Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
nr 1 (2013)
nr 2 (2013)
nr 3 (2014)
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
17 artiklar
 
Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Bland vita, svarta och grå ”svanar” i det reformerade svenska pensionssystemet
Vår artikel handlar om mötet mellan politik och människa. I vårt fall mötet mellan intentionerna bakom Sveriges allmänna pensionssystem och de försäkrades upplevelser av det. Det allmänna pensionssystemet har reformerats och förändringarna infördes stegvis från år 1999. Det har utvecklats från att vara ett uttalat kollektivt åtagande till ett markant individuellt risktagande. Detta gestaltar sig bland annat i den införda livsinkomstprincipen och att den försäkrade uppmuntras göra val i pen- sionssystemets premiedel. Tack vare systemets fonderade del har svensk- arna blivit världens mest fondsparande folk (Strandberg 2010), en före- teelse som på ytan kan se ut som att förberedelserna varit goda och att människor gör de val systemets konstruktörer haft i åtanke. Samtidigt visar forskning att det svenska folkets förtroende för pensionssystemet sjunker (Svallfors 2003; 2011). I mars 2014, efter att systemet varit i funk- tion i femton år, lämnade Pensionsgruppen1 sin överenskommelse med förslag till vissa förändringar, bland annat att se över inkomstpensioner- nas utveckling, AP-fonderna och premiepensionen, samt åtgärder för att förlänga deltagandet i arbetslivet.
1 dec 14 – Lars Harrysson & Erika Werner

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige
Denna artikel tar avstamp i Jacob Hackers och Paul Piersons iakttagelse, i deras Winner-take-all Politics, att politik först och främst är organisation eller rent av ”organiserad kamp” (Hacker & Pierson 2010, s. 100–102). För att förstå politikens processer och utfall räcker det inte att studera de senaste valen, hävdar de. De är inget annat än ”politik som skådespel för väljarna”. I stället måste vi ta reda på hur politiken är organiserad i ett längre perspektiv – av vem och med vilka resurser? Och vi måste lyfta fram politikens utfall: det som regeringen faktiskt gör och som påverkar samhället. Hacker och Pierson nämner ett antal förändringar av politikens organisation och innehåll under de senaste årtiondena som på ett dramatiskt sätt har ökat ojämlikheten i USA. De sammanfattar sin syn på politiken som organiserad kamp så här:
1 dec 14 – Stefan Svallfors

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Klass i det tjugoförsta århundradet
Arvet från arbetarklassens århundrade
1 dec 14 – Göran Therborn

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Nya massor? – Motståndets sociala grundvalar
För att en kritik av kapitalismen ska få någon politisk mening måste den ha – eller få – en social bas. Från och med 1800-talet och under hela 1900-talet fördes den mest framträdande kritiken till kategorin ”arbetar- frågan”, eftersom den hade sin bas i den framväxande industriella arbe- tarklassen. Det var inte en viktig fråga bara för de framväxande arbetar- organisationerna och deras ibland även liberala sympatisörer, utan även för den konservativa opinionen; till och med fascisterna, arbetarrörelsens mest våldsamma fiender, utformade sina organisationer med arbetar- organisationerna som förebild. Industriarbetarna behöll sin centrala position fram till 1970-talet. Då hade ännu en social bas för den anti- kapitalistiska kampen uppstått, i de antikoloniala rörelserna, som mobi- liserade sig kring frågan om nationell frigörelse och mot imperialistisk ”utveckling” genom fortsatt beroende.
1 dec 14 – Göran Therborn

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Förord - Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism
Det här numret av tidskriften Arkiv härstammar ur ett årsboksprojekt. Den första volymen publicerades i Opuscula-serien, som ges ut av historiska institutionen vid Uppsala universitet, i maj 2010. Den heter Det vita fältet. Samtida forskning om högerextremism. Vi kallade den så eftersom vi tyckte, och fortfarande tycker, att det finns alldeles för lite forskning om den organiserade rasismen i Sverige. Det här specialnumret utgör den andra volymen, vi har ännu inte riktigt kunnat uppfylla ambitionen om en regelbundet utkommande årsbok.
1 dec 13 – Mats Deland, Paul Fuehrer och Fredrik Hertzberg

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Invandringsfrågan och möjligheter för invandringsfientliga partier att lyckas i Sverige
Invandringsfrågan blir allt viktigare i Västeuropa. I några länder - Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna - har partier som är motståndare till invandring kunnat använda frågan för att nå valframgångar. I andra länder har invandringsfientliga partier varit mindre framgångsrika. I den här artikeln analyserar vi varför skillnaderna är så stora.
1 dec 13 – Carl Dahlström & Peter Esaiasson

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i Sverige. En feministisk analys
Syftet med denna artikel är att diskutera den svenska högerradikala populismen utifrån ett feministiskt perspektiv. Det gör jag genom att kartlägga Sverigedemokraternas (hädanefter SD) omtolkningar av den nationella metaforiska konstruktionen det svenska folkhemmet och på så sätt analysera konstruktionen av maskuliniteter inom svensk högerradikal populism. Jag kommer även att föreslå en specifik tolkning av den begreppsliga metaforteorin, nämligen en tolkning som innefattar den genealogiska tanken om svenskhet och som avslöjar centrala heteronormativa maskuliniteter i skärningspunkten mellan kön, klass och ”ras”. Bidraget är mitt svar på tidigare vädjanden om mer innovativa sätt att utforska högerradikal populism (Mulinari & Neergaard 2010), och mer specifikt en undersökning av de maskuliniteter som stöds inom dessa politiska diskurser (Geden 2005; Norocel 2009).
1 dec 13 – Ov Cristian Norocel

