Den oberoende samhällstidningen på internet  •  år 11
 
 
 
 
1|1|100|99
 
 
#2019/01
 
Onsdag 13 mars 2019
 

Till arkiven:

politiken.se

Ämnen

Källor

Dokument

Söksida

 

forskningen.se

Tidskrifter

Avhandlingar

Uppsatser

Söksida

 

Information om inlogg­ning, prenu­meration, tidning, redaktion, etc

Gå vidare

politiken.se visar här senast publicerade inrikespolitiska dokument.

Riksdagsbeslut
 
 
 
Regeringens förslag
 
 
 
Utredningar (SOU)
 
 
 
Utredningar (Ds)
 
 
 
Direktiv till utredningar
 
 
 
 

Läs mer om källorna

14 maj 2019
 
 
EU kan paralyseras
 
Högernationalisterna beräknas få minst en tredjedel av platserna i Europaparlamentets efter valet i maj. Dessutom kommer de flesta att vara samlade i en enda partigrupp i stället för att vara splittrade på flera. De kommer därmed att kunna utmana parlamentets två traditionella maktcentra, kristdemokrater/konservativa och socialdemokrater. Det nya parlamentet kommer att präglas av motsättningen för eller emot EU i stället för höger eller vänster. Den politiska mitten försvagas. Christian Andersson rapporterar från ett Sieps-seminarium med Simon Hix.
 
Om EU-kritiska högernationalister får 35 till 40 procent av platserna i det nyvalda Europaparlamentet så kommer det att bli betydligt svårare att få ihop avgörande majoriteter i omröstningarna. När parlamentet röstar om nya EU-lagar krävs nämligen absolut majoritet för godkännande, alltså mer än hälften av samtliga parlamentets ledamöter. Det finns behov av breda politiska uppgörelser, eftersom ett större eller mindre antal ledamöter kan vara frånvarande. I omröstningar som inte är lagstiftande krävs bara en majoritet av de närvarande ledamöterna för godkännande.
    Den brittiske valforskaren Simon Hix, som i många år analyserat politiken i Europaparlamentet, kom häromveckan med en rapport om konsekvenserna av de av de nya politiska styrkeförhållandena i Europaparlamentet efter valet i maj. Hans slutsats är att kristdemokrater/konservativa och socialdemokrater måste hålla ihop och dessutom få med liberaler och gröna för majoritet. Simon Hix har gått igenom ett antal tunga politiska frågor som varit uppe för omröstning i parlamentet under mandatperioden 2014-2019 för att se vad som skulle ha hänt om frågorna behandlats med den sannolika nya mandatfördelningen efter valet 2019.
    Ett kvoteringssystem för fördelning av asylsökande antogs 2015 med betryggande majoritet av en bred koalition av kristdemokrater/konservativa, socialdemokrater, liberaler, gröna och vänster. Men sedan dess har debatten om flyktingar och asylsökande hårdnat i de flesta medlemsländer, inte bara bland högernationalister. Utslaget i en sådan omröstning efter 2019 års val är absolut inte given, skriver Hix i sin rapport. Det handlar alltså inte bara om högernationalisternas nya politiska styrka utan också om förändringar i de andra politiska partiernas dagordningar.
    Böter för medlemsländer som bryter mot EU:s värdegemenskap (t.ex. medborgerliga rättigheter och rättsordning) fick brett stöd i parlamentet 2018 men skulle få betydligt tuffare behandling efter valet, särskilt om ungerska Fidesz blir tredje största medlem av den kristdemokratiska/konservativa gruppen. Stödet för EU:s långtidsbudget 2012-2027 fick brett stöd i omröstningen 2018, 488 röster mot 165, med stöd av alla ”gamla” grupper plus högernationalister som polska Lag och rättvisa. Hix tror därför att långtidsbudgeten skulle ha gått igenom även efter 2019.
    Gemensamma EU-regler för minimilöner föll med knapp marginal 2017 på grund av motstånd från center-högergrupper. Den frågan lär knappast komma upp igen efter 2019 med en starkare högernationell representation.
    Ännu osäkrare är det för sådana frågor som godkänts av en center-vänster koalition, utan kristdemokrater/konservativa. Beslutet 2018 om att slopa subventioner till fossila bränslen skulle enligt Hix sannolikt hänga på en skör tråd efter 2019. Problem blir det också för frågor som bara fått stöd från center-höger.
    I mars 2015 stödde en center-högerallians (inklusive De gröna) ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Hix tror att sanktionerna kommer att få fortsatt stöd i det nya parlamentet. Men det kan vara en mer osäker förutsägelse: mer än hälften av högernationalisterna gjorde 2015 gemensam sak med vänstern och röstade mot sanktioner. Med tanke på de öppna Rysslandssympatierna bland de högerpopulistiska partier som väntas göra bra val i maj kan majoritetsförhållandena komma att ändras.
    I vilket fall som helst kommer det att bli ett rörigare Europaparlament efter valet och därmed också ett rörigare EU, eftersom parlamentet numera är en politisk nyckelspelare. Parlamentets relationer till EU:s två andra maktcentra – kommissionen och medlemsländernas råd – kommer att försvagas och bli mer komplicerade. Risken för dödlägen och handlingsförlamning ökar. Nya spänningar kommer att uppstå i gamla partigrupper som liberalerna och De gröna (särskilt om italienska Femstjärnerörelsen ansluter sig). Vänster-högerdimensionen kommer att ersättas av motsättningen mellan anhängare och motståndare till EU, vilket märkts redan under mandatperioden 2014-2019. Parlamentets inre arbete kommer att försvåras när högernationalisterna får nya ledarpositioner och förtroendeuppdrag.
 
