Meny
 
Vetenskapl. tidskrifter
Arbetsmarknad & -liv
Tidskriften Arkiv
Ekonomisk debatt
Kvinnovet. tidskrift
Nordicom Information
Pedagogisk forskning
Politisk filosofi
Sociologisk forskning
Socialmedicinsk tidskrift
Socialvetenskaplig tidsk.
Statsvetenskaplig tidskrift
Tidskrift för genusvet.
Utbildning & Demokrati
 
Facktidskrifter
Framtider
Socialpolitik
Tidskriften Psykoterapi
 
Rapporter
Som-rapporter


Om tidskrifterna
Info


Sök i forskningen.se:
   
7201 artiklar
 
Ohelig allians kräver misstroendeomröstning
M och Kd stödjer vänsterns krav
Jonas Sjöstedt (v) gav på torsdagen besked om att partiet går vidare med sitt misstroendehot mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Moderaterna och kristdemokraterna ansluter sig till vänsterns krav. Om det verkligen skulle bli en omröstning riskerar Nordmark att falla. Det har gjort att statsminister Stefan Löfven nu säger sig vara öppen för samtal.
5 dec 19 – SR, Ekots rapportering om vänsterns misstroende

Kristersson om sitt möte med Åkesson:
“Det var hög tid”
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har haft ett enskilt möte med SD-ledaren Jimmie Åkesson på sitt tjänsterum. Mötet är det första hittills i den formen. Det är ytterligare ett tecken på att ett konservativt block håller på att bildas i riksdagen.
4 dec 19

SCB:s stora partisympatiundersökning
Åkesson näst störst
Sverigedemokraterna når sitt bästa resultat hittills med 22,6 procent och verkar ha etablerat sig som näst största parti i SCB:s stora partisympati-undersökning. Partiet har nu nästan 1,7 miljoner sympatisörer, 412 000 fler än i majmätningen. Socialdemokraterna är fortfarande största parti med 26,3 procent. Moderaterna är tredjen störst med 18,3 procent. Jämfört med mätningen i maj har KD förlorat flest sympatisörer, minus 6,5 procent, vilket är en halvering.
3 dec 19 – SCB:s partisympatiundersökning, november 2019

Pisa-undersökningen
Svenska skolan får godkänt
Den svenska skolan håller nu en kvalitet som ligger över genomsnittet i OECD-länderna när det gäller läsning, matematik och läsförståelse. Pisa-undersökning mäter skolevernas kunskaper i årskurs nio.
3 dec 19 – Skolverket, Pisa 2018, SR, Ekot, specialpodd om Pisa-undersökningen

Penningtvätt i Baltikum
SE-banken nekar till inblandning
SVT:s program Uppdrag granskning (ug) har granskat SE-bankens inblandning i den stora Magnitsky-härvan. SVT-reportrarna som har haft tillgång till läckta dokument drar slutsatsen att banken var inblandad och att den mörkar. Olika experter som intervjuas hävdar att det finns varningsflaggor, men SE-banken fortsätter att förneka.
27 nov 19 – SVT, ug

EU-parlamentet
EU-kommissionen blev godkänd
Den nya EU-kommissionen är nu godkänd av EU-parlamentet och kan tillträda den 1 december. Kommissionen sitter på fem år och har 28 ledamöter (kommissionärer), en från varje land, Storbritannnien har dock inte nominierat någon egen kommissionär på grund av att Brexit är nära förestående.
27 nov 19 – Europaportalen, kommissionen godkänd

Överåklagaren:
Inget åtal mot Julian Assange
Våldtäktsutredningen mot Julian Assange läggs ned, meddelade vice överåklagare Eva-Marie Persson vid en presskonferens på tisdagen. Julian Asange svenske advokat Samuelson är starkt kritisk mot hur förundersökningen mot hans klient har skötts.
19 nov 19 – SR. Ekot. Assangeutredningen läggs ner av överåklagaren, SR. Sven-Erik Alhem: Assange-ärendet måste granskas

Israel
USA godtar bostättningarna
USA helomvänder om israeliska bosättningar, och anser nu att de-fakto-ockupationen på västbanken är förenlig med internationell rätt. Utspelet om de kontroversiella bosättningarna gjordes av utrikesminister Mike Pompeo på en presskonferens i Washington DC på måndagen.
19 nov 19

Riksdagens EU-debatt
Löfven öppnar för slopad vetorätt
Statsminister Stefan Löfven öppnar för övergång från kvalificerade majoritetsbeslut med två tredjedelar, istället för enhälliga beslut, inom vissa områden av EU:s utrikespolitik. Han pratade också positivt om möjligheterna för Sverige att ansluta sig till EU:s åklagarämbete och EU:s bankunion.
13 nov 19 – SR, Stefan Löfven i riksdagens EU-debatt

SD:s misstroendeförklaring
M och KD stöttar SD-krav
Sverigedemokraterna vill att riksdagen ska rikta misstroende mot justitieministern, Morgan Johansson, med motiveringen att denne gör för lite att få stopp på de kriminella. SD får stöd av Moderaterna och Kristdemokraterna. Men Centern och Liberalerna ansluter sig inte till förslaget.
12 nov 19 – SD:s krav på misstroendeförklaring

Avtalsrörelsen inför 2020
Industrifacken kräver tre procent
De fem industrifacken IF Metall, GS, Livs, Unionen och Svenska ingenjörer ställer krav på en löneökning på 3 procent i ett nytt ettårsavtal. LO-förbunden Kommunal och Pappers står utanför LO-samordningen.
4 nov 19 – SR, Studio ett (ljudklipp 14 minuter)

Syrien
al-Baghdadi dödad
Insatsen där en amerikansk specialstyrka dödade IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi pågick i ungefär två timmar, enligt USA:s president Donald Trump. Räden ägde rum vid midnatt och målet var ett hus, eller en anläggning, i byn Barisha, enligt vittnesmål, källuppgifter i amerikanska medier och det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR).
28 okt 19 – DN, Erik Ohlsson, porträtterar Abu Bakr al-Baghdadi

Riksbanken:
Reporäntan kvar på minus 0,25
Riksbanken siktar på räntehöjning i december månad. Men den nuvarande reporäntan, på minus 0,25 procent, ligger kvar tills dess.
24 okt 19 – Riksbanken, pressmeddelande

Opinionsmätning;
SD fortsätter växa
Sverigedemokraterna (SD) har gått starkt fram i höstens opinionsmätningar. I DN/Ipsos nya mätning får partiet en toppnotering, 23 procent. Det är klart före Moderaterna på 16 procent och strax efter Socialdemokraterna på 24 procent.
24 okt 19 – SR, Jimmie Åkesson kommenterar SD:s opinionssiffror, DN/Ipsos: opinionsundersökning

Turkiet in i Syrien
Invasionen fortskrider
Det har inte ens gått ett dygn sedan Turkiet och de kurdiska styrkorna accepterade ett fem dagar långt eldupphör i norra Syrien. Men på fredagsmorgonen fortsatte beskjutningen kring syriska Ras al-Ayn. Hundratusentals civila är på flykt söderut. Flera hundra fängslade IS-soldarer har rymt. Syriens reguljär arme rycker med stöd av Iran och Ryssland in på de kurdiska områdena söderifrån. USA har tagit hem sina soldater, övergivit kurderna och i praktiken accepterat Turkiets invasion.
18 okt 19 – Offentligheten.nu: 100 TT-artiklar om Syrien

Partiledardebatt i riksdagen
Högerblocket allt tydligare
Januariavtalet och regeringens mittensammarbete satte sin prägel på partiledardebatten i riksdagen. De forna alliansvännerna angrep varandra. Och inom det konservativa blocket avstod Ebba Busch Thor (kd) och Ulf Kristersson (m) från att ta replik på Jimmy Åkesson (sd).
16 okt 19 – Snabbprotokoll 2019/2020:20, SR, Analys av partiledardebatten i riksdagen, SVT, partiledardebatt direkt + kommentarer

Nya EU-kommissionen
Grönt ljus för Ylva johansson
Sedan hon svarat på extra skriftliga frågor efter förra veckans utskottsförhör fick Johansson på tisdagen som väntat stöd från nödvändiga två tredjedelar av ledamöterna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter.
8 okt 19

Utfrågningar av blivande EU-kommissionärer
Tufft för flera kandidater
Veckans utskottsförhör med de tilltänkta kommissionärerna har som väntat blivit en tuff historia, med hårda frågor, ofta med en tydlig politisk slagsida. Näst värst har det blivit för svenska Ylva Johansson, franska Sylvie Goulard och polske Janusz Wojciechowski som alla fått bakläxa och nu måste svara på fler frågor innan de kan bli godkända – eventuellt. Värst blev det för László Trócsányi (Ungern), Rovana Plumb (Rumänien) som blivit “underkända”.
4 okt 19

M:s budgetmotion för 2020
Moderaterna vill skattesänka mer
Moderaterna föreslår i sin budgetmotion både höjda statsbidrag till kommunerna och sänkta inkomstskatter. De förslagna skattesänkningarna är stora. De andra partierna på högerkanten; KD och SD har förslag som bara delvis sammanfaller med moderaternas. Någon gemensam skuggbudget, så som förra året blir det alltså inte.
3 okt 19 – M:s budgetmotion för 2020

Liten regeringsombildning:
Ardalan Shekarabi och Lena Micko på nya poster
Lena Micko blir ny civilminister efter Ardalan Shekarabi som tar över som socialförsäkringsminister efter Annika Strandhäll. Och en av hans (Shekarabis) uppgifter blir att jobba stenhårt för landets pensionärer, säger statsminister Stefan Löfven (S) på en pressträff.
1 okt 19 – presskonferens, liten regeringsombildning

KD:s budgetmotion för 2020
Välfärden ska prioriteras
Busch Thor (kd) pekar bland annat på att 122 000 patienter står i vårdkö, att 26 000 äldreboendeplatser kommer att saknas till 2026 och att det sker en skjutning nästan varje dag i Sverige.
1 okt 19

V:s budgetmotion för 2010
Dagens klimatpolitik duger inte
Vänsterpartiet presenterar ett miljö- och klimatpaket i sin budgetmotion för 2020.
1 okt 19

Utfrågning i EU-parlamentet:
Ylva Johansson fick bakläxa
Flera parlamentariker anklagar Sveriges EU-kommissionärskandidat Ylva Johansson för att sväva på svaren om hur hon vill sy ihop ett nytt gemensamt europeiskt migrations- och asylpaket. Johansson försvarade sig med att asylfrågan är så kontroversiell att hon inte på förhand kan binda sig vid en viss lösning. Bakläxan består i att hon ska inkomma med skriftliga svar på vissa frågor.
1 okt 19 – SVT Forum 1 okt 2019, kl 14.30

Supreme Court
Stängningen av brittiska parlamentet var olaglig
När premiärminister Boris Johnson i slutet av augusti gav order om att redan kring den 9 september stänga ner underhuset fram till den 14 oktober tog det hus i helsike hos den brittiska oppositionen. Nu har Suprime Court, högsta domstolen, beslutat att stängningen var olaglig.
24 sep 19 – BBC, sänder direkt från Supreme Court, SR, Ekot, sänder direkt från London efter Supreme Court-domen

Greta Thunbergs tal i FN
“Hur vågar ni?”
Sittande framför världsledarna i FN underströk Greta Thunberg att forskningen varit kristallklar i 30 år och ifrågasatte att de ens vågar titta bort.
23 sep 19 – Greta Thunberg talar om klimathotet i FN.s generalförsamling

Budgetdebatt i riksdagen
Besk kritik från höger och vänster
– Har hon missat undersköterskeupproret, förskoleupproret och lärarupproret? undrar vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson, med anledning av Magdalenas Andersson budget som gynnar högavlönade män.
18 sep 19 – Budgetdebatt, video, Budgetdebatt, protokoll

Finansministern om statsbudgeten för 2020:
Extrem fördelningsprofil
Finansminister Magdalena Andersson medger att fördelningsprofilen i nästa års budget blir extrem, och att socialdemokraterna egentligen inte vill detta, men att samarbetet med centern och liberalerna har framtvingat denna politik, som hon trots allt står för. Regeringens budget innebär att skatterna ska sänkas med 16 miljarder kronor, varav de högavlönade får allra mest. Den slopade värnskatten för dem som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden kostar drygt 6 miljarder kronor.
18 sep 19 – OH-bilder från finansministerns presskonferens 18 sept 2019

Statsbudgeten för 2020
Jobbpaket för 1,3 miljarder i budgeten
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) beskriver jobbpaketet som en "kursändring" efter att arbetsmarknadspolitiken skurits ned under 2019.
17 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Statsbudgeten för 2020
Stram budget väntar för personlig assistans
Enligt uppgift till TT kommer den så kallade timschablonen till kommuner, assistansföretag, kooperativ och andra som utför personlig assistans att skrivas upp med 1,5 procent i budgeten för 2020, till lite drygt 304 kronor per timme. Förslaget finns med när regeringen lägger fram budgeten för 2020 på onsdagen.
17 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Statsbudgeten för 2020
Förslag: 85 miljoner i utökat mediestöd
Pengarna ska förbättra förutsättningarna för nyhetsförmedling och lokal journalistik i hela landet.
16 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Statsbudgeten för 2020
Höstbudgeten i folks plånböcker
Den största reformen är den flitigt omdebatterade slopade värnskatten som beräknas kosta staten runt sex miljarder kronor per år. Det är en effekt av det så kallade januariavtalet, regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Mindre skattesänkningar riktas till pensionärer och till hushåll som bor i glesbygd,
16 sep 19 – Budgetpropositionen för 2020

Statsbudgeten för 2020
Statligt stöd till kulturskolan återinförs
Beskedet innebär att det statliga stödet till kulturskolorna nästa år återställs till den nivå det hade tidigare.
16 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Statsbudgeten för 2020
Nya villkor för byggstöd till hyresrätter
– Det här innebär ju att vi går tillbaka till de stödnivåer som vi hade före valet 2018. Det här är otroligt viktigt för oss socialdemokrater, eftersom vi ser att bostadsbristen är ett stort problem runt om i hela landet, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.
16 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Statsbudgeten för 2020
Miljöpartiet får igenom kritiserad reform
Reformen är rejält nerbantad i jämförelse med det ursprungliga förslaget – då skulle 10 000 personer till en kostnad på två miljarder kronor få chansen att vara lediga för att studera eller att starta eget i upp till ett år.
16 sep 19 – Budgetpropositionen för 2020

Statsbudgeten för 2020
Mer pengar i plånboken för pensionärer
Regeringen presenterade budgetnyheter på torsdagen i samband med ett regeringssammanträde i Jönköping.
12 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Statsbudgeten för 2020
100 miljoner satsas på karriärtjänster
Fler sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig inom ett specialistområde. Regeringen lägger i den kommande höstbudgeten 100 miljoner kronor på så kallade karriärtjänster för specialistsjuksköterskor, vilket är en del i budgetförhandlingarna mellan de rödgröna, Liberalerna och Centerpartiet.
11 sep 19 – Budgetproposition för 2020

Ursula von der Leyens nya EU-kommission
Ylva Johansson får migrationsansvar
Klimat och digitalt blir viktigt hos von der Leyen. Hela åtta viceordföranden kommer att hjälpa den tyska förra försvarsministern i hennes arbete som EU-kommissinens ordförande i Bryssel. Ylva Johanson får anvsar för migrationsfrågorna i den nya EU-kommissionen.
10 sep 19

Inget nyval i Storbritannien den 15 oktober
Nytt bakslag för Boris Johnson
Än en gång vann oppostionen en omröstning i det brittiska parlamentet, och stoppade därmed nyvalet. Regeringen och premiärminister Boris Johnson fick bara ihop 293 röster men skulle ha behövt 434 röster (2/3-majoritet) för att kunna utlysa ett nyval den 15 oktober.
10 sep 19

Kommunvalet i Norge
Dramatisk förändring i norsk politik
Norge vaknar upp till en ny politisk verklighet efter landets lokalval. Landets största parti, socialdemokratiska Arbeiderpartiet (AP), såg vid lunchtid ut att tappa 8,2 procentenheter jämfört med senaste kommunvalet.
10 sep 19

Liten regeringsombildning
Tre kvinnor på nya ministerposter
Statsminister Stefan Löfven presenterade en liten ommöblering i regeringen vid riksdagens högtidliga öppnande; Ann Linde blir utrikesminister och ersätter Margot Wallström, Anna Hallberg blir handelsministern efter Ann Linde och Eva Nordmark, blir ny arbetsmarknadsminister efter Ylva Johansson, som blir svensk EU-kommissionär. Löfven läste också upp regeringförklaringen, som bygger vidare på januariavtalets 72 punkter, som även centern och liberalerna står bakom.
10 sep 19 – Regeringsförklaringen 2019-09-10, Regeringen, foton, pdf

Ullenhag ger upp
Nyamko Sabuni tar över
Knappt ett dygn efter att en splittrad valberedning i måndags föreslagit Nyamko Sabuni meddelar Erik Ullenhag att han inte längre kandiderar. Nästan tolv år med Jan Björklund som partiledare i folkpartiet och liberalerna ska avslutas på fredag.
25 jun 19 – Aftonbladet, artikel av Erik Ullenhag, SR, ekot, intervju med Erik Ullenhag

Liberalernas valberedning
Nyamko Sabuni nomineras
Nyamko Sabuni nomineras till ordförande i Liberalerna. Valet äger rum på partiets extra landsmöte nu på fredag. Tidigare har 18 länsförbund nominerat Sabuni, bara 2 län har nominerat Erik Ullenhag. Även om ledamöterna på landsmötet är fria att rösta efter eget tycke så pekar allt på att Nyamko Sabuni blir ordförande efter Jan Björklund.
24 jun 19 – SvD, artikel av Liberalernas valberedning, SR, Studio ett

Liberalernas partiledarfajt hårdnar
Ullenhag är stark i Stockholm
Stockholmsliberalerna nominerade på tisdagskvällen Erik Ullenhag till posten som partiordförande. Tidigare har Nyamko Sabuni nominerats av Skåne- och Göteborgsliberalerna och flera andra partidistrikt. Liksom under regeringsbildningen i vintras går skiljelinjen mellan dem som accepterar samarbetet med sossarna och dem som tvärtom föredrar ett borgerligt samarbete med sverigedemokraterna.
18 jun 19

EU:s partigrupper formerar sig
Nationalister går ihop i ny grupp
Den liberala gruppen byter namn nu när Macrons parti kommer in i EU-parlamentet. Det nya namnet blir “Förnya Europa”. En ny nationalistisk grupp bildas med bla italienska Lega, franska Nationela samling, tyska AfD, österikiska FPÖ, Danskt folkparti och Sannfinländarna.
17 jun 19 – Europaportalen, Nationalistpartier bildar ny partigrupp i EU-parlamentet, Europaportalen, Alde byter namn

Per Kågesons analys:
Massbilismen bör tyglas
Per Kågeson noterar i en ESO-rapport, och på DN-debatt, att regering och riksdag inte har tagit nödvändiga politiska beslut för att nå de klimatmålen inom trafiksektorn som riksdagen själv har lagt fast. Målsättningarna har varit helt orealistiska.
17 jun 19 – DN-debatt: artikel av Per Kågesson , ”Klimatmål på villovägar?

Ny partiledare och premiärminister vaskas fram
Boris Johnson är klar favorit
Torsdagens omröstningen i det brittiska parlamentet var den första av flera som till slut ska leda fram till en ny konservativ partiledare efter Theresa May. Tre kandidater föll ifrån i första omgången. Boris Johnson står som favorit.
13 jun 19 – BBC, videoklipp från parlamentet, DN-artikel av Katrine Marcal, porträtt av Boris Johnson, DN-artikel av Katrine Marcal, analys

Magdalena Andersson
Välfärden blir dyrare
Ålderpyramiden visar antalet gamla och barn blir fler, och att välfärdspolitiken därmed blir dyrare, och att skatterna måste höjas om vi ska behålla kvaliteten i välfärden. Det kommer att saknas 90 miljarder kronor år 2026, enligt finansminister Magdalena Andersson.
12 jun 19 – Pressträff, Magdalena Andersson, video (24 min)

Danska valet
Röd majoritet i folketinget
Danmark går mot ett regeringsskifte. Det röda blocket blir klart större än det blå och Mette Frederiksen (s) kan föra regeringsförhandlingar på den rödgröna planhalvan. Men det blir inte lätt att forma en regeringspolitik - partierna drar åt olika håll när det gäller flyktinginvandringen.
5 jun 19 – Valnattsresultat, Danska valet, POLITIKEN.DK, valrapportering

EU-valets nationella effekter
Stora partier i EU krisar
I Grekland gjorde vänsterpartiet Syrizas ett dåligt val och redan på valnatten deklarerade statsminister Alexis Tsipras att det ska utlysas ett parlamentsval.
5 jun 19 – EU-parlamentet 2019, valresultat Frankrike

Danmark går till val
Lökke Rasmussen vill ha mittenkoalition
Inför det danska Folketingvalet kom statsministern Lars Lökke Rasmussen (venstre) i sista stund med det oväntade beskedet att hans förstaprioritet efter valet inte är att bilda en borgerlig regering utan en bred mittenkoalition. Socialdemkraternas Mette Fredrikssen har avvisat detta.
4 jun 19 – SVT, nyhetsanalys, danska valet, SVT-nyheter, beskrivning av 13 danska partier

SCB:s stora partisympatiundersökning
KD äter borgerliga sympatisörer
Kristdemokraterna har gått från 2,9 procent till 13,0 procent på ett år i SCB:s stora partisympatiundersökning. Alla borgerliga partier har förlorat till KD, även SD. Men de rödgröna partierna håller sina positioner.
4 jun 19 – Partisympatiundersökningen (PSU) i maj 2019

Efter KU:s granskning
Strandhäll kan sitta lugnt
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) fick kritik efter turerna kring när Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler som petades. Det var ett helt enigt betänkande från KU, helt utan reservationer. Kritiken var dock inte så hård. KU säger till exempel att regeringen har rätt att avsätta en generaldirektör.
4 jun 19 – Sveriges radio, ekot , Riksdagen, pressträff, KU 2018/2019:20

Efter finska valet
Antti Rinne bildar vänsterregering
Finland brukar ha mycket breda koalitionsregeringar. Nu bildar Antti Rinne (s) en något mer vänsterorienterad regering, bestående av fem partier. Socialdemokraterna, Centern, De gröna, liberala Svenska folkpartiet och Vänsterförbundet ingår i den nya koalitionen.
3 jun 19

EU-valet i Spanien
Framgång för socialisterna i Madrid
Högervindar ven över Europa i EU-valet. I motsatt riktning blåste det från Spanien. Socialisterna, PSOE, som också segrade i det nationella valet i april, fick 33 procent EU-valet. Huvudkonkurrenten, konservativa PP, nådde 22 procent.
29 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Spanien

EU-valet i Storbritannien
Katastrof för Tory och Labour
Det brittiska valet blev en katastrof för det konservativa partiet, Tory, som bara fick 8,7 procent. Nästan lika illa gick det för Labour, som bara fick 14,1 procent. Nigel Farages Brexitparti blev i särklass största brittiska parti, och faktiskt störst i hela Europa med 31,7 procent och 29 mandat. Även Liberaldemokraterna som representerar “remain” gjorde ett mycket bra val, och blev näst största parti med 18,6. Även The Green Party gjorde ett kanonval, 11,1 procent.
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Storbritannien

EU-valet i Italien
Lega klart största parti
Högerextrema och invandrarfientliga Lega gjorde ett mycket bra val, med 34 procent och 28 mandat. Det andra italienska regeringspartiet, Femstjärnerörelsen, gjorde fiasko och fick bara 17,1 procent, en halvering jämfört med parlamentsvalet i höstas. De italienska socialdemokraterna, Demokraterna, blev näst största parti med 22,7 procent. Berlusconis Forzas Italia fick nöja sig med 8,8 procent.
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Italien

EU-valet i Nederländerna
Sossarna gjorde ett bra val
Frans Timmermans blev en röstmagnet. I Nederländerna dominerar av ett vänster-mittenblock bestående av socialdemokrater, gröna och liberaler.
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Nederländerna

EU-valet i Österrike
Högerväljare bortsåg från skandalen
De aktuella politiska skandalerna i Österrike tycks inte ha skadat regeringen eller det högerpopulistiska FPÖ, så som man kan förvänta sig. Högerpartiet, Österrikes folkparti, ökade och fick 34,6 procent. FPÖ backade bara två procentenheter, till 17,2 procent. Skandalpolitikern Heinz-Christian Strache blev faktiskt inkryssad i EU-parlamentet.
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Österrike

EU-valet i Tyskland
Succé för Die Grüne
Resultaten i det tyska EU-valet är en ordentlig besvikelse för såväl förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska union som deras koalitionspartner Socialdemokraterna. Med 28,9 procent av rösterna blir CDU och dess bayerska systerparti CSU störst, men siffran är historiskt låg – aldrig tidigare har de kristdemokratiska partierna gjort ett så dåligt Europaval. SPD fick bara 15,6 procent. Det gröna partiet gjorde succé med 20,5 procent.
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Tyskland

EU-valet
Tydlig svensk högervåg
Det svenska konservativa högerblocket gjorde ett starkt EU-val. De tre partierna (sd, m och kd) ökade från 29,3 till 40,9 procent, plus 11,6 procentenheter, och fick tillsammans tre nya mandat. Centern fick ytterligare ett mandat, men i gengäld tappade liberalerna ett. De rödgrönrosa partierna gjorde en klar förlust, och tappade tre mandat. Mp tappade två och Fi ett. Socialdemokraterna och vänsterpartiet varken vann eller förlorade.
28 maj 19 – Resultatet, EU-palamentsvalet 2019, Sverige, Europaportalen, presenterar de 20 nya ledamöterna med bild

Misstroendeomröstningen
Strandhäll klarade voteringen
Annika Strandhäll såg lättad ut när talmannen Andreas Norlén läste upp resultatet direkt efter riksdagens omröstning. 172 ledamöter röstade för misstroendeförklaringen, det hade behövts minst 175 röster för att fälla henne.
28 maj 19 – Riksdagen, votering, inget misstroende mot Strandhäll

Liberalerna
Även Johan Pehrson kandiderar
Nu har tre personer deklarerat att de kandiderar till posten som orförande i liberalerna efter Jan Björklund. Det är Nyamko Sabuni, Erik Ullenhag och Johan Pehrson. Valet sker om en månad, den 28 juni. Alla tre är välkända folkpartister/liberaler.
28 maj 19 – TV-Aktuellt, 2019-05-28, kl21, www.liberalerna.se

Vad händer efter EU-valet?
Time to puzzle
Nu är det dags att lägga EU-pusslet. Det nya Europaparlamentet blir rörigare när den stora koalitionen kristdemokrater /socialdemokrater går i graven. Båda förlorade stort i valet. Men det blir också mer spännande och roligare. En sak är säker: medelmåttornas tid är förbi. Det blir större efterfrågan på fingerfärdiga politiska fixare. Christian Andersson kommenterar valresultatet.
27 maj 19 – EU-parlamentet 2019, valresultat hela EU, SR, Europapodden

Misstroendomröstning på tisdag
Centern fäller inte Strandhäll
Centerpartiets aktiva stöd hade krävts för att misstroendeförklaringen – som M, KD, SD och L står bakom – skulle röstas igenom i riksdagen. Under måndagskvällen höll Centerpartiets riksdagsgrupp ett telefonmöte och fattade beslutet att inte fälla Strandhäll.
27 maj 19 – Misstroendeförklaring mot Strandhäll i riksdagen

Ullenhag tillkännager sin kandidatur
”Jag håller fast vid januariöverenskommelsen”
Erik Ullenhag kandiderar som partiledare för Liberalerna. På DN Debatt skriver han att januariöverenskommelsen med S, MP och C ska hållas. ”Det är inte bara en bra princip, det program som vi enats om innehåller dessutom bra liberala reformer”, skriver Ullenhag om 72-punktsprogrammet.
27 maj 19 – DN-debatt, Ullenhag tillkännager sin kandidatur

Franska EU-valet
Le Pen större än Macron
I det franska EU-parlamentsvalet blev Le Pens parti “Nationella samling” något större än Macrons liberala parti “Republik på march”, bägge ligger mellan 20 och 25 procent. På tredje plats kom det gröna partiet med cirka 12 procent. De traditionellt stora partierna är helt överspelade; Republikanerna fick bara 8 procent och socialisterna bara 6,5 procent.
26 maj 19

Theresa May avgår
“Tragiskt nog har jag inte lyckats”
Storbritanniens premiärministern Theresa May tillkännagav sin avgång framför dörren till sitt kansli på 10 Downing Street i London. Hon fortsätter dock som regeringschef tills en ersättare kan tillträda. May beklagar djupt att hon inte kunnat få igenom sitt brexitavtal med EU, i enlighet med britternas demokratiska vilja.
24 maj 19 – Theresa May meddelar sin avgång

Indiska valet är klart
Storseger för Modi
Indiens premiärminister Narendra Modi har säkrat ytterligare en femårsperiod för sitt hindunationalistiska parti BJP efter en jordskredsseger. Rahul Gandhis kongressparti förlorade.
23 maj 19 – BBC

Brexit
Theresa May öppnar för referendum
Theresa ska presentera ett sista, reviderat lagförslag på en brexitplan för parlamentet – för fjärde gången. Där ingår ett krav på att parlamentet ska besluta om huruvida Storbritannien bör rösta om brexit igen, enligt Reuters. Samtidigt pågår spekulationer om att Theresa Mays inom kort kommer att annonsera sin avgång.
21 maj 19

Ukraina
Zelenskyj gör rent hus
Ukraina ska hålla parlamentsval i juli. Det meddelade den 41-årige Zelenskyj och hans nybildade parti Folkets tjänare, som vann en jordskredsseger över rivalen Petro Porosjenko i presidentvalet i april. Zelenskyjs parti saknar idag representation i parlamentet, men har ett 40 procentigt stöd i opinionen.
21 maj 19

Tomas Tobé (M)
- Hej då stöldligor!
EU:s fria rörlighet ska inte gälla kriminella brukar Tomas Tobé säga när han framträder inför EU-valet. Men hur ska det gå till? undrade radions utfrågare, Monica Saarinen och Olle Wiberg.
16 maj 19 – SR-intervju med Tomas Tobé (M), P1-morgon, (24 min),

Svensk krisberedskap:
Partierna kör med dubbla budskap
Svenska politiska partier kan ge helt olika besked på hemmaplan och i Bryssel visar ny studie från Centrum för Europaforskning vid Lunds Universitet. Ett allvarligt exempel gäller EU:s roll i samhällsskydd och beredskap, en aktuell fråga i Sverige efter förra sommarens omfattande skogsbränder. C, MP och V är för fördjupat europeiskt samarbete på hemmaplan men röstar mot förslaget om starkare EU-civilskydd i Bryssel. Det motsatta gäller KD och SD.
15 maj 19 – Jana Wrange, Rapport 14/5-19

Maastrichtdebatten inför EU-valet
Verhofstadt+Timmermans var överens om mycket i spets-kandidaternas debatt
Den 29 april hölls i nederländska Maastricht en av tre stora internationella valdebatter. Liberalernas och socialdemokraternas toppkandidater, belgaren Guy Verhofstadt respektive holländaren Frans Timmermans, var överens i stora frågor – handel, invandring, miljö, kontroll av stora teknologiföretag – och särskilt i kritiken av parlamentets största partigrupp, de konservativa/kristdemokraterna i EPP. Deras toppkandidat, tysken Manfred Weber, hade dock lämnat walk-over för att gå på åttioårskalas i Bayern.
15 maj 19 – Maastrichtdebatten, video och referat

Heléne Fritzon (S):
- De ska inte ha en spänn!
Socialdemokraterna har drivit linjen att alla länder, även Ungern och Polen, bör ta emot asylsökande. Men hur ska det gå till när länder vägrar? Helene Fritzon svarade att de länder som vägrar ta emot flyktingar “inte ska ha en spänn” ur EU:s budget.
15 maj 19 – SR-intervju med Helene Fritzon (S), P1-morgon (24 min)

Sara Skyttedal (KD)
- Gör Sverige lagom igen!
Vad är ett lagom EU? Och vad är det för fel med att EU har målsättningar på det sociala området? Frågorna ställdes till Sara Skyttedal i P1-morgons utfrågning.
14 maj 19 – SR-intervju med Sara Skyttedal (KD), P1-morgon

Fredrik Federley (C)
- Ta strid mot högerpopulismen!
13 maj 19 – SR-intervju med Fredrik Federley (C), P1-morgon (24 min)

Svensk överåklagare
Assange-utredning återupptagen
Den svenska förundersökningen riktad mot wikileaksgrundaren Julian Assange som inleddes 2010 lades ner för två år sedan. Assange hade då tillbringat fem år i asyl på Ecuadors ambassad i London. Nu har överåklagaren återupptagit utredningen.
13 maj 19 – SR, Ekot, nyhetsrapportering om återupptagen förundersökning ang Julian Assange

Soraya Post (FI):
- EU behöver en samtyckeslag!
Soraya Post (FI) vill se en samtyckeslag för hela EU
10 maj 19 – SR, P1-morgon, Soraya Post (FI), intervju inför EU-valet 2019, vju 24 min

Peter Lundgren (SD):
- SD vill påverka, inte lämna!
När Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valet, Peter Lundgren, frågades ut i P1-morgon försvarade han hur SD har röstat i EU-parlamentet. Och han förklarade varför SD har bytt taktik; att inte längre förespråka ett Svexit, utan att istället driver sin politik inom EU.
9 maj 19 – SR, P1-morgon, Peter Lundgren (SD), intervju inför EU-valet 2019, vju 24 min

Malin Björk (V):
- Vi vill ha dubbel flygskatt!
Vänsterpartiet vill införa en progressiv flygskatt, vilket innebär att skattenivån ökar ju fler flygresor man gör.
8 maj 19 – SR, P1-morgon, Malin Björk, intervju inför EU-valet 2019, vju 24 min

Alice Bah Kuhnke (MP):
- Utsläppen måste minska!
7 maj 19 – SR, P1-morgon, Intervju med Alice Bah Kuhnke (mp)

Karin Karlsbro (L):
- Vi är EU-vänligast!
Liberalerna vill ha mer EU och höja unionens budget. – Vi måste klara av att lösa de stora problemen, sa Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro, när hon blev utfrågad av Monica Saarinen och Olle Wiberg i P1-morgon.
6 maj 19 – SR, Toppkandidaten Karin Karlsbro (L) frågas ut inför EU-valet, 24 minuter

Partiledardebatt i SVT
Nya gränser mellan partiledarna
Moderatledaren gick omedelbart till angrepp mot Stefan Löfven (S), men den gamla blockpolitiken med Alliansen mot de rödgröna är som bortblåst. Nu är det ett konservativt block som står mot en vänster-mitten.
5 maj 19 – Partiledardebatt, SVT-Agenda, maj 2019

Miljöpartiets kongress:
Per Bolund vald till nytt språkrör
Favorittippade Bolund valdes av MP-kongressen till nytt språkrör med siffrorna 171–87. Han började sitt nya jobb med att peppa sina partikamrater, som gjorde ett dåligt riksdagsval.
4 maj 19

Bengtzboe-affären
Bengtzboe ska dels plikta, dels lämna uppdrag
Moderaternas riksdagsledamot Erik Bengtzboe lämnar uppdraget som partiets arbetsmarknadspolitiske talesperson och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, efter avslöjandena om hans bidrag för dubbla boenden. Det uppgav Moderaterna i ett sms till Ekot under påskhelgen.
16 apr 19 – Aftonbladet, artikel och videoklipp

Julian Assange gripen i London
USA begär att Assange utlämnas
Wikileaksgrundaren Julian Assange greps av brittisk polis under torsdagen. Han åtalas i London och bara efter någon timme hade USA inkommit med en ansökan om att få honom utlämnad. Den amerikanska visselblåsaren Edward Snowden kallar gripandet av Assange för en mörk stund för pressfriheten.
11 apr 19 – Sveriges radio, Ekot, Assange, Wikileaks: Collateral murder, Helikopter-videon och flera andra länkar

Vårbudgeten 2019
Regeringen låter skattesänkningar ligga kvar
Regeringens “breda mittenpolitik” korrigerar inte för de stora skattesänkningarna i M-KD-budgeten som röstades igenom i riksdagen i december. Vårbudgeten lovar stora skattesänkningar för höginkomstatagare när värnskatten avskaffas i januari 2020. “Det är klart att profilen hade varit lite annorlunda om Socialdemokraterna hade haft egen majoritet”, sade finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade vårpropositionen (för 2020) och vårändringsbudgeten (för 2019).
10 apr 19 – Prop 2018/19:100, Prop 2018/19:99, Budgetpresentation (video), SVT- forum, vårbudgeten 2019 (presskonferenser och riksdagsdebatt), bandad direktsändning 7tim16min

Valforskare om EU-valet 2019:
Det blir fortsatt lågt valdeltagande!
Sedan det första direkta valet till Europa-parlamentet 1979 har valdeltagandet sjunkit konstant i varje val. Europaparlamentets ökande makt och betydelse tycks snarast ha påverkat valdeltagande negativt. På 70-talet var parlamentet en demokratisk kuliss. Idag är det en fullfjädrad lagstiftare med ambitionen att utse ”regeringsbildaren”, EU-kommissionens ordförande. Det konstaterar Christian Andersson som har följt ett Sieps-seminarium och läst en aktuell rapport om just valdeltagandet.
9 apr 19 – Sieps 2019: Valdeltagande-ep (pdf), Varför rösta när syftet intre är uppenbart?

Arbetslösheten i EU:
Sverige på den sämre halvan!
Arton av EU:s nuvarande 28 medlemsländer har lägre arbetslöshet än Sverige. När det gäller ungdomsarbetslöshet är Sverige ännu sämre: 22 av 28 EU-länder har lägre arbetslöshet än Sverige bland dem under 25 år. I Sydeuropa är var tredje ung människa arbetslös, i Sverige drygt 17 procent. Det visar färsk statistik från statistikbyrån Eurostat
8 apr 19 – Eurostat, arbetslöshetsstatistik, april 2019

Lövin och Bolund om budgeten:
Två miljarder till klimat och miljö
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) berättar om regeringens satsningar på klimat och miljö i vårändringsbudgeten, som blir offentlig i övermorgon. Knappt 2 miljarder satsas på klimat- och miljöpolitik. Det blir bland annat pengar till solceller, nya laddstolpar för elbilar, skydd av värdefull natur och insatser mot övergödning i havet.
8 apr 19 – Miljöbudget, SR

Ulf Kristersson talar på Sverigedagarna:
- Anpassa er!
Moderaterna vill ha en ny integrationspolitik, som betonar att invandrarna ska anpassa sig till vad som gäller i Sverige, och därför tillsätter partiet en egen kommission. Dessutom ifrågasätts innehållet i energiöverenskommelsen (s, mp, c, kd och m). Moderaterna skippar också det lilla ordet “nya” framför den moderata partibeteckningen. Den gamla M-loggan kommer tillbaka.
5 apr 19 – Moderat utspel i integationsfrågan

Brexit
Theresa May ber om nytt uppskov
I ett brev ber May EU:s permanente ordförande Donald Tusk om att brexit skjuts upp så att det brittiska parlamentet får tid att enas om ett utträdesavtal. Men ett uppskov efter den 22 maj skulle kräva att britterna deltar i EU-parlamentsvalet.
5 apr 19

Jan Björklund om vårbudgeten:
Assistenter ska lyfta skolresultaten
Satsningen på skolan ska göra det möjligt för kommunerna att rekrytera nära 3 000 lärarassistenter inför höstterminen, rapporterar SVT Nyheter. De ska avlasta i klassrummen så att lärarna fullt ut ska kunna fokusera på undervisningen.
4 apr 19 – L-märkta anslag i vårbudgeten (SVT)

Annie Lööf:
Pengar ska gå till landsbygden
Annie Lööf presenterar några av de c-märkta budgetanslagen i vårändringsbudget som formellt läggs på riksdagens bord i nästa vecka. Det handlar bla om pengar till skogsägare, och lantbrukare, som gjorde ekonomiska förluster pga förra sommarens torka, och bränder
4 apr 19 – Vårändringsbudget, notiser inför nästa veckss vårbudget

Corbyn efter mötet med May:
Fler Brexitmöten väntar
Brittiska oppositionsledaren Jeremy Corbyn säger att onsdagens möte med premiärminister Theresa May gick bra och att han förväntar sig fler möten snart för att få till en kompromiss kring ett brexit-avtal. Labourledaren kräver en mjukare Brexit som bland annat innebär att Storbritannien får en tullunion med EU.
3 apr 19 – BBC. May och Corbyn samtalar om Brexit , Sveriges radio, Brexit-rapport

Vårändringsbudget
340 miljoner till lokala jobbspår
Steg för steg släpper regeringen information om vad som ska komma i vårändringsbudgeten den 10 april. Idag berättade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att 340 miljoner kronor ska satsas på så kallade lokala jobbspår.
31 mar 19

Penningtvättskandalen i Swedbank
Banken sparkar vd
SVT:s Uppdrag granskning avslöjade i februari att Swedbank i stor skala har medverkat i så kallad penningtvätt. Smutsiga pengar i Ryssland, Ukraina och Baltikum har tvättats och sedan placerats på konton i väst. Igår gjorde Ekobrottsmyndigheten en polisrazzia hos banken, som är misstänkt för grovt svindleri och insiderbrott. En timme före storbankens stämma idag blev vd Birgitte Bonnesen av med jobbet.
28 mar 19 – SVT, Uppdrag granskning, Penningtvätt del 1, SVT, Uppdrag granskning, Penningtvätt del 2

Vägledande brexitomrösningar:
Brittiska parlamentet röstade nej, nej, nej
De åtta punkter som parlamentsledamöterna fick att ta ställning till spände över ett brett fält. Där fanns allt från alternativet att lämna unionen utan ett avtal till att en ny folkomröstning – om brexitavtalet – ska hållas.
27 mar 19

EU:s toppmöte
Ny deadline för brexit
Den 12 april är nya brexitdagen såvida inte det brittiska parlamentet röstar ja till ett ordnat utträde ur EU. Men många EU-ledare tvekar på att det blir ett ja och statsminister Stefan Löfven utesluter inte ett avtalslöst brexit.
22 mar 19 – EU, EU-toppmötets beslut den 21 mars 2019

Kristdemokraterna
Busch Thor öppnar för SD-samarbete
Kristdemokraterna ska i fortsättningen kunna göra politiska överenskommelser med Sverigedemokraterna. Syftet är att få så brett stöd som möjligt för Kristdemokraternas politik säger partiledaren Ebba Busch Thor till TT och Sveriges radio. Men först meddelade hon partiets nya ståndpunkt på sin facebooksida.
21 mar 19 – Intervju med Ebba Buch Thor i Sveriges radio, Busch Thor på facebook, ett klipp.

Socialdemokraternas valanalys
Migrationspolitiken ett svagt s-kort
Migrations-, sjukvårds- och pensionspolitiken blev ett sänke för socialdemokraterna i riksdagsvalet 2018. Partiets valanalysgrupp konstaterar att socialdemokraterna framförallt tappade stöd bland unga väljare och arbetarväljare, främst LO-medlemmar.
19 mar 19 – Socialdemokraternas valanalys

Brexit
Kanske blir det en tredje omröstning
I nästa vecka väntas Storbritannien be EU:s toppmöte om att få skjuta fram utträdelsedatumet, så att Storbritannien inte krachar ut ur EU den 29 mars. Två gånger har det brittiska parlamentet röstat nej till det Brexitavtal som Theresa May har förhandlat fram med EU. På onsdag i nästa veckan kan det bli en tredje omröstning i parlamentet. Eller kanske inte. Talmannen John Bercow anser nämligen inte att parlamentet ska rösta om i stort sett samma avtal tre gånger.
18 mar 19 – Europaportalen, tema Brexit

EU-parlamentsvalet
Wikström beredd att kandidera igen
Liberalerna i Uppsala fortsätter kämpa för att Cecilia Wikström ska vara med på partiets lista inför EU-valet. Partiet har har tidigare uppmanat henne att välja mellan att kandidera till EU-parlamentet eller att avsäga sig sina styrelseuppdrag i börsbolagen. Wikström valde styrelseuppdragen.
16 mar 19 – SR, Ekot. nyhetsinslag

Brittiska parlamentet om brexit:
Ja till att skjuta upp brexit
Det brittiska parlamentets underhus godkände på torsdagkvällen till slut regeringens förslag om att be EU om att skjuta upp brexit med rösterna 412-202. Tumult och skrik uppstod i underhuset efter det att talmannen meddelade resultatet. Detta var en seger för regeringen och premiärminister Theresa May, som tidigare under veckan förlorat en andra omrösning om att godkänna utträdesavtalet med EU.
14 mar 19 – Kommerskollegiums brexit-info, SR, Ekot, rapport från London 14 jan 2019

Emma Carlsson Löfdahl
Lämnar Liberalerna men inte riksdagen
Det var i förra veckan som Aftonbladet avslöjade att Emma Carlsson Löfdahl under flera år hyrt sin makes lägenhet i Stockholm och fått ut maxersättning från riksdagen, trots att den faktiska avgiften för bostadsrätten var betydligt lägre.
11 mar 19 – Aftonbladet, artikel, granskning

Mikael Damberg:
Växande intresse för IS-tribunal
Tribunalfrågan stod inte på dagordningen vid EU-ländernas inrikesministermöte i Bryssel på torsdagen. Ändå var det fullt av samtal i korridorerna om någon form av gemensam internationell insats för att hantera brott begångna av terrorrörelsen IS i krigen i Syrien och Irak.
7 mar 19

Vårändringsbudgeten
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Centerns ingångsavdrag finns med i Vårbudgeten. Uppgörelsen innehåller två delar. Den ena rör unga under 18 år. För dem sänks arbetsgivaravgiften från 1 augusti till 10,21 procent. Från årsskiftet 2020 slopas den helt
25 feb 19

Svenska kandidater till EU-parlamentet 2019
Här är listan med toppkandidaterna
Nu har alla partier fastställt sina listor med kandidater till EU-parlamentsvalet som i Sverige äger rum den 26 maj. Det står 21 mandat till förfogande för svenska politiker. Hälften av de nuvarande ledamöterna ställer upp för omval.
21 feb 19 – Svenska kandidater till EU-parlamentet 2019

Propositionsförteckningen
Vallöften ska bli lag
Den nya rödgröna regeringen är nu klar med sin plan över propositioner för 2019. Där listas 100-talet propositioner, inklusive den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten som presenteras den 10 april.
20 feb 19 – Propositionsförteckning 2019

Utrikesdebatten
Demokratin fokus i utrikesdeklarationen
Utrikesministern inledde regeringens utrikespolitiska deklaration med hoten mot demokratin i Europa. – Vi kan inte längre ta för givet att alla EU:s medlemmar tror på de värderingar som ligger till grund för det europeiska samarbetet, sade Wallström när hon läste upp deklarationen i riksdagen.
13 feb 19 – Utrikesdeklarationen 2019, Riksdagsdebatt

Regeringsförklaringen
En blåkopia på Januariavtalet
Efter att Stefan Löfven blivit vald till statsminister i riksdagen läste han upp regeringsförklaringen, som bygger på januariavtalet, och som lägger fast politikens inriktning för mandatperioden.
21 jan 19 – Regeringsförklaringen 2019, Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet)

Syrien
Oklara följder av USA:s robotattack
Syriens opposition välkomnar USA:s robotattack mot syriska mål. Från regimens bundsförvanter Ryssland och Iran är kritiken skarp. USA avfyrade 59 kryssningsrobotar av typen Tomahawk mot Syrien på president Donald Trumps order. Attacken är ett svar på kemvapenattacken i tisdags.
7 apr 17

Spanien efter valet
Oavgjort mellan höger och vänster
Varken socialistpartiet PSOE eller vänsterpartiet Podemos släpper igenom högerpartiet PP till regeringsmakten. PP å sin sida vädjar om ansvarsfull dialog. Hur Spanien ska styras efter parlamentsvalet har inte klarnat.
21 dec 15 – Valresultat Spanien den 20 dec 2015

Finansdepartementets prognos
Ökad tillväxt i svensk ekonomi
Många kurvor pekar uppåt i finansdepartementets nya prognos. Tillväxtprognosen för i år skrivs upp från 2,8 procent till 3,6 procent. Nästa år väntas tillväxten bli 3,1 procent. Svensk ekonomi är urstark, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
21 dec 15 – Pressträff

EU-toppmöte
EU lämnar en öppning
EU-ledarna backar upp Sveriges nödrop om att övriga EU ska ta emot asylsökande från Sverige. Men det är oklart hur många som kan omfördelas, och när.
17 dec 15 – Info om EU-toppmötet

Riksdagsbeslut
Id-kontroller införs efter nyår
Den 4 januari införs id-kontroller på tåg, bussar och färjor till Sverige. Riksdagen antog på torsdagen den omdebatterade lagen. Två miljöpartister och en socialdemokrat valde att inte stödja regeringen. Röstsiffrorna blev 175 för och 39 mot.
17 dec 15 – Debatt och beslut

Slutspurt på klimatmötet
Siktet är inställt på 1,5 grader
Med mindre än ett dygn kvar innan ett globalt klimatavtal ska antas i Paris lades ett nytt avtalsutkast fram. Siktet är inställt på max 1,5 grads temperaturhöjning. Jag tror vi klarar det, sa mötets ordförande, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius på torsdagkvällen.
10 dec 15 – DRAFT TEXT on COP 21 agenda item 4 (b), Version 2 of 10 December 2015 at 21:00, Naturskyddsföreningen om det senaste förslaget på nytt klimatavtal (torsdag kväll)

Nevs satsar miljarder
Saab ska producera nya elbilar
Bilbolaget Nevs i Trollhättan ska satsa miljarder kronor på att utveckla flera elbilsmodeller. Bilarna ska lanseras 2017 — och kan få använda varumärket Saab.
10 dec 15

Regeringen och Alliansen är ense
Lång lista mot terror
Kriminalisering av terrorresor, skärpta krav kring pass och åtgärder mot finansiering av terrorism. Det är några av de 13 punkter mot terrorism som regeringen och Allianspartierna enats om. Men delar av förslagen får skarp kritik av Advokatsamfundet.
10 dec 15 – Överenskommelse kring åtgärder mot terrorism

IVO-larm om ensamkommande barn
Gränsen är nådd
För många kommuner är gränsen nådd. De klarar inte längre av att ta emot ensamkommande flyktingbarn på ett tryggt och rättssäkert sätt. Anmälningarna rasar in hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
10 dec 15

Riksdagsbeslut
"Stupstocken" borttagen
Riksdagen har nu avskaffat den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Den har normalt infallit efter två och ett halvt års sjukskrivning. Syftet enligt regeringen är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Den bortre gränsen infördes av Alliansregeringen.
10 dec 15

Rapport till Långtidsutredningen
Är invandringen en vinst- eller förlustaffär?
Blir invandringen en vinst- eller förlustaffär? Enligt två nationalekonomer som har räknat på frågan är svaret inte givet på förhand; den avgörande faktorn är hur många som kommer i arbete. Om sysselsättningsgraden bland invandrare kan öka från 64 till 74 procent. Och om den genomsnittliga svenska pensionsåldern ökar med 2 år. Då blir invandringen en vinstaffär för svensk ekonomi. Annars blir det en förlust.
8 dec 15 – SOU 2015:95

Forskare om EU:s grannskapspolitik
“En kavalkad av missade tillfällen”
EU behöver samarbeta med sina grannar i öst och syd. Och olika rörelser i grannländern har vid flera tillfällen behövt EU:s stöd, dock utan att få det. EU har sumpat den ena chansen efter den andra - allra tydligast har det varit när det gäller passiviteten och frånvaron av stöd till de progressiva krafterna under “den arabiska våren”.
7 dec 15 – Översyn av den europeiska grannskapspolitiken

Franska regionalvalen
Stor framgång för Nationella fronten
Med 28 procent av rösterna — och med partiets kandidater i ledning i 6 av 13 regioner — är högerextrema Nationella fronten Frankrikes största parti efter regionalvalens första omgång.
7 dec 15 – Franska regionalvalet 6 dec 2015, resultat (wiki)

Lagrådet:
Regeringen hastar fram förslag
Lagrådet underkänner regeringens förslag om id-kontroller och att stänga Öresundsbron i krislägen. Lagförslaget är för slarvigt, enligt Lagrådet. Trots kritiken går regeringen vidare med lagen.
7 dec 15 – Lagrådets remissvar med anledning av “Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet”, Lagrådsremiss: Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet

Polisen
Tiggeriet är “frivilligt”
De allra flesta människor som reser till Sverige för att tigga gör det frivilligt, för att försörja sig. I den mån tiggandet är ”organiserat” handlar det om att familjer och vänner samordnar resor och boende.
3 dec 15 – Polismyndigheten Rapport 2015 ”Nationell lägesbild. Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta”

Regeringen och vänstern
Biståndet ska öka
Regeringen ger två miljarder kronor extra i bistånd i år. Detta efter förhandlingar mellan regeringen och Vänsterpartiet, rapporterar Ekot. Pengarna ska framför allt gå till hjälp i kris- och konfliktsituationer
3 dec 15

Utspel av regeringen
Vill kunna stänga Öresundsbron
I ett akut läge med många asylsökande vill regeringen snabbt kunna stänga Öresundsbron. Åtgärden finns med i regeringens förslag om id-kontroller på bussar och tåg till Sverige.
3 dec 15

Ylva Johansson kommenterar arbetsmarknaden
Viss ljusning på jobbmarknaden
Läget på svensk arbetsmarknad ser ganska ljust ut, meddelade Ylva Johansson. Men om ungefär ett år kommer de som nu befinner sig i en asylprocess att hamna som sökande hos Arbetsförmedlingen. Det är hög tid att förbereda sig.
3 dec 15 – Ylva Johansson beskriver arbetsmarknadsläget

Folkomröstningen
Danskt nej till ökad EU-makt
Danskarna har åter i en folkomröstning sagt nej till att överföra mer makt till EU. En örfil till det politiska etablissemanget, säger statsvetaren Drude Dahlerup.
3 dec 15 – Danmarks Radio: Resultat i folkomröstningen

SCB:s stora partisympatiundersökning
En femtedel vill rösta på SD
Den ihållande debatten om flyktinginvandringen har satt sina spår i opinionen. Om det var val idag skulle Sverigedemokraterna få nära 20 procent av rösterna, enligt SCB:s novembermätning.
1 dec 15 – SCB:s partisympatiundersökning november 2015

Statistik från Migrationsverket
Färre söker nu asyl
Antalet asylsökande fortsätter att minska. De senaste sju dagarna kom drygt 6 100 asylsökande enligt Migrationsverkets löpande statistik. Sjudagarsperioden innan dess kom det drygt 7 100.
30 nov 15 – Migrationsverket

Klimatmötet i Paris
Politiker lovar möta klimathotet
Världens ledare lovar att handla för att avvärja klimathotet. Men konflikterna är tydliga inför förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal. TT har gjort en sammanställning med “klimatfakta”.
30 nov 15

SD:s landsdagar
Söder petad ur SD:s ledning
Björn Söder petas ur Sverigedemokraternas verkställande utskott, efter partistyrelsens möte vid landsdagarna i Lund. Söder är besviken. SD-ledningens makttrio består nu av partiledaren Jimmie Åkesson, gruppledaren i riksdagen Mattias Karlsson och partisekreteraren Richard Jomshof.
29 nov 15

Svårt att ordna fram skolplatser
Flyktingbarn kan behöva förtur
Friskolor ska kunna låta nyanlända elever gå före i kön. Och kommunerna ska kunna placera ut nyanlända barn i skolor som inte ligger nära hemmet. Allt i syfte att förbättra integrationen. En snabbutredning tillsätts.
26 nov 15 – Dir 2015:122

Svensk migrationspolitik EU-anpassas
Slut på generösa flyktingpolitiken
Regeringen tar till drastiska åtgärder för att minska antalet flyktingar. Nu anpassas migrationspolitiken till EU:s miniminivå. Färre skyddssökande ska få asyl och tillfälliga uppehållstillstånd blir regel för alla nya asylsökande. Det blir följden när regeringen skärper migrationspolitiken till EU:s miniminivå. Vår politik är inte längre hållbar säger statsminister Stefan Löfven.
24 nov 15 – Gov. Åtgärder med anledning av flyktingsituationen

Putin efter att ryskt bombplan blivit nedskjutet
"Ett knivhugg i ryggen"
Turkiet har skjutit ned ett ryskt bombflyg vid den syriska gränsen. Vi agerade i självförsvar, säger den turkiske premiärministern. En dolkstöt i ryggen, dundrar en ursinnig Putin. Väst uppmanar parterna till lugn för att undvika en upptrappning.
24 nov 15

OECD:
Svensk utbildning ligger hyfsat till
Svensk utbildning står sig på många sätt väl internationellt. Men löneutvecklingen för lärarna är fortfarande svag, enligt OECD.
24 nov 15 – OECD:s Education at a glance

Klimat
Osäkerheten det värsta
Vad händer om medeltemperaturen på jorden stiger med ytterligare en grad? Eller två? Sanningen är att ingen vet med exakthet. Enligt forskarna är osäkerheten på sätt och vis det värsta med klimathotet.
22 nov 15

Förslag från statlig utredning
Koncentrera specialistvården!
Om komplicerade medicinska ingrepp utförs vid färre sjukhus, av erfarna kirurger och andra läkare, kan det rädda många liv. En statlig utredning som letts av Måns Rosén föreslår att mer specialistvård än idag ska koncentreras till ett fåtal sjukhus.
19 nov 15 – SOU 2015:98

Boliden
Misstänkte terroristen gripen
Den misstänkte 22-årige terroristen har gripits, uppger Säpo för TT. Gripandet gjordes i Boliden. Han har varit anhållen i sin frånvaro sedan i tisdags misstänkt för förberedelse till terroristbrott, greps på torsdagskvällen.
19 nov 15

Jakten på terrorister fortsätter
Gryningstillslag i Paris
Två människor dödades och sju greps i en jättelik operation i jakten på förövarna bakom terrordåden i Paris. Räden uppges ha stoppat en ny attack i den franska huvudstaden.
18 nov 15

Peter Hultqvist
Sverige säger ja till militär IS-insats
Svaret på Frankrikes begäran om hjälp från alla EU-länder i den militära kampen mot IS kom snabbt: Sverige och de andra EU-länderna säger ja.
17 nov 15

Efter terrordåden i Paris
Massiv jakt på terrorister
Belgisk polis genomför dagarna efter terrorattacken i Paris en stor polisinsats i jakten på misstänkta extrema islamister. Tidigare rapporterades den åttonde gärningsmannen bakom Parisattackerna ha gripits, uppgifter som dock tillbakavisas.
16 nov 15

Efter terrordåden i Paris
Terrorskuggan faller över Belgien
Belgien blir allt hetare i utredningen av Parisdåden. Minst två av terroristerna kom därifrån och belgisk polis har gripit sju personer. IS har säger sig ligga bakom attackerna.
16 nov 15

Hollande har förklarat terrorismen krig
USA och Frankrike bombar mer
Som ett svar på dåden i Paris har franskt flygvapen attackerat flera mål i den extrema jihadiströrelsen Islamiska statens (IS) fäste Raqqa i Syrien. Samtidigt uppges USA för första gången ha bombat oljetankbilar tillhörande IS.
16 nov 15

Borgerliga oppositionen
"Sverige bör göra mer mot IS"
De borgerliga partierna anser att Sverige måste vara öppet för fler insatser mot IS. Vi bör bistå med JAS-plan om det efterfrågas, säger KD:s gruppledare Andreas Carlson till TT.
16 nov 15

CO2 utsläpp
Så mycket växthusgaser släpper vi ut
Hur många ton växthusgaser släpper svensken ut? Frågan är aktuell inför klimatmötet i Paris — men svaren varierar kraftigt, från 11 ton per person och år till nästan inga utsläpp alls. Detta kan tyckas märkligt. Vet vi verkligen inte hur mycket vi släpper ut?
16 nov 15

Portugal
Vänstern avsätter regeringen
I Portugal har socialister, kommunister och ett ”Vänsterblock” tvingat bort den konservativa regeringen från makten. Det var väntat, men innebär en hel del osäkerhet, rapporterar Spiegel online. Det är ett paradigmskifte, menar Der Freitag.
12 nov 15 – Der Freitag och Spiegel online 11/11-15

Utspel från moderater och kristdemokrater
M-krav på stängda gränser
Efter regeringens budskap att ”gränsen är nådd” har det haglat migrationspolitiska utspel. Moderaterna och Kristdemokraterna pläderar för att Sverige ska neka människor att ens söka asyl, och en del socialdemokratiska kommunalråd håller med.
12 nov 15

Magdalena Andersson delar ut pengar
Flyktingmiljarder till kommunerna
Regeringen föreslår 9,8 extra miljarder till kommuner och landsting för ökade kostnader i flyktingmottagandet i år. Antal mottagna i förhållande till kommuninvånare avgör fördelning.
12 nov 15 – Prop 2015/2016:47

Första avvisningarna vid gränsen
Flyktingar fick vända i Malmö och Helsningborg
Polisen har nu skärpt kontrollen av resenärer vid den svenska gränsen. Flyktingar utan id-handlingar har nekats gå ombord på färjor från Tyskland till Sverige — och nu har de första avvisningarna genomförts. Ett 20-tal irakier avvisades till Danmark efter att ha kommit med tåg till Malmö och färja till Helsingborg.
12 nov 15

David Cameron presenterar krav på EU inför omröstning
Mindre EU, inte mer!
Inte omöjligt, säger Storbritanniens premiärminister David Cameron om att omförhandla landets relation till EU. Högst problematiskt, svarar EU-kommissionen. I ännu ett linjetal lade Cameron på tisdagsförmiddagen fram sina planer för hur hans regering vill se EU-förhållandet förändras.
10 nov 15 – David Cameron håller sitt viktiga EU-tal (Reuters och SR)

Löfven om flyktingkrisen
EU borde lösa flyktingkrisen
Statsminister Stefan Löfven varnar för att situationen i EU blir värre om Sverige agerar på egen hand och stoppar asylsökande vid gränsen.
10 nov 15

En seger för demokratin i Burma
Aung Sang Suu Kyi vinnare
Valet i Burma hyllas som ett historiskt steg mot demokrati, efter regimens svidande nederlag. Men stora utmaningar väntar segrarna och militären kommer att behålla mycket av makten i landet — oavsett valutgången.
9 nov 15

Morgan Johansson
Flyktingboenden kan inte garanteras
Flyktingsströmmen riskerar att bli så stor att Sverige inte längre kan garantera alla boenden. Migrationsminister Morgan Johansson varnar asylsökande för att boendeplatserna kan ta slut.
5 nov 15 – SR Ekot: Morgan Johansson: Gränsen är nådd för flyktingboenden

Utredning tillsatt
Det behövs tidsfrister för omval
Regeringen låter utreda vad som krävs för omval till kommun- och landstingsfullmäktige. Förutom en möjlig tidsfrist ska utredaren även se över villkoren för vilka som kan ställa upp i ett omval.
5 nov 15 – Dir 2015:104

Proposition
Nya krisregler för banker
Som en följd av EU-rättens utveckling kommer nya krisregler för banker. Som en förebyggande åtgärd ska instituten betala in avgifter till en ”resolutionsreserv”. Det handlar om dubbelt så höga avgifter som bankerna betalat in till Stabilitetsfonden.
5 nov 15 – Prop 2015/2016:5

