partier har i dag en etablerad och långvarig närvaro i de europeiska demokratierna.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Demokrati 2.0
Internetrevolutionens möjligheter att bidra till demokratisering bör ständigt utvärderas. Varje sekund får den uppkopplade medborgaren fler möjligheter att göra sin röst hörd, och studier visar också att nätet kan främja demokratisk delaktighet.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Det populistiska tricket
Sverige har varit relativt skonat från de grövsta utfallen av högerpopulistisk mobilisering och politisk rasism. Vi behöver bara blicka mot Danmark, Holland, Italien, Österrike och Frankrike för att finna en mer öppet främlingsfientlig politisk diskussion.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Folkhemmet Urban Lundberg som aldrig fanns
Vad säger Per Albin Hans-son om folkhemmet i sitt tal i riksdagens andra kammare 1928? Så här lyder inledningen:
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Nytt forskningsprogram för Institutet för Framtidsstudier
Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt nya forskningsprogram - Sverige i framtiden - har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Demokratins livsnerv
Recension av Chantal Mouffe: Om det politiska. Hägersten: Tankekraft, 2008. (135 s.)
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
En vänlig knuff
Recension av Richard T. Thaler och Cass R.Sunstein: Nudge. Improvingdecisions about health,and happiness.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Syntetiska världar
Recension av Edward Castronova: Exodus to the virtual world. How online fun is changing reality och Jonathan Zittrain: The future of the Internet and how to stop it.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 2 2009
Den produktiva staden
Recension av Jesper Meijling: Påståenden om framtiden.
15 maj 09 – Framtider nr 2 2009

Framtider nr 1 2009
Ledare: "… utmaningarna kräver dessutom att nationalstaterna hittar effektiva former för samarbete …"
2009 är ett riktigt europaår. Det finns därför många goda skäl att ägna årets första nummer av Framtider åt Europas framtid: I juni är det val till EU-parlamentet, och senare i år ska en ny kommission utses.
30 jan 09 – Joakim Palme

Framtider nr 1 2009
Den problematiska demokratin i EU
Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Parlamentets makt har förstärkts påtagligt de senaste tio åren, men medborgarnas intresse för valet är svagt. Om parlamentet ensamt tar över beslutsfattandet i EU, skulle unionen på papperet bli mer demokratisk. Paradoxalt nog kan det samtidigt innebära att EU förlorar legitimitet i medborgarnas ögon.
30 jan 09 – Kerstin Jacobsson

Framtider nr 1 2009
Nya medborgare eller invandrad arbetskraft?
Europa tycks vilja ha den fattiga världens arbetskraft men inte dess människor - framför allt inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Statsvetaren Peo Hansen varnar för ökande diskriminering inom EU och ännu fler mänskliga tragedier vid Europas gränser.
30 jan 09 – Peo Hansen

Framtider nr 1 2009
EU i det globala fredsarbetet
I takt med att den internationella maktbalansen förändras, ökar också efterfrågan på EU som fredsfrämjande aktör i andra delar av världen. Men medlemsländernas regeringar har ofta svårt att enas om vad EU bör bidra med. Om EU-länderna inte blir bättre på att kompromissa i utrikespolitiska frågor i framtiden kommer de att förpassa sig själva till åskådarbänken.
30 jan 09 – Maria Strömvik

Framtider nr 1 2009
Europa: geografi, historia och identitet
Europas gränser finns mer i våra huvuden än i geografin, och våra åsikter är klart tidsbundna. Antikens greker brydde sig inte särskilt mycket om Europa. I dag pågår en debatt om Turkiet ska få bli medlem i Europeiska unionen. Somliga menar att vi är en samling gränsbevakare, medan andra gärna ser oss som öppna världsmedborgare.
30 jan 09 – Gunnar Broberg och Jonas Hansson

Framtider nr 1 2009
EU behöver en mer ambitiös socialpolitik
Den europeiska sociala modellen är både en vision om gemensamma socialpolitiska mål och en beskrivning av hur socialpolitiken är organiserad. EU har fått en tydligare social agenda, men samtidigt har de socialpolitiska skillnaderna i Europa ökat.
30 jan 09 – Kenneth Nelson

Framtider nr 1 2009
En kommande äldrevårdskris?
Behovet av god äldreomsorg ökar i hela Europa. Omsorgen har blivit påtagligt bättre på många håll de senaste tio åren, men det finns också länder där staten hittills inte tagit något ansvar alls. EU försöker nu skapa gemensamma riktlinjer på området för medlemsländerna. Det är ingen lätt uppgift man har framför sig.
30 jan 09 – Nathalie Morel

Framtider nr 1 2009
Framåtblickar i Luzern
"Ett måste för den som vill hålla sig informerad om framtidens möjligheter och vägarna att nå dem." Så beskriver arrangörerna den årliga europeiska futuristkonferensen i schweiziska Luzern. Här samlas forskare, analytiker och beslutsfattare för att gemensamt blicka framåt. Från Institutet för Framtidsstudier deltog Markus Gossas och Samuel Bohman.
30 jan 09 – Samuel Bohman och Markus Gossas

Framtider nr 4 2008
"Det finns goda skäl att kasta en blick i backspegeln då och då."
Detta nummer av Framtider har fått namn efter forskningsprogrammet som väglett verksamheten vid Institutet för Framtidsstudier de senaste fyra åren. Våra trogna läsare har under hand fått inblickar i våra större forskningsteman och satsningar, såväl i form av temanummer som kortare och längre artiklar.
28 okt 08 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2008
Framtidens samhälle
Forskningsprogrammet Framtidens samhälle går mot sitt slut. Efter snart fyra år är det dags att summera och reflektera över resultaten. Institutets forskning har för det första preciserat de utmaningar som Sverige står inför.
28 okt 08 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2008
Att forma goda hypoteser om framtiden
Framtidsstudier är studiet av det som ännu inte hänt. Inte märkligt då att det finns olika idéer om hur man bäst ska gå tillväga. Verksamheten vid Institutet för Framtidsstudier vilar av tradition på vetenskapliga förhållningssätt. Nu kommer boken Fjorton perspektiv på framtiden: Samhälls- och humanvetenskapliga framtidsperspektiv som förtydligar och ger exempel på vad det innebär.
28 okt 08 – Susanne Alm och Joakim Palme

Framtider nr 4 2008
Har vi nytta av historien?
Vanligen tänker vi oss att framtidsstudier framför allt engagerar ekonomer, sociologer och andra samhällsvetare. Men sedan lång tid har även historiker och andra humanister varit verksamma vid Institutet för Framtidsstudier. Urban Lundberg och Mattias Tydén argumenterar här för vikten av historiska perspektiv då vi ägnar oss åt framtidsfrågor.
28 okt 08 – Urban Lundberg och Mattias Tydén

Framtider nr 4 2008
Vad betyder den ekonomiska livscykeln för en åldrande befolkning?
Varför är en åldrande befolkning ett problem och hur stort är problemet? Svaret är helt beroende på hur vi konsumerar och producerar över livscykeln. Om vi har en god bild av konsumtionen och produktionen under livets skeden, finns goda möjligheter att förutspå framtida kostnader och att vidta nödvändiga åtgärder för att möta behoven.
28 okt 08 – Daniel Hallberg och Jovan Zamac

Framtider nr 4 2008
Myndigheternas omvärldsanalys
Vad händer inom EU på tio års sikt? Hur agerar vi om en ny stor katastrof plötsligt ändrar spelreglerna? Frågor som dessa påverkar oss som enskilda personer, och de ger myndigheterna anledning att öka beredskapen inför framtiden.
28 okt 08 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 4 2008
Marginalisering och uppväxtvillkor
Fattigdom, utanförskap och marginalisering är ämnen som står högt på den politiska agendan i alla EU länder. Många ser med oro på att de sociala skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar och att fler människor hamnar utanför.
28 okt 08 – Olof Bäckman, Anders Nilsson och Johan Fritzell

Framtider nr 4 2008
Vuxen nog för arbete?
År 1950 lämnade många barn skolan när de var 14 år och började arbeta. I dag slutar de flesta vid 18-19 års ålder. Skolan har i en mening ersatt arbete för tonåringar. Betyder det att arbetet förlorat sin plats i deras liv?
28 okt 08 – Kristina Engwall och Ingrid Söderlind