 
Källa:  Simon Hix, rapport och seminarium
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
 
 
 
 
Artiklar

Vårändringsbudgeten

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Centerns ingångsavdrag finns med i Vårbudgeten. Uppgörelsen innehåller två delar. Den ena rör unga under 18 år. För dem sänks arbetsgivaravgiften från 1 augusti till 10,21 procent. Från årsskiftet 2020 slopas den helt

25 feb 19


Emma Carlsson Löfdahl

Lämnar Liberalerna men inte riksdagen

Det var i förra veckan som Aftonbladet avslöjade att Emma Carlsson Löfdahl under flera år hyrt sin makes lägenhet i Stockholm och fått ut maxersättning från riksdagen, trots att den faktiska avgiften för bostadsrätten var betydligt lägre.

11 mar 19 – Aftonbladet, artikel, granskning


Mikael Damberg:

Växande intresse för IS-tribunal

Tribunalfrågan stod inte på dagordningen vid EU-ländernas inrikesministermöte i Bryssel på torsdagen. Ändå var det fullt av samtal i korridorerna om någon form av gemensam internationell insats för att hantera brott begångna av terrorrörelsen IS i krigen i Syrien och Irak.

7 mar 19


Propositionsförteckningen

Vallöften ska bli lag

Den nya rödgröna regeringen är nu klar med sin plan över propositioner för 2019. Där listas 100-talet propositioner, inklusive den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten som presenteras den 10 april.

ÖPPEN20 feb 19 – Propositionsförteckning 2019


Jan Björklund kastar in handduken

Björklund uppgav på presskonferensen att han meddelade valberedningen redan i december att han inte kandiderar i höst, men att han skulle offentliggöra detta först efter att regeringsbildningen var klar.

ÖPPEN6 feb 19


Utrikesdebatten

Demokratin fokus i utrikesdeklarationen

Utrikesministern inledde regeringens utrikespolitiska deklaration med hoten mot demokratin i Europa. – Vi kan inte längre ta för givet att alla EU:s medlemmar tror på de värderingar som ligger till grund för det europeiska samarbetet, sade Wallström när hon läste upp deklarationen i riksdagen.

