Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
23 oktober 2014
 
 
Budgetdebatt 2014
 
Höjd skatt, färre jobb?
 
Finansminister Magdalena Andersson (s) vidhåller att "ladorna är tomma". Skattehöjningar är därmed nödvändiga för att staten ska kunna stimulera tillväxten, och just satsningarna på välfärdssektorn kommer att generera jobb. Oppositionen har rakt motsatt uppfattning. Tolkningskonflikter dominerade budgetdebatten.
 
Anna Kinberg Batra, som också tippas bli Moderaternas nya partiledare, var först ut att kasta handsken. Eller, ska man vara petnoga, så var Magdalena Andersson själv först ut. Redan i sitt inledande anförande upprepade finansministern att "ladorna" i svensk ekonomi är "tomma" - en lägesbeskrivning som hon till och med KU-anmälts för. Allianspolitikerna håller förstås inte alls med om att de lämnat katastrofala offentliga finanser efter sig.
    Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har varit ytterst nogranna med att kalla sig själva för "samarbetsregering". Men med budgetpropositionen på bordet märks det tydligt att Sverige i själva verket har en "svag vänsterregering", sade Kinberg Batra (m). Till finansministern ställde hon ledande frågor om varför regeringen undlåtit att räkna på "sysselsättningseffekterna" i budgeten. Det saknas skattningar av hur många jobb som kommer att kunna uppstå (utöver hur många subventionerade anställningar som regeringen avser att finansiera med statsbidrag). Det "gapar tomt", tyckte moderaten.
    Magdalena Andersson replikerade. Den förra regeringen närde "önskedrömmar" om "fantastiska sysselsättningseffekter" i år efter år. Till exempel skrev Alliansen, någon gång i begynnelsen, att jobbskatteavdraget skulle generera nära en halv miljon arbetstillfällen på kort sikt, sade finansministern. Det var med denna slags "glädjekalkyler" kring skattesänkningarnas potentiella effekter som man grävde hål i de offentliga finanserna.
    - Det är inte ett bra sätt att bedriva ekonomisk politik.
    Centerns nya ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström (för övrigt ett av flera nya ansikten i budgetdebatten), hävdade att många ligger vakna på nätterna i oro över vad den rödgröna regeringens politik kommer att innebära för just dem. Han nämnde särskilt Centerpartiets käpphäst, nämligen kvinnliga företagare i välfärdssektorn, men även lantbrukare och ungdomar - sistnämnda med tanke på regeringens besked om att arbetsgivaravgifterna ska återställas till forna nivåer.
    Och Magdalena Anderssom kontrade. Om det nu hade varit så att den så kallade ungdomsrabatten hade resulterat i väldigt många nya jobb, ja då hade det förstås varit svårt att argumentera för en återställare. Men eftersom det inte är fallet räknar regeringen inte heller med att ungdomarna får det väldigt mycket sämre.
    - Ja du Emil, tänk om det hade varit så enkelt att bara man sänker skatten så kommer jobben, rundade en närmast gladlynt Magdalena Andersson av.
    Mindre Lönnebergastämning var det i den retoriska dusten med Folkpartiets ekonomisk-politiske talesperson Erik Ullenhag. Han kallade regeringens budget för "ett jobbfientligt hafsverk", ihopkokad av en regering som inte smidat sina järn medan elden var varm, det vill säga redan under valrörelsen.
    - Sällan har jag sett en budget som redan fått kritik av så många remissinstanser, menade Ullenhag.
    Han räknade upp Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, Ekonomistyrningsverket, IFAU och undlät inte heller att nämna fackförbunden Saco och TCO (som inte uppskattar förslaget att fler människor ska betala statlig inkomstskatt jämfört med idag, eftersom det rör deras medlemmar). Ullenhags poäng var tudelad: regeringen har inte hörsammat den finanspolitiska expertisen men framförallt så går inte räkningen i lås.
    - De skattehöjningar du räknar med blir inte verklighet för det blir dyrare att arbeta, sade Ullenhag.
    - Då kommer de skatteintäkterna inte in.
    Och Magdalena Andersson parerade, snubblandes på orden. Ja, remissinstanserna har uttryckt en förståelig oro för att arbetsmarknaden försvagas när skatter nu ska höjas. Men nämnda myndigheter har inte tagit hänsyn hur regeringen använder skatteintäkterna. Eftersom de investeras i åtgärder som genererar arbetstillfällen så kommer den samlade effekten inte att bli den våta filt på svensk tillväxt som alliansen uttrycker en sådan oro för. Menar Magdalena Andersson.
    Det här är pudelns kärna. Regeringen litar på att investeringarna i exempelvis infrastruktur kommer att resultera i fler arbetstillfällen. Att utbildningsplatserna inom högskolan och annan vuxenbildning kommer att löna sig. Man tror på statligt subventionerade anställningar inom den offentliga sektorn, på en snäppet generösare sjukförsäkring och en något högre a-kassa.
    För den borgerliga oppositionen är skattehöjningarna parat med högre a-kasseersättning oacceptabla. De föreslagna traineejobben för ungdomar och extratjänster inom välfärden betraktar man som förlegade socialdemokratiska idéer.
    Hur förslagen om just subventionerade anställningar faller ut i verkligheten kommer att bli en brännande fråga för den rödgröna regeringen - förutsatt att den får igenom sin budget. Det hänger som bekant på Sverigedemokraterna.
    Deras ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt tog varje tillfälle som gavs i debatten att förklara hur oansvarigt det är av regeringen att talla på överskottsmålet.
    - Sverigedemokraterna kommer inte på något sätt att bidra till att äventyra det finanspolitiska ramverket. Era möjligheter att få igenom er budgetproposition i denna kammare har inte ökat efter detta, sade Oscar Sjöstedt med udden riktad mot Magdalena Andersson.
    Sverigedemokraterna vill bland annat stoppa traineejobben, se till att lagen om valfrihetssystem inom primärvården behålls och dessutom blockera förslaget om en tredje pappamånad - helst tillsammans med alliansen. Men Anna Kinberg Batra (m) avböjde Oscar Sjöstedts invit.
    - Vi är inte intresserade av att plocka ut den ena eller andra delen och debattera dessa i ett replikskifte, svarade hon.
    Kinberg Batra sade också att man kommer att ta ställning till de andras budgetar som hela förslag.
 
