Ämnen
 
Arbete
Bostad
Ekonomi
Ekonomisk politik
Privat sektor
Bank- och värdepapper
Kommunal sektor
Statlig sektor
Samhällsekonomi
EU
Försvar
Juridik
Kommunikationer
Kultur
Miljö
Näring
Politiska institutioner
Skatt
Social
Socialförsäkring
Utbildning
Utrikes




Sök i politiken.se:
   
517 artiklar om Ekonomisk politik
 
Regeringen räknar med avmattning
Regeringen räknar med att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) bromsar in till 1,4 procent i år och nästa år. Prognosen är oförändrad jämfört med vad som presenterades på Harpsund i augusti, då flera nyckeltal sänktes jämfört med aprilprognosen.
18 sep 19 – Budgetpropositionen för 2020

Extrem budgetprofil
Finansminister Magdalena Andersson medger att fördelningsprofilen i nästa års budget blir extrem, och att socialdemokraterna egentligen inte vill detta, men att samarbetet med centern och liberalerna har framtvingat denna politik, som hon trots allt står för. Regeringens budget innebär att skatterna ska sänkas med 16 miljarder kronor, varav de högavlönade får allra mest. Den slopade värnskatten för dem som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden kostar drygt 6 miljarder kronor.
18 sep 19 – OH-bilder från finansministerns presskonferens 18 sept 2019

Regeringen får S-kritik för att öka klyftorna
Kritiken riktar in sig på hur budgeten främst gynnar högavlönade män, till följd av slopad värnskatt och sänkt pensionärsskatt.
18 sep 19 – Budgetpropositionen för 2020

Budgetdebatten 2019: Besk kritik från höger och vänster
– Har hon missat undersköterskeupproret, förskoleupproret och lärarupproret? undrar vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson, med anledning av Magdalenas Andersson budget som gynnar högavlönade män.
18 sep 19 – Snabbprotokoll 2019/2020:6

Miljöpartiet får igenom kritiserad reform
Reformen är rejält nerbantad i jämförelse med det ursprungliga förslaget – då skulle 10 000 personer till en kostnad på två miljarder kronor få chansen att vara lediga för att studera eller att starta eget i upp till ett år.
16 sep 19 – Budgetpropositionen för 2020

Regeringen får igenom sin budget
Det hamnade i skuggan av debatten om asylrätten, men regeringen fick igenom sina budgetramar i riksdagens omröstning.
26 nov 15 – FiU 2015/2016:1

Flyktingmiljarder till kommunerna
Regeringen föreslår 9,8 extra miljarder till kommuner och landsting för ökade kostnader i flyktingmottagandet i år. Antal mottagna i förhållande till kommuninvånare avgör fördelning.
12 nov 15 – Prop 2015/2016:47

FP: Mer till försvar och lärarlöner
Mer pengar till försvaret än vad regeringen föreslår. Och mer till höjda lärarlöner. Men Folkpartiet vill också sänka skatter med 30 miljarder kronor och säger nej till en rad av regeringens förslag.
6 okt 15 – Folkpartiets budgetmotion för 2016, SR: Rapportering och analys av de borgerliga budgetmotionerna för 2016

M-budget lovar sänkt skatt
När moderaterna presenterade sin budgetmotion för 2016 utgjorde “första-jobbet-avdraget” ett centralt inslag. Det nya avdraget, som kostar nio miljarder, är konstruerat på samma sätt som de gamla jobb-skatte-avdragen, och skulle om det infördes få samma effekter.
6 okt 15 – Moderaternas budgetmotion för 2016, SR: Rapportering och analys av de borgerliga budgetmotionerna för 2016, DN Debatt: ”Våra reformer skulle ge 37 000 fler heltidsjobb”

Centern står fast
Allianspartierna går i år fram med egna budgetmotioner. Centerpartiets motion utgår i allt väsentligt från den ekonomiska politik som Alliansen la fram för drygt ett år sedan.
5 okt 15 – Centerns budgetmotion för 2016, SR: Centerpartiets budgetmotion: sänk dieselskatten

KD: Alliansen splittrad om jobbskatt
Allianspartierna går olika vägar när det gäller sänkt inkomstskatt. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill sänka skatten för olika grupper.
2 okt 15 – KD:s budgetmotion för 2016, SR: KD vill minska skatten för unga

M storsatsar på rut i skuggbudget
Storsatsning på rut och rot samt högre krav på bidragstagarna, det är några av förslagen i Moderaternas skuggbudget som presenteras inom kort.
1 okt 15

Gränskontroll nyckel för SD
Sverigedemokraterna räknar i sin budgetmotion med att ha 59 miljarder kronor till reformer nästa år. Återinförd, tät gränskontroll och minskad asylinvandring med 95 procent ska bidra till besparingar på 32 miljarder.
1 okt 15

En traditionell s-budget
Nu har finansminister Magdalena Andersson (s) lagt en budgetproposition som har möjlighet att bli godkänd av riksdagen. Det blir höjda skatter och minskade avdrag och därmed ökat utrymme för rödgröna satsningar på bostadsbyggande, klimat och skola. De konkreta förslagen har presenterats tidigare.
21 sep 15 – Prop :1, SR: “Fortsatt hög arbetslöshet med budgeten”, tt.omni: Finansministern: Stora utmaningar , SVT-forum: Presskonferenser och debatt (video)

Dyrare hemtjänst i budgeten
Hemtjänsten blir dyrare. Som mest blir det en höjning på drygt 2 500 kronor per år för dem som behöver mycket hemtjänst, skriver Svenska Dagbladet.
17 sep 15

Glömda poster ökar bistånd
Regeringen föreslår en höjning av det humanitära biståndet med 485 miljoner kronor nästa år, 105 miljoner mer än tidigare sagt. Förklaringen är att några poster glömdes bort i underlaget när biståndsminister Isabella Lövin (MP) gick ut med en lägre summa häromdagen.
17 sep 15

Sommarlovsstöd införs nästa år
Från och med nästa sommar införs ett särskilt stöd för de kommuner som ordnar avgiftsfria sommarlovsaktiviteter. 200 miljoner kronor om året avsätts i regeringens budget de fyra närmaste åren.
13 sep 15

Budgeten ska ge jobb
Regeringen ökar satsningarna som ska ge mer jobb till totalt 14 miljarder kronor 2016. Statsminister Stefan Löfven (S) räknar med att åtgärderna och en bättre konjunktur ska skapa 150 000 nya jobb på två år.
27 aug 15

Regeringen räknar med ljusare tider
Regeringen räknar med ljusare tider för Sveriges ekonomi de kommande åren. Men trots nya jobbsatsningar i höstbudgeten är vägen lång till EU:s lägsta arbetslöshet.
22 aug 15

Öveskottsmål eller ej?
Att slopa överskottsmålet är inget hot mot hållbara statsfinanser, anser Konjunkturinstitutet (KI). Det ger stöd till finansminister Magdalena Andersson som vill byta till ett balansmål i stället. Men Moderaterna är fortsatt emot.
16 aug 15

Kritiserad DÖ tros leva vidare
Efter många bakslag fick regeringen igenom sin första budget, tack vare decemberöverenskommelsen (DÖ). Trots visst borgerligt internt motstånd mot DÖ, spår statsvetare att den överlever.
17 jun 15 – Riksdagens budgetbeslut

Överskottsmålet utreds
Regeringen ”ser inga problem” med att låta en parlamentariskt sammansatt kommitté utreda överskottsmålet – men arbetet får inte dras i långbänk.
28 maj 15 – 26/5-15 Debattartikel

Svårt att nå målet
Regeringen får mycket svårt att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, enligt Finanspolitiska rådet som också anser att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket och borde spara mer och snabbare.
12 maj 15 – Finanspolitiska rådets rapport 2015

Alliansen röstar inte på egen motion
Allianspartierna varnar för att regeringens vårändringsbudget för 2015 är dålig för Sverige. Men man tänker inte försöka rösta igenom sin egen motion, något som kan skärpa konflikten inom Moderaterna.
6 maj 15

Inför ett dubbelt jobbskatteavdrag
Ett nystartsavdrag i form av ett dubbelt jobbskatteavdrag för långtidsarbetslösa som får jobb. Det är huvudnyheten i Kristdemokraternas vårbudgetmotion.
6 maj 15 – Kd:s vårbudgetmotion 2015

Höjda försvarsanslag och miljöskatter
Folkpartiet vill se två miljarder kronor i tillskott till försvaret redan nästa år. Försvara Sverige — försvara jobben, är rubriken på partiets vårmotion.
6 maj 15 – Folkpartiets vårbudgetmotion 2015

Alliansen redo att ta över
De fyra Alliansparterna har för första gången på flera år lagt fram egna ekonomiska motioner. Men Moderaternas finansministerkandidat hävdar att de när som helst kan lägga fram en gemensam statsbudget.
6 maj 15 – Moderaternas vårbudgetmotion 2015

Satsa 4,9 miljarder på industrin
Sverigedemokraterna vill satsa 4,9 miljarder kronor på att stärka industrins konkurrenskraft nästa år. Vi är ute efter är att behålla och kanske i bästa fall skapa fler jobb i industrin, säger partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.
6 maj 15 – SD:s vårbudgetmotion 2015

Satsa på miljön och småföretagen
Centerpartiet vill införa en ny modell för arbetsförmedling — en jobbfixarpeng. I partiets vårbudgetmotion som innehåller bedöminingar och förslag för 2016 finns också förslag på en premie för miljölastbilar och miljöbussar. Centern säger sig vilja satsa på småföretagen och miljön.
6 maj 15 – Centerns vårbudgetmotion 2015

Rappa repliker i debatten
”Löftesbrott” stod i fokus när den rödgröna vårbudgeten debatterades i riksdagen. Magdalena Andersson värjde sig mot verbala attacker från borgerliga företrädare och SD genom att helt sonika bolla tillbaka anklagelserna.
ÖPPEN16 apr 15 – Budgetdebatten

Offentliga sektorn får växa
Regeringen föreslår kraftiga höjningar av utgiftstaket de närmaste åren. På ett par års sikt handlar det om ökningar med över 100 miljarder kronor.
16 apr 15

Riksdagen vill ha överskottskommitté
De borgerliga partierna i riksdagen (m, fp, c, kd och sd) har beslutat att uppmana den rödgröna regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté som bland annat ska se över överskottsmålet för de offentliga finanserna.
16 apr 15

Pengar till äldre tas från äldre
Den största enskilda satsningen i regeringens vårbudget är en miljard kronor för att höja bemanningen inom äldreomsorgen. Men pengarna kommer från nedskärningar på just äldreomsorg.
ÖPPEN16 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Slopad ungdomsrabatt guldgruva för regeringen
Den största åtgärden i vårändringsbudgeten är avvecklingen av ungdomsrabatten. I två steg ska den omstridda nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga anställda återställas till samma nivå som för vuxna arbetstagare.
ÖPPEN16 apr 15 – Prop 2014/2015:99

“Nu börjar vi leverera”
Regeringen satsar 8 miljarder kronor i vårbudgeten, fördelat på jobb, skola, miljö och välfärd. De största utgiftsposterna var kända på förhand, som höjningen av a-kassan. Den låga produktivitetstillväxten och den höga arbetslösheten är regeringens sorgebarn. För att nå målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 kommer man att presentera fler åtgärder i kommande budgetar, sade finansministern Magdalena Andersson (s).
ÖPPEN15 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Arbetslösheten minskar bara sakta
Regeringen får svårt att nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet. Nuvarande politik räcker inte, nya stora satsningar krävs. Efter höstens politiska kaos och budgetnederlaget i riksdagen är vårbudgeten för 2015 en nystart för regeringen.
15 apr 15 – Prop 2014/2015:100

Sysselsättningen stiger
Enligt regeringens prognos stiger sysselsättningen och andelen sysselsatta av befolkning stadigt de närmaste åren.
15 apr 15

Fas 3 fasas ut
Ett viktigt vallöfte från Socialdemokraterna var att avskaffa Fas 3 och erbjuda långtidsarbetslösa jobb i framför allt kommunerna, så kallade extratjänster.
15 apr 15

Rödgrön budget
Den rödgröna regeringen vill genomföra reformer som kostar 8 miljarder i år. Flera av de reformer som stoppades i höstas kommer nu tillbaka — men inte alla. Decemberöverenskommelsen garanterar att regeringen får igenom sin budget denna gång.
15 apr 15

Sagt om budgeten
TT har sammanställt hur olika personer och organisationer har kommenterat regeringens vårbudget;
15 apr 15

Överskottsmålet måste utredas
Den borgerliga majoriteten i riksdagens finansutskott kör nu över regeringen och kräver en parlamentarisk utredning om överskottsmålet.
ÖPPEN9 apr 15

Majoritet för utredning av överskottsmål
Finansutskottet ska ta fram ett förslag på en parlamentarisk kommitté som ska utreda det finanspolitiska ramverket. Socialdemokraterna har ännu inte beslutat om de ska stödja ett sådant förslag.
26 mar 15

Balansmål ersätter överskottsmålet
Regeringen vill slopa överskottsmålet. Man ger Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ”ändra målnivån”. Och man hoppas få med sig borgerliga partier på ett blocköverskridande beslut om att i stället har någon form av “balansmål”.
ÖPPEN4 mar 15 – DN Debatt 3/3-15

Reporäntan blir negativ
Minusränta och program för stödköp av obligationer. Dessutom kan räntan komma att sänkas ytterligare. Riksbanken tar till storsläggan för att få upp inflationen. Riksbanken överraskar med flera okonventionella metoder.
12 feb 15

Mindre inkomster, försenade reformer
Journalistkåren räknade inte med att Alliansens budgetförslag skulle gå igenom och det har därför varit rätt tunnsått med analyser av statsbudgeten. Finansutskottets tabeller ger dock en lättläst översikt över fördelningen av medel inom de olika utgiftsområdena.
ÖPPEN8 jan 15 – Statens budget 2015 i siffror

Löfven pekade på skiljelinjer
Under pressträffen på Harpsund framhöll regeringen alla åtgärder som inte blir av eftersom de rödgröna tvingas sjösätta Alliansens budget. Stefan Löfven kritiserade de borgerliga partierna - men manade samtidigt till samarbete över blockgränsen.
ÖPPEN18 dec 14 – Presentationsmaterial "Konsekvenser av de borgerliga partiernas och SDs budgetbeslut"

Som en järnridå mellan blocken
Efter tisdagsnattens misslyckade förhandlingar med Alliansen väntade regeringen förgäves på politiska öppningar under budgetdebatten i riksdagens kammare.
ÖPPEN3 dec 14 – Debatt inför budgetomröstningen

SD fäller regeringens budget
Sverigedemokraterna fäller regeringens budget genom att rösta på Alliansens budgetmotion. Det beskedet lämnade partiet i dag vilket innebär en kris för regeringen med tre möjliga utgångar.
2 dec 14

Rödgröna kan pusta ut
Den borgerliga skuggbudgeten bygger på de vallöften som Alliansen ställde ut i sin valplattform i augusti. Man vill öka anslagen till skolan, i övrigt är det en snålbudget. Det intressantaste är dock att budgetmotionen är utformad så att den inte ska tilltala SD. Regeringen kan dra en lättnadens suck.
ÖPPEN12 nov 14 – Alliansens budgetmotion för 2015: Ett starkare Sverige

Minskad invandring SD:s stora guldgruva
Som vanligt består lejonparten av Sverigedemokraternas budgetutrymme av besparingar som partiet tror sig skapa genom att strypa asyl- och anhöriginvandringen, samt slopa integrationspolitiken.
ÖPPEN12 nov 14 – Sverigedemokraternas budgetmotion för 2015

Det blev en rödgrön trepartibudget
Det blev en renodlad rödgrön budget – en ”trepartibudget”. Vänsterpartiet har ställt upp helhjärtat på regeringen och lägger inte fram någon egen budgetmotion, och har i gengäld fått gehör i sin hjärtefråga. Allianspartierna har nobbat Stefan Löfvens samarbetsinviter.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1), Ulla Andersson Youtube-video och Maciej Zarembas hemsida

Lite mer till kvinnorna
Kvinnor gynnas av fördelningspolitiska ansatser i budgeten. Men regeringen hade kunnat gå längre i strävan att uppfylla de egna jämställdhetspolitiska ambitionerna.
23 okt 14 – Prop. 2014/15:1 Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män

Schweiz’ nej blir dyrt
När Schweiz sa nej till JAS blir de nya JAS-plan som Sverige ska köpa dyrare. Försvaret får redan i höst extra anslag på 1,5 miljarder kronor för att kompensera för att nya JAS 39 E blir dyrare. Utvecklingskostnaderna av det nya planet blir högre och nu får Sverige ta hela den summan själv.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015, Utgiftsområde 6, Försvar

Kritik mot slopade gåvoavdrag
Välgörenhetsorganisationer riskerar att förlora miljardbelopp i gåvor om regeringen får som den vill.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Jas Gripen tynger försvarsbudget
Slopad affär med Schweiz om Jas Gripen och höjda arbetsgivaravgifter för unga anstränger försvarsutgifterna. Men operationen i Stockholms skärgård sätter inga klara spår i regeringens försvarsbudget.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015, Utgiftsområde 6, Försvar

Etableringslotsar avskaffas
Insatserna för nyanlända invandrare har inte fungerat tillräckligt bra enligt regeringen. Alltför få personer deltar i kommunal vuxenutbildning och andelen personer som deltar i arbetsförberedande insatser har minskat. Regeringen vill avskaffa systemet med etableringslotsar för nyanlända. Från och med 2016 ska denna tjänst vara behovsprövad. Regeringen vill att kommunernas möjligheter att göra insatser för nyanlända ska utvecklas, bland annat med fortsatt satsning på SFI-undervisning.
23 okt 14 – Budgetpropositionen för 2015 (del 1)

Stram budget på torsdag
En stram budget med finansierade reformer för över 20 miljarder. Det är vad torsdagens budgetproposition kommer att innehålla, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).
21 okt 14

Välfärden kräver höjda skatter
Vänsterpartiet har lagt fram en klassisk vänsterbudget. Man slår vakt om välfärden och vill skapa jämlikhet och jämställdhet. Kampen mot arbetslösheten är viktigast. Men den stora profilfrågan är att sätta stopp för vinster i välfärden. För att åstadkomma detta behöver skatterna höjas.
ÖPPEN29 apr 14 – Vänsterpartiets budgetmotion våren 2014

Rödgröna vill höja skatterna mer
De rödgröna partierna anser att regeringen har sänkt skatterna mer än vad samhällsekonomin tål. Det har gått ut över kvaliteten i den offentligt finansierade välfärden. Därför vill de i varierad grad höja skatterna. Vänsterpartiet vill höja med cirka 50 miljarder, socialdemokraterna med 24 och miljöpartiet med 19 miljarder kronor mer än regeringen.
ÖPPEN29 apr 14

Slut med skattesänkarpolitik
Miljöpartiet planerar skattehöjningar för sammanlagt 27,4 miljarder kronor 2015. Helt nödvändigt för att klara skolan, vården och omsorgen, menar de gröna. Till skillnad från Socialdemokraterna redovisar man vad pengarna ska gå till.
ÖPPEN29 apr 14 – Miljöpartiets budgetmotion våren 2014

S-budget saknar siffror
Skarp kritik av regeringens finanspolitik - men det egna budgetalternativet är otydligt, för att inte säga nebulöst. Socialdemokraternas Magdalena Andersson presenterade "ställningstaganden" men ingen utgiftsplan.
ÖPPEN29 apr 14 – Socialdemokraternas budgetmotion våren 2014 "Ett kunskapslyft för fler jobb"

Höjd krogmoms och höjd socialavgift
Socialdemokraterna föreslår 22,5 miljarder kronor mer i skattehöjningar än regeringen. Drygt 20 miljarder av dem tas från höjda jobbavgifter på unga och höjd krogmoms.
14 apr 14