13 feb 19 – Utrikesdeklarationen 2019, Riksdagsdebatt


Regeringsförklaringen

En blåkopia på Januariavtalet

Efter att Stefan Löfven blivit vald till statsminister i riksdagen läste han upp regeringsförklaringen, som bygger på januariavtalet, och som lägger fast politikens inriktning för mandatperioden.

ÖPPEN21 jan 19 – Regeringsförklaringen 2019, Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet)


Få överraskningar i Löfvens nya regering

Stefan Löfvens nya regering innehåller många bekanta namn. Margot Wallström är kvar som utrikesminister, Peter Hultkvist är fortsatt försvarsminister och Magdalena Anderson fortsätter som väntat som finansminister. Isabella Lövin tar hand om miljön och Peter Eriksson biståndet. Anders Ygeman är tillbaka, men på en ny post. Bara några få är helt nya: Åsa Lindhagen (mp), Amanda Lind (mp), Jennie Nilsson (s) och Matilda Ernkrans (s). Hans Dahlgren (s) är gammal i gården, men ny som minister.

ÖPPEN21 jan 19 – Regeringen 21 januari 2019


Svenska kandidater till EU-parlamentet 2019

Här är listan med toppkandidaterna

Nu har alla partier fastställt sina listor med kandidater till EU-parlamentsvalet som i Sverige äger rum den 26 maj. Det står 21 mandat till förfogande för svenska politiker. Hälften av de nuvarande ledamöterna ställer upp för omval.

ÖPPEN21 feb 19 – Svenska kandidater till EU-parlamentet 2019


politiken.se på banan

Politiken.se har haft både ekonomiska och tekniska problem på senare tid. Men nu ska e-tidningen och databasen förhoppningsvis fungera igen, och den journalistiska bevakningen återupptas.

ÖPPEN21 feb 19


  politiken.se
ISSN: 1651-0879
 
Utgivning:   politiken.se uppdateras dagligen, utkommer med 100 nr/år, löpsedeln skickas till prenumeranter på fredagar.
 
Pris helår:   625 kr inkl. 25 procents moms.
Klicka här för prislista
 
Arkiv:   politiken.se
forskningen.se
 
    Politiken.se som arkiv är tillgängligt för privatpersoner som prenumererar. Institutioner, myndigheter, organisationer och företag kan få tillgång till ett eller flera arkiv efter överens-kommelse med redaktionen.
 
Adress:   politiken.se
Själagårdsgatan 17
111 31 Stockholm
 
Telefon:   08-20 28 68
Prenumeration:   prenumeration@politiken.se
Redaktion:   redaktionen@politiken.se
Postgiro:   63 78 79-8
Bankgiro:   5444-4062
Organisationsnr:   556594-0987
TS-upplaga 2013:   1700 prenumerater
Redaktion:   Christian Andersson, Mats Deurell (ansvarig utgivare),
Unn Gustafsson, Fredrik Reinholdsson, Fredrik
Skoglund
och Åke Svidén.

Texterna är skrivna av redaktionen och ett nät av frilansskribenter: Lars Ahnland, Kristina Andersson, Mats H Andersson, Henrik Barrdahl, Helena Björnfot, Anita Boberg, Elisabeth Cervin, Ann Dahlin, Elias Efvergren, Per Elvingson, Maria Eklund, Mikael Gewers, Karin Hertz, Anna Hjorth, Maria Holm, Jöran Hök, David Ingnäs, Jorun Jakobsson-Koca, Eva Johannesson, Jonas Johansson, Pia Karlsson Minganti, Åke Kilander, Ulf Knutson, Lars Mossfeldt, Tomas Kåberger, Karl Erik Lagerlöf, Matts Lindberg, Knut Lindelöf, Sverker Lindström, Jessica Lindvert, Kristina Lundgren, Thomas Michelsen, Mia Moisander, Eva-Lena Neiman, Magdalena Nordensson, Mikael Nyberg, Catrin Offerman, Kajsa Olsson, Jon Pelling, Elisa Rossholm, Anne Rådestad, Johan Schmidt, Wladimir Siwecki, Maria Staf, Ursula Stigzelius, Malin von Strauss, Johan Svensson, Veronica Södermark, Johan Taubert, Torbjörn Tenfält, Sten von Unge, Cajsa Unnbom, Anna Waldehorn, Anders Weidung, Cecilia Wergeni, Mats Wingborg, Stefan de Vylder och Fredrik Öjemar.
Vill du prenumerera på nyhetsmejlet från politiken.se?
 
