Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes
Bistånd
Internationellt samarbete
Mänskliga rättigheter
Säkerhetspolitik
Krig och konflikt
Enskilda länder
Terrorism
Internationell ekonomi




Sök i politiken.se:
   
12 november 2015
 
 
Är britterna dåliga européer?
 
En brittisk journalist som gästar Süddeutsche Zeitung kopplar Storbritanniens låga flyktingmottagande till britternas desintresse för Europa.
 
Britterna gör ingen hemlighet av hur lite Europas utmaningar angår dem – och tar varje chans i akt att hota med utträde ur unionen. Visserligen är många människor i Storbritannien kritiska mot regeringen Camerons hållning i flyktingfrågan. De tycker att landet gott kunde ta emot fler asylsökande. Men britter i allmänhet har inte alls samma känslomässiga bindning till idén om ett förenat Europa som tyskar eller fransmän. Och det avspeglar sig i flyktingfrågan, menar Joe Miller, som till vardags arbetar för BBC.
    När man säger ”Europa” i Storbritannien tänker folk på soliga stränder, charmiga städer och idylliska sedvänjor som att ta lång lunchrast, skriver Miller i Süddeutsche Zeitung. Inte på vikten av att det aldrig mer ska bli krig. Han citerar premiärminister Cameron, som konstaterat att britterna har ett öfolks mentalitet och att EU är ett medel för dem, inte ett mål i sig.
    I jämförelse med den ideologiska, europeiska gemenskap som Angela Merkel eller Francois Hollande besvärjer har brittiska politiker ett torrt förhållande till EU. Och vikten av att vara med i unionssamarbetet har aldrig varit en fundamental målsättning i det brittiska parlamentet. Tvärtom är det som brukar kallas euroskepsis utbrett över hela den politiska skalan, framhåller Miller.
    Den kampanj som nu bedrivs av samtliga etablerade partier (med undantag för Scottish National Party) för att Storbritannien faktiskt ska förbli i EU är heller ingen känslosam angelägenhet. Man appellerar i stället till väljarnas förnuft; att de ska inse att det gagnar dem att stanna kvar i unionen.
    Isolationismen och det jämförelsevis torra draget i brittisk politik spelar roll för hur landet agerar i den pågående flyktingkrisen, menar Miller. Att fler människor är i rörelse än under andra världskriget uppfattas och behandlas som ett europeiskt problem – inte som en brittisk utmaning.
    Även om många är kritiska, kommer Cameron undan med löftet att ta emot 20 000 syriska krigsflyktingar fördelat över flera år. Och det uppfattas inte som en dålig ursäkt när premiärministern betonar att Storbritannien agerar på plats vid konflikthärdarna, utan som pragmatism.
 
 
 
 
Se också:
 
Mindre EU, inte mer!
David Cameron håller sitt viktiga EU-tal (Reuters och SR)
 
politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se