Tillväxt men hög arbetslöshet
Det blir god tillväxt i svensk ekonomi de närmaste tre åren, men arbetslösheten minskar bara långsamt. Den bedömningen gör finansminister Anders Borg (m) i årets vårbudget. När han presenterade budgeten sa han att det inte finns utrymme för skattesänkningar och att eventuella reformer ska finansieras krona för krona.
ÖPPEN9 apr 14 – Prop 2013/2014:100

Lågavlönade halkar efter
Under alliansens tid vid makten har befolkningens disponibla inkomster ökat med ungefär 2,5 procent per år. Men de grupper som tjänar minst har lägre ökningsgrad - och i den allra lägsta inkomstgruppen har det inte skett någon ökning alls.
ÖPPEN9 apr 14 – Prop 2013/2014:100

Klimatet väger tungt
Miljöpartiet satsar stort på klimat, jobb och skola i sin budgetmotion. Men partiet får kritik för kraftigt höjda klimatskatter.
4 okt 13 – Miljöpartiets budgetmotion

Inte mycket som skiljer rött från blått
När man jämför regeringens och socialdemokraternas budgetsiffror är det inte mycket som skiljer. Magdalena Andersson lovar till exempel att inte riva upp Anders Borgs skattepolitik. Därmed är utrymmet för en alternativ s-politik starkt begränsad.
3 okt 13 – Oppositionens budgetmotioner, Prop 2013/2014:1

Skattehöjningar betalar välfärden
Vänsterpartiet satsar rejält på välfärden i sitt budgetalternativ. Men skatterna höjs också ordentligt. - Vi behöver ökade skatteintäkter, annars klarar vi inte välfärden, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson.
3 okt 13 – Vänsterpartiets budgetmotion

Satsa på heltidsjobb
Sverigedemokraterna vill sänka skatten för pensionärer, satsa på offentliga heltidsjobb och på vård, rättsväsende och försvar. Pengarna tas främst från asyl- och integrationsområdet och från biståndet.
2 okt 13 – Sverigedemokraternas budgetmotion

Ökade marginaler i budgeten
Regeringen ser en betydande osäkerhet i ekonomins utveckling de närmaste åren. Riskerna för att det ska gå sämre än väntat är större än de positiva förhoppningarna. Risken för en nedgång i ekonomin är så stora att regeringen vill ha goda marginaler åren framöver för att kunna möta en ny ekonomisk chock.
19 sep 13 – Prop 2013/2014:1

Utgifter, inkomster, saldo
Statens utgifter uppgår nästa år till 869 miljarder kronor. Inkomsterna stannar på 824 miljarder. Det betyder att statens budgetunderskott blir 45 miljarder kronor. Detta enligt regeringens förslag till statsbudget för 2014.
19 sep 13 – Prop 2013/2014:1

Stabilitetsråd mot finansiella kriser
Den svenska ekonomin är mer utsatt för finansiella kriser än andra EU-länder. Utvecklingen med stigande huspriser och hushållens ökande skuldsättning oroar regeringen som beslutar att inrätta ett Stabilitetsråd för att förhindra att finansiella kriser uppstår.
27 aug 13 – Promemoria: Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet, Åtgärder för stramare ramverk och ännu tuffare regler för bankerna

Borg ser fortsatta risker
Risknivån i den internationella ekonomin är fortsatt hög, och siffrorna pekar på fortsatt svag ekonomisk utveckling i Sverige, enligt finansminister Anders Borg. ”Huvudslutsatsen är att vi har fortsatt ett väldigt utmanande ekonomiskt läge för Sverige, vilket beror på att vi har betydande ekonomiska svårigheter i omvärlden”, sade han vid en pressträff på torsdagen.
8 aug 13

Satsar på hushållen
Finansminister Anders Borg flaggar för extra valfläsk. - Han krattar manegen för en expansiv budget, säger Knut Hallberg, ekonom på Swedbank.
8 aug 13

Borg väntas satsa på hushållen
Finansminister Anders Borg flaggar för extra valfläsk. - Han krattar manegen för en expansiv budget, säger Knut Hallberg, ekonom på Swedbank.
8 aug 13

Oense om inflationen
Riksbankens majoritet fick en ny omgång kritik mot sin penningpolitik på en konferens om inflationsmålet. Angreppet kom, inte oväntat, från professor Lars E O Svensson — som lämnade bankens direktion för bara några veckor sedan.
3 jun 13

IMF vill se svenska reformer
Riksbanken och regeringen får beröm för väl avvägd penning- och finanspolitik i IMF:s årliga genomgång av den svenska ekonomin. Men IMF:s rapportör, tysken Helge Berger, ser ändå risker i höga bostadspriser och hushållens skuldberg.
1 jun 13

Överskottsmålet nås inte
Debatten om överskottsmålet fortsätter. Målet kommer inte uppnås om inte de kommande årens finanspolitik är "återhållsam" - den slutsatsen drar Finanspolitiska rådet i sin aktuella rapport.
16 maj 13 – Finanspolitiska rådets rapport 2013, Anders Borg kommenterar Finanspolitiska rådets rapport

Budgetramverket uppfyller EU:s krav
En parlamentarisk kommitté har analyserat om det svenska budgetramverket, med överskottsmål och utgiftstak, kan sägas motsvara EU:s krav på finanspolitisk styrning. Det gör det.
7 maj 13 – SOU 2013:32

ECB sänker räntan
Europeiska centralbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter till rekordlåga 0,50 procent. Bakgrunden är låg inflation och mycket hög arbetslöshet. Nu ökar trycket på svenska Riksbanken att följa med nedåt.
2 maj 13

Jobbsatsa nu!
I sin vårbudgetmotion pläderar Socialdemokraterna för snabba åtgärder för att minska arbetslösheten bland unga. Staten borde redan idag lönesubventionera arbetsgivare som anställer ungdomar som gått utan jobb i mer än ett halvår.
29 apr 13 – Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion 2013

Välfärdssatsning ger jämställdhet
Vänsterpartiet föreslår drygt sju miljarder till en ungdomsgaranti och fyra miljarder till äldreomsorgen i sitt alternativ till vårbudget.
29 apr 13 – Västerpartiets vårbudgetmotion 2013

Satsa på landsbygden!
Sverigedemokraterna vill satsa pengar på försvaret, landsbyggden och är villigt att stödja ett eventuellt förslag om ett femte jobbskatteavdrag.
26 apr 13 – Sverigedemokraternas vårbudgetmotion våren 2013

Ny arbetslinje för nya jobb
Det är dags för en ny arbetslinje, sade Miljöpartiets ekonomisk- politiske talesperson Per Bolund när han presenterade de grönas skuggbudget. Den innehåller flera förslag som rör unga arbetslösa.
24 apr 13 – Miljöpartiets vårbudgetmotion 2013

Klyftorna växer
Inkomstskillnaderna i Sverige växer - och det är i grund och botten bra, menar alliansregeringen. Det framgår av den fördelningspolitiska redogörelsen i vårbudgetpropositionen.
16 apr 13 – Prop 2012/2013:100

Eurokrisen driver upp arbetslöshet
Arbetslösheten dominerade vårens budgetdebatt. Ungdomsarbetslösheten är en nyckelfråga. Alliansens företrädare pekar på det lärlingssystem man vill upprätta efter tysk förebild. Oppositionen menar att regeringen är för slapphänt och att långtidsarbetslösheten riskerar att bli ohanterbar.
16 apr 13 – Snabbprotokoll 2012/2013:91, Budgetdebatt, webbtv

Sänk skatterna 2013!
Det "Sverigevänliga alternativet" kallade den ekonomiskpolitiske talesman Erik Almqvist Sverigedemokraternas höstbudgetmotion. Partiet vill bland annat införa ett femte jobbskatteavdrag redan nästa år och sänka skatten för småföretagen.
4 okt 12 – Sverigedemokraternas höstbudgetmotion 2013

Miljö och småföretagare i fokus
Miljöpartiet kommer med dyra men helt igenom skattefinansierade klimatåtgärder i sin skuggbudget. Man vill dessutom sänka lönekostnaderna för arbetsgivare, särskilt småföretag.
4 okt 12 – Miljöpartiets budgetmotion 2013

Höjda skatter kan vara bra
Vänsterpartiet säger nej till sänkt bolagsskatt och föreslår att flera skatter höjs, bland annat höjd inkomstskatt för den som tjänar mer än 30 000 kronor i månaden. Med högre skatter finansieras förslag som utbyggd äldreomsorg, högre ersättning i a-kassan, bättre sjukförsäkring, ökad lärartätheten och stimulerat bostadsbyggande.
4 okt 12 – Vänsterpartiets budgetmotion för 2013.

Borg spenderar för mycket
Socialdemokraterna menar att regeringen är oansvarig som genomför ofinansierade skattesänkningar. I sin budgetmotion skriver man att regeringen inte håller sig till överskottsmålet, och att det hotar stabiliteten i svensk ekonomi – och därmed framtida jobb och välfärd.
4 okt 12 – Socialdemokraternas budgetmotion 2013

Ingen rödgrön enighet
De tre rödgröna partierna som tidigare anklagade regeringen för passivitet tycker nu att regeringens budget är för expansiv. Kritik riktas bland annat mot regeringens bolagsskattesänkning.
4 okt 12 – Socialdemokraternas budgetmotion 2013 , Miljöpartiets budgetmotion 2013 , Vänsterpartiets budgetmotion för 2013., Sverigedemokraternas höstbudgetmotion 2013 , Prop 2012/2013:1

Äldreomsorg får mer pengar
Miljöpartiet avsätter en miljard kronor om året under sammanlagt tre år för att stödja kommunerna till att höja bemanningen och förbättra kvaliteten inom äldrevården.
2 okt 12

Minska lågstadieklasserna
I Socialdemokraternas skuggbudget ingår ett förslag om att avsätta tre miljarder kronor redan under 2013 åt en rad olika åtgärder inom skolväsendet. Större delen av pengarna skulle gå till att krympa klasserna på lågstadiet.
2 okt 12 – Pressmeddelande

Förstärk sjukförsäkringen!
Socialdemokraterna satsar 3,5 miljarder kronor i sin skuggbudget på att förstärka sjukförsäkringen, bland annat genom att avskaffa den bortre tidsgränsen. I åtgärdspaketet ingår även förslaget om att den andra sjuklöneveckan kan slopas.
2 okt 12

Sveriges finanser är starka
Finansminister Anders Borg anser att Sverige har Europas bästa ekonomi. Han anser att hoten mot svensk ekonomi kommer från utlandet: Ett deprimerat Europa är ett hot därför att européerna inte har råd att efterfråga svenska varor. Ett snabbväxande Kina är ett hot därför att kineserna inte bara producerar billiga varor, de är även effektiva och exportorienterade, och kan konkurrera ut svensk industri. Ett skuldsatt USA har förlorat mark och fungerar inte längre som världsekonomins draglok.
20 sep 12 – Prop 2012/2013:1

"Keynes skulle ha vänt sig i sin grav"
I budgetdebatten var det ombytta roller. Socialdemokraterna och Miljöpartiet anklagade regeringen för att äventyra det finanspolitiska ramverket genom stora, ofinansierade reformer - främst då sänkningen av bolagsskatten. De borgerliga i sin tur anklagade oppositionen för bristande keynesianskt förstånd.
20 sep 12 – Riksdagsdebatt om budgetpropositionen för 2013, video

"Inget utrymme för regeringens reformer"
Ekonomistyrningsverket räknar med ett underskott i statens finanser både i år och nästa år. Om man bara tar hänsyn till överskottsmålet finns det alltså inget utrymme för de satsningar regeringen flaggat för inför höstbudgeten.
6 sep 12 – ESV: pressmeddelande

BNP ökar med 1,6 procent i år
Regeringen räknar med att svensk ekonomi växer med 1,6 procent i år och med 2,7 procent nästa år. För 2014 bedöms BNP öka med 3,7 procent och med 3,5 procent 2015.
25 aug 12 – Pressträff med finansminister Anders Borg vid Harpsundsmöte (video med OH-bilder)

Feldt är kritisk
A-kassan måste bli obligatorisk och skatten måste höjas för att välfärden ska klaras i framtiden! I boken En kritisk betraktelse föreslår förre socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt en masslakt av socialdemokratins heliga kor.
24 maj 12 – Kjell-Olof Feldt: En kritisk betraktelse. Om Socialdemokratins seger och kris

Offentliga sektorn ska skapa jobben
Vänsterpartiet vill lägga extra skatt på de fyra storbankerna och återföra den privatiserade vården och omsorgen till kommun och landsting. Partiet har ett program som lovar 120 000 jobb. Två tredjedelar ska komma i offentlig sektor, en tredjedel i privat.
2 maj 12 – Vänsterpartiets ekonomisk-politiska motion våren 2012

Subventionera cykelreparationer
De bärande förslagen i Miljöpartiets "skuggbudget" var kända redan innan motionen släpptes. De gröna satsar på en nymodellering av den sänkta arbetsgivaravgiften och statligt subventionerade trainee-platser för att komma åt ungdomsarbetslösheten och stimulera småföretagandet.
2 maj 12 – Miljöpartiets ekonomisk-politiska motion 2012

Nej till konjunkturstimulans
Skolplikt för arbetslös ungdom, en ny avdragsrätt för innovativa företag och överhuvudtaget mer riskkapital åt näringslivets forskningsverksamhet - det är pelarna i Socialdemokraternas vårbudget. Dessutom flaggade partiets ekonomiskpolitiske talesman Magdalena Andersson för ett sysselsättningspolitiskt mål i budgetlagen.
2 maj 12 – Socialdemokraternas ekonomisk-politiska vårmotion

Oenighet om jobben, klimatet och skatterna
Polemiken var påtagligare i årets debatt om vårbudgeten jämfört med i fjol. Anders Borg (M) anklagades för att vara en statistiknisse som vill skönmåla sysselsättningsläget, och regeringen som helhet för idéfattigdom. De borgerliga företrädarna försökte utmåla den rödgröna oppositionen som ett hot mot skattebetalarna.
17 apr 12 – Debatt om vårpropositionen, webb-tv

Europa är i mild recession
Bankkris, sysselsättningskris och dessutom skuldkris gör att Europa befinner sig i en mild recession. Europaekonomin växer inte i år. Det leder till en inbromsning i svensk ekonomi. Tillväxten ligger nära noll. Arbetslösheten växer något under våren men stabiliseras till hösten. Finansminister Anders Borg räknar med balans i de offentliga finanserna och ett mycket begränsat reformutrymme 2013.
16 apr 12 – Prop 2011/2012:100

Centralbanker pumpar in pengar i världsekonomin
Under onsdagen gick sex av världens tyngsta centralbanker ut i en samordnad aktion för att sänka kostnaderna för att låna dollar. Samtidigt växer tvivlen om att eurosamarbetet i dess nuvarande form kommer att överleva skuldkrisen.
1 dec 11 – ECB: Coordinated central bank action to address pressures in global money markets

Partiledardebatt med extra hetta
Håkan Juholt valde att framhäva skiljelinjerna mellan Socialdemokraternas och den borgerliga regeringens politik i höstens partiledardebatt - kanske ett sätt att blidka skeptiska partikollegor efter hyresrättskandalen. Angreppen fick statsminister Fredrik Reinfeldt att höja rösten i ett laddat repliksskifte.
12 okt 11 – Snabbprotokoll 2011/2012:15

Split i oppositionen
De fyra oppositionspartierna har lagt fram varsin skuggbudget. Alla föreslår både högre utgifter och högre inkomster än regeringen. Partierna återtar sina gamla positioner och profilfrågor. Det samlade rödgröna alternativet är avlägset.
6 okt 11

En traditionell vänsterbudget
Det rödgröna samarbetet är definitivt avslutat och vänsterpartiet har återgått till sin gamla politik. I sin budgetmotion föreslår partiet höjda skatter för alla som tjänar mer än 28 000 kronor i månaden, höjd bolagsskatt och höjda arbetsgivaravgifter. Rot och Rut (som tidigare kallades pigavdrag) avskaffas. De höjda skatterna finansierar bättre a-kassa fler utbildningsplatser och en lång lista med välfärdsatsningar.
6 okt 11 – Investeringar för fler jobb och bättre välfärd, vänsterpartiets budgetmotion2012

Strypt asyl- och flyktinginvandring
Sverigedemokraternas viktigaste politiska ambition, att minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent leder till besparingar på 15,1 miljarder kronor 2012, enligt partiets budgetmotion.
6 okt 11 – All politik handlar om prioriteringar! Sverigedemokraternas Höstbudget 2011

”De unga får betala”
De unga får betala. Det är statsminister Reinfeldts och finansminister Borgs kommentarer till den socialdemokratiska budgeten.
5 okt 11

S-budgeten en typisk kompromiss
Den senaste tidens interna bråk om den socialdemokratiska budgetmotionen har lett till att det förslag som till slut hamnade på riksdagens bord är en kompromiss mellan olika grupper och att kontroversiella frågor förts åt sidan för hela mandatperioden.
5 okt 11 – Socialdemokraternas budgetmotion 2012: På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi

Stor risk för djup kris
Risken är stor för en djupare och mer långvarig kris. Samtidigt utmanas vår kunskapsbaserade ekonomi av Kina och Indien. Därför måste Sverige satsa ytterligare på kunskap och infrastruktur, säger Socialdemokraterna i sin budgetmotion.
5 okt 11 – Socialdemokraternas budgetmotion 2012: På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi

Nej till sänkt krogmoms
Ingen sänkt moms på krogen. Ja till RUT och halverad ROT. Satsning på infrastruktur och kunskap. Samarbete med näringslivet. Skattehöjning för höginkomsttagare. Stor satsning på bostadsbyggande. Och en liten sänkning av skatten för pensionärer med 100 kr i månaden. Inget jobbskatteavdrag för de rikaste. Arbetsgivaravgiften för personer under 26 höjs. Det är den socialdemokratiska budgetmotionen i sammanfattning.
5 okt 11 – Socialdemokraternas budgetmotion 2012: På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi

Mp-miljarder till småföretagare
Först lovade Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesman Per Bolund miljarder till småföretagare. Sen förklarade han, att hans parti inte skulle ta initiativ för att stoppa regeringens förslag till slopad krogmoms. Trots att det är ett förslag som Miljöpartiet inte längre för fram.
4 okt 11 – Ansvar för framtiden - Budgetmotion för 2012, Miljöpartiet de Gröna

Juholts budgetförslag fick s-stöd
Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt sade på måndagskvällen att riksdagsgruppen gett sitt stöd till förslaget på budgetmotion i stort, även om det ska förbättras på någon punkt.
3 okt 11

S satsar på tåg och bostäder
(Ännu fler) miljarder till järnvägen, skattestimulans för nya studentlägenheter och statliga lånegarantier för upprustning av miljonprogramsfastigheterna - det är tre tunga poster i Socialdemokraternas kommande skuggbudget.
29 sep 11 – Budget 2012: Urban tillväxt

Sveriges ekonomi har tappat fart
Tillväxten i svensk ekonomi är svagare än normalt, skriver Konjunkturinstitutet (KI) i sin senaste månadsbarometer. Svenskt Näringsliv menar att den europeiska skuldkrisen nu når Sverige, och ställer en dyster prognos för de kommande två åren.
29 sep 11 – Konjunkturbarometern september 2011, Svenskt näringsliv: Reality Check - det ekonomiska läget september 2011

Kommissionen kräver finansskatt i EU
EU-kommissionen har antagit ett förslag om skatt på finansiella transaktioner. Det meddelade ordförande José Manuel Barroso i EU-parlamentet - och möttes av rungande applåder från ledamöterna. Tyskland och Frankrike är i princip för, Storbritannien och Sverige däremot bestämt emot.
29 sep 11 – EU-kommissionen: José Manuel Barrosos tal till Europaparlamentet