 
Prof. Simon Hix tror att det blir rörigare i EU.
 
EU kan paralyseras
 
Högernationalisterna beräknas få minst en tredjedel av platserna i Europaparlamentets efter valet i maj. Dessutom kommer de flesta att vara samlade i en enda partigrupp i stället för att vara splittrade på flera. De kommer därmed att kunna utmana parlamentets två traditionella maktcentra, kristdemokrater/konservativa och socialdemokrater. Det nya parlamentet kommer att präglas av motsättningen för eller emot EU i stället för höger eller vänster. Den politiska mitten försvagas. Christian Andersson rapporterar från ett Sieps-seminarium med Simon Hix.
 
ÖPPEN14 maj 19 – Simon Hix, rapport och seminarium
 

 
Vad händer efter EU-valet?
 
Time to puzzle
 
Nu är det dags att lägga EU-pusslet. Det nya Europaparlamentet blir rörigare när den stora koalitionen kristdemokrater /socialdemokrater går i graven. Båda förlorade stort i valet. Men det blir också mer spännande och roligare. En sak är säker: medelmåttornas tid är förbi. Det blir större efterfrågan på fingerfärdiga politiska fixare. Christian Andersson kommenterar valresultatet.
 
ÖPPEN27 maj 19 – EU-parlamentet 2019, valresultat hela EU, SR, Europapodden
 

 
EU-valet
 
Tydlig svensk högervåg
 
Det svenska konservativa högerblocket gjorde ett starkt EU-val. De tre partierna (sd, m och kd) ökade från 29,3 till 40,9 procent, plus 11,6 procentenheter, och fick tillsammans tre nya mandat. Centern fick ytterligare ett mandat, men i gengäld tappade liberalerna ett. De rödgrönrosa partierna gjorde en klar förlust, och tappade tre mandat. Mp tappade två och Fi ett. Socialdemokraterna och vänsterpartiet varken vann eller förlorade.
 
ÖPPEN28 maj 19 – Resultatet, EU-palamentsvalet 2019, Sverige, Europaportalen, presenterar de 20 nya ledamöterna med bild
 

 
EU-valets nationella effekter
 
Stora partier i EU krisar
 
I Grekland gjorde vänsterpartiet Syrizas ett dåligt val och redan på valnatten deklarerade statsminister Alexis Tsipras att det ska utlysas ett parlamentsval.
 
5 jun 19 – EU-parlamentet 2019, valresultat Frankrike
 

 
EU-valet i Storbritannien
 
Katastrof för Tory och Labour
 
Det brittiska valet blev en katastrof för det konservativa partiet, Tory, som bara fick 8,7 procent. Nästan lika illa gick det för Labour, som bara fick 14,1 procent. Nigel Farages Brexitparti blev i särklass största brittiska parti, och faktiskt störst i hela Europa med 31,7 procent och 29 mandat. Även Liberaldemokraterna som representerar “remain” gjorde ett mycket bra val, och blev näst största parti med 18,6. Även The Green Party gjorde ett kanonval, 11,1 procent.
 
