Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
794 artiklar
 
Ekonomisk debatt 2015-5
Forskningsfrihetens pris
För några år sedan utredde Uppsala universitet frågan om undervisningen skulle ”genusmärkas”. Förslaget innebar i korthet att institutionerna skulle belönas finansiellt om de i tillräckligt hög grad anlade genusperspektiv på sina utbildningar. Arbetsgruppen bakom förslaget menade att det skulle ”bidra till att förbättra Uppsala universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer” (Uppsala universitet 2009). Förslaget stötte på starkt motstånd, bl a från Bertil Holmlund, som menade att genusmärkning ”leder tankarna till den roll som marxism-leninismen spelade i Sovjetunionen och dess lydstater” (Holmlund 2009). Vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr påpekade att genusmärkning låg i direkt motsättning till det ideal om undervisningsoch forskningsfrihet som den tyska filosofen Wilhelm von Humboldt formulerat (Frängsmyr 2010). Förslaget lades så småningom ned.
26 jun 15 – Niklas Bengtsson

Ekonomisk debatt 2015-5
Innebär TTIP och TTP att WTO är passé?
Liberaliseringen av internationell handel skedde under ett halvt sekel främst multilateralt, först genom GATT-avtalet och sedan genom tillkomsten av WTO-avtalen för 20 år sedan. Men sedan dess tycks dock denna process ha tappat fart. De hittills drivande medlemsländerna inom GATT/WTO föredrar nu i stället att liberalisera genom regionala handelsavtal. Multilateralismen vad gäller handelsliberalisering tycks därmed vara passé.
26 jun 15 – Henrik Horn

Ekonomisk debatt 2015-5
Hyresreglering och renovering – en förbisedd dimension
Den svenska hyresregleringen har varit en måltavla för ekonomer åtminstone sedan Ragnar Bentzels, Assar Lindbecks och Ingemar Ståhls bok Bostadsbristen – en studie av prisbildningen på bostadsmarknaden från 1963. Den främsta kritiken har rört hur hyresregleringen påverkar nyttjandet av beståndet och hur det påverkar bostadsbyggandet. En aspekt som däremot inte har diskuterats av ekonomer är hur regelverket påverkar renoveringar. I denna artikel pekar jag på att det medför risker både för att samhällsekonomiskt olönsamma åtgärder vidtas och att det faktiskt blir mer inkomstmässig segregation på lång sikt.
26 jun 15 – Hans Lind

Ekonomisk debatt 2015-5
Är en höjning av pensionsåldern ensidigt positiv?
Vi lever allt längre och i takt med den ökade levnadslängden och ett högre tryck på den offentliga sektorns finanser syftar pensionsreformer i många länder mot att senarelägga pensionsåldern. En naturlig fråga är hur individers välbefinnande och hälsa påverkas av denna senareläggning. I den här artikeln undersöks om tidig pensionering påverkar sjukhusinläggning och dödlighet. I den empiriska analysen används ett naturligt experiment i kombination med registerdata. Vi finner att ett erbjudande om tidig pension leder till färre sjukhusinläggningar och lägre dödlighet. Analysen ger stöd för att hälsoeffekten är större för dem med låga inkomster.1
26 jun 15 – Daniel Hallberg och Per Johansson

Ekonomisk debatt 2015-5
Vad blev notan för 1990-talets bankstöd?
Nu när staten har sålt aktierna i Nordea är det möjligt att göra bokslut för bankrishanteringen på 1990-talet. I artikeln summeras statens bankstöd under 1990-talet till 104 mdkr. Övertagna tillgångar har dock inbringat mer, sammantaget 146 mdkr. Diskonteras dessa kassaflöden i syfte att ta hänsyn till att staten har haft kostnader för en högre statsskuld under två decennier blir slutresultatet ett underskott på 21,5 mdkr eller 1,5 procent av 1991 års BNP. Hade stödet inte getts skulle dock enligt alla rimliga bedömningar underskottet ha blivit betydligt större.
26 jun 15 – Daniel Barr och Hannah Pierrou

Ekonomisk debatt 2015-5
Produktivitetstillväxt hot och möjligheter
Produktivitetstillväxt beror på en rad samverkande faktorer, och det finns dessvärre inga enkla recept för att höja den. Nästan alla makroekonomiska faktorer talar för en lägre produktivitetstillväxt framöver i såväl Sverige som i OECD-området. Kan ny teknologi kompensera för mörkare långsiktiga makroekonomiska trender? ”Digitala” företag kan bidra positivt genom ökad konkurrens och därmed stärka produktivitetsutvecklingen. Den effekten kan dock bli väsentligen mindre om inte regelverk anpassas till nya förutsättningar. Därtill är en utmaning att digitaliseringen under en anpassningsperiod kan medföra att jobb försvinner snabbare än nya tillkommer.
26 jun 15 – Mårten Blix

Ekonomisk debatt 2015-5
Skatter räknas, räkna med skatter
Sverige har en mycket hög högsta nivå på beskattningen av förvärvsinkomster. Det finns flera skäl till att denna skatt bör sänkas. Teorin om en optimal inkomstbeskattning stödjer en skatteprofil utan progressiva inslag. Det empiriska underlaget visar, trots stora variationer, att skatter påverkar våra val och att dessa val sträcker sig långt utanför valet av arbetstid. Det är väsentligt att framhålla betydelsen av att göra konsekvensanalyser av skatteoch bidragsreformer. Vid dessa utvärderingar bör strukturella modeller spela en väsentlig roll.
26 jun 15 – Lennart Flood

Ekonomisk debatt 2015-5
Rika och fattiga spelar kula
Bokanmälan: Per Molander: Ojämlikhetens anatomi, Weyler förlag, 2014, 220 sidor, ISBN 978-9-18734-735-1.
26 jun 15 – Johanna Möllerström

Ekonomisk debatt 2015-5
Ingen tillväxt utan tillitsfrämjande lagstiftning
Bokanmälan: Robert D Cooter och Hans-Bernd Schäfer: Solomon’s Knot: How Law Can End the Poverty of Nations, Princeton University Press, 2012, 344 sidor, 978-0-69114-792-5.
26 jun 15 – Per-Olof Bjuggren

Ekonomisk debatt 2014-8
Vem anställer vem?
Föreställ dig att du är en arbetsgivare. Du vill anställa en person för att utföra enkelt prognosarbete som kräver basala matematiska färdigheter. Vem skulle du anställa? Självklart den som är bäst lämpad för uppgiften. Vem annars? Detta ter sig så obestridligt att det inte behöver analyseras att det förhåller sig på detta vis. En färsk forskningsstudie av Reuben m fl (2014) visar dock att, trots att det ligger i arbetsgivarens egenintresse att anställa den mest lämpade, grumlar våra förväntningar vårt omdöme.
1 dec 14 – Anne Boschini

Ekonomisk debatt 2014-8
2014 års Ekonomipris till Jean Tirole
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har i år tilldelats Jean Tirole, Université de Toulouse, för hans analys av marknadsmakt och reglering. Tirole är främst teoretiker, men hans teoretiska forskning är tillämpad i så måtto att den är inriktad mot praktiska ekonomisk-politiska problem. I flera hundra artiklar och en handfull böcker som har blivit standardverk på sina respektive områden, har han blåst nytt liv i studiet av företag som arbetar under imperfekt konkurrens.
1 dec 14 – Tore Ellingsen, Mats Persson, Torsten Persson och Tomas Sjöström

Ekonomisk debatt 2014-8
Spelar samhällsekonomisk lönsamhet någon roll för infrastrukturbeslut? En jämförelse mellan Sverige och Norge
Sverige och Norge använder samhällsekonomiska analyser för att prioritera mellan infrastrukturinvesteringar - eller säger sig åtminstone göra det. Vi analyserar nationella infrastrukturplaner från de två länderna för att undersöka om samhällsekonomisk lönsamhet spelar någon roll för vilka investeringar som väljs och om andra faktorer spelar roll. I den norska infrastrukturplanen 2014-23 verkar inte samhällsekonomisk effektivitet ha påverkat regeringens eller trafikverkens beslut överhuvudtaget. I den svenska infrastrukturplanen 2010-21 verkar effektivitet ha haft viss påverkan på trafikverkens investeringsförslag, men en närmast försumbar betydelse för regeringens beslut. I bägge länderna ökar sannolikheten att en investering genomförs om regeringen har högt väljarstöd i regionen.
1 dec 14 – Maria Börjesson, Jonas Eliasson, James Odeck och Morten Welde

Ekonomisk debatt 2014-8
Långsiktiga ekonomiska konsekvenser av att få barn med särskilda behov
I artikeln analyseras hur föräldrars sysselsättning och arbetsinkomst, sjukfrånvaro och ekonomiska situation i övrigt påverkas av att få ett barn med särskilda behov. Resultaten visar att föräldrarnas arbetsutbud förändras; för papporna tenderar arbetsutbudet att öka, medan mammornas arbetsutbud minskar bestående, vilket får negativa konsekvenser för livsinkomsten. Samtidigt ökar föräldrarnas sjukfrånvaro och mammornas sannolikhet för förtidspension. De föräldrar som får barn med särskilda behov påverkas också på andra sätt; sannolikheten att skaffa ytterligare barn ökar, men även sannolikheten för separation.
1 dec 14 – Daniel Hallberg

Ekonomisk debatt 2014-8
Behöver den svenska räntemarknaden reformeras?
Den svenska staten, bostadsinstituten samt företag finansierar sig genom att ge ut räntebärande obligationer och certifikat. Det finns en organiserad marknad där dessa värdepapper handlas. Den kallas för räntemarknaden. Detta är en för samhällsekonomin viktig marknad. Räntemarknaden kan organiseras på olika sätt. Den ska vara effektiv i bemärkelsen att det ska vara billigt att köpa och sälja, och den ska vara transparent i bemärkelsen att alla ska kunna se priser och avslut. Det har hävdats att det finns en motsättning mellan effektivitet och transparens. I denna artikel diskuteras hur olika sätt att organisera marknaden påverkar avvägningen mellan effektivitet och transparens.
1 dec 14 – Pehr Wissén

Ekonomisk debatt 2014-8
Ryssland efter Krim - en ekonomisk konsekvensanalys
I artikeln diskuterar jag den ekonomiska och politiska bakgrunden till Rysslands annektering av Krim den 28 februari 2014. Jag lyfter fram perspektiv på politisk risk som annekteringen har aktualiserat, med fokus på internationella relationer, sanktioner och rättstvister. Slutligen sammanfattar jag med en analys av rysk ekonomi 2014-15. Annekteringen av Krim har följts av ökad politisk risk, som i kombination med en redan pågående ekonomisk avmattning innebär att utsikterna för den ryska ekonomin på kort och medellång sikt har försämrats.
1 dec 14 – Martin Kragh

Ekonomisk debatt 2014-8
Replik: Lyttkens mot Bergsstaten och Lundin Mining - en betraktelse om överraskande institutioner
Hanteringen av mineralfyndigheter har i Sverige varit noga reglerad sedan 1600talet. Icke desto mindre visar det sig att en enskild markägare kan råka ut för många institutionella överraskningar vid en konflikt om rättigheter.
1 dec 14 – Carl Hampus Lyttkens

Ekonomisk debatt 2014-8
Replik: Integrationens kärnproblem
I en intressant artikel i Ekonomisk Debatt nummer 4 tar Andreas Bergh (Bergh 2014) upp problemen i integrationspolitiken. Sverige har i en internationell jämförelse en avsevärt sämre sysselsättning bland invandrare än bland infödda - det existerar ett ”arbetsmarknadsgap”. Artikeln jämför olika länder för att få svar på vilka faktorer som kan bidra till sådana skillnader. Bergh kommenterar också de politiska partiernas förslag på åtgärder och ger sedan själv förslag på åtgärder som mer sannolikt kan minska gapet. Han föreslår en ny politisk linje med mindre facklig makt och lägre lägstalöner, vilket kan göra det lönsamt att anställa personer med lägre produktivitet, vilka i dagsläget inte är anställningsbara på kommersiella grunder.
1 dec 14 – Jan Tullberg

Ekonomisk debatt 2014-8
Replik: Kärnproblemet är arbetsmarknaden - inte invandringen
I Bergh (2014) undersöker jag vilka faktorer som samvarierar med det arbetsmarknadsgap mellan inrikesoch utrikesfödda som finns i de flesta OECDländer och som är särskilt stort i Sverige. Jag visar att länder med större gap i genomsnitt har lägre inkomstspridning, kollektivavtal på en större del av arbetsmarknaden och mer generösa sociala skyddsnät. Jag påpekar att dessa mönster, tillsammans med tidigare teoretisk och empirisk forskning, talar för att vi står inför en avvägning: Genom att tillåta minskad kollektivavtalsdominans på arbetsmarknaden, och därmed få större variation inte bara i löner utan också i arbetstider och arbetsuppgifter, kan arbetsmarknadsgapet sannolikt minskas.
1 dec 14 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2014-8
Bokanmälan: Ekonomisk sociologi
När jag för några år sedan kom till betygsnämndsmötet efter en disputation i ekonomisk sociologi hälsades jag skämtsamt av en av sociologvännerna med ”här kommer fienden”. Detta är notabelt därför att det belyser det asymmetriska förhållandet mellan nationalekonomer och sociologer. Det är svårt att föreställa sig att en ekonom1 i en omvänd situation skulle säga motsvarande till en sociolog. Detta beror inte på att ekonomer uttrycker sig hovsammare utan på att de oftast är helt likgiltiga för vad sociologer kan ha att anföra i ekonomiska frågor, vilket är beklagligt.
1 dec 14 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2014-8
Bokanmälan: En framgångsrik plantskola för nationalekonomer
Institutet för Näringslivsforsknings historiska rötter sträcker sig tillbaka till 1939. Verksamheten gick då under namnet ”Industriens Utredningsinstitut” (IUI) och var ett initiativ av den mångsidige industrimannen Sigfrid Edström (1870-1964). I boken Ett forskningsinstitut växer fram skildrar ekonomhistorikern Benny Carlson och nationalekonomen Mats Lundahl grundandet och institutets utveckling fram till 1950. Boken är ambitiöst upplagd med 20 kapitel, där den avslutande delen kanske kan betraktas som en sammanfattande summering. Ambitionen med boken är att undersöka IUI:s förhistoria och tillkomst, genom att särskilt lyfta fram drivkrafterna och bakgrunden till institutets bildande och därefter undersöka verksamheten fram till 1950. På så vis är uppgiften tämligen välavgränsad.
1 dec 14 – Therese Nordlund Edvinsson

Ekonomisk debatt 2014-7
Sex reflexioner om ojämlikhet
Det är sällan en nationalekonom skriver en bästsäljare - men den bedriften har Thomas Piketty lyckats med. Genom Capital in the Twenty-First Century (Piketty 2014) har ekonomisk ojämlikhet kommit att stå i centrum för den politiska debatten i många länder under den senaste tiden. Den näst intill dominerande synen i denna diskussion är att ojämlikhet är något dåligt som ska bekämpas med ekonomisk-politiska medel. Den hållningen är dock varken självklar eller oproblematisk. Vi presenterar här sex tankar - utan större systematik och utan inbördes rangordning men med, som vi ser det, något slags poäng - som vi hoppas kan stimulera till vidare och fördjupad debatt.
1 nov 14 – Niclas Berggren och Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2014-7
Finanskriser och den finansiella integrationens kollaps
Internationella marknader kollapsar ofta under finanskriser. Under exempelvis den japanska bankkrisen på 1990-talet så drog sig japanska banker och företag tillbaka från de internationella finansoch varumarknaderna. Den finanskris som började i USA under sommaren 2007 var inte på något sätt annorlunda. Den åtföljdes av en kollaps i den globala handeln, en minskning av bruttokapitalflöden, en omkastning av kapitalflöden från avancerade ekonomier till s k tillväxtmarknader och en minskning av den internationella bankutlåningen. Samtidigt är det ännu outforskat huruvida denna kollaps i de internationella kapitalflödena speglar att det skett en ökning av internationella hinder till följd av finansiell protektionism, förmögenhetseffekter som gör att investerare allokerar en mindre andel av sin portfölj till utländska tillgångar, eller snarare en portföljomallokering mot inhemska tillgångar, vilket speglar en starkare preferens för geografiskt närliggande investeringar i osäkra tider. Vi saknar likaså kunskap om i vilken utsträckning dessa förändringar i marknadens segmentering har en effekt på lokala tillgångspriser och ökar de lokala tillgångarnas exponering mot systematiska riskfaktorer.
1 nov 14 – Mariassunta Giannetti

Ekonomisk debatt 2014-7
Fenomenet Piketty
Få böcker i nationalekonomi har fått så stor publicitet - och så stor försäljningsvolym - som Thomas Pikettys 900 sidor långa bok Capital in the TwentyFirst Century. Hur ska vi förklara detta fenomen? Och, framför allt, vilket bidrag ger boken till nationalekonomisk analys?
1 nov 14 – Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2014-7
Svenska finanskriser - förutsättningar, förlopp och hantering
Alla finanskriser har utspelats i sin egen historiska kontext. De har haft olika förlopp, olika utlösande faktorer och har bemötts på olika sätt. Kriser går inte i repris och ingen är riktigt den andra lik. Detsamma gäller hur de hanteras av staten. Men dels finns ändå vissa gemensamma drag att ta fasta på, dels liknar vissa kriser varandra lite mer än andra. Bankernas finansiella stadga i utgångsläget, liksom statens beredskap och hanteringsförmåga, spelar roll för krisernas djup och förlopp.
1 nov 14 – Hans Bäckström

Ekonomisk debatt 2014-7
Nya perspektiv på lägstalöner
Diskussionen om lägstalöner har i huvudsak handlat om de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen. Den empiriska forskningen tyder på att dessa är små och negativa. Det finns dock flera aspekter som hittills har varit förbisedda i debatten. Nyare forskning fokuserar i större utsträckning på hur sammansättningen av de anställda påverkas när lägstalönerna höjs. Likaså har många förbisett att de kortsiktiga effekterna och de långsiktiga effekterna inte behöver vara desamma. Många studier har visat att arbetsutbudet påverkas när lägstalönerna höjs, vilket innebär att både arbetslösheten och sysselsättningen kan öka samtidigt. Ytterligare aspekter rör hur lägstalöner påverkar inkomster och produktivitet.
1 nov 14 – Susanne Spector

Ekonomisk debatt 2014-7
Påverkar skatter på ägarnivån företags och företagares beteende?
Hur ägarskatter påverkar företags aktivitet är en fråga där meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika teoribildningar. Skattemodeller som inkorporerar mer komplexa aspekter, som kapitalmarknadsimperfektioner, ägarstyrning och entreprenörskap, kommer fram till andra slutsatser om ägarskatter än enklare skattemodeller. I artikeln lyfter vi fram nya empiriska studier som hittar tydliga belägg för att ägarskatter påverkar företagens beteende. Det har visat sig viktigt att skilja på hur olika typer av företag reagerar på olika slags skatter. Kapitalstarka företag tycks exempelvis påverkas annorlunda av ändrade utdelningsskatter än tillväxtföretag, där det egna kapitalet är en knapp resurs.
1 nov 14 – Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Ekonomisk debatt 2014-7
Skapande förstörelse i marknader genom teknokrater och marknadsmisslyckanden
Denna artikel presenterar ett analytiskt ramverk för att förstå hur marknader förändras över tid. Marknadsmisslyckanden ger upphov till en process där olika aktörer försöker lösa eller mildra de upplevda problemen. En särskild grupp funktionärer, marknadsteknokrater, specialiserar sig på att lösa marknadsmisslyckanden och interagerar med andra marknadsaktörer för att förändra marknadens struktur på ett sätt som minskar upplevda problem. Resultatet är en process av ständiga förändringar av marknader.
1 nov 14 – Gabriel Söderberg

Ekonomisk debatt 2014-7
Gynnar 3:12 reglerna värdeskapande eller skatteplanering?
2006 års ändringar av 3:12-reglerna för beskattningen av aktiva ägare i fåmansföretag har lett till ökad inkomstomvandling. I denna artikel visar vi att regeländringarna har gett ett mer gynnsamt investeringsklimat. Likviditetssvaga fåmansföretag har ökat sina investeringar med drygt en tiondel i jämförelse med motsvarande företag som redan hade sådana tillgångar. Däremot tycks inte regeländringarna ha påverkat fåmansföretagens sysselsättning nämnvärt. Vi finner också att regeländringarna inte har lett till fler nystartade fåmansföretag med faktisk verksamhet. Antalet fåmansföretag har ökat, men ökningen beror på att fler befintliga enskilda firmor och handelsbolag har ombildats till fåmansföretag när detta har blivit förmånligare ur skattesynpunkt.
1 nov 14 – Annette Alstadsæter, Martin Jacob och Altin Vejsiu

Ekonomisk debatt 2014-7
Bokanmälan: Ekofundamentalismens ekonomi
Rögnvaldur Hannesson är en av de mer framträdande resursekonomerna. Han har nu skrivit en kritisk bok om miljörörelsen, specifikt dess mer extrema delar (dvs ”ekofundamentalismen”), till vilka författaren räknar s k djupekologer och de som mer allmänt inte ser på miljöoch naturresurshushållning som ett resursallokeringsproblem. Det reser frågan varför ekonomer bör läsa Hannessons bok, liksom varför det egentligen behövs en kritisk bok om ett så pass extremt synsätt. Trots att författaren nogsamt poängterar, inte minst med undertiteln, att kritiken inte gäller den mångfacetterade miljörörelsen som sådan, utan begränsas till ekofundamentalismens allehanda dogmer, tar Hannesson, lite här och där, åtminstone som jag läser honom, ett betydligt bredare grepp. Oklarheten kring vilka författaren egentligen kritiserar är också bokens svaghet. Jag återkommer till denna, måhända orättvisa, kritik.
1 nov 14 – Bengt Kriström

Ekonomisk debatt 2014-7
Bokanmälan: Det svåra BNP-begreppet
BNP hör till de mest brukade - och missbrukade - begreppen i den ekonomisk-politiska debatten. Dessutom är det långt ifrån självklart vad som ska ingå i begreppet när man lämnat modellvärldens symbol Y och konfronteras med verklighetens gränsdragnings- och källproblem. Och hur ska man i praktiken hantera kvalitets- och prisförändringar? Det finns mängder av intressanta frågor - de flesta välkända och utan självklara svar - som Diane Coyle diskuterar i GDP: A Brief but Affectionate History.
1 nov 14 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2014-7
Ekonomipristagare som pedagoger
Mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har sedan 2004 årligen hållit föreläsningar i lättillgänglig form för unga forskare i Lindau vid Bodensjön i södra Tyskland. Syftet har varit att stimulera till ett ökat intresse för att fortsätta forska i nationalekonomi. Nu har tolv av dessa föreläsningar getts ut i en volym med samma syfte - att locka unga att ägna sig åt nationalekonomisk forskning. Syftet har inte i första hand varit att presentera den egna forskningen utan mer att behandla olika aktuella frågor som visar att nationalekonomisk forskning är av relevans för studiet av dessa. Frågan är då hur väl de lyckas i detta avseende.
1 nov 14 – Eskil Wadensjö

Ekonomisk debatt 2014-6
På vilket sätt bidrar svenska ekonomer till debatten?
Ekonomer är kända för att kraftfullt argumentera för hur den ekonomiska politiken, i deras tycke, ska utformas. Men stämmer denna bild för den gemene akademiske ekonomen på ett svenskt lärosäte i dag? Mitt svar på denna fråga blir ett nej. Visst finns det många ekonomer som engagerar sig i den offentliga diskursen och gör bidrag till den ekonomisk-politiska debatten, men för mig ter det sig som om den genomsnittlige ekonomen vid våra lärosäten inte är särskilt aktiv i den offentliga debatten. Många disputerade ekonomer upplever jag t o m saknar intresse för att engagera sig i bredare frågor.
25 sep 14 – Johan Eklund

Ekonomisk debatt 2014-6
Den svenska företagsobligationsmarknaden behöver regleras
Företagsobligationer är viktiga finansieringsinstrument för svenska företag, men de kunde vara viktigare. Den inhemska marknaden har ofta beskrivits som underutvecklad och liten. Detta trots att den finansiella infrastrukturen sedan länge är väl utvecklad, vilket indikerar att det torde finnas möjlighet att i ökad grad matcha företagens lånebehov med investerarnas placeringsbehov på ett effektivt sätt. Det finns anledning att tro att bristen på transparens på denna marknad utgör ett avgörande problem, med avsevärda kostnader för samhället. Dessa kostnader bör kunna minskas genom en reglering av transparensen vid affärer i företagsobligationer, som liknar den som infördes i USA 2002.
25 sep 14 – Håkan Thorsell

Ekonomisk debatt 2014-6
Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid?
Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att uppbära ersättning, har förändrats över tid. För att studera detta analyserar vi förändringen av den relativa hälsan mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer mellan åren 1986 och 2008. Som ett mått på hälsa använder vi mortalitet. Vi finner ett nära samband mellan inflödet till förtidspension och den skattade relativa mortalitetsrisken mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Vissa av förändringarna över tid sammanfaller med förändringar av de formella kvalificeringskraven för förtidspension, medan andra snarare tycks fånga informella förändringar av hälsobedömningen vid beviljandet av förtidspension.
25 sep 14 – Per Johansson, Lisa Laun och Tobias Laun

Ekonomisk debatt 2014-6
Diginomics - nya ekonomiska drivkrafter
Digitaliseringen är en strukturomvandling vars effekter påverkar svensk ekonomi mer än andra jämförbara länder. Fysiska varor blir digitala tjänster och marginalkostnaderna för kopiering och distribution går mot noll. Vi diskuterar hur detta påverkar produktivitet, arbetsmarknaden och inflation. De potentiella produktivitetsvinsterna är enorma, men data tyder på att Sverige inte fullt ut drar nytta av denna potential. Dessutom är produktivitetsvinsterna av digitaliseringen svåra att mäta och officiell statistik underskattar konsumtionen av digitala tjänster. För att möta dessa trender, som innebär att jobb substitueras bort inom vissa branscher, är det prioriterat att satsa på utbildning, innovationer och arbetskraftsinvandring.
25 sep 14 – Anna Breman och Anna Felländer

Ekonomisk debatt 2014-6
Egna företagare - om familjens betydelse för vilken företagsform som väljs
En omfattande litteratur visar på familjens betydelse för individens val att vara egenföretagare. Vi studerar betydelsen av familjen för vilken företagsform individen väljer för sitt företagande. Vi visar att familjens betydelse generellt är stark, att den varierar med avseende på företagsform och att intentionen med företagandet överförs inom familjen. Insikten att familjen är viktig för individens intention med företagandet kan påverka offentliga insatser för egenföretagare.
25 sep 14 – Tobias Schölin, Per Broomé och Henrik Ohlsson

Ekonomisk debatt 2014-6
Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare
Vi presenterar resultaten från en enkätundersökning riktad till utrikes födda företagare. Företagare födda i länder utanför Europa upplever sig diskriminerade av kunder, leverantörer och banker i högre grad än andra företagare. De har en högre sannolikhet att få avslag på låneansökningar i banker och betalar högre ränta på beviljade banklån. Resultaten är i linje med vad som framkommit i studier från andra länder. Vi drar slutsatsen att diskriminering, åtminstone delvis, förklarar resultaten. Då en allt större andel utrikes födda i Sverige är aktiva som egenföretagare belyser våra resultat en problematik som är central för integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden.
25 sep 14 – Lina Aldén och Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2014-6
En analys av svensk invandringspolitik
Docent Jan Tullberg granskar i en nyutkommen bok den svenska invandringspolitiken. Boken har en starkt kritisk grundhållning. I förordet (s 7) skriver Tullberg: ”Innehållet i denna bok är inte i linje med den officiella svenska synen på invandringen. Den predikar inte invandringens förtjänster, det goda hos invandringens företrädare eller fäller förklenande omdömen om dess kritiker”. Boken har stor spännvid och behandlar frågor som 1) mediernas roll i invandrardebatten, 2) yttrandefriheten, 3) invandring och kriminalitet, 4) folkhemmet och invandringen, 5) Sveriges framtid, 6) nationalstaten och nykolonialism, 7) de politiska partierna och invandringen, 8) demokratin i Sverige samt 9) ekonomiska effekter av invandring. Tullberg är helt klart en beläst person, men kvalitén på hans framställning varierar. Delar av boken har en god struktur, medan andra och stora delar av boken består av ett myller av citat, egna reflektioner, fakta och slutsatser. Risken finns att en läsare tröttas ut och förlorar orienteringen.
25 sep 14 – Jan Ekberg

Ekonomisk debatt 2014-6
Bristfälligt om barnfattigdom
Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar ju inte om pensionärsfattigdom eller medelåldersfattigdom, inte heller om t ex invandrarfattigdom eller kvinnofattigdom. Att studera fattigdomens utbredning i olika grupper är förstås inget nytt, men bara när det gäller barn har det uppstått ett nytt begrepp, och ett därtill hörande forskningsfält, som bara fokuserar på fattigdom inom den gruppen. Denna utveckling är inte helt orimlig. Barn kan sällan rå för eller påverka familjens ekonomiska situation och att barn utan egen förskyllan får sämre levnadsstandard än andra - och kanske också sämre livschanser - kan motivera särskild uppmärksamhet och insatser från samhällets sida.
25 sep 14 – Carina Mood

Ekonomisk debatt 2014-6
Penningpolitik och makrotillsyn i en globaliserad värld
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2014-05-28
25 sep 14 – Ekonomisk debatt nr 6 2014

Ekonomisk debatt 2014-5
En attraktiv lärarutbildning?
Utbildningsdepartementet meddelar att ny statistik pekar på en ökning av antalet sökande till lärarutbildningar för tredje året i rad, till över 22 000. Detta kan låta betryggande, men siffrorna avser utbildning av lärare i alla skolans stadier fr o m förskoleklass till gymnasium. Antalet ungdomar som vill bli ämneslärare i högstadium och gymnasium är fortfarande mycket lågt, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena. Ur Universitetsoch högskolerådets antagningsstatistik för HT2013 kan utläsas följande antagningstal för utbildningar till ämneslärare i gymnasiet med matematik som förstaämne: Göteborgs universitet 25 personer, Lunds universitet 21 personer, Stockholms universitet 13 personer, Umeå universitet 12 personer och Uppsala universitet 13 personer, med i de allra flesta fall inga sökande alls på reservplats i någon urvalsgrupp. På grund av lärarutbildningarnas fragmenterade utformning är antagningsstatistiken inte lätt att sammanfatta, men huvudintrycket är att antalet sökande till många av ämneslärarutbildningarna är förskräckande litet.
25 jun 14 – Astri Muren

Ekonomisk debatt 2014-5
Nationalekonomisk toppforskning i Sverige - omfattning, lokalisering och inriktning
Artikeln utgår från en kartläggning av bidrag från forskare vid svenska institutioner och institut till sex ledande tidskrifter i nationalekonomi. Under åren 2002-13 publicerade dessa tidskrifter 65 artiklar med någon svensk medförfattare. Detta är klart mer än summan av bidragen från Danmark, Finland och Norge. Kartläggningen visar en kraftig dominans för författare från Stockholm och Uppsala, med Institutet för internationell ekonomi i spetsen. Andelen kvinnor bland forskarna är 7,9 procent. Artiklarna är ganska jämnt fördelade mellan teoretisk och empirisk forskning. Författaren diskuterar om fokus på toppubliceringar har gått för långt och bedömer att så är fallet vid tjänstetillsättningar.
25 jun 14 – Anders Björklund

Ekonomisk debatt 2014-5
Infrastruktursatsningar och lokal ekonomisk tillväxt vad kan vi lära av historien?
Grunden till dagens svenska järnvägsnät lades i mitten av 1800-talet. I denna artikel undersöker vi hur järnvägens utbredning påverkade stadstillväxten på kort och lång sikt. Vi visar att de städer som fick tillgång till järnvägsnätet under en första våg av utbyggnad, 1855-70, växte sig större relativt andra städer. Än i dag, nästan 150 år senare, speglas dessa första järnvägars sträckning i svenska städers invånarantal. Våra resultat pekar dels på effekten av infrastruktur på lokal ekonomisk tillväxt, men också på att temporära policyinterventioner kan ha permanenta effekter på regionala tillväxtmönster.
25 jun 14 – Thor Berger och Kerstin Enflo

Ekonomisk debatt 2014-5
Professorn fick bakläxa - Bertil Ohlin och Dag Hammarskjöld
Förhållandet mellan Bertil Ohlin och Dag Hammarskjöld var inte särskilt gott. Ohlin inkluderade visserligen Hammarskjöld i ”Stockholmsskolan” men ger i sina memoarer en väsentligen kritisk bild av honom. Dag Hammarskjöld har ingenstans givit sin bild av relationen, men hur spänningen mellan dem uppstod och bestod kan klarläggas.
25 jun 14 – Hans Landberg

Ekonomisk debatt 2014-5
Konkurrens- eller utvecklingskraft? Empiri till stöd för Erik Dahméns teoretiska synsätt
Erik Dahmén hävdade att det är viktigare att värna om näringslivets utvecklingskraft än om dess konkurrenskraft. Han får här stöd av mätningar baserade på ett stort urval av Sveriges företag för åren 2003-11. Konkurrenskraften hos näringslivet, mätt som summan av företagens förädlingskostnader i relation till förädlingsvärdet, är oförändrad över tid och speglar närmast ett antal likartade statiska jämviktslägen. Även om enskilda företags och branschers konkurrenskraft kan vara stor, bestående och varierande, vilket här exemplifieras, tycks de facto konkurrensen mellan företagen vara tillräcklig för att ganska snabbt eliminera de aggregerade vinsterna på nationell nivå och därmed näringslivets samlade konkurrenskraft.
25 jun 14 – Anders Grufman

Ekonomisk debatt 2014-5
Den svenska fordonsbesiktningen - regleringens existensberättigande och välfärdseffekter av reformen
Den 1 juni 2010 reformerades marknaden för fordonsbesiktningen genom att privata företag tilläts erbjuda dessa tjänster. Tre år efter reformen kan det konstateras att inte mycket har förändrats på marknaden, att det saknas en strukturerad uppföljning av reformens välfärdseffekter samt att förarbetena till reformen inte utredde den grundläggande frågan om fordonsbesiktningens existensberättigande. Föreliggande studie avser att granska reformen utifrån två perspektiv, dels välfärdsteoretiskt, dels hur den obligatoriska fordonsbesiktningen motiveras. Välfärdsförluster av reformen är svåra att finna. Därutöver dras slutsatsen att fordonsförordningen som reglerar fordonsbesiktningen även täcks av annan lagstiftning.
25 jun 14 – Johan Nyström

Ekonomisk debatt 2014-5
Perspektiv på bostadspolitiken
Målet för bostadspolitiken har varit att åstadkomma en god bostad åt alla i den meningen att alla ska få tillgång till en bostad av en viss minimistandard. Det målet uppfylls inte i dag. Bostadsbristen i framför allt storstadsregionerna är den kanske mest brännande bostadspolitiska frågan. Den har lett till en intensiv debatt. Bostadsbyggandet behöver ta bättre fart och beståndet av bostäder bör utnyttjas effektivare menar man. I antologin Så ökar vi bostadsbyggandet (Mattsson-Linnala m fl 2013) föreslår personer från branschen en rad åtgärder för att hantera bristen på bostäder. I boken Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur fokuserar Cars m fl (2013) på lättnader i regelverket för planoch byggprocessen. Professor Assar Lindbeck har i nu under ett halvt sekel argumenterat för att hyresregleringen ska avskaffas (2012, 2013a). Boverket har i en rapport (2013) beräknat att välfärdsförlusterna för hyresregleringen uppgår till betydande belopp, särskilt för beståndet av lägenheter. Nybyggarkommissionen (Dreber m fl 2014) har presenterat en lång lista med förslag till ändringar i bostadspolitiken varav några också kommer att uppmärksammas här. Men det är inte ”bara” angeläget att bostadsbristen hävs. Stadsmiljöerna bör bli attraktiva för att invånarna ska trivas där. Avsikten är att i denna artikel ge ett perspektiv på denna debatt.
25 jun 14 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2014-5
Replik: Svar till Andersson och Jonung
Fredrik N G Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina slutsatser om Riksbankens penningpolitik i en artikel i Ekonomisk Debatt 3, 2014 (Andersson och Jonung 2014). Kritiken kan sammanfattas i tre punkter:
25 jun 14 – Lars E O Svensson

Ekonomisk debatt 2014-5
Svenssons kritik av inflationsmålspolitiken
År 1995 övergick Riksbanken till en penningpolitisk regim baserad på ett inflationsmål med ett riktvärde på 2 procent. Svensk ekonomi har utvecklats väl under denna regim. Inflationen har legat mellan -1 och 4 procent mätt med KPI sedan mitten av 1990-talet. Under 1970och 1980-talen, en tid präglad av återkommande devalveringar och kriser, var inflationen betydligt högre. Den varierade då mellan 4 och 14 procent. Under de senaste 20 åren har tillväxten varit hög. Reallönerna och sysselsättningen har stigit. Även internationellt sett har Sverige haft en gynnsam makroekonomisk utveckling.
25 jun 14 – Fredrik N G Andersson och Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2014-5
Inkomsternas och förmögenheternas fördelning på lång sikt - viktiga frågor, svåra svar
I en väldigt rolig och träffsäker artikel i Washington Post i slutet av april 2014 konstaterades att, trots att alla - Nobelpristagare, Pulitzerprize-vinnare, samhällsdebattörer och stjärnakademiker - redan har recenserat Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century, så finns det hopp för den som vill ansluta till skaran. Man behöver bara följa de tio råd som ges. Dessa inkluderar att kalla boken för en ”Tour de force”, att göra kopplingar till Alexis de Toqueville, att berömma de många litterära referenserna på ett sätt som gör att man framstår som välbekant med dem, att gärna använda begreppet unified theory, osv.1
25 jun 14 – Jesper Roine

Ekonomisk debatt 2014-5
Den fiskala statens utveckling
En stor landsfara närmar sig, skrev Gustav Adolf till Axel Oxenstierna, den 27 december 1617. Kalkylerna för kronans handel med koppar hade slagit allvarligt fel och det med bara en månad kvar till att en stor delbetalning av Älvsborgs lösen skulle vara danskarna tillhanda. Brev skickades med ilbud mellan kungen i Stockholm och Oxenstierna på hans gård i Södermanland. Krisen var akut – varenda penning som kunde uppbådas var värdefull. Kungen gav Oxenstierna order att bege sig till änkedrottningen, bosatt i Nyköping, för att övertala henne att bistå med allt silver hon ägde, oavsett om det var ”förgyllt eller kosteligen arbetat”.1
25 jun 14 – Klas Nilsson och Björn Östbring

Ekonomisk debatt 2014-5
En ödesbunden energihistoria
Energihistoria är ett växande forskningsområde. Ofta är det teknikhistoriker och ekonomhistoriker som flyttar fram positionerna. Ett exempel från den senaste tiden är bl a en särskild del av ett nummer av tidskriften Energy Policy (2012, vol 50, s 1-149). Efter en utdragen publiceringsprocess har nu Power to the People givits ut, skriven av tre ekonomhistoriker.
25 jun 14 – Mats Bladh

Ekonomisk debatt 2014-4
Nationalekonomers politiska relevans
Under 2014 hålls val både till Europaparlamentet och till riksdagen; dessutom till kommun- och landstingsfullmäktige. Den politiska konkurrensen är hård, och förslagen från partierna duggar redan tätt. Mitt i allt strategiskt tänkande och agerande kan det dock vara viktigt för partierna att stanna upp och fundera lite extra på särskilt grundläggande frågor. Till deras hjälp presenterar vi detta temanummer av Ekonomisk Debatt - på temat ”Valåret 2014 - råd från nationalekonomer”.
10 maj 14 – Niclas Berggren och Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2014-4
Lärarlönerna
Låga lärarlöner kan vara en förklaring till svaga prestationer hos eleverna i den svenska skolan. Om skolan inte kan locka till sig duktiga lärare blir kvalitén på undervisningen lidande. I denna artikel sammanställs några olika serier över lärarnas löneutveckling från 1950-talet och framåt. Vi ser att lärarna har släpat efter både realt och i förhållande till vissa andra grupper.
10 maj 14 – Mats Persson och Eva Skult

Ekonomisk debatt 2014-4
Plats, pengar och påbud - förbättringspotential för företagare
Entreprenörskap, innovationer och företagande är livsnerven i en kunskapsbaserad marknadsekonomi som den svenska. Det är företagen som skapar ekonomisk utveckling och välstånd för samhället. Vad behövs då för att företag ska skapas, växa och bli mer produktiva? I detta kapitel diskuterar jag tre områden som jag anser särskilt viktiga för företagandet: staden, företagsfinansiering samt institutioner och regelbörda. Jag diskuterar även policyimplikationer från det förda resonemanget.
10 maj 14 – Johanna Palmberg

Ekonomisk debatt 2014-4
Mot en mer ambitiös, fokuserad och ärlig klimatpolitik
Klimatproblemet utgör en av vår tids största utmaningar där inte minst risken för direkt katastrofala effekter motiverar en betydligt mer ambitiös klimatpolitik än i dag. Samtidigt är problemet globalt och Sverige ett litet land, vilket implicerar att nyttan med klimatpolitiken främst måste ses i ljuset av hur den kan underlätta internationella överenskommelser. Kombinerat med insikter från beteendeekonomisk forskning rekommenderas att Sverige i ökande grad accepterar att ”gå före”, dvs ensidigt genomför en mer ambitiös politik än andra länder, med samtidigt fokus på kostnadseffektivitet. Dessutom rekommenderas ett mer aktivt opinionsbildande arbete internationellt baserat på explicit moraliska argument.
10 maj 14 – Olof Johansson-Stenman

Ekonomisk debatt 2014-4
Dags för en ny skattereform
Det har nu gått mer än 20 år sedan det som kom att kallas Århundradets skattereform och en övergripande förändring av det svenska skattesystemet genomfördes. Mycket har hänt sedan dess. Förutom att över 500 regelförändringar har gjorts har världen öppnats upp. Detta ställer stora krav på att skattesystemet är effektivt utformat, framför allt i högskatteländer som Sverige. Det finns ett stort utrymme att göra det svenska skattessystemet mer effektivt. Men för att det ska vara möjligt krävs en genomgripande skattereform.
10 maj 14 – Åsa Hansson

Ekonomisk debatt 2014-4
Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen
Penningpolitiken har i Sverige delegerats till en självständig centralbank med ett inflationsmål. Syftet med delegeringen är att bättre uppnå de i demokratisk ordning bestämda målen för penningpolitiken. Men de senaste åren har penningpolitiken lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Varför har det inte fungerat? Hur har Riksbanken kommit att åsidosätta både inflationsmålet och den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning, i ett fåfängt försök att begränsa hushållens skuldsättning? Hur kan man framledes säkerställa att Riksbanken uppfyller målen för penningpolitiken? Detta är frågor jag försöker besvara i denna artikel.
10 maj 14 – Lars E O Svensson

Ekonomisk debatt 2014-4
Utlandsföddas svårigheter på den svenska arbetsmarknaden - partiernas lösningar är otillräckliga
När det gäller sysselsättning och arbetslöshet klarar sig utlandsfödda sämre på arbetsmarknaden än svenskfödda. Liknande arbetsmarknadsgap finns i många OECD-länder, men inte i alla. De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad facklig makt och ökad inkomstspridning.
10 maj 14 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2014-4
Välfärdsekonomi ur svenskt perspektiv
Några av de viktigaste funktionerna i en modern välfärdsstat är att bistå individer med finansiellt stöd i perioder av sjukdom, arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraskap, fattigdom och ålderdom. Detta analyseras i den nya läroboken Welfare Economics, skriven av Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg. Boken ger en introduktion till den ekonomiska analysen av socialförsäkringar, välfärdsprogram och offentligt tillhandahållna tjänster och är både praktisk och aktuell. Fokus ligger nästan uteslutande på Sverige, men varje avsnitt inleds med en internationell jämförelse. Svårighetsgraden lämpar sig för undervisning på grundläggande nivå, men boken kan även fungera som språngbräda till fördjupade studier.
10 maj 14 – Spencer Bastani

Ekonomisk debatt 2014-4
Karl Marx - en 1800-talseuropé
De senaste fem-sex åren har intresset för det idéarv som Karl Marx (och samarbetspartnern Friedrich Engels) lämnade efter sig oväntat återkommit. Nuförtiden är det få som öppet etiketterar sig marxister - det har liksom kommit ur mode efter murens fall. Men tankegodset och tankemönstren lever. Lyssna bara på debatten om vinst i välfärden och synen på marknadsekonomin. Vinst ska bekämpas och det kapitalistiska systemet ligger i strykklass.
10 maj 14 – Björn Hasselgren

Ekonomisk debatt 2014-4
Ekonomisk historia i kortformat
Länge var Eli Heckschers Svenskt arbete och liv (1941) den ensamt dominerande läroboken i ämnet ekonomisk historia. Boken trycktes i tio upplagor och användes som kurslitteratur en bra bit in på 1990-talet. Det var först i och med Lars Magnussons Sveriges ekonomiska historia från 1996 som Heckschers verk utrangerades från litteraturlistorna. Fyra år senare publicerades En modern svensk ekonomisk historia av Lennart Schön. Magnussons och Schöns böcker har sedan dess kommit i nya upplagor och översatts till engelska. De utgör tillsammans stommen i de flesta grundkurser om svensk ekonomisk historia. Perspektiv, teoretiska referenser och periodiseringar skiljer sig åt i viss mån, men det rör sig i bägge fallen om tämligen omfattande verk på omkring 500 sidor.
10 maj 14 – Tobias Karlsson

Ekonomisk debatt 2014-3
Påven, tillväxten och fattigdomen
Den nye påven Franciskus diskuterar i sitt påvliga brev (Franciskus 2013) frågor om fattigdom, ojämlikhet, exkludering, tillväxt, laissez-faire-ideolo- gin, skatteflykt och mycket annat. I årets första ledare här i Ekonomisk Debatt (Berggren och Nilsson 2014) kritiseras påven för att missa att tillväxt är ett kraftfullt medel för att höja de fattigastes inkomster. Påvens brev innehåller dock inte i första hand en kritik av tillväxt, utan av laissez-faire-ideologin som han menar gör oss passiva och i stor utsträckning hindrar oss från att vidta åtgärder som skulle kunna förbättra de fattigastes liv. Problemet är inte en ekonomisk ordning med ett starkt inslag av fria marknader och glo- balisering, utan att den blinda tilltro till den ordningen som laissez-faire- ideologin står för gör oss alltför passiva. I Franciskus (2013, stycke 56) står det (min översättning):
25 mar 14 – Sven Tengstam

Ekonomisk debatt 2014-3
De senaste årens penningpolitik - ”leaning against the wind”
Riksbankens mandat innebär att den ska stabilisera KPI-inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå. Sedan 1995 har genomsnittlig KPI-inflation systematiskt underskridit inflationsmålet och orsakat betydligt högre arbetslöshet än om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet. Den kraftiga penningpolitiska åtstramningen från sommaren 2010 har de senaste åren medfört mycket för låg inflation och mycket för hög arbetslöshet, liksom betydligt högre reala skulder. Enligt Riksbankens egna skattningar är kostnaden mätt i arbetslöshet för Riksbankens ”leaning against the wind” minst 10 och snarast minst 50 gånger förväntad intäkt. Finansinspektionen bör vara den myndighet som bedömer om penningpolitiken hotar den finansiella stabiliteten.
25 mar 14 – Lars E O Svensson

Ekonomisk debatt 2014-3
Inflationsmålspolitiken, den finansiella stabiliteten och Riksbankens direktion - kommentar till Lars Svensson
Under de senaste åren har det i Sverige förts en intensiv diskussion om penningpolitiken. Det är överraskande eftersom den har fungerat väl och allt fler länder i dag arbetar med en inflationsmålspolitik liknande Sveriges. Ett inslag i politiken har varit en uttalad beredskap att med räntan motverka risker i det finansiella systemet, en hållning som efter finanskrisen har blivit allt vanligare i centralbanksvärlden. Trots att politiken på det hela taget har fungerat väl finns det skäl att utreda Riksbankens organisation. En modell med en riks- bankschef och två vice riksbankchefer som tillsammans leder verksamheten borde kunna fungera bättre än nuvarande ordning.
25 mar 14 – Lars Heikensten

Ekonomisk debatt 2014-3
Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet?
Vi granskar den uppmärksammade kritik som Lars E O Svensson riktat mot Riksbankens penningpolitik. Vi har en rad invändningar. Svensson har ett för snävt synsätt när han bedömer om Riksbanken har uppfyllt sitt inflationsmål. Hans ekonometriska resultat, vilka utmynnar i slutsatsen att Riksbankens politik gett 38 000 fler arbetslösa per år under 1997-2011, är inte robusta. De vilar på en alltför enkel modell och på ett orealistiskt antagande om konstanta inflationsförväntningar. Om vi anlägger ett längre perspektiv än Svenssons, så framstår inflationsmålspolitiken som framgångsrik jämfört med övriga pen- ningpolitiska regimer under 1900-talet.
25 mar 14 – Fredrik N G Andersson och Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2014-3
Hur stoppar vi trenden i hushållens skulder? Ett arbete på flera fronter
Riksbankens penningpolitik har under senare tid varit mycket omdebatterad. En viktig del av debatten har handlat om huruvida Riksbanken i penningpolitiken ska ta hänsyn till hushållens höga och växande skulder. Jag menar att svaret på denna fråga i princip är ja, men att penningpolitiken inte ensam kan utkämpa striden. Åtgärder inom det nya politikområdet makrotillsyn behövs också. Räntans effektivitet och ändamålsenlighet ifrågasätts ofta. Men att bedriva makrotillsyn kommer inte heller att bli enkelt. Jag drar därför slutsatsen att makrotillsynen och penningpolitiken måste hjälpas åt. En varaktig lösning på problemet med hushållens höga och växande skulder måste dock även inbegripa bostadspolitiken.
25 mar 14 – Per Jansson

Ekonomisk debatt 2014-3
Kan passiva människor göra världen grönare?
Att hushålla med resurser är centralt för att kunna möta efterfrågan hos en växande befolkning. I denna artikel undersöker vi vilken betydelse ett förvals alternativ har för resursutnyttjande. I ett naturligt fältexperiment ändrar vi skrivares förval, från enkel till dubbelsidigt. Ändringen minskar pappersför brukningen med 15 procent, både kortsiktigt och på längre sikt. Förval kan såle des utgöra ett attraktivt alternativ till prisbaserade interventioner i strävan att uppnå en mer hållbar utveckling.
25 mar 14 – Johan Egebark och Mathias Ekström

Ekonomisk debatt 2014-3
Avregleringar på finansmarknaden - kan Kina lära sig något av det svenska exemplet?
Kina står inför många och stora strukturella ekonomiska utmaningar - ofta med sociala kopplingar. Den relativt nya högsta politiska ledningen är beredd att satsa på långtgående förändringsprocesser. Samtidigt finns en stor mängd målkonflikter inom den tilltänkta ekonomiska och sociala reformpolitiken.
25 mar 14 – Hubert Fromlet

Ekonomisk debatt 2014-3
Även utan arbetstidsförkortning fortsätter vår fritid att öka
Ett grundläggande men komplicerat val som både samhällen och individer ställs inför är hur tillgängliga resurser ska fördelas mellan konsumtion av varor och tjänster, å ena sidan, och konsumtion av fritid, å andra sidan. Detta inlägg tar sin utgångspunkt i statistik kring hur vår arbetade tid och fritid har förändrats under de senaste decennierna och visar att vår tillgängliga fritid har fortsatt att öka under hela perioden. Denna ökning beror bara till en liten del på reformer i arbetslagstiftningen, såsom minskad arbetsvecka och mer lagstiftad semester. Vår fria tid kommer därför sannolikt att fortsätta att öka på bekostnad av tid i arbete, även utan direkta lagstiftningsåtgärder.
25 mar 14 – Andreas Håkansson

Ekonomisk debatt 2014-3
Replik: Om värnpliktens kostnader - och dess fördelar
I ledaren till Ekonomisk Debatt 8, 2013 argumenterar Niclas Berggren för att en rekrytering till Försvarsmakten huvudsakligen med plikt, som fallet var före 2010, är mycket mer kostsam än vad som i allmänhet inses.
25 mar 14 – Per Sonnerby

Ekonomisk debatt 2014-3
Replik: Militärtjänstgöring under tvång eller frivillighet?
Sonnerby (2014) har rätt i att den ekonomiska forskningen är mer splittrad än vad min ledare (Berggren 2013) antyder. Medan vissa studier tyder på negativa effekter av värnplikt på utbildning och inkomstutveckling (till de studier jag citerar i min ledare kan t ex läggas Imbens och van der Klaauw 1995 samt Cipollone och Rosolia 2007), tyder andra på att lågutbildade kan gynnas humankapitaloch inkomstmässigt. Även om resultaten i de senare, mer positiva studierna är korrekta, vill jag lyfta fram tre problematiseringar vad gäller användandet av dem för att försvara påtvingad militärtjänstgöring.
25 mar 14 – Niclas Berggren

Ekonomisk debatt 2014-3
Nytt ljus över den privata välfärdssektorn
Har någon företeelse på senare tid tilldragit sig så stor uppmärksamhet som den om de privata företagens inbrytning i välfärdssektorn? Det är tveksamt. Friskolekoncerner försatta i konkurs, vårdskandaler, ”övervinster”, riskkapitalbolag och skatteparadis har skapat rubriker som lett till att förtroendet för de privata aktörerna eroderat.
25 mar 14 – Anne-Marie Pålsson

Ekonomisk debatt 2014-3
Mot ett nytt skråväsen?
Under 1800-talet kännetecknades de urbana arbetsmarknaderna av olika typer av yrkesreglering. För att utöva ett yrke krävdes ofta genomgången lärlingsutbildning, och mästarvärdighet var ett krav för att självständigt kunna arbeta inom yrket. Rätten att utöva yrket var också bestämt till ett visst samhälle. Möjligheten till rörlighet var begränsad. Den avreglering som skedde i Sverige i mitten av 1800-talet innebar inte att alla yrken blev avreglerade, inte heller att alla är det för närvarande. För att utöva en del yrken krävs legitimation. Ett par exempel är läkare och elektriker. Argumenten för reglering är säkerhet och kvalitet för det arbete som utförs. Argumenten mot reglering har varit att tillträdesbegränsningar (kvotering och höga utbildningskostnader), genom att leda till högre löner för de som får behörighet, också innebär högre priser, och att regleringen kan hindra lämpliga personer från att bli yrkesutövare. Det kan finnas ett intresse för dem som har ett visst yrke att försvåra inträdet till detta och därmed minska konkurrensen och höja lönerna. Det finns också en diskussion om hur omfattande en reglering ska vara. Vilka arbetsuppgifter ska reserveras för ett visst yrke och hur ska gränsen dras mellan olika yrken i detta avseende? Vilka arbetsuppgifter inom sjukvården måste fullgöras av läkare och vilka kan också sjuksköterskor utföra?
25 mar 14 – Eskil Wadensjö

Ekonomisk debatt 2014-2
Hur utvecklas frihandeln efter Bali?
Det handelsavtal som slöts på Bali den 7 december 2013 inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) har framställts som ett stort framsteg i de multilaterala förhandlingar som syftar till global ekonomisk integration. Det är det första stora handelsavtal som har slutits sedan WTO bildades 1995 och är ett resultat av Doharundan, som har pågått sedan 2001. Det s k Balipaketet består av tre delar som innefattar förenklade handelsprocedurer, vissa jordbruksfrågor samt handelslättnader för de minst utvecklade länderna. Avtalet förväntas ge stora vinster - enligt WTO upp till 1 biljon (dvs tusen miljarder) dollar om året - och har setts som ett väsentligt steg framåt i WTO:s arbete. Man kan dock ifrågasätta avtalets betydelse och fundera på hur framtiden ser ut för de multilaterala förhandlingarna inom WTO.
25 feb 14 – Karin Olofsdotter

Ekonomisk debatt 2014-2
Är backspegeln fortfarande bästa kompassen? Reflexioner kring svensk finans- och penningpolitik
Nuvarande ramverk för finans- och penningpolitik började växa fram för 15-20 år sedan. Dessa uppkom inte i ett vakuum utan var svaret på den tidens stora trovärdighetsproblem. Det är naturligt att backspegeln var en viktig kompass i såväl utformningen som den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är situationen annorlunda. Trovärdigheten är högre och en diskussion bör inledas kring hur ramverken och deras tillämpning kan utvecklas för att förbättra den ekonomiska politikens effektivitet, transparens och demokratiska förankring. En lista på sju förslag summerar analysen.
25 feb 14 – Göran Hjelm

Ekonomisk debatt 2014-2
Effekter av förlängd karenstid i den allmänna sjukförsäkringen för egenföretagare
Den 1 juli 2010 förlängdes karenstiden i den allmänna sjukförsäkringen från 1 till 7 dagar för egenföretagare. Studien visar att regeländringen ledde till omfattande förändringar av egenföretagares benägenhet att sjukanmäla sig. Sannolikheten att påbörja ett sjukfall som varar längre än 7 dagar minskade med nästan 20 procent för de småföretagare som berördes av regeländringen, i jämförelse med dem som inte berördes. Även sannolikheten att bli sjukskriven i uppemot 15 veckor påverkades. Studien är enligt författarens kännedom den första som undersöker självriskens betydelse i sjukförsäkringen för företagare i Sverige.
25 feb 14 – Niklas Österlund

Ekonomisk debatt 2014-2
Skifferrevolutionen hur den kommer att transformera de globala gas- och oljemarknaderna
Skiffergas och skifferolja har överraskande snabbt förändrat USA:s energilandskap, med stora konsekvenser för landets importberoende och allmänna konkurrenskraft. När skifferrevolutionen sprids till resten av världen kommer den att transformera världens energikarta. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som utlöste revolutionen, att studera vad som hittills har uppnåtts och att spekulera om de globala konsekvenserna under kommande årtionden. Skifferresurserna har en vid geografisk spridning, och enligt vår bedömning kommer revolutionen att leda till en omfattande global produktionsökning, med pressade priser på fossila bränslen och en minskad betydelse för Mellanöstern som leverantör.
25 feb 14 – Roberto F Aguilera och Marian Radetzki

Ekonomisk debatt 2014-2
Kvotplikt för biodrivmedel - högsta vinsten till specialintressen?
I mars 2013 lade regeringen fram ett förslag till ett nytt system för att öka användningen av biodrivmedel. Man föreslår en kvot för bensin och två kvoter för dieselbränslen, utan någon koppling mellan kvoterna. Förslaget omfattar inte alla biodrivmedel. Denna artikel visar att regeringens förslag varken är kostnadseffektivt, teknikneutralt eller ekologiskt hållbart och diskuterar vem som är vinnare och förlorare av förslaget. I artikeln skisseras även ett alternativt kostnadseffektivt system som bl a möjliggör handel i biodrivmedelscertifikat.
25 feb 14 – Johanna Jussila Hammes

Ekonomisk debatt 2014-2
Vad menas med ”Greklandskrisen”?
”För att Grekland inte bara ska lyckas ta sig ur krisen utan även förmå att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt krävs åtgärder för att balansera de offentliga finanserna kombinerat med genomgripande strukturreformer som ökar konkurrenskraften. En egen valuta och självständig penningpolitik är ingen garanti för detta.”
25 feb 14 – Markus Kallifatides

Ekonomisk debatt 2014-2
Replik: Om Greklandskrisen - svar till Kallifatides
Genom att ta avstamp i min artikel Greklandskrisen - en följd av euron? (Ekonomisk Debatt 7, 2013) vill Markus Kallifatides i ett foruminlägg (Ekonomisk Debatt 2, 2014) sätta mitt ”intellektuella projekt i en kontext och utmana dem som eventuellt läst [min] artikel och nickat instämmande”. Ambitionen är välkommen eftersom Greklandskrisen är av komplex natur, något som jag tydligt understryker i artikeln (t ex s 39). Frågan betjänas därmed av att placeras inom flera olika kontexter, liksom att analyseras utifrån skilda perspektiv.
25 feb 14 – Andreas Hatzigeorgiou

Ekonomisk debatt 2014-2
Bokanmälan: Makroekonomi i mikroformat
Ola Olsson: Essentials of Advanced Macroeconomic Theory, Routledge, 2012, 178 sidor, ISBN 978-0-415-68505-4
25 feb 14 – Johan Söderberg

Ekonomisk debatt 2014-2
Budgetpropositionen för 2014
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2013-09-23
25 feb 14 – Ekonomisk debatt nr 2 2014

Ekonomisk debatt 2014-1
Påvens ekonomiska snedsteg
Att den nya påven Franciskus har ett äkta engagemang för de svaga, utsatta och fattiga i världen råder det inget tvivel om. Att ha goda avsikter är dock inte alltid detsamma som att ha goda kunskaper. För att uppnå ett mål om en ekonomisk utveckling som även kommer världens mindre bemedlade till del krävs även det senare. Det är en vetenskaplig fråga som kräver vetenskapliga metoder för att besvaras. Baserat på den senaste tidens uttalanden finns det skäl att tvivla på att påven har rådgjort med de nationalekonomer som har studerat just hur en sådan bred utveckling kommer till stånd.
11 jan 14 – Niclas Berggren och Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2014-1
Budgetbalans och planeringshorisonter i svenska kommuner
Kravet på budgetbalans i svenska kommuner kan ha positiva följder om det hindrar politiker från att skuldsätta sina kommuner på ett ohållbart sätt. Det kan dock även ha negativa följder om konsumtionen blir känslig för tillfälliga inkomstförändringar och de kommunala verksamheterna därmed utvecklas på ett ojämnt sätt över tid. Jag finner inga tydliga bevis på att balanskravet lett till ökad konsumtionskänslighet i svenska kommuner. Samtidigt finner jag att kommuner är olika konsumtionskänsliga beroende på finansiell ställning, vilket under vissa antaganden ändå kan tyda på att det finns en avvägning mellan budgetbalans och konsumtionsutjämning i den svenska kommunsektorn.
11 jan 14 – Lovisa Persson

Ekonomisk debatt 2014-1
Personröster och politisk makt1
Vi visar att resultatet i personvalet har stor betydelse för vilka personer som tilldelas politisk makt i svenska kommuner. Att få flest kryss på en valsedel mer än fördubblar sannolikheten att bli förstanamn och inom kommunens största parti fördubblar personvalsvinnaren sin sannolikhet att bli kommunstyrelsens ordförande. Vi använder en regression discontinuity design för att visa att väljarstöd i form av personröster är den direkta orsaken till denna maktförskjutning. Vi visar också att väljarnas påverkan genom personröster har förbättrat kompetensen bland toppolitikerna inom svensk kommunpolitik och att effekterna varit som störst i de partier som dominerar politiken i sin kommun.
11 jan 14 – Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne

Ekonomisk debatt 2014-1
Leder erfarenhet till bättre vårdkvalitet?
”Övning ger färdighet” är ett vanligt talesätt i litteraturen kring produktivitetens bestämningsfaktorer. Trots omfattande forskning finns det få studier som trovärdigt visat att detta förhållande gäller. Denna artikel bidrar till att öka kunskapen om s k inlärningseffekter genom att analysera hur praktisk erfarenhet förbättrar kvalitetsutfall inom ett högspecialiserat yrkesområde - avancerad cancerkirurgi. För detta ändamål utnyttjar vi förändringar över tid i antalet regionala cancerkliniker i Sverige som via patientöverflyttningar har lett till stora förändringar av operationsvolym och erfarenhet på kvarvarande kliniker. Vi finner tydliga kvalitetseffekter av ökad operationsvolym och erfarenhet i form av både högre patientöverlevnad och mindre återfallsrisk.
11 jan 14 – Daniel Avdic, Petter Lundborg och Johan Vikström

Ekonomisk debatt 2014-1
Att lösa livspusslet tidsrestriktioner, teknisk utveckling och kvinnors arbetsutbud
Kvinnor med små barn har de senaste decennierna i allt högre grad satsat på sina karriärer. De flesta arbetar och gör så i större omfattning samtidigt har de också i allt högre grad mer avancerade jobb. I den här artikeln analyseras hur flexibilitet och tidsrestriktioner påverkar valet av arbetsutbud och karriärväg. När teknisk utveckling gör det möjligt att organisera arbetet så att det blir mer flexibelt kan individer som är bundna av en tidsrestriktion, t ex från åtaganden i familjen, totalt sett arbeta mer och därmed också finna det attraktivt att välja en mer krävande karriär.
11 jan 14 – Christina Håkanson

Ekonomisk debatt 2014-1
Våld i när relationer och hiv i Afrika söder om Sahara
Våld emot kvinnor förs ofta fram som en starkt bidragande faktor till hivepidemin i Afrika söder om Sahara. De empiriska beläggen är dock motstridiga. Dessutom har man i tidigare studier som regel inte undersökt vad som orsakar ett eventuellt statistiskt samband. Med data från åtta afrikanska länder visar vi på ett statistiskt samband mellan kvinnor som utsätts för våld i nära relationer och sannolikheten att de är hivpositiva. Vi visar också att sambandet inte är kausalt utan beror på att de våldsbenägna männen oftare är hivpositiva på grund av ett mer riskfyllt sexuellt beteende.
11 jan 14 – Dick Durevall och Annika Lindskog

Ekonomisk debatt 2014-1
Viktiga teman i bok med vissa brister
Bokanmälan: Edmund Phelps: Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge, and Change, Princeton University Press, 2013, xii + 376 sidor, ISBN 978-0-691-15898-3.
11 jan 14 – Magnus Henrekson

Ekonomisk debatt 2014-1
Bokanmälan: Det ekonomiska tänkandets maxim och utveckling i ekonomisk-historiskt perspektiv
Martin Kragh: De ekonomiska idéernas historia, SNS Förlag, 2012, 320 sidor, ISBN 978-91-86949-03-07.
11 jan 14 – Rolf Henriksson

Ekonomisk debatt 2014-1
Bokanmälan: Konsten att förespråka genom att jämföra
Richard D Wolff och Stephen A Resnick: Contending Economic Theories: Neoclassical, Keynesian, and Marxian, MIT Press Books, 2012, 406 sidor, 978-02-62-51783-6.
11 jan 14 – Markus Lundström

Ekonomisk debatt 2013-8
Värnpliktens kostnader
När Sverige avskaffade värnplikten 2010 skedde det mot bakgrund av en global utveckling där allt fler länder hade gjort detsamma och i stället börjat tillämpa frivillig rekrytering till militären. Frågan är dock kontroversiell: Många i vårt land har motsatt sig denna reform. Vissa argument rör värnpliktens betydelse för social sammanhållning och karaktärsdaning; andra rör militär förmåga; ytterligare andra fokuserar på budgetmässiga kostnader. Det som har slagit mig då jag har försökt följa denna debatt är att få tycks bekanta med den nationalekonomiska forskning som finns om den allmänna värnpliktens samhällsekonomiska kostnader. Dessa kostnader kan delas in i fem kategorier (här följer jag Lau m fl 2004).
12 dec 13 – Niclas Berggren

