Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
21 februari 2020
 
 
Palmeåklagaren:
 
“Teknisk bevisning kan lösa Palmemordet”
 
Sedvanligt utredningsarbete har lett fram till att åklagaren anser sig kunna lösa mordet på Olof Palme. Utredarna utgick från vad som hände på mordplatsen. Förmodligen handlar det om den sk Skandiamannen. Åklagaren Krister Petersson antyder att ny teknisk bevisning kan lösa mordet.
 
För ett och ett halft år sedan blev Skandiamannen det heta spåret i jakten på Olof Palmes mördare. Journalisten Thomas Pettersson hade då hittat nya och graverande uppgifter om den sk Skandiamannen, Stig Engström. De nya uppgifterna och hela sin research lämnades vidare till Palmeutredarna, som redan då för snart två år sedan berättade för pressen att mordet skulle klaras upp inom en inte allt för avlägsen framtid,
    Det som var väl känt, men ändå det allra viktigaste, var ju det faktum att Skandiamannen var på plats i korsningen Tunnelgatan Sveavägen vid tidpunkten för mordet. Men att Palmeutredarna aldrig ägnade honom något större intresse berodde på att Hans Holmer stämplade honom som ett ointressant vittne och en notorisk lögnare.
    Skandiamannen jobbade över den aktuella kvällen. Han var ute och “drack middag” på Sveavägen vid 21-tiden, och kan alltså ha sett makarna Palme utanför biografen Grand. Sedan återvände han till Skandiahuset, där han pratade med säkerhetsvakterna vid inpassering och senare också vid utpassering. Han luktade sprit, vilket inte var uppseendeväckande med tanke på att han ansågs vara lätt alkoliserad. Förmodligen hade han även en flaska sprit på rummet. Där hade han också ett låst plåtskåp som ingen visste vad det innehöll (kanske ett vapen?).
    Det är klarlagt att han lämnade Skandiahuset och gick ut på Sveavägen bara några minuter innan Olof och Lisbeth Palme kom promenerande Sveavägen fram i riktning mot Kungsgatan. Han hade alltså möjlighet att mörda Olof Palme, men det behöver ju inte betyda att han också gjorde det.
    Men i Thomas Petterssons granskning framkom flera nya och okända omständigheter, nämligen att Skandiamannen hade både motiv och tillgång till vapen, och dessutom förmåga att hantera ett vapen.
    Efter lumpen arbetade Stig Engström under några år på Armétygförvaltningen, där han var aktiv i skytteklubben. Senare blev han god vän med en granne och vapensamlare i Täby, som mycket väl kan ha försett honom med vapen. Flera av dennes vapen hade rätt kaliber. Stig Engström var också aktiv i moderaterna och satt under en period i kommunfullmäktige och den lokala partistyrelsen, där han dock inte blev särskilt framgångsrik. Han blev faktist utesluten. Även familjelivet blev mindre lyckat. Inga barn och skilsmässa.
    Journalisten Thomas Pettersson har i tidskriften Filter och i en bok som utkom hösten 2018 presenterar en sammanhängande och trolig berättelse hur mordet kan ha gått till. Men några bevis är det inte. Kanske har åklagaren nu hittat de mordvapnet och sammanfogat de sista pusselbitarna.

