Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
20 mars 2014
 
 
Budgetprocessen detaljregleras
 
Alliansen vill att principen om en sammanhållen behandling av regeringens budgetförslag ska artikuleras tydligare i Riksdagsordningen; och har stöd av Sverigedemokraterna. De rödgröna varnar för att riksdagens demokratiska handlingsutrymme minskar.
 
Med stöd i ett utredningsbetänkande från en parlamentariskt sammansatt kommitté har regeringen lagt fram förslag med sikte på att förtydliga reglerna för hur riksdag och regering behandlar och beslutar om budgeten.
    Poliken.se uppmärksammade det ursprungliga betänkandet redan i fjol, och då framförallt skiljelinjerna mellan blocken. (Se "Bör budgetprocessen detaljregleras?" längst ned.)
    Pudelns kärna i den aktuella propositonen är den så kallade rambeslutsmodellen. Regeringen har stöd av Sverigedemokraterna för de ändringar den föreslår. De rödgröna är kritiska.
    I all korthet innebär modellen, som finns inskriven i Riksdagsordningen, följande: att riksdagen i ett första skede fattar ett klumpbeslut både om utgiftsramarna för de 27 anslagsområdena som finns i regeringens budgetproposition och om beräkningarna av statens inkomster. Vid samma tidpunkt fattas även beslut om utgiftstak och överskottsmål.
    I ett andra skede fattar riksdagen beslut om hur stora anslagen till vart och ett av de 27 områdena ska vara - det vill säga hur mycket pengar som ska gå till hälsa och sjukvård, kultur, migration, försvar och så vidare. Då måste de folkvalda hålla sig till de utgiftsramar som slogs fast i det första skedet.
    Regeringens aktuella förslag innebär bland annat att det första steget av rambeslutet ska omfatta fler moment än vad som uttryckligen omnämns i Riksdagsordningen idag.
    Exempelvis ska det framgå av lagen att riksdagen via beslutet godkänner de (preliminära) beräkningarna av statens inkomster och utgifter inte bara för det kommande året, utan för samtliga tre kommande år.
    Vidare föreslår regeringen att det ska framgå av lagen att riksdagen i rambeslutets andra steg också har att ta ställning till så kallade bemyndiganden om statens ekonomiska åtaganden: kreditgarantier, utlåning som finansieras genom statens egna "lån" i Riksgälden och så vidare.
    Regeringen tycker att de föreslagna ändringarna innebär att praxis kodifieras och budgetberedningen stabiliseras.
    Den rödgröna oppositionen däremot, ansåg redan under kommitténs arbete att de borgerliga ville ta principen om en sammanhållen budgetberedning för långt.
    När rambeslutsmodellen infördes innebar det att regeringens ställning i budgetberedningen stärktes i relation till riksdagens, och dessutom att finansutskottets ställning stärktes på bekostnad av de övriga riksdagsutskottens.
    Det var önskvärda förändringar - då. Budgetprocessen stramades upp, det gick inte längre att bilda hoppande majoriteter i enskilda budgetfrågor och minoritetsregeringar fick möjligheter att driva igenom sin finanspolitik.
    Men nu, när praxis fungerar bra och det råder en samsyn om det budgetpolitiska ramverket, bör riksdagen inte tvingas att ta ännu större klumpbeslut om budgeten.
    Det riskerar nämligen att minska dess demokratiska handlingsutrymme, anser Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
    Skiljelinjerna mellan blocken känns igen från striden om brytpunkten för när statlig inkomstskatt ska tas ut, som pågick under vintermånaderna (se artikelhänvisningarna nedan).
    Men den aktuella propositionen innehåller inga förslag som uttryckligen förhindrar riksdagen från att riva upp delar av regeringens budget via utskottsinitiativ, trots att rambeslutet om statens utgifter och inkomster redan har klubbats.
    Ytterligare förslag, som oppositionen inte har ifrågasatt, är att det ska stå i budgetlagen att regeringen måste redovisa för riksdagen hur överskottsmålet kan uppnås, givet det budgetförslag som läggs.
    Om regeringen räknar med att den kommer att behöva avvika från tumregeln om en procents överskott i det offentliga sparandet (som alliansen gjort under det gångna åren) ska den redogöra för hur målet åter kan uppnås.
     Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 september 2014; vilket innebär att de tillämpas vid behandlingen av statens budget för 2015.
 
 
Källa:  Prop 2013/2014:173, En utvecklad budgetprocess
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Bör budgetprocessen detaljregleras?
SOU 2013:73
Experterna oense om budgetreglerna
Offentlig utfrågning
Riksdagen: Talmannens skäl för att vägra ställa proposition på finansutskottets initiativ att återställa brytpunkten
Strid om brytpunkt till KU
Riksdagen: Utredning om regelverket för att ändra beslut om brytpunkten för uttag av statlig inkomstskatt
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se