Ekonomisk debatt 2013-8
Homogenitet i bolagsstyrelser och VD:ars avgång
Vi undersöker VD-avgångar bland privatägda företag med fler än 100 anställda i Sverige mellan 2005 och 2010. Efter att ha kontrollerat för ett stort antal variabler på bransch-, företags- och individuell nivå, finner vi att sannolikheten för VD:ns avgång ökar i företag med homogena styrelser. Homogenitet i styrelsers könssammansättning ökar sannolikheten att VD avgår oavsett dennes kön, men åldershomogenitet påverkar endast kvinnliga VD:ar. En slutsats är att mångfalden i styrelserummen bör öka om man strävar efter att minska risken att en VD avgår som en följd av sociala processer.
12 dec 13 – Elina Fergin, Fredrik W Andersson, Karin Hellerstedt, Siri Terjesen och Karl Wennberg

Ekonomisk debatt 2013-8
Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna
Den fria rörligheten av arbetskraft inom EU har under det senaste året åter hamnat i skottgluggen i flera europeiska länder. Av rädsla för överutnyttjande av de egna ländernas välfärdssystem har företrädare för flera regeringar argumenterat för fortsatta begränsningar i rörligheten, speciellt riktade mot länder i Östeuropa. Ekonomiskt sett är dessa farhågor grundlösa. De två studier som gjorts pekar på att den offentliga ekonomin i de rikare länderna i Europa om något har vunnit på invandringen från de nya EU-länderna sedan deras inträde i unionen. I Sverige är vinsten dock marginell, både sammantaget och per invandrare.
12 dec 13 – Joakim Ruist

Ekonomisk debatt 2013-8
2013 års Ekonomipris till Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller
Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat ge Ekonomipriset för år 2013 till Eugene Fama och Lars Peter Hansen, båda vid University of Chicago, och Robert Shiller, Yale University. De tre forskarna har empiriskt studerat prisbildningen på finansiella tillgångar, och deras resultat har i grunden påverkat såväl den empiriska forskningen som teoriutvecklingen inom området finansiell ekonomi.
12 dec 13 – Peter Englund, Per Krusell, Mats Persson, Torsten Persson och Per Strömberg

Ekonomisk debatt 2013-8
Är statligt krisstöd förenligt med god ekonomisk hushållning i kommunerna?
Statligt stöd till kommuner i finansiella svårigheter förknippas ofta med efterföljande brister i kommunernas ekonomiska hushållning, eftersom kommunerna förväntar sig att staten griper in i svåra tider. Tidigare studier har dock undersökt stöd utan tydligt specificerade krav på motprestationer från mottagarnas sida. Vi studerar utvecklingen av kostnader och resultat under 2000-talet i de kommuner som år 2000-02 fick stöd av Kommundelegationen, ett stöd som var villkorat på motprestationer. Analysen indikerar att stödkommunerna i allmänhet inte har försämrat sin ekonomiska hushållning och i vissa fall verkar ha förbättrat den.
12 dec 13 – Jens Dietrichson och Lina Maria Ellegård

Ekonomisk debatt 2013-8
Kan satsningar på primärvård öka produktiviteten i sjukvården?
En rad studier har pekat på att en väl utbyggd primärvård har stor betydelse för både folkhälsa och god resursanvändning inom vården. I denna artikel jäm- för vi de svenska landstingens sjukvårdsproduktion under perioden 2005-09 och hur produktiviteten i vården varierar med landstingens satsningar på primärvård. Den decentraliserade svenska vårdorganisationen erbjuder goda möjligheter till jämförande analyser. Resultaten tyder på att investeringar i primärvård och utnyttjande av privata aktörer bidrar till hög produktivitet. Det förefaller inte heller finnas någon konflikt mellan hög produktivitet och hög kvalitet.
12 dec 13 – Nils Janlöv, Anders Anell och Carl Hampus Lyttkens

Ekonomisk debatt 2013-8
Landsbygdsprogrammet produktions- eller miljöstöd?
I ESO-rapporten ”Bonde söker bidrag” (Rabinowicz 2013) analyseras effekter av landsbygdsprogrammet (LP). Det nuvarande programmet har sammanlagt kostat 36 miljarder, varav ca hälften från EU. Rapporten var kritisk till programmets effektivitet och hävdade att det skulle kunna göras bättre. Publiceringen föranledde en omfattande och hätsk snarare än seriös debatt. En sådan vore dock angelägen eftersom ett nytt program håller på att form. LP är mycket omfattande och få ekonomer utanför jordbrukssektorn känner till det. Nedanstående artikel avser att öka kunskapen om programmet och dess effekter i förhoppning om att väcka intresset för frågan om en bättre programdesign hos fler.
12 dec 13 – Sören Höjgård och Ewa Rabinowicz

Ekonomisk debatt 2013-8
Bokanmälan: En introduktion till forskningsområdet inkomstojämlikhet och hälsa
Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström: Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst, ojämlikhet och hälsa, Studentlitteratur, 2012, 129 sidor, ISBN 978-91-440-8236-3.
12 dec 13 – Susan Niknami

Ekonomisk debatt 2013-8
Bokanmälan: Det framgångsrika biståndet?
När jag Googlar ”successful development aid” kommer det upp 513 000 träffar. Synar man resultaten visar det sig dock att många snarare ifrågasätter tanken på framgångsrikt bistånd än presenterar resultat om vilket bistånd som fungerar. Vad är det som gäller? Biståndets vara eller icke vara och dess effekter har debatterats flitigt, i synnerhet under Gunilla Carlssons tid som biståndsminister 2006-13. Boken Det framgångsrika biståndet ska delvis ses i ljuset av det meningsutbytet men är även ett testamente över ett spännande yrkesliv i biståndets tjänst. Författaren Jan Bjerninger, som verkat som chef inom Sida och som ambassadör i Centralamerika, belyser i boken biståndets mål och medel, viktiga områden där (svenskt) bistånd påverkat fattigas livssituation och slutligen hinder som försvårar utveckling.
12 dec 13 – Andreas Madestam

Ekonomisk debatt 2013-7
Ledare: Nya spelregler för den tredje uppgiften
Under tidens gång har svenska lärosäten och forskare i varierande grad öppnat eller slutit sig mot sin omvärld. Kanske är Knut Wiksell den nationalekonom genom tiderna som har hörts allra mest i samhällsdebatten. Hans starka böjelse att upplysa och uppfostra folket fick honom att ta upp ett brett spektrum av såväl ekonomiska som sociala och politiska frågor (se t ex Jonung m fl 2001). Samtidigt har det funnits perioder och debatter kring vissa ämnen där verksamma ekonomer varit mindre aktiva. Ett exempel är debatten i början av 2000-talet om globaliseringens konsekvenser (se t ex Johansson och Skedinger 2002).
11 nov 13 – Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2013-7
Vem har drabbats av fetmaepidemin?
Den här artikeln antar ett socioekonomiskt ojämlikhetsperspektiv på fetmaepidemin, med särskilt fokus på hur skillnader i övervikt mellan olika utbildnings- och inkomstgrupper har förändrats över tid. Baserat på svenska data visar artikeln att ökningarna är likartade oberoende av utbildning och inkomst, vilket indikerar att fetmaepidemins orsaker inte verkar vara relaterade till dessa faktorer. I artikelns andra del förflyttas fokus till kontextuella faktorer, och ekonomisk frihet används som en indikator på den ekonomiska omgivning i vilken konsumenter och producenter agerar. Bland höginkomstländer observeras ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och viktökning i den vuxna befolkningen.
11 nov 13 – Åsa Ljungvall

Ekonomisk debatt 2013-7
Arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige
I artikeln diskuteras arbetskostnadsandelens utveckling i det privata näringslivet i Sverige under perioden 1950 till 2007. Vi drar tre huvudsakliga slutsatser: i) arbetskostnadsandelen har sjunkit markant sedan 1970-talet, ii) huruvida andelen kan anses ha fortsatt att falla sedan 1980-talet beror på om avskrivningar beaktas eller inte och iii) industrin förklarar huvuddelen av den lägre arbetskostnadsandelen. Det är svårt att säga något bestämt om vilka faktorer som har varit avgörande, men några faktorer framstår som mer troliga. Kapitalintensitetens utveckling förefaller vara den enskilt viktigaste förklaringen. Globaliseringen och lönebildningen kan också ha spelat en roll, men det tidsmässiga förloppet skapar frågetecken på den punkten.
11 nov 13 – Jakob Molinder och Ola Pettersson

Ekonomisk debatt 2013-7
Greklandskrisen - en följd av euron?
Rubrikerna om Greklands ekonomiska kris har på senare tid svalnat. Trots detta råder ingalunda tvivel om att landet alltjämt står inför enorma utmaningar. Ekonomin fortsätter att underprestera och har så gjort under fem års tid. BNP krympte med 6,4 procent 2012 och har fallit med en femtedel sedan 2007. Arbetslösheten har passerat 20 procent. Denna artikel analyserar några av de bakomliggande orsakerna till Greklands ekonomiska kris. Syftet är att nyansera bilden av Greklands problem såsom den ofta framställs i ekonomisk nyhetsrapportering samt att diskutera några av landets utmaningar på kort och medellång sikt.
11 nov 13 – Andreas Hatzigeorgiou

Ekonomisk debatt 2013-7
Hunden, frisbeen och optimala regleringar
Forskning rörande komplexa system och beslutsfattande under genuin osäkerhet har visat att det ofta är effektivt att använda sig av tumregler och enkla principer i stället för att förlita sig på mer sofistikerade beräkningar och analyser. Den tilltagande komplexitetsgraden på dagens finansiella marknader har emellertid bemötts med ett allt mer svåröverskådligt och detaljerat regelverk. Vi anser att regleringarna av de finansiella marknaderna har blivit så komplexa att de riskerar att motverka sitt syfte. Vår slutsats är därför att reglerande myndigheter och aktörer måste ta till sig insikterna kring svårigheterna att genom detaljerade regleringar styra komplexa adaptiva system präglade av genuin osäkerhet.
11 nov 13 – Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund

Ekonomisk debatt 2013-7
Direkta monetära transaktioner - EMU:s fördärv eller frälsning?
Något så ovanligt som en penningpolitisk rättegång utspelades i juni när tyska författningsdomstolen höll förhandlingar om Europeiska centralbankens (ECB:s) program för direkta monetära transaktioner. Frågan gäller om detta program, som lanserades förra sommaren, ryms inom centralbankens mandat. Bundesbank är kraftig motståndare, medan ECB, med Mario Draghi i spetsen, beskriver programmet som synnerligen framgångsrikt. Tack vare läckta inlagor till den tyska domstolen från respektive sida kan resonemangen och argumenten studeras i detalj. Vad som kan framstå som en juridisk teknikalitet berör i själva verket en djup konflikt om en högst grundläggande fråga: Ägnar sig ECB åt monetär finansiering?
11 nov 13 – Pär Holmbäck

Ekonomisk debatt 2013-7
Karin Kock 1891-1976
Det finns många ”första” knutna till Karin Kock. Hon var den första kvinnan som gjorde karriär som akademisk nationalekonom, blev docent i nationalekonomi, fick professors namn i nationalekonomi, utnämndes till statsråd och till chef för en större statlig myndighet. Hon var en hårt arbetande och framgångsrik pionjär i den manliga värld som nationalekonomi och ekonomisk politik utgjorde. Hon röjde en väg som först långt senare har följts av kvinnor med en akademisk bakgrund i nationalekonomi.
11 nov 13 – Christina Jonung och Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2013-7
Jordbruksstöd och hemmansägares balansräkningar
När svenskt jordbruk utsattes för hård internationell konkurrens (främst från Nordamerika) under 1880-talet, initierades en politisk process som resulterade i tullskydd för svensk spannmål. Bland annat genom att det svenska jordbruket ställdes om mot ökad animalieproduktion klarade sig det från lönsamhetsproblem fram till 1930-talets depression. Den politiska process som initierades i detta läge ledde fram till omfattande regleringar med inriktning på att stödja det svenska jordbruket. En bärande princip blev att jordbrukare med sin verksamhet skulle kunna förtjäna lika mycket som industriarbetare. När man arbetar med skydd mot importkonkurrens, prisregleringar etc går det dock inte att undvika att olika företagare tjänar olika mycket på den statliga stödpolitiken. Som följd av den nya jordbrukspolitiken ökade årsinkomsterna för ägare till stora jordbruksfastigheter med betydligt fler kronor än årsinkomsterna för småbrukare.1
11 nov 13 – Bertil Lindström

Ekonomisk debatt 2013-7
Bokanmälan: Filantropi den bortglömda faktorn i en entreprenöriell ekonomi?
I en global ekonomi präglad av ökad rörlighet av individer, investeringar och finansiellt kapital kan filantropins roll förväntas bli allt viktigare. Donationer skapar mångfald och innovativa lösningar på samhällsutmaningar på ett sätt som offentligt administrerade medel sällan mäktar med. I forskningslitteraturen talar man bl a om filantropi som ett ”samhälleligt riskkapital” med möjliga positiva effekter på ekonomisk tillväxt. Den svenska diskussionen om filantropins betydelse för social, kulturell och samhällsekonomisk utveckling är fortfarande i sin linda, även om det i samhällsdebatten kan skönjas ett ökande intresse för frågorna. I det amerikanska samhället har filantropin en framträdande roll och det finns en förväntan på entreprenörer som har blivit rika på sina företag att ge tillbaka till det samhälle som de verkar i. I Sverige och i Europa har synen på filantropi varit mer kritisk och utrymmet för filantropiska insatser har också varit begränsat.
11 nov 13 – Johanna Palmberg

Ekonomisk debatt 2013-7
Bokanmälan: Kommunkorruption? Anteckningar kring en besvärande fråga
När jag började läsa denna bok kunde jag inte undgå att komma ihåg hur förvånat ett kosmopolitiskt komponerat sällskap vid en akademisk konferensmiddag blev när jag för några år sedan berättade att jag höll på att skriva en uppsats om korruption i Sverige. Jag hade nog givit ett bättre svar på de frågor som ställdes om denna bok hade funnits vid detta tillfälle. Såväl den internationella publiken som människor i Sverige har haft uppfattningen att Norden är skonad från korruption och blir förvånade när man pratar om korruption i landet. Sverige och de andra nordiska länderna har ett rykte om att vara de minst korrumperade i världen och de figurerar inte i internationell litteratur i samband med korruption. Transparency Internationals återkommande korruptionsbarometrar befäster denna bild, länderna ligger bland de tio med minst uppfattad korruption.
11 nov 13 – Apostolis Papakostas

Ekonomisk debatt 2013-7
Bokanmälan: Att föregripa Smith
Den finländske prästen, politikern och ekonomen Anders Chydenius (1729 1803) fortsätter att fascinera. Existerande biografier av bl a Schauman (1908), Uhr (1963) och Virrankoski (1995), liksom den klassiska textsamlingen av Palmén (1880), kompletteras i ett pågående projekt. Det ska bestå av fem volymer med Chydenius samlade arbeten på svenska, översättningar av dessa till finska samt en bok nu utgiven på Routledge förlag bestående av dels översättningar till engelska av Chydenius viktigaste texter, dels en 59-sidig inledning samt kommentarer av Lars Magnusson: Anticipating The Wealth of Nations. The Selected Works of Anders Chydenius (1729-1803).
11 nov 13 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2013-7
Bokanmälan: Det informationsteoretiska perspektivet på nationalekonomi
Det mesta vi har lärt oss om nationalekonomi är felaktigt och vi måste omvärdera alla våra grundläggande antaganden. Närmare bestämt bör vi omformulera nationalekonomin i termer av informationsteori utvecklad av den amerikanske matematikern Claude Shannon (se t ex Shannon och Weaver 1963). Endast på detta sätt kan vi förstå den utveckling som ledde fram till den senaste finanskrisen och entreprenörens centrala roll i ekonomin. Detta är huvudtesen i den amerikanske tänkaren George Gilders nya bok Knowledge and Power. Gilder blev känd på 1980-talet med bästsäljande Wealth and Poverty (Gilder 1981) - en bok som gjorde honom till president Ronald Reagans mest citerade, ännu levande författare och därmed en viktig figur i amerikanska konservativa kretsar. I Knowledge and Power beskriver Gilder en sorts metafor för hur all ekonomisk verksamhet fungerar. Metaforen bygger på hur ekonomiska aktörer följer informationsflöden i en omgivning full av störningar.
11 nov 13 – Daniel Hedblom

Ekonomisk debatt 2013-6
Entreprenöriella ekosystem - en konstig och förrädisk metafor
Entreprenöriella ekosystem är ett begrepp som har kommit att användas allt oftare. Det tycks i huvudsak användas för att belysa att ett stort antal faktorer måste sammanfalla för att en entreprenöriellt organiserad ekonomi ska fungera väl. Dess betydelse är dock långt ifrån entydig, och metaforen med ekologiska system är också konstig, för att inte säga direkt förrädisk. Det som tycks dölja sig bakom entreprenöriella ekosystem är inte en föreställning om verkliga ekosystem utan snarare en föreställning om intelligent design.
1 okt 13 – Johan Eklund

Ekonomisk debatt 2013-6
Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse - slutsatser och lärdomar
Företagsklimatet i olika länder har på senare år mätts genom olika index. Vi redogör för några av de vanligaste och undersöker särskilt vad de indikerar angående det svenska företagsklimatet. De tyder på att förutsättningarna i Sverige för entreprenörskap och växande företag är i världsklass på många områden. Om ett ytterligare stärkt företagsklimat önskas, förefaller det viktigt att försöka begränsa det offentliga företagsägandet, sänka vissa skatter och avreglera arbetsmarknaden. Forskning tyder på att sådana reformer har potential att stärka såväl tillväxt- som sysselsättningsutveckling.
1 okt 13 – Björn Falkenhall och Dan Johansson

Ekonomisk debatt 2013-6
Basinkomst - ett instrument för rättvisa och hållbarhet?
När förslaget om basinkomst fördes fram i europeisk debatt i mitten av 1980talet framstod det för många som en obskyr och politiskt utsiktslös idé. Under senare år har emellertid tanken om en allmän och villkorsfri inkomstgaranti väckt allt större intresse i det vetenskapliga samtalet. Samtidigt har den stått i centrum för pilotprojekt i olika delar av världen. I denna artikel introducerar jag centrala teman i denna forskning och argumenterar för att diskussionen om basinkomst har utvecklats till en värdefull inspirationskälla i debatten om den generella välfärdens framtid.
1 okt 13 – Simon Birnbaum

Ekonomisk debatt 2013-6
Hur påverkas utfallet i ett förhandlingsexperiment av ett paket mjölk?
Den här artikeln redovisar resultaten från ett experiment av Holm och Runnemark (2013) som belyser hur ett paket mjölk påverkar utfallet i en förhandling genom att jämföra det med utfallet i en förhandling om en hypotetisk vara.1 Genom att beskriva förhandlingen som en situation där köpare och säljare ska förhandla om en faktiskt vara berör experimentet också frågan om betydelsen av abstrakta beskrivningar i laboratorieexperiment och hur hållbara resultaten från dessa är för faktorer som typiskt tillhör en förhandling utanför laboratoriet.
1 okt 13 – Emma Runnemark

Ekonomisk debatt 2013-6
Ekonomiska drivkrafter och studieresultat - effekter av Sfi-bonus
Svenskundervisning för invandrade debatteras flitigt och har under lång tid kritiserats för otillfredsställande resultat. Sedan 2010 kan deltagare i Sfi som uppfyller vissa prestationskrav få upp till 12 000 kr i bonus. Artikeln presenterar en utvärdering av bonusen, baserad på den försöksverksamhet som 2009-10 genomfördes i slumpvis utvalda kommuner. Resultaten pekar på en positiv effekt på studieresultat i Stockholm, däremot finner studien inga effekter i andra deltagande kommuner.
1 okt 13 – Mattias Engdahl och Olof Åslund

Ekonomisk debatt 2013-6
Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet
Vi studerar effekter av en stor skattesänkning på alkohol i Finland på hälsa (dödlighet och sjukhusinläggningar) och sjukfrånvaro. Skattesänkningen gav upphov till stora prisskillnader på alkohol mellan Sverige och Finland, vilket ledde till en starkt ökande gränshandel med alkohol i Sverige. Effekten beräknas genom att jämföra utfall för boende i regioner nära den finska gränsen med utfall för boende i regioner längre bort från gränsen. Vi finner ingen effekt på hälsa, däremot finner vi att sjukfrånvaron ökade med 5 procent bland män och 13 procent bland kvinnor i regionen nära den finska gränsen som ett resultat av skattesänkningen.
1 okt 13 – Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho

Ekonomisk debatt 2013-6
Ekonomisk doping - hjälper eller stjälper?
Det verktyg man har bestämmer i hög grad hur man uppfattar ett problem: har man en hammare kategoriseras gärna alla problem som åtgärdbara med ett par väl islagna spikar. Till ekonomernas försvar kan sägas att vi som grupp har två olika verktyg som gärna plockas fram. Vi har också två typer av arga snickare som vill reparera samhällsekonomin. Deras entusiasm för respektive verktyg är så stark att det finns risk för demolering snarare än varsam renovering.
1 okt 13 – Jan Tullberg

Ekonomisk debatt 2013-6
Bokanmälan: Kvinnligt entreprenörskap från Karl IX:s tid till i dag
Anita Du Rietzs Kvinnors entreprenörskap under 400 år är en unik och högintressant bok eftersom den fokuserar på kvinnans roll som entreprenör under en så pass lång tidsperiod som 400 år. Resultatet är en omfattande sammanställning som på ett väl avvägt sätt använder sig av statistik och kvalitativa beskrivningar i arbetet med att belysa kvinnligt företagande. Detta görs utifrån flera perspektiv, såsom familjebildning, arvsoch äganderätt, myndighet och kvinnors involvering i olika verksamheter.
1 okt 13 – Maria Adenfelt

Ekonomisk debatt 2013-6
Bokanmälan: Behövs större satsningar på infrastruktur?
Investeringar in blanco? är en nyutkommen, angelägen rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). I sitt förord påminner ESO:s nye ordförande, riksgäldsdirektör Hans Lindblad, om hur delar av järnvägstrafiken under vintern 2009-10 lamslogs på grund av de problem som uppkom till följd av kyla och snöstormar. Det har förekommit en hel del förseningar även vid andra tider. Det är sålunda mycket av vardagligt elände med tidsförluster och stor irritation hos allmänheten som har eldat på debatten om behovet av större satsningar på transportinfrastrukturen.
1 okt 13 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2013-6
Utmaningar för penningpolitiken i ljuset av den finansiella krisen
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2013-06-12
1 okt 13 – Ekonomisk debatt nr 6 2013

Ekonomisk debatt 2013-5
Utmaningen att kommunicera komplexa samband - exemplet restaurangmomsen
”Fler jobb efter sänkt restaurangmoms” basunerades ut av både DN och Ekot den 6 januari 2013. En noggrannare läsning av artikeln visar att slutsatsen dragits baserat på en jämförelse av antalet anställda inom restaurangsektorn före och efter skattesänkningen. Eftersom antalet anställda ökat med 5 000 personer ska sänkningen av restaurangmomsen 1 januari 2012 ha skapat 5 000 jobb.
1 sep 13 – Helena Svaleryd

Ekonomisk debatt 2013-5
Könslöneskillnader före den moderna arbetsmarknadens genombrott
Kvinnor har vanligtvis lägre lön än män. Denna studie undersöker hur kön påverkade lönen bland svenska cigarrarbetare vid förra sekelskiftet, 1900. Styrka och handhavande av teknik var oviktigt, men könslöneskillnaderna var ändå stora. Analysen visar att diskriminering endast förekom bland dem som inte betalades efter prestation. När hänsyn tas till individuell produktivitet blir kön oväsentligt. Detta resultat är i linje med ekonomisk teori men står i stark kontrast till tidigare historisk forskning. Kvinnor gynnas av produktivitetsbaserad lönesättning snarare än lönesättning som baseras på förväntningar och relationer till arbetsgivaren, vilken är förknippad med den moderna arbetsmarknaden och bidrar till könslöneskillnader i dag.
1 sep 13 – Maria Stanfors

Ekonomisk debatt 2013-5
Vad är värst: dålig hälsa, utländsk bakgrund eller 55+?1
Vi studerar arbetsgivares rekryteringsbeteende med data från ett hypotetiskt valexperiment. Arbetsgivarna får välja mellan två hypotetiska sökande att kalla till en anställningsintervju eller att anställa som en ersättare för en tidigare anställd. De sökande skiljer sig åt vad gäller kön, ålder, utbildning, yrkeserfarenhet, etnicitet, religiös trosuppfattning, familjesituation, vikt och hälsa. Vi finner att arbetsgivare väljer bort sökande som är äldre, födda utanför Europa, muslimer, judar, flerbarnsföräldrar, överviktiga eller har en historik av sjukfrånvaro. Uttryckt i lönetermer motsvarar diskrimineringen lönesänkningar med upp till 50 procent. Resultaten indikerar att osäkerhet om de sökandes produktivitet är en viktig förklaring till diskrimineringen.
1 sep 13 – Stefan Eriksson, Per Johansson och Sophie Langenskiöld

Ekonomisk debatt 2013-5
Lönar det sig att vara kommunpolitiker?
Våra kommunpolitiker ansvarar för tunga välfärdsområden såsom vård, skola och omsorg. Det kan därför tyckas motiverat med en hög kompensation för lokalpolitiskt engagemang. Men hur ser det ut i Sverige, lönar det sig att bli kommunpolitiker? I denna artikel studeras vilken effekt det har på framtida inkomst att bli invald i kommunfullmäktige. Resultaten visar att svensk lokalpolitik inte har något monetärt värde alls - inkomsten påverkas varken direkt efter att man blivit vald, eller upp till femton år senare.
1 sep 13 – Heléne Lundqvist

Ekonomisk debatt 2013-5
Är kön en social konstruktion?
I en serie experiment har vi visat att människor lätt kan manipuleras att bete sig i enlighet med välkända könsstereotyper. I synnerhet är det män som låter sig påverkas av ”oskyldiga” förändringar i den experimentella miljön. Ett resultat visar att män omgivna av andra män blir mer förlåtande mot normbrytare. Ett annat resultat visar att män i könsblandade miljöer blir mindre generösa när de påminns om sitt kön. Slutsatsen är att könsspecifikt beteende till viss del är en social konstruktion.
1 sep 13 – Anne Boschini, Astri Muren och Mats Persson

Ekonomisk debatt 2013-5
Hur svårt kan det vara? Nio frågor och svar om reformer i västerländska demokratier
Det finns en hel del forskning kring varför vissa länder lyckas genomföra effektivitetshöjande reformer medan andra misslyckas. Denna artikel sammanfattar lärdomarna i form av nio frågor som har ställts av forskningen. Vi diskuterar kopplingen mellan reformer och politikers partifärg, utbildning och professionella bakgrund, globalisering, ekonomiska kriser samt effekten av reformer i andra länder. Därefter redogörs för betydelsen av valstrategiska avväganden och byråkraters roll i reformarbetet. På flera av de frågor som har ställts finns tämligen tydliga svar. Samtidigt illustrerar denna genomgång hur fragmenterad kunskapen är.
1 sep 13 – Andress Bergh och Lotta Moberg

Ekonomisk debatt 2013-5
Yngre generationers högre sjukskrivningsgrad - ett mått på hur snabbt välfärdsstaten förändrar normer
Yngre generationer använder sjukförsäkringen oftare än äldre generationer. Bland den yngre generationen tar tjugo procentenheter fler en sjukdag jämfört med de födda tjugo år tidigare, efter att hänsyn tagits till skillnader i ålder, utbildning, inkomst och familjeförhållanden. De yngre generationernas högre efterfrågan på sjukpenning kan ses som ett mått på hur snabbt välfärdsstaten påverkar normerna gentemot bidrag från det allmänna. Resultaten har implikationer för den ekonomiska politiken. Efterfrågan på socialförsäkringar ökar även om reglerna inte blir mer generösa. Policyutvärderingar baserade på beteenden kort före och efter en reform kan starkt underskatta de långsiktiga förändringar som är relevanta för välfärdsstatens finansiella hållbarhet.
1 sep 13 – Martin Ljunge

Ekonomisk debatt 2013-5
Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro1
Rehabiliteringsgarantin är regeringens stora satsning på individer med psykisk ohälsa som erbjuds kognitiv beteendeterapi (KBT) och individer med smärta i rygg och nacke som erbjuds multimodal rehabilitering (MMR). I artikeln konstateras blandade resultat för dessa insatser. Man ser positiva effekter av KBT i form av lägre framtida sjukfrånvaro, men bara för dem som inte var sjukskrivna vid behandlingsstarten. MMR konstateras genomgående öka sjukfrånvaron. Ingen av insatserna är offentligfinansiellt motiverade på ett års sikt. Resultaten belyser de potentiella förtjänsterna av insatser i preventivt syfte och betydelsen av en koppling till en arbetsplats för att rehabiliteringen ska bli lyckosam.
1 sep 13 – Pathric Hägglund, Per Johansson och Lisa Laun

Ekonomisk debatt 2013-5
Bokanmälan: Makroekonomi på ett nytt sätt?
I början på året kom det ut en ny lärobok i nationalekonomi från Palgrave Macmillan: Macroeconomics av Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Boken riktar sig främst till kurser på kandidatnivån inom makroekonomi, men är anpassad för att även kunna användas på masterkurser inom t ex finans eller företagsekonomi.
1 sep 13 – Fredrik N G Andersson

Ekonomisk debatt 2013-5
Åtta historier som upprör och underhåller
Miljarder i stöd för att riva bostäder som senare gör att inflyttande arbetskraft får bo i husvagn; skönhetstävlingen som kanske kostade svenska staten 50 miljarder kr i uteblivna inkomster och samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler som är så överoptimistiska att de försvinner spårlöst när Riksrevisionen vill granska dem. Svenska citroner är en debattbok som skildrar åtta fall från det gångna halvseklet av hur politiska särintressen, kortsiktighet och brist på lyhördhet har drivit fram politiska beslut som har lämnat medborgare i allmänhet, och skattebetalare i synnerhet, med en bitter eftersmak.
1 sep 13 – Erik Jonasson

Ekonomisk debatt 2013-5
Bokanmälan: En välkommen kursbok i naturresursekonomi
Lärare som undervisar i naturresursekonomi vid svenska universitet och högskolor har hittills varit hänvisade till att använda engelskspråkiga kursböcker eller till att sätta ihop egna kurskompendier. Med Göran Bostedts Naturresurs- och skogsekonomi har vi nu äntligen fått en kursbok på svenska i ämnet.
1 sep 13 – Jesper Stage

Ekonomisk debatt 2013-4
Lärdomar av en jubilar
I början av 1990-talet hade Sverige drabbats av en djup ekonomisk kris. Utöver omedelbara åtgärder tillsatte regeringen Bildt en kommission som fick till uppdrag att fundera på reformer för att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt. I mars 1993 presenterade Ekonomikommissionen sitt betänkande Nya villkor för ekonomi och politik (SOU 1993:16) för finansminister Anne Wibble. Det mer populära namnet var Lindbeckkommissionen, då den leddes av Assar Lindbeck. De övriga sex ledamöterna var Per Molander, Torsten Persson, Olof Petersson, Agnar Sandmo, Birgitta Swedenborg och Nils Thygesen. Inalles presenterades 113 reformförslag, där vissa rörde den ekonomiska politiken i sig och där vissa rörde det regelverk inom vilket ekonomisk politik förs.
10 maj 13 – Niclas Berggren och Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2013-4
Lindbeckkommissionen och framtiden
Ekonomikommissionen, i media döpt till Lindbeckkommissionen, presenterade sitt betänkande i mars 1993 efter tre månaders arbete. Ett slags rekommendationer bestod av förslag om specifika ekonomisk-politiska åtgärder. Ett annan slags rekommendationer gällde förändrade regelsystem för offentlig administration och politiskt beslutsfattande. Det var inte minst genom den senare gruppens förslag som kommissionen skilde sig från andra förslagsställare.
10 maj 13 – Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2013-4
Nya villkor för socialförsäkringarna?
I sitt betänkande argumenterade Ekonomikommissionen för behovet av strukturella reformer på socialförsäkringsområdet. Bland annat menade kommissionen att socialförsäkringssystemet i större utsträckning borde inriktas mot att erbjuda ett basskydd som garanterar individernas grundläggande försörjningsnivå. I den här artikeln diskuteras de senaste decenniernas förändringar av arbetslöshetsförsäkringen i ljuset av kommissionens reformförslag. Genomgången visar att arbetslöshetsförsäkringen i flera avseenden har utvecklats i enlighet med kommissionens förslag. Något paradoxalt kan dock denna utveckling sägas ha stärkt de korporativa inslagen i arbetslöshetsförsäkringen vilket går på tvärs med en av Ekonomikommissionens centrala rekommendationer.
10 maj 13 – Karl-Oskar Lindgren

Ekonomisk debatt 2013-4
Lindbeckkommissionens rapport i ett politiskt-ekonomiskt perspektiv
Lindbeckkommissionens rapport präglades i hög grad av insikter från den moderna forskningen i politisk ekonomi, särskilt konstitutionell politisk ekonomi. Rapporten betonade kravet på transparens i politiska beslut, möjligheten att utkräva ansvar, behovet av ökad långsiktighet och minskat särintresseinflytande. Det smått revolutionära budskapet var att det krävdes ”genomgripande förändringar i det svenska ekonomiska politiska systemet”. Artikeln lyfter fram den ekonomisk-politiska analysen i såväl kommissionsrapporten som den efterföljande SNS-rapporten ”Politisk makt med oklart ansvar”.
10 maj 13 – Birgitta Swedenborg

Ekonomisk debatt 2013-4
Det nya samhällskontraktet
Under den allvarliga krisen i början av 1990-talet ansåg Ekonomikommissionen att Sverige nått vägs ände och att invånarna i själva verket sagt upp den svenska modellens samhällskontrakt. I dag, tjugo år senare, hyllas de svenska och nordiska ekonomierna som modeller för övriga världen och som skolexempel på lyckade reformer. Varför kunde Sverige genomföra alla dessa reformer och ta sig ur krisen medan andra länder misslyckades? Huvudargumentet i denna artikel är att den allvarliga krisen kunde avhjälpas tack vare starka underliggande institutioner och kulturella normer som byggts upp under mycket lång tid.
10 maj 13 – Ola Olsson

Ekonomisk debatt 2013-4
Behöver vi en ansvarskommission?
Ekonomikommissionen berörde ansvar och ansvarsutkrävande kort i sitt betänkande och mer utvecklat i den uppföljande SNS-rapporten från år 2000. Under de gångna decennierna har problemen med svagt eller obefintligt ansvarsutkrävande snarast vuxit i både privat och offentlig sektor, och det finns inget som tyder på att utvecklingen håller på att vända. Problematiken är av en sådan dignitet att den motiverar en grundlig bearbetning inom ramen för en brett sammansatt kommission.
10 maj 13 – Per Molander

Ekonomisk debatt 2013-4
Bokanmälan: Moralen som produktionsfaktor
Vårt välstånds beroende av utnyttjandet av skalfördelar genom samarbete och specialisering är knappast någon nyhet. Upprinnelsen till dess betydelse är som så ofta Adam Smith (1723-90), moralfilosof och nationalekonom, i detta sammanhang en passande kombination. Smiths exempel på de enorma produktivitetsvinster som kan uppnås genom specialisering exemplifierat genom tillverkning av nålar torde vara väl känt även utanför ekonomkretsar. Vad som kanske är mindre bekant är Smiths observationer att samarbete i större grupper också är förenat med fara för att somliga individer utnyttjar situationen till egen fördel. Det skapar en anda av misstänksamhet i samarbetet, en bristande tilltro till förfång för effektiviteten; dessutom kan samarbetet försvåras och rent av undermineras om människor misstror varandra. Av historiska skäl underskattade Smith de enorma förluster i form av kostnader för helheten som detta moraliska dilemma ger upphov till i en värld av allt större och mer komplicerade produktionsenheter.
10 maj 13 – Per-Martin Meyerson

Ekonomisk debatt 2013-4
Bokanmälan: Tragedier och möjligheter på de ”finansiella allmänningarna”
Varför är det så svårt att få demokratiska system och parlament att iaktta finansiell återhållsamhet och varför tycks demokratier återkommande råka i statsfinansiella svårigheter? Det är frågor som i någon bemärkelse är eviga men som under de senaste åren, i de flesta länder utom Sverige, kommit att accentueras. Demokratier tycks mer eller mindre kroniskt sakna förmåga att hantera sina offentliga finanser utan underskott.
10 maj 13 – Björn Hasselgren

Ekonomisk debatt 2013-4
Bokanmälan: Mord och ekonomi
Mord och ekonomisk analys - även för den som i många år sysslat med ekonomisk analys verkar detta vara två någorlunda skilda verksamhetsfält. Själv har jag varit sysselsatt enbart i ett av dem. Jag utgår från att läsarna kan gissa rätt om vilket. Men jag har fått uppdraget att recensera en bok som kombinerar dessa ämnen.
10 maj 13 – Nils-Eric Sandberg

Ekonomisk debatt 2013-3
Akademiskt ansvar i en föränderlig värld
Det ter sig närmast omöjligt för mig att skriva en ledare för Ekonomisk Debatt som inte tar sin utgångspunkt i att jag nu är rektor för Ekonomihögskolan i Lund. Som jag ibland säger i högtidliga stunder - och menar alldeles uppriktigt - är det ett privilegium. Det som gör det till ett privilegium är inte främst att fundera över handfasta IT-frågor inför den måndagmorgon som är alltför nära förestående i skrivande stund, utan att det t ex trots allt innebär en möjlighet till reflektion kring akademiska institutioner och deras roll i forskning, utbildning och debatt.
10 apr 13 – Fredrik Andersson

Ekonomisk debatt 2013-3
Kommunerna brister i hanteringen av anställdas bisysslor
I juni 2012 redogjorde Södermanlands Nyheter (2012) för misstankar om en rad oegentligheter i en sörmländsk kommun. Bland annat hade en kommunanställd drivit en städfirma vid sidan av sin ordinarie anställning. Firman utförde städtjänster åt samma förvaltning som den anställde arbetade inom. Den anställdes chef upprättade avtalet med städfirman och var även den som godkände fakturorna. Fallet väcker frågor om hur tjänstemäns och politikers bisysslor kan skada förtroendet för offentlig verksamhet. I denna artikel undersöker vi vilken beredskap kommuner och landsting har för de problem som anställdas bisysslor kan medföra. Det är av största vikt att fastställa tydliga och väl kända riktlinjer för bisysslor, att systematiskt informera anställda om dessa riktlinjer, samt att upprätta och regelbundet uppdatera centrala sammanställningar över de anställdas bisysslor. Nya data som vi har samlat in visar att det finns påtagliga brister i alla dessa avseenden.
10 apr 13 – Gissur Ó Erlingsson och Richard Öhrvall

Ekonomisk debatt 2013-3
Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet ledde till ökade förvärvsinkomster
Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet infördes den 1 januari 1997. Motivet till regelförändringen var bl a att stärka arbetslinjen genom att minska den privatekonomiska förlust i form av kraftigt reducerat bostadsbidrag som kan uppkomma om en förälder vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka om regelförändringen har haft någon effekt på arbetsutbudet. Författaren drar slutsatsen att individuella inkomstgränser verkar vara ett effektivt sätt att stärka arbetslinjen och öka förvärvsinkomsten.1
10 apr 13 – Cecilia Enström Öst

Ekonomisk debatt 2013-3
En effektivare innovationspolitik
Snart sagt alla säger sig vilja stärka innovationspolitiken. Regeringen har presenterat en nationell innovationsstrategi, IVA driver ett stort innovationsprojekt, Socialdemokraterna vill inrätta en ”nationell innovationsberedning” och forskningspropositionen 2013-16 går i innovationens tecken. Vi fruktar dock att innovationspolitiken blir alltför ensidigt fokuserad på stöd till FoU för högteknologiska produkter. Vi förespråkar, utifrån ett evolutionärt schumpeterianskt synsätt, en bredare ansats. Uppgiften är att skapa långsiktiga förutsättningar för att göra svensk ekonomi som helhet mer innovativ och kreativ. Då krävs bl a ett skatte- och regelsystem som stimulerar kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning i alla sektorer.
10 apr 13 – Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson

Ekonomisk debatt 2013-3
Träd på marginell jordbruksmark är lönsam klimatpolitik
Under 1900-talets första två tredjedelar överfördes stora arealer jordbruksmark till skog för att säkerställa industrins långsiktiga virkesförsörjning. Nu finns åter stora arealer där jordbruk är olönsamt. Denna marginella jordbruksmark skulle kunna användas för trädplantering i en kostnadseffektiv klimatpolitik. För detta fordras att de nuvarande jordbruksstöden, som är starkt inriktade på att bevara det traditionella jordbrukslandskapet, ersätts med miljöersättningar som beaktar både klimat och landskap. Det samhällsekonomiska värdet av de växande trädens kolinlagring på kort sikt och de avverkade trädens substitution av fossila bränslen på lång sikt är större än de eventuella förlusterna av landskapsvärden vid miljöanpassad trädplantering.
10 apr 13 – Karl-Ivar Kumm

Ekonomisk debatt 2013-3
Kan privatisering av arbetslivsinriktad rehabilitering öka återgång i arbete?
Vi studerar om privat tillhandahållen, arbetslivsinriktad rehabilitering lyckas bättre med att få personer med långvarig sjukfrånvaro i arbete än offentlig rehabilitering utförd av Arbetsförmedlingen. Analysen utnyttjar en försöksverksamhet i vilken över 4 000 personer slumpvis erbjöds privat eller offentlig rehabilitering. Vi finner inga skillnader i deltagarnas sannolikhet att återgå i arbete och grova beräkningar tyder på att också kostnaderna för rehabilitering var likvärdiga.
10 apr 13 – Lisa Laun och Peter Skogman Thoursie

Ekonomisk debatt 2013-3
Värdet av kolsänkor i den europeiska klimatpolitiken
Flera internationella studier pekar på avsevärda kostnadsbesparingar för att nå utsläppsmålen för koldioxid om kolsänka, dvs upptag av kol i mark och växtlighet, inkluderas som åtgärd. Ett vanligt argument mot att göra detta är den osäkerhet som är förknippad med att mäta förändringar i kollagren. Vi beräknar värdet av kolsänka som klimatpolitisk åtgärd givet sådan osäkerhet. Resultaten visar att värdet närmar sig noll om utsläppsmålen ska nås med hög säkerhet. Vid riskneutralitet kan inkludering av kolsänkor dock innebära att kostnaderna för EU:s mål om 20 procents minskning av utsläppen till 2020 halveras. Sverige hör till de länder som kan göra stora kostnadsbesparingar.
10 apr 13 – Ing-Marie Gren, Katarina Elofsson och Mattias Lundblad

Ekonomisk debatt 2013-3
Slutreplik om 3:12-reglerna
Beskattningen av fåmansföretag, de s k 3:12-reglerna, har blivit föremål för debatt i flera fora, så även i Ekonomisk Debatt. I sitt svar på vår replik lägger Alstadsæter och Jacob (2013) ut texten men ägnar mycket av det omfattande utrymme de tagit i anspråk åt självklarheter, t ex att återge olika sakförhållanden om 3:12-reglerna. Beträffande det vi i Ericson och Fall (2013) tog upp i form av problem med deras ursprungliga artikel och ESO-rapport tillför deras nya svar inte mycket i sak. Dock försöker de tillskriva oss en del uppfattningar som vi inte framfört. Vi tar i denna slutreplik upp fem punkter.
10 apr 13 – Peter Ericson och Johan Fall

Ekonomisk debatt 2013-3
Bokanmälan: Förälskat, frustrerat och förtydligande om staden
Edward Glaeser vi känner honom som nationalekonom vid Harvard och som engagerad samhällsdebattör. Engagemanget genomsyrar även denna bok där staden hans livslånga forskningsfält och intresse är i blickfånget. Han skriver i stort och smått, upp och ned, framåt och bakåt om städer som New York, Chicago, Detroit, London, Paris, Bangalore, Bombay, Rio de Janeiro, Kinshasa, Tokyo, Singapore och Hongkong. Staden är mänsklighetens främsta innovation, hävdar han. Kanske är det därför denna bok med framtidsperspektiv samtidigt redogör för så mycket historia. Innovationen är ju alltid den samtida bron mellan gårdag och morgondag.
10 apr 13 – Evelina Wahlqvist

Ekonomisk debatt 2013-3
Rädda euron - krävs en djupare integration?
NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 2012-10-23
10 apr 13 – Ekonomisk debatt nr 3 2013

Ekonomisk debatt 2013-2
Vi behöver mer kunskap kring hur biståndet ska utformas
Bistånd har länge varit ett omdebatterat ämne och det finns en omfattande nationalekonomisk litteratur som behandlar frågan om biståndets resultat och effektivitet. Flera studier tyder på att det inte finns några robusta positiva ekonomiska effekter och att bistånd inte fungerar (Easterly m fl 2004; Rajan och Subramanian 2008), men det finns även en litteratur som visar att biståndet lyckas nå uppsatta mål under vissa villkor (Burnside och Dollar 2000; McGillivray 2003).
10 mar 13 – Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2013-2
Tjugohundratalets arbetsmarknad – fortsatt uppkvalificering eller jobbpolarisering?
Artikeln redovisar en analys av jobbstrukturens förändring baserad på registerdata hämtade från lönestrukturstatistiken. Huvudresultatet från studien är att utvecklingen i Sverige, sett över hela perioden efter millennieskiftet, har gått i polariserande riktning, dvs att både lågoch höglönejobben har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Det stöder den teoririktning som menar att såväl ny teknik som globalisering får sådana effekter. Men även politik och konjunktur har sannolikt påverkat utvecklingen, som efter regeringsskifte och lågkonjunktur inneburit en fortsatt tillväxt av låglönejobb men små förändringar av antalet jobb med höga löner och höga kvalifikationskrav.
10 mar 13 – Rune Åberg

Ekonomisk debatt 2013-2
Experiment med välfärden
Förändringar inom den svenska välfärden styrs ofta av modevågor snarare än av noggranna utvärderingar. Experimentella metoder för att utvärdera verksamheten är ytterst ovanliga, trots att denna metodansats används allt oftare i forskningslitteraturen. Syftet med denna artikel är att kartlägga de randomiserade fältexperiment som har genomförts inom välfärdssektorn i OECD-länderna. Vår genomgång visar att experimenten har lett till en ökad kunskap i ett flertal frågor av stor betydelse för välfärdstjänsternas utformning.
10 mar 13 – Sven-Olov Daunfeldt och Stefan Fölster

Ekonomisk debatt 2013-2
Tidiga insatser för sjukskrivna – rätt medicin för lägre sjukfrånvaro?
Tidiga insatser utgör en hörnsten i den nya sjukskrivningsprocessen. För att denna strategi ska vara verkningsfull fordras emellertid att rätt individ får rätt insats. Annars riskerar sjukfrånvaron att öka i stället för att minska. I artikeln redovisas resultaten från ett omfattande fältexperiment i sjukförsäkringen som visar att en grupp sjukskrivna som fick insatser tidigt i sjukskrivningsprocessen i högre grad lämnade arbetsmarknaden inom 15 månader än en grupp som fick vänta. Författarna förklarar de negativa resultaten med svårigheterna med att särskilja sjukskrivna som är i behov av rehabilitering från dem som har låga kostnader för att kvarstå med ersättning från sjukförsäkringen.
10 mar 13 – Per Engström, Pathric Hägglund och Per Johansson

Ekonomisk debatt 2013-2
Är lyckan grön?
Finns det några skäl att tro att det är bra för oss att leva mer ”grönt” än vad vi gör i dag, t ex att en grön livsstil har positiva effekter på vår hälsa eller livskvalitet? Det beror förstås på vad vi menar med ”grön livsstil” i detta sammanhang. Är det en naturnära livsstil som avses, eller är det snarare en miljövänlig eller ”klimatsmart” livsstil? I denna artikel undersöker vi vilka effekter en mer klimatsmart livsstil skulle ha på vår lycka och kommer fram till att vi antagligen skulle bli något mindre lyckliga om vi levde mer klimatsmart.
10 mar 13 – Bengt Brülde och Filip Fors

Ekonomisk debatt 2013-2
Politiska förvecklingar – inte OPEC:s marknadskontroll – förklarar oljeprisets fenomenala utveckling
Snittpriset på olja år 2008−10 var åtta gånger högre än 1970−72, mätt i reala termer. Ett realt prisindex för metaller och mineraler, vilka liksom oljan är uttömbara resurser, hade samtidigt stigit med blott 45 procent. Jag hävdar att varken OPEC:s interventioner eller kostnaderna för att producera olja kan förklara denna väldiga skillnad. Det mest trovärdiga skälet till oljeprishöjningen är bristande produktionskapacitet, orsakad av ineffektivitet bland de statsägda företag som dominerar oljeindustrin, men också av att företagens ägare har mjölkat vinsterna så till den grad att industrin inte har mäktat expandera. Förekomsten av en kapacitetsförstörande ”resursförbannelse” har också bidragit till prisuppgången.
10 mar 13 – Marian Radetzki

Ekonomisk debatt 2013-2
Skatteplanering under 3:12-reglerna – ytterligare bevis och svar till Ericson och Fall
I Alstadsæter och Jacob (2012a) sammanfattade vi de främsta rönen i vår rapport för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Alstadsæter och Jacob 2012b) om skatteplanering och inkomstomvandling under 3:12-reglerna. Ericson och Fall (2013) gör invändningar mot vårt arbete. Vi finner deras kritik obefogad: den grundas främst på förenklade argument, vilka vi kommer att diskutera mer i detalj i avsnitt 2 nedan. Syftet med denna artikel är att bringa mer klarhet i diskussionen om 2006 års reform av 3:12-reglerna. Vi presenterar ytterligare empiriska bevis för inkomstomvandling och ger några policyrekommendationer.
10 mar 13 – Annette Alstadsæter och Martin Jacob

Ekonomisk debatt 2013-2
Ekonomiska följder av en intelligensexplosion
I samband med långsiktiga samhällsekonomiska kalkyler, exempelvis i klimatsammanhang, brukar ekonomer ansätta en positiv diskonteringsränta. En sådan motiveras vanligen, åtminstone delvis, med hänvisning till framtida ekonomisk tillväxt: eftersom framtida generationer kan väntas leva i större rikedom än vi, har ett ekonomiskt tillskott av given storlek större betydelse för oss än för dem.1 Den framtida ekonomiska tillväxten väntas i sin tur bli följden av fortsatt teknisk utveckling. Det sistnämnda kan alltså ses som ett mainstreamantagande inom nationalekonomin. Något ovanligare, däremot, är att precisera vad för slags teknologi som i första hand väntas gå framåt på ett sätt som lyfter ekonomin.
10 mar 13 – Olle Häggström

Ekonomisk debatt 2013-2
Marknadens gränser
Det finns en aktiv diskussion om vem som mest effektivt kan sköta offentligt finansierade tjänster som skola, vård och omsorg – den offentliga sektorn i egen regi eller privata företag. En vidare diskussion är frågan om vilka varor och tjänster som ska säljas på marknaden och vilka som inte bör vara marknadsutsatta. Ett exempel på tjänster som inte är tänkta att säljas på någon marknad är röster i allmänna val (rösthemligheten ska garantera att sådana försäljningar inte förekommer eller är effektiva). Vilka begränsningar som ska finnas vad gäller vad som ska finnas på marknaden behandlas i två böcker: Why Some Things Should Not Be for Sale (Satz 2010) och The Moral Limits of Markets (Sandel 2012). Ingen av författarna är nationalekonom: Debra Satz är professor i etik och i filosofi vid Stanford och Michael Sandel är professor i statsvetenskap vid Harvard. De båda böckerna, som har samma undertitel, kompletterar varandra men temat är detsamma: Vad ska inte säljas på en marknad eller alternativt strikt regleras?
10 mar 13 – Eskil Wadensjö

Ekonomisk debatt 2013-2
Budgetpropositionen för 2013
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2012-09-24
10 mar 13 – Ekonomisk debatt nr 2 2013

Ekonomisk debatt 2012-7
Ledare: Ekholm och Svensson förtjänar bättre bemötande om penningpolitiken
Debatten om den svenska penningpolitiken har under det senaste året blivit allt mer intensiv. I Riksbankens direktion har Karolina Ekholm och Lars E O Svensson under lång tid argumenterat för att Riksbankens reporäntebana varit för hög, vilket kan ha haft en real kostnad i form av onödigt hög arbetslöshet. Även utanför direktionen har liknande argument framförts, exempelvis av Bengt Assarsson i Ekonomisk Debatt (2-2011).
11 nov 12 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2012-6
Ledare: Vad göra med vinster i vård och omsorg?
Ett av sommarens debattämnen har varit vinster i vård och omsorg. Vissa verkar tycka att de är bra, andra att de är dåliga och somliga kanske ser dem som ett nödvändigt ont.
10 okt 12 – Astri Muren

Ekonomisk debatt 2012-6
Inkomstskillnader och hälsa − lärdomar från den svenska flykting- utplaceringspolitiken
Vi studerar effekten av inkomstskillnader på hälsa för en ekonomiskt särskilt utsatt grupp; flyktingar. Vår analys bygger på longitudinella registerdata samt den svenska utplaceringspolitiken som innebar att flyktingar tilldelades boenden i samband med beviljat uppehållstillstånd. Vi finner inga statistiskt signifikanta effekter av inkomstskillnader på sannolikheten att bli inlagd på sjukhus. Våra resultat håller även om vi delar upp individer efter kön, ålder och utbildning samt när vi undersöker olika diagnoser. Skattningarna är tillräckligt precisa för att vi ska kunna utesluta att det skulle finnas stora effekter av inkomstskillnader på hälsa.
10 okt 12 – Hans Grönqvist, Per Johansson och Susan Niknami

Ekonomisk debatt 2012-6
Utvärdering av högskoleutbildningarna i nationalekonomi
I denna artikel presenteras resultatet av granskningen av kvaliteten i landets högskoleutbildningar i nationalekonomi. Den bedömargrupp som har lett Högskoleverkets arbete redovisar här även hur arbetet har bedrivits och diskuterar olika frågor kring metoden och hur resultaten kan tolkas.
10 okt 12 – Lars Hultkrantz m fl

Ekonomisk debatt 2012-6
Behovet av reformerade immateriella rättigheter
Patent och upphovsrätt ger incitament till skapande och kommersialisering av nya produkter och verk samt underlättar kontrakt och kunskapsöverföring. Produkter inom nya områden, t ex mjukvaror och bioteknik, har andra egenskaper än traditionella produkter och kan behöva annorlunda skydd. Mjukvaror är sekventiella, har kort livslängd, låga kostnader och många applikationer. Därför bör längden för mjukvarupatent förkortas och skyddet begränsas till vad som anges i patentkraven. En annan förändring är att konstnärliga verk i dag kan digitaliseras, vilket möjliggjort licensavtal som binder upp användarna. Trots detta har upphovsrätten fått en allt längre giltighetstid, vilket inte har något stöd i forskningslitteraturen.
10 okt 12 – Roger Svensson

Ekonomisk debatt 2012-6
Teknikintensivt nyföretagande och tillväxt i branscher och företag
Hur olika typer av entreprenörskap stimulerar ekonomisk tillväxt är fortfarande en empiriskt outforskad fråga. Dessutom har teorier om relationen mellan entreprenörskap och tillväxt i mycket begränsad utsträckning beaktat branschstrukturens roll för tillväxt. I denna uppsats söker vi undersöka detta genom två forskningsfrågor: Bidrar teknikintensivt nyföretagande relativt mer till tillväxt i branscher med mer behov av ny teknik? Är tillväxten av nya teknikbaserade företag betingad av vissa branschstrukturers behov av ny teknik? Vi undersöker dessa frågor med hjälp av en mikro-meso modell av endogen tillväxt som testas på en totalräknad databas av kunskapsintensiva sektorer i Sverige mellan 1995–2002.
10 okt 12 – Karl Wennberg, Frédéric Delmar och Karin Hellerstedt

Ekonomisk debatt 2012-6
Hur bör penningpolitiken förhålla sig till bubblor i bostadspriser? En litteraturöversikt
Utgångspunkten för de senaste decenniernas penningpolitik har varit att genom styrräntan försöka hålla inflationsförväntningarna på en låg nivå. I regel har det inneburit att bostadsprisförändringar och eventuella bubblor getts ringa betydelse. Efter finanskrisen har den utgångspunkten ifrågasatts och den här artikeln syftar till att gå igenom forskningsläget. Slutsatsen är att rådande inställning om att bostadspriser enbart ska beaktas i den mån de påverkar inflationsprognosen varit otillräcklig men att styrräntan samtidigt är fel verktyg för att hindra bostadsbubblor. I stället bör regleringar och skattelagstiftning utformas så att skuldsättningsbenägenheten och därmed risknivån successivt minskas, för svenskt vidkommande i första hand genom reformerade ränteavdrag.
10 okt 12 – Pär Holmbäck

Ekonomisk debatt 2012-6
Bokanmälan: Ekonomer som hatar kvinnor?
I Det enda könet konstaterar Katrine Kielos att samtiden har blivit förförd av en fiktiv tankefigur, den ekonomiska mannen, och resultatet har blivit ett allt annat än lyckligt förhållande.
10 okt 12 – Emma von Essen och Johanna Rickne

Ekonomisk debatt 2012-6
Bokanmälan; Dags att bredda och reformera svensk innovations-politik
Innovation och entreprenörskap är i dag centrala ledord. Det råder i stort sett konsensus om att nya och förbättrade produkter, tjänster, produktionsteknologier och sätt att organisera produktion som introduceras av såväl nya som etablerade företag är grundpelare för välstånd och tillväxt. Inom både forskning och politik har intresset för sambanden mellan entreprenörskap, innovation och tillväxt ökat påtagligt. Ett slående exempel inom forskningen är inriktningen på publicerade artiklar i nationalekonomiska tidskrifter. En sökning på sådana artiklar med innovation, FoU och/eller tillväxt i titeln i databasen ECONLIT visar att antalet under det senaste decenniet (2000-11) med råge överstiger antalet artiklar med dessa ord i titeln mellan 1969-99, dvs under en period på 30 år.1
10 okt 12 – Martin Andersson

Ekonomisk debatt 2012-6
Bokanmälan Verklighetens ekonom
Assar Lindbeck är ett fenomen. ”Nestor” bland svenska ekonomer har han varit i ett par decennier; mest läst, mest inflytelserik, med flest lärjungar. Därtill kompositör, målare av abstrakt konst, grundare av Ekonomisk Debatt, god författare, stark pedagog, slagkraftig debattör – mannen är en renässansmänniska.
10 okt 12 – Klas Eklund

Ekonomisk debatt 2012-6
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2012-05-11
Hur ser direktionen på penningpolitiken?
10 okt 12 – Ekonomisk debatt nr 6 2012

Ekonomisk debatt 2012-5
Ledare: Biståndet bör styras till de fattigaste länderna
I Asien och Latinamerika har utvecklingen varit mycket positiv de senaste decennierna. Sedan mitten av 1990-talet går mycket åt rätt håll även i SSA (Afrika söder om Sahara). Mer demokrati, mer fred, ett nytt handlingskraftigt Afrikanska unionen, skuldavskrivingar, ökad export och ökade utländska investeringar. Sedan millennieskiftet sjunker andelen med HIV. Människors liv har förändrats: andelen undernärda eller extremt fattiga har minskat radikalt, barnadödligheten minskar, kvinnor föder färre barn, fler barn går i skolan och medellivslängden ökar. Sedan 1994 har SSA haft en genomsnittlig årlig per capita-tillväxt på två procent. Inget år har den varit negativ. Det har förts en stabil ekonomisk politik, vilket bl a visar sig genom att IMF ansett att det fanns utrymme för en expansiv ekonomisk politik under de senaste krisåren. Flera länder har gjort lyckade utgivningar av statsobligationer.
1 sep 12 – Sven Tengstam

Ekonomisk debatt 2012-5
Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget
Det är nu fem år sedan jobbskatteavdraget infördes − en omfattande reform som är en av regeringens huvudsakliga åtgärder för att öka sysselsättningen. Vi har försökt att utvärdera om avdraget faktiskt har ökat sysselsättningen, genom att utnyttja det faktum att olika personer fick olika stora jobbskatteavdrag beroende på boendekommun och inkomstnivå. Vår sammantagna bedömning är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget. Den begränsade variationen mellan individer i avdragets storlek i kombination med komplexa sysselsättningstrender både före och efter reformen innebär en stor utmaning för vårt och framtida försök att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter
1 sep 12 – Karin Edmark, Che-Yuan Liang, Eva Mörk och Håkan Selin

Ekonomisk debatt 2012-5
Utmaningar för Riksbanken - penningpolitik och finansiell stabilitet
I denna artikel diskuterar jag de utmaningar som Riksbanken ställs inför beträffande att föra en penningpolitik i enlighet med sitt mandat samt att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende och därmed bedriva makrotillsyn. Slutsatserna är att penningpolitikens mandat enligt riksbankslagen och dess förarabeten är prisstabilitet och högsta hållbara sysselsättning, att penningpolitiken därför bör inriktas på att stabilisera inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå, att huspriser och bolånetillväxt inte bör vara mål för penningpolitiken, att den genomsnittliga inflationen under längre period bör hållas på målet samt att penningpolitiken och makrotillsynen bör hållas isär och inte blandas ihop.
1 sep 12 – Lars E O Svensson

Ekonomisk debatt 2012-5
Optioner, beskattning och innovativt entreprenörskap
Finansiering av entreprenörsdrivna företag präglas av betydande transaktionsproblem. I den entreprenörssektor som växte fram i Silicon Valley utvecklades finansiella instrument för att lösa dessa problem. Nyckeln till framgång var komplexa kontrakt där utfallet med hjälp av optioner och aktiekonvertibler betingas på företagets utveckling. Detta har underlättats av att avkastningen på dessa instrument endast kapitalinkomstbeskattas i USA, f n med 15 procent. Optioner möjliggör samtidigt rekrytering av nyckelpersonal till nystartade företag. I svensk skattelagstiftning beskattas avkastningen på personaloptioner med en marginell skattesats på oftast 67 procent, vilket i praktiken omöjliggör användningen av optioner för att skapa komplexa avtal i entreprenörsdrivna företag.
1 sep 12 – Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Ekonomisk debatt 2012-5
Utlandsfödda främjar företagens utrikeshandel
Mångfald i arbetskraften har betydelse för internationaliseringen av svenska företag. Personer födda i andra länder har kompetens som sänker trösklarna för internationalisering. De besitter användbara kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer. De har även tillgång till nätverk och kontakter i sina födelseländer som kan underlätta för internationella affärer. Denna artikel presenterar nya forskningsresultat som tyder på att mångfald i arbetskraften gynnar företagens utrikeshandel. Effekten kan förstärkas genom utbildning, samt genom att bättre underhålla nätverk och kontakter i ursprungsländerna. Företag kan därför använda mångfald som ett internationaliseringsfrämjande instrument.
1 sep 12 – Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk

Ekonomisk debatt 2012-5
Utvärdering av högskoleutbildningarna i nationalekonomi1
I denna artikel presenteras resultatet av granskningen av kvaliteten i landets högskoleutbildningar i nationalekonomi. Den bedömargrupp som har lett Högskoleverkets arbete redovisar här även hur arbetet har bedrivits och diskuterar olika frågor kring metoden och hur resultaten kan tolkas.
1 sep 12 – Lars Hultkrantz m fl

Ekonomisk debatt 2012-5
Bokanmälan: Tocqueville som ekonom
British Museum år 1857: I dess nyöppnade stora ”Round Reading Room” arbetade Karl Marx vecka efter vecka på vad som skulle komma att bli Das Kapital. Kanske skymtade han en dag en spenslig man med kläder av franskt snitt bland bokhyllorna. Alexis de Tocqueville, på en av sina Englandsresor, drogs på samma sätt som Marx till de bästa källorna för att förstå den gamla och den nya tiden, ja för att liksom Marx förstå förändringen. Så kanske möttes de, 1800-talets två främsta samhällstänkare, där i läsesalen på British Museum.1
1 sep 12 – Björn Östbring

Ekonomisk debatt 2012-5
Leder regeringens skolreformer till bättre resultat?
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2012-03-07
1 sep 12 – Ekonomisk debatt nr 5 2012

Ekonomisk debatt 2012-4
Ledare: Ingen samsyn om konkurrensens konsekvenser
I sin bok Vinter i välfärdslandet tecknade Elisabeth Langby (Langby 1984) en dyster bild av Sverige som en stel ekonomi med bristande reformförmåga. Tanken att privata utförare skulle kunna bistå den offentliga sektorn med allt ifrån soptömning till äldreomsorg beskrev Langby som ett teoretiskt nationalekonomiskt påfund som inte skulle få någon större praktisk betydelse. Lärarkåren skulle exempelvis aldrig acceptera idén att föräldrar och elever fritt kunde välja mellan olika konkurrerande skolor.
25 jun 12 – Niclas Berggren och Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2012-4
Välfärdsföretagens roll i Sveriges framtida ekonomi
Den svenska generella välfärden står framöver inför genomgripande utmaningar som inte kan lösas utan en växande egenfinansiering och ökad konkurrens mellan ett stigande antal privata producenter. Frågan om det var rätt eller fel att släppa fram konkurrens och företagande inom välfärdssektorn framstår därmed som närmast irrelevant. Offentliga monopol har begränsade förutsättningar att möta en snabbt växande och skiftande efterfrågan. Vinstmöjligheter är helt nödvändiga för att skapa den dynamik som behövs. De kvalitetsbrister som uppmärksammats hos såväl offentliga som privata producenter kan bara lösas med utvecklade regelsystem. Så har över tiden skett inom andra områden för att stärka konsumentintresset. En liknande utveckling är nödvändig också inom välfärdsområdet.
25 jun 12 – Urban Bäckström

Ekonomisk debatt 2012-4
Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan?
Skolan är svårstyrd och framgångsrika skolsystem bygger på en hög grad av professionell autonomi. Sådan autonomi öppnar dock för missbruk som konkurrens och valfrihet på grund av informationsproblem och skolans uttalade samhällsmål knappast kan motverka. En neutral hållning inför utförarens motiv ökar därför behovet av en hårt reglerad och standardiserad skola. Detta löper stor risk att både sänka kvaliteten och minska den faktiska valfriheten. Det kan därför vara önskvärt att styra mot skolägare som primärt är kvalitets- snarare än vinstmotiverade. En modell baserad på kostnadsersättning och ägarprövning är en möjlig väg mot detta mål.
25 jun 12 – Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2012-4
Offentligt eller privat? Ett komplext analysområde
Ett av de mer utmanande områdena inom ekonomisk analys är frågan om vilken ägande- och organisationsform som kan förväntas ge bäst ekonomisk effektivitet, men också ge god kvalitet, valfrihet och kundnytta. SNS rapport i september 2011 (Hartman 2011) om s k välfärdstjänster har följts av en intensiv debatt om effekter av ändrat huvudmannaskap i välfärdstjänster.
25 jun 12 – Björn Hasselgren

