Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
27 maj 2019
 
 
Vad händer efter EU-valet?
 
Time to puzzle
 
Nu är det dags att lägga EU-pusslet. Det nya Europaparlamentet blir rörigare när den stora koalitionen kristdemokrater /socialdemokrater går i graven. Båda förlorade stort i valet. Men det blir också mer spännande och roligare. En sak är säker: medelmåttornas tid är förbi. Det blir större efterfrågan på fingerfärdiga politiska fixare. Christian Andersson kommenterar valresultatet.
 
Även om kristdemokraterna och socialdemokraterna fortfarande är de två största grupperna i Europaparlamentet ligger deras samlade styrka på ca 330 mandat långt ifrån majoritet (nu minst 376 mandat). En vänster-centerkoalition av socialdemokrater, liberaler och gröna blir ungefär lika stor. Inte heller den får egen majoritet. Inte ens om den ganska heterogena vänstergruppen (där V sitter) skulle sluta upp bakom vänster-centern skulle det räcka till majoritet.
    Kristdemokrater/konservativa har inte stora möjligheter att bilda ett ”högerblock”. Att kristdemokraterna som alltid varit motorn bakom EU:s utveckling skulle inleda formellt samarbete med EU-fientliga och högerextrema krafter måste anses som helt uteslutet.
    Återstår förhandlingar och kompromissande mellan kristdemokrater och vänster-center. I de förhandlingarna får man nog utgå ifrån att det är de senare som sitter med de starkaste korten. Den närmaste månaden kommer att ge en rad tydliga signaler om de framtida maktförhållandena. I första veckan av juli sammanträder det nyvalda parlamentet för första gången i Strasbourg och om inte förr kommer då en rad frågetecken att rätas ut.
    En fråga är vad som kommer att hända med de EU-fientliga högernationalisterna. De är nu splittrade på tre grupper och frågan är hur långt den italienske inrikesministerns projekt att ena extremhögern under ett paraply kommer att lyckas. Polska och ungerska högernationalister kommer sannolikt att vilja stå utanför liksom Storbritanniens segrande Brexit-parti.
    Samtliga brittiska partier ska dessutom försvinna från parlamentet i samband med Storbritanniens utträde den siste oktober, eller när det nu blir. Det kommer också att försvaga vänster-centerblocket med ett trettiotal mandat medan kristdemokraterna knappast berörs alls mandatmässigt. Brittiska Tories har sedan flera år tillbaka en egen grupp tillsammans med bl.a. polska Lag och rättvisa och Sverigedemokraterna.
    En annan stor konfliktfråga är valet av nya europeiska ledare för EU-kommissionen, för Europeiska centralbanken och för stats- och regeringschefernas mäktiga klubb, Europeiska rådet. Valresultatet har sannolikt försvagat den tyske kristdemokratiske toppkandidaten Manfred Webers möjligheter att bli ny ordförande för EU-kommissionen efter Jean-Claude Juncker. Vänster-center blocket kommer säkert att under de närmaste dagarna att försöka göra allt för att försöka stoppa Weber.
    Det kommer säkert Frankrikes president Macron också att göra. Redan tisdag kväll, den 28 maj, samlas stats- och regeringscheferna i Bryssel till en informell middag för att diskutera toppjobben. President Macrons centerparti LRM fick visserligen se sig slaget av högernationalisten Marine Le Pens Nationella samling (f.d. Nationella fronten), men bara med någon procentenhet. Macron är en svuren fiende till tanken att det är Europaparlamentets största grupp som ska utse kommissionsordförande.
    De politiska styrkeförhållandena bland stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, som inte alls förändras av EU-valet, talar också till Macrons fördel. Där finns idag bara 9 kristdemokrater och nästan lika många liberaler. Macrons LRM-parti har öppet deklarerat att man kommer att ansluta sig till den liberala gruppen i parlamentet. Center-vänsterledarna i Europeiska rådet kan därför sannolikt komma att blockera Weber, frågan är bara vem som vill hålla i yxan om det innebär att stöta sig med Angela Merkel, som står bakom Webers kandidatur.
    Till syvende och sidst handlar det om ett komplicerat politiskt pussel när alla politiska och nationella intressen ska balanseras. Det är en lång och besvärlig förhandlingssträcka som ska avverkas innan EU:s nya ledarstruktur är på plats i slutet av året – i bästa fall. En av Europaparlamentets stora förtjänster är att det politiska gatloppet måste ske inför öppen ridå. Parlamentet är en öppen institution till skillnad från medlemsländernas tysta diplomati.
 
 
TT-fakta: Partigrupperna i EU

Så här väntas partigrupperna formera sig i det nya EU-parlamentet: Här redovisas grupperna från vänster till höger:
    • GUE/NGL: vänsterpartistisk grupp (V) 39 mandat, 5,2%
    • S&D: socialdemokratisk grupp (S), 145 mandat, 19,3%
    • De gröna/EFA: miljöpartistisk grupp (MP), 69 mandat, 9,2%
    • Alde: liberal grupp (C och L), 109 mandat, 14,5%
    • EPP: kristdemokrater / konservativa (M och KD), 180 mandat, 24%
    • ECR: EU-skeptiskt konservativ grupp (SD), 59 mandat, 7,9%
    • ENF: högerextrem grupp (inget svenskt parti), 58 mandat, 7,7%
    • EFDD: EU-kritiskt konservativa (inget svenskt parti), 54 mandat, 7,2%
    • GL/Ö: Övriga/grupplösa (inget svenskt parti), 38 mandat, 5,1%

Källa: EU-parlamentet, 751/751 mandat, 27/5-19

• Senare har vi lagt till ytterligare en källa - som analyserar valresultatet (se Sveriges Radios Europapod från den 11 juni).
 
Källor:
EU-parlamentet 2019, valresultat hela EU
 Fulltext  Info
SR, Europapodden
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se