Ämnen
 
Arbete
Arbetsliv
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsrätt
Internationella arbetsmarknadsfrågor
Arbetslöshet
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
3 december 2015
 
 
Ylva Johansson kommenterar arbetsmarknaden
 
Viss ljusning på jobbmarknaden
 
Läget på svensk arbetsmarknad ser ganska ljust ut, meddelade Ylva Johansson. Men om ungefär ett år kommer de som nu befinner sig i en asylprocess att hamna som sökande hos Arbetsförmedlingen. Det är hög tid att förbereda sig.
 
Det går bra på svensk arbetsmarknad nu. Sysselsättningen ökar - både antalet sysselsatta och sysselsättningsgraden (som alltså även återspeglar när en person i arbete går upp i arbetstid). Faktum är att sysselsättningen stiger som mest bland utrikesfödda kvinnor, en grupp som ligger kroniskt efter.
    Arbetslösheten ligger för närvarande på 7,3 procent (säsongsrensat). Tendensen är att allt färre går arbetslösa. Men fortfarande drabbar arbetslöshet olika grupper olika hårt. Den är till exempel högre bland utrikes födda, och nedgången i den gruppen är inte lika tydlig som bland inrikes födda.
    Johansson framhöll särskilt att ungdomsarbetslösheten är på väg nedåt, om än från höga nivåer. Idag räknas runt 20 procent av 15-24-åringarna i Sverige som arbetslösa. I praktiken pluggar ungefär hälften av dem på universitet och högskolor.
    Ministern poängterade också att antalet långtidsarbetslösa minskar; även bland personer som har gått utan jobb väldigt länge.
    Parallellt med den här utvecklingen noterar regeringen en växande brist på arbetskraft - som är betydligt mer påtaglig inom den offentliga sektorn än i det privata näringslivet.
    - Inom offentlig verksamhet uppger hälften att de har problem med att rekrytera, det är historiskt höga siffror, sade Johansson.
    Redan innan flyktingmottaggandet skjöt i höjden prognostiserades stora rekrykteringsbehov i kommuner och landsting. I en rapport som presenterades i somras bedömde SKL att det behövs nästan 100 000 nya lärare och barnskötare fram till och med 2022. Inom sjukvården krävs det dubbelt så många nya händer, alltifrån vårdbiträden till sjuksköterskor, läkare och personliga assistenter.
    Givet hur många människor som flytt till Sverige sedan rapporten släpptes kommer det att krävas ännu mer lärare och sjukvårdspersonal - och betydligt fler socialsekreterare.
    I någon mån kommer rekryteringsbehoven att behöva stillas med de nyanlända själva.
    Av de som beviljas asyl i Sverige är ungefär hälften i arbetsför ålder; resten är antingen barn/ungdomar eller pensionärer. De som är myndiga och kan arbeta slussas vidare till Arbetsförmedlingen efter att de fått sitt uppehållstillstånd, som deltagare i etableringsprogrammet. Idag ingår ungefär 50 000 individer; 7 av 10 är under 40 år. Volymen kommer att öka rejält om ett år, när de asylärenden som nu bearbetas har avgjorts. Regeringen räknar då med 120 000 deltagare. Men sammansättningen kommer troligen att vara densamma.
    - Det är alltså en ung arbetskraft som vi ska få in på den svenska arbetsmarknaden, och det är positivt på många sätt, sade Johansson.
    Ministern framhöll även att andelen nyanlända som har mycket låg eller ingen utbildning alls har sjunkit markant sedan 2010. Idag utgör de ungefär en tredjedel av deltagarna hos Arbetsförmedlingen. Trenden är att fler och fler kommer med någon form av eftergymnasial utbildning i bagaget. Totalt sett utgör den gruppen också en tredjedel av deltagarna. Bland deltagarna i oktober fanns drygt 1700 lärare, över 300 läkare och nästan 800 vårdbiträden och undersköterskor. Vidare fanns nästan 1800 ingenjörer och tekniker, och 900 fordonsmekaniker respektive reparatörer.
    Alla de här personerna är inte akademiker i svensk bemärkelse, men matchar ändå svenska bristyrken. Det handlar till exempel om personer som arbetat som sjuksköterskor eller lärare i hemlandet, där dessa utbildningar inte ger en akademisk examen.