Ekonomisk debatt 2012-4
Men precis tvärtom! Sex förbländningar i debatten om konkurrens och välfärdsstat
Diskussionen om konkurrens i den offentligt finansierade välfärdssektorn präglas av ett antal försanthållna teser. Dessa återfinns i tämligen lika stor grad hos såväl förespråkare som motståndare till konkurrens. I denna essä ifrågasätts sex sådana ”förbländningar”. 1. Att graden av marknad och graden av politik i ett samhälle är ett nollsummespel. 2. Att marknader bygger på att aktörer agerar själviskt. 3. Att marknader skapar mer själviska (egenintresserade) aktörer. 4. Att vi bör utgå från att marknadsaktörer förmår skapa de regelsystem som marknader behöver för att fungera väl. 5. Att marknader med privata vinstdrivande aktörer måste vara kapitalistiska. 6. Att vinstbegreppet måste vara entydigt i denna diskussion.
25 jun 12 – Bo Rothstein

Ekonomisk debatt 2012-4
Rudolf Meidner – nationalekonom 1914–2005
Rudolf Meidner är en av de få nationalekonomer vilkas namn har blivit allmänt kända i Sverige. Mest känd är han för två bidrag som båda ligger på gränsen mellan politik och ekonomi, den Rehn-Meidnerska politiken och löntagarfonderna. De tillkom under två perioder då Meidner var verksam vid LO, 1945–661 och 1971–79.2 Ytterst få känner däremot till hans bidrag till ekonomisk forskning. Här ska jag uppmärksamma de båda förslagen till utformning av ekonomisk politik och inte minst hans bidrag till ekonomisk forskning.
25 jun 12 – Eskil Wadensjö

Ekonomisk debatt 2012-4
Bokanmälan: Hyllning av Keynes
Robert Skidelsky är mest känd för sin stora biografi om John Maynard Keynes i tre band. Skidelskys nya bok Keynes: Mästarens återkomst har annat upplägg. Här handlar det till stor del om att Skidelsky skapar ett forum för att föra fram sin egen uppfattning om ekonomin och ekonomerna, och Keynes är hjälten på vars berömmelse han rider.
25 jun 12 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2012-3
Ledare: Generisk förskrivning av läkemedel - våga ta steget fullt ut
Många länder har liksom Sverige genomfört reformer i syfte att öka användandet av s k generiska läkemedel, dvs kopior av originalläkemedel vars patent har gått ut. I Sverige måste apotekspersonal sedan oktober 2002 byta ut förskrivna läkemedel mot den billigaste varianten, såvida inte läkaren förbjuder utbyte eller konsumenten väljer att betala hela mellanskillnaden själv. Detta har lett till direkta besparingar på ungefär 600 miljoner årligen samt ökat konkurrensen, vilket har gett prissänkningar motsvarande knappt 3 miljarder årligen (Granlund 2011).
25 apr 12 – David Granlund

Ekonomisk debatt 2012-3
Vad krävs i praktiken för att bli docent?
För att nå framgång i den akademiska världen och på ett lyckosamt sätt konkurrera om begränsade resurser är det rationellt för den enskilde att snabbt söka nå docenttitel. När allt fler forskare försöker bli docenter, samtidigt som nya universitet av statusskäl vill bygga upp en grupp av docenter och professorer, riskerar docenttitelns värde att devalveras.
25 apr 12 – Douglas Brommesson och Gissur Ó Erlingsson

Ekonomisk debatt 2012-3
Bör kommuner eftersträva befolkningstillväxt?
Många politiker och tjänstemän i landets kommuner engagerar sig i åtgärder för att skapa lokal tillväxt, i synnerhet befolkningstillväxt. Det kan ifrågasättas om sådana åtgärder är i linje med kommunernas uppdrag. I vilken utsträckning det är rätt att vidta åtgärder med hjälp av kommunala resurser för att folkmängden ska öka, beror på om det ligger i de befintliga invånarnas intresse. I denna artikel diskuteras kommunernas roll och ansvar för att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart samhälle utifrån det ansvar och de befogenheter som Kommunallagen ger. En slutsats är att kommunernas starka fokus på befolkningstillväxt troligen kan förklaras av att antalet invånare är en viktig förutsättning för den kommunala verksamheten.
25 apr 12 – Jonas Fjertorp

Ekonomisk debatt 2012-3
Sambandet mellan utbildning och tidigt barnafödande
Vi undersöker effekten av att påbörja en längre gymnasieutbildning på sannolikheten att få barn under tonåren. För att fånga orsakssambandet utnyttjar vi en försöksverksamhet med förlängda yrkesutbildningar som fanns på många håll i landet under åren 1988–90. Våra resultat visar att kvinnor som påbörjade de längre utbildningarna hade en lägre sannolikhet att ha fått barn vid 20 års ålder, jämfört med kvinnor som påbörjade kortare utbildningar. Utbildningslängden verkar dock endast ha betydelse för kvinnor med relativt högutbildade föräldrar och kvinnor med höga avgångsbetyg från grundskolan. Vi finner inte heller någon effekt av utbildningens längd på sannolikheten att män blir tonårsfäder.
25 apr 12 – Hans Grönqvist och Caroline Hall

Ekonomisk debatt 2012-3
Gammal uppfinner bäst – lärosätenas effekter på patentering via anställda och studenter
Artikeln redovisar ny data över patentering av universitetsanställda respektive universitetsutbildade. Patenteringen bland svenska universitetsanställda är hög jämfört med andra länder. ”Gamla” lärosäten, med Lunds universitet i spetsen, tar fram flest patent utan tecken på sjunkande marginalavkastning. Trots detta får innovationskontor vid nya lärosäten relativt mycket mer resurser än gamla lärosäten. Generellt är uppfinnares utbildningsnivå hög: nära 90 procent har högre utbildning och 60 procent har universitetsexamen. KTH, Chalmers respektive Lund står för vardera ca 20 procent av examina, med en svag trendmässig förskjutning mot nyare lärosäten. Den decentraliserade utbildningspolitiken tycks påverka patenteringsmönstren, men endast efter lång tid.
25 apr 12 – Olof Ejermo

Ekonomisk debatt 2012-3
Replik: Vilka marginaleffekter kan vi tillåta?
”Nu har jag en förnimmelse av att vi genom dåliga lagar håller på att bli ett folk av fifflare”. Så skrev Gunnar Myrdal (1978, s 500) i en ofta citerad artikel i Ekonomisk Debatt. Hans kritik var att en hög marginalskatt inbjöd till skattefusk.
25 apr 12 – Sune Håkansson

Ekonomisk debatt 2012-3
Nordiska finansmarknader i skuldkrisens Europa
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2011-11-23
25 apr 12 – Ekonomisk debatt nr 3 2012

Ekonomisk debatt 2012-2
Ledare: Ska akademiker bekänna ideologisk färg?
Det finns tecken på tydliga skillnader i politiska uppfattningar mellan universitetsanställda akademiker i olika ämnen (Berggren m fl 2011). Medan jurister, företagsekonomer och nationalekonomer tenderar att stå något till höger, finns det svaga vänstersympatier hos statsvetare och ekonom-historiker och starkare vänstersympatier hos sociologer och genusvetare. Frågan är om det är ett problem att forskare och föreläsare är politiska varelser och att det finns skillnader i politiska sympatier mellan olika ämnen.
10 mar 12 – Niclas Berggren

Ekonomisk debatt 2012-2
Hur kan regeringens val av biståndsländer förklaras?
År 2007 bestämde den nya svenska regeringen att biståndet skulle omstruktureras genom den s k landfokuseringsprocessen. Den innebar bl a att färre länder skulle ges bistånd. I den här artikeln visas vilka faktorer som var avgörande för vilka länder som valdes ut i denna process. Den faktor som tycks ha haft störst inflytande i valet av länder är huruvida landet ifråga har haft ett biståndssamarbete med någon av de internationella organisationer som är kopplade till de fyra regeringspartierna. Då ökade nämligen sannolikheten att få fortsatt svenskt bistånd dramatiskt.
10 mar 12 – Robert Kron

Ekonomisk debatt 2012-2
Kan man informera bort könsskillnader i tävlingsbenägenhet?
Studiet av olika gruppers preferenser och psykologiska attribut har de senaste åren blivit vanligare inom nationalekonomin. På arbetsmarknaden har skillnader i risk-, förhandlings- och tävlingsbenägenhet seglat upp som möjliga förklaringar till den del av lönegapet mellan kvinnor och män som inte kan förklaras av traditionella faktorer, som utbildning och produktivitet. Vi studerar hur man kan påverka tävlingsbenägenhet med hjälp av information och finner att effekterna kan vara stora. Genom att informera om generella tendenser i mäns respektive kvinnors tävlingsval kan man eliminera de tidigare omfattande skillnaderna i beteende.
10 mar 12 – Dany Kessel och Henrik Wallin

Ekonomisk debatt 2012-2
Den svenska företagsstrukturen – utvecklingen i de medelstora företagen efter 1990-talskrisen
Nya koncernkorrigerade data från SCB visar att andelen anställda i medelstora företag (här definierade som företag med mellan 10 och 199 anställda) har stigit i det privata näringslivet mellan 1993 och 2009. Mer än en tredjedel av de anställda arbetar i dag i medelstora företag och andelen i Sverige är jämförbar med övriga Europa. Förutom outsourcing och konsolidering torde det ändrade institutionella ramverket, t ex förändringar av arbetsmarknadens reglering och i skattesystemet, utgöra en förklaring till det mönster vi kan se i statistiken. Det är i dag betydligt mer förmånligt att starta och expandera företag än för 20 år sedan.
10 mar 12 – Magnus Henrekson, Dan Johansson och Mikael Stenkula

Ekonomisk debatt 2012-2
Långtidsarbetslöshet och arbetslöshetskonjunktur på den svenska arbetsmarknaden
I denna artikel används en ny redovisning av SCBs arbetslöshetsstatistik som gör det möjligt att utifrån konsistenta tidsserier av arbetslöshetsperiodernas längd beskriva långtidsarbetslöshetens konjunkturella utveckling från slutet av 1980-talet. I detta sammanhang undersöks hur långtidsarbetslösheten varierar med utflödessannolikheten att lämna arbetslöshet. En slutsats som dras i artikeln är att det finns en ”eftercyklisk” variation i långtidsarbetslöshetens utveckling som främst sammanhänger med den generella utvecklingen av utflödessannolikheten att lämna arbetslösheten.
10 mar 12 – Johnny Zetterberg

Ekonomisk debatt 2012-2
Inkomst- och yrkesposition bland invandrare från de nya EU-länderna
År 2004 gav Sverige invandrare från EU:s tio nya medlemsländer fritt tillträde till arbetsmarknaden. Vi finner att invandrare från dessa länder har lägre inkomster än infödda år 2007. Skillnaden är liten och koncentrerad till nedre delen av inkomstfördelningen. Bland höginkomsttagare tjänar invandrarna mer än infödda. Invandrarna är överrepresenterade i yrken utan krav på utbildning och underrepresenterade i yrken som kräver universitetsutbildning. Förklaringarna kan vara att invandrarnas humankapital inte är transferabelt till svensk arbetsmarknad, språksvårigheter och diskriminering. Hinder finns för invandrare från EU:s nya medlemsländer på arbetsmarknaden, men de invandrare som övervinner dessa klarar sig väl i konkurrensen med infödda.
10 mar 12 – Lina Andersson och Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2012-2
Bokanmälan: Inspirerande om människans förmåga
Få perceptionspsykologer lär ha haft så stort inflytande för de ekonomiska vetenskaperna som Daniel Kahneman. Tillsammans med sin israeliske landsman Amos Tversky (1937–96) publicerade han flertalet banbrytande empiriska studier på 1970- och 1980-talen som påvisade att den rationella beslutsteorin ger en bristfällig bild av hur mänskligt beslutsfattande går till i praktiken.
10 mar 12 – Patric Andersson

Ekonomisk debatt 2012-2
Bokanmälan: Lärdomar från experiment i utvecklingsekonomi
Poor Economics – A Radical Rethinking of the Way to Fight Global Poverty är ett ambitiöst och väl genomfört försök att berätta en sammanhängande och begriplig historia om hur fattiga människor lever sina liv.
10 mar 12 – Marit Widman

Ekonomisk debatt 2012-2
Budgetpropositionen för 2012
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar
10 mar 12 – Ekonomisk debatt nr 2 2012

Ekonomisk debatt 2012-1
Ledare: Faran med styrd forskning
När Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) gav ut antologin Konkurrensens konsekvenser (Hartman 2011) uppstod en livlig diskussion. Flera av SNS tunga näringslivsunderstödjare uttalade sitt missnöje med denna skrift, vilket väckte oro i forskarsamhället: Vill näringslivet enbart stödja forskning om de får styra vilka resultat som presenteras? En rad namnkunniga forskare anförde i Dagens Nyheter att SNS fallit undan för näringslivets påtryckningar (Calmfors m fl 2011).
10 jan 12 – Niclas Berggren och Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2012-1
Globalisering och matchning på arbetsmarknaden
I denna uppsats undersöks empiriskt hur ökad globalisering påverkar matchningen på arbetsmarknaden. Vi använder samkörda individ-, arbetsställe- och företagsdata för perioden 1995–2005 och fokuserar på företag med minst 20 anställda. Matchning mäts som korrelationen mellan företagens och individernas produktiva egenskaper. Vi finner att matchningen förbättrats under perioden 1995–2005 och att utländska tullar på svensk export försämrar matchningen. Slutsatsen är att ekonomisk öppenhet har en positiv effekt på matchning, framför allt i industrier med komparativa fördelar.
10 jan 12 – Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm

Ekonomisk debatt 2012-1
Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln
Många marknader kännetecknas av omfattande förändringar i marknadsstrukturen över tid. Ett exempel är dagligvaruhandeln som under de senaste decennierna gått mot allt större men färre butiker. Det finns i dag förvånansvärt lite kunskap om hur vi kan studera mekanismerna bakom denna typ av förändringar. Mot bakgrund av detta tar vi fram en dynamisk modell för att studera strategisk interaktion mellan butiker över tid. Ett centralt bidrag är att vi kan använda modellen för att via simuleringar utvärdera effekter av hypotetiska och faktiska policyförändringar. Både analysen och resultaten ger nya insikter av intresse för såväl forskare som aktörer inom näringsliv och politik.
10 jan 12 – Matilda Orth och Florin Maican

Ekonomisk debatt 2012-1
Kvinnor i politiken och män vid makten? Könskvotering och konkurrens i svenska kommuner
Kvinnor utgör nästan hälften av Sveriges folkvalda, men andelen är betydligt lägre på mer inflytelserika positioner. Vi visar att familjeansvar och färre personröster kan förklara delar av kvinnors underrepresentation. Vi föreslår och testar sedan hypotesen att kvinnors karriärer begränsas av manliga makteliter. Elitens styrka mäts genom den kvantitativa effekten på andelen kvinnor av Socialdemokraternas strikta könskvotering ”Varannan Damernas”. Analysen visar att kvinnors nackdel i återval härrör från kommuner med starka eliter. Den visar också att politisk konkurrens minskar könsskillnaderna i befordran till inflytelserika positioner. Detta är förenligt med att låg konkurrens tillåter historiskt starka eliter att behålla sin maktposition genom strategisk nominering.
10 jan 12 – Johanna Rickne och Olle Folke

Ekonomisk debatt 2012-1
Finns det en anhopning av skattebetalare vid brytpunkten för statlig inkomstskatt?
Det ska finnas en anhopning av individer vid brytpunkten för statlig inkomstskatt om individer är känsliga för marginalskatteförändringar. Ett robust mönster är att löntagare inte anhopas vid brytpunkten för statlig skatt. För småföretagare, å andra sidan, går det att detektera en tydlig anhopning vid brytpunkten, men de implicerade skattebaselasticiteterna är små. Nollresultatet för löntagare bör tolkas som att den kortsiktiga responsen på skatteförändringar vid denna inkomstnivå är negligerbar. Nollresultatet kan också användas för att beräkna en övre gräns på den långsiktiga responsen på marginalskatteförändringar.
10 jan 12 – Spencer Bastani och Håkan Selin

Ekonomisk debatt 2012-1
Deltidsarbetslöshet och optimal a-kassa
Många deltidsarbetande är ”deltidsarbetslösa” och vill arbeta mer än vad de har möjlighet till. Deltidsarbetslösa personer kan under vissa villkor få arbetslöshetsersättning. A-kassa till deltidsarbetslösa har troligen (åtminstone delvis) andra effekter än a-kassa till arbetslösa. Högre ersättning till deltidsarbetslösa kan leda till att heltidsarbetslösa söker mer aktivt efter arbete och blir mer benägna att ta ett deltidsjobb som en språngbräda till heltidsarbete. Vi utvecklar en sök- och matchningsmodell för att undersöka hur optimal a-kassa till såväl heltids- som deltidsarbetslösa bör utformas. Vi kalibrerar modellen till svenska arbetsmarknadsdata och studerar välfärdseffekterna av a-kassenivåer och tidsgränser.
10 jan 12 – Susanne Ek

Ekonomisk debatt 2012-1
Riktad teknologisk förändring: Det handlar om kunskap
Varför blir ekonomier låsta i ofördelaktiga jämvikter med smutsiga energikällor eller okvalificerad arbetskraft? När flera produktionsfaktorer används behövs modeller med riktad teknologisk förändring (RTF), men dessa används alltför sällan. Vi bygger en enkel RTF-modell och visar att relativ investering i faktorkompletterande teknologi är lika med de relativa faktorandelarna; detta leder till stabilitet i system med faktorer som är komplement och instabilitet när faktorerna är substitut. Sedan visar vi vikten av hur olika typer av kunskap är länkade till varandra och lanserar en modell som kan förklara låsningar i ’dåliga’ jämvikter.
10 jan 12 – Rob Har

Ekonomisk debatt 2012-1
Vart tar pengarna vägen? – Om behovet av bättre uppföljning för ökad effektivitet i offentlig sektor
Det är inte möjligt att följa kostnaderna för infrastrukturinvesteringar från regeringens investeringsplan och riksdagens budgetbeslut till kostnaden vid upphandlingstillfället och till slutlig resursförbrukning. I uppsatsen diskuteras tänkbara förklaringar. Oavsett anledning är bristen på uppföljning problematisk eftersom både den interna styrningen och regeringskansliets styrning av myndigheten försvåras. Det mesta talar för att det till mycket begränsade kostnader går att utforma system som gör det möjligt att dra lärdomar av både goda och mindre goda erfarenheter och därmed förbättra kostnadseffektiviteten i offentlig sektor.
10 jan 12 – Jan-Eric Nilsson, Mats Bergman, Svante Mandell, Johan Nyström och Roger Pyddoke

Ekonomisk debatt 2012-1
Ragnar Bentzel 1917–2005
Ragnar Bentzel hade inga ovänner. Han hade en sällsynt läggning för humor, självironi och vänlighet. Han intervjuades en gång på 1980-talet av en journalist som kallade honom för ”demonprofessor”. Längre från verkligheten kan man inte komma. Journalisten hade sett den yviga, vita kalufsen och dragit fel slutsats.
10 jan 12 – Villy Bergström

Ekonomisk debatt 2012-1
Utvärdering efterlyses
Få kunde ana vilket liv det skulle bli när SNS i höstas gav ut en antologi om konsekvenserna av att privatisera driften av skattefinansierade välfärdstjänster. Den efterföljande debatten har varit osedvanligt animerad och efterspelet inom SNS blev också dramatiskt. I den här artikeln koncentrerar jag mig dock helt på antologins innehåll. Till att börja med försöker jag placera antologin i svensk kontext och diskutera varför den offentliga sektorn har öppnats för konkurrens. Därefter redogör jag för antologins framställning av konkurrensens konsekvenser och skärskådar dess slutsatser.
10 jan 12 – Henrik Jordahl

Ekonomisk debatt 2012-1
Välskrivet om arbetarfrågan
Förra sekelskiftet var en tid med utmaningar som i vissa avseenden för tankarna till vårt eget sekelskifte. Då gällde det arbetarfrågan. Nu står invandrarfrågan i fokus. I båda fallen handlar det om hur en grupp som till stor del befinner sig i ekonomiskt och socialt utanförskap ska kunna integreras (dras eller slå sig in) i samhällets huvudfåra.
10 jan 12 – Benny Carlson

Ekonomisk debatt 2011-8
Ledare: Är det penningpolitiska ramverket ristat i sten för evigt?
1990-talet var inflationsmålens årtionde. Land efter land införde implicita eller explicita inflationsmål som penningpolitikens enda eller huvudsakliga målvariabel. 15 år av osedvanligt stabil ekonomisk utveckling följde och ett nytt paradigm för den ekonomiska politiken etablerades. Centralbanken justerar styrräntan över konjunkturcykeln så att BNP-gapet sluts och inflationen hålls kring målet, medan finanspolitiken fokuserar på de långsiktiga frågorna.
1 dec 11 – Annika Alexius

Ekonomisk debatt 2012-8
Ledare: Individualisera och korta föräldraledigheten
Mitt i en stormande eurokris är det viktigt att beakta ekonomiska fundamenta för att optimera förutsättningarna för långsiktig tillväxt. Det talas t ex mycket om vikten av en välutbildad arbetskraft. Samtidigt domineras universitetsutbildningen av kvinnor sedan decennier. Hälften av kvinnorna i åldrarna 25–44 år har redan nu eftergymnasial utbildning medan motsvarande siffra för män är 37 procent. Ett oroväckande faktum är att kvinnor nu, liksom tidigare, arbetar färre timmar på den formella arbetsmarknaden än män. Arbetsmarknadsanknytningen är starkare i och med högre utbildning, men i genomsnitt förvärvsarbetar en kvinna med eftergymnasial utbildning fortfarande ca tre timmar mindre i veckan än en motsvarande man enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar.
1 dec 11 – Anne Boschini

Ekonomisk debatt 2011-8
Är föräldrar effektivare studenter?
Det är ovanligt att högskolestudenter skaffar barn, inte desto mindre har en fjärdedel av de kvinnliga högskolestudenterna barn. I Sverige som i många andra länder har högskolestudierna förlängts och förlagts till högre åldrar. Utifrån ett stort registerdataset som innehåller utfall i högre utbildning finner vi att studenter med barn verkar vara något mer effektiva i sina studier bland de som tagit examen. Att bli förälder verkar snabba upp pågående studier men inte studier som påbörjats efter det att man blivit förälder. Resultaten indikerar också att studenter med barn till en lägre grad hoppar av studierna eftersom sannolikheten att ta examen är högre jämfört med studenter utan barn.
1 dec 11 – Daniel Hallberg, Thomas Lindh och Jovan Zamac

Ekonomisk debatt 2012-8
3:12-reglerna har blivit för generösa och används för skatteplanering
Sedan år 2006 har det skett stora förändringar i de s k 3:12-reglerna. Syftet har bl a varit att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap och småföretagare. Vi finner dock klara belägg för att reglerna utnyttjas i skatteplaneringssyfte. Bland annat grundas bolag för att göra det möjligt för ägare att omvandla inkomst (från förvärvsinkomst till kapitalinkomst) genom 3:12-reglerna. Det är särskilt höginkomsttagare som grundar holdingbolag eller skalbolag efter reformen. En omfattande inkomstomvandling genom att utnyttja 3:12-reglerna får samhällsekonomiska konsekvenser vid sidan av förlorade skatteintäkter, bl a eftersom inkomstskillnaderna efter skatt ökar.
1 dec 11 – Annette Alstadsæter och Martin Jacob

Ekonomisk debatt 2011-8
Det svenska korruptionsproblemet
Sveriges höga placeringar i jämförande internationell statistik, såsom Corruption Perception Index, tas ofta till intäkt för att problem med rättsröta tillhör undantagen i landet. Sedan Göteborgsskandalen rullades upp under 2010 har korruptionsfrågor emellertid plötsligt hamnat i strålkastarljuset för journalister och samhällsvetare. Samtidigt har problemet börjat tas på allt större allvar även på policynivå. I artikeln visar vi att svenska korruptionsproblem funnits långt före Göteborgsskandalen och att den inhemska rättsrötan ter sig bekymmersam vid en närmare granskning av sverigespecifikt material, åtminstone i förhållande till okritiska hänvisningar till fina placeringar i internationella rankingar.
1 dec 11 – Gissur O Erlingsson och Jonas Linde

Ekonomisk debatt 2012-8
2012 års Ekonomipris till Lloyd Shapley och Alvin Roth
Årets ekonomipristagare har utvecklat modeller för hur man ska fördela knappa resurser i de fall då den vanliga marknadsmekanismen inte kan användas. Lloyd Shapley utvecklade den teoretiska tankeramen på 1950- och 1960-talen och Alvin Roth anpassade den till en rad praktiska problem på 1980- och 1990-talen. Det kan handla om att fördela läkare till olika sjukhus, elever till olika skolor, eller mänskliga organ för transplantation till olika patienter. Shapleys och Roths forskning visar hur en abstrakt, matematisk teori kan vara ytterst användbar i angelägna, praktiska sammanhang.
1 dec 11 – Tore Ellingsen, Peter Englund, Per Krusell, Mats Persson och Tomas Sjöström

Ekonomisk debatt 2011-8
Egenföretagande bland invandrare och svenskfödda i Sverige – en flernivåanalys
Forskningen om etniskt företagande har ökat internationellt och efter hand också i Sverige. Motivet är både teoretiskt och praktiskt. Man vill förklara de skillnader som finns mellan olika etniska gruppers företagande t ex beträffande drivkrafter för företagandet. Man vill också visa möjligheterna till integration genom egenföretagande t ex genom att peka på hinder för företagandet som bör undanröjas. En viktig fråga, som också är en huvudfråga i denna artikel, är vilka faktorer som har betydelse för den individuella benägenheten att vara egenföretagare. Det är en fråga som ofta tar sin utgångspunkt i de skillnader som finns mellan olika etniska gruppers andel egenföretagare.
1 dec 11 – Henrik Ohlsson, Per Broomé och Pieter Bevelander

Ekonomisk debatt 2012-8
Snabbväxande företag i Sverige - en jobbskapande sprintstafett
I denna analys studeras hur snabbväxande företag samt deras jobbskapande har utvecklats i Sverige 2004–09. I linje med tidigare forskning visar resultaten att dessa snabbväxare är viktiga för sysselsättningstillväxten. Exempelvis stod de snabbväxande företagen för ca 60 procent av alla nettoskapade jobb 2006–09. Vidare tycks det vara en stor omsättning bland snabbväxarna. Enbart omkring sju procent av dem, s k uthålliga snabbväxare, fortsätter att växa snabbt. Dagens vinnare är alltså inte morgondagens vinnare. Om Sverige ska få fler snabbväxande företag pekar detta på ett behov av en framåtblickande och bred näringspolitik som underlättar för morgondagens vinnare att starta och växa.
1 dec 11 – Carl Oreland

Ekonomisk debatt 2011-8
2011 års Ekonomipris till Thomas Sargent och Christopher Sims
Årets ekonomipristagare har utvecklat empiriska modeller som kan användas till att studera hur ekonomisk politik påverkar makroekonomin – men också hur makroekonomin påverkar den ekonomiska politiken. Enligt prismotiveringen tilldelas de priset ”för deras forskning om orsak och verkan i makroekonomin”. För sådana frågor har förväntningsbildningen central betydelse. Thomas Sargent har främst utvecklat metoder för att estimera s k strukturella makromodeller, medan Christopher Sims har utvecklat metoder för att estimera modeller på s k reducerad form. De två ansatserna kompletterar varandra och används i dag av forskare och beslutsfattare över hela världen.
1 dec 11 – John Hassler, Per Krusell, Mats Persson och Torsten Persson

Ekonomisk debatt 2012-8
Hur välfärdstjänsterna används och omfördelar hushållens ekonomiska resurser
Sverige hade 2009 näst högst andel av BNP som gick till individuell offentlig konsumtion bland OECD-länderna. När vi beaktar vilka välfärdstjänster hushållen konsumerar ger det en mer nyanserad bild av deras ekonomiska välfärd än om välfärden endast beskrivs med den disponibla inkomsten. Inkluderas välfärdstjänsterna får i princip alla grupper, förutom de äldre, en jämnare fördelning av den ekonomiska välfärden mätt som ginikoefficient (minskades totalt med 11,7 procent). De stora brukarna av välfärdstjänster är främst barnfamiljer och pensionärer.
1 dec 11 – Fredrik W Andersson, Leif Johansson och Karin Olin

Ekonomisk debatt 2011-8
Bokanmälan: Kina: Nygammal supermakt eller nymaoistiskmaktillusion?
I boken Kina: Den nygamla supermakten sammanfattar Klas Eklund landets tre tusen år långa politiska, ekonomiska och sociala historia på tre hundra sidor. Boken ger både en introduktion till breda ämnesområden, samt specifika beskrivningar av individuella beslutsfattare och aktuella händelser.
1 dec 11 – Johanna Rickne

Ekonomisk debatt 2012-8
Omreglering så att (nästan) alla blir vinnare – exemplet vattenkraft
I denna artikel diskuterar vi några av de konflikter som råder kring vattenkraften. En omreglering sådan att i princip alla vinner presenteras. Förslaget tillämpas på Ljusnan där två dammar vid utloppet föreslås bli utrivna och kraftverksägaren kompenseras med en utbyggnad 15 mil uppströms. Lax och andra arter kan då vandra 15 mil uppströms för lek. Vidare förbättras rekreationsmöjligheterna för de kringboende.
1 dec 11 – Per-Olov Johansson och Bengt Kriström

Ekonomisk debatt 2011-8
Ekonomporträtt: Guy Arvidsson 1918–1973
Guy Arvidssons främsta insatser som forskare låg inom ränte- och investeringsteorin, i analyser av teorin för indexlån samt i bidrag inom välfärdsteorin. En viktig insats var här hans analys av konsumentöverskottsbegreppet som han tillämpade vid sin precisering av villkoren för optimal allokering av forskningsresurser inom läkemedelsindustrin. Han hade sinne för viktiga praktisk-politiska problem och en analytisk förmåga att lösa dem. Arvidsson var en framstående och färgstark person som lämnade få personer oberörda.
1 dec 11 – Roland Andersson och Ingemar Ståhl

Ekonomisk debatt 2012-8
Coase, fyrtornet och marknaden - privata och statliga fyrar i Sverige före 1840
Fyren har bland ekonomer ofta utgjort det klassiska exemplet på ett marknadsmisslyckande. Eftersom marknadens aktörer inte kan ta betalt för fyrar är de inte intresserade av att tillhandahålla dem, vilket ger staten en viktig roll. I en berömd artikel av Coase utmanades denna slutsats. Coases tes om den fria marknadens välsignade roll vad gäller produktionen av kollektiva nyttigheter behöver dock kompletteras med insikten om hur viktiga statens regleringar är. Denna uppsats belyser hur privata och statliga fyrar i Sverige före 1840-talet kom till och hur förhållandena mellan staten och privata entreprenörer reglerades.
1 dec 11 – Erik Lindberg

Ekonomisk debatt 2012-8
Gösta Rehn (1913–96) – en otålig samhällsreformator
Gösta Rehn är en av de mest inflytelserika svenska nationalekonomerna under efterkrigstiden. Han var en central aktör i den ekonomisk-politiska debatten i Sverige under främst 1940- och 1950-talen och bidrog i hög grad till genombrottet för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den solidariska lönepolitiken, två hörnpelare i ”den svenska modellen”.
1 dec 11 – Lennart Erixon och Eskil Wadensjö

Ekonomisk debatt 2012-8
Försäkringsmässighetens problem - om dolda fördelningseffekter i socialförsäkringarna
I debatten om de svenska socialförsäkringarna hörs begreppet försäkringsmässighet ofta och från många håll. Bland fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, intresseorganisationer, statliga utredningar och myndigheter uttrycks en vilja att öka försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna. Trots denna gemensamma strävan är de policyslutsatser som dras utifrån argument om försäkringsmässighet långt ifrån entydiga. Exempelvis motiverades de förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som regeringen gjorde efter maktskiftet 2006 med att de ökade graden av försäkringsmässighet i försäkringen. Samtidigt kunde både LO och TCO argumentera för att samma reformer minskade försäkringsmässigheten.
1 dec 11 – Axel Cronert och Johannes Danielsson

Ekonomisk debatt 2012-8
Pensionärernas osäljbara aktier
Min huvudtes i Håkansson (2012) var att pensionärer ofta möter höga marginaleffekter. För pensionärer med bostadstillägg är marginaleffekterna 80–92 procent vid en inkomsthöjning på upp till 100 000 kr från den lägsta pensionen på 96 000 kr, som gäller för en ensamstående s k fattigpensionär. För pensionärer med hemtjänst är marginaleffekten 100 procent snarare regel än undantag. Undantag finns, exempelvis Kungsbacka kommun. Där kan en inkomstökning på 100 kr medföra att skatten höjs med 30 kr och att bostadstillägget sänks med 50 kr, samtidigt som avgiften för hemtjänst höjs med mer än 4 000 kr.1
1 dec 11 – Sune Håkansson

Ekonomisk debatt 2012-8
Bokanmälan: Institutionernas roll förekonomisk utveckling
Daron Acemoglu och James Robinsons bok Why Nations Fail: The Origins of Power, Prosperity, and Poverty kommer sannolikt att bli ett av de mest uppmärksammade boksläppen under 2012. Författarna är sedan drygt ett decennium bland de mest citerade forskarna i samhällsvetenskap och har redan en enorm vetenskaplig produktion bakom sig. Bland de viktigare bidragen märks t ex Acemoglu m fl (2001, 2002, 2005a) samt översiktsartikeln Acemoglu m fl (2005b).
1 dec 11 – Ola Olsson

Ekonomisk debatt 2012-8
Bokanmälan: Allsidig lärobok om tjänstesektorn
Åtta av tio jobb finns i tjänstesektorn. Mer behöver kanske inte sägas för att motivera behovet av en allsidig lärobok om den svenska tjänsteekonomin för högskoleutbildningar i nationalekonomi, företagsekonomi och ekonomisk historia. Denna antologi med 14 bidrag från forskare och experter med olika perspektiv på förutsättningar och särdrag för produktion av tjänster är mycket välkommen. Bidragen är genomgående mycket kvalificerade, presenterar åtskillig ny forskning och bryter i flera fall mot invanda uppfattningar. De är kortfattade och välskrivna. Antologin förtjänar därför att läsas inte bara av studenter utan av alla ekonomer som vill hålla sig uppdaterade om den svenska samhällsekonomins utveckling och om forskningsläget på olika områden.
1 dec 11 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk debatt 2011-7
Ledare: ECB: Europas räddare i nöden
Stor enighet råder om att de höga och ökande statsskulderna i framför allt Sydeuropa hotar den finansiella stabiliteten i euroområdet. Ett nytt institutionellt ramverk behöver byggas upp för att ersätta Stabilitets- och tillväxtpakten som just skulle förhindra att ohållbara statsfinanser hotade euron. Att bygga nya institutioner tar emellertid tid, samtidigt som behovet av en lösning är akut.
11 nov 11 – Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2011-7
Vetenskapliga sanningar och feministiska myter
I en nyligen publicerad bok presenterar och avfärdar samhällsdebattören Pär Ström vad han betraktar som sex olika ”feministiska myter”. I denna artikel granskas framställningen. Vi finner att den på en rad punkter vilar på en mycket svag empirisk grund. Pär Ström använder sig av statistik och citat på ett selektivt vis och verkligheten är mer komplicerad än vad han vill ge sken av.
11 nov 11 – Anne Boschini, Astri Muren, Mårten Palme och Mats Persson

Ekonomisk debatt 2011-7
Statligt venture kapital i stort behov av omstrukturering
Ekonomisk teori rekommenderar att statliga stöd till innovativa företag och entreprenörer bör ges i tidiga faser till små och riskfyllda projekt. Enligt empirisk forskning bör man kräva matchande privat finansiering för att underlätta urvalet och sätta upp milstolpar för att skapa incitament för portföljbolagen att prestera. Praktiken visar att de svenska statliga fonder som tillhandahåller venture kapital långt ifrån följer dessa rekommendationer. Endast en åttondel av det statliga stödet går till tidiga faser där det gör mest nytta. Samordningen av de statliga fonderna är dessutom bristfällig. Det finns sålunda stora omstruktureringsbehov av det svenska statliga venture kapitalet.
11 nov 11 – Roger Svensson

Ekonomisk debatt 2011-7
Tjänsteexporten allt viktigare för Sverige
Den svenska utrikeshandeln domineras av varuhandeln. Endast runt 30 procent av den totala exporten utgörs av export av tjänster, medan tjänstesektorns andel av BNP eller av den totala sysselsättningen är avsevärt större än tillverkningsindustrins. Tjänsteexporten har emellertid på senare år vuxit snabbare än varuexporten och det finns, som redogörs för i uppsatsen, anledning att hävda att tjänstehandelns betydelse i förhållande till varuhandeln underskattas. I uppsatsen analyseras hur det internationella specialiseringsmönstret ser ut inom den svenska tjänstesektorn och dessutom diskuteras det ökade samspelet mellan varu- och tjänsteproducerande sektorer. Slutligen argumenteras för att tjänstehandeln behöver belysas bättre i den ekonomiska statistiken.
11 nov 11 – Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert

Ekonomisk debatt 2011-7
Är individer som studerat utomlands mer attraktiva på arbetsmarknaden?
Cirka 25 000 svenska studenter studerar vid utländska lärosäten, antingen som utbytesstudenter eller freemovers. Vi har funnit att individer med svenska eftergymnasiala examina som studerade en viss tid utomlands hade högre inkomster på 1–5 års sikt jämfört med dem som inte studerade utomlands, i synnerhet för utbytesstudenter och studenter som har en kombination av olika typer av utlandsstudier, allt annat lika. Inkomstskillnaderna tenderade att växa med tiden. Mycket tyder dock på att inkomstskillnaderna drivs av icke-observerbara individkarakteristiska, dvs att studenter som studerat utomlands har högre motivation, förmåga och är mer företagsamma. Det innebär att arbetsgivarna använder utlandsstudier som en sorteringsvariabel, allt annat lika.
11 nov 11 – Fredrik W Andersson

Ekonomisk debatt 2011-7
Ekonomporträtt: Bengt-Christer Ysander 1931–1992*
Bengt-Christer Ysander föddes 1931 i Uppsala. Han var son till vältalande, dåvarande direktorn och ledaren för prästseminariet vid Fjellstedska skolan, Torsten Ysander, sedermera biskop på Gotland och därefter i Linköping. Från sin far fick Bengt-Christer, enligt honom själv, den ovanliga förmågan att direkt kunna diktera väl formulerad text. Men han hade också den betydligt vanligare oförmågan att nästan aldrig leverera färdiga manuskript i tid till trycket. Därför återfinns stora delar av Ysanders vetenskapliga produktion i ofullbordad form, som memoranda, stenciler och mimeograferade uppsatser. Dessa icke publicerade dokument hade huvudsakligen universitetsstuderande, departement och offentliga kommittéer som adressater och nådde till stora delar aldrig ut i forskarvärlden, framför allt inte internationellt.
11 nov 11 – Gunnar Eliasson

Ekonomisk debatt 2011-7
Hur tänker styrelse och revisorer? - Trafikverket som exempel
Med illa utformade principer för redovisning och revision går det att vilseleda både sig själv och andra. Exempel från Trafikverkets verksamhetsberättelse för år 2010 (Trafikverket 2011c) illustrerar detta. I det här fallet har ledning, styrelse och ägare vilseletts. Vad gäller den sistnämnda kategorin handlar det inte bara om verkets ansvarsområde utan också om hela förståelsen av den statliga budgeten.
11 nov 11 – Bertil Lindström

Ekonomisk debatt 2011-7
Replik: Svar till Roland Andersson om Citybanan
I två inlägg i Ekonomisk Debatt har Roland Andersson (2010, 2011) angripit mig för att den samhällsekonomiska analysen av Citybanan jämfört med Tredje spåret skulle vara missvisande. Han menar att eftersom utfallet i bägge objektens samhällsekonomiska kalkyler är negativt, så bör ingendera av investeringarna byggas.
11 nov 11 – Jonas Eliasson

Ekonomisk debatt 2011-7
Slutreplik till Jonas Eliasson
Kostnaderna för Citybanan i Stockholm hade på ett par år rusat upp från ca 8 miljarder kr till det dubbla. Därför gav regeringen år 2006 vägdirektör Hans Rode i uppdrag att undersöka om det fanns ett billigare ytspår. Rode beställde en utredning av konsultbolaget Transek (2006), i vilken Citybanan jämfördes med ett ytspårsalternativ. Utredningen visade betydande förluster för båda alternativen, störst för Citybanan med 4,8 miljarder mot 3,1 miljarder för Ytspåret.
11 nov 11 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2011-7
Bokanmälan: Den stora nordiska finanskrisen
Lars Jonung, Jaakko Kiander och Pentti Vartia (red): The Great Financial Crisis in Finland and Sweden – The Nordic Experience of Financial Liberalization, Edward Elgar, 2009, 337 sidor, ISBN 978-1-84844-305-1.
11 nov 11 – Fredrik N G Andersson

Ekonomisk debatt 2011-7
Bokanmälan: Ambitiöst verk om statsvetenskapen
Erik Moberg: Statsvetenskap, Mobergs publikationer, 2011, 463 sidor, ISBN 978-91-972246-1-1.
11 nov 11 – Bodil Thordarson

Ekonomisk debatt 2011-6
LEDARE: Utred betalning för organdonation
Organbrist utgör ett av vår tids samhällsproblem. Runt 700 svenskar står i kö för att få ett nytt organ, och väntetiden är i regel flera år lång. Förutom mänskligt lidande och förhöjd risk att dö medför kön stora sjukvårdskostnader. Till exempel kostar dialys mellan 400 000 och 700 000 kr per år.
10 okt 11 – Niclas Berggren

Ekonomisk debatt 2011-6
En mer effektiv transportinfrastruktur
Vägar och järnvägar brukar ofta betraktas som s k naturliga monopol. För naturliga monopol har ofta staten ansetts vara den naturliga ägaren om effektivitet ska uppnås. I artikeln ifrågasätts om teorin om naturliga monopol för vägar och järnvägar alltjämt är relevant.
10 okt 11 – Björn Hasselgren

Ekonomisk debatt 2011-6
Utbyte av läkemedel har lett till prissänkningar
Den svenska utbytesreform för läkemedel som genomfördes i oktober 2002 har lett till ökad priskonkurrens och därmed lägre läkemedelspriser. Den genomsnittliga prissänkningen utvärderat efter reformens fem första år uppskattas till 10 procent och beräkningar visar att detta ökat konsumenternas nytta med motsvarande 2,7 miljarder kr årligen. Reformen har främst ökat priskonkurrensen mellan originalläkemedel som inte längre skyddas av patent och deras generiska kopior. Reformen har även förstärkt konkurrensen mellan terapeutiska alternativ, dvs mellan läkemedel som inte är utbytbara men som är ämnade för liknande medicinska diagnoser, men har endast haft en liten betydelse för konkurrensen från parallellimporterade läkemedel.
10 okt 11 – David Granlund

Ekonomisk debatt 2011-6
Flexibel inflationsmålspoli-tik i praktiken och teorin
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar
10 okt 11 – Ekonomisk debatt nr 6 2011

Ekonomisk debatt 2011-6
Stabilisering av netto-förmögenheten
En allt vanligare invändning mot överskottsmålet är att den offentliga sektorn inte bör fortsätta att minska sin skuldsättning när den nu har kommit ner på en låg nivå.1 Tvärtemot vad Finanspolitiska rådet (2011) påstår, grundar sig inte invändningen på något missförstånd.
10 okt 11 – Jonas Frycklund

Ekonomisk debatt 2011-6
Många baciller, inga piller...
Hur stort är problemet med antibiotikaresistens och vad kan göras?
10 okt 11 – Joakim Ramsberg

Ekonomisk debatt 2011-6
Vad bör göras med arbetslöshetsförsäkringen?
Arbetslöshetsförsäkringen har stora brister. De differentierade avgifterna har sannolikt bara marginell effekt på lönebildning och sysselsättning, samtidigt som de inneburit att många lämnat den inkomstberoende försäkringen. Argumenten för ett obligatorium är starka. Det är önskvärt med en avtrappning av ersättningen efter arbetslöshetstidens längd, men bara en minoritet av de arbetslösa möter i dag en sådan avtrappning. Det finns goda argument för att göra arbetslöshetsersättningen konjunkturberoende.
10 okt 11 – Lars Calmfors och Georg Marthin

Ekonomisk debatt 2011-5
Ledare: Bostadsmarknaden är inte bortom räddning!
I årtionden har effekterna av 1942 års hyresreglering och det efterföljande bruksvärdessystemet varit ett skolboksexempel på konsekvenserna av en prisreglering. Sverige har fått bostadsbrist, låg privat produktion av hyresfastigheter, eftersatt underhåll och en fördelningsmässigt diskutabel fördelning av bostadsbeståndet. För hitflyttade hör den säregna bostadsmarknaden tillsammans med Systembolaget till de underligare inslagen i det svenska samhället. Trots detta är frågan i det närmaste politiskt död och argumenten både för och emot regleringen är i dag välkända.
1 sep 11 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2011-5
Stuprörstänkande gör samhällets kostnader för ohälsa onödigt höga
Samhällets kostnader för ohälsa är omfattande och fördelar sig på många olika samhällssektorer. Samtidigt faller kostnaderna för att åtgärda ohälsa huvudsakligen på landstingen. Det innebär att besparingar till följd av förbättrad hälsa i många fall kommer att ligga utanför den sektor som finansierar och beslutar om hälsoförbättrande interventioner. I artikeln presenteras en skattning av hur kostnaderna för ohälsa fördelar sig på olika kostnadsslag och betydelsen av denna fördelning för möjligheterna till en effektiv resursallokering.
1 sep 11 – Joakim Ramsberg och Mats Ekelund

Ekonomisk debatt 2011-5
Pensionsreformen och invandrarna
Artikeln granskar ålderspension år 2008 för invandrare som kom till Sverige före 1970. Jämförelsen sker med infödda med ungefär samma inkomstutveckling i arbetsför ålder. För äldre pensionärer, över 70 år, är den offentliga ålderspensionen för invandrarna ungefär densamma som för infödda. I åldern 65–66 år är ålderspensionen för invandrarna klart lägre än för infödda. Sannolikt var tidigare regler för beräkning av offentlig ålderspension mer gynnsamma för invandrare än reglerna i det nya pensionssystemet. Statistik saknas om invandrare får någon pension från hemlandet. Större kunskaper behövs om hur pensionssystemen fungerar i och mellan olika länder i tider med omfattande internationell migration.
1 sep 11 – Jan Ekberg och Thomas Lindh

Ekonomisk debatt 2011-5
Räknefärdighet och finansiell förmåga
Data från Finansinspektionens konsumentundersökning 2010 visar att många vuxna svenskar har svårt att klara enkla beräkningar och har bristande kunskaper om elementära finansiella koncept. De saknar med andra ord räknefärdighet och finansiell förmåga, eller det som i forskningen betecknas financial literacy. Såväl svensk data som studier från andra länder indikerar att bristande räknefärdighet och finansiell förmåga kan påverka hushållens ekonomiska beslutsfattande.
1 sep 11 – Johan Almenberg

Ekonomisk debatt 2011-5
Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning?
De första utvärderingarna av de finska reducerade momssatsernas effekter visar att ungefär hälften av momssänkningen på frisörverksamhet övervältrades på konsumentpriserna och varken efterfrågan på frisörtjänster eller sysselsättningen inom branschen påverkades av momssänkningen under en uppföljningsperiod på 2,5 år. Sänkt restaurangmoms minskade priserna på kort sikt med ungefär en tredjedel av momssänkningen. För restaurangbranschen finns ännu inga resultat för effekterna på efterfrågan på restaurangtjänster eller sysselsättning, men eftersom priseffekterna tycks likna de för frisörbranschen går det i alla fall inte att utesluta att sysselsättningseffekterna kommer att bli lika små. Det är viktigt att samla in data för utvärdering innan liknande reformer genomförs i Sverige.
1 sep 11 – Iida Häkkinen Skans och Tuomas Kosonen

Ekonomisk debatt 2011-5
Klimatförändringar och ekonomisk tillväxt
NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR
1 sep 11 – Ekonomisk debatt nr 5 2011

Ekonomisk debatt 2011-4
Ledare: Hälsa och välstånd - en introduktion
Att det finns ett positivt samband mellan hälsa och ekonomisk utveckling lärde vi oss i skolan. I dag kan vi snabbt få en översikt genom att se Hans Roslings film på YouTube: ”200 countries, 200 years, 4 minutes - The joy of stats”, som visar både tidsserie- och länderperspektivet för sambandet mellan förväntad livslängd och BNP per capita. Det positiva sambandet mellan hälsotillstånd och inkomst över individer inom ett land är också väl känt, men kanske inget vi lär oss i skolan. Att sambandet kan bero på kausalitet som går i bägge riktningarna har nog också många tänkt på, men hur mekanismerna ser ut och deras styrka är fortfarande inte helt klarlagt.
25 jun 11 – Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2011-4
Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras?
Sambandet mellan hälsa och inkomstojämlikhet har studerats under lång tid. De flesta undersökningar har emellertid saknat tillräckligt detaljerad information om individers hälsa och inkomst för att kunna skilja mellan hälsoeffekter av en högre inkomst och effekten av en mer ojämlik fördelning av inkomster i samhället. Vi redogör i denna artikel för vilka teorier som ligger till grund för de olika hypoteserna om sambandet mellan hälsa, inkomst och inkomstojämlikhet, samt hur forskare bör gå tillväga för att empiriskt studera detta.
25 jun 11 – Therese Nilsson och Daniel Waldenström

Ekonomisk debatt 2011-4
Varför blir inkomstgradienten i hälsa brantare med ålder?
Att det finns en positiv inkomstgradient i hälsa, dvs ett positivt samband mellan individens socioekonomiska position och dennes hälsa, är ett välkänt faktum. Gradienten tycks dessutom bli starkare med individens ålder. Orsakssambanden vet man dock mycket litet om. I denna artikel försöker vi närma oss en förklaring av ålderstrenden i sambandet mellan hälsa och inkomst. Utifrån ett flertal argument försöker vi påvisa att ålderstrenden huvudsakligen beror på att det är individens hälsa som påverkar inkomsten snarare än det omvända att inkomsten påverkar hälsan.
25 jun 11 – Martin Nordin och Ulf-G Gerdtham

Ekonomisk debatt 2011-4
Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem?
Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk status (SES) och hälsa. Individer med hög SES har i genomsnitt bättre hälsa än individer med låg SES. I den här artikeln undersöker vi om detta samband kan förklaras av att arbetsmarknadseffekterna av att drabbas av en plötslig försämring av hälsan ser olika ut beroende på individens SES och ålder. Våra resultat pekar mot att utbildning och ålder är två centrala faktorer för hur bra olika individer kan hantera ohälsoproblem. Vi ser detta resultat som stöd för idén att sambandet mellan SES och hälsa till viss del beror på den effekt hälsa har på arbetsinkomst.
25 jun 11 – Petter Lundborg, Martin Nilsson och Johan Vikström

Ekonomisk debatt 2011-4
Unga feta mäns magra inkomster − vad vet vi om orsakerna?
Denna artikel visar att män som var feta redan som tonåringar har betydligt lägre inkomster än normalviktiga. Detta gäller såväl i Sverige som i USA och Storbritannien. Familjespecifika faktorer under uppväxten utgör en viktig förklaring till detta fenomen. Unga feta mäns sämre fysiska kapacitet, vilket kan länkas till deras hälsostatus, verkar också vara betydelsefull i sammanhanget. Sammantaget understryker detta vikten av att motverka uppkomsten av barn- och ungdomsfetma, vilken således inte bara har betydande återverkningar på hälsa utan även på framgången på arbetsmarknaden långt senare i livet.
25 jun 11 – Petter Lundborg, Paul Nystedt och Dan-Olof Rooth

Ekonomisk debatt 2011-4
Påverkar folkhälsan utnyttjandet av sjukersättningen?
Vi studerar hur utnyttjandet av sjukersättningen och förtidspensionen påverkats av förändringar i folkhälsan. Vi använder tre olika mått på hälsa i åldersgrupperna 45–54, 55–59 och 60–64 uppdelat på kvinnor och män. Vi finner att utnyttjandet av sjukersättningen i flera grupper under långa perioder förefaller tämligen opåverkat av utvecklingen av folkhälsan. Den starka nedgången i utnyttjandet av sjukförsäkringen i gruppen män 60–64 år på senare år kan dock, åtminstone delvis, förklaras av en hälsoförbättring. Uppgången i utnyttjandet av försäkringen bland kvinnor i åldersgruppen 45–54 fram till mitten av första decenniet på 2000-talet kan till en del hänföras till sämre hälsa.
25 jun 11 – Lisa Jönsson, Mårten Palme och Ingemar Svensson

Ekonomisk debatt 2011-4
Mindre arbete, högre inkomster – arvingens lott
Vi studerar när och hur mycket arvingars arbetsutbud och sparande reagerar på arv. Detta gör vi genom att följa bröstarvingar som ärvde 2004 under perioden 2000–08. Vårt första huvudresultat är att ju mer arvingen ärver desto lägre blir arbetsinkomsten. Denna effekt på arbetsutbudet kommer under åren efter att arvingen har ärvt. Vi finner också tecken på förväntningseffekter som påverkar arbetsutbudet redan före överföringen. Vårt andra huvudresultat är att ju mer arvingen ärver, desto högre blir kapitalinkomsten. Denna spareffekt uppträder bara under åren omedelbart efter det att arvingen har ärvt och försvinner efter ett par år.
25 jun 11 – Mikael Elinder, Oscar Erixson och Henry Ohlsson

Ekonomisk debatt 2011-4
Ekonomporträtt: Gunnar Westin Silverstolpe 1891–1975
”I Göteborg skrivs inga dikter, bara fakturor” är ett talesätt med osäkert ursprung. Andra uttalanden i samma riktning kan däremot beläggas. Så skrev t ex den store norske diktaren Bjørnstierne Bjørnson ett argt brev på 1870-talet till Handelstidningens ägare och redaktör S A Hedlund att Göteborg var ”Nordens råeste by” och att staden dominerades av ”pængerne, maten, vinet, liderligheten i det stille”.1
25 jun 11 – Johan Lönnroth

Ekonomisk debatt 2011-2
LEDARE: Varför inte prisreglering av naturligt monopol?
Nationalekonomistudenter lär sig redan på den första terminens mikrokurs att naturligt monopol är när produktionstekniken för en vara eller tjänst är sådan att kostnaden är lägre med ett stort företag än flera små. De lär sig också att naturligt monopol innebär problem eftersom en ensam säljare kan sätta monopolpriser och vilken ekonomisk politik som kan hindra detta, nämligen att en myndighet med uppgift att prisreglera branschen sätter högsta tillåtna pris. Dock verkar prisreglering av naturligt monopol vara ovanligt i den svenska ekonomisk-politiska praktiken och det är inte uppenbart varför det är så.
10 mar 11 – Astri Muren

Ekonomisk debatt 2011-2
Hur påverkar företagsklimatet integration och förvärvsarbetande?
Utomeuropeiska invandrares förvärvsfrekvens skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner i Sverige. I denna artikel undersöks sambanden mellan integration på arbetsmarknaden och en rad lokala faktorer. Varken geografiska faktorer eller skillnader i integrationspolitiken verkar kunna förklara lyckad integration. I stället tycks integrationen vara nära länkad till mått på företagsklimatet. Utomeuropeiskt födda tenderar att vara särskilt drabbade av strukturell arbetslöshet, med lägre förvärvsfrekvens än den övriga befolkningen som följd. I nationalekonomisk forskning har det sällan uppmärksammats hur ett bättre företagsklimat kan minska strukturell arbetslöshet.
10 mar 11 – Stefan Fölster och Li Jansson

Ekonomisk debatt 2011-2
Därför fungerar inte bistånd
En genomgång av forskningen visar att 1) uthållig ekonomisk tillväxt är en nödvändig förutsättning för uthållig fattigdomsminskning, 2) forskningen trots upprepade försök misslyckats med att fastslå att bistånd leder till tillväxt, 3) ett lands institutioner är den viktigaste utvecklingsfaktorn på lång sikt och 4) bistånd tenderar att försämra dessa institutioner. Risken är därför stor att bistånd bidrar till att undergräva förutsättningarna för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Biståndsbranschen behöver tänka om sin verksamhet från grunden.
10 mar 11 – Fredrik Segerfeldt

Ekonomisk debatt 2011-2
Invandrares egenföretagande − trender, branscher, storlek och resultat
I denna artikel studeras egenföretagande bland tio invandrargrupper i Sverige. Vi studerar hur andelen företagare utvecklats för olika grupper av invandrare under perioden 1993-2007 och kartlägger i vilka branscher invandrarna driver företag, hur många personer företagen anställer samt omsättning och rörelseresultat. Vi finner att andelen företagare har ökat kraftigt bland utomeuropeiska invandrare sedan 1990-talets början samt att företag som ägs av utomeuropeiska invandrare anställer fler personer och har högre omsättning men sämre rörelseresultat än företag som ägs av infödda. Resultaten pekar mot att en ökad andel företagare med utomeuropisk bakgrund faktiskt kan minska arbetslösheten bland utomeuropeiska invandrare.
10 mar 11 – Lina Andersson och Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2011-2
Marshalls tidiga inflytande på den svenska nationalekonomin
Alfred Marshall brukar betraktas som inkarnationen av neoklassisk nationalekonomi. Likväl var han inte särskilt betydande för ämnet i Sverige årtiondena kring sekelskiftet 1900. Skälet torde vara att Sverige på den tiden påverkades mest av det tyskspråkiga kulturområdet och dessutom dominerades nationalekonomiämnet av ett fåtal personer, vilkas inriktning bestämde ämnets inriktning. Viktigast var Knut Wicksell, som var särskilt påverkad av österrikaren Eugen von Böhm Bawerk. Även Gustav Cassel och de yngre och därför mindre tyskorienterade Eli Heckscher och Gunnar Myrdal berörs i artikeln.
10 mar 11 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2011-2
Nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm på sextio- och sjuttiotalet och efteråt. En tillbakablick
På Handelshögskolan i Stockholm hade man tidigt framstående nationalekonomer som lärare. De två namnkunnigaste var givetvis först Eli Heckscher och senare Bertil Ohlin. Trots det var nationalekonomi på Handels de första femtio åren snarast ett allmänbildande ämne som kompletterade företagsekonomi och det var ett fåtal som fick en avancerad utbildning i nationalekonomi på Handels. Från mitten av 1960-talet ändrades detta förhållande radikalt.
10 mar 11 – Lars Matthiessen

Ekonomisk debatt 2011-2
Gubben mot strömmen - Sven Rydenfelt (1911–2005)
Sven Rydenfelt var en av våra första lärare i nationalekonomi. Det var på våren 1967. Sven hade ettbetygskursen i makro för blivande civilekonomer i Lund. Han var en hängiven pedagog och hans repetitionsfrågor gjorde det nästan omöjligt att inte klara kursen. Det var ingen tillfällighet. Sven hade varit folkskollärare 1938–45. Det gick aldrig ur. Han tog sin lärargärning på allvar, livet ut.
10 mar 11 – Mats Lundahl och Sven-Arne Nilsson

Ekonomisk debatt 2011-2
Den första nationella konferensen i nationalekonomi i Sverige
Den 1–2 oktober 2010 hölls en nationell konferens i nationalekonomi i Lund. Konferensen samlade 140 deltagare och innehöll en plenarföreläsning, en paneldebatt, en postersession samt parallella sessioner där nästan 60 uppsatser presenterades. En andra konferens i samma format äger rum i Uppsala den 16–17 september 2011. I denna artikel redogör personerna i arrangörskommittén för sina erfarenheter och tankar kring framtida former för möten mellan svenska nationalekonomer.
10 mar 11 – Fredrik Andersson, Thomas Aronsson, Richard Friberg, Olof Johansson-Stenman, Ann-Sofie Kolm, Henry Ohlsson och Daniel Waldenström

Ekonomisk debatt 2011-2
Replik: Kejsarens nya kläder eller - det går så bra för Sverige
Genom valrörelsen i höstas och fram till i dag (4/2 2011) har det ropats ”Sverige bäst i klassen”, ”stark som Pippi Långstrump”, ”vi ska vara stolta över Sverige”, ”världsmästare i ekonomi”, ”Sverige tigerekonomi” osv om svensk ekonomis utveckling den senaste tiden. Denna lovsång saknar dock verklighetsgrund och kan mer liknas vid kejsarens nya kläder. I tabell 1 nedan visas hur BNP-tillväxten varit i Sverige och omvärlden. Där framgår att den svenska ekonomin under krisåren utvecklats sämre än omvärldens om man undantar det sist observerade kvartal 3 2010. Det är också helt klart att Sverige inte utmärker sig särskilt positivt utan under krisperioden utvecklats ungefär som EMU-länderna.
10 mar 11 – Bengt Assarsson

Ekonomisk debatt 2011-2
Bokanmälning: Institutioner som vägar till välstånd
Av såväl undertiteln (”Sambandet mellan demokrati och marknadsekonomi”) som av bokens inledning framgår att författarna hoppas att denna bok ska användas på grundutbildningen i både nationalekonomi och statsvetenskap. Statsvetare ska få förståelse för marknadernas sätt att fungera, ekonomer ska få bättre insikt i marknadernas beroende av politiska institutioner. De menar att bidrag från institutionsforskare såsom Douglass North och Elinor Ostrom inte i tillräcklig omfattning har påverkat grundutbildningarna i de båda ämnena. I bokens avslutning spås t o m att uppdelningen i olika samhällsvetenskapliga discipliner kommer att bli allt mindre relevant. Det är en djärv gissning och bokens målsättning är hög men lovvärd.
10 mar 11 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2011-2
Bokanmälning: Sveriges valutapolitik under efterkrigstiden
I sin genomgång av Sveriges väg till Bretton Woods-avtalet, Vägval i valutafrågan från 2006, summerar ekonomhistorikerna Göran Ahlström och Benny Carlson diskussionen under 1940-talet fram till Sveriges medlemskap 1951:
10 mar 11 – Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2011-1
Ledare: De sällsynta samtalen om nationalekonomi
En svensk nationalekonom från Stockholm blev för en tid sedan inbjuden att ge ett seminarium vid en av Sveriges många institutioner i nationalekonomi. Han – det var i detta fall en man – tackade ja, reste dit och höll ett seminarium för en handfull närvarande. Några månader senare blev han inbjuden igen, till samma institution för att tala om samma forskning. Inbjudan kom denna gång från en annan forskargrupp. De hade alltså missat att han skulle komma förra gången han var på väg och de hade efter hans besök missat att han varit där.
10 jan 11 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2011-1
Städer och entreprenörskap
I denna artikel diskuterar vi varför entreprenörskap gynnas av stora städer. Vi förklarar först varför stora städer underlättar de entreprenöriella experimentella processer som ofta driver kunskapsöverspillningen i ekonomin. Många nya idéer baseras på imitation, vidareutveckling och kombinationer av gamla idéer och städer kan fungera som ”kuvöser” för nya idéer. Detta leder till självförstärkande processer där entreprenörer, kapital och arbetskraft dras till täta och dynamiska miljöer som präglas av många kompetenta kunder, många andra (liknande eller kompletterande) företag samt hög ekonomisk aktivitet.
10 jan 11 – Mikael Stenkula och Yves Zenou

Ekonomisk debatt 2011-1
Var står svenska samhällsvetare politiskt?
I denna artikel redovisas resultat från en enkät om svenska samhällsvetares politiska uppfattningar. Tydliga skillnader återfinns mellan olika ämnen. Medan sympatier för Alliansen dominerar bland företagsekonomer, nationalekonomer och jurister, är sociologer och genusvetare i hög grad vänsterorienterade. Ekonomhistoriker och statsvetare befinner sig i mitten, med viss vänsterinriktning. Största parti bland företagsekonomer, nationalekonomer, jurister och ekonom-historiker är Folkpartiet; bland statsvetare är det Socialdemokraterna, bland sociologer Vänsterpartiet och bland genusvetare Feministiskt initiativ. I ekonomiska frågor framkommer ett liknande mönster: företagsekonomer, nationalekonomer och jurister är mer benägna att stödja förändringar i liberaliserande riktning, men reformviljan är svag överlag.
10 jan 11 – Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Charlotta Stern

Ekonomisk debatt 2011-1
Fortsätter huvudkontoren att flytta ut?
I denna artikel redovisas resultatet av en studie av lokaliseringen av huvudkontoren i Sveriges 500 omsättningsmässigt största företag. En totalundersökning bland dessa företag hösten 2010 fastställer andelen huvudkontor utomlands till 40 procent. Ägarnas nationalitet är den viktigaste anledningen till att huvudkontor placeras utomlands. Företag inom IT, handel samt kemi- och läkemedelsindustrin har flest huvudkontor utomlands. Få företag planerar att flytta huvudkontoret till eller från Sverige inom en femårsperiod. Förutsatt oförändrade betingelser för svenskt företagsägande och för de verksamheter som utgör och omger ett storföretags huvudkontor kan andelen huvudkontor förväntas ligga kvar kring nuvarande nivå på medellång sikt.
10 jan 11 – Magnus Henrekson och Nina Öhrn

Ekonomisk debatt 2011-1
Fetma ett ekonomiskt samhällsproblem – kostnader och möjliga åtgärder för Sverige
I takt med att vår välfärd har ökat har kostnaderna till följd av ökade välfärdssjukdomar också ökat under de senaste decennierna. En viktig orsak till de ökande kostnaderna är en kraftig ökning av fetmans utbredning som många länder i den rikare delen av världen har upplevt, däribland Sverige. Vårt syfte med denna uppsats är att redovisa några studier på storleken av sjukdomskostnaderna till följd av ökad fetma i befolkningen i Sverige samt diskutera och kommentera några åtgärder för att bromsa eller hejda den ökande fetmatrenden.
10 jan 11 – Ulf Persson och Knut Ödegaard