Budget i väntan på krisen
Det är en budget utan stora nyheter som finansminister Anders Borg lägger fram. Detta är framtvingat av den internationella oron för vad som ska hända med de skuldtyngda krisländerna i Sydeuropa.
22 sep 11 – Prop 2011/2012:1

Lågkonjunkturen blir kortvarig
Finansminister Borgs budget för 2012 domineras av oron för vad den statsfinansiella krisen i USA och flera sydeuropeiska länder kan få för effekter. Han utgår från ett scenario där oron avtar under andra halvåret nästa år och där Sverige påverkas relativt lite.
22 sep 11 – Finansplanen , Prop 2011/2012:1

Oklart om jobbskatteavdraget
Det osäkra ekonomiska läget gör att regeringen skjuter upp det femte steget av jobbskatteavdraget. Något besked om när det kan tänkas genomföras ges inte i budgetpropositionen. Endast att det kräver ett relativt stort reformutrymme. Där sägs också att det inte finns någon säker utvärdering av jobbskatteavdragets effekter.
22 sep 11 – Prop 2011/2012:1

Glädjekalkyl, sa Tommy Waidelich
Finansminister Anders Borg målade en mörk bild av Sveriges ekonomiska omvärld när han inledde riksdagens debatt om regeringens budgetförslag. Men Sverige står starkt, sa Borg. Glädjekalyl, sa Waidelich.
20 sep 11 – Snabbprotokoll 2011/2012:4, Prop 2011/2012:1

Bolund blev Borgs kelgris
Per Bolund, Miljöpartiets nye ekonomiske talesman, blev snabbt regeringens speciella kelgris i budgetdebatten. Men han fredade sig bestämt mot finansministerns omfamningsförsök.
20 sep 11 – Snabbprotokoll 2011/2012:4, Prop 2011/2012:1

Jobbskatteavdraget skjuts på framtiden
Moderaterna backar inför årets höstbudget från vallöftet om ett femte jobbskatteavdrag, det meddelade Fredrik Reinfeldt och Anders Borg vid en pressträff under tisdagen.
16 aug 11 – Det ekonomiska läget (m)

Fler bör ha rätt till a-kassa!
Förbättra grundförsäkringen så att fler får rätt till a-kassa, föreslår Vänsterpartiet i sin budgetmotion i dag. Partiet vill också avskaffa regeringens alla jobbskatteavdrag.
2 maj 11 – Vänsterpartiets ekonomiska vårmotion

Juholt förbereder reformförslag
Den nye s-ledaren Håkan Juholt aviserar ett socialdemokratiskt reformpaket på tiotals miljarder i höst. Men redan i förstamajtalet ska han föreslå en fortbildningssatsning för vårdpersonal.
28 apr 11

Svensk ekonomi är stark
Den ekonomiska tillväxten är snabb, sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker, konstaterade finansminister Anders Borg (m) när han presenterade vårbudgeten. Han vill i första hand använda de starka offentliga finanserna till att minska statsskulden men det finns också utrymme för skattesänkningar - ett femte jobbskatteavdrag utlovas till 2012.
13 apr 11 – Prop 2011:100

Budgetramar klubbade
Riksdagen antog på onsdagen ramarna för regeringens budgetförslag för 2011. De rödgröna röstade emot, medan Sverigedemokraterna lade ned sina röster. I den föregående debatten betonade finansminister Anders Borg att styrkan i de offentliga finanserna är en skyddsvall i oroliga tider. Han hoppades också på samarbete i riksdagen framöver.
8 dec 10 – FiU 2010/2011:1

Försiktig rödgrön budget
De rödgröna partierna lade på måndagen fram en gemensam budgetmotion. Utgifterna är 15 miljarder högre än i regeringens budget, vilket fullt ut finansieras med högre skatter. Oppositionen anser sig därmed ha en bättre jobbpolitik och en generösare välfärdspolitik.
27 okt 10 – Rödgrön budgetmotion för 2011

Statsbudgeten och finansmakten
Regeringen lägger fram budgeten. Men det är riksdagen som sitter på finansmakten. Ty endast riksdagen har rätt att beskatta svenska folket. Årets budget är 13 cm tjock och innehåller finansplanen med riktlinjerna för den ekonomiska politiken, men också förslag till ramar för statens utgifter för fyra år framöver. Inom 27 utgiftsområden preciseras anslagen. Här har vi samlat ett tiotal artiklar som ger en översiklig bild av regeringens förslag till statsbudget för 2011.
14 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Statsbudgets inkomster och utgifter
Statens utgifter beräknas till 827 miljarder kronor nästa år. Inkomsterna väntas bli något större, 833 miljarder kronor. Överskottet i budgeten blir därmed 6 miljarder kronor.
14 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Minskade anslag kallas reformer
Den allvarliga ekonomiska krisen 2008 och 2009 är nu över och statens finanser förbättras de kommande åren. Nästa år minskar utgifterna för sjukersättning och förtidspensioner. Statens utgifter för arbetslösheten minskar också. Även bidragen till kommunerna minskar – det kallas för reformer.
13 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Optimism och orosmoln
De ekonomiska utsikterna för Sverige har ljusnat betydligt. De prognoser som Anders Borg presenterade i Finansplanen är mer optimistiska än de siffror han presenterade i augusti, en månad före valet. Men samtidigt varnar han för orosmoln.
12 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Försonlig ton i budgetdebatt
Vid lunch gick Borg den traditionsenliga budgetpromenaden från finansdepartementet till riksdagen där han sade att budgeten stakar ut vägen mot full sysselsättning.
12 okt 10

Offentliga sektorn krymper
Den offentliga sektorn, räknat som andel av BNP ska krympa. Några reformer som drar på statskassan nya utgifter blir det knappast under de kommande fyra åren. Däremot aviserar regeringen skattesänkningar.
12 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Statsskulden blir extremt låg
Ett tungt inslag i årets budgetproposition är finansministerns omsorg om de offentliga finanserna och särskilt att inte tillåta att statsskulden växer. Enligt Borgs prognoser ska skulden ned till 26,2 procent av BNP år 2014.
12 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Budgetförslag för 13 miljarder
De skarpa förslagen i finansminister Anders Borgs budget kostar knappt 13 miljarder kronor för 2011. Enligt regeringen ser utvecklingen ljus ut, men reformer som lättnader i bolagsskatt och värnskatt får vänta.
12 okt 10 – Prop 2010/2011:1

Ekonomiska krisen kan fördjupas
Finanspolitiska rådets rapport kan vara en källa där regeringen och oppositionen kan hämta bra argument inför valrörelsen. I år kan båda sidor känna sig nöjda. Regeringens politik får både ris och ros. Men framför allt varnar rådet för stora ekonomiska problem i omvärlden.
18 maj 10 – Finanspolitiska rådets rapport 2010

”Jobbstopp hotar”
Vinner oppositionen valet blir det jobbstopp! Finansminister Anders Borg lanserade ett nytt ord, jobbstopp, i riksdagsdebatten om vårpropositionen.
15 apr 10 – Riksdagsdebatt, Snabbprotokoll 2009/2010:104

Kraftig förbättring i ekonomin
På ett halvt år har Sveriges ekonomiska utsikter förbättrats, enligt finansminister Borg. Arbetslösheten blev inte så hög som han förutspådde i höstbudgeten.
15 apr 10 – Prop 2009/2010:100

”Klinisk ren från jobbåtgärder”
Vårbudgeten är klinisk ren från åtgärder som skapar jobb. Arbetslösheten i Sverige är nu den högsta på 12 år och den ökar snabbare än i något annat land i Europa, sa Thomas Östros (s) i debatten.
15 apr 10 – Riksdagsdebatt

Besked om reformer kommer senare
Om Borgs prognoser håller så finns det under den kommande mandatperioden ett reformutrymme på 10 – 30 miljarder kronor i slutet av mandatperioden. Men Borg vågade inte utlova några reformer nu.
15 apr 10 – Prop 2009/2010:100

Borg dribblar med siffrorna
När Anders Borg i vårpropositionen redovisar hur stor sysselsättningsökningen blivit, under de fyra år han varit finansminister, lånar han från den socialdemokratiska regeringen.
15 apr 10 – Prop 2009/2010:100

Det måste finnas jobb att söka
För att det ska finnas en arbetslinje måste det finnas jobb att söka, sa Vänsterpartiets ekonomiska taleskvinna Ulla Andersson i riksdagsdebatten om vårpropositionen.
15 apr 10 – Riksdagsdebatt

”Nya moderaterna saknar empati”
Miljöpartiets Mikaela Valtersson menade att förtroendet för politiken minskar därför att det är så stor skillnad mellan regeringens politik och dess retorik.
15 apr 10 – Riksdagsdebatt

Skattepolitiken gynnar de rika
Finansminister Borgs statistik över fördelningseffekterna av hans skattepolitik blev nog hans första rejäla självmål. För det han ville visa, att hans reformer ger mest till lågavlönade vederläggs med eftertryck av hans egna siffror.
13 apr 10 – Prop 2009/2010:100

Jobben viktigast för att minska skillnaderna
På kort sikt har höginkomsttagarna tjänat mest på den borgerliga alliansens politik med jobbskatteavdrag och sänkta skatter. Men på lång sikt, lovar finansminister Anders Borg att fördelarna väger över för dem med låga inkomster.
8 apr 10 – Fler i arbete – en förutsättning för minskade klyftor

Tal om europeisk valutafond
Tyskland och Frankrike är på väg att utarbeta en plan för en europeisk valutafond för att förebygga och hantera statsfinansiella kriser i framtiden, rapporterar Financial Times.
8 mar 10

Bostadsräntan blir 6 procent
Styrräntan är om några år tillbaka på normalnivån runt 4 procent och därmed är bostadsräntan uppe i 5 – 6 procent. Det beskedet gav riksbankschefen Stefan Ingves när han frågades ut i Riksdagens finansutskott i torsdags.
4 mar 10

”Visst begränsat utrymme”
Finansminister Anders Borg sa på onsdagen att svensk ekonomi återhämtar sig snabbare än vad man tidigare räknat med och att han räknar med att det finns ett ”visst men begränsat utrymme för reformer”. Pensionärerna står först i kön.
17 feb 10 – Offentliga finanserna

Borg vill lagfästa överskottsmål
Finansminister Anders Borg (M) vill skärpa reglerna för den offentliga sektorns sparande. I dag föreslår finansdepartementet att överskottsmålet ska skrivas in i lagen.
1 feb 10 – Ds 2010:4

Borg tror på ljusare tider
Sveriges ekonomi växer med tre procent i år. Det förutspår regeringen. Dessutom tror regeringen att tillväxten blir ännu högre 2011 och 2012. Finansminister Anders Borg levererade den optimistiska prognosen på torsdagen inför ett möte med SNS konjunkturråd.
21 jan 10 – Dagens Industri: Borg ser tydliga tecken på återhämtning

Oklar redovisning av budgetmålen
Regeringen kritiseras av Riksrevisionen för otydlig redovisning av de budgetpolitiska målen. Dessutom är sambandet mellan de olika målen oklart.
25 nov 09 – Bristfällig redovisning av budgetmålen

Ljusare för svensk ekonomi
"Världen har landat på fötterna efter krisen", meddelade finansminister Anders Borg i ett pressmeddelande när han i dag uppdaterade regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen.
9 nov 09 – prognosuppvärdering

Nej till sänkt skatt, det står jag för!
Har regeringens skattesänkningar skapat fler jobb eller inte? det var huvudfrågan i onsdagens partiledardebatt. Mona Sahlin (s) inledde debatten med att klargöra skiljelinjen mellan allianspartierna och det rödgröna blocket.
14 okt 09 – Snabbprotokoll 2009/2010:13

Skattehöjningar med återställare
18 miljarder mer till kommunerna än regeringen föreslår. Det är den största satsningen i socialdemokraternas budgetmotion. Dessutom skapas 100 000 nya jobb och utbildningsplatser nästa år. Inkomstskatten höjs för dem som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden och förmögenhetsskatten återinförs.
6 okt 09 – Jobben först. Socialdemokraternas budgetmotion för 2010

Höj skatterna!
Den ekonomiska krisen är made in USA, men global till sin karaktär. Att Sverige drabbas hårdare än jämförbara länder är regeringens fel, skriver vänsterpartiet i sin budgetmotion. Vänstern vill höja statliga skatter och ge 45 miljarder kronor till kommunerna de närmaste tre åren. Det ska rädda jobb och välfärd.
6 okt 09 – Investera Sverige ut ur krisen. Vänsterpartiets skuggbudget

Jobbpolitiken prioriteras
Miljöpartiet prioriterar satsningar på jobben, klimatet och försäkringslösa i sitt budgetförslag för 2010. Skatten höjs med 17 miljarder. Kommunerna ska få 4,7 miljarder i extra bidrag nästa år.
6 okt 09 – Ett modernt grönt Sverige efter krisen - Miljöpartiet de grönas budgetmotion för 2010

Jobbskatteavdraget – den stora stridsfrågan
När regeringen nu föreslår ett fjärde steg i jobbskatteavdraget, blir det enligt finansdepartementet en sammanlagd skattesänkning under mandatperioden på 1400 kronor per månad för den som tjänar 21 000 kronor i månaden.
22 sep 09 – Prop 2009/2010:1

Östros – Borg 1-1
Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Thomas Östros anklagade i riksdagsdebatten finansministern för ansvarslöshet när Borg vill låna pengar till skattesänkningar. Hyckleri, sa Borg.
22 sep 09 – Snabbprotokoll 2009/2010:4, Prop 2009/2010:1

Statsskulden växer snabbt
Statsskulden växer med 272 miljarder kronor, nära 30 procent, fram till 2012. De stora överskott som nåddes 2007 och 2008 äts upp av de stora underskotten i år och nästa år.
22 sep 09 – Prop 2009/2010:1

Krisbudgeten blev en valbudget
Finansminister Anders Borg (m) inleder finansplanen med formuleringen att ”Världen befinner sig i den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen.”
22 sep 09 – Prop 2009/2010:1

Arbetslinjen mot bidragslinjen
- Vi kan bara hoppas på bättre tider. Nej, finansminister Anders Borg vågade inte lova bättre tider när han lade fram budgeten för 2010 i riksdagen. Sverige har drabbats hårdare än omvärlden, sa han. Nu är 400 000 arbetslösa och 120 000 i åtgärder.
21 sep 09 – Snabbprotokoll 2009/2010:4

Krisen har stabiliserats
Regeringen bedömer att BNP kommer att växa med 0,6 procent 2010. Det kan jämföras med de 0,2 procent som man trodde i våras. Sedan beräknas BNP växa. Men det blir fortsatt underskott i de offentliga finanserna och arbetslösheten stiger.
21 aug 09

Dystra klimatutsikter från regeringen
Regeringen gör en mycket dyster prognos inför det svenska ordförandeskapet i EU i höst. Krisen kommer att vara djupare och svårigheterna att få till stånd ambitiösa klimatåtgärder ökar i takt med att krisen djupnar.
19 maj 09 – "Krisen fördjupas ytterligare i höst" - Alliansens partiledare publicerar sig på DN Debatt

Satsa mer på kommunerna
Regeringens Finanspolitiska råd håller på att bli oppositionens bästa källa för argument mot regeringens ekonomiska politik. På punkt efter punkt riktar Finanspolitiska rådet kritik mot regeringens politik.
12 maj 09 – Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport 2008

Skatten - en rödgrön stötesten
Hur enig är oppositionen om skattepolitiken? Den kan bli problem när de tre oppositionspartierna ska enas om den ekonomiska politiken inför valet. Ingen utom Vänsterpartiets Ulla Andersson ville se några problem. Hon anade att skattefrågan kunde bli en stötesten.
29 apr 09 – Socialdemokraternas budgetmotion våren 2009, Miljöpartiets budgetmotion våren 2009, Vänsterpartiets budgetmotion våren 2009

Ett rödgrönt fordonspaket
Det blev ingen gemensam ekonomisk motion från oppositionen. Men Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet lägger fram ett gemensamt rödgrönt miljöfordonspaket, en gemensam satsning mot ungdomsarbetslösheten och det redan kända förslaget om ROT-avdrag för hyreshus.
29 apr 09 – Socialdemokraternas budgetmotion våren 2009, Miljöpartiets budgetmotion våren 2009, Vänsterpartiets budgetmotion våren 2009

En grön väg ur krisen
Miljöpartiet har en grön väg ut ur krisen. Över 40 000 nya jobb om året med en grön ekonomisk politik de närmaste åren, lovar Miljöpartiet.
29 apr 09 – Miljöpartiets budgetmotion våren 2009

Järnvägssatsning räddar jobb
Vänsterpartiet satsar mycket pengar på kommunerna och på investeringar i järnvägar. Det ger nya jobb och räddar jobb i kommunerna.
29 apr 09 – Vänsterpartiets budgetmotion våren 2009

Dubbelt så mycket till kommunerna
Mera pengar till kommunerna. Det är det gemensamma temat i oppositionspartiernas budgetförslag. Socialdemokraterna föreslår 5 miljarder kronor extra till kommunerna i år och 10,5 miljarder nästa år.
29 apr 09 – Socialdemokraternas budgetmotion våren 2009

Räntesänkning – lägre än väntat
Riksbanken sänker räntan med 0,5 procentenheter. Riksbankschef Stefan Ingves konstaterar att lågkonjunkturen har fördjupats sedan februari och jämför med läget under depressionen på 30-talet. Bankerna är oeniga om hur räntesänkningen påverkar boräntorna.
22 apr 09 – Pressmeddelande: Reporäntan sänks till 0,5 procent

Krisen är inte svensk - den är global
Vårsolen sken över Riksdagshuset, men inne i plenisalen rådde blytungt mörker. Där diskuterades det dystra ekonomiska läget och regeringens vårbudget och krispolitik. Den senare dömdes ut av socialdemokraternas Thomas Östros som anklagade finansminister Anders Borg för att han inte tog sitt ansvar.
15 apr 09 – Snabbprotokoll 2008/2009:100

Satsa grönt och offentligt
Vänsterpartiets Ulla Andersson argumenterade för ökat bostadsbyggande och ökade statsbidrag till vård och omsorg i kommunerna. Miljöpartiets ekonomiska taleskvinna Mikaela Valtersson, som vill se en “green deal”, lyfte fram Japan och USA som föredömen.
15 apr 09 – Snabbprotokoll 2008/2009:100

Staten lånar tio tusen per invånare
Alliansregeringen sänkte inkomstskatten med en ungefär tusenlapp i månaden för vanliga löntagare. Sedan kom krisen och nu minskar statens inkomster. Utgifterna ökar. I år kommer det att fattas 90 miljarder kronor i statskassan. Det motsvarar tio tusen kronor per invånare
15 apr 09 – Prop 2008/2009:100

Bilden är svart
Finansminister Anders Borg målar upp en mycket svart bild av Sveriges och världens ekonomi. Han ser definitivt ingen ljusning, utan befarar att han i höst kan tvingas ge en ännu dystrare prognos för den svenska ekonomin. Besked om ytterligare stimulansåtgärer kommer tidigast i budgeten i april, om ens då.
1 apr 09 – Borg kommenterar det ekonomiska läget

Krisrecept för 58 miljarder
Riksbanken bör sänka räntan till 0,25 procent i april. Regeringen borde satsa ytterligare 8 miljarder i år och 50 miljarder nästa år för att få bukt med den djupa ekonomiska krisen. Det är Konjunkturinstitutets (KI) recept på att bota lågkonjunkturen.
1 apr 09 – KI: Konjunkturläget mars 2009

Nu krymper hela samhällsekonomin
BNP sjönk dramatiskt sista kvartalet 2008. BNP var då 4,9 procent lägre än samma tid året innan. Arbetslösheten ökade med 44 000 under 2008. Det är en kraftig nedgång i tillverkningsindustrin som driver på raset.
5 mar 09 – SCB: SCB-indikatorer, nr 2