Utredningsförslag:
Sänk ersättningen för dold moms
När kommuner upphandlar till exempel äldreomsorg från privata företag får de ersättning från staten för så kallad dold moms. Syftet är att köpt verksamhet inte ska falla dyrare ut än avdragsgill verksamhet som kommunerna bedriver i egen regi. Men ersättningen är förmodligen större än den skatt som den är tänkt att kompensera för.
5 nov 15 – SOU 2015:93

Kritik mot valet i Turkiet
Efter regeringspartiet AKP:s storseger kommer allvarlig kritik från europeiska valövervakare.
2 nov 15

Turkiska parlamentsvalet
Erdogans AKP fick egen majoritet
President Recep Tayyip Erdogan stärker sin makt avsevärt i och med resultatet i det turkiska parlamentsvalet. AKP fick mer än de 50 procent av rösterna, som krävs för att bilda egen regeringen, men mindre än vad krävs för att ändra författningen. AKP jordskredsseger kom överraskande för de flesta.
2 nov 15

Tvingande regler om flyktingmottagande
Alla kommuner ska delta
Regeringen har lagt fram det lagförslag som ska tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar. Förhoppningen är att den nya lagen ska börja gälla i mars 2016.
29 okt 15 – Lagrådsremiss: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Forskarapport till Långtidsutredningen:
Hur ska matchningen förbättras?
I Sverige finns fler konstnärer och humanister än arbetsmarknaden efterfrågar. Samtidigt saknar vi läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, lärare och ingenjörer. Den så kallade matchningen är dålig. Hur kan utbildningssystemet förbättra matchningen på svensk arbetsmarknad? En forskarrapport till Långtidsutredningen skisserar små svar på en stor fråga.
29 okt 15 – SOU 2015:90

Tony Blair i CNN-intervju
Massförstörelsevapnen fanns inte
Tony Blair beklagar angreppet på Irak 2003. Och han medger att de påstådda massförsörelsevapnen inte fanns. Han anser också att ockupationen av Irak bidrog till IS framväxt. Men Blair ångrar inte att Saddam Hussein störtades.
26 okt 15 – CNN: Tony Blair i intervju

Överenskommelse i hamn
Sex partier ense i migrationspolitiken
Regeringen och allianspartierna har träffat en överenskommelse om migrations- och integrationspolitiken: Flyktingpolitiken skärps med tillfälliga uppehållstillstånd, hårdare försörjningskrav för anhöriginvandring och minskade bidrag. Sverige begär också hjälp från EU. Men gränskontroller införs inte. Övenskommelsen innehåller 21 punkter.
24 okt 15 – Överenskommelsen Insatser med anledning av flyktingkrisen (pdf)

Polisen om skolmorden i Trollhättan
Motivet var rasistiskt
Den 21-årige mannen skrev ett självmordsbrev, som gav besked om hans rasistiska motiv, innan han åkte till Kronan i Trollhättan och angrep lärare och elever med ett svärd. Övervakningsbilder visar att mannen inte attackerade dem med ljus hy på skolan.
24 okt 15

Ny placeringsform för ensamkommande barn
Flyktingbarn kan erbjudas stödboende
Regeringen föreslår att en ny boendeform - “stödboende” - för ungdomar i åldern 16 - 20 år inrättas inom ramen för Socialtjänstlagen. Den nya boendeformen kan bli aktuell för många av de ensamkommande barn som nu anländer till Sverige och som behöver stöd och hjälp, men inte vård.
22 okt 15 – Lagrådsremiss: Lagrådsremiss Stödboende – en ny placeringsform för barn och unga

Ny migrationsprognos:
160 000 kanske söker asyl i år
Migrationsverket räknar med cirka 160 000 asylsökande i år, men det kan komma fler, kanske så mycket som 190 000. Därav runt 40 000 ensamkommande barn. Så ser den nya prognosen ut. Myndigheten räknar med ökade utgifter i storleksordningen 30 miljarder nästa år. ”Utvecklingen är inte hållbar” säger finansminister Magdalena Andersson.
22 okt 15 – Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos Oktober 2015

Flyktningförläggningar under attack
Fyra attentat på en vecka
Den senaste veckan har det varit fyra — och hittills i år ett femtontal — bränder och försök till brandattentat. Det senaste boendet som brann ligger några kilometer utanför Munkedal i Bohuslän.
20 okt 15

Moderatstämman
Hårdare flyktingpolitik
Moderatstämman ställde sig bakom partiledningens förslag till en mer restriktiv flyktingpolitik. Det innebär att det blir svårare för flyktingar att komma hit - gränskontroller vid landets gränser föreslås. Uppehållstillstånd blir tillfälliga, och vilkor för ekonomiska bidrag skärps.
17 okt 15 – Moderaternas partistämma 2015

EU-toppmötet
EU köpslår med Turkiet
EU utlovar betydande ekonomiska bidrag till Turkiet mot att Turkiet bromsar flyktingvågen från Syrien i riktning mot Europa. Turkiet ska skärpa kontrollen av sina gränser, bygga flera nya flyktingläger, ge syriska flyktingar bättre service och större möjligheter att komma in på turkisk arbetsmarknad. Turkiet har också fått ett halvt löfte om bättre visumregler för turkiska medborgare som vill resa in i EU.
16 okt 15 – EU-toppmötet okt 2015

Riksdagens partiledardebatt
Flyktingfrågan dominerade
I riksdagens partiledardebatt lovade statsminister Stefan Löfven att hörsamma Allianspartiernas förslag om hur flyktingmottagandet ska gestaltas. Bland annat verkar en lista med så kallade säkra länder vara på väg. Sverigedemokraterna å sin sida försökte utnyttja det faktum att Decemberöverenskommelsen fallit.
14 okt 15 – Riksdagsdebatt, Snabbprotokoll 2015-10-14

Partiledardebatt i TV
Mjuk debatt trots DÖ:s fall
Statsminister Stefan Löfven (s) utesluter nyval och håller fast vid samarbetet med Miljöpartiet, samtidigt som han sträcker ut en hand mot Folkpartiet och Centern. Jan Björklund (fp) antyder att samarbete över blockgränsen skulle underlättas om Löfven övergav Miljöpartiet.
11 okt 15 – SVTs partiledardebatt söndag den 11 oktober

Alliansen:
DÖ har fallit
KD:s nej till decemberöverenskommelsen spred sig snabbt. Samtliga partier i Alliansen anser apå fredagkvällen att DÖ har fallit.
9 okt 15

Utredning
Obligatorisk förskola eller tioårig grundskola
Grundskoleutredningen är färdig. Man ställer sig på regeringens sida och förespråkar en obligatorisk förskoleklass, men samtidigt att förskolan förblir en egen skolform. Förslaget kan stöta på patrull i riksdagen, konstaterar Lärarnas tidning.
8 okt 15 – SOU 2015:81, Förskoleklassen föreslås bli obligatorisk – men politisk strid väntar

Utredare:
Jämställdheten behöver egna experter
Jämställdhetsutredaren Cecilia Schelin Seidegård vill inrätta en svensk expertmyndighet som enbart ska ägna sig åt jämställdhetsfrågor. Det är inte tillräckligt att Diskriminerings-ombudsmannen, DO, har som uppgift att bevaka frågan anser hon.
8 okt 15 – SOU 2015:86

Utredare vill vidga offentligheten
Mer insyn i friskolornas verksamhet
Från och med 2017 kommer friskolor omfattas av offentlighetsprincipen på samma sätt som kommunala skolor och andra myndigheter. De anställda omfattas därmed av meddelarskydd. Men det är huvudmännen, inte ägarna, som underkastas offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser. Det får konsekvenser för insynen i den ekonomiska redovisningen.
8 okt 15 – SOU 2015:82

Utredning
Myndigheter ska kräva schyssta arbetsvillkor
Kommuner och myndigheter som upphandlar varor och tjänster ska kräva att leverantörerna ger sina anställda kollektivavtalsenliga villkor. Det föreslår en statlig utredning.
8 okt 15 – SOU 2015:78

Migrationsverket
Åtta tusen flyktingar i veckan
Migrationsverket konstarerar att drygt 80 000 har sökt asyl hitttills i år, och att det nu kommer cirka 8 000 flyktingar i veckan till Sverige. Migrationsverket har svårt att ordna boende åt alla som behöver tak över huvudet.
8 okt 15 – Migrationsverket: Åtta tusen flyktingar senaste veckan

Moderaternas budgetmotion för 2016
M-budget lovar sänkt skatt
När moderaterna presenterade sin budgetmotion för 2016 utgjorde “första-jobbet-avdraget” ett centralt inslag. Det nya avdraget, som kostar nio miljarder, är konstruerat på samma sätt som de gamla jobb-skatte-avdragen, och skulle om det infördes få samma effekter.
6 okt 15 – Moderaternas budgetmotion för 2016, SR: Rapportering och analys av de borgerliga budgetmotionerna för 2016, DN Debatt: ”Våra reformer skulle ge 37 000 fler heltidsjobb”

Folkpartiets budgetmotion för 2016
FP: Mer till försvar och lärarlöner
Mer pengar till försvaret än vad regeringen föreslår. Och mer till höjda lärarlöner. Men Folkpartiet vill också sänka skatter med 30 miljarder kronor och säger nej till en rad av regeringens förslag.
6 okt 15 – Folkpartiets budgetmotion för 2016, SR: Rapportering och analys av de borgerliga budgetmotionerna för 2016

Centerns budgetmotion för 2016
Centern står fast
Allianspartierna går i år fram med egna budgetmotioner. Centerpartiets motion utgår i allt väsentligt från den ekonomiska politik som Alliansen la fram för drygt ett år sedan.
5 okt 15 – Centerns budgetmotion för 2016, SR: Centerpartiets budgetmotion: sänk dieselskatten

Utredning
Nya åtgärder ska få äldre att flytta
Höj bostadstillägget för äldre, erbjud rotavdrag för flytthjälp och bygg hissar i gamla hus. En statlig utredning föreslår åtgärder som ska förbättra äldre personers bostadssituation, och få fart på flyttkedjorna.
5 okt 15

Kristdemokraternas budgetmotion för 2016
KD: Alliansen splittrad om jobbskatt
Allianspartierna går olika vägar när det gäller sänkt inkomstskatt. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill sänka skatten för olika grupper.
2 okt 15 – KD:s budgetmotion för 2016, SR: KD vill minska skatten för unga

Kinnunen
SD:are misstänkt för grova brott
Sverigedemokraten Martin Kinnunen åtalas för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Kinnunen riskerar fängelse om han döms. Men han nekar till brott och har partiledningens förtroende.
1 okt 15 – Kinnunen (sd) misstänkt för skattebrott

Sverigedemokraternas budgetmotion för 2016
Gränskontroll nyckel för SD
Sverigedemokraterna räknar i sin budgetmotion med att ha 59 miljarder kronor till reformer nästa år. Återinförd, tät gränskontroll och minskad asylinvandring med 95 procent ska bidra till besparingar på 32 miljarder.
1 okt 15

EU-parlamentet
Selimovic ersätter Paulsen
Från och med torsdagen är Jasenko Selimovic (FP) Sveriges färskaste EU-parlamentsledamot. Den 47-årige regissören från Sarajevo ersätter Marit Paulsen, som efter drygt elva år i EU-parlamentet tackar för sig.
1 okt 15

Katalonien
Separatister vann valet
Det blev en klar majoritet i regionens parlament för de partier som vill se ett självständigt Katalonien. Nu uppmanar ledaren för vänsterpartiet CUP till olydnad mot "orättvisa lagar".
28 sep 15 – tt.omni: Uppmanar till olydnad efter valseger

FN:s toppöte
Kallt när Obama och Putin träffades
Det var frostigt när USA:s president Barack Obama och hans ryske kollega Vladimir Putin inledde sitt möte i FN i New York.
28 sep 15 – SR: FN:s toppmöte, DN.se: Nya världsordningen ger Putin och Obama problem, analys av Michael Winiarski

Budgetpropositionen för 2016
En traditionell s-budget
Nu har finansminister Magdalena Andersson (s) lagt en budgetproposition som har möjlighet att bli godkänd av riksdagen. Det blir höjda skatter och minskade avdrag och därmed ökat utrymme för rödgröna satsningar på bostadsbyggande, klimat och skola. De konkreta förslagen har presenterats tidigare.
21 sep 15 – Prop :1, SR: “Fortsatt hög arbetslöshet med budgeten”, tt.omni: Finansministern: Stora utmaningar , SVT-forum: Presskonferenser och debatt (video)

Syriza vann valet
Tsipras bildar regering igen
Det grekiska vänsterpartiet Syriza fick cirka 35 procent av rösterna i parlamentsvalet. Alexander Tsipras meddelade på valnatten han återigen bildar regering tillsammans med det lilla konservativa partiet Självständiga greker.
20 sep 15 – SR: Syriza vann grekiska nyvalet, Valresultat grekiska valet (Parties and elections), tt.omni: Jubel i Aten över ny vänsterseger

Kroatien stänger ny migrantrutt
Passkontroller införs inom EU
Kroatien stänger sina gränser för flyktingar. Tidigare i veckan har Tyskland, Österrike och Slovakien infört “tillfälliga” passkontroller vid sina gränser, trots att de enligt Schengenavtalet ska hållas öppna. Slovenien går samma väg. Ungern och Danmark har redan infört gränskontroller. Vad håller på att hända med EU:s fria rörlighet? Hur tillfälliga blir passkontrollerna?
17 sep 15

Budgeten
Glömda poster ökar bistånd
Regeringen föreslår en höjning av det humanitära biståndet med 485 miljoner kronor nästa år, 105 miljoner mer än tidigare sagt. Förklaringen är att några poster glömdes bort i underlaget när biståndsminister Isabella Lövin (MP) gick ut med en lägre summa häromdagen.
17 sep 15

Budgeten
Dyrare hemtjänst i budgeten
Hemtjänsten blir dyrare. Som mest blir det en höjning på drygt 2 500 kronor per år för dem som behöver mycket hemtjänst, skriver Svenska Dagbladet.
17 sep 15

Riksdagens öppnande
Flyktingkrisen dominerade riksdagsstart
Mycket kretsade kring flyktingkrisen när riksdagen startade sitt nya arbetsår. Både i kungens tal och i statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring.
15 sep 15 – Regeringsförklaringen

Flyktingmottgning
Sverige attraktivt av flera skäl
Sveriges rykte som ett rättsäkert och generöst asylland är en viktig orsak till att många flyktingar kommer hit. Men de viktigaste förklaringarna är inte bidragsnivåer eller regler, enligt forskare.
13 sep 15

Vänsterpartiets
Sommarlovsstöd införs nästa år
Från och med nästa sommar införs ett särskilt stöd för de kommuner som ordnar avgiftsfria sommarlovsaktiviteter. 200 miljoner kronor om året avsätts i regeringens budget de fyra närmaste åren.
13 sep 15

England
Jeremy Corbyn tar över Labour
Brittiska Labour har blivit en nyans rödare. Den nye ordföranden Jeremy Corbyn tillhör partiets vänsterflygel och hans kritiker menar nu att Labour är chanslösa i nästa val.
12 sep 15

Regeringen och oppositionen
Stort stöd för flyktingpolitik
Regeringen och oppositionen är eniga om att fler länder måste ta ansvar i den rådande flyktingkrisen och ta emot fler asylsökande.
10 sep 15

Stefan Löfven vid manifestation på Medborgarplatsen:
- Inga murar i mitt Europa
Stefan Löfven vill öka pressen på EU att nästan femdubbla antalet kvotflyktingar. - Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor, sade han vid en manifestation i Stockholm på söndagen.
6 sep 15

Ägarna oense om kärnkraftsnedläggning
Ringhals 1 och 2 stängs i förtid
Alla nya och påbörjade investeringar i Ringhals reaktorer 1 och 2 stoppas från 2017. Därmed måste reaktorerna stängas senast 2020, enligt Ringhals vd. Men minoritetsägaren Eon håller inte med.
4 sep 15

Negativa styrräntan ligger fast
Reporäntan kvar på minus 0,35
Riksbanken lämnar den rekordlåga styrräntan oförändrad på minus 0,35 procent. Men riksbankchef Stefan Ingves håller kvar fingret på räntesänkarknappen och bedömarna tror på mer sen.
3 sep 15

Sommartal
SD-ledare kräver folkomröstning
Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson krävde en folkomröstning om invandringspolitiken i sitt sommartal.
29 aug 15

Löfven räknar med minskad arbetslöshet
Budgeten ska ge jobb
Regeringen ökar satsningarna som ska ge mer jobb till totalt 14 miljarder kronor 2016. Statsminister Stefan Löfven (S) räknar med att åtgärderna och en bättre konjunktur ska skapa 150 000 nya jobb på två år.
27 aug 15

Ylva Johansson:
Fas 3 ska stoppas
Utbildning på folkhögskola och "extratjänster" i offentlig sektor ska bidra till att avveckla fas 3 för långtidsarbetslösa. Men det kommer att dröja. Först till nästa valrörelse räknar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) med att avvecklingen ska vara klar.
26 aug 15

Sommartal
Lööf föreslår utbildningspaket
Centerledaren Annie Lööf oroas av en allt hätskare ton i debatten om migration och integration och önskar att fler kunde hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hon försäkrade i sitt sommartal att Centerpartiet aldrig tänker backa om rätten till asyl.
26 aug 15

Sommartal
FP-ledaren satsar på valet 2018
Prydd i sommarskägget höll FP-ledaren Jan Björklund sitt sommartal på en pir i Göteborgs hamn, och det stod klart att han inte tänker avgå i brådrasket.
23 aug 15

Grekland
Tsipras avgår — nyval väntar
Greklands premiärminister, vänsterledaren Alexis Tsipras, avgår och därmed blir det nyval — där han väntas ha goda chanser.
20 aug 15

Sommartal
Löfven: Våld och hat ska bekämpas
Statsminister Stefan Löfvens sommartal dominerades av våldet och brottsligheten i Sverige den senaste tiden.
16 aug 15

Sommartal
Sjöstedt: Prioritera psykvård för unga
Vänsterpartiet kräver satsningar mot barn och ungas psykiska ohälsa i budgetförhandlingarna. V-ledaren Jonas Sjöstedt vill se höjda skatter i en rödgrön budget och en regering som vågar mer i den ekonomiska politiken.
16 aug 15

Strid om överskottsmål fortsätter
Öveskottsmål eller ej?
Att slopa överskottsmålet är inget hot mot hållbara statsfinanser, anser Konjunkturinstitutet (KI). Det ger stöd till finansminister Magdalena Andersson som vill byta till ett balansmål i stället. Men Moderaterna är fortsatt emot.
16 aug 15

Fortsatt regeringsmangling i Turkiet
Turkiskt nyval allt troligare
Ett nyval rycker allt närmare i Turkiet. Inte heller vid torsdagens möte nådde premiärminister Ahmet Davutoglu och det största oppositionspartiets ledare Kemal Kiliçdaroglu någon samsyn om att bilda en koalitionsregering.
13 aug 15

Folkpartiet
Ingen utmanar Björklund
Jan Björklunds motståndare ligger lågt inför höstens partiledarval. Trots uselt valresultat och ännu mer nedslående opinionssiffror tycks FP-ledaren sitta säkert.
8 aug 15

Ensamkommande flyktingbarn
Små orter tar emot flest
Några av landets minsta kommuner har tagit emot flest ensamkommande barn i år, i relation till invånarantalet. Sämst i den jämförelsen är flera kommuner i Stockholms län.
6 aug 15

Privata asylboenden
Behovet minskar nästa år
Behovet av privata asylboenden kommer att minska kraftigt, enligt Migrationsverkets senaste prognos, rapporterar SVT.
6 aug 15

Kartlaggning av Brå
Många hatbrott, men få anmäls
Anmälda hatbrott ökade rejält i Sverige i fjol. Ändå är det bara en droppe i det hav av hatbrott som experter tror begås varje år.
6 aug 15

Khamenei lovar fortsatt USA-motstånd
USA-Iranavtalet i hamn
Avtalet om det kärntekniska programmet kommer inte att förändra Irans kritiska hållning mot det "arroganta" USA. Det är budskapet från Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei i ett tv-tal i samband med avslutningen av fastemånaden ramadan.
20 jul 15

Grekland
Tsipras rensar i sin regering
Greklands premiärminister Alexis Tsipras möblerade på fredagen om i sin regering. Syftet verkar vara att rensa ut de ministrar som röstade nej till reformpaketet som landets långivare krävt i utbyte mot nya lån.
17 jul 15

Migration
Sverige lovar EU ta emot 1 800 flyktingar
EU:s migrationsministrar ska på måndag försöka enas om hur 60 000 flyktingar ska fördelas mellan EU-länderna. Sverige erbjuder sig att ta emot drygt 1 800 av dem.
17 jul 15

FN-mötet i Addis Abeba
Nytt FN-avtal om hållbar utveckling
Efter hårda förhandlingar i Etiopiens huvudstad Addis Abeba har 193 länder enats om hur FN:s mål för hållbar utveckling ska finansieras. "Ett avgörande steg", säger FN-chefen. "Ett fruktansvärt misslyckande", anser kritiker.
16 jul 15

Lugnt i Aten efter kravaller
Parlamentet godkände krispaket
De värsta kravallerna på flera år bröt ut när parlamentet i Aten godkände ett nytt åtstramningspaket för Grekland. Dagen efter är vardagen tillbaka i mångmiljonstaden.
16 jul 15

Demoskops partisympatimätning
M faller i opinionen — SD går upp
En minskning för Moderaterna och en ökning för Sverigedemokraterna. Inom loppet av en månad har SD mer än halverat avståndet till M i opinionen, visar en ny mätning.
9 jul 15

Nya turer i Grek-krisen
Nytt grekiskt reformförslag
Grekland har överlämnat ett nytt reformförslag till eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, ett förslag som bland annat innehåller höjda skatter för företag och högre momsbeskattning på hotell.
9 jul 15

Analys av IS-propagandan
Med våld och död som varumärke
PR har blivit allt viktigare för terrorstämplade organisationer. Och när det gäller varumärkesbyggande är skillnaden mellan Islamiska staten (IS) och moderna företag inte särskilt stor — förutom att de förstnämnda livnär sig på att marknadsföra död.
9 jul 15

Grekland
Varoufakis avgår trots nej-seger
Greklands finansminister Yanis Varoufakis avgår — bara timmar efter nejsidans rungande seger i folkomröstningen. Enligt Varoufakis kliver han ner för att underlätta de fortsatta förhandlingarna.
6 jul 15

Nej-sidan jublar i Grekland
61 procent röstade nej
Jublet är stort i Aten och Thessaloniki efter ett tydligt nej i Greklands folkomröstning om långivarnas senaste bud. Premiärminister Alexis Tsipras utlovar nya tag i förhandlandet med EU.
5 jul 15

Folkpartiet i Almedalen 2015
Sänkt flyttskatt ska ge fler flyttar
En återställare till lägre flyttskatter så att fler rör på sig och flyttar oftare. Det är vad Folkpartiet föreslår som en del i bostadspolitiken.
5 jul 15

Almedalen 2015
Almedalsveckan 2015
Söndag 28 juli kl 19.00 Annie Lööf (c). Måndag 29 juni kl 19.00 Stefan Löfven (s). Tisdag 30 juni kl 19.00 Göran Hägglund (kd). Onsdag 1 juli kl 19.00 Jimmy Åkesson (sd). Torsdag 2 juli kl 19.00 Åsa Romsson (mp). Fredag3 juli kl 19.00 Fredrik Reinfeldt (m). Lördag 4 juli kl 19.00 Jonas Sjöstedt (v). Söndag 5 juli kl 13.00 Jan Björklund (fp).
5 jul 15

Vänsterpartiet i Almedalen 2015
Sjöstedt vill införa “sommarlovsstöd”
Vänsterpartiet föreslår ett statligt sommarlovsstöd på 250 miljoner kronor och tänker driva det hårt i förhandlingar med regeringen. En återinförd förmögenhetsskatt ska täcka kostnaden.
4 jul 15

Moderaterna i Almedalen 2015
Kinberg Batra vill ha ett “första jobbavdrag”
Moderatledaren Anna Kinberg Batra vill göra det lättare för unga och utrikes födda att få sitt första jobb. Hon hade med sig ett åtgärdspaket på tio miljarder kronor till debuten i Almedalen. Det mesta av pengarna går till ett "första jobbet-avdrag".
3 jul 15

Miljöpartiet i Almedalen 2015
Magister Fridolin om miljö och skola
Miljö och skola. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin fokuserade helt på de två frågor som partiet tror ska locka väljare i nästa val. Och samtidigt övertyga gräsrötterna om att den gröna själen lever kvar.
2 jul 15

Riksbanken sänker räntan
Reporäntan blir minus 0,35 procent
Kronan blir svagare och bostäder dyrare. Samtidigt blir det billigare att låna. Riksbankens oväntade räntesänkning till en ny rekordlåg nivå på torsdagen antas snabbt få effekter i plånboken.
2 jul 15

Sverigedemokraterna i Almedalen 2015
Barnmiljard ska locka kvinnorna
Sverigedemokraterna utmanar KD i att profilera sig i barn- och familjefrågor och föreslår en miljard kronor extra för området per år.
1 jul 15

Kristdemokraterna i Almedalen 2015
Busch Thor vill sätta in JAS mot IS
Kristdemokraternas Ebba Busch Thor vill att det ska gå att döma svenska IS-krigare för landsförräderi. Och hon kan tänka sig att skicka svenska JAS-plan mot Islamiska staten om Sverige får frågan.
30 jun 15

Socialdemokraterna i Almedalen 2015
Moralisk Löfven manar till ansvar
Statsminister Stefan Löfven (S) uppmanade till en ny sorts moral i sitt tal i Almedalen — utvecklingsmoral. Var och ens plikt att ta sig vidare och utvecklas. Och så hade han med sig en nygammal nyhet om höjda lärarlöner.
29 jun 15

Centern i Almedalen 2015
Lööf ber borgerliga rycka upp sig
Centerledaren Annie Lööf vill se borgerligheten ta sig i kragen och återupprätta "tron på valfriheten". Vi satt bekvämt stilla i båten i stället för att sätta segel och ta ut en förnyad kurs, sade hon om Alliansens sista tid i Rosenbad.
28 jun 15 – Annie Lööfs (c) i Alemdalen

Ekonomisk debatt 2015-5
Forskningsfrihetens pris
För några år sedan utredde Uppsala universitet frågan om undervisningen skulle ”genusmärkas”. Förslaget innebar i korthet att institutionerna skulle belönas finansiellt om de i tillräckligt hög grad anlade genusperspektiv på sina utbildningar. Arbetsgruppen bakom förslaget menade att det skulle ”bidra till att förbättra Uppsala universitets image, dvs att komma ifrån bilden av att präglas av konservatism och förlegade strukturer” (Uppsala universitet 2009). Förslaget stötte på starkt motstånd, bl a från Bertil Holmlund, som menade att genusmärkning ”leder tankarna till den roll som marxism-leninismen spelade i Sovjetunionen och dess lydstater” (Holmlund 2009). Vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr påpekade att genusmärkning låg i direkt motsättning till det ideal om undervisningsoch forskningsfrihet som den tyska filosofen Wilhelm von Humboldt formulerat (Frängsmyr 2010). Förslaget lades så småningom ned.
26 jun 15 – Niklas Bengtsson

Ekonomisk debatt 2015-5
Innebär TTIP och TTP att WTO är passé?
Liberaliseringen av internationell handel skedde under ett halvt sekel främst multilateralt, först genom GATT-avtalet och sedan genom tillkomsten av WTO-avtalen för 20 år sedan. Men sedan dess tycks dock denna process ha tappat fart. De hittills drivande medlemsländerna inom GATT/WTO föredrar nu i stället att liberalisera genom regionala handelsavtal. Multilateralismen vad gäller handelsliberalisering tycks därmed vara passé.
26 jun 15 – Henrik Horn

Ekonomisk debatt 2015-5
Hyresreglering och renovering – en förbisedd dimension
Den svenska hyresregleringen har varit en måltavla för ekonomer åtminstone sedan Ragnar Bentzels, Assar Lindbecks och Ingemar Ståhls bok Bostadsbristen – en studie av prisbildningen på bostadsmarknaden från 1963. Den främsta kritiken har rört hur hyresregleringen påverkar nyttjandet av beståndet och hur det påverkar bostadsbyggandet. En aspekt som däremot inte har diskuterats av ekonomer är hur regelverket påverkar renoveringar. I denna artikel pekar jag på att det medför risker både för att samhällsekonomiskt olönsamma åtgärder vidtas och att det faktiskt blir mer inkomstmässig segregation på lång sikt.
26 jun 15 – Hans Lind

Ekonomisk debatt 2015-5
Är en höjning av pensionsåldern ensidigt positiv?
Vi lever allt längre och i takt med den ökade levnadslängden och ett högre tryck på den offentliga sektorns finanser syftar pensionsreformer i många länder mot att senarelägga pensionsåldern. En naturlig fråga är hur individers välbefinnande och hälsa påverkas av denna senareläggning. I den här artikeln undersöks om tidig pensionering påverkar sjukhusinläggning och dödlighet. I den empiriska analysen används ett naturligt experiment i kombination med registerdata. Vi finner att ett erbjudande om tidig pension leder till färre sjukhusinläggningar och lägre dödlighet. Analysen ger stöd för att hälsoeffekten är större för dem med låga inkomster.1
26 jun 15 – Daniel Hallberg och Per Johansson

Ekonomisk debatt 2015-5
Vad blev notan för 1990-talets bankstöd?
Nu när staten har sålt aktierna i Nordea är det möjligt att göra bokslut för bankrishanteringen på 1990-talet. I artikeln summeras statens bankstöd under 1990-talet till 104 mdkr. Övertagna tillgångar har dock inbringat mer, sammantaget 146 mdkr. Diskonteras dessa kassaflöden i syfte att ta hänsyn till att staten har haft kostnader för en högre statsskuld under två decennier blir slutresultatet ett underskott på 21,5 mdkr eller 1,5 procent av 1991 års BNP. Hade stödet inte getts skulle dock enligt alla rimliga bedömningar underskottet ha blivit betydligt större.
26 jun 15 – Daniel Barr och Hannah Pierrou

Ekonomisk debatt 2015-5
Produktivitetstillväxt hot och möjligheter
Produktivitetstillväxt beror på en rad samverkande faktorer, och det finns dessvärre inga enkla recept för att höja den. Nästan alla makroekonomiska faktorer talar för en lägre produktivitetstillväxt framöver i såväl Sverige som i OECD-området. Kan ny teknologi kompensera för mörkare långsiktiga makroekonomiska trender? ”Digitala” företag kan bidra positivt genom ökad konkurrens och därmed stärka produktivitetsutvecklingen. Den effekten kan dock bli väsentligen mindre om inte regelverk anpassas till nya förutsättningar. Därtill är en utmaning att digitaliseringen under en anpassningsperiod kan medföra att jobb försvinner snabbare än nya tillkommer.
26 jun 15 – Mårten Blix

Ekonomisk debatt 2015-5
Skatter räknas, räkna med skatter
Sverige har en mycket hög högsta nivå på beskattningen av förvärvsinkomster. Det finns flera skäl till att denna skatt bör sänkas. Teorin om en optimal inkomstbeskattning stödjer en skatteprofil utan progressiva inslag. Det empiriska underlaget visar, trots stora variationer, att skatter påverkar våra val och att dessa val sträcker sig långt utanför valet av arbetstid. Det är väsentligt att framhålla betydelsen av att göra konsekvensanalyser av skatteoch bidragsreformer. Vid dessa utvärderingar bör strukturella modeller spela en väsentlig roll.
26 jun 15 – Lennart Flood

Ekonomisk debatt 2015-5
Rika och fattiga spelar kula
Bokanmälan: Per Molander: Ojämlikhetens anatomi, Weyler förlag, 2014, 220 sidor, ISBN 978-9-18734-735-1.
26 jun 15 – Johanna Möllerström

Ekonomisk debatt 2015-5
Ingen tillväxt utan tillitsfrämjande lagstiftning
Bokanmälan: Robert D Cooter och Hans-Bernd Schäfer: Solomon’s Knot: How Law Can End the Poverty of Nations, Princeton University Press, 2012, 344 sidor, 978-0-69114-792-5.
26 jun 15 – Per-Olof Bjuggren

Kex-utredningen
Demokrati ett krav för vapenexport
Stater med för stora demokratiska brister ska inte få köpa svenska vapen. Det skriver ledamöterna i den så kallade Kex-utredningen på Dagens Industris debattsida.
26 jun 15

Utspel från regeringen
Det blir lättare att avhysa bosättare
Regeringen vill göra det lättare för markägare att avhysa tiggare. Kritiker ser förslaget som en fortsättning på månghundraåriga förföljelser.
24 jun 15 – Åtgärdspaket mot tiggeri

EU-toppmötet
Tufft enas om flyktingpolitiken
Bindande regler för flyktingmottagande är den tyngsta frågan när EU-ledarna möts för två dagars toppmöte i Bryssel. Motståndet mot förslaget är kompakt, men statsminister Stefan Löfven (S) hoppas på en lösning.
24 jun 15

Eon vill stänga Oskarhamn 2
Kärnkraftverk stängs
Elbolaget Eon föreslår att reaktor 2 vid Oskarshamns kärnkraftverk tas ur drift tidigare än planerat.
24 jun 15

Nya Wikileaksavslöjanden
NSA avlyssnade franska presidenter
Tre franska presidenter, Jacques Chirac, Nicolas Sarkozy och François Hollande, har avlyssnats av amerikansk underrättelsetjänst. Avslöjandet från Wikileaks är ingen överraskning, men väntas likväl kyla ner förbindelserna över Atlanten.
24 jun 15

Utlandsvenskarna blir allt fler
7 procent bor utomlands
Om utlandssvenskarna utgjorde befolkningen i en svensk kommun skulle den vara näst störst i Sverige. Fler än 660 000 svenskar, 7 procent av Sveriges befolkning, lever utomlands enligt en ny studie.
22 jun 15 – 660 000 svenskar bor utomlands

Danmark
Løkke Rasmussen bildar regering
Venstres Lars Løkke Rasmussen undersöker möjligheterna att bilda en ny borgerlig regering i Danmark. Samtidigt byter socialdemokraterna ledare. Mette Frederiksen har utsetts till tillförordnad partiledare för Socialdemokraterna efter Helle Thorning-Schmidt som deklarerade sin avgång på valnatten.
20 jun 15

Studie om tiggare slår hål på myter
Romerna är enormt fattiga
Rumänska tiggare i Stockholm, Oslo och Köpenhamn är mycket fattiga, och ingen annan tjänar på vad de samlar in. I Stockholm drar de in minst pengar och sover oftare utomhus, visar en stor studie.
18 jun 15 – When poverty meets affluence

Utspel från regeringen
Fängelse föreslås för terrorresor
Den som reser till ett annat land för att begå eller förbereda terroristhandlingar ska kunna dömas till fängelse i högst två år.
17 jun 15 – DN Debatt 17/6-15

Arbetslivet är långt tufft och ojämställt
Alla står inte pall till 65
Delegationen för jämställdhet i arbetslivet ser den höga sjukfrånvaron bland kvinnor som ett utslag av bristen på jämställdhet både i arbetslivet och i samhället i stort.
17 jun 15 – SOU 2015:50

Miljöpartiets kongress
Bakslag om tyskt kol för MP-ledning
Ställda inför ett nederlag backade Miljöpartiets ledning om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Den största stridsfrågan avgjordes innan kongressen knappt hann börja.
12 jun 15

Danska valrörelsen
Thorning mer poppis än Løkke
Statsministern var uträknad och utbuad. Men oppositionsledaren fastnade i en djup förtroendekris — och då gick det som en dans på rosor för statsminister Helle Thorning-Schmidt (S). Med famnen full av röda rosor möter hon danskarna inför nästa veckas val.
12 jun 15

Falangfejd i KD
Emma Henriksson petas
Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen, Emma Henriksson, lämnar sin post motvilligt efter att ha blivit uppmanad till det av nya partiledaren, Ebba Busch Thor. Det väcker nya frågor om hur det står till med sämjan i KD.
11 jun 15

Partiledardebatt i riksdagen
Löfven kan inte pusta ut
Statsminister Stefan Löfven (S) hoppas på arbetsro och mindre stök framöver. Men när riksdagen slår upp dörrarna i höst väntar samma problem — en allians som jagar honom om jobbpolitiken och en ny politisk karta, där Sverigedemokraterna är tredje största parti.
11 jun 15 – Partiledardebatt i riksdagen

SCB:s partisympatiundersökning
Moderaterna växer bland kvinnor och unga
Moderaterna går framåt bland kvinnor och unga, enligt SCB:s partisympatimätning.
8 jun 15

Kinberg Batra i sitt sommartal
Satsa på förskolan!
Moderaterna vill att barn ska kunna få avgiftsfri förskola redan från två års ålder. Moderatledaren Anna Kinberg Batra lanserade förslaget i sitt sommartal. Statsminister Stefan Löfven (S) är inne på samma linje.
6 jun 15

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Ohälsosamma vanor och folkhälsopolitisk paternalism
Alla moderna samhällen använder sig av paternalistisk lagstiftning i någon mån, och även om det finns en ständig diskussion om var gränsen går mellan rimliga och orimliga ingrepp i vårt handlingsutrymme, är det nog ytterst få som vill ta bort alla paternalistiska åtgärder ända ner till bilbältestvånget. Svensk folkhälsopolitik är relativt aktiv och ohälsosamma vanor, som flitigt användande av tobak och alkohol, är redan föremål för en rad interventioner, flera av vilka har brett stöd. Som följd av den växande andelen personer med fetma i befolkningen har på senare tid även skräpmatskonsumtion kommit att diskuteras alltmer som ett område för möjliga statliga interventioner. Inom den mer teoretiska diskussionen kring paternalism har samtidigt en rad författare tagit in mer av empirisk psykologi i den filosofiska diskussionen och flera av dem har utifrån det psykologiska forskningsläget argumenterat för att problemen med många paternalistiska åtgärder ofta har överskattats. I den här texten kommer jag att introducera dessa psykologiska resonemang och utifrån dem sedan formulera fyra grundläggande principer som rimliga paternalistiska interventioner bör tillfredsställa; därefter kommer jag att tillämpa dessa på frågan om ohälsosamma vanor med resultatet att det tycks finnas goda skäl för en mer starkt interventionistisk folkhälsopolitik inte bara vad gäller alkohol och tobak utan även skräpmat.
5 jun 15 – Johan Brännmark

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Kvotering som kvinnlig reparation
I sverige har det under flera år pågått en debatt om huruvida kvotering bör införas för att höja andelen kvinnor i bolagsstyrelser, så som redan gjorts i norge och tyskland. Idag utgör kvinnor 23-24 procent av de börsnoterade bolagsstyrelserna, och den rödgröna regeringen har lovat att lagstifta om kvotering om inte kvinnor utgör minst 40 procent av de börsnoterade bolagsstyrelserna i slutet av år 2016 (regeringen 2015).
5 jun 15 – Annika Gilljam

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Kan en stat gå under, men ändå finnas kvar? Stigande havsnivåer och avterritorialiserade östater1
Genom historien har vi människor ofta visat oss vara mycket anpassningsbara när vi mött drastiska förändringar i vår naturliga miljö. Det finns dock en överhängande risk att framtida klimatförändringar kommer att pröva gränserna för denna anpassningsförmåga. Det gäller framförallt när klimatförändringarnas lokala konsekvenser blir så destruktiva att de framtvingar omfattande migration. I denna artikel kommer jag att intressera mig särskilt för så kallade små östater. Dessa stater, som vi finner främst i stilla havet och indiska oceanen, är särskilt utsatta för framtida klimatförändringar. De riskerar nämligen att fullständigt gå under. Många små östaters territorier är så lågt liggande att de är mycket känsliga för höjningar av havsvattennivån. Tuvalu, kiribati och marshallöarna brukar nämnas som exempel på hotade östater i stilla havet. Maldiverna i indiska oceanen är ett annat ofta nämnt exempel. Även om det kan dröja hundratals år innan dessa stater försvinner helt under vattenytan kommer de att bli obeboeliga betydligt tidigare än så, när ständiga översvämningar förstör grödor, odlingsbar mark och människors hus och hem.
5 jun 15 – Jörgen ödalen

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Replik till lisa furberg: »feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3
I en intressant artikel i Tidskrift för politisk filosofi argumenterar Lisa Furberg för att altruistiskt surrogatmödraskap kan anses moraliskt problematiskt utifrån en perfektionistisk teori om det goda livet (Furberg 2014). I följande svar riktar jag ett antal invändningar mot Furbergs resonemang.
5 jun 15 – Simon Rosenqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Politisk filosofi idag
Intervju med joakim sandberg, docent i praktisk filosofi, göteborgs universitet och forskningsledare vid handelshögskolan i Stockholm
5 jun 15 – William Bülow

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Recension: Torbjörn Tännsjö: Fatta! En upplysningsskrift, Stockholm: Thales, 2014
Alltsedan jag som tonåring läste Torbjörn Tännsjös provokativa och alltid tänkvärda debattartiklar har jag förstått att Tännsjö uppfattas som en kontroversiell debattör. I min mening är ingen tes mera svårsmält och samtidigt lika tilltalande som den som förs fram i hans senaste sammanställning av populära texter.
5 jun 15 – Karim Jebari

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015
Recension: Timothy Williamson: Tetralogue, Oxford: Oxford University Press, 2015
Ett tåg som färdas mot okänd ort, fyra karaktärer i en kupé och ett mysterium. Mysteriet i Timothy Williamsons Tetralogue är sanning. Hur kan vi finna sanningen? Vad avgör vad som är sant? Vilka slags påståenden är sanna eller falska? Är det farligt att tro på en objektiv sanning? Är det farligt att inte göra det? De figurer som i denna tetralog en dialog men mellan fyra individer kommer i slang representerar distinkta förhållningssätt till frågor som dessa, och under tågresan ges tid att testa ståndpunkter, argument och underliggande antaganden. Som frågornas vida omfång antyder är Tetralogue inte riktad till akademiska filosofer, utan det är en allmän introduktion till dessa olika föreställningar om sanning och kunskap, och till de viktigaste invändningarna en förespråkare måste handskas med. Med det inte sagt att Williamson gjort det lätt för sig, och karaktärerna blir sällan karikatyrer, ens när de försvarar positioner långt från Williamsons egen.
5 jun 15 – Henning Strandin

PM från Arbetsmarknadsdepartemetet
Alla kommuner ska ta emot flyktingar
Regeringen tar första steget mot ett kvotsystem för att placera ut nyanlända flyktingar i fler kommuner än de som redan ställer upp frivilligt. Samtidigt antyder en studie från Institutet för näringslivsforskning att bosättningspolitiken ända sedan nittiotalet varit kontraproduktiv.
4 jun 15 – Promemoria: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

SCB:s partisympatiundersökning maj 2015
Motvind för rödgröna
Statsminister Stefan Löfvens (S) motvind i opinionen fortsätter, även efter att regeringen presenterat sin vårbudget. Båda regeringspartierna tappar i SCB:s stora mätning. Samtidigt slår SD rekord. Men i grund och botten är opinionsläget det samma som på valnatten.
3 jun 15 – SCBs Partisympatiundersökning maj 2015

Stram eller expansiv ekonomisk politik?
LO och SAP är oeniga
LO och Socialdemokraterna är i otakt med varandra. LO vill ge svensk ekonomi en spark framåt genom massiva investeringar. Till det får staten låna, anser LO. Det tycker inte finansministern.
3 jun 15 – Vägen till full sysselsättning och rättvisare löner

SOM-rapport nr 63 år 2015
FÖRORD
Hösten 2014 genomförde SOM-institutet den tjugonionde nationella SOM- undersökningen. Fragment är den 63:e forskarantologin sedan starten 1986. I boken analyseras resultat från 2014 års undersökning, och i vissa fall med tillba- kablickar i ett eller flera decennier. Undersökningen 2014 genomfördes som fyra riksrepresentativa urval om vardera 3 400 slumpmässigt valda personer i åldrarna 16 till 85 år. De fyra undersökningarna är att betrakta som editioner av samma studie, de innehåller delvis gemensamma frågor om samhälle, opinion och me- dier samt demografi och bakgrund, delvis unika frågor inom olika områden.
1 jun 15 – SOM-institutet: Förord

SOM-rapport nr 63 år 2015
FRAGMENT
”Fragment är de broar som uppstår när katedraler faller samman” Norén (2015)
1 jun 15

S-kongressen
Löfven lovar lyssna på föräldrar
Statsminister Stefan Löfven tänker inte pressa på hårt för att nå målet om en uppdelad föräldraledighet. Han lovar lyhördhet för föräldrarnas vilja.
31 maj 15

TT har granskat lärarnas behörighet
Friskolorna har störst problem
Fristående skolor har en betydligt högre andel lärare utan lärarlegitimation än kommunala skolor. På tre orter är skillnaden 30 procentenheter eller mer.
31 maj 15

S-kongressen
Visstidsjobb ska begränsas
Socialdemokraterna vill att arbetsgivare ska ange sakliga skäl för få att använda sig av visstidsanställningar.
31 maj 15

S-kongressen
Skärpningar i Löfvens jobbplan
En arbetsgrupp på S-kongressen föreslår en rad förändringar i Löfvens jobbagenda, bland annat skärpta formuleringar när det gäller framtida offentliga investeringar.
30 maj 15

S-kongressen om kvoterad föräldraförsäkring
Målet är 50-50
Socialdemokraternas mål ska vara en helt individualiserad föräldraförsäkring, där hälften av månaderna knyts till vardera föräldern. Partistyrelsen har ställt sig bakom ett sådant förslag. Det finns inget årtal för när det ska vara uppnått.
30 maj 15

S-kongressen
Mycket saknas i Löfvens jobbplan
Statsminister Stefan Löfven lovar att hans plan för att nå regeringens jobbmål ska fyllas på med nya stora satsningar. Men besked om dem dröjer.
29 maj 15

Rapport till långtidsutredningen
Marknadshyror pö om pö
Den statliga Långtidsutredningen har just tagit emot en rapport om bostadsmarknaden. Författarna föreslår en mix av successiva åtgärder – bland annat en fyrstegsraket mot fri hyressättning.
28 maj 15 – SOU 2015:48, DN Debatt 26/5-15

Det ställs stora krav på yrkeslärarna
Ska en lärare även agera socialarbetare och förälder?
Skolorna gör alldeles för lite för att förhindra avhopp från yrkesprogrammen. Det framgår av Skolinspektionens granskning. Myndigheten efterlyser mer engagemang från lärarna. Man kommenterar inte att 2 av 3 granskade enheter är friskolor.
28 maj 15 – Rappport från Skolinspektionen: Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Moderat förslag:
Gör om underhållsstödet!
Moderaterna vill att fler separerade föräldrar tar större ekonomiskt ansvar för sina barn. Därför vill partiet göra om underhållsstödet.
28 maj 15

Avslöjande mediegranskning:
Telia mutade även presidentfamiljen i Azerbajdzjan
Efter avslöjandet om Telia Soneras misstänkta rekordmuta i Azerbajdzjan ökar kravet på företaget att släppa vad man vet om alla suspekta affärer i regionen. Men Telia tycker att man är så öppen som det går.
27 maj 15

Inför s-kongressen
LO kräver bättre jobbplan av Löfven
Pressen ökar på statsminister Stefan Löfven (S) att göra mer för att uppfylla sina jobblöften. LO-ordföranden vill se en trovärdig plan för hur Sverige ska få EU:s lägsta arbetslöshet.
25 maj 15

FN:s sändebud:
"Ge flyktingar laglig väg in i EU"
Fler EU-länder måste ta sitt ansvar och det måste bli lättare att komma in i EU, anser FN:s sändebud Peter Sutherland som på fredagen besökte Rosenbad för samtal om EU och migration.
25 maj 15

Hård kritik mot migrationsministern
Alla barn har rätt till skolgång
Migrationsminister Morgan Johansson (S) får nu massiv kritik för sitt uttalande om att EU-migranters barn inte ska få gå i svensk skola. Barnkonventionen är solklar — barn som vistas här rätt till skolgång, hävdar kritikerna bestämt.
23 maj 15

S-ministern gör mångmiljonklipp
Lägenheten säljs för 22 millar
En vinst på 16,5 miljoner kronor räknar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och tidigare finansministern Erik Åsbrink kunna göra på sin lägenhetsförsäljning i Stockholm.
23 maj 15

Manpower larmar om kompetensbrist
Svårt att hitta yrkesfolk
Kompetensbrist blir ett allt större problem för svenska arbetsgivare, visar en färsk mätning av Manpower. Trenden är oroväckande enligt bemanningsföretagets globala chef Jonas Prising.
23 maj 15

Uppmaning från alliansen:
Inför skriftliga ordningsomdömen
Riksdagen fortsätter att rada upp tillkännagivanden, alltså uppmaningar till regeringen att agera i en viss fråga. Det senaste i raden är att en riksdagsmajoritet bestående av allianspartierna och Sverigedemokraterna uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att skolor ska kunna ge elever på gymnasiet och högstadiet ett skriftligt ordningsomdöme.
21 maj 15

SD sluter upp bakom Alliansen
Regeringen får stryk varje vecka
Decemberöverenskommelsen hit eller dit – den rödgröna regeringen har en majoritet i riksdagen emot sig. Det framgår tydligt av de rekordmånga tillkännagivanden som Allianspartierna och Sverigedemokraterna gjort. Det parlamentariska läget ger oppositionen ett historiskt sett unikt spelrum. Och varje vecka får regeringen stryk i riksdagen.
21 maj 15

Novus opinionsmätning
Alliansen större de rödgröna
För två veckor sedan visade Demoskops undersökning att Alliansen gått om de rödgröna partierna i väljarstöd. Nu visar TV4/Novus väljarbarometer liknande siffror: Alliansen får 40,4 procent i den senaste mätningen, medan de rödgröna får 39,8 procent.
21 maj 15

Tillkännagivanden på löpande band
Löfven trött på bakslag i riksdagen
Statsminister Stefan Löfven (S) har tröttnat på hur oppositionen utnyttjar sitt övertag i riksdagen för att bakbinda regeringen med så kallade tillkännagivanden. Nu vill Allianspartierna även pressa honom till att backa från att utredningen om ett stopp för vinster i välfärden.
21 maj 15

Försäkringskassan
Slappare koll gav mer sjukskrivning
Mindre kontroll från Försäkringskassan har bidragit till ökad sjukfrånvaro ökar och längre sjukskrivningar, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.
21 maj 15 – Tidsgränserna i sjukförsäkringen

Ny lag 2016
Singlar ska få inseminera i Sverige
Nästa år ska ensamstående kvinnor som vill bli föräldrar inte behöva åka utomlands. Ett lagförslag om rätten till assisterad befruktning väntas bli verklighet från och med 1 april.
21 maj 15

Egypten
Mursi dödsdömd
Den störtade egyptiske presidenten Muhammad Mursi har dömts till döden. Nu vädjar rörelsens exil-ledare till internationella samfundet att försöka förhindra att straffet verkställs.
17 maj 15

Sociologisk forskning nr 3 2015
Redaktören har ordet
I detta nummer av Sociologisk Forskning publicerar vi tre artiklar. Den första, Upplysning och gränsdragning: En filosofisociologisk studie av den första generationen analytiska filosofer i Sverige, författad av Henrik Lundberg, är en sociologisk undersökning av ett också för den svenska sociologins utveckling intressant skede i svensk filosofihistoria, nämligen den tid vid 1900-talets mitt då den analytiska filosofin kom att bli helt dominerande i svensk universitetsfilosofi.
15 maj 15 – Sverre Wide

Sociologisk forskning nr 3 2015
Upplysning och gränsdragning
En filosofisociologisk studie av den första generationen analytiska filosofer i Sverige
15 maj 15 – Henrik Lundberg

Sociologisk forskning nr 3 2015
Nuets förnöjsamhet
En grundad teori om livsval och överlevnadsstrategier
15 maj 15 – Ulrika Sandén, Hans Thulesius och Lars Harrysson

Sociologisk forskning nr 3 2015
Ett litet ord betyder så mycket
Alliansregeringen, Handlingsplanen och betydelseförskjutningar av begreppet mäns våld mot kvinnor
15 maj 15 – Carin Holmberg, Viveka Enander och Anne-Li Lindgren

Sociologisk forskning nr 3 2015
Max Weber – myt och verklighet
Religion, kärlek, pengar och politik
15 maj 15 – Sven Eliaeson

Sociologisk forskning nr 3 2015
Recensioner
Recensioner i Sociologisk forskning nr 3 2015
15 maj 15 – Sociologisk forskning nr 3 2015

Sociologisk forskning nr 3 2015
Riktlinjer angående författarskap och författarordning
Vem är egentligen författare till en vetenskaplig publikation? Denna fråga är något som länge varit på tapeten inom medicin och naturvetenskap. Den kommer med all säkerhet att bli allt mer aktuell även inom sociologin i takt med att team-arbete, delade datamaterial och samförfattande blir vanligare och som ett resultat av det ivriga publiceringsoch citeringsräknandet.
15 maj 15 – Stefan Svallfors

Förslag från regeringen
Visstidsjobb ska begränsas
Fler ska få rätt att bli tillsvidareanställda. Regeringen lägger fram ett förslag som ska göra det svårare för arbetsgivare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. Men facken är inte imponerade.
12 maj 15 – Ds 2015:29

Finanspolitiska rådet om arbetslösheten
Svårt att nå målet
Regeringen får mycket svårt att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, enligt Finanspolitiska rådet som också anser att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket och borde spara mer och snabbare.
12 maj 15 – Finanspolitiska rådets rapport 2015

Läckta EU-dokument:
Nytt kvotsystem för asylsökande
Alla 28 medlemsländer ska tvingas ta emot asylsökande enligt ett nytt kvotsystem som ska utformas i Bryssel. Det kontroversiella förslaget kommer EU-kommissionen att lansera på onsdag, enligt uppgift från The Guardian.
12 maj 15 – The Guardian 10/5-15

Brittiska valet
David Cameron sensationellt stark
Konservativa Tories blir största parti i Storbritannien, och ser helt sensationellt ut att få egen majoritet. Tur är det, i så fall, för premiärminister David Cameron, eftersom koalitionspartnern Liberaldemokraterna är nästan utraderad.
8 maj 15

Finland
Sipilä bildar borgerlig trepartiregering
Den finländske centerledaren Juha Sipilä väljer att bilda regering med högerpopulistiska Sannfinländarna och konservativa Samlingspartiet.
7 maj 15

Stora skillnader i asylmål:
SD-ledamöter har inflytande
Sannolikheten att beviljas asyl i sista instans minskar markant om en nämndeman nominerad av Sverigedemokraterna sitter med i migrationsdomstolen – och ökar om en person från Kristdemokraterna, Miljöpartiet eller Vänsterpartiet finns med i rätten. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
7 maj 15 – Martén, Linna: Working paper ”Political Bias in Court? Lay Judges and Asylum Appeals”

Centerpartiets vårbudgetmotion
Satsa på miljön och småföretagen
Centerpartiet vill införa en ny modell för arbetsförmedling — en jobbfixarpeng. I partiets vårbudgetmotion som innehåller bedöminingar och förslag för 2016 finns också förslag på en premie för miljölastbilar och miljöbussar. Centern säger sig vilja satsa på småföretagen och miljön.
6 maj 15 – Centerns vårbudgetmotion 2015

SD:s vårbudgetmotion
Satsa 4,9 miljarder på industrin
Sverigedemokraterna vill satsa 4,9 miljarder kronor på att stärka industrins konkurrenskraft nästa år. Vi är ute efter är att behålla och kanske i bästa fall skapa fler jobb i industrin, säger partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.
6 maj 15 – SD:s vårbudgetmotion 2015

Moderaternas vårbudgetmotion
Alliansen redo att ta över
De fyra Alliansparterna har för första gången på flera år lagt fram egna ekonomiska motioner. Men Moderaternas finansministerkandidat hävdar att de när som helst kan lägga fram en gemensam statsbudget.
6 maj 15 – Moderaternas vårbudgetmotion 2015

Folkpartiets vårbudgetmotion
Höjda försvarsanslag och miljöskatter
Folkpartiet vill se två miljarder kronor i tillskott till försvaret redan nästa år. Försvara Sverige — försvara jobben, är rubriken på partiets vårmotion.
6 maj 15 – Folkpartiets vårbudgetmotion 2015

Kristdemokraternas vårbudgetmotion
Inför ett dubbelt jobbskatteavdrag
Ett nystartsavdrag i form av ett dubbelt jobbskatteavdrag för långtidsarbetslösa som får jobb. Det är huvudnyheten i Kristdemokraternas vårbudgetmotion.
6 maj 15 – Kd:s vårbudgetmotion 2015

Vårändringsbudgeten
Alliansen röstar inte på egen motion
Allianspartierna varnar för att regeringens vårändringsbudget för 2015 är dålig för Sverige. Men man tänker inte försöka rösta igenom sin egen motion, något som kan skärpa konflikten inom Moderaterna.
6 maj 15

Förstamaj
Löfven lovar stödja "unga utanför"
Statsminister Stefan Löfven (S) försäkrade i sitt förstamajtal att regeringens jobbmål ska nås. Och han lovade insatser för unga i utanförskap.
1 maj 15

Förstamaj
Andersson lanserar ny bankskatt
Bankerna är underbeskattade, anser regeringen som vill införa en särskild skatt på finanssektorn. Nästa vecka tillsätts en utredning med sikte på detta, avslöjade finansminister Magdalena Andersson i sitt förstamajtal.
1 maj 15

Förstamaj
LO vill at t regeringen vågar mer
LO vill se regeringen investera mer, våga mer och skruva om politiken. Regeringen har varit alldeles för försiktig, också i vårbudgeten, enligt ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson.
1 maj 15

Krav på Löfven
Dags att leverera
LO vill ha en modigare regering som investerar mer, så att jobben kommer. Men statsminister Stefan Löfven lovade inga nya, stora jobbprojekt i sitt förstamajtal. Han gav i stället en känga till dem som misstror hans mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet.
1 maj 15

Vänsterpartiets valanalys
Bra kampanjfråga gav inte utdelning
Fokuset på frågan om vinster i välfärden var rätt, tycker partistyrelsen, även om det gav mager utdelning på valdagen. Vänsterpartiet landade på 5,7 procent i riksdagsvalet i september i fjol, det vara bara 0,1 procentenheter mer än 2010. En besvikelse, konstaterar partistyrelsen i sin utvärdering av supervalåret 2014.
29 apr 15 – Vänsterpartiets valanalys

F-kassan bör inte utreda sig själv
Socialförsäkringsinspektionen kan ta över
En utredning föreslår att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tar över klagomålshanteringen inom socialförsäkringen. Det allmänna ombudet ska dessutom arbeta inom ISF, och inte som idag hos Försäkringskassan.
29 apr 15 – SOU 2015:46

Försvarsöverenskommelsen:
ÖB vill ha mer pengar
Försvarsuppgörelsen mellan regeringen och M, C och Kd har kallats för ett trendbrott. Men de extra miljarderna räcker inte, enligt ÖB, som pekar på att anslaget i förhållande till BNP inte stiger. Försvarsmakten menar dessutom att det är osmart att satsa på en permanent styrka på Gotland.
29 apr 15

Ringhals
Vattenfall vill stänga två reaktorer
Pressen ökar på politikerna att enas om energiförsörjning efter Vattenfalls besked om en snabbare stängning än planerat av två reaktorer i Ringhals.
28 apr 15

KD-profiler på väg att lämna
Peter Althin lämnar KD
Ebba Busch Thor valdes till partiledare för Kristdemokraterna på lördagen. Men det finns KD-profiler som är oroliga för att partiet nu är på väg för långt ut på högerkanten.
27 apr 15

Kristdemokraternas nya partiledare
Busch Thor vill dra partiet åt höger
Kristdemokraternas nya partiledare Ebba Busch Thor vill bekämpa ondska och likgiltighet och ta strid för en mindre stat. Hon gör klart att KD är ett högerparti.
27 apr 15

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Den nya utsattheten – om EU-migranter och tiggeri
Sedan Gunnar Inghe (som senare blev en av Sveriges första socialmedicinska professorer) år 1960 skrev ”Fattiga i folkhemmet. En studie av långvarigt understödda i Stockholm” har engagemang och studier av utsatta grupper varit i fokus för socialmedicinsk forskning. Viktigt i denna forskning har också varit att belysa vilka åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för dessa grupper.
25 apr 15 – Bo J A Haglund och Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Därför kommer de hit
Det finns en förklaring till varför romer från särskilt Rumänien och Bulgarien reser till andra delar av Europa för sin försörjning. Där hemma är de fortfarande berövade grundläggande mänskliga rättigheter. Sociala indikatorer visar att de ligger långt efter majoritetsbefolkningen i fråga om utbildning, sysselsättning, boendestandard och hälsonivå. De flesta lever i djup misär och medellivslängden är betydligt kortare än för andra. Orsakerna är flera men huvskälet är den strukturella diskrimineringen som bottnar i antiziganismen, det vitt spridda förakt och de negativa fördomar som alltjämt drabbar denna etniska minoritet, den största i Europa.
25 apr 15 – Thomas Hammarberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
EU-medborgarna, tiggeriet och den synliga nöden – en kunskapsöversikt
Antalet människor från EU-länder i östra Europa som tigger på gator och torg i västra Europa har ökat kraftigt sedan 2007. Syftet med denna artikel är att belysa kunskapsläget om det moderna tiggeriet och dess konsekvenser och peka på en rad moraliska dilemman som lyfts fram i forskningen. Jag utgår från ett nordiskt och särskilt svenskt perspektiv, men utblickar görs också mot Europa. Bakomliggande orsaker och omfattningen och hanteringen av problemet diskuteras, liksom pågående kontroverser om begrepp och klassificeringar. Inom forskningen har rättsliga och juridiska aspekter av tiggeriet behandlats, liksom den politiska och massmediala diskursen. Undersökningar redovisas också om hur livet gestaltas för fattiga EU-medborgare som tigger i Norden och om relationerna mellan majoritetssamhället och tiggarna. Ett perspektiv i forskningen behandlar hur tiggeri och gatuaktiviteter i det offentliga rummet konstruerats som ett socialt problem. Till slut diskuteras också vilka åtgärder som kan ge resultat.
25 apr 15 – Hans Swärd

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Skyddet för utnyttjade tiggare är statens ansvar
Tiggeri har kommit att bli ett problem i det svenska samhället. Det är dock inget egentligt problem för oss som bor och arbetar i Sverige, men däremot för de människor som kommer hit i brist på andra försörjningsmöjligheter. De människor som reser till Sverige för att tigga kommer från en utsatt miljö och de blir lätt offer för de som vill tjäna pengar på andra människors bekostnad. Några av de tiggare som idag syns i svenska städer är sannolikt utsatta för människohandel, men de betraktas sällan som brottsoffer. Åtgärder mot tiggeri har inte kommit att fokusera på tiggarnas utsatthet. Det finns dessutom brister i lagstiftningen eller dess tillämpning som gör det svårt för dessa eventuella offer att erhålla skydd.
25 apr 15 – Karin Åström

