Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
15 maj 2019
 
 
Svensk krisberedskap:
 
Partierna kör med dubbla budskap
 
Svenska politiska partier kan ge helt olika besked på hemmaplan och i Bryssel visar ny studie från Centrum för Europaforskning vid Lunds Universitet. Ett allvarligt exempel gäller EU:s roll i samhällsskydd och beredskap, en aktuell fråga i Sverige efter förra sommarens omfattande skogsbränder. C, MP och V är för fördjupat europeiskt samarbete på hemmaplan men röstar mot förslaget om starkare EU-civilskydd i Bryssel. Det motsatta gäller KD och SD.
 
Det stora antalet skogsbränder i Europa under 2018 har aktualiserat frågan om EU ska få en större uppgift i krishanteringen. Idag finns ett EU-civilskydd, som främst består av ren nödhjälp. I vintras antog Europaparlamentet och medlemsländernas råd därför ett förslag om att stärka civilskyddet genom en samarbetsmekanism, rescEU, ett konkret steg för att garantera att det finns resurser tillgängliga för att möta skogsbränder över hela EU, t.ex. genom en reserv av luftburen brandbekämpning.
    I Sverige finns en bred politisk enighet om att krisberedskapen inte fungerar och måste förstärkas. Men partierna är oeniga om hur det ska ske. SD och KD vill att Sverige omedelbart skaffar sig egen utrustning. L, MP och V menar att man ska dela kapacitet med andra länder, bl.a. genom samarbete i EU. S och C vill ha både samarbete och egna resurser.
    Men C röstade mot förslaget om stärkt EU-civilskydd rescEU och MP och V röstade mot eller la ner sina röster. Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas representanter i Europaparlamentet röstade för rescEU även om de båda partierna på hemmaplan säger att krisberedskapen i första hand är Sveriges eget ansvar. Socialdemokraterna stödde rescEU i konsekvens med regeringens önskemål om utökad europeisk krisberedskap efter förra sommarens skogsbränder. När 25 000 hektar stod i lågor blev det uppenbart att Sverige var beroende av hjälp från EU.
    Studiens slutsats är att motsägelserna i hur flera svenska politiska partier hanterar frågan om fördjupat EU-samarbete kring civilskyddet är ett allvarligt hinder för att förbättra den svenska krisberedskapen: ”För att lära sig av konsekvenserna av de senaste årens bristfälliga beredskap behöver man således också analysera politikernas inkonsekventa agerande i arbetet för att råda bot på krisen i den svenska krisberedskapen.”
 
 
Källa:  Jana Wrange, Rapport 14/5-19
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se