Ekonomisk debatt 2011-1
Invandringen och den svenska ekonomin
Invandringen till Sverige kommer här att belysas ur flera olika aspekter. En är faktiska effekter på de offentliga finanserna. Ger invandringen ett netto som minskar skattebördan jämfört med om vi inte haft en invandring eller är det en merkostnad som innebär att medborgarna måste betala in mer i skatt än de annars skulle ha gjort? Andra vinklingar granskar effekterna av invandring på landets ekonomi som helhet. Finns det eller kommer det att finnas en arbetskraftsbrist av demografiska eller andra skäl?
10 jan 11 – Jan Tullberg

Ekonomisk debatt 2011-1
Finanskris enligt Greenspan och enligt kända svenska ekonomer – en väsentlig skillnad
I de omfattande diskussioner och analyser av ”finanskrisen” som förekommit de senaste åren har begreppet ”finanskris” givits, direkt eller indirekt, något olika innehåll. Till exempel har Greenspan, å den ena sidan, och Johan Lybeck och bl a många svenska ekonomer, å den andra sidan, olika uppfattningar om en ”finanskris” frekvens och (delvis) innehåll. För Greenspan är finanskris en dramatisk händelse som i regel endast har inträffat en gång per sekel, hos Lybeck (m fl) inträffar ”finanskriser” långt oftare.1 Efter min mening torde Greenspans definition och analys av fenomenet ge den mest fördelaktiga bakgrunden för bl a den pågående diskussionen om den senaste krisens betydelse för utvecklingen av makroteorin.
10 jan 11 – Björn Thalberg

Ekonomisk debatt 2011-1
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar
Budgetpropositionen för 2011
10 jan 11 – Ekonomisk debatt nr 1 2011

Ekonomisk debatt 2010-8
Ledare: Marknad eller plan då befolkningen åldras?
Befolkningsprognoser visar att det år 2040 kommer att finnas fler än dubbelt så många svenskar över 65 år och 75 procent fler över 80 år än i dag. Sverige är alltså mitt uppe i en demografisk förändring som successivt leder till en allt högre andel äldre i befolkningen. Detta kommer att påverka både ekonomins utbudssida och efterfrågesida.
1 dec 10 – Kristian Bolin

Ekonomisk debatt 2010-8
Marknader med sökfriktioner
2010 års Ekonomipris till Alfred Nobels minne går till Peter Diamond, Dale Mortensen och Christopher Pissarides för deras analys av marknader med sökfriktioner. Deras arbeten har utvecklat sökteorin från mikroekonomisk beslutsteori till den dominerande arbetshästen för makroekonomisk analys av arbetsmarknaden. Teorin har också visat sig synnerligen fruktbar på en rad andra områden. Den har kastat nytt ljus över centrala ekonomisk-politiska frågor och stimulerat en omfattande empirisk litteratur.
1 dec 10 – Peter Englund, Bertil Holmlund och Per Krusell

Ekonomisk debatt 2010-8
Globala obalanser: Kina, USA och Europa
Under det senaste decenniet har en alltmer globaliserad ekonomi och växande kapitalflöden över nationella gränser resulterat i växande obalanser i de största ekonomiernas bytesbalanser. Diskussioner om huruvida mycket höga respektive låga nivåer av inhemskt sparande samt Kinas växelkurspolitik har lett till dessa obalanser har färgat den internationella ekonomiska debatten. Debatten tog en allvarligare vändning i samband med att den globala finansiella krisen växte fram under 2007–08, en utveckling som i sin tur har lett till en förnyad vigör i forskningen kring globala obalanser. Denna artikel har för avsikt att se över olika synsätt på globala obalanser samt sätta begreppet i relation till Kinas framväxt, den globala finansiella krisen samt perioden efter krisen.
1 dec 10 – Anders C Johansson

Ekonomisk debatt 2010-8
Nyföretagande i kristid: Tre kriser, tre förlopp
Under de senaste två decennierna har svensk ekonomi genomgått tre allvarliga kriser förenade med ett betydande omvandlingstryck. Kriser skapar emellertid också nya möjligheter för entreprenörer och företagare. Om dessa leder till en kreativ förstörelseprocess präglat av nya företag och nya arbetstillfällen, minskar också krisers negativa effekter kopplade till ökad arbetslöshet, utslagning av företag och försvagade statsfinanser. Vi konstaterar att (genuint) nyföretagande och dess bidrag till sysselsättning har utvecklats positivt under varje kris sedan början på 1990-talet, trots en i övrigt tilltagande arbetslöshet. Betydande branschvisa skillnader kan dock noteras. Samtidigt är det först nu som nyföretagandet nått samma nivåer som före 1990-talskrisen.
1 dec 10 – Pontus Braunerhjelm och Per Thulin

Ekonomisk debatt 2010-8
Långt bort, kallt och blåsigt? Trivs svenskar i norr med sina liv?
Den internationella lyckoforskningen pekar på ett antal faktorer som påverkar den upplevda lyckan. I en enkät skickad till 4 000 norrlänningar, besvarad av 2 392 individer, bekräftas flera av dessa hypoteser. Högre inkomst, särskilt relativ inkomst, leder till högre lycka, liksom en religiös övertygelse, att ha ett fast jobb, att vara frisk och att ha gjort karriär. I strid med internationell forskning kan de som tillhör en nationell minoritet uppleva högre lycka, i alla fall om man är same eller tornedaling. Geografisk hemvist kan också påverka lyckan: Skellefte- och pitebor är klart lyckligare än genomsnittsnorrlänningen.
1 dec 10 – Nils-Gustav Lundgren

Ekonomisk debatt 2010-8
En input-output-analys av svensk ekonomi
Under senare år har intresset för input-output-analys ökat. Med några av dess tillämpningar analyseras i den här artikeln den svenska ekonomins förändrade produktionsstruktur sedan mitten av 1990-talet. Resultaten visar att (1) ekonomin har specialiserats, (2) offshoringen har ökat, (3) samspelet uppströms är oförändrat, (4) samspelet nedströms har förstärkts, (5) industrins samspel med den övriga ekonomin har försvagats, (6) tjänstesektorn har utvecklats i motsatt riktning, (7) antalet nyckelbranscher har minskat och (8) importläckaget har ökat. Detta stämmer väl överens med den samtida berättelsen om globalisering, vertikal specialisering och tjänstefiering. Det leder emellertid fel att likställa dessa utvecklingsmönster med avindustrialisering.
1 dec 10 – Daniel Lind

Ekonomisk debatt 2010-8
Konjunkturkänslighet i efterfrågan på högre utbildning
En panelstudie av förvärvsintensitetens inverkan på andelen sökande och nybörjare
1 dec 10 – Fredrik W Andersson och Eva Hagsten

Ekonomisk debatt 2010-8
Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar nu på nätet
Den 29 januari 1877 samlades en grupp herrar på Hotel Rydberg i Stockholm på inbjudan av presidenten för Kommerskollegium, den tidigare finansministern Carl Fredrik Waern. Vid mötet beslutades om bildandet av Nationalekonomiska Föreningen med ändamål att ”befrämja studiet av nationalekonomi samt genom föredrag, diskussioner och utgivande av skrifter bidraga till utredande av frågor, som berörs inom denna vetenskaps område”.
1 dec 10 – Magnus Henrekson och Pehr Wissén

Ekonomisk debatt 2010-8
Ska en regering göra makro-ekonomiska prognoser?
Finanspolitiskt är det, i ett internationellt perspektiv, lätt att vara svensk i dessa dagar och sannolikt många år framöver. Vi kan slå oss för bröstet av åtminstone fyra (inte helt oberoende) skäl. För det första så sparade vi i ladorna innan den kraftiga konjunkturnedgången 2008–09 och använde därmed inte fullt ut de goda årens överskott till permanenta höjningar av utgifter eller sänkningar av skatter. Det berodde nog inte så mycket på att politikerna förutsåg krisen. Sannolikt spelade i stället minnet av 1990-talskrisen en betydande roll, vilket förefaller har resulterat i mer försiktiga (prudent) politiker jämfört med genomsnittet i OECD när det gäller offentligfinansiella förehavanden.
1 dec 10 – Göran Hjelm

Ekonomisk debatt 2010-8
Bokanmälan: Adam Smith – en kluven liberal
Ibland blir man bara glad. Som t ex när man får Bo Sandelins lilla bok om Adam Smith i handen: 85 sidor ren nöjesläsning – men en nyttig och lärorik nöjesläsning.
1 dec 10 – Mats Persson

Ekonomisk debatt 2010-7
LEDARE: Två terminer räcker
Nyligen föreslog förre högskoleministern Tobias Krantz (DN 2010-07-22) att universiteten skulle införa en tredje termin, så att sommaren kunde utnyttjas för undervisning. Liknade förslag har tidigare framförts av dåvarande finanslandstingsrådet Ingela Nylund Waltz. Argumenten för en tredje termin är att studenterna kommer snabbare ut i arbetslivet och att universitetens byggnader etc används på ett mer effektivt sätt. Dessutom framför Tobias Krantz att undervisningsperioden på 40 veckor på de svenska universiteten är kort i en internationell jämförelse.
1 nov 10 – Rikard Forslid och Hans Wijkander

Ekonomisk debatt 2010-7
Är det ditt slutgiltiga bud? Temporala effekter på pris i internetauktioner
Internetbaserade auktioner har letat sig in i ”folkhemmet”. Auktionerna har också blivit ett forum för rationellt såväl som emotionellt drivna köpbeslut. I denna studie analyseras huruvida auktionstiden (119 auktioner; 58 presentkort och 61 konsertbiljetter) är en prispåverkande faktor. Auktionerna visade en relativ värdestegring (slutbudet dividerat med det begärda priset) när tidsramen för auktionen krympte. Samtidigt fanns det inte någon signifikant skillnad mellan antalet bud i långa respektive korta auktioner som kunde förklara värdestegringen. Resultaten diskuteras mot en bakgrund av hur tid bidrar till, alternativt, motverkar ekonomisk rationalitet.
1 nov 10 – Martin Svensson, Stefan Hellmer och Ian Robson

Ekonomisk debatt 2010-7
Ekonomisk patriotism – ett otidsenligt sentiment?
Med termen ”ekonomisk patriotism” avses en preferens att gärna stödja det inhemska alternativet vad gäller ett brett spektrum av ekonomiska val: produkter, tjänster, anställningar, kapitalförsörjning och lokalisering. En del läsare uppfattar nog frågan i rubriken som närmast retorisk, men denna artikel kommer att ge argument för ett annat svar. Analysen tar sin utgångspunkt i exempel som visar på problem för vilka ekonomisk patriotism kan vara behjälplig. Resonemangets andra steg beskriver rationaliteten och potentialen för en sådan preferens. Därefter följer en diskussion av olika faktorer som kan anföras som invändningar mot att ekonomisk patriotism är en möjlig och/eller rekommendabel preferens att bygga på.
1 nov 10 – Jan Tullberg

Ekonomisk debatt 2010-7
Ingvar Svennilson
Ingvar Svennilson (1908–72) fick sin utbildning i den intellektuellt rika 1930-talsmiljön i Stockholm och samarbetade med Gunnar Myrdal, Erik Lundberg och Dag Hammarskjöld. Han disputerade 1938 på en avhandling som gav det mikroekonomiska underlaget för Stockholmsskolans analys av makroekonomiska förlopp och utvecklade under 1940-talet Industriens Utredningsinstitut till att bli ett vetenskapligt forskningsinstitut. Svennilson blev genom sin bok Growth and Stagnation in the European Economy från 1954 en internationellt erkänd utvecklingsekonom. Han var fram till sin död professor vid Stockholms universitet men hade vid sidan av tjänsten många externa uppdrag, bl a ledde han arbetet med att utveckla långtidsutredningarna.
1 nov 10 – Mats Persson och Claes-Henric Siven

Ekonomisk debatt 2010-7
Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet
I ett svenskt perspektiv analyseras tre tänkbara hypoteser bakom avindustrialiseringen. Efterfrågan på industriprodukter har inte minskat, industrins fallande andel av nominell BNP förklaras av förändrade relativpriser och en inte obetydlig del av den krympande – relativa och absoluta – industrisysselsättningen förklaras av ett förändrat samspel mellan industrin och den övriga ekonomin. Mellan 1995 och 2005 stannade avindustrialiseringen upp och perioden är den mest industritunga sedan 1960-talet. Antalet sysselsatta som på något sätt arbetade med att producera industriprodukter minskade knappt alls och i termer av antal producerade enheter växte industrins andel av BNP med 70 procent.
1 nov 10 – Daniel Lind

Ekonomisk debatt 2010-7
Modernisering eller fortsatt oljeberoende? Den ryska ekonomin efter krisen
Den ekonomiska krisen 2008–09 bröt den starka tillväxttrend som utmärkte den ryska ekonomin under 2000-talet. Krisen tydliggjorde att Rysslands ekonomiska storhet är helt avhängig av olje- och gasexporten och avslöjade avsaknaden av strukturomvandling under det senaste decenniet. Under hösten 2009 lade President Medvedev fram sin vision av ett modernt Ryssland som utnyttjar sina intellektuella resurser och blir ledande i högteknologiska branscher. Kommer Ryssland att klara en modernisering under det närmaste decenniet? Vilka är förutsättningarna för att Ryssland ska kunna diversifiera och minska oljeberoendet? Artikeln tar sin utgångspunkt i hanteringen av den ekonomiska krisen 2008-09 och diskuterar förutsättningarna för att Ryssland ska kunna modernisera sin ekonomi.
1 nov 10 – Susanne Oxenstierna

Ekonomisk debatt 2010-7
Replik till Eliasson, Hansson och Lindvert
Eliasson, Hansson och Lindvert diskuterar i Ekonomisk Debatt nr 1, 2010 de samhällsekonomiska motiven bakom det offentliga främjandet och det empiriska stödet för sådana satsningar. Författarna menar att främjandets positiva effekter på utrikeshandeln är begränsade och argumenterar emot en central roll för det offentliga handelsfrämjandet i en eventuell framtida internationaliseringsstrategi för Sverige.
1 nov 10 – Ewa Björling och Andreas Hatzigeorgiou

Ekonomisk debatt 2010-7
Bokanmälan: Debatten om sjukfrånvaron – problemdefinitionoch policy på rätt kurs?
Den svenska sjukfrånvaron, som länge legat på en hög nivå i jämförelse med den i andra välfärdsstater, präglas av tydliga procykliska variationer. Vid första ögonkastet tycks utvecklingen av sjuktalet under 1990-talet inte avvika från mönstret; en kraftig nedgång i samband med finanskrisen följs av en ökning i takt med ökad sysselsättning. Vid närmare granskning framträder emellertid skillnader jämfört med t ex 1980-talets nivåer; ökningen sker hastigt och beror i huvudsak på ett minskat utflöde i stället för ett ökat inflöde till försäkringen. Efter en topp runt 2002 sjunker sjuktalet snabbt. En intensiv debatt kring sjukfrånvarons utveckling runt millennieskiftet uppstår. Man tvistar om vad problemet egentligen består i, vilka orsaker problemet har och vilka åtgärder som bör sättas in. Sjukförsäkringen är fortfarande en omdebatterad fråga som föranleder politisk aktivitet. Rehabiliteringskedjan är ett aktuellt exempel på detta.
1 nov 10 – Margareta Dackehag

Ekonomisk debatt 2010-7
Penningpolitik och finansiell stabilitet; några utmaningar framöver
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2010-05-17
1 nov 10 – Ekonomisk debatt nr 7 2010

Ekonomisk debatt 2010-6
LEDARE: Sätt Knut Wicksell på 200-kronorssedeln!
Riksbanken ska förnya och modernisera hela sin sedel- och myntserie, bl a ska en sedel med valören 200 kronor introduceras inom snar framtid. Därför efterlyser Riksbanken förslag på vem som ska pryda den nya sedeln. En lång rad namn har redan nämnts i diskussionen som Björn Borg, Fredrika Bremer, Zlatan Ibrahimovic, Pär Lagerkvist, Carl Larsson, Astrid Lindgren, Ulf Lundell och Ingemar Stenmark. Förvisso har dessa bidragit till bilden av Sverige. Men vem vore mer passande att sätta på 200-kronorssedeln än Knut Wicksell? Det finns många skäl för detta.
10 okt 10 – Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2010-6
EUs fria arbetsmarknad: Kan Riksbanken skrota NAIRU-begreppet?
Ökningen av området för den fria rörligheten som följde av EUs utvidgning ledde till kraftiga ökningar av arbetsutbudet i framför allt Norge, Storbritannien och Irland. Efter att krisen lagt sig kan arbetsutbudet i Sverige komma att kunna öka kraftigt under en lång tid framöver genom invandring, inte bara från nya EU-länder utan också från tredje land såsom Indien och Kina. Vakanser kan tillsättas utan hämmande löneinflation med betydelse för penningpolitiken där begreppet NAIRU efterhand kan förväntas bli irrelevant. I stället måste Riksbanken beakta t ex arbetskraftens utbudselasticitet i utvandringsländerna, konkurrensen om arbetskraft från andra höglöneländer, som underlag för sina penningpolitiska beslut.
10 okt 10 – Per Lundborg

Ekonomisk debatt 2010-6
Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?
Tidigare erfarenheter från djupa lågkonjunkturer visar att arbetslösheten tenderar att bestå även när konjunkturen vänder. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden efter 1990-talskrisen är ett exempel på detta. I den här artikeln diskuterar vi denna risk i dagsläget. Vår analys baseras på en beskrivning av hur arbetslösheten utvecklats för olika grupper och på de förändringar som gjorts av institutionerna på arbetsmarknaden. Vår slutsats är att mycket tyder på att risken för att arbetslösheten kommer att bita sig fast på en hög nivå är mindre i dag än vad som var fallet efter 1990-talskrisen. Men risken finns att vi i Sverige dras ned i en djupare lågkonjunktur på grund av situationen i Europa och USA.
10 okt 10 – Laura Hartman och Helena Svaleryd

Ekonomisk debatt 2010-6
Att styra kommunsektorn – exemplet fallprevention
Många statliga myndigheter vill styra landets kommuner inom sina specialområden, där de kan anse att kommunerna saknar tillräcklig kompetens eller gör fel prioriteringar. Flera myndigheter, med Socialstyrelsen i spetsen, har börjat använda evidensbaserade riktlinjer i detta syfte. Men det är oklart om en sådan toppstyrning hjälper eller stjälper och hur den kan förenas med kommunernas kvalitetsarbete och verksamhetsutövarnas utveckling av sin professionella praktik. Klokare vore att ta fram evidensbaserat stöd för hur kommunerna själva kan göra samhällsekonomiska bedömningar för att planera och följa upp sin verksamhet. Detta illustreras med frågan om hur de många fallolyckorna bland äldre, som inte sällan har dödlig utgång, kan minskas.
10 okt 10 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk debatt 2010-6
Outsourcing av producenttjänster
Industrins outsourcing av producenttjänster förklarar en stor del av den privata tjänstesektorns tillväxt de senaste decennierna. Speciellt konsult- och bemanningsföretag har vuxit snabbt. Normalt gynnar låga transaktionskostnader outsourcing. Men outsourcing av högkvalitativa tjänster beror även på ökad specialisering. Om företag inte har full sysselsättning för vissa experter så är det bättre att experterna organiseras i separata konsultbolag. Outsourcing av lågkvalitativa tjänster gynnas av stel arbetsmarknadslagstiftning och kan dessutom kopplas till teorin om knappa insatsprodukter. En konsekvens av ökad outsourcing är att olika sektorer blir mer beroende av varandra. En efterfrågechock i industrin ger numera större svallvågor i tjänstesektorerna.
10 okt 10 – Roger Svensson

Ekonomisk debatt 2010-6
Fattigdom bland invandrarbarn – Den nordiska modellens akilleshäl
Barnfattigdom i Danmark, Norge och Sverige åren 1993 till 2001 undersöks med hjälp av paneldata. Medan färre än 10 procent av de barn som har inhemsk bakgrund i alla tre länderna är fattiga har den allt större andelen barn med rötter i medel- eller låginkomstländer fattigdomsrisker som varierar mellan 38 och hela 58 procent. Vid observationsperiodens slut hade var tredje fattigt barn i Norge invandrarbakgrund och motsvarande andel är så hög som kring hälften i Danmark och Sverige. Barnfattigdomsrisker är som regel höga kort efter ankomsten till det nya landet och faller med år sedan invandringen. Multivariat analys visar att föräldrarnas vistelsetid och utbildning påverkar risken för varaktig barnfattigdom. I stora drag är bilden densamma i alla de tre länderna, men det finns även vissa skillnader.
10 okt 10 – Taryn Ann Galloway, Björn Gustafsson, Peder J Pedersen och Torun Österberg

Ekonomisk debatt 2010-6
Ekonomporträtt: Erik Dahmén
Erik Dahmén (1916–2005) var en av de mer inflytelserika ekonomerna i Sverige under andra hälften av 1900-talet. Inte så att han handledde ett stort antal framgångsrika doktorander med banbrytande avhandlingar – för det gjorde han inte. Däremot var han chef för Industriens Utredningsinstitut och Ekonomisk-historiska forskningsinstitutet, han var professor vid Handelshögskolan och medarbetare till Marcus Wallenberg i flera decennier. Som industriell ekonom stakade han ut en egen profil såsom ledande svensk schumpeterian. I den egenskapen fick han ett stadigt växande intellektuellt inflytande inom näringslivsanknuten ekonomisk forskning och debatt, samt inte minst på utnämningar och stipendier och via rådgivning. I dag omnämns han som inspiratör till en särskild svensk ”tillväxtskola”.
10 okt 10 – Klas Eklund

Ekonomisk debatt 2010-6
Replik till Annika Alexius
Annika Alexius inlägg i diskussionen om det svenska arbetslöshetsproblemet (Ekonomisk Debatt nr 2 2010) hör till det märkligaste jag har läst på mycket länge. Hon hävdar att den stigande arbetslösheten i Sverige det senaste året har orsakats av en konspiration av ”särintressen”, främst representerade av fackföreningarna men påhejade av arbetsgivarna och statliga myndigheter som Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Endast Annika Alexius själv vågar ”ställa sig på de arbetslösas sida” (s 5).
10 okt 10 – Göran Zettergren

Ekonomisk debatt 2010-6
Replik till Roland Andersson
I en artikel i Ekonomisk Debatt nr 3 (2010), ”Stora förlustprojekt. Diskussion utifrån Citybanan och Höghastighetsbanor”, kritiserar Roland Andersson två kalkyler som WSP Analys & Strategi gjort. I detta svar bemöter vi kort Rolands kritik mot kalkylerna och kommenterar sedan Rolands analys av planeringsprocessen.
10 okt 10 – Matts Andersson och Christian Nilsson

Ekonomisk debatt 2010-6
Replik: Ett mer symmetriskt och integrerat EMU
Ett ekonomiskt räddningspaket har antagits och implementerats för Grekland, ett av de EMU-länder som har omfattande ekonomiska problem i statsfinanserna. Räddningspaketet har som syfte att stabilisera unionen, för denna och kommande påfrestningar. Den fråga som kan ställas är om detta är en tillräcklig åtgärd, eller om det är mer grundläggande förändringar av EMUs konstruktion som krävs. Författaren av denna artikel är av den senare uppfattningen.
10 okt 10 – Ronny Norén

Ekonomisk debatt 2010-5
LEDARE: Krav på skatteharmonisering – ett uttryck för protektionism?
Protektionistiska strömningar har gjort sig gällande i samband med den ekonomiska krisen. Även inom EU, med dess uttalade mål om integration och en gemensam marknad, har setts liknande tendenser med olika uttalanden och hot om stöd till den inhemska industrin gentemot andra medlemsländer. Denna form av protektionism hotar att rasera ett halvt sekels integrationsarbete i Europa och försvåra borttagandet av de hinder som alltjämt kvarstår på den inre marknaden.
1 sep 10 – Karin Olofsdotter

Ekonomisk debatt 2010-5
Assar Lindbeck-medaljen till David Strömberg och Jakob Svensson
Lindbeck-medaljen har tilldelats professor David Strömberg och professor Jakob Svensson. Prisutdelningen skedde vid en ceremoni på Stockholms universitet den 7 juni 2010. Som en del av ceremonin höll Assar Lindbeck, David Strömberg och Jakob Svensson var sin föreläsning. Dessa föreläsningar publiceras i de inledande artiklarna av detta nummer.
1 sep 10 – Ekonomisk debatt nr 5 2010

Ekonomisk debatt 2010-5
Ekonomisk politik och politisk ekonomi – ett personligt perspektiv
Syftet med artikeln är att peka på ett antal problemområden där analys av ekonomisk politik kan fördjupas genom att behandla politiken som endogen, dvs genom att studera interaktionen mellan det politiska och det ekonomiska systemet. Jag begränsar mig till tre politikområden, som jag själv har kommit i kontakt med under årens lopp: stabiliseringspolitik, offentlig utgiftspolitik och fördelningspolitik.
1 sep 10 – Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2010-5
Nationalekonomisk forskning om massmedier
Artikeln är baserad på ett föredrag på Stockholms universitet, 7 maj 2010, i anslutning till mottagandet av 2009 års Assar Lindbeck-medalj. Jag vill ta detta tillfälle att tacka alla de som bidragit till och underlättat min forskning under de gångna åren – i synnerhet mina medförfattare, mina kollegor vid IIES och mina finansiärer. Ett alldeles särskilt varmt tack till min fru, Nina Strömberg Dominkovi och till mina barn, Alma och Anton, som är min glädje.
1 sep 10 – David Strömberg

Ekonomisk debatt 2010-5
Tillgång och efterfrågan på primärhälsovård i utvecklingsländer
Artikeln är baserad på ett föredrag på Stockholms universitet den 7 maj 2010 i anslutning till mottagandet av 2009 års Assar Lindbeck-medalj. Jag vill ta detta tillfälle att tacka alla dem som bidragit till och underlättat min forskning under de gångna åren – många men inte alla omnämnda i artikeln nedan. Medaljen tillägnar jag mina tre barn, Fanny, Viktor och Ellen. De två förstnämnda orkade också sitta med under prisutdelningen även om Kalle Anka gjorde ett större intryck på dem än mitt föredrag.
1 sep 10 – Jakob Svensson

Ekonomisk debatt 2010-5
Den svenska modellen och den socialdemokratiska sysselsättningspolitiken
Den nordiska arbetsmarknadsmodellen har visat sig ge gynnsamma utfall vad gäller sysselsättning, produktivitet, jämlikhet och öppenhet för internationell handel. Den socialdemokratiska sysselsättningspolitiken bygger vidare på den svenska och nordiska modellen. Starka fackliga organisationer och omfattande kollektivavtalstäckning, kombinerat med offentliga investeringar i arbetskraftsdeltagande och omställning, är en effektiv modell. Den borgerliga regeringens sysselsättningspolitik saknar en helhetssyn på arbetsmarknadens funktionssätt.
1 sep 10 – Thomas Östros

Ekonomisk debatt 2010-5
Övergång till privat drift inom offentlig sektor – Högre lön för den anställde
Lönerna för anställda inom den svenska offentliga sektorn har historiskt sett utvecklats svagt. En viktig orsak till detta har troligtvis varit bristande konkurrens. Under senare år har dock allt fler privata aktörer etablerat sig. I denna artikel undersöks löneinkomstutvecklingen bland anställda inom vård, omsorg och skola som är med om att verksamheten övergår från offentlig till privat drift. Analysen indikerar att en sådan övergång leder till en förbättrad löneutveckling för de anställda. En viktig förklaring kan vara effektivare drift av verksamheten, delvis till följd av ökad konkurrens, vilket möjliggör ett ökat löneutrymme. Ökad konkurrens inom vård, omsorg och skola via ett ökat privat företagande skulle därför kunna höja lönenivån inom dessa branscher, vilket i synnerhet skulle gynna kvinnor.
1 sep 10 – Carl Oreland

Ekonomisk debatt 2010-5
Nordics in global crisis
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar Nordics in Global Crisis 2010-05-05
1 sep 10 – Ekonomisk debatt nr 5 2010

Ekonomisk debatt 2010-4
LEDARE: Makroteorin i kris?
Finanskrisen har orsakat den kraftigaste nedgången i världsekonomin sedan 1930-talet. För Sveriges del var BNP-fallet som värst 6 procent på årsbasis i början av 2009, och situationen har varit liknande för andra OECD länder. Kriser av detta slag leder som regel till omprövning av den ekonomiska politiken liksom av den ekonomiska teorin. Speciellt är det den makroekonomiska teorin som påverkas. Den keynesianska revolutionen var ett svar på 1930-talskrisen, och 1970-talets utdragna stagflation ledde till den teoriutveckling som ligger till grund för bl a de självständiga centralbankerna.
6 jun 10 – Rikard Forslid och Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2010-4
Lärdomar av finanskrisen
En viktig uppgift för makroekonomiskt orienterad finansiell analys är att klargöra hur normala finansiella regimer övergår till finansiella krisregimer och hur effekterna sprids till den reala ekonomin. Därvid är teorin om effektiva finansiella marknader och s k ny klassisk makroteori av ringa värde. Ökade krav på finansiell stabilitet betyder dessutom att penningpolitiken får tre målvariabler i stället för två: inflation, kapacitetsutnyttjande och finansiell stabilitet.
6 jun 10 – Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2010-4
Finanskrisen – en kris även för makroteorin?
Finanskrisen har lyft fram makroekonomi i förgrunden. Prognosfel och oklara policyrekommendationer antas allmänt visa att makroekonomin är irrelevant och mindre användbar. En hel del av denna kritik är inte berättigad och grundar sig på felaktiga eller ofullständiga kunskaper om vad nationalekonomi generellt, och makroekonomi i synnerhet, har att erbjuda. Emellertid har en mycket stark konsensus utvecklats när det gäller metoder och policy inom makroteorin. Detta har kommit att begränsa makroekonomisk forskning på ett olyckligt sätt, och de senaste händelserna visar att detta gör att yrkeskåren inte har tillräckligt med svar, framför allt när det gäller finanspolitiken.
6 jun 10 – Torben M Andersen

Ekonomisk debatt 2010-4
Behövs en ny makroekonomi efter finanskrisen?
Mycket av den kritik som förts fram mot den makroekonomiska forskningen bygger på missförstånd om hur forskningen ser ut och en för stor tilltro till vad forskningen kan leverera.
6 jun 10 – Martin Flodén

Ekonomisk debatt 2010-4
Makroekonomi och krisen: en personlig tolkning
En modern ekonomi är inte globalt stabil. Teorier som antar att samhällsekonomin fungerar som ett stabilt allmänt jämviktssystem, bara då och då drabbat av störningar och imperfektioner, är i allmänhet inte hållbara. De destabiliserande processer som sådana teorier ignorerar är precis de som bör vara makroekonomernas särskilda uppgift att klargöra. Nu väntar väldiga utmaningar för den ekonomiska politiken för vilka vi inte har några tillförlitliga kvantitativa modeller som kan vägleda oss. USA och Europa rör sig mellan hotet av japansk stagnation eller latinamerikansk hög inflation. Om vi försäkrar oss om att undvika stagnation riskerar vi en svårkontrollerad inflation.
6 jun 10 – Axel Leijonhufvud

Ekonomisk debatt 2010-4
Bokanmälningar: Böcker om finanskrisen
Säkert har många läsare hört den gamla fabeln om de fyra blinda männen som möter en elefant och tar olika intryck beroende på vilken kroppsdel de råkar stöta på – en drar slutsatser om helheten utifrån elefantens ena ben, den andre utgår från betarna, den tredje från snabeln och den fjärde från svansen. Alla får därmed helt skilda uppfattningar om vad det är för sorts djur de mött. Sensmoralen är att fläckvis kunskap ger radikalt olika bilder av verkligheten.
6 jun 10 – Klas Eklund

Ekonomisk debatt 2010-3
LEDARE: Vad händer när Geely köpt Volvo?
Ford och Geely har nu skrivit på det köpeavtal som gör Volvo till ett kinesiskt bilmärke. Finns det någon anledning att bekymra sig över det?
25 apr 10 – Rikard Forslid och Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2010-3
Jordbävningskatastrofen i Haiti
Vilka faktorer har gjort Haiti till västra halvklotets mest underutvecklade land? Hur ska återuppbyggnaden efter jordbävningskatastrofen gå till? Vilka förutsättningar finns det att skapa långsiktig ekonomisk utveckling i landet?
25 apr 10 – Mats Lundahl

Ekonomisk debatt 2010-3
Investeringsstöd – ett överskattat styrmedel i miljöpolitiken
Oavsett politisk hemvist verkar det bland beslutsfattare finnas en förkärlek till ineffektiva investeringsstöd på miljöområdet. De senaste årens energi- och klimatpolitiska investeringsstöd uppgår till ca 13 miljarder kr. Vi ser allvarliga brister i de tidigare investeringsstödens motiv för styrning, kostnadseffektivitet och möjlighet till utvärdering. Dessutom har de administrativa kostnaderna varit höga. Att en stor del av åtgärderna sannolikt genomförts även utan stöd utgör kanske det allvarligaste skälet till att ifrågasätta investeringsstödens utformning. Bristerna exemplifieras här genom en granskning av stödet till energiinvesteringar i offentliga lokaler.
25 apr 10 – Thomas Broberg, Eva Samakovlis och Johanna Forslund

Ekonomisk debatt 2010-3
Sveriges vetenskapliga arbetskraft – ett genusperspektiv
Parallellt med att andelen kvinnor bland de disputerade ökat har forskning och nya kunskaper blivit alltmer centrala för länders ekonomiska utveckling. Det är därför av yttersta vikt att den växande kvinnliga, vetenskapliga kompetensen tas tillvara såväl inom som utanför akademin. Vi visar att även om disputerade kvinnor och män har ungefär samma sannolikhet att stanna kvar inom akademin i Sverige så finns det fortfarande stora könsskillnader i arbetsinkomster och karriärutveckling, både inom och utanför akademin. Våra resultat indikerar sålunda att det finns ett betydande slöseri vad gäller att utveckla och ta tillvara de disputerade kvinnornas potential i Sverige.
25 apr 10 – Anna Amilon och Inga Persson

Ekonomisk debatt 2010-3
Sådan chef, sådan anställd? – Rekryteringsmönster hos invandrade och infödda chefer
Rapporten visar att chefer oftare anställer personer med en bakgrund som liknar deras egen: invandrade anställer invandrade, infödda anställer infödda. Dessa mönster kvarstår även när man jämför arbetsplatser som är helt lika avseende verksamhetsområde, storlek och personalsammansättning, arbetsplatser i samma företag eller arbetsplatser som byter chef. Anställda som har en bakgrund som skiljer sig från chefens lämnar dessutom oftare arbetsplatsen under anställningens två första år. Ingångslönerna är dock varken högre eller lägre om man rekryteras av en chef med liknande bakgrund. Sammantaget visar resultaten att underrepresentationen av invandrade i chefsposition kan vara en bidragande förklaring till de dåliga arbetsmarknadsutfallen för många invandrade.
25 apr 10 – Lena Hensvik, Oskar Nordström Skans och Olof Åslund

Ekonomisk debatt 2010-3
Stora förlustprojekt - Diskussion utifrån Citybanan och höghastighetsbanor
Flera stora järnvägsprojekt genomförs i landet trots att kalkyler visar att de är förlustprojekt. Projekten leder dessutom till stora kostnadsöverdrag, i genomsnitt med 28 procent. Regeringens utredare trafikdirektör Hans Rode föreslog att en tunnelbana kallad Citybanan ska byggas genom centrala Stockholm, trots att kalkylen visar en förlust på 4,8 miljarder kr. Bygget är nu i full gång. Regeringens utredare generaldirektör Gunnar Malm föreslår att höghastighetsbanor ska byggas genom landet till gigantiska kostnader. Det kan bli nästa stora förlustprojekt. Projekt baserade på glädjekalkyler bör förhindras.
25 apr 10 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2010-3
PANELDEBATT: ”Vilka lärdomar bör den nationalekonomiska professionen dra av den ekonomiska krisen?”
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar
25 apr 10 – Ekonomisk debatt nr 3 2010

Ekonomisk debatt 2010-2
LEDARE: Vem för de arbetslösas talan i löneförhandlingarna?
Under våren omförhandlas de centrala löneavtalen för huvuddelen av den svenska arbetsmarknaden samtidigt som sysselsättningen minskar dramatiskt. Trots att både KPI och arbetsproduktivitet har fallit är diskussionen inför förhandlingarna även från statligt håll fokuserad på hur många procent de nominella lönerna lämpligen ska öka. Givet att det är arbetslösheten som borde stå i fokus borde diskussionen snarare föras i termer av reallönernas nivå relativt fundamentala bestämningsfaktorer.
3 mar 10 – Annika Alexius

Ekonomisk debatt 2010-2
Jobbskatteavdraget – bra tänkt men illa känt
Ett flertal studier har beräknat förväntade effekter på arbetsutbudet till följd av jobbskatteavdraget. Dessa beräkningar vilar på antagandet att individer fattar rationella beslut och har god information om de incitament som reformen ger upphov till. För att dessa antaganden ska anses uppfyllda och jobbskatteavdraget ska kunna resultera i förändringar av arbetsutbudet krävs tillgång till god information om avdragets konstruktion. Det är därför problematiskt om endast få personer känner till och förstår jobbskatteavdraget, en reform som påverkar deras ekonomi och som har till syfte att förändra arbetsutbudsbeslutet. I denna studie kompletteras mikrosimuleringar av förväntade arbetsutbudseffekter till följd av jobbskatteavdraget med undersökningar av allmänhetens kännedom om avdraget.
3 mar 10 – Christian Andersson och Jesper Antelius

Ekonomisk debatt 2010-2
Kan immateriella investeringar förklara den svenska produktivitetsboomen under 1990-talet?
Efter krisen i början av 1990-talet ökade den svenska produktivitetstillväxten avsevärt. Bland ekonomer har det framför allt funnits tre förklaringar till den höga produktivitetstillväxten: Återhämtning från krisen, marknadsreformer som började genomföras under 1980-talet och informations- och kommunikationsteknologin (IKT). Den här artikeln visar att ytterligare en viktig faktor bakom tillväxten var investeringar i immateriella tillgångar som exempelvis forskning och utveckling (FoU), vidareutbildning och marknadsföring.
3 mar 10 – Harald Edquist

Ekonomisk debatt 2010-2
Hur bör skolan finansieras för att gynna likvärdigheten?
Likvärdigheten i svensk skola, mätt med spridningen i elevprestationer, har sjunkit de senaste 20 åren. Under samma period har många stora utbildningsreformer genomförts, bl a en decentralisering av finansieringssystemet. I en ESO-rapport (von Greiff 2009) analyseras hur denna förändring har påverkat likvärdigheten. Varken det nuvarande eller det gamla finansieringssystemet tycks ha gynnat likvärdigheten i tillräcklig utsträckning. Reformer är därför nödvändiga om den minskande likvärdigheten ska vändas. ESO-rapporten sammanfattas i denna artikel.
3 mar 10 – Camilo von Greiff

Ekonomisk debatt 2010-2
Håller regeringens jobbstrategi?
Alliansregeringen fortsätter i sin fjärde budget att sänka skatten på arbete för att höja sysselsättningen och minska utanförskapet. Skatten på arbete har sänkts med 100 miljarder under mandatperioden. Ökningen i sysselsättningen var blygsam även innan den globala krisen. Det är dessutom främst studenter och friska äldre som gynnats, medan lönebildningen och arbetsmarknadens funktionssätt motverkat effekten av sänkt skatt.
3 mar 10 – Magnus Henrekson

Ekonomisk debatt 2010-2
BOKANMÄLNING: Skattepolitik från insidan
Sverige har länge varit landet med högst skatter i förhållande till BNP. Under senaste tid har Danmark med knapp marginal övertagit denna ledarposition. Med tanke på Sveriges mångåriga ledarposition i skatteligan borde forskning om svenska skatter och deras effekter stå högst upp på agendan i svensk samhällsvetenskaplig forskning. Så är knappast fallet.
3 mar 10 – Per-Olof Bjuggren

Ekonomisk debatt 2010-2
BOKANMÄLNING: Den dahménska ansatsens framtid
Som tribut till den bortgångne Erik Dahmén (1916–2005) arrangerade Ratio tillsammans med IVA hösten 2006 ett symposium, vilket enligt den resulterande publikationen hade som syfte att uppmärksamma hans idéer i ett ”framtidsperspektiv”.1 Därmed anges att hyllningen till objektet inte primärt blivit en tillbakablickande belysning av hans insatser. Den är i stället ett framlyft av vad Dahmén kan sägas ha uppnått som utgångspunkt för ekonomisk politik och fortsatt forskning.
3 mar 10 – Rolf Henriksson

Ekonomisk debatt 2010-1
LEDARE: Vem blir riktkarl för årets avtalsrörelse?
Tidskriften Ekonomisk Debatt ska bidra till det ekonomiska åsiktsutbytet genom forskningsbaserade inlägg. Ett klart exempel på att Ekonomisk Debatt kan initiera en bred diskussion som även involverar beslutsfattare är Lars Calmfors artikel ”Kris i det svenska avtalssystemet?” från nr 1 2008. Han ifrågasatte att den svenska lönebildningsmodellen med industrin som det normsättande avtalsområdet är långsiktigt hållbar och föreslog att tjänstesektorn i stället borde vara löneledande. Calmfors utgångspunkt för en principiell diskussion var tendenser till avsteg från normen att industrin är löneledande i 2007 års avtalsrörelse.
10 jan 10 – Rikard Forslid och Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2010-1
Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad
Den svenska elmarknaden omreglerades 1996. Produktion av och handel med el konkurrensutsattes medan elnätsverksamhet, som är ett naturligt monopol, förblev reglerat. Staten är dock än idag en aktör på elproduktionsmarknaden eftersom den systemansvariga myndigheten är ålagd att upphandla en s k effektreserv.
10 jan 10 – Henrik Gåverud, Jens Lundgren och Niklas Rudholm

Ekonomisk debatt 2010-1
Huliganer
Sportrelaterat våld är ett återkommande och allvarligt fenomen både i Europa och i Latinamerika. Den tidigare samhällsvetenskapliga litteraturen har huvudsakligen fokuserat på att studera ursprunget till huliganism. I denna artikel analyseras i stället frågan hur samhället kan minska huliganism. Med hjälp av nationalekonomiska metoder växer en bild fram som visar att huliganer, som många andra, är känsliga för externa incitament. Det är goda nyheter för beslutsfattare i deras strävan att försöka stoppa våldet.
10 jan 10 – Mikael Priks

Ekonomisk debatt 2010-1
Är exportfrämjandet motiverat?
Enligt handelsminister Ewa Björling är handels- och investeringsfrämjande åtgärder avgörande för att säkra Sveriges position som en framgångsrik handelsnation och en viktig spelare på den globala marknaden. Hon menar också att i tider av ekonomisk oro, när den globala handeln minskar, blir handels- och investeringsfrämjandet än mer angeläget (Ds 2009:35, s 7–8).
10 jan 10 – Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert

Ekonomisk debatt 2010-1
Sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen
I den här artikeln diskuterar vi kontroll och sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten är vår studie om hur sanktioner i den svenska arbetslöshetsförsäkringen påverkar ekonomin och de arbetssökande. Vi finner att arbetslösa som drabbas av en sanktion lämnar arbetslöshet för arbete 23 procent snabbare än vad de annars skulle ha gjort. Samtidigt accepterar de jobb som ger ca 4 procents lägre lön och tar oftare ett deltidsjobb i stället för ett heltidsjobb. Löneeffekten kvarstår länge och drivs delvis av att de arbetslösa tar mindre kvalificerade jobb. Utifrån dessa resultat och teoretiska resonemang diskuterar vi hur det svenska sanktionssystemet skulle kunna göras mer effektivt.
10 jan 10 – Gerard J van den Berg och Johan Vikström

Ekonomisk debatt 2010-1
BOKANMÄLAN: Kvinnor och mäns pensioner
Pensionssystemen görs om lite varstans i världen. Förmånsbestämda system finansierade som fördelningssystem, där årets avgiftsinbetalningar används till att betala de samtida pensionärernas pensioner, ersätts med avgiftsbestämda system. När befolkningen åldras är det svårt att klara pensionsutfästelserna när pensionsnivån är förmånsbestämd. Avgiftsbestämda pensionssystem däremot är finansiellt stabila eftersom det inte går att ta ut mer pengar än vad som har betalats in.
10 jan 10 – Ann-Charlotte Ståhlberg

Ekonomisk debatt 2010-1
Budgetpropositionen för 2010
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2009-09-22 Sammanfattade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeth Gustafsson
10 jan 10 – Ekonomisk debatt nr 1 2010

Ekonomisk debatt 2009-8
LEDARE: Renässansekonomen är död, länge leve arbetsdelningen
Nationalekonomernas bristande förmåga att se den finansiella krisen komma har lett till hård kritik av vårt ämne. Även om en del av denna kritik missar målet – t ex är mycket av kritiken mot ämnets matematisering både missriktad och föråldrad – finns det anledning till självrannsakan. Hur kan det komma sig att det var så svårt för oss nationalekonomer att dra rätt makroekonomiska slutsatser när så många pusselbitar trots allt fanns på plats?
1 dec 09 – Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2009-8
2009 års ekonomipris till Elinor Ostrom och Oliver Williamson för forskning om ekonomisk organisering
Elinor Ostrom har visat hur gemensamma tillgångar kan förvaltas framgångsrikt av föreningar av brukare. Oliver Williamson har utvecklat en teori där företag ses som strukturer för konfliktlösning. Härigenom har de lagt grunden för den snabbt växande forskningen om ekonomisk organisering.
1 dec 09 – Tore Ellingsen

Ekonomisk debatt 2009-8
Fungerar konkurrensen på elmarknaden?
Ekonomisk forskning ger inget stöd för att nordiska elproducenter systematiskt utnyttjar sin storlek för att pressa upp elpriset, dvs utövar marknadsmakt. Emellanåt förefaller dock företagen utöva marknadsmakt på de regionala marknader som uppstår till följd av flaskhalsar i elnäten mellan de olika regionerna.
1 dec 09 – Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås

Ekonomisk debatt 2009-8
Kan könsdiskriminering förklara yrkessegregeringen på den svenska arbetsmarknaden?
Sveriges arbetsmarknad uppvisar internationellt sett en hög grad av yrkessegregering med avseende på kön. I artikeln undersöks om könsdiskriminering i anställningssituationer är en viktig faktor som bidrar till denna segregering. En experimentell metod används som innebär att fiktiva jobbansökningar – en med ett mansnamn och en med ett kvinnonamn – skickas till arbetsgivare med utannonserade jobbvakanser.
1 dec 09 – Magnus Carlsson

Ekonomisk debatt 2009-8
Naturkatastrofer och ekonomisk sårbarhet: fallet Mongoliet
Mongoliet är ett land som från tid till annan utsätts för naturkatastrofer med svåra konsekvenser för djur och människor, senast runt 2000. Ekonomin domineras av mineralproduktion som har svårt att skapa sysselsättning och av boskapsskötsel, ofta inriktad på självhushåll. Den är därför sårbar.
1 dec 09 – Mats Lundahl

Ekonomisk debatt 2009-8
Förlängningen av yrkeslinjerna på gymnasiet: effekter på avhopp, utbildningsnivå och inkomster
I reformen av gymnasieskolan 1991 förlängdes de tidigare 2-åriga yrkeslinjerna till 3-åriga program med fler allmänna teoretiska ämnen. Detta medförde att även elever från yrkesinriktade utbildningar fick allmän behörighet till högskolan.
1 dec 09 – Caroline Hall

Ekonomisk debatt 2009-8
Penningpolitiken och bostadsmarknaden: Några reflexioner
Syftet med denna artikel är att diskutera hur penningpolitikens effekter beror av bostadsmarknadens struktur, särskilt lånens egenskaper, och hur penningpolitiken påverkar bostadsmarknaden. En tes är att dessa samband i dag är betydligt starkare än när den ”nya” penningpolitiken ursprungligen lades fast i början på 1990-talet, men också att det finns en hel del fördelningseffekter som kan behöva diskuteras mer.
1 dec 09 – Hans Lind

Ekonomisk debatt 2009-8
INLÄGG: Varför fick Tord Palanders forskning om imperfekt konkurrens så litet genomslag?
Tord Palander tillbringade året 1936 i USA som Rockefellerstipendiat och ägnade sig där åt modeller med imperfekt konkurrens. Detta var ett livligt forskningsområde i USA både från ett teoretiskt och ett mer tillämpat perspektiv. Konkurrenspolitik var ett mycket aktivt politikområde i USA vid denna tid; bl a intensifierades ambitionen att upprätthålla konkurrenslagarna efter 1937 vilket sammanföll med ett par viktiga utökningar av lagarnas omfattning (se Bain 1959, kap 13).
1 dec 09 – Rikard Forslid och Astri Muren

Ekonomisk debatt 2009-8
Replik till Radetzki-Lundgren
Marian Radetzki och Nils Lundgren (RL) hävdade i Ekonomisk Debatt nr 5 (Radetzki och Lundgren 2009a) att en ”grön fatwa” utfärdats mot oliktänkande i klimatdebatten. Vi svarade i Ekonomisk Debatt nr 6 (Eklund m fl 2009 samt Sterner 2009). Vi försökte där visa att RL inte är särskilt väl inlästa på klimatfrågan, samtidigt som vi framhöll att en debatt om vetenskapen bör hålla sig till det sakliga. RL har i sin tur nu svarat oss (Radetzki och Lundgren 2009b).
1 dec 09 – Klas Eklund, Olle Häggström, Markku Rummukainen och Thomas Sterner

Ekonomisk debatt 2009-8
REPLIK Satsa på rätt saker
Marian Radetzki och Nils Lundgren (2009) har med sin artikel ”En grön fatwa har utfärdats” i Ekonomisk Debatt utlöst en infekterad diskussion om klimatpolitikens relevans. Jag skrev första gången om problemet i en bok publicerad 1973 men känner fortfarande stor respekt för ämnets komplexitet.
1 dec 09 – Per Kågeson

Ekonomisk debatt 2009-7
LEDARE: Ett styvbarn
Samhällsekonomisk lönsamhetsanalys är ett styvbarn i den svenska förvaltningsfamiljen. Älskat när folk ser på, undanskuffat och misshandlat annars. Det är hög tid att Regeringskansliet och Finansdepartementet tar sitt ansvar. Det behövs riktlinjer för när samhällsekonomiska analyser ska tas fram före beslut. Det behövs råd och anvisningar, särskilt i de frågor där det behövs konsistens mellan analyser på olika områden, samt rutiner för kontinuerlig uppföljning och metodutveckling.
11 nov 09 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk debatt 2009-7
Rör inte min pension! Om värdet av stabila spelregler även i nedgång
Den kraftiga börsnedgången under 2008 leder till att balanseringen i det allmänna pensionssystemet aktiveras 2010. Inkomstpensionerna skulle sänkas med ca 3,5 procent. Men 2010 är ett valår och regeringen har nu valt att ändra beräkningsmetoden så att sänkningen av pensionerna blir mindre. Däremot blir nedgången större året därpå och återgången till ”normal” indexering blir fördröjd. Enligt regeringen är syftet med ändringen att begränsa svängningarna i pensionerna. Men utvecklingen av pensionerna blir inte jämnare med regeringens förslag och balanstalet som mätare av pensionssystemets finansiella ställning försämras.
11 nov 09 – Agneta Kruse

Ekonomisk debatt 2009-7
Vad bestämmer bankernas utlåningsräntor?
Det är inte bara penningpolitiken som styr de utlåningsräntor som allmänheten möter. Även andra faktorer påverkar utlåningsräntorna. Det är därför viktigt att analysera de olika faktorerna eftersom dessa kan ha olika effekter på makroekonomin och vice versa. Dessa faktorer är – förutom förändringar i den riskfria räntan – riskpremien, inlåningsmarginalen, administrativa kostnader, förväntade kreditförluster, kostnader för det riskkapital som behövs för att täcka oförväntade förluster samt bankernas vinstmarginaler. Vi presenterar även en metod som kan användas för att kvantifiera de olika faktorernas påverkan på utlåningsräntorna. En viktig slutsats är att bankerna inte övervältrar ökade kostnader fullt ut på sina låntagare.
11 nov 09 – Magnus Karlsson, Hovick Shahnazarian och Karl Walentin

Ekonomisk debatt 2009-7
Migration och handel – uppmuntrar invandring utrikeshandel?
Utlandsfödda personer har unika förutsättningar att uppmuntra handel mellan sina nuvarande hemländer och födelseländer. Personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer. Denna artikel undersöker empiriskt om invandring till Sverige ökar utrikeshandeln. Analysen finner starkt stöd för att immigration leder till mer bilateral handel mellan Sverige och invandrares födelseländer. Effekten härleds främst till invandringens positiva inverkan på informationsflödet mellan Sverige och andra länder, vilket innebär sänkta handelskostnader. Utlandsfödda utgör i detta avseende en underskattad handelsresurs.
11 nov 09 – Andreas Hatzigeorgiou

Ekonomisk debatt 2009-7
Optimal inkomstbeskattning: En mikrosimuleringsstudie
Denna studie är influerad av teorin om optimal beskattning och syftet är att identifiera den inkomstskatte- och bidragsdesign som ger högst samhällelig välfärd. Detta uppnås med en tvåstegsansats där individernas val av fritid och inkomst bestäms och därefter identifieras det skatte/bidragssystem som maximerar samhällets välfärdsfunktion. Individernas val bygger på en mikrosimuleringsmodell med beteendeförändring där hänsyn tas både till de som är sysselsatta och de som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften. Med dagens skattesystem som utgångspunkt visar våra resultat att en ökad välfärd kan erhållas genom sänkt statlig skatt såväl som ökat grund- och jobbskatteavdrag tillsammans med ett ökat bostadsbidrag.
11 nov 09 – Peter Ericson och Lennart Flood

Ekonomisk debatt 2009-7
Replik till Eklund-Häggström-Rummukainen (EHR) och Sterner
EHRs ilskna och ordrika genmäle på vår artikel ”En grön fatwa har utfärdats” stärker relevansen i den titel vi valde. Deras replik är längre än den text de kastar sig över. Med ett stort mått av arrogans, en mångfald nedlåtande kommentarer och åtskilliga felaktiga påståenden om vår text visar de hur inflammerad klimatdebatten är. Argument och slutsatser som strider mot rådande evangelium ska bekämpas utan misskund, oavsett hur väl dokumenterade de är. Inga fångar tas. Argument ad hominem är tillåtna.
11 nov 09 – Marian Radetzki och Nils Lundgren

Ekonomisk debatt 2009-7
REPLIK: Bonusdebatten handlar om fel problem
Fackekonomer brukar beskyllas för att undvika att ta del i den aktuella debatten. Detta gäller dock inte artikeln om rörliga ersättningar till vd i Ekonomisk Debatt nr 5 2009 (Bång och Waldenström 2009).
11 nov 09 – Jan Wallander

Ekonomisk debatt 2009-7
REPLIK: Rörlig ersättning till vd – svar till Jan Wallander
När ekonomen John Lintner på 1950talet insåg att den rådande teorin om vad som styrde företagens utdelningspolicy inte stämde, gick han ut till ett antal företag och intervjuade deras vd:ar om hur de tänkte när de bestämde utdelningsnivån. Resultatet blev ett klassiskt bidrag till den finansiella forskningslitteraturen (Baskin och Miranti 1997, s 22).
11 nov 09 – Joakim Bång och Daniel Waldenström

Ekonomisk debatt 2009-7
IN MEMORIAM: Robin Douhan
Svensk nationalekonomi har förlorat ett stort framtidslöfte. Tisdagen den 11 augusti i år skickade jag ett e-brev till Robin Douhan med en nyskriven text som jag bad honom läsa och kommentera. Det var inte första gången. Redan för åtta år sedan, när Robin var student på Handelshögskolan i Stockholm och jobbade extra på Nationalekonomiska institutionen där jag själv var professor, lärde vi känna varandra. Robin blev snart forskningsassistent åt mig. Samarbetet kunde inte ha varit bättre. Det var den naturligaste sak i världen för Robin att på sitt lågmälda men chosefria och rättframma sätt peka på det dunkelt tänkta och ge förslag som förbättrade disposition och framställning. Hans skarpa intellekt och stilsäkerhet var väl utvecklade redan då.
11 nov 09 – Magnus Henrekson

Ekonomisk debatt 2009-7
Finanspolitiska rådets rapport 2009
Anders Björklund Jag hälsar alla hjärtligt välkomna till kvällens möte med Nationalekonomiska Föreningen. Vi är väldigt glada att Lars Calmfors har kommit hit för att presentera Finanspolitiska rådets rapport för 2009.
11 nov 09 – Elisabeth Gustafsson

Ekonomisk debatt 2009-6
LEDARE: Omorganisera socialbidragssystemet
Under det senaste decenniet har socialbidragstagandet stått i fokus för den offentliga debatten i Sverige. Sedan 1999 har en politisk målsättning varit att halvera socialbidragstagandet, något som har visat sig vara mycket svårt att åstadkomma. Under de senaste åren har ca nio miljarder kr betalats ut till ca 400 000 människor årligen i Sverige, vilket motsvarar drygt fyra procent av befolkningen. I samband med den pågående ekonomiska krisen har socialbidragstagandet dessutom fått en allt mer framträdande roll i debatten. Under det senaste året har många uttryckt en oro för att socialbidragstagandet ökar dramatiskt. Vad kan man då göra för att mer permanent minska antalet individer som går på socialbidrag?
10 okt 09 – Matz Dahlberg

Ekonomisk debatt 2009-6
Kan introduktionsprogrammen förbättras?
Utvärdering av ett randomiserat experiment – försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI)
10 okt 09 – Pernilla Andersson Joona och Lena Nekby

Ekonomisk debatt 2009-6
Bör p-piller subventioneras? Konsekvenser för barnafödande, utbildning och arbetsmarknad
Denna artikel studerar effekterna av en reform där svenska kommuner och landsting 1989 och framåt började subventionera p-piller för tonåringar. Resultaten visar att subventionen ledde till ungefär 8 procent färre aborter samt att antalet tonårsfödslar minskade kraftigt. Däremot finner artikeln inga statistiskt säkerställda effekter på hur det går senare i livet för tonåringarna.
10 okt 09 – Hans Grönqvist

Ekonomisk debatt 2009-6
Kina och den globala finansiella krisen
Den globala finansiella krisen har påverkat Kina negativt. Landets export har minskat kraftigt under ett skede då den alltjämt utgör en betydande del av Kinas totala BNP. En växande arbetslöshet är problematisk och röster som riktar sin kritik mot fortsatta ekonomiska reformer har gjort sig hörda. Samtidigt har den kinesiska staten agerat kraftfullt och alltmer talar för att den rådande oron runt om i världen kan visa sig vara ett tillfälle för Kina att på allvar träda fram på såväl den politiska som den ekonomiska internationella arenan. Denna artikel diskuterar hur den globala krisen har påverkat Kina, hur den kinesiska staten har svarat på de problem som uppstått och Kinas skiftande internationella roll.
10 okt 09 – Anders C Johansson

Ekonomisk debatt 2009-6
Hur kunde Industriens Utredningsinstitut bli så framgångsrikt?
Industriens Utredningsinstitut (IUI) grundades 1939. På mindre än tio år växte det från en liten utredningsbyrå till ett ledande forskningsinstitut inriktat på mikroekonomiska problem. På basis av ett antal nyskrivna minnesuppsatser och biografier om tidigare IUI-forskare, presenterade i Henrekson (2009), ges här en beskrivning av forskningsmiljön och vad som åstadkoms. Vidare diskuteras orsakerna till att institutet blev så framgångsrikt. Framställningen sträcker sig till slutet av 1970-talet, men mycket talar för att många av de framgångsfaktorer som identifieras fortfarande är giltiga.
10 okt 09 – Magnus Henrekson

Ekonomisk debatt 2009-6
Jordbruksstöd utan krav på produktion: en bättre politik?
EUs gemensamma jordbrukspolitik (GJP) förändrades radikalt år 2005 på grund av frikopplingsreformen. Stödet till lantbrukarna är inte längre kopplat till produktionen utan betalas ut även om lantbrukaren väljer att inte producera livsmedel. Den totala stödnivån har däremot inte förändrats nämnvärt. Frågan är om den hårt kritiserade GJP blivit en bättre och effektivare politik.
10 okt 09 – Mark Brady, Ewa Rabinowicz och Christoph Sahrbacher

Ekonomisk debatt 2009-6
REPLIK: En kritisk betraktelse av Bo Rothsteins beskrivning av svensk välfärdsstatsforskning
Bo Rothsteins artikel i Ekonomisk Debatt nr 3, 2009, innehåller ett försök till en bred genomgång av svensk välfärdsforskning. Det är inte en lätt uppgift med tanke på omfattning och bredd. Rothstein lägger också in en brasklapp att översikten kanhända blir en orättvis betraktelse.
10 okt 09 – Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg

Ekonomisk debatt 2009-6
REPLIK: Platon, Lenin och pensionsreformen
I min artikel om svensk välfärdsforskning i Ekonomisk Debatt nr 3, 2009 (Rothstein 2009) hävdade jag att ledande svenska ekonomer, när de analyserat effekterna av den svenska generella välfärdsmodellen, inte i tillräcklig grad beaktat de samhällsekonomiska effektivitetsvinster som generella obligatoriska socialförsäkringar leder till på grund av de problem med asymmetrisk information som marknadsmodeller skulle innebära. I en replik anför Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg (2009) att jag är illa informerad och att det finns ”hyllmeter” skrivet av nationalekonomer om detta problem.
10 okt 09 – Bo Rothstein

Ekonomisk debatt 2009-6
Ekonomer på villovägar
I Ekonomisk Debatt nr 5, 2009 publicerade Marian Radetzki och Nils Lundgren en debattartikel om klimatfrågan. Under rubriken ”En grön fatwa har utfärdats” hävdar de följande:
10 okt 09 – Klas Eklund, Olle Häggström och Markku Rummukainen

Ekonomisk debatt 2009-6
Konsten att kasta stenar i växthuset
Jag har fått tillfälle att kommentera Radetzki och Lundgrens inlägg i Ekonomisk Debatt nr 5, 2009 (R/L), ”En grön fatwa har utfärdats” och väljer att hålla det kort eftersom många redan reagerat. Jag tänker inte som ekonom ge mig i kast med att diskutera andra ekonomers åsikter om det naturvetenskapliga läget – det vore att upprepa R/Ls misstag. Det är dock naturligt att hellre lita till IPCCs genomgångar av den vetenskapliga litteraturen än R/Ls åsikter, se vidare Eklund, Häggström och Rummukainens artikel i detta nummer av Ekonomisk Debatt (Eklund m fl 2009).
10 okt 09 – THOMAS STERNER

Ekonomisk debatt 2009-6
BOKANMÄLAN: Peter T Leeson: The Invisible Hook: The Hidden Economics of Pirates, Princeton University Press, 2009, 271 sidor, ISBN 978-0-69113747-6.
Den osynliga kroken Vad kan pirater lära oss om ekonomi? En hel del – menar Peter T Leeson, professor vid George Mason University. Hans The Invisible Hook: The Hidden Economics of Pirates är en originell kombination av sjörövarhistoria och populärvetenskaplig nationalekonomi.
10 okt 09 – Daniel Hedblom

Ekonomisk debatt 2009-4
LEDARE: Vad är de underliggande orsakerna till finanskrisen?
Den nuvarande finanskrisen håller på att övergå i en real kris och världsekonomin befinner sig i en av seklets mest dramatiska nedgångar. En uppenbar fråga är vilka faktorer som orsakat denna kris. Vad är nytt och vad är gammalt och välkänt? Detta temanummer analyserar ett antal faktorer och omständigheter som förts fram som förklaringar till den innevarande krisen; flera bidrag handlar om vad man med utgångspunkt i finansiell ekonomi kan säga om krisen.
1 jun 09 – Fredrik Andersson och Rikard Forslid

Ekonomisk debatt 2009-4
Psykologi, risk, avkastning och den svenska aktiehandeln på Internet
Tillgängligheten till finansmarknaderna har ökat i takt med Internetpenetrationen. I dag görs var fjärde aktietransaktion på Stockholmsbörsen av någon av de specialiserade Internetmäklarnas kunder. Artikeln kartlägger branschens utveckling och beskriver hur småsparares beslut ofta avviker från normativ teori. Jag undersöker de senaste tolv årens aktiehandel på Internet i Sverige och finner att Internetmäklarnas kunder koncentrerar sin handel till små bolag och till specifika branscher. Man kan inte utesluta att Internetmäklarnas marknadsandelar i dessa sektorer ökar volatiliteten, även om det finns stöd för att det omvända sambandet också gäller.
1 jun 09 – Anders Anderson

Ekonomisk debatt 2009-4
Svagt institutionellt ramverk ger finansiella kriser
I denna artikel hävdar författaren att finansiella kriser inte i första hand ska ses som orsakade av makroekonomiska förhållanden eller prisfall på tillgångar. I stället ses finansiella kriser som resultatet av ett svagt institutionellt ramverk för den finansiella sektorn. Om legala, reglerande och politiska institutioner inte tillåter en snabb fördelning av värdeförluster kan ett prisfall på t ex fastigheter få systemkonsekvenser och reala konsekvenser genom ”smitta” mellan finansiella aktörer. De institutionella misslyckanden som betonas här är brist på trovärdiga, formella förfaringssätt vid insolvens för finansiella företag, som i sin tur medför ett implicit skydd av fordringsägare och ibland även aktieägare i finansiella företag, regelverket för företagsstyrning i den finansiella sektorn och den politiska processens misslyckande att snabbt och trovärdigt fastställa principer för fördelning av värdeförluster.
1 jun 09 – Claes Wihlborg

Ekonomisk debatt 2009-4
BOKANMÄLAN Inspirerande provokationer i krisens gränsland
Nassim Taleb har blivit en av portalfigurerna i den skara personer som på olika sätt anses ha förutspått den finansiella kris som är utgångspunkten för detta temanummer av Ekonomisk Debatt. Han är en superstjärna på den internationella föreläsningsmarknaden och har en speciell trovärdighet i kraft av sina erfarenheter inifrån finansbranschen.
1 jun 09 – Fredrik Andersson

Ekonomisk debatt 2009-4
Vad säger vår historia om finanskriser?
Som följd av den globala finanskrisen befinner sig nu Sverige i en djup ekonomisk kris – troligen den djupaste sedan 1930-talet. Det dystra läget har skapat ett intresse för kriser i vår historia. Lars Jonung diskuterar i denna artikel vad vi kan lära från tidigare finanskriser, vilken vägledning de ger oss beträffande dagens kris och vad de säger om framtiden.
1 jun 09 – Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2009-4
Hedgefonder och finansiella kriser
I varje finansiell kris återkommer diskussionen kring hedgefonders inverkan på krisen. Även om förloppen i de tidigare kriserna varit väldigt olika tenderar kritiken mot hedgefonder att vara densamma. I denna artikel diskuteras hedgefonders påverkan på finansiella kriser först ur ett historiskt perspektiv och därefter med anknytning till den nuvarande krisen. Att hedgefonder generellt sett skulle ha mer inverkan på finansiella kriser än andra investerare får dock inte stöd i analysen.
1 jun 09 – Maria Strömqvist