Framtider nr 4 2008
Ska makten över välfärden decentraliseras?
Institutet för Framtidsstudier medverkar i ett europeiskt projekt där ansvaret och styrningen av välfärden i åtta länder jämförs. Forskarna har kartlagt hur socialbidragen, äldrevården och arbetsmarknadsåtgärderna utformats de senaste trettio åren. De har även undersökt hur makt och ansvar fördelas mellan central och lokal nivå, ett aktuellt ämne i många länder.
28 okt 08 – Åke Bergmark och Renate Minas

Framtider nr 4 2008
Boende och barn
I standardbilden av småbarnsfamiljen ingår en rymlig bostad, gärna en villa med trädgård. Bostaden är rimligen en viktig del av barnfamiljernas vardag. Beslutet att skaffa barn är också något som har direkt samband med unga människors möjligheter att bilda självständiga hushåll. Därmed kan boendet påverka framtidens befolkning.
28 okt 08 – Sara Ström

Framtider nr 4 2008
Politikens nya villkor i hundra års perspektiv
Vi tänker oss ofta att dagens politiska system är det bästa tänkbara - demokratin tas för given. Då kan det vara bra att sätta demokratin i ett historiskt sammanhang och fundera över hur den vuxit fram. Har vi verkligen samma demokrati i dag som för trettio år sedan? Hur fungerade den för sjuttio år sedan och vilka krafter påverkar politikens villkor i dag?
28 okt 08 – Niklas Stenlås

Framtider nr 4 2008
Det demografiska spöket
En viktig fråga för alla som arbetar med framtidsfrågor är om det går att göra bra förutsägelser. Mindre ofta diskuteras i vilken utsträckning våra framtidsscenarier verkligen tas på allvar. Min egen erfarenhet är att reaktionerna varierar starkt från person till person. En del prognoser väcker både entusiasm och motstånd. Det gäller inte minst de demografiskt baserade scenarierna.
28 okt 08 – Bo Malmberg

Framtider nr 4 2008
Politik bortom tid och rum - tre klimatpolitiska dilemman
Institutet för Framtidsstudier har de senaste åren tagit upp klimatfrågan i skrifter och seminarier. På den politiska dagordningen är klimathotet nu på allvar etablerat. Men det är ett politikområde som växer fram under ganska svåra villkor. Det ska åtgärda problem som ligger bortom den normala tidshorisonten för politik och vardagsliv. Och trots att det är ett genuint globalt problem så måste det till största delen lösas av nationalstater.
28 okt 08 – Erik Westholm

Framtider nr 3 2008
Amerikanska framtider
Att presidentvalet i USA är ett viktigt vägval för landets framtid är årets understatement. För första gången har ett av de ledande partierna valt en svart presidentkandidat, som inte bara är karismatisk utan också lovar ett förändrat USA - på hemmaplan och i världen. Hösten 2008 ger därför en särskild spänning och energi åt de amerikanska frågorna.
1 sep 08 – Joakim Palme

Framtider nr 3 2008
Kanada - ett mångkulturellt paradis?
Samhällets förmåga att integrera invandrargrupper står högt upp på den politiska agendan i alla demokratier. Invandrare är ofta ekonomiskt exkluderade, och det finns en rädsla att växande etnisk och religiös mångfald ska leda till att samhällen splittras. Men Kanadas erfarenheter pekar på att det faktiskt går att forma en stark känsla av samhörighet med ett land som präglas av stor mångfald.
1 sep 08 – Keith Banting

Framtider nr 3 2008
Kubas framtid efter Castro
Fidel Castro har dragit sig tillbaka och brodern Raul leder en reform- och moderniseringsprocess. Kubas omvandling pågår enligt en dynamik präglad av stark nationalism, och om omvärlden vill vara med och påverka måste denna dynamik respekteras. Det innebär ingalunda att förtryck av grundläggande friheter ska accepteras, men historien visar att isolering och sanktioner inte fungerar för att driva på i önskad riktning.
1 sep 08 – Eivor Halkjaer

Framtider nr 3 2008
På väg mot en bättre framtid? Migrationen i Latinamerika
Nästan 26 miljoner latinamerikaner bor utanför hemlandet. Jakten på en bättre framtid får många att söka sig till främst USA, Spanien och Kanada. Migranterna hamnar ofta utanför mottagarländernas sociala skyddsnät. Det är angeläget att stärka deras rättigheter, och det kan bara ske om migranternas hemländer och "nya" länder samarbetar.
1 sep 08 – Andres Solimano

Framtider nr 3 2008
Latinamerika betalar ett högt pris för ojämlikheten
Latinamerika är den extrema ojämlikhetens kontinent. De latinamerikanska länderna utmärker sig i stort sett utan undantag som ojämlika. Andra länder som kommer i närheten av dessa nivåer ligger framför allt i Afrika söder om Sahara, den kontinent som tycks följa Latinamerika i spåren när det gäller att etablera mycket ojämlika samhällsförhållanden (diagram 1).
1 sep 08 – Göran Holmqvist

Framtider nr 3 2008
Världens studenter dras till USA
Varför är USA så attraktivt för studenter och forskare från andra länder? Och hur fungerar USA som utbildningsland? Efter andra världskriget började studenter från främst Europa strömma till och i dagens USA är det stora flertalet internationella studenter från Asien. Detta utreds närmare av Nils Hasselmo som varit verksam inom amerikanskt universitetsväsen i femtio års tid.
1 sep 08 – Nils Hasselmo

Framtider nr 3 2008
En ny dimension i det amerikanska presidentvalet - Recension
Garrett Graff tar sig an stora frågor i boken The first Campaign - Globalization, the Web, and the Race for the White House. Hur ska USA:s nya ledare lyckas navigera landet i den nya globaliserade världen och med de utmaningar som landet står inför vad gäller utbildning, hälso- och sjukvård, energiförsörjning och klimathot?
1 sep 08 – Julia Falkerby

Framtider nr 2 2008
Kommer det att räcka? Världens megastäder och vattnet
Befolkningstillväxten sågs länge som det största hotet mot vår planet. Visst stämmer det att jordens befolkning fortsätter att växa, men dagens prognoser pekar på en allt lägre ökningstakt. FN uppskattade 1992 att jorden kommer att ha drygt 10 miljarder människor år 2050 medan en ny prognos 2002 angav 8,9 miljarder. Det betyder att mänskligheten har lite mer tid på sig att lösa problemen med befolkningstillväxt. I dag är det urbaniseringen som alltmer hamnat i centrum för debatten. Nästan all tillväxt, cirka 70 miljoner nya människor per år, sker nämligen i utvecklingsländernas urbana centra.
1 maj 08 – Olli Varis

Framtider nr 2 2008
Sex scenarier för Stockholms framtid
För att staden ska bli energimässigt hållbar om femtio år behöver stockholmarnas energianvändning minska radikalt. Går det att föreställa sig ett civiliserat samhälle under sådana förutsättningar? I artikeln utreds förutsättningarna för den långsiktigt hållbara framtidsstaden. Det går att räkna ut att stockholmarnas energianvändning behöver minska med cirka 60 procent fram till 2050, och sedan halveras igen fram till 2100, för att energisystemet ska kunna betecknas som ekologiskt hållbart.
1 maj 08 – Mattias Höjer

Framtider nr 2 2008
Regionen som varumärke
"Målsättningen är att Stockholm-Mälardalen ska bli ett nav i Östersjöregionen och spela en central roll för dess utveckling. Östersjöområdet är redan i dag Europas mest dynamiska och expansiva region och förutses bli en av de starkaste tillväxtregionerna i världen under det kommande decenniet." (Mälardalsrådets hemsida, den 28 april 2008). Det inledande citatet ger en ögonblicksbild av den syn på regioner som dominerar i dagens Europa: regionen som tillväxtmotor, betydelsen av storlek och styrka, konkurrenstänkandet, självmedvetenheten och retoriken om att regionen är en vara som ständigt måste säljas.
1 maj 08 – Erik Westholm

Framtider nr 2 2008
Konsten att välja sitt eget liv
Ungdomstiden uppfattas som en framtidsinriktad livsfas. Flertalet stora beslut återstår att ta och man förväntas drömma, planera och välja. Framtiden ligger vidöppen - eller gör den inte det? När ungdomar berättar om sina liv blir det tydligt att tidigare erfarenheter spelar stor roll för vad de hoppas på och strävar mot. Berättelserna bär också tydliga spår av kollektiva föreställningar om hur det ideala livet bör se ut.
1 maj 08 – Helena Kåks

