Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
11 april 2019
 
 
”Halloweenbrexit” rör till det för Europaparlamentet
 
Med Allhelgonadagen som nytt slutdatum för Brexit kommer valet till Europaparlamentet med största sannolikhet att bli rörigt. Fjorton medlemsländer – däribland Sverige – kommer inte att veta exakt hur många ledamöter de ska välja. De 27 medlemsländerna har tidigare fördelat Storbritanniens 73 ledamöter mellan sig, men den lösningen kan nu vara överspelad.
 
I juni 2018 lyckades EU:s stats- och regeringschefer förhandla fram en omfördelning av de 73 platser i Europaparlamentet som Storbritannien ska lämna efter Brexit. 46 platser läggs i en reserv för unionens framtida utvidgningar. Europaparlamentet efter valet 2019 skulle därmed minska från 751 till 705 ledamöter. De resterande 27 platserna används för att kompensera länder som haft förhållandevis få platser i förhållande till sin folkmängd. Sverige skulle få ytterligare en plats, 21 mot nuvarande 20, Frankrike och Spanien skulle få ytterligare fem, Italien och Nederländerna ytterligare tre och nio andra länder skulle få ytterligare en eller två platser. Tyskland har oförändrat 96 platser.
    Efter stats- och regeringschefernas beslut den 10 april att ge Storbritannien ett nytt uppskov till den 31 oktober i år hänger den nya platsfördelningen i Europaparlamentet i luften. Inget talar för att det brittiska parlamentet ska kunna enas om ett utträdesavtal före Europavalet i slutet av maj. Då måste britterna delta i valet av sina sina 73 platser om landet vill behålla rätten till nytt slutdatum den 31 oktober. Annars måste landet lämna unionen med omedelbar verkan den 1 juni. Osäkerheten innebär stora problem för flera medlemsländers politiska partier och valmyndigheter.
    Eurovalet har ingen gemensam vallag. Det regleras av 28 olika vallagar och genomförs av 28 olika valmyndigheter. För den de svenska politiska partierna och för den svenska valmyndigheten är problemet mindre. Om Sverige får ytterligare ett mandat så småningom när britterna bestämt sig så följer man sannolikt bara röstfördelningen, som säger vem som står i tur för nästa mandat. Men det finns andra länder som på ett helt annat sätt måste förbereda sig politiskt och juridiskt för att kunna hantera osäkerheten, t.ex. genom beslut om ändringar i nationell vallag. De politiska partierna kan också behöva mer tid för att bestämma sina valsedlar.
    Frankrike behöver sannolikt modifiera sin vallag, vilket kan ha varit en anledning till att president Macron ville sätta slutdatum för britternas nya uppskov till den 30 juni. Det skulle ha inneburit att även om britterna deltagit i Europavalet i slutet av maj så skulle de nyvalda ledamöterna aldrig ha kommit att tillträda sina platser. Europaparlamentets första möte efter valet äger rum först den 2 juli, i Strasbourg.
    Uppenbarligen var det svåra motsättningar i frågan om ny brittisk deadline vid veckans toppmöte. President Macron drev sin linje med stöd av Spanien, Belgien, Luxemburg och Malta, men det räckte inte långt gentemot övriga 22 länder, ledda av Tyskland. Nu blev det ändå en slags kompromiss, eftersom Angela Merkel och ordföranden Donald Tusk hade velat förlänga britternas respit till den 31 mars 2020.
    För Frankrike var slutdatum den 31 oktober viktigt, eftersom den nya EU-kommissionen efter Europavalet i princip ska tillträda den 1 november. Då senast ska Brexit ha fixats, antingen genom utträdesavtal eller genom att bilan fallit och klippt av alla band. Britterna kommer i vilket fall som helst inte att få spela någon roll i sammansättningen av den nya EU-kommissionen.
    
 
 
Källa:  Europaportalen, nytt Brexitdatum
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se