Ekonomisk debatt 2009-4
Indexderivat som skydd mot bostadsprisrisker
Den egna bostaden är för de flesta hushåll den största investeringen i livet. Men ett husköp är normalt inte resultatet av en traditionell investeringskalkyl där avkastning ställs mot risk. Det är främst ett konsumtionsbeslut, men ofta med stort finansiellt risktagande som följd. Artikeln diskuterar hur finansiell teknologi – t ex genom futureskontrakt knutna till ett fastighetsprisindex – kan göra det möjligt för hushållen att gardera sig mot prisrisker i boendet.
1 jun 09 – Peter Englund

Ekonomisk debatt 2009-4
Bolagens vinstmål är en orsak till finanskriser
I artikeln hävdas att företagens orealistiska avkastningskrav, ofta runt 20 procent, är en av orsakerna bakom de återkommande kriserna i finansmarknaderna. Artikeln visar att företagens finansiella mål egentligen syftar till att undvika att vända sig till börserna för att skaffa kapital samt hur detta medverkar till att bygga upp bubblor i finansmarknaderna. Avkastningskraven i kombination med bonuskultur leder dessutom till att riskerna drivs upp.
1 jun 09 – Thomas Franzén

Ekonomisk debatt 2009-3
LEDARE: Från nationalekonomi till ekonomik?
Av tradition kallas vårt ämne nationalekonomi. Men det är en missvisande benämning som bör ändras.
20 apr 09 – Martin Flodén och Robert Östling

Ekonomisk debatt 2009-3
Sanera mera? - Ett kostsamt sätt att spara liv
I politiken betonas ofta vikten av att samhällsmål nås med kostnadseffektiva åtgärder. För åtgärder som sparar liv innebär det att resurser fördelas till åtgärder med lägst kostnad per sparat liv oavsett politikområde.
20 apr 09 – Johanna Forslund, Eva Samakovlis, Maria Vredin Johansson och Lars Barregård

Ekonomisk debatt 2009-3
Svensk välfärdsstatsforskning - en kritisk betraktelse
Forskningen i Sverige om den svenska välfärdsstaten är synnerligen omfattande. Ett flertal discipliner har gjort frågorna om välfärdspolitikens processer, omfattning och utfall till centrala forskningsområden. Denna artikel syftar till att ge en kritisk betraktelse över framträdande delar av denna forskning.
20 apr 09 – Bo Rothstein

Ekonomisk debatt 2009-3
Att skicka pengar till hemlandet - Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige
Remitteringar - pengar som migranter skickar till sitt ursprungsland - har stor betydelse för många utvecklingsländer och är ett växande forskningsområde. Trots detta är remitteringar från Sverige ett närmast outforskat ämne.
20 apr 09 – Miri Stryjan

Ekonomisk debatt 2009-3
Den svenska modellen vid vägs ände?
Den svenska arbetsmarknadsmodellen befinner sig i ett formativt skede. Frågan är om den även har nått vägs ände?
20 apr 09 – Nils Karlson och Henrik Lindberg

Ekonomisk debatt 2009-3
Drivkrafter att starta företag: ett genusperspektiv
Det är av central betydelse att politik för fler och växande företag baseras på en ökad förståelse av de faktorer som påverkar beslutet att starta eget företag.
20 apr 09 – Stina Eklund och Altin Vejsiu

Ekonomisk debatt 2009-3
Kostnadseffektivitetsanalyser - ett instrument för en långsiktigt hållbar läkemedelsmarknad?
Den internationella läkemedelsmarknaden kännetecknas av olika regleringar och instrument som strävar efter att åstadkomma en rationell läkemedelsanvändning, kostnadskontroll samt en långsiktigt hållbar läkemedelsmarknad som främjar innovationer.
20 apr 09 – Ulf Persson, Sara Nordling och Billie Pettersson

Ekonomisk debatt 2009-3
REPLIK: Datorer och produktivitet
Att datorernas intåg betytt en revolution i produktionsprocesserna såväl i industrin som i handeln och andra servicenäringar är ett faktum som vi väl alla har en allmän uppfattning om.
20 apr 09 – Erik Ruist

Ekonomisk debatt 2009-3
Kunnigt och (o)kontroversiellt om råvarumarknaden
Det är i dagsläget svårt att komma undan ämnet råvarumarknaden, då många frågeställningar har krupit gemene man allt närmre in på livet.
20 apr 09 – Emilia Tjernström

Ekonomisk debatt 2009-2
Ledare: Arbetar- eller ägarregering?
Ett av alliansens vinnande koncept i det senaste valet var att lansera sin LEDARE politik som en ny "arbetarpolitik". Man lyckades stjäla "arbetarprefixet" från en förvånad och smått upprörd folkrörelse som traditionellt förknippats med en annan politik och andra partier.
20 mar 09 – Jerker Holm

Ekonomisk debatt 2009-2
Kan krishantering och klimatomställning kombineras?
I artikeln diskuteras hur den kortsiktiga hanteringen av dagens kris kan kombineras med långsiktig klimatomställning. Omfattande konsumtionsstimulanser, som nu införs i allt fler länder, bidrar sannolikt till att förvärra de omvandlingsproblem som klimatkrisen aktualiserar.
20 mar 09 – Christian Berggren och Staffan Laestadius

Ekonomisk debatt 2009-2
A-kassa eller sjukpenning - spelar det någon roll för hur snabbt arbetslösa övergår till arbete?
Den 1 juli 2003 sänktes taket i sjukpenningen för arbetslösa. Syftet med denna förändring var att arbetslösa inte längre skulle kunna få högre ersättning från sjukpenning än från a-kassa. Reformen fick till följd att de arbetslösas sjukskrivningar minskade betydligt.
20 mar 09 – Ekonomisk debatt nr 2 2009

Ekonomisk debatt 2009-2
Effekter av barnomsorgsavgifter på barnafödandet
Den sänkning av förskoleavgifterna som följde av maxtaxereformen innebar att barnafödandet ökade med knappt fem procent. Det tycks främst vara yngre, deltidsarbetande kvinnor som fött fler barn till följd av de sänkta förskoleavgifterna.
20 mar 09 – Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd

Ekonomisk debatt 2009-2
Ökar Kalmar FF den svenska välfärden? - Elitidrottens ekonomiska värde
Denna artikel indikerar att elitidrott kan medföra en ökad befolkningsökning. Detta verkar främst gälla om elitidrotten varit etablerad under en längre tid. Den svenska elitidrotten skapar både positiva och negativa direkta och indirekta effekter.
20 mar 09 – Lars Behrenz

Ekonomisk debatt 2009-2
Själviska och framåtblickande väljare - Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?
Hur själviska är svenska väljare? Hur viktiga är vallöften för deras partival? Vi tar oss an dessa frågor med ett nytt angreppssätt som bygger på hur reformer påverkar väljarnas privatekonomi.
20 mar 09 – Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara

Ekonomisk debatt 2009-2
Konsekvenser av konkurrensutsatt statlig finansiering av universitet och högskolor
Lärosätenas budgetar utgörs alltmer av statlig konkurrensutsatt finansiering medan de fasta anslagen minskar. Motivet är att staten vill höja forskningskvaliteten, skapa internationellt konkurrenskraftiga universitet och styra in forskningen på samhällsnyttiga områden.
20 mar 09 – Roger Svensson

Ekonomisk debatt 2009-2
Våghalsiga konsumenters betydelse
Den indiskfödde ekonomen Amar Bhidé, som är verksam som professor vid Columbiauniversitetet, ger i sin senaste bok en optimistisk skildring av globaliseringen.
20 mar 09 – Jonas Frycklund

Ekonomisk debatt 2009-2
Nationalekonomi - inte längre den dystra vetenskapen
I mer än ett århundrade har nationalekonomins teoretiska kärna förblivit i stort sett oförändrad. Alltför avvikande idéer behandlas styvmoderligt och förpassas till obskyra tidskrifter.
20 mar 09 – Daniel Hedblom

Ekonomisk debatt 2009-2
Replik: Bygga bort krisen?
Dagens allvarliga ekonomiska kris har sitt ursprung i en omfattande långivning till människor med begränsade inkomster i USA som köpt egna hem med s k subprime mortgages, lån med stora kreditrisker.
20 mar 09 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2009-2
Replik: Är bensinskatten regressiv?
För att klara klimatutmaningen behövs kraftigt reducerade utsläpp av fossilt koldioxid. Ett av de mest effektiva styrmedlen för att uppnå detta är höga skatter på fossila drivmedel.
20 mar 09 – Hanna Ahola, Emanuel Carlsson och Thomas Sterner

Ekonomisk debatt 2009-1
LEDARE: Värna konkurrensen mellan bankerna
I finanskrisens spår har bankcheferna blivit högvilt för medierna. Ena dagen pressas Swedbanks vd hårt om bankens soliditet i TV2s Agenda. Andra dagen får samme vd försvara bankens "övervinster" i TV1s Rapport. Detta kan tyckas motsägelsefullt, men det återspeglar egentligen två problem i banksektorn.
15 jan 09 – Fredrik Andersson och Rikard Forslid

Ekonomisk debatt 2009-1
Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen?
År 2002 sänktes arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter i Norrlands inland och inre Svealand. Detta påverkade inte sysselsättningsutvecklingen 2001-04 jämfört med näraliggande områden. Resultatet stämmer väl överens med internationella studier, liksom att en del av sänkningen neutraliserades av löneökningar.
15 jan 09 – Helge Bennmarker, Erik Mellander och Björn Öckert

Ekonomisk debatt 2009-1
Global Award for Entrepreneurship Research: En presentation
Den 29 januari 2009 utsågs Scott A Shane till mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research. Priset, som instiftades 1996, är i dag allmänt erkänt som världens främsta forskarpris inom området entreprenörskap och småföretagande.
15 jan 09 – Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson

Ekonomisk debatt 2009-1
Hur länge förblir IKT avgörande för svensk produktivitetsutveckling?
Forskning har visat att investeringar i informations- och kommunikationsteknologi (IKT) var avgörande för 1990-talets höga produktivitetstillväxt i Sverige. Denna artikel använder tillväxtbokföring för att analysera vilken påverkan IKT har haft på produktivitetstillväxten i näringslivet.
15 jan 09 – Harald Edquist

Ekonomisk debatt 2009-1
Diskriminering i anställningsprocessen: Resultat från en Internetbaserad sökkanal
I denna artikel beskrivs resultaten av en studie om hur arbetssökandes etnicitet, kön, ålder och sysselsättningsstatus påverkar deras arbetsmarknadsutfall. Vi använder data från Mitt CV, där Arbetsförmedlingen erbjuder arbetssökande att via Internet registrera sina meritförteckningar och önskemål om de jobb de vill finna.
15 jan 09 – Stefan Eriksson och Jonas Lagerström

Ekonomisk debatt 2009-1
Recension av William Easterly: Den vite mannens börda (övers Claes-Göran Jönsson),
Easterly har skrivit en bok där han diskuterar vad han ser som i-ländernas misslyckade försök att utveckla u-länderna med hjälp av bistånd. Han menar att "det är en illusion att tro att västerlandet kan förvandla komplexa samhällen med en helt annorlunda historia och kultur till sin egen spegelbild" (s 36).
15 jan 09 – Arne Bigsten

Ekonomisk debatt 2009-1
Recension av Ylva Hasselberg: Industrisamhällets förkunnare: Eli Heckscher, Arthur Montgomery, Bertil Boëthius och svensk ekonomisk historia 1920-1950
En ny akademisk disciplin - ekonomisk historia - föddes på 1920-talet i Sverige. Att den akademiska världen får en ny disciplin händer sällan inom samhällsvetenskapen och hände ännu mer sällan på den tiden. Nya discipliner har dock dykt upp under senare tid, dels på grund av synen på värdet av tvärvetenskaplig forskning, dels på grund av naturvetenskapens utveckling.
15 jan 09 – Tom Kärrlander

Ekonomisk debatt 2008-8
Ledare: Kön, resultat och urval
Pojkar och flickor presterar olika bra i skolan. I grundskolan har flickor i genomsnitt högre betyg än pojkar. Detta gäller i nästan alla ämnen. Flickor har också högre betyg på nationella prov, men där är skillnaderna mycket mindre.
20 dec 08 – Magnus Wikström

Ekonomisk debatt 2008-8
2008 års ekonomipris till Paul Krugman: Internationell handel och ekonomisk geografi
Utrikeshandel och lokalisering av ekonomisk verksamhet har under århundraden utgjort centrala områden för ekonomisk analys. 2008 års ekonomipristagare Paul Krugman har utarbetat en ny teori för dessa frågor. Härigenom har han förenat de tidigare åtskilda forskningsfälten utrikeshandel och ekonomisk geografi.
20 dec 08 – Peter Englund, Per Krusell och Mats Persson

Ekonomisk debatt 2008-8
Bolaget och dess styrelse: Vad betyder bolaget för kvinnorepresentationen?
Den låga andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har länge förklarats med "brist på lämpliga kvinnor". Förändringarna på arbetsmarknaden och inom utbildningen har inneburit att kvinnor och män idag är mer lika än olika vilket är skäl nog för många att ifrågasätta detta argument.
20 dec 08 – Åsa Löfström

Ekonomisk debatt 2008-8
Diskrimineras homosexuella? Några erfarenheter från svensk ekonomisk forskning
Diskriminering av homosexuella är förbjudet i Sverige. Trots detta är den ekonomiska forskning som finns på området begränsad. I artikeln presenteras resultat från forskningsprojekt rörande homosexuellas situation på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Resultaten är i linje med resultat från internationell forskning.
20 dec 08 – Ali Ahmed och Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2008-8
Ung och mer segregerad - ekonomisk och etnisk polarisering i svenska storstadsregioner
Den ekonomiska och etniska bostadssegregeringen har kommit i fokus för debatt och politik. Här presenteras en ny studie som beskriver och analyserar problematiken utifrån ekonomiska villkor för barn i Sveriges storstadsregioner åren 1990, 1996 och 2002.
20 dec 08 – Danuta Biterman, Björn Gustafsson 0ch Torun Österberg

Ekonomisk debatt 2008-8
"Mechanism design" och bostadsmarknaden - några reflexioner
Andersson och Svensson (2008) - i fortsättningen A&S - diskuterar hur tankarna i litteraturen om mechanism design kan appliceras på bostadsmarknaden.
20 dec 08 – Hans Lind

Ekonomisk debatt 2008-8
"Mechanism Design" och bostadsmarknaden Replik till Hans Lind
På ett annat ställe i detta nummer har Hans Lind kommenterat vår artikel "Effektiva hyror - en tillämpning av teorin för Mechanism Design" (Andersson och Svensson 2008). Ett av Linds två huvudsyften är att påpeka "några problem i de alternativ och argument" (s 56) som vi presenterade i vår artikel. I denna replik till Hans Lind vill vi redan ut ett par viktiga missuppfattningar samt peka på några problem i Linds reflexioner.
20 dec 08 – Tommy Andersson och Lars-Gunnar Svensson

Ekonomisk debatt 2008-8
Fågel Fenix - ett exklusivt varumärkes pånyttfödelse?
Roland Andersson beskriver i Ekonomisk Debatt 8, 2007 det bedömningsarbete som låg bakom de sakkunnigas förslag till en (ny) civilekonomexamen.
20 dec 08 – Lars Torsten Eriksson

Ekonomisk debatt 2008-8
Svar till Eriksson angående rätten att utfärda civilekonomexamen
Professor Lars Torsten Eriksson vid Högskolan i Gävle ifrågasätter det arbete som Högskoleverkets bedömningsgrupp har gjort beträffande de kriterier som den tog fram för att avgöra vilka lärosäten som skulle få rätten att utfärda civilekonomexamen (Eriksson 2008).
20 dec 08 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2008-7
Ledare: Vem bestämmer i kommunerna?
Primär- och landstingskommunerna i Sverige ansvarar för så viktiga saker som barnomsorg, skola, äldreomsorg, social omsorg och vård. Upp mot 30 procent av alla anställda i Sverige är anställda av kommunerna och kommunernas utgifter uppgår till ca 30 procent av BNP. Samtidigt utgörs ledningen för denna Sveriges största arbetsgivare till 97 procent av fritidspolitiker.
15 nov 08 – Matz Dahlberg

Ekonomisk debatt 2008-7
Maxtaxan inom barnomsorgen - påverkar den hur mycket föräldrar arbetar?
Under perioden 2001-03 genomfördes reformen "Maxtaxa och allmän förskola m m" inom den svenska barnomsorgen. Den fick bl a till följd att barnomsorgsavgiften sänktes för flertalet familjer. I denna studie undersöks om avgiftssänkningen påverkade i vilken utsträckning och hur mycket föräldrar arbetar.
15 nov 08

Ekonomisk debatt 2008-7
Vem betalar efter en atomolycka? Ett förslag för Europa
OECD och FN har utfärdat konventioner om ersättning till atomolyckors offer. Beloppen är emellertid små och systemet saknar trovärdighet. Det krävs en överstatlig organisation som kan genomdriva avtal mellan stater. EU har en sådan kapacitet. Tanken här är att EUs medlemsstater med kärnkraftsproduktion ska vara ekonomiskt ansvariga för olyckor inom det egna territoriet.
15 nov 08 – Göran Skogh

Ekonomisk debatt 2008-7
Nationalekonomiska perspektiv på "försvunna pengar" i biståndsdebatten
Under det senaste året har ett par uppmärksammade inlägg kommit att ifrågasätta effektiviteten av Sidas biståndsarbete, i synnerhet det som bedrivs genom de s k ramorganisationerna. Bakgrunden finns att läsa i ett par rapporter från Riksrevisionen (RiR 2007:20) och Sida (2008), samt i journalisten Jan Mosanders uppmärksammade bok Pengarna som försvann (Mosander 2008). Den anförda kritiken baseras på observerade missförhållanden i de lokala organisationernas finansiella redovisning.
15 nov 08 – Niklas Bengtsson

Ekonomisk debatt 2008-7
Påverkas individen av omgivningens sjukfrånvaro?
Denna artikel studerar om individens sjukfrånvaro påverkas av omgivningens sjukfrånvaro. För att undersöka denna fråga använder vi oss av ett randomiserat socialt experiment vars syfte var att studera effekten av läkarintygskravet. Vi studerar hur de som ingick i kontrollgruppen (dvs de som skulle ha varit opåverkade av experimentet) påverkas av behandlingsgruppens förändrade sjukfrånvaro.
15 nov 08 – Patrik Hesselius, Per Johansson och Johan Vikström

Ekonomisk debatt 2008-7
Effekter av anställningsskydd - en översikt
Lagstiftningen om anställningsskydd är en av de mest kontroversiella institutionerna på arbetsmarknaden. Sverige tillhör de länder som har ett relativt omfattande anställningsskydd.
15 nov 08 – Per Skedinger

Ekonomisk debatt 2008-7
Tidigare skolstart kan mycket väl ge bättre utfall
För en utredningsekonom med speciellt intresse för utbildningsfrågor är det svårt att inte imponeras av IFAUs verksamhet. Forskningsprogrammet om skolförhållandens effekter är ett välbehövligt försök att bidra till en bättre skolpolitik och borde följas med intresse av landets beslutsfattare. Diskussionen om lämplig skolstartsålder som förs av Peter Fredriksson och Björn Öckert i Ekonomisk Debatt 2, 2008 är ett välkommet inlägg i en inte oviktig policyfråga.
15 nov 08 – Per Sonnerby

Ekonomisk debatt 2008-6
Ledare: Den lågbeforskade sektorn
I primärkommunerna och de kommunala bolagen finns en dryg femtedel av den svenska arbetskraften. Här utförs större delen av den offentliga sektorns verksamhet. För medborgarnas välfärd och samhällsekonomins utveckling avgörande tjänster utförs. Exempelvis får trehundratusen personer hemtjänst och 1,7 miljoner elever utbildas.
15 okt 08 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk debatt 2008-6
Sociala normer och socialförsäkringar - Teori och svenska erfarenheter
Sociala normer innebär att en enskild individs beteende påverkas av hur det bedöms av andra. Individen känner stolthet (pride) om andra uppskattar vederbörandes beteende och skam (shame) om individen upplever att andra ogillar det - och individen anpassar sitt beteende efter dessa bedömningar (se exempelvis Parsons 1952; Bicchieri 1990; Coleman 1990; Lindbeck 1995a). Sådana bedömningar antas i sin tur bero på vad som anses vara "normalt" beteende i den grupp individer som vederbörande tillhör - därav beteckningen "norm".
15 okt 08 – Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2008-6
Hur påverkar konjunktursvängningar förtida tjänstepensionering?
Fler äldre beviljas tjänstepension när sysselsättningen går ner. Fenomenet var särskilt vanligt inom den offentliga sektorn på 1990-talet då övertaligheten del-vis löstes genom att pensionera äldre medarbetare i förtid.
15 okt 08 – Daniel Hallberg

Ekonomisk debatt 2008-6
Naturkatastrofer, ekonomisk utveckling och humanitär hjälp
Hur vanliga är naturkatastrofer, var inträffar de och har de blivit vanligare? Tenderar ekonomisk tillväxt, en jämnare inkomstfördelning och demokratisering att göra folk mindre utsatta vid katastrofer? Vad är det som bestämmer om katastrofoffer får internationell hjälp?
15 okt 08 – David Strömberg

Ekonomisk debatt 2008-6
Svar till Sven Bergenstråhle - "Om Hyressättning och segregation"
Vad roligt att Sven Bergenstråhle har läst vår artikel (Fridell och Brogren 2007) med ett sådant intresse! Det verkar tyvärr dock som att han missförstått en hel del av artikelns innehåll. För det första är vår utgångspunkt inte att hyresregleringens syfte enbart var att som Bergenstråhle skriver "motverka all inkomstsegregation" (s 85). Vi väljer dock att utvärdera just segregationsargumentet eftersom det är ett av de mest frekvent använda argumenten i försvaret av hyresregleringen.
15 okt 08 – Hanna Fridell

Ekonomisk debatt 2008-6
Så löser vi fiskekrisen!
EUs gemensamma fiskeripolitik står inför en gigantisk uppgift: Att stoppa överfiskningen av våra hav och samtidigt bevara fiskebaserade kulturmiljöer. Dagens politik - som är grundad på ett system med detaljerade regleringar - fungerar inte.
15 okt 08 – Mark Brady och Staffan Waldo

Ekonomisk debatt 2008-6
Replik: Om hyressättning och segregation
I Ekonomisk Debatt nr 6, 2007 finns en artikel av Hanna Fridell och Cecilia Brogren: "Lyckas hyresregleringen motverka segregationen i Stockholm?". Den bygger på en uppsats med samma namn som lades fram på Handelshögskolan i Stockholm 2006 (Brogren och Fridell 2006).
15 okt 08 – Sven Bergenstråhle

Ekonomisk debatt 2008-6
Regionala fastighetsskatter kan ge bättre infrastruktur
Vägar och järnvägar finansieras främst genom statliga skatter. I åtskilliga fall beslutar politiker om spektakulära men samhällsekonomiskt olönsamma projekt och tycks mer benägna att maximera röster än projektnytta. Medborgare i den region där ett projekt genomförs får den största nyttan medan skattebetalare i hela landet betalar kostnaderna.
15 okt 08 – Roland Andersson och Bo Söderberg

Ekonomisk debatt 2008-6
Normer, känslor och ekonomisk vetenskap
Artikeln är baserad på ett föredrag på Handelshögskolan i Stockholm, 10 juni 2008, i anslutning till mottagandet av 2007 års Assar Lindbeck-medalj. Jag vill ta detta tillfälle att tacka alla de som bidragit till och underlättat min forskning under de gångna åren - i synnerhet Magnus Johannesson och mina många andra medförfattare, mina kollegor vid Handelshögskolan och mina finansiärer. Ett alldeles särskilt varmt tack till min fru, Lisa Román, för att hon förstår, accepterar och även uppskattar mitt forskningsintresse, och till mina barn, Ask och Sunniva, för att de inte gör det.
15 okt 08 – Tore Ellingsen

Ekonomisk debatt 2008-6
BOKANMÄLAN Per Skedinger: Effekter av anställningsskyddet - vad säger forskningen?
Klargörande om anställningsskyddets effekter Den svenska debatten om anställningsskyddet har åtminstone tillfälligt lämnats därhän av de politiska partierna. Från arbetsgivarhåll hävdas dock envist och bestämt att lagen om anställningsskydd (LAS) leder till lägre sysselsättning och försvårar för ungdomar och (framför allt) småföretagare, medan arbetstagarsidan lika envist och bestämt försvarar den rådande ordningen. Som alltid när särintressen står för underhållningen präglas debatten av lika bestämda som obestyrkta påståenden.
15 okt 08 – Oskar Nordström Skans

Ekonomisk debatt 2008-6
BOKANMÄLAN: Karl Gustafson: Deus ex machina,
Tidsfaktorekonomi leder till regressiv skatteskala Tidsfaktorekonomi är ett ekonomiskt system där grundbulten är beskattning i form av tid - tidskatt. Idéerna bakom tidsfaktorekonomi är åtskilliga decennier gamla. Så föreslog t ex centerpartisten Anders Gernandt redan i mitten av 1970-talet i en riksdagsmotion att "… riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning beträffande möjligheterna att införa ett system med tidskatt i stället för nuvarande skattesystem …" (Riksdagens motion 1975/76:971).
15 okt 08 – Rickard Wall

Ekonomisk debatt 2008-5
Ledare: Gör försäkringssystemet genomskinligt!
Jag har nyligen blivit sjukskriven i två månader. Jag vet att jag som statsanställd får en sjukersättning på ungefär 90 procent av lönen när jag varit sjukskriven i mer än två veckor. Detta är vad socialförsäkringen och avtalsförsäkringen betalar ut tillsammans. Men på min arbetsplats hemsida står det något annat.
15 sep 08 – Ann-Charlotte Ståhlberg

Ekonomisk debatt 2008-5
Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten?
Jämställdhet är en ständigt aktuell fråga i den svenska debatten och ofta hamnar fördelningen av föräldraledigheten i fokus. Även om mäns uttag av föräldraledighet har ökat under det senaste decenniet, är fördelningen mellan kvinnor och män fortfarande mycket ojämn. För den tillfälliga föräldraledigheten är situationen annorlunda - här är fördelningen mellan män och kvinnor betydligt jämnare, men trots mäns ökande uttag av föräldraledighet har fördelningen av tillfällig föräldraledighet varit i stort sett konstant.
15 sep 08 – Anna Amilon

Ekonomisk debatt 2008-5
Hur blev Sverige rikt och jämlikt?
Från 1870 till 1970 utvecklas Sverige till att bli världens fjärde rikaste land. Under samma period blir Sverige världens förmodligen mest jämlika land när det gäller inkomsternas fördelning. I denna artikel används ny forskning om institutioner, tillväxt och jämlikhet för att förklara Sveriges framgångar.
15 sep 08 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2008-5
Valår och den kommunala politiken
Påverkas beteendet hos kommunala beslutsfattare av att det är val ett visst år? Mer specifikt, finns det en valårseffekt i den kommunala sysselsättningen, den kommunala konsumtionen samt de kommunala skattesatserna i Sverige och Finland 1985-2002? Vi finner att under ett valår är den kommunala sysselsättningen och de kommunala konsumtionsutgifterna högre än vad de är ett år då det inte är val, samtidigt som skattesatsen inte är lika hög.
15 sep 08 – Matz Dahlberg och Eva Mörk

Ekonomisk debatt 2008-5
Krisstämpeln på det svenska avtalssystemet - en överdrift
Det behövs samordning och normer i lönebildningen. Om detta är de flesta eniga. Frågan är hur normerna ska sättas och av vem. Framför allt har den rådande ordningen med industrin som normsättare ifrågasatts, bl a av Lars Calmfors i Ekonomisk Debatt. I stället hävdas att tjänstebranscherna bör få ett större inflytande.
15 sep 08 – Pontus Braunerhjelm, Olle Djerf, Håkan Frisén och Henry Ohlsson

Ekonomisk debatt 2008-5
Svar till Edin och Lodin angående 3:12-reglerna
Fåmansföretagsreglerna, de s k 3:12-reglerna, motiveras av Edin m fl (2005, s 5) på följande sätt:
15 sep 08 – Per-Olof Bjuggren och Dan Johansson

Ekonomisk debatt 2008-5
En analys av en felaktig analys av 3:12-reglerna
I Ekonomisk Debatt nr 7 (2007) framför Per-Olof Bjuggren, Gunnar du Rietz och Dan Johansson (not1) skarp kritik mot de gällande s k 3:12-reglerna rörande fåmansföretagarnas beskattning. Dessvärre präglas artikeln av förringande av det problem som den duala metoden medför men vad värre är också av missuppfattningar om grundläggande tankar bakom reglernas utformning.
15 sep 08 – P-O Edin och Sven-Olof Lodin

Ekonomisk debatt 2008-5
Recension: Agnar Sandmo: Samfunnsøkonomi - en idéhistorie, Universitetsforlaget
Utmärkt översikt över nationalekonomins historia. Det är inte ovanligt att ekonomer vilkas ungdomsforskning rört samtidsfrågor efter hand börjar intressera sig för ämnets rötter. John Maynard Keynes, George Stigler (som dock redan för sin doktorsavhandling valde ett doktrinhistoriskt tema) och Paul Samuelson är bara några exempel.
15 sep 08 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2008-5
Recension: Interdisciplinär antologi lever inte upp till titeln
Titeln - National Tax Policy in Europe - To Be or Not to Be? - är anspråksfull och inger stora förhoppningar. Antologin tar upp viktiga spörsmål: Hur påverkar ökad integration och utvidgning utrymmet för nationell beskattning inom EU?
15 sep 08 – Katarina Nordblom

Ekonomisk debatt 2008-4
Ledare: Klimatet och samhällsekonomin
Klimatfrågan framstår allt mer som en av jordens stora ödesfrågor. Sedan Sternrapporten, rapporterna från FNs klimatpanel och Al Gores film En obekväm sanning, har medvetenheten om klimatförändringarnas konsekvenser ökat avsevärt i Sverige såväl som i övriga världen. Ovanligt varma, regniga och stormiga vintrar har av många svenskar tolkats som att någonting är allvarligt fel med vårt klimat. Bilder i TV på kollapsande glaciärisar och på samhällen drabbade av förödande orkaner har förstärkt dessa intryck.
1 aug 08 – Fredrik Andersson och Ola Olsson

Ekonomisk debatt 2008-4
Principiella utgångspunkter i klimatpolitiken och klimatpolitikens kostnader
Från klimatproblemets art följer ett antal generella slutsatser, men även principer, som borde vara vägledande i klimatpolitiken. En sådan generell slutsats är att mål och medel i princip inte kan separeras. En annan slutsats är att man inte allmänt kan säga att likformiga sektorsspeci?ka eller landspeci?ka utsläppsmål är kostnadseffektiva. De principiella slutsatserna understryker vikten av kostnadseffektivitet som styrande princip i klimatpolitiken. Vad gäller kostnaden för den svenska klimatpolitiken innebär de målnivåer som nu diskuteras mycket stora ingrepp, och därmed betydande konsekvenser, på samhällsekonomin, om inte en stor del av reduktionen tillåts ske i andra länder.
1 aug 08 – Runar Brännlund

Ekonomisk debatt 2008-4
Vad tycker svenska folket om koldioxidskatten på bensin?
Nationalekonomisk teori och empiri har länge visat att användande av miljöskatter, eller andra marknadsbaserade styrmedel såsom utsläppshandel, ofta är överlägsna andra styrmedel för att uppnå miljömål till lägsta samhällsekonomiska kostnad. I ett svenskt klimatpolitiskt perspektiv är användande av koldioxidskatten därför av särskilt intresse. Samtidigt har höjningar av koldioxidskatten haft svårt att få folkligt stöd. Syftet med artikeln är att diskutera denna paradox och illustrera vårt resonemang med hjälp av fem olika attitydundersökningar kring koldioxidskatt på bensin i förhållande till privatbilismen.
1 aug 08 – Henrik Hammar och Åsa Löfgren

Ekonomisk debatt 2008-4
Det globala klimatet: Vad kan ett litet land som Norge bidra med?
Det finns en bred politisk enighet om att Norge ska bidra aktivt till att lösa klimatproblemet. Men vad kan ett litet land som Norge göra mer än att delta i existerande klimatavtal? Vårt svar är att Norge bör arbeta långsiktigt för att få ett mer ambitiöst klimatavtal än dagens Kyotoavtal. Vi måste sluta att om och om igen utreda hur vi bäst kan minska de norska utsläppen. I stället bör vi blicka utanför Norge och diskutera hur vi kan få till ett globalt klimatavtal där alla stora utsläppsländer åtar sig utsläppsbegränsningar och där de totala nedskärningarna i utsläppen är långt större.
1 aug 08 – Mads Greaker och Catherine Hagem

Ekonomisk debatt 2008-4
Internationella transporter - så kan klimatpåverkan minskas
Ökad rörlighet för människor och varor har starkt bidragit till det senaste århundradets fenomenala ekonomiska tillväxt i världen. Globalisering och internationell handel har transformerat världsekonomin och givit många människor en högre levnadsstandard. Samtidigt är det tydligt att internationella transporter också utgör ett hot mot jordens klimatsystem. De är en av de snabbast växande källorna till utsläpp av växthusgaser, men väldigt lite görs för att bromsa utvecklingen. I den här artikeln argumenterar jag för att en sektorbaserad handel med utsläppsrätter är ett av få lovande alternativ för att kunna hantera utsläppen och kunna inkludera internationella transporter i ett klimatavtal bortom 2012.
1 aug 08 – Marcus Åhman

Ekonomisk debatt 2008-4
Konsensus i förändring - klimatekonomi efter Stern
Med slutsatsen att snara och kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser är ekonomiskt motiverade utmanade Sternrapporten den rådande bilden av klimatförändringarnas ekonomi. Trots att kritiken initialt var hård har debatten efter Sternrapporten visat på ett konsensus i förändring.
1 aug 08 – Martin Persson och Thomas Sterner

Ekonomisk debatt 2008-4
Recension: Björn Lomborg, Cool it: Den skeptiska miljövännens guide till den globala uppvärmningen
I Världens verkliga tillstånd (2001) var Björn Lomborg skeptisk till mycket, bl a huruvida klimatförändringar egentligen är ett problem. Sedan dess har han, i likhet med många andra, insett att den globala uppvärmningen utan tvekan äger rum och att den kommer att påverka oss en hel del. Sin skepsis har han emellertid kvar, i synnerhet gentemot Kyotoavtalet, och han vill i Cool it lyfta fram andra sätt att handskas med stigande koncentrationer av växthusgaser.
1 aug 08 – David von Below

Ekonomisk debatt 2008-3
LEDARE: Illusionen om den effektiva fastighetsskatten
Nästan alla nationalekonomer, inklusive undertecknad, är eniga om att det var ett misstag att ta bort eller reformera fastighetsskatten. (Det finns förstås undantag; Tino Sanandaji har nyligen framfört en avvikande uppfattning här i Ekonomisk Debatt). Man hör ofta argument som att fastigheter är en trögrörlig skattebas och att fastighetsskatten därför inte snedvrider hushållens incitament eller beteenden.
1 jun 08 – Martin Flodén

Ekonomisk debatt 2008-3
Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?
Mellan läsåren 1990/91 och 2002/03 minskade antalet lärare per hundra grundskoleelever från 9,1 till 7,7. Omfattningen av resursneddragningarna varierade dock mellan kommunerna. I genomsnitt medförde den minskade lärartätheten att eleverna försämrade sin position i betygsfördelningen med 1,2 procentenheter jämfört med tidigare. Om man i stället mäter studieprestationer med resultat på mönstringsprovet, verkar effekten av resursneddragningarna vara ungefär dubbelt så stor.
1 jun 08 – Peter Fredriksson och Björn Öckert

Ekonomisk debatt 2008-3
Varför arbetar barn? En teoriöversikt med policyimplikationer
Under de senaste åren har ett växande antal författare riktat uppmärksamheten mot frågan varför barn arbetar. Syftet med denna artikel är att ge en kritisk översikt över en del av den senaste teoretiska och empiriska forskningen inom ämnet barnarbete och belysa det faktum att ingen enskild faktor kan förklara fenomenet barnarbete. Sålunda måste den politik som syftar till att utplåna barnarbete ta itu med en mängd underliggande faktorer som bidrar till förekomsten av barnarbete, såsom fattigdom, marknadsimperfektioner och begränsad tillgång till utbildning.
1 jun 08 – Heather Congdon Fors

Ekonomisk debatt 2008-3
Har Indien lyckats?
I globaliseringsdebatten behandlas ofta Indien som ett framtida Kina med liknande explosiv ekonomisk utveckling. Det finns dock skäl att lyfta fram det säregna och unika i den ökande tillväxt som Indien uppvisat på senare år. Här presenteras det reformarbete som skett och som återstår för att garantera en fortsatt hög tillväxt. Ett starkt inslag av spårbundenhet påvisas där reformer främst gynnat de geogra?ska regioner och ekonomiska sektorer som sedan tidigare hade relativt sett bra institutionella förutsättningar. Mot bakgrund av detta diskuteras kritiskt den högteknologiska sektorns möjligheter att dra Indiens fortsatta utveckling.
1 jun 08 – Robin Douhan och Anders Nordberg

Ekonomisk debatt 2008-3
Anonyma jobbansökningar i praktiken - en första utvärdering av en omdebatterad åtgärd
Anonyma jobbansökningar som ett verktyg mot diskriminering har blivit mycket uppmärksammat i den offentliga debatten, trots en total avsaknad av empirisk evidens. Artikeln sammanfattar lärdomarna från ett försök som genomförts i Göteborgs stad. Utvärderingen är den första i sitt slag och visar att metoden ökade kvinnors och invandrades chanser att erbjudas en anställningsintervju. För kvinnor ökade också antalet jobberbjudanden, men ingen motsvarande effekt verkar finnas för de invandrade. Resultaten visar också att de rekryterande cheferna var negativa till metoden, till stor del för att den uppfattades som mycket arbetskrävande.
1 jun 08 – Oskar Nord-Ström Skans, Kristina Sibbmark och Olof Åslund

Ekonomisk debatt 2008-3
Privat produktion av offentligt finansierade tjänster
Vem som ska producera vård, skola, omsorg och andra offentligt finansierade tjänster är en ekonomiskt relevant och politiskt omdebatterad fråga. Artikeln ger en översikt av vad den ekonomiska forskningen har att säga. Privata företag har i genomsnitt lägre kostnader än offentliga producenter men kan ibland tumma på kvaliteten för att göra högre vinst. Detta dilemma dyker upp i vissa empiriska studier men inte i andra och behöver nyanseras beroende på förutsättningarna för att skriva kontrakt. En av många öppna frågor är hur ägande och konkurrens samverkar och påverkar hur väl privat produktion av offentligt finansierade tjänster faller ut.
1 jun 08 – Henrik Jordahl

Ekonomisk debatt 2008-3
Recension: David Warsh, Kunskap och nationernas välstånd
I Sverige har levnadsstandarden mätt som per capitainkomst ökat med en faktor på över 50 sedan mitten av 1800-talet. Överlag är människor i västvärlden i dag mer än tjugo gånger rikare än vad de var för ett och ett halvt sekel sedan. Och samtidigt: varför skiljer sig i dag per capitainkomst och tillväxttakt i olika länder åt mer än någonsin? Varför har skillnaden mellan rika och fattiga länder ökat?
1 jun 08 – Lars Pålsson

Ekonomisk debatt 2008-2
Dags att könsdifferentiera resurstilldelningen i skolan
Flera kommuner har nu explicit börjat fördela skolresurser baserat på elevernas bakgrund. I Sundsvall utgår en högre skolpeng till elever med utländsk bakgrund eller vars föräldrar saknar högre utbildning. I Gävle kommer förskolorna att få mindre bidrag för barn som har en högutbildad mamma än för andra barn.
15 apr 08 – Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2008-2
Värdet av liv
Vi ställs varje dag inför avvägningar som innebär att små risker för att råka illa ut till liv och hälsa ställs mot annan konsumtion, t ex när vi trycker olika hårt på gaspedalen eller avstår från att platta till frisyren med en cykelhjälm. Även många prioriteringsbeslut i den offentliga sektorn har en sådan karaktär. För att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av säkerhetshöjande åtgärder krävs att räddade liv förses med en prislapp. I den här artikeln presenterar vi en översikt av forskningen kring värdering av liv med speciellt svenskt fokus, och föreslår att liv bör räddas upp till en kostnad av 21 miljoner kr.
15 apr 08 – Lars Hultkrantz och Mikael Svensson

Ekonomisk debatt 2008-2
Är det bättre att börja skolan tidigare?
I Sverige börjar barn skolan det år de fyller sju. De som är födda före respektive efter årsskiftet börjar därmed i skolan vid olika åldrar. Vi utnyttjar denna regel för att mäta effekterna av skolstartsålder på betyg, utbildningsnivå och arbetsinkomster. Resultaten visar att barn som börjar skolan när de är något äldre har bättre kunskaper och längre utbildning än sina yngre kamrater. På lång sikt får de också något högre inkomst. Eftersom barn som börjar skolan senare också kommer ut på arbetsmarknaden senare, är inkomsterna sett över hela livet dock något lägre än för barn som börjar skolan tidigare.
15 apr 08 – Peter Fredriksson och Björn Öckert

Ekonomisk debatt 2008-2
Jobbavdragets effekter på invandrarkvinnors arbetsutbud
I denna artikel utvärderas effekterna av jobbavdraget på ensamstående invandrarkvinnors arbetsutbud med en simuleringsansats. Den genomsnittliga effekten av jobbavdraget på kvinnornas arbetsutbud är begränsad. Vidare framkommer divergerande resultat bland olika inkomstgrupper; ensamstående kvinnor med låga inkomster ökar sin arbetstid relativt mycket medan de med höga inkomster minskar den. Den genomsnittliga effekten av jobbavdraget skiljer sig inte mellan olika invandrargrupper. Bland låginkomsttagare finner vi att kvinnor från framför allt icke-europeiska länder ökar sitt arbetsutbud mer än kvinnor från Norden och Västeuropa. Resultaten visar att ökningen av arbetsutbudet bland kvinnor med låga inkomster framför allt är ett resultat av att ej sysselsatta kvinnor väljer att börja arbeta.
15 apr 08 – Lina Andersson och Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2008-2
Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den svenska faunan
Vi analyserar betalningsviljan bland svenska folket för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i Sverige. Våra resultat visar att en knapp majoritet av svenska folket inte är villig att betala någonting för rovdjurspolitiken, men att den aggregerade betalningsviljan i samhället ändå är betydande. Enligt våra skattningar är den ungefär 10,5-12,2 miljarder kr. Våra resultat visar också att betalningsviljan skiljer sig åt mellan olika regioner i Sverige; den är högst i Stockholm och lägst i vargregioner. Vi kan här inte utesluta att kostnaderna är större än betalningsviljan, men visar att det finns en solid grund för ett nödvändigt kompensationssystem.
15 apr 08 – Thomas Broberg och Runar Brännlund

Ekonomisk debatt 2008-2
Utländska direktinvesteringar: effekter på det inhemska näringslivet
Utländska direktinvesteringar bidrar till effektiviseringar av mottagarländernas näringsliv genom att ny teknologi införs, nya aktörer inträder och synergier skapas. Utländska direktinvesteringar kan också försämra det inhemska näringslivets effektivitet om de drivs av marknadsmaktsmotiv. Investeringsmarknadens funktionssätt innebär dock att utländska direktinvesteringar som drivs av marknadsmaktsmotiv tenderar att bli olönsamma, vilket leder till att utländska direktinvesteringar i genomsnitt skapar produktivitetsvinster. Detta får stöd i empiriska produktivitetsstudier. Trots de positiva effekterna av utländska direktinvesteringar bör positiv särbehandling av dessa endast förekomma om det föreligger någon marknadsimperfektion som missgynnar utländska aktörer, eftersom mer effektiva inhemska investeringar annars riskerar att hämmas.
15 apr 08 – Mathias Herzing, Pehrjohan Norbäck och Lars Persson

Ekonomisk debatt 2008-2
Högre utbildning och ekonomisk tillväxt - bör studiemedelssystemet differentieras?
Det finns en utbredd uppfattning om att högutbildad arbetskraft är positivt för ekonomin och samhället i stort. Individer med högskoleutbildning löper lägre risk för arbetslöshet, har högre löner och tar rimligen bättre underbyggda beslut än individer utan högskoleutbildning. Det finns dessutom en omfattande litteratur om den högutbildade arbetskraftens positiva påverkan på ett lands tillväxttakt. Mekanismen för detta är dels att högutbildade individer kan komma med nya idéer och innovationer som kan öka produktiviteten i ekonomin, dels att samma grupp kan tillgodogöra sig andra individers kunskap och innovationer. Storleken på denna s k externalitet av individens utbildningsval är dock svår att belägga empiriskt.(not 1) Det är därför inte förvånande att studier som försöker mäta denna effekt kommer till vitt skilda resultat. Viss forskning tyder dock på att effekten är större än vad man tidigare trott och att den tycks vara större i utvecklade länder jämfört med utvecklingsländer.(not 2)
15 apr 08 – Camilo von Greiff

Ekonomisk debatt 2008-2
Välskriven och aktuell grundbok om utvecklingsekonomi
Stefan de Vylder anger i bokens förord att den skrevs som svar på en önskan om "något slags grundbok om utvecklingsekonomi och utvecklingsfrågor" från Forum Syd. Första upplagan kom 2002 och detta är den andra reviderade upplagan. Författaren är docent i nationalekonomi och har ett förflutet på bl a Sida. de Vylder skriver tidigt i boken (s 62) att "när små barn frågar 'varför finns det fattiga människor?' kan vuxna sällan ge några tillfredsställande svar" och här finns även bokens grundfråga, varför finns det fattiga länder och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Detta är först och främst en grundbok med en synnerligen oteknisk framställning som kan användas från grundskolan upp till A- och i viss mån B-kurser på universitet.
15 apr 08 – Sven Tengstam

Ekonomisk debatt 2008-2
Hur påverkar globalisering världens fattiga?
Keo Kalyans liv förändrades radikalt 1993. Multinationella företag etablerade klädtillverkning i utkanten av Phnom Penh. Likt 200 000 andra kambodjanska kvinnor fick Keo plötsligt ett alternativ till en tillvaro inom jordbruket. Långa dagar på risfältet har förbytts mot långa dagar framför symaskinen.
15 apr 08 – Fredrik Sjöholm

Ekonomisk debatt 2008-2
Kan ekonomerna stå emot tidsandan?
Den norske målaren Odd Nerdrum sa i en TV-intervju för några år sedan att "tidsandan är en värre diktator än diktatorn själv". Han borde veta eftersom han målar 1600-talsmotiv med 1600talsteknik. Om tidsandan i början av 1990-talet handlar de båda samtidshistorikerna Per Högselius och Arne Kaijsers bok När folkhemselen blev internationell. Boken beskriver bakgrunden till avregleringen av elmarknaden i Sverige 1996.
15 apr 08 – Stig Tegle

Ekonomisk debatt 2007-8
LEDARE: Klimatkonferensen på Bali - och sedan?
Samtidigt som detta nummer av Ekonomisk Debatt ges ut pågår FNs klimat-konferens på Bali. Sådana multilaterala överläggningar är mycket viktiga men också problematiska, vilket jag återkommer till nedan. Annars har klimatpolitiken på senare tid mycket handlat om unilaterala utspel. Exempelvis enades EU-länderna för en kort tid sedan om att minska koldioxidutsläppen med minst 20 procent till 2020 och den svenska regeringen har betonat vikten av att gå före i arbetet mot växthuseffekten.
1 dec 07 – Jerker Holm

Ekonomisk debatt 2007-8
2007 års ekonomipris till Leonid Hurwicz, Eric Maskin och Roger Myerson: Teorin för allokeringsmekanismer
Årets ekonomipristagare Leonid Hurwicz, Eric Maskin och Roger Myerson har lagt den analytiska grunden för att förstå vilka institutioner, eller allokeringsmekanismer, som bäst hanterar de problem som uppstår när ekonomiska aktörer har privat information och agerar opportunistiskt.
1 dec 07 – Tore Ellingsen, Peter Englund, Tomas Sjöström och Jörgen Weibull

Ekonomisk debatt 2007-8
Kvalitetskriterier för en god skattelagstiftning
En skatt medför många effekter förutom de statsfinansiella. Vissa kan vara direkta och avsedda. Andra är indirekta och kanske oavsedda men ofta nog så betydelsefulla. Vissa allmänna kriterier bör därför vara uppfyllda för att en skatt ska ge önskvärda effekter förutom de primärt eftersträvade. Dagens höga skatteuttag och komplicerade ekonomiska värld har medfört att fler sådana allmänna principer måste beaktas för att en skatt ska fungera väl. Om man undersöker svensk beskattning finner man att viktiga kriterier av olika skäl alltför ofta inte är uppfyllda. Följden blir icke avsedda och icke önskade bieffekter.
1 dec 07 – Sven-Olof Lodin

Ekonomisk debatt 2007-8
Det våras för experimenten: Erfarenheter från social- och arbetsmarknadspolitiken
Det klassiska experimentet har aldrig fått fäste inom den svenska utvärderingsforskningen, trots höga ambitioner inom social- och arbetsmarknadspolitiken och trots negativa konsekvenser för kunskapen om den förda politikens effekter. Tecken finns emellertid på ljusning, då ett antal experiment inom arbetslöshets- och socialförsäkringen på senare tid har genomförts. I artikeln diskuteras varför experiment behövs och ett konkret exempel inom arbetsmarknadspolitiken redovisas, vilket indikerar att förväntningar om framtida deltagande i aktiva förmedlingsinsatser kan förkorta arbetslöshetstiden avsevärt. Artikelförfattaren argumenterar också för att myndigheterna själva med hjälp av experiment borde ta ett större ansvar för att utvärdera sina verksamheter.
1 dec 07 – Pathric Hägglund

Ekonomisk debatt 2007-8
Är familjestorlek egentligen något att bry sig om?
Omfattande internationell forskning har funnit att barn som växer upp i stora familjer i genomsnitt klarar sig sämre i utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. I flera utvecklingsländer har resultaten använts som argument för politik i syfte att begränsa antalet barn. Även i en svensk kontext är det lätt att se implikationer för både familje- och utbildningspolitiken. I likhet med nyare studier från andra länder visar dock vår analys att den tidigare forskningen överskattar betydelsen av antalet syskon. Resultaten pekar på att familjestorlek inte påverkar långsiktiga utbildningsmått, sysselsättning och inkomster. Däremot förefaller fler syskon ha en viss negativ effekt på slutbetyg i grundskola och gymnasium.
1 dec 07 – Hans Grön-Qvist och Olof Åslund

Ekonomisk debatt 2007-8
Vem ska ha rätt att utfärda civilekonomexamen?
Rätten att få utfärda civilekonomexamen ska enligt regeringsbeslut hösten 2006 prövas av Högskoleverket. Under våren 2007 ansökte 23 lärosäten hos Högskoleverket om denna rätt. Efter prövning av särskilt tillsatta sakkunniga fick sex av de ansökande bifall. Eftersom det inte fanns några bedömningskriterier efter vilka ansökningarna skulle ges bifall eller avslag, fick de sakkunniga i uppdrag att parallellt med prövningen ta fram sådana kriterier. Här presenteras de överväganden som låg bakom de kriterier som slutgiltigt valdes.
1 dec 07 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2007-8
Varför finns det så få kvinnliga professorer i nationalekonomi?
Mansdominansen är stor bland nationalekonomer. Även om andelen kvinnor ökat över tiden är det fortfarande få kvinnor som når toppen. Vi argumenterar i denna artikel för att nationalekonomers sätt att samarbeta kan vara en delförklaring. Det samarbetsmönster som återfinns i artiklarna i nationalekonomins topptidskrifter tyder på att män föredrar att samarbeta med män och kvinnor föredrar att samarbeta med kvinnor. I professioner med skev könsfördelning är förekomsten av segregerade samarbetsmönster till nackdel för den grupp som är i minoritet och därmed får svårare att etablera goda samarbeten.
1 dec 07 – Anne Boschini och Anna Sjögren

Ekonomisk debatt 2007-8
Vad handlar egentligen ITPS-rapporten om?
Författarna till ITPS-rapporten har i sin replik till oss (Scocco m fl 2007) ett tonläge som tyder på en sårad självkänsla där argumenten drivs av känslor mer än av rationellt framtagna sakskäl. Tonen är ganska sluggerbetonad, man vill lite förment hävda att vi bevakar ett småföretagarintresse, det blir lite långsökt. Ett fint gammalt ordspråk gör sig osökt påmint: Tomma tunnor bullrar mest.
1 dec 07 – Pontus Braunerhjelm och Anders Lundström

Ekonomisk debatt 2007-8
INLÄGG Hur ska framtidens förmögenhetsstatistik se ut?
Forskningen behöver förmögenhetsuppgifter av flera anledningar. Dels för att beräkna förmögenheternas fördelning, deras sammansättning och även mobiliteten över tid eftersom detta är en viktig (dynamisk) fördelningsaspekt. Dels som bakgrundsvariabler i studier av t ex arbetsmarknadens funktionssätt (individdata) eller sambandet mellan fördelning och ekonomisk utveckling (makrodata).
1 dec 07 – Daniel Waldenström

Ekonomisk Debatt nr 7 2007
LEDARE: Nationella prov måste vara nationella
Det svenska skolsystemet har under de senaste 20 åren genomgått en rad omfattande förändringar. En underliggande tanke med dessa förändringar har varit att genom en målstyrd verksamhet kunna mäta måluppfyllelse och erhålla information som ska kunna användas för att identifiera kunskapsbehov hos eleverna. En annan avsikt har varit att kunna ge information till skolorna om hur väl de presterar och hur de kan förbättra den egna prestationen för att kunna förmedla en så högkvalitativ utbildning som möjligt. Ytterligare en tanke, eller kanske snarare konsekvens av reformerna, avser möjligheter till jämförelser i ett decentraliserat och konkurrensutsatt skolsystem. Information om prestationer i förhållande till uppsatta mål ska kunna användas av andra avnämare än skolorna själva för att kunna jämföra skolor, dels med varandra och dels över tid.
1 nov 07 – Magnus Wikström

Ekonomisk Debatt nr 7 2007
Nya perspektiv på fastighetsskatten
Fastighetsskatten försvaras vanligen med modeller lämpade för analys av företag och professionella investerare. Dessa teorier fångar emellertid inte beteendet hos dem som faktiskt betalar skatten. Enhetlig kapitalbeskattning av olika tillgångar är inte en bra princip när sparandemönstret inte är enhetligt. Att medelklasshushåll har en utomordentligt stor andel av förmögenheten i boendet visar att de drar en skarp skiljelinje mellan boendesparande och finansiellt sparande. Förutom politiska hänvisningar till legitimitet finns därför även samhällsekonomiska argument för avskaffandet av fastighetsskatten, främst genom stimulerad privat förmögenhetsbildning bland medelinkomsttagare.
1 nov 07 – Tino Sanandaji

Ekonomisk Debatt nr 7 2007
3:12-reglerna: en ekonomisk analys
3:12-reglerna, vilka reglerar beskattningen av ett fåmansföretags överskott som förvärvs- respektive kapitalinkomst, har kritiserats för att de är krångliga och ger felaktiga incitament. Vi ansluter till denna kritik från en annorlunda infallsvinkel. Reglernas utformning står i strid med slutsatserna i beprövade teorier om hur politiken ska utformas för att uppnå sysselsättning och tillväxt, exempelvis behandlas inte ersättningen till kapital som en residual. 3:12-reglerna skapar olikformigheter i beskattningen, öppnar möjligheter till skatteplanering och orsakar snedvridningar. Reglernas komplexitet torde i sig fungera som ett etablerings- och tillväxthinder för produktivt entreprenörskap. Lagstiftaren har underskattat de negativa konsekvenserna av 3:12-reglerna, främst för snabbväxande entreprenörsföretag.
1 nov 07 – Per-Olof Bjuggren, Gunnar Du Rietz och Dan Johansson

Ekonomisk Debatt nr 7 2007
En soppa med Klimp? Utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesterings- programmen
I klimatpolitiken betonas ofta vikten av att klimatmålet nås med kostnadseffektiva åtgärder. Ett styrmedel av relativt stor ekonomisk omfattning som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser är klimatinvesteringsprogrammet (Klimp). I föreliggande artikel analyseras kostnadseffektiviteten i fördelningen av Klimp-bidragen. Analysen visar att bidragen inte har fördelats kostnadseffektivt eftersom marginalbidragen för att minska koldioxidutsläppen har varierat avsevärt mellan olika typer av åtgärder. Klimps höga administrationskostnader, problem med dubbelstyrning, sneda incitamentsstruktur samt många underordnade mål utgör ytterligare skäl till att ifrågasätta om styrmedlet även fortsättningsvis bör vara en del av Sveriges klimatpolitiska strategi.
1 nov 07 – Eva Samakovlis och Maria Vredin Johansson

Ekonomisk Debatt nr 7 2007
Vad krävs för att tillverkningsindustrin i Afrika ska växa?
Ökad tillväxt i Afrikas tillverkningsindustri är väsentlig för att kontinentens fattiga ska få mer sysselsättning och högre inkomster, men hittills har sektorns tillväxt varit svag. Denna artikel ger en översikt över den forskning om afrikansk tillverkningsindustri som försökt identifiera tillväxthindren och diskutera vilka reformer som krävs för att bryta sektorns stagnation. Först diskuterar vi betydelsen av risk, tillgång till krediter, arbetskraft, infrastruktur och företagens organisation. Därefter ser vi närmare på de faktorer som bestämmer företagens investeringar och export. Vi avslutar med en rad policyslutsatser.
1 nov 07 – Arne Bigsten och Måns Söderbom

Ekonomisk Debatt nr 7 2007
Polarisering i Mittens rike: Standardhöjning, ekonomiska klyftor och fattigdom i Kina
Kinas ekonomi fortsätter att växa i mycket hög takt och landet har urbaniserats fort. Många hushåll kan åtnjuta en högre konsumtion än tidigare. Samtidigt finns en allmän föreställning om att tillväxtens frukter inte är jämnt eller rättvist fördelade och nya försörjningsrisker har uppstått. Fördelningsfrågor har kommit att bli heta frågor bland allmänhet, bedömare och styrande politiker. I denna uppsats presenteras ny forskning som kastar ljus över problematiken.
1 nov 07 – Björn Gustafsson, Li Shio och Terry Sicular

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Ledare: Socialbidragsreformer och barns välfärd
Jämfört med andra länder har Sverige inte särskilt stora problem med barn-fattigdom. Men den finns. Och den är långt ifrån obetydlig. Enligt Rädda Barnens senaste årsrapport levde år 2004 över en kvarts miljon svenska barn (252 000, 13 procent av Sveriges barn) i en fattig familj, dvs som antingen hade socialbidrag eller låg inkomststandard enligt SCB. De kommunala variationerna är stora; i Malmö växer t ex 31 procent av barnen upp i en fattig familj, medan motsvarande siffra i Lomma endast är 5 procent. Tittar man på stadsdelarna inom de olika storstäderna är variationen i barnfattigdom ännu större, med siffror på upp till 66 procent.
1 okt 07 – Matz Dahlberg

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Varför Assar Lindbeck-medaljen?
Styrelsen för Nationalekonomiska Föreningen har ansett att det är hög tid att hylla Assar Lindbeck för hans banbrytande insatser som forskare, forskningsledare och ekonomisk-politisk debattör.
1 okt 07 – Clas Bergström, Anders Björklund (V ordf), Karolina Ekholm, Hubert Fromlet, Katariina Hakkala (Sekr), Carl B Hamilton, John Hassler, Mårten Palme, Pehr Wissén och Gabriel Urwitz (Ordf)

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Hur är det att vara egenföretagare i Sverige?
Egenföretagande och entreprenörskap nämns allt oftare i den politiska debatten. De nya och inledningsvis ofta små företagen tros kunna påverka arbetsmarknaden positivt. Dels kan egenföretagande vara ett sätt för personer utan arbete att skapa en sysselsättning åt sig själva, dels kan det bidra till ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Men hur är det att vara egenföretagare? I denna artikel diskuteras vilka det är som blir egenföretagare, hur egenföretagarna uppfattar sin livssituation vad gäller arbete och hälsa, i vilken grad det finns inkomstskillnader mellan olika grupper av egenföretagare och vilka faktorer som påverkar utträdet ur egenföretagande.
1 okt 07 – Pernilla Andersson

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt
"Uppfinnare kommer med idéer, entreprenören ser till att saker och ting genomförs … en idé eller vetenskaplig upptäckt är i sig av inget eller begränsat värde för ekonomisk utveckling" [Schumpeter 1947, s 149]
1 okt 07 – Pontus Braunerhjelm

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Diskriminering på bostadsmarknaden: Effekten av att heta Mohammed
I denna artikel studeras diskriminering på svensk bostadsmarknad med hjälp av ett fältexperiment utfört på internet. I experimentet studeras såväl etnisk diskriminering som könsdiskriminering genom att tre fiktiva personer, en med ett typiskt svenskt manligt namn, en med ett typiskt svensk kvinnligt namn samt en med ett typiskt arabiskt/muslimskt manligt namn söker hyresrättslägenheter vilka utannonserats som lediga av såväl privatpersoner som företag på Blocket. se. Våra resultat visar att den arabiske/muslimske mannen möter diskriminering när han söker lägenheter. Den arabisk/muslimske mannen fick långt färre positiva svar och erbjudanden till visningar av lägenheter än den svenske mannen. Vi finner också en könsdiskriminering på bostadsmarknaden där den svenska kvinnan fick fler positiva svar och visningserbjudanden än den svenske mannen.
1 okt 07 – Ali Ahmed och Mats Hammarstedt

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Vad förklarar Sverigedemokraternas framgång?
Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. I artikeln undersöks sambanden mellan partiets resultat i kommunvalet detta år med en rad andra variabler av främst socioekonomisk art. Syftet är att undersöka om oro för ökad konkurrens på arbetsmarknaden och s k välfärdschauvinism kan vara tänkbara skäl att välja ett parti som Sverigedemokraterna. Resultaten pekar på samband mellan Sverigedemokraternas valresultat och bl a arbetslöshets- och utbildningsnivå, andelen utomeuropeiskt födda, anmälda brott och ohälsotal. Det finns även vad man kan kalla en positiv Skåneeffekt.
1 okt 07 – Marika Lindgren Åsbrink

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Effekten av sänkt sjukpenning för arbetslösa
I juli 2003 sänktes det s k sjukpenningtaket för arbetslösa. Syftet var att arbetslösa inte längre skulle kunna få högre sjukpenning än a-kassa, vilket tidigare var möjligt för arbetslösa som haft höga löner. Artikeln presenterar resultaten från en studie av reformens effekter. Resultaten visar att sannolikheten att övergå till sjukpenning minskade med 36 procent mer bland de arbetslösa som drabbades av sänkningen av sjukpenningtaket, jämfört med dem som inte drabbades. Frågan är återigen högst aktuell, då de aktuella sänkningarna av a-kassan under 2007 innebär att det, för vissa grupper, åter är mer ekonomiskt fördelaktigt att vara sjukskriven än arbetslös.
1 okt 07 – Laura Larsson och Caroline Runeson

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Svensk-ryska samarbetsprogrammet vid Finansdepartementet
Sedan över femton år har den svenska regeringen genom en projektorganisation inom Finansdepartementet kallad Svensk-ryska samarbetsprogrammet (SRSP) bedrivit ett reformsamarbete med departementets ryska motsvarighet, Ryska Federationens finansministerium. Det övergripande målet för det svenska samarbetet med Ryssland har varit att medverka till att landets övergång till demokrati och marknadsekonomi påskyndas. Det är mycket ovanligt att ett reformsamarbete mellan två länder på detta sätt organiseras och drivs direkt mellan ländernas finansdepartement. I denna artikel beskrivs hur verksamheten har initierats, bedrivits och utvecklats och vilka erfarenheter och lärdomar den har givit oss.
1 okt 07 – Rolf Eidem

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Reformera AP-fondsystemet?
I ett tidigarenummer av EkonomiskDebatt (Flam 2007) går professorn och tidigare ledamoten i Första AP-fondens styrelse Harry Flam till kraftigt angrepp på Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna, vilka är buffertfonder i det svenska allmänna pensionssystemet. Delar av artikeln utgör intressant läsning om pensionssystemet, men artikeln innehåller skarpa och delvis felaktiga påståenden och slutsatser, varför en replik är på sin plats.1
1 okt 07 – Gustaf Hagerud

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
REPLIK - Svar till Hagerud
Min artikel om AP-fondsystemet (Flam 2007) tar upp fem huvudfrågor: 1) buffertfondernas uppdrag och deras tolkning av uppdraget; 2) om fonderna bör bedriva aktiv eller passiv förvaltning; 3) antalet buffertfonder; 4) behovet av Sjätte AP-fonden; samt 5) fondernas direktiv och styrning. Gustaf Hagerud tar i sin replik (Hagerud 2007) upp den första och andra frågan.
1 okt 07 – Harry Flam

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
INLÄGG - Hur mycket arbetar vi egentligen i Sverige?
Det är svårare än vad man kanske skulle tro att få ett entydigt svar på frågan hur mycket vi (marknads)arbetar i Sverige. Även jämförelser med andra länder är problematiska när mätmetoderna varierar. OECD har lagt ned en del arbete för att uppnå internationell jämförbarhet men inte kommit särskilt långt. En del av det man gjort är baserat på mycket diskutabla antaganden som förefaller medföra en kraftig underskattning av arbetad tid i Sverige.
1 okt 07 – Bertil Holmlund

Ekonomisk Debatt nr 6 2007
Hundägande - en betraktelse utifrån modern ekonomisk teori
Ekonomisk teori har tillämpats på många områden och Jan Tullberg har i Ekonomisk Debatt analyserat den ekonomiska teorins imperialistiska tendenser (Tullberg 2006). I denna artikel ska jag, i stället för att försöka erövra territorier som andra ämnen befolkat, öppna upp ett nytt område och visa på hur den moderna ekonomiska teorin ökar vår förståelse av samhällets mysterier.
1 okt 07 – Hans Lind

