Den oberoende samhällstidningen på internet  •  år 11
 
 
 
 
19|18|17|16
 
 
#2015/19
 
Fredag 6 mars 2015
 

Till arkiven:

politiken.se

Ämnen

Källor

Dokument

Söksida

 

forskningen.se

Tidskrifter

Avhandlingar

Uppsatser

Söksida

 

Information om inlogg­ning, prenu­meration, tidning, redaktion, etc

Gå vidare

Inrikes – 6 mars
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Inrikes – 5 mars
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Inrikes – 4 mars
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5 mars 2015
 
 
Socialförsäkringsutredningen
 
Stupstocken kan försvinna
 
Inom ramen för den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen har de borgerliga gått med på en kompromiss. Den bortre gränsen i sjukförsäkringen - "stupstocken" - kan komma att avskaffas. Men de borgerliga ledamöterna ställer vissa krav.
 
När det gäller just sjukförsäkringen är en av de största nyheterna i betänkandet att allianspartierna tycks vara beredda att stoppa utförsäkringarna, som blev verklighet när den bortre tidsgräns som de själva införde slog till för första gången.
    Men det är för tidigt för långtidssjukskrivna att dra en lättnadens suck. Dragkampen lär fortsätta. Den rödgröna regeringen vill helst slopa den så kallade stupstocken redan i samband med höstens budgetförslag. Men alliansen har villkorat sin kompromissvilja. I ett särskilt yttrande från de borgerliga ledmöterna heter det att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen kan förväntas "spela ut sin roll" när en rad andra förslag har genomförts.
    Det handlar bland annat om att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska intensifiera sitt samarbete kring långtidssjukskrivna individer tidigare än vad som sker med dagens regler. Ett annat konkret förslag som utredningen enats om är att Försäkringskassan ska göra uppföljande kontroller av de sjukskrivnas arbetsförmåga var sjätte månad. Vidare innehåller betänkandet förslag som syftar till att ge sjukvården och arbetsgivarna mer uttalat ansvar för att sjukskrivna människor ska kunna återgå till jobbet.
    Först när dessa åtgärder genomförts anser Allianspartierna att det kan bli läge att avskaffa den bortre tidsgränsen. Om regeringen Löfven följer sin ambition och föreslår att utförsäkringarna ska stoppas redan i höstens budget blir det en prövosten för Decemberöverenskommelsen.
    En annan viktig aspekt på Socialförsäkringsutredningens arbete är att samtliga partier ställer sig bakom inkomtsbortfallsprincipen inom sjukförsäkringen. Man försvarar alltså idén att runt åttio procent ska få ut motsvarande åttio procent av sina arbetsinkomster i ersättning vid sjukdom. Man försvarar dessutom sjukförsäkringen som ett statligt åtagande. Försäkringsskyddet ska inte successivt få urholkas, till exempel på grund av reallöneutvecklingen, vilket redan har skett (se länken "1,5 miljoner svenskar saknar fullgod sjukförsäkring" nedan). Samtidigt håller man fast vid att taket i sjukförsäkringen ska indexeras efter inflationstakten. Det kommer alltså fortfarande att krävas aktiva politiska beslut för att säkra att inkomtsbortfallsprincipen efterlevs.
    Konkret föreslår utredningen att dagens tak i sjukförsäkringen höjs från 7,5 till cirka 8 prisbaselopp. Eftersom prisbasbeloppet för i år (2015) har beräknats till 44 500 kronor, motsvarar det en månadslön på drygt 29 700 kronor.
    Uppslutningen bakom tanken på en ganska generös sjukförsäkring och ett entydigt statligt ansvar välkomnas bland annat av LO. Men betänkandet innehåller en brasklapp. Att sjukförsäkringen ska ge "standardtrygghet" åt de flesta är en "långsiktig målsättning". Andra utgiftsområden i statens budget kan behöva prioriteras, heter det i betänkandet. Därför ska riksdagen "på kort sikt" kunna fatta beslut att göra undantag från uppräkningsprinciperna.
    Utredningen försvarar även de självrisker som finns inbyggda i sjukförsäkringen. Det innebär bland annat att man håller fast vid att ersättningen efter 365 sjukdagar sänks från 80 till 75 procent. Om man ändrade på den regeln så skulle fler vara sjukskrivna längre, förmodar politikerna.
    Ytterligare två hårda förslag avseende sjukförsäkringen är värda att nämna. Det ena handlar om att karensdagarna ska ersättas av karensavdrag. Den exakta utformningen ska beredas ytterligare, men man räknar med att ett procentuellt avdrag är en mer rättvis konstruktion, inte minst för människor som har flera arbetsgivare.
    Det andra förslaget är att inrätta ett "referensvärde" för sjukfrånvaron. Utgångspunkten för riksdag och regering ska vara att sjukfrånvaron i åldersspannet 19 - 64 år inte bör överstiga 2013 års sjukpenningtal (8,4 dagar). Att just år 2013 tjänar som språngbräda beror på att sjukfrånvaron då låg i nivå med andra, jämförbara länder. Det här förslaget handlar bildligt talat om att utveckla en bättre barometer, en mer precis stormvarningsfunktion. Om sjuktalet plötsligt börjar avvika från referensnivån, är tanken att politiken ska vara skyldig att reagera. Definitionsarbetet - både av hur referensvärdet ska räknas ut och vilka åtgärder som vidtas om sjukfrånvaron stiger drastiskt - ska påbörjas snarast.
    Vänsterpartiet är det enda partiet i utredningen som har reserverat sig för en del av förslagen - bland annat idén om ett politiskt mål för sjukfrånvaron. Man tror att det leder till mekaniska socialpolitiska åtgärder: när fler sjukskriver sig, stramar staten åt ersättningsreglerna. Vänsterpartiet motsätter sig dessutom den vaga kompromissen om den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Utförsäkringarna måste stoppas omedelbart, oavsett vilka andra åtgärder som genomförs, och när.
    Den mest grundläggande kritiken handlar om att de övriga partierna utgår från att staten inte har råd med stora reformer av socialförsäkringen, utan är tvungen att satsa på att justera befintliga regelverk. Enligt Vänsterpartiet råder det inte alls brist på resurser, vare sig i den svenska ekonomin totalt sett eller i trygghetssystemen. Tvärtom har sjuk- och arbetsskadeförsäkringen gått med vinst i flera år nu. Oviljan att genomföra mer generösa reformer måste därför förstås som ett ideologiskt ställningstagande, inte som nödtvungen realism, menar Vänsterpartiet.
 
