Löpsedel 
 
 
2016
 
2015
 
2014
 
2013
 
2012
 
2011
 
2010
 
2009
 
2008
 
2007
 
2006
 
2005
 
2004
 
2003
 
2002
 
2001
 
2000
 
1999
 
1998
 
1997




Sök i politiken.se:
   
14 maj 2019
 
 
EU kan paralyseras
 
Högernationalisterna beräknas få minst en tredjedel av platserna i Europaparlamentets efter valet i maj. Dessutom kommer de flesta att vara samlade i en enda partigrupp i stället för att vara splittrade på flera. De kommer därmed att kunna utmana parlamentets två traditionella maktcentra, kristdemokrater/konservativa och socialdemokrater. Det nya parlamentet kommer att präglas av motsättningen för eller emot EU i stället för höger eller vänster. Den politiska mitten försvagas. Christian Andersson rapporterar från ett Sieps-seminarium med Simon Hix.
 
Om EU-kritiska högernationalister får 35 till 40 procent av platserna i det nyvalda Europaparlamentet så kommer det att bli betydligt svårare att få ihop avgörande majoriteter i omröstningarna. När parlamentet röstar om nya EU-lagar krävs nämligen absolut majoritet för godkännande, alltså mer än hälften av samtliga parlamentets ledamöter. Det finns behov av breda politiska uppgörelser, eftersom ett större eller mindre antal ledamöter kan vara frånvarande. I omröstningar som inte är lagstiftande krävs bara en majoritet av de närvarande ledamöterna för godkännande.
    Den brittiske valforskaren Simon Hix, som i många år analyserat politiken i Europaparlamentet, kom häromveckan med en rapport om konsekvenserna av de av de nya politiska styrkeförhållandena i Europaparlamentet efter valet i maj. Hans slutsats är att kristdemokrater/konservativa och socialdemokrater måste hålla ihop och dessutom få med liberaler och gröna för majoritet. Simon Hix har gått igenom ett antal tunga politiska frågor som varit uppe för omröstning i parlamentet under mandatperioden 2014-2019 för att se vad som skulle ha hänt om frågorna behandlats med den sannolika nya mandatfördelningen efter valet 2019.
    Ett kvoteringssystem för fördelning av asylsökande antogs 2015 med betryggande majoritet av en bred koalition av kristdemokrater/konservativa, socialdemokrater, liberaler, gröna och vänster. Men sedan dess har debatten om flyktingar och asylsökande hårdnat i de flesta medlemsländer, inte bara bland högernationalister. Utslaget i en sådan omröstning efter 2019 års val är absolut inte given, skriver Hix i sin rapport. Det handlar alltså inte bara om högernationalisternas nya politiska styrka utan också om förändringar i de andra politiska partiernas dagordningar.
    Böter för medlemsländer som bryter mot EU:s värdegemenskap (t.ex. medborgerliga rättigheter och rättsordning) fick brett stöd i parlamentet 2018 men skulle få betydligt tuffare behandling efter valet, särskilt om ungerska Fidesz blir tredje största medlem av den kristdemokratiska/konservativa gruppen. Stödet för EU:s långtidsbudget 2012-2027 fick brett stöd i omröstningen 2018, 488 röster mot 165, med stöd av alla ”gamla” grupper plus högernationalister som polska Lag och rättvisa. Hix tror därför att långtidsbudgeten skulle ha gått igenom även efter 2019.
    Gemensamma EU-regler för minimilöner föll med knapp marginal 2017 på grund av motstånd från center-högergrupper. Den frågan lär knappast komma upp igen efter 2019 med en starkare högernationell representation.
    Ännu osäkrare är det för sådana frågor som godkänts av en center-vänster koalition, utan kristdemokrater/konservativa. Beslutet 2018 om att slopa subventioner till fossila bränslen skulle enligt Hix sannolikt hänga på en skör tråd efter 2019. Problem blir det också för frågor som bara fått stöd från center-höger.
    I mars 2015 stödde en center-högerallians (inklusive De gröna) ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Hix tror att sanktionerna kommer att få fortsatt stöd i det nya parlamentet. Men det kan vara en mer osäker förutsägelse: mer än hälften av högernationalisterna gjorde 2015 gemensam sak med vänstern och röstade mot sanktioner. Med tanke på de öppna Rysslandssympatierna bland de högerpopulistiska partier som väntas göra bra val i maj kan majoritetsförhållandena komma att ändras.
    I vilket fall som helst kommer det att bli ett rörigare Europaparlament efter valet och därmed också ett rörigare EU, eftersom parlamentet numera är en politisk nyckelspelare. Parlamentets relationer till EU:s två andra maktcentra – kommissionen och medlemsländernas råd – kommer att försvagas och bli mer komplicerade. Risken för dödlägen och handlingsförlamning ökar. Nya spänningar kommer att uppstå i gamla partigrupper som liberalerna och De gröna (särskilt om italienska Femstjärnerörelsen ansluter sig). Vänster-högerdimensionen kommer att ersättas av motsättningen mellan anhängare och motståndare till EU, vilket märkts redan under mandatperioden 2014-2019. Parlamentets inre arbete kommer att försvåras när högernationalisterna får nya ledarpositioner och förtroendeuppdrag.
 
 
Källa:  Simon Hix, rapport och seminarium
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se