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
LEDARE: Fusket i fisket fortsätter
Politik är att välja. Inga resurser är outtömliga, val måste göras. Resurser måste hushållas med, både i ögonblicket och för att säkerställa framtida tillgång. Detta gäller för såväl individ som för samhälle. Kanske skapade Gud nationalekonomer för att särskilt påminna beslutsfattare om detta?
1 sep 07 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
De empiriska paradoxernas upplösning: FoU och tillväxten
Stora FoU-satsningar och svag tillväxt har betecknats som paradoxalt för Sverige, men även för flera andra ekonomier. Vi hävdar att om det finns en svensk, en europeisk och en amerikansk paradox så är förväntningarna på tillväxteffekter från FoU för högt ställda. Förespråkare för den endogena tillväxtteorin skapade i början på 1990-talet dessa höga förväntningar, men de har på senare tid backat och nyanserat sina modeller. Det verkar emellertid inte som att ekonomer och beslutsfattare har hängt med. Sambanden mellan FoU, innovationer och tillväxt är mer komplexa, bl a eftersom tillväxteffekterna från innovationer har tidsmässiga fördröjningar och orsakar dynamiska effekter inom och mellan ekonomier. Därför ska man inte förvänta sig något automatiskt samband mellan ett lands FoU och dess tillväxttakt.
1 sep 07 – Astrid Kander, Olof Ejermo och Lennart Schön

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
Euron och utrikeshandeln: Hur mycket handel förlorar Sverige årligen?
Införandet av euron beräknas ha lett till att varuhandeln mellan euroländerna ökat med ca 26 procent mellan åren 1995-98 och 2002-05. Euron har även ökat varuhandeln med länder utanför valutaunionen. Sverige och andra utanförstående länder beräknas ha ökat sin varuhandel med euroländerna med ca 13 procent. Om Sverige hade varit med i valutaunionen från början skulle dock varuhandeln ha kunnat öka med ytterligare ca 13 procent, eller ca 230 miljarder kr årligen. Ökningen av den totala handeln förklaras av en stor ökning av handeln med halvfabrikat och färdigvaror samt dessutom av export av varor som tidigare inte exporterats, vilket tyder på att euron skapat nya exportföretag.
1 sep 07 – Harry Flam och Håkan Nordström

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
Väljer företag bort arbetslösa jobbsökande?
I denna artikel beskrivs resultaten av en studie där vi undersökt om en arbetslös jobbsökande har en lägre sannolikhet att bli kontaktad av en arbetsgivare än en i alla andra avseenden identisk sysselsatt sökande. Vi använder data från Sökandebanken, där AMS erbjuder arbetssökande att via Internet skicka in sina meritförteckningar och önskemål om de jobb de vill finna. Våra resultat visar att arbetslösa sökande har en lägre sannolikhet att bli kontaktade av företag, vilket kan tolkas som att företag betraktar sysselsättningsstatus som en viktig indikator för de sökandes produktivitet.
1 sep 07 – Jonas Lagerström och Stefan Eriksson

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
Är oddssättare tillförlitliga? En analys av precisionen hos oddsen i fotbolls-VM
Vadhållning på utfall av sportevenemang och andra händelser är inte bara populärt bland svenska folket utan också ett för de ekonomiska vetenskaperna intressant fenomen. Artikeln belyser detta och redogör för en empirisk studie av realismen och precisionen i odds från ett stort spelbolag. Studien tillämpar forskningsrön från de ekonomiska och psykologiska vetenskaperna. Baserat på analyser av ett unikt empiriskt material bestående av odds avseende de fem senaste världsmästerskapen i fotboll konstateras att oddssättarna på spelbolaget har generellt god förmåga att bedöma förutsättningar för framtida utfall och att utrymmet för att utnyttja skevheter i oddssättning är minimalt.
1 sep 07 – Patric Andersson

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
Svar till Braunerhjelm och Lundström
Pontus Braunerhjelms och Anders Lundströms (B&L) inlägg i Ekonomisk Debatt (Braunderhjelm och Lundström 2007a) är tyvärr behäftat med missförstånd, vantolkningar och felaktigheter. Det ger inte heller en rättvisande bild av vilka resultat Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) kommit fram till. Vi finner det därför nödvändigt att kort rekapitulera vår position, innan vi punkt för punkt bemöter kritiken.
1 sep 07 – Sandro Scocco, Peter Vikström och Lars-Fredrik Andersson

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
INLÄGG - Är mobiltelemarknaden mogen för avreglering?
I dag måste TeliaSonera slåss om mobilkunderna med tre andra nätverk, Comviq, Telenor och Tre; för något decennium sedan hade man monopol. Konkurrensen på mobiltelemarknaden synes ha ökat på ungefär samma sätt i hela OECD-området (se tabell 1). Tio år efter att telemarknaderna började liberaliseras hade samtliga monopol försvunnit och i dag finns det minst tre mobilföretag i de flesta OECD-länder.
1 sep 07 – Johan Stennek och Thomas Tangerås

Ekonomisk Debatt nr 5 2007
IN MEMORIAM - Ingvar Nilsson
Ingvar Nilsson, teknisk redaktör för Ekonomisk Debatt 1985-96, avled i april, 72 år gammal.
1 sep 07 – Ann-Charlotte Ståhlberg och Eskil Wadensjö

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
LEDARE: Låt inte status quo regera!
Det är viktigt att ekonomer bidrar till samhällsdebatten genom att undersöka och belysa hur ekonomisk politik och offentliga ingrepp bäst utformas för att uppfylla olika politiska målsättningar. När nya ekonomisk-politiska åtgärder, t ex regleringar eller skatter, övervägs görs detta kanske efter att en utredning fått belysa vilken ekonomisk politik som bäst hanterar den aktuella problematiken. Den efterföljande åtgärden är därför förhoppningsvis väl utformad för att uppnå ett visst politiskt syfte.
1 maj 07 – Martin Flodén

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Går det att göra något åt de höga elpriserna?
Elpriserna har under året höjts mycket kraftigt. Principen om prissättning av el efter dess marginalkostnader har därför ifrågasatts. En återgång till prissättning efter genomsnittskostnad har föreslagits, eftersom det skulle sänka elpriserna kraftigt. Men det skulle samtidigt leda till en mycket kraftig ökning av elkonsumtionen. Eftersom prissättningen efter marginalkostnader leder till bästa hushållning med elkraften bör den bibehållas. Lägre elpriser skulle snabbt kunna åstadkommas genom lägre energiskatter. Nya vatten- och kärnkraftverk kan också ge lägre elpriser men kanske först om ett decennium. En återstart av de nu nedlagda kärnkraftverken i Barsebäck är en snabbare och betydligt billigare åtgärd.
1 maj 07 – Roland Andersson

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Mer överföringskapacitet - ger det högre elpriser?
Elpriserna har under senare år stigit kraftigt. Vad kommer att hända med elpriserna i framtiden? Elmarknaderna i Europa integreras alltmer i linje med EUs ambition om en inre marknad för energi. I den offentliga debatten har det hävdats att integrationen leder till att vi i Norden kommer att importera högre europeiska priser. Sett till de senaste sex åren har inte elpriserna i Norden varaktigt varit lägre än i Tyskland. De relativa priserna har varierat främst beroende på vädret. I denna artikel visas att ökad marknadsintegration och ökad överföringskapacitet tvärtom kan leda till sänkta priser både i Norden och på kontinenten.
1 maj 07 – Niclas Damsgaard

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Ökar anställningsskyddet sjukfrånvaron?
En regeländring i lagen om anställningsskydd (LAS) år 2001 innebar att arbetsgivare med 10 anställda eller färre fick möjlighet att undanta 2 anställda från sist-in-först-ut-principen i turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I denna artikel visas att förändringen i LAS minskade den genomsnittliga sjukfrånvaron på arbetsställen som kom att påverkas. Detta berodde på att anställda ändrade sitt sjukfrånvarobeteende, snarare än att arbetskraftens sammansättning ändrades. Den korta sjukfrånvaron minskade mer än den långa, vilket betyder att uppluckringen av anställningsskyddet fick störst effekt på korttidssjukfrånvaron.
1 maj 07 – Martin Olsson

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Erik Lindahl och Eurosystemet
Hur borde en valutaunions centralbankssystem organiseras? Frågan dryftades 1930 av Erik Lindahl efter sammanbrottet av den skandinaviska myntunionen (SMU) och är fortfarande aktuell för bedömningen av Eurosystemet, den europeiska ekonomiska och monetära unionens (EMU) centralbankssystem. Denna artikel belyser den svenska debatten om EMU mot bakgrund av Lindahls centralbanksmodell med en huvudcentralbank som dominerar de nationella centralbankerna. Det visas att man i Sverige helt felbedömde den Europeiska centralbankens (ECB) roll inom Eurosystemet. ECB är varken systemets gemensamma centralbank eller ens en sann centralbank. Den har därför varken förmågan att utjämna in?ationsskillnader inom EMU, som Lindahl ansåg vara den centrala uppgiften för huvudcentralbanken, eller att verka som "lender of last resort". Denna viktiga institution saknas helt inom Eurosystemet.
1 maj 07 – Otto Steiger

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Tidiga svenska nationalekonomers syn på fackföreningar
De nationalekonomer som verkade i Sverige under den ekonomiska liberalismens guldålder var övervägande positiva till fackföreningar. Mot bakgrund av den internationella doktrinutvecklingen från den klassiska skolans lönefondsteori till det sena 1800-talets mer sociologiska studier av arbetarfrågan redovisas meningsyttringar av J W Arnberg, Gustaf Steffen, Gustav Cassel och Knut Wicksell. Mest skeptisk till den fackliga lönekampen var Wicksell.
1 maj 07 – Svante Nycander

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Om nationalekonomisk imperialism och idéutveckling
Nationalekonomiska metoder och modeller tillämpas inom de mest skiftande områden som kriminalitet, barnuppfostran och drogmissbruk. Ett skäl till ämnets framgång är dess användning av matematik. Nationalekonomins formalisering synes dock även ha inneburit insnävade beteendeantaganden mot en abstrakt homo oeconomicus, där många fenomen och mekanismer som diskuterades ingående av de klassiska ekonomerna till stor del ignorerats. Genombrottet för beteendeekonomin (behavioral economics) på senare tid har inneburit en återgång till en rikare och mer relevant mikroekonomisk teori. Nationalekonomer bör fortsätta studera frågor som inte brukar betraktas som traditionellt ekonomiska, men det är minst lika viktigt att influenser från andra vetenskaper får fortsätta att berika nationalekonomin.
1 maj 07 – Olof Johansson-Stenman

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Fredspriset till finansiell institution
Nobels fredspris gick 2006 till mikrokreditorganisationen Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus, verksamma i Bangladesh. För första gången gavs utmärkelsen således till en finansiell institution och dess upphovsman. Enligt Economist (2006) utgörs dock den enda överraskningen med denna utnämning av att den inte kommit förrän nu; Yunus och Grameen har tidigare mottagit en lång rad utmärkelser och priser från andra institutioner.
1 maj 07 – Ann-Sofie Isaksson

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Missvisande citatteknik
REPLIK: Marian Radetzki skriver i sitt svar på min replik (Kullander 2007) att det är "helt uppenbart att Peak Oil-rörelsen varit framgångsrik med att få Vetenskapsakademien att anamma dess centrala ställningstaganden och teser" (Radetzki 2007, s 59).
1 maj 07 – Sven Kullander

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Svar till Kullander
Att fan kan få fram närapå vilka tolkningar som helst ur sina bibelstudier beror inte på djävulskap. Orsaken är i stället Bibelns mångtydighet. Nästan alla uppfattningar kan stödjas av valda texter i den heliga skrift.
1 maj 07 – Marian Radetzki

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Relativister? Det beror på vad man menar
REPLIK: Som Jan Tullberg (2007) mycket riktigt påpekar i sitt svar till vår replik (Douhan och Vahlquist 2007) är vi inte några radikala relativister. Det vi ville visa var dels att rivaliteten mellan olika samhällsvetenskaper de facto är obetydlig (något som vi i likhet med Tullberg beklagar), och dels att den i förekommande fall ofta - men inte alltid - bygger på missförstånd. Vi gav några exempel på sådana missförstånd i Tullbergs (2006) egen text, och man kan säkert hitta fler.
1 maj 07 – Robin Douhan och Staffan Vahlquist

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Vetenskaplig imperialism eller respekterade revir?
Den avgörande skillnaden mellan min uppfattning och den som förespråkas av Robin Douhan och Staffan Vahlquist (2007a, 2007b) är att de efterlyser mer "lyhördhet" för en disciplins eller paradigms utvärdering av den egna prestationen medan jag förespråkar skepticism mot krav på respekt för provinsiella uppfattningar.
1 maj 07 – Jan Tullberg

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Visioner och handling
Staffan Burenstam Linder (SBL) gick bort den 22 juli 2000. Året därpå publicerade jag en uppsats om honom i årsboken från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan (Lundahl 2001; jfr även Lundahl 2005a, b). Efter ytterligare ett år blev jag uppringd av Carl Uggla, en f d direktör på SE-Banken. Han hade arbetat politiskt med SBL en gång i tiden och ville skriva en bok om sin gamle vän. Jag gav honom allt mitt material.
1 maj 07 – Mats Lundahl

Ekonomisk Debatt nr 2 2007
Bokanmälan - Hundra år av nationalekonomi
Pärmen pryds av fyra porträtt. De är fotografier av Gustav Cassel, Karin Kock, Erik Lundberg och Guy Arvidsson. Alla fyra har varit verksamma vid den nationalekonomiska institution som sedan 1904 verkat vid Stockholms högskola/ universitet.
1 maj 07 – Jan-Otto Andersson

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
LEDARE: Pensionen - de som behöver veta mest vet minst
För att kunna fatta bra, välunderbyggda beslut om hur mycket vi vill arbeta, när vi ska gå i pension och hur mycket vi behöver spara själva så behöver vi veta ungefär hur mycket vi kommer att få i pension. Kunskaperna om detta är i dag alldeles för dåliga. Mest att vinna på bättre information och kunskap har de som vet minst - låginkomsttagare, lågutbildade och kvinnor.
1 maj 07 – Ann-Charlotte Ståhlberg

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
Reformera AP-fondsystemet!
Den del av AP-fondsystemet som utgör en buffert i det nya pensionssystemet behöver reformeras. Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna bör slås samman till en enda buffertfond för att sänka förvaltningskostnaderna med 1 miljard kr årligen. En övergång till ren indexförvaltning kan sänka kostnaderna med ytterligare en halv miljard kr utan att avkastningen blir lidande. Fonderna bör välja placeringar för att gynna så många generationer av pensionärer som möjligt och inte gynna 40-talisterna särskilt. Styrningen av fonderna bör ändras för att minimera risken för politiska konflikter om fondernas placeringar. Första-Fjärde AP-fonderna samt Sjätte AP-fonden utgör de s k buffertfonderna i det nya inkomstpensionssystemet.
1 maj 07 – Harry Flam

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
Perspektiv på sambandet mellan penningpolitik och arbetslöshet
Arbetslösheten har de senaste 15 åren varit hög i ett historiskt perspektiv. Penningpolitiken har ibland fått klä skott för detta i debatten, framför allt under de senaste åren då inflationen underskridit Riksbankens inflationsmål. I denna artikel diskuteras relevansen i denna kritik utifrån en beskrivning av under vilka förutsättningar penningpolitiken verkar. Med facit i hand kan konstateras att penningpolitiken hade kunnat vara något mer expansiv under framför allt 2002-03. Men om man utifrån detta drar slutsatsen att Riksbanken bär en stor del av skulden för de senaste årens höga arbetslöshet har man orimliga förväntningar på penningpolitiken.
1 maj 07 – Robert Boije och Karolina Holmberg

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
Påverkade Stockholmsförsöket detaljhandeln i Stockholmsregionen?
Stockholmsförsökets effekter på detaljhandelns omsättning i Stockholms innerstad var begränsade. Detaljhandeln innanför avgiftszonen utvecklades något svagare än detaljhandeln utanför avgiftszonen under perioden. Skillnaderna förklaras framför allt av kalendereffekter och särskilda händelser såväl innanför som utanför avgiftszonen. En viktig förklaring till de begränsade effekterna är att innerstadskonsumenten endast i begränsad omfattning är bilburen och att stockholmarnas inköpsvanor varit oförändrade under de senaste åren.
1 maj 07 – Ulf Rämne

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
Bent Hansen
Bent Hansen var på 1950- och 1960-talen en av Sveriges främsta nationalekonomer. Han introducerade den moderna matematiska analystekniken à la Hicks och Samuelson i Sverige och gjorde viktiga inlägg i den ekonomiska debatten. I början av 1960-talet lämnade han Sverige och etablerade sig i Egypten och USA som en framstående u-landsekonom. Genom sina böcker i inflationsteori och finanspolitik och genom ett flertal artiklar i de ledande internationella tidskrifterna fick han stort inflytande både i Sverige och utomlands.
1 maj 07 – Lars Matthiessen, Claeshenric Siven och Peter Svedberg

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
INLÄGG: En besynnerlig rapport: ITPS om nyföretagandet
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) lanserade i slutet av januari en rapport kring nyföretagande, företagsdynamik och produktivitet (Andersson 2007) som fick stor uppmärksamhet. Mycket uppseendeväckande slutsatser lanserades på DN Debatt den 24 januari (Scocco och Andersson 2007), vilka helt okritiskt fördes fram i bl a TVs nyhetsprogram. Bland annat hävdades att "... det är inte ett ökat antal nya företag som behövs ... Målet om ökat nyföretagande förefaller sakna grund ... Den nuvarande fokuseringen på att öka antalet företag kan till och med vara skadligt ...". Detta följdes av en ganska kort diskussion på tidningarnas debattsidor där bl a undertecknade förde fram en rad invändningar mot metod och tolkning.1
1 maj 07 – Pontus Braunerhjelm och Anders Lundström

Ekonomisk Debatt nr 4 2007
BOKANMÄLAN: Ett land som alla andra?
Den öppna arbetslösheten förblev låg i Sverige under 1970- och 1980-talen trots oljekriser och negativa efterfrågechocker i OECD-området. Efter en exceptionell överhettning vid slutet av 1980-talet drabbades landet av massarbetslöshet vid början av 1990-talet. Statsvetaren Johannes Lindvall har skrivit en bok som sammanfattar hans doktorsavhandling om svensk ekonomisk politik under efterkrigstiden. Avhandlingen bygger på ett stort antal intervjuer med centrala aktörer i svensk ekonomisk politik. Lindvall behandlar orsakerna till att Sverige blev ett land som alla andra under 1990-talet. Men han är främst intresserad av frågan varför Sverige lyckades behålla full sysselsättning så länge. Enligt Lindvall var "globalisering" ett faktum redan på 1970-talet genom avregleringar av kapitalmarknaden och Bretton Woodssystemets sammanbrott. Vidare hade utbuds- och efterfrågechocker under 1970- och 1980-talen försämrat förutsättningarna för full sysselsättning även i vårt land.
1 maj 07 – Lennart Erixon

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
LEDARE: Invandrares integration på arbetsmarknaden
Under 1960-talet var sysselsättningsgraden bland invandrare i Sverige högre än bland infödda svenskar. Även inkomsterna bland invandrare låg väl i nivå med den infödda befolkningens. Sedan dess har mycket förändrats. Tidigare flyttade de flesta invandrare till Sverige av arbetsmarknadsskäl, medan dagens inflöde till stor del utgörs av flykting och anhöriginvandring. I dag är såväl sysselsättningsgrad som inkomster klart lägre bland utrikes födda än i den övriga befolkningen.
1 apr 07 – Ola Olsson och Per Skedinger

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Integration eller utanförskap? En teoriöversikt
I denna översikt diskuteras ekonomiska teorier som bidrar till förståelsen av utanförskapets mekanismer och svårigheterna för invandrade och deras barn att genom arbete integreras i det svenska samhället. Vi fokuserar på faktorer som kan förklara varför invandrare och minoriteter ibland besitter mindre produktivt humankapital och varför deras humankapital ibland värderas lågt. Vi tar också upp teorier som tydliggör hur ett ogynnsamt utgångsläge, boendese-gregering och diskriminering resulterar i bristande incitament att investera i humankapital och hur sociala normer och beteenden som hör utanförskapet till kan föras vidare från en generation till nästa.
1 apr 07 – Anna Sjögren och Yves Zenou

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Fungerar integrationspolitiken?
I en nyligen gjord studie har Belgien tillsammans med Sverige rangordnats högst och Danmark lägst bland EU15-länderna när det gäller omfattning och utformning av integrationspolitiken. I alla EU15-länder är det ett viktigt del-mål för integrationspolitiken att invandrare (även flyktingar) kommer ut på arbetsmarknaden och blir självförsörjande. Det är dock svårt att finna något samband mellan nämnda rangordning och uppfyllelse av sysselsättningsmålet. Det finns också länder som nästan helt saknar integrationspolitik men som ändå har mycket hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda. I Sverige bör en översyn göras av svenskutbildningen. Forskning visar att arbetsplatsanknuten svensk-utbildning klart förbättrar invandrares möjligheter på arbetsmarknaden.
1 apr 07 – Jan Ekberg

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Utbildning, yrke och inkomst bland iranska män i Sverige
Kan en invandrargrupp vara ekonomiskt marginaliserad och välintegrerad på samma gång? Utgångspunkten i denna artikel är att det faktiskt finns invandrargrupper som uppvisar detta paradoxala mönster: en stor andel saknar sysselsättning, men de som väl lyckats få jobb är sysselsatta i genomsnittligt relativt högt kvalificerade yrken. Här diskuterar vi frågan utifrån tvärsnittsdata från 2003 för iranska män som är en genomsnittligt välutbildad grupp. Resultaten visar att det sker en selektion till arbete efter utbildningsnivå och att iranier arbetar i yrken med samma kvalifikationsnivå som infödda, dock med lägre inkomster.
1 apr 07 – Pieter Bevelander och Christer Lundh

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Får utlandsfödda betalt för sin utbildning och sina kunskaper i svenska?
Artikeln studerar vilken avkastning utlandsföddas utbildning och kunskaper i svenska ger på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten visar tydligt att individuella kvalifikationer spelar en viktig roll i integrationsprocessen. Högre utbildning har stor betydelse för individens framgång på arbetsmarknaden oavsett var i världen man är född. Goda kunskaper i svenska ökar kraftigt chansen till arbete och vilken lön man kan förvänta sig. Intervjuer med arbetsgivare visar också på dessa faktorers betydelse vid anställningar.
1 apr 07 – Dan-Olof Rooth och Olof Åslund

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad - resultat från ett fältexperiment
I denna artikel används en experimentell metod för att studera förekomsten av etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Metoden innebär att två identiska jobbansökningar, en med ett svenskklingande namn och en med ett arabiskt klingande namn, skickas till arbetsgivare med utannonserade lediga arbeten. Resultaten visar att fiktiva ansökande med typiskt svenska namn har femtio procents högre sannolikhet att kallas till intervju jämfört med fiktiva ansökande med typiskt arabiska namn. Resultaten visar också att män och arbetsplatser med färre än 20 anställda i lägre utsträckning kallar ansökande med arabiskt klingande namn till intervju.
1 apr 07 – Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Geografisk rörlighet och sysselsättning bland flyktingar
I denna artikel studeras geografisk rörlighet och sysselsättning bland bosniska flyktingar i Sverige. Resultaten visar att flyktingar flyttar från glesbygdskommuner och mindre kommuner i riktning mot storstadsregioner. Vidare visar resultaten att flyktingar som flyttar geografiskt tidigt efter ankomsten till Sverige snarast försämrar sina möjligheter till sysselsättning. Med ökad vistelsetid i landet ökar dock möjligheterna för manliga flyktingar att förbättra sina sysselsättningsmöjligheter genom geografisk rörlighet. För kvinnor leder emellertid geografisk rörlighet till försämrade sysselsättningsmöjligheter även efter längre vistelsetid i landet vilket gör att effekterna av ökad geografisk rörlighet på t ex kommunala försörjningstödsskostnader är oklara då beslutet att flytta geografiskt ofta rör hela familjer.
1 apr 07 – Mats Hammarstedt och Maria Mikkonen

Ekonomisk Debatt nr 3 2007
Bokanmälan: Mer utbildning sänker inte nödvändigtvis tröskeln till arbetsmarknaden
Två frågor står i fokus för analysen för SNS Välfärdsråd 2006: 1) Hur ser mönstret för inträde på arbetsmarknaden ut för olika grupper av ungdomar och nyanlända invandrare och vad har hänt sedan mitten av 1980-talet? 2) Var finns "de första jobben" och hur kommer de som ska in på arbetsmarknaden i kontakt med dem?
1 apr 07 – Anna Thoursie

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
LEDARE: Tjänstedirektivet och protektionismen
Den 15 november 2006 klubbades slutligen EU-kommissionens förslag om det s k tjänstedirektivet igenom av EU-parlamentet efter ett par år av stundtals intensiv debatt. Såväl den svenska regeringen som de socialdemokratiska ledamöterna i EU-parlamentet applåderade beslutet. Förhoppningsvis är tongångarna hos de största partierna lika positiva om några år när lettiska, tjeckiska, och kanske rumänska tjänsteföretag kommer hit för att konkurrera med våra svenska tjänsteleverantörer. Eller kommer även den svenska riksdagen då att falla till föga för protektionismens många förespråkare?
1 feb 07 – Ola Olsson och Per Skedinger

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Ekonomi och politik för tjänster
Ökad sysselsättning och minskad BNP-tillväxt skulle ge högre välfärd. Det är den välfärdsekonomiska slutsatsen av att undersöka tjänstesektorns ekonomi i ett nytt perspektiv. Den ekonomisk-politiska konsekvensen är att en radikal skatteväxling från arbete till varukonsumtion erfordras för att slå in på den "smala vägen" som leder till en verklig välfärdshöjning. Konventionell tillväxtpolitik - den "breda vägen" - löser varken finansieringsproblemet för vård, skola, omsorg eller vänder sysselsättningens nedgång.
1 feb 07 – Jan Owen Jansson

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Skattekonkurrerar svenska kommuner?
Påverkas skattebeslutet i en kommun av grannkommunernas skattepolitik? I denna artikel studeras om lokala beslutsfattare tar strategiska hänsyn när de beslutar om kommunala skattenivåer. Anledningen kan exempelvis vara att kommuner inte vill förlora skattebetalare till kommuner med lägre skattesats, eller att beslutsfattare riskerar att inte bli återvalda om skattesatsen är högre än i jämförbara kommuner. Den underliggande orsaken kan ha betydelse för hur man ska betrakta det kommunala självstyret.
1 feb 07 – Karin Edmark och Hanna Ågren

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
En döende homo oeconomicus? Om nationalekonomi och altruism
Homo oeconomicus, karikerad som en rationell egoist som lever i ett hobbesianskt naturtillstånd, har länge präglat andra vetenskapers bild av nationalekonomin. Tack vare beteendeekonomin utmanas nu detta intryck. Experiment visar att många människor uppvisar ett betydande mått av altruism, dvs de utför handlingar som ger andra individer fördelar trots att de är kostsamma för dem själva. Syftet med denna artikel är att ge en introduktion till altruismbegreppet inom nationalekonomin. Vi behandlar nationalekonomins ursprung liksom varför teorin om homo oeconomicus kommit att dominera "den dystra vetenskapen", empirisk evidens för altruistiskt beteende, en modell för altruistiska preferenser, liksom paternalistisk altruism.
1 feb 07 – Ola Granström

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
"Peak Oil" är närmare sanningen än Radetzkis drömmar
Kjell Aleklett, professor i fysik. replikerar här på Marian Radetzkis inlägg i debatten om oljereserverna.
1 feb 07 – Kjell Aleklett

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Grundlösa påståenden om Kungl Vetenskapsakademien
I ett tidigare nummer av Ekonomisk Debatt ingår ett referat av förhandlingar i Nationalekonomiska Föreningen, där den framtida tillgången på olja diskuteras (Ekonomisk Debatt 2006). Inledare var Marian Radetzki, som talade om "Hur högt kan oljepriset bli?". Han drev tesen att oljan inte kommer att ta slut inom överskådlig tid. Den motsatta tesen som framför allt drivits av ASPO, Association for the Study of Peak Oil, har fått stort genomslag i opinionen. Radetzki hänvisar i sitt anförande bl a till att även "den annars seriösa Vetenskapsakademin har uttalat sitt stöd för Peak Oils teser" (s 64). Detta uttalande är gripet ur luften och visar att Radetzki inte tagit till sig av informationen från Kungl Vetenskapsakademiens energiutskott, information som bl a finns tillgänglig på Akademiens hemsida www.kva.se.
1 feb 07 – Sven Kullander

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Svar till Aleklett och Kullander
I mitt anförande vid Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar (Ekonomisk Debatt 2006) kritiserade jag Peak Oil-företrädarnas tes om en resursbetingad snart förestående kulmen i världens oljeproduktion som påstås ska inträffa när hälften av de slutligt utvinnbara resurserna (URR) förbrukats.
1 feb 07 – Marian Radetzki

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Bör antaganden vara orealistiska?
I ett tidigare nummer av denna tidskrift diskuterar Jan Tullberg fenomenet ekonomisk imperialism (Tullberg 2006). I ett kort avsnitt tar han upp ekonomers fokusering på prognoser och menar att detta inte är ett stort problem för forskningen. Jag kan till viss del hålla med om detta men anser att det finns en risk att ekonomer tillhandahåller prognoser och policyrekommendationer på områden där forskningen faktiskt inte håller för det.
1 feb 07 – Niklas Jakobsson

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Imperialism grundad på missförstånd
I sin analys av "ekonomisk imperialism" drar Tullberg (2006) slutsatsen att det gagnar den vetenskapliga processen om olika teorier - även sådana från olika discipliner - stöts och blöts mot varandra. Det är naturligtvis svårt att inte hålla med Tullberg i detta.
1 feb 07 – Robin Douhan och Staffan Vahlquist

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Svar till Jakobsson samt Douhan och Vahlquist
I sin replik till Tullberg (2006) reser Niklas Jakobsson (Jakobsson 2007) invändningar mot den ekonomiska analysvinkeln och anser att jag är för välvillig mot den friedmanska tesen (Friedman 1953). Jag hävdar dock inte att det är ointressant eller improduktivt att ha realism i premisserna, utan att detta tvärtom är generellt berikande och underlättar såväl förutsägelser som en mer avancerad förståelse för orsakssamband. Men poängen är att en god prognosförmåga är ett tillförlitligt tecken på att man tagit ett steg mot insikt, medan deskriptiva empiriska studier inte bekräftar några intressanta samband. Den teoretiska kopplingen blir mer av en ideologisk tolkning, "a just so story".
1 feb 07 – Jan Tullberg

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
LEDARE: Att inte ha råd
"Jag hade inte råd", sa Maria Borelius. Den meningen kommer att gå till historien som en av de dummaste bortförklaringarna. Det är inte trovärdigt att hushåll med en årsinkomst på flera miljoner inte kan betala ett par tusenlappar i skatt. Dessutom kan brottsligt beteende inte legitimeras med penningbrist. Åtminstone så länge som det inte handlar om en fattig som stjäl för överlevnad, vilket uppenbarligen inte varit fallet här.
1 dec 06 – Laura Larsson

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
2006 års ekonomipris till Edmund Phelps: Intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik
Två av de viktigaste problemställningarna i makroekonomisk forskning gäller sambanden mellan inflation och arbetslöshet och mellan konsumtion och kapitalbildning. Edmund Phelps har gett centrala bidrag till förståelsen av båda dessa avvägningsproblem. En central insikt var att inte bara frågan om önskvärd nivå på kapitalbildningen, utan också frågan om balansen mellan inflation och arbetslöshet, gäller fördelningen av välfärd över tiden. För dessa bidrag har Phelps tilldelats Sveriges Riksbankspris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2006. Edmund Phelps är född 1933 och fick sin doktorsexamen från Yale University år 1959. Han är sedan 1971 verksam vid Columbiauniversitetet i New York.
1 dec 06 – Lars Calmfors, Bertil Holm-Lund, Per Krusell och Karl-Gustaf Löfgren

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Svenska toppinkomsters utveckling 1903-2004
Andelen av alla personliga inkomster (före skatt) som går till den översta decilen i inkomstfördelningen halverades från 1900-talets början fram till runt 1980. Därefter har deras andel ökat. Denna utveckling drivs nästan enbart av förändringar i den översta procenten av fördelningen medan toppdecilens nedre halva (P90-95) varit nästan konstant under perioden. Det mesta av fallet inträffar före 1950, alltså före välfärdsstatens expansion. Den huvudsakliga förklaringsfaktorn är fall i toppinkomsttagarnas förmögenhetsandelar som resulterar i minskade kapitalinkomster. Sedan 1980 har toppinkomsternas andel ökat. Internationellt är den svenska trenden över större delen av 1900-talet påtagligt lik andra västländers. Efter 1980 finns dock tydliga skillnader mellan anglosaxiska och kontinentaleuropeiska länder med kraftigt ökad inkomstkoncentration i de förra. Beroende på hur kapitalvinster behandlas är den svenska utvecklingen mer eller mindre lik den anglosaxiska.
1 dec 06 – Jesper Roine och Daniel Waldenström

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Toppinkomster i Sverige under trekvarts sekel
Sedan 1980-talets första hälft har inkomstutvecklingen för dem med höga inkomster varit mer gynnsam än för andra i befolkningen. Detta står i stark kontrast till utvecklingen under stora delar av 1900-talet då toppinkomsttagarna, till skillnad från andra, inte upplevde realinkomstökningar. Flera länder upplevde liksom Sverige många år av utjämning under början och mitten av förra seklet, men för de senaste gångna decennierna divergerar erfarenheterna. Under senare år har börsutvecklingen haft stort genomslag på den inkomstandel den bäst beställda hundradelen mottagit och fördelningsnormerna i Sverige har ändrats. Inom den politiska sfären märks detta på att inkomstskatten förlorat egenskapen att vara progressiv bland dem med höga inkomster och att riksdagsmannaarvodet har ökat snabbare än den genomsnittliga reallönen. På arbetsmarknaden har topplönerna ökat snabbare än lönerna för andra anställda.
1 dec 06 – Björn Gustafsson och Birgitta Jansson

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Återvinning och samhällsekonomi
För inte så länge sedan utgjordes renhållningen i Sverige av sophämtning och slamsugning, men i takt med ökad miljömedvetenhet har i stället avfallshanteringen bytt fokus från gårdagens sophämtning till dagens återvinning. Utbyggnaden av återvinningen i samhället har i sin tur genererat en debatt om dess för-och nack-delar, med många skiftande värderingar från myndigheter, forskare, marknaden och den allmänna opinionen. I artikeln pekar jag på brister i rådande avfallspolitik och beskriver principerna kring hur en stringent avfallspolitik bör utformas. Som förslag till förbättringar föreslår jag att harmoniserande lagar bör undvikas och att framtida återvinningspolicyer föregås av korrekt utförda samhällsekonomiska analyser.
1 dec 06 – Christer Berglund

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Den amerikanska bidragsreformen efter tio år
Den amerikanska bidragsreformen 1996 var den mest omvälvande socialpolitiska händelsen i USA sedan 1930-talet. Ändå har det talats ganska tyst om den - i Sverige. I denna artikel diskuteras utfallet av reformen med hjälp av några nyutkomna böcker, dels Howard Kargers och David Stoesz' stora lärobok om amerikansk socialpolitik, dels Jeffrey Groggers och Lynn Karolys ambitiösa utvärdering av utvärderingar av reformen. De senare är ute efter att bedöma huruvida resultaten av utvärderingarna överensstämmer med prediktionerna från en ekonomisk modell och huruvida reformen lyckats uppnå de traditionella målen att minska bidragsberoende, stimulera till arbete och öka levnadsstandarden. Författarna pekar på besvärliga målkonflikter men det finns kanske ändå hopp om att det går att finna vägar framåt, åtminstone om man lyssnar till Stoesz' appell om att använda lite mer fantasi i socialpolitiken.
1 dec 06 – Benny Carlson

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Fula tjyvar
En växande forskningslitteratur visar att utseendet påverkar framgången på arbetsmarknaden. Vackra människor tjänar helt enkelt bättre än mindre vackra (Hamermesh och Biddle 1994, Biddle och Hamermesh 1998, Harper 2000, Hamermesh m fl 2002). De som ser bra ut väljer också i högre utsträckning yrken och branscher där det finns en "skönhetspremie" (Hamermesh och Biddle 1994, Biddle och Hamermesh 1998).
1 dec 06 – Pernilla Andersson

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Arbetsmarknadspolitik på fel spår
Nästa år är det femtio år sedan den aktiva svenska arbetsmarknadspolitiken fick sin praktiska utformning i samband med att Bertil Olsson blev generaldirektör för AMS. Arbetsmarknadspolitiken hade sedan sina guldår på 1960-talet. Under senare tid har dock arbetsmarknadspolitiken i praktiken avlägsnat sig från sin roll som ett långsiktigt instrument i den ekonomiska politiken och bedrivs i stället som ett tjänsteproducerande företag med kortsiktigt produktivitetsfokus. Denna nya inriktning är mer ett resultat av omprioriteringar inom AMS än en följd av nya utvecklingstendenser i omvärlden eller av att statsmakterna omformulerat överordnade arbetsmarknadspolitiska mål.
1 dec 06 – Björn Von Heland

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Det kommunala utjämningssystemet och invandrarrelaterade kostnader - exemplet Malmö
Det finns en inbyggd motsättning mellan stat och kommun i en samhällsorganisation som bygger på statlig finansiering och lokalt utförande (Ds 2002:7). Under de senaste åren har den kommit till uttryck i debatten om staten i full utsträckning kompenserar kommuner för flyktingmottagande.
1 dec 06 – Mats R Persson

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Lättläst om hur ekonomijournalisten arbetar och bör arbeta
Ekonomijournalistik är - just som det låter - en egen otydligt avgränsad del av journalistiken. En högst relevant fråga är därför vilken del av journalistiken och vilka medier som åsyftas.
1 dec 06 – Erik Lidén

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Att reformera välfärdsstaten
Att flera av världens bästa forskare intresserar sig för välfärdsstatens funktionssätt i ett land av Georgias storlek är smickrande för svenska ekonomer. Den svenska modellen och dess förmåga att generera högkvalitativa data bidrar säkert, men SNS ska ha beröm för att två gånger om ha lyckats mobilisera en respektingivande samling amerikanska och svenska forskare att studera policyrelevanta frågor i Sverige.
1 dec 06 – Per Sonnerby

Ekonomisk Debatt nr 8 2006
Internationell ekonomi
Att gå igenom olika alternativa läroböcker för grundkurser i mikro eller internationell ekonomi är ofta en frustrerande upplevelse. Läroboksförfattare verkar minst sagt snegla på varandra: produktdifferentieringen är ofta minimal och man upplever att man ofta följer gamla mallar. Inte minst inom internationell ekonomi så känns fokus i böckerna alltför ofta mycket långt från de diskussioner och de frågor som är viktiga i dag - både i den allmänna debatten och inom forskningen. Dessutom är böckerna med få undantag skrivna i huvudsak för en amerikansk publik. Det var därför med stort intresse som jag började läsa Hans Hanssons lärobok i internationell ekonomi. Hanssons bok är avsedd att användas som lärobok i ämnet internationell ekonomi vid universitet och högskolor samt vid folkhögskolor och studieförbund.
1 dec 06 – Richard Friberg ,

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Hilton, Gates, Buffett och andra jag inte känner
LEDARE: Paris Hilton - känd för att vara känd. Tydligen är det inte längre tillräckligt att vara rik, man ska vara berömd också. Inbillar mig att en gång i tiden var berömmelse medaljens baksida. Pengar skulle vara diskreta och helst gamla. De stackars nyrika hittade på anförvanter och byggde slott i utgången arkitektonisk stil. Fröken Hilton å andra sidan försöker sig på det omvända. Gamla pengar ska bli som nya. Ena dagen popstjärna, andra dagen filmstjärna. Så mycket pengar, så lite talang. Vad andra strävar efter under en livstid har hon fötts till. Arvet finansierar hennes karriär. Bakvänt. Varför denna iver att åstadkomma något? Kanske är hon bara uttråkad. Kanske är hon ett tidsfenomen. Hellre ökänd än okänd. Berömmelse har förväxlats med prestation. Och prestation är idealet. Sysslolöshet, en gång de rigueur, duger inte längre.
1 nov 06 – Lena Edlund

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Friställd eller anställd? Strukturomvandling från individens perspektiv
De senaste åren har orter som Enköping, Västervik, Mariestad och Nynäshamn kommit att förknippas med nedläggning, neddragning och flyttning utomlands av industriell verksamhet. Problemet är dock inte strukturomvandlingen i sig, de flesta vinner på den. Problemet är att det finns ett fåtal direkt berörda som blir förlorare i denna omvandlingsprocess. I stället för att söka bromsa utvecklingen bör den ekonomiska politiken inriktas mot att, tillsammans med företagens egna åtgärder och omställningsavtal, förebygga och mildra effekterna för de individer som drabbas. Utbildning och kompetensutveckling är av många olika skäl oerhört väsentligt. Ett är att de negativa effekterna av strukturomvandling kan mildras. Geografisk rörlighet är också viktigt. Arbetsförmedlingsverksamheten bör inriktas mot dem som är eller riskerar bli friställda snarare än de som redan har arbete, t ex genom friår.
1 nov 06 – Henry Ohlsson och Donald Storrie

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Regional integration i Stillahavsasien: retorik och substans
Det verkar finnas ett motsatsförhållande mellan fackekonomernas skeptiska inställning till regionala frihandelsområden och den entusiasm som dessa på sista tiden har omfattats med i den allmänna debatten i Asien. Denna artikel argumenterar för att de produktionsnätverk som är välutvecklade i Asien har en benägenhet att prioritera regional integration snarare än global integration. De motstridiga krav som olika intressen ställer gör dock att det är svårt att få ihop stora, heltäckande frihandelsområden. Bilaterala avtal är lättare att sluta, men är problematiska om det gäller att fusionera dem till större frihandelsområden.
1 nov 06 – Hans C Blomqvist

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Dubbla mål i miljöpolitiken: risk för resursslöseri
Regeringens satsning på Lokala Investeringsprogram (LIP) hade två mål: att påskynda omställningen till ett hållbart samhälle och att skapa arbetstillfällen. Under programperioden, 1998-2002, beviljades närmare 400 miljoner kr till åtgärder för att minska miljö-och hälsorisker från förorenade områden. Artikeln visar att riksdagens mål för förorenade områden hade kunnat nås bättre om områden med högst risk i större utsträckning prioriterats. Vidare framgår att medan antalet arbetstillfällen påverkade bidragets storlek positivt, var samhällets kostnad för varje arbetstillfälle betydligt högre än kostnaden för ett subventionerat arbetstillfälle i arbetsmarknadspolitiken. Dubbla mål i miljöpolitiken riskerar följaktligen att leda till resursslöseri.
1 nov 06 – Johanna Forslund, Eva Samakovlis och Maria Vredin Johansson

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Konstitutionell ekonomi - lärdomar för Grundlagsutredningen
Konstitutionens utformning påverkar vilken typ av politiska beslut som fattas och därmed hur ekonomin fungerar. Trots det har hittills ingen tonvikt lagts vid konstitutioners ekonomiska konsekvenser i den pågående Grundlagsutredning ens arbete. I denna artikel presenteras aktuell empirisk forskning som indikerar att utformningen av grundlagen har tydliga ekonomiska effekter. Dessutom presenteras förslag på konstitutionella reformer som har potential att förbättra förutsättningarna för budgetdisciplin och ekonomisk tillväxt i Sverige, nämligen förstärkt äganderätt, ökat oberoende för domstolarna samt minskad proportionalitet i valsystemet.
1 nov 06 – Niclas Berg Gren och Nils Karlson

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Effekterna av fria skolval: en vetenskaplig kontrovers
En hett omdebatterad fråga inom såväl samhällsvetenskaperna som politiken är effekterna av att låta föräldrar välja skola åt sina barn. Att denna debatt är långt ifrån avgjord visar en nyligen uppblossad akademisk strid i USA kring en studie av Harvardprofessorn Caroline Hoxby (2000). I sin artikel studerar Hoxby hur möjligheten att välja mellan olika skoldistrikt i USA påverkar skolornas produktivitet. I vissa städer finns många skoldistrikt och föräldrarnas val av bostadsområde har därmed en stor inverkan på vilket skoldistrikt deras barn kommer att tillhöra.
1 nov 06 – Erik Lindqvist

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Monetära förhållanden i ett längre perspektiv
I mitten av 1990-talet togs ett initiativ på Norges Bank till ett projekt med syfte att uppdatera den historiska serien för konsumentprisindex (KPI) för Norge. Projektet utvidgades gradvis till en allmän historisk monetär statistik för Norge från 1819 fram till i dag. Detta har mynnat ut i en volym som presenterar olika monetära nyckelvariabler, främst över priser, bruttonationalprodukten (BNP), penningmängd, obligationer, växelkurser, börsindex, huspriser samt privata banker. Sammanlagt är det sju författare som bidragit till boken.
1 nov 06 – Rodney Edvinsson

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
En hållbar sjukpenning?
Rapportens titel kan läsas som en fråga, men bör läsas som ett påstående. SNS välfärdsråd, som denna gång utgörs av Laura Larsson (ordf), Agneta Kruse, Mårten Palme och Mats Persson, menar sig ha hittat en modell som Sverige kan leva med. Att deras förslag inte väckt någon större debatt tyder på att tiden ännu inte är mogen att på allvar ta itu med det paradoxala förhållandet att Sverige med en relativt frisk befolkning har en internationellt sett mycket stor sjukfrånvaro.
1 nov 06 – Lars Söderström

Ekonomisk Debatt nr 7 2006
Hur högt kan oljepriset bli?
Jag hälsar alla varmt välkomna till kvällens möte i Nationalekonomiska Föreningen som har rubriken "Hur högt kan oljepriset bli?" Vi får höra ett föredrag av professor Marian Radetzki från Luleå Tekniska Högskola och kommentarer av Auke Lont, vd i ECON och tidigare senior vice president i Statoil.
1 nov 06 – Ulf Jakobsson

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
LEDARE: Institutioner och ekonomisk utveckling
Institutioner står i fokus för det nyvaknade intresset för ekonomisk utveckling inom nationalekonomin. Detta avspeglas både i den akademiska litteraturen och i policydebatten bland internationella finansiella organisationer och bilaterala biståndsgivare. Frågan är dock vad politiska beslutsfattare och biståndsbyråkrater kan lära sig av den akademiska litteraturen. Trots det livliga intresset för frågan så är det inte alltid lätt att bli klok på vad litteraturen verkligen visar. Detta är förstås på intet sätt unikt för denna frågeställning, det hävdas ofta att ekonomer har för vana att självsäkert peka med hela handen i helt olika riktningar. I det här fallet finns det dock några extra komplicerande faktorer.
1 okt 06 – Anders Olofsgård

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Smarta försäkringar ger färre trafikolyckor
För att uppnå högt ställda trafiksäkerhetsmål måste trafikanterna förmås att sänka hastigheten. Artikeln argumenterar för att smarta försäkringspremier som belönar dem som kör trafiksäkert kan bli ett viktigt instrument för detta ändamål. Försäkringsbolagen blir därmed samhällets agenter i kampen för att successivt minska antalet olyckor.
1 okt 06 – Sara Arvidsson och Jan-Eric Nilsson

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Skapar oberoende centralbanker verkligen lägre inflation?
2004 års nobelpristagare i ekonomi har utvecklat en teori som implicerar att det inte är tillräckligt för de politiska beslutsfattarna att etablera ett låginflationsmål, målet måste också uppfattas som trovärdigt av allmänheten för att kunna förverkligas. En vanligt föreslagen lösning på detta problem är att delegera makten över penningpolitiken till en oberoende centralbank. Detta förslag stöds av ett stort antal empiriska studier som visar att länder med mer oberoende centralbanker generellt har en lägre genomsnittlig inflationstakt. I denna artikel granskas uppfattningen att prisstabilitet bäst uppnås med oberoende centralbanker kritiskt.
1 okt 06 – Sven-Olov Daunfeldt

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?
Denna artikel undersöker om tillgången på jobb i närområdet påverkar individers sysselsättning och förvärvsinkomst. Analysen bygger på mycket detaljerade geografiska uppgifter om bostäder och arbetsplatser för hela Sveriges befolkning. Studien visar att en stor mängd jobb i förhållande till antalet boende inom en cirkel med fem kilometers radie runt individens bostad har en tydlig positiv inverkan på chansen att vara i arbete. Resultaten pekar också på att man riskerar att underskatta denna effekt om man inte tar hänsyn till det faktum att personer kan anpassa valet av bostadsort efter jobbtillgången.
1 okt 06 – Yves Zenou, Olof Åslund och John Östh

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser 1985-2002
I denna artikel studeras etnisk arbetsplatssegregation i Sverige under perioden 1985-2002. Invandrare i Sverige arbetar med andra invandrare i betydligt högre grad än vad som kan motiveras utifrån andra karakteristika som kön, ålder, utbildning, kommun och industri. Sådan "överexponering" är speciellt tydlig gentemot personer som är födda i samma region som personen själv. Segregationen på arbetsmarknaden har ökat kraftigt under den studerade perioden. Till största delen förklaras detta av att en allt mindre andel av invandrarbefolkningen tillhör grupper med låg överexponering av invandrare, som t ex finlandsfödda. Överexponeringen är i allmänhet högre i grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, men återfinns bland alla grupper av personer och även på stora arbetsställen. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan ekonomisk status och anställning på invandrartäta arbetsställen.
1 okt 06 – Oskar Nordström Skans och Olof Åslund

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Modersmål och arbetsmarknads- utfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige
Tidigare studier av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden har inte kunnat separera finskspråkiga och svenskspråkiga finländare. Denna artikel visar att finlandssvenska män har en betydligt bättre position än finskspråkiga män både vad gäller sysselsättnings- och inkomstnivåer. För kvinnor är skillnaden mellan språkgrupperna avsevärt mindre, vilket kan tänkas bero på att finskspråkiga kvinnor har bättre kunskaper i det svenska språket än finskspråkiga män.
1 okt 06 – Dan-Olof Rooth och Jan Saarela

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Fattigdom och utveckling i Östtimor
Östtimor är ett av världens fattigaste länder. Artikeln redovisar hur denna fattigdom yttrar sig och vilka ekonomiska förutsättningar som existerar för att bekämpa den. På senare år har landets intäkter från olje- och gasfyndigheter i Timorsjön ökat så drastiskt att ekonomin inte klarar av att absorbera dem. Därför har en oljefond, efter norsk modell, konstruerats, som gör det möjligt att uppnå balans mellan utgifter och absorptionskapacitet. Artikeln betonar vikten av utbildning och kapacitetsutveckling inom såväl den statliga som den privata sektorn som ett medel att öka absorptionskapaciteten.
1 okt 06 – Mats Lundahl och Fredrik Sjöholm

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Ekonomisk imperialism- ett tvärvetenskapligt framsteg eller en villoväg?
Ekonomers synpunkter på frågor som primärt hör till ett annat forskningsområde och ekonomiskt in?uerade idéer har resulterat i en del kritiska kommentarer. Dessa förslag ses som ett uttryck för ekonomernas hybris som manifesteras i något som kan kallas ekonomisk imperialism. Men kanske borde det ses som ett tvärvetenskapligt initiativ med en positiv potential, inte minst genom det kritiska ifrågasättandet av andra antaganden. På ?era plan finns motsättningar med det dominerande sociologiska perspektivet. I denna artikel penetreras skillnader mellan perspektiven samt hur dessa skillnader ska bedömas och hanteras.
1 okt 06 – Jan Tullberg

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Abort och selektion
Nationalekonomins roll i samhällsdebatten är inte att moralisera, sådant görs redan från så många andra håll. Det finns trots det väldigt få områden som nationalekonomin inte kan analysera och diskutera. Svårigheten kan i stället vara att avgöra vilka antaganden som är rimliga och att hitta en empirisk strategi som trovärdigt kan identifiera de effekter man undersöker.
1 okt 06 – Anna Dreber

Ekonomisk Debatt nr 6 2006
Golfen belyser hur arbetsmarknader fungerar
Sedan länge har nationalekonomer ägnat en inte obetydlig uppmärksamhet åt sportens värld. Inte minst märks detta genom tillkomsten av tidskriften Journal of Sports Economics. Förklaringen till nationalekonomernas sportintresse kan sökas i flera faktorer. För det första möjliggör den rika tillgången på data att annars svårtestade teorier inom t ex arbetsmarknadsekonomi eller Industrial Organization kan bli föremål för noggrann undersökning. För det andra är naturligtvis idrotten i sig ett på många sätt fascinerande samhällsfenomen som det kan vara motiverat att försöka belysa med ekonomiska förklaringsmodeller.
1 okt 06 – Tobias Lindqvist

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
LEDARE: Hushållsekonomi - en ny nisch för nationalekonomer?
Tidskriften Economist tog nyligen upp en ny företeelse i vårt ämne: nationalekonomer ska lära konsumenter att bli mer rationella. Under en längre tid har rön från experiment och stora individdatabaser pekat på systematiska fel i beslutsfattandet, vilka också lett till att Daniel Kahneman fick 2002 års nobelpris. Nobelpristagaren Daniel McFadden pläderade i sin presidential address vid AEA-mötet i januari i år för att nationalekonomer bör fungera som tandläkare och hjälpa konsumenterna i deras val. Tanken är inte helt ny och finns till exempel uttryckt i Robert Franks lärobok i mikroekonomi för grundnivån.
1 sep 06 – Klas Fregert

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Nationalekonomer som kriminologer
Inom nationalekonomi förekommer en inte obetydlig forskning om brott och straff. Artikeln ställer frågan hur kriminologer förhåller sig till denna forskning. Svaret förefaller vara att nationalekonomers inflytande på kriminologin är mycket begränsat. Som skäl anges bl a att disciplinerna har olika teori och förförståelse, särskilt vad gäller straffets avskräckande effekt, och att ekonomisk metod framstår som främmande för de flesta kriminologer.
1 sep 06 – Henrik Tham

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
A-mot B-laget: En match för den svenska ägarmodellen
En uppdelning av aktier i ett A-och ett B-lag, med olika röstvärden, har länge ansetts som nödvändigt för att få till stånd en "adekvat finansiering". Röstdifferentieringen skapar även förutsättningar för en över tiden stabil ägarstruktur, vilket påstås vara önskvärt. Detta stämmer dock dåligt överens med internationell forskning som pekar på att en dynamisk ägarstruktur är positiv för strukturomvandling och ekonomisk förnyelsekraft. Denna artikel presenterar empiriska resultat som visar att företag som använder röstdifferentiering systematiskt gör sämre investeringar jämfört med företag där principen en aktie -en röst gäller. Vi anser därför att en nödvändig reform på sikt är avskaffandet av röstdifferentieringen.
1 sep 06 – Johan Eklund och Daniel Wiberg

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Hur internationell är svensk ekonomisk historia?
Artikeln kartlägger och diskuterar internationaliseringen inom svensk ekonomisk-historisk forskning baserat på de senaste 35 årens internationella vetenskapliga publikationer. Resultaten visar på en betydligt lägre internationaliseringsgrad än vad utländska ämneskolleger, och även andra svenska samhällsvetare, uppvisar. En viktig förklaring är att ämnets interna incitamentsstruktur premierat inhemskt orienterad forskning framför internationell meritering.
1 sep 06 – Daniel Waldenström

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Beskattningen i EU och Sverige
Det påstås alltför mycket om beskattningen inom EU och om relationen mellan svensk beskattning och beskattningen i andra EU-länder utan särskild god grund eller genom att enskildheter rycks ur sitt sammanhang. En bredare bild är nödvändig för att en meningsfull diskussion ska vara möjlig. I denna artikel presenteras därför en sammanställning av ett antal strategiska skattesatser gällande under 2005 i flertalet EU-länder och några intressanta närstående länder. En teknisk kommentar till sammanställningen ges också för att materialet rätt ska förstås.
1 sep 06 – Sven-Olof Lodin

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
AP-fonderna och tillgångsklassen råvaror
APfonderna får enligt lagen som styr dem inte investera i tillgångsklassen råvaror. Detta är ett problem eftersom råvaror har egenskaper som ger önskvärda effekter i en portfölj. APfonderna placerar huvudsakligen i aktier och räntebärande värdepapper, men även lite i fastigheter och andra alternativa investeringar. I princip kan man säga att man har 55-60 procent aktier och resten räntebärande. Historiskt skulle en sådan portfölj kunnat få 0,3 procentenheter högre avkastning till 1 procentenhet lägre risk genom att placera 20 procent i råvaror. Annorlunda uttryckt finns nästan en procentenhet i avkastning att tjäna till oförändrad risk. Det motsvarar ca sex miljarder kronor per år.
1 sep 06 – Torbjörn Iwarson

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Homo Economicus
Det är inte särskilt ofta det kommer en avhandling på svenska om nationalekonomi från en teologisk institution. Därför var det med stor nyfikenhet jag läste Malin Löfstedts avhandling Modell, människa eller människosyn? En analys av kritiska perspektiv på bilden av människan i neoklassisk ekonomisk teori. I avhandlingen ges den ekonomiska människan, eller homo economicus, en blixtbelysning ur ett institutionellt, feministiskt, afrikanskt och kommunitaristiskt perspektiv. Det är således med breda penseldrag som Löfstedt beskriver och analyserar en del av kritiken av nationalekonomin.
1 sep 06 – Robert Östling

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Utmaning av marknadsliberalismen - men inget sammanhållet alternativ
Den radikala tankesmedjan Agora har under sex års tid givit ut årsböcker i form av antologier där man vill ge ett bidrag i relevanta samhällsfrågor. Årsboken för 2005 har temat full sysselsättning och som titeln antyder är ambitionen att ge ett alternativ till såväl marknadsliberalismen som den traditionella svenska modellen. Författarna argumenterar i boken för att Sverige står inför ett välfärdspolitiskt vägval, liksom under 1930- eller 1940-talen, och att det finns ett lockande alternativ i form av en tredje väg som för oss tillbaka till full sysselsättning och som därigenom räddar den svenska välfärdsmodellen.
1 sep 06 – Henrik Lindberg

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Var avregleringen av elmarknaden lyckad?
I boken Den nya elmarknaden - Framgång eller misslyckande? undersöker Niclas Damsgaard och Richard Green effekterna av avregleringen av den svenska elmarknaden (eller omregleringen - antalet explicita regler har inte minskat), och ställer frågan om förändringarna inneburit en förbättring ur ett välfärdsperspektiv. Boken går igenom elmarknaden och dess utveckling under åren efter införandet av den nordiska elbörsen Nord Pool år 1996. Vad som hänt med elpriserna, investeringar i elproduktionsanläggningar, reglering av distributionsnät, samt förekomsten av marknadsmakt behandlas i separata kapitel.
1 sep 06 – Astri Muren

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Patologisk exportboom i en basarekonomi?
Författaren till denna bok är den färgstarke chefen för Ifo-institutet i München och han har en lång rad av böcker bakom sig. Sinn har lyckats med konststycket att på några år bygga om det ärorika gamla Ifo till en fullfjädrad forskningsbyrå som har nära samarbete med universitetsvärlden. Detta ger honom ett utmärkt utgångsläge att framgångsrikt delta i den offentliga debatten om Tysklands och Europas ekonomiska framtid. Föreliggande bok är ett svar på den polemik hans föregående skrift, Sinn (2005), rörde upp. Inför den ekonomiskt engagerade läsekretsen i Tyskland har han både elokvent och med stor emfas målat upp en kritisk bild av den tyska ekonomin, med udden riktad mot gammaldags keynesianskt tänkande. Mest känd är han för att ha präglat uttrycket "basarekonomi", som alltså fått stå som titel till denna bok. Med "basar" menas att ingen egen tillverkning sker där, utan allt som exporteras och konsumeras är tillverkat utanför landet.
1 sep 06 – Lars-Erik Öller

Ekonomisk Debatt nr 5 2006
Räcker inflationsmålet för att styra penningpolitiken?
Mötesreferat, nationalekonomiska föreningen:
1 sep 06 – Marianne Ahrén

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
LEDARE: Globaliseringen och arbetsmarknaden
I årets första nummer av Ekonomisk Debatt hävdade Mats Persson och Marian Radetzki att den samlade ekonomkåren tenderar att underskatta de konsekvenser globaliseringen kan förväntas få för arbetsmarknaden. Deras argument var att Kinas, Indiens och Östeuropas inträde på världsmarknaden i praktiken innebär en massiv utbudschock av arbetskraft. Denna utbudschock kommer antingen att sänka våra reallöner, eller - om våra arbetsmarknadsinstitutioner inte tillåter att så sker - att resultera i ökad arbetslöshet. I detta temanummer tar vi tag i den brandfackla Persson och Radetzki kastat och belyser frågan om hur globaliseringen påverkar den svenska arbetsmarknaden ur ett flertal perspektiv.
1 maj 06 – Per Skedinger och Jonas Vlachos

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Hur påverkar handel och utflyttning av produktion den svenska arbetsmarknaden?
Den ökade integrationen i världsekonomin anses utgöra ett hot mot jobben och vår ekonomi. Enligt flera bedömare kan konkurrensen från låglöneländer som Kina och Indien förväntas leda till förlorade arbetstillfällen och fallande reallöner i Sverige. I denna uppsats redogörs för hur globaliseringens effekter på arbetsmarknaden analyseras av forskare inom fältet internationell ekonomi. Genom detta belyses också varför dessa forskare vanligtvis är mindre oroade över globaliseringens arbetsmarknadseffekter än allmänheten i stort.
1 maj 06 – Karolina Ekholm och Katariina Hakkala

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Utlandsägande och löner i Sverige
Inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige har ökat betydligt under de senaste femton åren. Det finns anledning att tro att detta kan påverka lönenivåer och företagens lönestruktur. Denna uppsats undersöker sambandet mellan utländska företag, nationalitet och löner i Sverige. Vi finner att utlandsägda företag i Sverige betalar relativt höga löner men att detta snarare beror på multinationalitet än nationalitet. Vidare leder uppköp av svenska företag till en ökad lönespridning med en löneökning till chefer i allmänhet och till VD i synnerhet och en oförändrad eller sänkt lön till övrig personal. Denna effekt tycks emellertid bero på uppköpen i sig och inte på internationaliseringen, då en liknande effekt uppkommer också då svenska ägare köper upp utlandsägda företag verksamma i Sverige.
1 maj 06 – Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Globalisering, löner och arbetslöshet
Det finns en teoretisk presumtion för att globaliseringen kan komma att kräva lägre relativlöner för lågutbildade och en generellt långsammare reallöneutveckling i västvärlden om inte arbetslösheten ska öka. Men osäkerheten är mycket stor. Det går inte att nu veta hur stora anpassningskraven blir. Det är emellertid viktigt att i tid tänka igenom olika handlingsalternativ. Vi bör i första hand anpassa oss genom omstruktureringar och produktivitetshöjningar. Men löneflexibiliteten kan också behöva öka. Möjliga förändringar i syfte att åstadkomma det senare är mer decentraliserad lönebildning, arbetstidsförlängning, lägre arbetslöshetsersättning, skatterabatter på arbetsinkomster för lågavlönade och en förskjutning av styrkebalansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Sådana förändringar skulle bidra till lägre arbetslöshet också i frånvaro av starka globaliseringseffekter.
1 maj 06 – Lars Calmfors

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Företag, arbetstagare och utländskt konkurrenstryck
De omfattande omställningsprocesser i form av ökad globalisering och teknologiska förändringar som våra ekonomier nu genomgår kommer att ställa stora krav på den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadens organisationer. Det är också klart att detta ämne inte varit föremål för tillräcklig debatt bland nordiska ekonomer. Men vad vet vi egentligen om hur anpassningsbara våra nordiska ekonomier är? Hur anpassar sig företag och arbetstagare till sådana förändringar i förutsättningarna som ökad globalisering och teknologisk förändring? I vilken utsträckning har omställning redan skett och vilka har kostnaderna varit? I denna artikel presenteras resultat från ett antal studier rörande omfattningen av och strukturen på de anpassningar som redan skett i förhållande till den ökade globaliseringen i norsk ekonomi. Resultaten utgör underlag för en något större optimism vad gäller omställningsförmågan i våra ekonomier än vad en del kommentatorer i globaliseringsdebatten hävdat.
1 maj 06 – Kjell G Salvanes

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin
De svenska, kollektivavtalsreglerade minimilönerna är höga jämfört med andra länder. Sysselsättnings effekterna av ökade minimilöner tycks också vara mer negativa i länder med höga minimilöner. Den ökande konkurrensen från låglöneländer och EG-domstolens kommande utslag i den s k Vaxholmskonflikten aktualiserar frågan om vilka alternativ som finns beträffande formerna för minimilönernas reglering. Huvudalternativen verkar vara allmängiltigförklaring respektive lagstiftning. En allmängiltig förklaring innebär att de förhandlade minimilönerna utsträcks till sektorer som inte täcks av kollektivavtal, t ex utländska företag tillfälligt verksamma i Sverige. En lagstadgad minimilön kommer sannolikt att sättas lägre än de nivåer som blir aktuella vid en allmängiltigförklaring.
1 maj 06 – Per Skedinger

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Globalisering och fri rörlighet för arbetskraft och tjänster
EUs fria rörlighet för arbetskraft och tjänster diskuteras som en del av globaliseringen. För arbetskraften är rörligheten begränsad genom våra kollektivavtal och trygghetslagar. En omfattande arbetskraftsinvandring uppkommer enbart vid överhettning av arbetsmarknaden varvid konjunktursvängningarna dämpas. Om tjänstehandeln släpps fri gynnas konsumenterna genom prissänkningar på tjänster. Omställningskostnaderna för inhemska arbetare i tjänstesektorn är dock höga. Inhemska företagare som betalar kollektivavtalsenliga löner och konkurrerar med utländska entreprenörer med halva lönekostnaden kommer att slås ut. Att en estnisk arbetare i ett estniskt byggföretag i Sverige betalas en estnisk lön medan en estnisk arbetare i ett svenskt företag betalas en svensk lön innebär också en ineffektivitet.
1 maj 06 – Per Lundborg

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Kina, Sverige och globaliseringen - några invändningar
I ett tidigare nummer av denna tidskrift diskuterar Mats Persson och Marian Radetzki (2006) (PR) effekterna av en expansion av kunskapsintensiv export i låginkomstländer, främst Kina och Indien. Artikeln baseras på en allmän jämviktsmodell där författarna gör läsaren uppmärksam på globaliseringens konsekvenser av ett kraftigt ökat utbud av kvalificerad arbetskraft i de ovan nämnda länderna. Det ökade utbudet kommer, enligt författarna, att innebära sänkta löner eller en kraftig ökning av den strukturella arbetslösheten i världens rikare länder.
1 maj 06 – Ronny Norén

Ekonomisk Debatt nr 4 2006
Globaliseringen och välfärdsstaten
Vid Jönköpings International Business School har Bo Södersten drivit projektet "Globalization and the Welfare State" som bland annat resulterade i tio uppsatser som samlats i en volym med samma namn. Globaliseringen behandlas här både som ekonomiskt och politiskt fenomen, och författarna diskuterar även hur, i ambitiösa välfärdsstater, den ekonomiska utvecklingen också påverkas av autonoma interna krafter oberoende av globaliseringen.
1 maj 06 – Bjørn Thalberg och Anders Danielson

