Ämnen
 
Arbete
Arbetsliv
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsrätt
Internationella arbetsmarknadsfrågor
Arbetslöshet
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
25 september 2014
 
 
Lönegapet växer
 
Tjänstemännens löner ökar mer än arbetarnas. Lönegapet är lika stort som på 1930-talet och arbetarkvinnorna ligger som vanligt sämst till. LO:s avtalssekreterare varnar för en ”stökig” avtalsrörelse 2016 om inte utvecklingen vänder.
 
Efter några år av relativt jämn löneutveckling för arbetare och tjänstemän drar de sistnämnda återigen ifrån, rapporterar LO. Förra året ökade LO-kollektivets löner med 2 procent medan tjänstemännens löner steg med 2,8 procent. Lönegapet är i snitt 10 600 kronor eller 45 procent . Så stor har skillnaden inte varit sedan 1930-talet, konstaterar förbundet i sin senaste lönerapport.
    Allra störst är lönegapet mellan kvinnor i arbetaryrken och manliga tjänstemän. Kvinnorna inom exempelvis Kommunals område tjänade i genomsnitt 22 200 kronor i månaden 2013. För män inom tjänstemannayrken låg månadslönen på 38 700 kronor. Det motsvarar ett lönegap på 74 procent.
    - Arbetarkvinnorna är på väg att bli vår nya underklass. Att kvinnors arbete systematiskt undervärderas är inte bara djupt orättvist utan också direkt stötande och något vi måste rätta till i de kommande avtalsrörelserna.
    Så kommenterar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson saken i ett pressmeddelande.
    Under de gångna tre åren, 2011 - 2013, har kvinnors snittlön i Sverige ökat mer än mäns. Men utvecklingen har bara ägt rum på tjänstemannasidan. Det är lyften inom den kvinnligt dominerade lärarkåren som är förklaringen, enligt LO.
    Höjda lärarlöner har gett just kvinnliga tjänstemän större ökningar både i procent och kronor räknat än män - ett trendbrott. En liknande effekt bland arbetare får man gå tillbaka till åren 2008 - 2009 för att hitta, då LO-förbunden samordnade sig om jämställdhetspotter och låglönesatsning.
    Däremot tycks LO:s försök att höja kvinnolönerna under de närmast gångna avtalsrörelserna inte ha gett någon större utdelning. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund är inne på samma linje som Torbjörn Johansson, rapporterar nyhetsbyrån TT.
    - Vi har ingen löneglidning som industrin har, för oss är det nästan tvärtom, konstaterar hon och menar att det krävs nya grepp inför nästa avtalsrörelse.
    - Vi måste få en acceptans från hela arbetsmarknaden att vissa grupper måste få lyftas, säger Granlund till TT.
    I fjol var den den genomsnittliga månadslönen för kvinnor i Sverige 27 500 kronor och för män 32 200 kronor. Medellönen för kvinnor motsvarade med andra ord 85 procent av medellönen för män. Sedan millenieskiftet har kvinnornas snittlön ökat snabbare än männens.
    Men i reda pengar får männen i LO-kollektivet ut 8 500 kronor mer idag jämfört med år 2000, och kvinnorna bara 7 900 kronor mer. På tjänstemannasidan är skillnaden ännu större: männen får ut 13 800 kronor mer idag och kvinnorna bara 12 200 kronor.
    Av LO-rapporten framgår att de här skillnaderna etableras redan från början. I åldersgruppen 18-20 år, det vill säga redan efter gymnasiet, tjänar män i snitt 1 300 kronor mer i månaden än kvinnor. I femtioårsårsåldern är skillnaden cirka 7 000 kronor.
    Det generella lönegapet växer med åldern, vilket hänger samman med att kvinnors snittlön planar ut redan i trettioårsåldern, medan männens löneutveckling fortsätter betyder längre (särskilt bland tjänstemän). Kvinnor går ner på heltid, män gör karriär - i någon mån stämmer detta fortfarande.
    Trots trendbrottet på tjänstemannasidan under de tre senaste åren, det vill säga de kvinnliga lärarnas lönespurt, är löneskillnaderna mellan könen fortfarande mindre bland arbetare än bland tjänstemän, liksom de är mindre inom offentlig sektor än i det privata näringslivet.
    Allra minst löneskillnad hittar man följaktligen bland just arbetare i offentlig sektorn, där kvinnor idag tjänar nästan exakt lika mycket som män. I vissa yrken är medellönen till och med högre för kvinnor än för män, exempelvis bland vårdbiträden och städare.
    Att kvinnor i snitt fortfarande bara tjänar 85 procent av männens medellön beror främst på den starka segregeringen på arbetsmarknaden: kvinnor jobbar inom vissa yrken och sektorer och männen i andra - med bättre villkor. Även den så kallade vertikala segregeringen spelar roll, det vill säga att fler män än kvinnor innehar högre positioner och befattningar som är bättre avlönade.
 
 
Källa:  LO - Arbetslivsenheten: Lönerapport år 2014
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se