 
Utgiftstak (mdr kr) 2015 2016 2017 2018*
Utgiftstak för staten inklusive ålderspensions-systemet vid sidan av statsbudgeten 1160 1207 1265 1322
Uppräkning mot föregående år +53 +47 +58 +57
Utgiftstak i procent av BNP 28,0 28,0 28,0 28,0
 
*Utgiftstak för 2018, bedömning av regeringen i denna budgetproposition
 
Nyckeltal 2014 2015 2016 2017
BNP-tillväxt, % 2,1 3,0 3,2 2,6
BNP, miljarder kronor 3907 4100 4307 4507
Inflation, KPI, % 0,0 0,9 2,2 3,0
Arbetslöshet 15-74 år, % 7,9 7,3 6,7 6,4
Arbetade timmar, % ökning 1,4 1,3 1,3 1,2
Sysselsatta, 15-74 år, % ökning 1,3 1,4 1,2 0,9
Produktivitet i näringslivet, % ökning1,3 1,9 2,1 2,1
Timlön, % ökning 2,8 2,9 3,3 3,5
Reporänta 0,5 0,3 1,0 2,1
 
Försörjningsbalans 2013* 2014 2015 2016 2017
Hushållens konsumtion 1764 2,9 3,2 2,9 2,8
Offentlig konsumtion 990 1,1 1,5 1,1 0,3
Fasta bruttoinvesteringar 836 4,5 5,5 6,1 4,6
Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0 0,2 0,0 0,00,0
Export 1653 2,3 5,4 6,4 5,2
Import 1468 4,6 6,1 6,5 5,3
BNP 3776 2,1 3,0 3,2 2,6
 

Procentuell förändring, fasta priser. Prognos för 2014–2017.

