Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
20 maj 2019
 
 
EU-myglet, den glömda valfrågan
 
Flera politiker i Tjeckien, Rumänien och Ungern anklagas för att ha förskingrat pengar från EU:s regionalfonder. Samtidigt som samma politiker riktar hård kritik mot EU:s institutioner berikar de sig själva eller vänner och släktingar med hjälp av EU:s stöd till fattiga regioner. Och det är inte bara politiker från de EU-fientliga högernationalisterna utan också socialdemokrater, liberaler och kristdemokrater.
 
Frågan om framtiden för EU:s regionalstöd är en av de tyngsta frågorna för det Europaparlament som ska tillträda efter valet den 26 maj. Parlamentet och medlemsländerna ska då förhandla fram anslagen till EU:s regionalpolitik för perioden 2021-2027. Närmast ofattbara 351 miljarder euro är avsatt för regionalstödet perioden 2014-2020, men Storbritanniens förväntade utträde under 2019 göra att det beloppet kommer att krympa. Dessutom vill flera medlemsländer i Nordeuropa villkora stödet med respekt för rättsstat och mottagning av asylsökande.
    I Tjeckien demonstrerar medborgare mot hur rättsväsendet hanterat anklagelserna mot premiärministern och mångmiljardären Andrej Babis, som ska ha trixat till sig 2 miljoner euro för ett av sina hotellprojekt, EU-pengar som egentligen var avsedda för små och medelstora företag. Babis missnöjesparti Ano 2011 sitter sedan 2014 i samma grupp i Europaparlamentet som Liberalerna och Centerpartiet.
    I Rumänien är det regerande socialdemokratiska partiets ordförande Liviu Dragnea föremål för utredning om att ha förskingrat 21 miljoner euro från EU:s regionalstöd, pengar som skulle ha gått till att förbättra landets vägnät. Regeringen i Bukarest har fått stark kritik från omvärlden för att urholka rättsstaten och för att försvaga myndigheter som arbetar mot korruption. Liviu Dragneas parti sitter tillsammans med Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
    I Ungern har miljardären Lorinc Meszaros vunnit en rad lukrativa upphandlingar som bekostas av EU-fonder, enligt kritikerna tack vare att han är barndomsvän med den kristdemokratiske premiärministern Viktor Orban. Ett företag som tidigare ägdes av Orbans svåger ska enligt EU:s kontor för korruptionsbekämpning OLAF ha varit ansvarigt för organiserade bedrägerier med EU-medel.
    Ungefär två tredjedelar av alla offentliga investeringar kommer från EU i de medlemsländer som anslöt sig efter 2004. Därför är det kanske inte så konstigt att korruption i dessa länder på ett eller annat sätt berör EU-fonder, precis som att korruption i Italien ofta handlar om maffiapengar. En av den högernationalistiske inrikesministern Matteo Salvinis närmaste män fick avgå i början av maj efter anklagelser om att tagit emot maffiapengar. Medlemsländer med stora banksektorer blir oftare inblandade i affärer med penningtvätt.
    – Det som är nytt är att man nu inte längre kan lita på de nationella rättsmyndigheternas ansträngningar att bekämpa korruptionen, säger ordföranden för Europaparlamentets budgetkontrollutskott, kristdemokraten Ingeborg Grässle, till den franska tidningen Le Monde.
    I Slovakien fick den allmänne åklagaren avgå sedan det avslöjats att han försökt manipulera utredningen av mordet på en journalist som undersökte förskingring av EU-medel. Den ungerska rättvisan har aldrig följt upp OLAFs avslöjanden om premiärminister Orbans svåger.
    Trots att EU:s regionalpolitik är en EU-kompetens och inte en nationell kompetens så är det medlemsländerna själva som har huvudansvaret för utbetalningar och kontroll. Men de är ofta mycket ovilliga att följa upp misstankar om fusk och svindel. EU-kommissionens kontrollorgan OLAF har också begränsade kontrollmöjligheter och kontrollerna tar lång tid och är inte tillräckliga för att väcka åtal och återkräva pengar. Enligt EU:s revisionsrätt struntar medlemsländerna i att följa upp i över hälften av alla anmärkningar från OLAF. Rumänien avslöjar aldrig sina eventuella insatser mot EU-bedrägerier och i Ungen finns bara ett enda anbud i över en tredjedel av alla upphandlingar med EU-medel.
    Med anledning av EU-kommissionens begränsade möjligeter att kontrollera användningen av EU-fonder beslöt 22 medlemsländer 2017 att skapa en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, senast årsskiftet 2020/21. För första gången i EU:s historia kommer då en EU-myndighet att kunna gå in i de olika medlemsländerna med sina undersökningar.
    Men Polen och Ungern har vägrat att delta i samarbetet, trots att de båda länderna tillhör de länder som får mest regionalstöd. Sverige har som nästan enda land ställt upp vid sidan av Polen och Ungern och förkastat förslaget om en europeisk åklagarmyndighet, trots att Sverige är en av EU:s största nettobidragsgivare. Men under våren 2019 kan det ha skett ett omtänkande i Stockholm. En majoritet i Sveriges Riksdag ska nu vara positiv till att också Sverige ansluter sig till den europeiska åklagarmyndigheten.
    
 
 
Källa:  Le Monde 18/5-19
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se