Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Idrott
Kulturpolitik
Massmedia
Etik och religion
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
28 november 2013
 
 
Rapport om mediekonsumtionen
 
Gammelmedia dominerar
 
Det påstås ofta att internet är på väg att konkurrera ut gammelmedia - TV, radio och tidningar. Men 18 år efter att internet introducerades ägnar Medelsvensson fem gånger mer tid åt tradionella medier än åt medier på internet. Det framgår av den senaste undersökningen, ”Svenskarna och internet”, skriven av professor Olle Findahl.
 
En mer detaljerad analys visar att TV och radio är helt ohotade. 84 procent av tittandet sker på den vanliga teven och 16 procent på webben. Och oavsett vilken plattform som används är innehållet detsamma.
    För radions del är situationen ungefär likadan: 88 procent av lyssningen sker i vanliga radioapparater, hemma eller i bilen, och 12 procent av lyssningen sker i webben.
    Dagstidningsföretagen, som har stora ekonomiska problem med minskade inkomster från såväl annonser som prenumeranter, oroas av att många yngre väljer att läsa tidningen på nätet i stället för på papper.
    Men genomsnittsiffrorna visar att papperstidningen fortfarande står sig stark. 76 procent av läsningen sker på papper och 24 procent på webben. Och siffrorna är stabila från år till.
    Alla som är medelålders och äldre tycks behålla sina invanda medievanor – morgontidningen till kaffet, bilradion på väg till och från jobbet, och teven på kvällen.
    Översatt till minuter ägnar vi i genomsnitt 22 minuter om dagen åt att läsa papperstidningen och 7 minuter åt tidningen på nätet.
    När man studerar tabellerna och diagrammen i årets undersökning framstår generationsklyftorna som starka. De unga har mer digitala medievanor och de äldre är mer analoga.
    Men skillnaderna har en annan karaktär än förväntat. Skiljelinjen tycks inte gå mellan mediekonsumtion på webben eller papper. Snarare är det så att tonåringar och unga vuxna inte bara låter bli att läsa papperstidningar, de läser faktiskt inte nättidningarna heller.
    De som är i åldern 16 – 25 år ägnar bara 6 minuter om dagen åt webbtidningar. Det är exakt samma siffra som för de allra äldsta; de som är i åldern 76 + ägnar också 6 minuter om dagen åt att tidningarna på nätet, men samtidigt ägnar de lite drygt 50 minuter om dagen åt papperstidningen. De unga ägnar bara nio minuter åt papperstidningen.
    Slutsatsen blir alltså att dagens unga ägnar förvånansvärt lite tid åt traditionell mediekonsumtion, oavsett om det sker på traditionella plattformar eller på internet.
    De unga anser helt enkelt inte att teve, radio och tidningar är viktiga nyhetskällor. På en femgradig skala får gammelmedia betyget två. Äldre människor delar ut betyget fyra.
    En annan tendens som dock inte är så tydlig i den här undersökningen, men mer påtaglig i företagens egna undersökningar, är den ungdomliga förtjusningen i sådant som är ytligt och gratis. De unga föredrar till exempel Aftonbladet på nätet framför morgontidningen på papper. De föredrar musik framför prat i radion, och i teven är det fiktion framför nyhets- och samhällsprogram.
    Huruvida dagens ungdomar ska ta med sig sina medievanor upp i åren, eller om de ska anpassa sig till vuxenlivet är en öppen fråga som medie- och kommunikationsforskarna och medieföretagen funderar på.
    Av rapporten framgår att dagens unga är mycket aktiva i de ”sociala medierna” - de kommunicerar med varandra på facebook, instagram och twitter och de spelar spel. Och de har nya mobila apparater.
 
