Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
12 mars 2014
 
 
Mer privatvård kräver ökad tillsyn
 
Regeringen vill lagstadga kommunernas tillsynsansvar för den verksamhet som de köper av privata bolag. En ny bestämmelse om allmänhetens rätt till insyn föreslås i kommunallagen. Frågan är hur stor skillnad den kommer att göra i praktiken.
 
Möjligheten för privata bolag att tjäna pengar på skattefinansierad äldreomsorg öppnades faktiskt redan 1991, med kommunallagsreformen.
    Det konstaterade forskaren Marta Szebehely i en av de mest omdebatterade och utförliga rapporterna om vad privatiseringarna inom den svenska välfärden lett till - utgiven av SNS förlag under titeln "Konkurrensens konsekvenser" år 2011 (se "Privat vård inte bättre" längst ned).
    Kommunallagsreformen följdes av 2000-talets kundvalsreformer. Idag är mycket av det praktiska ansvaret för den välfärd och service som svenskarna uppfattar som självklar utlagt på privata bolag. Och tendensen är att allt mer läggs ut på privata bolag. (Se "Privatiseringen av omsorgen fortsätter" och "Mer välfärd drivs i privat regi").
    Särskilt inom äldreomsorgen har privatiseringen accelererat. Urartat, menar kritiker som Szebehely. Alliansen har sett sig konfronterad med såväl Carema-skandaler som larmrapporter från Socialstyrelsen och andra myndigheter.
    Men regeringen har aldrig ifrågasatt privatiseringen som sådan. Därtill, ska också sägas, saknas ett reellt tryck från större delen av den politiska oppositionen.
    I stället har de borgerliga satsat på att skärpa kontrollen av de privata utförarna. De ändringar i kommunallagen som nu föreslås är ett utslag av den hållningen.
    Begreppet "kommunala entreprenader" ska ersättas med "privat utförare". Kommunernas egna dotterbolag kommer inte att räknas som privata utförare. Därtill ska det införas en uttrycklig bestämmelse i lagen om att både kommuner och landsting är skyldiga att följa upp och kontrollera all verksamhet som bedrivs av privata utförare. Fullmäktige åläggs dessutom att skissera övergripande mål och riktlinjer för all sådan verksamhet. De här ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.
    Därutöver lägger regeringen förslag som syftar till att förbättra allmänhetens insyn i de privata välfärdsföretagen (friskolor behandlas inte i den här propositionen).
    De nya reglerna föreslås träda i kraft något senare - den 1 juli nästa år.
    Kommuner och landsting blir då skyldiga att teckna avtal med de privata utförarna för att tillförsäkra sig information som "gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över".
    Förslaget tangerar frågan om meddelarfrihet och efterforskningsförbud för privatanställda i offentlig finansierad verksamhet. Den ligger just nu på utredning.
    Regeringen bedömer att det ändå är vettigt att artikulera ett krav på kommuner och landsting som tvingar dem att beakta insynsmöjligheterna redan vid själva upphandlingstillfället.
    Justitieombudsmannen däremot varnade under förslagets remissbehandling för att det är vagt utformat och förmodligen inte kommer att säkra någon reell insyn i privata äldreboenden, hvb-hem och så vidare.
    Även andra remissinstanser är tveksamma; inte minst Journalistförbundet.
    Den juridiska institutionen vid Uppsala universitet menar att det kanske blivit dags att ta steget fullt ut och låta privata utförare omfattas av offentlighetsprincipen på samma sätt som annan kommunal verksamhet.
    Men det vill inte regeringen. Man hänvisar därvid till den föregående utredningens slutsatsatser (se "Svårt med insyn i privata bolag").
    Vad är det då för slags insyn som allmänheten kan räkna med att få när förslaget genomförs - vilken slags information kommer till exempel journalister att kunna kräva att kommunerna ska hämta från de privata utförarna?
     Bland annat uppgifter om kvalitetsbrister i verksamheten. Exempelvis är privata vårdgivare och företag som bedriver socialtjänst enligt LSS redan idag tvungna att göra egna sammanställningar av de rapporter, klagomål och synpunkter som kommer in.
    Den här typen av interna analyser utgör tänkbart material som kommunerna ska kunna kräva ut och lämna vidare. Likaså anmälningar enligt Lex Maria.
    Däremot kommer anmälningar enligt Lex Sarah inte att omfattas av den nya bestämmelsen, eftersom dessa redan finns tillgängliga hos kommunernas socialnämnd.
    Generellt gäller att de privata utförarna inte kommer att behöva lämna ut information som finns tillgänglig hos andra myndigheter och inte heller uppgifter som omfattas av sekretess när de landar hos kommunen.
    Regeringen skriver också i kommentaren till förslaget att redovisningskraven ska vara skäliga. Kommunerna får inte kräva uppgifter som förutsätter att företaget i fråga gör "omfattande undersökningar och analyser".
    Får den nya insynsbestämmelsen överhuvudtaget någon effekt, kan man fråga sig. Svaret blir "jain".
    Ja, under förutsättning att den som efterfrågar informationen vet precis vad hen är ute efter är beredd att argumentera för sin sak.
    Med stöd i den aktuella propositionen skulle en journalist eller anhörig kunna pocka på detaljerad information om personalen vid ett äldreboende - bemanningslistor, utbildningsnivå och så vidare.
    Även information om eventuella underleverantörer kommer att omfattas av den nya insynsbestämmelsen, liksom uppgifter om löner och anställningsvillkor.
    Nej, så till vida att den nya bestämmelsen inte ger journalister och andra större insyn i företagens ägandeförhållanden än vad som finns idag, och då via Bolagsverket.
    Inte heller ger bestämmelsen allmänheten rätt att kräva ut information om ekonomin på enhetsnivå - hos ett särskilt äldreboende till exempel. Det spelar ingen roll att det kan röra sig om verksamheter vars intäkter helt och hållet består av skattemedel.
    I praktiken kommer de privata välfärdsföretagen både att kunna dra ut på och motsätta sig uppgiftslämnandet, som i slutändan blir avhängigt vilken slags avtal kommunen eller landstinget slutit.
    
 
 
Källa:  Prop 2013/2014:118, Privata utförare av kommunal verksamhet
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Socialstyrelsen (2004-131-25) Konkurrensutsättning inom äldreomsorgen
Riksrevisionen, RiR, 2008:21 Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg
SOU 2001:71
Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (Hartman, Laura (red.))
Privat vård är inte bättre
Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen – en enkätbaserad fallstudie bland personal och politiker (Gustafsson, Rolf Å och Szebehely, Marta)
Socialstyrelsen vill inte ta ställning
Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? – en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre
Gamla måste få hjälp
Hänger mammas trygghet på dig? Att kombinera jobb med omsorg om föräldrar.
Mer välfärd drivs i privat regi
Skriv 2012/2013:102
Svårt med insyn i privata bolag
SOU 2013:55
Privatiseringen av omsorgen fortsätter
SCB: Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2011
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se