Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
15 oktober 2014
 
 
Magdalena Andersson
 
Inga sparpaket trots underskott
 
Att nå överskottsmålet under denna mandatperiod är ”direkt olämpligt”, sa finansminister Magdalena Andersson när hon hon presenterade regeringens ekonomiska prognos inför budgeten. Nu debatteras överskottsmålet per se.
 
Överskottsmålet infördes stegvis i efterdyningarna av 1990-talskrisen. Det innebär att de offentliga finanserna ska gå med överskott motsvarande en procent av BNP fast ”i genomsnitt över en konjunkturcykel”. Syftet bakom införandet var att skapa förutsättningar för att kunna betala ner Sveriges då mycket höga statsskuld.
    Den balans som åsyftas uppnåddes senast 2008 – sedan dess råder underskott. När Socialdemokraterna befann sig i opposition kritiserade man Alliansen för att strunta i överskottsmålet och föra en ansvarslös skattesänkarpolitik. Den kritiken består. Men samtidigt förkunnar finansministern att den nya regeringen inte ens kommer att försöka nå en procents överskott fram till och med 2018.
    - Det är inte möjligt och direkt olämpligt, sade Magdalena Andersson (s) när hon presenterade prognosen av svensk ekonomi i början av veckan.
    Enligt Andersson kan målet nås tidigast 2020. Samtidigt öppnade hon indirekt för ett mindre ambitiöst överskottsmål under nästa mandatperiod och hänvisade därvid till demografin. På 2020-talet kommer andelen pensionärer i den svenska befolkningen att ha växt ytterligare - och därmed de offentliga utgifterna.
    Kritiken från borgerliga politiker lät inte vänta på sig. Bland annat från Centerledaren Annie Lööf, som organiserade en egen presskonferens, och efteråt sade så här till tidningen Aftonbladet:
    - Hon har tappat kontrollen redan efter vecka ett. Det är oroväckande.
    Enligt Lööf (c) skulle överskottsmålet visst kunna nås till 2018. Att regeringen deklarerar att den inte ens tänker försöka är det samma som att erkänna att man inte har kontroll över statens inkomster och utgifter, menar hon.
    ”Kvalificerat trams” - det tycker LO:s chefsekonom Ola Petterson om alliansföreträdarnas reaktioner.
    – Alliansen övergav överskottsmålet för länge sedan men de klarar inte av att erkänna det. De har dessutom lämnat efter sig en ekonomi som gör att målet är helt omöjligt att nå, säger Pettersson som intervjuats av tidningen Dagens Arena.
    Faktum är att överskottsmålet har varit ifrågasatt under en längre tid, av tunga aktörer på hela den politiska skalan. Det gäller såväl LO som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Även den socialdemokrat som var ansvarig när det infördes, dåvarande statsminister Göran Persson, har ifrågasatt om målet fungerar i sin nuvarande form.
    Och från nationalekonomiskt håll tycks man varken överraskad eller upprörd över beskedet att regeringen inte tänker snöra några sparpaket under kommande år för att i förlängningen kunna betala av på statsskulden. Det är både strategiskt och ekonomiskt riktigt, antyder ekonomer från såväl banksektorn som facket i tidningen Dagens Industri.
    Jämfört med alliansens vårbudgetproposition skriver den rödgröna regeringen ner tillväxtprognoserna. I år räknar man att svensk ekonomi kommer att växa med 2,1 procentenheter. 2015 väntas tillväxten ligga på 3 procent och 2016 på 3,2 procent. Arbetslösheten väntas landa på 7,9 procent i år, 7,3 procent nästa år och 6,7 procent 2016.
    Magdalena Andersson ägnade stort utrymme under pressträffen åt det finansiella sparandet – de beryktade ladorna i svensk ekonomi.
    - Vi ser ett lånebehov på nästan 90 miljarder (87 miljarder, reds anm.) kronor bara för det innevarande året, sade Andersson.
    I procent räknat beräknas underskottet i statsbudgeten bli minus 2,2 procent i år. Och det strukturella sparandet ligger nära minus 1 procent - långt ifrån överskottsmålets krav på plus en procent.
    - Det här är de sämsta siffrorna vi sett sedan budgetsaneringen, sade Andersson. För tredje gången gilt har vi en borgerlig regering som lämnat efter sig stora underskott i statens finanser.
    Därpå följde en lång sågning av alliansens ofinansierade reformer – framförallt då skattesänkningarna. Under åren 2006 – 2014 summerar de sig till 157 miljarder kronor, enligt finansdepartementets beräkningar. Samtidigt har alliansen utgått från glädjekalkyler kring effekterna av skattesänkningarna, menar Andersson.
    Hon framhöll att alliansen från och med 2010 och ända fram till i fjol räknade med att statens finanser skulle gå plus i år. Först 2013 prognosticerade den borgerliga regeringen alltså ett underskott för 2014. Nu är vi där, och det visar sig att underskottet är ännu större.
    - När man hela tiden tror att det någon gång i framtiden kommer att se väldigt mycket bättre ut i statsfinanserna än vad som är utfallet, ja det är då man genomför stora, ofinansierade reformer, sade Andersson med anklagande underton.
    Det skorrar lite falskt. I själva verket går ju anklagelsen inte ut på att Anders Borg (m) och Co. misslyckats med sina prognoser - utan att prognoserna fått legitimera skattesänkningarna. Samtidigt planerar den sittande regeringen inte att avskaffa jobbskatteavdraget, bara modifiera det så att folk som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden återigen får betala lite mer i inkomstskatt.
    När Andersson konfronterades med detta efter presskonferensen hänvisade hon till att det finnas andra skatter som är bättre att höja. Hittills känt är de rödgrönas planer på att återställa arbetsgivaravgifterna för ungdomar liksom för pensionärer till forna nivåer och höja punktskatterna på alkohol och tobak.
    Därutöver kan det bli aktuellt med höjda miljöskatter, en ny bankskatt och en vägslitageavgift för tunga fordon, enligt vad nyhetsbyrån TT erfarit. Andersson var tydlig med att regeringen avser att finansiera sina reformlöften krona för krona. Det kommer i sig att bättra på statsfinanserna fram till och med 2018, menade hon. Reformutrymmet i den kommande budgeten är alltså noll.
 
 
Källa:  Pressmeddelande: Bekymmersamt läge för de offentliga finanserna
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se