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Tiggande EU-migranter – ett ansvar för Sverige, hemländerna och Europa
I och med utvidgningarna 2004 och 2007 kom EU att omfatta ett antal förhållandevis fattiga länder, vilkas medborgare hade rätt att röra sig fritt inom unionen. Den ekonomiska världskris som inleddes 2008 gjorde situationen för unionens sämst ställda mycket svår. Allra värst drabbade blev de minoriteter som traditionellt diskriminerats i Europa, särskilt romerna. Medan majoritetsbefolkningarnas fattiga reste utomlands för att söka arbete, fann många romer som försökte göra samma sak att de inte kunde få jobb utan tvingades söka sin utkomst genom tiggeri. Detta har väckt debatt i Sverige, som under slutet av 1900-talet i princip inte hade några tiggare, men nu fick ta emot ett stort antal. Frågan har därför ställts om var ansvaret för att förbättra romernas situation ligger. Svaret är inte helt okomplicerat: I ett kortare perspektiv kan vi konstatera att mottagarlandet Sverige har både ett moraliskt och ett politiskt/rättsligt ansvar. I ett mer långsiktigt perspektiv är det uppenbart att huvudansvaret för att skapa drägliga levnadsvillkor för medborgarna ligger i hemländerna. Och i ett bredare perspektiv kan man identifiera ett europeiskt ansvar. EU har accepterat nya medlemsländer, som i sin tur förpliktat sig att leva upp till unionens värderingar, inte minst vad beträffar behandlingen av minoriteter.
25 apr 15 – Mats Åberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Sveriges antiziganistiska historia
Sverige har en lång historia av att förfölja och fördriva romer. Låt inte historien återupprepas.
25 apr 15 – Heidi Pikkarainen, Eleonor Frankemo, Gunno Gunnmo, Rosita Grönfors, Mujo Halilovic, Stefano Kuzhicov, Diana Nyman, Angelina Dimiter Taikon, Marian Wydow

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Romer i Sverige, ett socialhistoriskt perspektiv
Artikeln diskuterar den svenska politiken gentemot romer under 1900-talet. En politik som tydligt illustrerar de villkor som gäller för att räknas som en del av befolkningen, samt vilka strategier som har använts för att omvandla de nya medlemmarna till nyttiga medborgare. I dessa processer har romer inordnats i såväl exkluderande som inkluderande kategorier, såsom lösdrivare, oönskade utlänningar och tiggare respektive medborgare, flyktingar och invandrare. Oavsett politikens målsättning har den dock legitimerats utifrån en gammal, och alltjämt reproducerad, berättelse om romer som en unik och problematisk grupp. I artikeln kombineras historiografiska perspektiv som under lång tid var åtskilda i romska studier, migrationshistoria och välfärdshistoria, med syftet att inordna romers historia i dessa breda fält. Framställningens tyngdpunkt ligger i perioden då denna politik fick fotfäste i Sverige: 1960och 1970-talet.
25 apr 15 – Norma Montesino och Ida Ohlsson Al Fakir

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Anti-ziganism – från ryktesspridning till nätkampanjer
Vid sidan av de statligt sanktionerade åtgärderna har det under århundraden existerat en djup och folklig antiziganism. Den anti-romska agitationen är ett ständigt återkommande tema i olika former av rasistiska grupperingars propaganda och ideologi. Stundtals intensifieras den här typen av agitation, som under 2014, då tiggande EU-medborgare hamnar i blickfånget i debatten. Många av kampanjerna har flyttat ut på sociala medier. Organiserade och oorganiserade individer/små grupper av människor startar t ex Facebookgrupper och ser en möjlighet att nå ut, och enskilda människor upplever att de är del av en större grupp.
25 apr 15 – Heléne Lööw

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Att reagera mot antiziganism
”Våra mänskliga rättigheter kränks men ingen tar det på allvar.” Så säger romer till Kommissionen mot antiziganism i de relativt omfattande konsultationer som vi har genomfört med romer, bosatta runt om i hela landet.
25 apr 15 – Heidi Pikkarainen, Diana Nyman, Erland Kaldaras

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Människor i nöd
Sedan något år tillbaka har det kommit romer och icke romer från Rumänien, Bulgarien och andra östeuropeiska länder till Sverige. De flesta hoppas få ett tillfälligt jobb. Men inser snabbt att det kan man glömma. De kan inte språket, och många har dålig utbildning, om någon alls. Det enda val de står inför är att sätta sig på en trottoar med en pappersmugg i hand i hopp om att förbipasserande ger dem en slant, som man kan skicka hem så deras barn kan mätta sin hunger och ha kläder på kroppen. De sitter på samma fläck upptill femton timmar om dygnet oavsett vad det är för väder som råder. En del kommer familjevis i tron om att ha större chans att få ihop tillräckligt med pengar som täcker livsviktiga behov.
25 apr 15 – Hans Caldaras

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Hjem og arbejde for hjemløse og arbejdsløse EU medborgere: rumænske romaers erfaringer fra København og Malmø
Dette studie baseres på 10 måneders antropologisk feltarbejde med rumænske romaer, som bor og arbejder på gaden i København og Malmø. Studiet har til hensigt at formidle ny viden om livet for en gruppe af personer i vores samfund, som ofte omtales, men som sjældent høres ved egen stemme. Der er fokus på betydningen af hjem og arbejde for denne gruppe af formelt hjemløse og arbejdsløse EU medborgere. Udgangspunktet er etnografisk materiale, som viser roma kvinder og mænds erfaringer med at opretholde hjemmet i Rumænien, skabe sig et trygt hjem på gaden samt at søge efter arbejde og arbejde med flaskesamling og tiggeri i København og Malmø.
25 apr 15 – Camilla Ida Ravnbøl

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Om handlingsutrymme mellan givande och tiggande
Ett drama pågår på gatorna mellan de som tigger och de som ger eller inte ger. Hindren tycks vara både känslomässiga och språkliga. Det finns dessutom kulturella koder i spel. De bilder vi har av varandra behöver förhandlas, särskilt de som fördomar och okunskap genererar, eftersom de idag skapar ett våld mot människor. Det gör Givandets kör och Tiggandets kör. Här deltar människor som tigger på gatorna och givare. Det är en filminstallation för två filmdukar, där betraktaren står emellan. Processen att skapa ett körverk tillsammans dessa tre dagar filmades också och blev en produktionsfilm med en tillhörande text där bland annat etik, estetik och arbetsförhållanden beskrivs. Verket har visats på en rad offentliga platser och på seminarier. Det är en gestaltning av hur det är möjligt att skapa utrymme för handling. Det visar både metod och resultat. Det finns ett handlingsutrymme mellan oss. Konst är ett sätt att utnyttja detta utrymme för att uttrycka det sinnliga, det där också det politiska grundas: i affekter och reaktioner hos människor. Om konsten handlar om att synliggöra detta handlingsutrymme så handlar det politiska om hur det är möjligt att se vilka bilder som är relevanta i detta utrymme, och att aktivera det.
25 apr 15 – Cecilia Parsberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Hotet mot det svenska samhällskontraktet – Hur tiggeri i Stockholm aktiverar det personliga moraliska ansvaret
Då stockholmare intervjuades om sina upplevelser av tiggeri i Stockholms offentliga rum under våren 2014, visade det sig att ämnet var omöjligt att tala om utan att sammankoppla det med föreställningar om Sverige som platsen i världen där tiggeri inte hör hemma. En övergripande berättelse gjorde gällande att närvaron av tiggande EU-medborgare i svenska städer hotade det svenska ”samhällskontraktet” mellan välfärdsstaten och den enskilda svensken. Detta abstrakta kontrakt hade fram tills nu garanterat föreställningen om en etisk ordning där den svenska medborgaren var rättmätigt befriad från personligt moraliskt ansvar för utsatta främlingar, och där strukturell fattigdom inte kunde materialiseras i det förkroppsligade svenska livsrummet. Mötet med den tiggande EU-medborgaren blir en konfrontation med den svenska identitetens moraliska grundvalar.
25 apr 15 – Erik Hansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Malmömodellen Holistiskt och tvärvetenskapligt förhållningssätt
2009 startades Romskt informationsoch kunskapscenter i Malmö som ett projekt finansierat av Delegationen för romska frågor. Efter ett år tog Malmö stad över och sedan 2012 är centret en permanent verksamhet med det kommunövergripande uppdraget att öka romsk delaktighet i samhället. En unik del med RIKC:s arbete är det tvärvetenskapliga och holistiska förhållningssättet utifrån vilket centret byggt upp sin arbetsmodell. Detta är baserat på de 300 intervjuer med romska individer som centret gjorde vid uppstarten där svaren kategoriserades in i fyra vetenskapliga discipliner: psykologi, sociologi, historia och filosofi. Utifrån denna uppställning framgår det tydligt att insatser krävs på såväl individuell som strukturell nivå och behöver riktas till både majoritetssamhället och den romska minoriteten för att i praktiken öka romsk delaktighet och inkludering. Tidigare har arbete med romsk inkludering bedrivits i projektform, med punktinsatser, utan romskt inflytande och oftast har problemen tillskrivits den romska minoriteten själva. RIKC:s långsiktiga modell är därmed ett viktigt och normbrytande bidrag till säkerställandet av den romska minoritetens rättigheter och även implementering av de mänskliga rättigheterna i Sverige idag.
25 apr 15 – Mujo Halilovic

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
EU-migranternas vårdsituation
De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av antalet EU-migranter i Sverige. Många saknar sjukförsäkring i sina hemländer och har därför enligt nuvarande regelverk inte tillgång till subventionerad sjukvård när de vistas här. De tvingas betala tusentals kronor för ett vårdbesök, vilket är omöjligt för de flesta. Konsekvensen blir att bland annat gravida kvinnor, barn och kroniskt sjuka i behov av vård står utan tillgång till detta. Följderna blir i enskilda fall mycket allvarliga. Enligt internationella konventioner Sverige ratificerat är vi skyldiga att erbjuda vård till lika villkor oavsett patientens juridiska status. Vi har ett särskilt ansvar för barn och kvinnor i behov av mödrahälsovård och förlossningsvård.
25 apr 15 – Johannes Mosskin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Den nya spelplanen
Mötet med de utsatta, fattiga EUmedborgare som sökt sig hit är i första hand ett möte med medmänniskor som kämpar under orättvisa förhållanden. Det drabbar oss med olika känslor. Liksom mötet med hemlösa alltid drabbar oss som har det bättre med sin brutala påminnelse om vad varje människa vill slippa uppleva, så väcker närvaron av de nya främlingarna såväl rädsla som djup medkänsla.
25 apr 15 – Magnus Helmner

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Rådoch stödcentret Crossroads för EU-migranter: Uppkomst, metod och utveckling
2004 infördes fri rörlighet inom EU. Den erbjuder nya lockande möjligheter för EU:s invånare, men även utmaningar. Efter några år började ideella organisationer av att en ny grupp; arbetssökande EU-migranter; sökte sig till deras sociala verksamheter. Men hjälpen var inte anpassad för gruppen. Bristen på riktat stöd blev uppkomsten till rådoch stödcentret Crossroads. Ett samarbete över gränserna mellan ideella organisationer och myndigheter har varit förutsättningen för öppningen. Liksom ett gediget förarbete. Vad är gruppen i behov av för hjälp? Hur ser balansen ut mellan basbehov och rådgivning och vad har Crossroads arbetsmetod gett för resultat? Från att ha varit ett pionjärsprojekt är verksamheten i dag etablerad och representerar en gemensam önskan om att identifiera lösningar och goda exempel för sociala utmaningar i vår tid.
25 apr 15 – Marika Markovits och Thomas Bjarke

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Skånes enda öppna härbärge för utsatta EU-medborgare
Hjälp tiggare i Lund heter föreningen som upprättat Skånes första och för tillfället enda öppna härbärge för socialt utsatta EU-medborgare. Det bör poängteras att det finns två härbärgen i Skåne, båda ligger i Lunds kommun och båda är ett samarbetsverk där föreningen varit initiativtagare men enbart ett som har öppet året om. Detta är härbärget som jag beskriver nedan och som finns vid Smålands nation. Det som för tillfället är stängt men som öppnar när kylan blir påtaglig till hösten/vintern är i Helgeands församlingshem på området Klostergården.
25 apr 15 – Joakim Månsson Bengtsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Samspelande organisationer utgör Crossroads Lund
Crossroads Lund bildades 2015-01-15 på initiativ av Lunds Kristna Råd efter att alltfler EU-migranter kommit till Lund och etablerat sig som tiggare med ofta ytterst bristfällig nattlogi som att sova ute, i bilar, i tält och i enkla hyddor. Det fanns dock sedan december 2014 främst ett mycket positivt undantag: Gillestugan i Smålands nation hade på initiativ av studenten Joakim Månsson Bengtsson öppnats som natthärbärge för 21 gäster och denna verksamhet drivs av den ideella organsationen ”Hjälp tiggare i Lund” som utöver detta förmedlar och har överblick på ytterligare ca lika många andra sovplatser inomhus genom diverse kontakter och privata initiativ. Till detta kommer också att Helgeandskyrkan haft ett antal nattcafé under vintermånaderna samt planerar, iordningsställer och skaffar tillstånd för att kunna öppna ett härbärge för 8 nattgäster i särskilt samarbete med Diakonicentralen och ”Hjälp tiggare i Lund”.
25 apr 15 – Per Eriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Kyrkorna och uteliggare i Sverige
Världen har flyttat till Sverige. Den fattigdom som vi i Sverige trodde att vi lämnat bakom oss är tillbaka. Varje dag möter vi fattiga människor, händer som sträcks emot oss, ögon som vädjar. Vi är inte vana att se fattigdomen så nära inpå oss och vi berörs starkt och vi vet inte hur vi ska hantera de fattiga vi möter och inte heller de starka känslorna som väcks till liv inom oss. Vi förfasas över tiggarnas situation och det ovärdiga liv de tvingas leva. Reaktionerna är många och blandade – medkänsla, solidaritet, ilska och frustration. Det finns också uttryck för rasism och hat.
25 apr 15 – Inga Johansson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Ett möjligt uppdrag
Vintern 2015. En kvinna sitter på trottoaren i den kyliga blåsten. Bredvid henne en kasse med pantburkar. Framför henne ett fotografi på barnen och en mugg. En förbipasserande lägger en slant i muggen. En annan placerar en spottloska precis intill. De flesta vänder bort blicken.
25 apr 15 – Martin Valfridsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
EU-initiativ för att påverka Romernas situation
EU lyfte sin största minoritets situation som en prioriterad politisk fråga efter den franska regeringen initierade ett program för att återföra tusentals rumänska och bulgariska romer till sina hemländer. Den dåvarande kommissionären Reding kallade programmet för en skam och hotade med juridiska åtgärder. I juli är det fem år sedan och lite har förändrats sedan dess.
25 apr 15 – Soraya Post

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Vad gör dessa fattiga människor som tigger, med oss svenskar?
Vi behöver möta människor som tigger med värdighet här i Sverige och samtidigt arbeta med att förändra förhållandena i deras hemländer.
25 apr 15 – Jörgen Ljung och Rickard Klerfors

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Europeiska baptisters arbete med romer i Rumänien och Bulgarien
Rumänien: Det är september 2014 och jag har just besökt den grundskola som en baptistförsamling i Rumäniens huvudstad Bukarest har startat för romska barn. Vi möter barn som stolta visar upp sina teckningar och strålar av glädje över att få gå i skolan. Sedan gör vi en biltur till ett hyreshusområde där barnen bor – rappningen flagnar, dörrarna är halvtrasiga och sophögarna hopar sig. Kontrasten mellan den rena och välskötta skolan och hyreslängorna är slående. En av flickorna i skolan är väldigt blond och blåögd. Jag frågar hur det kommer sig – romerna är ju mörka och brunögda. Föreståndaren för skolan berättar att ofta kommer människohandlare och hämtar unga romska kvinnor på kvällarna och använder dem för prostitution. Senare på natten eller på morgonen körs de sedan tillbaka till hyreskasernerna. De barn som sedan föds får därigenom blonda gener bl.a. från de nordiska ”herrarna” som köper sex. De ansvariga på baptisternas projekt ”Rut” visar mig och de andra besökarna de olika insatserna som görs för och med romerna.
25 apr 15 – Christer Daelander

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
Från koncentratrationslägrens ohyggligheter till ett dubbelliv i Sverige – en berättelse om en romsk kvinnas liv.
Recenserad bok: Jag heter inte Miriam Författare: Majgull Axelsson Förlag: Brombergs (458 sidor), 2014
25 apr 15 – Jan Halldin

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2015
En ny bok om dem som vi kallar tiggare
Recenserad bok: Vi kallar dem tiggare Författare: Rola Brentlin & Aaron Israelson Förlag: Hydra förlag (151 sidor), 2015
25 apr 15 – Hans Swärd

Utredningsförslag
Mer kontroll på socialbyrån
En utredning föreslår att de krav som kommunens socialtjänst får ställa på arbetslösa bidragstagare lagfästs. Socialtjänsten får dessutom större befogenheter att kontrollera att människorna verkligen söker jobb.
22 apr 15 – SOU 2015:44

Försvarsuppgörelsen i hamn
Gamla försvarsfrågor utreds på nytt
Efter att i praktiken ha bantats år efter år tilldelas försvaret i snitt två miljarder kronor mer årligen under perioden 2016 - 2020. Dessutom vänds blicken hemåt: fokus och medel flyttas från internationella insatser till svenskt territorium. DEt är stommen i försvarsuppgörelsen.
22 apr 15 – ”Försvarspolitisk inriktning 2016 tom 2020”

Utredningsförslag
Fortsatt privat järnvägsunderhåll
Järnvägsunderhållet kan inte förstatligas. Trafikverket saknar helt enkelt kunskap för att ta över underhållet i egen regi i dag, menar regeringens utredare.
22 apr 15 – SOU 2015:42

Nordicom Information 2/2015
Forord
De nordiske landene rangerer høyt på internasjonale likestillingsbarometre. Likevel er det fremdeles et stykke igjen før mediene har oppnådd full likestilling mellom kjønnene. Det hviler et stort ansvar på mediene for å sikre rettferdig tilgang til og representasjon i offentligheten. For å kunne si noe om tilstanden og utviklingen på feltet, trengs det fakta og statistikk. Det forskes på medier og kjønn i alle de nordiske landene, men fortsatt er det behov for mer kunnskap på feltet.
20 apr 15 – Ragnhild Mølster

Nordicom Information 2/2015
Nordicom-Information på väg mot framtiden
Nordicom-Information har funnits i över 35 år och utkommit med fyra nummer per år. Den har genomgående innehållit en blandning av artiklar, ny litteratur, översikter om konferenser, forskningsprojekt och nya avhandlingar. De senaste åren har en del av ar- tiklarna också genomgått formell granskning, en reviewprocess. Innehållet i Nordicom- Information har alltid varit skrivet på något av de nordiska språken eller engelska. En bärande idé har varit att forskare ska kunna publicera sig på sitt eget språk, också i en alltmer internationaliserad forskningsvärld.
20 apr 15 – Ingela Wadbring

Nordicom Information 2/2015
Norske muslimske innvandrerkvinner - Sosiale medier og identitetsspørsmål
Norge og Norden forøvrig, er preget av økt ankomst av flyktninger og innvandrere. Dette driver fram samfunnsendringer som gir seg utslag i en rekke utfordringer. Fra å ha vært et relativt sosio-kulturelt homogent samfunn, har Norge i dag blitt til en sammensatt og langt mer kulturelt, språklig, etnisk, sosio-økonomisk mangfoldig befolkning – også blant flyktninger og innvandrere er det store variasjoner politisk, sosialt, religiøst og kulturelt. I dette prosjektet er vi interessert i særlig to fenomener som har innvirkning på den norske nasjonalstaten: a) migrasjon og bosetting av innvandrere i et stadig mer multikulturelt og fler-religiøst samfunn på den ene siden og b) utbredelsen av nettbaserte medier på den andre.
20 apr 15 – Carol Azungi Dralega

Nordicom Information 2/2015
Køn i danske medieinstitutioner og danske tv-medier
I 2012-13 deltog Danmark sammen med 26 andre lande i en stor europæisk undersøgelse af om kønssammensætningen i medieindustrien, Women and Media Industries in Europe under European Institute of Gender Equality (EIGE). Det er bl.a. resultaterne fra den undersøgelse, som ligger til grund for denne artikel. Eftersom de overordnede resultater fra undersøgelsen er publiceret i rapporten Women and the Media. Advancing gender equality in decision-making in media organisations. Review of the implementation of the Beijing Platform for Action in the EU Members States (2013), er målet med denne artikel at diskutere undersøgelsen med et særligt fokus på de danske resultater. Undersø- gelsen Women and Media Industries in Europe belyser primært kønssammensætningen på ledelsesniveau i forskellige medieinstitutioner, men der er også foretaget indholds- analyser af tv-programmer i forbindelse med undersøgelsen. For et få et mere nuanceret indtryk af indholdssiden, inddrager denne artikel også undersøgelsen Who makes the news (2010), der belyser kønsrepræsentationen i nyhedsmedierne (radio, aviser og tv). Med teoretisk udgangspunkt i den socialkonstruktivistiske kønsopfattelse (Butler 1999) og intersektionalitetsteori (Crenshaw 1991) diskuterer artiklen hvilke (potentielt proble- matiske) forestillinger om køn, der ligger til grund for undersøgelsen Women and Media Industries in Europe og Who makes the news, og stiller spørgsmål ved, om disse former for undersøgelser er de mest frugtbare til at illustrere repræsentationer og uligheder.
20 apr 15 – Rikke Andreassen

Nordicom Information 2/2015
The Gender Divisions and Hierarchies of the Finnish News Organisations
A majority of Finnish journalists are women, and the proportion of women in the Union of Journalists reached 40 per cent in 1978 and 50 per cent in 19951 (SJL 2012). Thus, a quantitative gender balance was reached in the field already decades ago. In addition, for a long time now a majority of Finnish journalism students have been female. According to the statistics of the Union of Journalists, 57 per cent of all members and more than 70 per cent of all student members are women. As the Union has 15 678 members, the number of females in the field is significant. Members represent different levels of senior and middle management as well as other areas of journalistic practice (SJL 2012). However, the number of female journalism students is growing, but it does not mean that women work in the field to the same extent, as we shall see later in this article. Furthermore, the fact that the majority of journalists are women does not mean that equality has been reached in the profession. As the Global Report on the Status of Women in News Media (Byerly 2011) shows, the top newsroom positions are still mainly held by men. In addition, national surveys show that female journalists are clearly paid less than their male colleagues and that men strongly dominate the news content.
20 apr 15 – Tarja Savolainen & Henrika Zilliacus-Tikkanen

Nordicom Information 2/2015
Women in Journalism - The Situation in Iceland
More and more women have entered journalism in the last 20-30 years, and they out- number men in journalism education by far. Still, however, women account for less than 40% of the members of the two Icelandic journalists unions, and few women hold top positions in media organisations. Media companies were badly hit during the financial crisis in 2008 and many journalists lost their job. No research has been done on the effect of this on women and men in journalism, but data from the membership registration of the journalist unions seems to indicate that proportionally more women than men were laid off or left the profession in the years after the crash. The number of women entering the journalism profession seems to have plateaued after continuous growth in the past decades, but there are also positive signs as the heads of the biggest media companies have pledged to prioritise equality in their media.
20 apr 15 – Valger ur Jóhannsdóttir

Nordicom Information 2/2015
Verdien av en kvinnes stemme - Om kjønn, makt og endring i norsk nyhetsproduksjon
I 2013 var det 100 år siden kvinner i Norge ble tilkjent en offentlig stemme på lik linje og med lik verdi som menn. Kjønn ble nøytralisert og (i prinsippet) uten betydning. En stemme var en stemme. Men under stemmerettsjubileet ble kvinners aktuelle stemme innenfor rammen av nyhetsmedienes offentlige samtale i liten grad tematisert.
20 apr 15 – Turid Øvrebø

Nordicom Information 2/2015
Svensk journalistik - Bromskloss eller pådrivare för jämställdhet?
I slutet av 1970-talet gav Aftonbladets kvinnliga journalister ut Dokumentet, en bok som avslöjade en förödande manskultur på en av Sveriges största tidningar. Idag, drygt 35 år senare har Aftonbladets kvinnliga journalister återigen gjort ett upprop för att protestera mot tidningens kultur och struktur.
20 apr 15 – Maria Edström

Nordicom Information 2/2015
Distribution, produktion och jämställdhet i filmbranschen - En studie av svensk filmpolitik
Rapporten En riktig snyftare: om distribution, produktion och jämställdhet i filmbran- schen som vi har skrivit på uppdrag av wift Sverige (Women in Film and Television), fokuserar på relationen mellan produktions- och distributionsledet och hur detta påverkar jämställdhet i filmbranschen. Utgångspunkten har varit att undersöka hur förändringarna i det senaste filmavtalet (2013) kan komma att påverka jämställdhetssträvanden. Utred- ningen Vägval för filmen (2008) som föregick filmavtalet pekade på två genomgripande förändringar som var önskvärda: att ta bort kravet på ”normal biografexploatering” för att jämställa distribution i olika fönster (s.k. fönsterneutralitet) samt att minska producen- ternas (ekonomiska) underläge i relation till distributörerna. Filmavtalet, å andra sidan, visar vi, går delvis i motsatt riktning. Även om ett steg mot fönsterneutralitet tas i avtalet, så förhandlas det bort i en protokollsanteckning. Distributörernas roll förstärks också i avtalet framför allt genom införandet av det så kallade automatstödet, som fördelas på basis av distributörernas publikestimat. Men även genom ett ökat fokus på att politiken ska leda till en ekonomiskt stabil bransch, vilket sker genom att satsa på mer publikt gångbar film och att försöka styra branschen mot mer stabila produktionsföretag, genom att ställa krav på etablerad producent.
20 apr 15 – Maria Jansson & Katarina Bivald

Nordicom Information 2/2015
Norwegian Media Research Conference 2014. 20 Years of the World Wide Web – Perspectives and Consequences1
The Norwegian community of media studies researchers has arranged a national con- ference for several decades, and in 2004 the conference found the format which it has today. The conference is hosted by a different university or university college each year, and for the last decade the conference has been arranged bi-annually (even years), alternating with the Nordic Media and Communication Research Conference NORD- MEDIA (odd years). In 2014 the conference was hosted by the Department of Art and Media Studies at the Norwegian University of Science and Technology (NTNU) in Trondheim, Norway.
20 apr 15 – Jon Raundalen

Nordicom Information 2/2015
Webportal gør det lettere at forske i historiske danske medier
Statsbiblioteket i Aarhus har med webportalen Mediestream lanceret et digitalt værktøj, som giver forskere og studerende ved flere af de danske universiteter adgang til at streame over 1,5 mio. radio- og tv-udsendelser fra danske kanaler. Desuden indeholder portalen ca. 50.000 historiske reklamefilm, og for nylig blev den første million digitale avissider tilføjet. På den måde er der skabt nem adgang til en stor samling af de histo- riske danske medier, som det hidtil har været besværligt at forske i.
20 apr 15 – Mogens Vestergaard Kjeldsen

Nordicom Information 2/2015
Norsk medietidsskrift fra papir og abonnement til digitalt open access
I slutten av mars 2015 kom det første nummeret av Norsk medietidsskrift ut som et rent digitalt, open access tidsskrift på Universitetsforlagets publiseringsplattform idunn.no. Prosessen med å endre et tradisjonelt papirbasert abonnementstidsskrift til et digitalt open access-tidsskrift har vært lang og krevende. I denne artikkelen vil jeg kort fortelle om denne prosessen og reflektere litt over de problemene som oppsto underveis. Pro- sessen har vært kompleks, og denne teksten gir derfor bare et grovt riss av de problem- stillinger som har dukket opp.
20 apr 15 – Steen Steensen

Nordicom Information 2/2015
Recension
Jonas Löwgren & Bo Reimer (red.) Collaborative Media Production, Consumption, and Design Interventions Cambridge MA: MIT Press, 2013, 208 p., ISBN: 9780262019767
20 apr 15 – Kjetil Sandvik

Nordicom Information 2/2015
Recension
Jens Barland & Robert W. Waagan (red.) Entreprenørskap og ledelse i media Cappelen Damm, 2015, 384 s., ISBN 9788202447823
20 apr 15 – Erik Wilberg

Nordicom Information 2/2015
Women and Media Industries in Europe
In 1995, the Fourth World Conference on Women took place in Beijing and as a result of the conference the Beijing Platform for Action (BPfA) was created. It sets out the objec- tives for national and international action for the advancement of women. The European Council committed the EU to the principles of the BPfA in the same year. The BPfA’s strategic aims in relation to women and media are broad (Area J). The aims are to: a) increase the participation and access of women to expression and decision-making in and through media and new technologies of communication; and b) promote a balanced and non-stereotyped portrayal of women in the media.
20 apr 15 – Tarja Savolainen

Migrantkrisen
Hård press på EU
Handling i stället för vackra ord efterlyses när EU:s utrikes- och inrikesministrar samlas för att diskutera ännu en migrantkatastrof på Medelhavet. Italien varslar om eventuella tillslag mot människosmugglare i Libyen.
20 apr 15

Vårbudgeten
Förstelärarreformen stoppas
Regeringen satsar stort på fler speciallärare och pedagoger i lågstadiet – men sparar in på karriärtjänsterna. Ett av syftena med att ge så kallade förstelärare mer betalt var att locka kompetent personal att ta anställning i skolor i socialt utsatta områden. Men reformen har också kritiserats.
16 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Vårbudgeten
Slopad ungdomsrabatt guldgruva för regeringen
Den största åtgärden i vårändringsbudgeten är avvecklingen av ungdomsrabatten. I två steg ska den omstridda nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga anställda återställas till samma nivå som för vuxna arbetstagare.
16 apr 15 – Prop 2014/2015:99

Vårbudgeten
Pengar till äldre tas från äldre
Den största enskilda satsningen i regeringens vårbudget är en miljard kronor för att höja bemanningen inom äldreomsorgen. Men pengarna kommer från nedskärningar på just äldreomsorg.
16 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Vårändringsbudgeten:
Offentliga sektorn tillåts växa
Regeringen nyttjar vårändringsbudgeten till att föreslå höjda utgiftstak för staten. Det handlar om mellan 30 och 50 miljarder mer för vart och ett av de kommande åren.
16 apr 15 – Prop 2014/2015:99

Vårbudgeten
Regeringen har inte löst moms-fråga
Ett nytt besked från regeringen kan bli dödsstöten för många ideella föreningar som bedriver second hand-försäljning: Momsen ska betalas i år.
15 apr 15

Budgetnotis
Fler reformer 2016
Det kommer fler reformer 2016 än de som nu sjösätts 2015. Till exempel har regeringen lovat att ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen och sänka skatten för pensionärer. Därför kommer de totala reformkostnaderna för 2016 att bli högre än de 20 miljarder kronorna som nu nämns för 2016.
15 apr 15

Budgetnotis
"Euroområdet största risken"
Regeringen skriver i en kommentar till budgeten att konjunkturen i omvärlden kommer att stärkas de kommande åren: "I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, kommer dock återhämtningen, av allt att döma, att gå långsamt."
15 apr 15

Budgetnotis
Fas 3 fasas ut
Ett viktigt vallöfte från Socialdemokraterna var att avskaffa Fas 3 och erbjuda långtidsarbetslösa jobb i framför allt kommunerna, så kallade extratjänster.
15 apr 15

Budgetnotis
Kvinnor vinnare
Regeringen skriver att förslagen i vårändringsbudgeten om höjt tak i a-kassan, höjt grundbelopp i a-kassan, höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar och höjd nivå på bostadstillägget för pensionärer kommer att minska inkomstskillnaderna något. Och andelen i befolkningen som räknas som relativt fattiga minskar något.
15 apr 15

Budgetnotis
Sysselsättningen stiger
Enligt regeringens prognos stiger sysselsättningen och andelen sysselsatta av befolkning stadigt de närmaste åren.
15 apr 15

Vårbudgeten
Arbetslösheten minskar bara sakta
Regeringen får svårt att nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet. Nuvarande politik räcker inte, nya stora satsningar krävs. Efter höstens politiska kaos och budgetnederlaget i riksdagen är vårbudgeten för 2015 en nystart för regeringen.
15 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Vårbudgeten
Arbetslösa blir budgetens vinnare
Arbetslösa och ensamstående föräldrar är det här årets vinnare i budgeten. Förlorare, på lite sikt, blir bilkörande höginkomsttagare som sparar och gör stora rut- och rot-avdrag.
15 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten
“Nu börjar vi leverera”
Regeringen satsar 8 miljarder kronor i vårbudgeten, fördelat på jobb, skola, miljö och välfärd. De största utgiftsposterna var kända på förhand, som höjningen av a-kassan. Den låga produktivitetstillväxten och den höga arbetslösheten är regeringens sorgebarn. För att nå målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 kommer man att presentera fler åtgärder i kommande budgetar, sade finansministern Magdalena Andersson (s).
15 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Riksdagen ställer krav
Överskottsmålet måste utredas
Den borgerliga majoriteten i riksdagens finansutskott kör nu över regeringen och kräver en parlamentarisk utredning om överskottsmålet.
9 apr 15

Statlig utredare
Gör bolånen genomskinliga
Banker kommer att behöva bevilja en veckas betänketid för alla bolånekunder. Det är en av effekterna när EU:s bolånedirektiv genomförs i svensk rätt. Dessutom föreslår den ansvarige utredaren att långivarna ska vara skyldiga att informera kunderna om hur räntesättningen går till.
9 apr 15 – SOU 2015:40

Statlig utredning föreslår entreprenörsansvar
“Gästarbetare” får hjälp
Om förslagen blir verklighet kommer utstationerade byggarbetare som snuvats på sin lön från arbetsgivaren kunna kräva ersättning från andra företag i kedjan av uppdragsgivare och utförare.
8 apr 15 – SOU 2015:38

Utredning föreslår ”myndighets-PUL”
Nya registerlagar på gång
En ny, paraplyliknande registerlag ska på sikt styra över alla statliga och kommunala myndigheters personuppgiftsbehandling. Den föreslagna myndighetsdatalagen gäller istället för personuppgiftslagen (PUL), och steg för steg ska den ersätta flera registerlagar.
8 apr 15 – SOU 2015:39

Utredare ska kolla de nationella proven
Är det för många prov i skolan?
En särskild utredare ska analysera systemet med nationella prov för grund- och gymnasieskolan. I uppdraget ingår även att ta fram ett svenskt system för att mäta kunskapsutvecklingen över tid - ett nationellt alternativt till PISA, med andra ord.
8 apr 15 – Dir 2015:36

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Introduktion
Det här numret av Arbetsmarknad & Arbetsliv innehåller fyra artiklar och ett debattinlägg. De tre första artiklarna handlar om förhållanden på arbetsplatsen. Inledningsvis belyses sambandet mellan arbetsuppdrag, arbetsvillkor, återhämtning och hälsa bland tjänstearbetare inom välfärdssektorn. Därefter följer en text om hur kritik på arbetsplatsen tas emot. Den följs av en artikel om funktionell dumhet – ett sätt för underordnade att möta maktutövning. Numrets fjärde artikel behandlar dem som inte har någon arbetsplats och det individualiserade ansvar för den situation de befinner sig i som de uppfattar att omgivningen ger dem. I ett debattinlägg belyses den svenska arbetslivforskningens villkor och framtida möjligheter att formera sig på bred front. Avslutningsvis finns två recensioner.
5 apr 15 – Ann Bergman och Birgitta Eriksson

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Arbetsuppdrag och återhämtning i välfärdstjänstearbete
Artikeln beskriver ett uppdragsperspektiv på arbete, det vill säga en fokusering på hur ett arbetsuppdrag formas och är sammansatt med avseende på resurser och krav med betydelse för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. I studien undersöks hur förutsättningarna för att utföra arbetet, i termer av arbetskrav och resurser i arbetet, hänger samman med återhämtning inom välfärdstjänstearbete i två kommuner. Uppdragsförutsättningarna har ett relativt högt förklaringsvärde gentemot återhämtning men de ingående variablerna bidrar i olika grad.
5 apr 15 – Gunnar Aronsson, Lars Ishäll, Sara Göransson, Petra Lindfors, Eva Charlotta Nylén och Magnus Sverke

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Kritik på arbetsplatsen – efterfrågas och motarbetas
Att på arbetsplatser ha möjlighet att föra en öppen diskussion är bland annat viktigt för en väl fungerande verksamhet och en god arbetsmiljö. Denna artikel bygger på en intervjustudie med anställda inom vårdoch omsorgssektorn samt utbildningssektorn. Patienter, brukare och elever har inte alltid möjligheter att själva se till att de får den hjälp som de har rätt till. Därför är det särskilt angeläget att anställda inom dessa verksamheter har möjlighet att framföra kritik om förhållanden på arbetsplatsen.
5 apr 15 – P-O Börnfelt

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Lydnadsmodus på Arbetsförmedlingen – En kontextualisering av funktionell dumhet
Arbetsförmedlingen är en organisation i omvandling. Större tryck på administration och organisation ställer krav på arbetsförmedlarna. Krav på lydnad. Hur lyder arbetsförmedlare? På olika sätt. Genom att gå in i och ur ett icke-reflexivt tillstånd kan arbetsdagen uthärdas.
5 apr 15 – Roland Paulsen

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Unga långtidsarbetslösa och det individualiserade ansvaret
Arbetslöshet förknippas med individen, hennes bristande arbetsmoral och andra personliga tillkortakommanden. Detta är något arbetslösa måste hantera och förhålla sig till. Artikeln syftar till att belysa på vilket sätt diskursen om det individualiserade ansvaret speglas i unga långtidsarbetslösas berättelser och, i synnerhet, hur de arbetslösa unga vuxna tar ställning till den. Resultaten visar tre förhållningssätt till diskursen: konformitet, distansering och motstånd.
5 apr 15 – Jennifer Hobbins

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning
Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.
5 apr 15 – Lena Abrahamsson

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
Recension: PER SEDERBLAD (red): Lean i arbetslivet, Liber, Stockholm, 2013
Antologin består av 14 kapitel och 325 sidor där forskare från olika universitet och högskolor skriver om lean i arbetslivet. Författarna kommer från olika discipliner och presenterar studier från olika verksamheter och med olika perspektiv på ämnet. Exempel på studier som tas upp är bland andra hämtade från industri, sjukvård och kontorsdesign. Perspektiv som behandlas är arbetsmiljö och hälsa, förändringsprocesser, ledarskap, lean och fackföreningsrörelsen, jämställdhet samt inverkan på innovation och produktutveckling.
5 apr 15 – P-O Börnfelt

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 2 2015
ANNA PEIXOTO: De mest lämpade: en studie av doktoranders habituering på det vetenskapliga fältet. Doktorsavhandling. Gothenburg studies in work science no 14, 2014
Jag har haft förmånen att vara opponent på Anna Peixotos avhandling De mest lämpade: en studie av doktoranders habituering på det vetenskapliga fältet. Det är en avhandling som jag tror och hoppas kommer att läsas, debatteras och beaktas – inte minst inom akademin där den framstår som en viktig källa till kunskap för handledare, doktorander och andra personer inblandade i organiseringen av doktorandernas arbete.
5 apr 15 – Ann Bergman

Kommunallagen ska anpassas
Köp-och-sälj i kommunen
Kommunallagsutredningen slutbetänkande innehåller förslag som underlättar beställar-utförarprincipen, och som gör det lättare att rekrytera folk från näringslivet till styrelserna i de många kommun- och landstingsägda företagen.
2 apr 15 – SOU 2015:24

Nationellt program för skolchefer
Rektorn är viktig
"Alla vet" att rektorerna har för lite tid över till att verkligen leda skolans pedagogiska arbete. Ändå sker inga förbättringar. Pudelns kärna är brister i styrkedjan. Kommunikationen mellan skolcheferna och rektorerna måste bli bättre och mer självklar, menar Johansson.
2 apr 15 – SOU 2015:25

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Ett val, tre arenor, åtta partier – en partianalys av riksdagsvalet 2014
En forskningslucka: Valanalyser med fokus på partiernas agerande
29 mar 15 – Jonas Hinnfors & Malena Rosén Sundström

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Socialdemokraterna: Från klar vaghet till vag klarhet
Hur kan det komma sig att Socialdemokraterna 2014, med 31 procent av rösterna, tangerade sitt näst sämsta riksdagsval sedan 1914? Givet några av de orsaker till valframgång forskningen brukar framhålla är resultatet gåtfullt.
29 mar 15 – Jonas Hinnfors

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Ett liv efter Nya Moderaterna?
Riksdagsvalet 2014 har ibland beskrivits som ett val med nästan bara förlora- re. Moderaterna ingår utan tvekan i denna förlorargrupp, och kan dessutom beskrivas som valets största förlorare med 23,3 procent av rösterna. Partiet tap- pade var femte väljare, vilket motsvarar närmare 340 000 röstande. Förlusterna kostade partiet regeringsmakten, 23 mandat i den nyvalda riksdagen och dess partiledare.
29 mar 15 – Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Sverigedemokraterna: Framgångsrikt enfrågefokus
Etablissemanget hatar oss, eftersom vi utmanar. Vi utmanar inte bara om maktpositioner och verklighetsbeskrivning, utan framför allt om vilket samhälle vi ska ha. Vi vill helt enkelt inte ha det splittrade, segregerade – själlösa – samhälle som det socialliberala etablissemanget skapat åt oss. Vi bekämpar det. Därför hatar de oss. Därför bekämpar de oss. Låt dem hålla på. Det är helt naturligt att ett fallande höstlöv skräms av en tilltagande vind (Åkesson 2013: 284).
29 mar 15 – Karl Loxbo

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Miljöpartiet: Med vittring på regeringsmakten
År 2014 var ett historiskt år för Miljöpartiet. Europaparlamentsvalet i maj var en stor valframgång med 15,4 procent, vilket gav den gröna valrörelsen rejäl skjuts med opinionssiffror en bra bit över de 7,3 procent som partiet fått i riksdagsvalet 2010. När valdagen närmade sig föreföll partiet segla i en sådan medvind att många förutspådde att Miljöpartiet efter valet i september skulle vara Sveriges tredje största parti. Det ”naturliga samarbetet” mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna tycktes fungera väl som motvikt till den borgerliga Alliansen även om Sverigedemokraternas valkampanj förmörkade sommarhimlen likt ett annalkande åskväder.
29 mar 15 – Fredrika Lagergren & Maria Oskarson

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Centerpartiet – samling efter den ideologiska stormen
Centerpartiet gjorde 2014 sitt tredje sämsta val i modern tid – en tiondels promille bättre än det näst sämsta år 2002. Under mandatperioden 2010–2014 kämpade partiet tidvis för att hålla sig över fyraprocentsspärren i opinionsmätningarna. Det har knappast motsvarat de högt ställda förhoppningarna på Annie Lööf när hon efterträdde Maud Olofsson 2011, men trots kräftgången tycks vare sig Lööfs ledarskap eller partiets ideologiska och praktisk-politiska inriktning vara internt ifrågasatt. Hur kan det förklaras?
29 mar 15 – Mikael Sundström & Malena Rosén Sundström

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Vänsterpartiet: Pådrivare eller pragmatiskt stödparti?
Vänsterpartiet (V) gick in i valet 2014 med höga ambitioner. Opinionsutvecklingen var positiv, och många inom partiet trodde inte att det var omöjligt för det att komma upp närmare eller rent av över 10 procent (se t.ex. GrahnHinnfors 2014; Henriksson 2014; Karlsson & Marmorstein 2012; Mellin 2014). Partiet skulle för första gången få ministerposter var tanken, målet var att få ingå i en koalition med de andra partierna på vänsterkanten. Till skillnad mot valet 2010 ingick Vänsterpartiet i valrörelsen 2014 inte i någon formell överenskommelse med några andra partier. Samtidigt var det tydligt att partiet ingick i det rödgröna blocket och att regeringsskifte var ett av partiets främsta mål. Partiledaren Jonas Sjöstedt skrev bland annat en debattartikel (Sjöstedt 2014) strax innan valet där han påpekade att Socialdemokraterna inte borde ta V:s stöd för givet – denna gång skulle det krävas regeringsplatser eller åtminstone ett rejält inflytande på politiken, inte minst i hjärtefrågan om vinster i välfärden.
29 mar 15 – Sofie Blombäck

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Folkpartiet och den förlorade mitten
I valet 2014 gjorde Folkpartiet sitt näst sämsta riksdagsval någonsin. En tillbakagång på 1,6 procentenheter till 5,4 procent av rösterna innebar att partiet blev riksdagens näst minsta. En förklaring som många inom FP framhåller handlar om att åtta år i regeringsställning kostar i termer av väljarstöd, vilket inte minst betonas i FP:s egen utvärdering av valet (Folkpartiet, 2015). Valresultatet bör emellertid även förstås mot bakgrund av FP:s strategiska val och det förstärkta inslaget av blockpolitik som bildandet av Alliansen innebar, faktorer som haft betydelse för FP:s position i det politiska landskapet.
29 mar 15 – Svend Dahl

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Kristdemokraterna: Bäst när det gäller – men hur länge?
Kristdemokraterna som parti har varit uträknade många gånger sedan bildandet 1964, kanske var partiet uträknat redan när det bildades. Som en reaktion mot en pågående ”avkristning” uppfattades det av många som ett parti som försökte hindra det oundvikliga, sekulariseringsprocessen (Demker 1998:13ff). Men under valåret 2014 kunde KD fira femtio år som parti, även om riksdagsinträdet av egen kraft dröjde ända till 1991. Därefter har partiet dock medverkat i borgerliga regeringar under sammanlagt tre mandatperioder.
29 mar 15 – Marie Demker

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Efter valet 2014: Regeringsbildningen och det inställda extra valet
Varför bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet en minoritetsregering efter riksdagsvalet 2014 och exkluderade Vänsterpartiet? Vad kan vi säga om fördelningen av ministerposterna mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Löfvens regering? Och vad innebär Decemberöverenskommelsen för regeringens möjligheter att regera och överleva till nästa val 2018?
29 mar 15 – Hanna Bäck & Johan Hellström

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Utfordringer for skandinavisk demokrati og statsvitenskap
Folkestyret og statsvitenskapen
29 mar 15 – Johan P. Olsen

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Statsvetenskapliga förbundet
Om skolans demokratiska uppdrag av Magnus Erlandsson
29 mar 15 – Statsvetenskaplig tidskrift nr 2 2015

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Litteraturgranskningar
Holdo, Markus, 2014. Field Notes on Deliberative Democracy. Power and Recognition in Participatory Budgeting. Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
29 mar 15 – Kristina Boréus

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Svar på Kristina Boréus anmälan
Jag tackar Kristina Boréus för hennes noggranna läsning av min avhandling Field Notes on Deliberative Democracy: Power and Recognition in Participatory Budgeting och Statsvetenskaplig tidskrift som gett mig möjlighet att svara. Jag vill ta chansen att kommentera några frågor som Boréus lyfter fram som kan vara av mer generall betydelse för statsvetenskaplig forskning – frågor som jag hoppas att fler statsvetare kommer intressera sig för och vilja diskutera fortsättningsvis.
29 mar 15 – Markus Holdo

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Litteraturgranskningar
Brante, Thomas, 2014. Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber. Anmälan av Ylva Hasselberg
29 mar 15 – Ylva Hasselberg

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Litteraturgranskningar
Dawisha, Karen, 2014. Putin’s Kleptocracy – Who Owns Russia? New York: Simon & Schuster. Review by Astrid Hedin
29 mar 15 – Astrid Hedin

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Litteraturgranskningar
Karpowitz, Christopher F. & Mendelbaum, Tali, 2014. The Silent Sex: Gender, Deliberation & Institutions. Princeton: Princeton University Press. Anmälan av Johanna Rickne
29 mar 15 – Johanna Rickne

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Litteraturgranskningar
Wallin, Pontus, 2014. Authoritarian Collaboration: Unexpected effects of open government initiatives in China. Växjö: Linnaeus University Press. Anmälan av Jan Teorell
29 mar 15 – Jan Teorell

Statsvetenskaplig tidskrift 2015 nr 2
Replik till Jan Teorell
Först och främst vill jag tacka professor Jan Teorell för en mycket gedigen genomgång av min avhandling, både muntligt vid disputationen och sedan skriftligt i Statsvetenskaplig tidskrift. Teorell lyckas på ett bra sätt sammanfatta ämnet för avhandlingen och de vunna resultaten. Samtidigt finns det delar av recensionen som tvingar mig att lämna en kort replik. Teorell skriver att avhandlingens slutsatser erbjuder ett viktigt korrektiv till vissa mer optimistiska röster i den bredare debatten om sambandet mellan internet/sociala medier och regimförändring i världen. Samtidigt skriver han att avhandlingen är originell i sitt sätt att presentera resultaten men konventionell ifråga om vad resultaten faktiskt utgör.
29 mar 15 – Pontus Wallin

Tidskriften Psykoterapi 2015
Kära läsare!
Sedan något år tillbaka studerar jag historia vid Senioruniversitetet. Visste ni att det dödliga våldet i samhället enligt historieforskningen alltsedan 1600-talet verkar ha minskat successivt, räknat i proportion till folkmängden? En av de tänkbara förklaringarna till detta anses vara att människor av olika anledningar har börjat ta mer hänsyn till varandra, bli mer empatiska och ta bättre hand om de svaga och utsatta. Denna gradvisa ”civiliseringsprocess” har inte hejdats av att fler människor från och med slutet av 1800-talet kunnat frigöra sig från givna grupptillhörigheter och själva välja och utforma sin livsväg. Ett glädjande budskap i en tid när våldet snarare bara tycks öka. Det senare beror nog på att vi har blivit så många fler och på att vi numera genom massmedia får snart sagt omedelbar kännedom om alla katastrofer som inträffar i omvärlden.
26 mar 15 – Pia Eresund

Tidskriften Psykoterapi 2015
Med utgångspunkten – ”När idéer välkomnas till diskussion skapas kreativitet”
Med förväntan och inspiration inför den nya kongressperioden tackar jag för förtroendet att fortsätta som ordförande för RPC. Den förra perioden var mycket händelserik på många plan och det har funnits ett stort engagemang hos styrelsen, där alla velat bidra till den fortsatta utvecklingen av RPC. Perioden har även kännetecknats av ett livaktigt och gott diskussionsklimat i riksstyrelsen, ett gynnsamt klimat för kreativitet där ordinarie och suppleanter varit lika aktiva oavsett roll.
26 mar 15 – Eva Marie Eneroth Säll

Tidskriften Psykoterapi 2015
Om ekonomistyrningens ansvarsförskjutning och skamstruktur – konsekvenserna för professionerna och patienterna… (Del 3)
Detta är den tredje och sista i en serie artiklar (Bertling, 2013; 2014) som belyser konsekvenserna i den offentliga vården och omsorgen av det paradigmskifte som ägt rum genom introduktionen av New Public Management och dess ekonomistyrning. I myndigheternas granskningar blir regelefterföljelsen överordnad kvalitetsbedömningen och det blir följsamheten i sig som är indikatorn på vad som är kvalitet. I den följande artikeln kommer jag att närmare redovisa röster och utsagor från professionerna, patienterna/brukarna och från offentliga källor. Hur drabbar ekonomistyrningen de berörda och hur kan man förstå den tystnad som råder på arbetsplatserna?
26 mar 15 – Ulla Bertling

Utredare vill se experiment
Kan majoritetsstyre vitalisera demokratin?
Under mandatperioden 2018-2022 ska kommuner och landsting kunna övergå från samlingstyre till majoritetsstyre på prov. Det föreslår Kommunallagsutredningen. Men förutsättningarna har ändrats i och med valet i september.
25 mar 15 – SOU 2015:24

Förslag från regeringen
ROT-avdragen minskas
Regeringen tycker att ROT-avdragen som förra året kostade kostade 17 miljarder kronor har blivit för dyra. Nu vill regeringen satsa 3,2 miljarder kronor per år på investeringsstöd åt byggföretag som producerar hyresrätter och studentbostäder. Och det ska finansieras genom att ROT-avdraget minskas.
25 mar 15 – Regeringens förslag på stimulansbidrag (presentationsbilder)

KI:s prognos
Det ljusnar för Sverige
Det går åt rätt håll för Sveriges ekonomi. Exporten tar ordentlig fart, och bidrar till att BNP-tillväxten landar på över tre procent i år, spår Konjunkturinstitutet (KI). Men inte alla håller med.
25 mar 15 – Ljusning för konjunkturen och svensk export

Första omgången i lokalvalen
Högervindar i Frankrike
Det blåser rejäla högervindar i Frankrike. Första omgången i departementsvalet blev en storseger för tidigare presidenten Nicolas Sarkozys allians. Även högerextrema Nationella fronten gjorde ett bra val. För vänstern gick det riktigt dåligt.
23 mar 15

Oförändrad sjuklighet men ...
Dubblerade sjukskrivningar
Folks hälsa bedöms inte ha blivit sämre rent allmänt. Ändå ökar sjukskrivningarna kraftigt igen sedan några år. En bidragande orsak kan vara att Försäkringskassan blivit sämre på att följa upp sjukskrivningar.
23 mar 15

På den inställda valdagebn
Valresultatet står sig i ny mätning
På söndagen skulle det ha hållits nyval, om inte regeringen och Alliansen gjort upp i december. Men opinionsläget bland väljarna har inte ändrats nämnvärt sedan valet i höstas. Skillnaden mellan blocken är nästan identisk, enligt Ipsos senaste mätning för Dagens Nyheter.
23 mar 15

Gymnnasiet
Hur ska genomströmningen ökas
Regeringen har gett Skolverkets överdirektör Helen Ängmo i uppdrag att utreda ur man kan öka genomströmningen i gymnasieskolan. En stor del av uppdraget handlar därmed om hur skolan kan motverka avhopp. Men Ängmo ska också ta fram förslag för att göra yrkesprogrammen mer attraktiva igen.
19 mar 15

Migrationsstatistik över ensamkommande barn
Många barn kom från Syrien
Nu har SCB sammanställt statistik över alla de som sökte asyl i Sverige under 2014 - totalt 81 301 individer. Majoriteten kom från Syrien. En tydlig trend är att antalet ensamkommande barn ökar.
19 mar 15 – SCB Folkmängden 2014

Nya regler i tomrättsområden
Det blir enklare att dra ledningar
Från och med i sommar måste energibolag och telekomföretag inte längre ingå särskilda avtal med småhusägare, bostadsrättsföreningar och andra tomträttsinnehavare för att få dra ledningar genom deras fastigheter.
19 mar 15 – Prop 2014/2015:74

Nyanlända elever behöver bättre hjälp
Kunskapsnivån bör kartläggas
Skolverket avsätter drygt 24 miljoner i år till arbetet med att kartlägga vilken kunskapsnivå nyanlända elever bevinner sig på.
19 mar 15 – Uppdrag att erbjuda stöd till skolhuvudmännen i deras arbete att kartlägga nyanlända elevers kunskaper

PSI-lagen fördjupas av offentliga sektorn
Mer öppna data ska erbjudas
Offentliga museér, arkiv och bibliotek underkastas från och med sommaren "lagen om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn", kort PSI. Samtidigt införs en särskild regel om ensamrätter.
18 mar 15 – Prop 2014/2015:79

Ingves till attack mot deflationen, sänker räntan
Reporäntan minus 0,25 procent
Det blir mer om det behövs, lovar riksbankschefen Stefan Ingves, sedan reporäntan sänkts med 0,15 procent till minus 0,25 procent. Dessutom är det aktuellt med en ny runda stödköp av statspapper. Kronan föll hårt de första timmarna efter beskedet. Syftet är att räntorna ska tryckas och att inflationen ska ta fart.
18 mar 15 – Riksbanken sänker reporäntan

EU-toppmötet diskuterar Minskuppgörelsen
Löfven vill pressa Ryssland
EU:s permanente ordförande Donald Tusk vill knyta sanktionerna mot Ryssland till ett fullständigt genomförande av den senaste fredsuppgörelsen i Minsk. Det skulle innebära att sanktionerna åtminstone löper året ut, vilket Sverige stödjer.
18 mar 15

Parlamentsvalet i Israel
Likud vann valet
Benjamin Netanyahu slog alla med häpnad. När nästan alla röster i det israeliska valet räknats står det klart att den uträknade premiärministern och hans parti Likud vunnit. Palestinska företrädare säger att israelerna röstat för ockupation istället för fredssamtal.
18 mar 15

Många poliser skadade i Frankfurt
Våldsamma protester mot ECB
Våldsamma protester skakade Frankfurt på onsdagsförmiddagen när en demonstration mot eurozonens åtstramningspolitik spårade ur. Demonstrationen var organiserad med anledning av invigningen av Europiska centralbankens nya högkvarter i staden. Mer än 90 poliser skadades i sammandrabbningar med demonstranter.
18 mar 15

EU:s utrikesministermöte
Wallströms Saudi-syn uppmuntras
Sveriges relation till Arabförbundet och Saudiarabien föranleder ingen formell uppmärksamhet från vare sig EU eller dess utrikesministrar. Informellt får ändå utrikesministern en och annan klapp i ryggen.
16 mar 15

Stark kritik mot ny FMV-ordförande
Jan Nygren kan vara jävig
Nya ordföranden i storbeställaren Försvarets materielverk Jan Nygren kritiseras för kopplingar till försvarsindustrin. Hans sidouppdrag kan innebära intressekonflikter, enligt Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Vänsterpartiet.
16 mar 15

PO Edin i en LO-rapport
LO-ekonom vill ge full gas
Gasa på och låt Sveriges statsfinanser gå med årliga underskott på tre procent av BNP de närmaste 20 åren. Receptet för att få ner arbetslösheten och totalrenovera Sverige kommer från förre LO-ekonomen P-O Edin i en underlagsrapport till LO:s projekt för full sysselsättning.
16 mar 15

Oväntat trendbrott för världsutsläpp
CO2-utsläppen ökade inte i fjol
Trots ekonomisk tillväxt ligger människans utsläpp av koldioxid kvar på samma nivå. Det uppger Internationella energiorganet (IEA) i en preliminär årssammanställning. Det är första gången på fyra decennier som utsläppen inte ökar, bortsett från år med ekonomisk nedgång.
15 mar 15 – IEA: Global energy-related emissions of carbon dioxide stalled in 2014

EU-chef tar upp schism med Arabförbundet
Mogherini stöttar Wallström
Margot Wallströms kritik mot Saudiarabien har lett till en frostig relation med landet och kritik från hela Arabförbundet. Nu lovar EU:s utrikeschef att ta upp frågan med bland annat Arabförbundets generalsekreterare.
12 mar 15

Regeringen förelsår nya passregler
ID-kort kan ersätta pass i EU
Regeringen föreslår smärre ändringar i passlagen. Bland annat ska det framgå att ett svenskt id-kort räcker för resor inom EU - även till och från de länder som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet.
11 mar 15 – Prop 2014/2015:69

KD:s nomineringskampampanj är över
Busch Thor en frälsare?
Kommunalrådet Ebba Busch Thor, 28 år, är nu Kristdemokraternas enda partiledarkandidat. Hon förväntas lyfta partiet genom att locka fler högerväljare.
11 mar 15 – Jakob Forssmed drar tillbaka sin kandidatur

Besked från regeringen
Saudiavtalet slopas
Det omdiskuterade och hårt ifrågasatta militära samarbetsavtalet med Saudiarabien kommer inte att förlängas, bekräftar statsminister Stefan Löfven. Beskedet kommer efter det att utrikesminister Margot Wallström hindrats att tala inför Arabförbundet, vars utrikesministrar senare fördömde uttalanden som hon gjort.
10 mar 15

8 mars
Kräftgång för jämställdheten
Sverige har sjunkit i internationella rankningar när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. Det slår regeringens särskilda jämställdhetsutredare Cecilia Schelin Seidegård fast i en artikel i DN Debatt.
9 mar 15 – DN Debatt 8/3-2013

Adaktusson:
En ny KD-ledning är inte bunden av DÖ
När Kristdemokraterna väljer en ny partiledning i april så kan decemberöverenskommelsen spricka. Den nya partiledningen är inte juridiskt bunden av den gamla styrelsens överenskommelser och bör därför fatta ett eget beslut, skriver KD-politikern Lars Adaktusson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
5 mar 15 – Nya KD-ledningen inte bunden av DÖ

Medieakademins mätning:
Af och F-kassan har lågt förtroende
Migrationsverket och Arbetsförmedlingen hamnar i bottenskiktet igen i Medieakademins förtroendemätning.
5 mar 15 – Medieakademins förtroendebarometer 2015

Socialförsäkringsutredningen
Stupstocken kan försvinna
Inom ramen för den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen har de borgerliga gått med på en kompromiss. Den bortre gränsen i sjukförsäkringen - "stupstocken" - kan komma att avskaffas. Men de borgerliga ledamöterna ställer vissa krav.
5 mar 15 – SOU 2015:21

Socialförsäkringsutredningen
Nytt inkomtsbegrepp i socialförsäkringen
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen vill slopa SGI - den sjukpenningsgrundande inkomsten. Det blir effektivare och mer rättvist om alla slags ersättningar från socialförsäkringarna utgår från de sökandes faktiska inkomster under en 12-månadersperiod, menar majoriteten. Vänsterpartiet protesterar.
5 mar 15 – SOU 2015:21

Utspel från rikspolischefen
Polisen ska prioritera hatbrottsutredningar
Rikspolischef Dan Eliasson aviserar att polisen ska satsa stort på att utreda hatbrott. Mer resurser och nya enheter, bland annat ett nationellt centrum för att samla och sprida kompetens kring IT-brott, utlovas. Polisförbundet välkomnar ambitionshöjningen men ställer sig frågande till vart pengarna ska tas ifrån.
4 mar 15

Regeringen accepterar tomma lador
Balansmål ersätter överskottsmålet
Regeringen vill slopa överskottsmålet. Man ger Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ”ändra målnivån”. Och man hoppas få med sig borgerliga partier på ett blocköverskridande beslut om att i stället har någon form av “balansmål”.
4 mar 15 – DN Debatt 3/3-15

Förslag från statlig utredning
Max tre pass på fem år
Svenska medborgare ska bara ha rätt till tre pass under fem år. Försvinner fler ska endast provisoriska pass utfärdas. Det föreslås i den promemoria som överlämnats till inrikesminister Anders Ygeman (S).
2 mar 15 – Ds 2015:15

Nemtsov planerade avslöjanden i Moskva
Putinkritiker mördad på öppen gata
En strid ström av människor har under dagen samlats för att lägga blommor på den bro vid Kreml där den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov sköts ihjäl — två dagar innan han skulle leda en protestmarsch mot president Vladimir Putin.
2 mar 15

Kristdemokraterna
Acko Ankarberg ger upp
Acko Ankarberg Johansson, partisekreterare i Kristdemokraterna, ger upp försöken att bli partiledare efter Göran Hägglund. Stödet är för svagt, bedömer hon.
26 feb 15

Arbetsrätten
Allmän visstid ska utredas
Absolut nödvändigt, menar näringslivet om den omstridda anställningsformen. Absolut oanständigt, menar kritikerna. Nu har regeringen initierat en intern utredning om frågan på arbetsmarknadsdepartementet. Målet är att få fram ett ändringsförslag som kan samla en majoritet i riksdagen.
26 feb 15 – SvD 25/2-15

Ny kostnadsberäkning av flyktinginvandringen
Flyktingar är dyrare än bistånd
I en ny forskningsrapport från Handelshögskolan vid Göteborg universitet beräknas den årliga nettokostnaden motsvara lite drygt 1 procent av BNP – för alla flyktingar som kommit till Sverige under efterkrigstiden.
26 feb 15 – Ruist, Joakim ”Refugee immigration and public finances in Sweden”

Östra Ukraina
Vapen dras tillbaka
De stridande parterna i Ukraina har enats om att dra tillbaka tunga vapen från östra Ukraina i enlighet med det så kallade Minskavtalet om vapenvila.
22 feb 15