 
Fakta: Utförsäkrade
    • I juli 2008 infördes en maxgräns för hur många dagar en person kan få sjukpenning.
    • Utförsäkrade brukar de kallas som når den bortre tidsgränsen efter 914 sjukskrivningsdagar (två och ett halvt år) och inte anses ha rätt till fortsatt ersättning.
    • De flesta går över till arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen och får då aktivitetsstöd som ersättning.
    • Efter tre månader kan man återigen ansöka om sjukpenning.
    • Totalt har tiotusentals personer utförsäkrats sedan reformen. Det handlade, vid en undersökning för ett knappt år sedan, om cirka två procent av alla startade sjukfall.
    • En majoritet återvänder till Försäkringskassan.
    • 2013 återkom 65 procent till Försäkringskassan, mot 58 procent år 2012

Källa: Försäkringskassan
 
Källa:  SOU 2015:21, Mer trygghet och bättre försäkring
 Fulltext  Info
 
 
 
Se också:
 
Gör a-kassan obligatorisk!
1,5 miljoner svenskar saknar fullgod sjukförsäkring
Under höga tak ryms alla - En rapport om höjda tak i sjukförsäkringen
 
 
 
 
Artiklar

Socialförsäkringsutredningen

Stupstocken kan försvinna

Inom ramen för den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen har de borgerliga gått med på en kompromiss. Den bortre gränsen i sjukförsäkringen - "stupstocken" - kan komma att avskaffas. Men de borgerliga ledamöterna ställer vissa krav.

ÖPPEN5 mar 15 – SOU 2015:21


Socialförsäkringsutredningen

Nytt inkomtsbegrepp i socialförsäkringen

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen vill slopa SGI - den sjukpenningsgrundande inkomsten. Det blir effektivare och mer rättvist om alla slags ersättningar från socialförsäkringarna utgår från de sökandes faktiska inkomster under en 12-månadersperiod, menar majoriteten. Vänsterpartiet protesterar.