Framtider nr 2 2008
Nytänkande om världens städer
År 1950 hade planetens städer 732 miljoner människor, vilket kan jämföras med över 3 miljarder i dag. Ökningen beror både på att det föds fler och på inflyttning från landsbygden i sökandet efter nya inkomster och livsstilar. Denna dramatiska utveckling innebär enorma ekonomiska, politiska och ekologiska utmaningar inför framtiden. Och den är utgångspunkt för den senaste rapporten i serien State of the World som The World Watch Institute producerar.
1 maj 08 – Markus Gossas

Framtider nr 2 2008
Sverige som varumärke i globaliseringens tid
Föreställningar om "nationen" och "nationell identitet" fortsätter att ha betydelse - globaliseringen till trots. Men klichéerna har uppdaterats och förpackats i modern konsultprosa. I dag är Sverige ett "varumärke" kännetecknat av "öppenhet och äkthet". Vilka syften fyller den nya Sverigebilden?
1 maj 08 – Urban Lundberg och Mattias Tydén

Framtider nr 2 2008
Är framtiden virtuell?
Allt fler framför allt unga människor tillbringar en betydande del av sin vakna tid i virtuella världar. Fysiskt sitter de framför datorn men psykiskt lever de bitvis på nätet med ett alter ego som mycket väl kan vara av annan ålder och annat kön än deras verkliga. Institutet för Framtidsstudier ordnade ett Framtidsfokus om virtuella världar den 5 mars.
1 maj 08 – Arne Jernelöv

Framtider nr 2 2008
Recension av The Black Swan: the Impact of the Highly Improbable
Nicholas Taleb är född i Libanon, doktor i finansiell ekonomi och före detta börsmäklare på Wall Street. Hans bok The Black Swan var 2007 års facklitterära bästsäljare på nätbokhandeln Amazon. Den har översatts till 27 språk och recenserats i mängder av tidningar, magasin, TV-program och bloggar.
1 maj 08 – Samuel Bohman

Framtider nr 1 2008
Medicinska framtider
Inom loppet av några dagar kan hela arvsmassan hos en bakterie avläsas. Personlig DNA-avläsning är redan en realitet och tre föregångsmän inom genforskningen, James Watson, Craig Venter och George Church, har alla fått sina DNA-molekyler avlästa.
1 feb 08 – Ulf Pettersson

Framtider nr 1 2008
Antibiotika - ett växande hot mot folkhälsan?
Det är kanske omöjligt att undvika en uppslitande strid kring antibiotika - läkemedel som vi sett som självklara i femtio års tid. I experternas dystraste framtidsscenario står en återgång till tiden före antibiotika för dörren. Vilken ilska skulle det inte utlösa hos människor om nya antibiotika bokstavligen låstes in och endast fick användas för speciella syften? Eller om inga nya alternativ utvecklades? Antibiotikaresistens kan orsaka en kris i samhället och lösningen på problemet måste sökas i global skala.
1 feb 08 – Mary Murray

Framtider nr 1 2008
Hälsa - en fördelningsfråga
Skillnaden i folkhälsa mellan rika och fattiga länder är nästan ofattbart stor i vissa fall. Dessutom finns en stor ojämlikhet i ohälsa inom länder som tenderar att öka
1 feb 08 – Olof Bäckman

Framtider nr 1 2008
Jämställdhetspolitik och småföretagare
Vad handlar jämställdhet om i företagen och deras omvärld? Hur bedrivs jämställdhetspolitik av företagens organisationer och vad läggs in i begreppet? Hur har kvinnor agerat inom intresseorganisationerna och vilka nätverk har de skapat? Hur länge ska vi behöva vänta på ett jämställt näringsliv? Historikern Eva Blomberg reder ut begreppen.
1 feb 08 – Eva Blomberg

Framtider nr 1 2008
Ägande och ekonomisk makt
Vid sidan av politisk makt är ekonomisk makt en av hörnstenarna i maktens boning. Det mest slående är hur koncentrerad den ekonomiska makten är och i hur hög grad den ärvs. Den rikaste procenten svenskar äger över trettio procent av den totala privata förmögenheten i landet. Det är strax under vad USA:s rikaste äger av det amerikanska privatkapitalet och är en rimlig skattning av hur det ser ut globalt.
1 feb 08 – Arne Jernelöv

Framtider nr 1 2008
Internet får innovationerna att flöda
Ett av de europeiska sammanhang som Institutet för Framtidsstudier är engagerat i är den årliga European Futurists Conference Lucerne. Hit lockas framför allt de stora företagen och den konsultbransch som arbetar med framtidsbedömningar. Här finner vi Nestlé, Philips och BASF tillsammans med företagsnamn som Shaping tomorrow, Futureslab, Infinite Futures, Fast Futures, Futurist BT och Think Studio.
1 feb 08 – Erik Westholm

Framtider nr 4 2007
Sanning och lögn om megaprojekt
Megaprojekt handlar om mycket stora investeringar i ny infrastruktur, där kostnaden uppgår till flera miljarder kronor per projekt. Öresundsbron, kanaltunneln mellan Storbritannien och Frankrike samt staden Bostons Big Dig, ett nytt trafiksystem som placerats under jord, är några sådana projekt.
1 dec 07 – Bent Flyvbjerg

Framtider nr 4 2007
Alla bjuds inte in till demokratin
Att utnyttja sina demokratiska rättigheter är frivilligt, men man kan få hjälp på traven. Var tredje medborgare blir direkt uppmanad att delta i politiska aktiviteter. Kruxet är dock att sådana personliga inbjudningar inte delas ut slumpmässigt. De som försöker få andra att engagera sig politiskt tycks leta efter vissa attraktiva egenskaper. Följden blir att de redan resursstarka i samhället blir ännu mer inspirerade, och att klyftorna i demokratisk delaktighet vidgas. Dessutom är chanserna att bli tillfrågad betydligt bättre i välbärgade stadsdelar än i områden präglade av arbetslöshet och bidragsberoende.
1 dec 07 – Per Strömblad

Framtider nr 4 2007
Dags för mer samarbete
De senaste tjugo åren har allt fler företag, organisationer, myndigheter och regeringar börjat göra egna framtidsanalyser. Tidsramarna varierar från några år till tjugo år och längre in i framtiden, och analysernas teoretiska bas och metoder bildar en vildvuxen flora.
1 dec 07 – Leif Åberg

Framtider nr 4 2007
Vem ska finansiera välfärden?
Framtidens välfärdsinstitutioner står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen ändras i Sverige. Av en åldrande befolkning följer att våra gemensamma vård och omsorgsresurser kommer att belastas hårdare. I grunden är det en fråga om omfördelning av resurser mellan generationer.
1 dec 07 – Peter Johansson

Framtider nr 4 2007
Debatt: Satsa på ungdomarna i det åldrande Sverige
Åldrandet i Sverige har använts som motiv bland annat för att upprätthålla ett stort överskott i den offentliga budgeten. Det blir en avbetalning på statsskulden som samtidigt utgör en investering för att möta kommande påfrestningar när antalet äldre ökar. Men det finns en alternativ investering som inte tagits på allvar i Sverige, trots att avkastningen sannolikt blir högre än statsskuldsräntan ger. Att investera i den unga befolkningens framtid kan faktiskt vara betydligt effektivare för att möta det åldrande Sverige.
1 dec 07 – Thomas Lindh

Framtider nr 4 2007
I framtiden blir kvinnorna de välutbildade
Kråkspark blev ett välbekant ord sedan det tagits in i högskoleprovet. Det kom med sedan man under provets första år funnit att pojkar fick bättre resultat än flickor och sedan feminister argumenterat att proven hade en slagsida åt "manliga" intressen som sport och motorfordon. Detta inträffade för några decennier sedan, men i dag är problemet helt inaktuellt. Flickor presterar rutinmässigt bättre än pojkar på högskoleprovet och varken syslöjd, sport eller motorfordon är särskilt könstypiska områden.
1 dec 07 – Arne Jernelöv

Framtider nr 4 2007
Går historien i cykler?
Lennart Schön ger i boken Tankar om cykler en snabbgenomgång av den speciella lundensiska strukturanalytiska tolkningen av Sveriges ekonomiska historia. Vad som gör boken intressant ur framtidsstudiernas synvinkel är att Schön vidgar perspektiven och generaliserar till omvärlden, samt att han i slutet ger en historiskt inspirerad framtidsbild av världens och Sveriges utveckling. Dessutom skriver han en lätt och ledig prosa och väver samman många teman.
1 dec 07 – Thomas Lindh