Moderat utspel
Skärp passhanteringen
Hanteringen av svenska pass måste skärpas, som ett led i kampen mot terrorism och radikalisering. Polisen bör därför få möjlighet att kalla till samtal den andra gången man anmäler sitt pass försvunnet och ansöker om ett nytt. Det skriver Moderatledaren Anna Kinberg Batra och tidigare justitieministern Beatrice Ask på DN Debatt.
21 feb 15 – DN Debatt modeat utspel

Kristdemokraterna nomineringsprocess rullar på
Toppkandidater får stöd i distrikten
Jakob Forssmed, Acko Ankarberg och Ebba Busch Thor stärker sina positioner med nomineringar till posten som ny partiledare för Kristdemokraterna.
19 feb 15

Målet med den nya skatten:
Fler fartyg under svensk flagg
En statlig utredning föreslår att Sverige ska införa en ny beskattningsmodell för att locka fler rederier att registrera sina fartyg under svensk flagg.
19 feb 15 – SOU 2015:4

Regeringens nya integrationspolitik
Snabbspår för nyanlända
Regeringen vill slopa de så kallade etableringslotsarna och i stället låta fack och arbetsgivare ta aktivt ansvar för att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden. Ylva Johansson (s) talar om ett stort intresse från parterna för att till exempel ta över valideringen av nyanländas yrkeskunskaper. Men oppositionen sågar planerna.
19 feb 15 – Snabbspår - snabbare etablering av nyanlända skapat genom trepartssamtal

Förslag från statlig utredare
Rökförbud även utomhus
Tio år efter att rökförbudet på krogen infördes tar regeringen ytterligare steg för att få svenskarna att fimpa. Ett rökförbud på uteserveringar, perronger och lekplatser kan bli verklighet. Likaså krav på ”neutrala” - läs anonyma - cigarettpaket.
19 feb 15 – SR: Regeringens utredare föreslår rökförbud

Terrordådet i Köpenhamn
"Ensamvargar” är svåra att spåra
Mycket pekar på att helgens attacker i Danmark är de senaste i raden dåd utförda av "ensamvargar". Denna typ av gärningsmän, som agerar på egen hand eller i mycket små grupper, är särskilt svår att upptäcka.
16 feb 15

Terrordådet i Köpenhamn
Gärningsmannen blev allt mer radikal
Vad det var som fick den misstänkta tjugotvååringen att sig ut i centrala Köpenhamn utrustad med skjutvapen är ännu höljt i dunkel. Men bilden som växer fram visar en ung man med kriminellt förflutet som uttryckte allt radikalare åsikter.
16 feb 15

Köpenhamn
Två anhållna för medhjälp
Köpenhamnsdåden Det är ännu oklart om den misstänkte gärningsmannen i Köpenhamn agerade på egen hand. Men efter polisens tillslag i går, då ett flertal personer greps, är nu två män anhållna misstänkta för medhjälp till mord.
16 feb 15

Efter terrorattacken i Köpenhamn
Mördaren skjuten
Den man som skjutits ihjäl av polis i Köpenhamn var skyldig till dödsskjutningarna vid mötet med Lars Vilks i går och vid en synagoga i natt, tror polisen. Stärkt bevakning vid synagogan kan ha förhindrat ett blodbad. Mannen var känd av dansk säkerhetspolis.
15 feb 15

EU:s toppmöte
Brysselmöte i skuggan av Minsk
Stafettpinnen gick från Minsk till Bryssel när EU:s stats- och regeringschefer granskade uppgörelsen om Ukraina. Ett steg i rätt riktning, konstaterade statsminister Stefan Löfven (S).
12 feb 15

Historisk riksbanksbeslut
Reporäntan blir negativ
Minusränta och program för stödköp av obligationer. Dessutom kan räntan komma att sänkas ytterligare. Riksbanken tar till storsläggan för att få upp inflationen. Riksbanken överraskar med flera okonventionella metoder.
12 feb 15

Ägarprövningsutredningen:
Femårigt ägande är långsiktigt
Den utredning som skulle formulera nya krav på privata aktörer i välfärden har lagt fram sitt betänkande. Man föreslår bland annat att all privat hemtjänst blir tillståndspliktig och att nya friskoleägare ska kunna bevisa för Skolinspektionen att de kan upprätthålla undervisningen även om elevkullarna skulle krympa.
12 feb 15 – SOU 2015:7

Blocken kompromissar:
Försök med betyg i fyran
Egentligen hade Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna kunnat köra över regeringen och installera betyg redan från fjärde klass. Men förslaget har redan kritiserats sönder och samman. Nu har regeringen och de borgerliga i stället kommit överens om frivilliga försökskaniner. Max hundra skolor kan få sätta tidigare betyg.
12 feb 15 – Överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna

Teman i riksdagens utrikespolitiska debatt
Saudi, Nato och Ukraina
Samma dag som regeringens utrikespolitiska deklaration debatterades i riksdagen möttes Tyskland, Frankrike, Ukraina och Ryssland till förhandlingar i Minsk. I Europa växer rädslan för upptrappat krig med dramatiska konsekvenser. Den svenska debatten tangerade Ukraina-krisen och även frågan om ett svenskt Nato-medlemskap. Men riktig hetta uppstod snarare kring Sveriges fortsatta samarbete med Saudiarabien.
11 feb 15 – Regeringens utrikespolitiska deklaration 2015, Snabbprotokoll 2014/2015:58

Kristdemokraternas nomineringsprocess pågår
Falangstrider hotar
Kristdemokraterna i Kronobergs län har nominerat hela sex kandidater till posten som ny KD-ledare efter Göran Hägglund. Farhågor uttrycks nu för att falangstriden åter ska blossa upp i partiet. Aduktusson har redan tackat nej. Ebba Busch Thor ligger lågt.
10 feb 15

Martin Valfridsson åtar sig uppdraget
Tiggarfrågan får nationell samordnare
Inte minst kommunerna har efterlyst vägledning när det gäller bemötandet av romer från andra EU-länder som tvingas tigga i Sverige.
4 feb 15 – Dir 2015:9

Nytt folkpartistiskt utspel:
Kommunerna ska sätta ”tak” för invandringen
Hur många flyktingar Sverige tar emot borde bestämmas och i praktiken begränsas av kommunerna, föreslår fyra Folkpartister i ett debattinlägg i Dagens Nyheter. Förslaget väcker kontrovers - inte minst inom partiet.
4 feb 15 – DN Debatt 4/2-15

Utredningsförslag
Högre straff för ”synnerligen grov våldtäkt”?
Den parlamentariska sexualbrottskommitté som tillsattes i fjol får nya uppdrag. Politikerna ska överväga skärpta straff för de mest allvarliga sexualbrotten.
4 feb 15 – Dir 2015:5

Landstingen
Mindre vård trots mer resurser
Trots mer pengar och mer personal ökar inte mängden vård. I takt med att administratörer och sekreterare försvunnit tvingas läkarna och sjuksköterskorna att ägna allt mer tid åt pappersarbete.
3 feb 15 – Rapport om akutsjukhusens ekonomiska situation

Ibrahim Baylan:
Kärnkraft kvar i många år
Inget parti vill ha en snabbavveckling av kärnkraften, hävdar energiminister Ibrahim Baylan (S). Han ser goda möjligheter att nå en bred politisk överenskommelse om Sveriges framtida energiförsörjning.
3 feb 15

Grekland söker politiskt stöd inom EU
Tsipras ut på EU-turné
Först tar vi Aten, sedan Berlin, jublade vänstern i Grekland efter sin valseger. Fast på vägen avhandlas även London, Paris och Rom — och inte minst Bryssel.
3 feb 15

Statsvetare kommenterar
Falangstrid väntar KD
Att Göran Hägglund lämnar partiledarposten kommer inte som en överraskning, enligt statsvetare. Nu väntar sannolikt ett race mellan representanter för de två olika huvudinriktningarna inom partiet.
29 jan 15

Undersökningar pekar i olika riktning
Hur tungt väger invandringsfrågan?
Enligt DN/Ipsos rankar svenska väljare i dag ”invandring och integration” som den näst viktigaste politiska frågan. Dessutom verkar Kristdemokraternas högervridning på dessa områden ha gett utdelning. Men det är oklart vad det är för slags opinion som Ipsos januarimätning egentligen återspeglar.
29 jan 15 – DN 29/1-15 , Demker, Marie & Sandberg, Linn ”Starkare oro för främlingsfientlighet än för invandring” , Politologerna 25/11-14

3:12 behöver förändras
Skattereglerna inbjuder till fusk
3:12 bäddar för skattefusk. Det slår regeringen fast och vidgar uppdraget för den utredning som ser över de omstridda reglerna för utdelning och kapitalvinst i små företag.
28 jan 15 – Dir 2015:2

Statlig utredning föreslår sänkt åldersgräns
Mer egenmakt åt unga transpersoner
Utredningen om könsbyte i Sverige har lagt fram sitt slutbetänkande. Förslaget att sänka åldersgränsen från 18 till 15 år har fått mest uppmärksamhet. Minst lika betydelsefullt är att utredaren skiljer den juridiska och medicinska processen åt.
28 jan 15 – SOU 2014:91

Klara besked från skolforskare:
För tidigt med betyg i fyran
Alliansen har signalerat att den vill driva igenom sitt förslag om betyg från fjärde klass i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna. Men stödet för en sådan reform är svagt.
28 jan 15 – SvD 28/1-15, Vetenskapsrådet ”Forskning och skola i samverkan”

Athen
Syriza i segeryra
Vänsterpartiet Syriza vann det grekiska valet, och bildar koalitionsregering. Segeryran, med tiotusentals anhängare i ett myller av partiflaggor, gick dock inte att hejda.
25 jan 15

Alexis Tsipras segertal
“Grekerna har skrivit historia!”
- I kväll har det grekiska folket skrivit historia. Så inledde vänsterpartiet Syrizas ledare Alexis Tsipras sitt segertal i Aten efter nyvalet. Fem års förödmjukelse och lidande är över, lovade han. Grekland lämnar nu den katastrofala åtstramningspolitiken bakom sig, sade Tsipras.
25 jan 15

Arbetsgivaravgifter för unga:
Rödgröna tvingas föra borgerlig politik
Alliansen har angripit regeringen för att den ännu inte gått fram med förslaget ur den borgerliga budgeten om att ytterligare sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Men nu, senast den 27 januari, är det dags. Fast ändringen lär bli kortvarig.
22 jan 15 – Propositionsförteckning våren 2015

Statlig utredare:
Bisfenol A måste bort
Men regeringen bör skynda långsamt med ett förbud mot det hormonstörande ämnet bisfenol A i till exempel kassakvitton och konservburkar, menar regeringens utredare.
22 jan 15 – SOU 2014:90

Europeiska centralbanken gör historiska stödköp
Mario Draghi ökar penningvolymen
Europeiska centralbanken aviserar stödköp av statspapper i storleksordningen 60 miljarder euro i månaden – mer än väntat. Därmed tar man till samma, och omstridda, vapen som till exempel USA:s centralbank Federal Reserve.
22 jan 15 – ECB:s avisering om stödköpsprogrammet:

KD vill styra flyktingars bosättning
Inga pengar vid eget asylboende
Kristdemokraterna vill dra in pengarna för asylsökande som väljer eget boende i stället för anläggning. Den ansvarige minister ogillar också systemet, men ser inte KD:s väg som framkomlig.
21 jan 15 – Göran Hägglund på DN Debatt: “S

Värdsekonomiskt forum
Demonstranter drar vidare från Davos
Efter 15 år packar demonstranterna ihop i Davos. Det exklusiva toppmötet här handlar nu också om deras hjärtefrågor.
21 jan 15 – Ny rapport: Flera kritiska gränser för planeten har överskridits, vju med Johan Rockström

Stigande ohälsotal i F-kassans prognos
Regeringsoro för ökad sjukfrånvaro
Sjukskrivningarna ökar mer än väntat, och prognosen för årets sjukkostnader skrivs upp ytterligare. Kvinnor med ångest och depression är den grupp som ökar mest. Enligt regeringen är utvecklingen oroande.
21 jan 15 – Försäkringskassan: Rapport 21/1-2015

Arbetslösheten minskar inte
Löfven längre från viktigaste målet
Regeringen tror nu på sämre tillväxt och högre arbetslöshet än i höstas. Därmed kommer statsminister Stefan Löfven allt längre från sitt arbetslöshetsmål.
20 jan 15 – Finansdepartementet: Ekonomisk prognos, Ekonomiska nyckeltal prognos

Misstroendeomröstningen
SD hoppas vinna borgerliga väljare
Som väntat fick SD inget stöd för en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven. Men partiet räknar med att vinna väljare på sitt agerande.
20 jan 15 – Riksdagsdebatt och omröstning (webbteve och snabbprotokoll)

Europeisk finansmarknad i kris
EU:s centralbank förbereder stödköp
På torsdag smäller det. Då väntar sig en nästan enig finansmarknad ett nytt historiskt stödköpsprogram på kanske 1 000 miljarder euro från Europeiska centralbanken (ECB).
19 jan 15

Betygsfrågan
Björklund avfärdar kritiken
Det finns inget vetenskapligt stöd för att införa tidiga betyg, hävdar en rad tunga forskare och experter. Men argumentet biter inte på Folkpartiets ledare Jan Björklund: - I stora delar av det svenska etablissemanget finns ett väldigt motstånd mot betyg. Den typen av värderingar har styrt svensk utbildningspolitik i årtionden.
16 jan 15

Israels UD om svenskt Palestinaerkännande
”En ovänlig handling”
Sveriges Radio blottar med egna ord ”något av en diplomatisk kris” mellan Sverige och Israel efter erkännandet av Palestina som stat. Margot Wallström är inte välkommen.
15 jan 15 – SR 15/1-15

Riksdagens partiledardebatt
Blockpolitiken består
Decemberöverenskommelsen har inte påverkat partiledardebattens karaktär. Som vanligt står rödgröna och borgerliga argument mot varandra. Och SD står isolerade. Sverigedemokraterna anklagade visserligen både regeringen och Alliansen för att ignorera väljarkåren. Som väntat begär SD en misstroendeförklaring av Stefan Löfven. Men det blir ett slag i luften.
14 jan 15 – Partiledardebatt i riksdagen 14/1-15 (video), Snabbprotokoll 2014/2015:45

Moderata riksdagsgrupen
Jessica Polfjärd ny m-gruppledare
Jessica Polfjärd blir ny gruppledare i riksdagen för Moderaterna.
13 jan 15

Folk och försvars konferens i Sälen
Wallström vill vara rak mot Ryssland
Efter tre månader med ny regering signalerar Margot Wallström (S) att utrikespolitiken har fått en ny inriktning. Rakare rör mot Moskva, ökad jämställdhet på alla områden och en något skarpare ton mot USA, är något av det som kan skönjas.
12 jan 15 – Margot Wallströms anförande vid Folk och Försvars rikskonferens

Paris i manifestation mot extremism
Miljonmarsch i frihetens namn
Efter den gångna veckans extremistdåd samlade sig Paris i en massiv manifestation. Flera världsledare deltog i frihetsmarschen, som samlade omkring en och en halv miljon människor. Senare på kvällen uppgav myndigheterna att tre miljoner hade deltagit i manifestationen i Frankrike.
11 jan 15

Moderaternas stämma
Anna Kinberg Batra vald
Den avgående Moderatledaren Fredrik Reinfeldt uppmanade partiet att fortsätta att förnya sig när han höll sitt avskedstal på partistämman.
10 jan 15

SD utan inflytande i kommunfullmäktige
Sossarna styr fler kommuner
På riksplanet ser blockpolitiken ut att hårdna. Men i kommunerna har det bildats rekordmånga blocköverskridande styren. Det isolerar och marginaliserar Sverigedemokraterna och samtidigt har det gynnat Socialdemokraterna. Det framgår av SKL:s sammanställning av hur kommunerna styrs från och med 2015.
8 jan 15 – SKL: styren i alla kommuner (excelfil)

2015 års statsbudget
Mindre inkomster, försenade reformer
Journalistkåren räknade inte med att Alliansens budgetförslag skulle gå igenom och det har därför varit rätt tunnsått med analyser av statsbudgeten. Finansutskottets tabeller ger dock en lättläst översikt över fördelningen av medel inom de olika utgiftsområdena.
8 jan 15 – Statens budget 2015 i siffror

Terrorattack i Paris
Tolv dödade på tidningsredaktion
Minst tolv personer har dödats när flera beväpnade gärningsmän stormade in på den franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i centrala Paris. Fyra av Charlie Hebdos tecknare finns bland dödsoffren.
7 jan 15

Regeringen vill ha en skolpolitisk uppgörelse
Kan skolpolitiken bli långsiktig?
Regeringen inleder det nya året med att skicka en skolpolitisk invit till de borgerliga partierna. Svaret kommer snabbt. Gärna samtal men först tydliga signaler om att tidigare överenskommelser gäller.
5 jan 15 – DN Debatt

Ny prövning för syriska flyktingar
1 miljon på flykt i Libananon
I ett försök att få stopp på flyktingströmmen har Libanon infört krav på visum för syrier. Det kommer att driva folk in i ännu mer desperation, säger Elisabeth Löfgren på Amnesty.
4 jan 15

Decemberöverenskommelsen
Postiva kommentarer från fack och arbetsgivare
Inget nyval. Regeringen och Alliansen överens om spelreglerna för landets styre. Här är några kommentarer till beskedet:
27 dec 14 – ÖVERENSKOMMELSE 2014-12-26

Blocken kom överens
Extravalet stoppat
Det blir inget extraval den 22 mars, meddelade statsminister Stefan Löfven i mellandagarna. Regeringen och Allianspartierna är överens om formerna för hur en minoritetsregering ska kunna styra landet.
27 dec 14 – ÖVERENSKOMMELSE 2014-12-26

TT-intervju med statsministern:
Löfvens tålamod var slut
Statsminister Stefan Löfven (S) tycker att han har gjort allt som går för att undvika politiskt kaos. Nu är hans tålamod med oppositionen slut.
21 dec 14

Löfven ogillar KD:s förslag
Hägglund spelar SD i händerna
Statsminister Stefan Löfven varnar för KD:s förslag om asyl- och integrationspolitiken. - Det riskerar att spela Sverigedemokraterna i händerna, säger han. SD välkomnar förslagen.
18 dec 14

Fler byten i M:s partitopp
Kent Persson slutar
Moderaternas partisekreterare Kent Persson lämnar sitt uppdrag i samband med partiets extrastämma den 10 januari.
18 dec 14

Ministersamtal om romer
Rumänien bör ta hand om de sina
Tiggande romer berör och upprör. De flesta kommer från Rumänien. De föredrar utsattheten och kylan på svenska gator och torg framför hemlandet. Nu ska Rumänien och Sverige ha samtal på ministernivå om dessa människors situation.
18 dec 14

Efter Harpsund
Löfven pekade på skiljelinjer
Under pressträffen på Harpsund framhöll regeringen alla åtgärder som inte blir av eftersom de rödgröna tvingas sjösätta Alliansens budget. Stefan Löfven kritiserade de borgerliga partierna - men manade samtidigt till samarbete över blockgränsen.
18 dec 14 – Presentationsmaterial "Konsekvenser av de borgerliga partiernas och SDs budgetbeslut"

Miljödomstolen:
Nej till vindkraftpark
Det blev ett nej till den omdiskuterade vindkraftparken i Hake fjord utanför Göteborg. Det finns flera domskäl bakom onsdagens nej i mark- och miljödomstolen till de 15 vindkraftverken i inloppet till Göteborgs hamn.
17 dec 14

Efter budgetomröstningen
Rödgröna tvingas sjösätta borgerlig budget
En stukad rödgrön regering får efter nederlaget i riksdagen genomföra Alliansens budget i stället för sin egen. - Vi är på något sätt vingklippta, så är det, säger vice statsminister Åsa Romson (MP)
4 dec 14

SCB:s partisympatimätning
LO-folket allt mindre s-lojala
Stödet för Socialdemokraterna bland LO-medlemmar har minskat sedan i maj, enligt SCB. I dag är det något färre än 50 procent som sympatiserar med partiet. När det gäller Sverigedemokraterna påvisar SCB:s mätning en intressant paradox: 12,4 procent kan tänka sig att rösta på SD, men bara 7,7 procent sympatiserar med SD. Det tyder på ett utbrett taktikröstande/proteströstande.
4 dec 14 – SCB: partisympatiundersökning

Debatten inför budgetomröstningen
Som en järnridå mellan blocken
Efter tisdagsnattens misslyckade förhandlingar med Alliansen väntade regeringen förgäves på politiska öppningar under budgetdebatten i riksdagens kammare.
3 dec 14 – Debatt inför budgetomröstningen

Nya direktiv till utredare
Nya regler om utstationering
Inför valet presenterade Socialdemokraterna programmet ”Ordningsregler på svensk arbetsmarknad”. Nu låter regeringen två sittande utredningar se över de villkor som gäller när utländska arbetstagare utför jobb i Sverige.
3 dec 14 – Dir 2014:149, Dir 2014:150

Krismöte efter SD:s budgetbesked
Den rödgröna budgeten faller
Sverigedemokraterna har bestämt sig för att fälla regeringens budget. Statsminister Stefan Löfven (S) har under tisdagskvällen försökt pressa Alliansen till förhandlingar i ett sista möte i Rosenbad för att rädda sin budget. Men de fyra borgerliga partiledarna säger nej till Löfvens inviter.
2 dec 14

Ekonomisk debatt 2014-8
Vem anställer vem?
Föreställ dig att du är en arbetsgivare. Du vill anställa en person för att utföra enkelt prognosarbete som kräver basala matematiska färdigheter. Vem skulle du anställa? Självklart den som är bäst lämpad för uppgiften. Vem annars? Detta ter sig så obestridligt att det inte behöver analyseras att det förhåller sig på detta vis. En färsk forskningsstudie av Reuben m fl (2014) visar dock att, trots att det ligger i arbetsgivarens egenintresse att anställa den mest lämpade, grumlar våra förväntningar vårt omdöme.
1 dec 14 – Anne Boschini

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Bland vita, svarta och grå ”svanar” i det reformerade svenska pensionssystemet
Vår artikel handlar om mötet mellan politik och människa. I vårt fall mötet mellan intentionerna bakom Sveriges allmänna pensionssystem och de försäkrades upplevelser av det. Det allmänna pensionssystemet har reformerats och förändringarna infördes stegvis från år 1999. Det har utvecklats från att vara ett uttalat kollektivt åtagande till ett markant individuellt risktagande. Detta gestaltar sig bland annat i den införda livsinkomstprincipen och att den försäkrade uppmuntras göra val i pen- sionssystemets premiedel. Tack vare systemets fonderade del har svensk- arna blivit världens mest fondsparande folk (Strandberg 2010), en före- teelse som på ytan kan se ut som att förberedelserna varit goda och att människor gör de val systemets konstruktörer haft i åtanke. Samtidigt visar forskning att det svenska folkets förtroende för pensionssystemet sjunker (Svallfors 2003; 2011). I mars 2014, efter att systemet varit i funk- tion i femton år, lämnade Pensionsgruppen1 sin överenskommelse med förslag till vissa förändringar, bland annat att se över inkomstpensioner- nas utveckling, AP-fonderna och premiepensionen, samt åtgärder för att förlänga deltagandet i arbetslivet.
1 dec 14 – Lars Harrysson & Erika Werner

Ekonomisk debatt 2014-8
2014 års Ekonomipris till Jean Tirole
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har i år tilldelats Jean Tirole, Université de Toulouse, för hans analys av marknadsmakt och reglering. Tirole är främst teoretiker, men hans teoretiska forskning är tillämpad i så måtto att den är inriktad mot praktiska ekonomisk-politiska problem. I flera hundra artiklar och en handfull böcker som har blivit standardverk på sina respektive områden, har han blåst nytt liv i studiet av företag som arbetar under imperfekt konkurrens.
1 dec 14 – Tore Ellingsen, Mats Persson, Torsten Persson och Tomas Sjöström

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Politik som organiserad kamp – nya spelare och nya spelregler i Sverige
Denna artikel tar avstamp i Jacob Hackers och Paul Piersons iakttagelse, i deras Winner-take-all Politics, att politik först och främst är organisation eller rent av ”organiserad kamp” (Hacker & Pierson 2010, s. 100–102). För att förstå politikens processer och utfall räcker det inte att studera de senaste valen, hävdar de. De är inget annat än ”politik som skådespel för väljarna”. I stället måste vi ta reda på hur politiken är organiserad i ett längre perspektiv – av vem och med vilka resurser? Och vi måste lyfta fram politikens utfall: det som regeringen faktiskt gör och som påverkar samhället. Hacker och Pierson nämner ett antal förändringar av politikens organisation och innehåll under de senaste årtiondena som på ett dramatiskt sätt har ökat ojämlikheten i USA. De sammanfattar sin syn på politiken som organiserad kamp så här:
1 dec 14 – Stefan Svallfors

Ekonomisk debatt 2014-8
Spelar samhällsekonomisk lönsamhet någon roll för infrastrukturbeslut? En jämförelse mellan Sverige och Norge
Sverige och Norge använder samhällsekonomiska analyser för att prioritera mellan infrastrukturinvesteringar - eller säger sig åtminstone göra det. Vi analyserar nationella infrastrukturplaner från de två länderna för att undersöka om samhällsekonomisk lönsamhet spelar någon roll för vilka investeringar som väljs och om andra faktorer spelar roll. I den norska infrastrukturplanen 2014-23 verkar inte samhällsekonomisk effektivitet ha påverkat regeringens eller trafikverkens beslut överhuvudtaget. I den svenska infrastrukturplanen 2010-21 verkar effektivitet ha haft viss påverkan på trafikverkens investeringsförslag, men en närmast försumbar betydelse för regeringens beslut. I bägge länderna ökar sannolikheten att en investering genomförs om regeringen har högt väljarstöd i regionen.
1 dec 14 – Maria Börjesson, Jonas Eliasson, James Odeck och Morten Welde

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Klass i det tjugoförsta århundradet
Arvet från arbetarklassens århundrade
1 dec 14 – Göran Therborn

Ekonomisk debatt 2014-8
Långsiktiga ekonomiska konsekvenser av att få barn med särskilda behov
I artikeln analyseras hur föräldrars sysselsättning och arbetsinkomst, sjukfrånvaro och ekonomiska situation i övrigt påverkas av att få ett barn med särskilda behov. Resultaten visar att föräldrarnas arbetsutbud förändras; för papporna tenderar arbetsutbudet att öka, medan mammornas arbetsutbud minskar bestående, vilket får negativa konsekvenser för livsinkomsten. Samtidigt ökar föräldrarnas sjukfrånvaro och mammornas sannolikhet för förtidspension. De föräldrar som får barn med särskilda behov påverkas också på andra sätt; sannolikheten att skaffa ytterligare barn ökar, men även sannolikheten för separation.
1 dec 14 – Daniel Hallberg

Tidskriften Arkiv Nr 3 (2014)
Nya massor? – Motståndets sociala grundvalar
För att en kritik av kapitalismen ska få någon politisk mening måste den ha – eller få – en social bas. Från och med 1800-talet och under hela 1900-talet fördes den mest framträdande kritiken till kategorin ”arbetar- frågan”, eftersom den hade sin bas i den framväxande industriella arbe- tarklassen. Det var inte en viktig fråga bara för de framväxande arbetar- organisationerna och deras ibland även liberala sympatisörer, utan även för den konservativa opinionen; till och med fascisterna, arbetarrörelsens mest våldsamma fiender, utformade sina organisationer med arbetar- organisationerna som förebild. Industriarbetarna behöll sin centrala position fram till 1970-talet. Då hade ännu en social bas för den anti- kapitalistiska kampen uppstått, i de antikoloniala rörelserna, som mobi- liserade sig kring frågan om nationell frigörelse och mot imperialistisk ”utveckling” genom fortsatt beroende.
1 dec 14 – Göran Therborn

Ekonomisk debatt 2014-8
Behöver den svenska räntemarknaden reformeras?
Den svenska staten, bostadsinstituten samt företag finansierar sig genom att ge ut räntebärande obligationer och certifikat. Det finns en organiserad marknad där dessa värdepapper handlas. Den kallas för räntemarknaden. Detta är en för samhällsekonomin viktig marknad. Räntemarknaden kan organiseras på olika sätt. Den ska vara effektiv i bemärkelsen att det ska vara billigt att köpa och sälja, och den ska vara transparent i bemärkelsen att alla ska kunna se priser och avslut. Det har hävdats att det finns en motsättning mellan effektivitet och transparens. I denna artikel diskuteras hur olika sätt att organisera marknaden påverkar avvägningen mellan effektivitet och transparens.
1 dec 14 – Pehr Wissén

Ekonomisk debatt 2014-8
Ryssland efter Krim - en ekonomisk konsekvensanalys
I artikeln diskuterar jag den ekonomiska och politiska bakgrunden till Rysslands annektering av Krim den 28 februari 2014. Jag lyfter fram perspektiv på politisk risk som annekteringen har aktualiserat, med fokus på internationella relationer, sanktioner och rättstvister. Slutligen sammanfattar jag med en analys av rysk ekonomi 2014-15. Annekteringen av Krim har följts av ökad politisk risk, som i kombination med en redan pågående ekonomisk avmattning innebär att utsikterna för den ryska ekonomin på kort och medellång sikt har försämrats.
1 dec 14 – Martin Kragh

Ekonomisk debatt 2014-8
Replik: Lyttkens mot Bergsstaten och Lundin Mining - en betraktelse om överraskande institutioner
Hanteringen av mineralfyndigheter har i Sverige varit noga reglerad sedan 1600talet. Icke desto mindre visar det sig att en enskild markägare kan råka ut för många institutionella överraskningar vid en konflikt om rättigheter.
1 dec 14 – Carl Hampus Lyttkens

Ekonomisk debatt 2014-8
Replik: Integrationens kärnproblem
I en intressant artikel i Ekonomisk Debatt nummer 4 tar Andreas Bergh (Bergh 2014) upp problemen i integrationspolitiken. Sverige har i en internationell jämförelse en avsevärt sämre sysselsättning bland invandrare än bland infödda - det existerar ett ”arbetsmarknadsgap”. Artikeln jämför olika länder för att få svar på vilka faktorer som kan bidra till sådana skillnader. Bergh kommenterar också de politiska partiernas förslag på åtgärder och ger sedan själv förslag på åtgärder som mer sannolikt kan minska gapet. Han föreslår en ny politisk linje med mindre facklig makt och lägre lägstalöner, vilket kan göra det lönsamt att anställa personer med lägre produktivitet, vilka i dagsläget inte är anställningsbara på kommersiella grunder.
1 dec 14 – Jan Tullberg

Ekonomisk debatt 2014-8
Replik: Kärnproblemet är arbetsmarknaden - inte invandringen
I Bergh (2014) undersöker jag vilka faktorer som samvarierar med det arbetsmarknadsgap mellan inrikesoch utrikesfödda som finns i de flesta OECDländer och som är särskilt stort i Sverige. Jag visar att länder med större gap i genomsnitt har lägre inkomstspridning, kollektivavtal på en större del av arbetsmarknaden och mer generösa sociala skyddsnät. Jag påpekar att dessa mönster, tillsammans med tidigare teoretisk och empirisk forskning, talar för att vi står inför en avvägning: Genom att tillåta minskad kollektivavtalsdominans på arbetsmarknaden, och därmed få större variation inte bara i löner utan också i arbetstider och arbetsuppgifter, kan arbetsmarknadsgapet sannolikt minskas.
1 dec 14 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2014-8
Bokanmälan: Ekonomisk sociologi
När jag för några år sedan kom till betygsnämndsmötet efter en disputation i ekonomisk sociologi hälsades jag skämtsamt av en av sociologvännerna med ”här kommer fienden”. Detta är notabelt därför att det belyser det asymmetriska förhållandet mellan nationalekonomer och sociologer. Det är svårt att föreställa sig att en ekonom1 i en omvänd situation skulle säga motsvarande till en sociolog. Detta beror inte på att ekonomer uttrycker sig hovsammare utan på att de oftast är helt likgiltiga för vad sociologer kan ha att anföra i ekonomiska frågor, vilket är beklagligt.
1 dec 14 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2014-8
Bokanmälan: En framgångsrik plantskola för nationalekonomer
Institutet för Näringslivsforsknings historiska rötter sträcker sig tillbaka till 1939. Verksamheten gick då under namnet ”Industriens Utredningsinstitut” (IUI) och var ett initiativ av den mångsidige industrimannen Sigfrid Edström (1870-1964). I boken Ett forskningsinstitut växer fram skildrar ekonomhistorikern Benny Carlson och nationalekonomen Mats Lundahl grundandet och institutets utveckling fram till 1950. Boken är ambitiöst upplagd med 20 kapitel, där den avslutande delen kanske kan betraktas som en sammanfattande summering. Ambitionen med boken är att undersöka IUI:s förhistoria och tillkomst, genom att särskilt lyfta fram drivkrafterna och bakgrunden till institutets bildande och därefter undersöka verksamheten fram till 1950. På så vis är uppgiften tämligen välavgränsad.
1 dec 14 – Therese Nordlund Edvinsson

Utredningsförslag
Digitalradio om två år
Digital marksänd radio kan starta om två år, enligt en plan som läggs fram för regeringen i dag. I planen ingår att FM-bandet släcks ner 2022. Dumt och dyrt, svarar kritiker.
1 dec 14 – SOU 2014:77

SCB:s stora partisympatiundersökning
Liten rödgrön opinionsframgång
Regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har vuxit i opinionen efter valet, enligt SCB.:s stora mätning. Men det är förvånansvärt små förskjutningar i opinionen. Inte mycket har hänt. Experter pekar på att ett nyval skulle bli tufft för så gott som alla partier. Men det kan finnas strömningar under ytan som mätningarna inte fångar upp. SD kan öka till 17 procent.
1 dec 14 – SCB: Partisympatiundersökningen november 2014

Utspel av statlig utredare
Värnplikten är överspelad
Ukrainakrisen, ryska flygövningar på svenskt territorium och ubåtsjakt i skärgården har gett bränsle till debatten om försvarspolitiken. En knäckfråga efter 2010 års reform är personalförsörjningen. En statlig utredning avråder från att återinföra någon form av värnplikt.
19 nov 14 – SOU 2014:73, SOM-undersökningen Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna

Förhandlingar om handelsavtal
Frankrike nobbar USA-avtal med investerarskydd
Frankrike kommer inte skriva på det omstridda handelsavtalet mellan EU och USA så länge det innehåller skrivningar om investeringsskydd för företag, ISDS.
19 nov 14

TT-FLASH: ÖB:
"Mindre ubåt"
En "mindre ubåt" kränkte svenskt vatten i oktober, uppger ÖB Sverker Göranson. Alla andra alternativ kan uteslutas, enligt ÖB.
14 nov 14 – Försvarmakten: Analysresultatet från underrättelseoperationen i Stockholms skärgård bekräftar att en ubåt kränkt svensk territorium., Pressträff: Försvarsmaktens analys av underrättelseoperationen (videoklipp)

Utbildning & Demokrati 2014/3
Redaktionellt U&D 23:3
Välkomna återigen till ett ’professorsnummer’ med nytillträdda professorers installationsföreläsningar vid Örebro, Uppsala och Göteborgs universitet samt Linnéuniversitetet.
13 nov 14 – Utbildning & Demokrati nr 3 2014

Utbildning & Demokrati 2014/3
Kunskap in/om pedagogik Produktion, visualisering och effekter av skolresultat
Pedagogik som utbildningsvetenskap
13 nov 14 – Christian Lundahl

Utbildning & Demokrati 2014/3
Om didaktikens möjligheter - ett pragmatiskt perspektiv
Jag är förstås väldigt glad och stolt över att fått en professur i pedagogik vid Örebro universitet. Jag tycker att det är särskilt roligt att min professur har tillägget ”med inriktning mot didaktik”. Didaktiken har varit central i hela mitt läraroch forskarliv - jag är en didaktiker. Men jag är också övertygad om att didaktiken kan spela en stor roll i den fortsatta utvecklingen av svensk förskola, skola och lärarutbildning. Denna presentation kommer att kretsa kring didaktik, didaktisk forskning, hur jag ser på didaktikens utveckling i dagens utbildningspolitiska klimat och den roll som pedagogikämnet kan spela i denna utveckling.
13 nov 14 – Johan Öhman

Utbildning & Demokrati 2014/3
Utbildningens bedömningskulturer i granskningens tidevarv
Titeln Utbildningens bedömningskulturer i granskningens tidevarv är liksom den tematik den aktualiserar hämtad från min installationsföreläsning vid Uppsala universitet i november 2013. Rubriken har även direkta beröringspunkter med flera projekt som jag har varit och är involverad i. Vid sidan av temat som binder ihop texten inleds den med några noteringar om mitt kunskapsintresse och forskningsmiljöer som utgjort bas för min verksamhet.
13 nov 14 – Eva Forsberg

Utbildning & Demokrati 2014/3
Utbildningens villkor II en denationaliserad utbildningskonception
I denna installationsföreläsning vid Linnéuniversitetet (i maj 2014) tecknar jag en fördjupad bild av det tema som jag introducerade i min installationsföreläsning vid Örebro universitet 2011 och som har stått i centrum för min forskning sedan dess (Wahlström 2011). Temat, en denationell-instrumentell förståelse av skola och utbildning, berör relationen mellan samhälleliga förändringar och föreställningar om samhälleliga behov å ena sidan samt implikationer för vad som räknas som kunskap och god utbildning å andra sidan.
13 nov 14 – Ninni Wahlström

Utbildning & Demokrati 2014/3
Om varför begreppet undervisning behöver återerövras
I vår tid pågår en fragmentisering inom pedagogikämnet. En mängd ämnen såsom Pedagogiskt arbete och Utbildningsvetenskap har införts för att forskningsmässigt ringa in undervisning och skolans verksamhet (Claesson & Hultberg 2006). Dessa ämnen är nya och söker därför fortfarande till stor del efter sina former och sitt mer exakta innehåll. Det anmärkningsvärda med dessa nya universitetsämnen är att de i huvudsak överlappar ett ämne som redan fanns när de skapades.
13 nov 14 – Silwa Claesson

SD:s budgetmotion för 2015:
Minskad invandring SD:s stora guldgruva
Som vanligt består lejonparten av Sverigedemokraternas budgetutrymme av besparingar som partiet tror sig skapa genom att strypa asyl- och anhöriginvandringen, samt slopa integrationspolitiken.
12 nov 14 – Sverigedemokraternas budgetmotion för 2015

Alliansens budgetmotion för 2015:
Rödgröna kan pusta ut
Den borgerliga skuggbudgeten bygger på de vallöften som Alliansen ställde ut i sin valplattform i augusti. Man vill öka anslagen till skolan, i övrigt är det en snålbudget. Det intressantaste är dock att budgetmotionen är utformad så att den inte ska tilltala SD. Regeringen kan dra en lättnadens suck.
12 nov 14 – Alliansens budgetmotion för 2015: Ett starkare Sverige

Förslag från flyktingsamordnare till Migrationsverket
Bygg egna flyktingmottagningar!
Den kommunalpolitiska duon Gunnar Hedberg (m) och Lars Stjernkvist (s) föreslår att Migrationsverket ska bygga egna anläggningar i kommuner som i dagsläget tar emot få flyktingar, liksom på orter som aktivt efterfrågar det.
12 nov 14 – Slutrapport från regeringens samordnare för kommunalt flyktingmottagande

Finansinspektionen
Bostadslån ska amorteras
Hundratals — för en del tusentals — kronor i ökade månadsutgifter blir effekten när Finansinspektionen skärper kraven på hushållen: Bolån ska amorteras mer.
12 nov 14

Jimmie Åkessons framtid osäker
Comeback kan dröja
Om och när Jimmie Åkesson (SD) kommer tillbaka till politiken är oklart, berättar Mattias Karlsson som är standin för Åkesson. Men beskedet kan inte vänta hur länge som helst, enligt statsvetare som TT pratat med..
10 nov 14

Moderaterna har en partiledare på lut:
Kinberg Batra är beredd att ta över
Stödet växer för Anna Kinberg Batra som Moderaternas nästa, och i såfall första kvinnliga, partiledare. Själv är hon beredd.
6 nov 14 – Aftonbladet 6/11-14

Rumänska tiggare öppnar våra ögon
Vi ser romernas fattigdom
EU kan inte göra mycket för att främja romernas sociala och ekonomiska integration i Rumänien, konstaterar statsvetaren Daniel Tarschys i en färsk Sieps-rapport. De rumänska tiggarna i andra EU-länder har i alla fall lett till ett växande intresse för romernas problem. Christian Andersson har läst rapporten.
6 nov 14 – Sieps-rapport av Daniel Tarschys

Luxemburg skatteplanerarnas paradis
Juncker i blåsväder om skattesystem
- Förklara dig, lyder kravet på nye EU-basen Jean-Claude Juncker efter uppgifter om hans hemland Luxemburgs frikostiga skatteregler. Stormen mot den forne premiärministern kan leda till ett misstroende i EU-parlamentet.
6 nov 14 – Luxembourg Leaks Database (som innehåller de läkta dokumenten)

Republikanerna vann kongressvalet
Bäddat för strid i Washington DC
Efter ett mellanårsval präglat av missnöje och smutskastning riktas blickarna mot USA:s presidentval 2016. Vägen dit lär präglas av hårda strider mellan president Obama och kongressen, där Republikanerna nu får full kontroll.
5 nov 14 – Politico.com: valresultat för hela congressen; såväl senat som representathus

Flyktingprognos
Rekordmånga söker asyl nästa år
Sverige kan nästa år få ta emot rekordmånga asylsökande — uppemot 100 000. Trycket ökar på redan hårt ansträngda på flyktingmottagningar. I år blir det 83 000.
4 nov 14 – Migrationsverket. Verksamhets- och kostnadsprognos. November 2014

Ekonomisk debatt 2014-7
Sex reflexioner om ojämlikhet
Det är sällan en nationalekonom skriver en bästsäljare - men den bedriften har Thomas Piketty lyckats med. Genom Capital in the Twenty-First Century (Piketty 2014) har ekonomisk ojämlikhet kommit att stå i centrum för den politiska debatten i många länder under den senaste tiden. Den näst intill dominerande synen i denna diskussion är att ojämlikhet är något dåligt som ska bekämpas med ekonomisk-politiska medel. Den hållningen är dock varken självklar eller oproblematisk. Vi presenterar här sex tankar - utan större systematik och utan inbördes rangordning men med, som vi ser det, något slags poäng - som vi hoppas kan stimulera till vidare och fördjupad debatt.
1 nov 14 – Niclas Berggren och Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2014-7
Finanskriser och den finansiella integrationens kollaps
Internationella marknader kollapsar ofta under finanskriser. Under exempelvis den japanska bankkrisen på 1990-talet så drog sig japanska banker och företag tillbaka från de internationella finansoch varumarknaderna. Den finanskris som började i USA under sommaren 2007 var inte på något sätt annorlunda. Den åtföljdes av en kollaps i den globala handeln, en minskning av bruttokapitalflöden, en omkastning av kapitalflöden från avancerade ekonomier till s k tillväxtmarknader och en minskning av den internationella bankutlåningen. Samtidigt är det ännu outforskat huruvida denna kollaps i de internationella kapitalflödena speglar att det skett en ökning av internationella hinder till följd av finansiell protektionism, förmögenhetseffekter som gör att investerare allokerar en mindre andel av sin portfölj till utländska tillgångar, eller snarare en portföljomallokering mot inhemska tillgångar, vilket speglar en starkare preferens för geografiskt närliggande investeringar i osäkra tider. Vi saknar likaså kunskap om i vilken utsträckning dessa förändringar i marknadens segmentering har en effekt på lokala tillgångspriser och ökar de lokala tillgångarnas exponering mot systematiska riskfaktorer.
1 nov 14 – Mariassunta Giannetti

Ekonomisk debatt 2014-7
Fenomenet Piketty
Få böcker i nationalekonomi har fått så stor publicitet - och så stor försäljningsvolym - som Thomas Pikettys 900 sidor långa bok Capital in the TwentyFirst Century. Hur ska vi förklara detta fenomen? Och, framför allt, vilket bidrag ger boken till nationalekonomisk analys?
1 nov 14 – Assar Lindbeck

Ekonomisk debatt 2014-7
Svenska finanskriser - förutsättningar, förlopp och hantering
Alla finanskriser har utspelats i sin egen historiska kontext. De har haft olika förlopp, olika utlösande faktorer och har bemötts på olika sätt. Kriser går inte i repris och ingen är riktigt den andra lik. Detsamma gäller hur de hanteras av staten. Men dels finns ändå vissa gemensamma drag att ta fasta på, dels liknar vissa kriser varandra lite mer än andra. Bankernas finansiella stadga i utgångsläget, liksom statens beredskap och hanteringsförmåga, spelar roll för krisernas djup och förlopp.
1 nov 14 – Hans Bäckström

Ekonomisk debatt 2014-7
Nya perspektiv på lägstalöner
Diskussionen om lägstalöner har i huvudsak handlat om de kortsiktiga effekterna på sysselsättningen. Den empiriska forskningen tyder på att dessa är små och negativa. Det finns dock flera aspekter som hittills har varit förbisedda i debatten. Nyare forskning fokuserar i större utsträckning på hur sammansättningen av de anställda påverkas när lägstalönerna höjs. Likaså har många förbisett att de kortsiktiga effekterna och de långsiktiga effekterna inte behöver vara desamma. Många studier har visat att arbetsutbudet påverkas när lägstalönerna höjs, vilket innebär att både arbetslösheten och sysselsättningen kan öka samtidigt. Ytterligare aspekter rör hur lägstalöner påverkar inkomster och produktivitet.
1 nov 14 – Susanne Spector

Ekonomisk debatt 2014-7
Påverkar skatter på ägarnivån företags och företagares beteende?
Hur ägarskatter påverkar företags aktivitet är en fråga där meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika teoribildningar. Skattemodeller som inkorporerar mer komplexa aspekter, som kapitalmarknadsimperfektioner, ägarstyrning och entreprenörskap, kommer fram till andra slutsatser om ägarskatter än enklare skattemodeller. I artikeln lyfter vi fram nya empiriska studier som hittar tydliga belägg för att ägarskatter påverkar företagens beteende. Det har visat sig viktigt att skilja på hur olika typer av företag reagerar på olika slags skatter. Kapitalstarka företag tycks exempelvis påverkas annorlunda av ändrade utdelningsskatter än tillväxtföretag, där det egna kapitalet är en knapp resurs.
1 nov 14 – Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Ekonomisk debatt 2014-7
Skapande förstörelse i marknader genom teknokrater och marknadsmisslyckanden
Denna artikel presenterar ett analytiskt ramverk för att förstå hur marknader förändras över tid. Marknadsmisslyckanden ger upphov till en process där olika aktörer försöker lösa eller mildra de upplevda problemen. En särskild grupp funktionärer, marknadsteknokrater, specialiserar sig på att lösa marknadsmisslyckanden och interagerar med andra marknadsaktörer för att förändra marknadens struktur på ett sätt som minskar upplevda problem. Resultatet är en process av ständiga förändringar av marknader.
1 nov 14 – Gabriel Söderberg

Ekonomisk debatt 2014-7
Gynnar 3:12 reglerna värdeskapande eller skatteplanering?
2006 års ändringar av 3:12-reglerna för beskattningen av aktiva ägare i fåmansföretag har lett till ökad inkomstomvandling. I denna artikel visar vi att regeländringarna har gett ett mer gynnsamt investeringsklimat. Likviditetssvaga fåmansföretag har ökat sina investeringar med drygt en tiondel i jämförelse med motsvarande företag som redan hade sådana tillgångar. Däremot tycks inte regeländringarna ha påverkat fåmansföretagens sysselsättning nämnvärt. Vi finner också att regeländringarna inte har lett till fler nystartade fåmansföretag med faktisk verksamhet. Antalet fåmansföretag har ökat, men ökningen beror på att fler befintliga enskilda firmor och handelsbolag har ombildats till fåmansföretag när detta har blivit förmånligare ur skattesynpunkt.
1 nov 14 – Annette Alstadsæter, Martin Jacob och Altin Vejsiu

Ekonomisk debatt 2014-7
Bokanmälan: Ekofundamentalismens ekonomi
Rögnvaldur Hannesson är en av de mer framträdande resursekonomerna. Han har nu skrivit en kritisk bok om miljörörelsen, specifikt dess mer extrema delar (dvs ”ekofundamentalismen”), till vilka författaren räknar s k djupekologer och de som mer allmänt inte ser på miljöoch naturresurshushållning som ett resursallokeringsproblem. Det reser frågan varför ekonomer bör läsa Hannessons bok, liksom varför det egentligen behövs en kritisk bok om ett så pass extremt synsätt. Trots att författaren nogsamt poängterar, inte minst med undertiteln, att kritiken inte gäller den mångfacetterade miljörörelsen som sådan, utan begränsas till ekofundamentalismens allehanda dogmer, tar Hannesson, lite här och där, åtminstone som jag läser honom, ett betydligt bredare grepp. Oklarheten kring vilka författaren egentligen kritiserar är också bokens svaghet. Jag återkommer till denna, måhända orättvisa, kritik.
1 nov 14 – Bengt Kriström

Ekonomisk debatt 2014-7
Bokanmälan: Det svåra BNP-begreppet
BNP hör till de mest brukade - och missbrukade - begreppen i den ekonomisk-politiska debatten. Dessutom är det långt ifrån självklart vad som ska ingå i begreppet när man lämnat modellvärldens symbol Y och konfronteras med verklighetens gränsdragnings- och källproblem. Och hur ska man i praktiken hantera kvalitets- och prisförändringar? Det finns mängder av intressanta frågor - de flesta välkända och utan självklara svar - som Diane Coyle diskuterar i GDP: A Brief but Affectionate History.
1 nov 14 – Bo Sandelin

Ekonomisk debatt 2014-7
Ekonomipristagare som pedagoger
Mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har sedan 2004 årligen hållit föreläsningar i lättillgänglig form för unga forskare i Lindau vid Bodensjön i södra Tyskland. Syftet har varit att stimulera till ett ökat intresse för att fortsätta forska i nationalekonomi. Nu har tolv av dessa föreläsningar getts ut i en volym med samma syfte - att locka unga att ägna sig åt nationalekonomisk forskning. Syftet har inte i första hand varit att presentera den egna forskningen utan mer att behandla olika aktuella frågor som visar att nationalekonomisk forskning är av relevans för studiet av dessa. Frågan är då hur väl de lyckas i detta avseende.
1 nov 14 – Eskil Wadensjö

Tobinskatten
Ingen ny svensk linje
Den nya rödgröna regeringen har en mer positiv syn på den omstridda finansskatten i EU. Men beslutet att inte införa den står fast. Åtminstone tills vidare.
31 okt 14

Rapport från Socialstyrelsen
Fler har fastnat hos socialen
Fler och fler människor är beroende av socialbidrag under lång tid, rapporterar Socialstyrelsen.
30 okt 14 – Socialstyrelsen: Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 2.

Rapport från Ifau
A-kasseersättningen är inte identisk med reservationslönen
Ju högre ersättning från a-kassan, desto högre är folks reservationslön. Men mer generös a-kassa påverkar inte chanserna att hitta jobb.
30 okt 14 – IFAU-rapport " Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa"

EU:s flerårsbudget
Strukturfonder pytsas ut
67 miljarder kronor. Det är Sveriges lott. Nu har EU-kommissionen godkänt de svenska planerna på hur pengarna ska användas.
30 okt 14

Utvärdering
Åtgärder mot kvinnovåld är ineffektiva
Under den förra mandatperioden satsades nära en miljard kronor på att förebygga, förhindra och upplysa om mäns våld mot kvinnor. Men arbetet har inte varit tillräckligt effektivt.
29 okt 14

Vilken roll har SD i kommunerna?
Är SD inne i värmen?
Redan på valnatten stod det klart att Sverigedemokraterna skulle gå starkt fram inte bara i riksdagsvalet utan även i landets kommunfullmäktige, och bli vågmästare i många kommuner. Just nu pågår ett rävspel i många kommuner.
29 okt 14 – Val.se, Ny Tid 1/10-14 , Smålandsposten 2/10-14

Skolverket säger ifrån
Läxorna ska inte vara för svåra
Läxor som i praktiken förutsätter att barnen har engagerade föräldrar eller privat läxhjälp spär på socialt betingade skillnader mellan eleverna.
29 okt 14 – Skolverket "Läxor i praktiken"

LO-rapport om yrkesutbildningen:
För få får jobb efter plugget
LO har undersökt hur det går för ungdomar som läst något av de gymnasiala yrkesprogrammen. Ett år efter avslutningen är det bara en liten andel som etablerat sig någorlunda på arbetsmarknaden.
29 okt 14 – LO-rapport Leder yrkesutbildningarna till jobb i Sverige?

Riksbanken sänker reporäntan
Nollränta i Sverige
Riksbanken sänker styrräntan, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 0 procent. Det ger mer i plånboken för väldigt många svenskar. Beskattningen av vissa sorters sparande blir lägre, räntan på studielånen sjunker liksom förmånsvärdet på tjänstebilarna.
28 okt 14 – Reporäntan sänks till noll procent

Syrienflyktingars ljuva drömmar:
Sverige ett frihetens paradis
Sverige utmålas som ett frihetens paradis av syrier på flykt i Niklas Orrenius nya reportagebok ”Drömmen om Sverige” . En svensk läsare kan känna sig stolt men också beklämd, med tanke på att Sverige knappast levt upp till flyktingströmmens utmaningar, skriver Christian Andersson i sin recension.
27 okt 14 – Niklas Orrenius: Drömmen om Sverige

Budgetpropositionen för 2015:
Etableringslotsar avskaffas
Insatserna för nyanlända invandrare har inte fungerat tillräckligt bra enligt regeringen. Alltför få personer deltar i kommunal vuxenutbildning och andelen personer som deltar i arbetsförberedande insatser har minskat. Regeringen vill avskaffa systemet med etableringslotsar för nyanlända. Från och med 2016 ska denna tjänst vara behovsprövad. Regeringen vill att kommunernas möjligheter att göra insatser för nyanlända ska utvecklas, bland annat med fortsatt satsning på SFI-undervisning.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Budgetpropositionen för 2015:
Arbetslösa och pensionärer vinnare
Mer pengar för arbetslösa, pensionärer och ensamstående föräldrar, mindre för dem med höga inkomster. Så ser huvuddragen i regeringens budget ut, om man sätter plånboksfrågorna i fokus.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Budgetpropositionen för 2015:
Kritik mot slopade gåvoavdrag
Välgörenhetsorganisationer riskerar att förlora miljardbelopp i gåvor om regeringen får som den vill.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Legendarisk Göteborgspolitiker
Göran Johansson död
Göran Johansson var ett med sitt Göteborg. Med en fot kvar på SKF:s fabriksgolv och med egna nycklar till Liseberg stred han för staden. På torsdagen avled den frispråkige S-politikern, 69 år gammal.
23 okt 14

Budgetpropositionen för 2015:
Utgiftstaken höjs
Regeringen vill höja utgiftstaket redan nästa år. Utgiftstaket är en övre gräns för statens utgifter som fastställs flera år i förväg. Men nu vill regeringen höja taket för 2016 års utgifter som tidigare fastställts till 1127 miljarder kronor. En höjning till 1160 miljarder nästa år motiveras med att regeringen föreslår fullt ut finansierade reformer på 33 miljarder i årets budget.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Budgetpropositionen för 2015:
Schweiz’ nej blir dyrt
När Schweiz sa nej till JAS blir de nya JAS-plan som Sverige ska köpa dyrare. Försvaret får redan i höst extra anslag på 1,5 miljarder kronor för att kompensera för att nya JAS 39 E blir dyrare. Utvecklingskostnaderna av det nya planet blir högre och nu får Sverige ta hela den summan själv.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015, Utgiftsområde 6, Försvar

Budgetpropositionen för 2015:
Tillväxten lägre än väntat
Finansminister Magdalena Andersson skriver ner prognosen för Sveriges ekonomiska tillväxt jämfört med vårens prognoser från finansdepartementet. I år blir tillväxten bara 2,1 procent jämfört med vårens prognos på 2,7. Och nästa år stannar tillväxten på 3,0 procent mot vårens prognos på 3,3. Budgetunderskottet blir i år 87 miljarder kronor, enligt finansministerns beräkningar.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Budgetpropositionen för 2015:
Världsekonomin återhämtar sig
Världsekonomin återhämtar sig sakta och ojämnt. I Eurozonen går det långsamt, i USA går det visserligen lite bättre. Finansminister Magdalena Andersson en hel del orosmoln i omvärlden. Med denna ganska dystra analys inledde den nytillträdda ministern presentationen av sin första budget.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Budgetpropositionen för 2015:
De rödgröna har höjda ambitioner
Regeringens första budget - som socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet står bakom - innehåller satsningar på drygt 25 miljarder, som sedan trappas upp. Enligt finansplanen väntas tillväxten ta fart. Samtidigt höjer regeringen utgiftstaket och pekar på "högre ambitioner" i välfärden.
23 okt 14 – Prop 2014/2015:1

Budgetpropositionen för 2015:
Migration och järnväg i budgeten
Stockholm Regeringen avsätter stora summor till att hantera migration i budgeten. Samtidigt går satsningar till järnvägsunderhåll och landsbygd.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Budgetpropositionen för 2015:
Försvarsmakten välkomnar budgeten
De ökade försvarsanslagen i budgeten imponerar inte på Allan Widman (FP), som inte ser några nya pengar sedan förra regeringen. Försvarsmakten välkomnar däremot budgeten och säger att den gör skillnad för myndigheten.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015, Utgiftsområde 6, Försvar

Jämställdhetsbilagan
Lite mer till kvinnorna
Kvinnor gynnas av fördelningspolitiska ansatser i budgeten. Men regeringen hade kunnat gå längre i strävan att uppfylla de egna jämställdhetspolitiska ambitionerna.
23 okt 14 – Prop. 2014/15:1 Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

Budgetpropositionen för 2015
Det blev en rödgrön trepartibudget
Det blev en renodlad rödgrön budget – en ”trepartibudget”. Vänsterpartiet har ställt upp helhjärtat på regeringen och lägger inte fram någon egen budgetmotion, och har i gengäld fått gehör i sin hjärtefråga. Allianspartierna har nobbat Stefan Löfvens samarbetsinviter.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1), Ulla Andersson Youtube-video och Maciej Zarembas hemsida

Fem europeiska tidningar gör en gemensam analys:
Invandringen är EU:s ödesfråga
EU behöver omedelbart en gemensam strategi för invandring, skriver Le Monde den 21 oktober i inledningen till en specialbilaga om migrationen till EU. Bilagan är ett samarbete mellan fem stora europeiska tidningar. De svenska erfarenheterna diskuteras utförligt.
23 okt 14 – Le Monde 20/10-14

EU-parlamentet godkände nya kommissionen
Team Juncker tar plats
Europaparlamentets stora majorietet - kristdemokrater, socialdemokrater och liberaler - godkände den nya EU-kommissionen på onsdagen. Det betyder att de nya kommissionärerna tillträder den 1 november.
22 okt 14 – Nya kommissionen pressmeddelande

EU-nämnden sa nej
Löfvens linje stoppad inför toppmöte
Statsminister Stefan Löfven åker på sitt första EU-toppmöte med ett nederlag i ryggen. Men han får inte stöd för regeringens klimatpolitik i riksdagen, utan måste driva Allianspartiernas klimatlinje i Bryssel.
22 okt 14

EU-parlamentet
SD-grupp återuppstånden
Inte på den tredje dagen, men väl den fjärde, återuppstod Sverigedemokraternas partigrupp i EU-parlamentet, EFDD, på måndagen efter kort tids existensiell kris.
21 okt 14

Hård kritik mot Magdalena Andersson
Finansministern är ute och tassar
Expertmyndigheten Finanspolitiska rådet riktar hård kritik mot finansminister Magdalena Andersson (S), redan innan hon lagt sitt första förslag. Rådet tycker att Andersson redan tassar i ramverkets utkanter.
16 okt 14

SD utan grupp i Europaparlamentet
Högerpopulistisk EU-grupp spricker
Sverigedemokraterna är nu utan politisk grupp i Europaparlamentet. Gruppen Frihetens och demokratins Europa har upplösts sedan en av dess ledamöter bytt politisk hemvist.
16 okt 14

Löfven och Fridolin
Stora satsningar på skolan
Regeringen aviserar satsningar på över nio miljarder kronor inom skolsystemet de närmaste åren. Därutöver öronmärks tre miljarder för att höja lärarnas löner - men först från och med 2016.
15 okt 14 – Pressträff med Stefan Löfven och Gustav Fridolin

Magdalena Andersson
Inga sparpaket trots underskott
Att nå överskottsmålet under denna mandatperiod är ”direkt olämpligt”, sa finansminister Magdalena Andersson när hon hon presenterade regeringens ekonomiska prognos inför budgeten. Nu debatteras överskottsmålet per se.
15 okt 14 – Pressmeddelande: Bekymmersamt läge för de offentliga finanserna

Fältet smalnar i kamp om M-ledarpost
Anna Kinberg Batra storfavorit
seglar upp som favorit till att bli nästa Moderatledare. Förra infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd tänker inte kandidera. De två har varit de hetaste namnen i spekulationerna om vem som ska efterträda Fredrik Reinfeldt.
14 okt 14

Ekonomipriset
Franskt Nobelpris för regleringar
Hur ska man hindra att storföretag suger ut konsumenterna? Det är en fråga som nu gett Jean Tirole ekonomipriset.
13 okt 14

Intagning
Låga och höga poäng för lärarstudier
Några av landets lärarutbildningar har antagit studenter med lägsta möjliga poäng på högskoleprovet. Men bland de antagna finns också studenter med toppresultat från gymnasiet.
13 okt 14

Nobels fredspris 2014:
Malala och Satyarthi delar på priset
Den ena är världsberömd men långt från profet på hemmaplan, den andre relativt okänd gräsrotsaktivist. När barnrättskämparna Malala Yousafzai från Pakistan och indiern Kailash Satyarthi tar emot Nobels fredspris jublar många — men inte alla.
13 okt 14

Rödgröna budgetförhandlingar
Enighet om höjt tak i a-kassan
Regeringen och Vänsterpartiet har enats om ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen. Det höjs från 680 till 910 kronor under de första 100 dagarna.
9 okt 14

Riksdagen
Utskottsvalen klara
På tisdagen valde riksdagen ledamöter till utskotten och EU-nämnden. Därefter har varje utskott valt ordförande och vice ordförande. Här redovisas ordförande och vice ordförande i alla utskott.
8 okt 14

Stefan Löfven i partiledardebatten:
- Jag kommer inte samarbeta med SD
I den första partiledardebatten efter valet markerade statsminister Stefan Löfven ideologiskt avstånd mot Sverigedemokraterna - och fick själv kalla handen från Centern och Folkpartiet.
8 okt 14 – Snabbprotokoll 2014/2015:8

Överenskommelse om vinster i välfärden:
Rödgrönt nej till vinstjakt
Regeringen och vänsterpartiet är överens om hur vinsterna i välfärden ska begränsas. Så här lyder formuleringen: ”Välfärden, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Vi anser att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten.”
6 okt 14 – Överenskommelse om vinst i välfärden (s, mp och v)