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
LEDARE: Gräshoppor, ansiktslöst kapital och långsiktiga ägare
Ägarstrukturen hos europeiska aktiebolag har förändrats dramatiskt de senaste åren. Direktägandet hos individuella investerare har stadigt gått ned på bekostnad av ett ökat indirekt ägande av aktiefonder, försäkrings bolag, pensionsfonder och andra institutionella ägare. I Sverige stod år 2004 individuella investerare endast för 14 procent av ägandet hos de 30 största börsbolagen, där ägandet i stället domineras av aktiefonder (12 procent), andra svenska institutionella ägare (40 procent) samt utländska ägare (34 procent). Det utländska ägandet, som har ökat från endast 8 procent 1991, utgörs till största delen av utländska institutioner. Under de senaste åren har dessutom s k hedgefonder och riskkapitalfonder seglat upp som en viktig ägargrupp, inte minst i Sverige, med rekordstort kapital till sitt förfogande.
1 apr 06 – Per Strömberg

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Hål i plånboken: Hur kan man försäkra sig mot höga tandvårdskostnader?
Hur ska ett effektivt försäkringsskydd för tandvård utformas? Svaret beror i stor uträckning på om det finns asymmetrisk information om hälsorisker och olika slag av beteenden. Går folk oftare till tandläkaren och borstar de tänderna sämre om tandvård är gratis? Vet patienten mer om sin tandhälsa än tandläkaren? Väljer tandläkare de behandlingsalternativ som är lönsammast för dem själva bland de alternativ som är medicinskt motiverade? I artikeln visas empiriskt att flera av dessa farhågor måste tas på allvar då efterfrågan på tandvård stiger kraftigt när kostnaderna kan vältras över på andra än patienten. Slutsatsen är att tandvårdsförsäkringen inte ska subventionera låga fasta kostnader. I stället bör subventionsgraden vara ökande i behandlingskostnaden, men patienten bör hela tiden bära en egen andel av kostnaderna.
1 apr 06 – Erik Grönqvist

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Vad bör staten göra som fastighetsägare?
Svenska staten har ett avkastningskrav på sina fastighetsägande verk och bolag som tillämpas både på generella avkastningsfastigheter och på s k ändamålsfastigheter. För den senare gruppen finns det normalt inte något värde i alternativt utnyttjande. Därmed blir beräknad avkastning, liksom bokfört värde som avkastningen beräknas på, en artificiell konstruktion som inte återspeglar lönsamheten i fastighetsförvaltningen och inte heller ger incitament för en effektiv användning av fastighetsresurserna. För ändamålsfastigheter bör i stället samma teori för prissättning tillämpas som för offentlig infrastruktur. För generella avkastningsfastigheter däremot bör marknadshyror tillämpas. Det innebär också att det mest naturliga vore att staten avyttrade samtliga sådana tillgångar.
1 apr 06 – Roland Andersson och Bo Söderberg

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Är staten en lämplig aktör på riskkapitalmarknaden?
I denna artikel undersöks, med hjälp av en patentdatabas, utfallet av statlig såddfinansiering som ges till företag och uppfinnare innan tillverkning har startat. Denna finansiering har sådana mjuka villkor att den ger låntagarna få incitament att fortsätta med kommersialisering. Patent med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras eller förnyas och dessutom ett dåligt vinstutfall. Staten bör därför ändra villkoren på sina lån och underlätta för privata lösningar. I Sverige är det speciellt ont om små privata riskkapitalister, affärsänglar, som kan investera såddkapital tidigt i små projekt.
1 apr 06 – Roger Svensson

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Tillitens ekonomi
På senare år har tillit - dess förekomst, orsaker och verkningar - kommit att studeras alltmer inom nationalekonomin. I denna artikel presenteras empiriska resultat, baserade på data från enkäter och experiment, inom detta forskningsområde. Resultaten visar att tilliten stärks av en hög homogenitet i befolkningen, en hög utbildningsnivå och en högkvalitativ rättsstat. Tillit ger i sin tur lägre transaktionskostnader och verkar leda till högre ekonomisk tillväxt. Dessutom finns det indikationer på att tillit gör oss människor lyckligare.
1 apr 06 – Niclas Berggren och Henrik Jordahl

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Fotboll och tärningskast. En spelteoretisk analys av straffläggning i fotboll
Straffläggning i fotboll är ett dramatiskt skådespel där kommentatorer, sportjournalister, professionella och åskådare alla tycks ha en idé om vad som är bäst att göra, sett ur antingen målvaktens eller straffskyttens perspektiv. Problemet är lämpligt att ställa upp som ett statiskt två-personersspel varefter man relativt lätt kan ta fram Nashjämvikten. Givet modellen finns bara ett sätt att agera på för bägge spelarna - att låta en tärning bestämma deras agerande.
1 apr 06 – Pär Torstensson

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Hur bör forskningsprestationer mätas?
I takt med hårdnande konkurrens om forskningsmedel har behovet av att mäta och utvärdera forskningsprestationer ökat, liksom vikten av att de mått som används verkligen fångar det vi vill mäta. I denna artikel studeras och jämförs utfallet för fem olika mått på en avidentifierad population bestående av samtliga svenska professorer i nationalekonomi födda 1940 eller senare. Undersökningen visar att det mått (KMS) som användes i Tobias Lindqvists (2003) uppmärksammade undersökning och citeringar via Google Scholar ger upphov till snedast fördelningar. Antalet publicerade arbeten ger upphov till de jämnaste. Likaså är det betydande omkastningar i vilka personer som hamnar i toppen mellan de olika måtten. Rangordningens resultat beror alltså i hög grad på vilket mått man använder.
1 apr 06 – Magnus Henrekson, Kristin Magnusson och Daniel Waldenström

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Valspecial
I detta nummer fortsätter Ekonomisk Debatts Valspecial där forskare får identifiera viktiga samhällsproblem och resonera kring hur dessa bör hanteras på bästa möjliga sätt. Christer Lundh skriver att en politik för tillväxt är bästa sättet att förbättra flyktinginvandrares integration på arbetsmarknaden. Eftersom nästan alla flyktinginvandrare bor i storstadsområden är det dessutom nödvändigt att det tas hänsyn till dessa regioners speciella karaktär när politiken utformas. Mårten Palme spår att socialförsäkringarna inte kommer att spela en framträdande roll i årets valrörelse och diskuterar för- och nackdelar med detta. Tore Ellingsen belyser vikten av - och risken med - att akademiker blandar sig i den ekonomiskpolitiska debatten. Baserat på sina erfarenheter som rådgivare åt Finansdepartementet ger han exempel på beslutsfattande som saknar vetenskaplig förankring.
1 apr 06 – Christer Lundh

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Socialförsäkringar i valrörelsen
Socialförsäkringarna har under senare år reformerats kraftigt och spelat en ganska framträdande roll i den politiska debatten. Pensionssystemet har varit föremål för en genomgripande reform; bakgrunden till den stigande sjukfrånvaron har debatterats intensivt; att förtidspensionering - det som nu kallas övergång till sjukersättning - blivit allt vanligare i yngre åldrar har också uppmärksammats.
1 apr 06 – Mårten Palme

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Debattdöden
Med stor tvekan har jag accepterat att skriva några rader för Ekonomisk Debatts specialtema inför riksdagsvalet. Akademiker som deltar i den politiska debatten har ofta svårt att skilja sina fördomar från sina forskningsresultat. Att skriva informativa debattartiklar i värdeladdade frågor är en ädel konst, och jag avundas de akademiska talanger som behärskar den.
1 apr 06 – Tore Ellingsen

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Konjunkturinstitutet skriver fel lönebildningsrapporter
En s k lönebetalningsförmåga räknas ibland ut som grund för lönebildningen. Det mest uppmärksammade exemplet finns i Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport (Konjunkturinstitutet 2005). I denna artikel granskar vi den teoretiska och empiriska grunden för denna typ av beräkningar. Vår slutsats är att Konjunkturinstitutet saknar en analys av hur förutsättningarna för lönebildningen förändras över tiden. I stället baseras den s k lönebetalningsförmågan på antagandet att ekonomin utan några strukturella förändringar långsamt rör sig mot jämvikt. Vi föreslår en alternativ ansats som skulle kunna ge mer meningsfulla och intressanta svar om hur förutsättningarna för lönebildningen förändras över tiden. Vårt förslag skulle kunna bidra till en lönebildning för en långsiktig och stabil sysselsättningsutveckling.
1 apr 06 – Owe Danemar, Stefan Fölster, Jan Herin, Anders Rune och Robert Tenselius

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Varför gör lyckoforskningen Johan Norberg olycklig?
Med en indignerad pennas fulla kraft ger sig Johan Norberg (JN) på lyckoforskningen (Norberg 2006). Mycket av det han säger är genomtänkt och klokt, men problemet är att han går i samma fälla som han anser att lyckoforskningen fastnat i, nämligen dess höga grad av politisering.
1 apr 06 – Daniel Lind

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Vadå, jag dyster?
I min artikel (Norberg 2006) framförde jag två argument mot de populära tolkningarna av lyckoforskningen, som jag kallar politiserade eftersom de nästan undantagslöst lanseras tillsammans med ett batteri politiska slutsatser:
1 apr 06 – Johan Norberg

Ekonomisk Debatt nr 3 2006
Valspecial
I detta nummer fortsätter Ekonomisk Debatts Valspecial där forskare får identifiera viktiga samhällsproblem och resonera kring hur dessa bör hanteras på bästa möjliga sätt. Christer Lundh skriver att en politik för tillväxt är bästa sättet att förbättra flyktinginvandrares integration på arbetsmarknaden. Eftersom nästan alla flyktinginvandrare bor i storstadsområden är det dessutom nödvändigt att det tas hänsyn till dessa regioners speciella karaktär när politiken utformas. Mårten Palme spår att socialförsäkringarna inte kommer att spela en framträdande roll i årets valrörelse och diskuterar för- och nackdelar med detta. Tore Ellingsen belyser vikten av - och risken med - att akademiker blandar sig i den ekonomiskpolitiska debatten. Baserat på sina erfarenheter som rådgivare åt Finansdepartementet ger han exempel på beslutsfattande som saknar vetenskaplig förankring.
1 apr 06

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
LEDARE: De oälskade avgifterna
Trängselskatteförsöket i Stockholm ser ut att bli en triumf för svensk ingenjörs-och organisationskonst. Ett synnerligen komplicerat tekniskt och administrativt system har sjösatts på kort tid och under politiskt komplicerade förutsättningar. Det har även trafiktekniskt varit en stor framgång. Trafiktrycket på innerstaden har lättat betydligt. På flera stora infarts- och genomfartsleder har köerna så gott som helt försvunnit under rusningstid. Även om trafiken kommer att tätna något längre fram i vår står det redan klart att ekonomiska incitament kan leverera på just det sätt som trafikmodellerna länge lovat.
1 mar 06 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Hur påverkar kravet på läkarintyg sjukfrånvaron? Erfarenheter från ett socialt experiment
Artikeln redovisar resultat från ett unikt experiment, som genomfördes 1988 i Jämtland och Göteborg för att studera hur individers sjukfrånvaro påverkas av kravet på läkarintyg. I båda regionerna fick en slumpvist utvald grupp längre tid på sig innan de måste uppvisa läkarintyg för att få sjukskrivningen förlängd. Resultaten visar att antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt ökade med 6,6 procent när kravet på läkarintyg senarelades. Män reagerade starkare på minskad kontroll än kvinnor. Hur ofta individerna blev sjukskrivna påverkades däremot inte.
1 mar 06 – Patrik Hesselius, Per Johansson och Laura Larsson

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Avtalsförsäkringarna och socialförsäkringen - hur förhåller de sig till varandra?
Det finns inte bara socialförsäkringar utan även avtalsförsäkringar. Dessa är viktiga för den enskildes ekonomi vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom, men kunskapen om dem är begränsad. Avtalsförsäkringarna kan även ha stor betydelse för vilka effekter en reform av socialförsäkringssystemet har, både på individers beteende och på inkomstfördelningen. Artikeln presenterar översiktligt de viktigaste delarna i de olika avtalsförsäkringarna.
1 mar 06 – Ann-Charlotte Ståhlberg

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Platt skatt - ett realistiskt alternativ?
Medan skattesystemen i de etablerade industriländerna tenderar att bli allt mer komplexa så har flera länder i det gamla kommunistblocket valt att gå över till ett system med en "platt skatt". I denna artikel förklaras grundtankarna kring den platta skatten och de troliga konsekvenserna inom ett antal områden analyseras. Även om ett platt skattesystem är tilltalande i sin enkelhet, visas här att ett antal effektivitetsskäl faktiskt talar mot ett sådant skattesystem.
1 mar 06 – Tomas Sjögren

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Platt skatt - effektivare skatter kan bli dyrbara
Ett system med "platta" skatter kan minska många snedvridningar i ekonomin. Sänkta marginalskatter kan exempelvis få dem som redan arbetar att arbeta något mer. När skattetrycket bestäms i en politisk jämvikt kan dock effektivare skatter leda till en expanderad stat. I denna artikel hävdas att det finns en risk att ett platt skattesystem kommer att sänka marginalskatterna men höja genomsnittsskatterna. Detta kan i värsta fall minska det totala arbetskraftsutbudet.
1 mar 06 – Tino Sanandaji

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
En populärare nationalekonomi
I debatten kring nationalekonomins eventuella brister bortses ofta från att nationalekonomins tillskyndare i många fall har betydligt bättre insikt i vad nationalekonomi är än vad dess kritiker har. Mot bakgrund av detta nästintill triviala faktum kan man se kritiken som ett kommunikationsproblem; den bottnar kort och gott i missförstånd och bristande kunskapsförmedling. En självkritisk nationalekonom borde alltså fråga sig om inte en bättre förmedling av kunskapen kring vad nationalekonomi är kunde stävja kritiken. Denna artikel tar sin utgångspunkt i ett sådant forum för kunskapsförmedling, nämligen populärvetenskapliga skildringar. I en första del konstateras en rad brister i de populära texterna. Sedan diskuteras huruvida dessa svagheter kan förstås utifrån egenskaper i det nationalekonomiska ämnet och vad vi i sådana fall kan lära för att öka förståelsen av och för nationalekonomisk teori.
1 mar 06 – Robin Douhan

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
VALSPECIAL
I höst går Sverige till val. För att uppmärksamma detta har Ekonomisk Debatt låtit ett antal skribenter identifiera ett viktigt samhällsproblem och resonera om hur detta bör hanteras. Ambitionen är att bredda den politiska diskussionen inför valet genom att belysa frågor som kanske annars hamnar i skymundan och att ge nya perspektiv på de frågor som tas upp.
1 mar 06 – Roland Andersson

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Vem ska ansvara för skolan?
"Vård, skola, omsorg", så har ropen skallat i åtskilliga valkampanjer, och inget tyder väl på att årets valkampanj kommer att glömma bort dessa klassiska slagord. Och vård, skola och omsorg är förvisso viktiga välfärdstjänster; tjänster som tillsammans med socialförsäkringssystemet i stor utsträckning bygger upp vår välfärdsstat. Dessutom är det tjänster som berör. Därför är det väl inte så konstigt att politikerna frestas att ta till dessa slagord i kampen om väljaren.
1 mar 06 – Eva Mörk

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Ett åtgärdspaket för stärkt entreprenörskap i högskattestaten
I slutet av 1980-talet var Sverige världsmästare i sysselsättning - över 80 procent av befolkningen i arbetsför ålder hade ett jobb att gå till. Visserligen var tillväxten lägre än i andra jämförbara länder, men många menade att detta var ett lågt pris för att slippa välja mellan två onda ting: Europas massarbetslöshet (jobless growt) eller USAs klyftor (working poor).
1 mar 06 – Magnus Henrekson

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Överdrivna farhågor om hotet från Kina
Mats Perssons och Marian Radetzkis diskussion om globalisering och reallöner i Ekonomisk Debatt är inte så lite alarmistisk i tonläget (Persson och Radezki 2006). Enligt Persson och Radetzki (PR) innebär Kinas (och Indiens) integration i världsekonomin att reallönerna i västvärlden måste falla och det ganska kraftigt. Detta beskrivs av PR som en ofrånkomlig konsekvens av den "utbudschock på den globala arbetsmarknaden" som den kinesiska utvecklingen medför. Och enligt "lagen om utbud och efterfrågan" måste reallönen falla om utbudet ökar. De flesta ekonomer har dock, till skillnad från PR, inte förstått - eller velat inse - vilka dramatiska förändringar vi står inför.
1 mar 06 – Arne Bigsten och Bertil Holmlund

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Svar till Bigsten och Holmlund - Mats Persson och Marian Radetzki
REPLIK: Innan vi går in på sakinnehållet i Arne Bigstens och Bertil Holmlunds (2006) kommentar till vår artikel om globaliseringen (Persson och Radetzki 2006) vill vi peka på ett retoriskt knep som de använder. De skriver att vi skulle påstå att "reallönerna i västvärlden måste falla", och att vi skulle hävda att detta är "en ofrånkomlig konsekvens" av utbudschocken. Det är helt enkelt inte sant. Vi skriver klart och tydligt i vår artikel att "utbudschocken kan förväntas leda till fallande reallön". örv ä ntas är någonting helt annat än måste och frånkomlig konsekvens. Bigsten och Holmlund (BH) använder sig här av den välkända metoden att medvetet göra subtila felciteringar i syfte att få meningsmotståndaren att framstå som mer extremistisk, och mindre reflekterande, än han verkligen är.
1 mar 06 – Mats Persson och Marian Radetzki

Ekonomisk Debatt nr 2 2006
Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 15 december 2005: Bistånd och korruption
Ulf Jakobsson
1 mar 06 – Marianne Ahrén

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
LEDARE: Om invandrare, statistik och brottslighet
I december förra året publicerade Brottsförebyggande rådet, Brå, rapporten "Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet". Syftet med rapporten, som är en uppföljning av en studie från 1996, sägs vara att "få en bild av hur invandrare och svenskar skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten idag".
1 feb 06 – Per Skedinger och Jonas Vlachos

Ekonomisk Debatt nr 1 2007
Behövs det någon Oljekommission?
Stigande oljepriser och oro för framtida försörjning har lett till olika politiska initiativ, där förslagen från Kommissionen mot oljeberoende rönt stor uppmärksamhet. För industrin och bostadsuppvärmningen är oljan redan på väg ut. Vägtrafiken däremot visar en ökande trend och står i fokus för kommissionens förslag: "statligt stödd storskalig produktion av nya inhemska biodrivmedel". Denna artikel visar att åtgärder som minskar oljeanvändningen är ekonomiskt och ekologiskt berättigade, men ifrågasätter de föreslagna medlen. Generella styrmedel baserade på 1980-talets erfarenheter av bilindustrins anpassning vid förändrade relativkostnader torde vara väsentligt mer effektiva.
1 feb 06 – Christian Bergren

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Kina, Sverige och globaliseringen
Kinas, Indiens och Östeuropas inträde på världsmarknaden kan ses som en kraftig ökning av det globala arbetsutbudet. En sådan utbudsökning leder troligen till ett fall i reallönen för västvärlden. I den mån lönenivåerna hålls uppe med konstlade medel blir det också en ökad och bestående arbetslöshet, vilket vi idag kan observera på flera håll i Europa.
1 feb 06 – Mats Persson och Marian Radetzki

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Flexicurity - den danska arbetsmarknadsmodellen
Den danska arbetsmarknadsmodellen - flexicurity-modellen - har blivit mycket populär då den tycks förena flexibilitet på arbetsmarknaden med säkerhet för den enskilde. Modellen består av olika delar - flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem samt en aktiv arbetsmarknadspolitik. Huvuddragen i detta system har varit desamma, både under den höga arbetslösheten på 1970-och 1980-talen och under den lägre arbetslösheten sedan 1990-talets mitt. De väsentligaste förändringarna under denna period har varit åtstramningar i såväl arbetslöshetsförsäkringssystemet som ersättningskrav och prövning av dessa i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Artikeln diskuterar de danska erfarenheterna och i vilken omfattning flexicurity-modellen kan övertas av andra länder.
1 feb 06 – Torben M Andersen och Michael Svarer

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Spelteori - analys av konflikt och samarbete
Ekonomipriset för 2005 tilldelades Robert J Aumann och Thomas C Schelling för att genom spelteoretisk analys ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete. I denna artikel beskrivs deras prisbelönta bidrag.
1 feb 06 – Tore Ellingsen och Jörgen W Weibull

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Politiserad lyckoforskning gör ingen glad
Med hänvisning till den alltmer uppmärksammade lyckoforskningen hävdas ofta att människan inte blir lyckligare av ökat ekonomiskt välstånd. Förutom att det inte finns empiriskt stöd för denna slutsats, tyder mycket på att flera av de policyrekommendationer som lyckoforskarna lägger fram faktiskt skulle göra människor mindre lyckliga. Denna artikel pekar på ett alternativt synsätt: det kanske inte är pengar i sig som gör folk lyckligare, men processen som skapar tillväxt kan göra det.
1 feb 06 – Johan Norberg

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Mått som speglar utanförskapet på arbetsmarknaden behövs i debatten
Det var intressant att ta del av Bertil Holmlunds diskussion om arbetslöshetsstatistiken och hur denna ska användas för att mäta arbetslöshet (Holmlund, 2005a, 2005b). Det är en snårig statistik och det krävs djupgående kunskaper om ett lands institutionella uppbyggnad för att kunna ta ställning till vad de enskilda siffrorna visar. Det kan vara nog så problematiskt att följa utvecklingen över tiden i ett enskilt land och internationella jämförelser är än mer problematiska. Jag håller med Bertil Holmlund om att det är en illusion att det skulle finnas ett enda mått på hur hög arbetslösheten är. Det är därför förvånande att han argumenterar mot de olika sätt som används i debatten för att beskriva läget på arbetsmarknaden. Varken det officiella måttet "öppen arbetslöshet" eller regeringens "sysselsättningsmål" får godkänt i Holmlunds analys. Inte heller måttet "bred arbetslöshet" som publiceras på moderaternas hemsida varje månad får godkänt.1 (Jag återkommer längre fram i repliken med en närmare definition av detta begrepp.)
1 feb 06 – Eva Uddén Sonnegård

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Svar till Eva Uddén Sonnegård
Den arbetslöshetsstatistik som (i huvudsak) används i Sverige och andra länder baseras på föreställningen att arbetslöshet är ett distinkt tillstånd på arbetsmarknaden. Att sakna jobb är inte detsamma som att vara arbetslös; för att räknas som arbetslös krävs också att man genom att söka efter arbete visat att man står till arbetsmarknadens förfogande. Som jag diskuterade i min artikel i Ekonomisk Debatt (Holmlund 2005) finns det goda teoretiska och empiriska skäl för att betrakta arbetslösheten som ett distinkt tillstånd. Man kan ha synpunkter på de exakta definitionerna, men man bör ha klart för sig att arbetslöshetsstatistiken har vuxit fram genom internationella överenskommelser och att den möjliggör jämförelser över tid och mellan länder. Den bör inte överges till förmån för allsköns godtyckliga mått på "verklig" arbetslöshet som inkluderar diverse grupper utan arbete som inte söker efter arbete.
1 feb 06 – Bertil Holmlund

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Läsvärt om välfärdsstaten - men många fel om Sverige
Den amerikanske ekonomen Peter H Linderts bok Growing Public har nu släppts på svenska, översatt av Gunnar Sandin och försedd med en introduktion av Jonas Olofsson. Lindert tar sig an en ambitiös uppgift. Han vill exempelvis förklara varför välfärdsstaten växte fram, varför tidpunkten för framväxten varierar mellan olika länder, varför storlek och utformning skiljer sig åt mellan länder och varför expansionen avstannade omkring 1980. Dessutom gör han anspråk på att beskriva vilka konsekvenser välfärdsstaten haft.
1 feb 06 – Andreas Bergh

Ekonomisk Debatt nr 1 2006
Nationalekonomiska Föreningens förhandlingar 21 september 2005: Budgetpropositionen 2005
Leder regeringens politik till högre sysselsättning och lägre arbetslöshet?
1 feb 06 – Sammanfattade av Marianne Ahrén

Ekonomisk debatt 2005-8
LEDARE: Försäkringar och bidrag är inte samma sak
"Insurance is the coolest invention since the wheel" lär den kände amerikanske ekonomen Mark Pauly ha inlett en av sina föreläsningar med. Och jag kan bara hålla med. Försäkringar är coolt. De gör det möjligt att dela risker med en stor och heterogen grupp andra människor, vilket är ett mycket billigare och effektivare sätt att gardera sig än att bygga upp egna sparbuffertar.
1 dec 05 – Laura Larsson

Ekonomisk debatt 2005-8
Passivitet eller aktiv stabiliseringspolitik?
I artikeln ifrågasätter Per Lundborg den nuvarande ekonomisk-politiska ordningen där den fulla sysselsättningen har satts på undantag till förmån för inflationsbekämpning. Målet för penningpolitiken behöver förtydligas med avseende på kortsiktig stabilisering av sysselsättningen och stabiliseringspolitiska instrument för finanspolitiken måste utformas. Sverige bör överge den rådande nyklassiska synen att all diskretionär politik är ineffektiv, till förmån för en modern nykeynesiansk syn som erkänner att kortsiktiga åtgärder kan påverka sysselsättningen. Finanspolitiken bör bli mer aktiv samtidigt som budgetramarna fortfarande hålls strikta över konjunkturcykeln och penningpolitiken bör, liksom i USA, fokusera såväl på sysselsättning som på inflation. Samtidigt varnas för en övertro på vad finanspolitiken kan åstadkomma.
1 dec 05 – Per Lundborg

Ekonomisk debatt 2005-8
Den svenska konjunkturcykeln 1700-2000
Syftet med denna artikel är att presentera en konjunkturkronologi för Sverige och identifiera de djupaste kriserna under 1700-, 1800-och 1900-talen. För perioden 1850-2000 urskiljs 26 recessioner och 26 expansioner i Sverige. 12 av dessa 26 recessioner var så pass allvarliga att de kan betecknas som depressioner. Över tiden har recessionerna och expansionerna blivit färre, men mer varaktiga.
1 dec 05 – Rodney Edvinsson

Ekonomisk debatt 2005-8
1990-talskrisen - hur svår var den?
I början av 1990-talet drabbades Sverige av en osedvanligt djup ekonomisk kris. Denna artikel jämför 1990-talskrisen med övriga stora kriser i Sverige sedan 1870-talets början genom att beräkna kostnaderna för de största kriserna i form av förlusten i realinkomst, industriproduktion och sysselsättning. Vi beskriver kortfattat det ekonomiska förloppet under varje kris och relaterar detta till dess kostnad. Slutsatsen vi drar är att 1990-talskrisen var exceptionellt kostsam. Sysselsättningsförlusten var större än under någon annan kris, t o m större än under 1930-talskrisen. 1990-talskrisen varade dessutom längre än någon annan fredstida kris.
1 dec 05 – Thomas Hagberg och Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2005-8
En könssegregerad arbetsmarknad - hinder för fria val och effektiv matchning?
De flesta länder har en mer eller mindre könsuppdelad arbetsmarknad och Sverige uppvisar en internationellt sett hög grad av könssegregation - till stor del beroende på den höga kvinnliga förvärvsfrekvensen. I denna artikel ges en historisk tillbakablick på den könssegregerade arbetsmarknaden varefter även dagens situation analyseras. Många av de hinder på arbetsmarknaden som en gång restes för kvinnor motiverades med effektivitetsargument. Idag är ett könsbundet tänkande både hos arbetsgivare och arbetstagare ett hinder för en effektiv arbetsmarknad.
1 dec 05 – Åsa Löfström

Ekonomisk debatt 2005-8
Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete - ett jämförande perspektiv
I ljuset av internationella erfarenheter diskuteras i denna artikel hur den svenska föräldraförsäkringen påverkar kvinnors arbetsmarknad. Det verkar tydligt att en modell där ersättningsnivån bestäms av tidigare inkomst sammanhänger med ett högre kvinnligt arbetskraftsdeltagande än en modell baserad på vårdnadsbidrag. Även om det är svårt att helt bena upp orsakssambanden verkar det troligt att föräldraförsäkringens utformning kan förklara en betydande del av detta fenomen. En ökad individualisering av föräldraförsäkringen skulle sannolikt stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
1 dec 05 – Tommy Ferrarini

Ekonomisk debatt 2005-8
Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare?
I denna artikel presenteras resultaten av en experimentell studie om etnisk diskriminering. Undersökningen visar att det främst är infödda män som tenderar att ha ett diskriminerande beteende. I Sverige finns lagstiftning som förbjuder etnisk diskriminering. Vi har också en särskild myndighet - diskrimineringsombudsmannen - som skall motverka etnisk diskriminering. Den presenterade undersökningen kan ge en ny infallsvinkel. Ett sätt att motverka diskriminering av invandrare kan vara att se till att andelen kvinnor som är personalchefer i företag och myndigheter ökar. Frågan om etnisk diskriminering är kanske också en jämställdhetsfråga.
1 dec 05 – Ali Ahmed och Jan Ekberg

Ekonomisk debatt 2005-8
Statistisk städnit leder fel
Bertil Holmlund sparar inte på krutet när han ingriper mot dem som inte följer "internationellt vedertagna kriterier för att beräkna arbetslöshet". Efter att ha exemplifierat med "axplock från debatten" kritiserar Holmlund debattörer och politiker för "att med hemsnickrade definitioner skapa de arbetslöshetstal man önskar" och hävdar att sådan verksamhet bidrar till "förvirring". Slutklämmen är att de traditionella beräkningsmetoderna måste "skyddas från klåfingriga politiker" och deras försök till "statistiskt nyspråk" (Holmlund 2005, s 6, 7, 19).
1 dec 05 – Carl B Hamilton

Ekonomisk debatt 2005-8
Arbetslösheten behöver inte omdefinieras
I min artikel i Ekonomisk Debatt (Holmlund 2005) kritiserade jag den under senare tid allt vanligare benägenheten att bedriva politisk debatt genom missbruk av arbetslöshetsstatistik. Jag exemplifierade med att peka på inlägg av debattörer, (bank)ekonomer och politiker, däribland Carl B Hamilton. Hamilton tycks mena att man inte ska ta vad han sagt eller skrivit på riktigt allvar. Istället bör man gå till partimotioner och partiledaruttalanden för att få reda på partiernas ståndpunkter. Okej, jag inser att partiernas officiella ståndpunkter kanske bäst kommer till uttryck via dessa kanaler. Men min kritik gällde inte officiella partiståndpunkter utan en tendens i debatten. Denna tendens kunde ha beskrivits mer utförligt, men jag tror nog att den som följer samhällsdebatten känner igen sig i min korta karaktäristik.
1 dec 05 – Bertil Holmlund

Ekonomisk debatt 2005-8
Angående KIs syn på resursutnyttjandet och arbetsmarknadsgapet
I Svenska Dagbladet (2005) säger Ingemar Hansson att "när vi har bra på fötterna väljer jag tonläge och betoning så att jag når ut". I svaret på mitt inlägg (Flodén 2005) antyder Dillén, Nilsson och Zettergren (2005, DNZ) att Konjunkturinstitutet (KI) inte vet vad de har på fötterna och att de inte kan ta reda på det. Jag inser att det är svårt att mäta osäkerheten i arbetsmarknadsgapet. Det är delvis därför jag ställer mig frågande till om policyrekommendationer ska baseras på Konjunkturinstitutets skattningar av denna storhet. Men jag tror också att det går att bättre belysa osäkerheten i skattningarna.
1 dec 05 – Martin Flodén

Ekonomisk debatt 2005-8
Konjunkturinstitutets syn på resursutnyttjandet
Konjunkturinstitutet (KI) har under senare tid vid flera tillfällen argumenterat för att Riksbanken bör sänka reporäntan med utgångspunkt från ett skattat s k arbetsmarknadsgap. I vårt inlägg "Mer om Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsgap" (Jansson och Palmqvist 2005) visar vi att detta skattade gap har ett mycket svagt samband med inflationstrycket i svensk ekonomi. Vi drar därför slutsatsen att det inte är särskilt klokt att ensidigt fokusera på arbetsmarknadsgapet i diskussionen av penningpolitiken.
1 dec 05 – Per Jansson och Stefan Palmqvist

Ekonomisk debatt 2005-7
LEDARE: Om bruk och missbruk av experiment
Experimentera mera! uppmanar Anders Björklund i en ledare i Ekonomisk Debatt för ett par år sedan (nr 1, 2003). I allt väsentligt håller jag med honom. Det finns en uppsjö av områden där väldesignade och policyrelevanta experiment skulle generera ovärderlig kunskap.
1 nov 05 – Peter Fredriksson

Ekonomisk debatt 2005-7
Nederst vid borden i Danmark och Sverige - Relativ fattigdom bland invandrare
Klyftan mellan invandrare och infödda vad gäller fattigdom har ökat i både Danmark och Sverige. Den är dock större i Danmark och en huvudorsak härtill är väsentliga skillnader i invandringens karaktär mellan länderna. Danmarks invandrarbefolkning består till större del av personer från mindre utvecklade länder, vilka har höga fattigdomsrisker även i Sverige. Även om invandrare från utvecklade länder har höga fattigdomsrisker de första åren sjunker dessa tydligt med antalet år i det nya landet.
1 nov 05 – Björn Gustafsson och Peder J Pedersen

Ekonomisk debatt 2005-7
Ekonomernas välfärdsrecept: Höga löner och trygga truster
Frågan om hur välfärdsarrangemangen i ett modernt samhälle kan eller bör se ut förefaller mera öppen än på länge. I vissa avseenden påminner dagens diskussioner om hur välfärden ska organiseras om förra sekelskiftets diskussioner om hur "den sociala frågan" skulle lösas. Inte minst när det gäller frågan om hur företagen ska kunna förena effektivitet och konkurrensförmåga med socialt ansvar finns det intressanta meningsyttringar att lyfta fram ur det förflutna. I denna artikel görs några nedslag bland ledande svenska nationalekonomer i början av 1900-talet för att se hur de resonerade kring frågor som kan förknippas med så kallad välfärdskapitalism och social ingenjörskonst. En skillnad mellan då och nu, som framträder med särskild tydlighet, gäller synen på stordrift och monopol.
1 nov 05 – Benny Carlson

Ekonomisk debatt 2005-7
Samhällsekonomiskt underlag till miljöpolitiken: brister och förbättringar
Sveriges riksdag och regering kräver att miljöpolitiska åtgärder ska vara kostnadseffektiva och föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Trots kraven råder ofta stora brister i beslutsunderlagen vilket troligtvis leder till resursslöseri och "mindre miljö för pengarna". I artikeln beskriver vi hur arbetet med samhällsekonomiska konsekvensanalyser fungerar i teori och praktik. Vi belyser potentiella orsaker till bristen på analyser och till deras bristande kvalitet. Som förslag till förbättringar föreslår vi större fokus på kostnadseffektanalyser, att åtgärder som syftar till att rädda liv och hälsa utvärderas med samma metod hos alla miljömålsansvariga myndigheter, och att det sker en rekrytering av nationalekonomisk kompetens till dessa myndigheter.
1 nov 05 – Eva Samakovlis och Maria Vredin Johansson

Ekonomisk debatt 2005-7
En tillbakablick på EMU-valet: Professorernas åsikter och mediedeltagande, då och nu
En enkätundersökning som genomförts i två steg, inför folkomröstningen om EMU och 1,5 år senare, visar att endast 8 procent av alla nationalekonomiprofessorer i Sverige med EMU-relaterad forskning var mot ett införande av euron veckorna före folkomröstningen. 1,5 år senare har 31 procent av dessa professorer en förändrad inställning. Även om färre än hälften av dessa bytt sida - de övriga är antingen mer positiv eller mer negativa -så är dessa siffror ändå förvånande då de flesta forskare lyft fram långsiktiga effekter i sina argument. En genomgång av professorernas mediedeltagande visar att nej-sidans professorer deltog flitigare i media, relativt sett, före omröstningen.
1 nov 05 – Tobias Lindqvist

Ekonomisk debatt 2005-7
Intervju med Assar Lindbeck
Att Assar Lindbeck har haft ett starkt inflytande på såväl nationalekonomisk forskning som nationalekonomisk debatt i Sverige är det få som betvivlar. Som chef för Institutet för internationell ekonomi (IIES) i Stockholm 1971-1995 har han byggt upp ett mycket framgångsrikt forskningsinstitut och som debattör mot löntagarfonderna och ledare för den s k Lindbeckkommissionen har hans namn blivit känt även för en bredare allmänhet. I denna artikel presenteras en intervju med Assar Lindbeck genomförd av Thorvaldur Gylfason, en av Islands främsta nationalekonomer och tidigare medarbetare på Institutet för internationell ekonomi.
1 nov 05 – Thorvaldur Gylfason

Ekonomisk debatt 2005-7
Konjunkturinstitutets syn på resursutnyttjandet
Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet och dess inflationsprognoser har varit föremål för två kommentarer i Ekonomisk debatt. Martin Flodén (2005) menar att osäkerheten i skattningar av jämviktsarbetslösheten generellt är mycket stor och att KI inte varit tillräckligt tydlig med detta. Denna kritik är det svårt att invända emot. Men Flodén anser dessutom att KI borde publicera konfidensintervall för jämviktsarbetslösheten. Problemet är att KI inte använder sig av en skattad ekvation utan gör en samlad bedömning baserad på löne-och inflationsutvecklingen, den reala ekonomiska utvecklingen, olika indikatorer på resursutnyttjandet samt resultaten från ekonometriska skattningar. Eftersom jämviktsarbetslösheten är en icke-observerbar storhet finns det heller inget "utfall" att jämföra med. Ett konfidensintervall i statistisk mening kan därför knappast beräknas.
1 nov 05 – Mats Dillén, Kristian Nilsson och Göran Zettergren

Ekonomisk debatt 2005-7
Vi behöver politiskt ansvarstagande för pensionerna!
I Ekonomisk Debatt Nr 4/2005 har Lars Söderström recenserat min bok APfonden, 'bromsen' och din pension. Det är trevligt att kunna konstatera att Söderström på ett konstruktivt sätt behandlar vad jag vill ha sagt med boken. Här skall jag nu ta tillfället i akt att beröra och fördjupa några av de frågeställningar kring vårt nya pensionssystem och den politiska styrningen, som recensionen aktualiserar.
1 nov 05 – KG Scherman

Ekonomisk debatt 2005-6
Om sexuella övergrepp mot barn
"Economics is not widely considered to be one of the sexier sciences." Så LEDARE inleds Amazon.coms recension av Freakonomics av Steve Levitt. Tja, 17 veckor på New York Times bestsellerlista talar sitt tydliga språk - ekonomi är sexigare än, hm, ekonomer. Huruvida bokens udda titeln har ett udda budskap eller ej kan diskuteras, men det kan sammanfattas som: nationalekonomi kan med fördel tillämpas på allt. Med denna insikt ger jag mig på dagens ämne, sexuella övergrepp på barn.
1 okt 05 – Lena Edlund

Ekonomisk debatt 2005-6
Hur hög är egentligen arbetslösheten i Sverige?
Senare tids debatt om hur hög den "verkliga" arbetslösheten är bidrar mer till förvirring än till klarhet. Sverige följer i huvudsak internationellt vedertagna kriterier för att beräkna arbetslöshet. Dessa kriterier är teoretiskt och empiriskt välgrundade och bör inte överges. Politiker bör avstå från att försöka understödja sin agenda genom godtyckliga och oprecisa nydefinitioner av centrala begrepp i den ekonomiska statistiken.
1 okt 05 – Bertil Holmlund

Ekonomisk debatt 2005-6
Ulikhet og omfordeling - behovet for nye perspektiver
I denna artikel tar den norske ekonomen Agnar Sandmo upp fenomenet med ökad inkomstojämlikhet i de industrialiserade länderna. Han diskuterar tänkbara förklaringar till denna utveckling och vilka konsekvenser den får för möjligheten att omfördela inkomster via skattesystemet. Han argumenterar för införandet av en utgiftsskatt - en personlig skatt på skillnaden mellan inkomster och sparande - som ett sätt att beskatta kapitalinkomster utan betydande snedvridningar i länder som Norge och Sverige.
1 okt 05 – Agnar Sandmo

Ekonomisk debatt 2005-6
Sänkta ersättningar, löner och sysselsättning
I denna artikel argumenterar moderaternas chefekonom, Anders Borg, för sänkta skatter och transfereringar utifrån ekonomisk forskning. Han menar att Sveriges kanske största ekonomiska utmaning är kombinationen av en utbredd frånvaro från arbetsmarknaden, den demografiska utvecklingen och ett ökat konkurrenstryck från omvärlden. För att möta den utmaningen är det nödvändigt att göra det mer lönsamt att arbeta i relation till att få sin försörjning från olika transfereringssystem. Det mest naturliga är att sänka beskattningen på förvärvsarbete och att strama åt de olika transfereringssystemen. Regeringspartiet socialdemokraterna hävdar dock att en sådan politik skulle leda till sänkta löner (Nuder 2005) och att sysselsättningen inte skulle öka (Persson 2005).
1 okt 05 – Anders Borg

Ekonomisk debatt 2005-6
Hur bemöter vi kritiken av nationalekonomin?
Nationalekonomi är förmodligen ett av de mest kritiserade samhällsvetenskapliga ämnena. I denna artikel återges kritik som ofta riktas mot ämnet både från studenter, från företrädare för andra discipliner och från ekonomer själva. Medan delar av kritiken är berättigad, finns det också mycket som beror på missförstånd. Därför är det bra om grundkursen i ämnet innehåller en djupare metoddiskussion kring bland annat rationalitet, neoklassisk teori och spänningen mellan vetenskaplighet och politiska värderingar. Artikeln är tänkt att kunna användas som diskussionsunderlag för en sådan metoddiskussion.
1 okt 05 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2005-6
Mer om Konjunkturinstitutets arbetsmarknadsgap
Konjunkturinstitutet (KI) har under senare år tydligt höjt sin profil i debatten om penningpolitiken. Numera ges regelbundet explicita rekommendationer om vad Riksbanken bör göra med reporäntan under de närmaste åren (se t ex Konjunkturläget mars 2005, s 9). I dessa penningpolitiska rekommendationer är utgångspunkten att det finns ett enkelt och stabilt samband mellan ett s k arbetsmarknadsgap (skillnaden mellan faktisk arbetslöshet och arbetslösheten när ekonomin är i jämvikt) och inflationen (se t ex fördjupningsrutan "Låg inflation beror på svag arbetsmarknad"). Ett positivt arbetsmarknadsgap (den faktiska arbetslösheten är högre än arbetslösheten i jämvikt) innebär här att inflationstrycket dämpas och att reporäntan därför bör sänkas. Omvänt gäller att ett negativt gap leder till högre inflation, vilket penningpolitiken bör motverka med räntehöjningar. Ett citat från KI-chefen Ingemar Hansson fångar tänkesättet väl: "Arbetslösheten är 50 000 fler personer än vad som behövs för att hålla inflationen i schack."1
1 okt 05 – Per Jansson och Stefan Palmqvist

Ekonomisk debatt 2005-6
SLUTREPLIK: Teorier spelar roll!
I en replik till min artikel i en tidigare utgåva av Ekonomisk Debatt (Östling 2005) kritiserar Hans Lind mig för att studera fel objekt när jag fokuserar på huruvida nationalekonomisk teori är ideologisk (Lind 2005). Lind väljer att definiera begreppet ideologisk på ett sådant sätt att en vetenskaplig teori per definition inte kan vara ideologisk. Det finns många tänkbara definitioner av "ideologisk" och viktigare än att diskutera den rätta betydelsen är att vara tydlig med vilken aspekt som avses. Lind fokuserar på en betydelse av ideologisk som innebär att det bara är nationalekonomer som kan vara ideologiska, inte teorierna de använder sig av. Låt mig därför nämna ett konkret exempel som illustrerar varför vi inte bara bör oroa oss över huruvida forskare är ideologiska, utan också över huruvida deras teorier är det.
1 okt 05 – Robert Östling

Ekonomisk debatt 2005-5
LEDARE: Makt på rätt nivå - väljarna, kommunerna och ansvaret
Det finns få andra länder där centralmakten delegerat så mycket ansvar till en lägre regional beslutsnivå som i Sverige. Genom att ansvara för en stor del av välfärdsstatens praktiska uppgifter och genom rätten att beskatta invånarnas löneinkomster intar kommunerna en mycket central roll i det svenska samhällsbygget. Samtidigt kan maktdelningen mellan stat och kommun på olika sätt begränsa båda parters ambitioner, vilket leder till ständiga spänningar mellan de olika beslutsnivåerna. Under senare år har nationalekonomer börjat analysera de problem och möjligheter som en s k vertikal maktdelning med nödvändighet ger upphov till. I detta temanummer kommer ett antal frågor kopplade till detta problemområde att behandlas utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv.
1 sep 05 – Karolina Ekholm och Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2005-5
Den kommunala självstyrelsen
Det svenska kommunala självstyret är ett internationellt sett udda djur, både vad gäller kommunernas ansvar och finansieringsform. I denna artikel diskuteras självstyrets framväxt och dess styrkor i form av lokalt förankrade beslut och en mångfald av problemlösningar, men även de problem självstyret för med sig. Vidare behandlas hur ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och medborgare bör se ut i framtiden och hur stora regionala skillnader som statsmakten kan acceptera.
1 sep 05 – Gunnar Wetterberg

Ekonomisk debatt 2005-5
När maktdelning inte räcker
Artikeln presenterar aktuell nationalekonomisk forskning om faktorer bakom statsbildningars sönderfall och hur separatiströrelser kan påverka maktdelning och regionala transfereringar inom statsbildningar. Utgångspunkten för denna forskning är att det finns samhällekonomiska fördelar med befolkningsmässigt stora länder, men att det kan finns politiska nackdelar för delar av befolkningen. Valet av separatistiskt inriktade ledare på regional nivå kan leda till mer regionalt självbestämmande och mer gynnsamma transfereringar genom att göra hotet om en separation mer trovärdigt.
1 sep 05 – Anders Olofsgård

Ekonomisk debatt 2005-5
Har kommunens storlek någon betydelse för den lokala demokratin?
Denna artikel visar att kommunstorleken spelar roll för graden av överensstämmelse mellan väljares och politikers preferenser samt politikernas kännedom om vilken politik deras väljare efterfrågar. Skillnaden mellan politikers och väljares uppfattning om huruvida kommunala skatter och utgifter bör öka eller minska är mindre i små kommuner än i stora kommuner. Vidare har politikerna en mer korrekt uppfattning om väljarnas preferenser i mindre kommuner. Dessa resultat ger stöd åt hypotesen att bildandet av större kommuner sker på bekostnad av den lokala demokratin.
1 sep 05 – Matz Dahlberg, Eva Mörk Och Hanna Ågren

Ekonomisk debatt 2005-5
Statens stabilisering av kommunernas inkomster
Kommuner drabbas ibland av chocker med långtgående konsekvenser, som t ex när ett dominerande företag i en liten kommun lägger ner verksamheten. Olika typer av arrangemang för riskdelning mellan kommuner kan i sådana situationer bidra till att stabilisera inkomsten på kommunnivå. I denna uppsats diskuteras i vilken utsträckning staten kan agera försäkringsgivare för kommunerna med hjälp av skatte-och transfereringssystemen samt vilka fördelar som kan finnas med ett sådant arrangemang jämfört med att ansvaret för att stabilisera inkomsterna läggs på kommunerna själva. Författaren visar att den svenska staten tillhandahåller relativt mycket riskdelning i en internationell jämförelse, men att de statliga skatte-och transfereringssystemen överlag fyller en större omfördelande än stabiliserande funktion.
1 sep 05 – Linda Andersson

Ekonomisk debatt 2005-5
Har svenska kommuner mjuka budgetrestriktioner?
I artikeln undersöker författarna om en kommuns finansiella problem orsakas av alltför stort risktagande från kommunens sida eller av att kommunerna avsiktligt spenderat alltför mycket med en förväntan om att regeringen skall stå för notan (ge bailouts). En analys av det finansiella hjälpprogram som existerade 1974-1992 visar att ju högre en kommuns förväntan att få en bailout är, desto större är dess skuld. Detta tyder på att kommunerna strategiskt anpassar sin skuldsättning efter de bidragssystem som finns. Författarna studerar även det finansiella hjälpprogram som existerade under andra halvan av 1990-talet. En enkel analys visar att de faktorer (främst inkomst-och befolkningsförändringar) som de centrala beslutsfattarna huvudsakligen skulle fördela pengar efter inte kan förklara kommunernas skuldsättning.
1 sep 05 – Matz Dahlberg och Per Pettersson-Lidbom

Ekonomisk debatt 2005-5
Decentralisering eller statsstyrning? - den danska kommunreformens innehåll och utmaningar
I Danmark håller en radikal kommunreform som ska minska antalet kommer från 275 till färre än 100 på att genomföras. Dessutom ska landstingen skrotas och ersättas med fem sjukvårdsregioner samtidigt som kommunerna övertar flera av landstingens uppgifter. I denna artikel presenteras den danska kommunreformen, de bevekelsegrunder som ligger bakom den och de problem och möjligheter den för med sig. Mycket tyder på att de stordriftsfördelar reformen förväntats ge upphov till är mycket små. I stället är incitamentsstrukturen som kommunerna möter avgörande för hur framgångsrik reformen kommer att bli. En slutsats är att det finns långt större rationaliseringsvinster att hämta genom ett ändrat beteende inom den givna strukturen än genom att ändra strukturen utan att ändra beteendet.
1 sep 05 – Nils Groes

Ekonomisk debatt 2005-4
LEDARE: Nationalekonomer på tv
Lindbeckkommissionens sista punkt i sitt 113-punktsprogram var: "Stärk massmediernas självständighet genom bl a en mer kvalificerad journalistutbildning". Motiveringen var att opinionsbildningen sker på journalisternas villkor, vilka ofta blir offer för särintressen. Högre krav på ämneskunskaper skulle stärka journalisternas integritet och skifta fokus i rapporteringen från personifiering genom "berörda och drabbade" till "större samband och generella principer". Jag tror att många nationalekonomer instämde i denna problembeskrivning 1993, men jag minns också att förslaget blev betraktat som ett förslag von oben och förlöjligat.
1 maj 05 – Klas Fregert

Ekonomisk debatt 2005-4
Kan anställningsstöd minska arbetslösheten?
Regeringens satsning på fler anställningar med anställningsstöd kan bidra till färre långtidsarbetslösa, men kommer sannolikt att ha en liten effekt på den totala arbetslösheten. Detta framgår i en studie av effekterna av tidigare anställningsstödsprogram i kombination med resultaten i tidigare studier av undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska program.
1 maj 05 – Anders Forslund, Per Johansson och Linus Lindqvist

Ekonomisk debatt 2005-4
Kan vi lita på tidningarnas aktierekommendationer?
De senaste årens ökade intresse för sparande i aktier har inneburit att tryckta medier i allt större utsträckning publicerar aktierekommendationer. Eftersom denna typ av allmänt tillgänglig information på en effektiv marknad inte kan ge högre avkastning än index, kan man ifrågasätta varför så stora resurser läggs på denna verksamhet. Det visar sig till och med att den som följt köprekommendationerna i allmänhet har förlorat pengar jämfört med index. Artikeln presenterar även positiva exempel på tryckta medier som ger lyckade rekommendationer. Avslutningsvis diskuteras de brister som finns i tidningar och tidskrifters presentation och uppföljning av de egna rekommendationerna.
1 maj 05 – Erik R Lidén

Ekonomisk debatt 2005-4
Vad vet vi om hyresregleringens effekter?
Hyresreglering framställs ibland som ett säkert sätt att förstöra en bostadsmarknad och ibland som det som räddar oss från att centrala delar av storstäderna helt tas över av rika hushåll. I denna artikel sammanställs resultaten från ett antal empiriska studier om effekterna av den svenska hyresregleringen på t ex bostadsbyggande och segregation. Slutsatsen är att många föreställningar om hyresregleringens negativa såväl som positiva effekter är överdrivna. Det största problemet är att regleringen skapar en svart marknad som blir en grogrund för kriminell verksamhet och som medför att illegala transaktioner uppfattas som mer legitima när de framstår som enda sättet att få tag i bostäder i vissa områden.
1 maj 05 – Kimmo Eriksson och Hans Lind

Ekonomisk debatt 2005-4
Entreprenören i läroboken: Förekomst, innebörd, konsekvens
I artikeln undersöker författaren förekomsten och innebörden av begreppen "entrepreneur", "innovation" och "invention" i läroböcker på den svenska forskarutbildningen i nationalekonomi. Syftet är att studera om teorier som förklarar ekonomisk tillväxt som en dynamisk process driven av entreprenörskap är representerade i utbildningen. Författaren menar att begreppen knappast förekommer och att de, när de gör det, har en urvattnad innebörd. Han drar därmed slutsatsen att det entreprenöriella perspektivet inte är representerat och diskuterar konsekvenserna av detta.
1 maj 05 – Dan Johansson

Ekonomisk debatt 2005-4
Är arbetsmarknadsgapet ett mått på penningpolitikens framgång?
Sedan i hö örts om Riksbankens penningpolitik. Riksbanken har med rätta kritiserats för att inflationen under en längre tid har varit lägre än målet på två procent, och dessutom utanför det tillåtna intervallet mellan en och tre procent. Men debatten har inte huvudsakligen rört den låga inflationen, utan har främst fokuserat på arbetslösheten. Konjunkturinstitutet beräknar att jämviktsarbetslösheten är fyra procent och dess generaldirektör Ingemar Hansson (2004) antyder att denna jämviktsnivå hade uppnåtts om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet. Utifrån sådana resonemang har Riksbanken beskyllts för att ha orsakat skillnaden mellan den faktiska arbetslösheten (5,5 procent) och jämviktsarbetslösheten, dvs ett arbetsmarknadsgap om ca 70 000 onödigt arbetslösa.1
1 maj 05 – Martin Flodén

Ekonomisk debatt 2005-4
Stabilitetspaktens sammanbrott ökar risken för skuldkriser i EMU
Ett land som missköter sin finanspolitik kan råka ut för problem av två slag. Det ena problemet är konjunkturpolitiskt. En alltför expansiv finanspolitik i högkonjunktur leder till överhettning och en period med hög inflation, tills konkurrenskraften försämrats och konjunkturen vänder ner. Utan möjlighet att devalvera kan man fastna i recession under lång tid. Det andra är statsfinansiellt och innebär att man kommer till en punkt då långivarna tvekar att finansiera statens upplåning. Räntorna stiger och man tvingas till drastiska nedskärningar av den offentliga sektorn. I värsta fall råkar man ut för båda problemen samtidigt - som Sverige i början av 1990-talet.
1 maj 05 – Nils Gottfries

Ekonomisk debatt 2005-4
Hur kan föräldraförsäkringen reformeras?
För inte så länge sedan sågs föräldraförsäkringen som kronan på det svenska jämställdhetsverket. Ingen välfärdsreform hade påverkat kvinnans situation mer positivt. Kvinnor i andra länder avundades, eller borde i varje fall avundas, föräldrapengen som gjorde det möjligt att kombinera barn med yrkesliv. Nu låter det annorlunda.
1 maj 05 – Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2005-4
Utlokaliserad utvärdering är sämre än ingen utvärdering
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete kallas en myndighet som ännu inte finns men som redan är utlokaliserad till Karlstad. Institutet ingår bland förslagen på utlokalisering av svenska myndigheter till orter som drabbats av försvarets nedskärningar som regeringen i dagarna kommit överens med samarbetspartierna om.
1 maj 05 – Lisa Román

Ekonomisk debatt 2005-4
Nationalekonomi: ideologisk vetenskap eller vetenskaplig ideologi?
På senare tid har det blossat upp en diskussion om nationalekonomins metodologi. Detta är inget nytt. Det har förekommit metodologiska diskussioner inom ämnet från och till under historiens lopp. Det tycks inte finnas någon annan samhällsvetenskap än just nationalekonomi som leder till så mycket debatt och diskussion. Det skrivs artiklar, ja t o m avhandlingar, om den nationalekonomiska metoden, inte sällan skrivna av andra samhällsvetare, t ex sociologer. Som lärare har jag också märkt ett ökat intresse bland studenterna för metodologiska spörsmål. En ofta återkommande kritik har varit inriktad på nationalekonomin som ideologi. Vissa menar att nationalekonomin i undervisning, forskning och debatt mer är att betrakta som en ideologi än som en vetenskap. Denna diskussion måste tas på allvar.
1 maj 05 – Mikael Stenkula

Ekonomisk debatt 2005-3
LEDARE: Hur står det till med den svenska venture capital-marknaden?
De flesta ekonomer är ense om att tillgång till riskkapital för nystartade bolag, så kallat venture capital, är centralt för tillväxten i ekonomin. För drygt fem år sedan var den svenska venture capital-branschen föremål för en het akademisk debatt, som bland annat fördes i Ekonomisk Debatt. Flera debattörer hävdade att den svenska venture capital-marknaden var för liten och outvecklad och efterfrågade åtgärder som skattelättnader och statligt finansierade innovationsfonder för att stimulera denna.
1 apr 05 – Per Strömberg

Ekonomisk debatt 2005-3
Det kan löna sig vem du är!
Social kompetens, pålitlighet och självförtroende betraktas allmänt som värdefulla personlighetsdrag för individens karriärmöjligheter och löneutveckling. De förekommer dock sällan som förklaringsfaktorer i empirisk lönebildningsforskning mycket beroende på att det i regel saknas tillräckligt detaljerade individdatamaterial. Vid sidan av intelligens är sådana personlighetsdrag viktiga för att förklara löneskillnader mellan individer med till synes likartad utbildning. I denna artikel redovisas empiriska resultat från en framväxande lönebildningslitteratur om individens personlighetsdrag som lönebestämmande faktor. I detta sammanhang redovisas också preliminära resultat från en ny svensk studie som bl a visar att personlighetsdrag i termer av individens självuppfattning är lönsamt särskild i höga lönelägen i inkomstfördelningen.
1 apr 05 – Jesper Antelius och Johnny Zetterberg

Ekonomisk debatt 2005-3
Invandring till Sverige ger lägre yrkesstatus
I denna artikel presenteras en undersökning av hur invandrares yrkesstatus utvecklas över tiden i Sverige. Vi finner att invandrarens yrkesstatus går ned strax efter invandringstillfället för att sedan stiga. Detta U-formade samband är tydligast för välutbildade flyktingar. Trots att deras yrkesstatus stiger över tiden uppnår de emellertid inte den yrkesstatus de hade i hemlandet ens efter mer än fjorton års vistelse i Sverige. Detta tyder på att svensk arbetsmarknad har en dålig förmåga att ta hand om den resurs som utrikes födda akademiker utgör.
1 apr 05 – Jan Ekberg och Dan-Olof Rooth

Ekonomisk debatt 2005-3
Bör inriktningen på makropolitiken ändras? Och var den ekonomisk-politiska debatten i Sverige bättre förr?
Dagens svenska makropolitik karakteriseras av en oberoende Riksbank och prisstabilitet som det dominerande målet. I denna artikel ifrågasätts denna inriktning på politiken. Enligt författaren har behovet av att ha en självständig Riksbank som en garant för en trovärdig antiinflationspolitik blivit mindre aktuellt. Författaren kritiserar också den nuvarande debatten kring den ekonomiska politiken.
1 apr 05 – Björn Thalberg

Ekonomisk debatt 2005-3
Skall aktier dominera långsiktiga portföljer?
I Sverige liksom i många andra högindustrialiserade länder sparar individerna själva till pensionen. Detta är ett långsiktigt sparande där valet mellan räntebärande tillgångar och aktier är centralt. De flesta rådgivare påstår att det är klokt att placera en större del i aktier ju längre tid som sparandet binds. Har dessa råd någon vetenskaplig grund? Kan man visa att det finns systematiska skillnader i aktiens portföljvikt mellan olika investeringshorisonter? Vi undersöker denna fråga för den svenska marknaden. Våra resultat tyder på att aktiernas vikt ökar med investeringshorisonten, medan motsatsen gäller för en räntebärande tillgång.
1 apr 05 – Björn Hansson och Mattias Persson

Ekonomisk debatt 2005-3
Ekonomporträtt: Staffan Burenstam Linder - en fritänkare
Staffan Burenstam Linder (SBL) (1931-2000) var en "idémänniska". De flesta akademiker får vara glada om de har haft en bra vetenskaplig idé under sin livstid. SBL hade åtminstone två, kanske fler; det beror lite på hur man räknar. Ännu färre kan räkna med att de av andra skall identifieras med sina idéer. Vad "The Linder Thesis" är, vet alla utrikeshandelsekonomer. Den andra idé man främst förknippar med SBL, den om tidens knapphet, var han inte ensam om, men hans tillämpning av den var klart originell.
1 apr 05 – Mats Lundahl

Ekonomisk debatt 2005-3
Osolidariskt om svenska byggarbetarlöner
Redaktörerna Karolina Ekholm och Jonas Vlachos (EV) verkar missförstått både den internationella handelsteorins effekter och kollektivavtalens funktion på en punkt. I en ledare (ED nr 1 2005) klagar de på den svenska solidariteten med hänvisning till Byggnads blockad av det lettiska byggföretaget i Vaxholm: "Den centrala politiska frågan är huruvida sympatierna är starkast med de relativt rika svenska byggnadsarbetarna eller med relativt fattiga lettiska."
1 apr 05 – Stig Tegle

Ekonomisk debatt 2005-3
SLUTREPLIK Svar till Stig Tegle
Tegle anser att Sverige genom sitt engagemang för östutvidgningen visat tillräcklig solidaritet med de nya medlemstaterna. Att även tillåta konkurrens på plats i Sverige vore enligt honom att låta solidariteten gå ett steg för långt. Under lång tid har delar av det svenska näringslivet utsatts för hård konkurrens både från hög- och låglöneländer - något som utan tvekan drabbat många enskilda hårt. Handeln har emellertid gynnat svenska konsumenter genom lägre priser och ett ökat produktutbud. Det har även möjliggjort specialisering som i sin tur lett till en effektivare användning av landets produktionsresurser. Handelsutbytet har dessutom gynnat producenter och konsumenter i de länder vi handlar med. Att öppna upp fler branscher för handel skulle öka dessa vinster ytterligare.
1 apr 05 – Karolina Ekholm och Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2005-3
Vad är det egentligen som är ideologiskt?
Låt mig först säga att jag inte har några invändningar mot de flesta av de påståenden som görs i Robert Östlings artikel i (Östling 2005). De allmänna rekommendationer som finns på slutet är det också svårt att inte hålla med om.
1 apr 05 – Hans Lind

Ekonomisk debatt 2005-3
KOMMENTAR till Mark Brady Ökat intresse för fiskeriekonomi
Mark Bradys (2005) artikel är en välkommen introduktion till de centrala argumenten i den fiskeriekonomiska debatten. Den knyter an till aktuella frågeställningar som är av stort intresse bland näringens utövare och även bland tjänstemän i en förvaltning, som under de senaste åren kritiserats för ineffektivitet och svag måluppfyllelse.
1 apr 05 – Anders Carlberg

Ekonomisk debatt 2005-2
LEDARE: Staten och sanningen
"There is nothing a government hates more than to be well informed; for it makes the process of arriving at decisions much more complicated and difficult." J M Keynes
1 mar 05 – Lars Hultkrantz

Ekonomisk debatt 2005-2
Är nationalekonomin ideologisk?
Ämnet nationalekonomi kritiseras ofta för att vara ideologiskt. Den här artikeln tar den kritiken på allvar och undersöker i vilket avseende nationalekonomin kan sägas vara ideologisk. Dessutom diskuteras hur nationalekonomiska forskare bör förhålla sig till kritiken.
1 mar 05 – Robert Östling

Ekonomisk debatt 2005-2
Överfiske och låga inkomster för fiskare - ett fall av otillräckliga äganderätter 1
Överfiskningen av haven beror på att fisket är en gemensam resurs. Även om det ligger i fiskets gemensamma intresse att bevara och vårda fiskeresurserna, finns det inga företagsekonomiska skäl för en enskild fiskare att väga in beståndens framtida utveckling i sitt agerande. Situationen är ett skolexempel på det s k allmänningsproblemet. EUs gemensamma fiskeripolitik har bl a genom bidrag och illa valda regleringar under lång tid förstärkt problemen - överfiskning, höga kostnader och låga inkomster för fiskarna. För att åtgärda problemen bör havsfisket grundas på äganderätter för enskilda fiskare.
1 mar 05 – Mark Brady

Ekonomisk debatt 2005-2
Lyckans ekonomi: ett framväxande forskningsområde
Under senare år har allt fler ekonomer intresserat sig för individens välbefinnande (lycka). Med fokus på sambandet mellan inkomst och lycka diskuterar och analyserar den här artikeln detta framväxande forskningsområde. Perspektivet är både teoretiskt och empiriskt. Den teoretiska delen syftar till att förklara de regelbundenheter den empiriska forskningen identifierat. Artikeln avslutas med en diskussion om hur lyckoforskningen kan komma att utmana såväl nationalekonomins teoretiska fundament som den ekonomiska politikens utformning.
1 mar 05 – Daniel Lind

Ekonomisk debatt 2005-2
Vad tänker Mona Sahlin göra åt den orättvisa hyresregleringen?
Ständigt visar det sig att pampar skor sig på andras bekostnad genom att fixa attraktiva underprissatta hyreslägenheter åt sig själva och sina barn. Än är det direktörer i Skandias ledning som är i blickpunkten, än höga ledare inom LO. "Pinsamt" säger den nya bostadsministern Mona Sahlin i radio (P1, 12/11 2004). "Men det är inte systemet det är fel på utan på individernas moral." I samma andetag garderar hon sig. Är det fel på bostadspolitiken så får den väl ändras. Men det tror hon inte. Folk som inte har någon bostad får väl ställa sig i kö som alla andra säger hon. Nästan ordagrant vad Tage Erlander sa i den numera klassiska TV-utfrågningen med de tre O:na i valrörelsen 1966.
1 mar 05 – Roland Andersson och Bo Söderberg

Ekonomisk debatt 2005-2
Det är höglönejobben som ökat på den svenska arbetsmarknaden
Utgångspunkten i min artikel i Ekono (7/2004) var Pontus Braunerhjelm sensationella upptäckt att "95 procent av de nya jobb som tillkommit sedan 1994 är låglönejobb och deltidsjobb". Den har han torgfört i såväl Dagens Industri som vid ett frukostseminarium för journalister som okritiskt förde ut de nya rönen till allmänheten. Min, liksom andras forskning har pekat i rakt motsatt riktning. Frågan är vem som har rätt. Hur har Braunerhjelm kommit fram till sin slutsats och hur jag kommit fram till min?
1 mar 05 – Rune Åberg