 
Sammanfattning av Rapporten Svenskarna och internet 2013, av Olle Findahl

• Internetanvändningen har stabiliserats samtidigt som den mobila boomen fortsätter
    Den totala användningen av internet fortsätter att öka något lite. Men den stora förändringen gäller mobilt internet. Tiden som läggs på mobilt internet har mer än tredubblats på två år.
    • Fortfarande står 1,1 miljoner utanför internet
    Internet fortsätter att sprida sig till allt fler, men spridningstakten minskar för varje år. Antalet som inte använder internet eller använder det mycket sällan har minskat med 100 000 sedan förra året.
    • Allt flera har smarta mobiler
    Två av tre använder en mobil för att koppla upp sig till internet. Det är en ökning från 22 till 65 procent på tre år.
    • De unga driver på
    De unga driver på utvecklingen av smarta mobiler. Det märks tydligast för dem i åldern 12 till 15 år, där nu 78 procent dagligen använder en smartmobil. För bara två år sedan låg den siffran på fem procent.
    • Endast senaste mobilen passar de unga
    De unga har en smartmobil av senaste modell som de köpt under de senaste 12 månaderna, medan de äldre använder sig av äldre årsmodeller. Ju yngre man är desto nyare modell har man.
    • De unga kvinnorna tar över internet
    Redan för fyra år sedan var de unga kvinnorna mest aktiva på de sociala nätverken och bloggarna. Idag har de smarta mobilerna förstärkt denna dominans ytterligare. I åldern 12 till 15 år känner sig flickorna mer delaktiga i informationssamhället än pojkarna.
    • Spridningen av surfplattorna har tagit fart
    Under de två senaste åren har spridningen av surfplattorna tagit fart. Var tredje svensk (31%) har idag tillgång till en sådan. Det är främst den unga föräldrargenerationen och deras barn som intresserat sig för surfplattan.
    • Nära hälften av tvååringarna använder internet
    Nära hälften (45%) av tvååringarna använder idag internet och bland förskolebarn är det idag 25 till 30 procent som är dagliga användare. För fyra år sedan var det bara några procent. Så gott som alla, upp till sju år, som dagligen använder internet använder också en surfplatta.
    • Internet tar allt större plats i skolan
    Under de senaste fyra åren har tiden med internet i skolan fördubblats. Hälften av skolbarnen över tio år använder internet för att göra skolarbete åtminstone någon eller några gånger i veckan.
    • Fortfarande använder många skolbarn aldrig internet i skolan
    Mer än hälften av dem som är yngre än tio år gör aldrig skolarbete på internet och en majoritet i åldern tio till elva år använder internet för skolarbete endast någon gång ibland.
    • Många skolbarn anser internet lika viktigt för deras studier som för deras privatliv
    Två av tre i åldern 12 till 15 år anser att internet blivit viktigt eller mycket viktigt för deras skolarbete. Det är nästan lika många som anser att internet blivit viktigt för deras privata liv. För de något äldre är det till och med något fler som anser att internet är viktigare för studierna än för privatlivet.
    • De unga är mest aktiva på internet
    De unga i åldern 16 till 25 år är mest aktiva av alla. Åtta av tio kommenterar vad andra publicerat. Åtta av tio postar statusuppdateringar och fem av tio postar inlägg och kommentarer på öppna diskussionsforum.
    • Fildelningen ligger på samma nivå som tidigare
    Fildelningen ligger kvar på samma nivå som tidigare. 20 procent av befolkningen använder någon gång fildelningstjänster för att dela eller ladda ner musik och film. Andelen är högst bland pojkar i åldern 20 till 25 år där 70 procent fildelar.
    • Många hittar nya vänner på internet
    Många har fått nya vänner via internet. En tredjedel av alla som använder internet har hittat nya vänner. De allra flesta har sedan träffat några av dessa utanför internet. I genomsnitt är det fem nya vänner som man träffat på detta sätt.
    • Facebook håller greppet
    Så gott som alla som besöker sociala nätverk besöker också Facebook. Två av tre (66%) av internetanvändarna, vilket motsvarar drygt halva befolkningen, besöker någon gång Facebook. Förra året var det 64 procent. Mest aktiva är man i åldern 16–25 år där 76 procent dagligen besöker Facebook. Bland pensionärerna är det mindre än tio procent som gör detsamma.
    • Allt yngre barn är på sociala nätverk