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Storbritannien
 

 
EU-valet i Italien
 
Lega klart största parti
 
Högerextrema och invandrarfientliga Lega gjorde ett mycket bra val, med 34 procent och 28 mandat. Det andra italienska regeringspartiet, Femstjärnerörelsen, gjorde fiasko och fick bara 17,1 procent, en halvering jämfört med parlamentsvalet i höstas. De italienska socialdemokraterna, Demokraterna, blev näst största parti med 22,7 procent. Berlusconis Forzas Italia fick nöja sig med 8,8 procent.
 
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Italien
 

 
EU-valet i Tyskland
 
Succé för Die Grüne
 
Resultaten i det tyska EU-valet är en ordentlig besvikelse för såväl förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska union som deras koalitionspartner Socialdemokraterna. Med 28,9 procent av rösterna blir CDU och dess bayerska systerparti CSU störst, men siffran är historiskt låg – aldrig tidigare har de kristdemokratiska partierna gjort ett så dåligt Europaval. SPD fick bara 15,6 procent. Det gröna partiet gjorde succé med 20,5 procent.
 
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Tyskland
 

 
EU-valet i Spanien
 
Framgång för socialisterna i Madrid
 
Högervindar ven över Europa i EU-valet. I motsatt riktning blåste det från Spanien. Socialisterna, PSOE, som också segrade i det nationella valet i april, fick 33 procent EU-valet. Huvudkonkurrenten, konservativa PP, nådde 22 procent.
 
29 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Spanien
 

 
EU-valet i Österrike
 
Högerväljare bortsåg från skandalen
 
De aktuella politiska skandalerna i Österrike tycks inte ha skadat regeringen eller det högerpopulistiska FPÖ, så som man kan förvänta sig. Högerpartiet, Österrikes folkparti, ökade och fick 34,6 procent. FPÖ backade bara två procentenheter, till 17,2 procent. Skandalpolitikern Heinz-Christian Strache blev faktiskt inkryssad i EU-parlamentet.
 
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Österrike
 

 
EU-valet i Nederländerna
 
Sossarna gjorde ett bra val
 
Frans Timmermans blev en röstmagnet. I Nederländerna dominerar av ett vänster-mittenblock bestående av socialdemokrater, gröna och liberaler.
 
28 maj 19 – EU-parlamentsvalet 2019, resultat per land, Nederländerna
 

 
Franska EU-valet
 
Le Pen större än Macron
 
I det franska EU-parlamentsvalet blev Le Pens parti “Nationella samling” något större än Macrons liberala parti “Republik på march”, bägge ligger mellan 20 och 25 procent. På tredje plats kom det gröna partiet med cirka 12 procent. De traditionellt stora partierna är helt överspelade; Republikanerna fick bara 8 procent och socialisterna bara 6,5 procent.
 
26 maj 19
 

 
Maastrichtdebatten inför EU-valet
 
Verhofstadt+Timmermans var överens om mycket i spets-kandidaternas debatt
 
Den 29 april hölls i nederländska Maastricht en av tre stora internationella valdebatter. Liberalernas och socialdemokraternas toppkandidater, belgaren Guy Verhofstadt respektive holländaren Frans Timmermans, var överens i stora frågor – handel, invandring, miljö, kontroll av stora teknologiföretag – och särskilt i kritiken av parlamentets största partigrupp, de konservativa/kristdemokraterna i EPP. Deras toppkandidat, tysken Manfred Weber, hade dock lämnat walk-over för att gå på åttioårskalas i Bayern.
 
ÖPPEN15 maj 19 – Maastrichtdebatten, video och referat
 

 
Debatt om spetskandidaterna
 
Dragkampen om EU:s toppositioner är igång. Det handlar om huruvuda systemet med spetskandidatern kan överleva, det är också en maktkamp mellan EU-parlamentet och Europeiska rådets med dess stats- och regeringschefer - vem ska utse kommissionens ordförande? Talespersonen i utrikesfrågor? Centralbankschefen? Dessutom handlar det om årets spetskandidater; allltså kristdemokraternas Manfred Weber, socialistgruppens Frans Timmermans, liberalernas Guy Verhofstadt och de grönas Ska Keller.
 