Krugman förklarar krisen
Paul Krugman, fjolårets ekonomipristagare gör i sin nya bok upp med nyliberalism och utbudsekonomernas tankar att den nya ekonomin löst konjunktursvängningarnas problem. Men kan ens USA vidta de åtgärder som krävs för att häva ekonomin ur krisen. Åke Kilander tvivlar i sin recension.
26 feb 09 – Krugman, Paul: Krisen

20 miljarder mot jobbkrisen
Socialdemokraterna föreslår 20 miljarder kronor extra för att bekämpa jobbkrisen. ROT-avdragen ska gälla även hyresrätter och man vill ha 50 000 nya utbildningsplatser och en satsning på spetskompetens.
10 feb 09

Bankstödet är otillräckligt
Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström kräver kraftfulla åtgärder från regeringen för att få igång kreditmarknaden. Bankernas utlåningskapacitet måste öka.
26 jan 09 – Svenskt Näringsliv 2009-01-26

Östros vill ha mer
De åtgärder som regeringen nu presenterar räcker inte för att hindra en kraftig ökning av arbetslösheten, säger Thomas Östros, socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman.
23 jan 09 – Thomas Östros kommenterar regeringens magra förslag

Forskningsstöd lockar Saab och Volvo
Regeringens bolag som ska stöda forskning och utveckling i bilindustrin dröjer. Men enligt finansminister Borg ger det redan utdelning då utvecklingsstödet är på väg att locka hem produktionslinjer för både Volvo och Saab till Sverige.
23 jan 09 – Presskonferens

EU spår vändning i höst
EU-kommissionen räknar med en nedgång i ekonomion på 1,8 procent under året. Men samtidigt skriver man i sin tidigarelagda prognos att nedgången kan begränsas till 0,75 procent av de åtgärder som lanserats sedan augusti i fjol.
22 jan 09 – EU-kommissionen

Undsättningslån från Riksgälden
Riksgäldskontoret får hantera undsättningslånen till stora företag i fordonsindustrin. Ansökningarna om stöd blir delvis sekretessbelagda.
22 jan 09

Skattekredit ska rädda företag
Regeringen föreslår en skattekredit till företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Företag kan få anstånd i ett år med upp till två månaders inbetalningar av preliminärskatt och arbetsgivaravgifter.
22 jan 09 – Lagrådsremiss: Ökade möjligheter till skatteanstånd

Borg lovar mer krisåtgärder
Det blir inga pengar till kommuner och landsting - nu. Men finansminister Anders Borg utesluter inte att det kommer i vårpropositionen.
22 jan 09 – Prop 2008/2009:97, Presskonferens med Borg och Olofsson

Borg: Det blir inga nedskärningar
Finansminister Anders Borg går till motattack efter kritiken om passivitet. Han anklagar socialdemokraterna för ekonomiskt lättsinne.
19 nov 08 – Snabbprotokoll 2008/2009:31

OECD kräver skärpta regler
OECD-länderna befinner sig i recession. Nästa år sjunker tillväxten i USA, EURO-området och Japan. I en rapport förklarar OECD att ytterligare stimulansåtgärder behövs och att reglerna för och övervakningen av finansmarknaden måste skärpas.
19 nov 08 – OECD: Economic Projections for the US, Japan & Euro area

Fler krav på nya stimulanspaket Stockholm
Allt fler kräver ett nytt stimulanspaket för att möta lågkonjunkturen. Regeringen för diskussioner med fordonsindustrin och arbetsförmedlingen om stöd och extra resurser.
19 nov 08

Olofsson: "Enkelt ropa på kostnader"
Svenskt Näringsliv kräver att staten släpper loss offentliga arbeten för minst 50 miljarder. Näringslivsminister Maud Olofsson konstaterar att "det är väldigt enkelt att ropa på kostnader".
16 nov 08

Senast 2011 vill fp rösta om euron
Folkpartiet kräver en ny folkomröstning om Euron senast 2011 och hänvisar till att frågan är högaktuell på grund av finanskrisen och den kommande lågkonjunkturen.
2 nov 08

Staten går i god för bankernas stabilitet
Riksdagens beslut på onsdagen innebär att insättningsgarantin höjs till 500 000 kronor. Den gäller det som en enskild sätter in på ett bankkonto, dvs lånar in till banken. Höjningen gäller från och med den 6 oktober 2008.
30 okt 08 – FiU 2008/2009:16

Det blir en lång djup lågkonjunktur
LO-ekonomerna förutspår flera dystra år för svensk ekonomi. Arbetslösheten stiger med 110 000 personer under 2009 och 2010. Samtidigt har regeringen rustat ner arbetsmarknadspolitiken, vilket gör det svårare för arbetslösa att få nya jobb. Det kommer att ta minst fyra år innan den internationella finanskrisen är över, spår LO.
23 okt 08 – LO: Ekonomiska utsikter hösten 2008

Staten beredd ta över krisande banker
Inom kort kommer regeringen att lägga fram en proposition om hur den svenska delen av finanskrisen ska hanteras. Staten är beredd att bli delägare i banker för att trygga deras verksamhet.
16 okt 08 – Utgångspunkter för regeringens stabilitetsplan

Oppositionen spräcker utgiftstak
Miljöpartiet vill öka statens utgifter med 20 miljarder kronor. Socialdemokraterna föreslår plus 35 miljarder och vänsterpartiet plus 65 miljarder kronor. Såväl röda som gröna budgetmotioner föreslår spräckta utgiftstak nästa år.
9 okt 08 – Budgetmotioner

Dyrare bensin
Bensinen blir två kronor dyrare under de kommande tre åren med miljöpartiets budgetförslag. Miljöpartiet vill öka statens utgifter med 20 miljarder kronor.
7 okt 08 – Miljöpartiets budgetmotion

Skatten blir högre
Vänsterpartiet vill höja skatten för de flesta som arbetar, men sänka den för arbetslösa, sjuka och pensionärer.
7 okt 08 – Vänsterpartiets budgetmotion

Nej till sänkt inkomstskatt
Socialdemokraterna accepterar inte regeringens inkomstskattesänkning för 2009. Istället för skattesänkningar vill socialdemokraterna lägga 35 miljarder kronor på offentliga utgifter - främst på arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och höjda anslag till kommunsektorn.
7 okt 08 – Socialdemokratisk budgetmotion

Borg räknar med 37 miljarders marginal
Det finns ett fortsatt reformutrymme på minst 30 miljarder kronor om året enligt finansministerns beräkningar för de kommande åren.
24 sep 08 – Prop 2008/2009:1

Statsskulden minskar kraftigt
Trots orosmolnen på den internationella finanshimlen räknar finansminister Borg med att den svenska ekonomin står så stark att han kan göra kraftiga amorteringar på statsskulden de kommande åren.
24 sep 08 – Prop 2008/2009:1

28,6 miljarder i bistånd
Biståndet till u-länder föreslås bli 28,6 miljarder. Det innebär en ökning med 2,2 miljarder jämfört med årets budget. Med den summan uppnår ändå inte regeringen målet för biståndet, en procent av bruttonationalinkomsten.
24 sep 08 – Prop 2008/2009:1

Lågkonjunkturen påverkar marginellt
Den internationella ekonomiska oron påverkar den svenska ekonomin mycket litet, enligt regeringen. Arbetslösheten ökar med en halv procent under nästa år och 2010.
24 sep 08 – Prop 2008/2009:1

Sänkt a-kasseavgift gillas av facket
Svenskt Näringsliv tycker budgetpropositionen är en injektion i Sveriges ekonomi. Reaktionerna från fackförbund och andra organisationer på budgetpropositionen är blandade.
22 sep 08

Jobben åter ett hett debattämne
Finansminister Anders Borg poängterade arbetslinjen när han inledde budgetdebatten. Den utgör en hörnsten i alliansens ekonomiska politik. Men den verklighetsbeskrivningen fick omedelbart mothugg av socialdemokraternas ekonomiske talesman Tomas Östros.
22 sep 08 – Snabbprotokoll 2008/2009:4

Vi går mot mörkare tider
Ett kraftfullt paket åtgärder för att möta en dämpning i ekonomin. Det är regeringens budgetförslag för 2009 i ett nötskal, enligt finansminister Anders Borg (m).
22 sep 08

"Mörka moln över världsekonomin"
Lågkonjunkturen är här. Men Sverige klarar den bättre än andra. De offentliga finanserna är starka. Men tillväxten minskar till 1,5 procent och arbetslösheten stiger till 6,4 procent nästa år. Budgeten innehåller kända skattesänkningar och höjda anslag, bland annat till forskning och väginvesteringar.
22 sep 08 – Prop 2008/2009:1

Regeringen eldar på dystrare ekonomi
Regeringen satsar 35 miljarder kronor på reformer för att få fart på den allt dystrare ekonomin.
22 aug 08 – Anders Borg informerar om svensk ekonomi

Regeringen får budgetkritik
Riksrevisionen ger regeringen och speciellt finansminister Anders Borg bakläxa för bristande tydlighet i den ekonomiska vårpropositionen.
14 aug 08 – Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

2500 kronor till dem med låga pensioner
Pensionärer med låga pensioner får en skattelättnad från årsskiftet enligt ett förslag från regeringen. Den som inte har annan pension än garantipensionen får minskad skatt på cirka 2500 kronor per år enligt förslaget.
17 jun 08

Borg aviserar nya skattesänkningar
Risken för en global ekonomisk nedgång har minskat. Men återhämtningen tar tid. Det visar finansminister Anders Borgs senaste temperaturmätning på den svenska ekonomin. Borg aviserar ett förslag på en skattesänkning på mellan fem och femton miljarder i höst. En skattesänkning som skulle ge 150 kronor mer i plånboken för till exempel poliser och sjuksköterskor
17 jun 08 – Finansdepartementet: Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Stark svensk ekonomi
Den svenska ekonomin går bra. Det är den lakoniska kommentaren från Internationella Valutafonden (IMF). Men det finns moln i horisonten också på den svenska himlen.
3 jun 08 – IMF-rapport, Sweden - 2008 Article IV Consultation Concluding Statement June 2, 2008

Bara fler i jobb kan rädda välfärden
Det räcker inte att öka produktiviteten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen måste öka för att samhället ska klara framtidens välfärd. Det konstateras i en utredning från finansdepartementet.
29 maj 08 – Ds 2008:36

Tung kritik av slopad fastighetsskatt
Förändringen av A-kassans finansiering och slopandet av fastighetsskatten kritiseras hårt av Finanspolitiska rådet. Men regeringen får godkänt för en politik som ökar sysselsättningen.
22 maj 08 – Finanspolitiska rådets rapport 2008

Borg sågar Östros
- Det är förvånande att Östros inleder sin roll som ekonomisk talesman med passivitet och förslag om skattehöjningar. Han visar en ovilja att se problemen och att hantera dem.
29 apr 08

Miljöpartiet föreslår "barntid"
Förslaget om "Barntid" är centralt i miljöpartiets partimotion om den ekonomiska politiken. Det ger föräldrar ett bidrag på 2500 kr per månad om de går ner till 75 procents arbetstid och har barn upp till tre års ålder.
29 apr 08 – Miljöpartiets budgetmotion våren 2008

Välfärden går före skattesänkningar
När Thomas Östros (s) presenterade socialdemokraternas budgetmotion sa han att "vi är tydliga med att välfärden går före stora skattesänkningar", men han angav inga nivåer på välfärdssatsningarna eller skatterna.
29 apr 08 – Socialdemokraternas budgetmotion våren 2008

Vänstern satsar på järnvägen
Vänsterpartiet satsar stort på järnvägen i sin budgetmotion. För att klara miljö- och klimatanpassade investeringar i transport- och bostadssektorerna vill partiet inrätta en investeringsbudget. Staten ska låna till investeringar för att nå klimatmålen.
29 apr 08 – Vänsterpartiets budgetmotion våren 2008

Staten ska krympa
Regeringens ekonomiska politik är inriktad på att krympa staten och den offentliga sektorn. Men det ska ske i ordnade former och med balans i finanserna. Regeringen vill minska statens utgiftstak som andel av BNP och preciserar ett snålt tilltaget belopp för 2011.
16 apr 08 – Prop 2007/2008:100

Osäkert reformutrymme
Det finns utrymme för reformer nästa år, men den ekonomiska krisen kan sluka det utrymmet, varnar regeringen i sin vårproposition som inte innehåller några konkreta reformförslag.
16 apr 08 – Prop 2007/2008:100

240 miljoner till miljöbilar
I tilläggspropositionen föreslår regeringen bland annat höjda anslag till miljöbilspremien, säpo, och trupper i Tcad.
16 apr 08 – Prop 2007/2008:99

Statsskulden halveras till 2011
Trots den internationella ekonomiska nedgången finns det många siffror som gläder den borgerliga regeringen. Skatternas andel av BNP sjunker till under 48 procent nästa år och ytterligare de kommande åren.
16 apr 08 – Prop 2007/2008:100

Tvära svängar för Borg
Det svänger fort för finansminister Anders Borg. För mindre än ett år sedan hotade en överhettning av ekonomin. Nu är hans problem en nedgång av ekonomin som blivit allt djupare och allt mer utdragen. Målet är nu att undvika en lågkonjunktur.
16 apr 08 – Prop 2007/2008:100

USA:s kris kastar skuggor
Krisen på den amerikanska bostadsmarknaden kastar mörka skuggor på den svenska ekonomin. Den svenska BNP-tillväxten dämpas, men effekterna i den svenska ekonomin blir ändå ganska begränsade, enligt regeringens ekonomiska vårproposition. Senast år 2009 vänder ekonomin uppåt igen.
16 apr 08 – Prop 2007/2008:100

"Utbildningsfientlig politik kostar jobb"
Tändvätska för arbetslösheten eller ett lyckat slag mot utanförskapet? Regeringens vårbudget fick blocken att drabba samman.
15 apr 08 – Snabbprotokoll 2007/2008:96

Alla grupper får något i budgeten
Alla får något i årets vårproposition - pensionärer, löntagare, akademiker, forskare och de som vill ha mer till infrastruktur, skola och psykiatri. Men några konkreta löften ges inte.
15 apr 08 – Prop 2007/2008:100

Alla grupper får något i budgeten
Alla får något i årets vårproposition - pensionärer, löntagare, akademiker, forskare och de som vill ha mer till infrastruktur, skola och psykiatri. Men några konkreta löften ges inte.
14 apr 08

Oro, inbromsning och nedåtrisker
När finansminister Anders Borg på torsdagen ordnade en liten pressträff för att ge sin syn på det ekonomiska läget handlade det om riskbedömning.
3 apr 08 – Konjunkturläget 31 mars 2008

Svensk ekonomi får EU-beröm
EU ger den svenska ekonomin gott betyg. I flera år har den utvecklats bra och under 2007 har en stark inhemsk efterfrågan stärkts av investeringar och privat konsumtion, heter det i en rapport från Europeiska rådet.
14 feb 08 – EU, Europeiska rådets åsikt om den svenska ekonomin (det uppdaterade konvergensprogrammet)

Nej till fastighetskatten
Socialdemokraterna kritiserar regeringens fastighetsskattereform, och hänvisar till sitt alternativ från förra året. Vänsterpartiet och miljöpartiet vill behålla den gamla fastighetskatten.
5 okt 07 – Budgetmotioner för 2008

Dyrare snus och öl accepteras
Oppositionen har inte något emot höjda punktskatter på cigaretter, piptobak, snus, öl, vin, men det beror mest på att höjda skatter kan förmå människor att leva ett sundare liv.
5 okt 07 – Budgetmotioner för 2008

Rödgröna skatter är högre
Det gångna året har oppositionen kritiserat regeringen. Nu är det oppositionens tur att deklarera sina ståndpunkter. Vänsterpartiet vill höja inkomstskatten med cirka 1000 kronor i månaden för en vanlig löntagare. Socialdemokraterna vill höja med cirka 400 kronor och miljöpartiet med 200 kronor, jämfört med regeringen.
5 okt 07 – Budgetmotioner för 2008

Nej till rabatterade hushållstjänster
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet är kategoriska motståndare till att staten ger skatterabatt till hushållsnära tjänster.
5 okt 07 – Budgetmotioner för 2008

Klimatbudget med fördelningsprofil
Återställd a-kassa, höjt studiemedel, höjt bostadsbidrag och höjt grundavdrag. Statens budget bör ha en bättre fördelningsprofil och innehålla kraftfullare åtgärder för att stävja klimatförändringarna, anser miljöpartiet.
5 okt 07 – Motion 2007/2008:mp401

Vänstern storsatsar på offentliga jobb
150 000 nya jobb inom offentlig sektor, höjda kvinnolöner, rätt till heltid och mer pengar till vård, skola och omsorg. Det är några av ingredienserna i vänsterpartiets skuggbudget. Satsningarna ska finansieras med höjda skatter och ett lägre finansiellt sparande.
5 okt 07 – Motion 2007/2008:v650

Nej till jobbavdrag 2008
De tre oppositionspartierna är alla motståndare till regeringens senaste förslag till jobbavdrag. De motsätter sig att skatten sänks med 8 miljarder kronor 2008. När det gäller det stora jobbavdraget på 40 miljarder kronor, som infördes den 1 januari 2007 intar partierna olika ståndpunkter.
5 okt 07 – Budgetmotioner för 2008

Tuff debatt om jobb och rättvisa
Riksdagens budgetdebatt handlade framför allt om jobb och rättvisa. Anklagelserna haglade och regeringen beskylldes för att slå undan benen för de arbetslösa och sjuka. Vänsterblocket kritiserades för att sakna en politik för fler jobb.
20 sep 07 – Snabbprotokoll 2007/2008:3

Miljöpartiet satsar grönt
Ökad rättvisa, mer pengar till småbarnsföräldrarna och en storsatsning på klimatet. Det är huvuddragen i miljöpartiets skuggbudget som presenterades på onsdagen.
2 maj 07 – Miljöpartiet: Budgetmotion

Pär Nuder lovar rättvisa skatter
Pär Nuder varnar för att regeringen är på väg att införa en platt skatt. Till valet ska socialdemokraterna presentera ett helt nytt skattesystem, lovar den förre finansministern. Principen ska vara "skatt efter bärkraft".
2 maj 07 – Socialdemokraterna: Vårbudgetmotion

Dyra satsningar i vänsterns budget
Vänsterpartiet trycker gasen i botten och satsar på 150 000 nya offentliga jobb. Satsningar på nya bostäder och en utbyggnad av järnvägen kommer att höja sysselsättningen ytterligare. Vänstern efterlyser höjda skatter och ett minskat offentligt sparande.
27 apr 07 – Vänsterpartiet: Budgetmotion

V utmanar om klimatmål
Jobb- och miljösatsningar som går hand i hand. Det är kärnan i vänsterpartiets alternativa vårbudget. Partiet vill återställa a-kassan. Klyftorna mellan rik och fattig, mellan män och kvinnor ska minska. Det offentliga ska betala.
27 apr 07 – Vänsterpartiet: Budgetmotion

Nu kommer jobben
Högkonjunkturen nådde sin topp förra året men svensk ekonomi fortsätter att växa med hela 3,7 procent i år. Den starka tillväxten gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar i snabb takt.
19 apr 07 – Prop 2006/2007:100

Borg satsar på sänkta skatter
Tack vare högkonjunkturen kan regeringen genomföra sina vallöften i uppskruvat tempo: Sänkt skatt på inkomster, reformerad fastighetskatt och nu avskaffad förmögenhetskatt.
16 apr 07 – Prop 2006/2007:100

OECD rekommenderar högerpolitik
OECD:s nyliberalt tänkande ekonomer har satt betyg på svensk ekonomi. De berömmer den låga inflationen, den höga tillväxten, överskottet i de offentliga finanserna och Reinfeldtregeringens reformer inom social- och arbetsmarknadspolitiken.
15 feb 07 – OECD:s Economic survey of Sweden 2007

