Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
22 januari 2015
 
 
Europeiska centralbanken gör historiska stödköp
 
Mario Draghi ökar penningvolymen
 
Europeiska centralbanken aviserar stödköp av statspapper i storleksordningen 60 miljarder euro i månaden – mer än väntat. Därmed tar man till samma, och omstridda, vapen som till exempel USA:s centralbank Federal Reserve.
 
Köpen kan komma att pågå ända till slutet av september 2016. De kommer garanterat att fortsätta tills dess att den prisstabilitet som ECB eftersträvar i eurozonen är inom räckhåll. Det betyder en även på lite längre sikt stabil inflation nära men inte över två procent. Det meddelade ECB:s president, italienaren Mario Draghi, på en presskonferens i Frankfurt am Main under torsdagen. Stödköps-programmet ska sjösättas i mars. Om det pågår fullt ut i arton månader summerar sig uppköpen till mer än 1000 miljarder euro.
    Åtgärden kallas ”quantitative easing” på fackjargong. Begreppet återspeglar syftet: att genom köpen öka likviditeten i euroområdet, att bildligt talat ”pumpa in pengar” i systemet. ECB förväntar sig att det ska pressa ner räntorna och göra så att andra banker att ökar sin kreditgivning, vilket i sin tur ska göra så att tillväxten tar fart och arbetslösheten sjunker. I slutändan ska det även leda till prishöjningar.
    Inflationen i euroområdet var redan låg när priset på olja började falla. Nu vill ECB undvika deflation, alltså ett prisfall som riskerar att fortplanta sig och lamslå hela områdets ekonomi. Styrräntan i euroområdet ligger redan på rekordlåga 0,05 procent, men det har inte haft eftersträvad effekt.
    Centralbankerna i Japan, USA och Storbritannien experimenterar med QE-program sedan flera år tillbaka för att stimulera tillväxten i svallvågorna av eurokrisen. Men det har inte varit självklart att ECB ska göra detsamma. Framförallt i Tyskland är motståndet stort mot vad man betraktar som ”Vergemeinschaftlichung”, det vill säga att valutaunionens medlemmar ska ”dela” på skulder eller finansiella risker.
    Tyska Bundesbank är emot stödköpen. Man förmodar att länder som Italien, Spanien och Frankrike kommer att agera som om det vore fritt fram att finansiera underskott och dålig konkurrenskraft med ECB-pengar. I södra Europa är man tvärtemot för den här typen av stimulansförsök från centralbankens håll. Såtillvida återspeglar de olika ståndpunkterna kring ”quantitative easing” också olika syn på hur Europas ekonomiska återhämtning bör gestaltas nu.
    Med beslutet om ett stödköp i stor skala föregår Mario Draghi och ECB EU-domstolens beslut om vart gränserna egentligen går för centralbankens befogenheter.
    Samtidigt betraktar flera kommentatorer det som en eftergift till Tyskland att riskerna med stödköpen inte kommer att delas fullt ut mellan EMU-länderna. ECB ska nämligen bara stå som garant för totalt 20 procent av köpen. För resterande 80 procent blir de nationella centralbankerna ansvariga.
    Dessutom aviserade ECB att Grekland, det land som det fortfarande går sämst för, bara kan ta del av stödköpsprogrammet om landet uppfyller de krav på reformer och åtstramningar som EU och IMF ställer.
    I praktiken är det inte fråga om en åtgärd riktad enkom mot krisdrabbade länder. Flest obligationer kommer ECB att köpa upp från Tyskland, Frankrike och Italien, eftersom dessa länder sitter på störst andelar av ECB:s kapital.
 
 
Fakta: ECB på väg mot rekordnivå
    Europeiska centralbankens historiska program för stödköp, som enligt instruktionen får uppgå till cirka 11 procent av euroländernas sammanlagda bruttonationalprodukt, kan om ett och ett halvt år ha fyllt på ECB:s balansräkning till en ny rekordnivå.
    Balansräkningen beräknas öka med en dryg tredjedel till september 2016, till drygt 3 000 miljarder euro, vilket är på samma nivå som den historiska topp som uppnåddes med alla krisåtgärder som genomfördes när eurokrisen rasade som värst 2011—2012.
    Men stödköpsprogrammet är justerbart och kan bli både mindre och större beroende på hur inflationen utvecklas. (TT)
 
Källa:  ECB:s avisering om stödköpsprogrammet:
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se