Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
9 april 2014
 
 
Ekonomiska debatten 2014
 
Överskottsmål blev tema i debatten
 
Överskottsmålet var de borgerligas nyfunna käpphäst i riksdagens budgetdebatt - jämte den gamla som handlar om att de rödgröna partierna snyter väljarna på besked om regeringssamarbetet. Men tog detta riktigt skruv?
 
Det är valår och innehållet i regeringens vårbudgetproposition var i stort sett känt på förhand. Budgetdebatten handlade snarare om partiernas övergripande finanspolitiska positioner än om budgeten.
    Finansminister Anders Borg (m) inledde. Han talade om en danande uppgång i ekonomin. Men riskerna kvarstår och tillväxten kan dämpas. Därutöver utgör utvecklingen i Ukraina och Ryssland en geopolitisk risk.
    Enligt Borg kommer Sveriges offentliga finanser att förstärkas med totalt med 100 miljarder kronor de kommande åren. Att överskottsmålet uppfylls är därvid helt centralt.
    I december i fjol flaggade Borg för en kursändring i den ekonomiska politiken. Inga mer skattesänkningar - varje reform de kommande åren behöver vara fullt ut finansierad, oavsett vilken färg nästa regering har. (se "Borg flaggar för skattehöjningar" längst ned.)
    Sedan dess har alliansen kämpat hårt för att framställa både den hittills förda och den aviserade ekonomiska politiken som logisk; ja rentav keyniansk.
    De underskott som nu råder i Sveriges offentliga finanser är berättigade; eftersom det har varit lågkonjunktur och vår omvärld har dragits med recession.
    I dåliga tider ska staten spendera för att stimulera efterfrågan i den inhemska ekonomin - och det anser sig alliansen ha gjort, främst genom skattesänkningar.
    Nu däremot vänder konjunkturen och det är nödvändigt för regeringen att finansiera varje reformåtgärd "krona för krona", som Borg sade i sitt anförande.
    I oppositionen ögon är det här en förvrängd verklighetsbeskrivning. När Magdalena Anderssons (s) buktalare i riksdagen, Fredrik Olovsson, tog replik på finansministern lyfte han tre allvarliga misslyckanden som den sittande regeringen står för.
    För det första ligger arbetslösheten på åtta procent och 400 000 går utan jobb. Ändå saknas det en politiska förslag för att motverka detta i vårbudgeten, monerade Olovsson.
     För det andra gäller samtliga förslag som regeringen nu lägger i syfte att förbättra skolan, varav flera är kopior på socialdemokraternas idér, först från och med nästa år.
    Det vill säga det åligger i själva verket nästa regeringen att ta hand om skolan - trots att alliansen suttit åtta år vid makten och elevernas resultatutveckling sjunkit stadigt.
    För det tredje har alliansen gått från överskott på 65 miljarder till underskott på 87 miljarder. Samtidigt har man genomfört skattesänkningar för 140 miljarder kronor.
    - Erkänn att du lånat pengar till skattesänkningar och att du nu inte klarar överskottsmålet, sade Olovsson.
    Borg kontrade med attack på den regering som kommer behöva leda landet ifall alliansen förlorar valet i september.
    - Socialdemokraterna tänker inte finansiera de löften som de ger Miljöpartiet och Vänsterpartiet. I stället tänker de slopa överskottsmålet!, sade Borg.
    Misstanken att Socialdemokraterna med stöd av de båda andra rödgröna partierna avser att ändra eller slopa överskottsmålet luftade finansministern vid upprepade tillfällen under debattens gång.
    Det var det slagträ varmed oppositionen skulle misstänkliggöras och framförallt: varmed skillnaderna i partiernas politiska agendor framställdes som ett problem för regeringssamarbetet.
    Frågan är dock om det riktigt tog skruv.
    - Vi uppfann överskottsmålet. Du behöver inte tvivla en sekund på att vi står fast vid stabila offentliga finanser - och överskott, sade Olovsson.
    Han påminde om att det bara var några månader sedan som regeringen slogs för att sänka inkomstskatten ytterligare för höginkomsttagare.
    - Vi har inga planer på att ändra överskottsmålet och de finanspolitiska ramverken, sade även Miljöpartiets ekonmisk-politiske talesperson Per Bolund.
    Miljöpartiet går till val på sin egen politik och diskuterar regeringsbildande först när väljarna sagt sitt, var hans besked. Bolund sade att han tror att väljarna uppskattar att kunna rösta på tydliga alternativ.
    - Däremot uppskattar väljarna inte att de röstar på Centern och ändå får moderat politik eller att de lägger sin röst på Folkpartiet och får samma moderata politik, fortsatte han och hänvisade till det dalande opinionsläget.
    I sitt eget anförande sade Bolund dock att det kommer att krävas skattehöjningar för att klara överskottsmålet. En smart regering höjer i detta läge klimatrelaterade skatter, menade miljöpartisten.
    Vänsterpartiets talesperson Ulla Andersson fokuserade på sitt partis kärnfråga, vinster i välfärden, både i replikskiften och i sitt eget anförande.
    Bland annat gjorde hon en invit till socialdemokraterna om att förbjuda vinstdrivande företag inom äldreomsorg, skola och så vidare med stöd av vänstern. Fredrik Olovsson svävade på målet. Det är inte troligt att ett konkret förbud blir av.
    I sitt eget anförande poängterade Andersson (v) att utvecklingen inom den offentliga sektorn har drabbat kvinnor snarare än män. Det är mammorna som tar över när fritidshem och dagis har kort om personal, som går ner på deltid eller hoppar in och hjälper personalen. Det är döttrarna som stannar hemma för att vårda sjuka föräldrar när den offentliga omsorgen inte räcker till, sade Andersson.
    Sverigedemokraternas Sven-Olov Sällström angrep Anders Borg för regeringens beslut att ge flyktingar från det krigshärjade Syrien permanent uppehållstillstånd.
    Det är en ofinaiserad utgift i årets budget, menade han, och det bryter mot Dublinförordningen. Inget annat land i EU har gjort liknande löften.
    