Näringslivet angriper regeringen
Regeringens politik är inte tillräckligt företagsvänlig, anser Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström. Höga skatter och en förstelnad arbetsrätt sätter käppar i hjulet för entreprenörerna. Den moderatledda regeringens vandring mot mitten är beklaglig, anser han.
8 feb 07 – Bäckström, Urban: Åter tid för reformer

Borg håller hårt i plånboken
Miljarderna rullar in i statskassan. Men finansminister Anders Borg håller hårt i plånboken. Att tumma på det offentliga sparandet vore detsamma som att skicka notan till våra barn och barnbarn, anser han.
8 feb 07 – Regeringen: “Överskottsmålet ska bestå under hela mandatperioden”

Svensk tillväxt i otakt
Företagen jobbar allt effektivare. Den svenska tillverkningsindustrin hamnar i topp vid internationella jämförelser. Men tjänstesektorn haltar, enligt en ny rapport.
1 feb 07 – SNS: Tillväxt i otakt

Ris och ros till Riksbanken
Systemet med en självständig riksbank har fungerat bra. Den svenska Riksbanken håller hög internationell klass, men inflationen har legat under målen de senaste åren, enligt en ny utvärdering.
30 nov 06 – Riksdagen: En utvärdering av den svenska penningpolitiken 1995-2005

Mp hoppas på gröna jobb
Varken den nya regeringen eller socialdemokraterna tar klimathotet på tillräckligt stort allvar, anser miljöpartiet. I de grönas budgetalternativ aviseras stora satsningar i syfte att hejda växthuseffekten. En nyckel är fler gröna jobb.
2 nov 06 – Miljöpartiet: Budgetmotion 2006

Vänstern satsar på offentlig sektor
Vänsterpartiet distanserar sig från såväl den borgerliga regeringen som sina forna samarbetspartier och kräver höjda skatter och kraftfulla satsningar på den offentliga sektorn. I partiets skuggbudget föreslås en omfattande kursändring av hela den ekonomiska politiken.
1 nov 06 – Vänsterpartiet: Budgetmotion 2006

Nuder lovar färre arbetslösa
Det blir färre öppet arbetslösa med socialdemokraternas budget än med regeringens nästa år. - Regeringens politik innebär att 60 000 tvingas ut i öppen arbetslöshet, säger den förre finansministern Pär Nuder.
27 okt 06 – Socialdemokraterna: Alla ska med - inte bara några

Sänkta utgifter trots ökade intäkter
Högkonjunkturen och tillväxten gör att statens inkomster ökar automatiskt. Momsinkomsterna ökar till exempel med 46 miljarder och inkomsterna av sociala avgifter ökar med 123 miljarder kronor. Det skapar utrymme för både skattesänkningar och avbetalningar på statsskulden.
20 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Urstark ekonomi medger reformer
Den borgerliga regeringens första finansplan, signerad Anders Borg, påminner i allt väsentligt om en socialdemokratisk finansplan, och är också till stora delar förberedd under en socialdemokratisk regering.
20 okt 06 – Prop 2006/2007:1

Borg satsar allt krut på jobben
Göran Persson tog hand om krisen. Nu ska Anders Borg fixa jobben. Den nye finansministern spänner bågen och tror på kraftigt ökad sysselsättning de närmsta åren.
17 okt 06 – Prop 2006/2007:1

"Högern slår mot de svaga"
Moderaterna vill göra livet surt för de sjuka och svaga, centerpartiet riktar udden mot de unga, folkpartiet “velar” och kristdemokraterna agerar som populister. Den socialdemokratiska kritiken mot alliansens budgetförslag är omfattande.
4 maj 06 – Socialdemokraterna: Kommentarer till de borgerliga partiernas ekonomiska motioner

Borgerlig allians satsar på jobben
Jobben är inte längre huvudfrågan i valrörelsen, sa statsminister Göran Persson vid sitt 1 maj-tal. Helt fel, menar de borgerliga, som nu satsar allt på ett kort. Jobbavdrag, skatterabatter och minskat regelkrångel ska få fart på sysselsättningen.
3 maj 06 – Motion med anledning av 2006 års ekonomiska vårproposition

Kinesisk drake skrämmer inte ekonom
De kinesiska arbetarnas löner är bara en bråkdel av de svenska. Men produktiviteten är högre i Sverige. Företagens avkastning blir ungefär lika stor här som där, hävdar nationalekonomen Karolina Ekholm. Någon gigantisk utflyttning av svenska jobb är det inte tal om.
28 apr 06 – Ekholm, Karolina: Ordning och reda om outsourcing

Stort uppsving för kommunerna
De torftiga åren från nittiotalet är som bortblåsta. Nu uppvisar kommunerna ett samlat överskott på nästan 13 miljarder kronor. Och framtiden ser ljus ut.
18 apr 06 – Prop 2005/2006:100

Alliansen sågar vårbudgeten
Regeringens vårbudget löser inte landets grundläggande problem. Nämligen att en och en halv miljon svenskar står utanför arbetsmarknaden. Socialdemokraterna har inte längre en politik för jobben, hävdar moderaternas Mikael Odenberg.
18 apr 06 – Prop 2005/2006:100, Snabbprotokoll 2005/2006:105

Studenterna sågar vårbudgeten
Trehundra kronor mer i månaden räcker inte. Det anser Sveriges förenade studentkårer, SFS, som protesterade utanför finansdepartementet när vårbudgeten presenterades.
6 apr 06 – Uppgörelse om vårbudgeten: Webbutsänd presskonferens

Billigare tandvård och mer integration
Regeringen och samarbetspartierna är överens om vårbudgeten. Minskade sjukkostnader ger utrymme för nya satsningar, enligt finansminister Pär Nuder, som lovar miljarder till billigare tandvård och ökad integration.
5 apr 06 – Uppgörelse om vårbudgeten: Webbutsänd presskonferens

Sänkt skatt ska få äldre jobba mer
Kraftigt sänkta skatter och arbetsgivaravgifter ska få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden efter pensionsdagen. Den borgerliga alliansen hoppas på 120 000 nya jobb under nästa mandatperiod.
24 feb 06 – Allians för Sverige: Ekonomisk politik för tillväxt

Inflationen blev viktigare än jobben
Trots de stora förändringar som ägde rum på 70- och 80-talet låg målet om full sysselsättning fast i den ekonomiska politiken. Men på 90-talet förändrades allt. Kampen mot inflationen blev viktigare än kampen mot arbetslösheten.
15 nov 05 – Rothstein, Bo och Vahlne Westerhäll, Lotta (red): Bortom den starka statens politik?

Intern kamp om borgerliga väljare
De borgerliga partierna börjar nu positionera sig inom alliansen. Moderaterna lovar nya skattesänkningar, folkpartiet vill skapa ett superuniversitet, kristdemokraterna lockar med sänkt bensinskatt och centerpartiet talar om miljödriven tillväxt.
5 okt 05 – Fyra borgerliga budgetalternativ

Nya jobblöften i alternativ budget
Den borgerliga oppositionen presenterade på måndagen ett gemensamt alternativ till regeringens ekonomiska politik. Kraftiga skattesänkningar och nystartsjobb kombineras med höjda egenavgifter och sänkt a-kassa.
4 okt 05 – Allians för Sverige: En budget för fler i arbete

Tillväxt men få nya jobb
Den svenska ekonomin är inne i en högkonjunktur med god tillväxt, högt kapacitetsutnyttjande och rejäla vinster i industrin – men på arbetsmarknaden är det lågkonjunktur. Många går arbetslösa.
21 sep 05 – Prop 2005/2006:1

Regeringen missar målen
Regeringen har missat flera av sina viktigaste politiska mål. Arbetslösheten är på tok för hög. Detsamma gäller sjukfrånvaron och antalet personer med socialbidrag. Regeringen har också svårt att klara överskottsmålet för de offentliga finanserna.
21 sep 05 – Prop 2005/2006:1

Nytt hopp för gömda flyktingar
Alla gömda flyktingar ska få en ny prövning och polisen ska få klara order om att inte verkställa tidigare avvisningsbeslut. Med dessa löften valde miljöpartiet till slut att ställa sig bakom budgetuppgörelsen med regeringen och vänsterpartiet.
20 sep 05 – Uppgörelse om flyktingpolitiken, Prop 2005/2006:1

”Låtsasjobb med lånade pengar”
Regeringen klarar inte av att skapa några riktiga jobb. Istället försöker man köpa väljarnas gunst med lånade pengar. Det hävdade en samstämmig borgerlig opposition när budgeten diskuterades i riksdagen.
20 sep 05 – Snabbprotokoll 2005/2006:5,

Traditionell satsning på nya jobb
Jobben har uteblivit, trots att tillväxten är god. I mandatperiodens sista budget väljer regeringen att satsa 10 miljarder kronor för att vaska fram 55 000 nya praktik-, utbildningsplatser och arbetstillfällen.
20 sep 05 – Prop 2005/2006:1

Borgarna överens om skattereform
De borgerliga partierna är nu överens om en gemensam skattereform. Inkomstskatten ska sänkas med 37 miljarder kronor, 14 miljarder ska satsas på ett nytt företagspaket. Kalaset ska betalas med sänkt a-kassa, slopat friår och höjda trafikförsäkringar.
31 aug 05 – Allians för Sverige: Program för arbete

EU dålig ekonomisk måttstock
Många EU-länder har så pass dålig ekonomi att unionen inte längre duger som ekonomisk måttstock. Sverige måste ha större ambitioner än att bara ligga över EU-snittet, skriver ekonomiprofessor Lars Calmfors i en ny bok.
3 jun 05 – Bystedt, Fredrik och Nilsson, Ylva (red): Tio år i EU

Oenig fyrklöver överens om jobben
Löften om sänkta skatter och ett nytt gemensamt jobbpaket dominerar de borgerliga partiernas alternativa budgetförslag. Men fortfarande är partierna oense om hur kalaset ska betalas.
4 maj 05 – Borgerliga alliansens vårbudgetmotioner 2005

Piska och morot moderat arbetslinje
Löntagare ställs mot bidragstagare och friska ställs mot sjukskrivna i moderaternas alternativa vårbudget. Med en kryddstark blandning av piska och morot ska fler gå från bidrag till arbete.
4 maj 05 – Moderaternas vårbudgetmotion 2005

Ams-åtgärder går före riktiga jobb
Dagens högkonjunktur skapar inga nya jobb. Industrin nyanställer nämligen inte och kommuner och landsting har inte råd att anställa. Men staten skulle kunna använda ”bidragspengarna” till att anställa.
15 apr 05 – Prop 2004/2005:100

Högkonjunktur med problem
Svensk samhällsekonomi växer med drygt tre procent och de offentliga finanserna visar överskott. Men hög arbetslöshet – mitt i högkonjunkturen – är ett stort bekymmer.
15 apr 05 – Prop 2004/2005:100

Arbetslösheten stora stridsfrågan
Sveriges ekonomi är urstark och arbetslösheten kommer att pressas ned till fyra procent nästa år, sa finansminister Pär Nuder när vårbudgeten debatterades i riksdagen. Vilseledande, sa de borgerliga, och anklagade regeringen för att trixa med statistiken.
15 apr 05 – Snabbprotokoll 2004/2005:105

Jobbpaket ska ge 20 000 nya jobb
Fler anställningsstöd, fler utbildningsplatser inom särskilda bristyrken och nya satsningar på unga och invandrare. Det är några av ingredienserna i årets budgetuppgörelse, som regeringen och samarbetspartierna presenterade på tisdagen.
7 apr 05 – Uppgörelse om vårbudgeten

Svensk gemenskap - en illusion
Den historiskt unika gemenskap som var förutsättningen för det svenska folkhemmet, välfärdspolitiken och jämlikheten existerar inte längre, hävdar Maurico Rojas.
18 feb 05 – Rojas, Mauricio : Farväl till gemenskapen

Fyra borgerliga budgetalternativ
Den borgerliga fyrklövern är överens om de övergripande politiska målen. Bidragsfusket ska stoppas, fler ska arbeta och skatterna ska sänkas. Men på flera punkter ligger partierna fortfarande långt ifrån varandra, vilket visar sig i deras alternativa budgetförslag.
7 okt 04 – Oppositionens alternativa statsbudget

Dyrare bensin med gröna skatter
Som ett led i den gröna skatteväxlingen höjs miljöskatterna med 3,4 miljarder nästa år. Bland annat blir det dyrare bensin och höjd fordonsskatt. Löntagarna kompenseras med sänkt inkomsskatt och slopad arvs- och gåvoskatt.
21 sep 04 – Prop 2004/2005:1

Oppositionen sågar statsbudgeten
Oppositionen var inte nådig i sin kritik mot Bosse Ringholm när statsbudgeten diskuterades i riksdagen. Regeringen försöker köpa väljarnas gunst med lånade pengar. Räkningen skickas till nästa generation, dundrade kristdemokraternas Mats Odell.
21 sep 04 – Snabbprotokoll 2004/2005:5

Bosse Ringholms löften
Finansminister Bosse Ringholm lovade mer pengar till barnfamiljerna, sänkta inkomstskatter och nya friska miljarder till kommunerna när han presenterade årets statsbudget.
21 sep 04 – Prop 2004/2005:1

Hög arbetslöshet trots ökad tillväxt
Regeringen inleder sin finansplan med en försiktig formulering – "Den ekonomiska återhämtningen är inledd" - istället för att säga att Sverige nu är på väg in i en högkonjunktur. Tveksamheten beror på den höga arbetslösheten, som inte ger vika trots att ekonomin växer.
21 sep 04 – Prop 2004/2005:1

Skatter sänks och kommunbidrag höjs
Regeringen har nu förhandlat färdigt med miljöpartiet och vänsterpartiet om statsbudgeten för 2005. Den blir kraftigt underbalanserad. Inkomstskatten och flera andra skatter sänks samtidigt som staten ökar bidragen till kommuner och landsting. Syftet är att stimulera samhällsekonomin så att fler får jobb.
10 sep 04 – Pressmeddelande om budgetuppgörelsen mellan s, v och mp för 2005

Skattesänkningar föreslås i statsbudgeten
Regeringen har en optimistisk syn den svenska konjunkturen. Finansminister Bosse Ringholm tror att den ekonomiska tillväxten blir 3,5 procent nästa år och att det ska finna utrymme för både skattesänkningar och ökade bidrag till kommuner och landsting i hösten budget.
18 aug 04

Arbetslösheten det stora problemet
Den öppna arbetslösheten ligger nu högt över regeringens fyraprocentsmål. Regeringen räknar i finansplanen med 5,5 procents arbetslöshet trots hopp om god tillväxt i samhällsekonomin. Det stora statliga budgetunderskottet ger inte heller vika.
16 apr 04 – Prop 2003/2004:100

Klyftorna är oförändrade
Löneskillnaderna i samhället ökar om man ser till marknadsinkomsterna. Men om man tar hänsyn till skatter och bidrag blir bilden mer komplex.
16 apr 04 – Prop 2003/2004:100

Miljö- och jobbsatsningar med försvarspengar
Regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet är överens om vårbudgeten. I uppgörelsen utlovas mer pengar till kommunerna, skattereduktioner på miljöinvesteringar och ökade satsningar mot arbetslösheten. Pengarna ska bland annat tas från försvaret.
5 apr 04 – Överenskommelse om vårbudgeten 2004

Vem ska försörja alla gamlingar?
Den svenska ekonomins framtidsutsikter är inte de bästa när man blickar 15 eller 30 år framåt. Huvudorsaken är att pensionärerna blir fler och att de arbetsaktiva blir färre. Därmed blir den offentliga sektorn svår att finansiera.
1 mar 04 – SOU 2004:11

Rehn och Meidner skapade den svenska modellen
Gösta Rehn och Rudolf Meidner bröt mot både Keynes teorier och den klassiska ekonomiska modellen och hävdade att den ekonomiska politiken skulle gå ut på att förena det som ansågs oförenligt: Låg arbetslöshet och låg inflation.
15 okt 03 – Erixon, Lennart (red): Den svenska modellens ekonomiska politik

Svårt att nå alla procentmål
Regeringen har de senaste åren preciserat sina mål i procent: öppen arbetslöshet (4%), sysselsättning (80%), budgetöverskott (2% av BNP), inflation (2%), socialbidrag och ohälsa (en halvering). Flera av dessa mål ter sig idag mer avlägsna än när de formulerades.
29 sep 03 – Prop 2003/2004:1

Statens underskott ökar
Statens utgifter ökar. Men det gör inte inkomsterna. Underskottet i budgeten blir drygt 40 miljarder kronor i år och nästa år. För bara ett år sedan var det överskott i statsbudgeten. Scenförändringen beror på lågkonjunkturen.
29 sep 03 – Prop 2003/2004:1

Långdragen lågkonjunktur skjuter reformer på framtiden
”Tillväxt, jobb och välfärd.” Så lyder de tre ledorden för 2004 års budget. Det finanspolitiska arbetet för nästa år inriktas på att rida ut lågkonjunkturen. Först därefter – när ekonomin åter tar fart – finns det utrymme för större reformer.
23 sep 03 – Prop 2003/2004:1

Höjda basbelopp
Prisbasbeloppet för 2004 blir 39 300 kronor. Det har regeringen bestämt och höjer därmed beloppet med 700 kronor jämfört med 2003.
8 sep 03

Försvar av kronförsvaret
För elva år sedan var Sverige i sin värsta ekonomiska kris sedan 30-talet. Riksbanken höjde räntan till 500 procent för att försöka hålla den svenska kronkursen stabil. Försvaret misslyckades. Den 19 november 1992 ersattes den fasta kronkursen av en ”flytande”.
8 sep 03 – Jonung, Lars (red): På jakt efter ett nytt ankare

Rödgrön enighet om gnetbudget
Regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet har gjort upp om en statsbudget som präglas av lågkonjunkturen, svag skattetillväxt och snäva utgiftstak.
8 sep 03 – Budgetöverenskommelse 7 september 2003

Reporänta sänks till rekordlåga 2,75 procent
Riksbankens reporänta sänktes den 9 juli med 0,25 procentenheter, till 2,75 procent. Beslutet motiveras med att risken för stigande inflation är liten. Reporäntan som infördes som styrränta 1994 har aldrig varit lägre.
4 jul 03 – Riksbanken: Inflationsrapport 2003-07-04

Reporäntan sänks till 3,0 procent
Den svenska Riksbanken sänkte reporäntan med 0,5 procentenheter, från 3,5 procent till 3,0 procent den 6 juni, vilket var en ganska kraftig sänkning med tanke på att räntan sänktes med 0,25 procentenheter för knappt två månader sedan.
10 jun 03 – Riksbankens inflationsrapport 6 juni 2003

Finansplanen: goda tider dröjer
Lågkonjunkturen och de höga sjuktalen sätter sin prägel på vårens finansplan. Regeringen räknar med svag tillväxt och underskott i statens budget i år. Besparingsförslagen i budgeten motiveras med de höga kostnaderna för sjukersättningen.
17 apr 03 – Prop 2002/2003:100

Sociala nedskärningar i statsbudgeten
Internationell lågkonjunktur, dålig svensk tillväxt, och ökade kostnader för sjukskrivningarna. Det är huvudförklaringen till att regeringen anser sig behöva spara tio miljarder kronor i år. En budgetuppgörelse med vänsterpartiet och miljöpartiet är nu klar.
2 apr 03 – Ramuppgörelse inför den ekonomiska vårpropositionen, Prop 2002/2003:100

Reporäntan sänks till 3,5 procent
Riksbanken sänkte reporäntan från 3,75 till 3,50 procent den 19 mars. Sänkningen motiveras med att det inte finns någon risk för stigande inflation. I riksbankens huvudscenario stiger konsumentpriserna med 2 procent i år och 1,7 procent nästa år.
20 mar 03 – Riksbankens inflationsrapport 19 mars 2003