Budgetförhandlingarna fortsätter
Rödgrön skatteuppgörelse klar
Bensinskatten kommer inte att höjas nästa år. Något som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet gått till val på. Däremot vill regeringen höja skatten för alla som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden.
6 okt 14 – Vissa förslag på skatte- och socialavgiftsområdet inför budgetpropositionen för 2015

Svenskt erkännande av Palestina
Israel protesterade mot erkännande
Israel har kallat upp svenske ambassadören och protesterat mot beslutet att erkänna Palestina. Enligt Israel skadar erkännandet fredsprocessen — men utrikesminister Margot Wallström försvarar åtgärden.
6 okt 14

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning
Detta temanummer handlar om bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning. Utgångspunkten är att bedömning och dokumentation å ena sidan kan ge möjligheter, stöd och styrka, men också, å andra sidan, kan försvaga, vilseleda och begränsa såväl barn, föräldrar som professionella i skola, förskola och vidareutbildning och det är denna dubbelhet vi vill belysa. Det är till exempel inte ovanligt att man liknar bedömning vid ett tveeggat svärd. Å ena sidan kan bedömning vara ett kraftfullt pedagogiskt redskap, inte minst genom det som idag benämns ”bedömning för lärande”, men bedömning har också visat sig kunna ge starkt negativa konsekvenser för barns och elevers motivation, självbild och kunskapsutveckling.
3 okt 14 – Anders Jönsson & Ann-Christine Vallberg Roth

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Förändrade relationer mellan lärare och föräldrar i förskolan – aspekter av en förändrad lärarprofession
Artikeln utgör en del av ett projekt som studerar den förändrade lärarprofessionen i förskolan genom arbetet med systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete. Syftet är att skapa kunskap om förskollärares olika professionella strategier för att hantera olika relationer mellan förskollärare och föräldrar samt hur detta i sin tur kan bidra till en förändrad lärarprofession. Lärar förälder relationen analyseras specifikt, dels via innehåll, form och betydelse av veckobrev till föräldrar, dels i relation till hur förskollärarna resonerar när de arbetar med sin årliga kvalitetsredovisning (KR) samt innehållet i den slutliga KR. Analysen grundas i en syn på utbildningspolicy som någonting lärare måste handskas med och lösa i den lokala kontexten, liksom teorier om lärarprofession och lärarprofessionalism. Resultaten visar att lärarna utvecklar professionella strategier och specifika lärar förälder relationer. Resultaten diskuteras i termer av bidrag till hur en såväl förändrad som eventuellt förstenad lärarprofession i förskolan tar form.
3 okt 14 – Annica Löfdahl

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Pedagogisk dokumentation i tillblivelse
”Jag har tilltro till livet eftersom jag alltid försökt förändra det” Loris Malaguzzi (1989)
3 okt 14 – Gunilla Dahlberg & Ingela Elfström

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Att legitimera nationella prov i Sverige och i Norge – en fråga om profession och tradition
Artikeln utforskar utvecklingen av nationella bedömningsinstrument, så som nationella prov, i svensk och norsk grund- och gymnasieskola. Fokus riktas mot hur två annars jämförbara länder har hanterat reformering av sina bedömningssystem på olika sätt. Nationella bedömningsinstrument utvecklas och förändras över tid och artikeln knyter dessa förändringar av funktion och syfte till konflikter mellan aktörer så som ämbetsmän, forskare och lärare. Frågan om legitimitet är här helt central. Vi identifierar hur mätbarhet och användbarhet blir ifrågasatt i professionskamper om betyg, prov och bedömning. Historiskt sett har en ökad tonvikt på att använda data från skolans bedömningar en ”output”-orienterad styrning av utbildningssystemet ofta lett till att de nationella bedömningsinstrumentens legitimitet utmanas. Bedömningsinstrumentens sviktande legitimitet kan ta sig olika uttryck från tid till annan, och hanteras av staten på olika sätt. Vi menar det nuvarande intresset för formativ bedömning, både hos svenska och norska myndigheter, delvis bottnar i ett behov att få legitimitet också för statens mer summativa bedömningsinstrument.
3 okt 14 – Christian Lundahl & Sverre Tveit

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Svensk forskning om validering av vuxnas lärande – trender och tendenser
Denna artikel tar upp några olika teoretiska perspektiv som kan användas och har använts för att förstå bedömning som företeelse i pedagogiska sammanhang. Diskussionen tar sin utgångspunkt i ett exempel på bedömning som förekommer främst inom utbildning för vuxna, nämligen validering. Inledningsvis ges en definition av validering, som kort sagt handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande åt de kunskaper som utvecklats i sammanhang utanför det formella skolsystemet, men även i utbildningssammanhang i andra kontexter än där man befinner sig (till exempel i andra länder). Därefter presenteras och diskuteras, med utgångspunkt i tidigare svensk forskning, såväl vår egen som andras, ett antal teoretiska perspektiv som använts för att förstå och analysera validering som företeelse. Exempel på perspektiv är teori om situerat lärande, Habermas teori om kommunikativt handlande och Foucaults diskursanalytiska perspektiv. Till sist diskuteras teorierna tillskott och användbarhet i analys och förståelse av bedömning mer generellt.
3 okt 14 – Per Andersson & Andreas Fejes

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden
Individuella utvecklingsplaner (IUP) har funnits i den svenska skolan sedan 2006. Vid införandet var de utbildningspolitiska intentionerna ökad måluppfyllelse, delaktighet och likvärdighet. Syftet med denna artikel är att diskutera både möjligheter och risker som skolan ställs inför när det gäller denna bedömningspraktik. Med utgångspunkt i ett empiriskt material bestående av IUP med skriftliga omdömen analyseras olika styrningsoch makttekniker som kommer till uttryck i dokumenten utifrån Foucaults begrepp ”governmentality”. Begreppet ”formativ bedömning” diskuteras i relation till Foucaults begrepp och resultatet visar att den formativa bedömningen till sin karaktär innehåller inslag av maktoch styrningstekniker. Det framkommer ett brett register av självteknologier och pedagogiska interventioner riktade mot elevens själv i dokumenten. Vidare framkommer en marknadsorienterad diskurs i dokumenten, där skolan styr och fostrar eleverna till vad man uppfattar som efterfrågas i samhället.
3 okt 14 – Ingela Andreasson

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Betygen i grundskolan – relationen mellan bedömning och elevers senare prestationer
Syftet med studien var att undersöka hur betyg påverkar elevers lärande mätt med betyg ett år senare, och hur betygsättning påverkar elever med olika förutsättningar utifrån kognitiv förmåga, kön och socioekonomisk bakgrund (Klapp, Cliffordson & Gustafsson, 2014). Data från databasen Utvärdering genom Uppföljning (UGU-projektet) har använts. På grund av att kommuner mellan åren 1969 och 1981 själva kunde bestämma om de skulle betygsätta elever i årskurs 6 har det varit möjligt att jämföra elever som fått betyg med elever som inte fått betyg i årskurs 6 och deras betyg i årkurs 7. Totalt deltog 8 558 elever födda 1967. Multipla regressionsanalyser genomfördes. Resultaten visade att det inte fanns några generella effekter av betygsättning på elevers prestationer ett år senare men det fanns differentierande effekter: betygsatta elever i årskurs 6 som presterade lågt på ett kognitiva test fick lägre betyg i årskurs 7 jämfört med elever som inte fick betyg i årskurs 6. Resultatet visar även interaktionseffekter mellan kön och betygsättning och kön och kognitiv förmåga.
3 okt 14 – Alli Klapp

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan
På senare tid har sambedömning, det vill säga att lärare tillsammans genomför eller diskuterar bedömning och/eller betygssättning, förts fram som en strategi för att få lärarnas bedömning och betygssättning mer likvärdig. Samtidigt har flera kommuner i Sverige gjort omfattande satsningar på olika former av sambedömning, men mer med anledning av sambedömningens förmodade positiva effekter på lärarnas bedömningskompetens och -praktik i riktning mot formativ bedömning än av likvärdighetsskäl. En intressant fråga är därmed vad som händer i mötet mellan kommuners och skolors strävan att förändra klassrumsbedömningen mot formativ bedömning å ena sidan och statsmakternas krav på ökad likvärdighet i bedömning av nationella prov och betygsättning å den andra. Syftet med denna artikel är att, utifrån en systematisk översikt om forskning kring sambedömning, diskutera möjligheten för sambedömning att leva upp till förväntningarna vad gäller ökad likvärdighet samtidigt som man har ett ökat fokus på kompetensutveckling och formativ bedömning.
3 okt 14 – Anders Jönsson & Pia Thornberg

Pedagogisk forskning i Sverige nr 4-5/2014
Bedömning i förskolors dokumentation – fenomen, begrepp och reglering
Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analyseras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av material gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentationsoch bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.
3 okt 14 – Ann-Christine Vallberg Roth

Överenskommelse (s, mp)
Löften om bostadsbyggande
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om "stimulanser" för att få igång bostadsbyggandet.
2 okt 14 – Överenskommelse om bostäder, jobb mm(s, mp)

Rödgröna överenskommelser
Fas 3 ryker, a-kassan höjs
Hatobjektet fas 3 avskaffas under den tillträdande regeringen. Det är en av de åtgärder som Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommit överens om när det gäller arbetsmarknadspolitiken.
2 okt 14 – Uppgörelser om arbetsmarknadspolitiken (s, mp)

Inspektionsrapport:
A-kassans nya rapportsystem är rättsosäkert
Arbetsförmedlingens krav på aktivitetsrapporter från de arbetslösa är ett rättsosäkert system. A-kassorna tillämpar de nya sanktionerna olika, konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF).
2 okt 14 – IAF 20014:25 Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen

Rapport
Lättare att sjukskrivas med vårdval
Införandet av vårdvalssystem inom hälso- och sjukvården fick sjukskrivningarna att öka och bli längre - fast bara i Stockholm.
2 okt 14 – ISF 2014:17 Vårdvalets effekter på sjukskrivningarna

Bakläxa för Migrationsverket
Afghanistantolkars avslag omprövas
Migrationsdomstolen i Malmö har underkänt Migrationsverkets avslag på ansökan om uppehållstillstånd från sju tolkar som jobbat åt svenska Försvarsmakten i Afghanistan, uppger tolkarnas juridiska ombud. Verket tvingas nu återuppta ärendena igen.
2 okt 14

Rödgröna överenskommelser
Ingen återställning av krogmomsen
Socialdemokraterna gick till val på att återställa krogmomsen till dess forna nivå. Men det blir inget av den reformen med Miljöpartiet som regeringspartner. Vilket kan få Vänsterpartiet att surna till.
2 okt 14

Statsministeromröstningen
Löfven vald till statsminister
Riksdagen har röstat fram Stefan Löfven som ny statsminister. Löfven valdes med 132 ja, 49 nej och 154 nedlagda röster.
2 okt 14 – Prövning av förslaget om statsminister (webb-tv och snabbprotokoll)

RUT-avdraget bibehålls
Högutbildade kvinnor gynnades
RUT-avdraget ser ut att överleva. En färsk studie visar att högutbildade och välbeställda gifta kvinnor som köpt framförallt städtjänster har bättrat på sina egna arbetsinkomster. Men avdragsrätten är en dyr jämställdhetsåtgärd.
1 okt 14 – SOU 2014:28

Förhandlingar inför regeringsdeklarationen
Ny kompromiss om svensk kärnkraft
Löfvens regering kommer inte fatta beslut om att stänga några kärnkraftsreaktorer. Men Åsa Romson lovar att flera kraftverk stängs ändå - på grund av högre avgifter och strängare säkerhetskrav.
1 okt 14 – Kärnkraftsuppgörelsen (s,mp)

Förhandlingar om regeringsdeklarationen
En tredje pappamånad
Socialdemokraterna har fått Miljöpartiet med på sin familjepolitik, rapporterar Sveriges Radio Ekot. En tredje pappamånad och slopat vårdnadsbidrag kommer att föreslås.
30 sep 14

Rödgröna överenskommelser
Kompromisser om försvar, migration, pensioner ...
Miljöpartiet går med på höjda försvarsanslag och accepterar grunderna för pensionsöverenskommelsen. Socialdemokraterna låter den migrationspolitiska överenskommelsen bestå och ansluter sig.
30 sep 14 – Kompromisser (s och mp)

Regeringsbildningen:
Dragkamp om ministerpost
Socialdemokraterna och Miljöpartiet är oense om utbildningsministerposten, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.
30 sep 14

Ekonomisk debatt 2014-6
På vilket sätt bidrar svenska ekonomer till debatten?
Ekonomer är kända för att kraftfullt argumentera för hur den ekonomiska politiken, i deras tycke, ska utformas. Men stämmer denna bild för den gemene akademiske ekonomen på ett svenskt lärosäte i dag? Mitt svar på denna fråga blir ett nej. Visst finns det många ekonomer som engagerar sig i den offentliga diskursen och gör bidrag till den ekonomisk-politiska debatten, men för mig ter det sig som om den genomsnittlige ekonomen vid våra lärosäten inte är särskilt aktiv i den offentliga debatten. Många disputerade ekonomer upplever jag t o m saknar intresse för att engagera sig i bredare frågor.
25 sep 14 – Johan Eklund

Ekonomisk debatt 2014-6
Den svenska företagsobligationsmarknaden behöver regleras
Företagsobligationer är viktiga finansieringsinstrument för svenska företag, men de kunde vara viktigare. Den inhemska marknaden har ofta beskrivits som underutvecklad och liten. Detta trots att den finansiella infrastrukturen sedan länge är väl utvecklad, vilket indikerar att det torde finnas möjlighet att i ökad grad matcha företagens lånebehov med investerarnas placeringsbehov på ett effektivt sätt. Det finns anledning att tro att bristen på transparens på denna marknad utgör ett avgörande problem, med avsevärda kostnader för samhället. Dessa kostnader bör kunna minskas genom en reglering av transparensen vid affärer i företagsobligationer, som liknar den som infördes i USA 2002.
25 sep 14 – Håkan Thorsell

Ekonomisk debatt 2014-6
Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid?
Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att uppbära ersättning, har förändrats över tid. För att studera detta analyserar vi förändringen av den relativa hälsan mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer mellan åren 1986 och 2008. Som ett mått på hälsa använder vi mortalitet. Vi finner ett nära samband mellan inflödet till förtidspension och den skattade relativa mortalitetsrisken mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Vissa av förändringarna över tid sammanfaller med förändringar av de formella kvalificeringskraven för förtidspension, medan andra snarare tycks fånga informella förändringar av hälsobedömningen vid beviljandet av förtidspension.
25 sep 14 – Per Johansson, Lisa Laun och Tobias Laun

Ekonomisk debatt 2014-6
Diginomics - nya ekonomiska drivkrafter
Digitaliseringen är en strukturomvandling vars effekter påverkar svensk ekonomi mer än andra jämförbara länder. Fysiska varor blir digitala tjänster och marginalkostnaderna för kopiering och distribution går mot noll. Vi diskuterar hur detta påverkar produktivitet, arbetsmarknaden och inflation. De potentiella produktivitetsvinsterna är enorma, men data tyder på att Sverige inte fullt ut drar nytta av denna potential. Dessutom är produktivitetsvinsterna av digitaliseringen svåra att mäta och officiell statistik underskattar konsumtionen av digitala tjänster. För att möta dessa trender, som innebär att jobb substitueras bort inom vissa branscher, är det prioriterat att satsa på utbildning, innovationer och arbetskraftsinvandring.
25 sep 14 – Anna Breman och Anna Felländer

Ekonomisk debatt 2014-6
Egna företagare - om familjens betydelse för vilken företagsform som väljs
En omfattande litteratur visar på familjens betydelse för individens val att vara egenföretagare. Vi studerar betydelsen av familjen för vilken företagsform individen väljer för sitt företagande. Vi visar att familjens betydelse generellt är stark, att den varierar med avseende på företagsform och att intentionen med företagandet överförs inom familjen. Insikten att familjen är viktig för individens intention med företagandet kan påverka offentliga insatser för egenföretagare.
25 sep 14 – Tobias Schölin, Per Broomé och Henrik Ohlsson

Ekonomisk debatt 2014-6
Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare
Vi presenterar resultaten från en enkätundersökning riktad till utrikes födda företagare. Företagare födda i länder utanför Europa upplever sig diskriminerade av kunder, leverantörer och banker i högre grad än andra företagare. De har en högre sannolikhet att få avslag på låneansökningar i banker och betalar högre ränta på beviljade banklån. Resultaten är i linje med vad som framkommit i studier från andra länder. Vi drar slutsatsen att diskriminering, åtminstone delvis, förklarar resultaten. Då en allt större andel utrikes födda i Sverige är aktiva som egenföretagare belyser våra resultat en problematik som är central för integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden.
25 sep 14 – Lina Aldén och Mats Hammarstedt

Ekonomisk debatt 2014-6
En analys av svensk invandringspolitik
Docent Jan Tullberg granskar i en nyutkommen bok den svenska invandringspolitiken. Boken har en starkt kritisk grundhållning. I förordet (s 7) skriver Tullberg: ”Innehållet i denna bok är inte i linje med den officiella svenska synen på invandringen. Den predikar inte invandringens förtjänster, det goda hos invandringens företrädare eller fäller förklenande omdömen om dess kritiker”. Boken har stor spännvid och behandlar frågor som 1) mediernas roll i invandrardebatten, 2) yttrandefriheten, 3) invandring och kriminalitet, 4) folkhemmet och invandringen, 5) Sveriges framtid, 6) nationalstaten och nykolonialism, 7) de politiska partierna och invandringen, 8) demokratin i Sverige samt 9) ekonomiska effekter av invandring. Tullberg är helt klart en beläst person, men kvalitén på hans framställning varierar. Delar av boken har en god struktur, medan andra och stora delar av boken består av ett myller av citat, egna reflektioner, fakta och slutsatser. Risken finns att en läsare tröttas ut och förlorar orienteringen.
25 sep 14 – Jan Ekberg

Ekonomisk debatt 2014-6
Bristfälligt om barnfattigdom
Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar ju inte om pensionärsfattigdom eller medelåldersfattigdom, inte heller om t ex invandrarfattigdom eller kvinnofattigdom. Att studera fattigdomens utbredning i olika grupper är förstås inget nytt, men bara när det gäller barn har det uppstått ett nytt begrepp, och ett därtill hörande forskningsfält, som bara fokuserar på fattigdom inom den gruppen. Denna utveckling är inte helt orimlig. Barn kan sällan rå för eller påverka familjens ekonomiska situation och att barn utan egen förskyllan får sämre levnadsstandard än andra - och kanske också sämre livschanser - kan motivera särskild uppmärksamhet och insatser från samhällets sida.
25 sep 14 – Carina Mood

Ekonomisk debatt 2014-6
Penningpolitik och makrotillsyn i en globaliserad värld
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2014-05-28
25 sep 14 – Ekonomisk debatt nr 6 2014

Ekonomisk analys av valresultatet:
(Be)svikna medborgare röstar på Sd
Sverigedemokraterna har gått fram i kommuner med hög arbetslöshet och låg andel högutbildade.
25 sep 14 – Starkt samband mellan arbetslöshet och Sd-röstande

Den stora skrällen i årets val:
Många moderater gick över till SD
Den stora skrällen i årets riksdagsval var att Moderaterna tappade 6,7 procentenheter och att Sverigedemokraterna ökade med 7,2 procentenheter. För övriga partier var röstsiffrorna nästan oförändrade jämfört med 2010. Den moderata valförlusten kan förklaras med att Sverigedemokraterna har övertagit högerns gamla profilfrågor och att de surfar på en invandrarfientlig våg..
19 sep 14 – SVT Valu 2014. Vallokalsundersökning vid 2014 års val

Kommunalvalen
Sverigekartan är inte blå
Den kommunalpolitiska Sverigekartan är inte blå längre. Allianspartierna fick i årets kommunalval bara egen majoritet i 38 kommuner. Och de har inte egen majoritet i något enda landsting längre. Moderaterna har gjort stora förlusterna och Sverigedemokraterna har gått fram lika mycket.
18 sep 14

Regeringsbildningen
Inga utsträckta händer till Löfven
Allianspartierna sträcker inte ut någon hand för att hjälpa en rödgrön regering att överleva hösten. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson håller öppet för att sänka S-ledaren Stefan Löfvens första budget.
17 sep 14

Smugglare sänkte fartyg i medelhavet
500 drunknade
De få överlevande från flyktingbåten som sjönk i Medelhavet i förra veckan vittnar om att det var besättningen som sänkte båten. Omkring 500 flyktingar drunknade, däribland hundra barn.
17 sep 14 – IOM Says New Witnesses Provide Further Details of Mediterranean Shipwreck Tragedy

Folkpartiet
Björklund kompromissar inte
För Folkpartiet blev valförlusten och SD:s framgångar ett kvitto på att kampen mot främlingsfientligheten måste stärkas.
15 sep 14 – Riksdagsvalet 2014, valnattsresultat

Centern
Lööf stöder inte rödgröna
Centerpartiet lyckades inte slå sitt resultat från förra valet, och mister samtidigt regeringsmakten. Partiledaren Annie Lööf säger nej till att stötta en rödgrön regering.
15 sep 14 – Riksdagsvalet 2014, valnattsresultat

Miljöpartiet
Glädjedansen uteblev
Miljöpartiet är en självklar samarbetspartner när S nu får bilda regering. Men partiet backade jämfört med förra riksdagsvalet och är inte längre tredje största parti.
15 sep 14 – Riksdagsvalet 2014, valnattsresultat

Vänsterpartiet
Dämpad Sjöstedt beklagar resultatet
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt var klart dämpad när han kom ut till partiarbetarna på valnatten. Sverigedemokraternas väldiga framgångar kastade en mörk skugga över valvakan.
15 sep 14 – Riksdagsvalet 2014, valnattsresultat

Stort jubel hos Sverigedemokraterna
Åkesson fick 13 procent
13 procent gör SD till tredje största parti och nu höjs kraven på ökat inflytande i riksdagen. Om man inte är beredd att ändra invandringspolitiken kommer vi rösta nej till de regeringsalternativ som föreslås, säger partiledaren Jimmie Åkesson.
15 sep 14 – Riksdagsvalet 2014, valnattsresultat

Besked på valnatten
Reinfeldt avgår, Löfven bildar regering
Sverigedemokraterna fördubblade sitt stöd till 13 procent och är valets enda egentliga vinnare. Att de rödgröna blev större än alliansen beror snarare på att samtliga borgerliga partier krympte än att de själva växte. Fi klarade inte riksdagsspärren. Moderaterna blev valets stora förlorare. Statsminister Fredrik Reinfeldt gjorde som lovat och kastade in handduken för alliansregeringen - men även för sig själv.
15 sep 14 – Riksdagsvalet 2014, valnattsresultat

SVT:s vallokalsundersökning
Flera förklaringar till SDs framgång
Valresultatet visar att det finns en bred mottaglighet för Sverigedemokraternas huvudbudskap om minskad invandring i befolkningen. Det är den enkla förklaringen till valframgångarna. Men det finns flera förklaringar.
15 sep 14 – SVT forum, Valu 2014 presentation (Video)

Regeringsförslag
Huliganregister på plats nästa säsong
Något senare än planerat går regeringen fram med förslaget om ett huliganregister: polisen ska få föra en lista med personuppgifter och foton på personer som har portats från idrottsarrangemang. Även arrangörerna ska få ta del av listan.
11 sep 14 – Prop 2013/2014:254

Rapport från SCB och Arbetsförmdelingen
Arbetsösheten minskade i augusti
Enligt Arbetsförmedlingen sjunker arbetslösheten påtagligt, särskilt bland ungdomar. SCB konstaterar bara en knapp minskning. Däremot bekräftar även den officiella statistiken att arbetskraften växer och fler hittar jobb.
11 sep 14 – Arbetslöshetsstatistik från SCB och Arbetsförmdelingen för augusti 2014

Partiledarna i P1
Rapp radiodebatt
I Sveriges Radios partiledardebatt fyra dagar innan valet berördes de stora frågorna i svensk politik i korthuggna dueller: jobben och sjukförsäkringen, kärnkraften och skolan, klimatet och migrationen.
10 sep 14 – Ekots slutdebatt mellan partiledarna

Nya kommissionen
Team Juncker tar plats på scenen
Nio kvinnor och 19 män. Snäppet fler konservativa politiker än socialdemokrater och relativt sett många liberaler - däribland Cecilia Malmström (fp) som nominerats till handelskommissionär. Ordförande Jean-Claude Juncker bekräftade dessutom att sju ”superkommissionärer” ska fungera som politiska överrockar i den nya EU-kommissionen.
10 sep 14 – EU-kommissionens pressmeddelande

Varför går folk i pension?
Pengarna spelar liten roll
Strängare regler för förtidspension antas bidra till att fler personer väljer att jobba längre. Och under 2000-talet har fler och fler äldre arbetat längre upp i åldrarna. Men det förklaras inte enbart av ekonomiska drivkrafter.
10 sep 14 – Pressmeddelande Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Hårdare tag mot sexköpare
Fängelse kan ersätta böter
Idag kan personer som köper sex av tonåringar komma undan med böter. En särskild utredare ska överväga om straffskalan borde höjas.
9 sep 14 – Dir 2014:128

Barntillåtet eller ej
Filmbranschen kan bestämma själv
Idag är det Statens medieråd som sätter åldersgränser för nya filmer på bio. Men systemet haltar, inte minst eftersom barn och unga konsumerar mer film via nätet än på bio. En särskilt utredning föreslår att filmbranschen ska ta över ansvaret.
9 sep 14 – SOU 2014:64

Fogden får ökade befogenheter
Snabbare cash
Utsökningsbalken, som reglerar hur och när Kronofogden kan driva in och sälja tillgångar eller vräka någon för att betala skulder, ska ”moderniseras”.
9 sep 14 – Dir 2014:127

Lärarna får större befogenheter i klassrummet
Nu ryker mobilerna
Lärare ska kunna beslagta mobiltelefoner innan lektionen börjar. Utan tjafs. Det och lite till föreslår Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds före detta ordförande.
9 sep 14 – Pressmeddelande

SCB:s analys
Vad hände efter krisen?
Finanskrisen gjorde det svårare både att behålla och att hitta jobb. Men redan år 2010 vände vinden det till det bättre. Ändå råder det högre arbetslöshet idag än innan krisen, och sysselsättningsgraden är lägre. SCB förklarar varför.
4 sep 14 – Statistiska Centralbyrån (SCB): "Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden sedan finanskrisen"

Europeiska Rådet har hittat en kompromiss
Tusk och Mogherini tar vid i EU-toppen
Polens premiärminister Donald Tusk blir Europeiska rådets nye ordförande. Italiens utrikesminister Federica Mogherini blir EU:s nya utrikesansvarige.
3 sep 14 – Tyska tidningar (faz, spiegel och sueddeutsche) om rådets nya ledning.

Interna rödgröna motsättningar om vården
Vinstuttag eller ej?
Interna rödgröna motsättningar: vinstuttag eller ej? Två veckor kvar till val och frågan om vinster i välfärden är ständigt aktuell. Socialdemokraterna har lanserat ett nytt bemanningskrav för friskolor. Miljöpartiet balanserar mellan sitt eget kongressbeslut och en eventuell regeringsförhandling. Vänsterpartiet hoppas att deras orubbliga krav på vinstförbud ska ge utdelning. I slutändan kan det visa sig ha varit mycket väsen om ganska lite.
28 aug 14 – Rödgröna vinster i vården

Åkesson utfrågad i P1
Mångmiljardlöften från SD
Sverigedemokraternas valmanifest innehåller mer än 100 olika förslag och prislappen överstiger 300 miljarder kronor. Hälften ska finansieras genom besparingar på integration och invandring.
28 aug 14 – Sverigedemokraternas valmanifest 2014 , Jimmy Åkesson (sd) utfrågad i P1

Romson utfrågad i P1
Begränsa vinsterna i välfärden
Miljöpartiet vill begränsa vinsterna i skolan — men exakt hur kan språkröret Åsa Romson inte ge svar på. Däremot är hon stenhård i sitt motstånd mot motorvägsprojektet Förbifart Stockholm som hon kallar "gammalmodigt".
27 aug 14 – Åsa Romson utfrågad i P1

Moderatledaren utfrågad i P1
Reinfeldt avvisar KI:s skattechock
Statsminister Fredrik Reinfeldt avvisar helt Konjunkturinstitutets (KI) förslag på över 100 miljarder i skattehöjningar de närmaste åren för att klara välfärden. Det skulle försämra vår konkurrenskraft, hota jobben och leda till massiva folkliga protester, sade Reinfeldt i SR:s partiledarutfrågning i P1.
26 aug 14 – Fredrik Reinfeldt (m) utfrågad i P1

Kristdemokraternas ledare i P1
Hägglund vill inte lova sänkt skatt
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund vill sluta skattegapet mellan löntagare och pensionärer — men har samtidigt svårt att se utrymme för skattesänkningar den närmaste tiden.
25 aug 14 – Göran Hägglund (kd) utfrågad i P1

Regeringens höstsammankomst på Harpsund
Nu vill Anders Borg höja skatterna
Alliansen räknar med skattehöjningar på 25 miljarder kronor under nästa mandatperiod. De behövs för att säkra att Sverige når överskottsmålet till 2018 - och för att klara av flyktingmottagandet.
24 aug 14 – Regeringens bedömning av det ekonomiska läget

Jan Björklund utfrågad i P1
Koppling mellan flyktingar och budget
Jan Björklund försvarade alliansens koppling mellan flyktingar och budgetutrymme, när han frågades ut av Sveriges Radios reportrar.
21 aug 14 – Jan Björklund (fp) utfrågad i P1

Kjell- Olof Feldt:
Valfrihet och likvärdighet går inte ihop
Det fria skolvalet har gjort den svenska skolan mindre likvärdig och skapat en segregation som inte kan nollställas ens om valmöjligheten slopas - vilket partierna hursom inte ens törs föreslå. Men de borde prata högre om målkonflikten, menar Kjell-Olof Feldt.
20 aug 14 – SvD: Kjell -Olof Feldt på Brännpunkt

Annie Lööf utfrågad i P1
Är Centern grön?
Centerns partiledare Annie Lööf pressades på svar i klimatrelaterade frågor i Sveriges Radio.
20 aug 14 – Annie Lööf (c) utfrågad i P1

Stefan Löfven utfrågad i P1
Löfven gav få konkreta svar
Sveriges Radios utfrågningar av partiledarna gäller för att vara hårda och precisa. Socialdemokraternas Stefan Löfven grillades av Ekot angående allt från samarbete med Saudiarabien till samarbete med Miljöpartiet. Och han gav få konkreta svar.
19 aug 14 – Stefan Löfven (s) utfrågad i P1

Jonas Sjöstedt om regeringsmedverkan
Nej till vinster är ett villkor
Jonas Sjöstedt var först ut i Sveriges Radio Ekots partiledarutfrågningar. Vänstern kommer bara att sätta sig i en rödgrön regering om vinster i välfärden förbjuds. Sjöstedt poängterade dessutom att hans parti har fällt s-ledda regeringar förut.
18 aug 14 – Jonas Sjöstedt (v) utfrågad i P1

Vänsterpartiets sommartal
Lovar "fett med socialism"
Vänsterpartiet vidgar sitt krav på stopp för vinster i välfärden till flyktingmottagandet och kritiserar Socialdemokraterna för att vackla om vinster.
17 aug 14 – Jonas Sjöstedts sommartal

Reinfeldt vädjar om tålamod
Öppna era hjärtan!
Statsministern och M-ledaren Fredrik Reinfeldt vädjar om tålamod med det ökande antalet flyktingar och utesluter fler vallöften som kostar pengar. - Visa tolerans, manade han svenska folket i sitt sommartal.
17 aug 14 – Fredrik Reinfeldts sommartal (video)

Nya etiketter i pigdebatten:
Tjänstefolket avlönas med rut-avdrag
Rut-avdraget har blivit en brännande valfråga i valrörelsen sedan Vänsterpartisten Ali Esbati upprört alliansföreträdare genom att kalla dem som utför rut-tjänster för "tjänstefolk".
14 aug 14

Regeringsförslag
Sfi blir en del av komvux
Alliansen vill slopa sfi som en egen skolform och i stället inordna svenskundervisning för invandrare i komvux. Förslaget lämnas nu till lagrådet för översyn. Sfi är ett lastgammalt problembarn. Individer med mycket olika förutsättningar för språkinlärning tvingas plugga tillsammans.
14 aug 14 – Lagrådsremiss: Individualisering och integration - en effektivare vuxenutbildning (pdf 858 kB)

Varför byggs det så få bostäder?
Ekonomin förklarar bostadsbristen
Det är en vanlig föreställning att sakägare, medborgare eller miljö- och kulturknuttar fördröjer och stoppar ett angeläget bostadsbyggande. Men så är det inte alls. Det är bara en myt. I själva verket är det krassa ekonomiska överväganden som gör att det byggs så få bostäder, konstaterar statens bostadsutredare.
14 aug 14 – SOU 2014:59

Social trygghet vid migration
Vilka regler ska gälla?
Inte bara företag och deras anställda, men även studenter, akademiker och pensionärer rör sig i allt högre utsträckning fram och tillbaka över Sveriges gränser. Nu ska reglerna för bland annat sjukförsäkring och a-kassa ses över.
13 aug 14 – Dir 2014:109

Efter Lexbaseaffären
Utgivningsbevis för webbplatser utreds
En parlamentarisk kommitté ska se över de grundlagar som reglerar tryck- och yttrandefriheten. En knäckfråga gäller skyddet för webbplatser med utgivningsbevis - till exempel omstridda Lexbase.
13 aug 14 – Dir 2014:97

Många kommuner minimerar flyktingmottagningen
Tvingande lag kan bli nödvändig
Trycket på kommunerna att ta emot fler flyktingar ökar. Vid en rödgrön valseger kan det komma en tvingande lagstiftning - något inte heller alla borgerliga partier stänger dörren för helt.
13 aug 14

Kristdemokraternas sommartal
Hägglund vill förstatliga sjukhusvård
Kristdemokraterna vill flytta ansvaret för sjukhusvård från landstingen till staten. Det är nödvändigt för att åstadkomma en mera jämlik vård, säger KD-ledaren Göran Hägglund efter sitt sommartal i Ullared.
10 aug 14 – Göran Hägglunds (kd) sommartal

Socialdemokraternas sommartal
Löfven lovar studielån till körkort
Socialdemokraterna lovar en miljard kronor årligen för att göra gymnasiet obligatoriskt från 2018. De elever som klarar studierna utlovas studielån till körkort. Det var nyheterna när S-ledaren Stefan Löfven höll sitt sommartal i Stockholm.
10 aug 14 – Stefan Löfvens (s) sommartal

Centerns valmanifest
Centern lovar jobb och gröna städer
Världens grönaste städer, är ett av vallöftena när Centerpartiet i dag presenterade sitt valmanifest.
8 aug 14

Centerns sommartal
Hård strid om gröna röster
Centern slåss mot de rödgröna om miljö- och landsbygdsröster. Partiledaren Annie Lööf vill byta ut bensindrivna bilar, men lovar att inte straffbeskatta bilisterna.
7 aug 14 – Annie Lööfs (c) sommartal i Nacka

Utredningsförslsg
Grova knarkbrott straffas hårdare
Regeringens utredare föreslår en ny uppdelning av straffskalan för grovt narkotikabrott och smuggling. Mycket stora fall ska ge längre fängelsestraff än med dagens praxis.
6 aug 14 – SOU 2014:43

Prides partiledardebatt
Förskjutna gränser i hbtq-frågorna
Under Pridefestivalen möttes partiledarna i en ovanligt konkret debatt. Ska könsbytare som steriliserats ha rätt till skadestånd? Är surrogatmödraskap okej? Ska lesbiska par jämställas med heterosexuella inom vårdnadsrätten? I hbtq-frågorna utmanas den svenska blockpolitiken.
5 aug 14 – Prides partiledardebatt

Vallöfte (s)
Löfven vill satsa på traineejobb
Socialdemokraterna föreslår 2,8 miljarder kronor i traineejobb för 20 000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen. Anställningarna är fullt subventionerade av staten och följer avtal.
4 aug 14

Folkpartiets sommartal
Björklund föreslår fler pappamånader
Ett mer jämlikt uttag av föräldraförsäkringen blir en viktig valfråga för Folkpartiet. I sitt sommartal presenterade partiledaren Jan Björklund förslaget om en tredje obligatorisk pappamånad.
3 aug 14 – Jan Björklunds (fp) sommartal

Sverigedemokraternas sommartal
Åkesson: Islamismen vår tids nazism
Invandring och flyktingmottagande stod som väntat i fokus under Jimmie Åkessons sommartal. Valspurten har börjat, och det ämne som verkar engagera Sverigedemokraternas sympatisörer allra mest är fortfarande — islam.
2 aug 14 – Jimmy Åkessons (sd) sommartal

Oklart om EU-portfölj för Sverige
Malmström nominerad
Cecilia Malmström får fortsätta ytterligare fem år som Sveriges EU-kommissionär, har regeringen beslutat. Men ännu återstår det storpolitiska spelet om posterna i EU-kommissionen.
31 jul 14 – Pressmeddelande

Ukraina
Slaget om Donetsk pågår
Ukrainska styrkor inledde på torsdagen en "fullskalig" offensiv mot separatisterna kring Donetsk och Luhansk. Ukraina tror offensiven kan avslutas inom en månad, men bedömare säger att det är för tidigt att dra slutsatser.
16 jul 14

Rökpelare över Gaza
Israel bombar Gaza
Det intensiva luftangreppet mot Gaza fortsätter. Samtidigt säger Israels premiärminister att en vapenvila inte finns på agendan.
10 jul 14

EU
Juncker lovar s-märkt ekonomi
En socialdemokratisk ekonomikommissionär väntar "troligen" i EU om — eller snarare när — Jean-Claude Juncker blir EU-kommissionens näste ordförande.
9 jul 14

Partiledartal i Almedalen (c)
Lööf vill ha riktiga jobb
Jobb, miljö, regionalpolitik och kampen mot antibiotikaresistens var ämnena. Centerledaren Annie Lööf var sist ut av riksdagspartiernas ledare under årets Almedalsvecka i Visby.
6 jul 14 – Annie Lööfs tal i Almedalen (Ljud)

Partiledare i Visby
Fi en blåslampa i Almedalen
Feminism och jämställdhet har löpt som en röd tråd genom Almedalsveckan. Men hon som fick fart på debatten fick själv inte stå på Almedalsscenen.
6 jul 14

Partiledartal i Almedalen (fp)
Feministiskt lönelyft utan socialism
Den feministiska vågen fortsätter i Almedalen. FP-ledaren Jan Björklund ägnade större delen av sitt tal åt jämställdhet och lovar en lönemiljard till vård och skola. Och pratade om behovet av feministiskt lönelyft.
5 jul 14 – Jan Björklunds tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg (Ljud: fil och strömmande).

Partiledartal i Almedalen (v)
Sjöstedt efterlyser kooperativ vård
Vänsterpartiet säger sig ännu ha hopp om att få med sig Socialdemokraterna på vinstförbud i välfärden. Utan det kan en S-ledd regering inte räkna med stöd, enligt V-ledaren Jonas Sjöstedt.
4 jul 14 – Jonas Sjöstedts tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg (Ljud: fil och strömmande).

Partiledartal i Almedalen (m)
Reinfeldt söker strid om bostäder
Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) varnade för en rödgrön valseger i sitt Almedalstal. Samtidigt lyfte han upp bostäder som en stor valfråga och lovade 20 000 studentbostäder.
3 jul 14 – Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg (Ljud: fil och strömmande).

Partiledartal i Almedalen (mp)
Romson utmanar Reinfeldt om klimatet
Språkröret Åsa Romson slog ett slag för feminism och mer klimatpolitik i sitt tal i Almedalen. Miljöpartiet siktar också på 100 procent ekojordbruk runt Östersjön 2030.
2 jul 14 – Åsa Romsons tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg och Johan Ehrenberg från ETC, (Ljud: fil och strömmande).

Partiledartal i Almedalen (sd)
Åkesson vill slopa pensionärskatten
I valrörelsen kommer Sverigedemokraterna vara mer aggressiva än tidigare. Ett av de viktigaste vallöftena är att sänka skatten för pensionärerna bla med hjälp av en ny bankskatt.
1 jul 14 – Jimmie Åkessons tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg (Ljud: fil och strömmande).

Partiledartal i Almedalen (kd)
Hägglund lovar fler äldreboenden igen
Kristdemokraterna lovar att topprioritera det nya vallöftet om en äldreboendegaranti för dem som fyllt 85 år. Partiet lovade redan 2006 att fler skulle få bo i särskilt boende — men sedan dess har de blivit färre.
30 jun 14 – Göran Hägglunds tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg (Ljud: fil och strömmande).

Almedalen 2014
Almedalsveckan 2014
Söndag 29 juni kl 19.00 Stefan Löfven (s). Måndag 30 juni kl 19.00 Göran Hägglund (kd). Tisdag 1 juli kl 19.00 Jimmy Åkesson (sd). Onsdag 2 juli kl 19.00 Åsa Romsson (mp). Torsdag 3 juli kl 19.00 Fredrik Reinfeldt (m). Fredag 4 juli kl 19.00 Jonas Sjöstedt (v). Lördag 5 juli kl 13.00 Jan Björklund (fp). Söndag 6 juli kl 11.00 Annie Lööf (c).
29 jun 14 – Hela programet för Almedalsveckan

Partiledartal i Almedalen (s)
Löfven lanserade förskolereform
Socialdemokraterna lovar ett maxtak på högst 15 barn för de yngsta grupperna i förskolan. S-ledaren Stefan Löfven inledde Almedalsveckan med sitt tal inför 5 500 åhörare. Solidaritet var ledordet.
29 jun 14 – Stefan Löfvens tal i Almedalen + Efterföljande analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. (Ljud: fil och strömmande).

Utredningsförslag
Missbruk av registerutdrag stoppas
Det bör bli förbjudet för arbetsgivare att utan lagstöd begära utdrag ur belastningsregistret av arbetssökande. Det föreslås i ett nytt betänkande som lämnats till regeringen i dag.
26 jun 14 – SOU 2014:48

EU-toppmötet föreslår kommissionsordförande
Juncker enda alternativet
Luxemburgs förre premiärminister kommer att föreslås till posten som EU-kommissionens nästa ordförande när EU:s 28 stats- och regeringschefer avslutar sitt toppmöte i Bryssel på fredagen. Och EU-parlamentet kommer att välja honom.
26 jun 14 – EU-nämnden (video), EU-parlamentets s-grupps villkor samt Rompuys agenda.

Socialdemokraterna sätter mål för skolan
Svenska skolan ska nå topp-fem
Sverige ska inom tio år vara bland de fem länder i EU som har den bästa skolan i Pisamätningarna. Det målet sätter Socialdemokraterna upp i sin framtidsplattform.
26 jun 14 – Framtidsplattform (s)

Ekonomisk debatt 2014-5
En attraktiv lärarutbildning?
Utbildningsdepartementet meddelar att ny statistik pekar på en ökning av antalet sökande till lärarutbildningar för tredje året i rad, till över 22 000. Detta kan låta betryggande, men siffrorna avser utbildning av lärare i alla skolans stadier fr o m förskoleklass till gymnasium. Antalet ungdomar som vill bli ämneslärare i högstadium och gymnasium är fortfarande mycket lågt, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena. Ur Universitetsoch högskolerådets antagningsstatistik för HT2013 kan utläsas följande antagningstal för utbildningar till ämneslärare i gymnasiet med matematik som förstaämne: Göteborgs universitet 25 personer, Lunds universitet 21 personer, Stockholms universitet 13 personer, Umeå universitet 12 personer och Uppsala universitet 13 personer, med i de allra flesta fall inga sökande alls på reservplats i någon urvalsgrupp. På grund av lärarutbildningarnas fragmenterade utformning är antagningsstatistiken inte lätt att sammanfatta, men huvudintrycket är att antalet sökande till många av ämneslärarutbildningarna är förskräckande litet.
25 jun 14 – Astri Muren

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
I krigets skugga - Våld, antivåld och kön i fiktiva texter från svenskt 1940-tal
Kvinnors våldsutövning betraktas ofta som en anomali, kvinnor konstrueras som offer och män som förövare. Kristin Järvstads analys av kvinnor som beredskapsförfattare visar på ett radikalt grepp i den svenska 1940-talslitteraturen: kvinnor som förövare, män som offer. Kvinnors våldshandlingar utmanar och destabiliserar både femininitet och maskulinitet. Gränser luckras upp och skrivs om i krigets könsskapande processer.
25 jun 14 – Kristin Järvstad

Ekonomisk debatt 2014-5
Nationalekonomisk toppforskning i Sverige - omfattning, lokalisering och inriktning
Artikeln utgår från en kartläggning av bidrag från forskare vid svenska institutioner och institut till sex ledande tidskrifter i nationalekonomi. Under åren 2002-13 publicerade dessa tidskrifter 65 artiklar med någon svensk medförfattare. Detta är klart mer än summan av bidragen från Danmark, Finland och Norge. Kartläggningen visar en kraftig dominans för författare från Stockholm och Uppsala, med Institutet för internationell ekonomi i spetsen. Andelen kvinnor bland forskarna är 7,9 procent. Artiklarna är ganska jämnt fördelade mellan teoretisk och empirisk forskning. Författaren diskuterar om fokus på toppubliceringar har gått för långt och bedömer att så är fallet vid tjänstetillsättningar.
25 jun 14 – Anders Björklund

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Våld i trafiken - Om cyklisters utsatthet för kränkningar, hot och våld i massbilismens tidevarv
Vad är ninjacyklister, härskarcyklister och fartdårar? Dag Balkmar undersöker aggressioner och konflikter i trafiken, sedda genom cyklisters och cyklismens perspektiv. Med ett diskursanalytiskt perspektiv undersöks intervjupolicyoch mediematerial med en kritisk blick riktad mot bilism och normaliserad vägvrede. Cyklister berättar om egen ilska och konfrontationer med män som kör bil.
25 jun 14 – Dag Balkmar

Ekonomisk debatt 2014-5
Infrastruktursatsningar och lokal ekonomisk tillväxt vad kan vi lära av historien?
Grunden till dagens svenska järnvägsnät lades i mitten av 1800-talet. I denna artikel undersöker vi hur järnvägens utbredning påverkade stadstillväxten på kort och lång sikt. Vi visar att de städer som fick tillgång till järnvägsnätet under en första våg av utbyggnad, 1855-70, växte sig större relativt andra städer. Än i dag, nästan 150 år senare, speglas dessa första järnvägars sträckning i svenska städers invånarantal. Våra resultat pekar dels på effekten av infrastruktur på lokal ekonomisk tillväxt, men också på att temporära policyinterventioner kan ha permanenta effekter på regionala tillväxtmönster.
25 jun 14 – Thor Berger och Kerstin Enflo

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Att göra kön i kommunal politik - Lokala variationer av gender mainstreaming och kvinnofrid
Kommuner har i uppdrag att minska mäns våld mot kvinnor och att integrera jämställdhet i sina styrningsoch planeringsprocesser. I en studie av fem svenska kommuner undersöker Renée Andersson och Gun Hedlund om gender mainstreaming utgör hinder eller möjlighet i arbetet för kvinnofrid.
25 jun 14 – Gun Hedlund och Renée Andersson

Ekonomisk debatt 2014-5
Professorn fick bakläxa - Bertil Ohlin och Dag Hammarskjöld
Förhållandet mellan Bertil Ohlin och Dag Hammarskjöld var inte särskilt gott. Ohlin inkluderade visserligen Hammarskjöld i ”Stockholmsskolan” men ger i sina memoarer en väsentligen kritisk bild av honom. Dag Hammarskjöld har ingenstans givit sin bild av relationen, men hur spänningen mellan dem uppstod och bestod kan klarläggas.
25 jun 14 – Hans Landberg

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Uppbrottstrappan - En modell för intersektionellt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor
Mellan kvinnor på olika positioner inom samhälleliga maktordningar finns såväl skillnader som likheter i svårigheterna med att bryta upp från en våldsrelation. Goldina Smirthwaite och Carin holmberg utvecklar verktyget och modellen Uppbrottstrappan, och visar på betydelsen av en intersektionell analys som samtidigt behåller en radikalfeministisk förståelse av mäns våld mot kvinnor.
25 jun 14 – Goldina Smirthwaite och Carin Holmberg

Ekonomisk debatt 2014-5
Konkurrens- eller utvecklingskraft? Empiri till stöd för Erik Dahméns teoretiska synsätt
Erik Dahmén hävdade att det är viktigare att värna om näringslivets utvecklingskraft än om dess konkurrenskraft. Han får här stöd av mätningar baserade på ett stort urval av Sveriges företag för åren 2003-11. Konkurrenskraften hos näringslivet, mätt som summan av företagens förädlingskostnader i relation till förädlingsvärdet, är oförändrad över tid och speglar närmast ett antal likartade statiska jämviktslägen. Även om enskilda företags och branschers konkurrenskraft kan vara stor, bestående och varierande, vilket här exemplifieras, tycks de facto konkurrensen mellan företagen vara tillräcklig för att ganska snabbt eliminera de aggregerade vinsterna på nationell nivå och därmed näringslivets samlade konkurrenskraft.
25 jun 14 – Anders Grufman

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
När mord blir emblematiska - Våld mot kvinnor i turkisk och svensk media
”Mäns kärlek dödar tre kvinnor varje dag”, protesterar en grupp kvinnor från kampanjen Vi revolterar mot mord på kvinnor under firandet av Istanbul som Europas kulturhuvudstad 2010. Åsa Eldén undersöker konstruktioner av våld mot kvinnor i interaktionen mellan media, politiker och feminister i Turkiet, och drar paralleller till den svenska debatten om hedersmord.
25 jun 14 – Åsa Eldén

Ekonomisk debatt 2014-5
Den svenska fordonsbesiktningen - regleringens existensberättigande och välfärdseffekter av reformen
Den 1 juni 2010 reformerades marknaden för fordonsbesiktningen genom att privata företag tilläts erbjuda dessa tjänster. Tre år efter reformen kan det konstateras att inte mycket har förändrats på marknaden, att det saknas en strukturerad uppföljning av reformens välfärdseffekter samt att förarbetena till reformen inte utredde den grundläggande frågan om fordonsbesiktningens existensberättigande. Föreliggande studie avser att granska reformen utifrån två perspektiv, dels välfärdsteoretiskt, dels hur den obligatoriska fordonsbesiktningen motiveras. Välfärdsförluster av reformen är svåra att finna. Därutöver dras slutsatsen att fordonsförordningen som reglerar fordonsbesiktningen även täcks av annan lagstiftning.
25 jun 14 – Johan Nyström

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Våld som postdisciplinärt forskningsfält
Våld är ett globalt, socialt, ekonomiskt och politiskt problem (WHO 2014a). Våld förstör, förgör, orsakar smärta och lidande, ödelägger liv, familjer och ekonomier (Krug et al 2002). World Health Organization (WHO) uppskattar att det globala våldets kostnader uppgår till 10 000 000 000 000 dollar (WHO 2014b). Det är tio biljoner, tiotusen miljarder. Det motsvarar 11 procent av den globala bruttonationalprodukten. Då ingår inte kostnader för våld mot kvinnor, vilket FN definierar som alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, både i det offentliga och i det privata (FN 1995). Inte heller ingår indirekta kostnader såsom uteblivna arbetsinkomster för offer och förövare, emotionella och psykologiska kostnader, eller kostnader för återhämtning och rehabilitering.
25 jun 14 – Magnus Åberg, Sofia Strid och Line Holth

Ekonomisk debatt 2014-5
Perspektiv på bostadspolitiken
Målet för bostadspolitiken har varit att åstadkomma en god bostad åt alla i den meningen att alla ska få tillgång till en bostad av en viss minimistandard. Det målet uppfylls inte i dag. Bostadsbristen i framför allt storstadsregionerna är den kanske mest brännande bostadspolitiska frågan. Den har lett till en intensiv debatt. Bostadsbyggandet behöver ta bättre fart och beståndet av bostäder bör utnyttjas effektivare menar man. I antologin Så ökar vi bostadsbyggandet (Mattsson-Linnala m fl 2013) föreslår personer från branschen en rad åtgärder för att hantera bristen på bostäder. I boken Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur fokuserar Cars m fl (2013) på lättnader i regelverket för planoch byggprocessen. Professor Assar Lindbeck har i nu under ett halvt sekel argumenterat för att hyresregleringen ska avskaffas (2012, 2013a). Boverket har i en rapport (2013) beräknat att välfärdsförlusterna för hyresregleringen uppgår till betydande belopp, särskilt för beståndet av lägenheter. Nybyggarkommissionen (Dreber m fl 2014) har presenterat en lång lista med förslag till ändringar i bostadspolitiken varav några också kommer att uppmärksammas här. Men det är inte ”bara” angeläget att bostadsbristen hävs. Stadsmiljöerna bör bli attraktiva för att invånarna ska trivas där. Avsikten är att i denna artikel ge ett perspektiv på denna debatt.
25 jun 14 – Roland Andersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
The place of women in war 1914-2014 - Sarajevo, 7-8 juni, 2014
I juni i år hölls konferensen The Place of Women in War 1914-2014 i Sarajevo. Titeln till trots handlade majoriteten av bidragen om de senaste två decennierna. Då flera av presentationerna var dagsaktuella var de samtidigt viktiga och känslomässigt svåra att tala om. I en syrefattig lokal och med tårarna i halsen försökte de syriska aktivisterna Maria Al Abadeh och Razan Ghazzawi finna ord för att beskriva syriska kvinnors aktivism före och under det pågående kriget. De berättade om orädda, självuppoffrande gärningar under revolutionen (2011) då kvinnor och män stod sida vid sida, och kvinnors krympande handlingsutrymme sedan krigsutbrottet. De berättade om aktivister som trots dessa hinder, och det brinnande kriget, utmanar nyupprättade gränser. Den mestadels kvinnliga publiken som hade samlats i centrala Sarajevo för att delta i konferensen lyssnade igenkännande.
25 jun 14 – Sanela Bajramovic Jusufbegovic

Ekonomisk debatt 2014-5
Replik: Svar till Andersson och Jonung
Fredrik N G Andersson och Lars Jonung framför kritik mot min analys av och mina slutsatser om Riksbankens penningpolitik i en artikel i Ekonomisk Debatt 3, 2014 (Andersson och Jonung 2014). Kritiken kan sammanfattas i tre punkter:
25 jun 14 – Lars E O Svensson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Aage Radmann. Huliganlandskapet. Medier, våld och maskuliniteter. Malmö högskola, Malmö Studies in Sport Sciences nr 13, 2013
25 jun 14 – Håkan Larsson

Ekonomisk debatt 2014-5
Svenssons kritik av inflationsmålspolitiken
År 1995 övergick Riksbanken till en penningpolitisk regim baserad på ett inflationsmål med ett riktvärde på 2 procent. Svensk ekonomi har utvecklats väl under denna regim. Inflationen har legat mellan -1 och 4 procent mätt med KPI sedan mitten av 1990-talet. Under 1970och 1980-talen, en tid präglad av återkommande devalveringar och kriser, var inflationen betydligt högre. Den varierade då mellan 4 och 14 procent. Under de senaste 20 åren har tillväxten varit hög. Reallönerna och sysselsättningen har stigit. Även internationellt sett har Sverige haft en gynnsam makroekonomisk utveckling.
25 jun 14 – Fredrik N G Andersson och Lars Jonung

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Maria Eriksson, Linnéa Bruno & Elisabeth Näsman. Domestic Violence, Family Law and School. Children’s Right to Participation, Protection and Provision Palgrave Macmillan 2013
25 jun 14 – Maria Scheffer Lindgren

Ekonomisk debatt 2014-5
Inkomsternas och förmögenheternas fördelning på lång sikt - viktiga frågor, svåra svar
I en väldigt rolig och träffsäker artikel i Washington Post i slutet av april 2014 konstaterades att, trots att alla - Nobelpristagare, Pulitzerprize-vinnare, samhällsdebattörer och stjärnakademiker - redan har recenserat Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century, så finns det hopp för den som vill ansluta till skaran. Man behöver bara följa de tio råd som ges. Dessa inkluderar att kalla boken för en ”Tour de force”, att göra kopplingar till Alexis de Toqueville, att berömma de många litterära referenserna på ett sätt som gör att man framstår som välbekant med dem, att gärna använda begreppet unified theory, osv.1
25 jun 14 – Jesper Roine

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Silvia Stoller (red). Simone de Beauvoir’s Philosophy of Age: Gender, Ethics, and Time. De Gruyter 2014
25 jun 14 – Lisa Folkmarson Käll

Ekonomisk debatt 2014-5
Den fiskala statens utveckling
En stor landsfara närmar sig, skrev Gustav Adolf till Axel Oxenstierna, den 27 december 1617. Kalkylerna för kronans handel med koppar hade slagit allvarligt fel och det med bara en månad kvar till att en stor delbetalning av Älvsborgs lösen skulle vara danskarna tillhanda. Brev skickades med ilbud mellan kungen i Stockholm och Oxenstierna på hans gård i Södermanland. Krisen var akut – varenda penning som kunde uppbådas var värdefull. Kungen gav Oxenstierna order att bege sig till änkedrottningen, bosatt i Nyköping, för att övertala henne att bistå med allt silver hon ägde, oavsett om det var ”förgyllt eller kosteligen arbetat”.1
25 jun 14 – Klas Nilsson och Björn Östbring

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Recension
Anne-Charlott Callerstig. Making Equality Work. Ambiguities, Conflicts and Change Agents in the Implementation of Equality Policies in Public Sector Organisations Linköping studies in arts and science. Linköpings universitet 2014
25 jun 14 – Ulla Eriksson-Zetterquist

Ekonomisk debatt 2014-5
En ödesbunden energihistoria
Energihistoria är ett växande forskningsområde. Ofta är det teknikhistoriker och ekonomhistoriker som flyttar fram positionerna. Ett exempel från den senaste tiden är bl a en särskild del av ett nummer av tidskriften Energy Policy (2012, vol 50, s 1-149). Efter en utdragen publiceringsprocess har nu Power to the People givits ut, skriven av tre ekonomhistoriker.
25 jun 14 – Mats Bladh

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Sveriges genusforskarförbund
Nu är höstterminen igång och SGF har flera aktiviteter på gång denna höst. Självklart laddar vi för g14, den nationella genusforskarkonferensen, den 26-28 november 2014 i Umeå. Det är mycket roligt att det kom in så många förslag på papers, workshops, paneler, rundabordssamtal med mera. Det är ingen brist på spännande forskning och samtalsämnen! Under g14 kommer SGF:s doktorand och postdok-nätverk att ordna en panel med rubriken ”Finns det feministiska sätt att publicera sig? Om publiceringshets, akademiska villkor och feministisk solidaritet” där de ökade kraven på externa forskningsmedel, snabba resultat, publicering i högt rankade internationella tidskrifter och vad detta gör med feministiska, juniora forskare. Ni hittar mer information om programmet på www.ucgs. umu.se/samverkan/g14/.
25 jun 14 – Charlotte Holgersson

Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3 2014
Medverkande i detta nummer
Vol 35, Nr 2-3 (2014)
25 jun 14 – Tidskrift för genusvetenskap nr 2 2014

Partigruppsval en framgång för Sverigedemokraterna
UKIP bejakar SD
Sverigedemokraternas nya vänner i EU-parlamentet - Nigel Farage och Beppe Grillo - stärker partiets ställning och bekräftar en ökad acceptans för främlingsfientliga partier. Inflytandet för SD lär dock bli svagt.
19 jun 14

Utredning tillsätts
Hur ska nazism i skolorna hanteras?
Dagens debatt om att skolor som bjuder in politiska partier inte kan neka nazistiska partier tillträde var aktuell även i den förra valrörelsen. Rättsläget är oklart. Regeringen har aviserat att en jurist ska se över regelverket.
18 jun 14 – Pressmeddelande

Gruppbildningen pågår för fullt i EU
Högern slåss med extremhögern
Till höger om kristdemokraterna slåss högerextrema och konservativa inbördes för att kunna bilda politiska grupper i det nyvalda Europaparlamentet. I nästa vecka måste gruppbildning vara klar.
18 jun 14

Partiledardebatt i riksdagen
Regeringsfrågan pockar på svar
I den sista partiledardebatten i riksdagen innan valet var tonläget mer uppskruvat än annars. Trots att det hittills inte satt något avtryck i opinionen, fortsätter alliansen att anklaga de rödgröna för de inte lämnar besked om regeringssamarbetet innan valet. Det är som att sälja "hästlasagne", tyckte Göran Hägglund (kd).
18 jun 14 – Riksdagsdebatt, Snabbprotokoll 2013/2014:128

Ny utredning om vårdnadstvister
Fler familjekonflikter går till domstol
En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Det finns misstankar om att regeländringar som genomfördes då kan ha spätt på vårdnadskonflikter och lett till den markanta ökning fall som landar i domstol.
16 jun 14 – Dir 2014:84

Utbildning & Demokrati 2014/2
Redaktionellt U&D 23:2
Välkomna till årets andra nummer av Utbildning & Demokrati - tidskrift för didaktik och utbildningspolitik av årgång 23. I de tre första artiklarna ställs och analyseras utbildningspolitiska frågor, närmare bestämt om skolans medborgarskapande och styrning. Med den fjärde och femte artikeln flyttar vi in i klassrummet och här analyseras på olika sätt de relationer som där tar form. Den sjätte och sista artikeln följer upp tidskriftens återkommande analyser av prov i skolan (nyligen ägnade vi ju ett nummer åt PISA, nr 3 2013).
13 jun 14 – Utbildning & Demokrati nr 2 2014

Utbildning & Demokrati 2014/2
Medborgarskapande för ett nytt millennium - Utbildning och medborgarfostran i 2000-talets Sverige
Citizenship in the making for a new millenium - education and citizen formation in 21st century Sweden. The aim of this article is to analyse citizenship formation in Swedish education. In highlighting trends regarding the assignment of the educational system to provide for democratic citizenship there are certain depictions of citizenship prevail- ing. The first stresses an inward-looking and inward-feeling citizenship, characterizing the citizen as deliberative and emotional. The second stresses an inward-looking and outward-making citizenship, characterizing the citizen as entrepreneurial and willing. Here, democracy is portrayed as already achieved. This, we argue, is hazardous as society risk being pictured as apolitical and democratically ‘saturated’. This situation does not open up for democratic change to come into question as desirable or even possible. Put differently, it leaves us with the notion that things have to be as they are, as we are living in the best of worlds.
13 jun 14 – Magnus Dahlstedt & Maria Olson

Utbildning & Demokrati 2014/2
Centralisering i en tid av decentralisering - Om den motsägelsefulla styrningen av skolan
Centralisation in an era of decentralisation - on the contradictory governing of school. The movement towards greater decentralisation is not seldom the obvious starting point for the study of school governance. In this article this assumption is analysed and problematised based on a reading of central education policy texts related to the last two curriculum reforms for the Swedish compulsory school ( Lpo 94, Lgr 11) and the EU’s overall growth policy from 2000 onwards. The result shows that although the school’s governance rightly can be described in terms of decentralisation, there are several parallel movements that point in the opposite direction. An increased influence from the EU over Swedish education policy, an increased central interest for school content issues, concentration of free schools to a few large corporations, and that teachers’ professional judgments are replaced by standardised and centrally-designed material are discussed as four such processes. The assumption of school decentralisation thus requires qualification and clarification in order to serve as a basis for the study of school governance.
13 jun 14 – Andreas Nordin