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Varför vi älskar att hata Sverigedemokraterna
Nobelstiftelsen har som regel att bjuda in partiledarna för samtliga riksdagspartier till den årliga Nobelmiddagen. Prisceremonin frekventeras av kungafamiljen, pristagarna och andra berömdheter. Sveriges Television (SVT) sänder direkt och tittarna får lektioner i alltifrån klädkreationer, middagens komposition, litteraturpristagarens omvärldsanalys och de senaste rönen i fysik, kemi, medicin och ekonomi. År 2007 valde Nobelstiftelsen att låta den kommersiella tv-kanalen TV4 överta sändningsrättigheterna. TV4 lät sändningarna, som pågick med inslag från morgon till sen kväll och följdes av fler än 1,3 miljoner tittare, vara reklamfria på grund av Nobelceremonins starka varumärke (TT Spektra 2007).1
1 dec 13 – Anders Hellström

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
En kartläggning av det högerextrema nätverket på internet - strukturella mönster 2006-2011
Informationsåldern har utan tvekan ändrat förutsättningarna för högerextrem aktivism. Internet har öppnat oräkneliga möjligheter för de högerextrema aktivisterna att organisera sig, nätverka, agitera och sälja sina varor. För att förstå strukturen och förändringarna hos rörelsen ska jag i den här artikeln systematiskt och i stor skala analysera spåren av deras internetaktivism.
1 dec 13 – Ralf Wiederer

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Bemötanden av främlingsfientlighet i gymnasieskolan
”Det kallas chocktillstånd när orden bränns - inpå bara skinnet. - Det kallas chocktillstånd när tankar känns - och skär som bitar av glas små, små sår under linningen.” Ur ”Att presentera ett svin” av Kent, från albumet B-sidor 95-00.
1 dec 13 – Emma Arneback

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Antisemitismforskning som akademiskt ämne och allmän uppgift
Vilket förklaringsvärde har en vetenskap som bygger på ett missriktat begrepp, hur kan den bidra till att belysa världen och med vilka definitioner, teorier och metoder ska den arbeta? Detta är frågor som har riktats till den emellanåt kontroversiella antisemitismforskning som sedan 1982 bedrivs vid Technische Universität Berlin.1
1 dec 13 – Wolfgang Benz

Tidskriften Arkiv Nr 2 (2013)
Anders Behring Breiviks politiska hemvist och motivbild. Sakkunnigrapport inför rättegången i Oslo, 4 juni 2012
Den 22 juli 2011 genomförde Anders Behring Breivik ett bombattentat mot regeringskvarteret i Oslo och en massaker på deltagare i det norska arbetarpartiets ungdomsförbunds sommarläger på Utøya. Sammanlagt mördades 77 människor, de flesta av dem ungdomar och skjutna på nära håll. Attackerna skrev in sig i en tradition av högerextremt våld riktat mot invandrare och vänstern, men omfattningen av de spektakulära attackerna var enastående. Inte sedan andra världskrigets slut hade Norge skakats av ett grövre politiskt motiverat våld. Eftersom det inte fanns någon modell för hur rättsväsendet skulle hantera ett fall som detta blev man tvungen att uppfinna vägen medan man gick.
1 dec 13 – Mattias Gardell

Tidskriften Arkiv Nr 1 (2013)
Antikorruption - big bang-ansatsen
Vad saknas i den politiska ekonomin?
1 jun 13 – Bo Rothstein

Tidskriften Arkiv Nr 1 (2013)
Vem ska sköta hemarbetet?
Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning
1 jun 13 – Ellinor Platzer

Tidskriften Arkiv Nr 1 (2013)
Från idé till organisatoriskt nätverk.
Föreningslivets förändring och förtätning i Hovmantorp
1 jun 13 – Jessica Hansen

Tidskriften Arkiv Nr 1 (2013)
En marxistisk tolkning av Estland efter kommunismen
Samhällsvetenskapliga analyser av utvecklingen i de postkommunistiska länderna i Östeuropa och östra Centraleuropa bygger för det mesta på olika sätt att se på den mer eller mindre smärtsamma uppkomsten eller återkomsten av marknadsekonomin, civilsamhället och den demokratiska staten. Analyserna kan inbegripa kritik men har vanligtvis en ”konstruktiv” utgångspunkt, som visar sig i de dominerande teoretiska grepp som används: olika teorier om statsbildning, (post)modernisering, övergången till demokrati med mera.
1 jun 13 – Risto Alapuro

Tidskriften Arkiv Nr 1 (2013)
Punk, klass och karriär
I slutet av 1970-talet blev punken synlig i Sverige som musikstil, klädstil och uttryck i största allmänhet. Punken var inte ny utan hämtades, som så mycket annan ungdomskultur, från England och USA, men runt 1978 hände något nytt för svenska förhållanden. Till skillnad från tidigare ungdomskulturer var punken politisk, men utan politiska mål, och stilmedveten, men på ett öppet provokativt sätt.
1 jun 13 – Per Dannefjord och Magnus Eriksson

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se