ÖPPEN5 mar 15 – SOU 2015:21


Regeringen accepterar tomma lador

Balansmål ersätter överskottsmålet

Regeringen vill slopa överskottsmålet. Man ger Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ”ändra målnivån”. Och man hoppas få med sig borgerliga partier på ett blocköverskridande beslut om att i stället har någon form av “balansmål”.

ÖPPEN4 mar 15 – DN Debatt 3/3-15


Riksdagen vill ha kvar vårdvalet

Riksdagens borgerliga majorietet (m, kd, c, fp plus SD) uppmanar regeringen att inte lämna ett nytt lagförslag om att ta bort landstingens skyldighet att ha vårdval. I februari gjorde de borgerliga partierna upp om detta i riksdagens socialutskott. Nu har riksdagen debatterat och fattat beslut i frågan.

5 mar 15 – Riksdagsdebatt


Regeringen utreder mediekrisen

Sjunkande upplagor och nedlagda redaktioner. Tidningskrisen är i förlängningen ett demokratiproblem, enligt demokratiminister Alice Bah Kuhnke (mp), som nu tillsätter en mediepolitisk utredning.

5 mar 15 – Dir 2015:26


Tidningsdöden kryper allt närmare

Tidningsjournalistiken klickas och delas som aldrig förr. Men allt färre betalar för den, redaktionerna krymper och tidningar har börjat läggas ner.

4 mar 15


Adaktusson:

En ny KD-ledning är inte bunden av DÖ

När Kristdemokraterna väljer en ny partiledning i april så kan decemberöverenskommelsen spricka. Den nya partiledningen är inte juridiskt bunden av den gamla styrelsens överenskommelser och bör därför fatta ett eget beslut, skriver KD-politikern Lars Adaktusson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

5 mar 15 – Nya KD-ledningen inte bunden av DÖ


Medieakademins mätning:

Af och F-kassan har lågt förtroende

Migrationsverket och Arbetsförmedlingen hamnar i bottenskiktet igen i Medieakademins förtroendemätning.

5 mar 15 – Medieakademins förtroendebarometer 2015


Utspel från rikspolischefen

Polisen ska prioritera hatbrottsutredningar

Rikspolischef Dan Eliasson aviserar att polisen ska satsa stort på att utreda hatbrott. Mer resurser och nya enheter, bland annat ett nationellt centrum för att samla och sprida kompetens kring IT-brott, utlovas. Polisförbundet välkomnar ambitionshöjningen men ställer sig frågande till vart pengarna ska tas ifrån.

4 mar 15


Ekonomi i korthet
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  politiken.se
ISSN: 1651-0879
 
Utgivning:   politiken.se uppdateras dagligen, utkommer med 100 nr/år, löpsedeln skickas till prenumeranter på fredagar.
 
Pris helår:   625 kr inkl. 25 procents moms.
Klicka här för prislista
 
Arkiv:   politiken.se
forskningen.se
 
    Politiken.se som arkiv är tillgängligt för privatpersoner som prenumererar. Institutioner, myndigheter, organisationer och företag kan få tillgång till ett eller flera arkiv efter överens-kommelse med redaktionen.
 
Adress:   politiken.se
Själagårdsgatan 17
111 31 Stockholm
 
Telefon:   08-20 28 68
Prenumeration:   prenumeration@politiken.se
Redaktion:   redaktionen@politiken.se
Postgiro:   63 78 79-8
Bankgiro:   5444-4062
Organisationsnr:   556594-0987
TS-upplaga 2013:   1700 prenumerater
Redaktion:   Christian Andersson, Mats Deurell (ansvarig utgivare),
Unn Gustafsson, Fredrik Reinholdsson, Fredrik
Skoglund
och Åke Svidén.

Texterna är skrivna av redaktionen och ett nät av frilansskribenter: Lars Ahnland, Kristina Andersson, Mats H Andersson, Henrik Barrdahl, Helena Björnfot, Anita Boberg, Elisabeth Cervin, Ann Dahlin, Elias Efvergren, Per Elvingson, Maria Eklund, Mikael Gewers, Karin Hertz, Anna Hjorth, Maria Holm, Jöran Hök, David Ingnäs, Jorun Jakobsson-Koca, Eva Johannesson, Jonas Johansson, Pia Karlsson Minganti, Åke Kilander, Ulf Knutson, Lars Mossfeldt, Tomas Kåberger, Karl Erik Lagerlöf, Matts Lindberg, Knut Lindelöf, Sverker Lindström, Jessica Lindvert, Kristina Lundgren, Thomas Michelsen, Mia Moisander, Eva-Lena Neiman, Magdalena Nordensson, Mikael Nyberg, Catrin Offerman, Kajsa Olsson, Jon Pelling, Elisa Rossholm, Anne Rådestad, Johan Schmidt, Wladimir Siwecki, Maria Staf, Ursula Stigzelius, Malin von Strauss, Johan Svensson, Veronica Södermark, Johan Taubert, Torbjörn Tenfält, Sten von Unge, Cajsa Unnbom, Anna Waldehorn, Anders Weidung, Cecilia Wergeni, Mats Wingborg, Stefan de Vylder och Fredrik Öjemar.
Vill du prenumerera på nyhetsmejlet från politiken.se?
 