ÖPPEN10 maj 19 – DNs ledarsida, artikel av Annika Ström Melin om spetskandidaterna i EU, Europaportalen, artikel om spetskandidaterna, SR, Studio ett, 16-timmen
 

 
Tomas Tobé (M)
 
- Hej då stöldligor!
 
EU:s fria rörlighet ska inte gälla kriminella brukar Tomas Tobé säga när han framträder inför EU-valet. Men hur ska det gå till? undrade radions utfrågare, Monica Saarinen och Olle Wiberg.
 
ÖPPEN16 maj 19 – SR-intervju med Tomas Tobé (M), P1-morgon, (24 min),
 

 
Heléne Fritzon (S):
 
- De ska inte ha en spänn!
 
Socialdemokraterna har drivit linjen att alla länder, även Ungern och Polen, bör ta emot asylsökande. Men hur ska det gå till när länder vägrar? Helene Fritzon svarade att de länder som vägrar ta emot flyktingar “inte ska ha en spänn” ur EU:s budget.
 
ÖPPEN15 maj 19 – SR-intervju med Helene Fritzon (S), P1-morgon (24 min)
 

 
Sara Skyttedal (KD)
 
- Gör Sverige lagom igen!
 
Vad är ett lagom EU? Och vad är det för fel med att EU har målsättningar på det sociala området? Frågorna ställdes till Sara Skyttedal i P1-morgons utfrågning.
 
ÖPPEN14 maj 19 – SR-intervju med Sara Skyttedal (KD), P1-morgon
 

 
Fredrik Federley (C)
 
- Ta strid mot högerpopulismen!
 
 
ÖPPEN13 maj 19 – SR-intervju med Fredrik Federley (C), P1-morgon (24 min)
 

 
Soraya Post (FI):
 
- EU behöver en samtyckeslag!
 
Soraya Post (FI) vill se en samtyckeslag för hela EU
 
ÖPPEN10 maj 19 – SR, P1-morgon, Soraya Post (FI), intervju inför EU-valet 2019, vju 24 min
 

 
Peter Lundgren (SD):
 
- SD vill påverka, inte lämna!
 
När Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valet, Peter Lundgren, frågades ut i P1-morgon försvarade han hur SD har röstat i EU-parlamentet. Och han förklarade varför SD har bytt taktik; att inte längre förespråka ett Svexit, utan att istället driver sin politik inom EU.
 
ÖPPEN9 maj 19 – SR, P1-morgon, Peter Lundgren (SD), intervju inför EU-valet 2019, vju 24 min
 

 
Malin Björk (V):
 
- Vi vill ha dubbel flygskatt!
 
Vänsterpartiet vill införa en progressiv flygskatt, vilket innebär att skattenivån ökar ju fler flygresor man gör.
 
ÖPPEN8 maj 19 – SR, P1-morgon, Malin Björk, intervju inför EU-valet 2019, vju 24 min
 

 
Alice Bah Kuhnke (MP):
 
- Utsläppen måste minska!
 
 
ÖPPEN7 maj 19 – SR, P1-morgon, Intervju med Alice Bah Kuhnke (mp)
 

 
Karin Karlsbro (L):
 
- Vi är EU-vänligast!
 
Liberalerna vill ha mer EU och höja unionens budget. – Vi måste klara av att lösa de stora problemen, sa Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro, när hon blev utfrågad av Monica Saarinen och Olle Wiberg i P1-morgon.
 
ÖPPEN6 maj 19 – SR, Toppkandidaten Karin Karlsbro (L) frågas ut inför EU-valet, 24 minuter
 

 

Sök
 
Sök i fritext:
 
 
   
 
 
 
Tidigare utgåvor: 1|1|100|99|1|2|100|99|98|97|96|95|94|93|92|91|90|89