Dyster konjunkturprognos
Det statliga konjunkturinstitutet räknar med en i alla avseenden dålig ekonomisk utveckling nästa år. Samhällsekonomin växer långsamt, sysselsättningen faller, arbetslösheten stiger och överskottet i de offentliga finanserna krymper.
18 dec 02 – Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget December 2002

Listan med utgiftsreformer
Trots underskott i statsbudgeten och trots att det inte finns några marginaler i budgeten föreslår regeringen att anslagen höjs på ett antal områden.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Utgiftskvoten och skattekvoten minskar
De offentliga utgifternas andel av samhällsekonomin fortsätter att minska. Budgetprincipen med utgiftstak som ska hållas har resulterat i minskad utgiftskvot och skattekvot.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Nyrekryteringar inom vården att vänta
Det tillfälliga sysselsättningsstödet som ska användas till nyrekryteringar inom vård, skola och omsorg, kommer att finnas kvar under 2003 och 2004. Ekonomiskt sett är stödet den största posten bland budgetens reformförslag.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Offentliga sektorn ska bli en förebild
När sjukskrivningarna ska halveras på fem år är det framför allt kvinnors ohälsa som står i fokus. Arbetsplatser inom den offentliga sektorn ska fungera som en förebild vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Invandrarna får en halv procent
Trots att Bosse Ringholm säger att integrationen av invandrade svenskar är politiskt prioriterad hör integrationen till reformpaketets mindre poster.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Full sysselsättning målet för arbetsmarknaden
Full sysselsättning är målet beträffande den svenska arbetsmarknaden. Under 2003 satsas ytterligare 1,7 miljarder mot arbetslösheten.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Regeringen tror på ökad tillväxt och lägre sjuktal
Finansministern tror att svensk ekonomi ska växa med 2,5 procent nästa år. Den tillväxten och en minskad sjuktfrånvaro ska bekosta vallöftena. Men osäkerheten är stor. Det stora börsfallet och en svag konjunktur i Europa, Amerika och Japan oroar.
9 okt 02 – Prop 2002/2003:1

Konjunkturen långsamt på väg upp
Världskonjunkturen och den svenska konjunkturen förbättras men uppgången är långsam, konstaterar konjunkturinstitutets i sin augustirapport. Utrymmet för skattesänkningar eller nya statliga utgifter bedöms som obefintligt.
6 sep 02 – Konjunkturinstitutet: Konjunkturrapport, augusti 2002, Ekonomistyrningsverket: ESV:s budgetprognos 2002:3

Pensionärskollektivet blir dyrare för det offentliga
Sverige behöver 10 miljoner invandrare och Europa 700 miljoner invandrare om försörjningskvoten ska hållas konstant de närmaste 50 åren.
27 maj 02 – Molander, Per och Andersen, Torben M (red.): Alternativ i välfärdspolitiken

Styrräntan höjd till 4,25 procent
Fredagen den 26 april höjde Riksbanken styrräntan från 4,00 till 4,25 procent. Syftet med räntehöjningen är att förhindra att inflationen ökar.
28 apr 02

Reavinster förklarar ökade inkomstklyftor
Löneklyftorna i samhället ökade under nittiotalet. Men när man tar hänsyn till skatter och bidrag och hur konsumtionen av vård, skola och omsorg ser ut framstår klyftorna som måttliga.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Den kommunala utjämningen ökar
Det statliga utjämningsbidraget till kommuner och landsting uppgår till 20,8 miljarder kronor. Ett lika stortbelopp inbetalas av kommuner och landsting i form av avgifter. I år kommer anslaget till utjämning av inkomster och kostnader att öka med 2,9 miljarder kronor, vilket dock inte påverkar det statliga budgetsaldot.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Anslag omfördelas mellan högskolorna
Det totala anslaget till högkolorna ändras inte för innevarande budgetår. Däremot föreslår regeringen att pengar omfördelas mellan skolorna så att anslagen bättre svarar mot skolornas kapacitet och efterfrågan på utbildning.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Kostnaderna för konkurser ökar
Konkurserna blev fler än beräknat förra året och därmed stiger statens kostnader för lönegarantin. Regeringen räknar med att anslaget till lönegarantin behöver höjas med 970 miljoner i budgeten för i år.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Läkemedel dyrare för staten
Trots att reglerna har ändrats för att få stopp på de kraftigt ökade läkemedels-subventionerna fortsätter kostnaderna att stiga. I budgeten för i år höjs anslaget med 219 miljarder kronor jämfört med vad som beslutades i höstas. Statens bidrag för läkemedelsförmånen uppgår till knappt 18 miljarder kronor i år.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Kostnader för flyktingar ökar
Anslaget till mottagande av asylsökande höjs med 560 miljoner kronor i budgeten för år 2002. Sveriges inträde i Schengensamarbetet har resulterat i fler asylsökande. Många kommer från Irak.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Tillfälligt reformstopp
Fler sjukskrivna, fler arbetslösa. Dyrare flyktingmottagande. Höjda statsbidrag till kommunerna. Ökade myndighetsanslag. Men inget förslag om höjd ersättning i a-kassan.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Biståndet sänks
Årets anslag till u-landsbiståndet minskas med 200 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen föreslog i höstas. Pengarna ska användas för andra ändamål.
22 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Finansplanen: USA står för stimulanspolitiken
Den ekonomiska tillväxten är dålig i USA, Japan och Europa i år. Men ränte- och skattesänkningar i USA ska få konjunkturen att vända i USA, och sedan i hela världen, hoppas regeringen.
16 apr 02 – Prop 2001/2002:100

Skatten sänks på inkomster och fastigheter
Nästa år sänker regeringen skatterna med 24 miljarder kronor. Den största enskilda sänkningen gäller inkomstskatten.
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Ska lågkonjunkturen spränga utgiftstaket?
Att utgiftstaket ska hållas är ett mantra för regeringen. Det upprepas gång på gång i budgetpropositionen. Men vad händer om lågkonjunkturen blir djup eller långvarig?
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Maxtaxan – regeringens största reform
Under vinjetten ”reformer för tillväxt och rättvisa” presenterar regeringen utgifter för 21 miljarder kronor. Men i paketet ingår endast en större reform – maxtaxan, vallöftet från 1998.
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Risk för lågkonjunktur 2002
Den svenska ekonomin nu är på väg in i en lågkonjunktur. Men detta har inte fått regeringen att lägga om sin ekonomiska politik. Utlovade "reformer" och skattesänkningar ska genomföras och de övergripande målen för politiken ligger fast.
20 sep 01 – Prop 2001/2002:1

Fortsatt devalvering av det offentliga
Regeringens vårproposition innehåller två viktiga förslag som leder till en krympande offentliga sektor.
27 apr 01 – Prop 2000/2001:100

Reformer i nästa års budget
I vårbudgeten presenterar regeringen en lista med reformer och förslag till höjda anslag som kostar statskassan drygt 8 miljarder kronor för år 2002.
27 apr 01 – Prop 2000/2001:100

Borgerlig front
De fyra borgerliga partierna samlade sig till en gemensam attack på regeringen i samband med att vårriksdagen godkände regeringens ekonomiska politik.
23 jun 00 – FiU 1999/2000:20

Statsskulden krymper
Statsskulden uppgick år 1999 till 1 374 miljarder kronor, eller 70 procent av BNP. Regeringen räknar med att skulden ska utgöra cirka 60 procent av BNP i år och 50 procent året därpå. Den positiva utvecklingen sammanhänger med stigande BNP och stora amorteringar som möjliggörs av utförsäljning av statliga företag och överföringar av medel från AP-fonderna.
23 jun 00 – FiU 1999/2000:30

Välfärdsbokslut i riksdagen
Joakim Palme och hans forskarkollegor som för några månader sedan presenterade ett dystert välfärdsbokslut fick i veckan tillfälle att inför socialförsäkringsutskottet ge sin syn på arbetslösheten, fattigdomen, bidragsberoendet, klassklyftorna och den ökade ofärden inför socialförsäkringsutskottet.
12 maj 00 – Offentlig utfrågning

Statsskulden krymper
Ekonomisk tillväxt, försäljning av Teliaaktier och överföring av pengar från AP-fonderna till staten leder till att statsskulden minskar.
12 maj 00 – Prop 1999/2000:100

Sänkt fastighetsskatt viktigast
För centern är sänkt fastighetsskatt allra viktigast. Att sänka den statliga inkomstskatten är inte lika viktigt.
5 maj 00 – Centerns ekonomiska vårmotion

Utrymmet för reformer växer
Högkonjunkturen och den goda tillväxten gör att statens budget blir starkare än vad regeringen tidigare räknade med. Därmed skapas ett utrymme som räcker till såväl amorteringar som reformer.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Utgiftstaket höjs
Vårpropositionen innehöll inte några större reformer. Men till hösten lovar regeringen ett förslag om inkomstskatten. Hösten därpå är det dags för en fastighetstaxeringsreform.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Offentliga sektorn - 25 procent av BNP
Det är god tillväxt i samhällsekonomin, men inte i den offentliga sektorn. Den statliga och kommunala verksamhetens andel av samhällsekonomin kommer att minska.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Statens utgifter
Regeringens viktigaste formella förslag i vårpropositionen handlar om storleken på det statliga utgiftstaket år 2003. Utgifterna föreslås öka med 30 miljarder kronor mellan år 2002 och år 2003, vilket är något mer än åren dessförinnan.
28 apr 00 – Prop 1999/2000:100

Inget inflationshot
Inflationen är låg, tillväxten är hög, produktiviteten ökar, fler kommer i jobb, de offentliga finanserna och bytesbalansen visar överskott. Allt är bra.
31 mar 00 – Offentlig utfrågning

Sjukvård ska upphandlas offentligt
Det har varit lite oklart vilka regler som ska användas när kommuner och landsting upphandlar privat sjukvård. En statlig utredning har nu preciserat vilka regler som ska gälla.
10 mar 00 – SOU 1999:149

Riksbanken ska inte sätta diskontot
Förr i tiden var Riksbankens diskonto avgörande för alla räntor i landet. Så är det inte längre. I dag är diskontot bara en referensränta utan penningpolitisk betydelse. Regeringen tycker därför att det är lämpligare att riksgäldskontoret bestämmer och offentliggör diskontot.
25 feb 00 – Prop 1999/2000:50

Låga reallöner skapade Sveriges problem
Den ekonomiska politiken har under de senaste 30 åren varit inriktad på att begränsa svenskarnas privata och offentliga konsumtion. Politiken har gynnat exportindustrin men inte BNP-tillväxten.
18 feb 00 – SOU 1999:150

Fler sjuksköterskor får skriva ut recept
Högkostnadsskyddet ska även gälla för läkemedel som ordineras av sjuksköterskor, föreslår regeringen. Dessutom vill regeringen att fler kategorier av sjuksköterskor ska få skriva ut recept. Tidigare var det bara distriktssjuksköterskorna som hade denna rätt.
4 feb 00 – Prop 1999/2000:56

Förtidspension av psykiskt sjuka
Riksdagens revisorer har beslutat att granska förtidspensioneringen av psykiskt sjuka. Varje år förtidspensioneras 8 000 personer med psykisk diagnos. Antalet minskar inte, till skillnad mot förtidspensioneringar på grund av somatisk sjukdom.
21 jan 00 – Riksdagens revisorer: Förtidspensionering av personer med psykisk diagnos (Förstudie)

Många fick det sämre under 90-talet
Under nittiotalet har stora grupper fått vidkännas minskad välfärd. Med den ekonomiska krisen följde arbetslöshet, lägre löner och budgetkris. När de offentliga finanserna sanerades urholkades de sociala trygghetssystemen och servicen. Trots att den ekonomiska utvecklingen efter 1998 har varit positiv är den svenska välfärdsnivån fortfarande lägre än 1990.
21 jan 00 – SOU 2000:3

En kritisk röst mot rapporten
När kommittérapporten presenterades fick nordiska forskare tillfälle att komma med kritik. Annemette Sörensen berömde rapporten och sa sedan:
21 jan 00 – SOU 2000:3

Index ska beräknas på nytt sätt
Konsumentprisindex, KPI, tar inte tillräcklig hänsyn till kapitalkostnaderna i boendet och avgifterna i barn- och äldreomsorgen.
17 dec 99 – SOU 1999:124

25,5 miljarder fördelade till kommunikationer
Riksdagen har godkänt regeringens förslag till hur anslagen till utgiftsområdet kommunikationer nästa år ska fördelas. Största delen av anslagen går till investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar.
17 dec 99 – TU 1999/2000:1

Utbildningsbudget godkänd
Riksdagen har godkänt regeringens budgetförslag för utbildning och universitetsforskning. Anslaget blir 32,5 miljarder kronor nästa år.
17 dec 99 – UbU 1999/2000:1

UD får 3 miljarder
Riksdagen har godkänt anslagen till utrikesförvaltningen, som uppgår till 3 miljarder kronor nästa år.
10 dec 99 – UU 1999/2000:1

Sociala förmåner ska följa arbete och boende
Reglerna för vem som ska ha rätt till sociala förmåner i Sverige ändras. Bland annat avskaffas krav på svenskt medborgarskap och inskrivning hos försäkringskassan. Det har riksdagen beslutat.
5 nov 99 – SfU 1999/2000:3

Kristdemokraterna
Nästa år vill kristdemokraterna sänka skatterna med 8 miljarder kronor mer än regeringen. Samtidigt vill partiet minska statens kostnader för sjuka och arbetslösa.
15 okt 99 – Kristdemokraternas ekonomiska motion, okt 1999

Ålderdom
De borgerliga partierna vill anslå mer statliga pengar till vissa pensionärsgrupper nästa år, till exempel änkor och fattigpensionärer.
15 okt 99 – Motioner på det sociala området

Kunskapslyftet håller på att krympa
Studiestödet är oförändrat nästa år och anslagen anpassas bara till antalet studenter. Den studiemedelsreform som ska träda i kraft år 2001 blir inte mycket dyrare än dagens system.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Fördelning av budgetöverskottet
Regeringens förslår att de som har goda inkomster får en, i kronor räknat, större skattesänkning än de med låga inkomster år 2000.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Räntorna på statsskulden minskar
År 2000 beräknas räntorna på statsskulden uppgå till 82 miljarder kronor. Jämfört med 1990 är det en minskning med cirka 10 miljarder kronor. De kommande åren kommer ränteutgifterna att minska ytterligare.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Aktieförsäljning ökar överskottet
Regeringen redovisar stora budgetöverskott och amorteringar på statsskulden de närmaste åren. Överskotten beror delvis på två orsaker: En är att staten tagit över AP-fondens kapital och den andra är att regeringen ska sälja ut aktier.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Offentliga sektorn krymper
Sveriges utlandsberoende ökar. Samtidigt krymper den offentliga sektorns andel av BNP. I dag står den för ungefär 27 procent av samhällsekonomin.
24 sep 99 – Prop 1999/2000:1

Budgetförhandlingarna är klara
Regeringen har nu gjort upp med vänsterpartiet och miljöpartiet om budgeten för nästa år. Enligt Bosse Ringholm innehåller uppgörelsen bland annat detta:
10 sep 99

Sverige styr mot en ljusare framtid
Tillväxten blir hög i år och nästa år. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Överskottet i de offentliga finanserna stiger och det finns utrymme att sänka skatten med 23 miljarder kronor.
3 sep 99 – Konjunkturläget augusti 1999: Rapport från konjunkturinstitutet

Riksdagen kritiserar inflationspolitiken
Riksdagen kritiserar riksbankens inflationsbekämpning. Under de senaste åren banken pressat ner inflationen för mycket.
11 jun 99 – FiU 1998/1999:23

Sociala förmåner följer arbete och boende
Att vara svensk medborgare eller inskriven i försäkringskassan ska inte längre betyda att man har rätt till sociala förmåner i Sverige.
11 jun 99 – Prop 1998/1999:119

Ekonomiska kriser leder till politikbyte
De senaste 25 åren har den ekonomiska politiken förändrats radikalt. Drivkraften bakom politikbytena är att de återkommande ekonomiska kriserna hela tiden ändrar karaktär.
21 maj 99 – SOU 1999:9

70 procent har höga marginaleffekter
Under hela sjuttio- och åttiotalen diskuterades marginalskatterna för höginkomsttagarna. Sedan kom den stora skattereformen, krisen och budgetsaneringen. I dag är marginaleffekterna allra högst för barnfamiljer med låga inkomster. Många sitter i en fattigdomsfälla.
30 apr 99

Hypotetiska byggstenar
Om regeringen vill minska marginaleffekterna för barnfamiljer med låga inkomster måste kombinationen av skatter, bostadsbidrag och daghemsavgifter göras mindre progressiv.
30 apr 99

Statens budget
Göran Perssons maxim att "den som är satt i skuld är icke fri" kan sägas genomsyra hela vårbudgeten. Spara och amortera är viktigast. Målet att halvera arbetslösheten tycks komma i andra hand.
23 apr 99 – Prop 1998/1999:100

Nya regler för underhållsbidrag - Medelinkomsttagare ska betala mer
Den frånskilde förälder som har en normal inkomst och flera barn ska betala högre underhållsbidrag. Men den som bara har ett barn eller mycket låg inkomst kan räkna med oförändrad eller sänkt avgift.
19 mar 99 – Prop 1998/1999:78

Seg debatt om tillväxt
I förra veckans riksdagsdebatt om tillväxten markerade partierna sina positioner, men någon debatt med överraskande eller rappa replikskiften blev det inte.
12 feb 99 – Riksdagsdebatt

Straffbart missbruka EU-subventioner
- Ett nytt brott, subventionsmissbruk, införs i brottsbalken för att bestraffa fusk med EU:s bidrag och avgifter. ;- Det blir straffbart att muta EP-ledamöter och höga tjänstemän i EU.;- Skatteavdrag för mutor förbjuds.
22 jan 99 – Prop 1998/1999:32

Ränteutgifterna minskar
Riksdagen har godkänt regeringens beräkning av räntorna på statsskulden. Ränteutgifterna beräknas till 84,6 miljarder kronor 1999. Om utgifterna blir större får regeringen riksdagens tillåtelse att överskrida anslaget.
30 dec 98 – FiU 1998/1999:4

Mer pengar till kungen
Mer pengar till kungen och höjda löner för riksdagsledamöter och svenska Europaparlamentariker. Det blev resultatet när riksdagen delade ut pengar till rikets styrelse.
30 dec 98 – KU 1998/1999:1

Globalisering - nygammal trend på frammarsch
- På 1860-talet fanns planer i Frankrike på att bilda en europeisk myntunion. Valutan skulle heta euro.
18 dec 98

Vägar och järnvägar
Riksdagen har godkänt regeringens kommunikationsbudget. Anslaget uppgår till 25,5 miljarder kronor för 1999 och huvuddelen av det beloppet, 22,9 miljarder kronor, går till vägar och järnvägar. Vägverkets anslag är ungefär dubbelt så stort som Banverkets.
18 dec 98 – TU 1998/1999:1

Överskott i 1998 års statsbudget
Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ändringar i innevarande års budget. Det innebär att anslagen för 1998 ökas med netto 139 miljoner kronor. Men bakom denna lilla ökning döljer sig stora omfördelningar.
11 dec 98 – FiU 1998/1999:11

Ett steg mot EMU
När riksdagen fattade sitt andra grundlagsbeslut om att göra riksbanken fristående protesterade vänsterpartiet och miljöpartiet.
4 dec 98 – KU 1998/1999:2