 
Ilmar Reepalu
 
Vinstförbud, när då?
 
Uppdraget att ta fram konkreta förslag i syfte att reglera hur privata bolag plockar ut vinster från skattefinansierad verksamhet har gått till Malmös tidigare kommunalråd, socialdemokraten Ilmar Reepalu. Förslagen ska vara klara i november 2016. Nya regler är i praktiken inte att vänta förrän valåret 2018.
 
ÖPPEN5 mar 15 – Dir 2015:22
 
Recensioner
 
   
 
MODERAT MILJÖPOLITIK När den nyliberalen Mattias Svensson går loss i en bok med titeln Miljöpolitik för moderater, (Fores) är förstås mycket liberalism att vänta. Och, jo, den finns där. Men inte bara. Carl-Axel Fall recenserar boken. ÖPPEN UKRAINA Den amerikanske statsvetaren John J. Mearsheimer gick emot den allmänna meningen om kriget i Ukraina när han i den amerikanska tidskriften Foreign Affairs hävdade att skulden till kriget låg hos Natos strävan att uppta Ukraina som medlem. ÖPPEN

 
   
 
THOMAS KANGER är en i raden av framstående radio- och tevejournalister som ägnar sig åt viktig granskade journalistik. I sina reportage ger Thomas Kanger röst åt de barn som utsattes för vanvård och förtryck i det svenska folkhemmet. Han riktar svidande kritik mot överheten och dess myndighetsutövning. NATO takt med att krisen i Ukraina förvärras och de alltmer frekventa avslöjandena om det näst intill obefintliga militära svenska försvaret växer kraven på att Sverige ska gå med i Nato. Folkpartiet tycks vilja gå med igår. Moderaterna har svängt från att i regeringsställning ha sagt nej till Nato till att nu kräva en utredning om svenskt Nato-medlemskap. ÖPPEN

 
   
 
PIERRE SCHORI stod en tid i den svenska utrikespolitikens centrum bland annat som kabinettssekreterare och FN-ambassadör. Han var en av Palmes utrikespolitiska lärjungar. Han framhåller Palmes storhet i sin politiska memoar. Därav följer en många gånger skarp kritik av de senaste decenniernas svenska och socialdemokratiska utrikespolitik. ÖPPEN BO ROTHSTEIN Den politiska demokratin, med allmän och lika rösträtt har snart 100 år på nacken i Sverige. Den hyllas av alla. När det kommer till den ekonomiska demokratin är det annorlunda. Då har åsikterna gått isär och i vissa kretsar och under långa perioder har det varit tabu att prata om saken. Tre böcker diskuterar den glömda demokratin - dvs den ekonomiska demokratin. ÖPPEN

 
   
 
PREKARIATET För drygt hundra år sedan organiserade sig den europeiska arbetarklassen i fackföreningar och tog strid för rimligare arbetsvillkor. I dagens Europa går miljontals människor arbetslösa, lika många hankar sig fram som med osäkra anställningsvillkor och låga löner. Guy Standing som myntat begreppet “prekariatet” utkommer nu med en bok som innehåller ett program för politisk handling. ÖPPEN VIETNAM USA:s krig i Vietnam från början av 1960-talet till 1975 då de sista amerikanerna drevs ut ur landet är ett av de blodigaste, grymmaste och mest inhumana krigen i historien. Nick Turses skildring av kriget är en smärtsam läsning. ”Döda allt som rör sig” är inte en titel som ska locka sensationslystna läsare till boken, utan ett amerikanskt motto för kriget. ÖPPEN

 
   