Utbildning & Demokrati 2014/2
Lärarlegitimationen som organisationsfråga - Strategisk respons och professionella konsekvenser
The Swedish teacher certification reform as an organizational issue - strategic responses and professional consequences. The Swedish teacher certification reform can be seen as a professional reform introduced to enhance the status and knowledge level of the teaching profession. However, a high degree of autonomy is granted to local schools when it comes to organizing and preparing for the reform. The article identifies different strategic responses of schools and discusses their professional consequences. Strategic responses include, for example, organizational selection and prioritization between certified and noncertified teachers, unwanted re-organization of schools and emergency solutions. It is argued that such responses imply a stronger division between certified and non-certified teachers as well as a clash between formalized competence and ideals relating to professional practice.
13 jun 14 – Magnus Frostenson

Utbildning & Demokrati 2014/2
Synlig pedagogik och subtila interaktionsmönster - Fallstudier av framgångsrik undervisning vid IV och IM
Visible pedagogy and subtle interactions. Successful teaching in upper secondary education for students not eligible for regular programmes. In this article, two examples of teaching for students not eligible for regular programmes in Swedish upper secondary education are analysed. These were selected as they are representative of teaching that the students have spoken highly of. A theoretical point of departure are theories of organizing which focus on connections of actions and institutionalized patterns. Institutionalized patterns of visible pedagogy with strong classification and strong framing (cf. Bernstein 1975) are identified. However, the two examples also show other more subtle interactions. These are analysed and shown to be of importance with the help of concepts from John Dewey (1916) and his emphasis on the role of communication and interaction in the educational process.
13 jun 14 – Ingrid Henning Loeb & Karin Lumsden Wass

Utbildning & Demokrati 2014/2
Etik och jämlikhet - En diskussion om den pedagogiska relationens villkor utifrån Emmanuel Levinas filosofi
Ethics and Equality. A Discussion on the Conditions for Educational Relations Using the Philosophy of Emmanuel Levinas. This article discusses ethics and equality using the philosophy of Emmanuel Levinas within the field of educational relations. Levinas usually focuses on ethics, but in this article I also discuss his parallel political dimension which makes equality possible. Levinas’ argument of infinite asymmetrical positions is used in an expanded sense to also include infinite individuals. This leads to a view of the educational relation as consisting of un-categorisable, infinite individuals independent of limiting and predetermined categories or roles. This argument also sets the stage for a view of equality in educational relations based on difference instead of sameness. Finally, the article argues for the possibility to use the theoretical considerations of Levinas’ ethical and political dimension to suggest a broader view on educational relations.
13 jun 14 – Simon Ceder

Utbildning & Demokrati 2014/2
Att pröva elevers läsförmåga i årskurs nio - En analys av uppgiftskonstruktioner i det nationella provet i svenska, delprov A Att läsa och förstå
Assessing reading comprehension in 9th grade. An analysis of test items in the National tests of Swedish, part A To read and To comprehend. Over the last decade, national tests have become increasingly important to define educational quality. Testing procedures are more time consuming and take a prominent role as instruments for control and governance. This development necessitates critical analyses of prevalent test constructions and of test validity. The article reports from an analysis of test items and scoring guidelines in the national test of Swedish in 9th grade, focusing specifically on the measurement of literary comprehension. The analysis is based on tests used 2005-2012. Drawing on test theory and reading process theory, findings indicate that the construct definition of reading comprehension in these tests is deeply problematic and that alternative test constructions should be considered.
13 jun 14 – Michael Tengberg

Regeringens integrationspolitiska utspel
Positiva jobbsiffror för utlandsfödda
Sysselsättningsgraden bland de utrikesfödda har stigit kraftig under de gångna åtta åren. Så mycket som två hundra tusen fler i den här gruppen har jobb jämfört med 2005. Det är en klart positiv utveckling. Regeringen menar att det är en direkt följd av allianspolitiken. Men hur arbetslöshets- och sysselsättningssiffrorna ska tolkas är en omstridd fråga.
12 jun 14 – Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 1:a kvartalet 2014 , DN-debatt: Alliansutspel om jobb- och integrationspolitiken

Förslag från utredare:
Museerna bör få avbilda konst
För att de allmänna museerna ska kunna avbilda konstverk i sina digitala kataloger bör de få göra undantag från regler i upphovsrätten, föreslår en utredning.
12 jun 14

Harpsund:
Alla fyra i samma båt?
Minitoppmötet på Harpsund är över men personfrågorna består - liksom maktkampen mellan parlamentet och rådet.
11 jun 14

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Folkhälsopolitik prioriterad?
Folkhälsopolitiken har lyfts fram som viktig för att påverka befolkningens hälsa i några dokument under det senaste året. Här presenteras tre sådana dokument: 1/ Trondheimsdeklarationen från augusti 2014; 2/ Det skall vara lätt att göra rätt! Läkarförbundets politik för att främja hälsa och förebygga ohälsa; 3/ Folkhälsopolitiken i den nya regeringsförklaringen.
6 jun 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Rankning av Sveriges kommuners äldreomsorg i Öppna jämförelser
Med den ökande andelen äldre personer i Sverige har diskussionen om kvalitet i äldreomsorgen tagit ny fart. Debatten idag om vad som utgör kvalitet inom svensk äldreomsorg tar avstamp i s.k. Öppna jämförelser, som rankar alla kommuner utifrån ett antal indikatorer. I denna artikel argumenterar och visar författarna dock att Öppna jämförelser gör en missvisande rankning då den inte utgår från hur de äldre har svarat på enkäten, och inte heller påtalar hur små skillnaderna mellan högst och lägst rankade kommuner egentligen är. Genom att använda effektstorleksmått presenteras i artikeln ett nytt och mer informativt sätt att ranka kommuner. Vidare föreslås i denna artikel att Öppna jämförelser i framtiden inkluderar reliabla och valida mått på brukarorienterad omsorg då detta har visat sig vara en viktig kvalitetsdrivande faktor, något som därför lämpligen kan användas i framtida kvalitetsrankningar.
6 jun 14 – Petri J. Kajonius och Ali Kazemi

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Kunskap och bedömningar i sjukskrivning: En vetenskapsteoretisk studie av det försäkringsmedicinska beslutsstödet
Det försäkringsmedicinska beslutsstödet utformades för en mer enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess men det finns kvarvarande problem i sjukskrivningspraktiken [1]. Kan en del av de problemen hänföras till beslutsstödets utformning? Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur beslutsstödet arbetades fram och på vilket sätt sakkunnigas kunskap användes vid dess utformning. Av intervjuerna framkom att en mall med ett färdigt format togs fram vid Socialstyrelsen. Formatet styrde på vilket sätt de sakkunniga kunde bidra med sin kunskap. Mallens format och krav på innehåll ”skavde” mot de sakkunnigas beskrivningar av hur läkare gör sina bedömningar vid sjukskrivning och mycket av den kunskap som läkare använder i bedömning fann inget utrymme i mallen.
6 jun 14 – Lena Eriksson, Morten Sager, Carin Staland-Nyman och Gunnel Hensing

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Flera studier har identifierat könsskillnader inom hälsooch sjukvården gällande såväl bedömning som åtgärd. Kvinnor har en signifikant högre sjukfrånvaro och uppger en sämre självskattad hälsa. Föreliggande studie granskar könsmönster i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen före och efter en pedagogisk intervention på två vårdcentraler. Resultatet visade att kvinnor sjukskrevs i genomsnitt dubbelt så ofta som män på båda vårdcentralerna före intervention. Däremot observerades inga signifikanta skillnader inom rehabiliteringsprocessen. Ett förändrat könsmönster observerades på båda vårdcentralerna efter interventionen, någon statistiskt säkerställd effekt av interventionen kunde dock inte påvisas. En fördjupning och vidare forskning krävs för att utreda effekten av denna pedagogiska intervention. Resultat av denna studie visar att läkarens kön i relation till patientens inte hade någon betydelse för sjukskrivningen.
6 jun 14 – Nina Esfahani, Maria EH Larsson, Sylvia RN Määttä och Aina Granath

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Ungdomar med missbruksproblem - en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Det saknas i stor utsträckning kunskap om de ungdomar som kommer i kontakt med öppenvård i Sverige för alkoholoch narkotikaproblem. Syftet med denna artikel är att med stöd av ett empiriskt material från intervjumetoden UngDOK beskriva de ungdomar som får vård vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den deskriptiva tvärsnittsstudien baseras på material om 755 ungdomar som påbörjat någon form av vårdkontakt. Studien belyser vikten av att de screeningsoch bedömningsinstrument som vänder sig till ungdomar som påbörjar vård och behandling för missbruksproblem behöver inrymma ett flertal riskoch skyddsfaktorer, för att personal tidigt ska upptäcka och uppmärksamma dessa faktorer i behandlingsarbetet.
6 jun 14 – Mats Anderberg och Mikael Dahlberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Är segregerat boende en väg till trygghet och delaktighet för äldre?
Äldre människor med behov av omvårdnad har sedan lång tid erbjudits särskilt boende. Äldreboendedelegationen (SOU 2008:113) föreslog satsning på ”mellanboenden”, dvs. senioroch trygghetsboende för att komplettera det ordinära och det särskilda boendet. Vad betyder integration och segregation i dessa sammanhang? I programmet ”Bo bra på äldre dar”1 har kommuner, företag och forskare undersökt frågor av detta slag. De allra flesta äldre bor i det ordinära bostadsbeståndet. Ett segregerat boende, där äldre, utlandsfödda eller HBTQpersoner bor för sig, kan tillgodose specifika behov och önskemål. Boendets rumsliga avgränsning kan vägas upp av en öppenhet gentemot närsamhället. Trygghet i boendet kan bidra till att stärka äldres delaktighet i samhället.
6 jun 14 – Jan A. E. Paulsson och Lisbeth Lindahl

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Att definiera åldrande i den hybrida människans spår
Syftet med denna artikel har inledningsvis varit att belysa definitionen av åldrandet i dess skärningspunkt mellan biologi och sociologi. Under arbetets gång tydliggjordes dock att det i den samhälleliga diskursen förekommer tecken på att biomedicinska och teknologiska framsteg har lett till alternativa sätt att förstå och beskriva åldrandeprocesser. Mot denna bakgrund menar författaren i denna text att det idag finns skäl att ifrågasätta förekommande definitioner av åldrandet, samt att det inom det gerontologiska fältet föreligger ett behov att formulera definitioner som inte är renodlat monodisciplinära. I artikeln presenteras slutligen också en lista med aspekter som föreslås ingå i en bio-technosocial definition av åldrandet.
6 jun 14 – Anita Wejbrandt

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Behövs specialpedagoger i förskolan?
Forskning har visat att vart fjärde barn i förskolan mår dåligt och har psykiska, emotionella och/eller sociala problem. Rapporter från pedagoger i förskolan visar att de sett en förändring där allt yngre barn mår dåligt jämfört med tidigare decennier. En aktuell fråga är därför i vilken utsträckning som förskollärarna har stöd från specialpedagoger för att underlätta för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Oftast finns ett antal specialpedagoger anställda i en kommun och de har till uppgift att serva flera förskolor. I den kommun vi studerat finns tre specialpedagoger som ansvarar för barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola. Frågan är vilken roll specialpedagogerna har i förskolan och vilken funktion de anser sig ha? Resultatet visar bland annat att deras viktigaste funktion är som rådgivare, handledare och bollplank till personalen. De har även en viktig roll när det gäller att upprätta handlingsplaner i samarbete med föräldrarna. Specialpedagogerna bedömer att behovet av deras kompetens ökar kontinuerligt och de ser läroplanen som ett stöd i arbetet.
6 jun 14 – Karin Renblad och Jane Brodin

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Att förstärka barnperspektivet på en vuxenpsykiatrisk avdelning - angeläget, men svårt
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykiska och andra problem. Trots det har vuxenpsykiatrin ofta försummat att uppmärksamma patienters barns situation. Tillägg till Hälsooch sjukvårdslagen innebär att sjukvårdspersonal är ålagda att beakta patienters barns behov av stöd när föräldern har psykisk störning. Vi undersökte slutenvårdspersonalens attityder och erfarenheter av att arbeta med barnperspektivet samt huruvida en kortare utbildningsintervention kan påverka handlingsberedskapen. Semistrukturerade intervjuer som genomfördes på tre psykiatriska avdelningar, följt av kvalitativ innehållsanalys, visade att barnperspektivet anses vara ett angeläget men i praktiken svårt område och att strukturerade arbetsmetoder och omfattande utbildning krävs för att arbetet ska komma igång.
6 jun 14 – Gustav Kejving, Mikael Sandlund och Heljä Pihkala

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Självupplevd psykisk och reproduktiv hälsa samt självupplevt vårdbehov bland kvinnliga EU-migranter - En kvalitativ studie på Crossroads och Bällsta boende i Stockholm
Den ekonomiska krisen i Europa har lett till att antalet EU-migranter i Sverige har ökat kraftigt. EU-migranter utgör en riskgrupp för ohälsa då många hamnar i hemlöshet och/eller arbetslöshet. Vårt syfte var att kartlägga den självupplevda psykiska och reproduktiva hälsan och möjligheten till sjukvård för kvinnliga EU-migranter i Stockholm. Elva semistrukturerade intervjuer utfördes och spelades in, transkriberades samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Temat ”Överlevnad till priset av ohälsa” framkom. Gynekologiska problem var vanligt förekommande men inte alltid en orsak till lidande. Få informanter upplevde att de kunde relatera till begreppet psykisk ohälsa. Majoriteten kände stress över sin sociala och ekonomiska utsatthet. Ett vårdbehov fanns, men tillgodosågs inte fullt ut på grund av avsaknad av EU-sjukförsäkringskortet.
6 jun 14 – Julia Carlsson och Solvig Ekblad

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Utmattning - en fråga om jämlikhet
Efter andra världskriget skulle folkhemmet byggas upp. Med positiv framtidstro skulle hjulen få fart och industrin blomma. För att få snurr på det hela så formades en samhällsanda att alla behövdes som arbetskraft, förutom all arbetskraft som invandrade från Europa. Det rustades och byggdes daghem för barnen så även kvinnorna skulle kunna vara med. För det var så man tänkte att kvinnorna skulle få hjälp med barnen så dom kunde jobba. Det fanns ingen debatt om hur ska vi nu göra med familj, hem och barn när båda föräldrarna ska vara ute på arbetsmarknaden. Utan ingången i denna samhällsutveckling var att frigöra kvinnorna från barnen medan de jobbade. Och detta får vi sota för nu. Vi får sota med att halva befolkningen idag är slitna, vidbrända och utbrända.
6 jun 14 – Elsa Andersson och Liselotte Bergenzaun Abel

Socialmedicinsk tidskrift nr 4 2014
Vid utbrändhet skall det ”Inte vara mer ärtsoppa”
Recension av boken: Inte mera ärtsoppa – en berättelse om utbrändhet och vägen vidare. Författare: Elsa Andersson och Liselotte Bergenzaum Abel Utblick Media i Halland AB, 2013. ISBN 978-91-86709-20-4. (http://www.intemeraartsoppa.com)
6 jun 14 – Bo J A Haglund

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Michael Otsuka och föreningen mellan självägarskap och jämlikhet i världsägarskap
Prominenta vänsterlibertarianer, däribland Londonbaserade Michael Otsuka, vill förena den tilltalande (libertarianska) tesen om att varje individ har en exklusiv äganderätt över sig själv med en likaså tilltalande (egalitär) tes om de villkor som måste vara uppfyllda för att individer ska kunna komma att äga delar av världen. I sin »Self-Ownership and Equality: A Lockean Reconciliation» från 1998 argumenterar Otsuka gentemot kritiker att en sådan syntes är möjlig. I den här artikeln kommer jag att kritiskt granska Otsukas projekt.
5 jun 14 – Nils Säfström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Mentalitet och riskhantering
Ställningstagande till risk och beslutsfattande vid riskhantering är bundna till ett antal förutsättningar som var för sig eller tillsammans kan avgöra utfallet:
5 jun 14 – Gustaf Östberg

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och kvantifierad deontisk logik
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller en katalog över ett antal mänskliga fri- och rättigheter. I den här uppsatsen argumenterar jag för att det krävs en kvantifierad deontisk logik för att förstå den logiska formen hos flera av de normer som uttrycks i denna förklaring.
5 jun 14 – Daniel Rönnedal

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Vissla, blunda eller hålla tummarna när storebror brer ut sig?
- Aldrig tidigare i amerikansk historia har det funnits en viktigare läcka än Edward Snowdens offentliggörande av NSA-materialet - inte ens Pentagonpapperna för 40 år sedan. Detta uttalande förra sommaren i The Guardian kommer från Daniel Ellsberg, mannen som röjde dokumenten som visade upp Vietnamkrigets lögner. När denne historiske visslare Edward Snowden till följd av sin läcka behöver asyl undan hemlandets rasande statsledning står inte de liberala demokratierna på kö för att ge honom det. Bedrövligt nog är ingen öppen för saken.
5 jun 14 – Roger Fjellström

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Svar till Sven Ove Hansson
Är det en önskvärd utveckling att svenska filosofer har slutat att uttrycka sina tankar på svenska? Att doktorander är så gott som tvingade att skriva sina alster på ett språk de inte behärskar till fullo och så gott som upphör att formulera filosofiska problem på det språk de torde behärska bäst?
5 jun 14 – Robert Callergård

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Slutreplik till Robert Callergård
Vi är överens om behovet och nyttan av att filosofiska texter skrivs på många olika språk, däribland svenska. Åsiktsskillnaden gäller, som jag framhöll i min artikel, endast »på vilket språk filoso- fisk forskning primärt ska presenteras».
5 jun 14 – Sven Ove Hansson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Recension: Ann Heberlein: Etik - människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014.
Det tillhör verkligen inte vanligheterna att ett stort svenskt förlag ger ut en bok vars uttalade »ambition är att erbjuda en grundläggande introduktion till ämnet etik» (s. 14).1 Att Bonniers nu likväl har valt att göra detta torde åtminstone delvis - ja, kanske till rätt stor del - bero på att personen bakom introduktionen ifråga är Ann Heberlein, forskare i etik på teologiska institutionen vid Lunds universitet och under senare år flitigt engagerad debattör i etiska frågor både på radio och i flera av landets större dagstidningar, samt författare till ett flertal böcker, däribland den mycket omtalade Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (Weyler förlag, 2009). Heberleins nya bok, Etik - människa, moral, mening, har också på tämligen kort tid uppmärksammats i såväl Dagens Nyheter (Yrsa Stenius) som Göteborgsposten (Gabriel Byström), Svenska Dagbladet (Martin Gustafsson) och Sydsvenskan (Sven-Eric Liedman), i vilka det inte minst har hävdats att den utgör en mycket välskriven och engagerande ingång till moralfilosofin som inte bara studenter i etikämnet utan även många andra människor skulle kunna få ut en hel del av att läsa.
5 jun 14 – Frans Svensson

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Recension: Tulsa Jansson: Du har svaren! Filosofi till vardags, Stockholm: Brombergs förlag, 2012.
I boken Du har svaren! Filosofi till vardags beskriver Tulsa Jansson rörelsen för filosofisk praxis, vars utövare vill låta skolor, företag och organisationer använda filosofin som ett redskap för reflektion, men som också erbjuder samtal med enskilda. De filosofiska praktikerna har därmed gett sig i kast med att popularisera filosofin. Jansson skriver dessutom själv en föredömligt lättläst prosa.
5 jun 14 – Simon Rosenqvist

Tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014
Recension: Eskil Franck: Giv mig, min son, ditt hjärta, Stockholm: Fri Tanke, 2013
Tolkning och sanning. Ett dilemma.
5 jun 14 – Catharina Stenqvist

Långtradartrafiken ska styras upp
Nya avgifter för illegala transporter
Regeringen förverkligar ett av Transportstyrelsens förslag på hur man kan stävja illegala inrikestransporter.
5 jun 14 – Prop 2013/2014:234

Förslag från regeringen
Hyresrätter kan bli ägarlägenheter
Från och med 2016 ska hyresrätter kunna omvandlas till ägarlägenheter, föreslår regeringens utredare. Givet det hittills obefintliga intresset för upplåtelseformen tror man inte på något stort genomslag. Men dagens hyresgäster kan få med spekulativa ägare och dålig fastighetsförvaltning att göra.
4 jun 14 – SOU 2014:33

Utpensionering vid högre och högre ålder
Pensionärer lovas bättre ekonomi
Efter pensionsåldersutredningens förslag om en successivt högre "riktålder för pension" har en grupp analytiker på socialdepartementet fått analysera de långsiktiga effekterna.
3 jun 14 – Ds 2014:12

Sören Holmberg analyserar svenska EU-valet
Sakfrågor, attityder, vänstervindar och klassröstning avgjorde
Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ, som gick till val på var sin favoritfråga, blev EU-valets stora vinnare. Moderaterna gjorde ett uruselt val. Socialdemokraterna ligger kvar på samma låga nivå som 2009.
3 jun 14 – Valu 2014 EUP, pdf, Valu 2014 EUP, Sören Holmberg presenterar siffrorna

SOM-rapport nr 61 år 2014
Förord
SOM-institutet genomförde hösten 2013 den tjugoåttonde nationella SOM-undersökningen. Mittfåra & marginal är den 61:a publikationen sedan starten 1986. I forskarantologin analyseras resultat från 2013 års undersökning, i vissa frågor med tillbakablick drygt två sekler. Den nationella SOM-undersökningen 2013 genomfördes som fem parallella delstudier med riksrepresentativa urval om vardera 3 400 slumpmässigt valda personer i åldrarna 16 till 85 år. Fyra av undersökningarna är att betrakta som editioner av samma studie. De innehåller delvis gemensamma frågor om samhälle, opinion och medier samt demografi och bakgrund, delvis unika frågor inom olika områden. Den femte editionen genomfördes främst i metodutvecklande syfte och avviker något från de övriga så till vida att formatet och upplägget skiljer sig från en traditionell SOM-undersökning samtidigt som frågorna är hämtade från de ordinarie undersökningarna.
1 jun 14 – Annika Bergström och Henrik Ekengren: Förord

SOM-rapport nr 61 år 2014
Mittfåra & marginal
Huvudidén med SOM-institutets regelbundet återkommande undersökningar är att successivt ackumulera kunskap som kan tjäna som en gemensam grund för diskussioner om vart det svenska samhället är på väg. Genom systematiska empiriska undersökningar som genomförs på likartat sätt och med beprövade instrument kan SOM-mätningarna utgöra en av många källor till insikt och vetande om den breda allmänhetens vanor och attityder.
1 jun 14 – Annika Bergström och Henrik Oscarsson: Mittfåra & marginal

SOM-rapport nr 61 år 2014
Vad gör ett liv meningsfullt?
Många av oss funderar ibland över hur livet ska levas. Men hur ska man egentligen bära sig åt för att komma fram till ett genomtänkt svar på denna övergripande livsfråga? En rimlig metod är att fokusera på några mer välavgränsade livsfrågor, som frågan om det goda eller lyckliga livet, frågan om det moraliska livet (om vad moralen kräver av oss) och frågan om det meningsfulla livet (Brülde 2010). I detta kapitel fokuserar vi i första hand på vad som gör våra liv meningsfulla, men vi undersöker även hur upplevelsen av meningsfullhet är fördelad i befolkningen och hur den är relaterad till lycka.1
1 jun 14 – Bengt Brülde och Filip Fors: Vad gör ett liv meningsfullt?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Att mäta personlighet
Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Exempelvis med avseende på personlighet. Men personlighet är ett komplext och svårdefinierat begrepp som kan studeras utifrån en mängd olika infallsvinklar och teorier. Kort innefattar begreppet våra tankar, känslor och beteenden. Man utgår även från att vår personlighet uppvisar någorlunda konsistens över tid och över olika situationer. Ett vanligt sätt att studera personlighet är att försöka identifiera gemensamma personlighetsegenskaper som vi alla uppvisar mer eller mindre av. Tankar om att vi skiljer oss åt vad gäller vissa utmärkande karaktärsdrag är inget nytt utan återfinns redan i antikens skrifter (larsen, buss & Wismeijer 2013).
1 jun 14 – Mattias Gunnarsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull: Att mäta personlighet

SOM-rapport nr 61 år 2014
Politiska konsekvenser av personlig oro
Många uppfattar oro som något djupt personligt, som en känsla man som individ måste lära sig att hantera. Nyare forskning visar dock att oro i högsta grad är ett samhälleligt fenomen, dels för att känslor av oro är relaterade till individers sociala position, dels för att känslor av oro har effekter på individers inställning till politiska institutioner som exempelvis riksdagen och politiska partier (Burns m.fl 2012; neuman m.fl 2007).
1 jun 14 – Monika Djerf-Pierre och Lena Wängnerud: Politiska konsekvenser av personlig oro

SOM-rapport nr 61 år 2014
Starkare oro för främlingsfientlighet än för invandring
Främlingsfientlighet, rasism, flykting- och invandringspolitik är samhällsfrågor som under senare tid varit särskilt framträdande i den politiska debatten. I Sverige har flera händelser ägt rum som skapat debatt om rasismen idag, till exempel attacken mot demonstranter i kärrtorp och det rasistiska våldet i Malmö (se vidare Severin och Demkers kapitel i denna volym). Samtidigt ser vi en stark mobilisering mot främlingsfientlighet och rasism, bland annat i form av demonstrationer. Den senaste tidens motreaktioner har även haft en bred uppslutning. I Jönköping visade till exempel de olika kyrkorna sitt motstånd mot Svenskarnas parti då de demonstrerade på första maj.1
1 jun 14 – Linn Sandberg och Marie Demker: Starkare oro för främlingsfientlighet än för invandring

SOM-rapport nr 61 år 2014
Personlig integritet på nätet
Information har blivit hårdvaluta i den digitala världen, och genom vår användning lämnar vi spår som samlas in, läggs ihop och eventuellt används i sammanhang som vi inte ens känner till. Med möjligheter att söka, kopiera, lagra, lägga ihop och distribuera innehåll på nätet blir frågor kring informationsinsamling, personlig integritet och säkerhetsinställningar allt mer aktuella. Lanseringen av fler och fler sociala nätverk bidrar till diskussionen om vad som är vettigt och lämpligt att lägga upp om sig själv och om andra. Oönskade bilder som medvetet publicerats som för att kränka har lett till upplopp och rättegångar. Hemligstämplad information som kommer i spridning gör att diskussionerna om den digitala säkerheten går heta.
1 jun 14 – Annika Bergström: Personlig integritet på nätet

SOM-rapport nr 61 år 2014
Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning
Människors förtroende för ett samhälles institutioner byggs upp och påverkas av många olika omständigheter. Saker som har att göra med personerna som har förtroende, saker som gäller de institutioner man har förtroende för och saker som karakteriserar de kanaler som förmedlar informationen mellan personerna och institutionerna. Dessutom spelar omgivningen, kontexten, en roll. Förtroende struktureras av vad som historiskt och geografiskt sitter i väggarna. Inom forskningen särskiljer man på förtroendets subjekt (individerna), förtroendets objekt (institutionerna), förtroendets informationsvägar (t ex direkterfarenheter eller massmedier) och förtroendets kontext (t ex Sverige eller sent 1900-tal).
1 jun 14 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning

SOM-rapport nr 61 år 2014
Medieförtroende i nytt medielandskap
Den 9 april 2014 meddelade tv4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredak- tioner. Beslutet medför att 24 lokala programfönster försvinner. Istället ska kanalens centrala nyhetsredaktion förstärkas med 25 reportrar som ska placeras på nio orter i landet och förse den gemensamma redaktionen med nyheter. Före- tagsledningen motiverade beslutet med att man måste koncentrera verksamheten och anpassa den till de pågående förändringarna i mediebranschen. Beslutet från tv4 kom för många som en stor överraskning, medan andra pekade på att det snarast var väntat. Sedan kravet på lokala redaktioner bortfallit i kanalens avtal med staten var det naturligt att tv4 i den kommersiella konkurrensen avvecklar vad man uppfattar som olönsam verksamhet.
1 jun 14 – Lennart Weibull: Medieförtroende i nytt medielandskap

SOM-rapport nr 61 år 2014
Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning
Allmänhetens förtroende för forskning har under flera år varit dalande. Det har gällt såväl förtroendet för forskare som förtroendet för olika vetenskapsområden. Varför förtroendet tidigare har sjunkit har varit oklart, dock förefaller förtroendekurvan ha stabiliserats under de senaste två åren. En fråga som har dykt upp i sammanhanget är i vilken utsträckning mediernas rapportering om forskning och forskningsfusk har betydelse för människors förtroende för forskning och forskare. Påverkas människors uppfattning om forskning negativt om medierapporteringen om forskningsfusk ökar? Eller tycks människors förtroende företrädelsevis vara förknippat med andra faktorer? Dessa frågor kommer att analyseras närmare i följande artikel.
1 jun 14 – Ulrika Andersson: Forskningsfusk och allmänhetens förtroende för forskning

SOM-rapport nr 61 år 2014
I kontakt med riksdagen
Kontakt är något positivt. Det bygger förtroende och stöd. Åtminstone tror politikens kampanjmakare att det är så. Telefonuppringningar, nätpropåer och dörrknackning - inspirerade av obamas valrörelser i usa - är nygamla inslag i moderna val. Så också i Sverige. Förhoppningen är att kandidater och partier skall vinna mer röster än de förlorar när man kontaktar väljare på ett mer personligt sätt (newman 1999). Men som kampanjknep är det inget nytt. Dörrknackning är jämnårigt med allmänna val (esaiasson 1990). Och insikten att det personliga mötet, gärna öga mot öga med väljarna, är en effektiv kampanjmetod är lika gammal. Torbjörn Fälldin uttryckte det väl: ”Det som är avgörande för framgången är om man kan komma i dialogförhållande med väljarna. Får man den dialogen att fungera då ökar det ömsesidiga förtroendet och det ger utslag i val.” (Lagercrantz 1998: 335).
1 jun 14 – Martin Brothén och Sören Holmberg: I kontakt med riksdagen

SOM-rapport nr 61 år 2014
Ska man gråta om papperstidningen försvinner?
Allt färre läser dagstidningar på papper. Å andra sidan läser allt fler nyheter på nätet, i allt fler tekniska apparater och i allt fler sammanhang. Så det kanske helt enkelt handlar om att människor vill ha sina nyheter på andra sätt - nu när möjligheten erbjuds? Och spelar det i så fall någon roll? Det ska vi diskutera i detta kapitel, först genom att studera hur utvecklingen ser ut för tidningar på olika plattformar för att sedan diskutera på vilka konsekvenser utvecklingen kan ha. Men allra först ska vi ägna några rader åt just dagstidningarnas betydelse i nyhetslandskapet.
1 jun 14 – Anders Jalakas och Ingela Wadbring: Ska man gråta om papperstidningen försvinner?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta
Svensk kvällspress spelar en viktig roll för hur många svenska invånare tar del av nyheter om vad som sker i samhället. Kvällspressen förser svenska allmänheten med innehåll som stimulerar deras behov av såväl information som förströelse och underhållning. Formerna för denna användning ser dock olika ut bland olika grupper av svenskar, och har dessutom förändrats väsentligt över tid, i synnerhet under de allra senaste åren. Det har länge stått utom allt tvivel att de anrika och lösnummerssålda papperstidningarna har tappat i upplaga och läsning, och att detta tapp till stor del uppstått som en följd av stora satsningar på digital nyhetspublicering som såväl möjliggjort som påskyndat ett skifte till nätbaserad nyhetsanvändning (Westlund & Färdigh, 2011).
1 jun 14 – Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund: Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta

SOM-rapport nr 61 år 2014
Mognande mobil multimedia
Utvecklingen och användningen av mobilen har genomgått en påtaglig förändring från 1990-tal till idag. Mobilen är en portabel och individuellt knuten medieteknologi som numera är utrustad med datorlik prestanda och internetuppkoppling och mycket därtill. Mobilen utgör en personligt knuten komponent i våra vardagsliv som sällan är bortom en armslängds avstånd. Den kan användas nästintill närsomhelst då den i princip inte har några rumsliga och tidsmässiga begränsningar. Tillgängligheten och mångfalden av användningsområden gör att mobilen kan användas för både information och kommunikation, i syfte att såväl spara tid som att kasta bort tid.
1 jun 14 – Oscar Westlund: Mognande mobil multimedia

SOM-rapport nr 61 år 2014
Delad glädje är dubbel glädje?
Örnsköldsviksbon daniel West fick en idé en söndag, byggde en sajt på måndagen och började publicera material på onsdagen. En månad senare var hans sajt hyllat.se större än exempelvis samtliga nyhetssajter i mittmedia-koncernen tillsammans, med 1,1 miljon unika besökare per vecka (larsson, 2014). Hyllat.se kan sägas vara en svensk variant av populära amerikanska sajter som specialiserar sig på innehåll optimerat för sociala medier. Det handlar ofta om videoklipp med lockande rubriker och ett upplyftande budskap. Målet är att nå så stor viral spridning som möjligt.
1 jun 14 – Ingela Wadbring och Sara Ödmark: Delad glädje är dubbel glädje?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Nyhetsmediernas funktioner
Dagens medielandskap är komplext, mångfacetterat och föränderligt. För den som önskar ta del av nyheter låter detta sig göras på många olika sätt: via dagstidningar, radio och tv, samt en rad digitala skärmar av olika storlek som erbjuder tillgång till såväl nyheter som internet. Som följd av detta talas det om en tilltagande individualisering kring hur människor använder medier. I spänningsfältet mellan historiskt etablerade medier och framväxande medier kan människors med- ieanvändning förändras på olika sätt. Forskning har visat att människor utvidgat sin medieanvändning, men också att tillägnandet av nya beteenden lett till att tidigare beteenden förändrats eller rentav upphört. Såväl teoretisk som empirisk forskning har visat att medier skiljer sig åt vad avser deras funktioner. Dels kan medier sägas inneha specifika funktioner (dimmick, 2003; hutchby, 2001), dels kan olika användare och olika grupper tillägna sig mediernas funktioner på olika sätt (ruggiero, 2000). Detta kapitel bygger vidare på forskning kring mediers funktioner, vilket däribland inkluderar empiriska undersökningar av svenskarnas relation till specifika nyhetsmedier.
1 jun 14 – Oscar Westlund och Gustav Ekström: Nyhetsmediernas funktioner

SOM-rapport nr 61 år 2014
Generationsskiftningar i mobillandskapet
Mobiltelefonen är sedan länge en etablerad och naturaliserad del av dagens medielandskap. De som är födda från slutet av 1980-talet kan endast förstå kommunikationens radikalt förändrade förutsättningar genom berättelser och vittnesmål från äldre generationer. Förändringen är påtaglig i statsmiljön, där exempelvis fenomen som telefonkiosker tidigare var ett naturligt inslag i stadsbilden, och där ett restaurangbesök, ett möte på arbetet, eller en familjeutflykt till parken endast i mycket exceptionella undantagsfall kunde avbrytas av ett telefonsamtal. Med tidens gång, och med generationsutväxlingen i samhället, kommer dessa erfarenheter endast att vara nåbara via historiskt källmaterial, då den personliga erfarenheten dör ut med dem som införskaffat den.
1 jun 14 – Göran Bolin: Generationsskiftningar i mobillandskapet

SOM-rapport nr 61 år 2014
E-boken: möjligheter och hinder
Boken befinner sig i en övergång till digitaliserad spridning på liknande sätt som musik och dagstidningar påbörjat tidigare. E-boksmarknaden växer och är i många länder redan en stor del av bokmarknaden. Men det handlar inte bara om en kanal för spridning, som påverkar användare, förlag, bokhandel och bibliotek. Digitaliseringen ger också exempelvis nya, multimediala möjligheter att kombinera text och bilder och lägga länkar. Även författande och självpublicering underlättas och förändras via nya tjänster. På så sätt kan teknologin mer eller mindre dramatiskt förändra en bransch och kanske på sikt vår uppfattning om vad en bok är. I USA, Storbritannien och vissa andra engelskspråkiga länder är e-boken mer utbredd, men i Sverige och andra små språkområden har den ännu bara nått en liten del av läsarna. Samtliga nordiska länder befinner sig tidigt i spridningsprocessen. Det råder viss osäkerhet om hur e-boken kommer att påverka läsande, bokhandel, författande och bibliotek framöver. E-boken har kommit lite senare i Sverige, men spridningen verkar också går långsammare än i engelsktalande länder. E-boksläsandet tycks för närvarande öka mest hos dem som redan provat, och sprids endast sakta vidare i befolkningen. Något som särskilt utmärker den svenska marknaden till skillnad från den engelsk-språkiga är att e-böckerna i huvudsak når sina läsare via biblio- teken. Folkbiblioteken har varit snabba att erbjuda e-böcker och information om hur man laddar ner dem till sin läsapparat. För tryckta böcker är försäljningen tillbibliotek och försäljning till konsumenter mer jämnt fördelad.
1 jun 14 – Annika Bergström och Lars Höglund: E-boken: möjligheter och hinder

SOM-rapport nr 61 år 2014
Svenskarna och civilsamhället
Civilsamhället är ett begrepp som på senare år kommit att användas allt mer flitigt i den svenska samhällsdebatten. Att begreppet som sådant ännu inte riktigt fått fäste i det svenska medvetandet beror emellertid inte på att det rör sig om någon ny företeelse. Däremot är begreppet civilsamhälle betydligt mindre etablerat i sverige än i den engelskspråkiga världen där motsvarande, civil society, i stort sett är allmänt känt. I sverige talar vi istället ofta om folkrörelser och i såväl politiska dokument som i den egna självbilden har folkrörelser traditionellt sett benämnts närmast synonymt med civilsamhället och den ideella sektorn. I och med regeringens proposition En politik för det civila samhället ersattes den officiella folkrörelsepolitiken 2009 med en officiell ”politik om det civila samhället” och i samma proposition konstaterar regeringen att ”den svenska demokratins historia till stora delar är det civila samhällets historia” (Prop. 2009/10:55). Demokratiska rättigheter som allmän och lika rösträtt, jämställdhet och offentlighetsprincipen hade sannolikt inte varit en självklarhet idag utan den kamp människor fört utifrån sitt ideella engagemang.
1 jun 14 – Edvin Boije och Mattias Ottervik: Svenskarna och civilsamhället

SOM-rapport nr 61 år 2014
Att vara jämlik eller inte vara jämlik - är det frågan?
“All men are by nature equal...” (Platon) “That all men are equal is a proposition which, at ordinary times, no sane individual has ever given his assent.” (Aldous Huxley)
1 jun 14 – Richard Svensson: Att vara jämlik eller inte vara jämlik - är det frågan?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Starkt stöd för välfärdsstaten
Välfärdsstatens uppbyggnad har skett mot bakgrund av varje lands historia. Det innebär att välfärdsstater uppvisar många nationella särdrag. Klassificeringar av välfärdsstater är många. De har antingen gjorts som idealtyper, karaktäristik av system i länder av principiellt intresse eller grupperingar av länder/system baserade på komparativa statistiska analyser. Problemen vid klassificering av länder är stora, och främst skall nämnas att bedömningen av system i olika länder omfattar både transfereringar och service/tjänsteproduktion, där de två huvudtyperna innefattar många skilda komponenter. Trots dessa svårigheter är slutresultaten och gruppe- ringen av länder påfallande överensstämmande och som en ländergrupp urskiljs de nordiska länderna med en generell välfärdspolitik och en stark välfärdstat (esping- andersen 1990; Johansson, nilsson och strömberg 2001; Lindbom 2011).
1 jun 14 – Lennart Nilsson: Starkt stöd för välfärdsstaten

SOM-rapport nr 61 år 2014
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering?
Den svenska välfärdsstaten är världsberömd för sin storlek och omfattning. Välfärdsstaten tar inte bara ansvar för medborgarnas välfärd genom hela livet, den är också ett redskap för omfördelning av resurser mellan grupper av medborgare och över tid. Även om den här bilden fortfarande stämmer, har utvecklingen gått mot en minskning av välfärdsstatens omfattning.
1 jun 14 – Anna Bendz: Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Nej till vinstutdelning - ja till valfrihet i välfärden
Under den ekonomiska krisen på 1990-talet fattade regeringen Bildt beslut som kom att innebära djupgående förändringar av den svenska välfärdsstaten med öppnandet för privata aktörer inom vård, skola och omsorg. Tidigare hade produktionen av den offentligt finansierade verksamheten nästan uteslutande bedrivits av stat, landsting och kommuner eller affärsdrivande verk och offentligt ägda företag. Utmärkande för den nya politiken var marknadsinriktningen med vinstdrivande företag. Privata företag skulle öka mångfalden och effektivisera väl- färdssektorn. De viktigaste argumenten emot var att privatisering riskerar att leda till minskad likvärdighet och segregation samt att den demokratiska kontrollen försvagas (Bendz 2012; Kastberg 2010).
1 jun 14 – Lennart Nilsson: Nej till vinstutdelning - ja till valfrihet i välfärden

SOM-rapport nr 61 år 2014
Restriktivare alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor
Nu var det 2004. Det hade gått tio år efter Sveriges eu-inträde. Det innebar att en del restriktioner avvecklades. Det som väckte störst debatt var de nya liberala reglerna för alkoholinförsel. Med tillåtna volymer på 10 liter starksprit, 90 liter vin och 110 liter öl per person blev det stor uppmärksamhet kring privatimport av alkohol. I nyhetsförmedlingen diskuterades hur mycket det gick att tjäna på inköp i tyskland. Det medförde i sin tur en intensiv alkoholpolitisk diskussion i Sverige. Å ena sidan framfördes att de svenska skattesatserna borde sänkas i syfte att möta konkurrensen från privatimporten, å andra sidan höjdes röster för att reglerna för införsel av alkohol borde omförhandlas med eu.
1 jun 14 – Sören Holmberg och Lennart Weibull: Restriktivare alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

SOM-rapport nr 61 år 2014
Fler negativt inställda till tv-reklam
Många människor gillar viss reklam, som de nära 60 miljoner människor som såg Volvo Lastvagnars reklamfilm Epic split första månaden den fanns tillgänglig på nätet. (Volvo 2013). Samtidigt finns en starkt negativ attityd, som sveriges annonsörer försökte förändra med kampanjen Vinn en drömresa till Nordkorea, där man visade på reklamens positiva roll som bland annat finansiär av medier (sveriges annonsörer 2012). Det fanns också en tid, inte så avlägsen, då vi nästan älskade reklam i rörlig bild. Många svenskar kommer ihåg hur man kom tidigt till biografvisningarna för att inte missa reklamfilmen. Första reklamfilmen i filmarkivet.se är från 1915 (Kal Napoleon Kalssons bondtur), en kortfilm med ett innehåll som närmast kan liknas vid produktplacering. I takt med att rörlig reklam finns på allt fler platser i vårt samhälle förändras också attityden till reklam.
1 jun 14 – Britt Börjesson och Maria Edström: Fler negativt inställda till tv-reklam

SOM-rapport nr 61 år 2014
En iskall presstödsopinion
Att statsmakterna i ett land går in och ger ekonomiskt stöd till privat ägda dagstidningar som befinner sig i en utsatt marknadsposition är ett av de tydligaste uttrycken för det som i den normativa medieforskningen kommit att kallas för den sociala ansvarsideologin. Den bärande idén är här att samhället har ett särskilt ansvar för utvecklingen på medieområdet (siebert m.fl., 1956; mcquail, 1992). Synsättet är inte okontroversiellt. Genom att staten selektivt gynnar vissa företag, hävdar kritikerna, missgynnar den vissa andra, åtminstone indirekt. Och är det verkligen politikernas roll att med skattemedel hålla liv i produkter som konsumenterna uppenbarligen inte efterfrågar (åtminstone inte i tillräckligt stor utsträckning)? Kritiken mot att staten på det här sättet lägger sig i förutsättningarna på en fri marknad har bemötts med demokratiska argument. Samhällets behov av ett pluralistiskt dagstidningsutbud har ansetts viktigare än idén om en oreglerad tidningsmarknad med fri och lika konkurrens (Gustafsson & Hadenius, 1976). Sverige hör till de länder där det statliga stödsystemet kring dagspressen är som mest utvecklat. Så har också den svenska mediepolitiken överlag, åtminstone historiskt sett, karakteriserats som tydligt influerad av den sociala ansvarsideologin (asp & Weibull, 1996).
1 jun 14 – Jonas Ohlsson: En iskall presstödsopinion

SOM-rapport nr 61 år 2014
Svenska folkets uppfattningar om intolerans och annan utsatthet
Den 23 september 2013 rapporterade Dagens nyheter om att svensk polis upprättat ett olagligt register över romer.1 Detta aktualiserade ännu en gång frågan om rasism och diskriminering gentemot den romska minoriteten i Sverige. 2 Den 15 december samma år kunde vi i tidningar, radio och Tv ta del av upploppet i kärrtorp. Händelsen var ett resultat av att nazister angripit en manifestation mot rasism och nazism.3 Tidigare under hösten, närmare bestämt i augusti, gick det att läsa om en kvinna i haninge som för andra gången på kort tid blivit attackerad och misshandlad eftersom hon bar slöja.4 vi vet att Sverige sedan två decennier tillbaka blivit allt mer tolerant i frågor som rör invandring (Demker, 2014; Sandberg & Demker 2013; Demker, 2012). Samtidigt vittnar de tre ovanstående händelserna (och fler därtill) om att fördomar och intolerans fortfarande existerar i samhället.
1 jun 14 – Jacob Severin och Marie Demker: Svenska folkets uppfattningar om intolerans och annan utsatthet

SOM-rapport nr 61 år 2014
Åsikter om korruption bortom landets gränser
Internationella mätningar visar att sverige är ett av världens minst korrupta länder (Transparency international, 2013). I 2013 års som-undersökning uppger endast 1,1 procent av den svenska allmänheten att de blivit tillfrågade att betala någon form av muta i kontakt med en offentlig myndighet eller tjänsteman.1 Trots detta har debatten om korruption i sverige tagit ny fart, och när svenskar ges möjlighet till en friare bedömning av förekomsten av korruption ger resultaten en annorlunda bild av korruptionens utbredning i sverige. Undersökningar visar att den svenska allmänheten anser att korruption förekommer inom en rad olika yrkesgrupper (Bauhr och Färdigh 2011).2
1 jun 14 – Monika Bauhr och Niklas Harring: Åsikter om korruption bortom landets gränser

SOM-rapport nr 61 år 2014
Opinionsfallet för EU bromar upp
När ett ledande amerikanskt opinionsmätningsföretag våren 2013 publicerar resultat om opinionsstödet för EU döps rapporten till: ”The New Sick Man of Europe: the European Union” (Andrew Kohut, Pew research Center 2013). De flesta kurvor pekar nedåt i de åtta länder som ingår i studien, mest tydligt i Frank- rike. Ett avsnitt har rubriken ”France in Free Fall”. Rapportens huvudslutsats är mycket alarmistisk och kanske också mycket amerikansk. Den är värd att citeras:
1 jun 14 – Sören Holmberg: Opinionsfallet för EU bromar upp

SOM-rapport nr 61 år 2014
Ingen partikris trots allt?
Den representativa demokratin är i praktiken en partidemokrati (SOU 2000:1: s. 29). From the very first writings on political parties up until the present, the demise of the political party has been predicted in some form or other (Dalton med flera 2011: 215).
1 jun 14 – Gissur Ó Erlingsson och Mikael Persson: Ingen partikris trots allt?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Konsten att vinna andrahandssympatisörer
Intresset för väljares näst bästa partier fanns på plats redan när den samhällsvetenskapliga valforskningen tog de första kliven över Atlanten under 1950talet. Intresset motiverades av att det i flerpartisystem finns stor anledning att detaljstudera strukturen i väljares partipreferenser. Eftersom väljare i europeiska partisystem hade fler partier att förhålla sig till behövdes nya mätinstrument för att bättre kunna mäta psykologiska band mellan väljare och partier. De tidiga mätningarna av europeiska väljares grad av partiidentifikation - grundbulten i de amerikanska pionjärernas modeller - visade att känslorna av anhängarskap var mycket starka. Men måttet avslöjade samtidigt ingenting om styrkan i väljarnas relationer till andra partier.
1 jun 14 – Per Oleskog Tryggvason och Henrik Oscarsson: Konsten att vinna andrahandssympatisörer

SOM-rapport nr 61 år 2014
Partiledarnas ställning
Sverige är fortfarande ett starkt partiorienterat politiskt system. Väljarna röstar främst på partier och inte kandidater. Trots ökade inslag av personval och trots ett större utrymme för ledande företrädare i medierna saknas alltjämt robusta belägg för att medborgarnas kännedom om kandidater och ledare ökar eller att betydelsen av ledare för partival växer (Curtice & Holmberg 2005; Karvonen 2010; Bjerling 2013; Oscarsson & Holmberg 2013). I synnerhet när det gäller den brännande och ständigt aktuella frågan om partiledareffekter på väljares partival råder ingen konsensus om hur starka effekterna är eller om ledarnas betydelse vuxit över tid (Blais, Schmitt & Aarts 2013).
1 jun 14 – Henrik Oscarsson: Partiledarnas ställning

SOM-rapport nr 61 år 2014
Sverigedemokraternas sympatisörer
Just nu är det inget parti som väcker så starka känslor som sverigedemokraterna. Partiet är det i särklass mest ogillade (långt mer än Piratpartiet, Feministiskt initiativ eller Vänsterpartiet som också väcker motvilja hos stora grupper).1 samtidigt har partiets utveckling under 2000-talet varit en oavbruten framgång. Partiet fick 1,4 procent i riksdagsvalet 2002, siffran fördubblades till 2,9 procent fyra år senare, och fördubblades ännu en gång till 5,7 procent i det senaste valet 2010. I årets nationella SOM-undersökning är det 8,4 procent som tycker bäst om sverigedemokraterna, av alla som uppgett ett parti som de tycker bäst om. Opinionsmätningar under det senaste året har visat liknande eller till och med högre siffror. Siffran 8,4 procent kan visserligen inte anses spegla något kommande valresultat - frågan är annorlunda ställd. Det är skillnad på att fråga ”Vilket parti tycker du bäst om?” Och att i stället fråga ”Vilket parti röstade du på?”. Alla som kan ange ett parti går inte och röstar, och alla röstar heller inte på det parti som de egentligen tycker är bäst.2
1 jun 14 – Anders Sannerstedt: Sverigedemokraternas sympatisörer

SOM-rapport nr 61 år 2014
Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna
På långfredagsnatten den 29 mars 2013 övade ryska bombplan anfall mot mål i stockholmsregionen och södra sverige utan att något svenskt jaktflyg gick upp för att möta dem. Uppmärksamheten efter svenska dagbladets rapportering om händelsen (holmström, 2013) initierade en bredare debatt om det svenska försvaret, en debatt som engagerade även personer utanför bloggaren “Wisemans” försvarsintresserade läsekrets.1 Under den pågående Ukrainakonflikten har försvarsdebatten intensifierats ytterligare. I svt:s Agendas partiledardebatt2 inleder försvaret utfrågningen och även titeln på försvarsberedningens rapport vittnar om att något har hänt i försvarspolitiken: Försvaret av Sverige - Starkare försvar för en osäker tid (Försvarsdepartementet, 2014). Flera av de säkerhetspolitiska antaganden som legat till grund för europeiska länders försvarspolitik det senaste dryga decenniet kommer sannolikt att bli föremål för ny granskning. Samtidigt har aldrig så få svenskar som idag berörts av försvarets verksamhet. Förhållandet mellan svenskarna och försvaret har i grunden förändrats genom att värnplikt har avskaffats (i fredstid) och ersatts av ett yrkesförsvar. En mer än halvsekellång relation mellan sveriges befolkning och dess försvar håller därmed på att långsamt upplösas.
1 jun 14 – Karl Ydén och Joakim Berndtsson: Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna

SOM-rapport nr 61 år 2014
Minskat stöd för övervakning och tvångsmedel
”Våld kan endast mötas med våld. Om den demokratiska staten vill bestå, måste den med alla medel försvara sig mot våldsangrepp och har därmed icke brutit något mot sina egna principer.” (Ross 1948:169)
1 jun 14 – Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson: Minskat stöd för övervakning och tvångsmedel

SOM-rapport nr 61 år 2014
Svensk Nato-opinion i förändring?
Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade mål under ”en vecka på egen hand” blev inledningen på en lång och turbulent försvarsdebatt som fortfarande pågår. Är det verkligen rimligt att de 50 miljarder kronor som varje år avsätts till försvarsbudgeten inte ger en bättre försvarsförmåga? Borde Sverige ompröva sitt deltagande i kostsamma internationella insatser och i stället avsätta större resurser på det egna territorialförsvaret?
1 jun 14 – Ulf Bjereld: Svensk Nato-opinion i förändring?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen?
Flera vetenskapliga studier och rapporter visar att den amerikanska opinionen har kommit att bli alltmer polariserad i miljöfrågan (Dunlap & mccright 2008; Dunlap, Xiao, & mccright 2001; krosnick, Holbrook, & Visser 2000; mccright 2011; smith & leiserowitz 2012). De som anser sig stå till vänster i amerikansk politik eller identifierar sig som demokrater är mer oroade för klimatfrågan i syn- nerhet och miljöförstöring i allmänhet, medan de som anser sig stå till höger eller identifierar sig som republikaner är mer benägna att ifrågasätta klimatforskningens slutsatser och mindre benägna att stödja förslag om mer omfattande miljöskydd. Den växande polariseringen har väckt ett särskilt intresse eftersom miljöfrågan historiskt har varit en fråga där de två stora amerikanska partierna har kunnat samarbeta. Som exempel kan lyftas hur den republikanske presidenten richard Nixon införde omfattande miljölagstiftning under en period när kongressmajo- riteten tillhörde demokraterna (Dunlap & mccright 2008). Nu däremot, står företrädare för de stora amerikanska politiska partierna långt ifrån varandra i exempelvis åsikter om klimatförändringar.
1 jun 14 – Niklas Harring: Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen?

SOM-rapport nr 61 år 2014
Kärnkraft på väg ned
Kärnkraftsproduktionen i världen toppade för cirka tjugo år sedan. Sedan dess har andelen el producerad av kärnkraft minskat. Och kan man tro på de framtidsscenarier som finns kommer andelen kärnkraftsproducerad el snarare minska än öka under de kommande tjugo åren. Som högst producerade kärnkraft 18 procent av världens el. Det var år 1996. Idag står kärnkraften för cirka 13 procent av hela världens elproduktion. Enligt oecd:s International Energy Agency (IEA) kommer kärnkraftens 13 procentiga andel kvarstå år 2035 om alla utbyggnadsplaner realiseras. Men om inte utbyggnadsplanerna fullföljs efter Fukushimakatastrofen - om västvärlden i huvudsak inte bygger fler reaktorer och utvecklingsländerna enbart färdigställer hälften av vad som planerats - sjunker, enligt IEA, kärnkraftens andel av världens elproduktion till omkring 7 procent inom en tjugoårsperiod.
1 jun 14 – Sören Holmberg: Kärnkraft på väg ned

SOM-rapport nr 61 år 2014
Stödet för mer vindkraft försvagas
Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen ökar. Bara sedan 2008 har antalet vindkraftverk ökat från 1166 till 2681 2013. Under samma period ökade den vindgenererade elproduktionen från 2,0 till 9,9 terawattimmar och vindkraftens andel av elproduktionen steg från 1,4 procent till 7 procent (energimyndigheten 2013, energimyndigheten 2014, Svensk Vindenergi 2014). För bara 10 år sedan var synen av vindkraftverk i den svenska naturen en sällsynthet. Idag är vindkraftverk en betydligt mer vanlig syn i landskapet. Frågan vi ställer oss är hur den snabba utbyggnaden av vindkraften har påverkat den svenska folkopinionen när det gäller hur mycket vi skall satsa på vindkraften som energikälla? Har den tidigare så positiva synen på en utbyggnad av energikällan förändrats när erfarenheter av vindkraftverken ackumuleras i befolkningen?
1 jun 14 – Per Hedberg: Stödet för mer vindkraft försvagas

SOM-rapport nr 61 år 2014
Den nationella SOM-undersökningen 2013
SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, opinion och Medier. SOM-institutet drivs av institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
1 jun 14 – Frida Vernersdotter: Den nationella SOM-undersökningen 2013

Ukraina efter valet:
Hårda strider och försonliga tongångar
Godiskungen Petro Porosjenko vann en klar seger i presidentvalet i Ukraina. Han fick 54 procent av rösterna. Den förra premiärministern Julia Tymosjenko fick 13 procent. Dagen efter valet dödades 50 separatister vid ett anfall mot flygplatsen i Donetsk.
30 maj 14

Bulgarien
Ultranationalister tappade mandat
Ultranationalister fick ge vika för euroskeptiska populister i Bulgariens Europaval. Den största vinnaren var dock den konservativa oppositionen, som vill se nyval på hemmaplan.
28 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Belgien
Bakslag för Vlaams Belang
Ny-Flamländska Alliansen, som verkar för att Flandern ska åtskiljas från Belgien, mångdubblar sina mandat i Strasbourg. Högerradikala Vlaams Belang fick bara ett mandat.
28 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Ukraina efter valet
Hårda strider och försonliga tongångar
Godiskungen Petro Porosjenko vann en klar seger i presidentvalet i Ukraina. Han fick 54 procent av rösterna. Den förra premiärministern Julia Tymosjenko fick 13 procent. Dagen efter valet dödades 50 separatister vid ett anfall mot flygplatsen i Donetsk
28 maj 14

Det nya EU-parlamentet
Högern och vänstern växer, men mitten är störst
Den politiska vänstern växer i Sydeuropa, vilket beror på den ekonomiska krisen. I Västeuropa växer den politiska högern, som är främlingsfientlig och EU-kritisk. Men de stora etablerade partierna - kristdemokraterna, socialdemokraterna och liberalerna – är fortsatt helt dominerande i EU-parlamentet.
28 maj 14 – VoteWatch om partigruppernas röstningsbeteende under mandparioden 2009 - 2014, Europarlamentets preliminära resultat

Österrike
FPÖ alltjämt ett stort parti
Var femte väljare i Österrike lade sin röst på Marine Le Pens vapendragare i FPÖ. Ytterhögern säkrar därmed fyra mandat i Europaparlamentet åt den tänkta partigruppen "Europeiska alliansen för frihet".
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Storbritannien
We shall overcome
För första gången på hundra år misslyckades de etablerade partierna i Storbritannien att vinna ett landstäckande val. Nigel Farages UKIP sopade mattan och kammade hem lika många mandat som Le Pens frontister i Frankrike - men utesluter samarbete med de öppet högerradikala.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Portugal
Stark vänsterproteströstning
Portugiserna röstade fram det socialistiska oppositionspartiet i Europavalet. Även kommunister och gröna gick framåt.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Finland
Sannfinländare går framåt
Sannfinländarna gick framåt och vinner ännu ett mandat i Europarlamentet. Det gör även Vänsterförbundet.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Frankrike
Här växer den rasistiska högern
Högerradikala Nationella Frontens valframgång i Frankrike tolkas som början på slutet för president Hollande.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Danmark
Dansk populism är störst
Dansk Folkeparti blev enskilt största kraft i danska Europavalet och fördubblar sina platser i Europaparlamentet.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Grekland
Syrizas står för radikal EU-kritik
I de krisdrabbade länderna i Sydeuropa går vänstern framåt i valet till Europarlamentet. Mönstret är som tydligast i Grekland, där koalitionen Syriza under Alexis Tsipras fick nästan 27 procent av väljarstödet.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Tyskland
Storkoalitionen är modellen
Det tyska resultatet bekräftar regeringssamarbetet mellan kristdemokrater och socialdemokrater - och styrkeförhållandet mellan dem. Populistiska Alternative für Deutschland som profilerar sig med hätsk eurokritik ser ut att ta sju mandat.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Spanien
Podemos kriskritik vann gehör
I det spanska Europavalet tappade såväl konservativa regeringspartiet Partido Popular som den socialdemokratiska oppositionen mandat. I stället gick vänstern framåt. Bland annat i form av Podemos, ett parti som fötts ur det spanska civilsamhällets protester mot krispolitikens återverkningar.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Polen
Lågt valdeltagande i konservativt Polen
Donald Tusks Medborgarplattform och Kaczynskibrödernas katolskt-konservativa Lag & Rättvisparti drog jämna strån i Europavalet.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Nederländerna
Ingen framgång för Geert Wilder
Proeuropeiska partier vann fler mandat än Geert Wilders Frihetsparti i det nederländska Europavalet. Men de högerradikala EU-kritikerna knep ändå fyra mandat. Wilders twittrar segervisst om samarbetet med "Frankrikes näste president, Marine Le Pen".
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Italien
Fem sjärnor går åt höger
Beppe Grillos Femstjärnerörelse, som startade vänsterifrån men kritiserats för att bli alltmer nationalistiskt, blev "bara" näst störst i det italienska EU-valet. Socialdemokraterna är störst. Såväl Berlusconis Forza Italia som högerradikala Lega Nord tappar mandat.
27 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

SCB:s partisympatiundersökning
Rödgröna drar ifrån
Moderaterna fortsätter att backa. Kristdemokraterna åker ur riksdagen och den rödgröna majoriteten blir stor. Det säger SCB:s stora väljarundersökning. Skillnaden mellan blocken är 15 procentenheter till de rödgrönas fördel. Socialdemokraterna går framåt och är nästan lika stora som alliansens fyra partier.
27 maj 14 – Partisympatiundersökningen maj 2014

Det svenska EU-valet
Fi och SD tar plats i EU-parlamentet
Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ blev EU-valets stora vinnare. Moderaterna gjorde ett historiskt dåligt val.
26 maj 14 – Valmyndigheten: EU-parlamentsvalet, svenska resultat

EU-parlamentsvalet
EU-skeptisk frammarsch i spretigt EU
EU:s skeptiker och kritiker blev inte störst, men hördes mest när EU gick till val 2014. Marine Le Pens Nationella fronten är nu dock störst i Frankrike i Europasammanhang. Och brittiska UKIP ser ut att gå mot seger.
26 maj 14 – EU-parlamentet, valresultat 2014

Sifoundersökning
SD och FI mot EU-parlamentet
Sverigedemokraterna (SD) och Feministiskt initiativ (FI) gör debut i Europaparlamentet om resultaten i SvD/Sifos väljarbarometer speglar verkligheten. Med 8,6 respektive 4,3 procent skulle SD få två mandat och FI ett mandat.
23 maj 14

Exit pool undersökning i Holland:
Nesa för Geert Wilders
Nederländerna sparkade igång helgens Europaparlamentsval — där främlingsfientlige Geert Wilders segertippade PVV endast hamnade på fjärde plats i en vallokalsundersökning.
22 maj 14

Exit pool undersökning i England
UKIP mot brittisk valvinst
Europa har blivit ett skällsord för allt fler britter som hellre vill stå på egna ben, bortom den dimmiga kontinenten. I EU-valet kämpar Bryssel-vännerna för sin politiska existens.
22 maj 14

Sociologiforskning
Cas Mudde gör en radikalt annan valanalys
Den samlade europeiska pressen och toppolitiker från höger till vänster varnar sedan månader för att högerradikala, EU-skeptiska partier kommer vinna stort i valet på söndag. Föreställningen att ytterhögern går starkt framåt i finanskrisens efterdyningar har redan stelnat till en offentlig sanning. Men det stämmer inte, menar statsvetaren Cas Mudde.
21 maj 14 – Mudde, Cas: The Far Right and The European Elections

Delade meningar om facklig rättigheter
Är ett socialt protokoll bra?
De rödgröna förespråkar ett "socialt protokoll" för att stärka fackliga rättigheter, som fått ta stryk under EU-domstolens tolkning av principen om fri rörlighet i EU. Men chansen att EU skulle besluta om ett sådant protokoll är minimal.
20 maj 14 – Valmanifest för EU-valet 2014 (s)