Riksbanken får eget ansvarig för penningpolitiken
Beslutet innebär att regeringsformen ändras så att det framgår att riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Dessutom införs ett förbud för andra myndigheter att bestämma hur riksbanken ska besluta i frågor om penningpolitik. Det förbudet kompletteras med en ändring i riksbankslagen som innebär att riksbanksledningen inte får ta emot instruktioner från andra i frågor som rör penningpolitiken.
4 dec 98 – KU 1998/1999:2

Billigare pension till anhöriga
Efterlevandepension, som går till minderåriga barn eller till maka eller make, blir i vissa fall generösare, i andra fall oförmånligare. För staten ska det sammantaget bli billigare.
27 nov 98 – SOU 1998:120

Vänsteroppositionen har tystnat
I år har vänsterpartiet inte skrivit någon egen budgetmotion. Inte heller har partiet lagt fram några dyra motionsförslag som rör sysselsättningen, rättvisan, jämställdheten eller miljön.
6 nov 98 – Vänsterpartiets motion med anledning av budgetpropositionen för 1999

Satsa på tillväxt
Kristdemokraterna vill se en rad skattesänkningar för att stärka tillväxten.
6 nov 98 – Kristdemokraternas budgetmotion

Lägre förväntningar om tillväxt 1999
EG-kommissionen skriver ned sin prognos för tillväxten i EU-länderna 1999. Men av stormen på världens finansmarknader märks ändå bara en mild fläkt i EU-området, spår kommissionen.
30 okt 98 – EU-kommissionen

Räntan ämne på toppmöte
Förutsättningarna för lägre räntor är goda i hela EU, uttalade EU-ländernas stats- och regeringschefer vid toppmötet i österrikiska Pörtschach.
30 okt 98 – EU, EU-rådet 24-25 oktober 1998

Allt dyrare administration på försäkringskassan
Det kostar nästan dubbelt så mycket att administrera ett beslut om sjukpenning i dag jämfört med början av 1990-talet. Samtidigt är handläggningstiderna långa, och felaktiga beslut förekommer ofta.
30 okt 98 – Socialförsäkringens administration – kostnader och produktivitet: Rapport från riksdagens revisorers 1998/99:RR1

Mer pengar till skola, vård och omsorg
De allmänna statsbidragen till kommuner och landsting höjs med fyra miljarder kronor nästa år. Kommunerna får också 3,9 miljarder i andra ersättningar.
23 okt 98 – Prop 1998/1999:1

Positiva utsikter trots krisen
Trots den ekonomiska krisen i Asien räknar regeringen med en fortsatt hög ekonomisk tillväxt i Sverige, stora industriinvesteringar, ökad köplust i hushållen och en öppen arbetslöshet på fyra procent i slutet av år 2000. Men prognosen är osäker, medger regeringen, och det stora orosmolnet gäller utvecklingen i Japan.
23 okt 98 – Prop 1998/1999:1

Stora budgetöverskott
De närmaste åren räknar regeringen med att statens inkomster ska öka och att utgifterna minskar. Hur stort budgetöverskottet blir och hur det ska användas kan bli en intressant politisk fråga.
23 okt 98 – Prop 1998/1999:1

Lång väntan på förslag om tillväxt
Det räcker inte med att önska sig tillväxt eller att tillsätta en tillväxtminister. Någon gång måste regeringen också komma med förslag som hjälper tillväxten på traven.
16 okt 98 – Riksdagsdebatt

Krismedvetandet hotar demokratin
För människor i Sverige har det blivit självklart att vi kan välja partner, bostad, utbildning och mycket annat. Men i våra politiska val har det blivit tvärtom, handlingsutrymmet och valmöjligheterna minskar, anser sociologen Anders Persson från Lund.
25 sep 98

Upphandlingsnämnden är för liten
Regeringen anser att Nämnden för offentlig upphandling är för liten och alltför upptagen med att informera. En utredare har därför fått i uppdrag att undersöka om nämndens uppgifter kan överföras till någon annan och större myndighet, till exempel kammarkollegiet, statskontoret eller konkurrensverket.
11 sep 98 – Dir 1998:58

Vilande grundlagsförslag
Efter valet samlas en ny riksdag. Då kan den gångna mandatperiodens vilande beslut om ändringar i grundlagen antas eller förkastas.
14 aug 98 – KU 1997/1998:15, KU 1997/1998:18, KU 1997/1998:19, KU 1997/1998:20

Ingen förhandling vid upphandling
Kommunala och statliga organ får inte föra regelrätta förhandlingar med anbudssökande eller anbudsgivare vid en upphandling, enligt regeringens förslag till ändring i lagen om offentlig upphandling.
26 jun 98 – Prop 1997/1998:170

Billigare att laga hål
Riksdagsmajoriteten vill liksom regeringen att det ska vara billigare att laga vanliga hål utan att det för den skull blir dyrare med stora ingrepp.
12 jun 98 – SoU 1997/1998:25

Hyresportfölj ska ge ökad statlig flexibilitet
Dagens bestämmelser, som bara tillåter myndigheter att teckna hyresavtal som är längre än 6 respektive 10 år, ska ersättas med en ny modell, anser riksdagen.
5 jun 98 – FiU 1997/1998:25

Ny beslutsordning för statsskuldspolitiken
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om hur statsskulden ska förvaltas (1997/98:154).
5 jun 98 – FiU 1997/1998:29

EU dyrare än beräknat
När riksdagen i förra veckan diskuterade regeringens skrivelse om verksamheten inom Europeiska unionen kom de stora EU-frågorna inte upp till debatt. Detta trots att behandlingen av EU-skrivelsen är ett paradtillfälle för de riksdagsledamöter som vill debattera den förda EU-politiken.
5 jun 98 – UU 1997/1998:20

Grönt ljus för Europabolag
Efter två decenniers fruktlösa förhandlingar ser det nu ut som en ny företagsform, Europabolag, kan införas inom EU. Detta sedan frågan om arbetstagarinflytande lösts genom ett brittiskt kompromissförslag. Ett rådsbeslut om Europabolag, som är en övernationell företagsform och styrs av reglerna i EU:s förordning snarare än av nationella bestämmelser, kan fattas i början av juni.
22 maj 98 – EU:s ministerråd

Förtidspension
Hur förtidspensionerna ska vara utformade när ålderspensionsreformen träder i kraft är oklart, men vissa riktlinjer presenterades av regeringen i våras. Dessa riktlinjer har riksdagen nu ställt sig bakom.
22 maj 98 – SfU 1997/1998:11

Fungerar den officiella statistiken?
Det har hänt mycket inom statistikområdet på senare år. Därför måste statistikreformen från 1994 utvärderas, anser regeringen.
15 maj 98 – Dir 1998:17

Riksbanken får godkänt
Finansutskottet har inget att invända mot riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av fjolårets resultat. Vid sin granskning av Riksbankens förvaltning under 1997 har finsansutskottet inte hittat något anmärkningsvärt. Därför tillstyrker utskottet att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin förvalting under 1997, och föreslår att riksdagen fastställer Riksbankens balans- och resultaträkning.
8 maj 98 – FiU 1997/1998:19

Vänsterpartiet: Värnskatten kvar – men sänkta egenavgifter
Regeringens vårbudget är orättvis. Behåll värnskatten för höginkomsttagare och fördela pengarna så att vanligt folk får mer i plånböckerna. Det är en del av budskapet i vänsterpartiets skuggbudget.
8 maj 98 – Vänsterparitets ekonomiska motion

Miljöpartiet: Dags för grön skattereform
Nu är det dags för en grön skattereform. Vi är i full färd med att såga av den gren vi sitter på. Det anser miljöpartiet som föreslår att arbetstiderna kortas, arbetsgivaravgifterna sänks, miljöanslagen fördubblas och att fastighetsskatten slopas på sikt.
8 maj 98 – Miljöpartiets ekonomiska motion

Nya pensionen 15 procent lägre
I det nya pensionssystemet blir pensionsnivån i genomsnitt minst 15 procent lägre än i ATP-systemet.
8 maj 98 – Prop 1997/1998:152

Vinnare och förlorare: Femtiotalisterna får låg pension
Den som är född på fyrtiotalet får bara marginellt försämrade pensionsvillkor. Den som är född på femtiotalet får däremot räkna med en låg pension.
8 maj 98 – Prop 1997/1998:152

Regeringens bild av pensionsystemet: Pensionen blir både billig och bra
Trots att det nya pensionssystemet ska vara billigare än det gamla framhäver regeringen att den nya pensionen inte blir så mycket lägre än den gamla ATP-pensionen.
8 maj 98 – Prop 1997/1998:152

Pensionsreformen en sammanfattning: Livsinkomsprincipen bestämmer pensionen
Hela livsinkomsten ska ligga till grund för pensionen (inte de 15 bästa åren såsom idag). Alla ska ha rätt till en grundtrygghet i form av garantipension (6 400 kr/mån). Pensionsnivåerna ska knytas till den allmänna inkomstutvecklingen. Pensionssystemet ska vara så stabilt att det tål demografiska förändringar. Pension ska kunna tas ut från 61 år och uppåt. Tid med små barn, värnplikt, sjukdom och studier ska ge pensionsrätt. Den nya ålderspensionen införs successivt från 1999 och de första utbetalningarna sker 2001. De som är födda före 1938 berörs bara delvis av de nya reglerna. De som är födda 1938–53 får pension enligt både det nya och det gamla systemet. De som är födda 1954 och senare får pension enbart enligt det nya systemet. Pensionssystemet ska till lika delar finansieras med egenavgifter och arbetsgivaravgifter. 18,5 procent av lönesumman ska avsättas till pensionssystemet. 16 procentenheter ska användas för utbetalning av årets pensioner i ett fördelningssystem. 2,5 procentenheter ska placeras i en premiereserv, som är ett obligatoriskt och privat sparande.
8 maj 98 – Prop 1997/1998:152

Regeringen bestämmer om skuldportfölj
Den största posten i statsbudgeten är räntorna på statsskulden: 98 miljarder kronor 1997. Regeringen föreslår nu en ny beslutsordning för statsskuldspolitiken.
24 apr 98 – Prop 1997/1998:154

Staten vill styra frivilliga organisationer
Förra året betalade staten ut 58 miljoner kronor i bidrag till kvinnojourer, nykterhetsorganisationer och andra sociala hjälporganisationer.
24 apr 98 – SOU 1998:38

För stora överskott
Ett nytt budgetproblem är på väg att uppstå. Budgetöverskottet håller på att bli för stort.
17 apr 98 – Prop 1997/1998:150

”Orealistiskt positivt om vårbudgeten”
En aningslös liten ängel, eller en sol och vårare, med en orealistisk syn på Sveriges ekonomi. Så beskrevs finansminister Erik Åsbrink av kritikerna vid debatten i riksdagen.
17 apr 98 – Riksdagsdebatt

AP-fonden töms på 90 miljarder
Av en lagrådsremiss från regeringen framgår att AP-fondens första-tredje fondstyrelse ska föra över 45 miljarder kronor från fonderna till statsbudgeten för 1999 och lika mycket år 2000. Ett slutligt beslut om överföring bör fattas av riksdagen hösten 1999. Även om regeringen nu föreslår att två temporära överföringar av pengar ska göras, är en engångsvis överföring av AP-fondens tillgångar till staten att föredra, anser regeringen.
3 apr 98 – Lagrådsremiss: Reformering av ålderspensionssystemet – finansiella frågor

Sänkt krav på arbetsförmåga för förtidspension
Även den som har kvar en del av sin arbetsförmåga ska ha rätt till hel förtidspension, föreslår regeringen.
20 mar 98 – Prop 1997/1998:111

Tandvården får extrapengar
Regeringen vill reformera tandvårdsersättningen så att det blir billigare att laga vanliga hål, utan att det blir dyrare med stora ingrepp.
20 mar 98 – Prop 1997/1998:112

Flytt kräver lagändring
När delar av Riksförsäkringsverket flyttar till Söderhamn skrivs lagen om.
20 mar 98 – Prop 1997/1998:131

Privat sjukvård kanske måste upphandlas
Landstingen måste gå ut med anbudsförfaranden innan de tecknar vårdavtal med privatpraktiserande sjukgymnaster och läkare, anser nämnden för offentlig upphandling.
13 mar 98 – Dir 1998:12

Var god dröj ... vi har nu många samtal ...
Studiestödsnämnden hinner inte med att behandla alla ansökningar. Nämnden måste därför få kraftiga resursförstärkningar.
13 mar 98 – Översyn av CSN: Rapport 2 mars 1998

Dålig kontroll av EU-bidrag
EG-kommissionen får skarp kritik för bristande kontroll av unionens budget för 1996. Detta enligt ett förslag till rekommendation som EU:s finansministrar ska ta ställning till på måndag.
6 mar 98 – EU:s ministerråd

Regeringens ”glädjekalkyler” får hård kritik
Regeringens beskrivning av det svenska näringslivet är en skönmålning som framhäver det som fungerar bra men undviker problemen. Det anser moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesman Per Unckel.
6 mar 98 – Intervju med Per Unckel

Bidrag kopplas till integrationsarbete
Nya statsbidragsregler ska stimulera invandrarorganisationernas integrationsarbete.
2 mar 98 – Dir 1997:142

Pensionen finansieras med avgifter
I det nya pensionssystemet ska pensionerna till hälften finansieras med egenavgifter och till hälften med arbetsgivaravgifter.
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Livsinkomsten ska indexberäknas
Pensionen ska beräknas enligt livsinkomstprincipen. Inkomsterna ska räknas upp med ett nykonstruerat inkomstindex
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Lägre pensioner
Framtidens pensionärer kommer att få lägre pension än vad ATP-pensionärerna hittills har fått.
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Många får garantipension
Folkpensionen och pensionstillskottet ska ersättas med en garantipension
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Kommunerna ska kompenseras
När löntagarnas egenavgift höjs och när grundavdraget höjs förlorar kommuner och landsting cirka 11 miljarder kronor i skatteintäkter. Eftersom reformen inte ska drabba kommuner och landsting ska någon form av kompensation utbetalas. Hur stor den statliga kompensationen ska vara och hur den ska vara konstruerad är inte klarlagt i lagrådsremissen, men regeringen lovar att inom kort komma med ett sådant förslag.
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Alla år räknas i nya pensionssystemet
Folkpension, tilläggspension och ATP försvinner och ersätts med en pension som bygger på inkomsterna under hela vuxenlivet. Pensionären får i princip tillbaka de 18,5 procent av inkomsterna som betalats in i pensionsavgift under de aktiva åren.
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Barnavård och lumpen ger pension
Lön, sjukersättning, studier och vård av små barn hör till det som ger rätt till pension i det nya pensionssystemet.
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Privata fonder blir pensionsförvaltare
En dryg tiondel av pensionsavgifterna ska gå till ett individuellt pensionssparande i valfria privata fonder eller ett statligt fondbolag.
2 mar 98 – Lagrådsremiss: Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Statsbidrag till landstingen planeras på längre sikt
Statsbidragen till landstingen blir 1,2 miljarder kronor under 1998. I årets avtal mellan staten och landstingsförbundet vill parterna också satsa på längre överenskommelser.
2 mar 98 – Skriv 1997/1998:51

Ingen lag om förkortad arbetstid
Ulrica Messing (s) kommer inte att lägga fram något förslag till riksdagen om en ny arbetstidslagstiftning under våren. Det avslöjade statsrådet vid riksdagens frågestund i förra veckan.
2 mar 98 – Riksdagsdebatt

Lägre överskott för staten
Statens överskott blev i januari 8,4 miljarder kronor lägre än vad riksgäldskontoret räknat med i sin prognos förra månaden. Överskottet blev 4 miljarder kronor istället för prognostiserade 12,4 miljarder kronor. Orsaken är att bankerna betalat in lägre skatt på räntor än väntat, vilket kan bero på att hushållen flyttat en del av sitt sparande från bankkonton till värdepappersfonder och aktier. Att utbetalningarna av kommunalskattemedel blev högre än beräknat liksom utbetalningen från ett antal myndigheter har också bidragit till det minskade överskottet.
13 feb 98 – Rapport från riksgäldskontoret feb 1998

Asienkrisen påverkar inte vårbudgeten
Den finansiella krisen i Asien kommer inte att leda till skattehöjningar eller åtstramningar i regeringens vårbudget, sa finansminister Erik Åsbrink i en interpellationsdebatt i riksdagen.
13 feb 98 – Riksdagsdebatt

Utredning om naziguld dröjer
Svaret på frågan om svenska myndigheter och banker visste att det guld de förvärvade från Nazityskland var stulen judisk egendom – och vad som hänt med guldet -– dröjer.
6 feb 98 – Dir 1997:148

Tillväxten stannar av
EU-ländernas BNP ökade med bara 0,5 procent mellan andra och tredje kvartalet 1997.
23 jan 98 – EU, Europeiska unionen

KPI moderniseras
Regeringen anser att det svenska konsumentprisindexet (KPI), som infördes på 1950-talet, har fungerat relativt bra, men att indexet kanske måste moderniseras. En utredare ska se över konsumentprisindex och bland annat ta hänsyn till att ett europeiskt harmoniserat index (HIKP) har skapats och att det svenska indexet inte ger någon god bild av den ”underliggande inflationen”. Utredaren ska också utarbeta preciserade riktlinjer för hur olika index ska tolkas. Det kan gälla index för: egnahemsägare och bostadsrättsinnehavares boendekostnader, nya varor, subventionerade eller inkomstrelaterade taxor samt säsongsvaror. Utredningen bör vara klar den 30 juni 1999.
23 jan 98 – Dir 1997:144

Övergångsregler ska inte försämra pensionen
I princip ska ingen som är född före 1938 förlora på omläggningen till det nya pensionssystemet, skriver regeringen i direktiven till en utredare.
23 jan 98 – Dir 1997:149

Tveksam effekt av budgetreform
Det nya beslutssystemet för statens budget skulle leda till bättre statsfinanser och större långsiktighet i politiken. I praktiken har förändringarna inte blivit så stora, visar en utredning.
16 jan 98 – Ds 1997:79

Slutkrånglat med bostadstilläggen för pensionärer
Beräkningen av bostadstillägg för pensionärer (BTP) måste moderniseras. I dag är systemet så krångligt att det är omöjligt för den enskilde medborgaren att beräkna storleken på sitt eget bostadstillägg, skriver regeringen.
16 jan 98 – Dir 1997:150

13 miljarder kronor mer i räntor för 1998
Under 1998 ska 108,4 miljarder kronor avsättas för räntor på statsskulden, det är 13 miljarder kronor mer än under 1997. Regeringen får dock överskrida detta ramanslag för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden. Under budgetåret 1998 får också regeringen använda 10 miljoner kronor för oförutsedda utgifter.
19 dec 97 – FiU 1997/1998:4

20 miljarder i EU-avgifter för 1998
Sverige ska betala 19,6 miljarder kronor i avgifter till EU under 1998. Av dessa kommer 2,9 miljarder att gå till tullavgifter och 362 miljoner till särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter. Vidare går 8,3 miljarder kronor till den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) och 8,1 miljarder kronor till den avgift som baseras på statens inkomster från moms.
19 dec 97 – FiU 1997/1998:5

Ingen försämring för utlandsstudenter
Riksdagen avslog regeringens förslag att strama åt villkoren för utlandsstudier.
19 dec 97 – UbU 1997/1998:2

Höga marginaleffekter
På sjuttio- och åttiotalen drabbades höginkomsttagare av höga marginalskatter. Idag är det barnfamiljer med låga inkomster som drabbas av samma fenomen.
12 dec 97 – Ds 1997:73

RFV:s sjukhus bör inte läggas ned
Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås ska övertas av ett statligt bolag under socialdepartementet.
12 dec 97 – SOU 1997:169

Statsskulden: Storleken saknar inte betydelse – men är inte allt
Tre mål bör gälla för statsskuldspolitiken: skatteutjämning, trovärdighet och marknadsvård, konstaterar en utredning.
28 nov 97 – SOU 1997:66