 
 
Utgiftstak (mdr kr) 2014 2015 2016 2017*
Utgiftstak för staten inklusive ålderspensions-systemet vid sidan av statsbudgeten 1107 1127 1167 1214
Uppräkning mot föregående år +10 +20 +40 +47
Utgiftstak i procent av BNP 29,3 28,4 28,0 27,8
 
*Utgiftstak för 2017, bedömning av regeringen i denna proposition, VÅP:en.
 
Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 2017
BNP-tillväxt, % 1,5 2,7 3,3 3,5 2,5
BNP, miljarder kronor 3608 3706 3828 3962 4061
Inflation, KPI, % 0,0 0,2 1,6 2,5 2,8
Arbetslöshet 15-74 år, % 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3
Arbetslöshet 16-64 år (äldre def.), % 5,5 5,3 4,9 4,5 4,2
Arbetade timmar, % ökning 0,4 1,4 1,2 1,4 1,1
Sysselsatta, % ökning 0,7 0,2 -0,1 0,6 1,5
Sysselsättnings-grad 20-64 år, % 79,4 79,0 78,4 78,5 79,4
Produktivitet i näringslivet, % ökning 1,7 1,8 2,2 2,1 1,9
Timlön, % ökning 2,5 2,7 2,9 3,2 3,4
 
Offentliga sektorns finanser
prognos i miljarder kronor
2013

2014

2015

2016

2017
Inkomster 1811 1836 1931 2014 2122
i procent av BNP 49,8 48,5 48,6 48,5 48,6
Skatter och avgifter 1607 1658 1736 1825 1912
i procent av BNP 44,2 43,5 43,7 43,7 43,8
Övriga inkomster 205 178 195 199 209
Utgifter 1861 1895 1944 2017 2092
i procent av BNP 51,2 50,1 48,9 48,3 48,0
Offentligt finansiellt sparande -49 -59 -13 +7 +30
i procent av BNP -1,3 -1,6 -0,3 +0,2 +0,7
Offentlig bruttoskuld 1475 1561 1579 1559 1518
i procent av BNP 40,6 41,3 39,7 37,3 34,8

Redaktionens förklarande kommentar: Om man läser denna tabell uppifrån och ner hittar man en lång rad intressanta upplysningar om den pågående samhällsomvandlingen: De offenliga inkomsterna som andel av bruttonationalprodukten, BNP, har minskat radikalt de senaste två decennierna och ligger nu under 50 procent och fortsätter att minska. Även skatter och avgifter som andel av BNP har minskat under en följd av år. Skattekvoten har nu stabiliserats något under 45 procent. Utgifterna har också minskat men inte i samma tempo och därmed har det uppstått underskott i de offentliga finanserna. I år beräknas underskottet till 59 miljarder kronor (1,6 procent av BNP) vilket är fullt acceptabelt in om EU. Den svenska bruttoskulden är relativt låg; den uppgår bara till 41 procent av BNP.

Tabellen avser hela den offentliga sektorn (stat + kommuner o landsting + pensionssystem). Överskottsmålet (det vill säga offentligt finansierat sparande i procent av BNP) är bestämt till 1 procent av BNP. Målet ska gälla som ett genomsnitt över en konjukturcykel. EU-reglerna förbjuder mer än tre procents underskott. Bruttoskulden får enligt EU ej överskrida 60 procent.
 
Källa:  Debatt om vårpropositionen
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Borg flaggar för skattehöjningar
Borgs reviderade prognos
Lågavlönade halkar efter
Prop 2013/2014:100
Tillväxt men hög arbetslöshet
Prop 2013/2014:100
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se