Förslag från statlig utredning:
Assisterad befruktning för ensamstående
Ensamstående kvinnor ska inte längre tvingas resa utomlands för att skaffa barn på egen hand. Två år efter riksdagens tillkännagivande har en utredning lagt ett lagförslag som ger singelkvinnor rätt att genomgå assisterad befruktning i Sverige.
20 maj 14 – SOU 2014:29

Folkomröstningen - 53 procent röstade nej
Platt fall för Gripen i Schweiz
Schweiziska folket säger blankt nej till att köpa Gripen från Sverige. Därför spricker mångmiljardaffären och nu vänds blickarna mot Brasilien.
18 maj 14

Försvarsberedningen
Blåröda partier vill köpa fler JAS-plan
Trots öppet bråk i försvarsberedningen är de stora partierna överens om en rad satsningar. Försvarsanslagen ska höjas och Sverige ska bland annat ha 70 Gripenplan och fler ubåtar. Tidigare har regeringen flaggat upp för 60 Jas-plan.
16 maj 14 – Ds 2014:20

Politiker på alla nivåer trakasseras
SD-politiker värst drabbade
Var femte förtroendevald i riksdag och kommunfullmäktige utsattes under 2012 för ”hot, trakasserier och våld” rapporterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ). I praktiken handlar det ofta om nätmobbing. Kvinnliga politiker är mer utsatta än män i motsvarande positioner. Men värst är det att vara SD-politiker.
15 maj 14 – Brå rapport Politikernas Trygghetsundersökning

Regeringens lagrådsremiss:
Stoppa taxis överpriser!
Taxibolag som tar ”ordentligt” betalt måste meddela kunden om detta redan när resan beställs, och definitivt innan den påbörjas, antingen på papper eller via sms. Dessutom ska polisen kunna beslagta nummerskyltar från den taxi som kör utan godkänd taxameterutrustning.
15 maj 14 – Lagrådsremiss: Tydlig prisuppgift vid taxiresor

Framtidsfullmakter rycker närmare
Gamla och sjuka ska kunna avsäga sig ansvar
Regeringen har låtit damma av ett förslag från 2004 om fullmakter med framtida verkan. De ska kunna träda i kraft om och när fullmaktsgivaren insjuknar så svårt att hon "varaktigt" förlorar förmågan att fatta beslut.
14 maj 14 – Ds 2014:60

KU riktar kritik mot regeringen i fem fall
Maud Olofsson gjorde fel i Nuonaffären
Nuonaffären dominerade när Konstitutionsutskottet höll pressträff om det gångna riksdagsårets granskningsärenden. KU-majoriteten riktar formell kritik mot före detta näringsminister Maud Olofsson. När det gäller Reinfeldts roll i affären framfördes inte någon formell kritik.
13 maj 14 – Pressmeddelande och pressträff om KU:s granskningsbetänkande

Integriteten utreds
Snokas det för mycket?
Regeringen tillsätter en ny kommitté med ledamöter från samtliga riksdagspartier som ska kartlägga risker för intrång i medborgarnas personliga integritet och ta ställning till om en ny myndighet bör inrättas.
13 maj 14 – Dir 2014:65

Ekonomisk debatt 2014-4
Nationalekonomers politiska relevans
Under 2014 hålls val både till Europaparlamentet och till riksdagen; dessutom till kommun- och landstingsfullmäktige. Den politiska konkurrensen är hård, och förslagen från partierna duggar redan tätt. Mitt i allt strategiskt tänkande och agerande kan det dock vara viktigt för partierna att stanna upp och fundera lite extra på särskilt grundläggande frågor. Till deras hjälp presenterar vi detta temanummer av Ekonomisk Debatt - på temat ”Valåret 2014 - råd från nationalekonomer”.
10 maj 14 – Niclas Berggren och Therese Nilsson

Ekonomisk debatt 2014-4
Lärarlönerna
Låga lärarlöner kan vara en förklaring till svaga prestationer hos eleverna i den svenska skolan. Om skolan inte kan locka till sig duktiga lärare blir kvalitén på undervisningen lidande. I denna artikel sammanställs några olika serier över lärarnas löneutveckling från 1950-talet och framåt. Vi ser att lärarna har släpat efter både realt och i förhållande till vissa andra grupper.
10 maj 14 – Mats Persson och Eva Skult

Ekonomisk debatt 2014-4
Plats, pengar och påbud - förbättringspotential för företagare
Entreprenörskap, innovationer och företagande är livsnerven i en kunskapsbaserad marknadsekonomi som den svenska. Det är företagen som skapar ekonomisk utveckling och välstånd för samhället. Vad behövs då för att företag ska skapas, växa och bli mer produktiva? I detta kapitel diskuterar jag tre områden som jag anser särskilt viktiga för företagandet: staden, företagsfinansiering samt institutioner och regelbörda. Jag diskuterar även policyimplikationer från det förda resonemanget.
10 maj 14 – Johanna Palmberg

Ekonomisk debatt 2014-4
Mot en mer ambitiös, fokuserad och ärlig klimatpolitik
Klimatproblemet utgör en av vår tids största utmaningar där inte minst risken för direkt katastrofala effekter motiverar en betydligt mer ambitiös klimatpolitik än i dag. Samtidigt är problemet globalt och Sverige ett litet land, vilket implicerar att nyttan med klimatpolitiken främst måste ses i ljuset av hur den kan underlätta internationella överenskommelser. Kombinerat med insikter från beteendeekonomisk forskning rekommenderas att Sverige i ökande grad accepterar att ”gå före”, dvs ensidigt genomför en mer ambitiös politik än andra länder, med samtidigt fokus på kostnadseffektivitet. Dessutom rekommenderas ett mer aktivt opinionsbildande arbete internationellt baserat på explicit moraliska argument.
10 maj 14 – Olof Johansson-Stenman

Ekonomisk debatt 2014-4
Dags för en ny skattereform
Det har nu gått mer än 20 år sedan det som kom att kallas Århundradets skattereform och en övergripande förändring av det svenska skattesystemet genomfördes. Mycket har hänt sedan dess. Förutom att över 500 regelförändringar har gjorts har världen öppnats upp. Detta ställer stora krav på att skattesystemet är effektivt utformat, framför allt i högskatteländer som Sverige. Det finns ett stort utrymme att göra det svenska skattessystemet mer effektivt. Men för att det ska vara möjligt krävs en genomgripande skattereform.
10 maj 14 – Åsa Hansson

Ekonomisk debatt 2014-4
Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen
Penningpolitiken har i Sverige delegerats till en självständig centralbank med ett inflationsmål. Syftet med delegeringen är att bättre uppnå de i demokratisk ordning bestämda målen för penningpolitiken. Men de senaste åren har penningpolitiken lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Varför har det inte fungerat? Hur har Riksbanken kommit att åsidosätta både inflationsmålet och den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning, i ett fåfängt försök att begränsa hushållens skuldsättning? Hur kan man framledes säkerställa att Riksbanken uppfyller målen för penningpolitiken? Detta är frågor jag försöker besvara i denna artikel.
10 maj 14 – Lars E O Svensson

Ekonomisk debatt 2014-4
Utlandsföddas svårigheter på den svenska arbetsmarknaden - partiernas lösningar är otillräckliga
När det gäller sysselsättning och arbetslöshet klarar sig utlandsfödda sämre på arbetsmarknaden än svenskfödda. Liknande arbetsmarknadsgap finns i många OECD-länder, men inte i alla. De förslag som är mest populära bland de svenska riksdagspartierna för att minska utlandsföddas utanförskap på arbetsmarknaden är att bekämpa främlingsfientlighet och höja de utlandsföddas utbildningsnivå. En jämförande analys av OECD-länderna tyder dock snarare på att länder med stora arbetsmarknadsgap kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät. Länder med mindre arbetsmarknadsgap har också högre inkomstspridning. Vägen mot minskade arbetsmarknadsgap i Sverige tycks således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad facklig makt och ökad inkomstspridning.
10 maj 14 – Andreas Bergh

Ekonomisk debatt 2014-4
Välfärdsekonomi ur svenskt perspektiv
Några av de viktigaste funktionerna i en modern välfärdsstat är att bistå individer med finansiellt stöd i perioder av sjukdom, arbetsoförmåga, arbetslöshet, föräldraskap, fattigdom och ålderdom. Detta analyseras i den nya läroboken Welfare Economics, skriven av Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg. Boken ger en introduktion till den ekonomiska analysen av socialförsäkringar, välfärdsprogram och offentligt tillhandahållna tjänster och är både praktisk och aktuell. Fokus ligger nästan uteslutande på Sverige, men varje avsnitt inleds med en internationell jämförelse. Svårighetsgraden lämpar sig för undervisning på grundläggande nivå, men boken kan även fungera som språngbräda till fördjupade studier.
10 maj 14 – Spencer Bastani

Ekonomisk debatt 2014-4
Karl Marx - en 1800-talseuropé
De senaste fem-sex åren har intresset för det idéarv som Karl Marx (och samarbetspartnern Friedrich Engels) lämnade efter sig oväntat återkommit. Nuförtiden är det få som öppet etiketterar sig marxister - det har liksom kommit ur mode efter murens fall. Men tankegodset och tankemönstren lever. Lyssna bara på debatten om vinst i välfärden och synen på marknadsekonomin. Vinst ska bekämpas och det kapitalistiska systemet ligger i strykklass.
10 maj 14 – Björn Hasselgren

Ekonomisk debatt 2014-4
Ekonomisk historia i kortformat
Länge var Eli Heckschers Svenskt arbete och liv (1941) den ensamt dominerande läroboken i ämnet ekonomisk historia. Boken trycktes i tio upplagor och användes som kurslitteratur en bra bit in på 1990-talet. Det var först i och med Lars Magnussons Sveriges ekonomiska historia från 1996 som Heckschers verk utrangerades från litteraturlistorna. Fyra år senare publicerades En modern svensk ekonomisk historia av Lennart Schön. Magnussons och Schöns böcker har sedan dess kommit i nya upplagor och översatts till engelska. De utgör tillsammans stommen i de flesta grundkurser om svensk ekonomisk historia. Perspektiv, teoretiska referenser och periodiseringar skiljer sig åt i viss mån, men det rör sig i bägge fallen om tämligen omfattande verk på omkring 500 sidor.
10 maj 14 – Tobias Karlsson

Rapport om pressfrihetens ställning
Den fria pressen är hotad
Flera europeiska länder befinner sig på det sluttande planet i en global pressfrihetsranking som presenterades i måndags. Medierna i EU-länderna Italien, Ungern, Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Grekland har bara delvis fria medier. Helt ofria enligt rankingen är EU:s samarbetsländer Turkiet och Ukraina.
7 maj 14 – Rapport från Freedomhouse

Fackförbundet ST kritiserar:
Myndigheterna staplar visstider
Nästan en fjärdedel av de som jobbar i den statliga sektorn har en osäker anställning. Staten, inte det privata näringslivet, är sämst i Sverige på att erbjuda fasta jobb. Facket kräver ett visstidstak på tre år.
6 maj 14 – Pressmeddelande

Stefan Löfven på första maj
Öka byggandet!
Socialdemokraternas första majtåg fick se sig slaget av Vänsterpartiets på flera håll. S-ledaren Stefan Löfven lovade i sitt tal nya bostäder och sänkt pensionärsskatt.
1 maj 14

Jonas Stöstedt på första maj
Slopa pensionärsskatten!
V-ledaren Jonas Sjöstedt drog Stockholms längsta förstamajtåg. I sitt tal föreslog han helt slopad pensionärsskatt för dem med lägst pension.
1 maj 14

Rapport från konsumentverket
Nästan ingen vill ha säljare i luren
De allra flesta har fått en telefonförsäljare i luren, men nästan ingen vill ha sådana samtal. Konsumentverkets krav på starkare skydd mot jobbiga påringningar tycks mer än befogade.
30 apr 14 – Konsumentrapporten2014 http://www.konsumentverket.s

Socialdemokraternas budgetmotion
S-budget saknar siffror
Skarp kritik av regeringens finanspolitik - men det egna budgetalternativet är otydligt, för att inte säga nebulöst. Socialdemokraternas Magdalena Andersson presenterade "ställningstaganden" men ingen utgiftsplan.
29 apr 14 – Socialdemokraternas budgetmotion våren 2014 "Ett kunskapslyft för fler jobb"

Miljöpartiets budgetmotion
Slut med skattesänkarpolitik
Miljöpartiet planerar skattehöjningar för sammanlagt 27,4 miljarder kronor 2015. Helt nödvändigt för att klara skolan, vården och omsorgen, menar de gröna. Till skillnad från Socialdemokraterna redovisar man vad pengarna ska gå till.
29 apr 14 – Miljöpartiets budgetmotion våren 2014

Sverigedemokraternas budgetmotion
Vård går före invandring
Sverigedemokraterna vill dra ned kraftigt på invandring och i stället satsa på vård och omsorg i sin vårbudgetmotion.
29 apr 14

Vänsterpartiets budgetmotion
Välfärden kräver höjda skatter
Vänsterpartiet har lagt fram en klassisk vänsterbudget. Man slår vakt om välfärden och vill skapa jämlikhet och jämställdhet. Kampen mot arbetslösheten är viktigast. Men den stora profilfrågan är att sätta stopp för vinster i välfärden. För att åstadkomma detta behöver skatterna höjas.
29 apr 14 – Vänsterpartiets budgetmotion våren 2014

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Att investera i hälsa
I Sverige pågår sedan några år en för folkhälsan betydelsefull perspektivförskjutning för kommunal förvaltning. Det är inte längre tillväxt i ekonomin som står i centrum utan människans hälsa och välfärd, hennes överlevnad och de ekologiska utmaningarna.
25 apr 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar
Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I regeringens proposition Mål för folkhälsan1 som antogs i riksdagen 2003 anges att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. Sociala investeringar verkar nu sedan några år tillbaka att vara ett medel i ropet för att nå detta mål vilket går hand i hand med det upprop som pågår i spåren efter budskapet att orättvisa ojämlikheter i hälsa bör minska, som år 2008 uttrycktes av WHO:s kommission Commission on the social determinants of health i rapporten Closing the gap in a generation.2 Begreppet sociala investeringar är idag fortfarande så pass nytt att det inte finns med i Wikipedia, och detta temanummer kan ses som ett uppsamlande av en del av den teoretiska och praktiska kunskap som finns i ämnet idag.
25 apr 14 – Sara Lindeberg

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar en metod att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning
Utanförskapet i Sverige är växande och dyrt. Stora resurser finns till förfogande i den offentliga sektorn för att bl.a. hantera detta problem men vi har liten kunskap om hur man effektivt använder dessa resurser. Dessa två stora samhällsproblem - utanförskapsproblemet och effektivitetsproblemet är delvis varandras spegelbilder. Sociala investeringar baserade på begreppen helhetssyn och långsiktighet kan vara en väg att tackla dessa utmaningar. Denna artikel beskriver hur sociala investeringskapital med endast ett operativt syfte - att lösa konkreta problem kring utanförskap får snarast en systemsmörjande roll, och belyser att om man istället har ett strategiskt syfte med det sociala investeringskapitalet - där man identifierar och därefter påverkar de strukturella förhållanden som bidrar till, vidmakthåller och förstärker utanförskapet - får det istället en systemförändrande roll.
25 apr 14 – Ingvar Nilsson/OFUS & SEE

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringsfonder - ett nytt sätt att styra kommunalt förändringsarbete?
Ett stort antal kommuner har på senare år infört sociala investeringsfonder. Dessa bör ses som instrument för att ge ökat utrymme för innovation och lärande baserat på kommunernas egen praktik. I denna artikel konstateras att statens finansiella styrning av kommunerna liksom kommunernas interna budgetstyrning gör det svårt att finansiera och pröva nya arbetssätt för preventiva åtgärder, t.ex. tidiga insatser för barn med psykiska problem, eftersom effekterna uppnås bortom budgetperioden och dessutom är osäkra. Sociala investeringsfonder är en mekanism för att ta fram, granska, välja och följa upp åtgärder som har investeringskaraktär och som innebär risk. Fondernas utformning, särskilt krav på återbetalning när åtgärder leder till minskade kostnader, har lett till ett ökat intresse för utvärderingar av åtgärders effekter och samhällsekonomisk lönsamhet.
25 apr 14 – Lars Hultkrantz

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar för jämlikhet i hälsa. Vad är nytt ur folkhälsoperspektivet?
Det övergripande nationella folkhälsomålet har ett tydligt fokus på jämlikhet i hälsa, något som också avspeglas i Folkhälsomyndighetens instruktion. I denna artikel diskuteras begreppen sociala determinanter, sociala investeringar och social hållbarhet, vilka används i utvecklingsarbeten både i Sverige och internationellt. Diskussionen förs utifrån folkhälsans faktapremisser och värdepremisser. Vi konstaterar att begreppen inte representerar något nytt inom folkhälsoområdet, men att de har bidragit till ökat fokus på jämlikhet och hållbarhet. Folkhälsomyndigheten arbetar idag på bred front med frågor rörande jämlikhet i hälsa och ser behovet av analytisk utveckling gällande valet av ojämlikhetsmått, valet av hälsomått, epidemiologisk analys och utvärdering av insatser. För Folkhälsomyndigheten är det viktigt att fakta presenteras på ett sätt som ger politiker möjlighet att fatta informerade beslut.
25 apr 14 – Anna Månsdotter och Pia Lindeskog

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar - från dröm till verklighet
Många kommuner (och några landsting) har avsatt medel för sociala investeringar för att finansiera tidiga och verksamhetsöverskridande insatser som ska leda till bättre resultat och minskade offentliga kostnader. Psynk - psykisk hälsa barn och unga har drivit ett utvecklingsarbete kring dessa frågor de senaste tre åren och ser en rad utmaningar för att detta viktiga område ska bli en framgång. Lokalt behöver metoder för behovsanalys, val av insatser och uppföljning och utvärdering kraftigt förbättras. Det kräver stort engagemang från alla nivåer i organisationerna. Den nationella nivån måste stödja det lokala arbetet, bl.a. genom att förmedla evidens, ge stöd för implementering samt koordinera finansiering och goda arbetssätt.
25 apr 14 – Tomas Bokström, Fredrik Lindencrona och Ing-Marie Wieselgren

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Norrköpings sociala investeringsfond
Det är egentligen ganska enkelt. Det handlar om att investera i människor. Norrköpings kommun anser att tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med sociala investeringsfonden kommer kommunen förhoppningsvis att se såväl mänskliga som ekonomiska vinster. Syftet med fonden är att hitta förebyggande arbetsmetoder som tidigt bryter negativ händelseutveckling hos Norrköpingsbor. Utgångspunkten är alltså att hitta de kommuninvånare som löper större risk att hamna i ett utanförskap och ge dem rätt hjälp för att undvika att falla utanför. För kommunens del kan de ekonomiska vinsterna handla om minskat behov av resurser, som färre placeringar av barn och unga. För den enskilde människan handlar vinsterna om en framtid med utbildning, jobb och egen försörjning. Ett bättre liv, helt enkelt.
25 apr 14 – Louise Källbom

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Lönsamt folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun
Varje år satsar Nynäshamns kommun åtta miljoner kronor på att förbättra medborgarnas hälsa. Pengarna, som läggs i en folkhälsofond, är väl investerade. Av de cirka 90 folkhälsoprojekt som hittills har beviljats pengar beräknas en årlig vinst för samhället på mellan 40 och 45 miljoner kronor per år räknat på enbart tre av de större projekten tillsammans, enligt Ingvar Nilssons och Anders Wadeskogs beräkningsmodell Utanförskapets pris.
25 apr 14 – Siv Jatko

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Sociala investeringar med Malmö som exempel
I Malmö stad pågår flera initiativ med bäring på begreppet sociala investeringar, inte minst som en följd av politiska beslut som baseras på Kommission för ett socialt hållbart Malmö (Malmökommissionen). Denna förespråkar att ett socialt investeringsperspektiv genomsyrar hela den kommunala planeringen. Nu utreder staden hur sociala investeringar kan värderas genom modeller för hälsooch samhällsekonomiska beräkningar, hur perspektivet kan integreras i budgetarbete och följas upp i en hållbarhetsredovisning. Vidare har kommunen infört tre sociala investeringsfonder på sammantaget 100 miljoner kronor. I artikeln diskuteras olika aspekter av Malmökommissionens slutsatser, fonderna och pågående utvecklingsarbete där fysiska investeringar används som hävstång för sociala investeringar och vice versa.
25 apr 14 – Anna Balkfors, Susanna Jakobsson, Bjarne Stenquist och Erik Wesser

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Vad är sociala investeringar, och hur integrerar man det i organisationsarbetet i Ale kommun?
Utvecklingsarbete kring barns och ungas psykiska hälsa, liksom arbete med sociala investeringar, tar tid. Det finns inga genvägar eller snabba lösningar. Ale kommuns erfarenhet är att en tydlig organisation och en genomtänkt modell för ledning och styrning är framgångsfaktorer. Sociala investeringar vinner på att vara en del av det ordinarie systemet. Men det kräver också att man vågar och vill utmana den befintliga organisationen. Ale har flera gånger gått in på fel spår och fått börja om. Erfarenheten gör att Ale idag bygger en utvecklingsorganisation som har fokus på kommuninvånarna och gynnar kunskapsproduktion. Långsiktigt är målsättningen att den sociala dimensionen ska värderas på samma sätt som ekonomi och ekologi. Då blir vårt arbete hållbart på riktigt.
25 apr 14 – Björn Järbur, Birgitta Augustsson, Mikael Berglund, Paula Örn och Boel Holgersson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Det är ju så självklart med tidiga insatser. Men ändå så svårt! Om Hedemora kommuns arbete med sociala investeringar
I Hedemora kommun finns cirka 20-talet barn i varje årskull som har en sannolik risk att hamna i livslångt utanförskap. Vår självklara målsättning är att minska andelen barn med dessa risker och därför har en kommunal insatsbudget inrättats som ger möjligheter till konkreta investeringar i de olika förbättringsområden som har identifierats. För närvarande planeras utvecklingsprojekt för tidigare upptäckt av behov och ökad skolnärvaro. Trots insikt om nödvändigheten av tidigare insatser har det varit en lång process och många hinder för att åstadkomma nödvändiga förutsättningar. Vår vision är att successivt öka antalet barn i varje årskull som kan komma att klara sin försörjning och hälsa i ett framtida ungdomsoch vuxenliv.
25 apr 14 – Kjell Lidholm och Anna-Maria Stålgren Patiño

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Socioekonomiska beräkningar som en opinionsbildare - Trelleborgs kommuns strategiska arbete med socioekonomiska beräkningar som utgångspunkt
Trelleborgs kommun använder socioekonomiska beräkningar och bokslut som en utgångspunkt i det strategiska påverkansarbetet. Förvärvsarbete och individens etablering på arbetsmarknaden är viktigt för medborgarnas hälsa, vilket tydligast synliggörs i kronor och ören genom ett socioekonomiskt bokslut. Inom lokalpolitiken och kommunen finns det få tvivel på det socioekonomiska synsättet som vägvinnande. Dock har gehöret inte varit lika positivt när det belyses att det inte bara är kommunen som ”tjänar” på detta, utan även statliga myndigheter. Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun har hittills släppt två rapporter som presenterats i Almedalen. Rapporterna visar att man genom ett kortsiktigt agerande tappar socioekonomiskt långsiktiga vinster, både utifrån samhällsvinster och ur ett mänskligt perspektiv.
25 apr 14 – Ola Johnsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Att investera i framtiden - en utbildningssatsning i Sörmland för kommuner och landsting om stuprörens och kortsiktighetens prislapp
Denna artikel beskriver den utbildningsinsats som Landstinget Sörmland genomfört ihop med länets kommuner under åren 2012-2013. Målet med utbildningen är att få ökad kvalitet, effektivitet och långsiktighet i våra offentliga verksamheter. Ytterst handlar arbetet om att skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Sörmland som bidrar till jämlikhet i hälsa och ett minskat utanförskap. Utbildningen har fokuserat på hur socioekonomiska verktyg och analyser kan användas för att förändra våra offentliga system till att möjliggöra tidiga, samordnande och långsiktiga satsningar. Det handlar om att använda våra resurser där de gör mest nytta och att se sociala insatser som en investering i hur man bygger samhället vidare.
25 apr 14 – Monica Pärus och Åsa Ranung

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Region Skånes sociala investeringsfond
Region Skåne deltar aktivt i arbetet för en ökad jämlik hälsa och social hållbarhet. Som ett led i detta har Region Skåne inrättat en social investeringsfond för att ge barn och unga ett bättre liv i Skåne. Den kan ses som ett medel för att rikta fokus mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet, i linje med till exempel intentionerna i WHO:s hälsopolitiska ramverk Health 2020. Sociala investeringsfonder har tidigare endast inrättats i kommuner och Region Skåne har, som första svenska region som inrättat en social investeringsfond, fått hitta sin egen väg i arbetet med denna då förutsättningarna ser annorlunda ut jämfört med kommunal verksamhet. I denna artikel beskrivs den pågående processen med och erfarenheterna av arbetet med den sociala investeringsfonden i Region Skåne.
25 apr 14 – Tommy Aspegren, Christina Thell, Sara Lindeberg och Elisabeth Bengtsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Västra Götalandsregionens arbete med sociala investeringar
Västra Götalandsregionens sociala investeringsfond ska inrättas i samarbete med kommunerna. Olika modeller och inriktningar samt möjliga insatsområden för barn och unga har studerats. Tre utvecklingsområden föreslås för hur sociala investeringsmedel ska kunna bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland. Det gäller dels behovet av att utveckla metoder för investeringsplaner, dels identifiera modeller för samverkan mellan olika huvudmän, t.ex. mellan kommuner och regionala förvaltningar, samt hur forskarsamhället kan bidra med kunskapsutveckling. Utmaningen för regionen blir att hitta en modell som integrerar regionens två huvuduppdrag hälsooch sjukvård och tillväxt och utveckling och att det görs i samverkan med kommunerna. Syftet är att få till en investeringsstrategi som inte stannar vid en projektfond då vi anser att förankringsarbete och organisering är det viktigaste.
25 apr 14 – Maria Gäbel och Göran Henriksson

Socialmedicinsk tidskrift nr 3 2014
Att studera sjukdomskulturer
Recension av boken: Problemet utan namn? Neuroser, stress och kön i Sverige från 1950 till 1980. Författare: Maria Björk 2011. Uppsala: ActaUniversitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 43. 306 s. ISBN 978-91-554-8079-0.
25 apr 14 – Kristofer Hansson

Socialdemokraterna skärper tonen
Kommunen ska ha friskoleveto
Kommunalt veto och krav på att en ny friskola måste minska den sociala snedrekryteringen. Socialdemokraterna höjer tonen i friskolefrågan inför valrörelsen.
24 apr 14 – "Stopp för överetablering och konkurser i skolsektorn"

Kommunal varnar:
Växande b-lag i vården
SKL pekar ut ett enormt rekryteringsbehov av kvalificerad personal i vård och omsorg på grund av stora pensionsavgångar. Samtidigt varnar fackförbundet Kommunal för ett växande b-lag bestående av tim- och visstidsanställda, där många inte vill jobba kvar.
24 apr 14 – Kommunals rapport om villkoren för visstids- och timanställda "Är det här okej?"

Rapport från SKL
Rekryteringsgapet är stort i vården
"Framtidsjobben finns i välfärden"- det är arbetsgivarorganisationen SKL:s omskrivning för det stundande rekryteringsgapet. 225 000 platser inom vård och omsorg behöver fyllas inom de kommande åtta åren.
23 apr 14 – SKL rapport Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen

Utspel om mer pengar till krigsmakten
Alliansen vill upprusta
Fler Jasplan, fler ubåtar, nya vapensystem både på land och till sjöss och större och bättre förberedda förband. Sverige måste markera militär närvaro i Östersjön, särskilt på Gotland, menar alliansen.
22 apr 14 – "5,5 miljarder till försvaret"

Nya besked till afghanska tolkar
Sverige erbjuder inte skydd
De tolkar som arbetat för svenska Afghanistanstyrkan skulle få det skydd de behövde, uppgav Försvarsmakten i fjol. Men ansvaret upphör när anställningen upphör. I praktiken står ett okänt antal tolkar utan skydd, avslöjar Sveriges Radio Ekot.
22 apr 14

Nordicom Information 2/2014
Foreword
The media and communication research associations of the Nordic countries in co- operation with Nordicom have held conferences every second year since 1973. The 21th conference in the series was held in Oslo, Norway, 8th-10th August 2013. Host for the conference was the Department of Journalism and Media Studies at Oslo and Akershus University College.
20 apr 14 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2014
40 Years of Nordic Media Research - Introduction
1973. The world is affected by the Yom Kippur War in the Middle East and the global oil crisis. Denmark, Britain and Ireland join the EEC. In the US, the Watergate hearings begin and World Trade Center becomes the tallest building in the world. A ceasefire is signed in the Vietnam War. There is a military coup in Chile, and Pinochet takes over. In South Africa, activist Steve Biko is banned by the apartheid government. In the field of popular culture, The Godfather wins the Academy Award for Best Picture. Pink Floyd’s The Dark Side of the Moon is released, and David Bowie ends his Ziggy Stardust tour in London. In the world of information technology, IBM presents the revolutionary Mag Card II Typewriter, with an electronic memory that can hold up to 8,000 characters. In Norway, NORSAR (Norwegian Seismic Array), as the first institution outside the US, connects to the ARPANET, the precursor to what in 1983 will be named the Internet, although most people will not hear about it until the 1990s. The media scene in the Nordic countries is characterized by the recent introduction of colour television, and ‘mass communication’ is a fairly new concept.
20 apr 14 – Harald Hornmoen & Kristin Skare Orgeret

Nordicom Information 2/2014
The Significance of Nordicom and the NordMedia Conference to Nordic Media and Communication Research
Noen gjennomlyste forsommerdager i slutten av juni möttes mediaforskere fra hele Norden til konferanse på Voksenåsen ved Oslo. (For a few bright, early summer days at the end of June, media researchers from the whole of Scandinavia gathered for a conference at Voksenåsen in Oslo.)
20 apr 14 – Kaarle Nordenstreng

Nordicom Information 2/2014
The Significance of Nordicom and the NordMedia Conference to Nordic Media and Communication Research
In the 2012 annual Nordicom yearbook (Nordicom Årsrapport 2012) the management outlines some of the future challenges for the organization. In particular, they mention that the organization is facing a generational handover and that the securement of the organization’s rooting on national levels is pivotal.
20 apr 14 – Kirsten Frandsen

Nordicom Information 2/2014
The Significance of Nordicom and the NordMedia Conference to Nordic Media and Communication Research
I wish to express my thanks for the opportunity to address this panel. It is a great honor for our institution to host this Nordmedia conference. As the oldest journalism program in Norway, preparing for our 50th anniversary in 2015, Nordic cooperation has been a cornerstone in our activity from the very beginning.
20 apr 14 – Rune Ottosen

Nordicom Information 2/2014
Defending Whose Democracy?
Media Freedom and Media Power
20 apr 14 – Natalie Fenton

Nordicom Information 2/2014
Radical Media Ethics
Responding to a Revolution
20 apr 14 – Stephen J.A. Ward

Nordicom Information 2/2014
Cosmopolitan Narratives
Documentary and the Global ‘Other’
20 apr 14 – Ib Bondebjerg

Nordicom Information 2/2014
Credibility and the Media as a Political Institution
Credibility is frequently represented as both an ideal goal for journalism as a profession and as an integral part of the news industry’s survival strategy. Yet there is no widely accepted operationalization of the concept of credibility. In the current article, we present the results of a study of credibility in Danish news media. Credibility is defined at an institutional level by two dimensions: A) the accuracy and reliability of the news stories featured in leading Danish news media, and B) journalists’ knowledge and understanding of the Danish code of press ethics. The results show that sources only find objective errors in 14.1% of the news stories, which is a lower figure than most other studies report. The results also show that Danish journalists find bad press ethics to be an increasing problem and attribute this problem to increased pressure in the newsroom.
20 apr 14 – Mark Blach-Ørsten & Rasmus Burkal

Nordicom Information 2/2014
Socializing Journalist Trainees in the Newsroom - On How to Capture the Intangible Parts of the Process1
In the present article, we investigate socialization practices in the newsroom. The analyses demonstrate how journalist trainees are socialized into this particular professional culture and community of practice. Theoretically, we combine traditional news ethnography with linguistic anthropology, conversation analysis, and theories of profession in order to in- vestigate and interpret social and cultural (re)production in the routinized practice in the newsroom. The units of analysis are interactions between journalist trainees and their editors concerning ideas for news stories. These interactions play a key role in the socialization process as important loci for learning about the craft because of the constant reinforcement of competent practice which takes place here. Thus, these interactions are important sites for cultural production and reproduction that support the building of professional vision.
20 apr 14 – Gitte Gravengaard & Lene Rimestad

Nordicom Information 2/2014
Stability in Times of Change - Trends in Newspaper Executives’ Attitudes towards Digital Media
Five biennial surveys from 2005 to 2013 reveal a high degree of stability in Norwegian news- paper executives’ attitudes towards digital media, despite a high turnover in the executive ranks. Editors and managers do not approve fully of their own organizations’ online activities, and they struggle to find a balanced focus between traditional and new activities. However, the rationale for online publishing has become less blurred through the period, and an important shift in the strategic development of user fees is reviled: While it was driven by perceived threats from 2005 to 2011, opportunities for the industry is the strongest predictor in 2013.
20 apr 14 – Arne H. Krumsvik

Nordicom Information 2/2014
Strong and Weak Forms of Mediatization Theory - A Critical Review
During recent years, the concept of mediatization has made a strong impact on media and communication studies, and its advocates have attempted to turn it into a refined and central theoretical framework for media research. The present article distinguishes two forms of mediatization theory: a strong form based on the assumption that a ‘media logic’ increasingly determines the actions of different social institutions and groups, and a weak form that questions such a logic, though the latter form emphasizes the key role of the media in social change and singles out mediatization as a central ‘meta-process’ today. Exponents of the weak form have convincingly criticized the notion of media logic. However, the weaker version of mediatization is itself problematic, as its advocates have failed to produce a clear explanatory framework around the concept. We argue that, although the analytical status of mediatization is unclear, fascination with the concept will, in all probability, continue in the years to come, due to the promises of heightened disciplinary coherence and status that this notion has conveyed for media and communication studies.
20 apr 14 – Marko Ampuja, Juha Koivisto & Esa Väliverronen

Nordicom Information 2/2014
Talking Green in the Public Sphere - Press Releases, Corporate Voices and the Environment
In a climate of growing public concern and monitoring of business’s impact on the environment, corporations and industry groups have developed increasingly sophisticated strategies to manage their environmental reputation and to influence the outcome of environmental debates in the public sphere. In this article, we provide an exploratory overview of how the largest Swedish corporations selectively subsidise environmental news-making by supplying it with promotional materials disguised as journalistic copy. We analyse a year’s worth of public relations output from the largest 15 companies traded in the Stockholm exchange or owned by the Swedish state, in order to shed light on the environmental themes they cover, the techniques they adopt to maximise the likelihood of media coverage and the evidence they provide to support their claims. Our analysis shows that corporate voices make substantial use of environmental and ecological arguments in their strategic communication, but they provide little useful information about the company’s impact and do not usually foster forms of dialogic stakeholder engagement.
20 apr 14 – Alon Lischinsky & Annika Egan Sjölander

Nordicom Information 2/2014
Migration between Politics, Journalism and PR - New Conditions for Power, Citizenship and Democracy?
In this article we present a preliminary theoretical background and some empirical findings concerning a migrating trend between the fields of politics, PR and journalism: one day a political reporter, the next a communication officer; one day a PR consultant, the next a state secretary. To understand contemporary politics one must, we argue, comprehend the convergence between three fields of power holders that together form the realm of politics and communication: elite politicians, elite political reporters and elite communication/PR officers. Together, they form a communication elite that sets the parameters for the public discourse on politics. When politics is produced and constructed in, and through, social networks formed by elite agents from politics, journalism and PR, what does this mean for how democracy is worked out and what does it mean for citizenship in general?
20 apr 14 – Göran Palm & Håkan Sandström

Nordicom Information 2/2014
Norwegian Media and the Cold War 1945-1991
The theme of this article is how the Cold War influenced the media - but also how the media influenced the Cold War. In order to study this, the article connects Norwegian media to the broader international Cold War history between 1945 and 1991. The aim is to show the relevance of the Cold War for media development and of the media for research on the Cold War. The goal is to construct a tentative fundament for further research on the role of the media during the Cold War.
20 apr 14 – Henrik G. Bastiansen

Nordicom Information 2/2014
Celebrification, Authenticity, Gossip - The Celebrity Humanitarian
The article discusses the celebrity humanitarian as media construction. Departing from a discussion of celebrification, the article argues that celebrities in public roles outside the field of entertainment are inevitably framed by and structured in accordance with celebrity logic. The article discusses how celebrity humanitarianism is a contested field, which, in order for a particular activity to support the celebrity persona, relies heavily on strategies of authentification. Finally, the article shows how information about a photograph of Angelina Jolie from her trip to the Democratic Republic of Congo in March 2013 is transformed and translated into gossip about the star’s private life when discussed by users on a celebrity site.
20 apr 14 – Anne Jerslev

Nordicom Information 2/2014
The Anyone-Can-Edit Syndrome - Intercreation Stories of Three Featured Articles on Wikipedia
The user-generated wiki encyclopedia Wikipedia was launched in January 2001 by Jimmy Wales and Larry Sanger. Wikipedia has become the world’s largest wiki encyclopedia, and behind many of its entries are interesting stories of creation, or rather intercreation, since Wikipedia is produced by a large number of contributors. Using the slogan “the free encyclopedia that anyone can edit” (Wikipedia 2013), Wikipedia invites everyone to participate, but the participants do not necessarily represent all kinds of individuals or interests - there might be an imbalance affecting the content as well as the perspective conveyed. As a phenomenon Wikipedia is quite complex, and can be studied from many different angels, for instance through the articles’ history and the edits to them.
20 apr 14 – Maria Mattus

Nordicom Information 2/2014
A Quest for Communitas - Rethinking Mediated Memory Existentially
Despite the fragmentation of audience behaviour and the pluralization of platforms within the media cultures of the digital age, cultural memory practices retain an important feature: They echo a basic existential quest for communitas. The present article compares two seemingly incomparable regimes of memory of our time: the anniversaries of 9.11 on Swedish television and web communities of commemoration of lost loved ones. It suggests through these contrasting examples that existential themes are pursued in the face of three challenges: the temporality of instantaneity, the all-pervasive networked individualism that makes memory into a matter of elective affinities, and the technological capacities that subject memory to endless revision. The article explores the existential dimension of these memory practices in line with research within the culturalist emphasis on the study of media and religion. This debate recognizes the need for a broader understanding of the mediated qualities of religion and the religious qualities of the media. The article argues that both televisual anniversaries of trauma that invite audiences to an annual return, and our new multiple and fragmented media memories compel us to conceive of our hyper-contingent, late-modern digital age as a quest for meaning, transcendence and cohesion - for what Victor Turner (1969) called existential communitas.
20 apr 14 – Amanda Lagerkvist

Nordicom Information 2/2014
Talking Tacitly - Activities and Experiences in Higly Interactive Media
Some media forms we primarily take in with our senses, like movies, music or text. Other media forms are more like activities that we have to carry out with our body such as digital games on the PC, console, smart phone or tablet. Here, we are not allowed to sit still and take media in with our senses. In order to grasp this otherness and uniqueness of digital games it is not sufficient to re-use adapted media theories, concepts, methods and ways of writing. This article is written on the realization that the theories and methods we approach a research area, activity or experience with will set the boundaries of our understanding. And the ways we represent our understanding in writing to others will subsequently set the boundaries of their understanding. In this way, the article is an attempt of erecting boundaries in new ways and placing them in unfamiliar places through the use of alternative and alien methods, theories and styles of writing. This is done in order to let new formations of studying, thinking and talking about activities and experiences in highly interactive media emerge.
20 apr 14 – Rikke Toft Nørgård

Nordicom Information 2/2014
Worlds at Play - Space and Player Experience in Fantasy Computer Games
The relationship between the fantasy genre and the medium of computer games has always been a very tight-knit one. The present article explores the close connection between fantasy and computer games through different media, arguing that the fantasy genre’s specific ‘mode of function’ is the ability to build complete fictional worlds, whereby it creates specific experiences for its users. Based on empirical data from focus group interviews with players of the most popular Western Massively Multiplayer Online Role-Playing Game (MMORPG) of all times, World of Warcraft, the article develops the concept of worldness as an experiential, phenomenological understanding of player experience. I discuss how this way of framing a core quality of the fantasy genre (of world-building) functions across single fictional universes and aims to grasp a specific fantasy experience of being in the world. This experience works on the level of genre, by anchoring the specific fantasy world in the larger, surrounding fantasy genre matrix.
20 apr 14 – Claus Toft-Nielsen

Nordicom Information 2/2014
Surrounded by Ear Candy? - The Use of Surround Sound in Oscar-nominated Movies 2000-2012
This article looks at surround sound in contemporary cinema, with the aim of discussing practices of sound design and, more particularly, pinpointing a ‘best practice’ of surround sound today - focusing here on the practices in the US. The empirical starting point for the analysis is a study of ten Oscar-nominated movies, analysing their soundtracks and especially comparing their stereo and surround versions. The method can be described as a ‘directional’ listening mode, analysing how the different channels and speakers are used when presenting sonic elements like voices, music, atmospheres and sound effects.
20 apr 14 – Svein Høier

Nordicom Information 2/2014
NordMedia A Vital Venue, Then as Now - Reflections on Media Research 1973-2013
Three days in mid-June 1973 - the 18th to the 21st, to be exact - some seventy academics, policy-makers and media professionals gathered in Voksenåsen outside Oslo to discuss questions of an existential nature: Where do we stand, where are we going, what kind of influence does what we do have, what do we aspire to do, and which allies, which adversaries define our function in a broader social context?
20 apr 14 – Ulla Carlsson

Nordicom Information 2/2014
Fortysome Worries
Inspired by A Hard Rain’s Gonna Fall (Bob Dylan, 1962-1963)
20 apr 14 – Elisabeth Eide

Fredrik Reinfeldt:
”Jag visste inget om Nuon”
Statsminister Fredrik Reinfeldt hade inte en susning om att vice statsministern, Maud Olofsson, gav Vattenfall klartecken att köpa Nuon för nära hundra miljarder.
17 apr 14

Granskningssamhället breder ut sig
Kontroll, kontroll ...
Under alliansens tid vid makten har en rad tillsynsmyndigheter sett dagens ljus - nykomlingar i en redan svullen statlig granskningsapparat. Men tillsyn är ett omstritt politiskt styrmedel.
16 apr 14 – SOU 2002:14 och 2004:100, två utredningar om tillsyn

Yrkeskvalifikationsregler införs
Fler yrken blir gångbara i hela EU
EU:s moderniserade direktiv om hur medlemsländerna ska erkänna yrkeskvalifikationer sinsemellan omfattar fler professioner än hittills, bedömer regeringens utredare, som vill ge Universitets- och högskolerådet större ansvar för bedömningarna i Sverige.
16 apr 14 – SOU 2014:19

Krisen i Ukraina
Högt spel inför toppmöte
Spänningen trappas upp mellan Ukrainas regering och proryska separatister i öster. Situationen tvingar interimsregeringen att välja mellan att gå emot Majdan-rörelsen eller riskera en potentiell konfrontation med Ryssland.
16 apr 14

Stora utlysningen 2013
Bottennapp för Mittuniversitetet m.fl.
Varför misslyckas forskare från universiteten i Sundvall, Karlstad och Växjö när de söker forskningsanslag hos Vetenskapsrådet? För det gick verkligen urdåligt i fjol. Och vad får det för konsekvenser?
15 apr 14 – VR:s pressmeddelande, bidragsbeslut 2013, VR 2013, bifall och avslag på HS-området, alla projekt , Prop 2013/2014:1

Nationalräkenskaperna
Offentliga sektorn krymper stadigt
Den offentliga sektorn krymper långsamt men säkert i förhållande till BNP. De samlade inkomsterna och utgifterna har sjunkit - liksom antalet offentligt anställda. Det beror inte minst på att alltmer skattefinansierade välfärdstjänster utförs av privata bolag.
15 apr 14 – SCB: Nationalräkenskaper Rapport 2014

Arbetskraftsinvandring
Migrationen stramas upp
Regeringen och Miljöpartiet föreslår skärpta regler för att stoppa missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Arbetsgivare ska kunna straffas om de ljuger om löner och villkor.
15 apr 14 – Lagrådsremiss: Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring

FN:s klimatpanel, IPCC:
Klimathotet kan avvärjas
Klimathotet kan avvärjas och temperaturökningen dämpas — utan att världsekonomin tar skada. Den slutsatsen drar FN:s klimatpanel (IPCC) i sin senaste delrapport.
14 apr 14 – FN:s klimatpanel (IPCC), delrapport 13 april 2014.

Socialdemokraternas skattepolitik
Höjd krogmoms och höjd socialavgift
Socialdemokraterna föreslår 22,5 miljarder kronor mer i skattehöjningar än regeringen. Drygt 20 miljarder av dem tas från höjda jobbavgifter på unga och höjd krogmoms.
14 apr 14

Utredningsförslag:
Så ska Af-fusket stävjas
En särskilt utredare har haft i uppdrag att se över bidragsfusk inom ramen för den verksamhet som Arbetsförmedlingen köper av privata företagare. Givet temats sprängkraft framstår åtgärdsförslagen som lama. Af ska bli en strängare upphandlare.
10 apr 14 – SOU 2014:16

Regeringen vill uppmuntra entreprenörskap
Socialavgifterna ska utredas
En nytillsatt utredning ska se över inkomstskattesystemet och socialavgifterna. Det är ytterligare ett led i alliansens försök att främja nya företag och "entreprenörsskap".
10 apr 14 – Dir 2014:46

Ekonomiska debatten 2014
Överskottsmål blev tema i debatten
Överskottsmålet var de borgerligas nyfunna käpphäst i riksdagens budgetdebatt - jämte den gamla som handlar om att de rödgröna partierna snyter väljarna på besked om regeringssamarbetet. Men tog detta riktigt skruv?
9 apr 14 – Debatt om vårpropositionen

Fördelningspolitiska bilagan
Lågavlönade halkar efter
Under alliansens tid vid makten har befolkningens disponibla inkomster ökat med ungefär 2,5 procent per år. Men de grupper som tjänar minst har lägre ökningsgrad - och i den allra lägsta inkomstgruppen har det inte skett någon ökning alls.
9 apr 14 – Prop 2013/2014:100

Vårbudgetens finansplan
Tillväxt men hög arbetslöshet
Det blir god tillväxt i svensk ekonomi de närmaste tre åren, men arbetslösheten minskar bara långsamt. Den bedömningen gör finansminister Anders Borg (m) i årets vårbudget. När han presenterade budgeten sa han att det inte finns utrymme för skattesänkningar och att eventuella reformer ska finansieras krona för krona.
9 apr 14 – Prop 2013/2014:100

Vänsterextremist i rätten:
Vi försvarade oss
Åter avhandlades nazistattacken i Kärrtorp i rätten, nu ur en annan vinkel. En vänsterextremist anklagas för mordförsök, men ser själv knivhuggen i ryggen på en angripare som försvar.
8 apr 14

EU-domstolen
Omstridd datalag förklarad ogiltig
Mobil- och bredbandsbolag kommer inte längre att behöva spara och lämna ut trafikuppgifter om sina kunder till Säpo eller andra myndigheter. Det kan bli konsekvensen av ett beslut i EU-domstolen.
8 apr 14

Oro i östra Ukraina
Ryssland varnar för inbördeskrig
En intensiv dragkamp om städer i östra Ukraina pågår i skuggan av Moskvas varning om "inbördeskrig". Meningsmotståndare tar till knytnävarna i parlamentet i Kiev.
8 apr 14

Rumänien:
Svenskt "slag över munnen"
Hemliga svensk-rumänska samtal om hjälp till romer på plats bröt samman. - Jag är rätt förbannad och ledsen, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson till TT.
8 apr 14

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Från redaktionen
Umeå-redaktionen som haft ansvar för Socialvetenskaplig tidskrift sedan 2010 håller nu på att avsluta vår femårsperiod. Under nästa femårsperiod kommer redaktionen att ligga i Lund. Den nya redaktionen vid Socialhögskolan där introduceras för närvarande i arbetet och den tar över vid årsskiftet 2015.Nya manus ska redan nu skickas till redaktionen i Lund.
5 apr 14 – Stina Johansson, Stefan Sjöström, Katarina Andersson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Anhörigomsorg mot betalning: Biståndshandläggare om senti-livet-invandrares önskemål
Artikeln diskuterar den ökande internationella migrationens utmaningar för äldreinriktat socialt arbete. Konkret undersöks erfarenheter hos äldreomsorgens biståndshandläggare gällande att möta sent-i-livet-invandrare som önskar anhörigomsorg med betalning genom anhöriganställning eller kontantbidrag. Biståndshandläggarna erfar situationer där de i rollen som myndighetsutövare upplever sig sakna såväl kunskap som resurser att hantera sådana önskemål.
5 apr 14 – Emilia Forssell, Sandra Torres & Anna Olaison

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Banor i samhällsvården – en tvåårsstudie om unga som utretts på SiS-institution
Unga kan placeras på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner för att utredas tvärprofessionellt. Utredning- arna leder fram till förslag på fortsatt vård som socialtjäns- ten tar ställning till och beslutar om. I artikeln analyseras en sekvens av utredda ungas banor i samhällsvården.
5 apr 14 – Sofia Enell

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Expertis, sjukskrivning och mötet mellan normal och post-normal vetenskap
Läkares erfarenheter av otillräcklighet vid sjukskrivning är ett uttryck för två problem: Formatet för det försäkringsmedi- cinska beslutsstödet begränsar vilka aspekter av sin expert- kunskap läkare kan förmedla till Försäkringskassan, och man tvingas hantera ett kunskapsobjekt utanför sin etable- rade expertis. Nuvarande strategier behandlar symtomen på ett kunskapsteoretiskt glapp, snarare än att höja expertisen kring arbetsförmåga.
5 apr 14 – Lena Eriksson, Morten Sager, Carin Staland-Nyman & Gunnel Hensing

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Institutionella villkor för mediehantering – en jämförande kartläggning mellan socialtjänst, skola och polis
För offentliga organisationer kan mediers granskning uppfattas som problematisk. Representanter för socialtjänst- organisationer har i flera uppmärksammade fall fram- stått som handfallna när de konfronterats med medier. Under senare år har offentliga organisationer kommit att utveckla mer professionella mediestrategier. Artikeln rapporterar resultat från en nationellt representativ enkät om mediehantering inom socialtjänst, skola och polis.
5 apr 14 – Jesper Enbom, Stefan Sjöström & Adam Öhman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende
Doktorsavhandlingen ”Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende” skriven av Maria Söderberg är en sammanläggningsavhandling inkluderande fyra artiklar skrivna tillsammans med handledarna och en sammanbindande kappa. Designen är elegant såtillvida att varje aktör inblandad i beslutet om flytten, de äldre, anhöriga och biståndshandläggare, får var sin artikel. Den fjärde artikeln är mera teoretiskt inriktad med utgångspunkt i de resultat som framkommit i de tre övriga. Avhandlingen innehåller flera intressanta och för äldreomsorgen nydanande teoretiska inspel, framför allt utvecklade i kappan. I denna recension begränsar jag mig till huvudspåret där individers strävan efter autonomi och integritet står i centrum; hur detta färgar den sociala process som inleds när förmågan att klara sig själv avtar, samt till några principiella frågor som rör avhandlingens form.
5 apr 14 – Stina Johansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Sex och narkotika. Mäns erfarenheter under uppbrottsprocessen från ett drogmissbruk
Artikeln undersöker hur användning av illegala droger som amfetamin och heroin inverkar på mäns sexualitet under tiden i missbruk och på vilket sätt dessa erfarenheter sedan påverkar männens upplevelser av sex och deras sexuella handlingsmönster efter missbruket. Teoretiskt är artikeln förankrad i symbolisk interaktionism, med tonvikt på teorin om sexuella script.
5 apr 14 – Bengt Svensson & Anette Skårner

Socialvetenskaplig tidskrift nr 2 2014
Vad händer när teori och praktik i socialt arbete integreras?
Det är inte lätt att säga något nytt eller originellt om förhållandet mellan ‘teori’ och ‘praktik’. (Börjeson, Börjeson, & Svedberg, 2006, s.368)
5 apr 14 – Dimitris Michailakis & Werner Schirmer

Rapport från Inspektionen för socialförsäkringar
Försäkringarna blir allt sämre
Det svenska försäkringsskyddet blir sämre för varje år som går. Ersättningen till sjuka, arbetslösa och fattiga har varit i stort sett oförändrad mellan 1992 och 2012. Under samma period har reallönerna ökat med cirka 50 procent. Tryggheten urholkas noterar inspektionen för socialförsäkringen, i en relativt färsk rapport.
3 apr 14 – Isf Rapport 2014:4

Ökat samarbete mellan myndigheter
Polisen syr in fler samhällsfarliga
De svenska myndigheterna har blivit bättre på att identifiera personer som klassas som samhällsfarliga.
2 apr 14

Förslag från regeringen:
Småföretag ska slippa sjuklön
Alliansen vill förändra företagens högkostnadsskydd för sjuklöner. Syftet är att minska kostnaderna för småföretag.
1 apr 14

Svenska elever under snittet i digitalt test
Ännu en Pisa-chock
Svenska elever klarade sig dåligt även i Pisas digitala undersökning. Hypotesen att svenska elever med en modern, liberal och antiauktoritär (flummig) fostran skulle vara kreativare och bättre problemlösare än elever som tvingats genomleva pluggskola med katederundervisning kom alltså på skam.
1 apr 14 – PISA 2012 - digital problemlösningförmåga i interntaionellt perspektiv

Vetenskapsrådets stora lotteri
Små chanser att få bidrag
I dagarna går ansökningstiden ut för Vetenskapsrådets stora utlysning. 5000 – 6000 kvalificerade forskare kommer att lämna in sina ansökningar om projektbidrag. Bakom varje ansökan ligger flera veckors arbete, och ibland mycket mer än så. Chansen att få sin ansökan beviljad är ganska liten. Ungefär 85 procent får avslag. Här redovisar vi hur det gick i förra årets stora utlysning, med beviljandegrader för olika forskningsområden och HS-ämnen.
27 mar 14 – VR 2013, bifall och avslag på HS-området, alla projekt

Utspel av Annie Lööf
"Miljardsatsning" på landsbygden?
Annie Lööf presenterade en förstärkning av det svenska landsbygdsprogrammet med 2,8 miljarder kronor. Därmed toppar regeringen Socialdemokraternas politik med råge, menade Centerledaren. Men det är en sanning med modifikation.
27 mar 14 – Webb-tv 27/3-14

Tidskriften Psykoterapi 2014
Kära läsare!
”What works for whom?” frågade Anthony Roth och Peter Fonagy år 2006, och det är numera allmänt accepterat att olika psykoterapiformer passar mer eller mindre bra för olika typer av patienter. Hur frågan ”Vad passar vem?” besvaras av aktuell forskning är också temat för RPC:s höstkonferens, som i samarbete med Stockholms universitet hålls den 22 november 2014. Valet står verkligen inte bara mellan KBT och PDT, för det finns numera en mängd olika specifika metoder som bygger på psykodynamisk teoribildning. Men hur mycket vet vi egentligen om de metoder som vi inte själva har erfarenhet av eller utbildning i? Inte så mycket, skulle jag tro. Därför är det glädjande att vi till det här numret har fått tre artiklar där erfarna psykoterapeuter beskriver hur man arbetar med symboldrama, analytisk psykoterapi respektive mentaliseringsbaserad terapi (MBT).
26 mar 14 – Pia Eresund

Tidskriften Psykoterapi 2014
Så är det höst och det är dags att kura skymning en stund…
Kanske låter det allt för stillsamt och introvert för en del av er, men kura skymning är speciellt och något jag verkligen tycker om. Det där mellanläget när det börjar skymma. Det är vilsamt och ger utrymme för tanke och reflektion. Något som behövs mellan höstens alla aktiviteter.
26 mar 14 – Eva Marie Eneroth Säll

Tidskriften Psykoterapi 2014
Mentaliseringsbaserad terapi: en relationell terapiform
Terapeutens subjektiva upplevelse ”markeras” som terapeutens egen upplevelse och ges till patienten utifrån en hållning som ”icke expert”, det vill säga som en möjlig tanke att nyfiket pröva snarare än som en given sanning. Tar vi ett vidare perspektiv är mentaliseringsbaserad terapi kanske en del av en större rörelse att förändra patientoch terapeutrollerna i en mindre hierarkisk riktning.
26 mar 14 – Joakim Löf

Tidskriften Psykoterapi 2014
Att våga möta det oförutsedda
om Symboldrama - en visualiserande och imaginativ metod
26 mar 14 – Sigbritt Nordlund

Kritisk litteraturprofessor:
PISA-rapporten är ovetenskaplig
PISA och OECD borde nöja sig med att vara en global, statistisk centralbyrå för utbildning, och låta bli att styra och ställa i de nationella skolsystemen. Den kritiken förs fram av professor emeritus i litteraturvetenskap, Jan Thavenius, i nättidningen Skola och samhälle.
26 mar 14 – “Skola och samhälle”

Ekonomisk debatt 2014-3
Påven, tillväxten och fattigdomen
Den nye påven Franciskus diskuterar i sitt påvliga brev (Franciskus 2013) frågor om fattigdom, ojämlikhet, exkludering, tillväxt, laissez-faire-ideolo- gin, skatteflykt och mycket annat. I årets första ledare här i Ekonomisk Debatt (Berggren och Nilsson 2014) kritiseras påven för att missa att tillväxt är ett kraftfullt medel för att höja de fattigastes inkomster. Påvens brev innehåller dock inte i första hand en kritik av tillväxt, utan av laissez-faire-ideologin som han menar gör oss passiva och i stor utsträckning hindrar oss från att vidta åtgärder som skulle kunna förbättra de fattigastes liv. Problemet är inte en ekonomisk ordning med ett starkt inslag av fria marknader och glo- balisering, utan att den blinda tilltro till den ordningen som laissez-faire- ideologin står för gör oss alltför passiva. I Franciskus (2013, stycke 56) står det (min översättning):
25 mar 14 – Sven Tengstam

Ekonomisk debatt 2014-3
De senaste årens penningpolitik - ”leaning against the wind”
Riksbankens mandat innebär att den ska stabilisera KPI-inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå. Sedan 1995 har genomsnittlig KPI-inflation systematiskt underskridit inflationsmålet och orsakat betydligt högre arbetslöshet än om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet. Den kraftiga penningpolitiska åtstramningen från sommaren 2010 har de senaste åren medfört mycket för låg inflation och mycket för hög arbetslöshet, liksom betydligt högre reala skulder. Enligt Riksbankens egna skattningar är kostnaden mätt i arbetslöshet för Riksbankens ”leaning against the wind” minst 10 och snarast minst 50 gånger förväntad intäkt. Finansinspektionen bör vara den myndighet som bedömer om penningpolitiken hotar den finansiella stabiliteten.
25 mar 14 – Lars E O Svensson

Ekonomisk debatt 2014-3
Inflationsmålspolitiken, den finansiella stabiliteten och Riksbankens direktion - kommentar till Lars Svensson
Under de senaste åren har det i Sverige förts en intensiv diskussion om penningpolitiken. Det är överraskande eftersom den har fungerat väl och allt fler länder i dag arbetar med en inflationsmålspolitik liknande Sveriges. Ett inslag i politiken har varit en uttalad beredskap att med räntan motverka risker i det finansiella systemet, en hållning som efter finanskrisen har blivit allt vanligare i centralbanksvärlden. Trots att politiken på det hela taget har fungerat väl finns det skäl att utreda Riksbankens organisation. En modell med en riks- bankschef och två vice riksbankchefer som tillsammans leder verksamheten borde kunna fungera bättre än nuvarande ordning.
25 mar 14 – Lars Heikensten

Ekonomisk debatt 2014-3
Riksbanken och inflationen 1995-2012 - missar Svensson målet?
Vi granskar den uppmärksammade kritik som Lars E O Svensson riktat mot Riksbankens penningpolitik. Vi har en rad invändningar. Svensson har ett för snävt synsätt när han bedömer om Riksbanken har uppfyllt sitt inflationsmål. Hans ekonometriska resultat, vilka utmynnar i slutsatsen att Riksbankens politik gett 38 000 fler arbetslösa per år under 1997-2011, är inte robusta. De vilar på en alltför enkel modell och på ett orealistiskt antagande om konstanta inflationsförväntningar. Om vi anlägger ett längre perspektiv än Svenssons, så framstår inflationsmålspolitiken som framgångsrik jämfört med övriga pen- ningpolitiska regimer under 1900-talet.
25 mar 14 – Fredrik N G Andersson och Lars Jonung

Ekonomisk debatt 2014-3
Hur stoppar vi trenden i hushållens skulder? Ett arbete på flera fronter
Riksbankens penningpolitik har under senare tid varit mycket omdebatterad. En viktig del av debatten har handlat om huruvida Riksbanken i penningpolitiken ska ta hänsyn till hushållens höga och växande skulder. Jag menar att svaret på denna fråga i princip är ja, men att penningpolitiken inte ensam kan utkämpa striden. Åtgärder inom det nya politikområdet makrotillsyn behövs också. Räntans effektivitet och ändamålsenlighet ifrågasätts ofta. Men att bedriva makrotillsyn kommer inte heller att bli enkelt. Jag drar därför slutsatsen att makrotillsynen och penningpolitiken måste hjälpas åt. En varaktig lösning på problemet med hushållens höga och växande skulder måste dock även inbegripa bostadspolitiken.
25 mar 14 – Per Jansson

Ekonomisk debatt 2014-3
Kan passiva människor göra världen grönare?
Att hushålla med resurser är centralt för att kunna möta efterfrågan hos en växande befolkning. I denna artikel undersöker vi vilken betydelse ett förvals alternativ har för resursutnyttjande. I ett naturligt fältexperiment ändrar vi skrivares förval, från enkel till dubbelsidigt. Ändringen minskar pappersför brukningen med 15 procent, både kortsiktigt och på längre sikt. Förval kan såle des utgöra ett attraktivt alternativ till prisbaserade interventioner i strävan att uppnå en mer hållbar utveckling.
25 mar 14 – Johan Egebark och Mathias Ekström

Ekonomisk debatt 2014-3
Avregleringar på finansmarknaden - kan Kina lära sig något av det svenska exemplet?
Kina står inför många och stora strukturella ekonomiska utmaningar - ofta med sociala kopplingar. Den relativt nya högsta politiska ledningen är beredd att satsa på långtgående förändringsprocesser. Samtidigt finns en stor mängd målkonflikter inom den tilltänkta ekonomiska och sociala reformpolitiken.
25 mar 14 – Hubert Fromlet

Ekonomisk debatt 2014-3
Även utan arbetstidsförkortning fortsätter vår fritid att öka
Ett grundläggande men komplicerat val som både samhällen och individer ställs inför är hur tillgängliga resurser ska fördelas mellan konsumtion av varor och tjänster, å ena sidan, och konsumtion av fritid, å andra sidan. Detta inlägg tar sin utgångspunkt i statistik kring hur vår arbetade tid och fritid har förändrats under de senaste decennierna och visar att vår tillgängliga fritid har fortsatt att öka under hela perioden. Denna ökning beror bara till en liten del på reformer i arbetslagstiftningen, såsom minskad arbetsvecka och mer lagstiftad semester. Vår fria tid kommer därför sannolikt att fortsätta att öka på bekostnad av tid i arbete, även utan direkta lagstiftningsåtgärder.
25 mar 14 – Andreas Håkansson

Ekonomisk debatt 2014-3
Replik: Om värnpliktens kostnader - och dess fördelar
I ledaren till Ekonomisk Debatt 8, 2013 argumenterar Niclas Berggren för att en rekrytering till Försvarsmakten huvudsakligen med plikt, som fallet var före 2010, är mycket mer kostsam än vad som i allmänhet inses.
25 mar 14 – Per Sonnerby

Ekonomisk debatt 2014-3
Replik: Militärtjänstgöring under tvång eller frivillighet?
Sonnerby (2014) har rätt i att den ekonomiska forskningen är mer splittrad än vad min ledare (Berggren 2013) antyder. Medan vissa studier tyder på negativa effekter av värnplikt på utbildning och inkomstutveckling (till de studier jag citerar i min ledare kan t ex läggas Imbens och van der Klaauw 1995 samt Cipollone och Rosolia 2007), tyder andra på att lågutbildade kan gynnas humankapitaloch inkomstmässigt. Även om resultaten i de senare, mer positiva studierna är korrekta, vill jag lyfta fram tre problematiseringar vad gäller användandet av dem för att försvara påtvingad militärtjänstgöring.
25 mar 14 – Niclas Berggren

Ekonomisk debatt 2014-3
Nytt ljus över den privata välfärdssektorn
Har någon företeelse på senare tid tilldragit sig så stor uppmärksamhet som den om de privata företagens inbrytning i välfärdssektorn? Det är tveksamt. Friskolekoncerner försatta i konkurs, vårdskandaler, ”övervinster”, riskkapitalbolag och skatteparadis har skapat rubriker som lett till att förtroendet för de privata aktörerna eroderat.
25 mar 14 – Anne-Marie Pålsson

Ekonomisk debatt 2014-3
Mot ett nytt skråväsen?
Under 1800-talet kännetecknades de urbana arbetsmarknaderna av olika typer av yrkesreglering. För att utöva ett yrke krävdes ofta genomgången lärlingsutbildning, och mästarvärdighet var ett krav för att självständigt kunna arbeta inom yrket. Rätten att utöva yrket var också bestämt till ett visst samhälle. Möjligheten till rörlighet var begränsad. Den avreglering som skedde i Sverige i mitten av 1800-talet innebar inte att alla yrken blev avreglerade, inte heller att alla är det för närvarande. För att utöva en del yrken krävs legitimation. Ett par exempel är läkare och elektriker. Argumenten för reglering är säkerhet och kvalitet för det arbete som utförs. Argumenten mot reglering har varit att tillträdesbegränsningar (kvotering och höga utbildningskostnader), genom att leda till högre löner för de som får behörighet, också innebär högre priser, och att regleringen kan hindra lämpliga personer från att bli yrkesutövare. Det kan finnas ett intresse för dem som har ett visst yrke att försvåra inträdet till detta och därmed minska konkurrensen och höja lönerna. Det finns också en diskussion om hur omfattande en reglering ska vara. Vilka arbetsuppgifter ska reserveras för ett visst yrke och hur ska gränsen dras mellan olika yrken i detta avseende? Vilka arbetsuppgifter inom sjukvården måste fullgöras av läkare och vilka kan också sjuksköterskor utföra?
25 mar 14 – Eskil Wadensjö

ESO-utredning
Ändringar i 3:12-regler totalsågas
Regeringens förändringar av reglerna för beskattning av ägare av fåmansföretag totalsågas nu av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som sorterar under finansdepartementet.
25 mar 14

Regeringens utspel:
Sätt betyg från fjärde klass!
Det lider mot val och alliansen försöker behålla greppet om sin profilfråga. I det senaste utspelet framställs tidigare betyg som en viktig lösning i den svenska skolkrisen. Men det är omstritt.
24 mar 14 – Pressmeddelande

Problem med hemliga adresser
Striktare regler vid kvarskrivning
Det ska uttryckligen framgå av folkbokföringslagen att polisen och kommunernas socialnämnder måste bistå Skatteverket när myndigheten avgör om en person kan beviljas sekretessmarkering eller kvarskrivning.
13 mar 14 – Prop 2013/2014:178

Förslag från skolutredare
Stickprov i stället för nationella prov
I sitt slutbetänkande om reformeringen av den svenska skolan förordar Skolverkets förre gd Per Thullberg nya stickprov för att mäta elevernas kunskapsutveckling. Sverige behöver en egen, mer utförlig variant av trendstudier som PISA och TIMMS.
13 mar 14 – SOU 2014:12

Förtidsröstning regleras mer detaljerat
Striktare valprocedurer
I det senaste riksdagsvalet valde nästan 4 av 10 väljare att förtidsrösta. På några platser uppstod problem 2010. Därför vill regeringen förbättra säkerheten när det gäller räkningen av de förtida rösterna, bland annat ska valsedlarna förvaras ”avskilt” och ”säkert” tills de räknas.
12 mar 14 – Prop 2013/2014:124

Medborgarskap
Något lättare att få svenskt pass
Regeringen lättar något på reglerna kring svenskt medborgarskap - men medger inte att barn som fötts i Sverige till utländska föräldrar automatiskt ska ha rätt till det svenska passet.
12 mar 14 – Prop 2013/2014:143

Små reformer i domstolarna
Nämndemannasystemet orubbat
I fjol lade en utredning flera omdiskuterade förslag på förändringar av nämndemannasystemet. I regeringens aktuella proposition är stötestenarna nedslipade eller helt borttagna.
12 mar 14 – Prop 2013/2014:169

Enig pensiongrupp
Öppning för höjd pensionsålder
Stat, fack och arbetsgivare bör diskutera rätten att jobba kvar till 69 års ålder, anser partierna i gruppen som står bakom pensionssystemet.
12 mar 14

Malmö
Protester efter våldsdåd
Fyra personer skadades allvarligt vid ett våldsamt bråk i Malmö med nazistiska Svenskarnas parti inblandat. Tre män har anhållits, misstänkta för mordförsök. Under söndagen hölls flera manifestationer mot det politiska våldet.
10 mar 14

Arbetslösheten
Ljusare tider med mörka kanter
Arbetsförmedlingen noterar att arbetslösheten fortsätter att minska och att varslen blir färre. Men samtidigt blir de långvarigt arbetslösa allt fler och den så kallade fas 3 är rekordstor.
10 mar 14 – Arbetsförmedlingens pressmeddelande

Rättssäkerhetslistan
Sverige ligger topptre
Sverige hamnar på tredje plats när organisationen World Justice Project rankar rättssäkerheten i 99 länder världen över. Etta på årets lista är Danmark och tvåa Norge.
7 mar 14

ÖB om försvaret av Gotland:
- Vi behöver ingen ny doktrin
Det behövs inte någon ny försvarsdoktrin eller fast militär på Gotland, anser ÖB Sverker Göranson. Men politikerna vill ha mer fokus på ön.
6 mar 14

EU-statistik
Var tredje har varit utsatt för våld
Lagom till åttonde mars släpper EU:s rättighetsbyrå resultaten från en studie där 42 000 kvinnor har intervjuats personligen. Var tredje uppger sig har varit utsatt för våld och/eller sexuella övergrepp.
6 mar 14 – "Violence against women: an EU-wide survey. Main results."