Framtider nr 4 2007
Det goda livet i framtidens Sverige
När ekonomer pratar om tillväxt och jämvikt uppmärksammar de fel saker, inleder Lars Ingelstam. I boken Ekonomi på plats vill han sätta ekonomismen - det dominerande ekonomiska tankesystemet - på plats. Dagens ekonomiska teorier lider av en rad svagheter; pengar och penningmått får alldeles för stor uppmärksamhet samtidigt som det saknas en maktanalys. Här behövs nytt tänkande och en ny ekonomisk terminologi, menar han.
1 dec 07 – Samuel Bohman

Framtider nr 2 2007
Afrikas klimat och samhällets anpassning
Dagens klimatförändring väntas drabba Afrika särskilt hårt. De afrikanska samhällena har sedan urminnes tider lärt sig att leva i ett ständigt skiftande klimat. Kan vi lära oss något av detta? Kan deras historiska anpassningsstrategier hjälpa oss att formulera goda strategier för framtida klimatvariationer och för framtidens samhälle?
1 sep 07 – Karin Holmgren

Framtider nr 3 2007
Kapplöpningen om Afrika
På senare år tycks Afrika ha erövrat en mer framträdande plats på den internationella agendan. G8-länderna bjuder in afrikanska ledare till sina årliga toppmöten och Kina, Ryssland och Brasilien vill ha närmare relationer med dem. I november 2006 deltog drygt fyrtio afrikanska statschefer i ett kinesiskt-afrikanskt toppmöte i Beijing. Europas forna "bakgård" har blivit en eftersökt arena.
1 sep 07 – Henning Melber

Framtider nr 3 2007
Det ljusnar för Afrika
Om framtidens jordbrukarfamiljer i Afrika får färre barn, kommer en större del av hushållens skördar att säljas i utbyte mot andra varor från städerna. Vad kan få dem och andra familjer att kanske välja två eller tre barn i stället för fem eller sex? En trend är att fler och fler afrikanska föräldrar bestämmer sig för att skicka sina barn, och inte minst sina flickor, till skolan. Och erfarenheten säger att välutbildade unga kvinnor föder färre barn.
1 sep 07 – Bo Malmberg

Framtider nr 3 2007
Det gamla havet och de föränderliga öarna - Om afrikabilden i Sverige
Afrikabilden är som ett hav, där vinden och stormen går fram och förändrar ytan, men där lugnet snart återställs. Under de tjugofem år jag har studerat hur Afrika beskrivs i Sverige och i västvärlden, har grundmönstret av negativa stereotyper och fördomar inte ruckats i grunden. Det ter sig som samma vatten, samma hav.
1 sep 07 – Mai Palmberg

Framtider nr 3 2007
Vart är Afrika på väg?
Afrikas framtid är inte alls så nattsvart som den lätt framstår i skenet av krig, svält, svaga stater, korrumperade och diktatoriska ledare och svag ekonomisk tillväxt. Det finns en hel del ljusglimtar. Vår syn på Afrika beror naturligtvis på vad som verkligen händer på kontinenten, men den är även en produkt av vad vi väljer att se och hur vi gör våra tolkningar.
1 sep 07 – Birgitta Hellmark Lindgren

Framtider nr 3 2007
Ungdomens kontinent
I Afrika söder om Sahara utgjorde unga vuxna 28 procent av den samlade befolkningen 2006. Under de närmaste tjugo åren kommer 15-29-åringarna att vara den största åldersgruppen på kontinenten, trots hiv/aids och emigration. Det skapar naturligtvis problem, men öppnar framför allt nya möjligheter.
1 sep 07 – Tsegaye Tegenu

Framtider nr 3 2007
Går det att skriva nutidshistoria?
I många afrikanska stater som blev självständiga efter andra världskriget har tillvaron kantats av inbördeskrig, kupper och totalitära styren. Under 1997-2003 pågick i Kongo-Kinshasa ett inbördeskrig som kallats Afrikas världskrig och som än i dag påverkar stora delar av subsahariska Afrika.
1 sep 07 – Katarina Thurell

Framtider nr 2 2007
Etiken och människans gener
Kartläggningen av det mänskliga genomet, utforskningen av sambandet mellan gener och sjukdomar, tekniker för att identifiera, rekombinera och modifiera gener- sällan har vetenskap varit så uppmärksammad som genetikens och genteknikens landvinningar de senaste decennierna. Vi har plötsligt en ny uppsättning kraftfulla verktyg för att förstå och förändra oss själva. Hur ska vi handskas med verktygen? Är det några vi bör satsa särskilt på? Några vi helt bör avstå från? Vilka farhågor och förhoppningar är rimliga?
1 maj 07 – Niklas Juth

Framtider nr 2 2007
"Rätt" förälder? : Om juridiken och DNA tekniken
Att alla barn skall ha två rättsliga föräldrar har länge varit en tydlig målsättning för svensk lagstiftning. Att det skall vara "rätt" föräldrar, de genetiska föräldrarna, som har de rättigheter och skyldigheter lagen ger, har hittills ansetts givet. Men hur är detta förenligt med principen att det i första hand är barnets intressen som skall tillgodoses? Är föräldraskap i lagens mening bara en fråga om vem som är genetisk förälder?
1 maj 07 – Anna Singer

Framtider nr 2 2007
Vem äger framtidens genresurser?
Jordens biologiska resurser är nyckeln till framtidens livsmedels- och energiförsörjning, men i dag möter forskare och andra på jakt efter nya material hinder som inte fanns tidigare. En maktkamp pågår mellan privata storföretag och regeringar, utvecklingsländer står mot rika länder och de biologiska allmänningarna krymper. Hos regeringar och inom forskarvärlden råder en monumental okunnighet om de nya regelverken som allvarligt hotar det fria utbytet av information och material.
1 maj 07 – Carl-Gustaf Thornström

Framtider nr 2 2007
Genetik och politik - kan vi lära av historien?
Kombinationen genetik och politik kan bli sprängstoff. För tio år sedan rasade debatten om den svenska steriliseringspolitiken. Det hade visat sig att tiotusentals svenskar steriliserats mot sin vilja, bland annat på rashygieniska grunder, under främst 1930- till 1950-talet. Tolkningarna skiftade kring varför detta kunnat ske. Men enigheten var närmast fullständig om att det rörde sig om en historisk missgärning.
1 maj 07 – Mattias Tydén

Framtider nr 2 2007
Intensiv debatt om fattigdomen i Tyskland
De fattiga blir allt fattigare och de rika allt rikare! Ungefär så löd dagstidningarnas rubriker efter den tyska regeringens senaste fattigdoms- och förmögenhetsrapport (Armuts- und Reichtumsbericht 2005). Detta späddes sedan på ytterligare av en studie som Friedrich-Ebert-Stiftung genomförde 2006. En lika plötslig som intensiv debatt följde.
1 maj 07 – Renate Minas

Framtider nr 2 2007
Tillväxt och miljö i globalt perspektiv
Efterfrågan på energi och biologiska resurser kan komma att öka dramatiskt under de kommande decennierna. En arbetsgrupp inom Miljövårdsberedningen har studerat hur den förväntade tillväxten i världen kan påverka användningen av biologiska resurser i form av energi, skogsråvara och färskvatten för livsmedelsproduktion och fisk.
1 maj 07 – Erik Westholm

Framtider nr 2 2007
Kan politikerna styra sjukvården?
Dagens svenska sjukvård är förmodligen mer kvalificerad och mer ekonomiskt effektiv än någonsin. Ändå finns ett missnöje bland medborgarna med långa vårdköer och bristande patientbemötande. Vårdreformerna avlöser varandra men systemet tycks fortfarande vara tungrott. Varför lyckas inte politikerna styra sjukvården bättre?
1 maj 07 – Paula Blomqvist

Framtider nr 1 2007
Vart är klimatet på väg?
Regeringen har nyligen utsett ett speciellt vetenskapligt råd för klimatfrågor. De senaste årens översvämningar och värmeböljor i Europa, Stern-rapporten som publicerades av den brittiska regeringen i oktober 2006 med sina ekonomiska framtidsscenarier, och den gångna höstens extrema vädersituation i Europa har säkert bidragit till att frågan blivit så aktuell. I dag finns knappast någon i Sverige som inte är medveten om att vi lever i en ständigt varmare värld där värmerekord slås på löpande band.
1 mar 07 – Barbara Wohlfarth och Svante Björck