Ekonomisk debatt 2005-2
Vad anser MBA-studenter om lön och kön?
På DN Debatt den 10 januari 2004 skrev forskaren Eva Meyersson Milgrom att MBA-studenter anser att rättvis lön för en kvinnlig VD är 15 procent lägre än för en manlig VD med samma bakgrund i ett motsvarande företag. Artikeln grundade sig på en opublicerad studie som hon gjort tillsammans Guillermina Jasso, professor vid New York University. Jag har granskat denna studie och kommit fram till att slutsatserna är helt oberättigade, eftersom forskningsmetoden är behäftad med allvarliga brister.
1 mar 05 – Kimmo Eriksson

Ekonomisk debatt 2005-2
Svar till Eriksson
Erikssons kritiska not innehåller ett antal missuppfattningar, som i sin tur leder till flera missuppfattningar, motstridigheter och till och med rena felaktigheter. Kritiken är baserad dels på en översikt av forskningsresultat i en debattartikel i DN (10 januari 2004), dels på en uppsats med titeln Distributive Justice and CEO Compensation (Jasso och Meyersson Milgrom 2004). Vi fokuserar vårt svar på de mest allvarliga missuppfattningarna av teoribildningen kring vår uppsats och av den empiriska metod vi använt och hoppas därigenom kunna bringa reda i diskussionen.
1 mar 05 – Guillermina Jasso och Eva M Meyersson Milgrom

Ekonomisk debatt 2005-2
Recension: Hälsa, vård och tillväxt
År 1900 var förväntad livslängd i Sverige 51 år för män och 53 år för kvinnor. Författarna betonar att det är hög tid att börja betrakta hälsa som en ekonomisk nyttighet och svensk sjukvård som en möjlig tillväxtmotor.
1 mar 05 – Ola Granström,

Ekonomisk debatt 2005-2
Recension: Kvinnor, män och sjukfrånvaron
Riksförsäkringsverket, RFV, har årligen sedan 1999 gett ut Socialförsäkringsboken. 2004 års tema, Kvinnor, män och sjukfrånvaro, är väl valt med tanke på de höga sjuktal vi har och den närmast explosionsartade ökningen sedan 1997.
1 mar 05 – Agneta Kruse,

Ekonomisk debatt 2005-1
Konflikter att vänta i globaliseringens spår
År 2004 hamnade begreppet "outsourcing" på allas läppar. Tidningar och TV fylldes med rapporter om verksamhetsflytt till länder med både högre och lägre lönenivåer än Sverige. Det handlade dels om verksamheter som lades ut på utomstående företag - dvs "outsourcing" - dels om utflyttning av företagens egen verksamhet. Utvecklingen har till och med fått traditionellt frihandelsvänliga ekonomer att oroa sig för globaliseringens konsekvenser. Men även om vissa grupper av anställda har anledning att känna sig hotade, talar det mesta för att internationaliseringen är av godo för samhällsekonomin.
1 feb 05 – Karolina Ekholm och Jonas Vlachos

Ekonomisk debatt 2005-1
Orsakar främlingsfientlighet diskriminering på arbetsmarknaden? Erfarenheter efter 11 september1
Flera tidigare studier har funnit att terrorattackerna i USA den 11 september 2001 orsakade en tydlig förändring i attityderna till vissa invandrargrupper i Sverige. Kopplingen mellan attityder hos allmänheten och minoriteters ställning på arbetsmarknaden är central i många diskrimineringsteorier. Enligt dessa borde man därför också kunna se en ökad diskriminering på arbetsmarknaden efter 11 september. Vår empiriska undersökning av utflödet från arbetslöshet till arbete runt tiden för attentaten ger inget stöd för att diskrimineringen skulle ha ökat. Vi ifrågasätter därför att preferenser och attityder är en orsak till diskriminering på arbetsmarknaden.
1 feb 05 – Dan-Olof Rooth och Olof Åslund

Ekonomisk debatt 2005-1
Regionalpolitiken bör reformeras
Målen i regeringens två senaste regionalpolitiska propositioner anges vara regional tillväxt, likvärdig service och välfärd för alla regioner i landet samt samhällsekonomisk effektivitet. Medlen är många men diskutabla. Stöd till företag i utvalda regioner har osäkra eller negativa effekter. De bör avvecklas liksom stöd till kommunala bostadsbolag för att riva lägenheter. Det kommunala systemet för skatteutjämning bör ersättas med ett utvidgat generellt statligt stöd. Den regionalpolitiskt betingade finansieringen av stora samhällsekonomiskt olönsamma transportprojekt bör upphöra. Kommunerna bör få rätt att ta ut fastighets-och företagsskatter för att finansiera regional infrastruktur på bekostnad av motsvarande statliga skatter. Regionalpolitiken har medfört ett slöseri med resurser. Ett undantag utgör utbyggnaden av vissa regionala högskolor som haft positiva effekter på regionernas innovativa förmåga och produktivitet.
1 feb 05 – Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2005-1
Är kvinnor och män olika?
Det finns en mängd forskning som visar att kvinnor och män behandlas olika (och beter sig olika) i samhället. Däremot finns det inte särskilt mycket forskning som syftar till att reda ut om kvinnor och män verkligen är olika, dvs har olika preferenser. I denna artikel går författarna igenom forskningsresultaten om skillnader mellan kvinnor och män vad gäller fem s k "djupa parametrar": riska version, otålighet, altruism, tidskonsistens och rationalitet. Det visar sig att kvinnor förmodligen har större riskaversion än män. Beträffande de övriga parametrarna finns det ännu inte tillräckligt omfattande resultat för att man ska kunna dra några bestämda slutsatser.
1 feb 05 – Anne D Boschini och Mats Persson

Ekonomisk debatt 2005-1
Effekter av IT i svensk industri
Vi visar i denna artikel att informationsteknologi (IT) har haft en betydande effekt på produktivitetstillväxten i svensk tillverkningsindustri - inte bara i de IT-producerande industrierna utan också i IT-användande industrier som textilindustrin och den kemiska industrin. IT stod för ca en fjärdedel av den totala tillväxten i totalfaktorproduktivitet (TFP) i mitten av 1990-talet. De anställdas utbildningsprofil hade stor betydelse för i vilken utsträckning IT påverkade TFP-tillväxten. Till skillnad från vad man skulle kunna tro var det inte andelen anställda med eftergymnasial utbildning som hade störst betydelse, utan hur många de gymnasieutbildade var i förhållande till de med 9-årig grundskola.
1 feb 05 – Erik Mellander, Eleni Savvidou och Gudmundur Gunnarsson

Ekonomisk debatt 2005-1
Korpi vilseleder igen
Det är väl känt att Sverige under flera decennier har haft en betydligt svagare ekonomisk tillväxt än genomsnittet av utvecklade OECD-länder.1 Det illustreras i figur 1, som anger utvecklingen av real BNP (dvs. den totala produktionsvolymen) sedan 1970 i Sverige, OECD och europeiska OECD. Som vanligt i studier av detta slag "översätts" olika länders BNP till gemensam valuta med hjälp av (OECDs) statistik över inkomsternas köpkraft i olika länder, s k PPP (Purchasing Power Parity) istället för med valutakurser, som inte särskilt väl återspeglar prisnivån i olika länder. Att 1970 i regel väljs som basår i sådana här studier beror delvis på att OECDs statistik är mest pålitlig sedan dess, men 1970 är också ett lämpligt basår ur konjunktursynpunkt eftersom hela OECD-området då hade en gemensam högkonjunktur. En jämförelse med en annan välkänd statistikkälla (Penn World Tables) visar att samma resultat skulle ha erhållits om man i stället studerar utvecklingen från 1965 (Henrekson 2001).
1 feb 05 – Christina Håkanson och Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2005-1
SLUTREPLIK: Lindbecks blinda fläck?
Min kritik mot Lindbecks och andras slutsatser om den svenska modellens negativa tillväxteffekter gäller två centrala punkter.1 En är att deras tolkning ofta grundats på rangordningar av länder avseende nivån av BNP per invånare (mätta i s k köpkraftspariteter, PPP). Dessa mått är tyvärr mycket osäkra och kan liknas vid mätningar med gummiband, timglas eller ögonmått. Sverige finns med i en klunga av länder med ungefär lika höga nivåer. Den stora osäkerheten i mätningarna gör därför, att man inte kan dra välgrundade slutsatser om orsaker till förändringar i rangordningarna.
1 feb 05 – Walter Korpi

Ekonomisk debatt 2005-1
Sanning och konsekvens av Stiglitz-metoden
En lättnadens suck gick genom delar av svensk arbetsmarknadsforskning och det politiska etablissemanget när professor Rune Åberg i en tidigare artikel (Åberg 2004) hävdade att 1990-talet inneburit en förskjutning i sysselsättningen mot mer kunskapsintensiva och högavlönade sektorer. Ordningen var återställd och samstämmigheten med den politiska retoriken god! I förlängningen kunde man ana att Sverige med betydande fart var på väg in en kunskapsdriven tillväxtekonomi. Innan den slutsatsen cementeras vill jag peka på ett antal metodmässiga brister i den Åbergska artikeln som har avgörande betydelse för tolkningen av resultaten.
1 feb 05 – Pontus Braunerhjelm

Ekonomisk debatt 2004-8
Vårt behov av rankinglistor
Allmänheten får en ständig ström av uppgifter om Sveriges placering i väl ståndsligan, tillväxtligan, konkurrenskraftsligan, hederlighetsligan etc. Syftet med indexen är i regel att spegla invånarnas relativa levnadsstandard eller ländernas förutsättningar att uppnå ett högre välstånd jämfört med eller rentav i konkurrens med andra länder. Korrelationen är ofta hög mellan rangordningarna; de nordiska länderna hamnar högt på topplistorna vare sig de beskriver den relativa möjligheten till ett gott liv eller den globala tillväxt- och konkurrensförmågan. Sverige erövrade år 2002 en silvermedalj i "humanitet" enligt FNs Human Development Index - Norge är bäst - och en hedrande bronsmedalj i konkurrenskraft både 2003 och 2004 enligt World Economic Forums index över Growth Competitiveness - Finland och USA är bättre.
1 dec 04 – Lennart Erixon

Ekonomisk debatt 2004-8
Konjunkturer och ekonomisk politik
Finn Kydland och Edward Prescott har tilldelats 2004 års Ekonomipris. De har analyserat utformningen av makroekonomisk politik och gett en gemensam förklaring till vad som tidigare betraktats som separata ekonomisk-politiska misslyckanden. Analysen har inspirerat omfattande forskning som fått avsevärd praktisk betydelse för penning- och finanspolitiken i många länder. Kydland och Prescott har också integrerat teorin för tillväxt och teorin för konjunkturer. Därvid har de fäst uppmärksamheten på betydelsen av utbudsstörningar, särskilt variationer i den teknologiska utvecklingstakten, för konjunktursvängningarna. Pristagarnas metod, att analysera konjunkturer med hjälp av dynamiska stokastiska allmänna jämviktsmodeller byggda på tydliga mikroekonomiska grunder, har blivit skolbildande inom modern makroekonomi.
1 dec 04 – Lars Calmfors, Torsten Persson och Per Krusell

Ekonomisk debatt 2004-8
Det nya pensionssystemet - kvinnor får låg pension men hög avkastning
Sverige har nu ett nytt pensionssystem som knyter pensionsförmånerna tätt till inbetalningarna. Låga inkomster i livet ger låga pensioner. Kvinnor har i genomsnitt lägre förvärvsinkomster än män och får av det skälet också lägre pensioner. Trots detta får kvinnor en högre kompensationsgrad, dvs pension i förhållande till de sista årens inkomster och en högre avkastning på de pengar som de betalar till pensionssystemet än män. Detta uppmärksammas sällan i den allmänna debatten.
1 dec 04 – Agneta Kruse, Ann-Charlotte Ståhlberg och Annika Sundén

Ekonomisk debatt 2004-8
Regional tillväxt, geografisk koncentration och entreprenörskap
Analyser av produktionens geografiska fördelning har visat på en betydande samlokalisering och geografisk koncentration. Effekten av dessa koncentrationstendenser är emellertid mindre väl belysta. Baserat på regionala data redogör vi för utvecklingen av den geografiska koncentrationen i svenskt näringsliv under perioden 1975 till 1999, och visar bl a hur industri- och tjänstesektorerna utvecklats åt olika håll. En statistisk analys stöder tesen att en starkare geografisk koncentration i produktionen kan sammankopplas med positiva regionala tillväxteffekter: koncentrationsökningen i industrin under senare hälften av 1990-talet ledde till en genomsnittlig ökning av regional tillväxt (produktivitet) med två till sju procent. Effekterna är störst för kunskaps-, råvaru- och nätverksbranscherna. Högre utbildningsnivå och ett mer utbrett entreprenörskap samvarierar också positivt med en högre regional tillväxt.
1 dec 04 – Pontus Braunerhjelm och Benny Borgman

Ekonomisk debatt 2004-8
Ekonomporträtt: Torsten Gårdlund - en grandseigneur
Torsten Gårdlund föddes den 23 februari 1911 i Stockholm och gick bort i februari 2003 i Lund, en dag innan han skulle fylla 92 år. Han efterlämnade en stor produktion. Sina främsta insatser gjorde han som ekonomisk historiker och som biografisk författare. Gårdlund var också verksam som u-landsrådgivare och skrev om utvecklingsproblematiken. Han var professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1947-63 och i internationell ekonomi i Lund 1965-76.
1 dec 04 – Mats Lundahl och Bo Södersten

Ekonomisk debatt 2004-8
Företagsbeskattning, småföretag och entreprenörskap
Henrekson och Sanandaji (hädanefter H-S) tar sig an ett antal viktiga frågor kring effekterna av beskattning av företagsägare, särskilt utdelningsbeskattningen. Bokens syfte är "att göra en utvärdering av den nationalekonomiska teoribildningen kring företagsbeskattningen med särskild betoning på de policyslutsatser som har dragits utifrån teorin." (s 9). Boken avslutas med en utvärdering av den svenska företagsbeskattningen.
1 dec 04 – Søren Bo Nielsen

Ekonomisk debatt 2004-8
Ny upplaga av Klas Eklunds - Vår ekonomi
Vem är 00-talets mest inflytelserika svenska ekonom? Frågan är om det inte är Klas Eklund, åtminstone om det gäller inflytande på den svenska allmänheten. Han har just kommit med en ny upplaga - den 10:e - av sin storsäljare Vår ekonomi. De tidigare upplagorna har sålts i ca 150 000 exemplar och har sannolikt lästs av många fler än så. Boken är avsedd som en introduktion till nationalekonomin och vänder sig till den intresserade lekmannen, studerande på gymnasier och högskolor, deltagare i studiecirklar och till anställda som behöver vidareutbildning i samhällsekonomi. Den nya upplagan är kraftigt omarbetad jämfört med tidigare upplagor och åtskilligt är nyskrivet. Många avsnitt har flyttats om och vissa kapitel har fått en annan inriktning. Mycket har givetvis tagits bort för att ge plats åt det nya, omfånget har bara vuxit med åtta sidor men antalet kapitel har ökat med tre.
1 dec 04 – Marianne Sundström

Ekonomisk debatt 2004-8
Finanspolitikens roll i den ekonomiska politiken - Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
Ulf Jakobsson: Välkomna till årets diskussion om budgetpropositionen i Nationalekonomiska Föreningen. Särskilt välkommen till finansministern som ställer upp på detta och upprätthåller en mycket lång tradition i föreningen som vi uppskattar att vi kan fortsätta med. Ett särskilt välkommen också till våra kommentatorer.
1 dec 04 – Ekonomisk debatt nr 8 2004

Ekonomisk debatt 2004-7
LEDARE: Att finansiera högre utbildning
Den högre utbildningen står av allt att döma inför stora förändringar. För det första talar det mesta - inte bara politiskt satta mål - för att den kommer att fortsätta expandera i framtiden. Inte minst den teknologiska utvecklingen bidrar till en sådan expansion. För det andra kommer integrationen i Europa på den högre utbildningens område att öka. Med den så kallade Bolognadeklarationen har ett stort antal europeiska länder bestämt sig för att utveckla ett enhetligt system för högre utbildning fram till år 2010. Enhetligheten ska gälla examensstrukturen enligt modellen 3+2+3, dvs 3 års grundutbildning, 2 års magisterutbildning och 3 års forskarutbildning. Dessutom skall länderna samarbeta kring kvalitetsevaluering av utbildningen och vidta en serie åtgärder för att eliminera hinder för rörlighet mellan länder för studerande, lärare, forskare och annan personal vid högskolorna.
1 nov 04 – Anders Björklund

Ekonomisk debatt 2004-7
Den enfaldige politikern?
Politiker brukar i ekonomisk teori beskrivas som en välvillig diktator eller som egoist och opportunist. Med Johannes Lindvalls avhandling om svensk ekonomisk politik som utgångspunkt ger texten en bild av vad svenska politiker gjorde i den ekonomiska politiken från 1930-talet och framåt. För perioden 1991 till 2002 är framställningen bitvis självbiografisk.
1 nov 04 – Johan Lönnroth

Ekonomisk debatt 2004-7
Anpassas svenska priser till europeisk nivå?
I artikeln analyseras prisskillnader mellan Sverige och EU för 30 olika varugrupper under perioden 1990-2001. Jag undersöker hur prisnivån förändrats över tiden och huruvida det svenska medlemskapet i EU inneburit att svenska priser konvergerat till europeisk nivå. Resultaten indikerar att priskonvergensen var mer uttalad innan det svenska inträdet i EU och att prisskillnader i stor utsträckning förklaras av olikheter i arbetskraftskostnad och beskattning. Bristande konkurrens förklarar endast en liten andel av prisskillnaden. Dessa resultat ifrågasätter tidigare argument att fördjupad ekonomisk integration är en stark drivkraft till priskonvergens.
1 nov 04 – Michael Bergman

Ekonomisk debatt 2004-7
Vilka jobb har skapats på den svenska arbetsmarknaden de senaste decennierna?
Det har ofta hävdats att den svenska arbetsmarknadens särart tränger tillbaka jobb med låga löner och låga utbildningskrav, men nyligen har också hävdats att utvecklingen varit den motsatta under 1990-talet. Här undersöks denna fråga med en metod som tidigare använts av Joseph Stiglitz i en analys av strukturförändringar på den amerikanska arbetsmarknaden. Resultatet visar att höglönejobben i Sverige ökat i antal alltsedan slutet av 1970-talet. Till och med under krisåren på 1990-talet skedde en tillväxt av dessa jobb. Låglönejobben, däremot, minskade under hela den studerade perioden. En jämförbar studie av den amerikanska arbetsmarknaden visar däremot på en polariserad utveckling med tillväxt av såväl höglöne- som låglönejobb, men en svag utveckling av jobben däremellan.
1 nov 04 – Rune Åberg

Ekonomisk debatt 2004-7
Har den "svenska modellen" minskat vår ekonomiska tillväxt?
Den svenska tillväxtdebatten har skapat en dominerande bild att välfärdsstatens expansion efter 1970 allvarligt försämrat Sveriges ekonomiska tillväxt, en bild som motiverat viktiga politiska reformer. Utifrån delvis nya data visar jag att denna bild saknar empirisk grund . Med undantag av krisåren 1991-93 har den svenska tillväxten under halvseklet 1950-2000 väl följt den i jämförbara länder. Hypotesen att skatter och offentlig konsumtion har allmänt negativa tillväxteffekter bör specificeras till att gälla främst under vissa institutionella och andra omständigheter. Skattekilarnas antagna allmänt negativa udd kan brytas om rationella aktörer lär sig, att skatter kan ge olika former av positivt utbyte.
1 nov 04 – Walter Korpi

Ekonomisk debatt 2004-7
Kommer det svenska kärnavfalls projektet att hålla kostnaderna?
Det svenska kärnavfallsprojektet beräknas idag kosta 78 miljarder i fast penningvärde och är därmed ett av de största anläggningsprojekt som någonsin genomförts i detta land. Av dessa 78 miljarder återstår 50 att spendera. Viktiga delar som skall finansieras är slutförvar som ska tas i drift 2020 och rivning av kärnkraftverk som kan ske när slutförvar föreligger. SKB har sedan 1982 årligen redovisat kostnadsskattningar för kärnavfallsprojektet. Med tanke på projektets storlek och stora projekts tendens att drabbas av kostnadsöverdrag finns det anledning att granska kostnadsutvecklingen 1982-2004, ty om kostnaderna för kärnkraftens restprodukter ska belasta brukarna av kärnkraftsel måste dessa kostnader kunna bestämmas och tas ut innan kärnkraftsverken ställs av.
1 nov 04 – Esbjörn Segelod

Ekonomisk debatt 2004-7
Lönsam kötid i Stockholms Internetbaserade bostadsförmedling
Stockholms kommunala bostadsförmedling har lagts ut på Internet och de hyresrättslägenheter man förfogar över fördelas numera uteslutande efter kötid. I denna artikel presenteras en modell som tämligen väl förmår prediktera vilken kötid som krävs för att erhålla en lägenhet med önskvärda karaktäristika. Utifrån modellens resultat diskuteras marginal- och genomsnittsavkastning på kötid. Ämnet är intressant bl a därför att de kommunalt förmedlade, "vita", lägenheterna i Stockholm likväl betingar ett svartmarknadsvärde som de facto förs över till vissa bostadssökande. Detta belopp beräknas grovt att uppgå till 85 miljoner kronor per år.
1 nov 04 – Rickard Wall

Ekonomisk debatt 2004-7
Är problemet försäkringen eller de försäkrade?
Efter att med stort intresse ha läst Lindbeck, Palme och Perssons samt Palmers artiklar om sjukskrivning och sjukförsäkring i Ekonomisk Debatt 2004:4 infinner sig frågan var huvudproblemet kring de ökade sjukskrivningskostnaderna ligger. Är problemet i huvudsak de försäkrade eller grupper av försäkrade som Lindbeck m fl framställer det eller ligger problemet och problemets lösning i själva sjukförsäkringen som Palmer föreslår? Själv har jag i studier hävdat den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för sjukskrivningsboomen. Med psykosocial arbetsmiljö menas då främst Karasek och Theorells krav-kontroll-modell (Karasek och Theorell 1990). Men som Palmer så riktigt påpekar så har Sverige knappast en sämre psykosocial arbetsmiljö än andra jämförbara länder.
1 nov 04 – Ulrik Lidwall

Ekonomisk debatt 2004-7
Hedoniska prisindex är inte lösningen på kvalitetsproblemet - kommentarer och repliker till Harald Edquist
Harald Edquist påstår i en kritisk artikel om "Det svenska IKT-undret" i nr 5 av Ekonomisk Debatt att produktivitetsutvecklingen i Sverige har varit överskattad. I artikeln säger han sig visa att den svenska produktivitetsutvecklingen enligt nationalräkenskaperna skulle ha blivit lägre om SCB använt s k hedoniska prisindex som deflator för förbrukningen av vissa elektroniska komponenter inom Industrin för tillverkning av teleprodukter (SNI 32). Vi menar att det finns så stora brister i Edquists analys att det inte är möjligt dra några slutsatser av det slag som redovisas i artikeln.
1 nov 04 – Mats Haglund och Göran Svensson

Ekonomisk debatt 2004-6
LEDARE: Internet en livboj i mediabruset?
I Ekonomisk Debatt nr 5 2003 skrev jag en ledare om förhållandet mellan nationalekonomer och media. Förutom några allmänna observationer om medielogiken och dess konsekvenser så efterlyste jag forskning kring samspelet mellan marknadskrafter och de speciella drivkrafter som skapas i gränsytan mellan medier och deras läsare, tittare, lyssnare, annonsörer och andra intressenter. Min entusiasm för forskning längs dessa linjer och min övertygelse om att vår disciplin har mycket att bidra med i sammanhanget har inte rubbats under det senaste året.
1 okt 04 – Fredrik Andersson

Ekonomisk debatt 2004-6
Kollektiva arbetsmarknadsrelationer som spontan ordning
I Sverige var relationerna mellan arbetsgivare och fackföreningar underkastade ett minimum av statlig reglering fram till 1970-talet. Kollektiv laissez faire härskade, förhandlings- och avtalssystem utvecklades som en spontan ordning.
1 okt 04 – Svante Nycander

Ekonomisk debatt 2004-6
Vad kostar en offensiv klimatpolitik?
Sverige har valt att ”gå före” andra länder i klimatpolitiken. Detta betyder att relativt stora åtgärder genomförs i början av en lång åtagandeperiod. Huvudargumenten för att ”gå före” har varit att det ger demonstrationseffekter samt enligt det s k Porterargumentet att de ekonomiska fördelarna med en stringent miljöpolitik överväger de ekonomiska nackdelarna. Nationalekonomisk teori och empiri ger dock inte något entydigt svar på om den strategi som Sverige valt är en ekonomiskt eller miljömässigt fördelaktig strategi.
1 okt 04 – Tommy Lundgren

Ekonomisk debatt 2004-6
Kostnadseffektivitet som kriterium för subvention av läkemedel – en bra idé?
Sedan två år tillbaka är det inskrivet i svensk lag att kostnadseffektivitet ska vara ett av de kriterier som avgör om ett läkemedel ska ingå i den s k läkemedelsförmånen, dvs att patienten får läkemedlet betalt av offentliga medel när gränsen för högkostnadsskyddet nåtts.
1 okt 04 – Douglas Lundin

Ekonomisk debatt 2004-6
REPLIK: En balanserad hyllningsskrift trots allt?
Replik till Ulf Jakobsson
1 okt 04 – Lennart Erixon

Ekonomisk debatt 2004-6
REPLIK: Kan arbetslöshets- försäkringen vara utbudshindrande när det inte finns några jobb?
Replik till Fredriksson och Holmlund
1 okt 04 – Sten Johansson

Ekonomisk debatt 2004-6
SLUTREPLIK: Svar till Sten Johansson om arbetslöshetsförsäkringen
Sten Johansson (SJ) har råkat i affekt vid läsningen av vår artikel om arbetslöshetsförsäkringen i Ekonomisk Debatt 4/2004. Vi har faktiskt lite svårt att förstå att artikeln skulle väcka sådan anstöt. Först och främst presenterar vi en forskningsöversikt. SJ kan möjligen mena att denna är snedvriden, men det verkar inte vara huvudinvändningen.
1 okt 04 – Peter Fredriksson och Bertil Holmlund

Ekonomisk debatt 2004-5
Varför vill politikerna bestämma över pappornas tid?
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar
25 aug 04 – Ekonomisk debatt nr 5 2004

Ekonomisk debatt 2004-5
Det svenska IKT-undret – myt eller verklighet?
Den officiella statistiken visar att den svenska arbetsproduktivitetstillväxten inom tillverkningsindustrin var en av de högsta inom OECD under 1990-talet. Tidigare forskning har visat att detta till stor del beror på mycket hög tillväxt inom teleproduktindustrin, framförallt under den senare delen av 1990-talet. Det finns flera svårigheter med att korrekt uppskatta och jämföra produktivitetstillväxten i branscher som teleproduktindustrin, där produkter och priser förändras snabbt p g a teknologisk utveckling. Min analys indikerar att om SCB hade använt samma metoder som i USA för att ta hänsyn till kvalitetsförbättring vid prisberäkningar, så hade den svenska produktivitetstillväxten inom teleproduktindustrin under den senare delen av 1990-talet blivit avsevärt lägre. Detta hade också medfört att den årliga produktivitetstillväxten inom hela tillverkningsindustrin hade blivit 1–2 procentenheter lägre 1997–2000.
25 aug 04 – Harald Edquist

Ekonomisk debatt 2004-5
Replik: Hyressättning i ändamålsfastigheter
I nr 6/2003 skrev Roland Andersson och Bo Söderberg (A&S) en artikel med titeln ”Behövs internhyror i statens fastighetsförvaltning?” I artikeln berörs en rad olika frågor, t ex gränsdragningen mellan olika fastighetstyper och hyressättning för s k ändamålsfastigheter. Eftersom A&S delvis kommer till andra slutsatser än i den utvärdering där jag var sekreterare (SOU 1996:187, SOU 1997:96) är några kommentarer på plats. Kommentarerna rör enbart frågan om hyressättning av ändamålsfastigheter.
25 aug 04 – Hans Lind

Ekonomisk debatt 2004-5
De nya EU-länderna och euron
Argumenten för EMU-medlemskap är starkare för de nya EU-länderna än för Sverige. Det gäller särskilt de baltiska länderna och Slovenien, som redan har fasta valutakursbindningar. Ett skäl är att risken för finansiella kriser minskar. Samtidigt förefaller konvergenskraven för EMU-inträde dåligt avpassade till de nya EU-ländernas situation. Det finns skäl att tillåta större budgetunderskott än tre procent av BNP för länder med låg inkomstnivå för att ge utrymme för erforderliga offentliga investeringar. Den bristande trovärdigheten för det nuvarande finanspolitiska regelsystemet inom EMU kan emellertid komma att leda till en onödigt strikt tillämpning av kraven för inträde.
25 aug 04 – Lars Calmfors

Ekonomisk debatt 2004-5
LEDARE: En svensk kod för bolagsstyrning
I april överlämnade Förtroendekommissionen sitt betänkande Näringslivet och förtroendet, SOU (2004:47). Kommissionen tillsattes hösten 2002 för att granska olika former av förtroendeskadliga företeelser inom näringslivet, såsom av höga ersättningsnivåer, olämpliga ersättningssystem och oklara roll- och ansvarsgränser mellan företag och aktieägare. Kommissionens uppdrag var att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för det svenska näringslivet. I samarbete med ett antal organisationer inom näringslivet utarbetades inom ramen för kommissionens arbete en kod för bolagsstyrning (Svensk kod för bolagsstyrning, SOU 2004:46).
25 aug 04 – Clas Bergström och Per Samuelsson

Ekonomisk debatt 2004-5
Slutreplik: Kompensationsgrad och förväntad inkomst från pension
Lundkvist och Settergren (L & S) tar upp två frågor i anslutning till beräkningen av pensionssystemens kompensationsgrad. För vilka individer skall beräkningen göras och vilken definition skall användas?
25 aug 04 – Lennart Flood

Ekonomisk debatt 2004-5
Replik: Pensionssystemets kompensationsgrad
I nummer 3 av Ekonomisk Debatt i år redovisar Lennart Flood kalkyler som gjorts med en beräkningsmodell Finansdepartementet utvecklat, se Flood (2004). Bland annat redogörs för den kompensationsgrad1 som det nya pensionssystemet kan förväntas ge. Enligt artikeln visas att den genomsnittliga kompensationsgraden från det allmänna pensionssystemet blir 46 procent för individer födda 1950 med inkomst i ”mittintervallet” dvs 25:e – 75:e percentilen. Flood anger att hans resultat ligger nära beräkningar Göran Norman gjort på uppdrag av Pensionsforum, se Norrman (2003). Riksförsäkringsverkets (RFV) beräkningar av ”pensionsnivån” uppgår till 60 procent, se RVF (2004). Således en mycket betydande skillnad. Vad beror den på?
25 aug 04 – Lena Lundkvist och Ole Settergren

Ekonomisk debatt 2004-5
Slutreplik: Hyressättning i ändamålsfastigheter
Hans Lind var sekreterare i den statliga utredning som under åren 1996–97 hade i uppgift att strama upp hyressättningen för de statliga fastigheterna bland annat då för de s k ändamålsfastigheterna. I sin kommentar till vår kritiska artikel (Andersson och Söderberg 2003) om hur internhyror sätts för ändamålsfastigheter säger Lind att det var viktigt med ett enhetligt system för hantering av ändamålsfastigheterna. Han säger följande:
25 aug 04 – Roland Andersson och Bo Söderberg

Ekonomisk debatt 2004-5
Rehn–Meidner-modellen in memoriam
Några kommentarer till en jubileumsskrift
25 aug 04 – Ulf Jakobsson

Ekonomisk debatt 2004-4
Sjukskrivning som ett socialt fenomen
I denna artikel studeras om de senaste årens höga sjuktal har inslag av lokala attityder och social normbildning. Empiriska data tyder på detta: individers sjukskrivningsbeteende påverkas av om deras grannar eller arbetskamrater är sjukkrivna. Detta kan ha viktiga konsekvenser för möjligheterna att snabbt få ner sjuktalen.
1 maj 04 – Assar Lindbeck, Mårten Palme och Mats Persson

Ekonomisk debatt 2004-4
En reform av sjukförsäkringen
Antalet förtidspensionärer överstiger nu en halv miljon och situationen förvärras av att risken att förtidspensioneras har ökat för 30–40-åringar. Förtidspensionering är slutet på en process som börjar med sjukskrivning och sjukskrivningen i Sverige sammanhänger i hög grad med förhållandena på arbetsplatsen. Den viktigaste åtgärden som har vidtagits under 90-talet – sjuklöneperioden – tycks inte ha hjälpt. Sverige är inte ensam med detta problem. Holland, som haft en sjuklöneperiod på ett år, är det land som jämte Sverige har den högsta sjukfrånvaron i Europa. En sjuklöneperiod har också klara inlåsnings- och uteslutningseffekter. I artikeln argumenteras för en stramare skadeförebyggande försäkringsadministration för att minska sjukfrånvaron i Sverige.
1 maj 04 – Edward Palmer

Ekonomisk debatt 2004-4
Arbetsutbud och offentliga finanser
Vi analyserar med en makroekonomisk modell hur en ökning i arbetsutbudet påverkar ekonomin och de offentliga finanserna fram till 2020 . Simuleringen ger vid handen att ekonomin då växer snabbare och ett reformutrymme för höjda utgifter och/eller sänkta skatter skapas. Ökning i arbetsutbudet är dock inte tillräckligt stor för att fullt ut motverka den demografiskt betingade minskningen i antalet arbetade timmar per capita. Utbudsökningen kan inte heller lösa den offentliga sektorns grundläggande finansieringsproblem.
1 maj 04 – Henrik Braconier, Göran Hjelm, Jonny Nilsson

Ekonomisk debatt 2004-4
Kan invandrare underlätta försörjningen av en åldrande befolkning?
Fler invandrare på arbetsmarknaden förbättrar de offentliga finanserna. Förbättringen kan åstadkommas både genom högre sysselsättningsgrad bland invandrare som redan finns i landet och genom nyinvandring. Av artikeln framgår att den tillgängliga arbetskraften bland invandrare som redan finns i Sverige är mindre än som ofta antas. Detta beror främst på att det sedan 1980talet skett en fortgående och omfattande förtidspensionering bland invandrare. En realistisk höjning av deras sysselsättningsgrad skulle förbättra de offentliga finanserna med cirka en procent av BNP, dvs med 20–25 miljarder kr per år. Om samma effekt skall uppnås med hjälp av nyinvandring behövs en mycket stor sådan. Mest verkningsfullt är att få till stånd en höjning av sysselsättningsgraden av den i landet redan befintliga befolkningen, dvs både invandrare och infödda.
1 maj 04 – Jan Ekberg

Ekonomisk debatt 2004-4
LEDARE: Skall svenska folket arbeta mer?
”Svenska folket måste arbeta mera!” Detta har sagts ofta i den ekonomiskpolitiska debatten under senare tid. Bakgrunden är att befolkningsprognoserna pekar mot att andelen av befolkningen som befinner sig i yrkesaktiv ålder kommer att minska. Särskilt under perioden 2010 till 2030 kommer den demografiska utvecklingen att leda till en rejäl minskning av denna andel. Att en sådan utveckling inger oro över de offentliga finanserna – både genom lägre skatteinkomster och högre utgifter för ett växande antal äldre
1 maj 04 – Lennart Berg Anders Björklund

Ekonomisk debatt 2004-4
En utvärdering av en skatte- och bidragsreform för ensamstående mödrar*
Reformen som utvärderas består av ett riktat förvärvsavdrag, en sänkning av socialbidragsnivån och en sänkning av barnomsorgstaxorna i enlighet med den redan genomförda maxtaxa-reformen. Syftet med reformen är att öka både arbetskraftsdeltagandet och arbetstiden samt att minska bidragsberoendet. En strukturell modell för arbetsutbud och socialbidrag estimeras och används för att simulera effekterna av den föreslagna reformen. Resultaten visar på väsentliga effekter på arbetsutbud och bidragsberoende, positiva välfärdseffekter erhålles för nästan samtliga i urvalet. Andelen ensamstående mödrar med socialbidrag sjunker med 41 procent och kostnaden för socialbidrag minskas med hälften. Reformen är praktiskt taget självfinansierad.
1 maj 04 – Lennart Flood, Elina Pylkkänen och Roger Wahlberg

Ekonomisk debatt 2004-4
Pensionssystem och pensionering
I artikeln analyseras två relaterade frågeställningar. Dels undersökes hur individerna finansierar sitt utträde från arbetskraften. Vi finner att de flesta använder olika kombinationer av arbetsmarknadsförsäkringar snarare än ålderspensioner. Dels undersökes finansiella effekter av pensionsreformer som ändrar ersättningsnivåer och därigenom de ekonomiska incitamenten för fortsatt arbete. Vi finner att det är av stor vikt att beakta förändringar i pensioneringsbeteendet samt hela den offentliga sektorns finanser, snarare än de för ålderspensionssystemet isolerat.
1 maj 04 – Mårten Palme och Ingemar Svensson

Ekonomisk debatt 2004-4
Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?
Uppsatsen diskuterar med ledning av senare års forskning hur arbetslöshetsförsäkringens effektivitet kan förbättras. Vi argumenterar för att en optimal försäkring innebär att (i) kompensationsgraden faller med arbetslöshetens längd, (ii) krav på aktivt arbetssökande kombineras med sanktioner, samt (iii) arbetsmarknadspolitiska åtgärder används för att testa arbetsviljan. I det nuvarande svenska systemet finns sådana inslag men i alltför begränsad utsträckning.
1 maj 04 – Peter Fredriksson och Bertil Holmlund

Ekonomisk debatt 2004-3
Vem ska äga universitetens uppfinningar?
Forskningspolitiken och frågan om hur forskningsresultat kan skapa nya produkter och företag är central för den ekonomiska tillväxten. Sverige är - och har länge varit – en på flera områden ledande forskningsnation, åtminstone mätt i termer av kronor per forskare, andel forskare i arbetskraften, antal vetenskapliga artiklar och antal patentansökningar per invånare.1 Ofta antas, speciellt i den politiska debatten, att framgång på dessa områden med automatik leder till ökad ekonomisk tillväxt. Det man tycks se framför sig är en kedja av satsade resurser på forskning, som leder till nya forskningsresultat, som leder till vetenskapliga publikationer och patent och som i slutänden också leder till ökad ekonomisk tillväxt. Detta är dock långt ifrån självklart.
1 apr 04 – Jesper Roine

Ekonomisk debatt 2004-3
Om rättvisa – en reflektion med fokus på reciprocitet
Reciprocitet indikerar ömsesidighet och balans, men dessa honnörsord räcker inte långt i den etiska debatten. För att tämja en stark egoism ordinerar många auktoriteter långtgående moralkrav på kärlek, generositet och självuppoffring. I denna artikel argumenteras för att reciprocitet är en mycket mer central etikregel än den tillskrivs i den intellektuella debatten. Rättvisa är centralt på flera sätt, inte minst för att det finns en koppling till ens benägenhet att acceptera resultatet av en regel även om detta är till ens nackdel. En rättvis regel vilar inte lika tungt på makten som en orättvis. Om reciprocitet blir kärnan i rättvisan, får reciprociteten ökad betydelse och rättvisan ett tydligare innehåll.
1 apr 04 – Jan Tullberg

Ekonomisk debatt 2004-3
Kostnadseffektivitet i svensk miljöpolitik för Östersjön – en utvärdering
I artikeln utvärderas svenska åtgärder för minskad kvävebelastning på Östersjön utifrån kostnadseffektivitet. Resultaten tyder på att det är möjligt att uppnå samma miljöeffekt av svenska åtgärder som idag till halva kostnaden eller mindre. Alternativt skulle det vara möjligt att få betydligt högre miljöeffekt till samma kostnad som för de genomförda åtgärderna. Detta skulle kunna åstadkommas med ett annat val av åtgärder och annan geografisk spridning av dessa. Vi pekar på att analys av kostnadseffektivitet i miljöpolitiken kräver insatser för att bestämma sambandet mellan politiskt påverkbara åtgärder och miljömål samt analys av synergier mellan olika åtgärder.
1 apr 04 – Katarina Elofsson och Ing-Marie Gren

Ekonomisk debatt 2004-3
LEDARE: Konsten att jämföra pris och kvalitet
Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till ett belopp som motsvarar en femtedel av BNP. Det är troligt att den i framtiden kommer att öka snarare än att minska i omfattning. Produktionen av offentligt finansierade verksamheter kommer i allt större utsträckning att ske via privata aktörer, som genom ett anbudsförfarande (auktion) konkurrerar med varandra om olika typer av offentliga kontrakt. Vid upphandling spelar förutom budgivarnas pris på varan eller tjänsten även den erbjudna kvaliteten en stor roll för vem som skall tilldelas kontraktet.
1 apr 04 – Anders Lunander

Ekonomisk debatt 2004-3
Vilka pensioner får framtidens pensionärer?
Artikeln redovisar beräkningar av förväntade pensionsinkomster för olika ålders- och inkomstgrupper. En jämförelse görs av inkomster för individer som huvudsakligen ersätts enligt det gamla ATP-systemet, sådana som ersätts både av ATP och det nya, samt sådana som enbart får sin pension från det nya. En mikrosimuleringsmodell används för att beräkna pensionsrättigheter och pensionsinkomster . Hänsyn tas till samtliga pensionssystem; den allmänna pensionen, tjänstepensioner och privat pensionssparande. Dessutom beräknas även privata förmögenheten. Resultaten visar på en lägre ersättningsgrad, i relation till inkomsten före pensioneringen, i det nya pensionssystemet. Framförallt minskar den allmänna pensionen men detta kompenseras delvis av tjänstepensionerna. För att de som enbart täcks av det nya systemet skall få samma pension som de som erhåller ATP, krävs en senareläggning av pensioneringen samt en god avkastning på finansiellt sparande.
1 apr 04 – Lennart Flood

Ekonomisk debatt 2004-3
Traditionellt pensionssparande i kris
Under hösten 2003 sänkte flera livförsäkringsbolag återbäringen på traditionellt pensionssparande eller minskade pågående utbetalningar, samtidigt som debatten gick varm kring olika affärer som gjorts i bolagen. Förtroendet för livbolagen har minskat och bolagen har hamnat i en krissituation. Artikeln diskuterar faktorer i regelverket kring livbolagen som kan förklara krisens uppkomst. Typ av bolagsform är en faktor som sannolikt har påverkat utvecklingen. Regleringen av branschen har kanske inte heller helt hunnit anpassats till de nya EU-reglerna, samtidigt som det är troligt att höga återbäringsräntor och otydlig marknadsföring och försäljning ligger bakom utvecklingen.
1 apr 04 – Mona Burström

Ekonomisk debatt 2004-3
Premiepensionen i det reformerade pensionssystemet – är det önskvärt att kunna välja mellan 663 fonder?
Det har det blivit allt vanligare i reformer av offentliga pensionssystem att införa individuella finansiella konton där de försäkrade väljer hur pensionsmedlen ska investeras. Sverige var en tidig aktör i denna utveckling genom införandet av premiepensionen. Systemet ger stor valfrihet med ett utbud av mer än 660 fonder. Samtidigt är premiepensionen dyr – årligen slukar systemet 0,73 procent av de sparade medlen i administrationskostnader. En nyckelfråga är huruvida dessa kostnader kan motiveras av att individer utnyttjar möjligheten att påverka sammansättningen av sitt pensionskapital på ett rationellt sätt. Resultaten från empiriska studier tyder på att detta generellt inte är fallet.
1 apr 04 – Mårten Palme och Annika Sundén

Ekonomisk debatt 2004-3
Fastighetsskatten
Fastighetsskatten bör inte slopas, men gärna reformeras. Det största felet med dagens skatt är att den inte tillräckligt beaktar principen om skatt efter förmåga. Men detta kan ganska enkelt åtgärdas. I artikeln beskrivs några olika lösningar. Vidare framförs argument för att fastighetsbeskattningen bör göras kommunal, så som är fallet i andra OECD länder. I kombination med att utgifter för vård, skola och omsorg läggs i socialförsäkringen eller tas över av staten, skulle en kommunal fastighetsskatt kunna bli kommunernas enda eller i varje fall viktigaste skatt. En sådan ordning skulle befrämja rättvisa såväl som ekonomisk effektivitet.
1 apr 04 – Robert Boije, Åsa Hansson och Lars Söderström

Ekonomisk debatt 2004-2
Blev den svenska välfärdsstaten mer eller mindre universell under 1990talet och vad spelar det i så fall för roll?
Den universella välfärdsstaten är inte något väldefinierat begrepp, trots att det används ofta inom samhällsvetenskaplig forskning. För att möjliggöra jämförelser av universalitet över tiden måste en rad preciseringar göras, rörande bland annat vad som ska anses vara den relevanta förmånen i välfärdsstatens bidragssystem. Efter att sådana preciseringar gjorts används enkel deskriptiv statistik för att visa att den ekonomiska krisen under 1990-talet inte förändrade den universella karaktären hos den svenska välfärdsstaten. Argumenten för universalitet varierar. En användbar distinktion är mellan argument som värderar universaliteten instrumentellt, dvs för att den förväntas ha goda konsekvenser, och argument som värderar universaliteten intrinsikalt, dvs tillskriver den ett egenvärde. Instrumentella och intrinsikala argument leder inte nödvändigtvis till samma policyrekommendationer.
8 feb 04 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2004-2
Mediers inflytande på ekonomisk politik
Massmedier spelar en central roll i det politiska livet. Men hur mycket påverkas lokalpolitiken av att en ort saknar en tidning som täcker lokala politiska frågor, eller rikspolitiken av att ett land inte har en fri press? Hur stor är mediernas makt att få folk att byta åsikt eller parti, eller till och med att få politiker att ändra den politik de för? Den här uppsatsen redogör för vad främst nationalekonomisk forskning kommit fram till i dessa frågor.
8 feb 04 – David Strömberg

Ekonomisk debatt 2004-2
Den svenska penningpolitiken – paneldebatt med riksbankschefen
NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 2004-02-10
8 feb 04 – Ekonomisk debatt nr 2 2004

Ekonomisk debatt 2004-2
Samstämmighet i politikens mål och medel: Exemplet bundet bistånd
Riksdagen fattade i december 2003 beslut om en ny svensk politik för global utveckling. Beslutet är inte bara vägledande för det svenska biståndet, utan kräver också att fler politikområden samverkar i främjandet av global utveckling. Men detta önskemål om ökad samverkan – förstärkt av argumentet att ”allt mer hänger ihop” i en globaliserad värld – medför också målkonflikter. Ett exempel på det är debatten om bundet bistånd. Bindning kan ses som en samverkan mellan politikområdena exportfrämjande och bistånd. Den kan främja svensk export men kan samtidigt innebära ett mindre effektivt bistånd. Artiklen diskuterar under vilka förutsättningar en sådan samverkan är önskvärd.
8 feb 04 – Göran Holmqvist

Ekonomisk debatt 2004-2
Introduktion till Hans-Werner Sinns artikel
Artikeln av Hans Werner Sinn är ursprungligen ett radioföredrag som sändes den 15 november 2003 i serien ”Deutsche Rede” (ungefär Tal om Tyskland) där inbjudna talare tog ställning till frågor om ekonomi, kultur, politik och samhälle i Tyskland. Föreläsningsserien organiserades av stiftelsen Schloss Neuhardenberg och utgjorde upptakt och höjdpunkt till en veckas sändningar från DeutschlandRadio Berlin, där stämningar och utvecklingstendenser analyserades i mer än 70 bidrag.
8 feb 04 – Leif Mutén

Ekonomisk debatt 2004-2
Europas sjuke man: En katedersocialists diagnos och terapi
Vad i all världen har hänt? Tyskland verkar ha tappat både modet och sin goda tur. Ekonomin stagnerar, jobsposterna hopar sig. Månad ut och månad in registreras rekord i antalet nya konkurser, många företag är i svår kris, arbetslösheten visar alltmer hotande siffror, och ändå köar världens fattiga för att få komma in i vårt land. Den ena europeiska grannstaten efter den andra går om oss i per capita-inkomst. Tyskland är Europas sjuke man, tillväxtens akterlanterna, ur stånd att hålla takten med sina grannar. Var det inte där man en gång upplevde ett ”ekonomiskt under”? Det måste ha varit för länge sedan. Undren utspelar sig nu på annat håll.
8 feb 04 – Hans-Werner Sinn

Ekonomisk debatt 2004-2
Skuldkrishantering i en tillväxtekonomi: Fallet Uruguay
Under 1980-talet var tillväxtekonomiernas skuld koncentrerad på direkta lån från några få privata storbanker i Europa och USA. Idag utgörs skulden i ökande grad av statspapper i olika valutor och med varierande löp- och räntebindningstid. Dessa placeras på diverse primärmarknader och handlas på olika sekundärmarknader av ett stort antal privata institutioner och enskilda investerare. Detta har ställt kapitalmarknaderna och inte minst IMF inför nya komplexa problem vid skuldkriser. Artikeln beskriver ett fall där skuldkrisen hanterades genom att betrakta den som ett tillfälligt likviditetsproblem och följaktligen idka ett intensivt samarbete med marknaden.
8 feb 04 – Jaime Behar

Ekonomisk debatt 2004-2
Ledare: Ekonomi och vetenskap för barn
Samhällsekonomi är ett svårt ämne, kanske därför att det är så lätt att tro att man förstår det. Naturvetenskap kan också vara svårt, men gemene man gör sig där heller inga förhoppningar att i detalj förstå t ex kvantfysik. Naturvetenskap går dock, i vissa delar, att förklara för barn med hjälp av sinnrika experiment och intressanta upplägg. TV-programmet Hjärnkontoret är ett utmärkt exempel på detta. Så länge man håller sig till naturvetenskap vill säga. När Hjärnkontoret försöker med samhällsvetenskap blir det inte lika bra.
8 feb 04 – Bengt Kriström

Ekonomisk debatt 2004-2
Återutvandring från Sverige 1995–1999
I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995–1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige återutvandrar i högre grad än andra invandrare till sina ursprungsländer. Invandrare från kulturellt och geografiskt mer avlägsna länder återutvandrar däremot i större utsträckning än andra invandrare till tredje land. Vidare framkommer att i invandrargrupper som är relativt väl integrerade på svensk arbetsmarknad är det invandrare med de lägsta inkomsterna som väljer att återutvandra. I de invandrargrupper som är sämst integrerade på den svenska arbetsmarknaden är dock sannolikheten att återutvandra lägst bland de invandrare som har de lägsta inkomsterna. Återutvandring ökar därför inkomstskillnaderna mellan olika invandrargrupper och mellan invandrare och infödda.
8 feb 04 – Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2004-1
Ledare: Höj kvalitén på den ekonomiska statistiken
För ett år sedan publicerades en utredning som kom med förslag om upprustning av den ekonomiska statistiken. Utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken, SOU 2002:118, tillsammans med nio bilagor, var resultatet av två års arbete som letts av SCB:s generaldirektör Svante Öberg. Utredarna har gjort ett grundligt arbete och presenterat ett antal genomarbetade förslag för att förbättra statistiken.
25 jan 04 – Lennart Berg

Ekonomisk debatt 2004-1
Stabil politik är god stabiliseringspolitik
SLUTREPLIK
25 jan 04 – Anders Borg

Ekonomisk debatt 2004-1
För- och nackdelar med låga priser
REPLIK
25 jan 04 – Niklas Strand

Ekonomisk debatt 2004-1
Tre perspektiv på EU:s östutvidgning
NATIONALEKONMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 2003-11-26
25 jan 04 – Ekonomisk debatt nr 1 2004

Ekonomisk debatt 2004-1
Kommentar till Niklas Strand
SLUTREPLIK
25 jan 04 – Gunnar Alexandersson och Staffan Hultén

Ekonomisk debatt 2004-1
Corporate governance och förtroende: Systemfrågorna är avgörande
SLUTREPLIK
25 jan 04 – Hans Tson Söderström

Ekonomisk debatt 2004-1
Stabil politik eller stabiliseringspolitik?
REPLIK till Anders Borg om stabiliseringspolitiken
25 jan 04 – Martin Flodén

Ekonomisk debatt 2004-1
Från plan till marknad. Statlig lönebildning 1989–2003
Den statliga lönebildningen har sedan 1980-talet genomgått stora, politiskt initierade förändringar: från ett hierarkiskt och centralstyrt löneplanssystem till en långtgående decentralisering och individualisering. Decentraliseringsprocessen fick fullt genomslag i mitten av 1990-talet, samtidigt som ramanslagssystemet skapade mycket snäva ekonomiska ramar för dess vidare utveckling i riktning mot marknadsanpassning och individualisering av lönebildningen på den lokala nivån. Ett viktigt steg i denna riktning togs emellertid i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och SACO 2001: det centralt fastställda löneutrymmet avskaffades och den så kallade lönesamtalsmodellen infördes. Hur har dessa innovationer fungerat i praktiken på det lokala planet? Detta är huvudfrågeställningen i den följande redovisningen av tre fallstudier av myndigheter i Uppsala: Länsstyrelsen, Uppsala universitet och Läkemedelsverket.
25 jan 04 – Nils Elvander

Ekonomisk debatt 2004-1
För- och nackdelar med låga priser
REPLIK
25 jan 04 – Niklas Strand

Ekonomisk debatt 2004-1
Högskolepolitikens effekter på regionernas patent och produktivitet
Vi behandlar den svenska regionalpolitiskt inriktade högskolepolitiken som ett naturligt experiment och studerar dess effekter på antalet beviljade patent och på den regionala produktiviteten. Satsningar på forskare har signifikant starkare effekter än satsningar på flera studenter i grundutbildningen. Detta gäller både antalet patent och produktivitetsutvecklingen. Dessutom – och kanske oväntat – har vi funnit att effekterna är avsevärt starkare i regioner med nya högskolor än i de med gamla lärosäten. Ökningen i produktiviteten är framför allt koncentrerad till kommuner med eller i närheten av högskolor och universitet.
25 jan 04 – Roland Andersson och Mats Wilhelmsson

Ekonomisk debatt 2008-1
LEDARE: Mot en ny fördelning av svenska forskningsresurser
Hösten 2007 var en skördetid när det gäller utredningar med potentiellt LEDARE genomgripande konsekvenser för svenska universitet och högskolor - rubrikerna "resursutredningen" och "befattningsutredningen" talar sitt tydliga språk. I ljuset av universitets- och högskolesystemets storlek, betydelse och aktualitet kan man dock tycka att det upptar en liten del av det offentliga rummet och att viktiga frågor diskuteras alltför lite. Man kan också hävda att det diskuteras alltför lite bland nationalekonomer. Enligt vår mening är det beklagligt att vårt ämnes förmenta imperialism inte manifesterat sig mer när det gäller analys och diskussion kring fundamentala frågor kring universitets- och högskolesystemet; frågor som resursfördelning mellan och inom lärosäten, betydelsen av karriärvägar, konstruktion och användning av mått på kvalitet och kvantitet inom utbildning och forskning m m är alla frågor som lämpar sig väl för analys med en nationalekonoms verktygslåda. Det är således en mycket mild form av imperialism vi torgför.
Fredrik Andersson och Ola Olsson

Ekonomisk debatt 2008-1
Kris i det svenska avtalssystemet?
I ett avtalssystem som det svenska spelar normbildning en stor roll för den samlade löneutvecklingen. Artikelns slutsats är att vi förmodligen har överskattat fördelarna med det nuvarande lönebildningssystemet. Uppläggningen med industrin som ensam märkessättare är förmodligen inte den mest lämpliga i en situation med växande betydelse för tjänstesektorerna och en penningpolitisk regim med inflationsmål och rörlig växelkurs. Det finns anledning att tro att dagens system inte är långsiktigt stabilt. Tjänstesektorn bör förmodligen få ett större inflytande på normbildningen om en fungerande samordning ska kunna upprätthållas. Det är sannolikt också önskvärt med större flexibilitet i fråga om vilken sektor som ska sluta sina avtal först, så att möjligheterna till marknadskonforma relativlöneförändringar vidgas.
Lars Calmfors

Ekonomisk debatt 2012-7
Riskkapitalfonder, skuldsättning och incitament
Artikeln är baserad på ett föredrag vid Stockholms universitet den 27 september 2012 i anslutning till mottagandet av 2011 års Assar Lindbeck-medalj. Jag vill tacka alla mina mentorer och medförfattare under åren, framför allt Rick Green, Steve Kaplan och Ulf Axelson, som har varit stora förebilder och inspirationskällor. Men framför allt vill jag tacka min fantastiska fru Lina och mina tre underbara barn för att ni stöttat (och orkat med) mig under alla dessa år.
Per Strömberg

Ekonomisk debatt 2008-1
Hur kan patentens regionala fördelning förklaras?
Beviljade patent är starkt koncentrerade till ett fåtal av landets 100 arbetsmarknadsområden. Vilka förklaringar finns till detta? Med hjälp av ekonometriska metoder har vi bekräftat att agglomeration är en viktig förklaringsfaktor. Patentaktiviteten är sålunda högre i regioner med högre befolkningstäthet och sysselsättningsgrad, med fler företag och en större andel av de sysselsatta i medelstora företag. Patentaktiviteten är dessutom hög där diversifieringen är hög men även där specialisering ägt rum, som inom elektronik- och transportbranscherna. Inte oväntat är den också högre i regioner dit storföretagen har lokaliserat forskningsenheter. Tidigare resultat om lärosätenas betydelse för såväl produktivitet som patent bekräftas.
Roland Andersson och Mats Wilhelmsson

Ekonomisk debatt 2012-7
Reflektioner om nationalekonomins styrka och begränsningar
Vilka är de djupaste och viktigaste insikterna av nationalekonomisk analys? När det gäller mikroteori skulle jag peka dels på synen på marknadshushållning som en metod att utnyttja decentraliserad och fragmenterad information, dels på teorin om komparativa fördelar. Vad beträffar makroteori skulle jag peka på möjligheterna att dämpa kraftiga konjunktursvängningar genom åtgärder som påverkar efterfrågan på varor och tjänster – förutsatt att den utannonserade politiken är trovärdig. Den viktigaste svagheten i vår profession är en tendens bland en del akademiska ekonomer att ibland acceptera elegant formulerade, gärna analystekniskt komplicerade, modeller även om de strider både mot historiska erfarenheter och mot sunt förnuft.
Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2008-1
Kvinnors underrepresentation på chefspositioner - en familjeangelägenhet?
Frågan om varför kvinnor blir chefer i lägre utsträckning än män har varit föremål för omfattande debatt och spekulationer. Vi undersöker om kvinnors representation på chefspositioner i Sverige förändrats under perioden 19682000 och i vilken utsträckning familjefaktorer kan kopplas till kvinnors under-representation på dessa positioner. Andelen chefer bland arbetande kvinnor har ökat från 15 till 20 procent under perioden, medan andelen chefer bland arbetande män legat konstant kring 30 procent. Familjesituationen påverkar män och kvinnor olika. Män och kvinnor utan barn har samma chanser att bli chef, men i och med föräldraskapet ökar männens chanser medan kvinnornas är oförändrade.
Magnus Bygren och Michael Gähler

Ekonomisk debatt 2012-7
Rädde sig den som kan!
Sedan mitten av 1800-talet har det funnits en social norm om att kvinnor och barn ska räddas först vid fartygsolyckor. En analys av 18 uppmärksammade fartygskatastrofer visar att kvinnor och barn omkommer i mycket större utsträckning än män. Detta tolkas som att egenintresset, snarare än nobla ideal, vägleder oss när det egna livet står på spel.
Mikael Elinder och Oscar Erixson

Ekonomisk debatt 2008-1
Effektiva hyror - en tillämpning av teorin för "Mechanism Design"
Utformningen av allokeringsmekanismer är basen i teorin för "Mechanism Design", en teori som nyligen uppmärksammades i och med att Sveriges Riksbanks Ekonomipris till minne av Alfred Nobel tilldelades Leonid Hurwicz, Eric Maskin och Roger B Myerson för att de grundlagt ovannämnda teori. Avsikten med denna uppsats är att med hjälp av ett enkelt exempel illustrera hur allokeringsmekanismer kan tillämpas praktiskt för att utforma hyresstrukturer och tilldelningsregler för nyproducerade hyresrätter. Tre olika allokeringsmekanismer som har stöd i den nationalekonomiska litteraturen betraktas och resultaten visar att hyresstrukturen och den slutgiltiga tilldelningen av hyresrätter är känsliga för vilken allokeringsregel som tillämpas.
Tommy Andersson och Lars-Gunnar Svensson

Ekonomisk debatt 2012-7
Lön, livslön och livslögn – en studie av könslönegapet i ekonomyrket
Den könssegregerade arbetsmarknaden har länge fått klä skott för det könsrelaterade lönegapet, men innebär det att gapet är noll i yrken som är könsintegrerade? I denna artikel studeras ekonomyrket. Resultatet visar en skillnad mellan män och kvinnor på sju procent. Gapet varierar dock med yrkets lönestruktur och är mer än tio procent i den övre delen av lönefördelningen mot knappt fyra i den undre. Att likhet i utbildning och yrke skulle borga för ett noll-gap verkar ha stannat vid en förhoppning, en förhoppning som kanske är på väg att utvecklas till en livslögn med konsekvenser för kvinnors livslön.
Åsa Löfström

Ekonomisk debatt 2008-1
Bör fastighetsskatten sänkas?
I ett tidigare nummer av Ekonomisk Debatt hävdar Tino Sanandaji (Sanandaji 2007) att det finns goda skäl för att sänka fastighetsskatten eller t o m helt och hållet ta bort den. Han menar att de sedvanliga argumenten för att fastighetsskatten ska höjas är baserade på modeller som inte på ett bra sätt beskriver hur hushållen i praktiken resonerar när det gäller bostäder.
Niku Määttänen

Ekonomisk debatt 2012-7
Bolagsbeskattningens framtida utformning
Sänkt bolagsskattesats motiveras av internationell skattekonkurrens men kan även motiveras av målet om likformighet mellan beskattning av utdelningar och räntor. Likformighet kan uppnås antingen genom enkelbeskattning av vinster eller genom dubbelbeskattning av räntor. Slopad dubbelbeskattning av vinster är statsfinansiellt påfrestande, men det skulle underlätta tillväxtföretagens expansionsmöjligheter.
Erik Norrman

Ekonomisk debatt 2008-1
Fel att missgynna förmögenhetsbildning i egnahem
Låt mig börja med att tacka Niku Määttänen för en stimulerande replik (Määttänen 2008). Mitt huvudargument (Sanandaji 2007) går ut på att lägre fastighetsskatt på sikt kan öka hushållens förmögenhetsbildning och att detta vore samhällsekonomiskt positivt. Määttänen anser att jag dels inte gjort en tillräcklig koppling mellan skatt och sparande, dels att jag inte förklarat varför större privat förmögenhetsbildning överhuvudtaget är önskvärd, vilket jag ska försöka göra mer noggrant.
Tino Sanandaji

Ekonomisk debatt 2012-7
Bokanmälan: Svårt att förneka sambandet mellan euron och eurokrisen
Mats Perssons bok Den europeiska skuldkrisen väcker intresse av flera skäl. Dels är Mats Persson en av Sveriges mer seniora och mest publicerade makroekonomer, dels tillhör han den skara ekonomer som avstod från att rösta i folkomröstningen om euron 2003, vilket innebär att han slipper försvara tidigare synder.
Mattias Lundbäck

Ekonomisk debatt 2012-7
Bokanmälan: Värderingsskiftet som ledde till tillväxtskiftet
Deirdre N McCloskey är något så ovanligt som professor i “economics, history, English and communication” vid University of Illinois at Chicago. För ett antal år sedan påbörjade hon ett mastodontprojekt under namnet “the bourgeois era”, vilket ska resultera i totalt sex böcker. McCloskey menar att vi sedan slutet av 1700-talet lever i en värld präglad av borgerliga värderingar och att detta förklarar den enorma ökning av välstånd som har skett sedan den industriella revolutionen påbörjades. Ordet borgerlig ska tolkas i den breda, kulturella bemärkelsen.
Anders Gustafsson

Ekonomisk debatt 2012-7
Bokanmälan: Peak Oil - pessimismgrundad på närsynt teknologisk determinism
Mänskligheten har ett obetvingligt och djupt rotat behov av profetiska visioner om en förestående domedag. Domedagens innehåll kan variera. Det kan gälla t ex pest, hungersnöd, ekonomisk depression, klimatförändring och sinande naturresurser. Behovet har skapat ett stabilt utbud av förskräckande visioner, från en hel meny presenterad av Nostradamus ödesmättade framtidsbeskrivningar på 1500-talet, till Romklubbens förutsägelser i början av 1970-talet om en snart förestående kollaps i tillgången på mineraler och, mer nyligen, den skrämmande synen på vad som kan hända med klimatet.
Marian Radetzki

Ekonomisk debatt 2012-7
Bokanmälan: Lönar sig höghastighets-banor?
I vårt land pläderas sedan ett antal år tillbaka för att höghastighetsbanor byggs genom landet, dels den s k Götalandsbanan (Stockholm-Jönköping-Göteborg), dels Europabanan (Jönköping-Malmö). Frågan som debatteras är om sådana banor är bra för Sverige eller utgör ytterligare exempel på stora förlustprojekt. Mot denna bakgrund har Expertgruppen för Miljöstudier (EMS) inom ramen för Finansdepartementet beställt en cost-benefit analys av den spanske professorn Ginés de Rus som är expert på just sådana analyser. Hans uppgift har varit att undersöka huruvida en höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg är samhällsekonomiskt lönsam. Jag vill här anmäla hans rapport. Men först kan det vara på sin plats att sätta in denna rapport i sitt sammanhang, debatten om höghastighetsbanor som förs i landet.
Roland Andersson

Ekonomisk debatt 2012-7
Bokanmälan: En lektion i ödmjukhet
Daniel Klein är professor i nationalekonomi vid George Mason University och en uttalad liberal i ordets klassiska bemärkelse. I sin nya bok, Knowledge and Coordination, gör han klart att han inte tror att vetenskap kan vara värderingsfri utan är i Myrdals (1930, 1968) anda väldigt öppen med sina ideologiska böjelser (s 247). Han skriver eftersom han är ”intresserad av att argumentera för frihet” (s 143). Öppenheten är befriande. Tråkigt nog får den säkert vissa att aldrig ens öppna boken.
Niklas Elert

Ekonomisk debatt 2012-7
Finansiella kriser och finansiell reglering - tankar efter fem turbulenta år
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2012-06-13
Ekonomisk debatt nr 7 2012

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se