Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
23 oktober 2014
 
 
...och ger till de fattiga
 
Den rödgröna budgeten har en tydlig fördelningspolitisk profil. Låginkomsttagares ekonomi förbättras medan höginkomsttagare måste betala mer skatt.
 
Enligt regeringens egna beräkningar i finansplanen kommer de fem lägsta inkomstgrupperna förbättra sina disponibla inkomster. Allra mest påtaglig blir förstärkningen i den grupp som idag har minst att leva på.
    Arbetslösa får mer att röra sig med när taket och ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen höjs. Fattiga pensionärer kommer att få glädje av det höjda grundavdraget. Svårt sjuka personer som lever med sjuk- och aktivitetsstöd, förr hette det förtidspension, får det också bättre. Höjda studiemedel kommer att förbättra studenternas ekonomi. Barnfamiljer kommer att dra nytta av höjt underhållsstöd, höjd grundnivå i föräldrapenningen och mer generösa beräkningar av socialbidraget (försörjningsstödet).
    Effekterna av regeringens budgetförslag bland höginkomsttagare är de rakt motsatta. Folk med månadsinkomster som överstiger 50 000 kronor får betala mer i skatt när jobbskatteavdraget trappas av. Den grupp som betalar statlig inkomstskatt utvidgas med cirka 70 000 individer. Dagens avdragsrätt för privat pensionssparande begränsas något.
    Det är den grupp som idag har absolut mest att leva på (räknat per hushållsmedlem) som förlorar mest på skattehöjningarna. Enligt regeringens beräkningar motsvarar inkomstminskningen i den rikaste decilen en knapp procentenhet. Näst mest påverkas inkomsterna i den nästa rikaste decilen och så vidare.
    Allt detta påverkar i sin tur den ekonomiska jämställdheten mellan könen. Det är fler kvinnor än män som profiterar på att skatten sänks för pensionärer, studiemedlet höjs, liksom grundnivån på utbetalningarna av föräldrapenning. Omvänt berörs fler män än kvinnor av de planerade skattehöjningarna. Under strecket räknar regeringen med att kvinnors individuella inkomster ska öka ungefär lika mycket som mäns minskar (plus cirka 0,2 procent respektive minus cirka 0,3 procent).
 
 
Källa:  Budgetpropositionen för 2015 (del 1)
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se