Minska besparingarna -– öka resurserna
Regeringens planer på att bygga upp offentliga överskott i en ekonomi som präglas av massarbetslöshet kan inte accepteras. Det skriver vänsterpartiet i sin reservation.
21 nov 97 – FiU 1997/1998:1

Hög tillväxt till sekelskiftet tror finansutskottet
Riksdagens finansutskott ser på framtiden med tillförsikt. Den nedåtgående kurvan för sysselsättningen har vänt uppåt, hushållen vågar konsumera mera och exporten ökar.
21 nov 97 – FiU 1997/1998:1

Årets budget korrigeras
Finansutskottet föreslår riksdagen att öka anslagen med 2,8 miljarder kronor netto i 1997 års budget genom att godkänna regeringens andra tilläggsbudget för året. I den förra tilläggsbudgeten som godkändes av riksdagen i juni 1997 ökades anslagen med 8,9 miljarder kronor.
21 nov 97 – FiU 1997/1998:11

Ökad finansiell konkurrens spår regeringen
Tillväxten i Sverige är beroende av en effektiv och väl fungerande finansiell infrastruktur, anser regeringen.
21 nov 97 – Dir 1997:119

Besparingar på de nya förtidspensionerna
Regeringen har gett sittande utredare i uppdrag att lägga fram ett sparförslag i det nya system som ska ersätta förtidspensioner och sjukbidrag.
21 nov 97 – Dir 1997:123

Självständig riksbank bekrigar inflationen
Att upprätthålla ett fast penningvärde. Det blir riksbankens allt överskuggande uppgift när regeringens proposition om en ny ställning för riksbanken genomförs.
21 nov 97 – Prop 1997/1998:40

Sysselsättningen sysselsatte budgetdebattörerna
Arbetslösheten manifesterade sig återigen som politikens viktigaste fråga i riksdagens budgetdebatt.
21 nov 97 – Riksdagsdebatt

Sänkt ålderspension ska betala höjd garantipension
Den parlamentariska arbetsgrupp som förbereder pensionsreformen vill minska utgifterna för ålderspensionen med cirka 2 miljarder kronor. I stället ska garantipensionen höjas.
7 nov 97

Ny myndighet för premiepensionen
Ett ”statligt försäkringsbolag”, premiepensionsmyndigheten, ska inrättas för att ta hand om premiereservdelen i de nya pensionerna.
31 okt 97 – SOU 1997:131

Miljarder till börsen
Våren 1999 ska cirka 14 miljarder kronor av pensionspengarna placeras på Stockholms fondbörs.
31 okt 97 – SOU 1997:131

Inget avtal för premiepension
Huvuddragen i premiereservsystemet, och även en del detaljer, var givna redan i utredningsdirektiven. Hans Jacobson har emellertid valt att avvika från direktiven när det gäller premiereservens rättsliga grund.
31 okt 97 – SOU 1997:131

AP-fond ingen bra placering för nya premiepensionen
Det finns inga fördelar med att låta AP-fonden ta hand om pengarna i premiereserven, anser Hans Jacobson.
31 okt 97 – SOU 1997:131

Sjuklön
Små företag som har höga sjuklönekostnader ska få ekonomisk hjälp av staten. Den nuvarande sjuklöneförsäkringen bör ersättas med ett högkostnadsskydd, föreslår utredaren Ingvar Söderström.
31 okt 97 – SOU 1997:142

Budgetprocessen
Har den nya budgetprocessen fungerat som förväntat? Har regeringen fått för mycket makt? Och kan oppositionen utnyttja den formella möjligheten att komma med nya budgetförslag när budgetprocessen väl är avslutad? Frågorna ställdes till tre riksdagsledamöter.
24 okt 97 – Intervju om budgeprocessen

Brister i statens årsredovisning
Statens årsredovisning har så allvarliga brister att det kan ifrågasättas om den duger som underlag för finansiella bedömningar, anser riksdagens revisorer.
24 okt 97 – Förslag 1996/1997:RR9

Folkpartiet: Sänkta arbetsgivaravgifter ska ge 70 000 nya jobb
Genom att sänka arbetsgivaravgifterna med 18,3 miljarder kronor 1998 skapas 70 000 nya jobb inom den privata sektorn. Det skriver folkpartiet i sin ekonomiska partimotion.
10 okt 97 – Folkpartiets ekonomiska motion

Moderaterna: Sänkta skatter och bidrag
Arbetslösheten kan bara bekämpas med en aktiv skattesänkningspolitik och avregleringar som gynnar företagen, anför moderaterna i sin alternativa budget.
10 okt 97 – Moderaternas ekonomiska motion

Vänsterpartiet: Full sysselsättning med röd och grön skatteväxling
Det är bra med balans i den offentliga ekonomin, tycker vänsterpartiet. Men en politik för full sysselsättning går före.
10 okt 97 – Vänsterpartiets ekonomiska motion

Kritik mot överskottspolitiken
Även efter det svenska ”världsrekordet i budgetsanering” ska finanspolitiken bedrivas med strama tyglar, trots mullret från den socialdemokratiska kongressen om kraftigare tag mot arbetslösheten.
26 sep 97

Små reformer för pensionärerna
Trots att antalet ålderspensionärer ökar något nästa år kommer anslaget till ekonomisk trygghet vid ålderdom att minska med 423 miljoner kronor nästa år. Några stora reformer föreslås inte.
26 sep 97 – Prop 1996/1997:1

Vändpunkten?
Nu vänder det. I höst ska arbetslösheten minska, säger regeringen.
26 sep 97 – Prop 1996/1997:1

Statens utgifter och inkomster
Statens finanser förbättras – inkomsterna ökar och utgifterna minskar. Nästa år krymper budgetunderskottet till 15 miljarder kronor.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

14 miljarder kronor mer i ränta
1998 räknar regeringen med att betala 14 miljarder kronor mer i ränteutgifter än 1997.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Bättre statsfinanser men svårt nå mål för arbetslösheten
Alla viktiga kurvor om svensk ekonomi går åt rätt håll utom den som beskriver utvecklingen av arbetslösheten. De offentliga finanserna är i balans nästa år och därefter kan Sverige börja betala av på statsskulden, spår regeringen. Men målet att halvera arbetslösheten till år 2000 går inte att klara enligt nuvarande prognos.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Viktigaste budgetförslagen 1998
- Kommunbidragen. Nivån på statsbidragen till kommunerna höjs med sammanlagt 16 miljarder kronor till sekelskiftet. Fyra miljarder har redan beslutats för andra halvåret 1997, fyra miljarder läggs på 1998 och ytterligare fyra miljarder kronor tillkommer 1999 respektive 2000.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Nya miljarder till kommunerna
Statsbidragen till kommuner och landsting ökar med 25 procent fram till år 2000. Tillskottet ska gå till de kommunala kärnverksamheterna i skola, vård och omsorg, inte till skattesänkningar.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Regeringen förespråkar budgetdisciplin i EU
EU:s budget ska vara effektiv, återhållsam och disciplinerad. Den hälsningen skickar regeringen till Bryssel.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Social försäkring på export
Regeringen funderar på att låta försäkringskassan och riksförsäkringsverket engagera sig i tjänsteexport.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Samarbetsavtal ska ge effektivare rehabilitering
Försäkringskassan ska få sluta samarbetsavtal med kommunen, landstinget och länsarbetsnämnden om gemensamma projekt.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Myndighet till Söderhamn
Riksförsäkringsverket, RFV, ska flytta sin yrkesskadeenhet till Söderhamn.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Företagares försäkringar utreds
Regeringen tänker låta en utredare undersöka de problem som egenföretagare kan ha när det gäller rätt till ersättning vid arbetslöshet och sjukdom.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Förkortad sjuklöneperiod ska ge nya jobb
Förkortningen av arbetsgivarnas sjuklöneperiod från 28 till 14 dagar kostar staten 1,3 miljarder kronor nästa år.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Svaga hushåll drabbades hårt av den ekonomiska krisen
Barnfamiljerna och ungdomarna var de stora förlorarna under 1990-talets ekonomiska kris i Sverige. Det visar den fördelningspolitiska redogörelse som regeringen har bifogat till budgetpropositionen.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Regeringen satsar på vuxenstudiestödet
Redan till våren ska högskolan få ytterligare 10 000 utbildningsplatser. Därmed tidigarelägger regeringen sina planer.
26 sep 97 – Prop 1997/1998:1

Var finns åtgärderna mot arbetslösheten?
Budgeten saknar konkreta åtgärder mot arbetslösheten. Det var det genomgående temat när budgetpropositionen diskuterades i riksdagen.
26 sep 97 – Riksdagsdebatt

Teknikupphandling kan främja energisparande
Offentlig teknikupphandling kan spela en viktig roll vid upphandling av stora system inom försvaret, byggande och transporter.
12 sep 97 – SOU 1997:88

Riksbankens ställning ska stärkas
Riksbanken ska framför allt upprätthålla ett fast penningvärde. I andra hand ska målen för den ekonomiska politiken stödjas. Det föreslår en parlamentarisk arbetsgrupp.
29 aug 97 – Ds 1997:50

Demokratiska protester
Demokratiskt oacceptabelt, lyder Kenneth Kvists (v) och Peter Erikssons (mp) dom över riksbanksutredningen. Även Lars Tobisson (m) har demokratiska invändningar.
29 aug 97 – Ds 1997:50

Fast patientavgift i bantad tandvårdsförsäkring
Den framtida tandvårdsförsäkringen ska utredas på nytt. Det statliga bidraget till försäkringen begränsas till 1,4 miljarder kronor.
29 aug 97 – Dir 1997:86

Nya nedskärningar i sjukförsäkringen
Regeringen vill minska kostnaderna för sjukförsäkringen med ytterligare en miljard kronor 1998. Ett utredningsförslag lägger bördan främst på ungdomar och personer som saknar fast anställning.
29 aug 97 – SOU 1997:85

Samordnat bostadsstöd billigare för staten
Reglerna för pensionärernas bostadstillägg, BTP, bör anpassas till reglerna för bostadsbidrag. Samtidigt minskas bostadsstödet med drygt 300 miljoner kronor.
29 aug 97 – SOU 1997:85

Springvikarier får sjukpenning
Arbetsgivare bör inte bli skyldiga att betala sjuklön för timanställda. Däremot bör tillfälligt anställda kunna få sjukpenning från försäkringskassan redan från första sjukveckan.
29 aug 97 – SOU 1997:85

Försäkringskassan får besluta om nya register
Försäkringskassorna och riksförsäkringsverket, RFV, ska själva få bestämma vilka personregister de behöver i verksamheten, föreslår regeringen. De får också rätt att föra in alla handlingar i en personakt i en elektronisk akt.
1 aug 97 – Prop 1996/1997:155

Socialförsäkringar
Svenskt medborgarskap eller inskrivning i försäkringskassan ska inte berättiga till sociala förmåner. Istället ska den sociala tryggheten knytas till var man arbetar eller är bosatt.
27 jun 97 – SOU 1997:72

Offentlig upphandling EU-anpassas
Lagen om offentlig upphandling måste ändras på en rad punkter för att stämma överens med gemenskapens regler om upphandling.
13 jun 97 – Prop 1996/1997:153

Sjukpenningen höjs till 80 procent
Riksdagen höjer alla ersättningsnivåer i socialförsäkringen till 80 procent från och med den 1 januari 1998.
13 jun 97 – SfU 1996/1997:12

Ljus bild av svensk ekonomi
Finansutskottet instämmer i regeringens positiva syn på ekonomin. De offentliga finanserna förbättras i en takt som saknar interna-tionellt motstycke, anser utskottet.
6 jun 97 – FiU 1996/1997:20

Premiereserven utreds
En utredare ska granska hur premiereservdelen av det reformerade pensionssystemet ska utformas.
6 jun 97 – Dir 1997:46

Kas försvinner
Det kontanta arbetsmarknadsstödet, kas, försvinner 1 januari 1998 och ersätts av en grundförsäkring. A-kassorna ska då börja administrera den nya grundförsäkringen för dem som är a-kassemedlemmar. Samtidigt ska en ny och från fackförbunden oberoende a-kassa inrättas.
6 jun 97 – Dir 1997:62

Riksbankens vinst blev 14 miljarder
Riksdagen har godkänt riksbankens räkenskaper för år 1996. Riksbanksfullmäktige beviljades också ansvarsfrihet för det gångna året. Av räkenskaperna framgår att riksbankens vinst uppgick till 14 miljarder kronor. Av detta belopp placeras cirka 6 miljarder i en dispositionsfond. 8 miljarder inlevereras till statskassan.
23 maj 97 – FiU 1996/1997:25

Försäkringskassan kommer hem
Försäkringskassan ska få göra stickprovskontroller genom hembesök för att stävja bidragsfusk. Den som vägrar att ta emot kontrollanten kan få bidraget eller ersättningen indraget.
23 maj 97 – SfU 1996/1997:10

Kristdemokraterna: Satsa på jobb och företag
Kristdemokraterna vill satsa 15 miljarder kronor på ett program för nya jobb och företagande. Kommunerna får in fler skattekronor genom att de avdragsgilla egenavgifterna sänks.
16 maj 97 – Kristdemokraternas ekonomiska partimotion med anledning av vårbudgeten

Moderaterna: Krymp statens budget
50 miljarder kronor lägre offentliga utgifter föreslår moderaterna som alternativ till regeringens vårproposition. Sedan vill partiet krympa statsbudgeten ännu mer.
16 maj 97 – Moderaternas motion med anledning av 1997 års ekonomiska vårproposition

Miljöpartiet: Inför kortare arbetstid
Miljöpartiet vill ha en grön skattereform, förkortad arbetstid och bättre villkor för små och medelstora företag.
16 maj 97 – Miljöpartiets motion med anledning av den ekonomiska vårpropositionen

Höjd sjukersättning betalas av försäkrade
1998-2000
25 apr 97 – Prop 1996/1997:150

Utgifter och inkomster
En dämpad högkonjuktur i kombination med hårdhänta nedskärningarna och skattehöjningarna skapar balans i statsbudgeten nästa år.
25 apr 97 – Prop 1996/1997:150

Änkepensionen ses över
1998-2000
25 apr 97 – Prop 1996/1997:150

80 procent nästa år
Den 1 januari 1998 ska ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna höjas från 75 till 80 procent.
18 apr 97 – Prop 1996/1997:63

Bidragsfusket ska försvåras
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att myndigheterna på hela socialförsäkrings- och bidragsområdet ska får bättre möjligheter att genomföra olika typer av kontroller.
7 mar 97 – Lagrådsremiss: Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemet

Makten över valutan, räntan och inflationen
Regeringen ska ta det formella och fulla ansvaret för valutapolitiken. Samtidigt ska riksbanken få en mer självständig roll när det gäller penningpolitiken. Prisstabilitet ska vara det överordnade målet.
21 feb 97 – SOU 1997:10

Lägre sjukpenning
Regeringen vill spara 1,2 miljarder kronor i socialförsäkringssystemet nästa år. Bland annat ska 980 miljoner kronor sparas genom att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) beräknas på ett mindre förmånligt sätt.
7 feb 97 – Dir 1996:100

Kvalitetskris i ams-åtgärder
Riksdagen befarar att kvaliteten i Ams sysselsättningsåtgärder sjunker nästa år, eftersom Ams ska sysselsätta fler människor utan att anslagen ökar.
20 dec 96 – AU 1996/1997:1

Riksdagen vill påverka lokaliseringsbeslut
Riksdagen har utan ändringar godkänt målen och budgetanslagen på regionalpolitikens område.
20 dec 96 – AU 1996/1997:2

Skenbara lättnader för kommunerna
Finansutskottet föreslår att riksdagen höjer statsbidragen till kommuner och landsting enligt regeringens förslag. Men den ekonomiska pressen på kommunerna lättar inte för den skull.
20 dec 96 – FiU 1996/1997:3

Satsning på elkabel till Polen godkänd
Statliga Svenska kraftnät har fått klartecken för investeringar i en undervattenskabel mellan Sverige och Polen. Men miljöeffekterna av den planerade likströmskabeln kan komma att prövas enligt naturresurslagen.
20 dec 96 – NU 1996/1997:2

En skattemyndighet i Skåne
När Skåne län uppstår den 1 januari 1997 ska det bara finnas en skattemyndighet i länet. Det har riksdagen beslutat.
20 dec 96 – SkU 1996/1997:1

Mer pengar till försäkringskassorna
Landets försäkringskassor bör utöver regeringens förslag tillföras 33 miljoner kronor under budgetåret 1997 för att klara av ökade kostnader för socialförsäkringar och bidrag.
20 dec 96 – SfU 1996/1997:1

Färre flyktingar i kommunerna
Kommunerna tar emot färre flyktingar nästa år. Det är en direkt följd av att läget i forna Jugoslavien nu är mer stabilt.
20 dec 96 – SfU 1996/1997:2

Svårare få förtidspension och sjukpenning
Den som kan klara något slags arbete någonstans i landet ska inte ha rätt till sjukpenning eller förtidspension. Det gäller även egenföretagare, som ofta inte kan få a-kassa.
20 dec 96 – SfU 1996/1997:6

Minskade anslag till vägar och järnvägar
Riksdagen har godkänt regeringens förslag till budget för kommunikationssektorn utan att göra några ändringar eller komma med några krav på regeringen.
20 dec 96 – TU 1996/1997:1

Nytt namn på studiestöd
Riksdagen har godkänt regeringens budgetförslag när det gäller studiestödet. Bland annat införs nytt vuxenstudiestöd. Det nya stödet ska ges till arbetslösa som under upp till ett år studerar på grundskole- eller gymnasienivå. Bidraget ska motsvara ersättningsnivån i a-kassan/kas. Det nya stödet, som har fått namnet ”särskilt utbildningsbidrag”, påminner i allt väsentligt om de existerande studiestöden ”svux” och ”svuxa”.
20 dec 96 – UbU 1996/1997:2

Biståndet sänks
Biståndet ska ligga på 0,7 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNI, de närmaste tre åren, enligt riksdagens beslut.
20 dec 96 – UU 1996/1997:2

Sista dansen kring löntagarfondspengarna
Regeringen får rätt att utse ledamöter i statliga stiftelser. Och den rätten tänker den utnyttja, deklarerar utbildningsminister Carl Tham.
6 dec 96 – LU 1996/1997:2

Statsbudgeten 1997
Riksdagsmajoriteten (s och c) har, med ett undantag, godkänt regeringens förslag till ramar för 1997 års statsbudget. Riksdagen beslutade att de nya och hårdare a-kassereglerna inte ska införas 1 januari 1997.
29 nov 96 – FiU 1996/1997:1

Varning för tillväxtoptimism
Finansutskottet godkänner regeringens ekonomiska politik, men kommer varnar för tillväxtomtimism. Tillväxten kan bromsas av att alla europeiska länder samtidigt EMU-anpassar sin politik.
29 nov 96 – FiU 1996/1997:1

”Ingen tror på regeringen längre”
– Vi ska halvera den öppna arbetslösheten till fyra procent år 2000. Men det räcker inte! Sedan ska vi gå vidare och steg för steg ytterligare pressa tillbaka arbetslösheten, sa finansutskottets ordförande Jan Bergqvist i riksdagens budgetdebatt.
29 nov 96 – Riksdagsdebatt

Budgetlag stärker disciplinen
Den 1 januari 1997 träder den nya lag i kraft som ska strama upp den svenska budgetprocessen. Förslagsanslagen avskaffas. Bestämmelser om hur staten ska ordna sina utgifter, inkomster och egenom införs.
15 nov 96 – KU 1996/1997:3

Lägre sjuk- och föräldrapenning
Vid årsskiftet försämras en rad förmåner i sjuk- och föräldraförsäkringen.
1 nov 96 – SfU 1996/1997:4

politiken.se, Själagårdsgatan 17, 111 31 Stockholm, 08-20 28 68, redaktionen@politiken.se