Framtider nr 1 2007
Globala hälsoeffekter av en klimatförändring
Under den intensiva värmeböljan som drabbade Europa i augusti 2003 avled cirka 30 000 människor som en direkt följd av vädret. De flesta dödsfallen inträffade i Frankrike. Den franska regeringens snabba agerande ledde till att ett tidigt varningssystem kunde införas året därpå, som kopplade väderprognoser direkt till sjukvårdsresurser.
1 mar 07 – Elisabet Lindgren

Framtider nr 1 2007
Risken för komet och asteroidnedslag
Solsystemet kan verka fridfullt just nu, men sett över långa perioder är det en våldsam plats. Kollisioner så ovanliga att de inte finns i mänskligt minne kan trots allt inträffa även på jorden och innebära naturkatastrofer av aldrig skådat format. Forskningen om kometer och asteroider hjälper oss i någon mån att avvärja denna risk, men världens beredskap behöver ökas.
1 mar 07 – Hans Rickman

Framtider nr 1 2007
När 1900-talet ännu var ogjort
I dag när miljöfrågorna framställs som de viktigaste i snart sagt varje politiskt parti kan det vara intressant att backa tillbaka och se i vilken förpackning de dök upp när 1900-talet och miljöförstöringen till stora delar ännu var ogjorda. Ett alternativt hållbart samhälle, om än i termer av humanism, hamnade i den politiska debatten under 1910-talet. Den "humanistiska" frågan drevs av en man, Carl Lindhagen
1 mar 07 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 1 2007
Ska barn bo mindre?
År 1997 genomfördes en stor reform av bostadsbidraget med huvudsyfte att stoppa statens ökade utgifter. Sparkravet uppnåddes, färre hushåll blev bidragsberättigade och ett antal hushåll fick minskat bidrag. Flera nya rapporter pekar nu på att dagens barnfamiljer blir alltmer missnöjda med sitt boende, och att allt fler hushåll med bostadsbidrag är trångbodda. Cecilia Enström Öst har undersökt om 1997 års reform haft betydelse för utvecklingen.
1 mar 07 – Cecilia Enström

Framtider nr 1 2007
Föryngring på väg - arbetsmarknaden om tio år
Sveriges åldrande befolkning leder paradoxalt nog till en föryngring på arbetsmarknaden. Runt 1990 föddes stora barnkullar som ska etablera sig på arbetsmarknaden ungefär samtidigt som fyrtiotalisterna pensioneras. Den aktiva befolkningens antal kommer därför inte att förändras under det närmaste decenniet, men den blir både yngre och rörligare.
1 mar 07 – Thomas Lindh

Framtider nr 1 2007
Säkraste klimatvarningen hittills
Den 2 februari presenterade FN:s klimatpanel (IPCC) sin senaste rapport om den globala uppvärmningen. Det står klart att rapporten är den skarpaste och säkraste klimatvarningen hittills.
1 mar 07 – Julia Falkerby

Framtider nr 1 2007
Adoptioner i Sverige
Cecilia Lindgren: En riktig familj. Adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917-1975, 2006. Stockholm: Carlsson. (272 s.)
1 mar 07 – Ingrid Söderlind

Framtider nr 1 2007
Ungdomar blir allt mer laglydiga
Brottsförebyggande rådet: Ungdomar och brott åren 1995-2005. Stockholm: Brå rapport, 2006:7.
1 mar 07 – Anders Nilsson

Framtider nr 1 2007
Ledare: "Det räcker dock inte med fakta. Det måste till folklig och politisk mobilisering."
Klimatfrågan är en megatrend. Alla talar om den. Alla måste förhålla sig till den: Tänka globalt men agera lokalt.
1 mar 07 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2006
Ledare: "Är sensmoralen att vi kan acceptera en hel del om det bara finns en påtaglig nytta?"
Det här numret av Framtider har kontroll-och övervakningssamhället som huvudtema. Ämnet rymmer i sig åtminstone två dystopier. Den ena handlar om en framtid präglad av hot mot enskilda människors säkerhet - och via terrorismen ytterst mot vår samhällsmodell. Den andra dystopin handlar om konsekvenserna av våra reaktioner på dessa hot; att vi håller på att etablera ett kränkande storebrorssamhälle till synes utan återvändo.
1 dec 06 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2006
Ett lyckligt liv i guldfiskskålen
I sin novell The dead past (1956) skildrar Isaac Asimov en framtid där all information kontrolleras av staten - inte så mycket genom hårdför terror, som i George Orwells 1984, som genom en enorm och trög byråkrati. Framförallt gäller det den fantastiska uppfinningen "kronoskopet" - som kan se tillbaka i det förflutna. Centrala frågor om integriteten och informationskontrollen fångas upp i novellen, menar Ola Larsmo.
1 dec 06 – Ola Larsmo

Framtider nr 4 2006
Det hotande övervakningssamhället
För snart femton år sedan frågade sig den norske kriminologen Nils Christie om västerlandet inte var på väg att bygga upp en motsvarighet till det forna Sovjetimperiets ökända Gulagsystem. Enligt Christie hade väst tagit över östblockets hårt kritiserade massinlåsning av fångar. Hans tankar presenterades i boken Crime Control As Industry. Towards Gulags, Western Style? I dag är frågan om inte väst även är på väg att ta över de kontroll- och övervakningsmetoder som var utmärkande för den totalitära kommunismen.
1 dec 06 – Janne Flyghed

Framtider nr 4 2006
Det övervakande ögat - kontrollsamhällets paradoxer
I spåren av Bushregeringens globala kamp mot terrorismen har underrättelse- och säkerhetstjänstens inhämtning och bearbetning av information både expanderat och politiserats. Dessa hårda fakta kommer utan tvekan att påverka samhällets utveckling under lång tid framöver, och innebär sannolikt också att historien själv blir mer brutal.
1 dec 06 – James W.E. Sheptycki

Framtider nr 4 2006
Global migration - från hot till möjlighet
Global migration är ett hett ämne att bedriva framtidsstudier kring. Det handlar om processer med mycket stora konsekvenser för samhällen och enskilda människor. Migration kan uppfattas som ett hot, men samtidigt finns här stora möjligheter. Hur vi agerar kan göra stor skillnad.
1 dec 06 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2006
Finansmarknaden och den "synliga handen" efter kommunismens fall
Kommunismens fall i Öst- och Centraleuropa innebar startskottet för en samhällsekonomisk omvälvning. Omfattande privatiseringar, liberalisering och fritt spelrum för prismekanismen skulle skapa marknadsekonomier och välfärdssamhällen av västeuropeiskt snitt. Det blev inte riktigt som många väntat sig.
1 dec 06 – Mikael Lönnborg och Mikael Olsson

Framtider nr 3 2006
Ledare: "Vi är dock i skriande behov av djupgående analyser av val och väljare."
Den här ledaren skrivs några veckor innan det svenska folket går till allmänt val. Det sägs att det är svårt att förutspå saker, särskilt om framtiden. Och det gäller inte minst utgången av årets val.
1 sep 06 – Joakim Palme

Framtider nr 3 2006
Sveriges nya geografi
I det här numret av Framtider använder vi geografi ska perspektiv för att ge en bild av samhällets förändring.
1 sep 06 – Erik Westholm

Framtider nr 3 2006
Statlig service på reträtt? - En studie av statens nya geografi
Under de senaste decennierna har det skett en tydlig geografisk koncentration av statens service till medborgarna. I stora delar av landet blir det glesare mellan poliskontoren och längre till försäkringskassan. Samtidigt har det skett en snabb utbyggnad av myndighetssverige på internet. Hur ser framtidens kontakter mellan medborgare och myndighet ut? Behöver inte staten finnas där människor bor? Kommer statliga myndigheter att ligga i Strömsund, Stockholm eller Indien?
1 sep 06 – Daniel Brandt och Erik Westholm

Framtider nr 3 2006
Hur kan trenden brytas? - Ett regionalt perspektiv på befolkningsutvecklingen till 2025
Om den regionala befolkningsomfördelningen i Sverige fortsätter på samma vis som i dag, finns regioner - i främst norra Sverige - som på tjugo års sikt förlorar en tredjedel av sina invånare. Samtidigt ändras dramatiskt balansen mellan andelarna barn, vuxna och gamla. Denna utmanande framtid måste hanteras på något vis.
1 sep 06 – Jan Amcoff