    Sociala nätverk besöks av allt yngre barn. Redan när de är åtta år besöker 18 pro-cent sociala nätverk. Vid nio år har det stigit till 30 procent och sedan går det fort och vid tolv års ålder är 81 procent användare och två av tre (65%) av flickorna gör dagliga besök.
    • En tredjedel av de ungas internettid tillbringas på sociala nätverk
    Den tid som unga (12–15 år) tillbringar på sociala nätverk upptar en tredjedel av den tid som de tillbringar med internet hem-ma eller på andra platser utanför skolan. För de äldre 26 till 55 år sjunker andelen till en femtedel.
    • Dubbelt så vanligt att följa på Twitter som att själv skriva
    Det är mer än dubbelt så vanligt att läsa vad andra skriver på Twitter som att själv skriva. 21 procent följer någon gång vad som händer på Twitter medan tio procent själva skriver någon gång. Två procent skriver dagligen.
    • Sju av tio flickor i åldern 12–15 år använder Instagram
    Instagram används huvudsakligen av de unga. Drygt hälften av ungdomarna i åldern 12 till 19 år är där. Mest aktiva är flickorna i åldern 12–15 år av vilka sju av tio (71%) är användare. Totalt i befolkningen har 15 procent åtminstone någon gång varit på Instagram.
    • Det mobila internet har inte ersatt datorn
    Det mobila internet har inte ersatt datorn. Så gott som alla med en smartmobil har också en dator och nästan alla med en surfplatta har både en dator och en mobil. Och även de som använder sin smarta mobil flera gånger om dagen, eller dagligen en surfplatta, använder sin dator minst lika mycket.
    • 40 procent av internettiden går åt till att ta del av innehåll från traditionella medier
    En stor del av tiden på internet går åt till tidningar, tv och radio. Ungefär 40 pro-cent av tiden som tillbringas på internet i åldrarna 25 till 65 år, går i genomsnitt åt till att ta del av innehåll från traditionella medier.
    • Internet har inte ersatt de traditionella medierna
    Traditionella medier i sina traditionella former dominerar fortfarande, decennier efter internets introduktion, svenskarnas medieanvändning. Samtidigt används också webbversionerna flitigt. Men det är mycket ovanligt att man helt övergivit de traditionella formerna.
    • Den mobila utvecklingen skapar nya digitala klyftor
    Digitala klyftor försvinner och nya uppstår. Nu är det ungdomar och den unga föräldragenerationen som är först medan de äldre är mer avvaktande. Även inkomst och utbildning spelar in så att andelen med smarta mobiler är betydligt högre hos de med hög inkomst och hög utbildning och mångdubbelt större när det gäller surfplattor.
    • Egen aktivitet på internet skapar känsla av delaktighet
    De som själva är aktiva på internet känner sig mest delaktiga i det nya informationssamhället. De är företrädesvis unga och välutbildade med god inkomst och intresse för att prova nya tekniska saker. Internettiden på Youtube spelar roll liksom tiden på de sociala nätverken. Det hjälper till om man besöker bloggar eller Twitter. Allra mest delaktiga känner sig de som flera gånger dagligen är på Twitter och de som på olika forum flera gånger dagligen postar inlägg och kommenterar vad andra har skrivit.
    • Internet den viktigaste nyhetskällan bland unga
    Internet har successivt övertagit rollen som den viktigaste nyhetskällan för de upp till 45 år och är helt dominerande bland de yngre upp till 35 år. Ju äldre man är desto viktigare blir traditionella medier som tv, dagstidningar och radio. Med ökande ålder avtar internets roll som nyhetskälla snabbt.
    • Få läser e-böcker och ännu färre har speciella läsplattor
    En av tio (11%) läser någon gång en e-bok. Det är nästan exakt samma siffror som förra året. De flesta som läser en e-bok gör det på datorn och nästan alla som läser e-böcker läser också vanliga pappersböcker. Speciella läsplattor är ovanliga. I jämförelse med USA ligger Sverige här långt efter.
    ---

Undersökningen bygger på enkäter med ett representativt urval svenskar. Vad som skiljer denna undersökning från andra liknande undersökningar är att även äldre person (76+) finns med, och att även barn finns med (föräldrarna har besvarat frågorna när det gäller barn under 11 år).

Källa: Svenskarna och internet, av Olle Findahl.
    
 
Källa:  Svenskarna och internet, Olle Findahl
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se