 
SVERIGEDRÖMMEN Sverige utmålas som ett frihetens paradis av syrier på flykt i Niklas Orrenius nya reportagebok ”Drömmen om Sverige” . En svensk läsare kan känna sig stolt men också beklämd, med tanke på att Sverige knappast levt upp till flyktingströmmens utmaningar, skriver Christian Andersson i sin recension. ÖPPEN BERLINMUREN Den 9 november 1989 befann sig Wolfgang Hansson, journalist på Aftonbladet, vid Checkpoint Charlie i Östberlin där människor hade samlats för att ta sig förbi muren till Västberlin. Han var både spänd och orolig inför vad som skulle hända, skulle regimen öppna eld och skjuta mot människorna? ÖPPEN

 
   
 
ETT PARTI som andra? Den frågan har diskuterats livligt, inte minst bland journalister. Ska SD nyhetsbevakas på samma sätt som de andra politiska partierna – utifrån relevans och intresse för medborgarna att få information om partiets insatser och förslag. Eller ska SD särbehandlas – antingen genom att sättas i karantän eller genom att granskas extra noga? ÖPPEN UNDERBAR NATT Vad var det Socialdemokratin lärde av 1980-talet? Jo, enligt författarna Henrik Malm Lindberg och Stig-Björn Ljunggren att den gamla socialdemokratiska politiken inte dög längre. Den behövde ett stort tillskott av nyliberalism. Så kan man mycket kort sammanfatta den här boken, menar Åke Svidén i sin recension. ÖPPEN

 
   
 
HJALMAR BRANTING Olle Svennings digra biografi över Hjalmar Branting (1860-1925) inleds med en scen från första maj, inte någon av demonstrationerna och manifestationerna i arbetarrörelsens barndom, utan första maj revolutionsåret 1917. Scenen, tidpunkten och innehållet i talet belyser hövdingens och partiets vägval. ÖPPEN GLENN GREENWALD är journalisten som tillsammans med dokumentärfilmaren Laura Poitras i största hemlighet blir kontaktade av en man som säger sig ha bevis för att den amerikanska staten utför omfattande övervakning av amerikaner. De båda journalisterna inser att de kommit något stort på spåren och reser till Hong Kong för att träffa mannen. ÖPPEN

 
   
 
KENT ASP som är statsvetare och journalistikprofessor, torgför den 30 år gamla tesen om politikens medialisering i en aktuell bok. Han menar att teorin gäller än och att den har skruvats ytterligare ett varv. Idag har politikerna inte bara motvilligt anpassat sig till mediernas logik - de till och med tänker och agerar själva enligt denna logik. Detta är enligt Kent Asp medialiseringens femte och sista fas. Tesen underbyggs med statistik från tio valrörelser, 1979 - 2010. ÖPPEN ÅSA MOBERG Med katastrofen i Fukushima i färskt minne, och med en generation av reaktorer som börjar knaka i fogarna, är frågan om kärnkraften akut. Och en politisk knäckfråga! Särskilt när kärnkraftskramaren Stefan Löfven ska bilda regering med miljöpartistiska motståndare. Journalisten och debattören Åsa Moberg har i en faktaspäckad bok slagit hål på de myter som under mer än 60 år dominerat samtalet om världens farligaste energiproduktion. ÖPPEN

 
   
 
POP & POLITIK Musik kan vara politisk men är all musik politik? Nej, det menar nog inte journalisten och författaren Anna Charlotta Gunnarsson. Men den mesta musik kan vara en spegelbild av sin tid, av en idé, en strömning eller ett fenomen. Det illustrerar Gunnarsson på ett förtjänstfullt sätt i knappt fyrtio korta kapitel där musik från de senaste årtiondena kopplas samman med en berättelse om samhället i övrigt. ÖPPEN KURT SALOMONSON Idag är det tyst om de svenska arbetarförfattarna. Men inte helt tyst. Litteraturvetarna skriver nämligen avhandlingar. Kurt Salomonson gruvarbetare på femtiotalet, senare en viktig intellektuell arbetarförfattare, skildrade i sina romaner fabrikslivet, förtrycket och det alienerade industriarbetet och han riktade också skarp kritik mot arbetarrörelsens byråkratiska överbyggnad. Nu är Salomonson föremål för en litteraturhistorisk avhandling. ÖPPEN

 
   