    Frågan om hur de här människorna så snabbt som möjligt ska kunna börja arbeta är ett akut politiskt dilemma. Numera cirkulerar berättelser om enstaka arbetsgivare som hittat just rätt man eller kvinna på ett närliggande asylboende. Det är gott och väl, men arbetet med att identifiera och validera människors yrkeserfarenheter måste systematiseras och blir mer proaktivt, enligt Johansson.
    - Man måste hitta nålen i höstacken utan att sätta sig på den, sade ministern
    I ett avgörande hänseende har svenska staten redan tagit ett avgörande kliv i den riktningen. Det skedde i och med att Arbetsförmedlingen gavs ett artikulerat ansvar för nyanlända. I många andra europeiska länder övergår asylsökande fortfarande till att bli socialtjänstens ärenden så snart de beviljats uppehållstillstånd.
    Den sittande regeringens politik bygger vidare på etableringsreformen och innebär inga systematiska förändringar. Snarare handlar det om ett knippe åtgärder som syftar till att de nyanlända och arbetsgivarna ska komma i kontakt med varandra.
    Det finns ett genuint och utbrett intresse hos svenska företag att hjälpa till, förklarade ministern. Och slog ett slag för de "snabbspår" som regeringen och arbetsgivarna skapat in till yrken som läkare, undersköterska, fastighetstekniker, slaktare med flera. Hittills har man lagt fram 25 sådana vägar för människor som redan arbetet som läkare, undersköterska och så vidare. Men snabbspåren leder även till yrken som inte kräver en lång högskoleutbildning, däribland kockar.
    Förutom detta har Arbetsförmedlingen på regeringens initiativ bjudit in arbetsgivare som vill ta emot en större grupp nyanlända. Försöket går under smeknamnet "100-klubben". Av 700 intressenter har förmedlingen inlett ett samarbete med 150 företag, berättade Johansson.
    Ministern presenterade även ett pilotprojekt som syftar till att kartlägga nyanländas kompetenser redan innan deras asylärenden avgjorts. I Tyskland, som också tagit emot väldigt stor andel av årets flyktingar, pågår också pilotverksamheter riktade till de med goda utsikter att få stanna. Men där arbetar förmedlarna direkt med de asylsökande. I Sverige har Arbetsförmedlingen utvecklat en app.
    Idén bygger på att nästan alla som kommer har tillgång till internet via sina smartphones. I appen kan de skapa ett digitalt CV på det egna modersmålet, det vill säga registrera utbildning och yrkeserfarenheter. Huruvida användarna sedan delar den här informationen med myndigheten eller behåller den för eget bruk är i dagsläget upp till dem.
    Hittills har appen bara testats av runt 300 personer. Men Ylva Johansson hyser en from förhoppning på att den här typen av frivillig inrapportering av yrkeslivserfarenhet ska underlätta etableringen ute i landets kommuner. Om ett år, när människorna vet att de får stanna och letar permanent boende, ska myndigheterna redan veta något om deras kompetens, så att de kan slussas till orter där sådana yrkestillfällen finns.
    Och alla de som inte kan slussas in via snabbspår, och som knappt har några kompetenser som värderas på svensk arbetsmarknad - vad händer med dem? Statens roll handlar inte bara om att underlätta matchning. Den kommer också att behöva utbilda. Regeringen Löfven satsar av princip mest på den reguljära utbildningen, förklarade Johansson.
    - Men arbetsmarknadsutbildningen är en fortsatt viktig pusselbit.
    Som har fungerat dåligt under de gångna åren, tillade ministern. Hon sade att det var ett "reformområde" som Arbetsförmedlingen ser över just nu. Exakt hur regeringen avser att förbättra den anpassade utbildningen framgick dock inte.
    
 
 
Källa:   Ylva Johansson beskriver arbetsmarknadsläget
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se