*Miljarder kronor

 
Offentliga sektorns finanser
prognos i miljarder
kronor

2014

2015

2016

2017

2018
Inkomster 1877 1990 2104 2209 2312
i procent av
BNP
48,1 48,5 48,9 49,0 49,1
Skatter och avgifter 1651 1754 1858 1951 2042
i procent av
BNP
42,3 42,8 43,1 43,3 43,4
Kapitalinkomster 59 62 66 7378
÷vriga inkomster 167 173 180 186 192
Utgifter 1964 2036 2118 2211 2289
i procent av
BNP
50,3 49,7 49,2 49,1 48,6
Offentligt finansiellt sparande -87 -46 -14 -1 23
i procent av
BNP
-2,2 -1,1 -0,3 0,0 0,5
Offentlig bruttoskuld 1569 1619 1636 1637 1604
i procent av
BNP
40,2 39,5 38,0 36,3 34,1
 
Tabellen avser hela den offentliga sektorn (stat + kommuner o landsting + pensionssystem). Överskottsmålet (det vill säga offentligt finansierat sparande i procent av BNP) är bestämt till 1 procent av BNP. Målet ska gälla som ett genomsnitt över en konjukturcykel. EU-reglerna förbjuder mer än tre procents underskott av BNP. Bruttoskulden får enligt EU ej överskrida 60 procent av BNP.
 
Förslag till statsbudget för 2014
 
Utgifter, miljarder kr
 
UTGIFTER, miljarder kronor
 
Utgiftsområden 2014 2015
1 Rikets styrelse 12,8 12,4
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 14,1 14,6
3 Skatt, tull och exekution 10,3 10,6
4 Rättsväsendet 40,3 40,8
5 Internationell samverkan 1,9 1,9
6 Försvar och samhällets krisberedskap 47,6 48,6
7 Internationellt bistånd 31,1 30,0
8 Migration 13,4 17,4
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 61,8 64,4
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funk.neds. 98,6 101,0
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39,2 38,2
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 80,7 83,9
13 Integration och jämställdhet 13,2 16,8
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 68,9 71,8
15 Studiestöd 20,0 21,2
16 Utbildning och universitetsforskning 59,0 64,2
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,7 13,2
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,1 1,5
19 Regional tillväxt 2,9 2,7
20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 6,9
21 Energi 2,9 2,5
22 Kommunikationer 45,2 50,1
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,2 15,8
24 Näringsliv 5,4 5,4
25 Allmänna bidrag till kommuner 93,6 94,5
26 Statsskuldsräntor m.m. 6,3 20,6
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 37,9 40,1
  Minskning av anslagsbehållningar - -4,6
Summa utgiftsområden 842,0 886,3
Summa områden exkl. statsskuldsräntor 835,8 865,8
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 258,1 267,8
Takbegränsade utgifter 1093,9 1133,6
Budgeteringsmarginal 13,2 26,4
Utgiftstak för staten 1107,0 1160,0
 
 
Inkomster, miljarder kr
 
INKOMSTER, miljarder kronor
 
  Inkomstslag 2014 2015
  Skatter m.m. 798,1 876,2
  Inkomster av statens verksamhet 42,7 33,6
  Inkomster av försåld egendom 15,0 15,0
  Återbetalning av lån 1,0 0,9
  Kalkylmässiga inkomster 10,0 10,0
  Bidrag m.m. från EU 12,7 10,3
  Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -81,3 -83,5
  Krediteringar på skattekonto -8,2 -8,4
Summa inkomster 790,0 854,1
Beräknat lånebehov (budgetunderskott)   32,6
Summa   886,6
 
Källor:
Prop 2014/2015:1, Budgetpropositionen för 2015
 Fulltext  Info
Riksdagens budgetdebatt, video
 Fulltext  Info
Budgetpropositionen för 2015 (del 1)
 Fulltext  Info
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se