Framtider nr 3 2006
Regionbildning i Mälardalen
Mälardalen växer fram med anspråk på att vara en ny storregion i Sverige. Området har landets högsta tillväxt och 2,5 miljoner invånare. Under 1980-talet inledde ett antal kommuner runt Mälaren ett samarbete om vattenfrågor. I dag omfattar samarbetet 53 kommuner och 5 landsting organiserade i den ideella intresseföreningen Mälardalsrådet.
1 sep 06 – Niklas Stenlås

Framtider nr 3 2006
Nätverksstyrning - statens sätt att reformera kommunsverige
Kartan över kommunsverige befinner sig i snabb förändring. Samarbeten, förhandlingar och nätverksbyggande över kommungränserna har blivit en vardaglig praktik i samtliga kommuner. Ser vi en ny kommunreform växa fram? Och, i så fall, hur styrs den och vad innebär detta?
1 sep 06 – Markus Gossas

Framtider nr 3 2006
Rörlighetens omvandling
Svenska ungdomar reser och kommunicerar på andra sätt än deras föräldrar gjorde när de var unga. Inom loppet av en generation har datorer och mobiltelefoner blivit självklara vardagsting och flyget utvecklats till ett masstransportmedel. Rörligheten har internationaliserats och virtualiserats, blivit mer geografiskt vidsträckt men paradoxalt nog samtidigt mer hemmabunden.
1 sep 06 – Lotta Frändberg, Eva Thulin och Bertil Vilhelmson

Framtider nr 3 2006
Ett kreativt samhälle
Enligt en vanlig definition uppstår kreativitet när man bryter med vanetänkande och får idéer till något nytt. Om idéerna får praktisk betydelse talar man om innovation. Kreativiteten utgör innovationens förutsättning. I några aktuella böcker diskuteras kreativitetens roll i samhället.
1 sep 06 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 2 2006
Ledare: "Fördomarna måste bekämpas och samarbetet mellan olika aktörer och länder måste förbättras. "
Framtiden överraskar oss ständigt. För två år sedan ökade EU:s befolkning med 74 miljoner när unionen vidgades österut. Många trodde på en massiv omflyttning av människor. Det blev dock inte blivit någon anstormning av vare sig arbetskraft eller sociala turister till Sverige. Trots att vi som enda land inte införde några som helst "övergångsregler".
1 maj 06 – Joakim Palme

Framtider nr 2 2006
Historia - med sikte mot framtiden
Det historiska perspektivet får oss i bästa fall att ifrågasätta den ram inom vilken diskussionen om heta samhällsfrågor pågår. Och det gör oss förhoppningsvis lite klokare än våra döda samtalspartner. Tekniken gör sina framsteg genom att bygga på det förflutna, gå vidare från en grund som lagts. Det är också det bästa sättet att förfina vår förmåga till samtidsanalys, vår politiska och etiska reflektion, menar Martin Kylhammar.
1 maj 06 – Martin Kylhammar

Framtider nr 2 2006
Arbetets stormiga 1990-tal - kris, återhämtning och sjukfrånvaro
1990-talet var de stora konjunktursvängningarnas decennium. Under årtiondets första del drabbades ett mycket stort antal svenskar på ett eller annat sätt av arbetslöshet. Den andra halvan kännetecknades i stället av snabb återhämtning på arbetsmarknaden samtidigt som sjukskrivningarna ökade närmast explosionsartat.
1 maj 06 – Olof Bäckman

Framtider nr 2 2006
Staten och den privata försäkringen
Begreppet "den svenska modellen" har främst fått karaktärisera relationen mellan arbetsmarknadens parter. Men termen kan också användas för att beskriva situationen på andra områden där stat och marknad samverkat för att nå kompromisser och samförståndslösningar. I mitten på 1900-talet växte en specifik svensk försäkringsmodell fram, där marknaden delades mellan privat och offentlig verksamhet och där privata bolag blev en del av den ekonomiska politik som fördes av den socialdemokratiska regeringen. Under 1980- och 1990-talen upplöstes modellen. Vilka blev konsekvenserna för privat försäkring?
1 maj 06 – Mats Larsson och Mikael Lönnborg

Framtider nr 2 2006
Finns det bara en väg framåt? - Tillväxt och välfärd i en globaliserad värld
De flesta är eniga om att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att skapa social välfärd i samhället. Mer omtvistad är frågan hur produktion och välfärd ska organiseras för att på bästa sätt gynna både ekonomisk tillväxt och välfärd. Vad har vi för val i en allt mer konkurrensutsatt och globaliserad värld?
1 maj 06 – Ingrid Esser

Framtider nr 2 2006
Sociologin om framtiden
Framtidsstudier är ett tvärvetenskapligt område där olika specialvetenskaper bidrar med sina perspektiv på tillvaron. Vad kan sociologin tillföra och vilka framtidsperspektiv har funnits inbyggda i den samhällsteori som sociologin i Sverige tillämpat under ämnets relativt korta historia? Susanne Alm har undersökt arvet från den unga svenska sociologin och vägen till dagens dominerande perspektiv som sätter den handlande människan i centrum.
1 maj 06 – Susanne Alm

Framtider nr 2 2006
Att förstå samhällsförändring genom att analysera stabilitet
Aldrig tidigare har världen förändrats så snabbt. Vi måste ständigt anpassa oss, annars blir vi ohjälpligt efter. Så ser en av vår tids mest omhuldande sanningar ut. Ändå finns mycket som verkar förunderligt stabilt. Skatte- och försäkringssystemen, bilsamhället och storstädernas ungdomsbostadsbrist förändras visserligen, men det handlar mer om små justeringar än om genomgripande omvälvningar.
1 maj 06 – Thomas Kaiserfeld

Framtider nr 2 2006
Den som råder över ungdomen
Idéhistoriker tycks ofta intressera sig för det förflutnas framtider. I sin avhandling Att inteckna framtiden behandlar Daniel Lövheim läroplansdebatter angående de svenska läroverken för perioden 1900-1965. Avhandlingens titel syftar i sammanhanget på att undervisningens inriktning påverkar ett lands utveckling långt in i framtiden.
1 maj 06 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 1 2006
Ledare: "Om vi inte förmår utnyttja de bäst utbildade påverkar det negativt vår förmåga att utveckla och använda kunskap"
Kvinnor och vetenskap är temat för det här numret av Framtider. Jämställdhet i samhället handlar självklart om mycket mer än hur det går för kvinnorna i vetenskapssamhället. Samtidigt kan vi se att en granskning av kvinnors ställning i akademin också väcker vidare frågeställningar om hur vi organiserar samhället och skapar identiteter.
1 mar 06 – Joakim Palme

Framtider nr 1 2006
Här behövs nytänkande!
I ett utbildningshistoriskt perspektiv är flickornas kunskapsövertag i grundskolan och gymnasiet i dag ett intressant fenomen. Motståndet mot att flickor skulle få tillträde till högre utbildning var nämligen länge mycket starkt. Men att de nu drar ifrån visar att strukturer kan brytas. Med kunskap och utbildning har flickor till en del kunnat lyfta sig ur sin underordning.
1 mar 06 – Kristina Engwall, Christina Florin och Ingrid Söderlind

Framtider nr 1 2006
Kalla fakta om högskolan
Vi har en könssegregerad högskola, ämnesmässigt och hierarkiskt. Diskriminering kan vara svår att upptäcka, ofta sitter outtalade kulturer "i väggarna". Men för att akademin ska tjäna som en inrättning för demokrati krävs medvetenhet och ansträngningar över hela fältet och på alla nivåer - från rekrytering till grundutbildning till tillsättning av de högsta akademiska tjänsterna.
1 mar 06 – Therese Ahlqvist

Framtider nr 1 2006
Ett myrsteg och ett myrsteg till
Kravet på rättvisa är inte det främsta skälet att verka för jämställdhet i akademin. Professorerna Margareta Norell Bergendahl och Gunnel Gustafsson samt statssekreterare Kerstin Eliasson anser att en jämn fördelning av kvinnor och män är en förutsättning för hög forskningskvalitet. Men de tror inte på könskvotering.
1 mar 06 – Carin Mannberg-Zackari

Framtider nr 1 2006
Europa behöver fler kvinnliga forskare
I de nordiska länderna startade diskussionen om jämställdhet inom forskningen mycket tidigare än i många andra länder i Europa. Men fallet Sverige är tankeväckande. Den svenska regeringen har Europas kanske förnämsta jämställdhetsretorik, och man har lanserat talrika åtgärder och mål sedan 1980-talet för att förbättra könsbalansen i akademin. Ändå ligger andelen kvinnliga professorer bara på europeisk mellannivå, och ökningen har varit anspråkslös och långsam. Även om Sverige har utsetts som världens mest jämställda land, förblir akademin och forskningen ett mansdominerat fält.
1 mar 06 – Liisa Husu

