Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
4 september 2014
 
 
SCB:s analys
 
Vad hände efter krisen?
 
Finanskrisen gjorde det svårare både att behålla och att hitta jobb. Men redan år 2010 vände vinden det till det bättre. Ändå råder det högre arbetslöshet idag än innan krisen, och sysselsättningsgraden är lägre. SCB förklarar varför.
 
I en nysläppt rapport beskrivs utvecklingen på svensk arbetsmarknad sedan finanskrisen. Pudelns kärna - den fortsatt höga arbetslösheten - är en stridsfråga. Alliansen framhåller gärna att fler har fått jobb, särskilt i utsatta grupper och framförallt då utrikes födda personer, men eftersom hela arbetskraften växer syns inte detta. Det finns visst fog för detta.
    Oppositionen å sin sida anklagar regeringens politik för att den inte resulterat i tillräckligt många nya jobb, särskilt i förhållande till idén om en "arbetslinje" som har fått kosta de offentliga finanserna mångmiljardbelopp i skattesänkningar. Det finns fog även för det påståendet.
    Finanskrisen gjorde sig märkbar på svensk arbetsmarknad redan 2007, konstaterar SCB. Då började det bli svårare för folk som inte hade jobb att hitta ett. Svårigheterna tilltog och vid årskiftet 2008/2009 var "sysselsättningschanserna", som SCB kallar det, som lägst.
    Under 2008 började det dessutom bli svårare för den som hade jobb att behålla detta. Även den här tendensen tilltog i styrka och kulminerade i början av 2009.
    Men 2010 vände utvecklingen, menar SCB. Chanserna att hitta jobb ökade på nytt och risken för att bli arbetslös minskade. Ändå har arbetslösheten sedan 2010/2011 legat på omkring 8 procent i Sverige. Det är märkbart högre än innan krisen.
    2006, strax innan alliansen tog över makten, var arbetslöshetstalet ungefär 7 procent. Därefter hann det krypa ner till cirka 6 procent innan krisen slog till. Även sysselsättningsgraden har förblivit lägre än innan krisen.
    Dagens arbetslöshet handlar emellertid inte om att folk som har jobb tvingas gå; konstaterar SCB. Inte ens under krisåren var detta fallet. Det handlar snarare om att hela arbetskraften förändrats. Den del som sitter säkert i båten - inrikes födda personer som är äldre än 25 år och har säkra jobb - krymper. Det märks att fyrtiotalisterna börjat gå i pension.
    I stället växer grupper med det som på förvaltningssvenska kallas "svag förankring" på arbetsmarknaden: främst ungdomar och utrikes födda personer. De utgör helt enkelt en större och större andel av befolkningen. Och de har svårare att hitta jobb och löper större risk att gå utan jämfört med äldre, inrikes födda personer. Faktum är att den försämring som SCB noterade under finanskrisen nästan helt och hållet förklaras av ungdomarna.
    Demografin har alltså satt sin prägel på arbetsmarknadsstatistiken i form av hög arbetslöshet och snäppet lägre sysselsättningsgrad. Men utvecklingen är också politiskt betingad. Alliansregeringens politik har gjort det svårare att försörja sig utan förvärvsinkomster av något slag; varför fler och fler söker sig ut på arbetsmarknaden.
    Allt detta ger i princip de borgerliga vatten på sin kvarn: en regering kan inte lastas för den demografiska utvecklingen. Och den politik man fört för att få ut fler på arbetsmarknaden börjar ge avtryck.
    Dessutom kan man stoltsera med att många invandrade personer verkligen har fått jobb. Ökningen, sett till antal personer, är nästan tio gånger större bland utrikes födda än bland inrikes födda. Det beror förstås på att det svenskfödda kollektivet är väldigt mycket större, men ändå.
    Samtidigt har sysselsättningsgraden bland utrikes födda bara stigit med två procentenheter. Och arbetslösheten i gruppen har till och med vuxit. Förklaringen ligger i att fler invandrar samtidigt som fler och fler utrikes födda söker jobb. Både arbetsutbudet och arbetskraften växer - mönstret går igen.
    Det är faktiskt lika svårt för utrikes födda individer att hitta jobb idag som det var innan alliansen tillträdde. Även risken att gå arbetslös är i stort sett lika hög, konstaterar SCB.
    Det ger den rödgröna oppositionen vatten på deras kvarn. Arbetskraften växer, både av demografiska skäl och för att fler antingen söker sig eller tvingas ut på arbetsmarknaden. Men jobben finns inte att tillgå. Matchningen är dålig. Skolan, vården och omsorgen skriker till exempel efter folk. Och skillnaderna mellan yngre och äldre, mellan utrikes och inrikes födda består. Trots sänkt krogmoms, "ungdomsrabatt" och etableringsreform.
 
 
Källa:  Statistiska Centralbyrån (SCB): "Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden sedan finanskrisen"
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Hur hög är egentligen arbetslösheten i Sverige?
Bertil Holmlund
Fler utrikes födda får jobb
Statistiska Centralbyrån: Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2:a kvartalet 2014
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se