Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
14 mars 2019
 
 
Brittiska parlamentet om brexit:
 
Ja till att skjuta upp brexit
 
Det brittiska parlamentets underhus godkände på torsdagkvällen till slut regeringens förslag om att be EU om att skjuta upp brexit med rösterna 412-202. Tumult och skrik uppstod i underhuset efter det att talmannen meddelade resultatet. Detta var en seger för regeringen och premiärminister Theresa May, som tidigare under veckan förlorat en andra omrösning om att godkänna utträdesavtalet med EU.
 
Omröstningen ledde till att Storbritannien ska be EU om förlängd förhandlingstid om brexit.
    – Nu handlar det om att Storbritannien ska få tillåtelse av EU att skjuta upp utträdet. Så det är fortfarande mycket som står på spel, rapporterade Claes Aronsson, Ekots korrespondent i Storbritannien efter omröstningen.
    Regeringens förslag, som Theresa May lyckjades övertyga tillräckligt många parlamentariker att stödja, är utformat så att britterna ber EU om en teknisk förlängning fram till 30 juni. Men bara om parlamentet tills onsdag nästa vecka har accepterat Theresa Mays utträdesavtal som hon tänker lägga fram för ny omröstning.
    Annars, hävdar regeringen, måste britterna foga sig i vad övriga statschefer i EU tycker vilket kan innebära en mer utdragen brexit, något May vill undvika.
    – Detta att för tredje gången lägga fram ett avtal som parlamentet röstat ner gör regeringen väldigt illa omtyckt, säger Claes Aronsson.
    Förlorar May den omröstningen kan det bli en lång förlängning, något som skapar nervositet bland brexitförespråkare .
    – Just utsikterna att det blir en lång förlängning gör brexitanhängare oroliga för att brexit kanske inte alls blir av, säger Claes Aronsson.
    Detta talar för att May får med sig annars skeptiska ledamöter.
    Huvudomröstningen i det brittiska parlamentet i kväll handlade om huruvida britterna ska be EU om begränsat förlängd förhandlingstid fram till 30:e juni för att undvika en hård brexit.
    Det är vad premiärminister Theresa May till slut lyckades övertyga parlamentet att godkänna.
    Enligt den nuvarande tidsplanen ska Storbritannien utträda ur EU den 29:e mars. Men britterna saknar avtal med EU, detta sedan det brittiska parlamentet två gånger sagt nej till det avtal som Theresa May förhandlat fram med EU.
    Det innebär att britterna riskerar en hård brexit, det vill säga ett avtalslöst utträde, något som få i Storbritannien och EU vill se.
    EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk säger sig  välkomna en lång förlängning av brexit och skriver under torsdagen på Twitter:
    "Under mina konsultationer inför toppmötet kommer jag att vädja till EU:s övriga 27 medlemsländer att vara öppna för en lång förlängning om Storbritannien anser att det är nödvändigt att ompröva sin brexitstrategi och bygga samförstånd kring den", skriver han.
    En komplikation är att en förlängd brexit kan tvinga britterna att delta i valet till EU-parlamentet i maj.
    Tre av de andra omröstningarna under kvällen slutade med nej, och ändringsförslaget om att hindra regeringen att lägga fram sitt nedröstade utträdesavtal igen, den omröstningen stoppades, blev aldrig av.
    Parlamentets underhus röstade som väntat ner ändringsförslaget om ny folkomröstning. Det innebär inte att frågan är avskriven, bland annat håller Labour dörren öppen för att ta upp frågan om en ny folkomröstning igen.
    Det partiöverskridande förslaget om att låta parlamentet ta över brexitprocessen röstades ner med ytterst liten marginal, sifforna 314-312
    Labours ledare Jeremy Corbyns förslag om en förlängning utan tidsram röstas ner med sifforna 302-318.
    De fyra ändringsförslagen var inte legalt bindande, men kunde ha skjutit Theresa Mays huvudförslag i sank.
 
 
TT-fakta: Utträdesavtalet
    EU och Storbritannien har förhandlat fram ett utträdesavtal som i detalj reglerar det brittiska utträdet ur EU, planerat till den 29 mars 2019. I avtalet ingår allt från framtida rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och vice versa, till ekonomiska uppgörelser kring exempelvis pensioner och bidrag till EU-projekt som Storbritannien lovat vara med och finansiera.
    • Om avtalet godkänns av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet inleds en 21 månader lång övergångsperiod fram till den 31 december 2020 för att ytterligare underlätta för folk och företag att anpassa sig.
    • Om avtalet inte godkänns – exempelvis på grund av oenighet i det brittiska parlamentet – finns dock risk för ett avtalslöst utträde och i så fall en abrupt ändrad relation då allehanda EU-regler och EU-tillstånd slutar gälla omedelbart från den 30 mars.
    • För att lindra följderna av en eventuell avtalslös situation förbereder just nu både EU och Storbritannien nödåtgärder. EU-kommissionen har lagt fram 18 nödförslag för att lindra effekterna för exempelvis studenter, fisket och flygtrafiken. På EU-kommissionens webbplats finns också 88 noggranna genomgångar av konsekvenserna inom en lång rad områden.

TT-fakta: Viktiga brexitdatum
    * Senast 20 mars: eventuell tredje omröstning om utträdesavtalet med EU.
    * 21–22 mars: årets första ordinarie EU-toppmöte i Bryssel, enligt planerna det sista med Storbritannien som medlemsland.
    * 25–28 mars: EU-parlamentet samlas i Strasbourg, med möjlighet att ratificera ett utträdesavtal.
    * 29 mars: Storbritannien lämnar EU kl 23.00 (brittisk tid) om inget avtal klarats av och landet heller inte beviljats en förlängd förhandlingstid av EU.
 
Källor:
100 TT-artiklar om brexit i Offentlighet.nu
 Fulltext  Info
Kommerskollegiums brexit-info
 Fulltext  Info
SR, Ekot, rapport från London 14 jan 2019
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se