 
LITTERATUR & POLITIK Litteraturprofessorerna Forslind och Ohlsson har studerat vad några politiker använder litteraturen till. Statsminister Reinfeldts bekännelse att han läste Läckbergdeckare på semestern är utgångspunkten för deras resonemang. ÖPPEN REINFELDTKODEN vad är det? Jo det betyder att säga en sak och göra precis tvärtemot. När Fredrik Reinfeldt och de Nya Moderaterna förklarade att man ville bevara den svenska välfärdsmodellen, betydde det egentligen att man ville skrota den. Det hävdas i alla fall i den här boken. ÖPPEN

 
   
 
JONAS TROLLE Att en hög polis begår sexuella övergrepp är givetvis både avskyvärt och anmärkningsmärkt. När polisen i fråga gjort sig känd för ett omfattande jämställdhetsarbete läggs dessutom en sorts hyckleriets skimmer över hemskheterna som begåtts. Jonas Trolles bok ”Jakten på kapten klänning” beskriver polisarbetet som ledde till gripandet av Lindberg. ALBIN STRÖM ger inte några självklara associationer för vår tids politiskt intresserade allmänhet. Den en gång starke, auktoritative och egensinnige socialisten och fackföreningsledaren är inte bara sedan länge död; även hans gärning är omsorgsfullt begraven. Enligt Johan Lönnroth, Albin Ströms levnadstecknare, är denna minneslucka helt avsiktlig. Jan-Ewert Strömbäck recenserar. ÖPPEN

 
   
 
LANDSKRONA Det är ingen vacker bild Hans Wallengren målar upp av Landskronas socialdemokrater i mötet med invandrarna. I bästa fall kan man säga att arbetarrörelsen är tafatt och osäker, men lika mycket handlar det om att försöka göra socialdemokratiska partimedlemmar av invandrarna eller åtminstone socialdemokratiska väljare. ÖPPEN NER MED ALLT Åren kring 1968 har ofta behandlats styvmoderligt av litteraturhistorien och tagits för trångsynt plakatpolitik. I Johan Svedjedals nya essäsamling med titeln ”Ner med allt?” återupplivas bortglömda författarskap från perioden och välkända ikoner beskrivs utifrån nya vinklar. Här varvas pricksäkra iakttagelser med det rent studentikosa. ÖPPEN

 
   
 
EU-VALET Det är fullt av motsägelser och oklarheter i partiernas program inför EU-valet. Om det kan man läsa i en ny rapport från tankesmedjan Forum för EU-debatt. Partierna blandar ihop EU-frågor och svenska frågor och de fladdrar hit och dit när det gäller hur mycket makt EU egentligen ska ha. Men alla ledamöter i Europaparlamentet måste hantera korstryck i form av konflikter mellan EU:s partigrupp och hemmaparti om de vill överleva politiskt. ÖPPEN PUSSY RIOT är en feministisk rysk punkgrupp, och samtidigt en aktivistgrupp och ett konstnärskollektiv. Sommaren 2012 genomförde gruppen en aktion i Frälsarkatedralen i Moskva med tydlig kritik av Rysslands president Vladimir Putin. De greps och dömdes till ganska långa fängelsetraff. Fallet väckte stor internationell uppmärksamhet. Masha Gessen har skrivit en reportagebok om gruppen.

 
   
 
UNGERN OCH EUROPA Är EU ett projekt för mänskliga rättigheter eller för en fri marknad? Den frågan tangerar Annika Ström Melin i en ny bok som börjar på Haagkongressen 1948, då en europeisk gemenskap diskuterades som ett medel att stoppa ännu ett förödande storkrig i Europa. Den slutar i Ungern där det regerande högerpartiet Fidesz begränsar demokratin och mänskliga rättigheter utan att EU reagerar. ÖPPEN VÅRDFABRIKEN Kristina Mattsson har skrivit en mycket viktig bok om den offentliga verksamhetens anpassning till marknadsekonomi och nyliberalism. Orsaken är privatiseringarna av vård, skola och omsorg som pågått sedan 1990-talet. Den dåvarande regeringen Bildt släppte lös en svårkontrollerad djävul vid namn NPM i välfärdsfabriken, konstaterar hon. Recension Åke Svidén. ÖPPEN

 
   