Bibliotek och museer:
Samlingar öppnas för vidarenyttjande
Även bibliotek och högskolebibliotek samt museér och arkiv ska underkastas lagen om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI).
6 mar 14 – SOU 2014:10

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Vem ser de särbegåvade?
Under det sista året har några av smt´s temanummer fokuserat de ungas situation i det svenska samhället. I temanumret om ”Unga vuxna utan utbildning - en högriskgrupp i dagens kunskapssamhälle” (http://socialmedicinsktidskrift. se/index.php/smt/issue/view/88/showToc ) , lyfts värdet av en fungerande skola som inträdesbiljett till arbetsmarknad och samhälle. I temanumret ”ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser” redovisas konsekvenser av funktionsnedsättning som ADHD (http://socialmedicinsktidskrift.se/index. php/smt/issue/view/86/showToc). Funktionsnedsättningar som återverkar inom en rad livsområden som utbildning, arbete, arbetslöshet, ekonomi, kroppslig och psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet. Grundtanken var att försöka belysa omfattningen av ett samhällsproblem och möjligheter till att ge personer med ADHD ett bättre liv med ett socialmedicinskt perspektiv.
5 mar 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Se mig också ! Om särbegåvades utsatthet
”Se mig - också!” är titeln på detta Socialmedicinsk tidskrifts unika temanummer och dessutom den mest fundamentala önskan som vi alla hyser. Varje människa behöver utveckla en känsla av delaktighet i olika sociala sammanhang för att kunna utveckla en upplevelse av kompetens given av den sociala kontexten; en nödvändighet för att kunna utveckla en stabil identitet och psykisk hälsa (Schaffer & Blatt, 1990). Medvetenheten om detta har gjort begreppet delaktighet till ett huvudbegrepp i den internationella klassifikationen ICF av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen, 2003). Denna viktiga delaktighet med sin grund i samhällets uppmärksamhet och erkännande står emellertid inte alltid tillbuds för de individer - barn som vuxna - som är högbegåvade, eller intellektuellt särbegåvade som den svenska nomenklaturen har kommit att lyda. Dessa individer har alltid funnits som en del av befolkningen, men av olika anledningar har deras existens, särart och psykologiska behov knappast uppmärksammats i Sverige, Norge eller i Danmark. Denna grupp har däremot rönt en betydande uppmärksamhet i både empirisk och tillämpad forskning internationellt under lång tid. Det är först under senare år som intresset har börjat väckas även i Sverige och i Skandinavien; framför allt som ett resultat av ett påtagligt behov av kunskap i skolans värld, på den så kallade marknaden och även i vården.
5 mar 14 – Roland S Persson & Anita Kullander

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning en förbannelse?
Särbegåvning kan vid första anblicken ses som en välsignelse. Men i verkliga livet är det en förbannelse. En särbegåvad har en medfödd förmåga att lära sig saker och vara interesserad. Detta i kombination med en förmåga att tänka komplext leder till att särbegåvade kan tillägna sig kunskap på en högre nivå än andra vid samma ålder. Detta kan leda till komplikationer, speciellt i skolan. Senast för någon dag sedan visade detta sig för mig då jag plågade mig igenom en fysiklektion. Läraren hade en genomgång där hon pratade om värmeledningsförmåga. Jag tittade upp från min dvalaliknande slummer. Det var någonting jag inte hade interesserat mig för så mycket innan. Jag tog diskret upp min mobil och googlade på ”thermal conductivity”. Sedan läste jag om Fouriers lag en stund. När jag hade läst detta fann jag genomgången helt ointressant och drog mig återigen in i mitt skal av melankoli.
5 mar 14 – Tor Bläckhammar*

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Vad skulle Zlatan göra om fotboll var fult? - om betydelsen av att få leva sin begåvning
Det är svårt att tala om hög begåvning i allmänhet - doktor Mengele lurar alltid i hörnet - och om sin egen eller sitt barns särbegåvning i synnerhet, det luktar alltid skryt. ”Vad ska man med hög IQ till då?”, fräste en vän lite surt när jag beskrev att jag låtit utreda mitt barns IQ. Jag svarade henne att intellektuell begåvning, väl varken är bättre eller sämre än, säg, musikalisk begåvning. Den som är musikaliskt begåvad måste inte ägna sig åt musik men har förmodligen en stark strävan att göra det och vill gärna hänga med andra som är musikaliskt begåvade - det är där man känner sig hemma och där finns möjlighet att utvecklas (vilket inte betyder att man bara vill umgås med andra som ägnar sig åt musik). Så tror jag att det är med intellektuell begåvning också.
5 mar 14 – Gunilla Gerland

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning ur tre generationers perspektiv
Att vara särbegåvad har sina utmaningar, framförallt om du är uppvuxen i en familj utan någon tradition av högre utbildning. Denna text ger ett unikt perspektiv på hur det är att växa upp utan kunskap om din särbegåvning. Min mor berättar sin historia hur hon upplevde mig som barn och hennes reaktion när jag berättade om min särbegåvning. Därefter berättar jag min historia hur det var att växa upp utan någon vetskap om min intelligens och hur jag slutligen förstod att jag i verkligenheten var väldigt intelligent. Detta påverkade så klart mitt perspektiv på barnuppfostran så jag bad min dotter berätta sin historia hur hon upplever det att ha en särbegåvad pappa och vad som är ännu viktigare: hur hon upplever sin egen intelligens, hur hon relaterar till andra och hennes syn på skolan.
5 mar 14 – Jesper Kråkhede

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser
Artikeln sammanställer aktuell forskning över det tvärvetenskapliga fenomenet intellektuell särbegåvning. Syftet är att genom en syntes av en mycket omfattande och skiftande internationell litteratur föreslå en teoretisk definition för skandinaviskt vidkommande genom att kontextualisera begreppet. Med utgångspunkt från normalfördelningen kan man anta att det i en population finns ungefär 15-20% måttligt särbegåvade individer (benämns också högpresterande), 2-4% högeligen särbegåvade, högst 0,003% exceptionella och färre än 0,00002% genialt särbegåvade. I sammanhang där medelnormer dominerar riskerar en majoritet av dessa att på olika sätt marginaliseras eller till och med stigmatiseras eftersom de är per definition extrema. En normalpopulation har sällan problem att uttrycka förståelse för och inkludera de som uppfattas som svaga och oförargliga. Det är däremot vanligt att högpresterande och särbegåvade snarast misstänkliggörs eller exkluderas därför att de utgör ett mer eller mindre omedvetet hot mot sin omgivning. Detta får uppenbara sociala, pedagogiska och kliniska konsekvenser, vilka diskuteras i korthet.
5 mar 14 – Roland S Persson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola
Specialpedagogisk utbildning om särbegåvning i skola och förskola finns sedan några år på Stockolms Universitet och har utvecklats utifrån de behov av mer kunskap om villkoren för ett adekvat bemötande och behoven av stöd och stimulans för barn och ungdomar som visar tecken på en brådmogen utveckling och stor kapacitet inom en eller flera domäner. En internationell översikt av utbildningspolicy, resurser, lärarutbildning och kompetensutveckling som avser denna elevgrupp ger en bild av det mångfacetterade internationella utbildningslandskapet. Även om forskningsfältet i det svenska skolsystemet inte är särskilt starkt, har det vuxit ett intresse för dessa frågor i media och bland studenter och lärare. Studier och uppsatser presenteras som ger inblick i den svenska skolsituationen, och ger indikation om angelägna utvecklingsområden. Utifrån erfarenheterna av specialpedagogisk utbildning och insikter från aktuella studier identifieras angelägna pedagogiska frågor att arbeta med och visioner för framtiden.
5 mar 14 – Mara Westling Allodi

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Kliniska erfarenheter av begåvningstest och särbegåvning
Artikeln är en sammanställning av resultaten från 15 psykologutredningar av elever 7-16 år. Frågeställningen var ursprungligen, om det förelåg en diagnos som ADHD och/eller Aspergers syndrom. Psykologbedömningen blev i samtliga fall ingen diagnos eftersom barnen visade sig vara särbegåvade. Begåvningstest genomfördes med WISC-IV. Resultaten sammanfattas i två diagram och svårigheterna att göra en korrekt bedömning av särbegåvning bara från kvantitativa data diskuteras. För att säkerställa en mer korrekt bedömning behövs kvalitativa data. Att vara särbegåvad är ingen diagnos och kan därför inte enskilt utgöra en grund för en psykologutredning. Det som karaktäriserar särbegåvning riskerar av oerfarna testare/utredare misstolkas och feldiagnostiseras. Resultaten från ett WISC-test kan inte användas för att bedöma särbegåvning. Särbegåvade barn måste identifieras tidigare och bedömas mer holistiskt så att de får rätt stöd och stimulans för att utvecklas optimalt - allt enligt Skollagen.
5 mar 14 – Anita Kullander

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Särbegåvning och psykiatri: erfarenheter från en svensk psykiatrimottagning
Denna artikel utgår från min egen erfarenhet som psykolog i en svensk psykiatrisk verksamhet, som allt mer under senare år blivit medveten om en tidigare relativt förbisedd patientgrupp: de intellektuellt särbegåvade. Särbegåvning är i sig inte en psykiatrisk diagnos men denna grupp individer har ibland behov, ofta med en bakgrund i den sociala omgivningen som reagerar negativt på särbegåvning, vilket gör att de får problem som behöver uppmärksammas av psykiatrin. Eftersom denna grupp patienter inte tidigare har uppmärksammats av svensk psykiatri uppstår också en diagnostisk problematik. Intellektuellt särbegåvade patienter löper en risk att i brist på vårdteamets erfarenhet och kunskap bli överdiagnostiserade. Artikeln diskuterar förutom överdiagnostisering också patienter som har en så kallad dubbelriktad problematik. Man kan inte förbise det faktum att det faktiskt händer att tillsammans med neuropsykiatriska funktionshinder kan också intellektuell särbegåvning förekomma vilket ställer särskilda krav på den hjälp som dessa individer behöver.
5 mar 14 – Marita Thorén

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Stöd till särbegåvade unga och deras föräldrar - varför det?
Behovet av social gemenskap och olika typer av stöd till föräldrar och familjer med särbegåvade barn beskrivs utifrån perspektivet av den ideella föreningen Mensa och dess program för begåvade barn, GCP (Gifted Children Programme). Den förbättring av familjernas situation som över tid ofta sker genom att de bland annat träffar och knyter an till andra i liknande situation diskuteras och ställs i ett samhälleligt/kulturellt sammanhang. Fördelar och nackdelar med att en ideell förening engagerar sig och arbetar för gruppen begåvade unga och deras familjer diskuteras och slutsatsen dras att ideellt arbete visserligen är värdefullt och gör skillnad men att även andra samhällsaktörer kan och bör göra mer för dessa familjer.
5 mar 14 – Sten Collander

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Berättelsens läkande kraft vid allvarlig sjukdom
Medicinens röst med sina objektiva mätresultat har tillskrivits större betydelse än patientrösten. Emellertid kan narrativisering av den kris som nödvändigtvis följer med en allvarlig sjukdom innebära en integration av sjukdomen i livsberättelsen. Jag använder vinjetter som utgår från patientens, vännens och den deltagande observatörens perspektiv för att belysa berättelsens läkande kraft. Framför allt reflekterar jag över vad som sker då en berättelse inte tillåts växa fram.
5 mar 14 – Gudrun Olsson

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Tidlig seksuell debut og psykiske vansker blant norske ungdommer
Formålet med studien var å undersøke sammenhengen mellom tidlig seksuell debut og psykiske vansker blant ungdom, målt ved Strengths and Difficulties Questionnaire. Studien inkluderer skoleelever i alderen 15-20 år (n=9356). Alder ved seksuell debut ble inndelt i tre grupper: ≤14 år, 15 år og ≥16 år, og sammenlignet med ungdom som ikke hadde debutert. Vi fant en sammenheng mellom lavere debutalder og høyere risiko for atferdsproblemer og hyperaktivitet. Risiko for atferdsproblemer var fire ganger høyere blant gutter og tre ganger høyere blant jenter som debuterte ≤14 år, sammenlignet med de som ikke hadde debutert. Tidlig seksuell debut ser derfor ut til å være del av en større profil av eksternaliserende vansker, og forebyggende tiltak bør særlig rettes mot disse ungdommene.
5 mar 14 – Hilde Nes Bruland, Jocelyne Clench-Aas, Ingri Myklestad och Ruth Kjærsti Raanaas

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
Två böcker om särbegåvning och stöd till särbegåvade barn
Två böcker om särbegåvning som kan ge fördjupad kunskap framför allt om vilka stödåtgärder som behövs i det svenska samhället till de särbegåvade barnen.
5 mar 14 – Bo J A Haglund

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
I närkamp med vårdmöte, kommunikation och kultur
Recension av boken: Vårdmöten. Kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården. (134 sidor). Författare: Ingrid Fioretos, Kristofer Hansson och Gabriella Nilsson (2013). Förlag: Studentlitteratur, Lund.
5 mar 14 – Jörgen Lundälv

Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014
”När Hitler kommer är du den förste jag ska knäppa”1 Den judiska läkarfrågan i Sverige
Recension av boken: Vita rockar och bruna skjortor - nazimedicin och läkare på flykt, Författare: Ulf Högberg Malmö: Universus Press, 2013
5 mar 14 – Urban Janlert

Forskare skriver ut s-recept
Bred medicin mot arbetslösheten
Socialdemokraternas får goda råd av fyra nationalekonomer. De förespråkar dock mer än partiet kan lova. I ett tiopunktsprogram föreslås aktivare konjunkturpolitik, riktade arbetsmarknadsåtgärder, subventioner till utsatta grupper snarare än generella stöd, höjt tak i a-kassan och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Ett udda förslag är att fast anställda ska ha lägre arbetsgivaravgifter än tillfälligt anställda.
5 mar 14 – Arbetsmarknadsreformer för jobb och välfärd

Mångmiljardpaket
EU-stöd till Ukraina
EU står redo med ett stödpaket på runt 100 miljarder kronor till Ukrainas sargade ekonomi. På ett snabbinkallat toppmöte i Bryssel väntas EU-ledarna ge grönt ljus till paketet.
5 mar 14

Sjukvården
Patienter ligger på sjukhus i onödan
Tiotusentals patienter tvingas stanna kvar på sjukhus trots att de är utskrivningsklara, därför att kommunerna inte är redo att ta över ansvaret för den fortsatta behandlingen. Rutinerna måste ändras.
5 mar 14 – Dir 2014:27

Putin vid presskonferens:
”Ryssland har rätt gripa in”
Rysslands president Vladimir Putin hävdar att det har skett en grundlagsvidrig kupp i Ukraina och utesluter inte möjligheten att använda sig av militärmakt i östra Ukraina. USA lovar samtidigt ekonomiskt stöd till landet.
4 mar 14

Prognos för EU-parlametsvalet
Högerpopulister kan få 12 procent
I förra veckan kom den första tillförlitliga sammanställningen av opinionsläget i alla medlemsländer inför EU-parlamentsvalet. I prognosen går de högerradikala partierna framåt. De kan få 12 procent av rösterna.
27 feb 14 – Votevatch (pollwatch 2014.eu)

EU-parlamentsvalet
Nu är svenska listorna spikade
Partierna har nu nominerat sina kandidater till EU-parlamentet och ordningen på listorna är fastställd. Att Marit Paulsen ställer upp till ännu ett omval för folkpartiet trots hög ålder (74 år) har förvånat. Att kristdemokraterna sätter journalisten Lars Aduktusson, som är helt ny i partiet, på förstaplats är också märkligt. Malin Björk lyftes upp på första plats med motiveringen att vänsterpartiet som är ett feministiskt parti bör toppa med en kvinna. Vi publicerar partiernas listor med alla namn.
27 feb 14

Arbetsförmedlingen
Mikael Sjöberg blir ny Af-chef
Regeringen har utsett Mikael Sjöberg, med en lång ämbetsmannakarriär i ryggen, till ny chef för Arbetsförmedlingen.
27 feb 14

Skuldkvoten högst i EU
Svenskarnas bolån fortsätter växa
Hushållens bostadslån fortsätter att öka. Under det senaste året har bolånen ökat med drygt 5 procent, visar ny statistik från SCB.
27 feb 14 – Pressmeddelande

Proposition
Sms-lån ska kollas av myndigheterna
Snabblånsföretag som beviljar krediter via sms ska bli tillståndspliktiga och underkastas Finansinspektionens tillsyn föreslår regeringen.
27 feb 14 – Prop 2013/2014:107

Opinionsmätning
SD backar i opinionen
Sverigedemokraterna backar med 2,3 procentenheter och får 8,7 procent i Novus februarimätning som görs på uppdrag av TV4. Nedgången är statistiskt säker.
27 feb 14

Yrkesintroduktionsavtal - en seg reform
Det har bara blivit 50 ya-jobb
Yrkesintroduktionsavtal diskuteras sedan 2011 som en väg att få bukt med ungdomsarbetslösheten. I fjol avsatte alliansen ett antal miljoner i statsbidrag. De skulle finansiera 2500 ya-jobb. På sikt hoppas regeringen att det ska bli tio gånger så många. Men hittills handlar det om knappt 50 jobb.
27 feb 14

Separatismen på Krim tilltar
Tungt beväpnade män har besatt Krims parlament
Beväpnade demonstranter har besatt Krims regionparlament och hissat den ryska flaggan på taket. Det ryssnationalistiska regionparlamentet samlades under torsdagen och bytte ut den lokala regeringen och tog initiativ till en folkomröstning om utökad självständighet. De separatistiska tendenserna är starka.
27 feb 14

Tidskriften Psykoterapi 2014
”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse”
Just nu är det som om allt händer på en och samma gång. Vi har i RPC:s riksstyrelse återigen varit på en rad olika möten med företrädare för Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Universitetskanslerämbetet, UKÄ och även haft möten med företrädare för regeringspartier och oppositionen och vårt arbete med att ta plats för psykodynamisk psykoterapi går så sakteliga framåt, en liten bit i taget.
26 feb 14 – Eva Marie Eneroth Säll

Stramare regler för personliga assistenter
Svårt att stävja LSS-fusk
2012 larmade en utredare om mångmiljardfusk inom ramen för assistensersättningen. Nu föreslår en annan utredning att ersättningen per timme sänks något - och väcker omedelbar protest.
26 feb 14 – SOU 2014:9

En typ av brott
Egenmäktighet med egna barn
Även vårdnadshavare som undanhåller barn från den andra föräldern ska kunna straffas för egenmäktighet, anser regeringen.
26 feb 14 – Prop 2013/2014:120

Kompromiss om uthyrningsrelger
Inte helt fritt att hyra ut i andra hand
Regeringen satsade på andrahandsuthyrning som ett sätta att bekämpa bostadsbristen. Men de omstridda regellättnaderna kom inte helskinnade genom riksdagen. Nu presenteras en kompromiss.
26 feb 14 – Prop 2013/2014:142

Ekonomisk debatt 2014-2
Hur utvecklas frihandeln efter Bali?
Det handelsavtal som slöts på Bali den 7 december 2013 inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) har framställts som ett stort framsteg i de multilaterala förhandlingar som syftar till global ekonomisk integration. Det är det första stora handelsavtal som har slutits sedan WTO bildades 1995 och är ett resultat av Doharundan, som har pågått sedan 2001. Det s k Balipaketet består av tre delar som innefattar förenklade handelsprocedurer, vissa jordbruksfrågor samt handelslättnader för de minst utvecklade länderna. Avtalet förväntas ge stora vinster - enligt WTO upp till 1 biljon (dvs tusen miljarder) dollar om året - och har setts som ett väsentligt steg framåt i WTO:s arbete. Man kan dock ifrågasätta avtalets betydelse och fundera på hur framtiden ser ut för de multilaterala förhandlingarna inom WTO.
25 feb 14 – Karin Olofsdotter

Ekonomisk debatt 2014-2
Är backspegeln fortfarande bästa kompassen? Reflexioner kring svensk finans- och penningpolitik
Nuvarande ramverk för finans- och penningpolitik började växa fram för 15-20 år sedan. Dessa uppkom inte i ett vakuum utan var svaret på den tidens stora trovärdighetsproblem. Det är naturligt att backspegeln var en viktig kompass i såväl utformningen som den praktiska tillämpningen av ramverken. Nu är situationen annorlunda. Trovärdigheten är högre och en diskussion bör inledas kring hur ramverken och deras tillämpning kan utvecklas för att förbättra den ekonomiska politikens effektivitet, transparens och demokratiska förankring. En lista på sju förslag summerar analysen.
25 feb 14 – Göran Hjelm

Ekonomisk debatt 2014-2
Effekter av förlängd karenstid i den allmänna sjukförsäkringen för egenföretagare
Den 1 juli 2010 förlängdes karenstiden i den allmänna sjukförsäkringen från 1 till 7 dagar för egenföretagare. Studien visar att regeländringen ledde till omfattande förändringar av egenföretagares benägenhet att sjukanmäla sig. Sannolikheten att påbörja ett sjukfall som varar längre än 7 dagar minskade med nästan 20 procent för de småföretagare som berördes av regeländringen, i jämförelse med dem som inte berördes. Även sannolikheten att bli sjukskriven i uppemot 15 veckor påverkades. Studien är enligt författarens kännedom den första som undersöker självriskens betydelse i sjukförsäkringen för företagare i Sverige.
25 feb 14 – Niklas Österlund

Ekonomisk debatt 2014-2
Skifferrevolutionen hur den kommer att transformera de globala gas- och oljemarknaderna
Skiffergas och skifferolja har överraskande snabbt förändrat USA:s energilandskap, med stora konsekvenser för landets importberoende och allmänna konkurrenskraft. När skifferrevolutionen sprids till resten av världen kommer den att transformera världens energikarta. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som utlöste revolutionen, att studera vad som hittills har uppnåtts och att spekulera om de globala konsekvenserna under kommande årtionden. Skifferresurserna har en vid geografisk spridning, och enligt vår bedömning kommer revolutionen att leda till en omfattande global produktionsökning, med pressade priser på fossila bränslen och en minskad betydelse för Mellanöstern som leverantör.
25 feb 14 – Roberto F Aguilera och Marian Radetzki

Ekonomisk debatt 2014-2
Kvotplikt för biodrivmedel - högsta vinsten till specialintressen?
I mars 2013 lade regeringen fram ett förslag till ett nytt system för att öka användningen av biodrivmedel. Man föreslår en kvot för bensin och två kvoter för dieselbränslen, utan någon koppling mellan kvoterna. Förslaget omfattar inte alla biodrivmedel. Denna artikel visar att regeringens förslag varken är kostnadseffektivt, teknikneutralt eller ekologiskt hållbart och diskuterar vem som är vinnare och förlorare av förslaget. I artikeln skisseras även ett alternativt kostnadseffektivt system som bl a möjliggör handel i biodrivmedelscertifikat.
25 feb 14 – Johanna Jussila Hammes

Ekonomisk debatt 2014-2
Vad menas med ”Greklandskrisen”?
”För att Grekland inte bara ska lyckas ta sig ur krisen utan även förmå att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt krävs åtgärder för att balansera de offentliga finanserna kombinerat med genomgripande strukturreformer som ökar konkurrenskraften. En egen valuta och självständig penningpolitik är ingen garanti för detta.”
25 feb 14 – Markus Kallifatides

Ekonomisk debatt 2014-2
Replik: Om Greklandskrisen - svar till Kallifatides
Genom att ta avstamp i min artikel Greklandskrisen - en följd av euron? (Ekonomisk Debatt 7, 2013) vill Markus Kallifatides i ett foruminlägg (Ekonomisk Debatt 2, 2014) sätta mitt ”intellektuella projekt i en kontext och utmana dem som eventuellt läst [min] artikel och nickat instämmande”. Ambitionen är välkommen eftersom Greklandskrisen är av komplex natur, något som jag tydligt understryker i artikeln (t ex s 39). Frågan betjänas därmed av att placeras inom flera olika kontexter, liksom att analyseras utifrån skilda perspektiv.
25 feb 14 – Andreas Hatzigeorgiou

Ekonomisk debatt 2014-2
Bokanmälan: Makroekonomi i mikroformat
Ola Olsson: Essentials of Advanced Macroeconomic Theory, Routledge, 2012, 178 sidor, ISBN 978-0-415-68505-4
25 feb 14 – Johan Söderberg

Ekonomisk debatt 2014-2
Budgetpropositionen för 2014
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 2013-09-23
25 feb 14 – Ekonomisk debatt nr 2 2014

Fjelkner har blivit Björklunds utredare
Hur ska eleverna disciplineras?
Lärarnas riksförbunds förra ordförande Metta Fjelkner får i uppdrag att utreda hur "ordning och reda" kan återställas i de svenska klassrummen.
25 feb 14 – Pressmeddelande

Järnvägen
Är konkurrens ens möjlig?
Det har gått tolv år sedan konkurrensen på den svenska marknaden för järnvägsunderhåll släpptes fri - men idag domineras den av två stora företag. Frågan är om det ens går att få in fler aktörer, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
25 feb 14

Utredning tillsätts
EU:s bolånedirektiv ska införas
EU:s nya bolånedirektiv, med stärkta rättigheter för låntagare, ska införas i svensk lagstiftning.
25 feb 14 – Dir 2014:13

Ukraina
Janukovytj avsatt, på flykt, och nu också efterlyst
Moskvavännen Viktor Janukovitj på flykt, misstänkt för massmord. Och nya EU-vänliga makthavare i Kiev. Nu väntar alla på Kremls nästa drag i kampen om Ukraina.
24 feb 14

Skolministern:
Förenkla besluten om stödundervisning
Jan Björklund (fp) vill ändra lagstiftningen så att arbetet med åtgärdsprogram för skolelever tar mycket mindre tid i anspråk från lärarna. När han presenterade förslaget påstod han också att så mycket som 40 procent av svenska skolbarn är i behov av någon typ av stödundervisning.
20 feb 14 – Lagrådsremiss: Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Anders Borg om det ekonomiska läget
Svensk ekonomi i "ny fas"
Regeringen räknar med att överskottsmålet kommer att nås år först 2018 - givet att den kommande regeringen finansierar alla reformer fullt ut.
20 feb 14 – Anders Borgs presentationsbilder

Finansministern preciserar politiken
Alliansens ny skattehöjningar
Förutom att höja skatten på ciggen och kröken, planerar regeringen även att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande och sänka studiebidraget.
20 feb 14 – Anders Borgs presentationsbilder

Uppmaning från utredaren, Kerstin Hessius
Öka statsskulden!
Regeringen berömmer sig själv för att statsskulden har minskat även under den senaste finanskrisen. Men i en global ekonomi som bygger på skuldsättning kan den låga svenska skulden ställa till problem.
19 feb 14 – SOU 2014:8

Utrikespolitisk debatt 2014
Krisen i Ukraina överskuggade allt
Det eskalerande våldet i Ukraina var ett dominerande tema i riksdagens utrikespolitiska debatt. Partipolitisk positionering präglade anföranden från både höger och vänster.
19 feb 14 – Utrikespolitisk deklaration 2014 , Utrikespolitisk debatt 2014

OECD-rekommendation:
Sätt bästa lärarna i tuffaste klasserna
Höj läraryrkets status - inte bara genom högre löner. Sätt därtill de bästa lärarna i de svåraste klassrummen. Det blir råden efter att OECD utvärderat det svenska resultatraset i PISA.
18 feb 14 – OECD:s rapport: Resources, policies and practices in Swedens's schooling system: an in-depth analysis of PISA 2012 results.

Nytt fenomen på svensk arbetsmarknad
Överutbildade knycker enkla jobb
Sverige har fått 400 000 fler högskoleutbildade på sju år. Men ökningen av de kvalificerade jobben har stannat av. I stället "knycker" de jobben från de lågutbildade där arbetslösheten ökar. Så när politikerna satsar på mer utbildning är risken att det delvis blir kontraproduktivt.
18 feb 14

Sverigedemokraternas valturné
En jakt på S-röster har inletts
Nu har Sverigedemokraternas jakt för att ragga röster från Socialdemokraterna inletts. SD:s partiledare Jimmie Åkesson besökte en Volvo-anläggning och ett äldreboende i Eskilstuna under valturnéns första dag.
18 feb 14

Sociologisk forskning nr 1 2014
Redaktörerna har ordet: Stafetten går vidare
Sociologisk Forskning har ingen fast redaktionsort. Under tidskriftens femtioåriga existens har den fört en ambulerande tillvaro och med några års mellanrum flyttat mellan lärosätena. Nu är det dags för ytterligare en flytt. Från och med nästa nummer byter tidskriften redaktionsort. Vi önskar den nya redaktionen vid Högskolan Dalarna lycka till. Under två år har redaktionen nu haft sitt säte vid Mittuniversitetet i Östersund. Det har varit en lärorik och rolig, men också arbetsam och delvis problemfylld, tid.
15 feb 14 – Klas Borell & Roine Johansson

Sociologisk forskning nr 1 2014
Gästredaktörernas inledning: Med fokus på ålder som organiserande princip
En riklig forskning har illustrerat den roll som genus, klass och etnicitet har för samhällets organisering. Trots att också ålder är meningsskapande och en grund för fördelning av möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället är kunskapsbilden här mer begränsad och det saknas djuplodande förståelse om de processer och sammanhang där ålder är verksamt. Detta gäller såväl i Sverige som i andra länder.
15 feb 14 – Clary Krekula och Satu Heikkinen

Sociologisk forskning nr 1 2014
Perspektiv på ålder i vardagslivets interaktioner
Ålderns sociologi är ett område som både teoretiskt och empiriskt har varit ett eftersatt forskningsområde jämfört med andra forskningsområden såsom klass, genus eller etnicitet. Det är framför allt under 1980-talet och efter dess som teoretiska perspektiv och empiriska studier om ålder alltmer börjat efterfrågas, delvis mot bakgrund av det växande intresset för livsloppsforskning i vilken frågor om exempelvis ålder som en grund för social stratifiering, och ålderns betydelse i det sociala livet aktualiserades (t.ex. Kohli 1988; Riley 1986, 1987, 1998). En konsekvens av det relativa ointresset i sociologi att utveckla teoretiska perspektiv och teoretiskt djup om ålder är att ålder och åldrande framför allt blev ett gerontologiskt intresse.
15 feb 14 – Anna-Liisa Närvänen och Linda Häll

Sociologisk forskning nr 1 2014
Barnen och stadsrummet - relationer mellan kompetens, ålder och delaktighet
Barn och ungdomar upplever ofta begränsningar i vilken tillgång de har till staden. Syftet med denna artikel är att diskutera hur barn och vuxna ser på barns kompetens att hantera det urbana rummet och vilken roll ålder spelar i det.
15 feb 14 – Danielle van der Burgt och Sofia Cele

Sociologisk forskning nr 1 2014
De sociala konstruktionerna av hög ålder och funktionsförmåga - exemplet intellektuellt funktionshinder
Tidigare forskning pekar på att personer med funktionsnedsättning i många avseenden först och främst betraktas och bemöts som personer med nedsatt funktionsförmåga, och att andra kategoriseringsgrunder, som till exempel kön, getts underordnad betydelse alternativt negligerats (jfr Barron 2004, 2008; Thomas 2006; Lövgren & Hamreby 2011). Ett flertal studier problematiserar också hur föreställningen om ”eviga barn” försvårar ernående av vuxenstatus för personer med intellektuell funktionsnedsättning (jfr Hockey & James 1993; Priestley 2003; Bjarnarson 2005; Sandvin 2008; Carlson 2010). Inte lika uppmärksammat är att också förståelser av åldrande och äldre i relation till funktionshinder divergerar något jämfört med hur dessa kommer till uttryck inom det som här benämns som ”äldreforskning” - samhällsvetenskaplig forskning om äldre och socialt åldrande.
15 feb 14 – Veronica Lövgren

Sociologisk forskning nr 1 2014
Fyrtiotalisterna och äldreomsorgen - massmediala konstruktioner av en ny sorts omsorgstagare
Redan 1974 förutspådde den amerikanska socialgerontologen Bernice Neugarten (1974) att den politiskt medvetna och konsumtionsinriktade generation som genomlevt sina ungdomsår under 1960-talet i framtiden skulle förändra ålderdomens karaktär och de äldres status. Internationellt har dessa förväntningar knutits till den så kallade baby boom generationen (Gilleard & Higgs 2002; Phillipson, Leach, Money & Biggs 2008; Hudson & Goneya 2012). I Sverige används den mer avgränsade benämningen fyrtiotalister. I båda fallen avses stora barnkullar som associeras med ungdomlighet och makt (Rasmusson 1985; Phillipson et al. 2008). Under snart ett decennium har medlemmar i fyrtiotalistgenerationen flödat in i kategorin ”de äldre” och med tiden kommer många av dem behöva hjälp från äldreomsorgen.
15 feb 14 – Anders Jönsson och Håkan Jönson

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Nikolay Zakharov (2013) Attaining Whiteness. A sociological study of race and racialisation in Russia. Acta Universitatis Upsaliensis.
15 feb 14 – Ian Law

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Charlotta Zettervall (2013): Reluctant Victims into Challengers: Narratives of a Kurdish Political Generation in Diaspora in Sweden. Lund Dissertations in Sociology.
15 feb 14 – Östen Wahlbeck

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Janicke Andersson, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist, Magnus Nilsson och Anna-Liisa Närvänen, red. (2011) Att leva med tiden. Samhällsoch kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande. Studentlitteratur.
15 feb 14 – Anna Sofia Lundgren

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Lise Kanckos (2012) Barnets bästa i politikens främsta rum. Finlands riksdags debatt om assisterad befruktning. Åbo Akademis förlag
15 feb 14 – Judith Lind

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Martin Pederson, Jacob Klitmøller och Klas Nielsen, red. (2002) Deltagerobservation: En metode til undersøgelse af psykologiske fœnomener. Hans Reitzels Forlag.
15 feb 14 – Marcus Samuelsson

Sociologisk forskning nr 1 2014
Recension
Henrik Stenberg och Bo Isenberg, red. (2013) Relationell socialpsykologi. Klassiska och samtida teorier. Liber.
15 feb 14 – Jessica Mjöberg

EU-valet
Moderater ska knacka dörr
Moderaterna satsar tio miljoner kronor på sin EU-valkampanj. De siktar på att genomföra 300 000 dörrknacknings-samtal veckorna innan valdagen.
13 feb 14

EU-valet
Nya grepp ska locka EU-väljare
En tysk, en grek och en belgare, kan de locka svenskarna till valurnorna? Med 100 dagar kvar till EU-valet försöker partierna sig på nya grepp. Men det handlar också om maktspel på hög nivå.
13 feb 14

Utredningsförslag
Ökad kontroll inom barnavården
Privata företag som förmedlar platser i familjehem åt kommunerna ska ha tillstånd. Familje - och jourhemsföräldrar ska genomgå obligatorisk utbildning och kollas av mot belastningsregistret.
13 feb 14 – SOU 2014:3

Utredare torgför mansforskningen
Hur drabbar mansrollen män?
Nuvarande jämställdhetsminister Maria Arnholms företrädare Nyamko Sabuni tillsatte en utredning om män och jämställdhet som nu har lagt fram sitt betänkande. Här gör mansforskningens vokabulär inträde i det svenska utredningsväsendet.
13 feb 14 – SOU 2014:6

Leif Lewins analys kommunaliseringen
Många orsaker bakom skolkrisen
Kommunaliseringen av den svenska skolan misslyckades, konstaterar regeringens utredare Leif Lewin. Men det går inte bara att vrida klockan tillbaka och återinföra den centraliserade regelstyrning som rådde innan 1991, anser han.
12 feb 14 – SOU 2014:5

TT :s kartläggning av riksdagsmännens ekonomi
Många ledamöter har sidoinkomster
Många riksdagsledamöter tjänar betydligt mer än riksdagsarvodet och 65 av de 349 ledamöterna hade 2012 extrainkomster på över 100 000 kronor, visar TT:s genomgång. 27 ledamöter hade sidoinkomster på mer än 200 000 kronor.
11 feb 14

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Om Tännsjös försvar av den motbjudande slutsatsen
Ett av de viktigaste bidragen i Derek Parfits berömda Reasons and Persons (1984) är uppmärksammandet av den motbjudande slutsatsen. Den motbjudande slutsatsen är en implikation av vad vi kan kalla totalprincipen, som gör gällande att en värld är bättre ju högre den totala mängden välfärd i denna värld är. Vid ett första ögonkast framstår detta som en bra princip, men som Parfit påpekar implicerar totalprincipen att en värld i vilken det finns ofantligt många människor, som alla lever liv som bara nätt och jämnt är värda att leva, är bättre än en värld med ganska många människor som alla har oerhört bra liv. Det är detta som är den motbjudande slutsatsen. Detta problem har varit mycket inflytelserikt i den populationsetiska debatten fram till idag och en stor mängd snillrika försök att undvika det har gjorts. Skulle en teori implicera den motbjudande slutsatsen så skulle nästan alla anse det vara ett tillräckligt skäl för att överge teorin ifråga. Således har de flesta också övergett totalprincipen för att istället sätta hoppet till mer invecklade teorier.
5 feb 14 – Olle Risberg

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
INTRODUKTION
Årets första nummer av Arbetsmarknad & Arbetsliv rymmer sex artiklar och en recension. Artiklarna tar upp en rad relevanta frågor och angelägenheter som präglar dagens arbetsliv: åtgärder för att minska långtidssjukfrånvaro, den åldrande arbetskraften, åtgärder för att anpassa arbetskraftsdeltagandet efter behoven, lojalitet i arbetslivet, bemanningsföretagens betydelse som språngbräda till jobb samt skogsarbetets effektiviseringsoch humaniseringsprocess.
5 feb 14 – Ann Bergman och Birgitta Eriksson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Om den motbjudande slutsatsen - ett svar till Olle Risberg
Det är min övertygelse att den motbjudande slutsatsen är riktig (och uttrycket »motbjudande» missvisande). Risberg tror att jag därmed företräder en minoritetsuppfattning. Jag är inte så säker på det. Jag har emellertid försökt visa att den motbjudande slutsatsen är rimlig på två sätt, dels indirekt genom att antyda hur man kan underminera intuitionen, hos dem som till äventyrs har den, att Zvärlden skulle vara sämre än A-världen, dels mer direkt genom ett argument som leder från A-världen till Z-världen i steg som tycks svåra att motstå. Vad diskussionen rör i det här sammanhanget är mitt försök att underminera intuitionen (hos dem som har den) att Z-världen är sämre än A-världen. Ja, i själva verket rör den bara en aspekt av detta försök, nämligen mitt åberopande av Nära-nollhypotesen. Jag tror också att man kan angripa andra aspekter av intuitionen att Z-världen skulle vara sämre än A-världen. Det är svårt att i sin moraliska fantasi hantera stora tal, det är svårt att föreställa sig ett liv som är väldigt mycket lyckligare än det man lever, och man får inte låta sig vilseledas av tanken att det vore trevligare att leva i A-världen än i Z-världen. Här ska jag lämna den diskussionen därhän, då den artikel jag svarar på endast diskuterar näranoll-Hypotesen.
5 feb 14 – Torbjörn Tännsjö

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Helsefremmende arbeid på arbeidsplassen - Veien til redusert sykefravær?
Hvordan man skal redusere sykefraværet er et sentralt spørsmål i norsk arbeidsliv. Denne artikkelen viser hvordan sykefravær kan reduseres - ikke ved å fokusere ensidig på tiltak overfor de som allerede er blitt sykemeldte, men ved å ha en helhetlig strategi på helsefremmende arbeid på arbeidsplassen. På denne måten reduserte en kommunal renholdsvirksomhet sykefraværet fra 18,3 prosent til 5,4 prosent i løpet av fire år.
5 feb 14 – Gunnar Vold Hansen

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Hennes egen vilja vs normen
I feministiska sammanhang uppstår ibland diskussioner om val som kvinnor gör: kan valen sägas uttrycka kvinnans egen vilja, eller har de orsakats av samhällets sexistiska normer? Detta kan röra stort såväl som smått: en kvinna som tar ut det mesta av föräldraledigheten i förhållandet och själv hävdar att hon fritt valde detta på grund av att hon vill vara så mycket som möjligt med barnen - var det verkligen något hon själv ville? Var det inte bara något hon gjorde på grund av de sexistiska normerna? En kvinna som rakar benen - hennes egen vilja eller de sexistiska normerna? En kvinna som säger sig bära hijab av fri vilja - talar hon sanning, eller följer hon bara de muslimska sexistiska normerna? I allt detta antas det finnas en motsättning mellan att göra något på grund av dessa normer och att göra något av egen vilja. Liberala debattörer menar att det är respektlöst att anta att människor gör som de gör på grund av normer och strukturer snarare än på grund av sina egna fria val, men samma debattörer anklagas också för att vara naiva. I den här artikeln ska jag presentera några olika tolkningar man kan göra av påståenden där sexistiska normer och kvinnors egna val ställs emot varandra, och diskutera i vilken mån dessa olika tolkningar träffas av den liberala respektlöshets-kritiken.
5 feb 14 – Sofia Jeppsson

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Vad hände i offentlig sektor när LAS-gränsen höjdes: Vilka fortsatte att jobba till 67?
År 2001 höjdes den ålder till vilken man hade rätt att som arbetstagare kvarstå i tillsvidareanställning, den så kallade LAS-gränsen, från 65 till 67 år. Men hur många och vilka var det som tog till vara möjligheten att fortsätta arbeta efter att de fyllt 65 år? En analys av historiska data vid Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen visar att det inledningsvis var få anställda som valde att fortsätta, men att andelen sedan ökade över tid. Anställda i akademikeryrken, främst män, valde i högre grad än andra att kvarstå i anställning.
5 feb 14 – Roland Kadefors, Agneta Thorin och Anders Öhman

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Håkan Salwén: Miljöetik - En introduktion, Stockholm: Thales, 2012
Det är lätt att känna sig nedstämd när man läser om tillståndet i världen. Översvämningar, pandemier, förlust av biologisk mångfald, krig och konflikter, ekonomisk stagnation, vattenbrist och ett världssamfund som tycks paralyserat av stridigheter och en ovilja att fatta obekväma beslut. Det är svårt att veta i vilken ände man ska börja. Men kanske finns det utvägar ändå. Många av de utmaningar vi står inför tycks på ett eller annat sätt vara kopplade till vår hantering av naturmiljön. Så kanske kan vi komma en bit på vägen genom att lösa de stora miljöproblemen. Men vilka lösningar står till buds och vilka bör vi välja? Vems behov och intressen bör vi prioritera och på vilka grunder?
5 feb 14 – Karin Edvardsson Björnberg

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Demografi, arbetskraftsutbud och arbetsrätt
Ett inte så ofta uppmärksammat syfte bakom arbetsmarknadsregleringar och arbetsrättslig lagstiftning är önskemålet att påverka demografiska förhållanden och särskilt behovet av arbetskraft på kort och lång sikt. I denna artikel ger jag en översikt över lagstiftningsåtgärder i Sverige som motiverats med behovet av att ändra arbetskraftens storlek eller sammansättning. Diskussionen omfattar både befolkningspolitiska lagstiftningsåtgärder för att öka invandring och barnafödande och åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet för grupper som kvinnor, äldre eller invandrare.
5 feb 14 – Catharina Calleman

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Michael Sandel: What Money Can’t Buy: The Moral Limits of Markets, New York: Farrar, Straus, and Giroux, 2012
Vissa saker kan, rent definitionsmässigt, inte köpas för pengar. Sann vänskap och att inneha världsrekordet på 100 meter torde vara två exempel. Men mycket - väldigt mycket - går att köpa för den som har en välfylld plånbok. Den allmänna tendensen verkar vara att marknadens utbud dessutom växer, en utveckling som vanligen beskrivs som en pågående kommodifiering. En sådan utveckling ställer oss inför intressanta och viktiga frågeställningar: var bör vi dra gränsen för vad som ska kunna köpas för pengar, om det nu ska finnas någon gräns? Ska man kunna investera i vad som helst? Bör allting ha en prislapp?
5 feb 14 – Marcus Agnafors

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Lojalitetens sociala former - Om lojalitet och arbetsliv
I följande artikel görs en teoretisk utveckling av begreppet lojalitet. Begreppet används idag på ett common sense-artat sätt och därmed riskerar begreppet att få bristfällig förklaringskraft. Till exempel betonas alltför ofta vertikala relationer med hjälp av begreppet. I artikeln presenteras fyra sociala lojalitetsformer i syfte att frambringa ett skarpare lojalitetsbegrepp som kan användas inom exempelvis arbetslivsforskningen.
5 feb 14 – Markus Arvidson och Jonas Axelsson

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Bo Rothstein (red.): Tillsammans: en fungerande ekonomisk demokrati, Stockholm: SNS Förlag, 2012
Efter att de röster, som för några decennier sedan propagerade för löntagarfonder, tystnat har diskussionerna om alternativa ekonomiska system reducerats kraftigt såväl i Sverige som globalt (om än med ett möjligt uppsving efter krisen). När den sovjetiska planekonomin klappade samman stod den kapitalistiska frihetsgudinnan stolt kvar med sin blick riktad långt mot horisonten. Nu skulle världen förenas under ett och samma liberala system, detta grundrecept för frihet och ekonomisk utveckling. Francis Fukuyama deklarerade att vi nått »historiens slut».
5 feb 14 – Patrik Witkowsky

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Är bemanningsbranschen en språngbräda till annan sysselsättning för arbetslösa?
I denna artikel redogör jag för huvudresultaten från min undersökning huruvida bemanningsbranschen är en språngbräda till annan sysselsättning för arbetslösa generellt och för icke- västerländska utrikes födda i synnerhet. Inget stöd för den så kallade språngbrädeeffekten kunde hittas men dock en viss minskning av arbetslösheten och ökning av efterföljande inkomster. Framför allt finns det en positiv, signifikant och mycket stabil ökning av sannolikheten att vara i sysselsättning, inklusive i bemanningsbranschen, i minst sex år.
5 feb 14 – Joakim Hveem

Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2014
Recension: Johan Lundberg: Ljusets fiender. Västvärldens självkritik och den svenska idédebatten, Stockholm: Timbro, 2013
Man bör läsa en bok från början? På denna boks första sida möter man ljuset korsfäst mot väggen över en tom rokokostol och dito barocksoffa. Det är dess omslagsbild, ett parti av en målning av den danske 1800-talsmålaren Vilhelm Hammershøi. Miljön är en högborgerlig salongs insida. Ljuset på väggen är dämpat, grått. Korset är skuggan av salongsfönstrets spröjs.
5 feb 14 – Roger Fjellström

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Skogsarbete förr, nu och i framtiden - och organisationsteoretisk förnyelse
Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliseringsoch en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet - önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet - kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.
5 feb 14 – Bengt Ager

Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 1 2014
Recension: Rebecca Selberg: Femininity at work. Gender, labour and changing relations of power in a Swedish hospital, Avhandling, Lund: Arkiv förlag 2012
Rebecca Selberg är genusvetare och sociolog och lade fram sin avhandling om Femininity at Work vid Linnéuniversitetet i Växjö 2012. Det är spännande inblickar i en sjukhusmiljö präglad av de strukturella förändringar av arbetsvillkoren som new public management fört med sig, som läsaren får ta del av. Via ett etnografiskt utforskande av specifika former av femininitet inom ramen för vårdarbete blottlägger författaren relationen mellan genus, arbete och identitet och hur detta påverkar olika kategorier av kvinnliga vårdanställda. Undersökningen bygger på dels intervjuer med 19 sjuksköterskor, fyra undersköterskor, fem läkare och tre sjukgymnaster, dels ett fältarbete där sjuksköterskors och undersköterskors arbete på ett svenskt akutsjukhus följdes under en längre tid. Metoden bygger på institutionell etnografisk metod, som syftar till att undersöka hur sociala relationer strukturerar vardagslivet - här arbetslivet - för enskilda individer. En materialistisk förståelse av könade och rasifierade klasspraktiker är den teoretiska utgångspunkten. Selberg går dock även i dialog med både marxistiskt och poststrukturalistiskt influerade analyser av maskuliniteter och femininiteter. Syftet anges vara att analysera förkroppsligandet av normativa former av femininitet inom ramen för sjuksköterskeyrket och den förändrade sjukvårdsorganisationen, samt att utforska betydelsen av femininitet i återskapandet av maktrelationer inom arbetsplatsen (s 18 19).
5 feb 14 – Birgitta Jordansson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Mirakel inom äldreomsorgen? - idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken
Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.
3 feb 14 – Mairon Johansson & Ann-Sofie Bergman

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Skolkuratorers handlingsutrymme - gränser, legitimitet och jurisdiktion
Skolkuratorers handlingsutrymme förhandlas fram på en arena som domineras av utbildningsverksamhet och där skolkuratorn ofta ensam företräder sin yrkesgrupp och sitt uppdrag. Artikeln visar att skolkuratorernas uppdrag är vagt formulerat och hur handlingsutrymmet är beroende av både formella och informella resurser.
3 feb 14 – Cristine Isaksson

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Standardiserad interaktion - en utmaning för socialt arbete
Standardiserade bedömningsinstrument har vunnit inträde i socialt arbete för att ge ökad mätbarhet och kvalitet. Ett exempel är ASI, Addiction Severity Index. Resultaten från en kvalitativ studie visar att frågeformulärets prefabricerade karaktär lägger starka restriktioner på det professionella samtalet - särskilda anpassningsstrategier urskiljs från både klientens och socionomens sida.
3 feb 14 – Elizabeth Martinell Barfoed

Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2014
Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare?1
Med logistiska regressioner analyseras samband mellan socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare under ett år och inkomster från arbete respektive socialbidrag påföljande två år. 351 ärenden från fyra kommuner ingår. Enligt resultaten var aktiveringsinsatser inriktade på resurser som utbildning och praktik på en reguljär arbetsplats kopplade till att klienterna fick arbete. Sanktioner, som är en del av aktivering, var kopplade till att fortsätta ha socialbidrag. Sanktioner verkade kunna ha olika resultat för olika grupper av bidragstagare alternativt beroende på vilken aktiveringsinsats klienten fått.
3 feb 14 – Jenny Nybom

Regeringsförslag
Mobiloperatörsbyte ska bli enklare
Regeringen vill att det ska bli lättare att byta abonnemang för tele- och kommunikationstjänster och få mobilen upplåst efter bindningstid. Men flera teleoperatörer har redan anpassat sig.
30 jan 14

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Förändrade villkor för riksdagens partigrupper
År 2009 fattade den socialdemokratiska partikongressen ett beslut som har beskrivits som den största organisatoriska förändringen sedan partisprängningen 1917 (Socialdemokraterna 2009; Stengård 2010). Förändringen innebar att den socialdemokratiska partistyrelsen och riksdagsgruppen i framtiden kan genomföra gemensamma sammanträden. För ett parti vars egen berättelse framhäver sin utomparlamentariska födelse, mobilisering och organisation av arbetarklassen samt krav på dess sociala och politiska rättigheter, har det varit en viktig poäng att den socialdemokratiska partigruppen ansvarat inför partiets medlemmar (Edenman 1946; Linderborg 2001).
29 jan 14 – Magnus Hagevi

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Fyra decenniers partistöd
Där stod han bland sina partikamrater i stadens nykterhetsloge och pläderade för att svensk säkerhetspolitik måste ändras och istället inriktas på att arbeta mer med FN, samt att denna internationella superorganisation skulle tona ned militära operationer till förmån för humanitära insatser. Där satt jag och lyssnade, efter att som inbjuden talare redogjort för min forskning, och kunde inte annat än förundras över den lokala partiaktivistens övertygelse att han inte bara kunde bilda opinion bland sina lokala partikamrater, utan att hans ord även skulle kunna påverka det egna partiets politik, svensk politik och det internationella världssamfundet till förmån för vad han tyckte var en bättre värld.
29 jan 14 – Magnus Hagevi

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Medialisering av Sveriges riksdag? - Svenska riksdagsledamöters medieanpassning
Medieforskningen betonar medialiseringens stora konsekvenser för våra moderna demokratier med förändrade förutsättningar för den traditionella rollfördelningen mellan medier och politik. Medierna kommer inte längre att bara referera, analysera och kritiskt granska den politik som skapas av politikerna. Politiken kommer allt mer skapas av och med hjälp av medier och personer som befinner sig utanför politikens representativa rum (Lievrouw & Livingstone 2009). Medialiseringsbegreppet refererar här till en process där medierna utvecklats till en oberoende institution med stor egen makt som genomsyrar övriga samhällssektorer (Asp 1986, 1990; Schulz 2004; Hjarvard 2008; Strömbäck 2008; 2011).
29 jan 14 – Douglas Brommesson, Ann-Marie Ekengren & Henrik Oscarsson

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Kartellisering ur ett genusperspektiv
Katz och Mairs teori om en tilltagande kartellisering av det politiska landskapet (Blyth & Katz 2005; Katz & Mair 1995, 2009) har genererat betydande akademisk forskning, men den har inte granskats ur ett genusperspektiv, vare sig med avseende på dess teoretiska grundvalar eller dess empiriska implikationer. En sådan analys är emellertid intressant att företa av flera skäl.
29 jan 14 – Helena Olofsdotter Stensöta

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Från maskrosäng till tuktad rabatt?
En studie av partikulturell förändring i det svenska Miljöpartiet
29 jan 14 – Katarina Barrling

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Europeisering och kartellisering av nationella partisystem?
Förändrade konfliktlinjer mellan partierna i riksdagens EU-nämnd mellan 1995 och 2012
29 jan 14 – Karl Loxbo

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Representation och kartellisering
Enligt kartellpartiteorin fungerar politiska partier i allt mindre utsträckning som kanaler in i staten för intressen och identiteter sprungna ur civilsamhället, och istället alltmer som professionella maktapparater i staten, med ett egenintresse i organisatorisk överlevnad. Snarare än att överbrygga avståndet mellan stat och samhälle har politiska partier i utvecklade demokratier kommit att ökat detta avstånd till en punkt där partiet som organisationsform helt inkorporerats i staten (Katz & Mair 1995; Katz & Mair 2009; jfr Koole 1996). I denna diagnos ryms en kritik av de politiska partiernas representativa funktion, som, menar kartellpartiteorins tillskyndare, inte bara förändrats genom denna utveckling utan i allt väsentligt fördärvats. Med Katz och Mairs ord, om inte partier kan ”representera såväl som styra, kan det mycket väl visa sig allt svårare för dem att legimitera sin kontroll över statliga institutioner och sina anspråk på offentliga resurser” (Katz och Mair 2009: 760). Notera det underförstådda: att kartellpartiet styr men inte representerar.
29 jan 14 – Henrik Enroth

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Kartellisering i nytt ljus: Slutsatser
I detta temanummer har sex artiklar studerat förändringar av riksdagens partigrupper, särskilt om de genomgår en likriktning vad beträffar deras sätt att bedriva politik från slutet av 1900-talet till början av 2000-talet, för att undersöka om det svenska partisystemet kartelliserats. Utifrån en summering av resultaten från respektive studie i temanumret är det förenklade svaret nej. I alla fall i de avseenden som undersöks. I detta avsnitt ställs det huvudsakliga resultatet från respektive kapitel i förhållande till den grundläggande frågeställningen för temanumret.
29 jan 14 – Magnus Hagevi

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Statsvetenskapliga förbundet
Genvägar och senvägar till publicering av Magnus Erlandsson
29 jan 14 – Magnus Erlandsson

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Litteraturgranskning
Vera-Larrucea, Constanza, 2013. Citizenship by Citizens: First generation nationals with Turkish ancestry on lived citizenship in Paris and Stockholm. Stockholm Studies in Politics 150. Stockholm: Department of Political Science, Stockholm University
29 jan 14 – Bo Petersson

Statsvetenskaplig tidskrift 2014 nr 1
Litteraturgranskning
Mantel, Hilary, 2013. Wolf Hall. Stockholm: Weyler förlag. Översättning: Jesper Högström.
29 jan 14 – Johannes Lindvall

Tidskriften Psykoterapi 2014
Psykoterapeutiska möten och ljusare tider
Det är nytt år och vi går bokstavligen mot ljusare tider. Det är också