Framtider nr 1 2006
Excellens och genusforskning
Forskningsrådens anslag ska fördelas på ett växande antal ansökningar, varav endast några få procent beviljas. I kölvattnet av den hårdnande konkurrensen har sprungit en vilja att kvalitetsbedöma forskning, och begreppet excellent forskning används ofta. Men hur ska man sätta en kvalitetsstämpel på forskning?
1 mar 06 – Ingrid Rydell

Framtider nr 1 2006
Alma Maters döttrar - en motståndshistoria
Det är 135 år sedan kvinnor fick tillträde till universiteten och fortfarande finns det glastak och svårigheter som möter kvinnor i den akademiska karriären. Hur skall det förklaras?
1 mar 06 – Christina Florin

Framtider nr 1 2006
Integration och etnisk mångfald - vart är Sverige på väg?
Är det någon som minns den 21 februari 1992? Det var den dag lokföraren Amir Deghani stannade sitt tåg mellan två av Roslagsbanans stationer. Stående framför motorvagnen, i svart uniform mot den vita snön, deltog han i en landsomfattande manifestation mot den tilltagande rasismen.
1 mar 06 – Mattias Tydén

Framtider nr 1 2006
Varför så långsamt? - Eliters syn på kvinnor och vetenskap
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning har stått på den forskningspolitiska dagordningen i Norge i trettio år. Ändå har andelen kvinnor på vetenskapliga toppositioner bara ökat långsamt. Har den akademiska elitens inställning till jämställdhet inom akademin haft betydelse for männens fortsatta dominans? Ger nya åtgärder signaler om radikala förändringar i framtiden?
1 mar 06 – Elisabet Rogg

Framtider nr 1 2006
Varför så långsamt? - Eliters syn på kvinnor och vetenskap
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning har stått på den forskningspolitiska dagordningen i Norge i trettio år. Ändå har andelen kvinnor på vetenskapliga toppositioner bara ökat långsamt. Har den akademiska elitens inställning till jämställdhet inom akademin haft betydelse for männens fortsatta dominans? Ger nya åtgärder signaler om radikala förändringar i framtiden?
1 mar 06 – Elisabet Rogg

Framtider nr 1 2006
Valet av högskola - hur påverkas inkomsterna?
Kan valet av högskola påverka den framtida inkomsten? Har valet samma betydelse för män och kvinnor? Resultaten från en ny forskningsrapport visar att valet är viktigare för mäns inkomster än för kvinnors.
1 mar 06 – Marie Gartell

Framtider nr 4 2005
Ledare: "Den som gör en resa skall också ha något att berätta."
Några veckors eget resande i Kina lämnade många intryck av en kontinent i stark omvandling. Landets ekonomiska framgångar är ovedersägliga. Den stora obesvarade frågan är om omvandlingen kommer att visa sig miljömässigt och socialt hållbar.
1 dec 05 – Joakim Palme

Framtider nr 4 2005
Utbildning och barnafödande - en onödig konflikt?
När utbildningsexpansionen börjar inkräkta på unga vuxnas familjebildande uppstår en konflikt som i grunden är onödig. Ekonomi är en anledning till att barnafödandet skjuts allt längre upp i åldrarna. Många har helt enkelt inte råd att bilda familj så tidigt. De som trots allt gör det får problem med slutförandet av sin utbildning, med bostäder och annat. Andra riskerar att inte hinna förverkliga ambitioner om familj och barn. För samhället uppstår då ett hållbarhetsproblem. När befolkningen inte reproduceras, krymper skattebasen för att vidmakthålla välfärden.
1 dec 05 – Thomas Lindh

Framtider nr 4 2005
Ohälsans landskap och regional utveckling
Är det ohälsan som är boven i dramat för svenska regioner med sämre ekonomisk utveckling än andra? Vad visar jämförelser av hälsa och ekonomi, och hur ser mönstren ut? Eva Anderssons forskning pekar på en tydlig polarisering mellan norra och södra Sverige, med större ohälsa i norr och bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling i söder.
1 dec 05 – Eva Andersson

Framtider nr 4 2005
Vad händer i alkoholfrågan? - Politik, konsumtion och skador i dagens Sverige
Vi svenskar dricker i dag mer alkohol än vi gjort på hundra år, men den alkoholrelaterade dödligheten har ännu inte ökat som befarats på många håll. Det är inte alldeles enkelt att förklara denna uteblivna skadeökning. Samtidigt är dagens svenska alkoholpolitik otydligare än på mycket länge. Finns förutsättningar att EU här ska driva en mer aktiv linje i framtiden?
1 dec 05 – Thor Norström och Mats Ramstedt

Framtider nr 4 2005
Norge i verden - en utenrikspolitisk tradisjon under press?
Det var under den kalde krigen bred enighet om hovedtrekkene i Norges utenrikspolitikk. De geopolitiske endringene som har fulgt av Sovjet-imperiets sammenbrudd og utvidelsen av EU har satt enigheten under press. Er det mulig å se konturene av en norsk utenrikspolitisk nyorientering, og hvilken retning vil den eventuelt kunne ta?
1 dec 05 – Helge Pharo

Framtider nr 4 2005
Sverige och Norge under 200 år
Svenskar har nog ett lidelsefritt förhållande till unionsupplösningen 1905. Kanske ligger det i sakens natur. Unionen går på tvärs med alla värden som samhället av i dag säger sig representera. Den tycks höra hemma i en tid när monarken var en reell politisk kraft med mer eller mindre uttalade imperiedrömmar, och när staten administrerades av en begränsad samling aristokrater.
1 dec 05 – Urban Lundberg

Framtider nr 4 2005
Kommer arbetskraften när den behövs? - Om migration i det nya Europa
Det nya Europa, som domineras av ett utvidgat EU, behöver se med andra ögon på migrationsfrågorna. På kort sikt bedrivs en dörrstängarpolitik mot arbetskraftsmigranter från de nya medlemsländerna. På längre sikt kommer det åldrande Europa att behöva ett tillskott av miljontals människor i arbetsför ålder. Förutsättningarna för integration i invandringsländerna blir då lika viktigt som hållbar utveckling i utvandringsländerna. Det är dags för ett globalt samarbete kring framtida arbetskraftsmigration.
1 dec 05 – Kristof Tamas

Framtider nr 4 2005
Hundra år med familjen
Göran Therborn: Between sex and power. Family in the world, 1900-2000. London och New York: Routledge, 2004. (379 s.)
1 dec 05 – Ingrid Söderlind

Framtider nr 4 2005
Nya perspektiv på sjukfrånvaron
Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar. Red.: Staffan Marklund, Mats Bjurvald, Christer Hogstedt, Edward Palmer och Töres Theorell. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2005. (348 s.)
1 dec 05 – Olof Bäckman

Framtider nr 4 2005
Väckelserörelser och jämlikhet
Robert W. Fogel: Den fjärde väckelsen och jämlikhetens framtidsutsikter. Stockholm: SNS, 2003. (391 s.)
1 dec 05 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 3 2005
Ledare: "… Einstein, som dock utmanar oss med påståendet att framtiden bara är en illusion."
Institutet för framtidsstudier bedriver ett stort antal forskningsprojekt. Jag vill här uppmärksamma hur vi samtidigt för ut våra resultat i den allmänna debatten.
1 sep 05 – Joakim Palme

Framtider nr 3 2005
Flickorna drar ifrån - Skolframgångar i ett könsperspektiv
I flera sammanhang talar man om "utsatta" och "osynliga" flickor. Flickor mår inte bra, de har skyhöga prestationskrav och är överrepresenterade bland dem som söker sig till elevvården. De skär sig med rakblad och har ätstörningar. Det paradoxala är att flickor som grupp ändå presterar relativt bra i skolan, trots tecken på ökad ohälsa.
1 sep 05 – Christina Florin

