Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
9 april 2019
 
 
Valforskare om EU-valet 2019:
 
Det blir fortsatt lågt valdeltagande!
 
Sedan det första direkta valet till Europa-parlamentet 1979 har valdeltagandet sjunkit konstant i varje val. Europaparlamentets ökande makt och betydelse tycks snarast ha påverkat valdeltagande negativt. På 70-talet var parlamentet en demokratisk kuliss. Idag är det en fullfjädrad lagstiftare med ambitionen att utse ”regeringsbildaren”, EU-kommissionens ordförande. Det konstaterar Christian Andersson som har följt ett Sieps-seminarium och läst en aktuell rapport om just valdeltagandet.
 
I det första direkta valet till Europa-parlamentet 1979 röstade över 60 procent av väljarkåren. I det senaste valet 2014 var det nere i drygt 40 procent. I Sverige röstade hälften av de röstberättigade. Det är långt under valdeltagandet i nationella val i alla länder. I Sverige röstade över 80 procent i höstens riksdagsval. Men det är stora skillnader mellan valdeltagandet i olika medlemsländer. I Öst- och Centraleuropa är det betydligt lägre än i Västeuropa. Slovakien låg i botten 2014 med ett valdeltagande på 13 procent.
    Inför förra valet 2014 lanserade vart och ett av de europeiska politiska partierna egna kandidater till posten som ordförande i EU-kommissionen, s.k. spetskandidater. De skulle öka väljarnas intresse för valet genom samma typ av koppling mellan valutgång och verkställande makt, som finns i nationella val. Därmed skulle valhandlingen få större betydelse, var det tänkt. Medlemsländerna har tidigare velat sköta utnämningen av kommissionsordförande på egen hand genom förhandlingar i slutna rum.
    I Sverige var de politiska partierna mycket tveksamma till nyordningen. Den avslutande tv-debatten mellan spetskandidaterna sändes över huvud taget inte och kristdemokraternas spetskandidat Jean-Claude Juncker (M och KD) besökte inte Sverige en enda gång. Tysken Martin Schulz (S) knackade dörr i Umeå under en dag och belgaren Verhofstadt (C och L) gjorde ett kort nedslag i Uppsala. De svenska politiska partierna brukar bli kallsvettiga när europeiska kandidater tar upp obekväma frågor som militärt samarbete eller europeiska skatter.
    Kristdemokraterna segrade i valet i juni 2014, blev största partigrupp och Jean-Claude Juncker blev kommissionsordförande, mycket tack vare Angela Merkels personliga engagemang. Den tyske valforskaren Hermann Schmitt som undersökt alla Europaval sedan 1979 har utvärderat valet 2014 på uppdrag av Svenska institutet för europapolitiska studier för att kunna göra en prognos om valdeltagandet i årets val. När professor Schmitt presenterade sina slutsatser i Stockholm i torsdags gav han inte mycket för nyordningen med spetskandidater. Den fungerar inte på medlemsländernas nationella politiska scen.
    I valkampanjen 2014 var det bara en liten del av väljarna som kände till spetskandidaterna. Jean-Claude Juncker var känd av en knapp femtedel av de europeiska väljarna. De nationella politiska partierna ägnade ungefär en procent av utrymmet i sin valinformation år spetskandidaterna. Enligt professor Schmitts beräkningar skulle valdeltagandet 2014 bara ha påverkats marginellt utan spetskandidater (en procent lägre). I själva verkat minskar valdeltagandet rent generellt i medlemsländerna, i alla val, något som inte har med EU att göra. Det enda som kan förhindra fortsatt sjunkande valdeltagande är om det europeiska projektet blir en ny stark tvistefråga, framför allt mellan de gamla partifamiljerna och de nya EU-fientliga högerpopulistiska partierna.
 
 
Sieps-seminariet ägde rum den 28 mars (seminarie-sammanfattningen kom drygt en vecka senare). Bifogar också en rapport om valdeltagandet i ett längre och jämförande perspektiv.
 
Källor:
Sieps 2019: Valdeltagande-ep (pdf)
 Fulltext  Info
Varför rösta när syftet intre är uppenbart?
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se