 
AFRIKABILDEN i västvärlden präglas av våldsamma svängningar – från afropessimism i slutet på förra seklet till dagens afrooptimism. Den höga tillväxttakten i vissa afrikanska länder får nu många bedömare att sjunga Afrikas lov. Titeln på diplomaten Sten Rylanders nya bok ”Afrika vänder. En kontinent i förändring” antyder att också den rider på den afrooptimistiska vågen. Men i själva verket är bokens Afrikabild både nyanserad och djupt problematiserande. ÖPPEN BEGREPPET "POPULISM" förekommer flitigt i medierna, framför allt i sammansättningen "högerpopulism". I en ny rapport från Timbro, "Vinner populisterna Europaparlamentsvalet?", pekar statsvetaren Andreas Johansson Heinö på långsiktiga risker med uppsving för populistiska partier i valet. Men vad är det egentligen som kännetecknar politiska partier med den beteckningen? Författaren svettas med frågan. ÖPPEN

 
   
 
INGVAR CARLSSON När förre statsministern Ingvar Carlsson skriver ännu en sorts memoar väljer han att tränga lite djupare in i frågor om politisk etik och moral och utelämnar spännande avslöjanden och dispyter med politikkolleger. Det blir en politisk tankebok, som utgår från hans eget liv och hur hans bakgrund har format honom till den politiker han blev. ÖPPEN LENNART WEIBULL ifrågasätter att vi befinner oss mitt i en medierevo-lution. Medielandskapet har visserligen utvidgats. Men fortfarande är tidnings-läsningen på papper vanligare än på nätet, och vi använder oftare tv- och radioapparater än datorn. Vad som har hänt är faktiskt att teve har blivit det dominerande mediet. Och de sociala medierna är knappast några mass-medier. ÖPPEN

 
   
 
INTE MITT LAND Författaren Kristian Lundberg beskriver det svenska samhället ur ett konsekvent underifrånperspektiv. Det handlar om den vanmakt han känner inför en samhällsomdaning som inte är hans. Solidariteten har rivits upp. En fråga som han ständigt upprepar är ”Ska jag ta hand om min broder?” Vem ska solidariteten omfatta? ÖPPEN POLITISK REKLAM Kan politiska partier vinna val med hjälp av smarta reklamkampanjer? I mer än hundra år har partierna använt sig av tidnings­annonser, affischer, direktreklam, valstugor och på senare tid också av internet och teve-reklam. Reklam är inte verknings­löst, men allra starkast är ändå de journaliststyrda programmen i gammelmedia.

 
   
 
INGET NÄST BÄSTA PARTI Nu är det slut med Sverigedemokraternas framgångar, partiet har nämligen nått sitt max. Under 2014 kommer partiets opinionssiffror att dala. Den spaningen bygger på en analys av hur väljarna besvarar frågan “Vilket parti tycker du är näst bäst? När man känner till både väljarnas bästa och näst bästa parti kan man dra slutsatser om partiets maximala potential. DIGITALA MEDIER var varken viktiga för partierna eller väljarna i 2010 års valrörelse, konstaterar tre medie- och kommunikationsforskare i antologin ”Kampen om opinionen”. Empiriska undersökningar visar att bara två procent av väljarna kunde nås av partiernas hemsidor, bloggar, facebookande och twittrande dagarna före valet. De sociala medierna har liten om ens någon politiskt genomslagskraft sammanfattar de. ÖPPEN

 

 

Sök
 
Sök i fritext:
 
 
   
 
Europeisk press
 
 
politiken.se rapporterar i den här spalten om vad som skrivs i några europeiska tidningar.
Skakigt fredsavtal löser inte konflikten i Mali
Söndagens preliminära fredsavtal mellan centralregeringen och sex väpnade grupper i norr är knappast en lösning på den allt mer kaotiska situationen i Mali, skriver Le Monde.
Le Monde 5/3-15
Nationella fronten har segervittring i franska regionalvalen
Inför regionalvalen i Frankrike i mars står Nationella fronten inför samma problem som Sverigedemokraterna haft – att hålla koll på alla tusentals nya kandidater.
ÖPPEN Le Monde 4/3-15
Diskriminering förhindrar integration Le Monde 5/3-15
Kristen milis i Syrien vädjar om hjälp ÖPPEN The Guardian 3/3-15
 
Utrikes – 6 mars
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Utrikes – 5 mars
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Utrikes – 4 mars
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tidigare utgåvor: 19|18|17|16|15|14|13|12|11|10|9|8|7|6|5|4|3|2