Framtider nr 3 2005
Brott som välfärdsproblem - mot en ökad polarisering 2023?
Det är ett välkänt faktum att brottsligheten ökat kraftigt efter andra världskriget - både i Sverige och i övriga Västeuropa. Mer oklart är dock hur denna ökning sett ut. Är det frågan om en kontinuerlig och linjär ökning eller har det skett en avmattning och stabilisering under senare år? Hur fördelas brottsligheten? Vi vet att brott inte drabbar alla grupper lika mycket - men hur har den ojämlika utsattheten utvecklats? Detta är frågor av stor betydelse för såväl dagens kriminalpolitik som för våra bedömningar framåt i tiden.
1 sep 05 – Felipe Estrada

Framtider nr 3 2005
Boendet som framtidsfråga
Om unga människor inte har råd med en bostad som behövs för ett fungerande familjeliv, bör vi inte bli förvånade om de "skjuter på" projektet att bilda familj. Dagens unga har marginaliserats kraftigt jämfört med för femton år sedan - i yrkeslivet, på bostadsmarknaden och inkomstmässigt. Många har därför valt att satsa på utbildning i första hand. Det är kanske dags för samhället att välja: antingen ge särskilt stöd till ungas boende eller acceptera låg fertilitet.
1 sep 05 – Bo Malmberg

Framtider nr 3 2005
Flytta till jobb med familj och barn - går det?
Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga människor mer benägna att flytta, och då främst till högskoleorter och storstadsområden. En allt större andel av de långväga flyttningarna sker innan man bildat familj och etablerat sig på arbetsmarknaden. När människor väl skaffat familj, och i synnerhet när de fått barn, minskar viljan att flytta.
1 sep 05 – Ann-Christin Jans

Framtider nr 3 2005
Finns framtiden?
Tid är ett komplicerat begrepp. Albert Einstein såg ingen skillnad på framtid och dåtid, och inte heller i elementarpartiklarnas värld verkar tiden ha någon riktning. Astronomen Jesper Sollerman funderar över vad tid är.
1 sep 05 – Jesper Sollerman

Framtider nr 3 2005
Internationella framtidstidskrifter - Journal of Futures Studies
Journal of Futures Studies är en engelskspråkig tidskrift, publicerad av Tamkang University på Taiwan, som riktar sig till en internationell läsekrets. Artiklarna är utformade enligt akademiskt snitt med abstract, formulerade syften, slutsatser, bibliografi och notsystem.
1 sep 05 – Markus Gossas

Framtider nr 3 2005
Futures research quarterly
Futures Research Quarterly ges ut av World Future Society och utkommer en gång i kvartalet. Tidskriften ser som sin främsta uppgift att bistå beslutsfattare att förstå möjliga konsekvenser av sina beslut genom att beskriva tänkbara framtider.
1 sep 05 – Mats Johansson

Framtider nr 3 2005
Futurist
World Future Society (www.wfs.org), med bas i USA, ger ut ett brett spektrum av pub-likationer. Förutom det populär-vetenskapliga magasinet Futurist, produceras Future Survey, där aktuell litteratur presenteras i en överskådlig guide varje månad, samt den vetenskapliga Futures Research Quarterly. "Framtiden är inget som bara händer: människor skapar den genom vad de gör - eller inte gör - i dag." Detta förhållningssätt löper som en röd tråd gen-om WFS publikationer. Man vill tillhandahålla material som gör det lättare att förutse tänkbara konsekvenser av beslut samt stimulera diskussion om framtidsrelaterade frågor.
1 sep 05 – Ingrid Rydell

Framtider nr 3 2005
Futures
Futures behandlar långsiktiga framtidsstudier inom ett flertal områden. Redaktionen nämner själv teknik, ekonomi och politik men också frågor på samhälls- och individnivå. Ett så brett anslag förutsätter att artikelförfattarna kommer från många discipliner. I de senaste numren finns bland annat geografer, statsvetare, framtidsforskare, jurister och ekonomer representerade.
1 sep 05 – Kristina Engwall

Framtider nr 3 2005
Technological Forecasting & Social Change
Technological Forecasting and Social Change är en mångfacetterad vetenskaplig tidskrift. Här kan man läsa om allt från den grekiska gerillan, klädbranschens framtid, relationen mellan biomedicin och ekonomin i framtidens Tyskland, innovationsstrategier och teknologiska styrsystem i Asien, genmanipulerade grödor, till utsläpp av svaveldioxid från elkraftverk i USA.
1 sep 05 – Max Halvarsson

Framtider nr 3 2005
Slut på hyperfuturismen?
Intresset för framsyn och framtidsstudier ökar snabbt i Europa. Inom många storföretag och politiska institutioner finns närmast en irritation över att inte veta tillräckligt om framtiden för att kunna styra sin verksamhet. Man söker solid kunskap och det allmänna trendspanande som präglat "framtidsbranschen" är inte längre tillräckligt.
1 sep 05 – Erik Westholm

Framtider nr 3 2005
Längtan att hitta en partner
Lotta Löfgren-Mårtenson: Kärlek.nu. Om Internet och unga med utvecklingsstörning.
1 sep 05 – Kristina Engwall

Framtider nr 3 2005
Brott och straff
Nils Christie: Lagom mycket kriminalitet. Stockholm: Natur och Kultur, 2005 (215 s.).
1 sep 05 – Felipe Estrada

Framtider nr 3 2005
Konsten att göra en framtidsstudie
Kent Ehliasson: Framtidsstudier i stora organisationers långsiktiga planering: analysmodell och fallstudier. Linköping: Linköpings universitet, Tema Teknik och social förändring, 2005 (281 s.).
1 sep 05 – Torbjörn Lundqvist

Framtider nr 3 2005
USA:s tillväxt alltmer snedfördelad
Thomas Piketty och Emmanuel Saez: Income Inequality in the United States, 1913-1998. Quarterly Journal of Economics, 2003:1.
1 sep 05 – Martin Korpi

Framtider nr 1 2005
Ledare: "Allt detta handlar om hur vi försöker förbereda oss för en väntad framtid."
I det här numret presenteras Institutets nya forskningsprogram Framtidens samhälle som gäller åren 2005-2008. På mittuppslaget finns samtidigt en historisk tillbakablick över Institutets verksamhet. Här finns också artiklar av våra forskare i anslutning till pågående och avslutade projekt om barns synlighet, hållbar utveckling och demokrati.
1 feb 05 – Joakim Palme

Framtider nr 1 2005
Framtidens samhälle - program för framtidsstudier 2005-2008
Medborgare, opinionsbildare och politiker har sina värderingsgrundade uppfattningar om hur det goda samhället bör gestalta sig i framtiden. Här är alla lika goda experter, varje individ har sin självklara rätt att vara visionär. Men verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.
1 feb 05 – Joakim Palme

Framtider nr 1 2005
Undrar om barna nå'nsin får det som vi?
När man ser på hur barna växer opp och står i Kan man undra om barna nå'nsin får det som vi, Om det finns jobb, om det finns mat, om det är drägligt där dom bor. Finns det får och kor och vatten och luft? Får dom sola sig gratis? Finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis? Kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl, Men man hoppas att barna ändå får ett glas öl Hans Alfredsson
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Framtider nr 1 2005
Att välja framtid
Framtiden har alltid fascinerat. Genom historien har människor konsulterat allt från orakel till kristallkulor och fåglars flykt.
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Framtider nr 1 2005
Prioriterad forskning i en global värld
Sverige har ett högt teknikkunnande och ett forskningsintensivt näringsliv. Samtidigt är vi i dag ett av världens mest globaliserade länder där inte bara produktion utan också utveckling flyttas till andra länder. Hur kan staten, näringslivet och forskningen koncentrera resurserna för att säkerställa fortsatt teknikdriven tillväxt?
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Framtider nr 1 2005
Är rättvisan viktigare än demokratin?
Valdeltagandet sjunker och partiernas medlemsantal går ner. Är den politiska demokratin, med bråkig offentlig debatt, på väg att träda tillbaka till förmån för en expertstyrd rättvisesyn som betonar att politiken inte ska styras av vad människor vill utan av vad rättvisan kräver?
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Framtider nr 1 2005
Ett hållbart samhälle i svensk politik
Hållbar utveckling är en global vision och en del i politikens globalisering. Men det händer något väsentligt när visionen ska implementeras i Sverige. Den försvenskas och smälter in i ideologi och praktik hos partier, myndigheter och intressen.
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

Framtider nr 1 2005
Barns plats i samhället
Barn och framtid kopplas ofta samman. Barnen sägs representera framtiden - de är framtiden. Det gäller inte minst i politiska sammanhang. Men vilken plats har barn i offentligheten? Och vad säger det om barns medborgarskap?
1 feb 05 – Framtider nr 1 2005

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se