Efter att åklagaren Krister Petersson gått ut med beskedet att utredningen kommer att avslutas före sommaren så gjorde TT en intervju.
    TT: Varför går du ut med detta nu, att ni ska ta ett beslut om eventuellt åtal snart?
    – Det finns ingen baktanke med det, att jag ska skapa något intresse eller provocera fram en reaktion. Årsdagen av mordet närmar sig och då brukar tv-program om brott vilja ha en intervju med mig om vad som händer i utredningen. Det jag ville få fram är att jag är optimistisk om att hitta en lösning, säger chefsåklagare Krister Petersson, som berättade om utredningsläget i tisdagens "Veckans brott" i SVT.
    – Det nya är att jag har angett en tidslinje för det här. Under det första halvåret 2020 bör jag ha kommit så långt att jag kan presentera ett beslut i åtalsfrågan.
    – Ingen är delgiven misstanke eller sitter inlåst. Teoretiskt kan det röra sig om flera personer "som kan ha varit inblandade på olika sätt", säger Petersson.
    TT: Vad är det som gör dig så säker på att ni har en lösning på mordet?
    – Jag har jobbat med det här i snart tre år, och har redan från början uttryckt en optimism om att vi kommer att leda det här i bevis. Det är oerhört skickliga medarbetare inom polisen som jag har tillgång till, och under den tid som jag har varit här så har bilden klarnat åtminstone för mig.
    TT: Expertis har sagt att om mordet ska klaras upp krävs stark teknisk bevisning, sannolikt mordvapnet. Håller du med om det och har ni nya tekniska bevis?
    – Vi har gjort vissa tekniska undersökningar och det har gjorts provskjutningar, men resultatet tänker jag inte avkunna nu, men det är naturligtvis en viktig del.
    Petersson vill inte heller svara på om den misstänkte mördaren är någon som figurerat tidigare i utredningen eller i den offentliga diskussionen, såsom den så kallade Skandiamannen. I det fallet skulle utredningen kunna läggas ned med motiveringen att mördaren är död.
    TT: Vad har ni gjort annorlunda under din tid som gjort att ni har kommit vidare enligt din uppfattning, jämfört med tidigare utredare?
    – Hade jag varit förundersökningsledare för 34 år sedan hade vi vidtagit vissa andra grepp, men jag vill inte recensera tidigare arbete. Men vi har sett på fallet med nya ögon, och ingen av oss har varit inblandade sedan tidernas begynnelse. Det kan leda till ett nytt synsätt.
    Slutsatserna är en kombination av att ha sett på det befintliga utredningsmaterialet med nya ögon och nya uppgifter, förklarar han.
    Utredarna närmade sig fallet genom att börja från början: Vad som hände på mordplatsen.
    Det fanns, konstaterar åklagaren, på 1980-talet en rad spännande internationella och nationella händelser som lett till att författare, journalister och bloggare tycker sig ha hittat grunden för mordet.
    – Men ju närmare Tunnelgatan man kommer, desto mer spekulativa blir de teorierna. Mitt mål har varit att börja på brottsplatsen och se vart de spåren leder i stället för tvärtom, att börja med en teori och söka spår tillbaka till brottsplatsen.
    Han vill inte säga om det finns en internationell koppling till mordet eller om det är en rent svensk historia.
    TT: Om det här inte går till åtal och alltså inte prövas i domstol, hur stor är risken att det bara blir en i mängden av teorier, och hur kan man förhindra det?
    – Det är inget jag riktigt styr över. I dag kan jag konstatera att fortfarande, 34 år efter mordet, får jag tio mejl i veckan från personer med olika teorier om vem som låg bakom. Oavsett vilket beslut vi fattar kommer debatten förmodligen att fortsätta. För har man bestämt sig för sin teori som man tror på kommer man nog inte att ändra sig, säger Krister Petersson.
    Det som kommer att ändras är att vi i så fall inte kommer att ha någon aktiv Palmeutredning inom polisen och Åklagarmyndigheten.
    Tidigare spår i mordutredningen
    33-åringen: Var den första att anhållas som misstänkt efter flera tips om att mannen ska ha uttryckt hatiska kommentarer om Palme. Mördades i USA 1993.Christer Pettersson: Hörs av polis redan 1986, men anhålls som misstänkt först 1988. Året därpå pekar Lisbet Palme ut Pettersson, och han döms i Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för mordet men frias i november av Svea hovrätt. Avled 2004.PKK-spåret: 20 kurder, däribland tolv PKK-anhängare, tas till förhör 1987. Detta mot bakgrund av att organisationen, av regeringen förklarad som en terrororganisation, troddes kunna ha haft både motiv och förmåga att slå mot svenska intressen.Sydafrikaspåret: Hamnar i fokus 1996. Går ut på att det var den sydafrikanska underrättelsetjänsten som låg bakom mordet på statsministern, enligt teorin på grund av Palmes kamp mot landets dåvarande apartheidregim.
 
 
Bakgrund:

• Fler än 10 000 personer har förhörts i utredningen av mordet på Olof Palme i februari 1986 – och över 130 individer har erkänt mordet. 87 000 persondokument finns i Palmegruppens databas, men utredningen kan ändå delas in några huvudspår. Vi redogör här kort för fem av dem.

33-åringen
    Den första att anhållas som misstänkt, redan i mars 1986, efter flera tips om att mannen uttryckt hatiska kommentarer om Palme. Släpptes dock tidigt på fri fot. Mördades i USA 1993.

Christer Pettersson
    Hördes av polis ett par månader efter mordet, men anhölls som misstänkt först 1988. Året därpå pekade Lisbet Palme ut Pettersson, och han dömdes i Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för mordet. Pettersson friades dock i november 1989 av Svea hovrätt. I oktober 2001 erkände Christer Pettersson för sin vän Gert Fylking att han mördade Palme, något han senare tog tillbaka och sade att han varken bekräftade eller dementerade. Pettersson avled 2004.

PKK-spåret
    20 kurder, däribland tolv PKK-anhängare, togs till förhör 1987. Detta mot bakgrund av att organisationen, av regeringen förklarad som en terrororganisation, troddes kunna ha haft både motiv och förmåga att slå mot svenska intressen. Inget mer konkret har dock framkommit sedan dess.

Sydafrikaspåret
    Hamnade i fokus 1996. Går ut på att det var den sydafrikanska underrättelsetjänsten som låg bakom mordet på statsministern, enligt teorin på grund av Palmes kamp mot landets dåvarande apartheidregim. Teorin hade stöd av bland andra författaren och journalisten Stieg Larsson. En då 45-årig man som pekats ut som legosoldat och yrkesmördare har inte hörts av polisen, men han nekar till att han skulle ha begått brottet.

Skandiamannen
    Fanns med tidigt i utredningen som vittne. Jobbade på försäkringsbolaget Skandia intill mordplatsen. Sade sig ha lagt Olof Palme i framstupa sidoläge, men det kunde inte bekräftas. Mannen avfärdades både som vittne och gärningsman. Enligt tidningen Filter hade han genom en vän tillgång till vapen av den typ som användes vid mordet. Skandiamannen ska också ha hyst agg mot Palme. Han dog år 2000.
 
Källor:
SR, P1-morgon (ljudfil 11 minuter)
 Fulltext  Info
SR, P1, Nordegren och Epstein, vju med Thomas Pettersson, ljudfil (3.34 minuter in i programmet)
 Fulltext  Info
Filter, Tema-sida om Palmemordet, flera intressanta reportage och analyser om Skandiamannen.
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se